om statsbudgeten för budgetåret 1982/83 såvitt avser jordbruksdepartementets verksamhetsområde (prop. 1981/82:100 bilaga 13) (Betänkande 1981/82:JoU21 Jordbruksutskottet)

JoU 1981/82:21

Jordbruksutskottets betänkande
1981/82:21

om statsbudgeten för budgetåret 1982/83 såvitt avser jordbruksdepartementets
verksamhetsområde (prop. 1981/82:100 bilaga 13)

TIONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas proposition 1981/82:100 bilaga 13 jordbruksdepartementet
med undantag av de anslag som är upptagna under
avsnittet Idrott och rekreation. Sistnämnda anslag behandlas av kulturutskottet.

Jordbruksdepartementet m. m.

1. Jordbruksdepartementet och Lantbruksråd. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag i proposition 1981/82:100 bilaga 13 (jordbruksdepartementet)
under punkterna A 1-A 2 (s. 14-15) och hemställer

1. att riksdagen till Jordbruksdepartementet för budgetåret 1982/
83 anvisar ett förslagsanslag av 17 675 000 kr.,

2. att riksdagen till Lantbruksråd för budgetåret 1982/83 anvisar
ett förslagsanslag av 2 819 000 kr.

2. Kommittéer m. m. Regeringen har under punkt A 3 (s. 15-16) föreslagit
riksdagen att till Kommittéer för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag
av 8 200 000 kr.

Utskottet

F. n. anvisas under detta anslag utöver utgifter för departementets
kommittéer medel för kostnaderna för det arbete som miljödatanämnden
enligt riksdagens beslut år 1974 bedrivit rörande utvecklingen av ett
informationssystem för miljövården (prop. 1974:46, JoU 1974:20, rskr
1974:218). Vidare bestrids från anslaget kostnaderna för miljövårdsberedningen,
jakt- och viltvårdsberedningen samt beredningen för livsmedels- och
näringsfrågor. Från anslaget bestrids även bl. a. kostnaderna för viss
forskning och strålning i byggnader.

Som framgår av propositionen tas medel för informationsverksamheten på
miljövårdsområdet för nästa budgetår upp under ett nytt anslag till
Toxikologisk informationsservice, m. m.

För den verksamhet som skall bekostas från kommittéanslaget beräknas
medelsbehovet till 8,2 milj. kr. för nästa budgetår.

Utskottet har ingenting att erinra mot regeringens förslag under förevarande
punkt.

1 Riksdagen 1981/82. 16 sami. Nr 21

JoU 1981/82:21

Utskottet hemställer

att riksdagen till Kommittéer m. m. för budgetåret 1982/83 anvisar
ett reservationsanslag av 8 200 000 kr.

3. Extra utgifter. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt 4
(s. 16) och hemställer

att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1982/83 anvisar ett
reservationsanslag av 500 000 kr.

Jordbrukets rationalisering

4. Lantbruksstyrelsen och Lantbruksnämnderna. Regeringen har under
punkterna B 1 och B 2 (s. 17-21) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1982/83 till Lantbruksstyrelsen anvisa ett förslagsanslag av 42 204 000 kr. och
till Lantbruksnämnderna ett förslagsanslag av 218 617 000 kr.

Motioner

I motion 1981/82:804 av Bengt Silfverstrand och Hans Pettersson i
Helsingborg (båda s) yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
verksamheten och organisationen inom de båda lantbruksnämnderna i
Malmöhus och Kristianstads län.

I motion 1981/82:1452 av Kerstin Sandborg (fp) yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär utredning om eventuell sammanslagning
av skogsstyrelsen och lantbruksstyrelsen samt av skogsvårdsstyrelserna
och lantbruksnämnderna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående stödet till lantbrukets rationalisering.

I motion 1981/82:1903 av Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (båda c)
yrkas att riksdagen beslutar att hemställa hos regeringen om åtgärder som att
odlare som vill tillämpa alternativa odlingsformer får motsvarande möjligheter
till information och rådgivning via lantbruksnämnderna som övriga
odlare.

I motion 1981/82:1907 av Gunnel Jonäng m. fl. (c) yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för en decentralisering av
lantbruksnämndens i Gävleborg verksamhet så att två konsulenter överflyttas
till Bollnäs,

2. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att veterinärcentral
inrättas i Bollnäs,

3. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att gemensam
lokalisering sker med befintliga organisationer vid f. d. ålderdomshemmet i
Sävstaås.

JoU 1981/82:21

I motion 1981/82:1927 av Sven Eric Åkerfeldt (c) yrkas att riksdagen vid
behandlingen av anslag till lantbruksverket beslutar att vakanssatta tjänster
inom mekaniseringsrådgivningen hos lantbruksnämnderna skall återbesättas
genom omprioritering av verksamheten enligt vad som anförts i motionen.

Utskottet

Regeringens förslag beträffande lantbruksverkets anslag innebär att medel
för lantbruksstyrelsens verksamhet för nästa budgetår bör beräknas med
utgångspunkt i huvudförslaget. För vissa uppgifter inom det ekonomiska
försvaret har därvid beräknats 103 000 kr.

Även för lantbruksnämndernas verksamhet föreslås att medel beräknas
med utgångspunkt i huvudförslaget. Därvid har beräknats 0,8 milj. kr. för
vissa uppgifter inom det ekonomiska försvaret. Vidare har beräknats 200 000
kr. för praktikantverksamhet, 50 000 kr. för inköp av ekonomiska och
topografiska kartor samt en engångsanvisning av 282 000 kr. för flyttning av
lantbruksnämnden i Kalmar till nya lokaler. De utgifter som f. n. bestrids
från anslaget Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m. bör
enligt regeringens förslag fortsättningsvis bestridas från förevarande
anslag.

Utskottet har för sin del inte något att erinra mot de framlagda förslagen
och tillstyrker därför propositionen i vad avser nu berörda båda anslag.

I några under allmänna motionstiden väckta motioner tas upp frågor som i
olika avseenden berör verksamheten inom lantbruksorganisationen. Utskottet
har funnit lämpligt att behandla dessa motioner i nu förevarande
sammanhang.

I motion 1452 anförs att splittringen på en skogsvårdsstyrelse och en
lantbruksnämnd ibland kan te sig något onödig från den enskilde jord- eller
skogsbrukarens synpunkt. Motionären framhåller att den vanlige brukaren
sysslar såväl med jord- som med skogsbruk. Många sysslar med jord- och
skogsbruk på deltid och har dessutom ett företag. I det fallet kan det bli fråga
om att man på en och samma gång skall ha kontakt med skogsvårdsstyrelse,
lantbruksnämnd och utvecklingsfond.

Enligt motionen bör nu förutsättningslöst övervägas om det kan vara
lämpligt att slå ihop lantbruksnämnderna och skogsvårdsstyrelserna till en
gemensam organisation. De tillhörande centrala myndigheterna bör i så fall
också slås samman. Vidare bör tillkomsten av de nya utvecklingsfonderna
enligt motionärens mening föranleda en översyn av stödet till jordbrukets
och skogsbrukets rationalisering.

Utskottet vill erinra om att 1960 års jordbruksutredning bl. a. företog en
allmän översyn av den statliga och statsunderstödda organisationen inom
hela det område som rör jordbrukets och skogsbrukets rationalisering. På
grundval av den nämnda organisationsöversynen föreslog utredningen i ett

JoU 1981/82:21

betänkande år 1964 (SOU 1964:65) att lantbruks- och skogsvårdsorganisationerna
på både central och regional nivå skulle slås samman till en statlig
myndighet. Förslaget, som vid remissbehandlingen blev föremål för delade
meningar, genomfördes inte. I stället uppdrogs åt skogspolitiska utredningen
år 1965 att pröva den organisatoriska utformningen av statens medverkan i
skogsbrukets rationalisering, bl. a. frågan om sammanslagning med de
statliga lantbruksnämnderna. Samma år fattade riksdagen principbeslut om
att lantbruksnämnderna skulle omorganiseras och samtidigt ta över vissa
uppgifter från hushållningssällskapen. På grundval av nämnda principbeslut
fastställde riksdagen år 1967 de närmare grunderna för omorganisationen.
Lantbruksnämndernas organisation bygger alltjämt i stor utsträckning på nu
angivna organisationsprinciper. Genom beslut av riksdagen år 1978 har dock
införts en ny beslutsorganisation vid nämnderna. Vidare har rådgivningsverksamheten
i de utpräglade glesbygderna byggts ut.

I sitt principbetänkande år 1973 föreslog skogspolitiska utredningen en i
förhållande till lantbruksorganisationen fristående statlig skogsvårdsorganisation.
Något detaljförslag lämnades inte. I direktiven till skogsadministrativa
utredningen som därefter tillkallades anförde dåvarande chefen för
jordbruksdepartementet att skogsvårdsstyrelsernas dåvarande speciella
förvaltningsrättsliga ställning borde upphöra och att styrelserna i fortsättningen
borde vara rent statliga organ. Utredningen utgick härifrån och
föreslog i sitt i februari 1980 avlämnade slutbetänkande (Ds Jo 1980:1) att
styrelserna gjordes till helstatliga regionala myndigheter med skogsstyrelsen
som chefsmyndighet. Deras ställning enligt utredningens förslag skulle
därmed kunna liknas vid lantbruksnämndernas ställning i förhållande till
lantbruksstyrelsen. Ett regeringsförslag i enlighet med vad utredningen
förordat godkändes förra året av riksdagen.

Av den nu lämnade redogörelsen framgår att frågan om en sammanslagning
eller närmare organisatorisk samordning av den statliga rationaliseringsverksamheten
på jordbrukets och skogsbrukets områden i olika
avseenden varit föremål för ingående prövning.

Resultaten av de gjorda utredningarna har emellertid inte ansetts utgöra
tillräckliga motiv för en sammanslagning av de berörda myndighetssektorerna.
Behovet av samordning i frågor av gemensamt intresse för jord- och
skogsbruk har man beaktat bl. a. genom att i gällande instruktioner införa
regler om rätt för representanter för skogsvårdsstyrelse att närvara vid
handläggningen av ärende i lantbruksnämnd och vice versa.

Det bör framhållas att frågan om ytterligare samordning av vissa
administrativa resurser på lantbruksnämnderna, skogsvårdsstyrelserna och
den lokala fiskeriadministrationen ingår bland aktuella översynsprojekt som
bearbetas inom regeringskansliet. Enligt vad utskottet erfarit kommer inom
kort en särskild utredare att tillsättas för att se över hithörande frågor.

Utskottet finner mot bakgrund av vad här anförts inte tillräckliga skäl att
påyrka någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida med anledning av

JoU 1981/82:21

motion 1452, i vad avser yrkandet om en ny utredning om sammanslagning av
berörda statliga myndigheter på skogsbrukets och jordbrukets områden.

Inte heller motionärens begäran om en översyn av stödet till jordbrukets
och skogsbrukets rationalisering mot bakgrund av tillkomsten av de nya
utvecklingsfonderna synes f. n. böra påkalla någon riksdagens ytterligare
åtgärd. Utskottet vill härvidlag fästa uppmärksamheten på att den förra året
tillkallade kommittén (Jo 1981:04) om det statliga stödet till jordbruket i
norra Sverige enligt sina direktiv bl. a. har att pröva hithörande frågor.

Verksamheten vid vissa lantbruksnämnder berörs i ett par motioner. I
motion 804 begärs sålunda en översyn av verksamheten och organisationen
inom de båda lantbruksnämnderna i Malmöhus och Kristianstads län. I
motion 1907 förordas en decentralisering av viss del av verksamheten vid
lantbruksnämnden i Gävleborgs län till ett föreslaget jord- och skogsbrukscentrum
i Bollnäs. Enligt den förstnämnda motionen talar en rad skäl för en
sammanslagning av de båda lantbruksnämnderna i Skåne. Bl. a. skulle
kontakterna med lantbrukskooperationen som är organiserad i ett provinsförbund
underlättas. Besparingar och bättre resursutnyttjande skulle vidare
kunna åstadkommas. Enligt den andra motionen skulle den förordade
decentraliseringen i hög grad främja samarbetet mellan företrädarna för
jord- och skogsbruket i Hälsingland. En viss samordning med veterinärverksamheten
i länet skulle också kunna åstadkommas.

Utskottet vill framhålla att det i första hand ankommer på lantbruksstyrelsen
att inom givna anslagsramar leda och övervaka verksamheten vid
lantbruksnämnderna och ta de initiativ som erfordras för att tillse att den
statliga rationaliseringsverksamheten på jordbrukets område utformas så
rationellt och effektivt som möjligt. Som bl. a. redovisas i samband med
lantbruksstyrelsens anslagsäskanden görs också inom lantbruksverket förutom
fortlöpande studier av olika delar av verksamheten regelbundet större
och mera genomgripande översyner av hela verksamhetsområden. Som
exempel kan nämnas den översyn av rådgivningsverksamheten inom vissa
glesbygder som redovisades för riksdagen vid budgetbehandlingen år 1979.
Nämnda år tillsatte lantbruksstyrelsen en arbetsgrupp med uppgift att
undersöka och redovisa förslag till anpassning av verkets arbetsvolym till den
resursminskning som kan komma att ske under de närmaste åren. Gruppen
skall koncentrera sitt arbete på frågor som är av betydelse för arbetsbelastningen
inom verket. Till sådana frågor hör omprioriteringar samt avveckling
eller förändring av ambitionsnivån inom olika delar av verksamheten.
Gruppen skall arbeta förutsättningslöst och redovisa besparingsförslag, såväl
sådana som kan ske genom omprioriteringar inom ramen för gällande
instruktioner, författningar etc. som förslag som kräver beslut av statsmakterna.
En rad rationaliseringsförslag har presenterats varav flera redan har
genomförts medan andra är föremål för fortsatta överväganden inom
lantbruksstyrelsen. Bland sådant som diskuteras ingår även möjligheterna
att slå samman vissa lantbruksnämnder för att på så sätt bredda basen för

JoU 1981/82:21

fältverksamheten och även rationalisera den administrativa verksamheten.

Givetvis anser utskottet det angeläget att alla möjligheter tas till vara när
det gäller att effektivisera och samordna verksamheten inom den statliga
rationaliseringsverksamheten på jordbrukets område. Med hänsyn till vad
nyss anförts rörande det fortlöpande översynsarbete som pågår inom
lantbruksverket synes något ytterligare initiativ i frågan från riksdagens sida
inte erforderligt med anledning av de båda nu behandlade motionerna. I
detta sammanhang vill utskottet också erinra om den tidigare nämnda
aviserade utredningen om möjligheterna till samordning av vissa resurser vid
lantbruksnämnderna, skogsvårdsstyrelserna och den lokala fiskeriadministrationen.

Utskottet föreslår således att motionerna 804 och 1907 lämnas utan
riksdagens vidare åtgärd.

I samband med att riksdagen förra året fastställde riktlinjer för energipolitiken
beslöts att särskilda medel skulle avsättas för energirådgivning till
jordbruk och trädgårdsnäring. Verksamheten skulle - i likhet med energirådgivningen
till näringslivet i övrigt - finansieras via oljeersättningsfonden.
Behovet av medel för rådgivningsverksamheten beräknades till 9 milj. kr. för
treårsperioden 1981/82-1983/84. För innevarande budgetår beräknades
behovet av medel för verksamheten till 3 milj. kr. Högst sistnämnda belopp
får disponeras från förslagen Lantbruksstyrelsen och Lantbruksnämnderna,
vilka för ändamålet tillförts medel från nyssnämnda fond med 300 000 kr.
resp. 2 700 000 kr.

I motion 1927 görs uttalanden av innebörd att förfarandet vid rekryteringen
av ifrågavarande energirådgivningstjänster och i övrigt gjorda omdispositioner
av personalen lett till en minskning av antalet mekaniseringsrådgivare.
Enligt motionären är detta allvarligt i en tid när mekaniseringsfrågorna
blir alltmera komplexa och kapitalkrävande. I motionen hemställs att
riksdagen vid behandlingen av förevarande anslag beslutar att vakanssatta
tjänster inom mekaniseringsrådgivningen hos lantbruksnämnderna återbesätts
genom omprioritering av verksamheten på sätt närmare anges i
motionen.

Utskottet vill framhålla att det ankommer på lantbruksverket att närmare
avgöra hur de anvisade medlen till energirådgivning skall användas för att
tillgodose syftet med desamma. Några närmare regler eller villkor härvidlag
har ej fastställts av riksdagen. Motionen berör även i övrigt frågor som faller
inom verkets ansvarsområde. Med hänsyn härtill anser utskottet att
riksdagen inte bör göra något sådant bindande uttalande som förordas i
motion 1927. Motionen avstyrks därför.

Rådgivningsverksamheten vid lantbruksnämnderna berörs även i motion
1903, vari föreslås att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder som
innebär att odlare som vill tillämpa alternativa odlingsformer får motsvarande
möjligheter till information och rådgivning via lantbruksnämnderna som

JoU 1981/82:21

övriga odlare. Motionärerna anför att det givetvis inte finns underlag för
varje lantbruksnämnd att skaffa sig någon konsulent med inriktning på
alternativa odlingsformer. Lämpligare kan vara att någon centralt placerad
konsulent ställs till samtliga lantbruksnämnders förfogande för att svara för
rådgivning och information till odlare som intresserar sig för sådana
odlingsmetoder. Man kan också tänka sig ett samarbete med organisationer
som Svenska biodynamiska föreningen, Föreningen Naturenlig odling och
Svenska föreningen för organisk biologisk odling.

Utskottet får erinra om att riksdagen vid ett flertal tidigare tillfällen i
samband med behandling av frågan om stöd till alternativ jordbruksteknik
gjort uttalanden av innebörd bl. a. att det på skilda håll pågående forskningsoch
utvecklingsarbetet på förevarande område förtjänade statligt stöd och att
sådant också lämnades i olika sammanhang. Såvitt avser frågan om
alternativa odlingsmetoder har utskottet framhållit att ansvariga myndigheter
naturligtvis även bör lämna information och rådgivning om den s. k.
naturenliga odlingens möjligheter. Som utskottet tidigare anfört talar
övervägande skäl för att samhällets insatser härvidlag sker via de organ som
normalt svarar för sådan verksamhet, dvs. i första hand lantbruksnämnderna
när det gäller rådgivning. De åtgärder som på skilda håll sätts in i forskningsoch
försöksverksamheten på förevarande område bör bidra till att skapa ett
säkrare underlag för det fortsatta handlandet. Med hänsyn till gjorda
uttalanden av riksdag och regering i detta ämne och till de åtgärder som i
olika hänseenden vidtagits bör liksom hittills kunna förutsättas att vunna
forskningsrön och erfarenheter kommer den naturenliga odlingens intressenter
till godo utan något ytterligare initiativ från riksdagens sida.

Den år 1979 tillsatta utredningen om användningen av kemiska medel i
jord- och skogsbruket har bl. a. till uppgift att inventera och redovisa de
alternativa odlingsmetoder som finns tillgängliga för att helt eller delvis
ersätta de kemiska preparaten. Motioner med förslag till samhälleligt stöd till
bl. a. forskning, rådgivning och utbildning rörande alternativa odlingsformer
har på utskottets förslag tidigare överlämnats till utredningen (se JoU
1979/80:6).

Med hänsyn till det anförda bör riksdagen kunna lämna motion 1903 utan
ytterligare åtgärd.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1982/83
anvisar ett förslagsanslag av 42 204 000 kr.,

2. att riksdagen till Lantbruksnämnderna för budgetåret 1982/83
anvisar ett förslagsanslag av 218 617 000 kr.,

3. beträffande utredning om eventuell sammanslagning av lantbruksstyrelsen
och skogsstyrelsen m. m.

att riksdagen lämnar motion 1981/82:1452 yrkande 1 utan
ytterligare åtgärd,

JoU 1981/82:21

4. beträffande viss översyn av stödet till lantbrukets rationalisering att

riksdagen lämnar motion 1981/82:1452 yrkande 2 utan
ytterligare åtgärd,

5. beträffande översyn av verksamheten vid lantbruksnämnderna
i Kristianstads och Malmöhus län

att riksdagen lämnar motion 1981/82:804 utan ytterligare
åtgärd,

6. beträffande decentralisering av viss del av verksamheten vid
lantbruksnämnden i Gävleborgs län

att riksdagen lämnar motion 1981/82:1907 utan ytterligare
åtgärd,

7. beträffande lantbruksnämndernas energirådgivning m. m.
att riksdagen avslår motion 1981/82:1927,

8. beträffande information rörande alternativa odlingsformer
att riksdagen lämnar motion 1981/82:1903 utan ytterligare
åtgärd.

5. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt B 3 (s. 21-23) och hemställer

1. att riksdagen medger att under budgetåret 1982/83 statsbidrag
beviljas till jordbrukets rationalisering med sammanlagt högst
56 000 000 kr.,

2. att riksdagen till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m.
för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 70 000 000
kr.

6. Markförvärv för jordbrukets rationalisering. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt B 4 (s. 23-25) och hemställer

1. att riksdagen medger att lantbruksstyrelsen för förvärv av viss
mark får disponera en rörlig kredit av 200 000 000 kr. i
riksgäldskontoret t. o. m. den 31 december 1983,

2. att riksdagen till Markförvärv för jordbrukets rationalisering för
budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 1 000
kr.

7. Lån med uppskjuten ränta. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkt B 5 (s. 26) och hemställer

att riksdagen till Lån med uppskjuten ränta för budgetåret 1982/83
anvisar ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

8. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkt B 6 (s. 26-29) och hemställer

1. att riksdagen medger att för budgetåret 1982/83 statlig kreditgaranti
lämnas för lån till jordbrukets rationalisering m. m., för
lån till trädgårdsnäringens rationalisering m. m., för lån till

JoU 1981/82:21

rennäringens rationalisering m. m. och för lån till inköp av
avelshästar och ridhästar med sammanlagt 550 000 000 kr.,

2. att riksdagen Täckande av förluster pä grund av statlig
kreditgaranti för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag
av 10 000 000 kr.

9. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m. m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt B 7 (s. 29-30) och hemställer

1. att riksdagen medger att under budgetåret 1982/83 statsbidrag
beviljas till trädgårdsnäringens rationalisering, m. m. med
sammanlagt högst 7 000 000 kr.,

2. att riksdagen till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering,
m. m. för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av
4 000 000 kr.

10. Främjande av trädgårdsnäringen och Stöd till innehavare av fjällägenheter
m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna
B 8-B 9 (s. 30-32) och hemställer

1. att riksdagen till Främjande av trädgårdsnäringen för budgetåret
1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 900 000 kr.,

2. att riksdagen till Stöd till innehavare av fjällägenheter m. m. för
budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 1 100 000
kr.

11. Främjande av husdjursaveln m. m. Regeringen har under punkt B 10 (s.
32-33) föreslagit riksdagen att till Främjande av husdjursaveln m. m. för
budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag av 1 020 000 kr.

Motion

I motion 1981/82:799 av Gunhild Bolander och Martin Olsson (båda c)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående medel till Svenska fåravelsförbundets kontrollverksamhet.

Utskottet

Från förevarande anslag bestrids bidrag till avelsföreningar och liknande
organisationer. Vidare utgår från anslaget stöd åt hästaveln. Detta koncentreras
i huvudsak till hästpremiering, hingsthållning och bidrag till vissa
andra kvalitetsbefrämjande åtgärder enligt beslut av 1966 års riksdag.

Lantbruksstyrelsen är f. n. huvudman för fårkontrollen medan lantbruksnämnderna
svarar för fältarbetet på området. Som redovisas i propositionen
tillsatte lantbruksstyrelsen i maj 1980 en arbetsgrupp med uppgift att utreda
fårkontrollens framtida organisation. Arbetsgruppen har bl. a. föreslagit att
Svenska fåravelsförbundet övertar huvudmannaskapet för fårkontrollen

JoU 1981/82:21

fr. o. m. den 1 januari 1983. Detta innebär framför allt att nämndernas
arbete med fårkontrollen kommer att minska avsevärt. I samband med
övertagandet av huvudmannaskapet kommer Svenska fåravelsförbundet att
få nya ekonomiska åtaganden. Kontrollen kommer liksom f. n. att finansieras
dels med regleringsmedel, dels med djuravgifter. Svenska fåravelsförbundet,
som är ett relativt litet förbund, beräknas få vissa finansiella
svårigheter att klara huvudmannaskapet under i första hand kontrollåret
1983. Styrelsen har därför föreslagit att ett engångsanslag på 120 000 kr.
anvisas som stöd till fårkontrollen. Enligt styrelsens mening bör förevarande
anslag därför höjas med sagda belopp.

Regeringen har inte ansett sig kunna biträda styrelsens framställning utan
föreslår att anslaget för nästa budgetår förs upp med oförändrat belopp,
1 020 000 kr.

Enligt motion 799 bör - under förutsättning att beslut fattas om att den
föreslagna överföringen av huvudmannaskapet till Svenska fåravelsförbundet
- lantbruksstyrelsen för ändamålet dels ta i anspråk den reservation på
40 000 kr. som redovisades i budgetpropositionen, dels omfördela medel från
det övriga anslaget så att verksamheten med fårkontroll och utvecklingen av
densamma kan tryggas.

Utskottet finner i likhet med regeringen inte tillräckliga skäl att i rådande
ansträngda budgetläge tillmötesgå lantbruksstyrelsens begäran om uppräkning
av förevarande anslag för att finansiera vissa utgifter i samband med den
planerade ändringen av huvudmannaskapet för fårkontrollen. Inte heller
finner utskottet den i motionen förordade lösningen tillämpbar. Det kan
bl. a. nämnas att den i propositionen redovisade reservationen endast är av
bokföringsmässig karaktär. Motsvarande medel är enligt vad utskottet
inhämtat genom gjorda bidragsutfästelser redan tagna i anspråk.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att regeringens förslag
under denna punkt godtas och att motion 799 i överensstämmelse härmed
lämnas utan bifall.

Utskottet hemställer

1. beträffande stöd åt fårkontrollen

att riksdagen lämnar motion 1981/82:799 utan ytterligare
åtgärd,

2. att riksdagen till Främjande av husdjursaveln rn. m. för
budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 1 020 000
kr.

12. Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt B 13 (s. 34) och hemställer

att riksdagen till Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling för
budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 215 000
kr.

JoU 1981/82:21

13. Främjande av rennäringen. Regeringen har under punkt B 14 (s. 35-36)
föreslagit riksdagen att till Främjande av rennäringen för budgetåret 1982/83
anvisa ett reservationsanslag av 2 440 000 kr.

Motioner

I motion 1981/82:1030 av John Andersson m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen
under bil. 13, B 14 Främjande av rennäringen, beslutar anvisa ett med
245 000 kr. till 2 685 000 kr. förhöjt belopp.

I motion 1981/82:1446 av Tore Nilsson (m) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs för att snarast
lösa de sociala trygghetsfrågorna för de renskötande samerna.

I motion 1981/82:1895 av Georg Andersson och Curt Boström (båda s)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs för att snarast lösa de sociala trygghetsfrågorna för de
renskötande samerna.

Utskottet

Förevarande anslag används för upplysning, rådgivning och kontaktåtgärder
på rennäringens område samt för bidrag till konsulentverksamhet vid
Svenska samernas riksförbund. Vidare används anslaget för att främja
avsättningen av renkött, för mindre undersökningar av betydelse för
renskötseln, för underhåll av vissa anläggningar i renskötselområdet samt till
bidrag avseende rennäringens katastrofskadeskydd. Anslaget används också
till åtgärder till följd av 1972 års svensk-norska renbeteskonvention.

Den skatt på bensin som förbrukas vid användning av snöskoter inom
rennäringen erhåller näringen f. n. i form av kollektiv återbäring från
anslaget Kompensation för bensinskatt till rennäringen. Anslaget, som för
innevarande budgetår uppgår till 945 000 kr., står till lantbruksstyrelsens
förfogande och medlen betalas ut efter rekvisition till Svenska samernas
riksförbund (SSR), som disponerar anslaget enligt landsmötets beslut för
ändamål som gagnar renskötande samer. Som anförs i propositionen bör de
former av restitution av bensinskatt som berör olika näringsgrenar inom
jordbruksdepartementets verksamhetsområde upphöra fr. o. m. budgetåret
1982/83. Anslaget Kompensation för bensinskatt till rennäringen upphör
därmed fr. o. m. samma budgetår. För motsvarande ändamål bör under
anslaget till Främjande av rennäringen beräknas ett belopp av 0,7 milj. kr.
vilket innebär en nettobesparing på statsbudgeten. I övrigt bör detta anslag
enligt propositionen räknas upp med 260 000 kr.

Förslaget att avskaffa den kollektiva bensinskatterestitution och i stället
anvisa vissa medel under nu ifrågavarande anslag innebär som framgår av det
föregående en anslagsminskning för berörda ändamål med 245 000 kr.

I de med anledning av förslaget väckta motionerna 1030, 1446 och 1895

JoU 1981/82:21

uttrycks oro för att regeringens förslag skall medföra svårigheter att skapa ett
tillfredsställande socialt trygghetssystem för de renskötande samerna. I
motionerna påpekas att samernas landsmöte åt 1977 beslutade att utgående
belopp för bensinskatterestitution skulle användas för att bekosta en liv- och
olycksfallsförsäkring för de renskötande samerna jämte medförsäkrade. SSR
planerar att bygga ut detta försäkringsskydd med sikte på att uppnå
jämförbart försäkringsskydd med det som gäller för flertalet löneanställda
medborgare i Sverige och som stått som mönster för det s. k. trygghetspaketet
för lantbrukare. Kostnaden för den årliga premien skulle härvid bli i
storleksordningen 1,3 milj. kr. För att realisera detta har förbundet räknat
med att nu utgående bensinskatterestitution skulle stå till förfogande med
lägst tidigare utgående belopp dvs. 945 000 kr. och att mellanskillnaden
skulle finansieras i särskild ordning.

Genom den sänkning av anslaget som nu föreslås kommer det enligt
motionärerna att bli svårt för SSR att förverkliga sina planer på ett förbättrat
försäkringsskydd för de renskötande samerna. I ett par av motionerna
påpekas att utredningen om rennäringens ekonomiska förhållanden -rennäringskommittén - enligt sina direktiv skall utarbeta förslag till ett
inkomstmål för rennäringen. Det genom budgetpropositionens förslag
uppkomna läget understryker enligt motionärernas mening nödvändigheten
av att kommittén också beaktar de sociala trygghetsfrågorna för de
renskötande samerna. Enligt motionerna 1446 och 1895 bör regeringen
försäkra sig om att rennäringskommittén kommer att ta fram förslag till
finansiering, lagändringar m. m. för att lösa de sociala trygghetsfrågorna för
de renskötande samerna efter mönster för vad som gäller för jordbrukare. I
motion 1030 yrkas på en direkt uppräkning av anslaget med 245 000 kr. till
2 685 000 kr.

Företrädare för SSR har i anslutning till förevarande ärende uppvaktat
utskottet och därvid anfört synpunkter på bl. a. rennäringens aktuella
ekonomiska situation.

Enligt vad utskottet erfarit är det i propositionen beräknade beloppet av
0,7 milj. kr. tillräckligt för att täcka kostnaderna för nu utgående
försäkringsskydd. Detta skydd är dock betydligt blygsammare än det på
arbetsmarknaden allmänt förekommande, som bl. a. stått som förebild för
det s. k. trygghetspaketet för jordbrukare.

Utskottet vill för sin del understryka angelägenheten av att rennäringsutövarna
på sikt tillförsäkras ett socialt försäkringsskydd som motsvarar det
som gäller för andra jämförbara grupper. Som anförs i motionerna finns
starka skäl för att de sociala trygghetsfrågorna för de renskötande samerna
löses efter samma mönster som gäller för jordbrukare.

I direktiven för den år 1979 tillsatta utredningen (Jo 1979:08) om
rennäringens ekonomiska förhållanden anförs bl. a. (Dir. 1979:116) att det
är av stor betydelse att förutsättningar finns för att uppfylla de mål
statsmakterna har ställt upp för rennäringens fortbestånd. En grundläggande

JoU 1981/82:21

förutsättning härför är att ekonomisk trygghet skapas för rennäringens
utövare. Inkomst- och lönsamhetsförhållandena inom rennäringen bör
utredas och en översyn göras av näringens ekonomiska förhållanden.
Utredaren bör pröva olika förslag i syfte att skapa förutsättningar för dem
som är sysselsatta inom rennäringen för att få en tillfredsställande ekonomisk
och social standard och trygghet i arbetet. De förslag utredaren lägger fram
bör vara ägnade att inom samebyns ram stimulera till bärkraftiga renskötselföretag.

Enligt utskottets uppfattning får förutsättas att frågan om utbyggnad av
försäkringsskyddet för de renskötande samerna i nyss angiven riktning
kommer att tillmätas stor betydelse vid utredningens överväganden. Vad
utskottet i detta sammanhang anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

Medelsberäkningen under anslaget föranleder ingen erinran från utskottets
sida. Förslaget om en uppräkning av anslaget i enlighet med yrkandet i
motion 1030 är utskottet således ej berett biträda.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1981/82:1030 i förevarande del till Främjande av
rennäringen för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag
av 2 440 000 kr.,

2. beträffande trygghetsfrågor för de renskötande samerna

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1981/82:1030 i
återstående del samt motionerna 1981/82:1446 och 1981/
82:1895.

Jordbruksprisreglering

14. Statens jordbruksnämnd och Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna C 1—C 2 (s.
37-39) och hemställer

1. att riksdagen till Statens jordbruksnämnd för budgetåret
1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 24 744 000 kr.,

2. att riksdagen till Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden för
budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 2 231 000 kr.

15. Prisstöd till jordbruket i norra Sverige. Regeringen har under punkt C 6
(s. 40-41) föreslagit riksdagen att till Prisstöd till jordbruket i norra Sverige
för budgetåret 1982/83 anvisa ett förslagsanslag av 235 000 000 kr.

JoU 1981/82:21

Motion

I motion 1981/82:1449 av Per Petersson m. fl. (m) yrkas att riksdagen
beslutar hos regeringen anhålla att motionen skall överlämnas till utredningen
för översyn av stödet till jordbruket i norra Sverige m. m. för
beaktande.

Utskottet

Förevarande anslag disponeras av statens jordbruksnämnd för pristillägg
enligt förordningen (1978:472) om prisstöd till vissa jordbruk (omtryckt
1980:490, ändrad 1981:640) och enligt kungörelsen (1973:508) om prisstöd
till rennäringen (ändrad senast 1981:64).

Medelsbehovet på anslaget beräknas i propositionen till 235 milj. kr. för
nästa budgetår. Beräkningen föranleder ingen erinran från utskottets
sida.

I motion 1449 anförs att avräkningspriserna på jordbruksprodukter f. n.
bestäms av den effektivitet som jordbrukarna och deras organisationer kan
uppnå. Till detta pris kommer så det prisstöd till jordbruket i norra Sverige
som beslutats av statsmakterna och där medlen tas ur budgeten. Prisstödet är
ett fast belopp och har till uppgift att utjämna de geografiska och klimatiska
skillnaderna. Om priset relativt sett sänks i jordbruksbygderna så sänks det
alltså lika mycket i stödområdena. För att inte spoliera de satsningar som
gjorts av huvudsakligen befolkningspolitiska skäl skulle enligt motionärernas
mening utöver Norrlandstillägget ett regionalpolitisk! tillägg behövas. Hur
detta skulle kunna genomföras rent praktiskt är svårare att precisera, men
bör på regional nivå kunna ske ungefär på samma sätt som nu sker på
riksnivå. I motionen diskuteras ett exempel på en möjlig normkalkylmetod.
Enligt motionärernas mening skulle det vara av värde om förslagen i
motionen snabbt kunde prövas inom den år 1981 tillsatta utredningen om det
statliga stödet till jordbruket i norra Sverige. Motionen utmynnar i ett
yrkande att densamma överlämnas till nyssnämnda utredning för beaktande.

Utskottet har tidigare framhållit att det är angeläget att jordbruket i norra
Sverige ges fortsatta möjligheter att nå en med det mellansvenska jordbruket
jämförbar lönsamhet. Detta betonas också i direktiven (Dir. 1981:17) för
kommittén om det statliga stödet till jordbruket i norra Sverige. Enligt
direktiven skall kommittén bl. a. beakta den regionalpolitiska utvecklingen
inom berörda regioner och vilka krav denna ställer i fråga om produktionsvolym
samt utformning och inriktning av de jordbrukspolitiska stödåtgärderna.
Översynen är inte begränsad till prisstödet utan omfattar hela det
statliga stödet till jordbruket i norra Sverige. Kommittén är därvid
oförhindrad att pröva nya former av stöd. Till grund för kommitténs förslag
bör ligga en analys av produktionsutvecklingen i norra Sverige liksom

JoU 1981/82:21

inkomstutvecklingen för jordbrukarna i de berörda områdena och de
faktorer som påverkar denna. Därvid bör jämförelser göras med motsvarande
förhållanden i mellersta Sverige. Så långt möjligt bör utvecklingen för
jordbruk med olika driftsinriktningar belysas. Vidare bör belysas de
förändringar som har ägt rum inom jordbruksnäringen i norra Sverige sedan
frågan senast prövades av 1972 års jordbruksutredning. Särskild uppmärksamhet
bör ägnas situationen för de företag som under senare år gjort stora
investeringar. Kommittén skall också pröva det nuvarande prisstödets
inriktning och fördelning på olika produkter och föreslå de ändringar som
kan motiveras.

Enligt utskottets mening kan mot bakgrund av det anförda förutsättas att
den i motion 1449 berörda problematiken beaktas av kommittén utan något
särskilt påpekande härom från riksdagens sida. Utskottet finner därför inte
nödvändigt att påyrka någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av
motionen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Prisstöd till jordbruket i norra Sverige för
budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 235 000 000
kr.,

2. beträffande visst regionalpolitiskt pristillägg

att riksdagen lämnar motion 1981/82:1449 utan ytterligare
åtgärd.

16. Bidrag till permanent skördeskadeskydd. Regeringen har under punkt C
7 (s. 41-42) föreslagit riksdagen att till Bidrag till permanent skördeskadeskydd
för budgetåret 1982/83 anvisa ett anslag av 15 000 000 kr.

Motioner

I motion 1981/82:1422 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) yrkas, såvitt
nu är i fråga (yrkande 1), att riksdagen beslutar att under anslaget C 7. Bidrag
till permanent skördeskadeskydd för budgetåret 1982/83 anvisa 3 000 000
kr.

I motion 1981/82:2108 av Svante Lundkvist m. fl. (s) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 1), att riksdagen till Bidrag till permanent skördeskadeskydd
för budgetåret 1982/83 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 15
milj. kr. minskat förslagsanslag.

Utskottet

Nuvarande tillskott till skördeskadefonden utgör ca 30 milj. kr., varav 20
milj. kr. av budgetmedel och ca 10 milj. kr. av skördeskadeavgifter, jämte
ränta på innestående medel. Räntan uppgick för år 1980 till 53,2 milj. kr. och
beräknas för år 1981 uppgå till ca 60 milj. kr. Totalt har fonden tillförts 303

JoU 1981/82:21

milj. kr. i räntemedel sedan år 1961, skyddets första år. Under de fem senaste
åren har fonden tillförts sammanlagt ca 415 milj. kr. Under samma tid har ca
242 milj. kr. utbetalats ur fonden. Fondens behållning är f. n. 425 milj.
kr.

Regeringens förslag innebär att anslaget för nästa budgetår förs upp med
15 milj. kr. vilket innebär en besparing med 5 milj. kr. i förhållande till
innevarande budgetår. I motion 1422 framhålls att det med hänsyn till
fondens behållning och fondens ränteinkomster bör kunna sparas ytterligare
12 milj. kr. på detta anslag och att jordbrukets bidrag till fonden kan minskas
i motsvarande mån. Enligt motion 2108 finns det mot bakgrund av fondens
storlek inte anledning att för nästa budgetår tillföra ytterligare medel till
fonden.

Utskottet har vid tidigare tillfällen, när förevarande anslag behandlats,
ifrågasatt om det är förenligt med skördeskadeskyddets försäkringsmässiga
karaktär att låta finansieringen av detsamma fluktuera i takt med tillfälliga
förändringar i skadeutfallet olika år emellan. Med beaktande av det
ansträngda statsfinansiella läget och med hänsyn till skördeskadefondens
betydande storlek har det dock enligt utskottets mening kunnat godtas att
medelstillförseln till fonden minskats temporärt.

I det ansträngda budgetläge som alltjämt råder finner utskottet att det är
ytterst angeläget att budgeten inte belastas med utgifter som inte är absolut
nödvändiga. Som i det föregående anförts uppgår behållningen på skördeskadefonden
f. n. till 425 milj. kr. Regeringens förslag till anslagsminskning
framgår mot bl. a. denna bakgrund som alltför begränsat. I motion 2108
upprepas ett vid flera tillfällen framlagt förslag om att - beroende på fondens
storlek - densamma inte tillförs ytterligare statsbidragsmedel. Utskottet
anser att denna bedömning är riktig. I likhet med motionärerna finner
således utskottet att skördeskadefonden för nästa budgetår inte behöver
tillföras ytterligare budgetmedel. I enlighet med gällande fördelningsprincip
bör detta också kunna gälla i fråga om de medel som tillförs fonden från
jordbruket.

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med ett formellt belopp av 1 000
kr.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2108 yrkande 1 och
med anledning av regeringens förslag och motion 1981/82:1422
yrkande 1 till Bidrag till permanent skördeskadeskydd för
budgetåret 1982/83 anvisar ett anslag av 1 000 kr.

JoU 1981/82:21

17. Administration av permanent skördeskadeskydd m. m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt C 8 (s. 42-43) och hemställer

att riksdagen till Administration av permanent skördeskadeskydd
m. m. för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av
36 878 000 kr.

Skogsbruk

18. Skogsstyrelsen och Skogsvårdsstyrelserna. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkterna D 1-D 2 (s. 44—47) och hemställer

1. att riksdagen till Skogsstyrelsen för budgetåret 1982/83 anvisar
ett förslagsanslag av 24 641 000 kr.,

2. att riksdagen till Skogsvårdsstyrelserna för budgetåret 1982/83
anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

19. Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter. Regeringen har under
punkt D 3 (s. 47^18) föreslagit riksdagen att till Skogsvårdsstyrelserna:
Myndighetsuppgifter för budgetåret 1982/83 anvisa ett förslagsanslag av
lil 868 000 kr.

Motioner

I motion 1981/82:612 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen under
bil. 13, D 3, Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter, beslutar anvisa ett
med 20 000 000 kr. till 131 868 000 kr. förhöjt belopp.

I motion 1981/82:1917 av Kerstin Nilsson m. fl. (s) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna, med anledning av kraftigt utökade
statsanslag till skogsvård, att mer omfattande introduktion och utbildning av
ungdom och kvinnor i skogsvård startas omgående, främst i Norrbottens
inland.

I motion 1981/82:2075 av Olof Palme m. fl. (s) yrkandena 6 och 7, yrkas att
riksdagen beslutar

6. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs
angående ökade insatser för att stimulera avverkningar och skogsvård i
Norrlands inland,

7. att till Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter för budgetåret
1982/83 anvisa ett jämfört med regeringens förslag med 10 000 000 kr. förhöjt
förslagsanslag av 121 868 000 kr.

Utskottet

Över anslaget anvisas medel för skogsvårdsstyrelsernas myndighetsuppgifter.
Anslaget har enligt regeringens förslag beräknats med utgångspunkt i

2 Riksdagen 1981182. 16 sami. Nr 21

Joli 1981/82:21

skogsstyrelsens huvudförslag. Det innebär att medel inte föreslagits för
förstärkningar i fråga om tjänstgöringsdagar m. m. Däremot beräknas
anslaget medge en ökning med 5 milj. kr. för information, rådgivning och
utbildning i skogsvårdsorganisationernas regi i anslutning till de särskilda
insatser som görs för avveckling av glesa skogar.

Enligt motion 612 är det i propositionen föreslagna anslaget oacceptabelt
lågt. I motion 2075 framhålls att antalet förrättningsdagar borde ökas med
10 000 dagar för budgetåret 1982/83 med hänsyn till att skogsvårdsstyrelsernas
resurser för myndighetsuppgifter i högre grad än förut måste inriktas på
insatser av skilda slag för att åstadkomma en ökad virkesproduktion.

Utskottet finner för sin del inte anledning motsätta sig regeringens
bedömning och tillstyrker att under denna anslagsrubrik förs upp ett
förslagsanslag av lil 868 000 kr.

Utskottets ställningstagande innebär att förslagen i motion 612 och i
motion 2075 yrkande 7 avstyrks.

Riksdagen har nyligen fattat beslut om vissa åtgärder för att stimulera till
ökad skogsproduktion (prop. 1981/82:30 bilaga 5, JoU 1981/82:8, rskr
1981/82:29). För att öka utbudet av virke både på kort och lång sikt och för att
stärka underlaget för sysselsättning och service i skogsbygderna godkände
riksdagen ett förslag från regeringen att planera vissa åtgärder för en
15-årsperiod. Bl. a. uppsattes som mål att under perioden avverka huvuddelen
av de glesa och lågproducerande skogarna i landet, dvs. sådana skogar
där tillväxten är lägre än den tillväxt som är möjlig, och att ersätta dem med
nya, produktivare bestånd.

I motion 1917 framhålls att de sålunda beslutade skogsvårdsåtgärderna
kan bilda grundval för många nya arbeten. Enligt motionärerna bör
yrkesintroduktion och utbildning av ungdom och kvinnor i skogsvård sättas i
relation och proportion till utökade statsbidrag. Särskilt angelägna är dessa
insatser enligt motionen i Norrbottens inland. Enligt motion 2075 bör
särskilda resurser riktas till Norrlands inland inom ramen för skogsvårdsorganisationens
myndighetsuppgifter. Härigenom kan även värdefulla arbetstillfällen
skapas.

Utskottet får erinra om att fördelningen av anslagna medel till de olika
regionerna i landet åvilar skogsstyrelsen. Det ankommer sedan på vederbörande
skogsvårdsstyrelse att anvisa medel till åtgärder inom det egna länet.
Därvid utgår man från verksamhetsplaneringen som har sin grund i det
aktuella åtgärdsbehovet inom varje konsulentdistrikt. Det är enligt utskottets
mening å andra sidan självklart att medel för skogsvård bör användas på
ett sådant sätt att även sysselsättningspolitiska mål uppnås. Att av
arbetslöshet särskilt drabbade grupper såsom ungdomar och kvinnor därvid
bör komma i fråga för utbildningsinsatser synes även motiverat. Utskottet
utgår från att skogsvårdsstyrelserna vid planeringen av skogsvårdsinsatserna
även beaktar sysselsättningsaspekter och att de i förekommande fall
samråder med länsarbetsnämnderna och kommunernas arbetsförmedlingar.

JoU 1981/82:21

Något särskilt uttalande härom från riksdagens sida synes inte erforderligt.
Motionerna avstyrks därför.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1981/82:612 och motion 1981/82:2075 yrkande 7 till
Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter för budgetåret
1982/83 anvisar ett förslagsanslag av lil 868 000 kr.,

2. beträffande viss inriktning av resurserna

att riksdagen avslår motion 1981/82:1917 och motion 1981/
82:2075 yrkande 6.

20. Skogsvårdsstyrelserna: Frö- och plantverksamhet. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt D 4 (s. 48-49) och hemställer

att riksdagen till Skogsvårdsstyrelserna: Frö- och plantverksamhet
för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

21. Skogsvårdsstyrelserna: Investeringar. Regeringen har under punkt D 5
(s. 49-50) föreslagit riksdagen att till Skogsvårdsstyrelserna: Investeringar
för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag av 46 000 000 kr.

Motion

I motion 1981/82:1456 av Arne Svensson (m) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande bibehållandet
av vissa plantskolor.

Utskottet

Över anslaget anvisas medel främst för nyinvesteringar i skogsvårdsstyrelsernas
uppdragsverksamhet och i frö- och plantverksamheten.

Enligt skogsstyrelsens planering kommer investeringarna för rationalisering
av plantskoleverksamheten att omfatta bl. a. en ökning av täckrotsproduktionen,
strukturrationalisering av barrotsproduktionen samt vissa
metodförbättringar. Planerna innefattar nedläggning av vissa plantskolor. I
propositionen säger sig jordbruksministern i huvudsak kunna godta skogsstyrelsens
plan för investeringar i frö- och plantverksamheten. Därvid måste
hänsyn tas till att ökade insatser krävs för att främja återväxten. Det kan
sålunda också bli nödvändigt att bedriva plantproduktion i vissa äldre
plantskolor under längre tid än vad skogsstyrelsen har planerat. När det
gäller anlitande av arbetskraft för genomförande av arbeten i anslutning till
aktuella investeringsobjekt är det enligt regeringsförslaget angeläget att
rekrytering sker i samråd med arbetsförmedlingen.

JoU 1981/82:21

I motion 1456 riktas uppmärksamheten på att jordbruksministern i
budgetpropositionen räknar med en ökad efterfrågan på skogsplantör
samtidigt som skogsstyrelsen i sin strukturplan för den framtida frö- och
plantverksamheten förutsatt en minskning av antalet plantskolor. Om
strukturplanen verkställs kommer investeringar som gjorts i nu nedläggningshotade
plantskolor att gå förlorade medan nya och dyra investeringar
både i mark och byggnader måste ske på andra håll, anför motionären. Som
exempel nämns att betydande investeringar under de senaste åren gjorts vid
plantskolan i Ljungaskog, Svenljunga. Starka skäl talar för att bibehålla
plantskolor i södra delen av Älvsborgs län, framhåller motionären.

Utskottet kan för sin del tillstyrka regeringens förslag och förordar således
att anslaget förs upp med 46 milj. kr.

När det gäller frågan om strukturrationaliseringen av skogsvårdsstyrelsernas
plantskolor finner utskottet i likhet med regeringen att skogsstyrelsens
planering i stort sett kan godtas. Emellertid kommer frö- och plantverksamhetens
omfattning att starkt påverkas framöver av den beslutade stora
satsningen på återväxtåtgärder efter avverkning av glesa skogar. Enligt
regeringens uppskattning kan det sammanlagda årliga plantbehovet beräknas
öka med upp emot 50 % varav ungefär hälften kommer att behöva
produceras i skogsvårdsstyrelsernas plantskolor. Utskottet finner liksom
regeringen att det kan bli nödvändigt att driva vissa plantskolor under längre
tid än vad som förutsattes i skogsstyrelsens strukturplan. Enligt utskottets
mening får förutsättas att vikten att undvika kapitalförstöring beaktas vid
strukturplanens genomförande. Ansvaret härför ligger emellertid på skogsstyrelsen.
Motionen bör med hänsyn till vad utskottet sålunda anfört icke
föranleda någon riksdagens ytterligare åtgärd.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Skogsvårdsstyrelserna: Investeringar för budgetåret
1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 46 000 000
kr.,

2. beträffande bibehållande av vissa plantskolor

att riksdagen lämnar motion 1981/82:1456 utan ytterligare
åtgärd.

22. Bidrag till skogsvård m. m. Regeringen har under punkt D 6 (s. 50-55)
föreslagit riksdagen dels att antaga förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift,

dels att

2. medge att under budgetåret 1982/83 statsbidrag beviljas med sammanlagt
högst 384 500 000 kr. till skogsvård m. m.,

3. till Bidrag till skogsvård m. m. för budgetåret 1982/83 anvisa ett
förslagsanslag av 295 000 000 kr.

Förslaget under punkt 1 bereds av skatteutskottet (SkU 1981/82:31).

JoU 1981/82:21

Motioner

I motion 1981/82:1043 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen
under bil. 13, D 6. Bidrag till skogsvård m. m. beslutar anvisa ett i
förhållande till regeringens förslag med 25 000 000 kr. förhöjt belopp.

I motion 1981/82:2075 av Olof Palme m. fl. (s) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 8), att riksdagen beslutar att till Bidrag till skogsvård m. m. för
budgetåret 1982/83 anvisa ett jämfört med regeringens förslag med
34 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 329 500 000 kr.

Utskottet

Riksdagens beslut hösten 1981 om åtgärder för en förbättrad virkesförsörjning
innebar bl. a. att ramarna för bidrag till skogsodling efter
avverkning av lågproducerande bestånd, till skogsbruksplaner och till
översiktliga skogsinventeringar ökades. Beslutet innebar också att insatserna
skulle planeras för en 15-årsperiod (prop. 1981/82:30 bil. 5, JoU 1981/82:8,
rskr 1981/82:29).

Utskottet biträder regeringens förslag att en sammanlagd ram av 384,5
milj. kr. för bidrag till skogsvård m. m. tas upp för budgetåret 1982/83.
Regeringen bör kunna jämka fördelningen mellan de olika ändamålen. För
utbetalning under anslaget bör beräknas 295 milj. kr.

Vad utskottet anfört innebär att yrkandena i motionerna 1043 och 2075
yrkande 8 avstyrks.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1981/82:1043 och motion 1981/82:2075 yrkande 8,
båda motionerna såvitt nu är i fråga, medger att under
budgetåret 1982/83 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst
384 500 000 kr. till skogsvård m. m.,

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1981/82:1043 och motion 1981/82:2075 yrkande 8,
båda motionerna såvitt nu är i fråga, till Bidrag till skogsvård
m. m. för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av
295 000 000 kr.

23. Stöd till byggande av skogsvägar. Regeringen har under punkt D 7 (s.
55-57) föreslagit riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1982/83 statsbidrag beviljas med sammanlagt
högst 50 000 000 kr. till byggande av skogsvägar,

2. medge att under budgetåret 1982/83 statlig garanti lämnas för lån till
byggande av skogsvägar med sammanlagt högst 11 000000 kr.,

3. till Stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret 1982/83 anvisa ett
förslagsanslag av 50 000 000 kr.

JoU 1981/82:21

Motion

I motion 1981/82:2075 av Olof Palme m. fl. (s) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 9), att riksdagen beslutar att till Stöd till byggande av skogsvägar för
budgetåret 1982/83 anvisa ett jämfört med regeringens förslag med
22 500 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 72 500 000 kr.

Utskottet

Skogsstyrelsen förordar i sin anslagsframställning att rambeloppet för
statsbidrag till byggande av skogsvägar höjs från nuvarande 50 milj. kr. till
72,5 milj. kr. I propositionen erinras om att riksdagen hösten 1981 ställde
ytterligare 20 milj. kr. utöver tidigare anvisade 50 milj. kr. till förfogande för
bidrag till byggande av skogsvägar. Med hänsyn till att skogsvägnätet har stor
betydelse för virkesförsörjningen föreslår jordbruksministern att den statsbidragsstödda
verksamheten även för nästa budgetår planeras för en
omfattning motsvarande ett bidragsbelopp av 70 milj. kr. Härav bör projekt
motsvarande 20 milj. kr. hållas i reserv för eventuella sysselsättningsskapande
åtgärder. Regeringen föreslår vidare att statlig garanti för lån till
skogsvägsbyggnadsföretag får lämnas intill ett belopp av 11 milj. kr. under
kommande budgetår.

I motion 2075 framhålls det angelägna med en fortsatt utbyggnad av
skogsbilvägarna inom det skogliga stödområdets inre zon. Utskottet kan
instämma i detta. I realiteten torde emellertid motionens förslag blott
beträffande finansieringsformen avvika från regeringens som ju utgår från att
ett eventuellt tillskott om 20 milj. kr. kommer att beviljas senare av
arbetsmarknadsmedel. Utskottet tillstyrker således regeringens förslag och
avstyrker motionen i denna del.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1981/82:2075 yrkande 9, såvitt nu är i fråga, medger
att under budgetåret 1982/83 statsbidrag beviljas med sammanlagt
högst 50 000 000 kr. till byggande av skogsvägar,

2. att riksdagen medger att under budgetåret 1982/83 statlig
garanti lämnas för lån till byggande av skogsvägar med
sammanlagt högst 11 000 000 kr.,

3. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1981/82:2075 yrkande 9, såvitt nu är i fråga, till Stöd
till byggande av skogsvägar för budgetåret 1982/83 anvisar ett
förslagsanslag av 50 000 000 kr.

JoU 1981/82:21

24. Främjande av skogsvård m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkt D 8 (s. 57) och hemställer

att riksdagen till Främjande av skogsvård m. m. för budgetåret
1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 6 000 000 kr.

Fiske

25. Fiskeristyrelsen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt E 1
(s. 58-60) och hemställer

att riksdagen till Fiskeristyrelsen för budgetåret 1982/83 anvisar ett
förslagsanslag av 22 958 000 kr.

26. Statens lokala fiskeriadministration. Regeringen har underpunkt E 2 (s.
60-61) föreslagit riksdagen att till Statens lokala fiskeriadministration för
budgetåret 1982/83 anvisa ett förslagsanslag av 10 226 000 kr.

Motion

I motion 1981/82:1904 av Filip Johansson (c) yrkas att riksdagen beslutar
att fiskevattensägarna skall vara representerade i länens fiskenämnder.

Utskottet

Regeringens förslag beträffande anslaget till statens lokala fiskeriadministration
innebär att medel för nästa budgetår delvis beräknas med
utgångspunkt i huvudförslaget.

Utskottet tillstyrker förslaget och förordar således att anslaget förs upp
med 10 226 000 kr.

Utskottet har funnit lämpligt att i detta sammanhang behandla en motion
om fiskenämndernas sammansättning.

Länens fiskenämnder inrättades genom beslut av 1975/76 års riksdag
(prop. 1975/76:130, JoU 1975/76:39, rskr 1975/76:317). De påbörjade sin
verksamhet den 1 juli 1977. Fiskenämnderna har till huvuduppgift att
handlägga ärenden rörande finansieringsstöd, rådgivning och fiskefrågor i
övrigt. De bör även fungera som beredande organ åt länsstyrelserna i
fiskefrågor som länsstyrelserna handlägger. Fiskenämnderna består av fem
ledamöter. Enligt riksdagsbeslutet om inrättande av fiskenämnder bör
yrkesfisket, fritidsfisket samt allmänna intressen vara företrädda i nämnderna.

I motion 1904 föreslås att riksdagen beslutar att även fiskevattensägarna
skall vara representerade i länens fiskenämnder. Fiskevattensägarnas
deltagande i fiskenämnderna måste enligt motionärens uppfattning anses

JoU 1981/82:21

som synnerligen angeläget då de frågor som behandlas i nämnderna i stor
utsträckning kommer att beröra tillgången på fiskevatten för såväl yrkesfiskets
som fritidsfiskets behov.

Ett motsvarande yrkande framfördes redan 1976 i samband med frågan om
inrättande av fiskenämnderna. Det vann emellertid inte riksdagens bifall.
Inte heller har riksdagen bifallit en för två år sedan väckt motion i ämnet,
bl. a. under hänvisning till den då väntade behandlingen av fiskevattensutredningens
förslag.

Utskottet har vid de tidigare tillfällen då frågan behandlats funnit att
förslaget i och för sig förtjänar beaktande. Utskottet instämmer med
motionären så till vida att det utan tvivel är angeläget att hänsyn tas till
fiskevattensägarnas synpunkter vid fiskenämndernas överväganden. Det må
å andra sidan framhållas att fisket vid rikets västra och södra kuster i stor
utsträckning är fritt. Det är enligt utskottets mening naturligt att fiskevattensägama
är företrädda i fiskenämnden i län där frågor som rör enskilt fiske
intar en betydande plats i nämndens arbete. I sammanhanget må uppmärksammas
att även andra intressen, såsom t. ex. yrkesfiskarnas i vissa kustlän,
kan konkurrera om de disponibla platserna i en fiskenämnd.

Länsstyrelsen utser ledamöter av fiskenämnden och suppleanter för dem.
Utskottet utgår från att länsstyrelserna därvid gör en avvägning av de olika
fiskeintressena i länet och att fiskevattensägarnas berättigade krav på att bli
företrädda i nämnden i möjligaste mån tillgodoses. Motionen bör med
hänsyn härtill inte föranleda någon ytterligare åtgärd från riksdagens
sida.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Statens lokala fiskeriadministration för budgetåret
1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 10 226 000 kr.,

2. beträffande sammansättningen av fiskenämnderna

att riksdagen lämnar motion 1981/82:1904 utan ytterligare
åtgärd.

27. Främjande av fiskerinäringen m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkterna E 3-E 6 (s. 61-64) och hemställer

1. att riksdagen till Främjande av fiskerinäringen för budgetåret
1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 2 150 000 kr.,

2. att riksdagen till Kursverksamhet på fiskets område för budgetåret
1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 430 000 kr.,

3. att riksdagen till Bidrag till fiskehamnar m. m. för budgetåret
1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 10 258 000 kr.,

4. att riksdagen till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen för budgetåret
1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 20 000 kr.

JolJ 1981/82:21

28. Bidrag till fiskets rationalisering och Fiskerilån. Regeringen har under
punkt E 7 (s. 64-65) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i propositionen anförts rörande dels högsta belopp för
bidrag till fiskets rationalisering, dels premier för skrotning av fiskefartyg och
dels statsbidrag till säkerhetsutrustning,

2. medge att under budgetåret 1982/83 statsbidrag beviljas till fiskets
rationalisering med sammanlagt högst 6 000 000 kr.,

3. till Bidrag till fiskets rationalisering m. m. för budgetåret 1982/83 anvisa
ett förslagsanslag av 6 500 000 kr.

Under punkt E 8 (s. 66) har regeringen föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i propositionen anförts rörande högsta lånebelopp för
fiskerilån,

2. till Fiskerilån för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag av
25 000 000 kr.

Motioner

I motion 1981/82:434 av Margot Håkansson m. fl. (fp) yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att räddningsdräkter obligatoriskt
bör ingå i säkerhetsutrustningen på vissa fartyg,

2. att riksdagen hos regeringen begär att räddningsdräkter jämställs med
övrig bidragsberättigad utrustning.

I motion 1981/82:1426 av Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (båda m)
yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att möjligheter ges att erhålla bidrag
till s. k. överlevnadsdräkter i enlighet med vad som föreslagits i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär att nya flottar som inköps och till
vilka bidrag utgår skall utrustas med nödradiosändare.

I motion 1981/82:1436 av Erik Johansson m. fl. (s) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av möjligheterna att förbättra nödutrustningen
för fiskefartyg i enlighet med vad som i motionen anförts.

Utskottet

Från anslaget E 7 utgår bl. a. bidrag till fiskets rationalisering, skrotningspremier
för äldre fiskefartyg som tas ur fiskeflottan samt bidrag till
säkerhetsutrustning för fiskefartyg enligt förordningen (1978:516) om statligt
stöd till fiskets rationalisering, m. m. (ändrad 1980:365, 1981:408).

Från anslaget E 8 beviljas fiskerilån i enlighet med bestämmelserna i
nämnda förordning om statligt stöd till fiskets rationalisering.

I propositionen föreslås att högsta beloppet för bidrag till fiskets

JoU 1981/82:21

rationalisering höjs till 150 000 kr. från nuvarande 100 000 kr. För premier till
skrotning av fiskefartyg beräknas 1 milj. kr. dvs. samma belopp som för
budgetåret 1980/81. Det högsta sammanlagda beloppet för fiskerilån bör
enligt förslaget höjas från 1 milj. kr. till 1,5 milj. kr.

Hittills har statsbidrag till säkerhetsutrustning för fiskefartyg lämnats vid
köp av livräddningsflotte, brandutrustning, ekolod, radaranläggning, radioanläggning
och wireskydd. Regeringen föreslår nu att stöd för anskaffande av
ekolod, radioanläggning och radar fortsättningsvis i stället utgår som
rationaliseringsstöd i form av fiskerilån. Därmed kommer kostnaderna för
bidrag till säkerhetsutrustning att minska, vilket enligt jordbruksministern
innebär en besparing av ca 5 milj. kr.

Regeringens förslag innebär att anslaget för bidrag till fiskets rationalisering
sänks från 7 milj. kr. under innevarande budgetår till 6,5 milj. kr. samt
att anslaget för fiskerilån förs upp med oförändrat 25 milj. kr.

Utskottet kan ansluta sig till regeringens förslag om höjning av högsta
bidragsbelopp liksom om ramen för skrotningspremier. Inte heller har
utskottet i nuvarande ansträngda budgetläge någon erinran mot den
föreslagna ändringen av bestämmelserna om stöd för anskaffande av
säkerhetsutrustning. Fiskerilånen lämnas till förmånliga villkor. Utskottet
tillstyrker således regeringens förslag vilket innebär en viss besparing under
båda anslagsrubrikerna.

Mot bakgrunden av bl. a. nyligen inträffade fiskefartygsolyckor föreslås i
tre motioner en utvidgning av reglerna för stöd till anskaffande av
säkerhetsutrustning för fiskefartyg. Förslagen gäller dels anskaffande av
räddningsdräkter, s. k. överlevnadsdräkter, dels att livräddningsflottar skall
utrustas med automatiska nödsändare och dels att regler bör utfärdas om
obligatorisk nödträning för fiskefartygens besättningar.

I motion 434 anförs att dödsfallen vid olyckor till sjöss ofta inte beror på
drunkning utan på att den som av en eller annan anledning hamnar i vattnet
fryser ihjäl. Obligatoriska räddningsdräkter för besättningen borde därför
föreskrivas. Enligt motion 1426 vore det önskvärt att livflotten kunde
kompletteras med överlevnadsdräkter. Vid fiske med mindre båtar i
kustnära vatten skulle dräkten kunna ersätta livflotten. I motion 1436
framhålls att metoder som utvecklats inom flyget, handelsflottan och
fjällräddningen och vilka varit framgångsrika när det gällt att lokalisera
olycksplats och nödställda och bringa dem hjälp bör kunna utnyttjas även då
fisket drabbas av olyckor.

Utskottet finner att de i motionerna framlagda förslagen i hög grad är
värda beaktande. Enligt utskottets mening är det angeläget att de hjälpmedel
som utvecklats med modern teknik där så är möjligt utnyttjas för att öka
säkerheten på mindre fartyg som fiskebåtar. Det är även angeläget att
fiskefartygens besättningar tränas att utnyttja säkerhetsanordningarna.
Enligt vad utskottet erfarit har förslag om införande av bidrag för anskaffning
av överlevnadsdräkter framförts av fiskeristyrelsen. Förslaget har remissbe -

JoU 1981/82:21

handlats och bereds f. n. i regeringens kansli. Utskottet finner det angeläget
att åtgärder vidtas för att förbättra säkerheten för fiskefartyg i enlighet med
de tankegångar som här redovisats. I den mån åtgärderna innebär att
bestämmelse införs om obligatoriska överlevnadsdräkter för besättningsmän
på fiskefartyg bör statsbidrag kunna övervägas för inköp av sådana dräkter.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna med anledning av motionerna.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen
rörande dels högsta belopp för bidrag till fiskets rationalisering,
dels premier för skrotning av fiskefartyg och dels statsbidrag till
säkerhetsutrustning,

2. att riksdagen medger att under budgetåret 1982/83 statsbidrag
beviljas till fiskets rationalisering med sammanlagt högst
6 000 000 kr.,

3. att riksdagen till Bidrag till fiskets rationalisering m. m. för
budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 6 500 000
kr.,

4. att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen
rörande högsta lånebelopp för fiskerilån,

5. att riksdagen till Fiskerilån för budgetåret 1982/83 anvisar ett
reservationsanslag av 25 000 000 kr.,

6. beträffande säkerhetsutrustning för fiskefartyg

att riksdagen med anledning av motionerna 1981/82:434,
1981/82:1426 och 1981/82:1436 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

29. Fiskberedningslån och Fiskredskapslån. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkterna E 9—E 10 (s. 66-67) och hemställer

1. att riksdagen till Fiskberedningslån för budgetåret 1982/83
anvisar ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.,

2. att riksdagen till Fiskredskapslån för budgetåret 1982/83 anvisar
ett reservationsanslag av 500 000 kr.

30. Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkt E 11 (s. 67-68) och hemställer

1. att riksdagen medger att under budgetåret 1982/83 statlig
garanti beviljas för lån till fiskeföretag med sammanlagt högst
14 600 000 kr., för lån till fiskberedningsföretag med sammanlagt
högst 8 000 000 kr., för lån till åtgärder som främjar
fritidsfisket med sammanlagt högst 2 000 000 kr. och för
främjande av försöksfiske intill ett sammanlagt belopp av
400 000 kr.,

JoU 1981/82:21

2. att riksdagen till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti
till fiske för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av
1 000 kr.

31. Kostnader för fiskeutredningar i vattenmål m. m. m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna E 12-E 14 (s. 68-69) och
hemställer

1. att riksdagen till Kostnader för fiskeutredningar i vattenmål
m. m. för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 1 000
kr.,

2. att riksdagen till Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt
m. m. för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 1 000
kr.,

3. att riksdagen till Bidrag till fiskare med anledning av avlysning
av fiskevatten för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag
av 1 000 kr.

32. Bidrag till Fiskevård m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkt E 16 (s. 70) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till fiskevård m. m. för budgetåret 1982/83
anvisar ett reservationsanslag av 4 800 000 kr.

Service och kontroll

33. Statens livsmedelsverk. Regeringen har under punkt F 1 (s. 71-72)
föreslagit riksdagen att till Statens livsmedelsverk för budgetåret 1982/83
anvisa ett förslagsanslag av 52 796 000 kr.

Motion

I motion 1981/82:1422 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) yrkas, såvitt
nu är i fråga (yrkande 3), att riksdagen beslutar att under anslaget F 1 Statens
livsmedelsverk för budgetåret 1982/83 anvisas 47 796 000 kr.

Utskottet

Regeringens förslag innebär att medel för statens livsmedelsverk beräknas
med utgångspunkt i huvudförslaget. Därvid har 70 000 kr. beräknats för vissa
uppgifter inom det ekonomiska försvaret och 250 000 kr. för en informationskampanj
om märkning med s. k. E-nummer för livsmedelstillsatser.
Vidare bör verkets kostnader för besiktningsorganisationens personaladministration
enligt regeringens förslag belasta anslaget F 2. Täckande av vissa
kostnader för köttbesiktning vid kontrollslakterier.

JoU 1981/82:21

Enligt motion 1422 är det nödvändigt att rationalisera verksamheten vid
verket liksom det är angeläget att begränsa sådan verksamhet som i stället
skulle kunna utföras vid exempelvis universitet och forskningsinstitutioner.

Utskottet har inhämtat att regeringens förslag under denna punkt bl. a.
innebär en personalminskning och indragning av fem tjänster. Från
livsmedelsverkets sida har anförts att de minskade resurserna leder till att
vissa områden inom livsmedelskontrollen inte kan bevakas.

Sedan några år tillämpas vid regeringens budgetbehandling inom den
statliga verksamheten principen om en årlig besparing av 2 % (det s. k.
huvudförslaget). Verken förutsätts kunna fullgöra sina instruktionsmässiga
åligganden oavsett besparingen genom att vidta s. k. rationalisering av
verksamheten. För ett verk som statens livsmedelsverk med stora fasta
kostnader- hyreskostnaden uppgår till 12 milj. kr. av budgeterade 52,8 milj.
kr. - innebär huvudförslaget en inskränkning av personalkostnaderna med
en betydligt högre procentsats än 2%. En minskning av anslaget med
ytterligare 5 milj. kr. som motionärerna föreslagit skulle enligt utskottets
uppfattning framtvinga sådana personalinskränkningar att livsmedelsverkets
möjligheter att bedriva sin verksamhet på viktiga områden skulle äventyras.
Funktioner uppbyggda på specialistkunnande som exempelvis livsmedelskontrollen
skulle sålunda utan tvivel drabbas. Neddragningen av personalstyrkan
skulle gå ut över långt flera befattningshavare än dem som omfattas
av den naturliga avgången. Inte heller synes motionärernas förslag att
begränsa verksamhet som skulle kunna läggas över på universiteten innebära
någon reell besparingsmöjlighet. Åtskilliga forskningsuppgifter har redan
lagts ut på universitet och andra institutioner. Enligt vad utskottet inhämtat
är den forskning som sker inom livsmedelsverket nödvändig för att verket
skall kunna göra erforderliga bedömningar och vidta åtgärder enligt
livmedelslagstiftningen och instruktionen förverket. Utskottet finner under
angivna förhållanden inte tillräckligt underlag för att biträda den motionsledes
föreslagna anslagsminskningen. Med det anförda tillstyrker utskottet
regeringens förslag och avstyrker motion 1422 yrkande 3.

Utskottet hemställer således

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1981/82:1422 yrkande 3 till Statens livsmedelsverk för
budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 52 796 000
kr.

34. Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontrollslakterier.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 2 (s. 72-73) och
hemställer

att riksdagen till Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid
kontrollslakterier för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag
av 29 759 000 kr.

JoU 1981/82:21

35. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m. m. fl. anslag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna F 5-F 11 (s.
74-80) och hemställer

1. att riksdagen till Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar,
m. m. för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av
10 000 000 kr.,

2. att riksdagen till Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 1 000
kr.,

3. att riksdagen till Bidrag till statens utsädeskontroll för budgetåret
1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 5 005 000 kr.,

4. att riksdagen till Bekämpande av växtsjukdomar för budgetåret
1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 200 000 kr.,

5. att riksdagen till Statens lantbrukskemiska laboratorium: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag
av 1 000 kr.,

6. att riksdagen till Bidrag till statens lantbrukskemiska laboratorium
för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av
6 472 000 kr.,

7. att riksdagen till Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 1 000
kr.

36. Bidrag till statens maskinprovningar. Regeringen har under punkt F 12
(s. 80-81) föreslagit riksdagen att till Bidrag till statens maskinprovningar för
budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag av 5 582 000 kr.

Motion

I motion 1981/82:431 av Kerstin Ekman och Christer Eirefelt (båda fp)
yrkas

1. att riksdagen till Bidrag till statens maskinprovningar för budgetåret
1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 5 400 000 kr.,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om översyn av nuvarande verksamhet vid statens
maskinprovningar.

Utskottet

Under anslaget anvisas medel för att täcka vissa kostnader för myndighetsuppgifter
m. m. vid statens maskinprovningar. Regeringens förslag
innebär att medel för maskinprovningamas verksamhet beräknats med
utgångspunkt i huvudförslaget.

Statens maskinprovningar har till uppgift att prova i allmänna handeln
förekommande maskiner för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring samt

Joll 1981/82:21

att lämna upplysningar om deras beskaffenhet genom att ge ut tryckta
meddelanden rörande verkställda provningar. Bland maskinprovningarnas
uppgifter i övrigt ingår att lämna allmänheten råd och upplysningar samt att
verka för en ändamålsenlig maskinanvändning. Maskinprovningarna är
riksprovplats för grävmaskiner och lastbilshytter.

Med riksprovplats förstås en av regeringen utsedd statlig myndighet eller
ett bolag som givits monopol på en officiell provningsverksamhet inom ett
visst objektområde.

Riksdagen fastställde senast 1977 riktlinjer för verksamheten vid statens
maskinprovningar (prop. 1976/77:97, JoU 1976/77:24, rskr 1976/77:234). I
samband därmed framhöll jordbruksministern den stora betydelse som
maskinprovningarna har framför allt när det gäller att effektivisera
maskinanvändningen, förbättra arbetsmiljön och säkerheten samt hålla nere
maskinkostnaderna för jordbruket, skogsbruket och trädgårdsnäringen.

Enligt 1977 års riktlinjer krävs full kostnadstäckning för officiell provning
och uppdragsprovning. När det gäller konsumentupplysande provning efter
frivillig anmälan bör avgifterna sättas så att målet för verksamheten uppnås
medan provning på maskinprovningarnas eget initiativ i konsumentupplysande
syfte skall finansieras helt med anslag.

Enligt motion 431 tillhör verksamheten vid maskinprovningarna knappast
det som är högst prioriterat inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde.
Motionärerna föreslår i enlighet härmed en minskning av anslaget för
budgetåret 1982/83 med 182 000 kr. Vidare bör verksamheten som sådan ses
över. Bl. a. bör ökad avgiftsfinansiering övervägas. Riksprovplatsverksamheten
bör ses över. Slutligen bör möjligheten att slå samman maskinprovningarna
med annan lämplig institution prövas.

Utskottet vill för sin del instämma i den bedömning av maskinprovningarnas
samhällsnyttiga funktion som jordbruksministern gjorde i samband
med 1977 års revision av riktlinjerna. Under en tid då kostnaderna för
maskiner stiger snabbt är det av stort värde för företagen inom jordbruk,
skogsbruk och trädgårdsnäring att vid maskinköp kunna ta del av maskinprovningarnas
bedömningar.

Utskottet är inte berett, mot bakgrund av den nytta maskinprovningarna
gör, att sänka anslaget till verksamheten utöver huvudförslaget, vilket ju
redan det innebär en besparing. Utskottet tillstyrker således regeringens
förslag och avstyrker motion 431 yrkande 1.

Enligt vad utskottet kunnat finna har heller inga nya fakta framkommit
som gör att det finns anledning ifrågasätta nuvarande principer för
taxesättning. Att sammanföra maskinprovningarna med annan institution
torde enligt vad utskottet inhämtat inte innebära någon rationalisering. I det
sammanhanget bör även uppmärksammas att man av riksprovplatserna
kräver en fri och obunden ställning. Utskottet finner med hänsyn till det
anförda inte att motionsyrkandet om översyn av verksamheten vid statens

JoU 1981/82:21

maskinprovningar ger anledning till någon riksdagens ytterligare åtgärd.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1981/82:431 yrkande 1 till Bidrag till statens
maskinprovningar för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag
av 5 582 000 kr.,

2. beträffande översyn av verksamheten vid statens maskinprovningar att

riksdagen lämnar motion 1981/82:431 yrkande 2 utan
ytterligare åtgärd.

37. Statens växtsortnämnd. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkt F 13 (s. 81) och hemställer

att riksdagen till Statens växtsortnämnd för budgetåret 1982/83
anvisar ett förslagsanslag av 307 000 kr.

Utbildning och forskning

38. Sveriges lantbruksuniversitet: Förvaltningskostnader. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt G 1 (s. 90-96) och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänster som
professor (Lo 24) i enlighet med vad som förordats i propositionen,

2. att riksdagen till Sveriges lantbruksuniversitet: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av
326 905 000 kr.

39. Sveriges lantbruksuniversitet: Driftkostnader och Sveriges lantbruksuniversitet:
Djursjukhuset i Skara. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkterna G 2-G 3 (s. 97-101) och hemställer

1. att riksdagen till Sveriges lantbruksuniversitet: Driftkostnader
för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av
162 566 000 kr.,

2. att riksdagen till Sveriges lantbruksuniversitet: Djursjukhuset i
Skara för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av
613 000 kr.

40. Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkt G 4 (s. 101-104) och hemställer 1.

att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten
vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m. inom de
kostnadsramar som förordats i propositionen,

JoU 1981/82:21

2. att riksdagen till Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitetm.
m. förbudgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag
av 16 000 000 kr.

41. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet

m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt G 5 (s. 105-112)
och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning
av inredning och utrustning för lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet
m. m. inom de kostnadsramar som förordats i
propositionen,

2. att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges
lantbruksuniversitet m. m. för budgetåret 1982/83 anvisar ett
reservationsanslag av 32 000 000 kr.

42. Skogs- och jordbrukets forskningsråd m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkterna G 6-G 11 (s. 112-118) och hemställer 1.

att riksdagen till Skogs- och jordbrukets forskningsråd för
budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 39 268 000
kr.,

2. att riksdagen till Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning
för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av
2 300 000 kr.,

3. att riksdagen till Bidrag till växtförädling för budgetåret 1982/83
anvisar ett reservationsanslag av 27 100 000 kr.,

4. att riksdagen till Stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling
och skogsgödsling m. m. för budgetåret 1982/83
anvisar ett reservationsanslag av 6 000 000 kr.,

5. att riksdagen till Stöd till kollektiv skogsteknisk forskning för
budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 10 000 000
kr.,

6. att riksdagen till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för
budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 537 000 kr.

Miljövård

43. Motion om bidrag till kommunala miljövårdsinvesteringar

I motion 1981/82:2137 av Olof Palme m. fl. (s) yrkas - med hänvisning till
vad som anförts i motion 1981/82:2133 - att riksdagen till Bidrag till
kommunala miljövårdsanläggningar för budgetåret 1982/83 anvisar ett
reservationsanslag av 90 000 000 kr.

3 Riksdagen 1981/82. 16 sami. Nr 21

JoU 1981/82:21

Utskottet

Enligt motion 2133 beräknar kommunerna att fram till år 1985 göra årliga
investeringar i miljövårdsåtgärder på omkring 1 miljard kronor. Dessa
investeringar avser bl. a. avloppsvattenrening, behandling av hushållsavfall,
behandling av miljöfarligt avfall och trafikbulleråtgärder. Enligt gjorda
bedömningar är det möjligt att tidigarelägga en del av investeringarna till ett
belopp av 250-300 milj. kr. I syfte att utnyttja ledig kapacitet i industrin och
skapa nya arbetstillfällen föreslår motionärerna att kommunerna för
budgetåret 1982/83 erbjuds ett statligt bidrag på 30 % av kostnaden för de
investeringar som tidigareläggs. Beslut om bidrag bör enligt motionärerna
fattas av naturvårdsverket. De tidigare reglerna om statsbidrag till liknande
anläggningar kan tjäna som vägledning för den administrativa regleringen.

Utskottet vill erinra om att riksdagen under föregående riksmöte
godkände vissa riktlinjer för det fortsatta statliga stödet till miljövårdsinvesteringar
i syfte att åstadkomma besparingar i statsverksamheten (prop.
1980/81:20, JoU 1980/81:10). Riksdagsbeslutet innebar bl. a. att de generella
statsbidragen till kommunala avloppsreningsverk och avfallsanläggningar
skulle upphöra. I den fortsatta statliga bidragsverksamheten skulle i första
hand prioriteras utprovningen av nya tekniska metoder för bl. a. avloppsrening
och avfallsbehandling. Utskottet är mot angivna bakgrund och med
hänsyn till det statsfinansiella läget inte berett att förorda ett nytt anslag till
kommunala investeringar av det slag som motionärerna åsyftar. Det bör
tilläggas att anslaget H 14 Stöd till miljöskyddsteknik, m. m. i viss
utsträckning är tillämpligt på sådana investeringar.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen avslår motion 1981/82:2137.

44. Statens naturvårdsverk. Regeringen har under punkt H 1 (s. 119-122)
föreslagit riksdagen att till Statens naturvårdsverk för budgetåret 1982/83
anvisa ett förslagsanslag av 89 660 000 kr.

Motion

I motion 1981/82:1422 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) yrkas, såvitt
nu är i fråga (yrkande 2), att riksdagen under anslaget H 1. Statens
naturvårdsverk för budgetåret 1982/83 anvisar 84 660 000 kr.

Utskottet

Enligt regeringsförslaget bör medel för statens naturvårdsverk för nästa
budgetår beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget. Därutöver har medel
beräknats för fortsatt utbyggnad av ADB-systemet för information från
tillsynsverksamheten enligt miljöskyddslagen (MI-01).

JoU 1981/82:21

Yrkandet i motion 1422 innebär att naturvårdsverkets anslag, utöver den
2-procentiga nedskärning av anslaget som huvudförslaget omfattar, skulle
minskas med ytterligare 5 milj. kr. Utskottet vill påpeka att verket enligt
regeringens budgetanvisningar ålagts att redovisa effekterna av högst den
nedskärning av anslaget som huvudförslaget innebär. Något närmare
underlag för att bedöma verkningarna av en så betydande anslagsreducering
som motionärerna yrkar föreligger inte. Det bör dock framhållas att
minskningen i fråga om exempelvis lönekostnaderna motsvarar närmare 40
tjänster i genomsnittligt löneläge. En sådan nedskärning måste självfallet få
långtgående konsekvenser för verkets möjligheter att fullgöra ålagda
uppgifter som central miljövårdsmyndighet. Enligt utskottets mening kan
den av motionärerna föreslagna nedskärningen inte genomföras utan en
generell sänkning av ambitionsnivån, alternativt nedläggning av viss
verksamhetsgren.

Utskottet, som i sammanhanget också vill hänvisa till den översyn som f. n.
pågår rörande verkets organisation och vissa verksamhetsgrenar, avstyrker
motion 1422 yrkande 2.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1981/82:1422 yrkande 2 till Statens naturvårdsverk för
budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 89 660 000
kr.

45. Statens strålskyddsinstitut och Koncessionsnämnden för miljöskydd.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna H 2-H 3
(s. 122-124) och hemställer

1. att riksdagen till Statens strålskyddsinstitut för budgetåret
1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 13 247 000 kr.,

2. att riksdagen till Koncessionsnämnden för miljöskydd för
budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 6 702 000 kr.

46. Miljövårdsinformation. Regeringen har under punkt H 4 (s. 124-126)
föreslagit riksdagen att till Miljövårdsinformation för budgetåret 1982/83
anvisa ett reservationsanslag av 2 800 000 kr.

Motion

I motion 1981/82:1044 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 2 a), att riksdagen vid beslut om anslag enligt bil. 13 till
proposition 1981/82:100 Jordbruksdepartementet H. Miljövård höjer det av
regeringen föreslagna anslaget H 4. Miljövårdsinformation med 1 950 000
kr. till 4 750 000 kr.

JoU 1981/82:21

Utskottet

Regeringens förslag under denna punkt innebär - sedan viss budgetteknisk
överföring av medel för personalkostnader till naturvårdsverkets myndighetsanslag
ägt rum - att anslaget för miljövårdsinformation förs upp med
oförändrat belopp, jämfört med innevarande budgetår. Föredraganden har
därvid beaktat vad naturvårdsverket anfört om ökad avgiftsbeläggning av
visst informationsmaterial.

I motion 1044 föreslås, med hänvisning till naturvårdsverkets motivering
för ökat anslag, att anslaget räknas upp med 1 950 000 kr.

Utskottet anser sig med hänsyn till de krav på återhållsamhet med statliga
utgifter som det rådande budgetläget ställer inte kunna tillstyrka motionsyrkandet.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1981/82:1044 yrkande 2 till Miljövårdsinformation för
budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 2 800 000
kr.

47. Mark för naturvård. Regeringen har under punkt H 5 (s. 126-128)
föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i propositionen anförts rörande överföring av mark
mellan domänfonden och naturvårdsfonden,

2. till Mark för naturvård för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag
av 20 000 000 kr.

Motion

I motion 1981/82:1422 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) yrkas, såvitt
nu är i fråga (yrkande 4), att riksdagen beslutar att till Mark för naturvård för
budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.

Utskottet

Under denna punkt behandlar föredraganden bl. a. frågan hur vissa
marker, bestående av urskog och urskogsliknande områden, skall kunna ges
erforderligt skydd. En del av denna mark tillhör redan staten, i första hand
domänverket. I vissa fall har det ansetts lämpligt att överföra mark som avses
ingå i naturvårdsområde eller naturreservat från domänfonden till naturvårdsfonden.
Enligt föredraganden bör därvid som huvudprincip gälla att
ersättning inte skall utgå till domänfonden, utan transaktionen bör ske
genom upp- resp. nedskrivning av fonderna. Föredraganden framhåller dock
att det är angeläget att den form av bevarande av värdefull skogsmark som
sker genom inrättande av domänreservat kan fortsätta. Överföring av sådant

JoU 1981/82:21

reservat till naturvårdsfonden bör ske endast då därigenom en rationell
förvaltning av området underlättas.

Föredraganden anför vidare att överföring av mark från domänfonden till
naturvårdsfonden på senare tid har aktualiserats också i fall då marken i fråga
inte är naturvårdsobjekt. Näringsidkare inom jord- och skogsbruk vars mark
blivit föremål för beslut enligt naturvårdslagen har anhållit att få byta till sig
statlig mark. Det allmänna intresset av att naturskyddet kommer till stånd
kan i sådana fall motivera ett markbyte med utnyttjande av mark från
domänfonden. En förutsättning bör dock vara att lantbruksnämnden
bedömer det vara från rationaliseringssynpunkt godtagbart att näringsidkaren
erhåller den statliga marken. Eftersom tillstånd enligt jordförvärvslagen
(1979:230) i regel torde behövas kommer nämnden naturligt in i bilden.

Efter samråd med chefen för industridepartementet förordar föredraganden
att överföring av statlig mark i nu angivna fall får ske genom nedskrivning
av domänfonden resp. uppskrivning av naturvårdsfonden.

Mark som överförs till naturvårdsfonden resp. enskilda bör i princip
värderas till marknadsvärde. Där så bedöms lämpligt bör lantbruksnämnd
eller skogsvårdsstyrelse kunna anlitas för värderingen. Det bör ankomma på
regeringen att besluta om de närmare bestämmelser som skall gälla för här
avsedda överföringar. Överföring av mark bör enligt propositionen t. v.
kunna ske inom en ram av 10 milj. kr. per år.

Näringsutskottet har till jordbruksutskottet avgett yttrande över vad i
propositionen sålunda anförts om överföring av mark mellan domänfonden
och naturvårdsfonden. Yttrandet fogas som bilaga till detta betänkande.

Näringsutskottet tillstyrker regeringens förslag i aktuellt avseende och
uttalar därvid bl. a. följande. Näringsutskottet har ingen invändning mot att,
såsom huvudprincip, skogsmark som tillhör domänverket skall kunna
överföras till naturvårdsfonden utan ersättning. I den mån domänverket har
haft betydande utgifter för skogsskötseln på egendomen, är det dock enligt
näringsutskottets mening rimligt att verket erhåller viss ersättning härför.

Näringsutskottet kan även tillstyrka förslaget om att en möjlighet införs för
näringsidkare inom skogsbruket att erhålla statlig mark som ersättning för
mark som avsatts för naturvårdsändamål. Ett sådant markbyte torde i
allmänhet innebära att skogsfastigheten får en bättre arrondering och större
bärkraft än om ersättningen utgått i form av pengar. Som framhålls i
propositionen bör lantbruksnämndens tillstånd erfordras för att markbytet
skall komma till stånd. Näringsutskottet delar regeringens uppfattning att
marken bör värderas till marknadsvärdet. Samtidigt understryks att frågan
om vilken domänmark som skall överföras måste lösas genom förhandlingar i
varje enskilt fall mellan den enskilde skogsägaren och domänverket. Det är
därvid enligt näringsutskottets mening av betydelse att även domänverkets
intressen av att ha en god arrondering på sin skogsmark beaktas.

Jordbruksutskottet ansluter sig till näringsutskottets uttalanden och

JoU 1981/82:21

föreslår att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts rörande
överföring av mark mellan domänfonden och naturvårdsfonden.

Enligt motion 1422 skulle man med ett annat ersättningssystem än det
nuvarande kunna bevara avsevärt större arealer i naturvårdsarbetet. Mot
denna bakgrund förordar motionärerna dels att ersättningen till markägare i
samband med inrättande av naturreservat m. m. fördelas på flera år och
erläggs i mindre poster, dels att långsiktigt samarbete mellan markägare och
det allmänna kommer till stånd, exempelvis i form av arrendeavtal,
varigenom skyddsvärda arealer kan bevaras utan större kostnader för staten.
Med en sådan inriktning av naturvårdsplaneringen bör enligt motionen en
nedskärning av förevarande anslag med 10 milj. kr. inte få några menliga
följder.

Utskottet har tidigare anfört vissa positiva synpunkter på bl. a. möjligheten
att i ökad utsträckning periodisera markägarersättning enligt naturvårdslagen
(bl. a. JoU 1981/82:15). Det borde dock, enligt utskottet, i första hand
ankomma på naturvårdsverket att ta initiativ till de principiella förändringar
härvidlag som verket ansåg påkallade. Som också påpekats i motionen har
dock från myndighetshåll framförts vissa invändningar mot ett system med
periodiserad ersättning. Bl. a. har man påpekat att ersättningsbeloppet är
avsett att ge markägaren möjlighet att reinvestera i annan mark och att en i
småposter utbetald ersättning från denna synpunkt skulle vara av mindre
värde.

I anslutning till den nu aktuella motionen vill utskottet erinra om att de
formella möjligheterna att utge periodiserad ersättning f. n. är begränsade
med hänsyn till gällande bestämmelser i naturvårdslagen och expropriationslagen.
När olika former av intrång i äganderätten till mark aktualiseras kan
ersättning enligt 31 § naturvårdslagen i vissa fall bestämmas att utgå med visst
årligt belopp. Vid inlösen av mark måste dock ersättningen alltid utges i form
av ett engångsbelopp. Motionärerna har emellertid-utan kravpå lagändring
i hithörande hänseenden - utgått från att en besparing med 50 % skall kunna
verkställas med verkan redan fr. o. m. den 1 juli 1982. Utskottet anser för sin
del, med hänsyn bl. a. till de förhållanden som nyss redovisats, att en så
drastisk nedskärning av anslaget inte kan genomföras utan att man allvarligt
försvårar möjligheterna att skydda värdefulla naturområden. Motionsyrkandet
avstyrks således.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts rörande
överföring av mark mellan domänfonden och naturvårdsfonden,

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1981/82:1422 yrkande 4 till Mark för naturvård för
budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 20 000 000
kr.

JoU 1981/82:21

48. Vård av naturreservat m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkt H 6 (s. 129-130) och hemställer

att riksdagen till Vård av naturreservat m. m. för budgetåret
1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 24 300 000 kr.

49. Miljövårdsforskning. Regeringen har under punkt H 7 (s. 130-132)
föreslagit riksdagen att till Miljövårdsforskning för budgetåret 1982/83 anvisa
ett reservationsanslag av 42 800 000 kr.

Motioner

I motion 1981/82:1044 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 2 b), att riksdagen vid beslut om anslag enligt bil. 13 till
proposition 1981/82:100 Jordbruksdepartementet H. Miljövård höjer det av
regeringen föreslagna anslaget till H 7. Miljövårdsforskning med 6 000 000
kr. till 48 800 000 kr.

I motion 1981/82:1921 av Olof Palme m. fl. (s) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 17), att riksdagen beslutar att, mot bakgrund av vad som anförts i
motionen, till Miljövårdsforskning (H 7) för budgetåret 1982/83 anvisa ett i
förhållande till regeringens förslag med 6 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag
av 48 800 000 kr.

I motion 1981/82:2050 av Gösta Bohman m. fl. (m) yrkas, med hänvisning
till vad som anförts i avsnittet Miljöpolitik i motion 1981/82:2018, såvitt nu är
i fråga (yrkande 2), att riksdagen begär att regeringen snarast framlägger
förslag om en överflyttning av ansvaret för miljövårdsforskningen från
statens naturvårdsverk till i första hand universitet och högskolor i enlighet
med vad som framhållits i motionen.

Utskottet

Från anslaget bestrids utgifter för tillämpad forskning inom miljövårdsområdet.
En särskild forskningsnämnd med företrädare för såväl forskare
som avnämare beslutar om anslagets närmare fördelning. Regeringens
förslag innebär en uppräkning av anslaget med 2,5 milj. kr. till 42,8 milj.
kr.

I motionerna 1044 och 1921 yrkas en ytterligare höjning av anslaget med 6
milj. kr. till 48,8 milj. kr. eller samma belopp som naturvårdsverket förordat i
sin anslagsframställning. Motionärerna pekar bl. a. på en rad forskningsområden
där det är angeläget att öka kunskaperna. Enligt motion 1921 är
verkets krav väl underbyggda och omfattar projekt som är nödvändiga när
det gäller att skapa förutsättningar för en aktiv politik, syftande till en bättre
livsmiljö. Som exempel på särskilt angelägna forskningsområden nämns
undersökningen av kolets miljöpåverkan, försurningens effekter och luftföroreningar
i tätortsmiljö.

JoU 1981/82:21

Som utskottet vid tidigare budgetbehandlingar framhållit svarar detta
anslag endast för en del av den totala statliga satsningen på miljövårdsforskning.
Utskottet finner i rådande budgetläge inte skäl att förorda någon
ytterligare anslagshöjning under denna punkt. Utskottet biträder för sin del
regeringens förslag och avstyrker hithörande motionsyrkanden.

I motion 2018 anförs under rubriken Miljövårdsforskningen att huvuddelen
av förevarande anslag på sikt bör övergå till naturvetenskapliga
forskningsrådet och till universitet och högskolor med på området aktuell
kompetens. Härigenom kommer avvägningen mellan olika, starkt specialiserade
forskningsområden och andra inomvetenskapliga bedömningar att
göras av dem som är bäst insatta i forskningsläget och dessutom vetenskapligt
mest kompetenta. Inom naturvårdsverkets egen organisation bör enligt
motionen endast viss grundläggande forskningskompetens kvarstå, i första
hand för att rätt kunna bedöma erhållna forskningsresultat både från vårt
eget land och från utlandet.

Utskottet erinrar om att ett liknande motionsyrkande avstyrktes av
utskottet i samband med budgetbehandlingen vid riksmötet 1978/79 (JoU
1978/79:20 p. 45). Utskottets motivering var följande:

Däremot är utskottet inte berett ansluta sig till de uttalanden, som görs i
motionen 1440 och i den till grund för denna liggande motionen 1108 rörande
viss successiv överflyttning av anslagen för miljöforskningsändamål från
naturvårdsverket till universitetet och högskolor resp. naturvetenskapliga
forskningsrådet. Utskottet vill erinra om att en betydande del av det statliga
stödet till miljövårdsforskning utgår på andra vägar än genom nu förevarande
anslag. Den under ledning av naturvårdsverket och dess forskningsnämnd
bedrivna verksamheten avser företrädesvis målinriktad miljövårdsforskning
av sektoriell karaktär. Utskottet vill erinra om att tillkomsten av den
särskilda forskningsnämnden vid naturvårdsverket medförde en betydande
samordning och rationalisering av landets miljövårdsforskning. Genom
nämndens och dess bedömningsgruppers arbete har samband med universitetsforskningen
etablerats. Också med andra organ som ekonomiskt stöder
miljövårdsforskning har kontakter för samordning upprättats. Bland sådana
organ kan främst nämnas styrelsen för teknisk utveckling och naturvetenskapliga
forskningsrådets ekologikommitté. Mot bakgrund av det anförda
avstyrker utskottet motionen 1440, yrkandet 2.

Riksdagen följde utskottet.

Utskottet har inte funnit anledning att föreslå något ändrat ställningstagande
från riksdagens sida till det nu aktuella motionsyrkandet och avstyrker
därför motion 2050 yrkande 2. Det kan tilläggas att huvuddelen av den
miljövårdsforskning som är i fråga redan i dag bedrivs vid universitet och
högskolor.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1981/82:1044 yrkande 2 b och motion 1981/82:1921
yrkande 17 till Miljövårdsforskning för budgetåret 1982/83
anvisar ett reservationsanslag av 42 800 000 kr.,

JoU 1981/82:21

2. beträffande ansvaret för miljövårdsforskning

att riksdagen avslår motion 1981/82:2050 yrkande 2.

50. Strålskyddsforskning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkt H 8 (s. 132-133) och hemställer

att riksdagen till Strålskyddsforskning för budgetåret 1982/83
anvisar ett reservationsanslag av 1 900 000 kr.

51. Stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt H 9 (s. 133-134) och hemställer

1. att riksdagen upphäver bemyndigandet för fullmäktige i
riksgäldskontoret att ikläda staten garantier för lån till Institutet
för vatten- och luftvårdsforskning,

2. att riksdagen till Stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet
för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag
av 9 000 000 kr.

52. Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor. Regeringen har under
punkt H 10 (s. 134-135) föreslagit riksdagen att till Undersökningar av hälsooch
miljöfarliga varor för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag av
4 000 000 kr.

Motioner

I motion 1981/82:1044 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 2 c), att riksdagen vid beslut om anslag enligt bil. 13 till
proposition 1981/82:100 Jordbruksdepartementet H. Miljövård höjer det av
regeringen föreslagna anslaget till H 10. Undersökningar av hälso- och
miljöfarliga varor med 800 000 kr. till 4 800 000 kr.

I motion 1981/82:1921 av Olof Palme m. fl. (s) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 18), att riksdagen beslutar att till Undersökningar av hälso- och
miljöfarliga varor (H 10) för budgetåret 1982/83 anvisa ett i förhållande till
regeringens förslag med 800 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 4 800 000
kr.

Utskottet

Från detta anslag bestrids efter beslut i varje särskilt fall av produktkontrollnämnden
kostnader för undersökningar rörande hälso- och miljöfarliga
varor. Regeringens förslag innebär oförändrat anslag jämfört med innevarande
budgetår.

I motionerna 1044 och 1921 föreslås en uppräkning av anslaget med
800 000 kr. motsvarande vad naturvårdsverket förordat i sin anslagsberäkning.
Enligt den sistnämnda motionen är det viktigt att produktkontrollnämndens
arbete med att klarlägga olika kemiska ämnens skadeverkningar

JoU 1981/82:21

kan fortsätta. Som exempel på angelägna verksamhetsområden nämner
motionärerna undersökningar i fråga om bly, kadmium och bekämpningsmedel.

Utskottet vill framhålla att detta anslag, som står direkt till produktkontrollnämndens
förfogande för undersökningar av hälso- och miljöfarliga
varor, kan ses som ett komplement till de resurser som finns hos andra
myndigheter, vilkas verksamhetsområden omfattar produktkontrollfrågor.
Utskottet är inte berett att förorda någon höjning av det av regeringen
föreslagna anslaget och avstyrker således motionerna 1044 och 1921 i berörda
delar.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1981/82:1044 yrkande 2 c och motion 1981/82:1921
yrkande 18 till Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor
för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av
4 000 000 kr.

53. Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m. Regeringen
har under punkt H 11 (s. 135-136) föreslagit riksdagen att till Särskilda
undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m. för budgetåret 1982/83
anvisa ett reservationsanslag av 7 700 000 kr.

Motioner

I motion 1981/82:1044 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 2 d), att riksdagen vid beslut om anslag enligt bil. 13 till
proposition 1981/82:100 Jordbruksdepartementet H. Miljövård höjer det av
regeringen föreslagna anslaget till H 11. Särskilda undersökningar inom
miljövårdsområdet med 700 000 kr. till 8 400 000 kr.

I motion 1981/82:1921 av Olof Palme m. fl. (s) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 19), att riksdagen beslutar att mot bakgrund av vad som anförts i
motionen till Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet m. m. (H
11) för budgetåret 1982/83 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med
700 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 8 400 000 kr.

Utskottet

Regeringens förslag under denna punkt innebär-sedan viss budgetteknisk
överföring av medel för personalkostnader skett till naturvårdsverkets
myndighetsanslag och engångsanvisade medel m. m. avräknats - en uppräkning
av anslaget med ca 6 %. (Beträffande engångsanvisade medel se JoU

1980/81:33.)

I motionerna 1044 och 1921 yrkas en ytterligare uppräkning av anslaget
med 700 000 kr. till 8 400 000 kr. i enlighet med naturvårdsverkets

JoU 1981/82:21

anslagsframställning. Enligt motion 1921 är den bundna delen av anslaget
relativt stor eftersom flera långsiktiga utredningar bekostas via anslaget.
Motionärerna anser det nödvändigt att naturvårdsverkets krav - som i sig
innebär en hård prioritering - tillgodoses om det nödvändiga underlaget för
ställningstaganden inom olika delar av miljövården skall kunna tas fram.

Med hänsyn till den restriktivitet som bör prägla budgetbehandlingen
anser sig utskottet inte kunna tillstyrka någon ytterligare uppräkning av
anslaget utöver den som regeringen föreslagit. Motionerna 1044 och 1921
avstyrks således i berörda delar.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1981/82:1044 yrkande 2d och motion 1981/82:1921
yrkande 18 till Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet,
m. m. för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag
av 7 700 000 kr.

54. Program för övervakning av miljökvalitet. Regeringen har under punkt
H 12 (s. 136-138) föreslagit riksdagen att till Program för övervakning av
miljökvalitet för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag av
9 700 000 kr.

Motion

I motion 1981/82:1921 av Olof Palme m. fl. (s) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 20), att riksdagen beslutar att mot bakgrund av vad som anförts i
motionen till Program för övervakning av miljökvalitet (H 12) för budgetåret
1982/83 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 1 275 000 kr.
förhöjt reservationsanslag av 10 975 000 kr.

Utskottet

Regeringens förslag under denna punkt innebär en uppräkning av anslaget
med 1,5 milj. kr. till 9,7 milj. kr.

Enligt motion 1921 är de mätningar som företas inom ramen för
programmet för övervakning av miljökvalitet ett viktigt underlag för
ställningstaganden rörande bl. a. långväga transport av luftföroreningar. Det
är viktigt att tekniska förutsättningar finns för att följa upp ECEkonventionen
om gränsöverskridande luftföroreningar. Motionärerna ansluter
sig till naturvårdsverkets bedömning av medelsbehovet och föreslår en
ytterligare uppräkning av anslaget med 1 275 000 kr.

Utskottet anser i likhet med föredraganden att det är angeläget att
utbyggnaden av programmet för övervakning av miljökvalitet kan fortsätta.
Regeringens förslag innebär en resursförstärkning som enligt utskottets

JoU 1981/82:21

mening bör trygga det fortsatta uppbyggnadsarbetet. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag och avstyrker motionsyrkandet om ytterligare anslagshöjning.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1981/82:1921 yrkande 20 till Program för övervakning
av miljökvalitet för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag
av 9 700 000 kr.

55. Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt H 13 (s. 138) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m.
för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 10 000 000
kr.

56. Stöd till miljöskyddsteknik, m. m. Regeringen har under punkt H 14
(s. 138-140) föreslagit riksdagen att till Stöd till miljöskyddsteknik, m. m. för
budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag av 63 000 000 kr.

Motion

I motion 1981/82:1044 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 2 e), att riksdagen vid beslut om anslag enligt bil. 13 till
proposition 1981/82:100 Jordbruksdepartementet H. Miljövård höjer det av
regeringen föreslagna anslaget till H 14. Stöd till miljöskyddsteknik, m. m.
med 6 000 000 kr. till 69 000 000 kr.

Utskottet

Enligt regeringens förslag under denna punkt förs anslaget upp med 63
milj. kr., vilket innebär en besparing med ca 8 milj. kr. i förhållande till de
beräknade kostnaderna i långtidsbudgeten.

I motion 1044 yrkas, med hänvisning till naturvårdsverkets anslagsframställning,
att anslaget bestäms till 69 milj. kr.

Med hänsyn till den återhållsamhet som det samhällsekonomiska och
statsfinansiella läget kräver tillstyrker utskottet regeringens förslag och
avstyrker motion 1044 i aktuell del.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1981/82:1044 yrkande 2 e till Stöd till miljöskyddsteknik,
m. m. för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av
63 000 000 kr.

JoU 1981/82:21

57. Ersättning för vissa skador förorsakade av vilt, m. m. Regeringen har
under punkt H 16 (s. 141-142) föreslagit riksdagen att till Ersättning för vissa
skador förorsakade av vilt, m. m. för budgetåret 1982/83 anvisa ett
förslagsanslag av 5 300 000 kr.

Motioner

I motion 1981/82:199 av Anna Wohlin-Andersson m. fl. (c) yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att vall och träda utgår vid beräkning av
självrisken för ersättning för viltskador inom jordbruket.

I motion 1981/82:1029 av Arne Andersson i Ljung och Arne Svensson
(båda m) yrkas att riksdagen hos regeringen begär översyn av reglerna för
viltskadeersättningen i enlighet med vad som anförts i motionen.

Utskottet

Från detta anslag utbetalas ersättning för förluster som uppkommer till
följd av angrepp av vissa rovdjur på renar, får och andra tamdjur.
Bestämmelser om ersättning finns i 16 § jaktstadgan (1938:279, omtryckt
1981:678) och förordningen (1976:430) om ersättning vid vissa skador av
rovdjur (ändrad 1980:374). Från anslaget utgår vidare viss ersättning enligt
förordningen (1980:400) om ersättning vid vissa viltskador, m. m. (ändrad
senast 1981:726). Dessutom bekostas från anslaget vissa åtgärder för att
förebygga skador av rovdjur samt vissa försöks- och forskningsprojekt.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens beräkning av medelsbehovet
och tillstyrker att anslaget förs upp med 5,3 milj. kr.

Utskottet har i detta sammanhang funnit lämpligt att behandla två
motioner som tar upp principerna för beräkning av självrisk när ersättning
för viltskador i jordbruksföretag skall bestämmas.

Närmare bestämmelser om det ersättningssystem som motionärerna
åsyftar finns i den ovan nämnda förordningen om ersättning vid vissa
viltskador, m. m. (viltskadeförordningen). Har älg, kronvilt eller dovvilt
orsakat skada på gröda eller på trädgårdsodling utgår ersättning enligt villkor
som anges i förordningens 2-6 §§. Enligt 5 § utgör självrisken för skador
inom jordbruksföretag 1,5 % av ett för företaget beräknat skördevärde,
dock lägst 500 kr. Skördevärdet beräknas som produkten av företagets totala
areal och medelvärdet av de inom lantbruksstatistiken för området i fråga
tillämpade normskördevärdena för havre och korn.

I motionerna påpekas att jordbruksföretagets totala areal således är
självriskgrundande, oavsett om viltskador har inträffat eller kan inträffa
inom hela arealen. Detta innebär att ett företag med t. ex. vall och träda- där
viltskador rimligtvis inte kan förekomma i nämnvärd omfattning - får bära en
hög självrisk i förhållande till den areal som kan bli föremål för skadevärdering.
Denna orättvisa drabbar enligt motionerna bl. a. kreatursdrivande

JoU 1981/82:21

företag som använder arealen för grovfoderförsörjning. Eftersom viltskadorna
är störst i mellan- och skogsbygderna där även vallarealen är
dominerande kommer lantbruksföretagen i dessa områden att drabbas
orimligt hårt. Samtidigt är animalieproduktionen i dessa bygder ofta en
förutsättning för sysselsättning och utkomstmöjligheter. I motion 199
påpekas härutöver att arrendatorer som arrenderar mark i områden med
mycket vilt men som saknar jakträtt drabbas särskilt hårt av viltskador.
Motionerna utmynnar i yrkanden om ändring av hithörande regler så att vall
och - enligt motion 199 - även träda utgår som underlag vid självriskberäkningen.

Utskottet erinrar om att riksdagen vid riksmötet 1979/80 godkände av
regeringen förordade grunder för ersättning vid viltskador, vilka bl. a.
innebar att den allmänna självrisken borde vara beroende av företagets
storlek (prop. 1979/80:111 s. 7, JoU 1979/80:36, rskr 1979/80:302). Enligt
uttalanden i samma ärende skulle vidare, vid prövningen av ersättningsfrågor,
beaktas om den skadelidande genom egna åtgärder medverkat till
skadans uppkomst eller underlåtit att vidta rimliga förebyggande åtgärder.

Med anledning av nu förevarande motioner vill utskottet understryka det
angelägna i att ersättningssystemet utformas och tillämpas så att det
stimulerar till skadeförebyggande åtgärder samtidigt som ersättningen
anpassas till det enskilda företagets bärkraft på ett så rättvisande sätt som
möjligt. Som motionärerna påpekat kan med gällande system vissa
jordbruksföretag, beroende på driftsinriktning, få en i förhållande till den
odlade arealen oproportionerligt hög självrisk. Det kan möjligen ifrågasättas
om totalarealen, i de fall motionärerna tar upp, på ett rimligt och rättvist sätt
anger företagets bärkraft i nu aktuellt hänseende. Enligt utskottets mening
talar starka skäl för att en undersökning görs rörande effekterna av
viltskadeförordningens ersättningsregler i nu berört hänseende. En sådan
undersökning bör i första hand inriktas på en utvärdering av självrisksystemets
konsekvenser för olika typer av jordbruksföretag. Bl. a. synes det
motiverat att granska i vad mån tillämpade självriskbelopp på ett rimligt sätt
motsvarat de skadedrabbade företagens faktiska bärkraft. Synpunkterna i
motionerna 199 och 1029 bör kunna tjäna som vägledning för den av
utskottet förordade undersökningen. Vad utskottet anfört med anledning av
nyssnämnda motioner bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Ersättning för vissa skador förorsakade av vilt,
m. m. för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av
5 300 000 kr.,

JoU 1981/82:21

2. beträffande översyn av reglerna för viltskadeersättningen
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motionerna 1981/82:199 och
1981/82:1029.

58. Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna H 17-H 19 (s. 142-144) och
hemställer

1. att riksdagen till Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond för
budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 14 000 000
kr.,

2. att riksdagen till Restaurering av Flornborgasjön för budgetåret
1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 18 000 000 kr.,

3. att riksdagen till Beredskap mot kärnkraftsolyckor för budgetåret
1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.

59. Toxikologisk informationsservice, m. m. Regeringen har under punkt H
20 (s. 145) föreslagit riksdagen att till Toxikologisk informationsservice,
m. m. för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag av 5 200 000
kr.

Motion

I motion 1981/82:1921 av Olof Palme m. fl. (s) yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkandena 3 och 4)

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts i motionen om epidemiologiskt program,

4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om toxikologisk informationsservice.

Utskottet

Riksdagen beslutade under hösten 1981 att godkänna riktlinjer för
upprättande av en toxikologisk informationsservice och för utveckling av
informationsverksamheten i övrigt inom miljövårdsområdet (prop. 1981/
82:48, JoU 1981/82:17, rskr 1981/82:96). Beslutet innebär att en toxikologisk
informationsservice upprättas, knuten till Karolinska institutets bibliotek
och informationscentral. Vidare innebär beslutet en fortsatt utveckling av
den officiella miljöstatistiken och att statistiska centralbyrån får det formella
ansvaret för verksamheten. Enligt beslutet får naturvårdsverket huvudansvaret
för vissa projekt som utvecklats av miljödatanämnden. Detta gäller
arbetet med registrering av svensk miljövårdsforskning, uppgiften att vara
Sveriges kontaktenhet i det internationella referenssystemet för miljöinfor -

JoU 1981/82:21

mation, INFO-terra, samt funktionen som svensk kontaktpunkt för det s. k.
internationella registret för farliga kemikalier, IRPTC. Naturvårdsverket får
enligt beslutet också i uppgift att fortlöpande bevaka behovet av informationsinsatser
på miljövårdsområdet. Inom ramen för den fortsatta utvecklingen
av informationsveksamheten på miljövårdsområdet skall också en
utvärdering göras av miljödatanämndens försöksverksamhet med en särskild
svensk miljökvalitetsredovisning.

Medel för det fortsatta arbetet med den officiella miljöstatistiken har tagits
upp under sjunde huvudtitelns anslag Statistiska centralbyrån: Statistik,
register och prognoser. För övriga nu angivna ändamål föreslås att ett särskilt
reservationsanslag, kallat Toxikologisk informationsservice, m. m., förs upp
på statsbudgeten fr. o. m. nästa budgetår. Medelsbehovet för budgetåret
1982/83 beräknar föredraganden till 5,2 milj. kr.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens bedömning av anslagsbehovet
och tillstyrker förslaget under denna punkt.

I motion 1921 behandlas frågor med anknytning till det inledningsvis
omnämnda riksdagsbeslutet rörande upprättandet av en toxikologisk informationsservice
m. m. De nu aktuella yrkandena innebär i huvudsak en
upprepning av motionsförslag som behandlades i nyssnämnda sammanhang
och som på förslag av utskottet avslogs av riksdagen. Motionärerna förordar
sålunda en utredning rörande ett epidemiologiskt program, som bl. a. skulle
avse sambandet mellan vissa miljöfaktorer och människors hälsa. Vidare
anförs synpunkter på omfattningen och inriktningen av den toxikologiska
informationsservicen. Med utgångspunkt i de av riksdagen godkända
riktlinjerna föreslår motionärerna att man snarast försöker få till stånd
utvidgade informationstjänster genom ett samarbete mellan Karolinska
institutets bibliotek och informationscentral och utomstående vetenskapliga
experter. Ett prioriterat område bör bli de kemiska hälsoriskerna i
arbetsmiljön, med särskild inriktning på informationsbehovet hos skyddsombud
och fackliga företrädare i övrigt. Synpunkter anförs dessutom på
finansieringen av en sådan försöksverksamhet.

Som utskottet nyss anfört har hithörande frågor behandlats av riksdagen så
sent som i december 1981. Beträffande inriktningen och omfattningen av den
föreslagna informationsservicen tillstyrkte utskottet på anförda skäl regeringens
förslag, enligt vilket verksamheten främst skulle inriktas på
hänvisningsservice. Därvid påpekades bl. a. att möjligheten att erbjuda
t. ex. kvalificerad riskvärderingsservice var beroende av tillgången på
kompetenta toxikologer. Utskottet ville i sammanhanget fästa uppmärksamheten
på att universitets- och högskoleämbetet påbörjat en utredning
rörande utbildningen av toxikologer (JoU 1981/82:17 s. 3).

Utskottet anser sig i detta läge inte böra förorda någon särskild
framställning från riksdagens sida angående utvecklingen av den fortsatta

JoU 1981/82:21

informationsverksamheten inom miljövårdsområdet och avstyrker därför
yrkande 4 i motion 1921.

I fråga om en epidemiologisk övervaknings- och undersökningsverksamhet
och dess betydelse som informationsunderlag i miljövårdsarbetet
påpekades (JoU 1981/82:17 s. 4) att liknande frågor berörts bl. a. i samband
med inrättandet av statens miljömedicinska laboratorium och omorganisationen
av socialstyrelsen. Enligt utskottet var det i första hand en uppgift för
dessa organ att bevaka behovet av insatser inom detta område.

Utskottet finner ej anledning att nu föreslå något ändrat ställningstagande
från riksdagens sida och avstyrker yrkandet i motion 1921 om utredning
rörande ett epidemiologiskt program (yrkande 3).

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Toxikologisk informationsservice, m. m. för
budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 5 200 000
kr.,

2. beträffande ett epidemiologiskt program och inriktningen av
den toxikologiska informationsservicen

att riksdagen avslår motion 1981/82:1921, yrkandena 3 och

Diverse

60. Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. m. fl. anslag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna J 1-J 3 (s. 162-163)
och hemställer

1. att riksdagen till Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof
m. m. för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av
1000 000 kr.,

2. att riksdagen till Bidrag till vissa internationella organisationer
m. m. för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av
19 004 000 kr.,

3. att riksdagen till Ersättningar för vissa besiktningar och
syneförrättningar för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag
av 5 000 kr.

Stockholm den 11 mars 1982

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

4 Riksdagen 1981182. 16 sami. Nr 21

JoU 1981/82:21

Närvarande: Einar Larsson (c), Svante Lundkvist (s), Arne Andersson i
Ljung (m), Börje Stensson (fp), Hans Wachtmeister (m), Åke Wictorsson
(s), Filip Johansson (c), Gunnar Olsson (s), Sven Eric Lorentzon (m), Håkan
Strömberg (s), Esse Petersson (fp), Lennart Brunander (c), Jan Fransson (s),
Ulla-Britt Åbark (s) och Margareta Winberg (s)

dock att vid behandlingen av punkterna 25-32 Jens Eriksson (m) deltagit i
stället för Arne Andersson i Ljung (m) och vid behandlingen av punkterna 47
och 57 Maj Britt Theorin (s) deltagit i stället för Svante Lundkvist (s), Grethe
Lundblad (s) deltagit i stället för Håkan Strömberg (s), Märta Fredrikson (c)
deltagit i stället för Filip Johansson (c), Martin Segerstedt (s) deltagit i stället
för Ulla-Britt Åbark (s), Jens Eriksson (m) deltagit i stället för Sven Eric
Lorentzon (m) och Åke Persson (fp) deltagit i stället för Börje Stensson
(fp)-

Reservationer

1. Bidrag till permanent skördeskadeskydd (punkt 16)

Einar Larsson (c), Börje Stensson (fp), Filip Johansson (c), Esse Petersson
(fp) och Lennart Brunander (c) anser att utskottets yttrande fr. o. m. det
stycke på s. 16 som börjar med ”1 det” och utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

Mot angiven bakgrund kan utskottet tillstyrka regeringens förslag att
tillförseln av statsmedel till skördeskadefonden för nästa budgetår begränsas
till 15 milj. kr. De i motionerna 1422 och 2108 framförda yrkandena om ännu
längre gående anslagsminskningar är utskottet således inte berett biträda.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1981/82:1422 yrkande 1 och 1981/82:2108 yrkande
1 till Bidrag till permanent skördeskadeskydd för budgetåret
1982/83 anvisar ett anslag av 15 000 000 kr.

2. Bidrag till permanent skördeskadeskydd (punkt 16)

Arne Andersson i Ljung, Hans Wachtmeister och Sven Eric Lorentzon
(alla m) anser att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 16 som börjar
med ”1 det” och utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

I det (lika med utskottet) alltför begränsat. Enligt utskottets

mening bör en ytterligare besparing kunna göras under detta anslag utan att
skördeskadeskyddets utbetalningskapacitet i märkbar grad försämras.
Utskottet föreslår för sin del att statens bidrag till skördeskadefonden för
nästa budgetår fastställs till 3 milj. kr. eller till samma belopp som föreslås i
motion 1422. Det i motion 2108 framförda förslaget om att inga ytterligare
budgetmedel nu bör tillföras fonden avstyrks sålunda.

JoU 1981/82:21

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1981/82:1422 yrkande 1 och med avslag på motion
1981/82:2108 yrkande 1 till Bidrag till permanent skördeskadeskydd
för budgetåret 1982/83 anvisar ett anslag av 3 000 000
kr.

3. Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter (punkt 19)

Svante Lundkvist, Åke Wictorsson, Gunnar Olsson, Håkan Strömberg,
Jan Fransson, Ulla-Britt Åbark och Margareta Winberg (alla s) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”yrkande 7 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening måste skogsvårdsstyrelsernas resurser för myndighetsuppgifter
i högre grad än förut inriktas på insatser av skilda slag för att
åstadkomma en ökad virkesproduktion. Framför allt måste bättre återväxtåtgärder
eftersträvas samt röjnings- och gallringsåtgärder i skogsbruket ökas
i betydande grad. Även produktionshöjande åtgärder måste stimuleras.
Dessa ambitioner i förening med kravet på intensifierade insatser för
naturvård och uppföljning av den fysiska riksplaneringen m. m. fordrar
ökade resurser för skogsvårdsstyrelsernas verksamhet med främst rådgivning,
tillsyn enligt skogsvårdslagen, bidragsgivning och planering.

Skogsstyrelsen har i sin anslagsframställning anfört att de samhällsresurser
som hittills ställts till förfogande har varit otillräckliga för att skogspolitiken
skall kunna fullföljas. En resurstilldelning enligt regeringens förslag skulle
enligt skogsstyrelsen innebära att ca 100 000 tjänstgöringsdagar för myndighetsuppgifter
står till förfogande under nästa budgetår. Detta kan jämföras
med resurstilldelningen för budgetåren 1978/79 och 1979/80 som räckte till
ungefär 120 000 tjänstgöringsdagar per år. Utskottet kan inte acceptera en
sådan neddragning av resurserna att skogsvårdslagen inte kan fungera
tillfredsställande i praktiken.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion 2075 såvitt nu
ari fråga (yrkande 7). Utskottets ställningstagande innebär att 10 milj. kr. av
medel som inflyter i form av skogsvårdsavgifter tillförs skogsvårdsstyrelserna
för en ökning av antalet tjänstgöringsdagar med sammanlagt 10 000
dagar.

dels utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 18 som börjar med
”Utskottet får” och utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

Utskottet får (lika med utskottet) synes även motiverat.

Utskottet finner det angeläget att skogsvårdsstyrelserna vid planeringen av
skogsvårdsinsatserna även beaktar sysselsättningsaspekter och att samråd
sker med länsarbetsnämnderna och kommunernas arbetsförmedlingar. Vad
utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna 1917 och 2075 såvitt

JoU 1981/82:21

nu är i fråga (yrkande 6) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1981/82:2075 yrkande 7 samt med avslag på
motion 1981/82:612 till Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter
för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av
121 868 000 kr.,

2. beträffande viss inriktning av resurserna

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motionerna 1981/82:1917 och
1981/82:2075 yrkande 6.

4. Bidrag till skogsvård m. m. (punkt 22)

Svante Lundkvist, Åke Wictorsson, Gunnar Olsson, Håkan Strömberg,
Jan Fransson, Ulla-Britt Åbark och Margareta Winberg (alla s) anser att
utskottets yttrande fr. o. m. det stycke som på s. 21 börjar med ”Utskottet
biträder” och utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

Fr. o. m. den 1 juli 1981 utgår ett särskilt bidrag till fullständiga
återväxtåtgärder efter slutavverkning till privata skogsägare med högst 90 %
av godkänd kostnad i det område som av skogsvårdsstyrelsen förklarats som
svårföryngrat och med högst 60 % i resten av det inre stödområdet. Stödet
syftar till att åstadkomma en ökning av virkesutbudet. Utskottet finner att
syftet med stödet är välmotiverat. Dock bör stödet kunna utgå till alla
skogsägarkategorier för att få avsedd effekt. Därför bör ytterligare 10 milj.
kr. anvisas för detta ändamål.

En åtgärd för att bättre tillvarata skogsmarkens produktionsförmåga är
skogsdikningen. Skogsstyrelsen har efter samråd med bl. a. länsstyrelserna
beräknat att av den totala våtmarksarealen om ca 7 miljoner ha är 1,5
miljoner ha lämpliga för dikning. Att göra dessa arealer, främst sumpskogar,
produktiva skulle på sikt innebära ett värdefullt råvarutillskott. Ambitionsgraden
i den långtidsplan som skogsstyrelsen redovisat beträffande skogsdikningen
är något lägre än den skogsutredningen förordade, men skulle
motsvara en ökning med 15 000-20 000 ha i förhållande till senare års
omfattning. Skogsstyrelsen äskar mot bakgrund av regeringens lägre
ambitionsgrad totalt 8 milj. kr. i bidrag för ändamålet, dvs. oförändrat
anslag. Utskottet vill i sammanhanget erinra om den omfattande våtmarksinventering
som naturvårdsverket, på riksdagens uppdrag, f. n. genomför
och förutsätter att erforderligt samråd sker med verket. Riksdagen bör ställa
sig bakom nämnda långtidsplan för skogsdikningen. Totalt bör 15 milj. kr.
anvisas för denna verksamhet.

Virkesförsörjningsutredningen har föreslagit att totalt 22 milj. kr. anvisas
för översiktliga skogsinventeringar och att totalt 6,5 milj. kr. anvisas till

JoU 1981/82:21

statsbidrag för fastighetsvisa skogsbruksplaner. Utskottet tillstyrker detta
förslag under hänvisning till vad som anförts i motion 2075.

Det ovan nämnda riksdagsbeslutet hösten 1981 om åtgärder för en
förbättrad virkesförsörjning innebär att bidraget till återväxtåtgärder höjs
kraftigt under en 15-årsperiod. Riksdagsbeslutet innebär vidare att fysiska
personer, dödsbon och familjestiftelser får väsentligt högre stöd än andra
skogsägare. Enligt utskottets uppfattning bör stödet vara lika för alla
skogsägarkategorier vilket beräknas medföra en ytterligare kostnad på högst
10 milj. kr. per år. Avvecklingen bör geografiskt prioriteras till områden med
akut virkesbrist.

Utskottets ställningstagande innebär en ökning av bidragsramen och av
anslaget med 34 milj. kr. jämfört med regeringens förslag.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
anledning av motion 1981/82:2075 yrkande 8, såvitt nu är i
fråga, samt med avslag på motion 1981/82:1043, såvitt nu är i
fråga, medger att under budgetåret 1982/83 statsbidrag beviljas
med sammanlagt högst 418 500 000 kr. till skogsvård m. m.,

2. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
anledning av motion 1981/82:2075 yrkande 8, såvitt nu är i
fråga, samt med avslag på motion 1981/82:1043, såvitt nu är i
fråga, till Bidrag till skogsvård m. m. för budgetåret 1982/83
anvisar ett förslagsanslag av 329 000 000 kr.

5. Stöd till byggande av skogsvägar (punkt 23 morn. 1 och 3)

Svante Lundkvist, Åke Wictorsson, Gunnar Olsson, Håkan Strömberg,
Jan Fransson, Ulla-Britt Åbark och Margareta Winberg (alla s) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med ”1 motion 2075”
och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

I motion 2075 framhålls att det är särskilt angeläget med en fortsatt
utbyggnad av skogsbilvägarna inom det skogliga stödområdets inre zon.
Utskottet kan instämma i detta. Det bör enligt utskottets mening ankomma
på skogsstyrelsen att fördela statsbidraget till skogsvägsbyggnad med de
långsiktiga vägplanerna som grund. Det anförda innebär att utskottet
tillstyrker förslaget i motion 2075 vilket är 22,5 milj. kr. högre än regeringens
förslag.

De av utskottet tillstyrkta förslagen innebär att skogsstyrelsen av de medel
som flyter in i form av skogsvårdsavgifter (jfr SkU 1981/82:31) tillförs
ytterligare 66,5 milj. kr. att användas i enlighet med vad utskottet i det
föregående anfört om bidrag till skogsvård m. m.

5 Riksdagen 1981182. 16 sami. Nr 21

JoU 1981/82:21

dels utskottets hemställan under 1 och 3 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
anledning av motion 1981/82:2075 yrkande 9, såvitt nu är i
fråga, medger att under budgetåret 1982/83 statsbidrag beviljas
med sammanlagt högst 72 500 000 kr. till byggande av skogsvägar,

3. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
anledning av motion 1981/82:2075 yrkande 9, såvitt nu är i
fråga, till Stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret
1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 72 500 000 kr.

6. Statens livsmedelsverk (punkt 33)

Arne Andersson i Ljung, Hans Wachtmeister och Sven Eric Lorentzon
(alla m) anser att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke som på s. 29 börjar
med ”Utskottet har” och utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

Utskottet finner att en rationalisering av det slag som förutses i motionen
bör vara möjlig att åstadkomma inom ramen för en normal översyn av
verksamheten inom verket. Utskottets ställningstagande innebär att en
besparing om 5 milj. kr. jämfört med regeringens förslag bör kunna göras för
budgetåret 1982/83.

Utskottet hemställer således

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1981/82:1422 yrkande 3 till Statens livsmedelsverk för
budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 47 796 000
kr.

7. Bidrag till statens maskinprovningar (punkt 36 mom. 2)

Börje Stensson och Esse Petersson (båda fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med ”Utskottet vill”
och på s. 32 slutar med ”ytterligare åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill för sin del inte ifrågasätta den allmänna bedömning av
maskinprovningsverksamhetens samhällsnyttiga funktion som jordbruksministern
gjorde i samband med 1977 års revision av riktlinjerna. Det är
samtidigt självklart att denna verksamhet, på samma sätt som andra,
fortlöpande måste ses över i syfte att möjliggöra rationaliseringar och
besparingar. Utskottet förutsätter att en sådan översyn, såvitt gäller anslaget
för det kommande budgetåret, har skett i samband med budgetarbetet.
Utskottet avstyrker således motion 431 yrkande 1 och tillstyrker regeringens
förslag.

Vad det gäller frågan om en mer långsiktig och övergripande översyn av
nuvarande verksamhet vid statens maskinprovningar - den fråga som tas upp

JoU 1981/82:21

i motion 431 yrkande 2 - vill utskottet peka på de resultat som framkommit
vid en granskning från riksrevisionsverkets sida. Riksrevisionsverket framlade
1981 resultatet av en granskning av en del av maskinprovningarnas s. k.
riksprovplatsverksamhet, nämligen provningen av grävmaskiner. Det kunde
därvid konstateras att denna verksamhet medför årliga kostnader för
samhället och näringslivet på drygt 50 milj. kr./år räknat i 1981 års
penningvärde och exkl. mervärdeskatt.

Enbart kostnaderna för denna begränsade del av statens maskinprovningars
verksamhet skulle alltså motsvara ca sex gånger de i statsbudgeten
redovisade utgifterna för den självfinansierade riksprovplatsverksamheten.
Kostnaderna skulle vidare vara uppåt tio gånger så stora som maskinprovningamas
nettobelastning på statsbudgeten.

Det bör i och för sig framhållas att kostnaderna åtminstone till viss del
motsvaras av att positiva resultat uppnås, t. ex. beträffande arbetarskydd.
Riksrevisionsverket riktar dock skarp kritik mot provningsverksamheten när
det gäller grävmaskiner. Bl. a. påpekas att det kostnadskrävande provningsförfarandet
till stor del utformats med avseende på s. k. linmaskiner, vilka
var vanliga under 1960-talet men numera så gott som helt ersatts av
hydraulmaskiner.

Redan mot den här angivna bakgrunden synes en allmän översyn av
verksamheten vid statens maskinprovningar vara befogad. Utskottet anser
sig dock för egen del inte ha anledning att i detalj ta ställning till de
uppfattningar som framförts i motion 431 angående inriktningen av
översynsarbetet. Detta bör vara förutsättningslöst.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande översyn

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1981/82:431 yrkande
2.

8. Motion om bidrag till kommunala miljövårdsinvesteringar (punkt 43)

Svante Lundkvist, Åke Wictorsson, Gunnar Olsson, Håkan Strömberg,
Jan Fransson, Ulla-Britt Åbark och Margareta Winberg (alla s) anser att
utskottets yttrande fr. o. m. det stycke som på s. 34 börjar med ”Utskottet
vill” och utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

Utskottet anser för sin del att byggande och andra investeringar har en
avgörande betydelse för den långsiktiga ekonomiska utvecklingen. De är
dessutom ett viktigt instrument för att påverka den omedelbara ekonomiska
aktiviteten. Av dessa skäl måste byggande och andra investeringar inta en
central plats i en politik för att föra Sverige ur krisen. I den socialdemokratiska
partimotionen 2133 föreslås ett omfattande investerings- och åtgärdsprogram
för energiförsörjning, transportsystem och byggande samt en ökad

JoU 1981/82:21

satsning på teknisk forskning och utveckling. I den del nämnda motion berör
utskottets ämnesområde återfinns yrkandet i den här behandlade följdmotionen
2137. Med hänvisning till vad utskottet nyss anfört om det angelägna i
en aktiv investeringspolitik ansluter sig utskottet till motionärernas förslag
om statsbidrag till kommunala miljövårdsinvesteringar. För ändamålet bör
inrättas ett tillfälligt anslag för budgetåret 1982/83, med benämningen Bidrag
till kommunala miljövårdsanläggningar. Bidrag bör utgå med lägst 20 och
högst 30 % av kostnaden för de anläggningar som anges i motion 2133. Beslut
om bidrag bör fattas av statens naturvårdsverk. Det får ankomma på
regeringen att meddela närmare föreskrifter för bidragsgivningen. Därvid
kan reglerna om statsbidrag till liknande anläggningar tjäna som vägledning,
t. ex. kungörelsen (1968:308) om statsbidrag till avloppsreningsverk.
Medelsbehovet kan som motionärerna anfört beräknas till 90 milj. kr.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2137 till Bidrag till
kommunala miljövårdsanläggningar för budgetåret 1982/83
anvisar ett reservationsanslag av 90 000 000 kr.

9. Statens naturvårdsverk (punkt 44)

Arne Andersson i Ljung, Hans Wachtmeister och Sven Eric Lorentzon
(alla m) anser att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke som på s. 35 börjar
med ”Yrkandet i” och utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförts i motion 1422, att ytterligare
besparingar bör kunna göras under naturvårdsverkets myndighetsanslag.
F. n. pågår inom verket översyner som kan ge underlag för rationaliseringar
vilka i sin tur bör leda till en minskning av verkets omkostnader. Utskottet
utgår från att det redan för kommande budgetår är möjligt att spara
ytterligare 5 milj. kr. utan att verksamheten menligt påverkas. Utskottet
tillstyrker således motion 1422 i nu berörd del.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1981/82:1422 yrkande 2 till Statens naturvårdsverk
för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 84 660 000
kr.

10. Mark för naturvård (punkt 47 mom. 1)

Maj Britt Theorin, Grethe Lundblad, Åke Wictorsson, Gunnar Olsson,
Martin Segerstedt, Jan Fransson och Margareta Winberg (alla s) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 37 börjar med ”Jordbruksutskottet
ansluter” och på s. 38 slutar med ”och naturvårdsfonden” bort ha
följande lydelse:

Den socialdemokratiska minoriteten i näringsutskottet har i en avvikande

JoU 1981/82:21

mening ansett att riksdagen inte bör godkänna vad som i propositionen
anförts om överföring av mark mellan domänfonden och naturvårdsfonden.
Jordbruksutskottet, som ansluter sig till denna mening och till de skäl som
anförts till stöd härför, får för sin del anföra följande.

Utskottet vill inledningsvis understryka vikten av att värdefulla naturområden
i erforderlig utsträckning skyddas mot exploatering. I den mån sådana
områden tillhört domänverket har skyddssynpunkterna hittills tillgodosetts
bl. a. genom att domänverket har avskilt mark till s. k. domänreservat, vilka
sedan i viss utsträckning har överförts från domänfonden till naturvårdsfonden
utan ersättning. Denna ordning synes ha fungerat väl. Regeringens
förslag innebär en risk för att överföringar från domänfonden till naturvårdsfonden
kommer att ske i större utsträckning än hittills. Detta kan komma att
innebära att domänverket går miste om produktiv skogsmark utan att erhålla
ersättning härför. I än högre grad blir detta fallet när det gäller den möjlighet
till markbyte mellan staten och enskilda som nu föreslås införd. Utskottet
kan inte gå med på en sådan ordning. Enligt utskottets mening bör
domänverket när det gäller möjligheten att förvärva och avhända sig mark
inte hamna i ett sämre läge än andra markägare. Detta innebär bl. a. att
domänverket om det avhänder sig produktiv skogsmark till annan myndighet
eller till enskild markägare bör erhålla ersättning härför, varvid ersättningen
bör bestämmas enligt marknadsmässiga principer efter sedvanliga förhandlingar.
Som en allmän förutsättning för markbyten bör gälla att bytet
befordrar en rationell skötsel av markområdena och inte påverkar arronderingen
av skogsegendomen i negativ riktning. Utskottet vill även framhålla
att det kan få negativa konsekvenser för de anställda hos domänverket om
mark ensidigt överförs från verket till enskilda näringsidkare.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande överföring av mark mellan domänfonden och
naturvårdsfonden

att riksdagen med avslag på regeringens förslag som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Mark för naturvård (punkt 47 mom. 2)

Arne Andersson i Ljung, Hans Wachtmeister och Jens Eriksson (alla m)
anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 38 som börjar med ”1 anslutning”
och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas bedömning att belastningen på förevarande
anslag bör kunna minska kraftigt vid ett ökat utnyttjande av möjligheterna
till dels periodiserad ersättning till markägare, dels samarbetsavtal mellan
markägaren och det allmänna angående skötseln av skyddsvärda arealer. I
sammanhanget bör påpekas att riksdagen tidigare, på förslag av utskottet,

Joll 1981/82:21

uttalat sig till förmån för sådana skötselavtal som ett komplement till de
säkerställande åtgärder som naturvårdslagen erbjuder (JoU 1979/80:19, rskr
1979/80:112). I rådande ekonomiska läge är det enligt utskottets mening
angeläget att bevarandearbetet inriktas på åtgärder som medför minsta
möjliga kostnader för det allmänna. Med den inriktning av verksamheten
som utskottet förordat bör en nedskärning av anslaget med 10 milj. kr., som
motionärerna föreslagit, inte få några menliga följder i fråga om möjligheterna
att skydda de värdefullaste naturområdena.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1981/82:1422 yrkande 4 till Mark för naturvård
för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av
10 000 000 kr.

12. Miljövårdsforskning (punkt 49 mom. 1)

Svante Lundkvist, Åke Wictorsson, Gunnar Olsson, Håkan Strömberg,
Jan Fransson, Ulla-Britt Åbark och Margareta Winberg (alla s) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 40 som börjar med ”Sorn
utskottet” och slutar med ”hithörande motionsyrkanden” bort ha följande
lydelse:

Utskottet instämmer i de uttalanden som gjorts i bl. a. motion 1921 om
miljöforskningens betydelse från olika synpunkter. Naturvårdsverkets krav i
anslutning till denna anslagsrubrik är väl underbyggda och omfattar projekt
som är nödvändiga om vi skall få de kunskaper som behövs för en aktiv
politik, syftande till en bättre livsmiljö. Utskottet biträder således i
motionerna 1044 och 1921 framförda krav på en ytterligare uppräkning av
anslaget med 6 milj. kr.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1981/82:1044 yrkande 2 b och motion 1981/
82:1921 yrkande 17 till Miljövårdsforskning för budgetåret
1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 48 800 000 kr.

13. Miljövårdsforskning (punkt 49 mom. 2)

Arne Andersson i Ljung, Hans Wachtmeister och Sven Eric Lorentzon
(alla m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 40 som börjar med ”Utskottet
erinrar” och slutar med ”och högskolor” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att en till den berörda statliga myndigheten hårt
knuten forskningsorganisation innebär vissa nackdelar. En sådan forsknings -

JoU 1981/82:21

organisation ökar risken för relativt sett kortsiktiga forskningsbedömningar.
Den angelägna objektiviteten och mångfalden i forskningsinsatserna kan
därmed motverkas.

Alternativet till den i dag förhärskande forskningsorganisationen är en
motsvarande satsning direkt på universitet och högskolor. Den främsta
fördelen med en sådan alternativ forskningsorganisation är, som anförts i
motion 2018, att forskningsinriktningen mera kommer att avgöras av de i
forskningsläget bäst insatta.

Utskottet kan i allt väsentligt ansluta sig till de synpunkter som
motionärerna framlagt. Enligt utskottets uppfattning bör en successiv
omfördelning av de anslag för miljöforskningsändamål som f. n. går till
statens naturvårdsverk inledas. På sikt bör huvuddelen av ifrågavarande
anslag övergå till naturvetenskapliga forskningsrådet och till högskolor och
universitet med på området aktuell kompetens. Inom naturvårdsverkets
egen ram bör emellertid en viss grundläggande forskningskompetens finnas, i
första hand för att rätt kunna bedöma erhållna forskningsresultat från vårt
eget land och från utlandet.

Vad utskottet anfört med anledning av förevarande motionsyrkande bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande ansvaret för miljövårdsforskning

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet med anledning av motion 1981/82:2050 yrkande 2
anfört om viss överflyttning av anslag för miljöforskningsändamål
m. m.

14. Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor (punkt 52)

Svante Lundkvist, Åke Wictorsson, Gunnar Olsson, Håkan Strömberg,
Jan Fransson, Ulla-Britt Åbark och Margareta Winberg (alla s) anser att
utskottets yttrande fr. o. m. det stycke som på s. 42 börjar med ”Utskottet
vill” och utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

Utskottet vill för sin del understryka det angelägna i att produktkontrollnämnden
erhåller tillräckliga resurser för sitt viktiga arbete med att klarlägga
olika kemiska ämnens skadeverkningar. Undersökningar pågår bl. a. i fråga
om bly, kadmium och bekämpningsmedel. Enligt utskottets mening är
naturvårdsverkets krav i anslutning till denna anslagspunkt väl underbyggda.
Utskottet tillstyrker därför i motionerna 1044 och 1921 framförda yrkanden
om en uppräkning av anslaget med 800 000 kr.

JoU 1981/82:21

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1981/82:1044 yrkande 2 c och motion 1981/82:1921
yrkande 18 till Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor
för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av
4 800 000 kr.

15. Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet (punkt 53)

Svante Lundkvist, Åke Wictorsson, Gunnar Olsson, Håkan Strömberg,
Jan Fransson, Ulla-Britt Åbark och Margareta Winberg (alla s) anser att
utskottets yttrande fr. o. m. det stycke som på s. 43 börjar med ”Med
hänsyn” och utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

Utskottet vill understryka att en betydande del av anslaget används för att
bekosta större, långsiktiga utredningar såsom fjällutredningen, våtmarksinventeringen
och verksamheten vid bilavgaslaboratoriet. Utrymmet för andra
angelägna projekt blir därmed mycket begränsat, om inte verkets anslagsyrkande
tillgodoses. Som i motion 1921 påpekas innebär verkets förslag en
hård prioritering för att i rådande statsfinansiella läge minska kostnaderna så
långt som möjligt. Utskottet anser för sin del verkets krav väl underbyggda
och tillstyrker i motionerna 1044 och 1921 framförda yrkanden om en
ytterligare uppräkning av anslaget med 700 000 kr.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1981/82:1044 yrkande 2 d och motion 1981/82:1921
yrkande 19 till Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet,
m. m. förbudgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag
av 8 400 000 kr.

16. Program för övervakning av miljökvalitet (punkt 54)

Svante Lundkvist, Åke Wictorsson, Gunnar Olsson, Håkan Strömberg,
Jan Fransson, Ulla-Britt Åbark och Margareta Winberg (alla s) anser att
utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 43 som börjar med ”Utskottet
anser” och utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas och naturvårdsverkets bedömning att
fortsatta resurstillskott är nödvändiga för att trygga den fortsatta utbyggnaden
av programmet för övervakning av miljökvalitet. I likhet med
motionärerna vill utskottet särskilt understryka det angelägna i att tekniska
förutsättningar finns för att följa upp ECE-konventionen om gränsöverskridande
luftföroreningar. Utskottet finner naturvårdsverkets anslagsyrkande
väl underbyggt och tillstyrker förslaget i motion 1921 om en ytterligare
uppräkning av anslaget med 1 275 000 kr.

JoU 1981/82:21

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1981/82:1921 yrkande 20 till Program för övervakning
av miljökvalitet för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag
av 10 975 000 kr.

17. Toxikologisk informationsservice, m. m. (punkt 59 mom. 2)

Svante Lundkvist, Åke Wictorsson, Gunnar Olsson, Håkan Strömberg,
Jan Fransson, Ulla-Britt Åbark och Margareta Winberg (alla s) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 48 börjar med ”Sorn
utskottet” och på s. 49 slutar med ”(yrkande 3)” bort ha följande
lydelse:

Utskottet ansluter sig till motionärernas synpunkter på den fortsatta
utvecklingen av den toxikologiska informationsservicen. Detta innebär bl. a.
att utskottet förordar att en försöksverksamhet kommer till stånd med
utvidgade informationstjänster genom ett samarbete mellan Karolinska
institutets bibliotek och informationscentral och utomstående vetenskapliga
experter. En sådan verksamhet bör givetvis vara kostnadsfri för den som
frågar. Ett prioriterat område i detta sammanhang bör bli de kemiska
hälsoriskerna i arbetsmiljön, med särskild inriktning på informationsbehovet
hos skyddsombud och fackliga företrädare i övrigt. Andra tänkbara
finansieringsmöjligheter än direkt via statsbudgeten bör prövas. Som i
motionen anförts kan t. ex. regeringen uppdra åt arbetarskyddsfonden att
medverka och därvid bevaka att verksamheten får en tillräcklig omfattning
och ändamålsenlig uppläggning med hänsyn till informationsbehoven i
arbetsmiljön. Vad utskottet anfört med anledning av motion 1921 i denna del
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Som motionärerna anfört är ett av de viktigaste inslagen i en övervakning
av människans totala miljö epidemiologiska undersökningar, dvs. undersökningar
där medicinsk och statistisk kunskap förenas för att kartlägga och följa
upp hälsotillståndet hos grupper som är utsatta för särskild miljöpåverkan.

En av de viktigaste uppgifterna för den medicinska delen av företagshälsovården
är att upptäcka och utreda sjukdomar som kan misstänkas ha
samband med kemiska ämnen och andra arbetsmiljöfaktorer på arbetsplatsen.
Erfarenheten visar också att de anställda själva, och särskilt skyddsombuden,
kan lämna viktiga bidrag till strävandena att upptäcka nya samband
mellan yrke och sjukdom.

Det finns emellertid också många typer av arbetssjukdomar som lätt kan
förbli oupptäckta trots en skärpt uppmärksamhet från företagshälsovårdens
och skyddsombudens sida. Exempel på detta är genetiska skador, cancer och
andra sjukdomar som har så lång fördröjningstid att en stor del av dem som

JoU 1981/82:21

drabbats hinner lämna arbetsplatsen innan sjukdomen visar sig. För att
upptäcka sådana skador krävs epidemiologiska undersökningar. Sådana
undersökningar behövs också ofta för att närmare kartlägga orsakssambandet
då misstanke om yrkessjukdom framkommit genom t. ex. företagsläkares
eller skyddsombuds iakttagelser. Det är viktigt att resultaten av sådant
undersökningsarbete blir tillgängliga också för skyddsombuden.

Resurser för yrkesepidemiologiska undersökningar finns vid bl. a. arbetarskyddsstyrelsen,
högskolorna och de yrkesmedicinska klinikerna. Det är
angeläget att de yrkesmedicinska klinikerna byggs ut. De bör också ges
möjlighet att utföra epidemiologiska undersökningar. Detta kräver främst
att yrkesepidemiologin ges en framträdande roll i den yrkesmedicinska
specialistutbildningen. Möjligheterna till nordiskt och internationellt samarbete
om denna högt specialiserade utbildning bör utnyttjas så långt
möjligt.

En yrkesepidemiologisk utvärdering av socialstyrelsens cancerregister har
påbörjats. Detta arbete bör intensifieras, och samtidigt bör även andra
sjukdomsregister användas för samma ändamål. Så bör t. ex. socialstyrelsens
missbildningsregister kunna utnyttjas för undersökningar av samband mellan
skador på barn och de kemiska ämnen som modern eller fadern utsatts för på
sin arbetsplats eller i andra sammanhang. Det är också angeläget att
arbetsskadestatistiken ges en sådan utformning och tilldelas sådana resurser
att den ger ett så gott underlag som möjligt för epidemiologiska undersökningar.

Mot angivna bakgrund instämmer utskottet i motionärernas förslag om en
snabb utredning av hithörande frågor. Även detta bör av riksdagen ges
regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande ett epidemiologiskt program och inriktningen av
den toxikologiska informationsservicen
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1981/82:1921 yrkandena
3 och 4.

Särskilda yttranden

1. Främjande av husdjursaveln m. m. (punkt 11)

Einar Larsson, Filip Johansson och Lennart Brunander (alla c) anför:

Fr. o. m. den 1 januari 1983 föreslås att Svenska fåravelsförbundet skall
överta ansvaret för fårkontrollen från lantbruksstyrelsen. Detta kommer att
innebära ökade arbetsuppgifter och ökade ekonomiska åtaganden för
Svenska fåravelsförbundet. Kontrollen skall liksom nu finansieras med
regleringsmedel och djuravgifter. Svenska fåravelsförbundet kommer dock
att få problem med ekonomin i inledningsskedet, innan avgifter flyter in.

JoU 1981/82:21

Samtidigt avlastas lantbruksnämnderna, som hittills skött fältverksamheten.
Vi anser att dessa två fakta motiverar att lantbruksstyrelsen inledningsvis
tillskjuter medel för att göra övergången så smidig som möjligt.

2. Skogsvårdsstyrelserna: Investeringar (punkt 21 mom. 2)

Arne Andersson i Ljung (m) anför:

Utskottet som för sin del tillstyrker regeringens förslag rörande strukturplan
för landets plantskolor framhåller att vissa plantskolor bör kunna drivas
under längre tid än vad som förutsattes i skogsstyrelsens strukturplan. Jag
delar denna uppfattning men anser att utskottet än starkare bort understryka
vikten av att i plantskolor nedlagt kapital bör utnyttjas under längre tid. De i
motion 1456 åberopade skälen för att bibehålla plantskolan Ljungaskog i
Svenljunga är enligt min mening så starka att ett riksdagens ställningstagande
för fortsatt verksamhet vid denna plantskola är motiverat. Jag förutsätter
emellertid nu att utskottsbetänkandet föranleder ytterligare och noggranna
överväganden från skogsstyrelsens sida.

JoU 1981/82:21

Bilaga 1

Näringsutskottets yttrande
1981/82:4 y

över proposition 1981/82:100 i vad avser överföring av mark från
domänfonden

Till jordbruksutskottet

Jordbruksutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1981/82:100 bilaga 13 (jordbruksdepartementet) punkt H 5,
Mark för naturvård, moment 1. Näringsutskottet behandlar i detta yttrande
vad som under nämnda punkt anförs om överföring av mark från
domänfonden dels till naturvårdsfonden, dels till enskilda som ersättning för
mark som har blivit föremål för beslut enligt naturvårdslagen.

Propositionen

I propositionen (bil. 13 s. 127 f.) tar jordbruksministern först upp frågan
om hur urskog och urskogsliknande områden som tillhör staten, i första hand
domänverket, på lämpligaste sätt kan ges erforderligt skydd i naturvårdshänseende.
Jordbruksministern erinrar om att överföring i förvaltningshänseende
av fast egendom mellan statliga fonder som regel sker genom upp- och
nedskrivning av fondvärden. När det gäller överföring från domänfonden till
naturvårdsfonden har bokföringen skett på varierande sätt allt efter
egendomens beskaffenhet och de utgifter domänverket haft för egendomen.
Enligt propositionen bör dock som huvudprincip gälla att ersättning inte skall
utgå till domänfonden vid överföring av mark som avses ingå i naturreservat
eller i naturvårdsområde. Överföring av s. k. domänreservat till naturvårdsfonden
föreslås komma till stånd endast om det skulle underlätta en rationell
förvaltning av området.

I propositionen anförs vidare att det har förekommit att näringsidkare
inom jord- och skogsbruk vars mark blivit föremål för beslut enligt
naturvårdslagen har anhållit att få byta till sig statlig mark. Enligt
jordbruksministern kan det allmänna intresset av att naturskyddet kommer
till stånd i sådana fall motivera ett markbyte med utnyttjande av mark från
domänfonden, varvid dock som förutsättning bör gälla att lantbruksnämnden
bedömer det vara från rationaliseringssynpunkt godtagbart att näringsidkaren
erhåller den statliga marken.

Den mark som överförs till naturvårdsfonden resp. enskilda bör enligt
regeringens förslag i princip värderas till marknadsvärde. Där så bedöms
lämpligt bör lantbruksnämnd eller skogsvårdsstyrelse kunna anlitas för

JoU 1981/82:21

värderingen. Överföring av mark föreslås tills vidare kunna ske inom en ram
av 10 milj. kr. per år.

Näringsutskottet

Som framhålls i propositionen är behovet av att skydda värdefulla
naturområden stort. Detta gäller inte minst i fråga om urskogarna och de
urskogsliknande områdena. De förslag som regeringen nu har lagt fram om
överföring av skogsmark från domänfonden till naturvårdsfonden resp.
enskilda ägare kan antas medföra att möjligheterna att ge sådana områden
ett varaktigt skydd ökar. Näringsutskottet har ingen invändning mot att, som
huvudprincip, skogsmark som tillhör domänverket skall kunna överföras till
naturvårdsfonden utan ersättning. I den mån domänverket har haft
betydande utgifter för skogsskötseln på egendomen är det dock enligt
utskottets mening rimligt att verket erhåller viss ersättning härför.

Näringsutskottet kan även tillstyrka förslaget om att en möjlighet införs för
näringsidkare inom skogsbruket att erhålla statlig mark som ersättning för
mark som har avsatts för naturvårdsändamål. Ett sådant markbyte torde i
allmänhet innebära att skogsfastigheten får en bättre arrondering och större
bärkraft än om ersättningen hade utgått i form av pengar. Som framhålls i
propositionen bör lantbruksnämndens tillstånd erfordras för att markbyte
skall komma till stånd. Utskottet delar regeringens uppfattning att marken
bör värderas till marknadsvärdet. Samtidigt vill utskottet understryka att
frågan om vilken domänmark som skall överföras måste lösas genom
förhandlingar i varje enskilt fall mellan den enskilde skogsägaren och
domänverket. Det är därvid enligt utskottets mening av betydelse att även
domänverkets intressen av att ha en god arrondering på sin skogsmark
beaktas.

Näringsutskottet tillstyrker sålunda här aktuella förslag i propositionen.

Stockholm den 11 mars 1982

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Johan Olsson (c), Erik Hovhammar (m),
Hugo Bengtsson (s), Nils Erik Wååg (s), Lilly Hansson (s), Lennart
Pettersson (s), Rune Jonsson (s), Hadar Cars (fp), Karl Björzén (m),
Wivi-Anne Radesjö (s), Christer Eirefelt (fp), Sven Munke (m), Ivar
Franzén (c) och Arne Thoresson (fp).

JoU 1981/82:21

Avvikande mening

Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson,
Lennart Pettersson, Rune Jonsson och Wivi-Anne Radesjö (alla s) anser att
yttrandet under rubriken Näringsutskottet bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet vill inledningsvis understryka vikten av att värdefulla
naturområden i erforderlig utsträckning skyddas mot exploatering. I den
mån sådana områden tillhört domänverket har skyddssynpunkterna hittills
tillgodosetts bl. a. genom att domänverket har avskilt mark till s. k.
domänreservat, vilka sedan i viss utsträckning har överförts från domänfonden
till naturvårdsfonden utan ersättning. Denna ordning synes ha fungerat
väl. Regeringens förslag innebär en risk för att överföringar från domänfonden
till naturvårdsfonden kommer att ske i större utsträckning än hittills.
Detta kan komma att innebära att domänverket går miste om produktiv
skogsmark utan att erhålla ersättning härför. I än högre grad blir detta fallet
när det gäller den möjlighet till markbyte mellan staten och enskilda som nu
föreslås införd. Utskottet kan inte gå med på en sådan ordning. Enligt
utskottets mening bör domänverket när det gäller möjligheten att förvärva
och avhända sig mark inte hamna i ett sämre läge än andra markägare. Detta
innebär bl. a. att domänverket om det avhänder sig produktiv skogsmark till
annan myndighet eller till enskild markägare bör erhålla ersättning härför,
varvid ersättningen bör bestämmas enligt marknadsmässiga principer efter
sedvanliga förhandlingar. Som en allmän förutsättning för markbyten bör
gälla att bytet befordrar en rationell skötsel av markområdena och inte
påverkar arronderingen av skogsegendomen i negativ riktning. Utskottet vill
även framhålla att det kan få negativa konsekvenser för de anställda hos
domänverket om mark ensidigt överförs från verket till enskilda näringsidkare.

Näringsutskottet anser alltså att riksdagen inte bör godkänna vad som i
propositionen anförs om överföring av mark mellan domänfonden och
naturvårdsfonden.

GOT AB 70655 Stockholm 1982