om stöd till trädgårdsnäringen (Betänkande 1985/86:JoU4 Jordbruksutskottet)

Jordbruksutskottets betänkande
1985/86:4

om stöd till trädgårdsnäringen JoU

1985/86:4

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet ett antal under allmänna motionstiden
1985 väckta motioner om stöd till trädgårdsnäringen. I fyra motioner föreslås
införande av skördeskadeskydd inom trädgårdsnäringen. Ett par motioner
berör skydd mot import av vissa trädgårdsprodukter medan några tar upp
vissa marknadsfrämjande åtgärder till stöd för näringen, bl. a. mot bakgrund
av förslag som framlagts av 1974 års trädgårdsnäringsutredning.

Utskottet framhåller vikten av att frågan om skördeskadeskyddets framtida
utformning snarast får en tillfredsställande lösning. Utskottet understryker
också att regering och berörda myndigheter med uppmärksamhet bör
följa utvecklingen på trädgårdsnäringens område. Bl.a. med hänvisning till
av livsmedelsverket vidtagna åtgärder och pågående överväganden i ämnet
föreslår utskottet att motionerna lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.

Till betänkandet har fogats två reservationer, varav en berör skördeskadeskyddet
(c och m) och en importen av trädgårdsprodukter (c).

Motionerna

I motion 1984/85:469 av Bertil Måbrink (vpk) yrkas, med hänvisning till vad
som anförts i motion 1984/85:465 att riksdagen uttalar sig för en utveckling av
näringslivet i Blekinge län och hos regeringen hemställer om åtgärder
innebärande, såvitt nu är i fråga (yrkande 2), utbyggnad av trädgårdsnäring
och livsmedelsindustri i enlighet med vad som anförs i motionen.

I motion 1984/85:2009 av Bo Arvidson och Ingvar Eriksson (båda m) yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av ett skördeskadeskydd för trädgårdsprodukter.

I motion 1984/85:2033 av Einar Larsson m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 3-5),

3. att riksdagen hos regeringen begär att förslag framläggs om rådgivningsverksamhet
för markbyggnad/trädgårdsanläggning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att problemen
med varierande skörde- och intäktsnivåer löses genom skördeskadeskydd
och möjlighet att använda medel avsatta som investeringsreserv och investeringsfond,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av att 1

1 Riksdagen 1985/86. 16 sami. Nr 4

åtgärder vidtas så att produkter som behandlats med i vårt land förbjudna
bekämpningsmedel inte importeras till Sverige.

I motion 1984/85:2049 av Ingrid Sundberg (m) yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om import av trädgårdsprodukter från statshandelsländer,

2. att riksdagenhos regeringen anhåller om regler som förbjuder import av
trädgårdsprodukter som behandlats med i Sverige förbjudna kemiska medel.

I motion 1984/85:2280 av Eric Hägelmark (fp) yrkas att riksdagen uttalar sig
för en utveckling av näringslivet i Kristianstads län och hos regeringen
hemställer om åtgärder innebärande, såvitt nu är i fråga (yrkandena 1,2 och

4),

1. att skördeskadeskydd införs för trädgårdsprodukter,

2. att åtgärder vidtas för att bygga upp en inhemsk fruktförädlingsindustri,

4. satsning på för näringslivet lämplig utbildning som på längre sikt kan

öka konkurrensförmågan hos företag och därmed skapa nya arbetstillfällen.

I motion 1984/85:2589 av Ingvar Eriksson och Bertil Danielsson (båda m)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att skördeskadeskydd
för trädgårdsnäringen införs och att trädgårdskonto införs.

I motion 1984/85:2790 av Bertil Danielsson och Ingvar Eriksson (båda m)
yrkas att riksdagen begär att regeringen snarast lägger fram förslag med
anledning av trädgårdsnäringens förslag.

Vissa uppgifter om trädgårdsodlingens omfattning

Trädgårdsnäringen omfattar ca 5 400 företag - vid 4 600 företag bedrivs
frilandsodling och vid 1 700 företag växthusodling.

Bruttoproduktionsvärdet inom trädgårdsnäringen uppgick 1980 till ca 1
miljard kronor. Produktionens framtida utveckling sammanhänger i stor
utsträckning med energiprisernas framtida utveckling (för växthusodlingen)
och i vilken utsträckning andra länder satsar på trädgårdsproduktion.

I mitten av 1970-talet var ca 17 000 sysselsatta vid företag med frilandsproduktion
och ca 7 500 sysselsatta inom växthussektorn. Arealmässigt är
frilandsodlingen i dagsläget i stort sett oförändrad jämfört med mitten av
1970-talet, medan det har varit en kraftig minskning för växthusodlingen.
Det totala antalet sysselsatta inom trädgårdsnäringen torde för närvarande
ligga omkring 20 000.

Trädgårdsodlingen är framför allt lokaliserad till de sydligare delarna av
landet. Skåne svarar för ca 60 % av den totala trädgårdsproduktionen.
Endast bärodlingen uppvisar en någorlunda jämn fördelning över landet.

Utskottet

Utskottet behandlar i det följande först de motionsyrkanden som berör
behovet av skördeskadeskydd inom trädgårdsnäringen och därefter motionsyrkandena
om importen av trädgårdsnäringen. Sist behandlas de förslag i
övrigt som framlagts i motionerna om vissa marknadsfrämjande åtgärder
m. m.

JoU 1985/86:4

Skördeskadeskydd för trädgårdsprodukter

Krav på införande av skördeskadeskydd inom trädgårdsnäringen förs fram i
motionerna 1984/85:2009 av Bo Arvidson och Ingvar Eriksson (båda m),
1984/85:2033 av Einar Larsson m.fl. (c) yrkande 4, 1984/85:2280 av Eric
Hägelmark (fp) yrkande 1 och 1984/85:2589 av Ingvar Eriksson och Bertil
Danielsson (båda m). I motionerna framhålls att det inom trädgårdsnäringen
i princip föreligger ett lika stort behov som inom jordbruket att skydda sig
mot de ekonomiska konsekvenserna av skördeskador. Motionärerna finner
det därför förvånande att man från myndigheternas sida i olika utredningar
om skördeskadeskydd endast marginellt berört trädgårdsnäringens behov av
skydd. I betänkandet Nytt skördeskadeskydd (SOU 1979:53) framhölls bl. a.
att ”för de grödor som har väsentlig betydelse för de enskilda odlarna är det
angeläget att framdeles skapa ett skördeskadeskydd i någon form. Om det
från teknisk synpunkt är möjligt att inordna dem i det allmänna skördeskadeskyddet
bör så ske.” Behovet av ett skydd är alltså påtalat i olika
utredningar men det har ändå inte gjorts något konstruktivt. Under senare år
har bl. a. omfattande skador inträffat, t. ex. utvintringsskador på jordgubbsplantor,
stora frostskador i fruktodlingar och översvämningsskador m. m.
Påfrestningarna i ekonomiskt hänseende för de enskilda odlarna har i vissa
fall varit mycket allvarliga. I sammanhanget lägger motionärerna bl. a. fram
förslag om införande av trädgårdskonto med likartad uppbyggnad som nu
finns för skogsbruket eller investeringsreserv motsvarande den som yrkesfiskarna
för närvarande har möjlighet att utnyttja. Något skördeskadeskydd för
trädgårdsprodukter finns inte. Vid naturkatastrofartade händelser har dock
efter behovsprövning medel kunnat utgå från naturkatastrofanslaget. Anslaget
har emellertid slopats fr. o. m. budgetåret 1984/85.

För handelsträdgårdar finns en särskild försäkring som omfattar åskslag
och storm. Skyddet vid storm omfattar dock inte växthus eller växter däri.
Den egendom som skyddas är byggnad, trädgård, park, tomt, maskiner,
varor m. m. För storm- och hagelskador på växthus och växter däri finns en
tilläggsförsäkring. För de nu behandlade försäkringarna gäller vissa begränsningar.

För skada på gröda eller på trädgårdsodling orsakad av älg, kronvilt eller
dovvilt utgår ersättning till jordbruksföretag eller företag för yrkesmässig
odling av trädgårdsväxter. Ersättning utgår endast till den del skadan
överstiger en för företaget beräknad självrisk. För varje älg, kronvilt och
dovvilt som fälls betalas en avgift som går till en särskild viltskadefond i varje
län. Länsstyrelsen prövar frågor om ersättning.

Som nyss nämnts slopades den statliga bidragsgivningen från naturkatastrofanslaget
fr. o. m. förra budgetåret. Detta skedde i enlighet med riksdagens
beslut hösten 1983 (prop. 1983/84:6, BoU 1983/84:6) då riksdagen
samtidigt godkände de principer som i fortsättningen borde gälla för
ersättning till följd av naturolyckor. Dessa innebar bl. a. att i hem-, villa-,
fritidshus- och lantbruksförsäkringarna i framtiden skulle, enligt åtaganden
från försäkringsbolagen, ingå ett obligatoriskt heltäckande skydd.

I proposition 1983/84:6 berördes även de speciella ersättningssystem som
innefattas i gällande skördeskadeskydd, rennäringens katastrofskydd, ersätt -

JoU 1985/86:4

1* Riksdagen 1985/86.16 sami. Nr 4

ning vid vissa skador som orsakats av rovdjur och vilt samt statligt stöd vid
skada på fiskredskap. Föredragande statsrådet, försvarsminister Thunborg,
anförde därvid bl. a.:

För egen del anser jag att skador som faller inom ramen för de speciella
ersättningssystemen bör ersättas enligt dessa. Vad gäller skador på grödor
anser jag efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet att frågan om
ersättning vid sådan skada bör prövas sedan pågående arbete rörande
skördeskadeskyddets utformning har slutförts. De möjligheter till ersättning
av statsmedel som hittills har funnits vid skada på trädgårdsgrödor bör därför
behållas tills vidare. Detta innebär att riktlinjerna för det nuvarande
naturkatastrofanslaget bör tillämpas vid sådana skador. Medel får som jag
tidigare har anfört begäras särskilt av riksdagen eller tas från anslaget
Oförutsedda utgifter. Beträffande skador på växthus och liknande installationer
anser jag till skillnad från kommittén att de bör ersättas på liknande
sätt som jordbrukets byggnader, dvs. de bör kunna försäkras. Enligt uppgift
finns redan särskilda försäkringsformer för den aktuella verksamheten.

Som redovisas i årets budgetproposition (bilaga 18) har från anslaget till
oförutsedda utgifter under år 1984 anvisats bidrag på grund av skador på
trädgårdsodlingar till ett belopp av sammanlagt 670 000 kr. I samband med
behandlingen av proposition 1984/85:211 om reglering av priserna på
jordbruksprodukter, m. m. fr. o. m. den 1 juli 1985 behandlades bl. a. ett par
motioner med krav på en permanent lösning av frågan om jordbrukets
skördeskadeskydd.

Utskottet framhöll för sin del önskvärdheten av att frågan om skördeskadeskyddets
framtida utformning snarast bringades till lösning. Enligt vad
utskottet inhämtat hade emellertid långtgående överläggningar förts i frågan
mellan företrädarna för staten och jordbruksnäringen. Frågor som ännu
återstod att lösa avsåg bl. a. formerna för ett permanent skördeskadeskydd
samt frågan om huvudmannaskapet för verksamheten. Diskussionerna
skulle fortsätta med sikte på att slutligt förslag i ämnet så snart som möjligt
skulle kunna framläggas. Utskottet fann mot angiven bakgrund inte skäl för
riksdagen att göra någon särskild framställning i ämnet och avstyrkte således
då föreliggande motioner i berörda delar. Riksdagen följde utskottet (JoU
1984/85:36, rskr 1984/85:404).

Utskottet vill med anledning av de nu väckta motionerna hänvisa till nyss
återgivna uttalanden från 1983/84 års riksmöte att frågan om skador på
trädgårdsgrödor borde prövas sedan pågående arbete rörande skördeskadeskyddets
utformning hade slutförts. Vid överläggningar som förts mellan
statens och jordbruksnäringens företrädare har en lösning på frågan ännu
inte uppnåtts. Utskottet, som finner detta beklagligt, vill för sin del ånyo
understryka vikten av att frågan om skördeskadeskyddets framtida utformning
snarast får en tillfredsställande lösning.

Enligt vad utskottet erfarit avser regeringen att på nytt aktualisera frågan.
Utskottet förutsätter att de fortsatta överläggningarna kommer att igångsättas
snarast och bedrivas med all möjlig skyndsamhet. I avvaktan på resultatet
av dessa överläggningar bör nu behandlade motioner lämnas utan ytterligare
åtgärd från riksdagens sida.

JoU 1985/86:4

Import av trädgårdsprodukter

JoU 1985/86:4

I motion 1984/85:2033 av Einar Larsson m. fl. (c) yrkande 5 påpekas att
Sverige i dag har en mycket sträng kemikaliekontroll och en för trädgårdsproduktionen
författningsmässigt mycket strängt reglerad användning av
kemikalier. I flertalet länder med en konkurrerande trädgårdsproduktion är
kontroll och lagstiftning på detta område inte lika långtgående och därmed
inte heller så begränsande för dessa länders trädgårdsproduktions konkurrenskraft.
För att inte den svenska trädgårdsproduktionen skall hamna i en
ohållbar situation, krävs enligt motionärernas mening att åtgärder vidtas, så
att produkter som behandlats med i vårt land förbjudna bekämpningsmedel
inte importeras till Sverige. Med i stort sett motsvarande motivering framförs
också i motion 1984/85:2049 av Ingrid Sundberg (m) ett yrkande om
importförbud i angivna fall.

Enligt den sistnämnda motionen är svensk trädgårdsodling även missgynnad
när det gäller import av trädgårdsprodukter från statshandelsländer.
Enligt motionärens mening sker importen från dessa länder inte på lika
villkor. Importen av plantskolealster, krukväxter, frukt och grönsaker från
angivna länder sker ofta till priser som inte är relaterade till produktionskostnaderna.
Sverige har ett underskott i handeln med öststatsländerna, men
detta får inte resultera i att svensk trädgårdsnäring skall bära en så stor del av
nackdelen därav. Vi försöker i alla andra avseenden att likställa våra
handelsregler med dem som gäller för EG-länderna. EG har enligt motionen
ett bättre skydd mot import från statshandelsländer och det finns ingen orsak
att inte samma regler skulle gälla för vårt land.

Frågan om importkontroll av frukt och grönsaker i avseende på användning
av bekämpningsmedel har tidigare vid upprepade tillfällen diskuterats
av riksdagen med anledning av motioner i ämnet. Förra året (JoU 1984/
85:21) erinrade utskottet i samband härmed om att det åligger livsmedelsverket
att fastställa gränser för hur höga halter av s. k. främmande ämnen som
får finnas i livsmedel. Med främmande ämnen avses bl. a. rester av
bekämpningsmedel.

Kontrollen av inhemska och importerade trädgårdsprodukter sker genom
stickprov eller genom riktade undersökningar av vissa ”problemvaror”.
Endast vid riktad provtagning hålls varupartiet kvar tills analysresultatet
föreligger. Införandet av motsvarande system vid stickprovskontroller skulle
kräva en mångdubbling av antalet provtagningar (från nuvarande ca 3 000 till
ca 40 000 prov) och avsevärda förstärkningar av verkets ekonomiska och
andra resurser. Det anfördes att det inom livsmedelsverket övervägdes vissa
andra åtgärder som syftade till att ge bättre översikt över frukt- och
grönsaksimporten. Överläggningar härom skulle tas upp med bl. a. vederbörande
importörer och med lantbruksstyrelsen.

Med hänsyn till det anförda föranledde motionsyrkandena inte någon
riksdagens åtgärd.

1974 års trädgårdsnäringsutredning (Jo 1974:09) avgav i augusti 1982
betänkanden om marknadsfrågor (Ds Jo 1982:2 och 3). Utredningen avgav
vidare under hösten samma år en promemoria om ökad kontroll av
importerade vegetabiliska livsmedel. Trädgårdsnäringsutredningens förslag

som har remissbehandlats har hittills inte föranlett några speciella förslag till
riksdagen.

Gränsskyddet för trädgårdsnäringen har dock vid några tillfällen behandlats
från tullskyddssynpunkt, senast i våras. I yttrande till skatteutskottet
över ett par motioner anförde jordbruksutskottet bl. a. följande (JoU
1984/85:3 y):

Utskottet har vid upprepade tillfällen framhållit att det är angeläget att
åtgärder vidtas för att slå vakt om den svenska trädgårdsnäringen och stärka
dess internationella konkurrenskraft. Den i oktober 1982 företagna devalveringen
av den svenska kronan med 16 % medförde en förstärkning av
Sveriges relativa kostnadsläge och har bl. a. inneburit att förhållandena för
den svenska trädgårdsnäringen under senare tid klart förbättrats. Utskottet
vill emellertid understryka att det alltjämt är viktigt att regeringen och
berörda myndigheter med uppmärksamhet följer utvecklingen på området
och vidtar de åtgärder som kan befinnas erforderliga för att ytterligare stödja
näringen. Såvitt gäller utskottets beredningsområde råder, som utskottet
tidigare framhållit, allmän enighet om att näringen som hittills bör stödjas
genom bl. a. forskning, rådgivning och finansiellt stöd.

Det bör erinras om att utskottet tidigare vid några tillfällen yttrat sig till
skatteutskottet över motioner om trädgårdsnäringens gränsskydd och därvid
framhållit angelägenheten av att man inom ramen för det handelspolitiska
samarbetet tar till vara alla möjligheter att skydda den inhemska trädgårdsnäringen
genom en lämplig anpassning av tullar m.m. Utskottet anförde
förra året (JoU 1983/84:3 y) att utskottet bl. a. utgick från att behovet att
anpassa vikttullarnas värde till penningvärdeförändringar noga uppmärksammades
i nämnda sammanhang. Skatteutskottet delade jordbruksutskottets
uppfattning härvidlag. Även om skatteutskottet fann anledning peka på
vissa handelspolitiska problem och hanteringsmässiga och kontrollmässiga
svårigheter i sammanhanget fann utskottet det motiverat att tillgripa
åtgärder inom tullområdet för att värna om trädgårdsnäringen, t. ex. för att
komma till rätta med besvärande lågprisimport med åtföljande marknadsstörningar.
Den urholkning av tullskyddet som inflationen innebär medförde
enligt utskottets uppfattning allvarliga konsekvenser för den svenska trädgårdsodlingen.
Skatteutskottet instämde därför i motionärernas krav på en
översyn av bestämmelserna om tullskydd för svensk trädgårdsodling.

Enligt vad jordbruksutskottet inhämtat har företrädare för jordbruksdepartementet
och utrikesdepartementets handelsavdelning inom regeringskansliet
påbörjat en undersökning av hithörande frågor i enlighet med
riksdagsbeslutet.

I avvaktan på resultaten av pågående överväganden ansåg utskottet att
motionerna inte borde föranleda någon riksdagens vidare åtgärd. Skatteutskottet
och riksdagen delade utskottets uppfattning.

Utskottet vill med anledning av de nu väckta motionerna i ämnet återigen
understryka vikten av att regering och berörda myndigheter med uppmärksamhet
följer utvecklingen på trädgårdsnäringens område och vidtar de
åtgärder som kan befinnas erforderliga för att ytterligare stödja näringen.
Utskottet vill här också hänvisa till sina tidigare uttalanden i ämnet vilka
delvis återgivits ovan.

Som förut nämnts är det emellertid livsmedelsverket som har det närmaste
ansvaret för kontrollen av de importerade trädgårdsprodukterna. Verket
bedriver också en kontinuerlig verksamhet i syfte att ytterligare effektivisera

JoU 1985/86:4

sagda kontroll och därmed åstadkomma en bättre överblick över frukt- och
grönsaksimporten. Bl. a. har man under senare år i ökad omfattning företagit
resor till vederbörande exportländer för kontrollbesök hos odlarna. Dessutom
har man utvecklat alltmer förfinade analysmetoder som medger snabba
och effektiva ingripanden vid överträdelser av gällande importbestämmelser.

Mot bakgrund bl. a. av de åtgärder som sålunda vidtagits och vidtas från
livsmedelsverkets sida och med hänvisning till att frågan om trädgårdsnäringens
gränsskydd i övrigt också är föremål för överväganden finner utskottet
inte anledning att i detta sammanhang påfordra någon ytterligare åtgärd från
riksdagens sida med anledning av motionerna 1984/85:2033 (c) yrkande 5 och
1984/85:2049 (m). Ifrågavarande motionsyrkanden avstyrks alltså.

Rådgivning

Enligt motion 1984/85:2033 av Einar Larsson m.fl. (c) yrkande 3 bör
riksdagen hos regeringen begära förslag om rådgivningsverksamhet för
markbyggnad/trädgårdsanläggning. Motionärerna anför att sådan rådgivning
länge har varit aktuell. Utskottet vill erinra om att 1974 års trädgårdsnäringsutredning
med hänvisning till en skrivelse från Sveriges trädgårdsanläggningsförbund
föreslog att en särskild utredning skulle göras om rådgivning
till trädgårdsanläggningsbranschen. I avvaktan på en sådan föreslog
utredningen i sitt betänkande Ds Jo 1978:13 att viss rådgivning kunde ske
genom den vid lantbruksnämnden i Malmö stationerade plantskolekonsulentens
försorg.

I proposition 1978/79:136 om trädgårdsnäringen påpekades att frågan om
rådgivning till trädgårdsanläggningsbranschen berörde flera områden i
samhället, t. ex. kommunerna och bostadssektorn. Den ansågs därför böra
prövas i annat sammanhang. Riksdagen hade ingen annan mening.

Lantbruksverkets rådgivning m. m. till trädgårdsnäringen ses för närvarande
över av en arbetsgrupp inom lantbruksstyrelsen. Gruppen behandlar
inriktning och omfattning av rådgivningen, nuvarande organisation samt
frågan om rådgivning till trädgårdsanläggningsbranschen. Översynen beräknas
vara klar i början av år 1986.

I avvaktan på resultatet av nyssnämnda översyn föreslår utskottet att
riksdagen lämnar motion 1984/85:2033 (c) yrkande 3 utan ytterligare åtgärd.

Marknadsfrämjande åtgärder inom trädgårdsnäringen, m. m.

I motion 1984/85:469 av Bertil Måbrink (vpk) föreslås, med hänvisning till
vad som anförts i motion 1984/85:465 om industrisatsningen i Blekinge,
åtgärder innebärande en utbyggnad av trädgårdsnäring och livsmedelsindustri
i sagda län. Det påpekas att klimatet är gynnsamt för trädgårdsnäringen i
Blekinge. En ökad odling av grönsaker är fullt möjlig. Här bör en speciell
satsning göras på giftfri odling. Dessa grönsaker (de som inte säljs som
färskvaror) skulle kunna förädlas inom länet. Detta kräver att livsmedelsindustri
förläggs till Blekinge. Genom att ha både odling och förädling i
närheten av varandra minskar behoven av långa, dyra transporter.

JoU 1985/86:4

Enligt motion 1984/85:2280 av Eric Hägelmark (fp) bör som ett led i
utvecklingen av näringslivet i Kristianstads län möjligheter att bygga upp en
förädlingsindustri grundad på svenska råvaror realiseras. Man skulle då
kunna tillvarata de kvantiteter frukt av lägre kvalitet som i dag går till spillo
eller som i vissa fall kommer ut på färskvarumarknaden och stör denna. En
låg införselavgift skulle kunna disponeras för att främja uppbyggnaden av en
inhemsk förädlingsindustri.

Förslag med anledning av trädgårdsnäringsutredningens år 1982 framlagda
förslag bör enligt motion 1984/85:2790 av Bertil Danielsson och Ingvar
Eriksson (båda m) snarast läggas fram. Sådana åtgärder har som ovan angetts
hittills inte ansetts böra läggas fram. Utskottet vill här bl. a. hänvisa till vad
ovan anförts om devalveringen år 1982 och beträffande pågående överväganden
rörande anpassningen av trädgårdsnäringens tullskydd till bl. a. penningvärdeförändringar.

Riksdagen lämnade hösten 1984 under hänvisning till bl. a. angivna
omständigheter en motion om olika åtgärder för att främja trädgårdsnäringen
utan vidare åtgärd (JoU 1984/85:5).

Vad gäller det i motion 1984/85:2280 (yrkande 2) framförda förslaget att
disponera en införselavgift för att bidra till finansieringen av en inhemsk
fruktförädlingsindustri kan erinras om att möjligheterna att ta ut tull eller
annan avgift på trädgårdsområdet begränsas av gjorda internationella
åtaganden. Frågan har tidigare behandlats av riksdagen (jfr SkU 1981/
82:59).

Ett i sistnämnda motion framfört yrkande om satsning på för näringslivet i
Karlstad län lämplig utbildning som på sikt kan öka konkurrensförmågan hos
företag och därmed skapa nya arbetstillfällen (yrkande 4) är av så allmän
karaktär att det inte synes ge tillräckligt underlag för ett riksdagens uttalande
i frågan.

Utskottet finner sig med hänvisning till det anförda inte böra förorda
någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida med anledning av här berörda
motioner och motionsyrkanden. Det bör tilläggas att frågan om prioritering
mellan olika regioner när det gäller statliga insatser på trädgårdsnäringens
område enligt utskottets mening normalt synes falla inom regeringens och
berörda myndigheters beslutsområde.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande skördeskadeskydd för trädgårdsprodukter

att riksdagen lämnar motionerna 1984/85:2009,1984/85:2033 yrkande
4, 1984/85:2280 yrkande 1 och 1984/85:2589 utan ytterligare åtgärd,

2. beträffande import av trädgårdsprodukter

att riksdagen lämnar motionerna 1984/85:2033 yrkande 5 och 1984/
85:2049 utan ytterligare åtgärd,

3. beträffande rådgivning

att riksdagen lämnar motion 1984/85:2033 yrkande 3 utan ytterligare
åtgärd,

JoU 1985/86:4

4. beträffande vissa marknadsfrämjande åtgärder, m. m.
att riksdagen lämnar motionerna 1984/85:469,1984/85:2280 yrkande 2
och 4 samt 1984/85:2790 utan ytterligare åtgärd.

Stockholm den 5 november 1985

På jordbruksutskottets vägnar

Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Håkan Strömberg (s), Grethe Lundblad
(s), Arne Andersson i Ljung (m), Lars Ernestam (fp), Martin Segerstedt (s),
Sven Eric Lorentzon (m), Jan Fransson (s), Kerstin Gellerman (fp), Jens
Eriksson (m), Åke Selberg (s), Lennart Brunander (c), John Andersson
(vpk), Leif Marklund (s) och Ulf Lönnqvist (s).

Reservationer

1. Skördeskadeskydd för trädgårdsprodukter

Karl Erik Olsson (c), Arne Andersson i Lj ung (m), Sven Eric Lorentzon (m),
Jens Eriksson (m) och Lennart Brunander (c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Enligt vad
utskottet” och slutar med ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:
Enligt vad utskottet erfarit avser regeringen att på nytt aktualisera frågan
om formerna för ett permanent skördeskadeskydd. Utskottet vill understryka
att det är angeläget att de fortsatta överläggningarna snarast igångsätts
och bedrivs med all möjlig skyndsamhet med sikte på att ett resultat snabbt
uppnås, som tillgodoser såväl jordbrukets som trädgårdsnäringens behov.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under mom. 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande skördeskadeskydd för trädgårdsprodukter
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motionerna 1984/85:2009, 1984/85:2033
yrkande 4, 1984/85:2280 yrkande 1 och 1984/85:2589.

2. Import av trädgårdsprodukter (mom. 2)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Sorn förut” och på
s. 7 slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:

Som förut nämnts har livsmedelsverket det närmaste ansvaret för kontrollen
av de importerade trädgårdsprodukterna. Verket bedriver (lika

med utskottet) gällande importbestämmelser.

Livsmedelsverkets sålunda vidtagna åtgärder är i och för sig att hälsa med
tillfredsställelse. Enligt utskottets mening krävs emellertid ytterligare insat -

JoU 1985/86:4

ser om inte den svenska trädgårdsproduktionen på sikt skall hamna i en
ohållbar situation. Utskottet vill i detta sammanhang bl. a. erinra om att
riksdagen år 1975 uttalade sig för att det skulle utfärdas intyg för varje
importerat parti trädgårdsprodukter på grund av oron för att importerade
produkter innehöll bekämpningsmedel som skulle skada konsumenterna.
Detta har hittills inte ansetts vara en framkomlig väg. Inom andra delar av
livsmedelsproduktionen förekommer dock liknande åtgärder, t. ex. att
slakterier skall vara godkända för exportlicenser. Därför borde det också
vara möjligt att kräva åtgärder så att produkter, som behandlats med i vårt
land förbjudna kemiska bekämpningsmedel, inte importeras till Sverige.

Mot angiven bakgrund tillstyrker utskottet det i motion 1984/85:2033 (c)
framlagda förslaget om att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att åtgärder behöver vidtas så att produkter som behandlats med i vårt
land förbjudna bekämpningsmedel inte importeras till Sverige.

dels utskottets hemställan under mom. 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande import av trädgårdsprodukter
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motionerna 1984/85:2033 yrkande 5 och
1984/85:2049,

JoU 1985/86:4

gotab Stockholm 1985 83486