om Sydafrika och Namibia (Betänkande 1982/83:UU25 Utrikesutskottet)

UU 1982/83:25

Utrikesutskottets betänkande
1982/83:25

om Sydafrika och Namibia

Motionerna

Utskottet behandlar i detta betänkande

motion 1982/83:721 av Hans Göran Franck m.fl. (s), yrkandena 1 a)— 1
d), vari föreslås

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna

a) att Sverige bör verka för att en oberoende rättslig kommission eller
annan undersökningsgrupp snarast tillsätts i första hand inom FN:s ram för
att undersöka tortyr och andra övergrepp mot den namibiska civilbefolkningen,

b) att svensk lagstiftning snarast bör införas som förbjuder all import
och medverkan vid exploatering av Namibias naturresurser samt att straffsanktioner
mot överträdelser bör införas,

c) att sådan lagstiftning som sägs i yrkande 2 bör genomföras utan att
avvakta den mer omfattande översyn av Sveriges ekonomiska förbindelser
med Sydafrika och Namibia som görs av Sydafrikautredningen (H 1980:4),

d) att Sverige i FN bör verka för att andra medlemsländer vidtar motsvarande
lagstiftningsåtgärder samt att dekret nr 1 om Namibia, med
straffbestämmelser, antas av FN:s säkerhetsråd, varvid eftersträvas ett
nordiskt samarbete vid genomförandet av dessa åtgärder,

(yrkande 2 i motion 721 behandlas i UU 1982/83: 20;)

motion 1982/83:907 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari föreslås
att riksdagen antar följande som Motionärernas förslag betecknade förslag
till lag om ekonomisk bojkott av Sydafrika att ersätta lagen (1979:487)
om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia, (lagtexten återfinns
i motionen.)

motion 1982/83:1777 av Pär Granstedt m. fl. (c), vari hemställs

1. att regeringen undersöker förutsättningarna att få till stånd ett effektivt
oljeembargo mot Sydafrika,

2. att regeringen, om en svensk medverkan i ett embargo kan ha en
positiv effekt, återkommer med förslag om detta.

Skrivelsen

I betänkandet behandlas även regeringens skrivelse 1982/83:80 med
redogörelse för svenska företags verksamhet i Sydafrika och Namibia.
Enligt lagen (1979:487) om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia
skall svensk juridisk person som själv eller genom utländskt dotterbo I

Riksdagen 1982/83. 9 sami. Nr 25

UU 1982/83:25

lag driver rörelse i Sydafrika eller Namibia årligen till kommerskollegium,
senast sex månader efter räkenskapsårets slut, redovisa hur verksamheten
utvecklats i dessa länder. Kommerskollegium skall varje år före den 15
oktober till utrikesdepartementet lämna en redogörelse för de redovisningar
som avgetts. På grundval härav lämnar regeringen en motsvarande
redovisning till riksdagen. Under förra riksmötet behandlade riksdagen
den första av dessa årliga redogörelser (Skrivelse 1981/82:173, UU 1981/
82:22, rskr 346).

Av den nu föreliggande redogörelsen (skr 1982/83:80) framgår att vissa
förändringar skett under år 1981 i fråga om den svenska näringsverksamhetens
omfattning och utveckling i Sydafrika. Totalt ökade omsättningen hos
de rörelsedrivande dotterbolagen under år 1981, med 15%, men med
hänsyn till den lokala inflationen på 13,9% kan omsättningen sägas ha
legat på i stort sett samma nivå som år 1980. Det sammanlagda resultatet
före skatt jämfört med år 1980 innebar en betydande minskning. Ett par av
företagen redovisade förlust. Denna utveckling torde delvis ha sin grund i
en avmattning i den sydafrikanska ekonomin under år 1981 vilket i sin tur
beror på bl. a. sjunkande världsmarknadspriser på guld.

Skrivelsen har kompletterats med ytterligare uppgifter, vilka framgår av
följande uppställning:

1980 1981

(milj. rand) (milj. rand)

resultat före skatt 23 13

aktiekapital 8,8 8,8

eget kapital 55 55

tillgångar 158 186

anläggningstillgångar 25 25

För år 1981 har följande företag lämnat redogörelser som omfattas av
lagen om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia: Alfa Laval
AB, Alvenius AB, Atlas Copco AB, AB Bahco, Esselte AB, Fagersta AB,
A. Johnson & Co HAB, Sandvik AB, SAS, Aktiebolaget SKF, Skega AB,
och Rederiaktiebolaget Transatlantic.

Företagen har beskrivit hur verksamheten i resp. sydafrikanska och
namibiska företag har utvecklats under det senaste räkenskapsåret som
avser ovannämnda period, således i flertalet fall för år 1981.

Lagen innebär ett generellt förbud för svenska företag att investera i
Sydafrika och Namibia, men möjligheten finns att enligt 4 § bevilja undantag
från investeringsförbudet. Medgivande får avse viss investering eller
investeringar i visst företag under ett år. Undantaget får inte göra det
möjligt för sökanden att utvidga sin verksamhet i Sydafrika eller Namibia.

Regeringen har under redovisningsperioden behandlat sex dispensärenden
från följande företag: Transatlantic, Fagersta (2), SKF (2) och Sandvik.

UU 1982/83:25

Regeringen delar den av kommerskollegiet framförda åsikten att de
överträdelser av lagen som synes ha skett - och som berörs i skrivelsen —
inte nämnvärt har påverkat företagens produktionskapacitet. Efterlevnaden
av lagen har alltså följt av riksdagen angivna riktlinjer. Tillämpningen
av lagens dispensregler medför emellertid svåra avvägningar. I avvaktan
på sydafrikakommitténs översyn av lagstiftningen ser regeringen emellertid
ingen anledning att frångå en restriktiv tillämpning som förhindrar de i
Sydafrika och Namibia etablerade svenska företagen att expandera men
som innebär att verksamheten tillåts att fortsätta. Dispensärenden av
principiell karaktär kommer att föredras i utrikesnämnden.

Regeringen konstaterar att ett av lagens syften, nämligen att nå internationell
efterföljd, inte har uppnåtts.

Utskottet

Under den följd av år riksdagen haft anledning att behandla situationen i
Sydafrika och Namibia har apartheidpolitiken snarare blivit hårdare och
mer systematiskt genomförd. Folkomflyttningarna fortsätter i syfte att för
framtiden säkerställa vit dominans över de största och rikaste delarna av
landet.

Den internationella opinionen är enig i sitt fördömande av rasåtskillnadspolitiken
och av Sydafrikas ockupation av Namibia. Trots detta har det
visat sig svårt att få till stånd effektiva internationella påtryckningsåtgärder
mot den vita regimen i Sydafrika. År 1977 beslutade FN:s säkerhetsråd om
vapenembargo mot Sydafrika, men förslag om bindande ekonomiska sanktioner
blockeras.

Överläggningar enligt FN:s plan om Namibias framtid som självständigt
land har förts under lång tid, framgångsrikt fördröjda av Sydafrika. Sedan i
augusti 1982 har emellertid inga egentliga förhandlingar ägt rum.

Sverige tillhör den grupp länder som försökt förmå FN:s säkerhetsråd
att fatta bindande beslut om sanktioner mot Sydafrika bl. a. på handelsområdet.
Vi har också framfört uppfattningen att pågående överläggningar om
Namibias framtid inte borde få användas som förevändning att avstå från
påtryckningar mot Sydafrika.

I väntan på mera omfattande internationella sanktioner har Sverige
funnit det möjligt att för egen del i detta unika fall besluta om förbud mot
svenska investeringar i Sydafrika och Namibia.

I de nu föreliggande motionerna yrkas bl. a. att Sverige skall utvidga sina
egna påtryckningsåtgärder till att omfatta även handel i olika avseenden. I
motion 721 föreslås i yrkande 1 b) ett förbud mot svensk import och svensk
medverkan vid utvinning av naturtillgångar i Namibia samt straffsanktioner
vid överträdelse av sådana svenska bestämmelser. I yrkande 1 c) i
samma motion heter det att ett sådant svenskt förbud bör genomföras utan
att resultatet av den pågående Sydafrikautredningen inväntas. I motion 721
tl Riksdagen 1982/83. 9 sami. Nr 25

UU 1982/83:25

hänvisas bi. a. till det s. k. Namibiadekretet till skydd för Namibias naturtillgångar.
Det antogs år 1974 av FN:s Namibiaråd och innehåller förbud
mot utvinning och utförsel av naturtillgångar från Namibia utan tillstånd av
Namibiarådet. Dekretet har enligt svensk uppfattning inte juridiskt bindande
karaktär.

Ett handelsembargo på oljeområdet förordas i yrkandena 1 och 2 i
motion 1777, och i motion 907 föreslås en total svensk ekonomisk bojkott
av Sydafrika.

Utskottet har förståelse för motionärernas önskan att utvidga och effektivisera
de ekonomiska påtryckningarna mot Sydafrika. En sådan önskan
ligger också bakom Sveriges ansträngningar i FN att få till stånd bindande
sanktioner och återspeglas i riksdagens uppdrag till regeringen att utreda
förutsättningarna för utvidgade svenska påtryckningsåtgärder mot Sydafrika.

Som utskottet framhöll i betänkandet UU 1981/82:13, när frågan om
handelssanktioner på bl. a. oljeområdet behandlades, visar erfarenheterna
att en handelsbojkott om den skall bli kännbar bör omfatta flera eller alla
huvudleverantörer. Redan av detta skäl framstår ett bindande beslut, fattat
av FN:s säkerhetsråd, som en önskvärd förutsättning för en verksam
sanktion på handelsområdet. Härtill kommer den viktiga omständigheten
att förpliktande FN-beslut tar över internationella åtaganden på detta
område, anförde utskottet vidare. För svenskt vidkommande är det även
av andra skäl väsentligt att internationella sanktioner är förankrade i ett
säkerhetsrådsbeslut. Utskottet har vid flera tillfällen tidigare behandlat
detta förhållande, bl. a. i UU 1981/82:13 och UU 1981/82:22.

Gjorda bedömningar har giltighet även för de nu föreliggande yrkandena
om förbud mot handel med Sydafrika och Namibia. Med hänvisning härtill
avstyrker utskottet yrkandena 1 b) och 1 c) i motion 721, motion 907 och
motion 1777 i vad avser ensidiga svenska åtgärder på handelsområdet.

Det är emellertid fortfarande en svensk uppfattning att FN:s säkerhetsråd
bör besluta om internationella sanktioner på oljeområdet mot Sydafrika.
Sverige bör också enligt utskottets mening uppmärksamt följa de
oljeproducerande ländernas aktioner mot Sydafrika på detta område och
så långt möjligt ge sitt stöd åt dessa länders strävanden. Vad avser förslaget
i motion 721 om förbud mot svensk medverkan vid exploatering av
naturtillgångar i Namibia vill utskottet erinra om att den svenska lagen om
förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia självfallet gäller svensk
verksamhet i Namibia även på detta område.

I yrkande 1 d) i motion 721 föreslås att Sverige i FN bör verka för att
andra medlemsländer vidtar motsvarande lagstiftningsåtgärder, att Namibiadekretet
antas av FN:s säkerhetsråd och att ett nordiskt samarbete äger
rum vid genomförandet av dessa åtgärder.

Som framgår ovan verkar Sverige för att FN:s säkerhetsråd skall fatta
bindande beslut om sanktioner mot Sydafrika. Dessa strävanden har på -

UU 1982/83:25

gått under flera år - i samarbete med övriga nordiska länder — men hittills
inte lett till avsett resultat. Utskottet utgår från att regeringen fortsätter
dessa strävanden i syfte att uppnå Namibias självständighet enligt FN:s
Namibiaplan. Yrkande 1 d) får därmed anses besvarat.

I motionen föreslås också att Sverige bör verka för att en oberoende
kommission tillsätts i första hand inom FN:s ram för att undersöka tortyr
och andra övergrepp på den namibiska civilbefolkningen.

Det är väl känt att den namibiska befolkningen genom den olagliga
sydafrikanska ockupationen utsätts för övergrepp av olika slag. FN:s
generalförsamling krävde senast i höstas att Sydafrika skulle frisläppa alla
politiska fångar, inräknat dem som hålls fångna under s. k. interna säkerhetslagar
eller genom godtyckliga frihetsberövanden.

Våren 1967 inrättade generalförsamlingen FN:s råd för Namibia med
uppgift att förvalta området fram till självständigheten. Namibiarådet utgör
således styrelse för Namibia. Rådet har emellertid av Sydafrika hittills
vägrats tillträde till landet.

Det finns enligt utskottets uppfattning tyvärr anledning att tro att Sydafrika
skulle förvägra vaije genom FN eiler på annat sätt utsedd kommission
tillträde till Namibia och möjlighet att utföra oberoende undersökningar.
Utskottet hyser förståelse för syftet bakom kravet på en oberoende
undersökning men är tveksamt till initiativ som skulle riskera att misslyckas
om sydafrikanska myndigheter vägrar samarbete.

Självfallet skulle även en kommission som inte får tillträde till Namibia
kunna få fram sakuppgifter och göra värdefulla bedömningar. Den allmänna
situationen vad beträffar mänskliga rättigheter är emellertid relativt
väl känd. Den följs nära av Namibiarådet. På grundval av rapporter från
bl. a. rådet sker en återkommande behandling av läget i Namibia i FN:s
kommission för de mänskliga rättigheterna.

Med hänvisning till de omständigheter som sålunda anförts avstyrker
utskottet yrkande 1 a) i motion 721.

Utskottet har tagit del av den till riksdagen överlämnade redogörelsen
för svenska företags verksamhet i Sydafrika och Namibia under år 1981. I
skrivelsen lämnas som framgår av det föregående ett antal uppgifter om
vart och ett av de 14 dotterföretagen i Sydafrika och Namibia, avseende
åren 1980 och 1981.

Utskottet noterar att det av redogörelsen knappast med bestämdhet kan
utläsas vilken effekt på företagens verksamhet lagen haft i jämförelse med
andra faktorer, såsom den sydafrikanska och den internationella ekonomiska
utvecklingen. Två redovisningsår torde också vara en för kort tid för
att möjliggöra säkra bedömningar av lagens effekter.

Utskottet noterar också att regeringen, i väntan på resultatet av den
pågående Sydafrikautredningen, avser tillämpa lagens dispensregler på ett
restriktivt sätt.

UU 1982/83:25

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen lägger regeringens skrivelse
1982/83: 80 till handlingarna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motion 1982/83:907 angående ekonomisk res. (vpk)
bojkott av Sydafrika,

2. att riksdagen avslår motion 1982/83:1777 angående oljeembargo res. (vpk), s.y. (c)
mot Sydafrika,

3. att riksdagen avslår motion 1982/83:721, yrkandena 1 b) och 1 c) res. (vpk)
angående åtgärder mot Sydafrika och Namibia,

4. att riksdagen avslår motion 1982/83:721, yrkande 1 a), angående
oberoende kommission,

5. att riksdagen förklarar motion 1982/83:721, yrkande 1 d), angående
åtgärder mot Sydafrika och Namibia besvarad med vad
utskottet anfört,

6. att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1982/83:80 om svenska
företags verksamhet i Sydafrika och Namibia till handlingarna.

Stockholm den 5 maj 1983

På utrikesutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Sture Korpås
(c), Sture Palm (s), Sture Ericson (s), Margaretha af Ugglas (m), Jan
Bergqvist (s), Axel Andersson (s), Sten Sture Paterson (m), Bengt Silfverstrand
(s), Ivar Virgin (m), Rune Ångström (fp), Bertil Måbrink (vpk).

Sören Häggroth (s), Pär Granstedt (c) och Inger Koch (m).

Reservation

Ekonomisk bojkott av Sydafrika

Bertil Måbrink (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar ”Sorn utskottet
framhöll” och slutar ”åtgärder på handelsområdet.” bort ha följande
lydelse:

Ett bindande beslut i FN:s säkerhetsråd om sanktioner mot Sydafrika
har hittills blockerats av USA. Även om en handelsbojkott mot Sydafrika
skulle kunna vinna allmän anslutning i världen genom ett sådant beslut i
FN:s säkerhetsråd och därmed bli mer kännbar, så finner utskottet att
Sverige inte kan fortsätta att avvakta ett sådant beslut.

UU 1982/83:25

Den lag om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia som
trädde i kraft den 1 juli 1979 har visserligen inte lett till att andra länder
infört motsvarande bestämmelser, men den har ändock stärkt opinionstrycket
i åtskilliga länder för sådana åtgärder.

En lag om ekonomisk bojkott av Sydafrika och Namibia enligt förslaget i
motion 1982/83:907 är enligt utskottet mer effektiv för sitt syfte än nu
gällande lag.

Med hänvisning härtill tillstyrker utskottet motion 907. Eftersom därmed
även syftet med yrkandena 1 b) och 1 c) i motion 721 och motion 1777
om ett oljeembargo tillgodoses, tillstyrks också dessa motioner.

dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motion 1982/83:907 antar följande
förslag till lag om ekonomisk bojkott av Sydafrika att ersätta
lagen (1979:487) om förbud mot investeringar i Sydafrika,

Nuvarande lydelse

Lag om förbud mot investeringar i
Sydafrika och Namibia: Utfärdad den
7 juni 1979.

Enligt riksdagens beslut föreskrivs
följande.

1 §

Svensk juridisk person får inte

1. mot vederlag förvärva rörelse
som drivs i Sydafrika eller Namibia
eller det av sådan rörelse,

Utskottets förslag

Lag om ekonomisk bojkott av Sydafrika
och Namibia.

Härigenom föreskrivs följande.

1 §

Svensk medborgare eller juridisk
person får inte

1. själv eller genom utländskt dotterföretag
driva eller förvärva rörelse
eller del av rörelse i Sydafrika eller
Namibia.

2. själv eller genom utländskt dotterföretag
driva handel med varor
eller tjänster helt eller delvis tillverkade
i Sydafrika eller Namibia eller
av helt eller delvis ägt dotterföretag
till sydafrikanskt eller namibiskt företag.
Ej heller får svensk medborgare
eller juridisk person själv eller genom
utländskt dotterföretag försälja eller
medverka till försäljning av varor
eller tjänster till Sydafrika eller Namibia,

.?. själv eller genom utländskt dotterföretaggenom
patent, licenser eller

UU 1982/83:25

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

2. mot vederlag förvärva aktie
eller andel i sydafrikanskt eller
namibiskt företag eller obligation
eller annan för den allmänna omsättningen
avsedd skuldförbindelse som
sådant företag utfärdat,

ge sådant företag tillskott av pengar
eller annan egendom som är
avsedd att användas i dess verksamhet,

ge sådant företag penninglån eller
annan kredit med en löptid över två
år, eller

ställa säkerhet för sådant företags
skulder med en löptid överfem år,

3. genom handling eller underlåtenhet
bidra till-att åtgärd som anges i
1 eller 2 vidtas av utländskt dotterföretag,

4. genom handling eller underlåtenhet
bidra till anskaffning av
anläggningstillgångar i sydafrikanskt
eller namibiskt dotterföretag.

Med dotterföretag avses juridisk
person beträffande vilken svensk
juridisk person direkt eller genom
annan juridisk person på grund av
aktie- eller andelsinnehav eller avtal
har ett bestämmande inflytande och
en betydande andel i resultatet av
verksamheten.

annat sådant förfarande överföra
eller bidra till att överföra teknologi
elter teknologiskt kunnande lill Sydafrika
eller Namibia,

4. själv eller genom utländskt dotterföretag
bedriva flvgfart eller
skeppsfart till Sydafrika eller Namibia.

5. själv eller genom utländskt dotterföretag
förvärva aktie eller andel i
sydafrikanskt eller namibiskt företag
eller obligation eller annan för den
allmänna omsättningen avsedd
skuldförbindelse som sådant företag

utfärdat,

ge sådant företag tillskott av pengar
eller annan egendom,

ge sådant företag penninglån eller
annan kredit, eller

ställa säkerhet för sådant företags
skulder. Vad som här sagts om
sydafrikanskt eller namibiskt företag
gäller också den sydafrikanska staten
och dess myndigheter,

6. genom handling eller underlåtenhet
bidra till anskaffning av
anläggningstillgångar i sydafrikanskt
eller namibiskt dotterföretag.

UU 1982/83:25

Nuvarande lydelse

2 §

Svensk juridisk person som själv
eller genom utländskt dotterföretag
driver rörelse i Sydafrika eller Namibia
skall årligen upprätta investeringsplan
för denna rörelse med angivande
av finansieringsmetoder. Regeringen
bemyndigas att meddela
närmare föreskrifter om sådan
plan.

3 §

Svensk juridisk person som själv
eller genom utländskt dotterföretag
driver rörelse i Sydafrika eller Namibia
skall årligen till regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer
redovisa hur verksamheten
dessa tänder utvecklas. Redovisningen
■skall avse produktion, omsättning,
antal anställda, företagna
investeringar och andra sådana förhållanden
som har betydelse för kontroll
av efterlevnaden av denna lag.
Regeringen bemyndigas att meddela
närmare föreskrifter om sådan redovisning.

4 §

Regeringen kan för visst fall medge
undantag från 1 §. Sådant undantag
får dock endast avse sådan
svensk juridisk person, som vid
ikraftträdandet av denna lag själv
eller genom utländskt dotterföretag
driver rörelse i Sydafrika eller Namibia.

Medgivande får avse viss investering
eller investeringar i visst företag
under ett år. Undantag får inte göra
det möjligt för sökanden att utvidga
sin verksamhet i Sydafrika eller
Namibiu.

U tskottets förslag

räknas i denna lag också ombud eller
så kallad bulvan.

2 §

Regeringen kan för visst fall medge
undantag från 1 S. Sådant undantag
får endast avse handel med
befrielserörelse eller fackförening
som bekämpar rasförtrycket i Sydafrika
och Sydafrikas makt över Namibia
eller handel med område sorn slår
tinder sådan befrielserörelses kon
troll om den sker med befrielserörelsens
uttryckliga samtycke.

Med befrielserörelse eller fackförening
avses här ANC. SWARO och
SACTU.

UU 1982/83:25

Nuvarande lydelse

Medgivande får återkallas eller
andras om de uppgifter på vilka det
grundats var oriktiga.

5 S

Regeringen får utan hinder av I k
medge svensk juridisk person, sorn
före ikraftträdandet av denna lag har
förbundit sig att inte utvidga sin
verksamhet i Sydafrika eller Namibiu.
rätt tills vidare att ersätta utrangerad.
avyttrad eller förlorad anläggningstillgång.
Medgivandet får återkallas
om verksamheten utvidgas
eller eljest särskilda skäl föreligger.

6 S

Den som bryter mot 1 § döms. om
gärningen skett uppsåtligen, till
böter eller fängelse i högst två är
eller, om gärningen skett av grov
»aktsamhet, till böter eller fängelse i
högst sex månader. I ringa fall skall
ej dömas till ansvar.

För anstiftan av eller medhjälp til!
brott mot / § döms ej till ansvar.

Den sorn underlåter att fullgöra
skyldighet enligt 2 eller .1 § döms till
böter.

7 $

Svensk medborgare, vilken som
företrädare för juridisk person har
utom riket brutit mot 1 §. döms efter

Utskottets förslag

Medgivande skall atcrkallas om
de uppgifter pä vilka det grundats
var oriktiga.

3 a

Svensk >medborgare eller juridisk
person sorn själv eller genom
utländskt dotterföretag nu driver
rörelse i Sydafrika eller Namibia
skall inom ett ar från denna lags
ikraftträdande lia avyttrat eller avvecklat
egendomen eller verksamheten.

4 S

Den som bryter mot I eller Sk
döms. om gärningen skett uppsåtligen.
till fängelse i högst tvä är eller,
om gärningen skett av grov oaktsamhet.
till böter eller fängelse i högst
tolv manader. I ringa läll döms till
böter.

För anstiftan till eller medhjälp till
brott mot lagen döms tdl fängelse i
högst två år.

Den sorn. för ali medges undantag
enligt 2 8. lämnar oriktig uppgift
döms till fängelse i högst ett är.

5 a

Svensk medborgare, vilken sorn
företrädare för juridisk person har
utom riket brutit mot I S. döms efter

UU 1982/83:25

Nuvarande lydelse

denna lag och vid svensk domstol,
även om 2 kap. 2 eller 3 $ brottsbalken
ej är tillämplig.

H *

Utbyte av brott enligt denna lag
skall förklaras förverkat, om del ej är
uppenbart obilligt.

Egendom sorn använts såsom
hjälpmedel vid brott enligt denna lag
kan förklaras förverkad, om det ar
pakallat till förebyggande av brott
eller eljest särskilda skäl föreligger.
Detsamma gäller egendom med vilken
tagits befattning som utgör brott
enligt denna lag. 1 stället för egendomen
kan dess värde förklaras
förverkat.

V St Åtal

för brott enligt denna lag får
väckas endast efter förordnande av
regeringen eller den regeringen
bemyndigar.

Utskottets förslag

denna lag oell vid svensk domstol,
även om 2 kap. 2 eller 3 S brottsbalken
ej är tillämplig.

b H

Utbyte av brott enligt denna lag
skall förklaras förverkat.

Egendom sorn använts såsom
hjälpmedel vid brott enligt denna lag
kan förklaras förverkad, om det är
påkallat till förebyggande av brott
eller eljest särskilda skäl föreligger.
Detsamma gäller egendom med vilken
tagits befattning som utgör brott
enligt denna lag. I stället för egendomen
kan dess värde förklaras
förverkat.

7 8

Åtal flir brott enligt denna lag får
väckas endast efter förordnande av
regeringen eller den regeringen
bemyndigar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983.

dels ock att utskottets hemställan under momenten 2 och 3 bort ha
följande lydelse:

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
med anledning av motion 1982/83:1777 anfört om oljeembargo
mot Sydafrika,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
med anledning av motion 1982/83:721, yrkandena 1 b)
och 1 c), anfört om åtgärder mot Sydafrika och Namibia.

Särskilt yttrande

Oljeembargo mot Sydafrika

Sture Korpås och Pär Granstedt båda (c) anför:

För närvarande förefaller möjligheterna små att Sverige skulle kunna
bidra till ett effektivt oljeembargo mot Sydafrika. Vi förutsätter dock att
regeringen tar initiativ i denna riktning om sådana förutsättningar skulle
uppstå.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983

\-f.r

-' K " ■ --•'V w' & ~ ■ ," -

j*.

■ r- ...

Sk,-/ " • ’«■ •*'■'

■

' ' - \,S t- • . ■>■ •-•■ ■

' 'r " . . ‘ ' '"./-V • ■ - ;

- , . • • • ’ •T •>■-•- ."•• •;• .

■■/, . •

*v>:.?.•'? 'o-.- ’ ;•

: V.,,. • •-• • I: • •. •••' v" 7. • -.-r .-jt iTv.v

;■. ''^\V

: V'';

-V. : -v-,;'.

‘ml

Vv>' -

■ :,J,. • ;

■

" ' u 'ty ’ ’ ,

", vvU v--

•:;Vvc • \ v '-

' -4*,

$5» r l