om Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond (förs. 1987/88:6) (Betänkande 1987/88:FiU4 Finansutskottet)

Finansutskottets betänkande
1987/88:4

om Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond
(förs. 1987/88:6)

Sammanfattning

Riksdagen har genom ett tidigare principbeslut godkänt att riksbanken
överför 1,5 miljarder kronor till Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond.
Riksbankens förvaltning av fondens tillgångar upphör därmed och fonden
frigörs helt från riksbanken.

I detta betänkande tillstyrker utskottet i allt väsentligt de åtgärder som
riksbanksfullmäktige förordar för att överföringen skall kunna genomföras
rent praktiskt. Utskottet har inhämtat kompletterande synpunkter från
konstitutionsutskottet, riksdagens förvaltningsstyrelse och riksdagens revisorer.
Utskottet tillstyrker bl.a. att delvis nya stadgar antas för Stiftelsen
Riksbankens jubileumsfond och att formerna för revisionen av riksdagsförvaltningen
och jubileumsfonden regleras i en ny lag.

Förslaget

Med anledning av det principbeslut som riksdagen fattade under våren 1987 i
frågan om finansieringen av Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond lägger
fullmäktige i riksbanken nu fram förslag till nya bestämmelser och riktlinjer
för fondens verksamhet. Fullmäktige föreslår att riksdagen dels antar ett
förslag till lag om ändring i lagen (1987:576) om arvoden m.m. för uppdrag
inom riksdagen, dess myndigheter och organ, dels ändrar stadgarna för
Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond.

Fullmäktiges lagförslag och förslag till nya stadgar framgår av bilaga 2.

Yttrandena

Finansutskottet har inhämtat yttranden över riksbanksfullmäktiges förslag
från riksdagens förvaltningsstyrelse (bilaga 4) och riksdagens revisorer (bilaga
5).

Finansutskottet har vidare berett konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig
över de konstitutionella konsekvenserna av riksbanksfullmäktiges förslag till
stadgar för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond och att, om så bedöms
erforderligt, lägga fram de förslag till ändringar av riksdagsordningen som
fullmäktiges förslag påkallar. Konstitutionsutskottets yttrande (KU 1987/
88:2 y) framgår av bilaga 3.

FiU

1987/88:4

1 Riksdagen 1987/88.5sami. Nr 4

Utskottet

Riksdagen har tidigare bemyndigat riksbanksfullmäktige att till Stiftelsen
Riksbankens jubileumsfond föra över 1 500 milj. kr. (förs. 1986/87:22, FiU
1986/87:33, rskr. 1986/87:364). Avsikten härmed är att långsiktigt lösa
finansieringen av jubileumsfondens verksamhet och att säkerställa fondens
framtida utdelningskapacitet. I samband med överföringen kommer riksbankens
jubileumsfond att helt frigöras från riksbanken. Någon förändring av
stiftelsens ändamål är däremot inte aktuell. Det kommer alltjämt att vara
”att främja och understödja till Sverige anknuten vetenskaplig forskning”.
Vidare har riksdagen i samma beslut förutsatt att de nuvarande banden
mellan jubileumsfonden och riksdagen skall bibehållas i allt väsentligt.

Stiftelsens nuvarande ställning mot riksdagen

Riksbankens jubileumsfond har i jämförelse med andra forskningsstödjande
organ en unik ställning gentemot riksdagen. Det är riksdagen som antagit de
stadgar som reglerar jubileumsfondens verksamhet. Jubileumsfondens styrelse
väljs av riksdagen, och i styrelsen skall riksdagen vara företrädd med sex
av de elva ledamöterna. Riksdagen har också möjlighet att under löpande
mandatperiod entlediga ledamot eller suppleant från styrelseuppdraget. Det
åligger fondens styrelse att varje år avge en verksamhetsberättelse till
riksdagen. Genom sina revisorer granskar riksdagen jubileumsfondens
verksamhet. En årligen återkommande genomgång av verksamheten företas
också av utbildningsutskottet vid utskottets beredning av jubileumsfondens
verksamhetsberättelse och den av riksdagens revisorer avgivna granskningsberättelsen.
Genomgången utmynnar i ett betänkande i vilket utbildningsutskottet
enligt hittillsvarande praxis dels har redovisat resultatet av sin
genomgång, dels har förelagt riksdagen förslag till uttalande i frågan om
ansvarsfrihet för styrelsens förvaltning.

Stiftelsens stadgar m.m.

Genom att jubileumsfonden helt frigörs från riksbanken blir fondens
ställning som stiftelse klarare markerad. Detta förhållande kommenteras av
konstitutionsutskottet i det yttrande som utskottet avgivit över riksbanksfullmäktiges
förslag (KU 1987/88:2 y). Enligt konstitutionsutskottets mening
bör stiftelsens självständiga ställning komma till uttryck genom att stadgarna
antas av stiftelsen och fastställs av riksdagen.

Finansutskottet delar konstitutionsutskottets bedömning. För att markera
jubileumsfondens ställning som självständigt rättssubjekt bör riksdagen i
fortsättningen inte besluta om ändring av stiftelsens stadgar. Riksdagen bör
endast fastställa, eller alternativt förkasta, sådana stadgeändringar som
fondens styrelse dessförinnan antagit. Detta förutsätter en ändring av 12 § i
det av riksbanksfullmäktige framlagda förslaget till nya stadgar för jubileumsfonden.
Utskottet har därutöver endast gjort redaktionella ändringar i
stadgeförslagets 5 § liksom i övergångsbestämmelserna i de delar dessa avser
mandatperioden för styrelsens ledamöter och suppleanter.

Finansutskottet vill i sammanhanget erinra om de synpunkter som

FiU 1987/88:4

utskottet framförde vid behandlingen av en motion som tog upp frågan om
behovet av etiska bedömningar av forskningsprojekt. Utskottet påpekade då
(FiU 1986/87:33) att samma etiska normer som gäller för forskningsråden
och forskningsrådsnämnden skulle gälla även för Stiftelsen Riksbankens
jubileumsfond. Utskottet förutsatte att dessa frågor uppmärksammades av
jubileumsfondens styrelse och fann därför inte skäl att göra något särskilt
uttalande.

I sitt yttrande framhåller konstitutionsutskottet vidare att riksdagens
behandling av stiftelsens stadgar torde kräva stöd i grundlag eller riksdagsordningen
till följd av stadgandet i 11 kap. 8 § regeringsformen. Konstitutionsutskottet
anser därför att riksdagsordningen bör kompletteras med en
tilläggsbestämmelse i detta hänseende. En sådan tilläggsbestämmelse kan
enligt konstitutionsutskottet tas in i 8 kap. riksdagsordningen.

Konstitutionsutskottet har i ett särskilt betänkande sedermera tagit
initiativ till en sådan ändring av riksdagsordningen (KU 1987/88:20).

Styrelsens sammansättning och arvoden

Riksbanken är enligt nuvarande ordning företrädd i jubileumsfondens
styrelse med en ordinarie ledamot och en suppleant. Riksbanksfullmäktige
föreslår att denna representation upphör. För att säkerställa att det i
styrelsen skall finnas särskild sakkunskap i förmögenhetsförvaltning förordar
fullmäktige att riksdagen på förslag av riksbanksfullmäktige utser två
ledamöter som besitter sådan kunskap. Deras insikter och erfarenheter bör
tas till vara också i den löpande verksamheten. Fullmäktige föreslår därför
att en särskild finansdelegation inrättas i vilken dessa båda ledamöter ingår.
Delegationen skall fungera som ett rådgivande organ åt styrelsen, och inför
den skall stiftelsens verkställande direktör och innehavaren av en föreslagen
ny befattning som finansdirektör lämna täta redogörelser för sin verksamhet.
Finansdelegationen skall också fungera som en diskussionspartner för
fondens verkställande ledning i frågor som rör fondens placeringar. Fullmäktiges
förslag innebär således att jubileumsfondens styrelse kommer att utökas
till tolv ledamöter.

I likhet med riksbanksfullmäktige anser finansutskottet att det vore
olämpligt att låta företrädare för riksbanken ingå i jubileumsfondens styrelse
med hänsyn till att fonden i fortsättningen kommer att bedriva aktiv
förmögenhetsförvaltning på kapitalmarknaden.-Av samma anledning är det
dock angeläget att styrelsen tillförsäkras särskild kompetens även på detta
område. Utskottet finner därför den av fullmäktige föreslagna ändringen av
styrelsens sammansättning välbetänkt och biträder förslaget att två av
styrelsens ledamöter skall besitta särskild sakkunskap om finansförvaltning
och att dessa skall utses på förslag av riksbanksfullmäktige.

Enligt fullmäktiges mening bör riksdagen framdeles besluta om arvoden till
ledamöter och suppleanter i stiftelsens styrelse. Fullmäktige har inte tagit
ställning till arvodenas storlek men förordar att föreskrifter om arvodena tas
in i lagen (1987:576) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess
myndigheter och organ. I det lagförslag som bilagts fullmäktiges framställning
har de sedan i januari 1986 gällande arvodesbeloppen angivits.

FiU 1987/88:4

Riksdagens förvaltningsstyrelse, som har att bereda och avge förslag om
arvoden för uppdrag inom riksdagens organ, har i sitt yttrande till utskottet
lagt fram förslag om vissa justeringar av dessa arvoden. Med hänsyn till de
nya uppgifter och det ansvar som åläggs styrelsen har utskottet inget att
erinra mot förvaltningsstyrelsens förslag som innebär att grundarvodena
räknas upp samtidigt som ett nytt sammanträdesarvode införs.

Utskottet biträder således förvaltningsstyrelsens förslag till ändring av 1 §
lagen (1987:576) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess
myndigheter och organ. I anslutning härtill bör emellertid ytterligare en
ändring göras i samma paragraf. På förslag av finansutskottet beslöt
riksdagen (prop. 1986/87:123, FiU 1986/87:27, rskr. 1986/87:308) under
föregående riksmöte att arvodesbestämmelserna rörande riksbankens valutastyrelse
skulle ändras med hänsyn till att valutastyrelsens sammansättning
inte längre skulle variera beroende på ärendetyp. Ändringen berörde inte
arvodesnivåerna utan hade endast som syfte att utmönstra en inte längre
aktuell föreskrift. På grund av ett förbiseende kom emellertid denna ändring
att upphävas när riksdagen kort därpå fattade beslut om en generell höjning
av arvodesnivåerna inom riksdagen (förs. 1986/87:14, KU 1986/87:37, rskr.
1986/87:355). Den av riksdagen tidigare beslutade men sedermera upphävda
ändringen av arvodesstadgan bör därför nu ånyo företas.

Placeringsbestämmelser

Stiftelsens styrelse har i riksbanksfullmäktiges förslag till nya stadgar givits
relativt stor frihet att bestämma inriktningen på fondens placeringar. Enligt
fullmäktige bör i princip alla ändamålsenliga transaktioner, som normalt kan
anses ingå i en utvecklad förvaltning på tillgångsmarknader, vara tillåtna. I
enlighet härmed föreslås att stiftelsens medel skall få placeras i bank, i
räntebärande värdepapper, aktier, fastigheter m.m. Möjlighet öppnas också
att sluta avtal om termins- och optionsaffärer. Styrelsen föreslås också få rätt
att inom ramen för gällande valutareglering förvärva aktier och konvertibler
utfärdade av utländska bolag. Däremot skall stiftelsen inte få lämna
direktlån.

Syftet med det tilltänkta medelstillskottet är att långsiktigt lösa finansieringen
av jubileumsfondens verksamhet och att säkerställa fondens
framtida utdelningskapacitet. Enligt utskottets mening är det därför angeläget
att öppna möjlighet för stiftelsen att göra de placeringar som erfordras för
att uppnå en god avkastning. Stiftelsen bör kunna utnyttja de instrument som
är allmänt förekommande på marknaden och således även ges rätt att sluta
avtal om termins- och optionsaffärer. Syftet med den sistnämnda typen av
engagemang skall självfallet vara att begränsa riskerna. En given utgångspunkt
är att dessa instrument inte får användas på ett sådant sätt att
stiftelsens förvaltade tillgångar äventyras.

Utskottet anser att styrelsen i första hand måste inrikta verksamheten på
att lägga grunden för en stabil ekonomi för att kunna upprätthålla en real
anslagskapacitet av dagens omfattning. Delar av avkastningen måste därför
löpande fonderas och återinvesteras så att de förvaltade tillgångarna
värdesäkras. Något formellt avkastnings- eller fonderingskrav har inte

FiU 1987/88:4

införts i stadgarna. Fullmäktige har emellertid i sin framställning (förs.
1987/88:6, s. 3-4) redovisat vissa synpunkter på placeringsinriktningen
liksom på behovet av fondering m.m. Utskottet har inget att erinra mot det
förslag till riktlinjer för styrelsens placeringar som fullmäktige där lagt fram.

Revision av fondens verksamhet

Jubileumsfondens verksamhet skall enligt fullmäktiges förslag alltjämt vara
underkastad såväl intern som extern revision. Det bör således ankomma på
stiftelsens styrelse att anlita en välrenommerad revisionsbyrå, som för
styrelsens räkning fortlöpande granskar fondens verksamhet och till styrelsen
rapporterar sina iakttagelser. Vid sidan härav skall riksdagens revisorer
för riksdagens räkning årligen granska fondens verksamhet och till riksdagen
redovisa resultatet av sin granskning.

Eftersom styrelsen tilldelas ett väsentligt ökat ansvar för medelsförvaltningen
framstår det, enligt utskottets mening, som ändamålsenligt att de
revisorer som stiftelsen anlitar arbetar på styrelsens direkta uppdrag.

Utskottet delar också bedömningen att riksdagens revisorer även i
fortsättningen varje år skall granska jubileumsfondens verksamhet och till
riksdagen inge en revisionsberättelse. Av den bör framgå omfattningen och
inriktningen av granskningen samt de eventuella iakttagelser revisorerna har
gjort.

Riksdagens revisorer har till sitt yttrande (bilaga 5) fogat ett förslag till lag
om revision av riksdagsförvaltningen m.m. Förslaget bygger på den befintliga
lagen om revision av riksdagsförvaltningen (RFS 1968:8, omtryckt RFS
1975:15, ändrad SFS 1982:1160). I sitt lagförslag har revisorerna beaktat
riksbanksfullmäktiges förslag. Enligt revisorernas mening bör en mer
genomgripande överarbetning av lagen kunna anstå tills klarhet vunnits om
de ändringar som blir påkallade av riksgäldskontorets förändrade ställning.

En stiftelse är formellt sett en självständig förmögenhet utan ägare. Det
finns därför inte någon som med rättslig verkan kan bevilja styrelseledamöterna
ansvarsfrihet. I och med att jubileumsfondens ställning som stiftelse nu
blir mer entydigt markerad finns det inte längre anledning för revisorerna att
uttala sig i ansvarsfrihetsfrågan, ej heller för riksdagen att ta ställning i denna
fråga. Någon föreskrift av detta slag bör därför inte tas in i lagen om revision
av riksdagsförvaltningen m.m.

Med denna ändring, som framkommer i 3 § andra stycket, samt vissa
redaktionella ändringar biträder utskottet revisorernas förslag till lag om
revision av riksdagsförvaltningen m.m.

Ikraftträdande och genomförande

I enlighet med riksbanksfullmäktiges förslag bör de föreslagna stadgeändringarna
träda i kraft den 1 januari 1988. Utskottet biträder också de av
fullmäktige förordade formerna för överföringen av medelstillskottet till
jubileumsfonden. De innebär att riksbanken i samband med ikraftträdandet
förvärvar stiftelsens obligationer för 600 milj. kr. och att resterande 900 milj.
kr. behandlas som en vinstdisposition, som förs över till stiftelsen när
riksdagen tagit slutlig ställning till hur riksbankens vinst för år 1987 skall
disponeras.

FiU 1987/88:4

Hemställan

FiU 1987/88:4

Utskottet hemställer

1. beträffande stadgar för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond
att riksdagen med anledning av fullmäktiges i riksbanken förslag
1987/88:6 moment 2 godkänner vad utskottet anfört och fastställer av
utskottet i bilaga 1 framlagt förslag till stadgar för Stiftelsen Riksbankens
jubileumsfond,

2. beträffande lagen (1987:576) om arvoden m.m. för uppdrag inom
riksdagen, dess myndigheter och organ

att riksdagen med anledning av fullmäktiges i riksbanken förslag
1987/88:6 moment 1 antar av utskottet i bilaga 1 framlagt förslag till lag
om ändring i lagen (1987:576) om arvoden m.m. för uppdrag inom
riksdagen, dess myndigheter och organ,

3. beträffande lagen om revision av riksdagsförvaltningen m.m.
att riksdagen antar av utskottet i bilaga 1 framlagt förslag till lag om
revision av riksdagsförvaltningen m.m.

Stockholm den 3 december 1987
På finansutskottets vägnar
Arne Gadd

Närvarande: Arne Gadd (s), Anne Wibble (fp), Roland Sundgren (s),
Christer Nilsson (s), Rune Rydén (m), Lisbet Calner (s), Filip Fridolfsson
(m), Arne Andersson i Gamleby (s), Gunnar Björk (c), Hans Petersson i
Hallstahammar (vpk), Arne Kjörnsberg (s), Hugo Hegeland (m), Marianne
Carlström (s), Rolf Kenneryd (c) och Lennart Alsén (fp).

Utskottets författningsförslag
1 Förslag till

Stadgar för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond

Härigenom föreskrivs följande.

1 §. Stiftelsen, vars benämning skall vara Riksbankens jubileumsfond,
förvaltar de medel, som genom riksdagens beslut den 11 april 1962 angående
dispositionen av viss del av överskotten från riksbankens rörelse avsatts till
stiftelsen, samt de medel som härefter har överlämnats till densamma av
överskotten från riksbankens rörelse. Hinder föreligger inte mot att tillskott
till stiftelsens medel sker i form av donation från enskild.

2 §. Stiftelsen har till ändamål att främja och understödja till Sverige
anknuten vetenskaplig forskning. Därvid skall gälla

att fonden skall söka främja kontakter med internationell forskning, samt
att fondens medel inte skall tagas i anspråk för inrättande av permanenta
tjänster, vilket dock inte skall utgöra hinder för att, om så befinns lämpligt,
till fondens verksamhet knyta forskare för så lång tid, att stödet från fonden
får karaktären av livstidsstipendium.

3 §. Stiftelsens verksamhet handhas av en styrelse, bestående av tolv
ledamöter. De väljs av riksdagen, varvid ordföranden i styrelsen väljs
särskilt. I styrelsen skall ingå sex företrädare för riksdagen, fyra företrädare
för olika vetenskapliga discipliner samt två ledamöter med särskild sakkunskap
i förmögenhetsförvaltning. Ledamöterna väljs för tiden från valet till
dess sådant val hållits under sjätte året därefter. Val sker vart tredje år för
nästföljande sexårsperiod. Varannan gång avser valet tre företrädare för
riksdagen, två företrädare för den vetenskapliga forskningen och en ledamot
med särskild sakkunskap i förmögenhetsförvaltning samt varannan gång
övriga ledamöter i styrelsen.

Förslag på styrelseledamöter med särskild sakkunskap i förmögenhetsförvaltning
framläggs av fullmäktige i riksbanken. Dessa får inte inneha tjänst
eller uppdrag hos riksbanken.

Förslag på övriga styrelseledamöter framläggs efter samråd med företrädare
för partigrupper, forskningsråd och forskningsberedning.

Styrelsen utser inom sig vice ordförande.

För var och en av styrelsens ledamöter, utom för dem som väljs på förslag
av fullmäktige i riksbanken, utses en suppleant. Vad ovan stadgats om val av
ledamot skall äga motsvarande tillämpning vid utseende av suppleanter.

Ledamot eller suppleant kan entledigas av riksdagen före utgången av den
tid för vilken han har valts.

FiU 1987/88:4
Bilaga 1
Utskottets
förslag

Entledigas ledamot eller suppleant före utgången av den tid för vilken han
valts, utses efterträdare för återstoden av den avgångnes mandattid.

Vid val till styrelsen i annat fall än som avses i föregående stycke får inte
den omväljas som invalts i styrelsen tidigare än under de tre sist förlidna
kalenderåren.

4 §. Styrelsen har sitt säte i Stockholm. Styrelsen sammanträder på kallelse
av ordföranden och är beslutför om minst sex ledamöter är närvarande. Vid
lika röstetal är ordförandens röst avgörande. Vid styrelsens sammanträden
skall föras protokoll.

5 §. Styrelsen äger anställa erforderlig personal samt bestämma löner och
övriga villkor för de anställda även som mot ersättning anlita experter och
sakkunniga.

Om arvoden till styrelsens ledamöter och suppleanter finns föreskrifter i
lagen (1987:576) om arvoden m. m. för uppdrag inom riksdagen, dess
myndigheter och organ.

6 §. Stiftelsens medel förvaltas av fondens styrelse i syfte att upprätthålla en
långsiktig anslagskapacitet för de forskningsändamål som stadgas i 2 §.
Styrelsen skall tillse att intresset av god avkastning och riskspridning
tillgodoses genom en lämplig sammansättning av fondens tillgångar.

7 §. Stiftelsens medel får endast placeras i

1. fordran hos bank eller postgirot,

2. obligationer eller andra skuldförbindelser, som kan anses vara offentligt
utbjudna,

3. aktier, konvertibla skuldebrev eller andelar i aktiefonder, som kan
anses vara offentligt utbjudna,

4. sådana rättigheter eller skyldigheter som anknyter till något av de
värdepapper som anges under 2 och 3, samt

5. fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt.

8 §. Stiftelsen får hos kreditinrättning ta upp lån för att tillgodose tillfälligt
behov av likviditet.

I samband med förvärv eller förvaltning av fast egendom, tomträtt eller
bostadsrätt enligt 7 § 5 får lån upptas mot säkerhet av panträtt i egendomen.

9 §. Styrelsen äger handla på stiftelsens vägnar i förhållande till tredje man
samt företräda stiftelsen inför domstolar och andra myndigheter. Styrelsen
äger förordna en eller flera personer inom eller utom styrelsen att med
samma behörighet företräda stiftelsen. Sådant förordnande får när som helst
återkallas av styrelsen.

10 §. Stiftelsens räkenskapsår skall motsvara kalenderår. Styrelsen fastställer
en budget för stiftelsens förvaltningsverksamhet under det följande
räkenskapsåret. Styrelsen svarar för att intern revision sker av stiftelsen.

Styrelsen skall senast den 15 februari till riksdagen och riksdagens
revisorer avgiva berättelse angående stiftelsens verksamhet och förvaltning
under nästföregående år. Berättelsen skall omfatta resultaträkning, balansräkning,
förvaltningsberättelse och redogörelse för anslagsbeviljade projekt.

FiU 1987/88:4
Bilaga 1
Utskottets
förslag

11 §. Stiftelsen är undantagen från tillsyn enligt lagen (1929:116) om tillsyn
över stiftelser.

12 §. Dessa stadgar antas av stiftelsen och fastställs av riksdagen.

1. Dessa stadgar träder i kraft den 1 januari 1988.

2. Genom dessa stadgar upphävs Stadgar (RFS 1974:2) för Stiftelsen
Riksbankens jubileumsfond.

3. Styrelseuppdragen för representanten för riksbanken och dennes suppleant
upphör vid ikraftträdandet. Av de två nya ledamöterna med
särskild sakkunskap i förmögenhetsförvaltning skall den ene utses till dess
nytt val förrättas år 1989 och den andre intill dess nytt val förrättas år 1992.

De nya bestämmelserna om val till styrelsen tillämpas i övrigt första
gången när mandattiden för de vid stadgarnas ikraftträdande valda
ledamöterna och suppleanterna upphör. Till dess skall tidigare utsedda
företrädare för forskningsråden och forskningsberedningen anses utgöra
företrädare för olika vetenskapliga discipliner.

FiU 1987/88:4
Bilaga 1
Utskottets
förslag

1 * Riksdagen 1987/88. 5 sami. Nr 4

2 Förslag till
Lagom ändring i lagen (1987:576) om arvoden m. m. för
uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1987:576) om arvoden m.m. för
uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §'

Arvoden för vissa uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ
skall utgå enligt följande:

1. Sveriges riksbank

Fullmäktig: 23 000 kronor för år.

Fullmäktiges ordförande: 7 700 kronor för år utöver fullmäktigearvodet.

Fullmäktig som är deputerad: 23 000 kronor för år utöver fullmäktigearvodet.

Suppleant för fullmäktig: 7 700 kronor för år.

Ledamot av valutastyrelsen som ej Ledamot av valutastyrelsen som inte

är tjänsteman i riksbanken: 6 400 är tjänsteman i riksbanken: 9 200

kronor för år till ledamot som tjänst- kronor för år.
gör endast i ärenden rörande direkta
investeringar utomlands och 9 200
kronor till annan ledamot.

Suppleant i valutastyrelsen som ej Suppleant i valutastyrelsen som
är tjänsteman i riksbanken: 3 100 inte är tjänsteman i riksbanken:

kronor för år. 3 100 kronor för år.

2. Riksgäldskontoret

Fullmäktig: 14 400 kronor för år.

Fullmäktiges ordförande: 14 400 kronor för år utöver fullmäktigearvodet.

Ledamot av arbetsutskottet som ej är ordförande eller riksgäldsdirektör:
8 300 kronor för år utöver fullmäktigearvodet.

Suppleant för fullmäktig: 3 200 kronor för år.

3. Riksdagens förvaltningsstyrelse

Ledamot: 9 200 kronor för år.

Vice ordförande i förvaltningsstyrelsen: 3 100 kronor för år utöver
ledamotsarvodet.

Ordförande i direktionen: 3 900 kronor för år utöver arvodet som ledamot
av förvaltningsstyrelsen.

Ledamot av direktionen som ej är vice ordförande i förvaltningsstyrelsen
eller ordförande i direktionen: 3 100 kronor för år utöver arvodet som
ledamot av förvaltningsstyrelsen.

Suppleant i förvaltningsstyrelsen: 3 100 kronor för år.

4. Riksdagens revisorer

Revisor: 12 900 kronor för år.

Ordförande: 5 200 kronor för år utöver arvodet som revisor.

Vice ordförande: 3 900 kronor för år utöver arvodet som revisor.

Ledamot av arbetsutskottet som inte är ordförande eller vice ordförande
eller tjänsteman vid kansliet: 3 100 kronor för år utöver arvodet som revisor.

Suppleant: 3 100 kronor för år.

FiU 1987/88:4
Bilaga 1
Utskottets
förslag

1 Lagen omtryckt 1987:576.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5. Nordiska rådets svenska delegation
Ledamot av arbetsutskottet: 2 300 kronor för år.

Ordförande: 5 700 kronor för år utöver arvodet som ledamot av arbetsutskottet.

Suppleant i arbetsutskottet: sammanträdesarvode enligt 2 §.

6. Riksdagens besvärsnämnd
Ledamot: 1 700 kronor för år.

Ordförande: 5 200 kronor för år utöver ledamotsarvodet.

Suppleant: sammanträdesarvode enligt 2 §.

7. Valprövningsnämnden

Ledamot och suppleant: dagarvode med motsvarande tillämpning av
bestämmelserna i förordningen (1978:45) om ersättning vid kommittéuppdrag.

Ordföranden och dennes ersättare: 9 200 kronor för år utöver dagarvodet.

8. Utrikesnämnden

Ledamot och suppleant: sammanträdesarvode enligt 2 § under tid då
riksmöte inte pågår.

9. Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond Ledamot

och suppleant: 10 000
kronor för år.

Ordförande: 11 000 kronor för år
utöver ledamotsarvodet.

Vice ordförande: 5 500 kronor för
år utöver ledamotsarvodet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

FiU 1987/88:4
Bilaga 1
Utskottets
förslag

3 Förslag till
Lagom revision av riksdagsförvaltningen m. m.

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Revision av riksdagsförvaltningen utövas dels av riksdagens revisorer,
dels av revisionsenheter inom riksbanken och riksgäldskontoret.

Revision av Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond utövas dels av riksdagens
revisorer, dels av revisionsansvarig inom fonden.

2 § Utöver den granskning som riksdagens revisorer genomför enligt
lagen (1987:518) med instruktion för riksdagens revisorer skall de för varje
avslutat räkenskapsår granska riksbankens och riksgäldskontorets tillstånd,
styrelse och förvaltning samt verksamheten vid den inre riksdagsförvaltningen,
riksdagens ombudsmän och Nordiska rådets svenska delegation och
Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond.

Revisorerna skall särskilt se till att de olika organens organisation av och
kontroll över redovisningen samt medels- och värdeförvaltningen är tillfredsställande.

3 § Riksdagens revisorer skall avge berättelse till riksdagen över revisionen
av riksbanken senast den 15 mars, av Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond
likaledes senast den 15 mars och av riksgäldskontoret senast den 1
december.

Berättelserna skall belysa omfattningen och inriktningen av revisorernas
granskning och i vad gäller riksbanken och riksgäldskontoret utmynna i ett
uttalande huruvida revisorerna anser att ansvarsfrihet bör beviljas vederbörande
fullmäktige.

I berättelsen om riksbanken skall revisorerna också ta ställning till
riksbankens resultat- och balansräkningar.

4 § Ibankoreglementet(RFS 1975:6)ochlagen(1982:1158)omriksgäldskontoret
finns bestämmelser om det ansvar som fullmäktige i riksbanken
respektive riksgäldskontoret har för revisionen av den egna myndigheten.
Motsvarande bestämmelser finns i vad gäller den inre riksdagsförvaltningen i
lagen (1983:1061) med instruktion för riksdagens förvaltningskontor och i
vad gäller Riksbankens jubileumsfond i stadgarna för Stiftelsen Riksbankens
jubileumsfond.

5 § Riksgäldskontorets revisionsenhet skall förutom riksgäldskontoret
också granska den inre riksdagsförvaltningen, riksdagens ombudsmän,
riksdagens revisorer och Nordiska rådets svenska delegation.

6 § Den revision som utövas av de särskilda revisionsenheterna och inom
Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond skall främst inriktas på att bedöma om
redovisningen är rättvisande och i enlighet med god revisionssed.

7 § Myndigheterna respektive Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond fastställer
revisionsplan var och en för sin verksamhet.

Det ankommer på cheferna för revisionsenheterna respektive revisionsansvarig
inom Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond att efter samråd med
riksdagens revisorer utarbeta revisionsplaner.

8 § För den revision av andra organ än riksgäldskontoret som skall
verkställas av kontorets revisionsenhet svarar enhetens chef. Fullmäktige får
dock meddela administrativa riktlinjer för även denna verksamhet.

FiU 1987/88:4
Bilaga 1
Utskottets
förslag

Föranleder revisionen enligt föregående stycke anmärkningar eller påpekanden
beträffande en myndighet skall chefen för revisionsenheten underrätta
myndigheten direkt om dessa. Det ankommer inte på fullmäktige i
riksgäldskontoret att ta ställning till anmärkningar och påpekanden som inte
avser riksgäldskontoret.

9 § Chefen för revisionsenhet respektive revisionsansvarig vid Riksbankens
jubileumsfond skall, när anledning därtill föreligger, omedelbart och
direkt till riksdagens revisorer anmäla förhållanden som framkommit vid
eller har samband med revisionen. Han skall årligen, samtidigt med att
myndighet respektive stiftelsen avger föreskriven berättelse över sin verksamhet,
till riksdagens revisorer avlämna rapport om den av honom ledda
revisionsverksamheten.

FiU 1987/88:4
Bilaga 1
Utskottets
förslag

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988, då lag (RFS 1968:8) om
revision av riksdagsförvaltningen skall upphöra att gälla.

Fullmäktiges i riksbanken författningsförslag
1 Förslag till

Stadgar för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond

Nuvarande lydelse (RFS 1974:2)

1 §. Stiftelsen, vars benämning skall vara Riksbankens jubileumsfond, skall
bestå av de medel, som genom riksdagens beslut den 11 april 1962 angående
dispositionen av viss del av överskotten från riksbankens rörelse avsatts till
stiftelsen, samt de medel som senare kan komma att överlämnas till
densamma.

2 §. Stiftelsens medel förvaltas av riksbanken, som tillgodogör stiftelsen
avkastningen.

3 §. Stiftelsen skall ha till ändamål att främja och understödja till Sverige
anknuten vetenskaplig forskning. Därvid skall gälla

att verksamheten skall ges en betydande flexibilitet och att i princip icke
något forskningsområde skall vara uteslutet från möjligheten att erhålla
bidrag från fonden, men
att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov icke är så
väl tillgodosedda på annat sätt,
att fondens medel speciellt skall användas för att stödja stora och
långsiktiga forskningsprojekt,
att nya forskningsuppgifter, som kräver snabba och kraftiga insatser,
därvid särskilt uppmärksammas,
att fonden skall söka främja kontakter med internationell forskning samt
att fondens medel icke skall tagas i anspråk för inrättande av permanenta
tjänster, vilket dock icke skall utgöra hinder för att, om så befinnes lämpligt,
till fondens verksamhet knyta forskare för så lång tid, att stödet från fonden
får karaktären av livstidsstipendium.

4 §. Stiftelsens verksamhet skall handhavas av en styrelse, bestående av elva
ledamöter. De väljes av riksdagen, varvid ordförande i styrelsen väljes
särskilt. I styrelsen skall ingå sex företrädare för riksdagen, en representant
för riksbanken samt företrädare för forskningsråden och forskningsberedningen.
Ledamöterna väljes för tiden från valet till dess sådant val hållits
under sjätte året därefter. Val sker vart tredje år för nästföljande sexårsperiod,
varvid valet varannan gång avser tre företrädare för riksdagen,
representant för riksbanken och två företrädare för forskningsorganen samt
varannan gång övriga ledamöter i styrelsen.

Förslag å styrelseledamöter framlägges efter samråd med företrädare för
partigrupper, riksbanksfullmäktige, forskningsråd och forskningsberedning.
Styrelsen utser inom sig vice ordförande.

För var och en av styrelsens ledamöter utses en suppleant; och skall vad
ovan stadgats om val av ledamot äga motsvarande tillämpning vid utseende

av suppleanter.

Avgår ledamot eller suppleant före utgången av den tid för vilken han
»valts, utses efterträdare för återstoden av den avgångnes mandattid.

FiU 1987/88:4

Bilaga 2

Vid val till styrelsen i annat fall än som avses i föregående stycke må ej den
omväljas som invalts i styrelsen tidigare än under de tre sist förlidna
kalenderåren.1

5 §. Stiftelsens styrelse skall ha sitt säte i Stockholm.

6 §. Styrelsens ledamöter och suppleanter äger uppbära årsarvoden med
belopp, som fastställes av riksbanksfullmäktige.

7 §. Stiftelsen äger anställa erforderlig personal samt bestämma löner och
övriga villkor för de anställda även som mot ersättning anlita experter och
sakkunniga.

8 §. Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden.

9 §. Styrelsen är beslutför om minst fem ledamöter är närvarande. Vid lika
röstetal är ordförandens röst avgörande.

10 §. Vid styrelsens sammanträden skall föras protokoll.

11 §. Styrelsen äger handla å stiftelsens vägnar i förhållande till tredje man
samt att företräda stiftelsen inför domstolar och andra myndigheter.
Styrelsen äger förordna en eller flera personer inom eller utom styrelsen att
med samma behörighet företräda stiftelsen. Sådant förordnande må när som
helst av styrelsen återkallas.

12 §. Stiftelsens räkenskapsår skall motsvara kalenderår.

Styrelsen skall senast den 1 mars till riksdagen och riksdagens revisorer
avgiva berättelse angående stiftelsens verksamhet och förvaltning under
nästföregående år.

13 §. Stiftelsen är undantagen från tillsyn enligt lagen den 24 maj 1929 om
tillsyn över stiftelser.

14 §. Om ändring av dessa stadgar beslutar riksdagen.

FiU 1987/88:4

Bilaga 2

' Övergångsbestämmelser beträffande valet 1971 här ej medtagna.

Föreslagen lydelse

Härigenom föreskrivs följande.

2 §. Stiftelsen har till ändamål att främja och understödja till Sverige
anknuten vetenskaplig forskning. Därvid skall gälla

att verksamheten skall ges en betydande flexibilitet och att i princip inte
något forskningsområde skall vara uteslutet från möjligheten att erhålla
bidrag från fonden, men
att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så
väl tillgodosedda på annat sätt,
att fondens medel speciellt skall användas för att stödja stora och
långsiktiga forskningsprojekt,
att nya forskningsuppgifter, som kräver snabba och kraftiga insatser,
därvid särskilt uppmärksammas,
att fonden skall söka främja kontakter med internationell forskning, samt
att fondens medel inte skall tagas i anspråk för inrättande av permanenta
tjänster, vilket dock inte skall utgöra hinder för att, om så befinns lämpligt,
till fondens verksamhet knyta forskare för så lång tid, att stödet från fonden
får karaktären av livstidsstipendium.

Förslag på styrelseledamöter med särskild sakkunskap i förmögenhetsförvaltning
framläggs av fullmäktige i riksbanken. Dessa får inte inneha tjänst
eller uppdrag hos riksbanken.

Förslag på övriga styrelseledamöter framläggs efter samråd med företrädare
för partigrupper, forskningsråd och forskningsberedning.

Styrelsen utser inom sig vice ordförande.

Ledamot eller suppleant kan entledigas av riksdagen före utgången av den
tid för vilken han har valts.

Entledigas ledamot eller suppleant före utgången av den tid för vilken han
valts, utses efterträdare för återstoden av den avgångnes mandattid.

FiU 1987/88:4

Bilaga 2

Vid val till styrelsen i annat fall än som avses i föregående stycke får inte
den omväljas som invalts i styrelsen tidigare än under de tre sist förlidna
kalenderåren.

5 §. Styrelsen äger anställa erforderlig personal samt bestämma löner och
övriga villkor för de anställda även som mot ersättning anlita experter och
sakkunniga.

Styrelsens ledamöter och suppleanter äger uppbära årsarvoden med
belopp, som fastställs av riksdagen.

7 §. Stiftelsens medel får endast placeras i

1. fordran hos bank eller postgirot,

2. obligationer eller andra skuldförbindelser, som kan anses vara offentligt
utbjudna,

3. aktier, konvertibla skuldebrev eller andelar i aktiefonder, som kan anses
vara offentligt utbjudna,

4. sådana rättigheter eller skyldigheter som anknyter till något av de
värdepapper som anges under 2 och 3, samt

5. fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt.

8 §. Stiftelsen får hos kreditinrättning ta upp lån för att tillgodose tillfälligt
behov av likviditet.

I samband med förvärv eller förvaltning av fast egendom, tomträtt eller
bostadsrätt enligt 7 § 5 får lån upptas mot säkerhet av panträtt i egendomen.

11 §. Stiftelsen är undantagen från tillsyn enligt lagen (1929:116) om tillsyn
över stiftelser.

12 §. Om ändring av dessa stadgar beslutar riksdagen.

1. Dessa stadgar träder i kraft den 1 januari 1988.

2. Genom dessa stadgar upphävs Stadgar (RFS 1974:2) för Stiftelsen Riksbankens
jubileumsfond.

3. Mandatperioden för ledamöter och suppleanter i stiftelsens styrelse vid stadgarnas
ikraftträdande, utom för representanterna för riksbanken, skall vara den för vilken
de valts. De två styrelseledamöter, som väljs på förslag av fullmäktige i riksbanken,
skall utses till dess nytt val förrättats under för den ene 1989 och för den andre 1992.

FiU 1987/88:4

Bilaga 2

2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1987:576) om arvoden m. m. för
uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ

Härigenom föreskrivs att i 1 § lagen (1987:576) om arvoden m. m. för
uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ skall införas en ny
punkt, 9, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Arvoden för vissa uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och
organ skall utgå enligt följande:

1. Sveriges riksbank
Fullmäktig: 23000 kronor för år.

Fullmäktiges ordförande: 7700 kronor för år utöver fullmäktigearvodet.
Fullmäktig som är deputerad: 23000 kronor för år utöver fullmäktigearvodet.

Suppleant för fullmäktig: 7 700 kronor för år.

Ledamot av valutastyrelsen som ej är tjänsteman i riksbanken: 6400
kronor för år till ledamot som tjänstgör endast i ärenden rörande direkta
investeringar utomlands och 9200 kronor till annan ledamot.

Suppleant i valutastyrelsen som ej är tjänsteman i riksbanken: 3 100
kronor för år.

2. Riksgäldskontoret
Fullmäktig: 14 400 kronor för år.

Fullmäktiges ordförande: 14 400 kronor för år utöver fullmäktigearvodet.

Ledamot av arbetsutskottet som ej är ordförande eller riksgäldsdirektör:
8 300 kronor för år utöver fullmäktigearvodet.

Suppleant för fullmäktig: 3 200 kronor för år.

3. Riksdagens förvaltningsstyrelse
Ledamot: 9 200 kronor för år.

Vice ordförande i förvaltningsstyrelsen: 3 100 kronor för är utöver ledamotsarvodet.

Ordförande i direktionen: 3 900 kronor för år utöver arvodet som ledamot
av förvaltningsstyrelsen.

Ledamot av direktionen som ej är vice ordförande i förvaltningsstyrel -

FiU 1987/88:4

Bilaga 2

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

sen eller ordförande i direktionen: 3 100 kronor för år utöver arvodet som
ledamot av förvaltningsstyrelsen.

Suppleant i förvaltningsstyrelsen: 3 100 kronor för år.

4. Riksdagens revisorer

Revisor: 12900 kronor för år.

Ordförande: 5 200 kronor för år utöver arvodet som revisor.

Vice ordförande: 3 900 kronor för år utöver arvodet som revisor.

Ledamot av arbetsutskottet som inte är ordförande eller vice ordförande
eller tjänsteman vid kansliet: 3 100 kronor för år utöver arvodet som
revisor.

Suppleant: 3 100 kronor för år.

5. Nordiska rådets svenska delegation

Ledamot av arbetsutskottet: 2 300 kronor för år.

Ordförande: 5 700 kronor för år utöver arvodet som ledamot av arbetsutskottet.

Suppleant i arbetsutskottet: sammanträdesarvode enligt 2 §.

6. Riksdagens besvärsnämnd

Ledamot: 1 700 kronor för år.

Ordförande: 5 200 kronor för år utöver ledamotsarvodet.

Suppleant: sammanträdesarvode enligt 2 §.

7. Valprövningsnämnden

Ledamot och suppleant: dagarvode med motsvarande tillämpning av
bestämmelserna i förordningen (1978:45) om ersättning vid kommittéuppdrag.

Ordföranden och dennes ersättare: 9200 kronor för år utöver dagarvodet.

8. Utrikesnämnden

Ledamot och suppleant: sammanträdesarvode enligt 2 § under tid då
riksmöte inte pågår.

9. Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond Ledamot

och suppleant: 7 500
kronor för år.

Ordförande: 10 500 kronor för år
utöver ledamotsarvodet.

FiU 1987/88:4

Bilaga 2

Konstitutionsutskottets yttrande
1987/88:2 y

angående förslag om Stiftelsen Riksbankens
jubileumsfond (förs. 1987/88:6)

Till finansutskottet

Finansutskottet har berett konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över de
konstitutionella konsekvenserna av den del av fullmäktiges i riksbanken
förslag som gäller stadgarna för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond (förs.
1987/88:6). Vidare begärs att konstitutionsutskottet, om det behövs, lägger
fram de förslag till ändringar i riksdagsordningen som fullmäktiges förslag
påkallar.

Förslaget om att inrätta stiftelsen väcktes av riksbanksfullmäktige inför
bankens 300-årsjubileum 1968. En särskild kommitté fick i uppdrag att
utreda och lägga fram förslag till närmare bestämmelser om Riksbankens
jubileumsfond (Ball 1962:13). Kommittén och utskottet (BaU 1964:44)
följde i allt väsentligt riksbanksfullmäktiges förslag. Obligationer till ett
bokfört värde av 250 milj. kr. överfördes från riksbanken till fonden. Stadgar
för stiftelsen antogs av riksdagen i december 1964. Efter den senaste
ändringen (FiU 1974:4) omtrycktes stadgarna i Riksdagens författningssamling
(RFS 1974:2).

Enligt sina stadgar har Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond till ändamål
att främja och understödja till Sverige anknuten vetenskaplig forskning.
Därvid gäller bl.a. att företräde skall ges åt forskningsområden vilkas
medelsbehov icke är så väl tillgodosedda på annat sätt, att fondens medel
speciellt skall användas för att stödja stora och långsiktiga projekt, att nya
forskningsuppgifter, som kräver snabba och kraftiga insatser, skall uppmärksammas
särskilt samt att fonden skall söka främja kontakter med internationell
forskning. Stadgarna anger också att verksamheten skall ges en
betydande flexibilitet. I princip skall inte något forskningsområde vara
uteslutet från möjligheten att erhålla bidrag från fonden.

Avkastningen på de obligationer som tillfördes fonden kom att utgöra den
ekonomiska ramen för fondens verksamhet. I princip har sålunda hela
avkastningen utnyttjats för att stödja olika forskningsprojekt. Någon fondering
har inte skett, vilket medfört att fondens realvärde successivt urholkats.
För att möta detta har fonden tillförts ytterligare medel såväl 1974 som 1978.
Vid vardera tillfället överfördes obligationer till ett bokfört värde av 100 milj.
kr. Fullmäktige i riksbanken redovisade våren 1987 hur man långsiktigt skall
kunna lösa finansieringen av Stiftelsen Riksbankens jubileumsfonds verksamhet.
Syftet var att jubileumsfondens nuvarande utdelningskapacitet skall
kunna behållas utan ytterligare framtida medelstillskott från riksbanken.

FiU 1987/88:4

Bilaga 3

Riksbanksfullmäktige föreslog bl.a. att riksbanken till fonden överför
ytterligare 900 milj. kr. i form av kontanta medel, att riksbanken förvärvar de
till fonden tidigare överlämnade obligationerna för en köpeskilling av 600
milj. kr., att riksbankens förvaltning av fondens medel upphör samt att
närmare förslag till nya bestämmelser i fondens stadgar m.m. skulle utredas.

Finansutskottet, som inte hade något att erinra mot fullmäktiges förslag,
konstaterade att det förutsatte att fondens stadgar ändras på några punkter.
Omläggningen aktualiserade också vissa praktiska frågor, bl.a. fondens
framtida ställning gentemot riksdagen och formerna för revision av fondens
verksamhet. Det borde ankomma på fullmäktige att i samverkan med
jubileumsfonden och riksdagens revisorer utreda dessa frågor samt att till
riksdagen återkomma med ett förslag. Utgångspunkten för en sådan översyn
borde enligt finansutskottets mening vara att banden mellan jubileumsfonden
och riksdagen i allt väsentligt bibehålls (FiU 1986/87:33).

I enlighet med finansutskottets nyss berörda betänkande har fullmäktige i
riksbanken således nu lagt fram förslag om nya bestämmelser och riktlinjer
för jubileumsfondens verksamhet. Fullmäktige föreslår riksdagen att dels
anta ett förslag till lag om ändring i lagen (1987:576) om arvoden m.m. för
uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ, dels besluta om
ändring av stadgarna för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond enligt ett
framlagt förslag.

Enligt riksdagsordningens tilläggsbestämmelse 7.1.1 företar riksdagen val
till styrelsen för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond. Verksamheten
regleras av stadgar. Dessa har antagits av riksdagen, som också behandlar
fondens verksamhetsberättelse. Konstitutionsutskottet får för sin del anföra
följande.

Jubileumsfonden, som enligt förslaget även i fortsättningen skall utgöra en
stiftelse, får en från riksbanken avskild egen förvaltning. Syftet med
förändringarna är bl.a. att stiftelsen med nuvarande utdelningskapacitet
skall kunna behålla sina tillgångar utan ytterligare tillskott. Stiftelsens
självständiga ställning bör komma till uttryck genom att stadgarna antas av
stiftelsen och fastställs av riksdagen.

Till följd av stadgandet i 11 kap. 8 § regeringsformen torde riksdagens
behandling av stiftelsens stadgar kräva förankring i grundlag eller riksdagsordningen.
Utskottet anser därför att riksdagsordningen bör kompletteras
med en tilläggsbestämmelse i detta hänseende. Tilläggsbestämmelsen kan tas
in i 8 kap. riksdagsordningen.

Utskottet har inte någon erinran mot att arvodesfrågan för stiftelsens
styrelse regleras i nu förevarande sammanhang.

Stockholm den 26 november 1987
På konstitutionsutskottets vägnar
Olle Svensson

FiU 1987/88:4

Bilaga 3

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Wivi-Anne Cederqvist
(s), Kurt Ove Johansson (s), Bertil Fiskesjö (c), Sture Thun (s), Hans
Nyhage (m), Sören Lekberg (s), Börje Stensson (fp), Elisabeth Fleetwood
(m), Torgny Larsson (s), Bengt Kindbom (c), Nils Berndtson (vpk), Ulla
Pettersson (s) och Ingela Mårtensson (fp).

Avvikande mening

Anders Björck, Hans Nyhage och Elisabeth Fleetwood (alla m) anser att till
utskottets yttrande bort fogas ett stycke med följande lydelse:

Av riksdagsordningens tilläggsbestämmelse 4.6.1 följer att konstitutionsutskottet
skall bereda ärenden om ändring av den s.k. arvode sstadgan. I detta
fall sker ett brott på denna punkt mot hittillsvarande praxis. Vi anser därför
att denna del borde remitterats till konstitutionsutskottet.

FiU 1987/88:4

Bilaga 3

RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR Dnr 1129-258-87/88 piU 1987/88:4

Bilaga 4

Till Finansutskottet

Yttrande om arvoden till styrelsen för Stiftelsen Riksbankens
jubileumsfond

Finansutskottet har berett riksdagens förvaltningsstyrelse tillfälle att avge
yttrande över fullmäktiges i riksbanken förslag (förs. 1987/88:6) om Stiftelsen
Riksbankens jubileumsfond. Förvaltningsstyrelsen begränsar sitt yttrande
till frågan om arvoden för styrelseledamöter i stiftelsen.

Fullmäktiges förslag innehåller bl. a. ett förslag till ändring i lagen
(1987:576) om arvoden m. m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter
och organ. Fullmäktige överlämnar utan eget ställningstagande frågan om
storleken av arvodena till stiftelsens styrelse. Av fullmäktiges förslag framgår
att nu gällande arvodesbelopp fastställdes i januari 1986 enligt följande.

1) Ledamöter och suppleanter: 7 500 kr. för år.

2) Ordförande: 10 500 kr. för år utöver ledamotsarvodet.

Något särskilt arvode för sammanträdesdag utgår för närvarande inte.

Riksdagens förvaltningskontor har att bereda och avge förslag om arvoden
för uppdrag inom riksdagens organ. I anledning härav får förvaltningsstyrelsen
anföra följande om arvodenas storlek m. m.

Med hänsyn till bl. a. styrelsens nya uppgifter att svara för en väl avvägd
sammanställning av sina tillgångar är en höjning av arvodesnivåerna
motiverad. För fullgörande av styrelsens uppdrag bör vidare utgå det arvode
för sammanträdesdag (sammanträdesarvode) som följer av lagen (1987:576)
om arvoden m. m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ
(§ 2). För närvarande är sammanträdesarvodet 340 kr. för ordförande och
260 kr. för övriga ledamöter. Antalet sammanträdesdagar per år för
stiftelsens styrelse har beräknats till ca 10.

Förvaltningsstyrelsen föreslår följande arvodesbelopp att tillämpas
fr. o. m. den 1 januari 1988.

1) Ledamöter och suppleanter: 10 000 kr. för år.

2) Ordförande: 11 000 kr. för år utöver ledamotsarvodet.

3) Vice ordförande: 5 500 kr. för år utöver ledamotsarvodet.

Förslag lämnas i bilaga till ändring i lagen (1987:576) om arvoden m. m. för
uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ.

Beslut i detta ärende har fattats av, förutom undertecknad ordförande,
ledamöterna Alf Wennerfors, Oskar Lindkvist, Martin Olsson, John Johnsson,
Rolf Clarkson, Lennart Andersson och Carl-Johan Wilson.

Stockholm den 18 november 1987

RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR

På förvaltningsstyrelsens vägnar

Ingemund Bengtsson

Gunnar Grenfors

Förslag till
Lagom ändring i lagen (1987:576) om arvoden m. m. för
uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ

Härigenom föreskrivs att det i 1 § lagen (1987:576) om arvoden m. m. för
uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ skall införas en ny
punkt, 9, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 § Arvoden för vissa uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ
skall utgå enligt följande:

1. Sveriges riksbank
Fullmäktig: 23 000 kronor för år.

Fullmäktiges ordförande: 7 700 kronor för år utöver fullmäktigearvodet.
Fullmäktig som är deputerad: 23 000 kronor för år utöver fullmäktigearvodet.

Suppleant för fullmäktig: 7 700 kronor för år.

Ledamot av valutastyrelsen som ej är tjänsteman i riksbanken: 6 400
kronor för år till ledamot som tjänstgör endast i ärenden rörande direkta
investeringar utomlands och 9 200 kronor till annan ledamot.

Suppleant i valutastyrelsen som ej är tjänsteman i riksbanken: 3 100
kronor för år.

2. Riksgäldskontoret
Fullmäktig: 14 400 kronor för år.

Fullmäktiges ordförande: 14 400 kronor för år utöver fullmäktigearvodet.
Ledamot av arbetsutskottet som ej är ordförande eller riksgäldsdirektör:
8 300 kronor för år utöver fullmäktigearvodet.

Suppleant för fullmäktig: 3 200 kronor för år.

3. Riksdagens förvaltningsstyrelse
Ledamot: 9 200 kronor för år.

Vice ordförande i förvaltningsstyrelsen: 3 100 kronor för år utöver
ledamotsarvodet.

Ordförande i direktionen: 3 900 kronor för år utöver arvodet som ledamot
av förvaltningsstyrelsen.

Ledamot av direktionen som ej är vice ordförande i förvaltningsstyrelsen
eller ordförande i direktionen: 3 100 kronor för år utöver arvodet som
ledamot av förvaltningsstyrelsen.

Suppleant i förvaltningsstyrelsen: 3 100 kronor för år.

4. Riksdagens revisorer
Revisor: 12 900 kronor för år.

Ordförande: 5 200 kronor för år utöver arvodet som revisor.

Vice ordförande: 3 900 kronor för år utöver arvodet som revisor.
Ledamot av arbetsutskottet som inte är ordförande eller vice ordförande
eller tjänsteman vid kansliet: 3 100 kronor för år utöver arvodet som revisor.
Suppleant: 3 100 kronor för år.

FiU 1987/88:4

Bilaga 4:1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5. Nordiska rådets svenska delegation
Ledamot av arbetsutskottet: 2 300 kronor för år.

Ordförande: 5 700 kronor för år utöver arvodet som ledamot av arbetsutskottet.

Suppleant i arbetsutskottet: sammanträdesarvode enligt 2 §.

6. Riksdagens besvärsnämnd
Ledamot: 1 700 kronor för år.

Ordförande: 5 200 kronor för år utöver ledamotsarvodet.

Suppleant: sammanträdesarvode enligt 2 §.

7. Valprövningsnämnden

Ledamot och suppleant: dagarvode med motsvarande tillämpning av
bestämmelserna i förordningen (1978:45) om ersättning vid kommittéuppdrag.

Ordföranden och dennes ersättare: 9 200 kronor för år utöver dagarvodet.

8. Utrikesnämnden

Ledamot och suppleant: sammanträdesarvode enligt 2 § under tid då
riksmöte inte pågår.

9. Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond Ledamot

och suppleant: 10 000 kronor
för år.

Ordförande: 11 000 kronor för år
utöver ledamotsarvodet.

Vice ordförande: 5 500 kronor för år
utöver ledamotsarvodet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

FiU 1987/88:4

Bilaga 4:1

RIKSDAGENS REVISORER

Dnr 1987:82 (79) FiU 1987/88:4

Bilaga 5

Till Finansutskottet

Finansutskottet har den 10 november 1987 berett riksdagens revisorer
tillfälle att avge yttrande över fullmäktiges i riksbanken förslag 1987-10-08
om Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond (Förs. 1987/88:6).

Under utarbetandet av förslaget har synpunkter inhämtats från oss och vi
kan därför nu begränsa oss till frågan om ändringar i lagen om revision av
riksdagsförvaltningen (RFS 1968:8, omtryck RFS 1975:15, ändring SFS
1982:1160). Fullmäktiges förslag bör enligt vår mening föranleda ändringar i
denna lag. Därutöver bör nämnas att riksdagen tidigare, närmare bestämt
vid riksmötet 1983/84 (KU 1983/84:5, rskr. 1983/84:44-46), har fattat beslut
som också motiverar ändring av lagen om revision av riksdagsförvaltningen.
Dessa bör göras i detta sammanhang samtidigt med att ett antal närmast
redaktionella ändringar görs. En mer genomgripande överarbetning bör
kunna anstå tills klarhet vunnits om de ändringar som blir påkallade av
riksgäldskontorets förändrade ställning.

Med hänsyn till att de redaktionella ändringarna är stora och då även
lagens rubrik måste ändras bör en ny lag antas och den gamla upphöra att
gälla. Vi föreslår därför att finansutskottet hemställer att riksdagen antar det
i bilaga till detta yttrande framlagda förslaget till lag om revision av
riksdagsförvaltningen m. m.

Detta ärende har avgjorts av revisorerna i plenum. I beslutet har deltagit
riksdagsledamöterna Wiggo Komstedt (m), John Johnsson (s), Börje
Stensson (fp), Kjell Nilsson (s), Wivi-Anne Radesjö (s), Bertil Jonasson (c),
Birgitta Rydle (m), Anita Johansson (s), Torsten Karlsson (s), Hans
Lindblad (fp), Olle Aulin (m) och Ulla-Britt Åbark (s).

Vid ärendets slutliga handläggning har vidare närvarit kanslichefen Göran
Hagbergh och revisionsdirektören Britt-Marie Holmgren (föredragande).

Stockholm den 12 november 1987

Wiggo Komstedt

Britt-Marie Holmgren

Förslag till
Lag om revision av riksdagsförvaltningen m. m.

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Revision av riksdagsförvaltningen och Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond
utövas dels av riksdagens revisorer, dels av revisionsenheter inom
riksbanken och riksgäldskontoret samt beträffande jubileumsfonden av
revisionsansvarig inom fonden.

Revisorerna skall särskilt se till att de olika organens organisation av och
kontroll över redovisningen samt medels- och värdeförvaltningen är tillfredsställande.

Berättelserna skall belysa omfattningen och inriktningen av revisorernas
granskning och utmynna i ett uttalande huruvida revisorerna anser att
ansvarsfrihet bör beviljas vederbörande fullmäktige respektive jubileumsfondens
styrelse.

I berättelsen om riksbanken skall revisorerna också ta ställning till
riksbankens resultat- och balansräkningar.

4 § I bankoreglementet (RFS 1975:6) och lagen (1982:1158) om riksgäldskontoret
finns bestämmelser om det ansvar som fullmäktige i riksbanken
respektive riksgäldskontoret har för revisionen av den egna myndigheten.
Motsvarande bestämmelser finns i vad gäller den inre riksdagsförvaltningen i
lagen (1983:1061) med instruktion för riksdagens förvaltningskontor och i
vad gäller Riksbankens jubileumsfond lagen (1987:0) med stadgar för
Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond.

7 § Myndigheterna respektive Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond fastställer
revisionsplan var och en för sin verksamhet.

Det ankommer på cheferna för revisionsenheterna respektive revisionsansvarig
inom Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond att efter samråd med
riksdagens revisorer utarbeta revisionsplaner.

FiU 1987/88:4

Bilaga 5:1

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988, då lag (RFS 1968:8) om
revision av riksdagsförvaltningen skall upphöra att gälla.

FiU 1987/88:4

Bilaga 5:1

Innehåll FiU 1987/88:4

Sammanfattning 1

Förslaget 1

Yttrandena 1

Utskottet 2

Stiftelsens nuvarande ställning mot riksdagen 2

Stiftelsens stadgar m.m 2

Styrelsens sammansättning och arvoden 3

Placeringsbestämmelser 4

Revision av fondens verksamhet 5

Ikraftträdande och genomförande 5

Hemställan 6

Bilagor

1. Utskottets författningsförslag:

1 Förslag till stadgar för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond .. 7

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:576) om arvoden m.m.

för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ 10

3 Förslag till lag om revision av riksdagsförvaltningen m.m 12

2. Fullmäktiges i riksbanken författningsförslag:

1 Förslag till stadgar för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond .. 14

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:576) om arvoden m.m.

för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ 18

3. Konstitutionsutskottets yttrande KU 1987/88:2 y 20

4. Riksdagens förvaltningsstyrelses yttrande med

Förslag till lag om ändring i lagen (1987:576) om arvoden m.m.
för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ 23

5. Riksdagens revisorers yttrande med

Förslag till lag om revision av riksdagsförvaltningen m.m 26