om tillägg till den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (prop. 1985/86:18)

Betänkande 1985/86:UU5

Utrikesutskottets betänkande
1985/86:5

om tillägg till den europeiska konventionen
angående skydd för de mänskliga rättigheterna och 1985/86:5

de grundläggande friheterna (prop. 1985/86:18)

Propositionen

I proposition 1985/86:18 föreslås att riksdagen godkänner protokoll nr 8 till
konventionen den 4 november 1950 angående skydd för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Med stöd av riksdagens godkännande (prop.1951:165, UU 11, rskr. 251)
deponerade Sverige den 4 februari 1952 ratifikationsinstrumentet avseende
ovannämnda konvention. Konventionen har sedermera kompletterats med
ett antal tilläggsprotokoll.

Den nu aktuella, åttonde tilläggsprotokollet innehåller regler om ändringar
i proceduren inför kommissionen resp. domstolen för de mänskliga
rättigheterna; det öppnades för undertecknande den 19 mars 1985, då det
skrevs under av bl. a. Sverige. Genom protokollet ändras artiklarna 20, 21,
23, 28-31, 34, 40, 41, och 43 i konventionen.

Den viktigaste nyheten är möjligheten för kommissionen att arbeta på tre
kamrar parallellt. För närvarande föreligger inte någon sådan möjlighet utan
i princip skall samtliga ledamöter delta när kommissionen utövar sina
befogenheter. Av stor betydelse blir också möjligheten att tillsätta kommittéer
med befogenhet att under vissa förutsättningar avvisa framställningar.
Att en sådan regel behövs framgår av den statistik som redovisas i
propositionen. Enligt denna mottar kommissionen varje år ett mycket stort
antal framställningar som av formella och andra skäl måste avvisas.

Utskottet

Betydelsen av den europeiska konventionen för de mänskliga rättigheterna
ligger bl. a. däri att de anslutna staterna upprättat ett unikt internationellt
kontrollsystem för övervakning av att konventionen efterlevs. Detta system,
som alltså är utomordentligt långtgående i jämförelse med andra överenskommelser
på området, t. ex. inom FN, består i första hand av den
europeiska kommissionen och den europeiska domstolen för de mänskliga
rättigheterna (Europarådets ministerkommitté som också har övervakande
funktioner härvidlag berörs inte av protokoll nr 8).

Bakgrunden till de ändringar som nu föreslås är att antalet ärenden som
behandlas av kommissionen och domstolen ökat mycket kraftigt under
senare år. Detta är först och främst en följd av den i sig mycket välkomna
utvecklingen att allt fler medlemsstater medgivit inviduell klagorätt enligt

UU

1 Riksdagen 1985186. 9sami. Nr 5

artikel 25 i konventionen. Anhopningen av mål har emellertid lett till långa
handläggningstider och en stor arbetsbörda. Det är därför angeläget att
arbetet rationaliseras och större snabbhet uppnås i beslutsprocessen.

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner protokollet.

Utskottet finner inte anledning till erinringar mot förslaget i propositionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen godkänner det i proposition 1985/86:18 angivna
protokollet nr 8 till den europeiska konventionen angående skydd för
de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Stockholm den 14 november 1985

På utrikesutskottets vägnar

Stig Alemyr

Närvarande: Stig Alemyr (s), Karin Söder (c), Sture Ericson (s), Axel
Andersson (s), Bengt Silfverstrand (s), Rune Ångström (fp), Sten Sture
Paterson (m), Gunnel Jonäng (c), Bertil Måbrink (vpk), Anita Bråkenhielm
(m), Viola Furubjelke (s), Maria Leissner (fp), Gunnar Hökmark (m), Birger
Rosqvist (s) och Melker Strand (s).

UU 1985/86:5

gotab Stockholm 1985 83567 2