om statsbudgeten för bugetåret 1987/88 såvitt avser miljö- och energidepartementets verksamhetsområde (prop. 1986/87:100 bilaga 16 delvis) (Betänkande 1986/87:JoU17 Jordbruksutskottet)

Jordbruksutskottets betänkande
1986/87:17

om statsbudgeten för budgetåret 1987/88 såvitt avser
miljö- och energidepartementets
verksamhetsområde (prop. 1986/87:100 bilaga 16
delvis)

JoU

1986/87:17

FJORTONDE HUVUDTITELN

1 detta betänkande behandlas förslagen under miljö- och energidepartementets
huvudtitel i budgetpropositionen 1987 (prop. 1986/87:100 bilaga 16) med
undantag av anslag som är upptagna under avsnittet C. Energi, som
behandlas av näringsutskottet.

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande de förslag som regeringen lagt fram
under miljö- och energidepartementets huvudtitel med undantag av de
förslag som avser energipolitiken (litt. C). Från behandlingen i detta
betänkande undantas vidare anslaget till miljövårdsforskning, som tas upp i
forskningspropositionen (prop. 1986/87:80, JoU 19).

I anslutning till budgetpropositionen tar utskottet upp sammanlagt 37
motionsyrkanden till behandling.

Utskottets ställningstagande innebär att regeringens förslag om medelsanvisning
m.m. tillstyrks. Utskottet tillstyrker därmed bl. a. regeringens
förslag att under budgetavsnittet B 2. Miljövårdsinformation beviljas ett
engångsbidrag av 2 milj. kr. för genomförande av ett program för information
i skolorna. Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag om uppräkningav
anslaget B 8. Vård av naturreservat m. m. med 11,1 milj. kr. samt att

2 milj. kr. anvisas för vård av hotade arter m. m. under ett nytt anslag (B 9).

Till betänkandet har fogats 13 reservationer och 3 särskilda yttranden.

1. Inledning

Regeringen beslutade den 18 december 1986 inrätta ett miljö- och energidepartement.
Departementet består huvudsakligen av delar av jordbruks- och
industridepartementen och började sin verksamhet den 1 januari 1987.

Miljö- och energidepartementet svarar för ärenden som berör miljöskydd
och naturvård samt energianvändning och energitillförsel. Departementet
har också ett övergripande och pådrivande ansvar för samordningen av
miljöfrågor inom regeringskansliet även om dessa frågor handläggs inom
annat departement.

Miljö- och energidepartementets budgetbilaga inleds med en allmän 1

1 Riksdagen 1986/87.16 sami. Nr 17

Rättelse: S.2 rad 10 Står: riksdagen lämnar Rättat till: riksdagen lämnar

beskrivning av miljöpolitiken m.m. och av utgångspunkterna för det
fortsatta arbetet på miljö- och naturvårdens område (s. 6-22). Avsnittet om
energipolitiken (s. 22-36) tillhör näringsutskottets beredningsområde och
berörs i övrigt inte i detta betänkande.

Under rubriken B. Miljö lämnar föredraganden vidare för riksdagens
information bl. a. uppgifter om utformningen av ett avgiftssystem för
miljöfarliga batterier enligt tidigare riksdagsbeslut (JoU 1986/87:8).

Utskottet har ingen erinran mot vad föredraganden anfört i detta hänseende
och hemställer

att riksdagen godkänner vad i propositionen redovisats rörande
ändrad användning av bränslemiljöfonden samt lämnar utan erinran
vad i propositionen anförts om utformningen av avgiftssystemet för
miljöfarliga batterier.

2. Miljö-och energidepartementet

Regeringen har under punkt A 1 (s. 37) föreslagit riksdagen att till Miljöoch
energidepartementet för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av
17 463 000 kr.

Motioner

Motion 1986/87:Jo740 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m), vari yrkas såvitt
nu är i fråga (yrkande 1), att riksdagen till anslaget A 1. Miljö- och
energidepartementet för budgetåret 1987/88 anslår 16 436 000 kr.

Motion 1986/87:Jo803 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari yrkas såvitt nu är
i fråga (yrkande 1), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett naturresurs- och miljödepartement.

Utskottet

Som tidigare nämnts (s. 1) har den 1 januari 1987 inrättats ett miljö- och
energidepartement. Medel för det nya departementet under första halvåret
1987 har anvisats på tilläggsbudget I för budgetåret 1986/87 (prop. 1986/
87:57, JoU 14, rskr. 57).

För nästa budgetår beräknas anslaget till 17 463 000 kr. Föredraganden
har vid beräkningen utgått från de befintliga resurser som genom den
förändrade departementsorganisationen kan frigöras från främst industridepartementet
och jordbruksdepartementet. Härutöver har beräknats medel
för ytterligare ett tiotal tjänster för i första hand de gemensamma funktionerna
vid departementet och för viss förstärkning av insatserna inom naturresursområdet.

I motion Jo740 (m) konstateras att medel har beräknats för bl. a. ett tiotal nya
tjänster för i första hand administrativa funktioner. Enligt motionärerna bör
det nya departementets personal till största delen kunna överföras från andra
departement och personalökningen därigenom inte behöva bli mer än
marginell. Allmänt framhålls att med införande av nya administrativa rutiner

JoU 1986/87:17

byråkratin riskerar att öka. Anslaget bör därför minskas med 1 milj. kr.
vilket motsvarar ca 5 tjänster (yrkande 1).

I folkpartiets partimotion Jo803 framhålls att - trots inrättande av ett
särskilt departement - viktiga miljö- och naturresursfrågor fortfarande är
skilda från miljöfrågorna i övrigt. Uppenbara risker finns att arbetet också i
fortsättningen blir alltför splittrat och ineffektivt. Inget statsråd företräder
odelat miljöintressena eftersom miljöministern samtidigt har ansvaret för
energifrågorna som på många sätt står i motsats till miljövården. Därför bör
ett naturresurs- och miljödepartement i stället inrättas. Ett statsråd skulle då
få det centrala ansvaret utan att tvingas kompromissa med andra intressen.
Man skulle också uppnå bättre samordning med övriga nordiska länder som
samtliga har miljödepartement (yrkande 1).

Genom inrättandet av miljö- och energidepartementet har grunden lagts
till den kraftsamling och organisatoriska samordning som är förutsättningar
för en kraftfull miljöpolitik. Miljövårdsarbetet måste bedrivas på bred front
och med en mängd olika insatser. Det nya departementet skall vara
pådrivande och samordnande i regeringens arbete inom hela miljövårdsområdet.
Härvidlag har inom regeringskansliet redan befintliga resurser tagits
till vara. Utskottet delar föredragandens uppskattning av resursbehovet till
ytterligare ett tiotal tjänster och finner således inte skäl att frångå regeringens
förslag till anslagsberäkning för miljö- och energidepartementet. Med det
anförda avstyrker utskottet motion Jo740 yrkande 1.

Föredragande statsrådet har utförligt redogjort för miljö- och energidepartementets
målsättning och arbetsuppgifter (prop. s. 6 f.). Den redogörelsen
innebär enligt utskottets mening att de farhågor som kommer till uttryck i
folkpartimotionen framstår som ogrundade. Mot bakgrund härav avstyrker
utskottet motion Jo803 yrkande 1.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1986/87:Jo740 yrkande 1 till Miljö- och energidepartementet för
budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 17 463 000 kr.,

2. beträffande ett naturresurs- och miljödepartement
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo803 yrkande 1.

3. Utredningar m. m. och Extra utgifter

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna A 2 och A 3 (s. 37
och 38) och hemställer

1. att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1987/88
anvisar ett reservationsanslag av 7 800 000 kr.,

2. att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1987/88 anvisar ett
reservationsanslag av 250 000 kr.

4. Statens naturvårdsverk

Regeringen har under punkt B 1 (s. 41—43) föreslagit riksdagen att till
Statens naturvårdsverk för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av
103 313 000 kr.

JoU 1986/87:17

Motioner

JoU 1986/87:17

Motion 1986/87:Jo740av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m), vari yrkas såvitt
nu är i fråga (yrkande 2), att riksdagen till anslaget B 1. Statens naturvårdsverk
för budgetåret 1987/88 anslår 98 282 000 kr.

Motion 1986/87:Jo802 av Alf Svensson (c), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 13), att riksdagen hos regeringen begär förslag till principer om
ekonomiskt samarbete för att stoppa gränsöverskridande luftföroreningar
vid utländsk källa i enlighet med vad som anförts i motionen samt att besluta
att anslå 200 milj. kr. för ändamålet.

Motion 1986/87:Jo803 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari yrkas såvitt nu är
i fråga (yrkande 2), att riksdagen hos regeringen begär att statens naturvårdsverks
instruktion ändras i enlighet med vad som anförs i motionen.

Utskottet

Enligt propositionen har medel för statens naturvårdsverk beräknats utan
reduktion enligt huvudförslaget i avvaktan på resultatet av den översyn av
miljövårdsorganisationen (Dir. 1986:25) som regeringen beslutade om i juni
1986. Uppdraget skall vara slutfört senast den 1 september 1987 och omfattar
överväganden om bl. a. naturvårdsverkets roll och funktion i det framtida
miljövårdsarbetet.

I motion Jo740 (m) yrkande 2 hänvisas till dels pågående översyn av
miljövårdsorganisationen, dels förra årets plan för naturvårdsverket enligt
vilken besparingen för budgetåret 1987/88 skulle vara 2 %. Enligt motionärerna
bör anslaget inte beräknas på annat sätt än enligt planen i avvaktan på
resultatet av översynen. Skulle emellertid utredningen visa fog för en
omprövning får riksdagen ta ställning i frågan när regeringens förslag
föreligger.

För att stoppa gränsöverskridande luftföroreningar vid utländsk källa
begärs i motion Jo802 (c) yrkande 13 förslag till principer för ekonomiskt
samarbete på området och beslut att för ändamålet anslå 200 milj. kr.
Motionären konstaterar att merparten av svavelnedfallen kommer från
utlandet och framhåller det angelägna i att Sverige intensifierar sina
ansträngningar att få främst Storbritannien och Polen att ansluta sig till den
s. k. trettioprocentsklubben. Ett tekniskt-ekonomiskt samarbete med Polen
skulle kunna påskynda en radikal reducering av detta lands svavelutsläpp.
Sverige borde kunna erbjuda lån med fördelaktiga ränte- och amorteringsvillkor
för satsningar som reducerar svaveldioxidutsläppen.

I folkpartiets partimotion Jo803 påpekas att naturvårdsverkets resurser
har urholkats samtidigt som nya uppgifter tillkommit. Motionärerna anser
det angeläget att verket på ett mer uttalat och renodlat sätt företräder
miljövårdens intressen och i mindre utsträckning svarar för avvägningar mot
andra intressen. Det hemställs därför att naturvårdsverkets instruktion
ändras i denna riktning (yrkande 2).

Enligt utskottets mening föreligger inte skäl att frångå regeringens förslag
till anslagsberäkning för naturvårdsverket. Motion Jo740 yrkande 2 avstyrks
således.

I anslutning till motion Jo802 vill utskottet främst hänvisa till tidigare
riksdagsbeslut om ett handlingsprogram mot försurningen och om inrättandet
av en internationell luftvårdsfond för att finansiera investeringar i
miljöförbättringar (se bl. a. JoU 1986/87:6). Med hänsyn till att frågan om en
sådan fond alltjämt övervägs i regeringskansliet anser utskottet det inte
ändamålsenligt att riksdagen nu anvisar medel i den storleksordning som
anges i motion Jo802 yrkande 13. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet är vidare - i avbidan på resultatet av den översyn som nämnts
ovan - inte berett att tillmötesgå yrkande 2 i motion Jo803 om att
instruktionen för naturvårdsverket bör ändras. Också detta yrkande bör
således avslås.

Utskottet hemställer

1. beträffande ekonomiskt samarbete på luftvårdsområdet m. m.
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo802 yrkande 13,

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1986/87:Jo740 yrkande 2 till Statens naturvårdsverk för budgetåret
1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 103 313 000 kr.,

3. beträffande instruktion för statens naturvårdsverk
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo803 yrkande 2.

5. Miljövårdsinformation

Regeringen har under punkt B 2 (s. 43 -44) föreslagit riksdagen att till
Miljövårdsinformation för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag
av 6 500 000 kr.

Motion

Motion 1986/87: Jo740 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m), vari yrkas såvitt
nu är i fråga (yrkande 3), att riksdagen till anslaget B 2. Miljövårdsinformation
för budgetåret 1987/88 anslår 4 500 000 kr.

Utskottet

Anslaget föreslås höjt med 2 100 000 kr. Enligt propositionen har därvid
beräknats ett engångsbidrag av 2 milj. kr. Bidraget skall användas för
genomförandet av det informationsprogram för skolorna som miljörörelsen
har utarbetat.

I motion Jo740 (m) framförs den synpunkten att genom statsbidrag till de
ideella organisationerna idealiteten lätt går förlorad för att ersättas av ett
hänsynstagande till etablissemanget som möjliggör fortsatta bidrag. Motionärerna
anser vidare att kunskapsspridning är statens uppgift, framför allt i
den obligatoriska skolan. Något engångsbidrag till miljövårdsorganisationerna
bör därför inte beviljas, och anslaget bör reduceras i motsvarande mån
(yrkande 3).

En av förutsättningarna för en aktiv miljöpolitik är ökat medvetande och
hög kunskapsnivå hos allmänheten om miljöfrågorna. Som föredraganden

JoU 1986/87:17

anfört är det särskilt angeläget att skolungdomen bibringas kunskap i dessa
frågor. I detta opinionsarbete spelar de ideella organisationerna en viktig
roll. Utskottet delar inte de synpunkter och farhågor som framförs i motion
Jo740, och yrkande 3 i motionen bör på grund av det anförda avslås.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1986/87:Jo740 yrkande 3 till Miljövårdsinformation för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 6 500 000 kr.

6. Övervakning av miljöförändringar, m. m.

Regeringen har under punkt B 3 (s. 45 och 46) föreslagit riksdagen att till
Övervakning av miljöförändringar, m. m. för budgetåret 1987/88 anvisa ett
reservationsanslag av 31 200 000 kr.

Motion

Motion 1986/87:Jo802 av Alf Svensson (c), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 12), att riksdagen beslutar öka anslaget till övervakning av
miljöförändringar, m. m. och för budgetåret 1987/88 anvisa ett anslag av 42
milj. kr.

Utskottet

Anslaget används för att bekosta utredningar och undersökningar inom
miljövårdsområdet, i första hand rörande miljöskydd inom industrin och
kommunerna samt naturvårdsutredningar och naturinventeringar. Från
anslaget bestrids också kostnader för programmet för övervakning av
miljökvalitet (PMK). Inom ramen för programmet görs regelbundna provtagningar
och undersökningar över hela landet. Programmets syfte är att
övervaka långsiktiga och storskaliga förändringar i miljön, att utgöra en
referens för den lokala recipientkontrollen samt att belysa föroreningstransport
i luft, mark och vatten.

I motion Jo802 (c) begärs (yrkande 12) en ökning av anslaget med 11 milj. kr.
Beloppet överensstämmer med naturvårdsverkets beräkningar av verkets
totala behov före prioriteringar. Motionären framhåller att miljötillsynen för
att vara effektiv måste få alla resurser som behövs och undantas från
schablonmässiga besparingsprinicper.

Utskottet är inte berett att för närvarande förorda någon ytterligare
medelstilldelning utöver den som regeringen har föreslagit. Motion Jo802
yrkande 12 avstyrks således.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1986/87:Jo802 yrkande 12 till Övervakning av miljöförändringar,
m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
31 200 000 kr.

JoU 1986/87:17

7. Åtgärder mot försurningen

JoU 1986/87:17

Regeringen har under punkt B 5 (s. 46—48) föreslagit riksdagen att till
Åtgärder mot försurningen för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag
av 163 000 000 kr.

Motioner

Motion 1986/87:Jo274 av Martin Olsson och Görel Thurdin (båda c), vari
yrkas (yrkande 2) med hänvisning till vad som anförts i motion 1986/87: A491,
att riksdagen anslår erforderliga medel för rehabilitering av försurnings- och
kvicksilverdrabbade fiskevatten i Västernorrlands län.

Motion 1986/87: Jo718 av Bengt-Ola Ryttar m. fl. (s), vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om - att inom
ramen för oförändrat anslag - höja statsbidragsprocenten för kalkning.

Motion 1986/87:Jo731 av Kersti Johansson (c), vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
markkalkning.

Motion 1986/87:Jo739 av Börje Hörnlund och Martin Olsson (båda c), vari
yrkas att riksdagen beslutar att gällande bestämmelser för kalkning av
försurade vattendrag ändras på det sätt som berörts i motionen.

Motion 1986/87:Jo740 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m), vari yrkas såvitt
nu är i fråga (yrkande 4), att riksdagen till anslaget B 5. Åtgärder mot
försurningen för budgetåret 1987/88 anslår 135 000 000 kr.

Motion 1986/87:Jo802 av Alf Svensson (c), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 11), att riksdagen beslutar öka anslaget för åtgärder mot försurningen
för budgetåret 1987/88 med 87 milj. kr. till 250 milj. kr.

Motion 1986/87: J08I8 av Gunnel Jonäng och Gunnar Björk i Gävle (båda c),
vari yrkas att riksdagen beslutar att Gävleborgs län skall erhålla ett statligt
anslag ur de reserverade 97 miljonerna som fullt täcker länets behov av
åtgärder för att stoppa försurningen i sjöar och grundvatten.

Motion 1986/87:Jo837 av Karl Erik Olsson m. fl. (c), vari yrkas såvitt nu är i
fråga (yrkande 1), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
kalkningsprogrammet skall fullföljas.

Utskottet

Från anslaget bestrids kostnader för åtgärder mot försurningen såsom
statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag, uppföljning m.m. av
kalkningsverksamheten, försöksverksamhet med kalkning av mark och
grundvatten samt informationsinsatser. Vidare utgår medel för åtgärder i
grundvattentäkter, mark- och skogsinventeringar, övervakning av luftvårdsoch
försurningsproblem, forskning om skogsskador och grundvattenförsurning
samt behandling av gruvavfall. Naturvårdsverket har börjat utarbeta ett
förslag till fortsättning av regeringens handlingsprogram mot luftförorening -

ar och försurning från våren 1986 och som avser en treårsperiod. I arbetet
ingår utvärdering av den verksamhet som bedrivs enligt det nuvarande
handlingsprogrammet. Resultatet kommer att redovisas i samband med
verkets anslagsframställning för budgetåret 1988/89. På anslaget föreligger
en betydande reservation - 97 milj. kr. På grund härav och i avvaktan på
resultatet av pågående översyn föreslås att anslaget förs upp med ett
oförändrat belopp av 163 milj. kr.

Enligt motion Jo740 (m) bör anslaget minskas med 28 milj. kr. (yrkande
4), eftersom hälften av förra årets anslag är oförbrukat och reservationen
uppgår till 97 milj. kr. På grund av den stora reservationen och den kritik som
har framförts mot nuvarande hantering av kalkningen kan samma besparing
göras för kommande som för innevarande budgetår. Motionärerna utgår från
att anslaget inte tillförs medel från handelsgödsel- och bekämpningsmedelsavgifterna.

I motion Jo802 (c) begärs en ökning av anslaget med 87 milj. kr. (yrkande
11). Målsättningen med kalkningsprogrammmet är långt ifrån uppnådd. För
att så skall kunna ske bör enligt motionären bidragsprocenten höjas så att den
egna insatsen begränsas till 5 %. Personalresurser för information och
rådgivning bör avsättas hos länsstyrelserna. I motionen föreslås dessutom ett
antal åtgärder för återställande av balansen i försurade vattendrag.

En av orsakerna till att kalkningsprogrammet utnyttjas i så liten utsträckning
kan enligt motion Jo718 (s) vara svårigheter att få fram egna medel för
kalkningsföretagen. En höjning av bidragsdelen från 85 % till 90 % och en
mer generös bedömning av specialfallen för bidragstäckning upp till 100 %
skulle öka utnyttjandet av bidragen.

I motion Jo731 (c) framhålls flera fördelar med markkalkning. För att
stimulera kalkning på åkermark borde möjlighet finnas att få ersättning för
de kostnader som överstiger kostnaderna för behovskalkning.

I motion Jo739 (c) begärs ändring av bestämmelserna för kalkning av
försurade vattendrag. Mycket talar - enligt motionärerna - för att bättre och
mer långsiktiga resultat skulle uppnås om kalkningen utfördes i vattendragens
tillrinningsområden i stället för som nu direkt i berörd sjö.

I kommittémotion Jo837 (c) konstateras att svavel- och kvävedioxidutsläppen
- som svarar för huvuddelen av försurningen - ökar igen. Försurningen
är i dag ett av de mest akuta miljöproblemen. Det är därför förvånansvärt att
kalkningsinsatserna har satts i ”träda” och att det trots det stora behovet av
insatser finns en reservation i budgetpropositionen av drygt 97 milj. kr.
Riksdagen bör därför uttala att kalkningsprogrammet skall fullföljas (yrkande
1).

Motionärerna i motion Jo274 konstaterar att som konsekvens av Tjernobylolyckan
all fiskevård i vissa sötvatten inom Västernorrlands län har slagits ut.
Rehabiliteringen av de viktigaste vattnen kräver statligt engagemang och
ledning. Det föreslås därför att medel anslås för detta ändamål. I motion
J08I8 (c) framhålls att de 800 000 kr. som Gävleborgs län har erhållit för
åtgärder mot försurade brunnar bara förslår till ett hundratal av de 1 400

JoU 1986/87:17

brunnar som har för surt grundvatten. Ur reservationen om 97 milj. kr. bör
därför länet erhålla statligt anslag av sådan storlek att det till fullo täcker
behovet av åtgärder.

Utskottet får anföra följande. Försurningen av mark och vatten är ett av våra
allvarligaste miljöproblem. För att bryta en negativ utveckling krävs att en
mängd olika åtgärder vidtas i enlighet med handlingsprogrammet. Riksrevisionsverket
(RRV) har granskat naturvårdsverkets, fiskeristyrelsens och
länsstyrelsernas arbete med kalkningen. I rapporten Statsbidrag till kalkning
av sjöar och vattendrag som lades fram i september 1986 påpekas vissa brister
i hanteringen av stödet till kalkning. Bl. a. tyder rapporten på att kalkning
inte har kommit till stånd i förutsatt omfattning. Några av de många
orsakerna till detta är enligt RRV att kalkningsbehovet ursprungligen
överskattades, att aktiviteten hos länsstyrelserna för marknadsföring av
kalkningsinsatserna har varierat, att det på olika nivåer finns såväl praktiska
som ekonomiska och administrativa hinder och dessutom svårigheter att
motivera bidragsgivare och kommuner. De flesta kalkningsprojekten löper
på fem år och kan med förskott ge stora oförbrukade reservationer. Tillsyn
och kontroll fungerar enligt RRV inte tillfredsställande. I likhet med
föredraganden förutsätter utskottet att naturvårdsverket i anslutning till sin
genomgång och utvärdering av det nu gällande handlingsprogrammet tar upp
de problem och brister som RRV har pekat på och lägger fram förslag till
ändringar med syfte att effektivisera kalkningsverksamheten.

Innan resultatet av naturvårdsverkets översyn föreligger saknas enligt
utskottets mening anledning frångå regeringens förslag till anslag. Motionerna
Jo740 yrkande 4 och Jo802 yrkande 11 avstyrks således.

Mot bakgrund av vad utskottet ovan anfört avstyrker utskottet också
motionerna Jo718 och Jo731 och anser motion Jo837 (yrkande 1) inte påkalla
någon ytterligare åtgärd. Beträffande motion Jo739 om kalkning i vattendragens
tillrinningsområden vill utskottet erinra om att det inte i dag finns några
bestämmelser som förhindrar sådan kalkning. Tvärtom uppmuntrar naturvårdsverket
i sina riktlinjer för länsstyrelsernas kalkningsplaner kalkning på
våtmarker och s. k. utströmningskalkning och arbetar med föreskrifter av
denna innebörd. Utskottet är inte berett att biträda motionerna.

Vad slutligen avser motionerna Jo274 och J08I8 om medel för åtgärder
inom Västernorrlands resp. Gävleborgs län vill utskottet framhålla att det
närmast ankommer på berörda myndigheter att göra de prioriteringar som
behövs i samband med medelsfördelningen. Motionerna avstyrks således.

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsfördelningen

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Jo274 och 1986/87:Jo818,

2. beträffande bidrag till markkalkning

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Jo718 och 1986/87:Jo731,

3. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1986/87:Jo740yrkande4och 1986/87:Jo802 yrkande 11 till
Åtgärder mot försurningen för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 163 000 000 kr.,

JoU 1986/87:17

1* Riksdagen 1986/87. lösaml. Nr 17

4. beträffande ändring av bestämmelserna om kalkning av försurade
vattendrag

att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo739,

5. beträffande kalkningsprogrammet

att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo837 yrkande 1.

8. Särskilda projekt på miljövårdens område

Regeringen har under punkt B 6 (s. 48-50) föreslagit riksdagen att till
Särskilda projekt på miljövårdens område för budgetåret 1987/88 anvisa ett
reservationsanslag av 15 500 000 kr.

Motioner

Motion 1986/87:Jo272 av Alf Svensson (c), vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om ett generellt arealbidrag till ängs- och hagmarker
i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motion 1986/87:Jo725 av Monica Öhman m. fl. (s), vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
ekologiprojektet i Övertorneå.

Motion 1986/87:Jo773 av Birgitta Hambraeus (c), vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär utredning och förslag i enlighet med vad som anförts i
motionen om stöd för betesdjur som håller landskapet öppet.

Motion 1986/87:Jo803 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari yrkas såvitt nu är
i fråga (yrkande 62), att riksdagen till Särskilda projekt på miljövårdens
område för budgetåret 1987/88 anslår ytterligare 10 milj. kr. utöver vad
regeringen föreslagit, fördelade med 5 milj. kr. för hotade områden såsom
Kattegatt och 5 milj. kr. för naturvårdsprojekt i jordbruket.

Motion 1986/87: Jo804 av Kerstin Geberman och Sigge Godin (båda fp), vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om åtgärder mot igenväxning av det öppna landskapet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om sambandet mellan hyggesbetning med får och slybekämpningen
i skogsbruket,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en försöksverksamhet
med utökad betesgång med får startas i Västernorrlands län och
Älvsborgs län.

Motion 1986/87:Jo811 av Ingvar Eriksson (m), vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att akuta insatser sätts in mot bottendöden i Laholmsbukten
och att medel härför anvisas inom ramen för de i årets budget upptagna
anslagen för insatser i Laholmsbukten.

JoU 1986/87:17

Utskottet

JoU 1986/87:17

Naturvårdsverket har inlett sin verksamhet med naturvårdsåtgärder i
odlingslandskapet och kommer att under innevarande budgetår träffa avtal
med brukare av kända naturvårdsobjekt. Från anslaget bör enligt föredraganden
bestridas kostnader för bl. a. riktat stöd till jordbruksföretag för att
bevara ett urval av värdefulla ängs- och hagmarker. Under anslaget bör också
avsättas särskilda medel för recipientkontroll i jordbruket och då i första
hand i de södra delarna av landet, bl. a. i Skåne, Halland och Östergötland,
liksom för den fortsatta tillsynsverksamheten för främst Ringsjön. Anslaget
avräknas mot tillgängliga miljöavgifter på bekämpningsmedel och handelsgödsel.

I flera av motionerna framhålls betydelsen av att åtgärder vidtas till skydd
för odlingslandskapet. Således föreslås i motion Jo272 (c) ett generellt
arealbidrag av sådan utformning att det i princip utgår med högre belopp per
arealenhet för mindre jordbruk än för större. Ett villkor för bidrag bör vara
att kvävegödsling och kemiska bekämpningsmedel inte används. I motion
Jo773 (c) framhålls att stödet till betesgången bör öka kraftigt, utgå till alla
jordbrukare och bekostas av samtliga medborgare och inte som nu bara av
jordbrukarna. Huvudmannaskapet för stödet bör inte ligga på naturvårdsverket
i samråd med riksantikvarieämbetet. I motion Jo804 (fp) hänvisas till
de mindre försök med hyggesbetning med får som har gjorts i Runeåborg i
Västernorrlands län och framhålls hyggesbetning som en bra metod för
slybekämpning samtidigt som metoden i hög grad underlättar manuell
röjning. Från många synpunkter har kombinationen fårskötsel och skogsbruk
visat sig ha fördelar. Lantbruksnämnderna och hushållningssällskapen
bör därför söka stimulera djurägare till ökad betesgång med får (yrkande 1)
och fortsatta försök och utvärderingar bör göras av sambandet mellan
hyggesbetning med får och slybekämpningen i skogsbruket (yrkande 2).
Försöksverksamhet med utökad betesgång med får bör inledas i Älvsborgs
och Västernorrlands län (yrkande 3).

I folkpartiets partimotion Jo803 framhålls det traditionella jordbrukslandskapets
utomordentliga värden och de inslag i det moderna jordbruket
som medför hot såväl mot jordbrukets långsiktiga effektivitet som mot
naturvården.

Motionärerna konstaterar att erfarenheterna från skogsbruket har visat att
det inte räcker med portalparagrafer; de måste kompletteras med klara
tillämpningsföreskrifter. Sammanfattningsvis konstateras att statligt stöd till
rationalisering inom jordbruket inte bör utgå till åtgärder som strider mot
starka naturvårdsintressen. Ytterligare 10 milj. kr. bör anslås, varav 5 milj.
kr. för naturvårdsprojekt i jordbruket (yrkande 62 delvis).

I motion Jo725 (s) betonas vikten av att det s. k. ekologiprojektet i
Övertorneå kommun ges ekonomiska möjligheter att fortsätta sin verksamhet
under de ytterligare minst två år projektet är planerat att pågå. För den
fortsatta verksamheten borde samma medelsanvisning som för närvarande,
dvs. genom handelsgödselavgifter, vara möjlig.

I folkpartiets partimotion Jo803 konstateras att gödningen av våra havsområden
blir ett allt allvarligare problem som kräver snabba och kraftfulla
åtgärder. Åtminstone på västkusten är kväveutsläppen från främst jordbruket
huvudorsaken. Hela Kattegatt bör förklaras som föroreningskänsligt
område med särskilda restriktioner för alla skadliga utsläpp. Av de yrkade
ytterligare 10 milj. kr. bör 5 milj. kr. fördelas för hotade områden såsom
Kattegatt (yrkande 62 delvis).

I motion Jo811 (m) begärs akuta insatser mot bottendöden i Laholmsbukten
och anvisande av medel för ändamålet inom ramen för de i årets budget
upptagna anslagen för insatser i Laholmsbukten. Motionären anser att lika
viktigt som de av regeringen anvisade åtgärderna är att angripa de akuta
problemen genom insatser direkt på de svaveldöda bottnarna. Inom ramen
för anslaget bör inledas ett försök eller pilotprojekt för Laholmsbukten.

I likhet med motionärerna anser utskottet det angeläget att åtgärder vidtas
för bevarande av odlingslandskapet och att den verksamhet som har
påbörjats under innevarande budgetår kan fortsätta och även utvidgas.
Resultatet av den pågående översynen av naturvårdsförvaltningen kan på
längre sikt få betydelse också för landskapsvården i dessa hänseenden.

Utskottet är emellertid inte berett att för närvarande anslå ytterligare
medel till naturvårdsprojekt i jordbruket i enlighet med vad som förordas i
motion Jo803 yrkande 62 (delvis).

Beträffande de synpunkter på medelsfördelningen som framförs i motionerna
Jo272 och Jo773 ansluter sig utskottet till vad regeringen har anfört på
s. 49 i propositionen. Vad avser yrkandet i motion Jo773 om annat
huvudmannaskap för stödet till jordbruksföretag för naturbevarande åtgärder
saknas i motionen alternativ till nuvarande ordning.

Utskottet delar synpunkterna i motion Jo725 så till vida att ekologiprojektet
i Övertorneå är ett värdefullt exempel på ekonomisk utveckling och
ekologisk balans. Utskottet är dock inte berett att föreslå att ytterligare
medel anvisas för verksamheten.

Angående de åtgärder i övrigt som har föreslagits för bevarande av
odlingslandskapet vill utskottet betona att förslagen förtjänar att närmare
övervägas i samband med den fördelning av medlen som ankommer på
regeringen och naturvårdsverket. Vid denna fördelning får också beaktas de
behov av åtgärder som kan föreligga inom vissa delar av landet.

Det anförda innebär att motionerna Jo725 och Jo804 inte påkallar någon
särskild åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motionerna
Jo803 och Jo811 om havsföroreningar och vill understryka vikten av att
kraftfulla åtgärder vidtas på området. Enligt utskottets mening tillgodoser
emellertid regeringens förslag i stor utsträckning syftet med motionerna. I
sammanhanget bör även erinras om vad föredraganden anfört om miljösituationen
i våra kustvatten och havsområden (bil. 16 s. 14). Olika åtgärder har
under de senaste åren redan vidtagits för att motverka föroreningen av
haven. Dessa åtgärder har varit inriktade såväl på utökade och nya nationella
insatser som på ett intensifierat internationellt arbete. Exempelvis har med
stöd av de ändringar i miljöskyddslagen som infördes den 1 januari 1985

JoU 1986/87:17

Ringsjöområdet och området kring Laholmsbukten förklarats som särskilt
föroreningskänsliga områden. I syfte att bättre kartlägga de allvarliga
problem som uppstått och framför allt för att skyndsamt få fram ett samlat
åtgärdsprogram mot havsföroreningar beslutade regeringen i augusti 1986 att
tillkalla en aktionsgrupp mot havsföroreningar. Gruppens arbete bedrivs nu
med målet att ett förslag till aktionsplan mot havsföroreningar skall vara klart
redan under våren 1987. Genom tillsättandet av aktionsgruppen och genom
det samarbete i syfte att komma till rätta med miljöproblemen i Kattegatt och
Idefjorden som inletts med Danmark resp. Norge tillgodoses också vad
riksdagen under våren 1986 krävt i fråga om åtgärder beträffande vattenmiljön
i Östersjöområdet och Skagerrak. I fråga om Laholmsbukten kan
tilläggas att regeringen inom kort kommer att fatta beslut om föreskrifter
rörande olika skyddsåtgärder m.m. Frågan bereds för närvarande i regeringskansliet.

Utskottet är inte heller berett att för närvarande anslå ytterligare medel i
enlighet med vad som förordas i motion Jo803 yrkande 62 (delvis) om
insatser för havsmiljön.

Utskottet tillstyrker således regeringens förslag och avstyrker motionerna i
den mån de ej kan anses tillgodosedda genom vad utskottet anfört ovan.

Utskottet hemställer

1. beträffande generellt arealbidrag

att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo272,

2. beträffande ökat stöd till betesgäng m. m.
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo773,

3. beträffande ekologiprojektet i Övertorneå
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo725,

4. beträffande åtgärder till skydd för odlingslandskapet m. m.
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo804,

5. beträffande insatser mot bottendöden i Laholmsbukten
att riksdagen lämnar motion 1986/87:Jo811 utan vidare åtgärd,

6. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1986/87: Jo803 yrkande 62 till Särskilda projekt pä miljövårdens
område för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
15 500 000 kr.

9. Mark för naturvård och Vård av naturreservat m. m.

Regeringen har under punkterna B 7 och B 8 (s. 50-52) föreslagit riksdagen
att till Mark för naturvård för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag
av 40 000 000 kr. och till Vård av naturreservat m. m. för budgetåret
1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 47 300 000 kr.

Motioner

Motion 1986/87:Jo704 av Carl Bildt m. fl. (m), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 6), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om tillsynsansvar för naturreservat m.m.

JoU 1986/87:17

Motion 1986/87:Jo740 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m), vari yrkas såvitt
nu är i fråga (yrkandena 5 och 6),

5. att riksdagen till anslaget B 7. Mark för naturvård för budgetåret
1987/88 anslår 20 000 000 kr.,

6. att riksdagen till anslaget B 8. Vård av naturreservat m. m. för
budgetåret 1987/88 anslår 50 000 000 kr.

Motion 1986/87:Jo749 av Margareta Fogelberg och Christer Eirefelt (båda
fp), vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av medel för skötsel och underhåll av den
halländska sandkusten.

Motion 1986/87:Jo803 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari yrkas såvitt nu är
i fråga (yrkandena 58, 59 och 63),

58. att riksdagen beslutar att mark motsvarande ett värde av 15 milj. kr.
årligen skall överföras från Domänfonden till Naturvårdsfonden i syfte att
underlätta bildandet av naturreservat på privat mark,

59. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om principer för finansiering av mark för naturvård,

63. att riksdagen till Mark för naturvård för budgetåret 1987/88 anslår
ytterligare 10 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit.

Motion 1986/87:Jo837 av Karl Erik Olsson m. fl. (c), vari yrkas såvitt nu är i
fråga (yrkandena 6 och 7),

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om principerna för skötsel av naturreservat,

7. att riksdagen beslutar överföra 10 milj. kr. från domänfonden till
anslaget Mark för naturvård.

Utskottet

Från anslaget B 7. Mark för naturvård bestrids kostnader för statens förvärv
av värdefulla naturområden. Naturvårdsobjekt förvärvade med sådana
medel liksom vissa andra naturvårdsobjekt ägda av staten redovisas på
naturvårdsfonden som förvaltas av statens naturvårdsverk. Från anslaget kan
bl. a. utgå statsbidrag till kommun eller kommunal stiftelse för skydd av mark
för naturvårdsändamål. Anslaget får också disponeras för utrednings-,
förhandlings- och värderingskostnader i samband med säkerställande av
mark för sådana ändamål. Regeringens förslag innebär att till anslaget -liksom för innevarande år - anvisas 40 milj. kr. Enligt propositionen kräver
betydande markområden, bl. a. urskogsområden med högsta skyddsvärde,
omedelbara insatser för skydd och bevarande. Med hänvisning till angelägenheten
i att skydd kan ges åt områden av särskilt stor betydelse från
naturvårdssynpunkt förordas att anslaget bibehålls på en oförändrat hög
nivå.

Från anslaget B 8. Vård av naturreservat m. m. bestrids kostnader för vård
och förvaltning av naturvårdsobjekt avsatta enligt naturvårdslagen
(1964:822) och ännu inte avsatta objekt vilka redovisas på naturvårdsfonden.
Vidare utgår från anslaget bl. a. bidrag till vård av hagmarker med

JoU 1986/87:17

ädellövskog samt till andra landskapsvårdande åtgärder inom odlingslandskapet.
Från anslaget får även bestridas kostnader för upprättande av
skötselplaner för ännu inte avsatta naturvårdsobjekt, för särskild tillsynspersonal
i Norrbottens fjällvärld och för bemanning av vissa utsjöplatser.
Anslaget bör enligt propositionen höjas med 11,1 milj. kr. med hänvisning
till vad statens naturvårdsverk har anfört om behovet av medel för bl. a.
utökade arealer. Föredragande statsrådet framhåller det angelägna i att ta till
vara de möjligheter till samarbete med länsarbetsnämnderna som kan finnas
när det gäller beredskapsarbeten. Samråd bör ske med riksantikvarieämbetet
i de fall åtgärderna omfattar objekt av intresse för kulturminnesvården.

I moderata samlingspartiets partimotion Jo704 yrkande 6 framförs den
åsikten att begreppet naturskydd bör renodlas till att bli ett skydd för
bevarande av särskilda naturtyper. Det är angeläget att hotade arters
särskilda krav på miljön klarläggs. Reservaten skall kunna ägas av andra än
staten och ersättning för tillsynsansvaret skall i vissa fall kunna utgå.
Utvärdering av syftet med nuvarande naturreservat bör göras. Motionärerna
i motion Jo740 (m) framför som grundläggande inställning att staten endast i
ringa omfattning skall äga mark för naturvård. Genom ideella insatser eller
genom bildande av naturvårdsområden, vilket är mindre kostnadskrävande,
kan skyddsvärda områden bevaras. Anslaget B 7. Mark för naturvård bör
således minska med 20 milj. kr. (yrkande 5). Ökningen av anslaget B 8. Vård
av naturreservat m. m. anser motionärerna otillräcklig och hemställer att
naturvårdsverkets begäran om uppräkning med 3 milj. kr. bifalls (yrkande
6).

Hallands sandstränder är enligt motion Jo749 (fp) en unik tillgång av
sådant riksintresse att medel för skötsel och underhåll av sandkusten borde
utgå från anslaget för särskild reservatsvård. I folkpartiets partimotion Jo803
framhålls att skyddsbehoven är mycket stora. Målen för reservatsbildning
har långt ifrån uppnåtts och läget är prekärt. Resurserna är sedan flera år för
små. Det är nödvändigt att mer långsiktiga riktlinjer och principer anges.
Enligt yrkande 58 bör årligen mark motsvarande ett värde av 15 milj. kr.
överföras från domänfonden till naturvårdsfonden i syfte att underlätta
bildandet av naturreservat på privat mark. I motionen föreslås också
åtgärder som skulle bidra till förverkligande av redan angivna mål för
reservatsbildning och anges principer för finansiering av mark för naturvård.
Sålunda bör statlig mark av stort naturvårdsvärde utan vederlag kunna
överföras till naturvårdsfonden, skogsvårdsavgifter finansiera bevarandet av
urskogar o. d., möjlighet öppnas att utnyttja avbetalningssystem för reservat
på privat mark och domänverksmark kunna erbjudas enskilda som ersättningsmark
(yrkande 59). Slutligen hemställs att anslaget ökas med 10 milj.
kr. (yrkande 63).

Också i centerns partimotion Jo837 anges principer för skötsel av
naturreservat. En översyn bör ske av alla naturvårdsobjekt och av hanteringen
av vårdanslaget. Markägare och ideella organisationer bör anlitas för den
praktiska skötseln och förvaltningen bör kunna handhas av entreprenörer.
Kostnaderna för upprättande av skötselplaner och igångsättande av naturvårdsobjekt
bör belasta anslaget Mark för naturvård. En fond bör inrättas för

JoU 1986/87:17

inköp och vård av naturvårdsobjekt med möjlighet för företag och enskilda
att lämna bidrag. 10 milj. kr. bör överföras från domänfonden till anslaget
Mark för naturvård genom motsvarande nedskrivning av domänverkets
kapital (yrkandena 6 och 7).

I likhet med regeringen anser utskottet att anslaget Mark för naturvård bör
hållas på en fortsatt hög nivå. Därigenom kan skydd ges åt områden av
särskilt stor betydelse ur naturvårdssynpunkt, bl. a. urskogar. Regeringens
förslag beträffande anslaget Vård av naturreservat m. m. innebär en
väsentlig uppräkning. Utskottet delar regeringens bedömning att höjningen
är motiverad bl. a. på grund av utökade arealer. Vidare vill utskottet-i likhet
med föredraganden - understryka angelägenheten av att berörda myndigheter
tar till vara möjligheterna till samarbete med länsarbetsnämnderna när
det gäller beredskapsarbeten på naturvårdens område. Likaså bör kulturminnesvårdens
intressen uppmärksammas och beaktas och i förekommande
fall samråd ske med riksantikvarieämbetet. Utskottet vill också erinra om
pågående översyn av naturvårdsförvaltningens organisation och arbetsformer.
Naturvårdsförvaltningskommittén har avgett sitt betänkande (Ds Jo
1986:4) Våra naturvårdsobjekt Förvaltning, Skötsel, Ekonomi. Ärendet
bereds för närvarande i regeringskansliet.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag om medelsanvisning
för de två anslagen. Utskottet avstyrker därmed motionerna Jo740
(yrkandena 5 och 6) och Jo803 (yrkande 63).

Med hänvisning till pågående översyn av naturvårdsförvaltningen avstyrker
utskottet också motionerna Jo704 (yrkande 6) och Jo837 (yrkande 6
delvis).

Enligt vad utskottet erfarit pågår vid länsstyrelsen i Hallands län arbete
med ett förslag i syfte att få delar av den halländska sandkusten förklarade
som naturvårdsområden. Med hänvisning härtill och till den aktionsplan som
under våren kommer att redovisas av den av regeringen tillsatta aktionsgruppen
mot havsföroreningar avstyrker utskottet motion Jo749.

Förslag liknande dem i motionerna Jo803 yrkande 58 och Jo837 yrkande 7
om överföring av mark från domänfonden till naturvårdsfonden har vid flera
tidigare tillfällen och senast i samband med förra årets budgetprövning (JoU
1985/86:13 s. 92) avstyrkts av utskottet. Utskottet hänvisade då till ett
tidigare uttalande att ersättningsfrågor - då produktiv skogsmark tas i
anspråk för naturvårdsändamål - bör bedömas på samma sätt när det gäller
domänverksmark som i fråga om annan mark (JoU 1984/85:25 s. 58). Någon
anledning till ändrad inställning i frågan finns ej enligt utskottets mening.
Motionsyrkandena avstyrks således.

Vad gäller övriga förslag till nya principer för finansiering av mark för
naturvård och ersättning för intrång m. m. som framförs i motionerna Jo803
yrkande 59 och Jo837 yrkande 6 (delvis) hänvisar utskottet i första hand till
tidigare nämnda översyn av naturvårdsförvaltningen. Beträffande förslaget i
motion Jo803 yrkande 59 om möjligheten att genom ett avbetalningssystem
periodisera statens ersättning till privata markägare vill utskottet upprepa
vad som uttalades i samband med prövningen av förra årets budgetproposition
(JoU 1985/86:13 s. 92). Utskottet erinrade då om att redan nu gällande
naturvårdslagstiftning i viss utsträckning medger ett sådant förfarande.

JoU 1986/87:17

Motionerna Jo803 yrkande 59 (delvis) och Jo837 yrkande 6 (delvis) bör på
grund av det nu anförda inte föranleda någon ytterligare riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1986/87:Jo740 yrkande 5 samt 1986/87:Jo803 yrkande 63
till Mark för naturvärd för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 40 000 000 kr.,

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1986/87:Jo740 yrkande 6 till Vård av naturreservat m. m. för
budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 47 300 000 kr.,

3. beträffande tillsynsansvaret och principer för skötsel av naturreservat att

riksdagen avslår motionerna 1986/87:Jo704 yrkande 6 samt 1986/
87:Jo837 yrkande 6 i motsvarande del,

4. beträffande skötsel och underhåll av den halländska sandkusten
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo749,

5. beträffande överföring av mark från domänfonden till naturvärdsfonden att

riksdagen avslår motionerna 1986/87:Jo803 yrkande 58 och 1986/
87:Jo837 yrkande 7,

6. beträffande principer för finansiering av mark för naturvård och
ersättning för intrång m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Jo803 yrkande 59 samt
1986/87:Jo837 yrkande 6 i återstående del.

10. Vård av hotade arter m. m.

Regeringen har under punkt B 9 (s. 52 och 53) föreslagit riksdagen att till
Vård av hotade arter m. m. för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag
av 2 000 000 kr.

Motioner

Motion 1986/87:Jo756 av Siw Persson och Kjell-Arne Welin (båda fp), vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär skyndsamt förslag om komplettering
av 18 c § naturvårdslagen på i motionen angivet sätt så att groddjuren
ges ett varaktigt skydd.

Motion 1986/87:Jo769 av Lars Ernestam och Per Arne Aglert (båda fp), vari
yrkas såvitt nu är i fråga (yrkande 1), att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförs om ökade resurser för de
projekt som arbetar med skyddsåtgärder för utrotningshotade sälar och
uttrar.

Motion 1986/87:Jo803 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari yrkas såvitt nu är
i fråga (yrkande 33), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kraftfulla åtgärder för sälstammarna i Östersjön.

loU 1986/87:17

Motion 1986/87:Jo809 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari yrkas såvitt nu är i
fråga (yrkande 4), att riksdagen hos regeringen begär direkta och konkreta
åtgärder för att rädda sälstammen kring de svenska kusterna.

Utskottet

Behovet av resurser för att säkerställa mångfalden i flora och fauna har under
senare år vuxit sig allt starkare. Dagens teknik åstadkommer mycket snabba
förändringar av växternas och djurens livsbetingelser. För vissa arters
överlevnad krävs åtgärder utöver det biotopskydd som sker med stöd av
naturvårdslagen. Vården av de hotade växt- och djurarterna bör grundas på
särskilda program. Möjligheterna till samarbete och samordning med andra
myndigheter och ideella organisationer bör tas till vara. De åtgärder för
skydd av värdefulla ängs- och hagmarker i odlingslandskapet som blir
möjliga genom att medel anvisas under anslaget Särskilda projekt på
miljövårdens område kommer att utgöra ett betydelsefullt komplement till
insatserna för de hotade arterna. Föredragande statsrådet föreslår mot
angivna bakgrund att särskilda resurser ställs till förfogande för insatser till
skydd för utrotningshotade växt- och djurarter. Medelsbehovet beräknas till
2 milj. kr., att anvisas under ett särskilt anslag.

I motion Jo756 (fp) begärs skyndsamt förslag till ändring av 18 c §
naturvårdslagen (1964:822) så att groddjuren ges ett varaktigt skydd. Enligt
motionärerna måste nu gällande fridlysning kompletteras med ett biotopskydd
utformat som en generell tillståndsplikt för utfyllnad av våtmarker och
vattenområden. I tre motioner behandlas tillståndet hos den svenska
sälstammen. Motionärerna i motion Jo769 (fp) framhåller det angelägna i att
pågående projekt med skyddsåtgärder för utrotningshotade sälar och uttrar
får ökade resurser (yrkande 1). I folkpartiets partimotion Jo803 konstateras
att regeringens förslag om ett nytt anslag för flora- och faunavård visserligen
är ett steg i rätt riktning men att ytterligare åtgärder krävs. Till skydd för
djurarter som hotas av störningar måste inrättas naturskyddsområden och
reglering ske av småbåtstrafiken. Kraftfulla åtgärder krävs för sälstammarna
i Östersjön (yrkande 33). I vpk:s partimotion Jo809 framhålls att tillståndet i
vissa havsområden innebär ett så allvarligt hot mot sälstammen att direkta
och konkreta åtgärder måste vidtas för att rädda sälstammen kring de
svenska kusterna (yrkande 4).

Utskottet finner det från många synpunkter värdefullt att ett nytt anslag
inrättas för att disponeras för kostnader i samband med särskilda insatser för
utrotningshotade växt- och djurarter. Till de mest angelägna uppgifterna i
det sammanhanget hör onekligen åtgärder till skydd för sälstammen.

Utskottet delar den oro för tillståndet hos den svenska sälstammen som
kommer till uttryck i motionerna Jo769 (yrkande 1), Jo803 (yrkande 33) och
Jo809 (yrkande 4). Det är enligt utskottets mening av stor vikt att resurser
avsätts och verkningsfulla åtgärder vidtas för att skydda denna djurart.
Sälarna tillhör emellertid en av de arter för vilka naturvårdsverket har
utarbetat och påbörjat ett särskilt åtgärdsprogram. Utskottet vill i detta
sammanhang också erinra om det arbete som pågår i aktionsgruppen mot

JoU 1986/87:17

havsföroreningar. Mot angiven bakgrund anser utskottet att de nu aktuella
motionerna inte torde påkalla någon ytterligare riksdagens åtgärd.

Utskottet erinrar om att sådana vattenföretag som motionärerna i motion
Jo756 vill belägga med tillståndsplikt enligt naturvårdslagen bedöms enligt
vattenlagen (1983:291). Med de förutsättningar som sedan lagens ikraftträdande
den 1 januari 1984 gäller för vattenföretag har naturvårdsintressena en
starkare ställning än vad som tidigare var fallet. Med det anförda avstyrker
utskottet motion Jo756.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Vård av hotade arter m. m. för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.,

2. beträffande ändring av 18 c § naturvårdslagen (1964:822)
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo756,

3. beträffande åtgärder för den svenska sälstammen m. m.

att riksdagen lämnar utan ytterligare åtgärd motionerna 1986/
87:Jo769 yrkande 1, 1986/87:Jo803 yrkande 33 och 1986/87:Jo809
yrkande 4.

11. Restaurering av Hornborgasjönm. fl. anslag

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna B 10-B 12
(s. 54-56) och hemställer

1. att riksdagen till Restaurering av Hornborgasjön för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 6 100 000 kr.,

2. att riksdagen till Statens strålskyddsinstitut: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

3. att riksdagen till Bidrag till statens strålskyddsinstitut för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 21 255 000 kr.

12. Kemikalieinspektionen

Regeringen har under punkt B 13 (s. 56 och 57) föreslagit riksdagen att till
Kemikalieinspektionen för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av
1 000 kr.

Motioner

Motion 1986/87:Jo802 av Alf Svensson (c), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 9), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om utvärdering av kemikalieinspektionens verksamhet och
tillgängligheten för produktregisteruppgifter.

Motion 1986/87 :Jo821 av Jan Sandberg (m), vari yrkas att riksdagen beslutar
hemställa hos regeringen att ändra i förordningen om avgifter för finansiering
av kemikalieinspektionens verksamhet (SFS 1986:199) i enlighet med vad
som anförts i motionen.

JoU 1986/87:17

Utskottet

JoU 1986/87:17

Kemikalieinspektionen, som inrättades den 1 januari 1986, är central
förvaltningsmyndighet för ärenden om hälso- och miljörisker med kemiska
produkter i den mån handläggningen inte ankommer på annan myndighet.

Kemikalieinspektionen leds av en styrelse. Chef för inspektionen är en
generaldirektör. Inom kemikalieinspektionen finns en tillsynsavdelning, en
utredningsavdelning, ett informationssekretariat, ett internationellt sekretariat
och en administrativ enhet.

Kostnaderna för kemikalieinspektionen finansieras genom de avgifter som
inbetalas enligt förordningen (1985:836) om bekämpningsmedel (bekämpningsmedelsavgifter)
och de avgifter som inbetalas enligt förordningen
(1986:199) om avgifter för finansiering av kemikalieinspektionens verksamhet
(kemikalieavgifter).

Kemikalieinspektionen befinner sig i ett uppbyggnadsskede. De nya
arbetsformerna inom kemikaliekontrollen skall utvärderas efter en tvåårsperiod,
alltså under våren 1988. I samband härmed skall särskilt resursavvägningen
och samverkansformerna mellan de myndigheter som arbetar inom
detta område övervägas, varefter ställning skall tas till den fortsatta
omfattningen och inriktningen av verksamheten.

I motion Jo802 (c) konstateras att den toxikologiska dokumentation som
ligger till grund för kemikalieinspektionens registrering av kemiska preparat
vanligtvis härstammar från kommersiella laboratorier. Först när fristående
miljöorganisationer påpekat att flera av laboratorierna fuskat med testerna
har den tidigare produktkontrollnämnden stoppat preparat som registrerats
på basis av förfalskade undersökningsresultat.

Allmänheten och miljöorganisationerna bör därför kunna få tillgång till nu
sekretessbelagd dokumentation och på grundval av den kunna göra egna
bedömningar. Kemikalieinspektionens verksamhet bör utvärderas efter fyra
år. Mycket talar för att ett självständigt och mera tillgängligt produktregister
bör återinföras. I det sammanhanget bör också sekretessreglerna och
verksamhetsformerna ses över (yrkande 9). I motion Jo821 (m) framhålls att
kemikalieavgiften kan bli en stor belastning för små företag med många
produkter. Förordningen om avgifter för finansiering av kemikalieinspektionens
verksamhet bör därför ändras så att avgifterna nedsätts för mindre
företag.

I samband med utskottets behandling av proposition 1984/85:118 om
kemikaliekontroll avstyrkte utskottet en motion av liknande innebörd som
motion Jo802 och hänvisade till jordbruksministerns uttalande i propositionen
(s. 88) att de nya arbetsformerna inom kemikaliekontrollen bör prövas
efter en tvåårsperiod (JoU 1984/85:30 s. 31). Riksdagen beslutade i enlighet
med utskottets hemställan. Därmed får önskemålet i motion Jo802 om en
utvärdering redan anses vara tillgodosett. Vad beträffar produktregistrets
tillgänglighet för utomstående konstaterade utskottet i samband med
behandlingen av nyssnämnda proposition att den frågan regleras i gällande
författningar. I enlighet med vad som anfördes i propositionen underströk
utskottet att det i första hand bör åligga vederbörande företag att se till att
allmänheten får tillgång till nödvändiga uppgifter. I likhet med jordbruksmi- 20

nistern ansåg utskottet att kraven på tillförlitlig information tillgodosågs
inom ramen för regeringens förslag om produktinformation (betänkandet
s. 27). Utskottet ser inte någon anledning att nu frångå sitt tidigare
ställningstagande och avstyrker därmed motion Jo802 yrkande 9.

Enligt 18 § lagen (1985:426) om kemiska produkter ankommer det på
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att lämna föreskrifter
om kemikalieavgift m.m. Med hänvisning härtill avstyrks motion Jo821.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Kemikalieinspektionen för budgetåret 1987/88
anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. beträffande utvärdering av kemikalieinspektionens verksamhet
m. m.

att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo802 yrkande 9,

3. beträffande ändring av förordningen (1986:199) om avgifter för
finansiering av kemikalieinspektionens verksamhet

att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo821.

13. Koncessionsnämnden för miljöskydd m. fl. anslag

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna B 14-B 16 (s. 57-59) och hemställer

1. att riksdagen till Koncessionsnämnden för miljöskydd för budgetåret
1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 9 420 000 kr.,

2. att riksdagen till Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond för
budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 17 000 000 kr.,

3. att riksdagen till Bidrag till vissa internationella miljöorganisationer
för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 3 850 000 kr.

Stockholm den 31 mars 1987

På jordbruksutskottets vägnar

Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Håkan Strömberg (s), Arne Andersson i
Ljung (m), Lars Ernestam (fp), Martin Segerstedt (s), Sven Eric Lorentzon
(m), Margareta Winberg (s), Jens Eriksson (m), Åke Selberg (s), Lennart
Brunander (c), Jan Jennehag (vpk), Leif Marklund (s), Kaj Larsson (s),
Björn Ericson (s) och Bengt Rosén (fp).

JoU 1986/87:17

Reservationer

1. Miljö- och energidepartementet (punkt 2
mom. 1)

Arne Andersson i Ljung, Sven Eric Lorentzon och Jens Eriksson (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Genom
inrättandet” och slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

En genom årens lopp alltmer byråkratiserad miljö- och naturvård har
medfört att människor i allt mindre utsträckning själva känner sitt ansvar för
miljö och natur. I regeringens proposition illustreras tydligt att med
införande av nya administrativa enheter byråkratin riskerar att öka. Regeringens
förslag innebär bl. a. att tio tjänster inrättas för i första hand
administrativa funktioner. Enligt utskottets mening bör personal till största
delen kunna överföras från andra departement och personalökningen
därigenom inte behöva bli mer än marginell. Detta innebär att utskottet inte
ställer sig bakom föredragandens uppskattning av resursbehovet till ytterligare
ett tiotal tjänster. I likhet med motionärerna i motion Jo740 yrkande 1
anser utskottet att en personalökning motsvarande cirka fem tjänster väl
täcker departementets behov. Utskottet ansluter sig således till yrkandet och
föreslår att anslaget minskas med 1 milj. kr.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1986/87:Jo740 yrkande 1 till Mdjö-och energidepartementet
för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 16 463 000 kr.,

2. Statens naturvårdsverk (punkt 4 morn. 2)

Arne Andersson i Ljung, Sven Eric Lorentzon och Jens Eriksson (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

I avvaktan på resultatet av pågående översyn av bl. a. naturvårdsverkets
roll och funktion i det framtida miljövårdsarbetet och med hänvisning till
förra årets plan för verket enligt vilken besparingen för budgetåret 1987/88
skulle vara 2 % anser utskottet - till skillnad från regeringen - att
naturvårdsverkets anslag bör beräknas enligt planen och anslaget följaktligen
minskas med 2 milj. kr. Skulle emellertid utredningen visa fog för en
omprövning får riksdagen ta ställning i frågan när regeringens förslag
föreligger. Motion Jo740 yrkande 2 bör således bifallas.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1986/87:Jo740 yrkande 2 till Statens naturvårdsverk för
budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 98 282 000 kr.,

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

3. Miljövårdsinformation (punkt 5)

Arne Andersson i Ljung, Sven Eric Lorentzon och Jens Eriksson (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Sorn
föredraganden” och på s. 6 slutar med "anförda avslås” bort ha följande
lydelse:

I detta opinionsarbete spelar många miljövårdsorganisationer en viktig
roll med sin förmåga att genom ett ideellt engagemang väcka gensvar hos
allmänheten. Enligt utskottets mening är emellertid statsbidrag olämpliga i
detta sammanhang. Idealiteten går lätt förlorad för att ersättas av ett
hänsynstagande till etablissemanget som möjliggör fortsatta bidrag. Utskottet
vill i detta sammanhang framhålla att kunskapsspridning är statens
uppgift, framför allt i den obligatoriska skolan. Utskottet delar således den
uppfattning som framförs i motion Jo740, och något engångsbidrag till
miljövårdsorganisationerna bör inte beviljas. Anslaget bör reduceras i
motsvarande mån. Med det anförda tillstyrker utskottet yrkande 3 i
motionen.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1986/87:Jo740 yrkande 3 till Miljövårdsinformation för
budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 4 500 000 kr.

4. Åtgärder mot försurningen (punkt 7 morn. 3)

Arne Andersson i Ljung, Sven Eric Lorentzon och Jens Eriksson (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Innan
resultatet” och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till vad utskottet ovan har anfört om bristerna i den
nuvarande kalkningsverksamheten och med beaktande av reservationen om
97 milj. kr. tillstyrker utskottet det förslag till besparing som framförs i
motion Jo740 yrkande 4. Därmed avstyrker utskottet motion Jo802
yrkande 11. Den av utskottet förordade minskningen motsvarar det belopp
som enligt proposition 1986/87:80 härrör från handelsgödsel- och bekämpningsmedelsavgifterna
(se JoU 1986/87:19).

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till
motion 1986/87:Jo740 yrkande 4 och med avslag på motion 1986/
87:Jo802 yrkande 11 till Åtgärder mot försurningen för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 135 000 000 kr.,

JoU 1986/87:17

5. Åtgärder mot försurningen (punkt 7 mom. 5)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Mot
bakgrund” och slutar med ”biträda motionerna” bort ha följande lydelse:
Även av budgetpropositionen framgår att kalkningsprogrammet inte
fullföljts så till vida att det, trots det stora behovet av insatser, finns drygt 97
milj. kr. reserverade. Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet
motion Jo837 yrkande 1 att riksdagen uttalar att kalkningsprogrammet skall
fullföljas.

Mot bakgrund av vad utskottet ovan anfört avstyrker utskottet också
motionerna Jo718 och Jo731.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande kalkningsprogrammet
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Jo837 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna att kalkningsprogrammet skall
fullföljas,

6. Särskilda projekt på miljövårdens område punkt 8
mom. 5)

Arne Andersson i Ljung, Sven Eric Lorentzon och Jens Eriksson (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Utskottet
delar den” och på s. 13 slutar med ”anfort ovan” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att olika åtgärder under de
senaste åren har vidtagits för att motverka föroreningen av haven. Dessa
åtgärder har varit inriktade såväl på utökade och nya nationella insatser som
på ett intensifierat internationellt arbete. Exempelvis har med stöd av de
ändringar i miljöskyddslagen som infördes den 1 januari 1985 Ringsjöområdet
och området kring Laholmsbukten förklarats som särskilt föroreningskänsliga
områden. I syfte att bättre kartlägga de problem som uppstått
och framför allt för att skyndsamt få fram ett samlat åtgärdsprogram mot
havsföroreningar beslutade regeringen i augusti 1986 att tillkalla en aktionsgrupp
mot havsföroreningar. Gruppens arbete bedrivs nu med målet att ett
förslag till aktionsplan mot havsföroreningar skall vara klart redan under
våren 1987. Med Danmark resp. Norge har inletts samarbete i syfte att
komma till rätta med miljöproblemen i Kattegatt och Idefjorden. Givetvis
anser utskottet det viktigt att på såväl kort som lång sikt minska utsläppen.
Lika viktigt som de av regeringen aviserade åtgärderna anser utskottet det
emellertid vara att angripa problemen genom insatser direkt på de svaveldöda
bottnarna. Ett försök eller pilotprojekt bör enligt utskottets mening
inledas och medel för ändamålet anvisas inom ramen för de i årets budget
upptagna anslagen för insatser i Laholmsbukten.

Enligt utskottets mening tillgodoser regeringens förslag i stor utsträckning
syftet med motion Jo803. Utskottet är således inte berett att för närvarande

JoU 1986/87:17

anslå ytterligare medel i enlighet med vad som förordas i motionens
yrkande 62 (delvis) om insatser för havsmiljön.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion J08II och avstyrker motion
Jo803 i den mån den ej kan anses tillgodosedd genom vad utskottet anfört
ovan.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande insatser mot bottendöden i Laholmsbukten
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Jo811 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om insatser i Laholmsbukten,

7. Särskilda projekt på miljövårdens område (punkt 8
mom. 6)

Lars Ernestam och Bengt Rosén (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Utskottet
delar den” och på s. 13 slutar med ”anfort ovan” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motionerna
Jo803 och J08II om havsföroreningar. Särskilt gödningen av våra havsområden
blir ett alltmer allvarligt problem. De syrefria områdena sprider sig i
bl. a. hela Kattegatt. Allt tyder på att åtminstone på västkusten kväveutsläppen
från främst jordbruket är huvudorsaken. Situationen kräver snabba och
kraftfulla åtgärder. I sammanhanget vill utskottet erinra om att olika
åtgärder under de senaste åren har vidtagits för att motverka föroreningen av
haven. Dessa åtgärder har varit inriktade såväl på utökade och nya nationella
insatser som på ett intensifierat internationellt arbete. Exempelvis har med
stöd av de ändringar i miljöskyddslagen som infördes den 1 januari 1985
Ringsjöområdet och området kring Laholmsbukten förklarats som särskilt
föroreningskänsliga områden. I syfte att bättre kartlägga de allvarliga
problem som uppstått och framför allt för att skyndsamt få fram ett samlat
åtgärdsprogram mot havsföroreningar beslutade regeringen i augusti 1986 att
tillkalla en aktionsgrupp mot havsföroreningar. Gruppens arbete bedrivs nu
med målet att ett förslag till aktionsplan mot havsföroreningar skall vara klart
under våren 1987. Med Danmark resp. Norge har inletts samarbete i syfte att
komma till rätta med miljöproblemen i Kattegatt och Idefjorden. Dessa
åtgärder är emellertid enligt utskottets mening inte till fyllest. I likhet med
motionärerna i motion Jo803 anser utskottet att Kattegatt bör förklaras som
föroreningskänsligt område med särskilda restriktioner för alla skadliga
utsläpp och att åtgärder bör sättas in mot övergödningen i jordbruket. För att
insatserna skall få erforderlig omfattning bör särskilda medel avsättas.
Utskottet tillstyrker således motion Jo803 yrkande 62 att 5 milj. kr. avsätts
för hotade områden såsom Kattegatt och 5 milj. kr. avsätts för naturvårdsprojekt
i jordbruket.

Utskottet tillstyrker därmed motion Jo803 yrkande 62 och avstyrker
motion J08II i den mån motionen ej kan anses tillgodosedd genom vad
utskottet anfört ovan. Genom utskottets ställningstagande tillgodoses i viss
mån även motion Jo804. Åtgärder av det slag som anges i motionen kan
inrymmas i det anslag till naturvårdsprojekt i jordbruket som förordats ovan.

JoU 1986/87:17

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”62 (delvis)” bort utgå,

dels ock att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1986/87:Jo803 yrkande 62 till Särskilda projekt på miljövårdens
område för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
25 500 000 kr.,

8. Mark för naturvård och Vård av naturreservat m. m.
(punkt 9mom. 1)

Lars Ernestam och Bengt Rosén (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”1 likhet” och
slutar med ”(yrkande 63)” bort ha följande lydelse:

I likhet med regeringen anser utskottet att anslaget Mark för naturvård bör
hållas på en hög nivå. Därigenom kan skydd ges åt områden av särskilt stor
betydelse från naturvårdssynpunkt, bl. a. urskogar. Utskottet delar också
regeringens bedömning att en höjning är motiverad bl. a. på grund av
utökade arealer. Enligt utskottets mening är dock det av regeringen
föreslagna anslaget otillräckligt. I likhet med motionärerna i motion Jo803
anser utskottet således att anslaget bör höjas med ytterligare 10 milj. kr. I
sammanhanget vill utskottet emellertid - i likhet med föredraganden -understryka angelägenheten av att berörda myndigheter tar till vara möjligheterna
till samarbete med länsarbetsnämnderna när det gäller beredskapsarbeten
på naturvårdens område. Likaså bör kulturminnesvårdens intressen
uppmärksammas och beaktas och i förekommande fall samråd ske med
riksantikvarieämbetet. Utskottet vill också erinra om pågående översyn av
naturvårdsförvaltningens organisation och arbetsformer. Naturvårdsförvaltningskommittén
har avgett sitt betänkande (Ds Jo 1986:4) Våra naturvårdsobjekt
Förvaltning, Skötsel, Ekonomi. Ärendet bereds för närvarande i
regeringskansliet.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Jo803 yrkande 63. Därmed
avstyrker utskottet motion Jo740 yrkande 5.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till
motion 1986/87:Jo803 yrkande 63 och med avslag på motion 1986/
87:Jo740 yrkande 5 till Mark för naturvård för budgetåret 1987/88
anvisar ett reservationsanslag av 50 000 000 kr.,

9. Mark för naturvård och Vård av naturreservat m. m.
(punkt 9 mom. loch2)

Arne Andersson i Ljung, Sven Eric Lorentzon och Jens Eriksson (alla m)
anser

JoU 1986/87:17

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”1 likhet” och
slutar med ”(yrkande 63)” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör staten endast i ringa omfattning äga mark för
naturvårdsändamål. Genom ideella insatser som Svenska naturskyddsföreningens
förvärv av Taberg eller genom bildande av naturvårdsområden,
vilket är en mindre kostnadskrävande åtgärd, kan skyddsvärda områden
bevaras. Utskottet ansluter sig härmed till den inställning som kommer till
uttryck i motion Jo740. Med det anförda tillstyrker utskottet motion Jo740
yrkande 5 om medelsanvisning under anslaget Mark för naturvård och
avstyrker motion Jo803 yrkande 63. Vidare ansluter sig utskottet till
yrkandet i motion Jo740 yrkande 6 om en uppräkning av anslaget till vård av
naturreservat m.m. till 50 milj. kr.

dels att utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till
motion 1986/87:Jo740 yrkande 5 och med avslag på motion 1986/
87:Jo803 yrkande 63 till Mark för naturvård för budgetåret 1987/88
anvisar ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.,

2. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1986/87:Jo740 yrkande 6 till Vård av naturreservat m. m.
för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 50 000 000
kr.,

10. Mark för naturvård och Vård av naturreservat m. m.

(punkt 9 mom. 3)

Arne Andersson i Ljung, Sven Eric Lorentzon och Jens Eriksson (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Med
hänvisning” och på s. 27 slutar med ”(yrkande 6 delvis)” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som framhålls i motion Jo704 att
begreppet naturskydd bör renodlas till att bli ett skydd för bevarande av
särskilda naturtyper. Reservaten skall kunna ägas av andra än staten och
ersättning för tillsynsansvaret i vissa fall kunna utgå genom avtal med
markägaren eller intilliggande markägare. Utvärdering bör enligt utskottets
mening ske av syftet med nuvarande naturreservat. Vad utskottet sålunda
anfört med anledning av motion Jo704 yrkande 6 bör ges regeringen till
känna. Med det anförda anser utskottet motion Jo837 yrkande 6 tillgodosedd
i motsvarande del.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande tillsynsansvaret och principer för skötsel av naturreservat att

riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Jo704 yrkande 6
och 1986/87:Jo837 yrkande 6 i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

JoU 1986/87:17

11. Mark för naturvård och Vård av naturreservat m. m.
(punkt 9 mom. 5)

Karl Erik Olsson (c), Lars Ernestam (fp), Lennart Brunander (c) och Bengt
Rosén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Förslag
liknande” och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motionerna Jo803 och Jo837 att statlig
mark av värde för naturvården skall kunna tas i anspråk genom överföringar
mellan berörda organ. Som föreslås i motion Jo803 bör således mark av stort
naturvårdsvärde och i statens ägo utan vederlag kunna överföras till
naturvårdsfonden. I enlighet med yrkande 58 i motion Jo803 bör årligen
mark till ett värde av 15 milj. kr. överföras från domänfonden till
naturvårdsfonden - genom nedskrivning resp. uppskrivning av fonderna -för ersättning till enskilda för mark som avsätts till naturreservat. Vad
utskottet anfört tillgodoser i viss utsträckning också yrkande 7 i motion Jo837
med förslag att 10 milj. kr. överförs från domänfonden till anslaget Mark för
naturvård. Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna Jo803 och
Jo837 i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande överföring av mark från domänfonden till naturvårdsfonden att

riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Jo803 yrkande 58
och 1986/87:Jo837 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

12. Mark för naturvård och Vård av naturreservat m. m.
(punkt 9mom. 6)

Lars Ernestam och Bengt Rosén (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Vad gäller”
och på s. 17 slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Vad gäller de förslag till nya principer för finansiering av mark för
naturvård och ersättning för intrång m. m. som framförs i motion Jo803 vill
utskottet - i likhet med motionärerna - konstatera att mer långsiktiga
riktlinjer och principer är nödvändiga. Utskottet ansluter sig till uppfattningen
att statlig mark av stort naturvårdsvärde utan vederlag bör kunna
överföras till naturvårdsfonden och skogsbruket genom skogsvårdsavgifter
kunna finansiera bevarandet av urskogar o. d. Likaså bör de begränsade
möjligheter till avbetalningssystem för reservat på privat mark, som i dag
finns, utvidgas - inte minst som medel för periodisering av kostnaderna för
bevarandeprogram. Domänverksmark bör kunna erbjudas enskilda som
ersättningsmark.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Jo803 yrkande 59
bör ges regeringen till känna. Med det anförda anser utskottet motion Jo837
yrkande 6 tillgodosedd i motsvarande del.

JoU 1986/87:17

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande principer för finansiering av mark för naturvård och
ersättning för inträng m. m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Jo803 yrkande 59
och 1986/87:Jo837 yrkande 6 i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

13. Kemikalieinspektionen (punkt 12 morn. 3)

Arne Andersson i Ljung, Sven Eric Lorentzon och Jens Eriksson (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Enligt 18 §”
och slutar med ”motion Jo821” bort ha följande lydelse:

Enligt förordningen (1986:199) om avgifter för finansiering av kemikalieinspektionens
verksamhet är avgiften för kemiska produkter anmälda till
produktregistret 500 kr. per produkt upp till 100 produkter, därefter är
avgiften lägre. I likhet med motionären i motion Jo821 anser utskottet att det
nuvarande avgiftssystemet kan bli en stor belastning för små företag med
många produkter. Utskottet ansluter sig därmed till motionen och tillstyrker
att regeringen ges till känna att förordningen bör ändras så att avgifterna
nedsätts för mindre företag.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Jo821 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ändring av
förordningen (1986:199) om avgifter för finansiering av kemikalieinspektionens
verksamhet.

Särskilda yttranden

1. Naturresurs-och miljödepartement m. m. (punkt 2 morn. 2
samt punkt 4 mom. 1)

Lars Ernestam och Bengt Rosén (båda fp) anför:

Miljöarbetet på regeringsnivå behöver förbättras. Det nya miljö- och
energidepartementet är knappast någon tillfredsställande lösning. Uppenbara
risker finns att arbetet även i fortsättningen blir alltför splittrat och
ineffektivt. Fortfarande är viktiga miljö- och därtill kopplade naturresursfrågor
(t. ex. fysisk riksplanering i bostadsdepartementet) skilda från miljöfrågorna
i övrigt. Inget statsråd företräder odelat miljöintressena eftersom
miljöministern samtidigt har ansvaret för energifrågorna som på många sätt
står i motsatsförhållande till miljövården. Tanken på ett naturresurs- och
miljödepartement bör därför kunna aktualiseras på nytt i lämpligt sammanhang.
I ett sådant departement skulle ett statsråd få det centrala ansvaret och
kunna hävda miljöfrågorna utan att tvingas kompromissa med andra
intressen. Man skulle också uppnå bättre samordning med övriga nordiska
länder som samtliga har miljödepartement.

Naturvårdsverkets resurser har successivt urholkats. Samtidigt har nya

JoU 1986/87:17

uppgifter tillkommit. En nödvändig specialisering innebär att personal inte
utan vidare kan flyttas mellan olika befattningar. Det är också angeläget att
naturvårdsverket på ett mer uttalat och renodlat sätt företräder miljövårdens
intressen och i mindre utsträckning svarar för avvägningen gentemot andra
intressen.

Även om vi i ovanstående frågor således har en uppfattning som i princip
avviker från den som redovisats i propositionen har vi valt att inte avge någon
formell reservation utan återkommer i lämpligt sammanhang till hithörande
frågor.

2. Vård av hotade arter m. m. (punkt lOmom. 2)

Lars Ernestam och Bengt Rosén (båda fp) anför:

För skydd av vissa groddjur begärs i motion Jo756 komplettering av nu
gällande bestämmelser om fridlysning genom ändring av 18 § naturvårdslagen.

Som utskottet erinrat om har sedan nya vattenlagens ikraftträdande den 1
januari 1984 naturvårdsintressena en starkare ställning än tidigare. För ett
bevarande av groddjuren är det också nödvändigt att deras livsmiljö skyddas.
Något effektivt och varaktigt skydd för dessa arter garanterar emellertid inte
lagstiftningen så länge en generell tillståndsplikt saknas för utfyllnad av
våtmarker och vattenområden.

3. Vård av hotade arter m. m. (punkt lOmom. 3)

Lars Ernestam (fp), Jan Jennehag (vpk) och Bengt Rosén (fp) anför:

Det är tillfredsställande att utskottet delar vår oro för tillståndet hos den
svenska sälstammen och understryker vikten av att resurser avsätts och
verkningsfulla åtgärder vidtas för att skydda dessa djurarter. Pågående och
planerade åtgärder förutsätter emellertid ett tidsperspektiv som med hänsyn
till situationens allvar dess värre är alltför långt. Saken brådskar och
omedelbara åtgärder måste vidtas.

JoU 1986/87:17