om sysselsättningsskapande åtgärder inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde m.m. (prop. 1983/84:150 bil. 3) (Betänkande 1983/84:UbU30 Utbildningsutskottet)

UbU 1983/84:30

Utbildningsutskottets betänkande
1983/84: 30

om sysselsättningsskapande åtgärder inom utbildningsdepartemen
tets verksamhetsområde m. m. (prop. 1983/84:150 bil. 3)

ÅTTONDE HUVUDTITELN

Propositionen

Regeringen har i proposition 1983/84:150 bilaga 3 (utbildningsdepartementet) dels

under avsnittet Skolväsendet, punkt B 17 (s. 1-3) föreslagit riksdagen
att

1. godkänna vad som i propositionen förordats om rekryteringsbidrag
budgetåret 1984/85 för platser i gymnasial lärlingsutbildning,

2. medge att kostnaderna för rekryteringsbidraget ersätts ur det under
åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor,

dels under avsnittet C. Vuxenutbildning (s. 3—5) berett riksdagen tillfälle
att ta del av vad som i propositionen anförts om ökade vuxenutbildningsinsatser
för arbetslösa m. m.,

dels under avsnittet D. Högskola och forskning (s. 5-6) föreslagit riksdagen
att

1. till Humanistiska fakulteterna för budgetåret 1984/85, utöver vad som
föreslagits i proposition 1983/84: 107 bilaga 5, anvisa ytterligare reservationsanslag
av 2334000 kr.,

2. till Teologiska fakulteterna för budgetåret 1984/85, utöver vad som
föreslagits i proposition 1983/84: 107 bilaga 5, anvisa ytterligare reservationsanslag
av 176000 kr.,

3. till Juridiska fakulteterna för budgetåret 1984/85, utöver vad som
föreslagits i proposition 1983/84:107 bilaga 5, anvisa ytterligare reservationsanslag
av 206000 kr.,

4. till Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1984/85, utöver
vad som föreslagits i proposition 1983/84: 107 bilaga 5, anvisa ytterligare
reservationsanslag av 2738000 kr.,

5. till Medicinska fakulteterna för budgetåret 1984/85, utöver vad som
föreslagits i proposition 1983/84:107 bilaga 5, anvisa ytterligare reservationsanslag
av 2293000 kr.,

1 Riksdagen 1983184. 14 sand. Nr 30

UbU 1983/84:30

6. till Odontologiska fakulteterna för budgetåret 1984/85, utöver vad
som föreslagits i proposition 1983/84:107 bilaga 5, anvisa ytterligare reservationsanslag
av 421000 kr.,

7. till Farmaceutiska fakulteten för budgetåret 1984/85, utöver vad som
föreslagits i proposition 1983/84:107 bilaga 5, anvisa ytterligare reservationsanslag
av 236000 kr.,

8. till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1984/
85, utöver vad som föreslagits i proposition 1983/84:107 bilaga 5, anvisa
ytterligare reservationsanslag av 4458000 kr.,

9. till Tekniska fakulteterna för budgetåret 1984/85, utöver vad som
föreslagits i proposition 1983/84:107 bilaga 5, anvisa ytterligare reservationsanslag
av 4046000 kr.,

10. till Temaorienterad forskning för budgetåret 1984/85, utöver vad
som föreslagits i proposition 1983/84:107 bilaga 5, anvisa ytterligare reservationsanslag
av 181 000 kr.,

11. till Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m. för budgetåret
1984/85, utöver vad som föreslagits i proposition 1983/84: 100 bilaga 10,
anvisa ytterligare reservationsanslag av 100000 kr.

Motionerna

1983/84:2934 av Kerstin Göthberg m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om lärlingsutbildning som en fullvärdig gymnasial utbildningsform,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande fortsatt statsbidrag till s. k. färdigutbildning inom lärlingsutbildningen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i övrigt
anförs rörande ett nytt statsbidragssystem till lärlingsutbildningen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om inriktningen på datautbildning för vuxna.

1983/84:2940 av Per Unckel m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lärlingssystem i enlighet
med vad som i motionen anförts,

2. att riksdagen beslutar om förändringar rörande de utbildningsinriktningar
som får komma i fråga för lärlingsutbildning i enlighet med vad som
i motionen anförts,

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om upphandling av utbildning för arbetslösa,

4. att riksdagen med avslag på regeringens förslag om höjning av utbildningsbidraget
till doktorander beslutar om inrättande av doktorandtjänster
i enlighet med vad som i motionen anförts.

UbU 1983/84:30

1983/84: 2945 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen avslår
proposition 1983/84:150 bilaga 3 vad avser rekryteringsbidrag budgetåret
1984/85 för platser i gymnasial lärlingsutbildning.

1983/84: 2956 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga
— yrkas

26. att riksdagen med avslag på regeringens hemställan under avsnitt C i
bilaga 3 beslutar vad som i motionen anförts angående möjligheterna att
omvandla stimulansbidraget till elevveckotimmar,

27. att riksdagen med avslag på regeringens hemställan under avsnitt C i
bilaga 3 beslutar vad som i motionen anförts om möjligheten för folkhögskolorna
att anordna kurser av varierande längd,

29. att riksdagen med avslag på regeringens hemställan under avsnitt D i
bilaga 3 beslutar

a) att till Humanistiska fakulteterna för budgetåret 1984/85, utöver vad
som föreslagits i proposition 1983/84:107 bilaga 5, anvisa ytterligare reservationsanslag
av 4668000 kr.,

b) att till Teologiska fakulteterna för budgetåret 1984/85, utöver vad
som föreslagits i proposition 1983/84:107 bilaga 5, anvisa ytterligare reservationsanslag
av 352000 kr.,

c) att till Juridiska fakulteterna för budgetåret 1984/85, utöver vad som
föreslagits i proposition 1983/84:107 bilaga 5, anvisa ytterligare reservationsanslag
av 412000 kr.,

d) att till Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1984/85,
utöver vad som föreslagits i proposition 1983/84:107 bilaga 5, anvisa ytterligare
reservationsanslag av 5476000 kr.,

e) att till Medicinska fakulteterna för budgetåret 1984/85, utöver vad
som föreslagits i proposition 1983/84: 107 bilaga 5, anvisa ytterligare reservationsanslag
av 4586000 kr.,

f) att till Odontologiska fakulteterna för budgetåret 1984/85, utöver vad
som föreslagits i proposition 1983/84:107 bilaga 5, anvisa ytterligare reservationsanslag
av 842 000 kr.,

g) att till Farmaceutiska fakulteten för budgetåret 1984/85, utöver vad
som föreslagits i proposition 1983/84:107 bilaga 5, anvisa ytterligare reservationsanslag
av 472 000 kr.,

h) att till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna för budgetåret
1984/85, utöver vad som föreslagits i proposition 1983/84:107 bilaga 5,
anvisa ytterligare reservationsanslag av 8916000 kr.,

i) att till Tekniska fakulteterna för budgetåret 1984/85, utöver vad som
föreslagits i proposition 1983/84:107 bilaga 5, anvisa ytterligare reservationsanslag
av 8092000 kr.,

j) att till Temaorienterad forskning för budgetåret 1984/85, utöver vad
som föreslagits i proposition 1983/84: 107 bilaga 5, anvisa ytterligare reservationsanslag
av 362000 kr.,

tl Riksdagen 1983184. 14 sami. Nr 30

UbU 1983/84:30

k) att till Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m. för budgetåret
1984/85, utöver vad som föreslagits i proposition 1983/84: 100 bilaga 10,
anvisa ytterligare reservationsanslag av 200000 kr.

Utskottet

Skolväsendet

Med anledning av förslag i proposition 1983/84:26 om särskilda sysselsättningsskapande
åtgärder för budgetåret 1983/84 godkände riksdagen att
ett rekryteringsbidrag om 5000 kr. per nyinrättad lärlingsplats skulle utgå
till kommunerna under resten av innevarande budgetår. 1 den förevarande
propositionen 1983/84: 150 föreslås nu att ett rekryteringsbidrag skall lämnas
även för budgetåret 1984/85. Kommunerna bör få 5 000 kr. per plats för
extra ersättning till företag och institutioner som inrättar nya lärlingsplatser.
Detta bör gälla för grundutbildning som påbörjas under tiden den 1
juli 1984-den 30 juni 1985. Ett sådant bidrag bör enligt propositionen
kunna leda till att ytterligare 1000 platser inrättas. Kostnaden härför
beräknas till 5 milj. kr. Kostnaden för bidraget bör enligt propositionen
ersättas ur anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor.

Regeringens förslag under rubriken Skolväsendet har föranlett sex motionsyrkanden
om lärlingsutbildning.

Utskottet vill först som bakgrund till sin behandling av dessa motionsyrkanden
kort redovisa riksdagens nyligen fattade beslut om gymnasial lärlingsutbildning
som reguljär utbildningsform och om statsbidrag till sådan
utbildning.

Enligt riksdagsbeslutet skall det upprättas en ramkursplan för lärlingsutbildningen.
Lärlingsutbildningen skall med utgångspunkt i denna utformas
under stor lokal frihet med hänsynstagande till förutsättningarna vid de
enskilda företagen och institutionerna och utvecklingen inom yrkesområdet.
När det gäller planering och dimensionering m. m. skall samråd mellan
berörda arbetsmarknadsparter och myndigheter på central och regional
nivå ske samlat för lärlingsutbildning och övrig yrkesinriktad utbildning, så
att de olika utbildningsalternativen kan komplettera varandra.

Vid anordnande av den gymnasiala lärlingsutbildningen skall skolstyrelsen
höra planeringsrådet i kommunen eller det eller de yrkesråd som
berörs. Det ankommer på skolstyrelsen att godkänna företag eller institution
som vill inrätta lärlingsplats. Ett villkor för godkännande måste vara
att företaget eller institutionen i fråga bedöms kunna fullgöra alla åtaganden
avseende handledning och att arbets- och utbildningsförhållandena i
övrigt är tillfredsställande. Regler enligt lag och avtal om arbetsmiljö m. m.
skall äga samma giltighet för dessa ungdomar som för andra anställda på
arbetsstället. När skolstyrelsen inrättar lärlingsplats bör utgångspunkten
vara att berörd arbetstagarpart getts tillfälle att ta ställning till utbildnings -

UbU 1983/84:30

åtagandet. Om arbetstagarparten sagt nej till utbildningsåtagandet bör
sökanden kunna antas endast om det finns särskilda skäl. Det som bäst
tillgodoser elevens intresse måste vara vägledande. Föreskrifterna om
lärlingsutbildning får enligt riksdagsbeslutet inte utformas så att skolstyrelsens
möjligheter att fatta beslut urholkas. Vad gäller tillsynen av lärlingsutbildningen
skall skolstyrelsen för tillsynen anlita personer som den själv
finner lämpliga.

Möjligheterna till samordning av regelsystemen för gymnasial lärlingsutbildning,
inbyggd utbildning och lokalt arbetsmarknadsanknuten specialkurs
i gymnasieskolan skall tas till vara.

Statsbidraget till inbyggd utbildning och lärlingsutbildning är i dag identiska
till sin uppbyggnad. Särskilt statsbidrag till tillsyns- och uppföljningsuppgifter
utgår med upp till 10% av lönekostnadsdelen av statsbidraget till
såväl inbyggd utbildning som lärlingsutbildning. Likartade beräkningsgrunder
för bidragen till inbyggd utbildning och lärlingsutbildning ger administrativa
vinster vid statsbidragshanteringen. För lärlingsutbildning har
kommunen rätt att få statsbidrag med belopp som motsvarar 30 lärotimmar
per vecka. Utbildningsinsatsen i företaget kan i vissa fall minskas genom
att särskilda utbildningsinslag anordnas genom kommunens försorg. Kostnaden
för dessa utbildningsinslag kan då bestridas med bidraget till visst
antal av dessa 30 timmar (UbU 1983/84:19, rskr 1983/84:321).

I motion 1983/84:2934 (yrkande 1) begärs att riksdagen som sin mening
skall ge regeringen till känna att lärlingsutbildningen skall betraktas som en
fullvärdig gymnasial utbildningsform vid sidan av övriga studievägar i
gymnasieskolan. Enligt motion 1983/84:2940 (yrkande 2) bör lärlingsutbildning
kunna anordnas som alternativ till studieväg i gymnasieskolan.

Vad gäller anordnande av lärlingsutbildning som alternativ till studieväg
i gymnasieskolan har utskottet uppfattningen att lärlingsutbildning är ett
värdefullt komplement till gymnasieskolans ordinarie utbud av studievägar.
Det gäller främst mindre frekventa yrken bl. a. inom hantverksområdet.
På orter där det inte finns underlag för vissa studievägar kan också
lärlingsutbildningen bidra till att ge ungdomar, som annars inte skulle ha
sökt till gymnasieskolan, möjlighet till en yrkesutbildning. För vissa ungdomar
kan av bl. a. sociala skäl en lärlingsplats vara ett lämpligt alternativ.
Med hänvisning lill det anförda avstyrker utskottet motionerna 1983/
84:2934 yrkande 1 och 1983/84:2940 yrkande 2.

1 motion 1983/84:2934 (yrkande 3) begärs förslag om ett nytt statsbidragssystem
för lärlingsutbildningen. Bidraget bör enligt motionen konstrueras
så att bidrag utgår även till lärlingslöner. Även andra kostnader
bör beaktas, t. ex. materialkostnader, handledningskostnader och kostnader
för utvecklings- och försöksverksamhet.

Utskottet har i det föregående redovisat riksdagens beslut om statsbidragssystem
för lärlingsutbildningen. Utskottet erinrar vidare om att statens
bidrag är ett bidrag till anordnande av utbildning. Det är enligt utskot -

UbU 1983/84:30

tets mening inte en uppgift för staten att genom bidrag till utbildningen
ersätta företag eller institution för lön åt lärlingar. Med hänvisning härtill
avstyrks motion 1983/84:2934 yrkande 3.

1 motion 1983/84: 2934 (yrkande 2) begärs statsbidrag till färdigutbildning
inom lärlingsutbildningen.

Det ankommer på berörda arbetsmarknadsparter att överväga hur en
lämplig färdigutbildning skall anordnas. Frågor om kompletterande gymnasial
yrkesutbildning berörs i proposition 1983/84: 116 om gymnasieskola
i utveckling, enligt vilken en arbetsgrupp skall tillsättas inom utbildningsdepartementet
för att bl. a. behandla samspelet mellan skola och arbetsliv.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1983/84:2934
yrkande 2.

I motion 1983/84:2940 (yrkande 1) begärs förslag om ett nytt lärlingssystem
som skall kunna introduceras fr. o. m. läsåret 1985/86. För att minska
ungdomsarbetslösheten bör enligt motionärerna ett system byggas upp
som skapar möjligheter till nya arbetstillfällen för ungdom. Motionärerna
anger ett antal principer enligt vilka ett lärlingssystem kan förverkligas
som bygger på erfarenheter av lärlingsutbildning utomlands. Regeringen
bör enligt motionen omgående överväga den närmare utformningen av
systemet och förelägga riksdagen förslag i frågan.

Utskottet erinrar om vad utskottet i sitt betänkande 1983/84: 19 redovisat
om den yrkesinriktade utbildningen i den svenska gymnasieskolan.
Utskottet erinrar vidare om att föredragande statsrådet i proposition 1983/
84:116 om gymnasieskola i utveckling tar upp frågor om gymnasieskolans
yrkesinriktade utbildning i framtiden. Enligt statsrådet är det både nödvändigt
och önskvärt att ytterligare yrkesinriktad utbildning organiseras i form
av arbetsplatsförlagd utbildning. Olika samarbetsformer bör utvecklas
mellan skolan och olika branscher, företag och arbetsplatser, bl. a. för att
skolan skall få tillgång till sådan kvalificerad och dyr utrustning som den
inte själv kan skaffa. Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet
att riksdagen avslår motion 1983/84:2940 yrkande I.

Enligt motion 1983/84:2945 bör riksdagen avslå förslaget om rekryteringsbidrag
budgetåret 1984/85 för platser i gymnasial lärlingsutbildning.

Utskottet, som ansluter sig till föredragande statsrådets bedömning om
behovet av ett stimulansbidrag för lärlingsutbildningen, avstyrker motion
1983/84:2945 och föreslår riksdagen att godkänna det som i propositionen
har förordats om rekryteringsbidrag budgetåret 1984/85 för platser i gymnasial
lärlingsutbildning samt att medge att kostnaden för rekryteringsbidraget
ersätts ur det under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget
Bidrag till driften av gymnasieskolor.

UbU 1983/84:30

Vuxenutbildning

Riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförs i proposition 1983/
84: 150 om vissa åtgärder nästa budgetår inom vuxenutbildningen vilka
motiveras av införandet av ny teknik i arbetslivet och vilka kan stärka
individernas ställning på en föränderlig arbetsmarknad. Med stöd av riksdagens
bemyndiganden (UbU 1983/84: 14. rskr 1983/84: 196) tidigare under
våren 1984 avser regeringen att medge ökade ramar inom den kommunala
vuxenutbildningen och grundutbildningen för vuxna samt inom folkhögskolan.

Enligt motion 1983/84:2940 (yrkande 3) är det mindre lämpligt att av
arbetsmarknadsskäl öka intagningskapaciteten inom vuxenutbildningen. I
stället bör arbetsmarknadsmyndigheterna tillgodose behovet av utbildning
och därvid bl. a. upphandla utbildning inom den kommunala vuxenutbildningen
och folkhögskolan. Arbetsmarknadsmyndigheterna skall bekosta
denna utbildning inom ramen för beviljade anslag till arbetsmarknadsåtgärder.

Utskottet vill först erinra om att riksdagen under många år bemyndigat
regeringen att utvidga vuxenutbildningens ramar av arbetsmarknadsskäl.
Det är angeläget att tillgodose behovet av utbildning för de arbetslösa, de
kortutbildade och de som i övrigt har en osäker ställning på arbetsmarknaden.
Utskottet har ingen erinran mot att regeringen utnyttjar riksdagens
bemyndiganden på det sätt som anges i propositionen. För att nå så många
som möjligt bör nämligen flera metoder kunna användas. Detta kan också
innebära större flexibilitet och lägre kostnader totalt sett för staten. Den
utbildning för arbetslösa som sker i form av arbetsmarknadsutbildning där
deltagarna får utbildningsbidrag anordnas till större delen vid särskilda arbetsmarknad
sutbildningscentra (AMU-centra). Arbetsmarknadsutbildning
kan också ordnas på annat sätt, t. ex. genom att deltagarna hänvisas till
lediga utbildningsplatser inom det reguljära utbildningsväsendet, såsom
gymnasieskolan, den kommunala vuxenutbildningen och folkhögskolan. I
dessa fall betalar arbetsmarknadsmyndigheterna utbildningsbidragen och
utbildningsanordnarna utbildningen. Det finns inte något som hindrar att
arbetsmarknadsutbildning, där deltagarna har utbildningsbidrag, även ordnas
genom att man beställer och med arbetsmarknadsmedel bekostar en
särskild kurs vid t. ex. kommunal vuxenutbildning i stället för att anordna
utbildningen vid ett AMU-center. Med hänvisning till det anförda föreslår
utskottet att riksdagen avslår motion 1983/84:2940 yrkande 3.

En av de åtgärder som regeringen avser vidta med stöd av riksdagens
bemyndigande är att öka folkhögskolornas totala ram nästa budgetår med
10000 elevveckor avsedda för kurser för arbetslös ungdom. Kurserna får
liksom tidigare år omfatta högst tio veckor. De berättigar till statsbidrag
utan hinder av 83 § folkhögskoleförordningen (1977: 551) och förordningen
(SÖ-FS 1983:74) om folkhögskolans undervisningsvolym. Likaså skall

UbU 1983/84:30

berörda folkhögskolor kunna få ett särskilt statsbidrag med högst 25000 kr.
per kurs.

Enligt motion 1983/84:2956 bör det särskilda bidraget om 25000 kr. per
kurs inte betalas ut. Medlen bör i stället användas till att öka ramen med
ytterligare 5000 elevveckor utöver de 10000 elevveckor som nämns i
propositionen (yrkande 26). Motionärerna yrkar också att riksdagen skall
besluta att kurserna för arbetslös ungdom skall få vara av varierande längd
(yrkande 27). Med detta avses i motionen att kurserna skall få omfatta mer
än tio veckor.

Enligt utskottets mening är det inte lämpligt att nu ändra reglerna för
statsbidrag till kurser vid folkhögskola för arbetslös ungdom gepom att ta
bort det särskilda bidraget om 25000 kr. per kurs. Folkhögskolorna har i
sin planering utgått från att detta bidrag skall utgå även nästa budgetår.
Riksdagen bör avslå motion 1983/84:2956 yrkande 26 och utan erinran
lägga till handlingarna vad som anförs i propositionen.

Utskottet kan inte heller biträda motionsyrkandet om att kurserna för
arbetslös ungdom skall få omfatta mer än 10 veckor. Kurserna är bl. a.
avsedda att vara en introduktion till vidare utbildning. De bör då inte ha
samma längd som de ordinarie längre folkhögskolekurser som bedrivs utan
extra bidrag. En förlängning av kurstiden skulle också medföra att färre
kurser kan anordnas. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 1983/
84:2956 yrkande 27 och utan erinran lägger till handlingarna även denna
del av propositionen.

Utskottet har inte något att erinra mot vad som i övrigt anförs under
avsnittet Vuxenutbildning om kommunal vuxenutbildning och grundutbildning
för vuxna samt utbildning vid folkhögskola och föreslår att riksdagen
utan erinran lägger till handlingarna vad som anförts av proposition
1983/84:150.

Förändringarna på arbetsmarknaden till följd av att ny teknik införs blir
enligt föredragande statsrådet särskilt kännbara för de kortutbildade. Därför
bör en särskild utbildningsinsats i datateknik övervägas för dem. Frågorna
om former för och finansiering av en bredare utbildningsinsats av
detta slag kommer att behandlas med förtur inom regeringskansliet.

Enligt motion 1983/84:2934 (yrkande 4) bör ett ökat datakunnande byggas
upp från grunden och ha en breddutbildning för alla som bas. I beredningsarbetet
inom regeringskansliet bör ingå som en del att studieförbunden
skall få ekonomiska förutsättningar för att delta i denna utbildning.

Utskottet anser att riksdagen inte behöver göra något särskilt uttalande
för att studieförbunden skall få delta i kommande breddutbildning i data
såsom de tidigare gjort. I utbildningsutskottets betänkande 1983/84:14 (s.
9) uttalade utskottet att den stora förändring av samhället som datatekniken
innebär gör att både samhälle och individer står bättre rustade om
kunskaper sprids till så många människor och kategorier som möjligt.
Därför ser utskottet med tillfredsställelse att en insats särskilt riktad till de

UbU 1983/84:30

kortutbildade förbereds. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion 1983/84: 2934 yrkande 4 och utan erinran lägger till handlingarna
vad som anförs i proposition 1983/84: 150 om utbildning i data och ny
teknik för kortutbildade.

Högskola och forskning

Den reguljära studiefinansicringen inom forskarutbildningen är utbildningsbidrag.
som f. n. utgår med 5610 kr. per månad. Antalet utbildningsbidrag
är ca 3 240. För att främja rekryteringen av forskarstuderande får
doktorandtjänster inrättas vid forskningsråden inom utbildningsdepartementets
och jordbruksdepartementets verksamhetsområden. Försöksvis
kan doktorandtjänster finnas även vid högskoleenhet under tiden den I juli
1983-30 juni 1988. Doktorandtjänst vid högskoleenhet bekostas med medel
som har anvisats till utbildningsbidrag för doktorander.

Föredragande statsrådet finner det skäligt att utbildningsbidraget höjs
med 440 kr. per månad fr. o. m. den I juli 1984 samtidigt som utbildningsbidragen
inom arbetsmarknadsutbildningen höjs.

Till följd av denna höjning föreslås riksdagen anvisa ytterligare medel
under de nio fakultetsanslagen, under anslaget till temaorienterad forskning
samt under anslaget till kommunal högskoleutbildning, sammanlagt
17,2 milj. kr.

Enligt motion 1983/84:2956 (yrkande 29) bör utbildningsbidragen kompletteras
med ett särskilt rekryteringsbidrag om 20 kr. per dag, vilket
medför ett fördubblat medelsbehov i förhållande till regeringens förslag.

I motion 1983/84:2940 (yrkande 4) föreslås att riksdagen skall avslå
förslaget i propositionen om höjning av utbildningsbidragen och att medlen
i stället skall användas för att inrätta flera doktorandtjänster, antingen
genom omvandling av utbildningsbidrag till 280 doktorandtjänster eller
genom inrättande av 125 helt nya tjänster.

Utskottet instämmer med föredragande statsrådet att det är skäligt att
utbildningsbidragen höjs. Som utskottet redovisat finns en möjlighet att
använda medel anvisade för utbildningsbidrag till att inrätta doktorandtjänster
vid högskoleenhet. Utskottet kan inte tillstyrka yrkande 4 i motion
1983/84: 2940 om att nivån på utbildningsbidragen skall vara oförändrad.

Utskottet kan av statsfinansiella skäl inte tillstyrka den ytterligare höjning
av utbildningsbidragen som föreslås i motion 1983/84:2956. Riksdagen
bör därför avslå motionens yrkande 29. Riksdagen bör således anvisa
de i propositionen begärda medlen.

Åberopande det anförda hemställer utskottet under

UbU 1983/84:30

Skolväsendet

1. att riksdagen beträffande lärlingsutbildning som alternativ till
annan utbildning i gymnasieskolan avslår motionerna 1983/
84:2934 yrkande 1 och 1983/84:2940 yrkande 2,

2. att riksdagen beträffande ett framtida statsbidragssystem för lärlingsutbildning
avslår motion 1983/84:2934 yrkande 3,

3. att riksdagen beträffande färdigutbildning inom lärlingsutbildningen
avslår motion 1983/84:2934 yrkande 2,

4. att riksdagen beträffande förslag om ett nytt lärlingssystem
fr. o. m. läsåret 1985/86 avslår motion 1983/84: 2940 yrkande 1,

5. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:150 och med
avslag på motion 1983/84:2945 i denna del godkänner vad som i
propositionen har förordats om rekryteringsbidrag budgetåret
1984/85 för platser i gymnasial lärlingsutbildning,

6. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:150 och med
avslag på motion 1983/84:2945 i denna del medger att kostnaderna
för rekryteringsbidraget ersätts ur det under åttonde huvudtiteln
uppförda förslagsanslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor,

Vuxenutbildning

7. att riksdagen beträffande ansvaret för vissa ökade vuxenutbildningsinsatser
för arbetslösa med avslag på motion 1983/84:2940
yrkande 3 utan erinran lägger till handlingarna vad som anförts i
proposition 1983/84: 150,

8. att riksdagen beträffande särskilt bidrag till kurser vid folkhögskola
för arbetslös ungdom med avslag på motion 1983/84:2956
yrkande 26 utan erinran lägger till handlingarna vad som anförts i
proposition 1983/84: 150,

9. att riksdagen beträffande längden på kurser vid folkhögskola för
arbetslös ungdom med avslag på motion 1983/84:2956 yrkande
27 utan erinran lägger till handlingarna vad som anförts i proposition
1983/84:150,

10. att riksdagen beträffande ökade vuxenutbildningsinsatser i övrigt
för arbetslösa m. m. inom kommunal vuxenutbildning och grundutbildning
för vuxna samt vid folkhögskola utan erinran lägger
till handlingarna vad som anförts i proposition 1983/84:150,

11. att riksdagen beträffande utbildning i data och ny teknik för
kortutbildade med avslag på motion 1983/84:2934 yrkande 4 utan
erinran lägger till handlingarna vad som anförts i proposition
1983/84:150,

UbU 1983/84:30

Högskola och forskning

12. att riksdagen beträffande studiefinansieringen inom forskarutbildningen
med bifall till proposition 1983/84:150 och med avslag
på motionerna 1983/84:2956 yrkande 29 och 1983/84:2940 yrkande
4

a. till Humanistiska fakulteterna för budgetåret 1984/85, utöver
vad som föreslagits i UbU 1983/84:28, under åttonde huvudtiteln
anvisar ytterligare reservationsanslag av 2334000 kr.,

b. till Teologiska fakulteterna för budgetåret 1984/85, utöver vad
som föreslagits i UbU 1983/84:28, under åttonde huvudtiteln
anvisar ytterligare reservationsanslag av 176000 kr.,

c. till Juridiska fakulteterna för budgetåret 1984/85, utöver vad
som föreslagits i UbU 1983/84: 28, under åttonde huvudtiteln
anvisar ytterligare reservationsanslag av 206000 kr.,

d. till Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1984/
85, utöver vad som föreslagits i UbU 1983/84: 28, under åttonde
huvudtiteln anvisar ytterligare reservationsanslag av 2738000
kr.,

e. till Medicinska fakulteterna för budgetåret 1984/85, utöver
vad som föreslagits i UbU 1983/84:28, under åttonde huvudtiteln
anvisar ytterligare reservationsanslag av 2 293 000 kr.,

f. till Odontologiska fakulteterna förbudgetåret 1984/85, utöver
vad som föreslagits i UbU 1983/84: 28, under åttonde huvudtiteln
anvisar ytterligare reservationsanslag av 421000 kr.,

g. till Farmaceutiska fakulteten för budgetåret 1984/85, utöver
vad som föreslagits i UbU 1983/84:28, under åttonde huvudtiteln
anvisar ytterligare reservationsanslag av 236000 kr.,

h. till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna för budgetåret
1984/85, utöver vad som föreslagits i UbU 1983/84:28, under
åttonde huvudtiteln anvisar ytterligare reservationsanslag av
4458000 kr.,

i. till Tekniska fakulteterna för budgetåret 1984/85, utöver vad
som föreslagits i UbU 1983/84:28, under åttonde huvudtiteln
anvisar ytterligare reservationsanslag av 4046000 kr.,

j. till Temaorienterad forskning för budgetåret 1984/85, utöver
vad som föreslagits i UbU 1983/84:28, under åttonde huvudtiteln
anvisar ytterligare reservationsanslag av 181000 kr., samt
k. till Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. för budgetåret
1984/85, utöver av riksdagen tidigare anvisat belopp1.

1 Prop. 1983/84: 100 bil. 10 p. D 14, UbU 1983/84: 21, rskr 1983/84: 239.

UbU 1983/84:30

under åttonde huvudtiteln anvisar ytterligare reservationsanslag
av 100000 kr.

Stockholm den 24 maj 1984

På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s). Kerstin
Göthberg (c), Per Unckel (m). Bengt Wiklund (s), Rune Rydén (m). Helge
Hagberg (s), Birgitta Rydle (m), Lars Svensson (s). Göran Allmér (m).
Björn Samuelson (vpk), Margot Wallström (s), Larz Johansson (c). Ingvar
Johnsson (s), Barbro Nilsson i Örnsköldsvik (s) och Linnea Hörlén (fp).

Reservationer

1. Lärlingsutbildning som alternativ till annan utbildning i gymnasieskolan
(mom. 1)

Kerstin Göthberg (c), Per Unckel (m), Rune Rydén (m). Birgitta Rydle
(m), Göran Allmér (m), Larz Johansson (c) och Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar "Vad gäller”
och slutar ”1983/84: 2940 yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Den reguljära gymnasiala lärlingsutbildningen är enligt utskottets mening
en utbildningsform som är likvärdig med övrig gymnasial utbildning.
Den bör därför kunna vara ett alternativ till linjer och specialkurser i
gymnasieskolan, om eleverna så önskar. Detta bör riksdagen med bifall till
motionerna 1983/84:2934 yrkande 1 och 1983/84:2940 yrkande 2 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande lärlingsutbildning som alternativ till
annan utbildning i gymnasieskolan med bifall till motionerna
1983/84:2934 yrkande 1 och 1983/84:2940 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Framtida statsbidragssystem för lärlingsutbildning (mom. 2)

Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”Utskottet har”
och på s. 6 slutar ” 1983/84:2934 yrkande 3" bort ha följande lydelse:

UbU 1983/84:30

Enligt utskottets mening bör ett framtida statsbidragssystem konstrueras
så att bidrag utgår till lärlingslöner. Även andra faktorer bör
beaktas, t. ex. materialkostnader, handledningskostnader och kostnader
för utvecklings- och försöksverksamhet. Riksdagen bör med bifall till
motion 1983/84:2934 yrkande 3 hos regeringen begära förslag om ett nytt
statsbidragssystem för lärlingsutbildning.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande framtida statsbidragssystem för lärlingsutbildning
med bifall till motion 1983/84:2934 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Färdigutbildning inom lärlingsutbildningen (mom. 3)

Kerstin Göthberg (c). Per Unckel (m). Rune Rydén (m), Birgitta Rydle
(m), Göran Allmér (m). Larz Johansson (c) och Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Det ankommer”
och slutar ”1983/84:2934 yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör statsbidrag även fortsättningsvis utgå till
nuvarande slag av färdigutbildning inom lärlingsutbildningen. Härigenom
möjliggörs en treårig utbildning bl. a. i udda yrken. Detta bör riksdagen
med bifall till motion 1983/84:2934 yrkande 2 som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande färdigutbildning inom lärlingsutbildningen
med bifall till motion 1983/84:2934 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Förslag om nytt lärlingssystem fr. o.m. läsåret 1985/86 (mom. 4)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Utskottet
erinrar” och slutar ”1983/84:2940 yrkande 1” bort ha följande lydelse:
lydelse:

Utskottet anser att betydande kvalitativa vinster kan uppnås genom en
överflyttning av väsentliga delar av gymnasieskolans yrkesinriktade utbildning
till lärlingsutbildning. Genom lärlingsutbildning kan eleverna ges
en utbildning som är anpassad både efter den enskilde elevens intresse och
efter arbetslivets krav. Härvid kan undervisningen i fackteori och arbetsteknik
samt andra ämnen förenas med förtrogenhet med arbetslivets regler
och krav, vilket underlättar unga människors introduktion på arbetsmarknaden.

UbU 1983/84:30

Åtskilliga kommuner står i dag inför behovet av omfattande moderniseringar
av den maskinella utrustningen i gymnasieskolan. Skall den gymnasiala
yrkesutbildningen ha några möjligheter att godtagbart förbereda den
unga generationen för yrkeslivet, är en modern maskinell utrustning nödvändig.
Det är ekonomiskt klokt att genom lärlingsutbildning dra nytta av
den utrustning företagen förfogar över. Knappa offentliga utbildningsresurser
kan därigenom satsas på andra angelägna områden.

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1983/84:2940 om hur ett
nytt lärlingssystem bör byggas upp. Innan en lärlingsreform av större
omfattning beslutas, är det nödvändigt att riksdagen uppdrar åt regeringen
att lösa ett antal återstående frågor. Vidare bör regeringen ta kontakt med
arbetsmarknadens parter och branschorganisationerna för att diskutera
formerna för deras medverkan i utbildningen m.m. Riksdagen bör med
bifall till motion 1983/84:2940 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till
känna vad utskottet här har anfört.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen beträffande förslag om nytt lärlingssystem fr. o. m.
läsåret 1985/86 med bifall till motion 1983/84: 2940 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Rekryteringsbidrag budgetåret 1984/85 för platser i gymnasial lärlingsutbildning
(mom. 5 och 6)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Utskottet
som” och slutar ”av gymnasieskolor” bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2945 avslår
regeringens förslag om rekryteringsbidrag budgetåret 1984/85 för
platser i gymnasial lärlingsutbildning. Mot bakgrund av de nedskärningar
som under en följd av år drabbat gymnasieskolan finns det ingen anledning
att ta medel ur gymnasieskolanslaget och ge dessa till företag.

dels att utskottets hemställan under 5 och 6 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen beträffande rekryteringsbidrag budgetåret 1984/85
för platser i gymnasial lärlingsutbildning med bifall till motion
1983/84:2945 i denna del avslår proposition 1983/84: 150,

6. att riksdagen beträffande ersättande av vissa kostnader ur det
under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget Bidrag till
driften av gymnasieskolor med bifall till motion 1983/84:2945 i
denna del avslår proposition 1983/84:150,

UbU 1983/84:30

6. Ansvaret för vissa ökade vuxenutbildningsinsatser för arbetslösa m.m.
(moni. 7 och 10)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning om hur arbetsmarknadsmotiverad
utbildning bör organiseras. Det är inte lämpligt att utvidga
ordinarie vuxenutbildning på det i propositionen angivna sättet. I stället
bör man inom de ekonomiska ramarna för arbetsmarknadsåtgärder upphandla
den utbildning som behövs av arbetsmarknadsskäl. Man kan därvid
om man så önskar anlita den kommunala vuxenutbildningen och folkhögskolan
genom att upphandla utbildning där. Alternativt kan andra
utbildningsanordnare bli aktuella. Några ramförändringar behöver inte
genomföras i något av alternativen. Vad utskottet här anfört bör riksdagen
med bifall till motion 1983/84:2940 yrkande 3 som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Utskottet har”
och slutar ”1983/84: 150” bort utgå.

dels att utskottets hemställan under 7 och 10 bort ha följande lydelse:

7 och 10. att riksdagen beträffande ansvaret för vissa ökade vuxenutbildningsinsatser
för arbetslösa med bifall till motion
1983/84:2940 yrkande 3 och med anledning av proposition
1983/84: 150 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

7. Kurser vid folkhögskola för arbetslös ungdom (mom. 8 och 9)

Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Enligt
utskottets” och slutar ”av propositionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet har erfarit att många rörelsefolkhögskolor hellre seratt antalet
kurser för arbetslös ungdom ökas än att ett mindre antal kurser får det
särskilda bidraget om 25000 kr. per kurs.

Det finns också ett allmänt önskemål om att få anordna längre kurser än
tio veckor. En möjlighet att anordna vissa längre kurser skulle göra deltagarna
i dessa bättre rustade på arbetsmarknaden och ge dem längre tid att
söka och finna ett arbete till dess kursen är slut. En effekt av flera längre
kurser kan bli att färre kurser kan anordnas om inte samtidigt något kortare
kurser också anordnas. Detta bör enligt utskottets mening kunna accepteras
med tanke på fördelarna med längre kurser.

Vad utskottet här anfört om kurser vid folkhögskola för arbetslös ung -

UbU 1983/84:30

dom bör riksdagen med bifall till motion 1983/84:2956 yrkandena 26 och 27
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 och 9 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen beträffande särskilt bidrag till kurser vid folkhögskola
för arbetslös ungdom med bifall till motion 1983/84:2956
yrkande 26 och med anledning av proposition 1983/84:150 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. att riksdagen beträffande längden på kurser vid folkhögskola för
arbetslös ungdom med bifall till motion 1983/84:2956 yrkande 27
och med anledning av proposition 1983/84:150 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Inriktningen av datautbildning för vuxna (mom. 11)

Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 boljar ”Utskottet
anser” och på s. 9 slutar ”för kortutbildade” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med motionärerna att ett ökat datakunnande bör
byggas upp från grunden där en breddutbildning som riktar sig till alla
utgör basen. I utbildningsutskottets betänkande 1983/84:14 (s. 9) uttalade
utskottet att den stora förändring av samhället som datatekniken innebär
gör att både samhälle och individer står bättre rustade om kunskaper
sprids till så många människor och kategorier som möjligt.

I en sådan utbildningsinsats bör man i första hand engagera studieförbunden
och därför bör det fortsatta beredningsarbetet inriktas på att ge
dessa ekonomiska förutsättningar för denna uppgift.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion 1983/84:2934 yrkande 4.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. att riksdagen beträffande inriktningen av datautbildning för
vuxna med bifall till motion 1983/84:2934 yrkande 4 och med
anledning av proposition 1983/84:150 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

9. Studiefinansieringen inom forskarutbildningen (mom. 12)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Utskottet
instämmer” och slutar ”begärda medlen” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att utbildningsbidragen inom forskarutbildningen successivt
bör omvandlas till doktorandtjänster. Doktorandtjänster ger en
bättre försöijning för de studerande och berättigar till fullgott socialförsäk -

UbU 1983/84:30

ringsskydd. Riksdagen bör därför som sin mening ge regeringen till känna
att de medel som i proposition 1983/84:150 beräknats för höjning av
utbildningsbidragen i stället skall användas för att göra en ökning av
antalet doktorandtjänster möjlig i enlighet med motion 1983/84:2940 yrkande
4. Av statsfmansiella skäl kan utskottet inte tillstyrka den ökade
medelstilldelning som föreslås i motion 1983/84:2956 yrkande 29. Riksdagen
bör således anvisa 17,2 milj. kr. för att öka antalet doktorandtjänster.
Det bör ankomma på regeringen att fördela dessa medel på olika områden.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. att riksdagen beträffande studiefinansieringen inom forskarutbildningen
med bifall till motion 1983/84:2940 yrkande 40, med
anledning av proposition 1983/84: 150 samt med avslag på motion
1983/84:2956 yrkande 29 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört samt till Extra medel till doktorandtjänster
för budgetåret 1984/85 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 17200000 kr.

10. Studiefinansieringen inom forskarutbildningen (mom. 12)

Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Utskottet
instämmer” och slutar ”begärda medlen” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att antalet doktorandtjänster på sikt måste öka för att
därigenom trygga studiefinansieringen inom forskarutbildningen. 1 reservation
nr 10 till utbildningsutskottets betänkande 1983/84:28 har därför en
ökning av antalet doktorandtjänster med 100 tillstyrkts. Utbildningsbidragen
kommer dock under överskådlig tid att alltjämt vara den främsta
finansieringsmöjligheten för forskarstuderande varför nödvändiga uppräkningar
av dessa självfallet måste göras. Utskottet anser därför att utbildningsbidragen
inom forskarutbildningen måste höjas mer än vad som föreslås
i proposition 1983/84: 150 såväl av sociala skäl som för att underlätta
rekryteringen. Ett särskilt rekryteringsfrämjande tillägg bör därför utgå i
enlighet med motion 1983/84:2956. Därigenom kommer utbildningsbidragen
att utgå med 6490 kr. per månad. Detta medför ett fördubblat medelsbehov
jämfört med regeringens förslag totalt och under resp. anslag. Riksdagen
bör därför avslå motion 1983/84:2940 yrkande 4.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. att riksdagen beträffande studiefinansieringen inom forskarutbildningen
med bifall till motion 1983/84:2956 yrkande 29, med
anledning av proposition 1983/84: 150 och med avslag på motion
1983/84:2040 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört samt

UbU 1983/84:30

a. till Humanistiska fakulteterna för budgetåret 1984/85, utöver
vad sorn föreslagits i UbU 1983/84:28, under åttonde huvudtiteln
anvisar ytterligare reservationsanslag av 4668000 kr.,

b. till Teologiska fakulteterna för budgetåret 1984/85, utöver vad
som föreslagits i UbU 1983/84:28, under åttonde huvudtiteln
anvisar ytterligare reservationsanslag av 352000 kr.,

c. till Juridiska fakulteterna för budgetåret 1984/85, utöver vad
som föreslagits i UbU 1983/84:28, under åttonde huvudtiteln
anvisar ytterligare reservationsanslag av 412000 kr.,

d. till Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1984/
85, utöver vad som föreslagits i UbU 1983/84:28, under åttonde
huvudtiteln anvisar ytterligare reservationsanslag av 5476000
kr.,

e. till Medicinska fakulteterna för budgetåret 1984/85, utöver
vad som föreslagits i UbU 1983/84: 28, under åttonde huvudtiteln
anvisar ytterligare reservationsanslag av 4586000 kr.,

f. till Odontologiska fakulteterna för budgetåret 1984/85, utöver
vad som föreslagits i UbU 1983/84:28, under åttonde huvudtiteln
anvisar ytterligare reservationsanslag av 842000 kr.,

g. till Farmaceutiska fakulteten för budgetåret 1984/85, utöver
vad som föreslagits i UbU 1983/84:28, under åttonde huvudtiteln
anvisar ytterligare reservationsanslag av 472000 kr.,

i. till Tekniska fakulteterna för budgetåret 1984/85, utöver vad
som föreslagits i UbU 1983/84:28, under åttonde huvudtiteln
anvisar ytterligare reservationsanslag av 8 092000 kr.,

j. till Temaorienterad forskning för budgetåret 1984/85, utöver
vad som föreslagits i UbU 1983/84:28, under åttonde huvudtiteln
anvisar ytterligare reservationsanslag av 362 000 kr.,
k. till Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. för budgetåret
1984/85, utöver av riksdagen tidigare anvisat belopp1,
under åttonde huvudtiteln anvisar ytterligare reservationsanslag
av 200000 kr.

' Prop. 1983/84: 100 bil. 10 p. D 14, UbU 1983/84: 21, rskr 1983/84:239.

UbU 1983/84:30

Särskilda yttranden

1. Lärlingsutbildning (morn. 1—6)

Linnea Hörlén (fp) anför:

Då folkpartiet i motion 1983/84:1259 utvecklat sin syn på lärlingsutbildningen
och på hur denna bör organiseras har vi i samband med behandlingen
av proposition 1983/84:150 avstått från vidare yrkanden i detta sammanhang.
Vi har valt att ansluta oss till de reservationer i dagens betänkande
som sammanfaller med yrkandena i vår nyss nämnda motion och
hänvisar f. ö. till tidigare ställningstaganden under innevarande riksmöte.

2. Längden på kurser vid folkhögskola för arbetslös ungdom (mom. 9)

Björn Samuelson (vpk) anför:

Jag anser att många fördelar kan vinnas för både folkhögskolan och
eleverna om kurserna för arbetslös ungdom kan omfatta mer än tio veckor.
Möjligheter till längre kurser inom folkhögskolan kan ge stora fördelar i
vad avser elevernas bildning och fostran. Därigenom ger kurserna deltagarna
ett bättre utgångsläge på arbetsmarknaden. Det är därför min förhoppning
att en ändring av reglerna skall kunna genomföras framdeles.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984