om statsbudgeten f6r budgetåret 1981/82 i vad avser jordbruksdepartementets verksamhetsområde (prop. 1980/81:100 bilaga 13) (Betänkande 1980/81:JoU18 Jordbruksutskottet)

JoU 1980/81:18

Jordbruksutskottets betänkande
1980/81:18

om statsbudgeten för budgetåret 1981/82 i vad avser jordbruksdepartementets
verksamhetsområde (prop. 1980/81:100 bilaga 13)

TIONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas proposition 1980/81:100 bilaga 13 Jordbruksdepartementet
med undantag av de anslag som är upptagna under
avsnitten Skogsbruk och Idrott och friluftsliv. Anslagen under skogsbruksavsnittet
kommer att behandlas i ett senare betänkande om skogsvårdsstyrelsemas
organisation, m.m. Anslagen om idrott m.m. behandlas av
kulturutskottet.

Jordbruksdepartementet m. m.

1. Jordbruksdepartementet m.fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag i proposition 1980/81:100 bilaga 13 (jordbruksdepartementet) under
punkterna A 1-A 4 (s. 11-13) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1981/82 anvisar

1. till Jordbruksdepartementet ett förslagsanslag av 16172000 kr.,

2. till Lantbruksrepresentanter ett förslagsanslag av 2572000 kr.,

3. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 16800000 kr.,

4. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 500000 kr.

Jordbrukets rationalisering m. m.

2 a. Lantbruksstyrelsen. Regeringen har under punkt B 1 (s. 14-17) föreslagit
riksdagen att till Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1981/82 anvisa
ett förslagsanslag av 39010000 kr.

Motion

I motion 1980/81:1370 av Filip Johansson m.fl. (c, s, m, fp, vpk) yrkas
att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att
åtgärder bör vidtas för att lokalisera den centrala rennäringsadministrationen
till Jokkmokk.

Utskottet

Regeringens förslag innebär att medel för lantbruksstyrelsens verksamhet
för nästa budgetår bör beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget.
För vissa uppgifter inom det ekonomiska försvaret har därvid beräknats
103000 kr.

1 Riksdagen 1980181. 16 sami. Nr 18

Kartong: S. 1. under Jordbrukets rationalisering m. m. Står 2. Rättat till: 2 a.

S. 3, i hemställan Står: 3. Rättat till 2 b.

JoU 1980/81:18

Utskottet tillstyrker i propositionen framlagt förslag och förordar således
att anslaget förs upp med 39010000 kr.

I motion 1370 hemställs om åtgärder i syfte att lokalisera den centrala
rennäringsadministrationen till Jokkmokk. En sådan lokalisering skulle
enligt motionärernas mening underlätta såväl den samiska befolkningens
kontakter med den centrala rennäringsadministrationen som kontaktverksamheten
mellan olika myndighetsfunktioner och institutioner av stor betydelse
för rennäringen och sysselsättningen bland samerna.

Lantbruksstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden om
bl. a. rennäringen och rennäringens rationalisering. Utskottet har därför
funnit lämpligt att behandla motionen under denna punkt.

För lantbruksstyrelsens handläggning av rennäringsfrågor finns inom
styrelsens veterinär- och husdjursavdelning en särskild rennäringsenhet
inrättad. Inom enheten handläggs frågor om rennäringens rationalisering
innefattande översiktlig planering, rådgivning, statliga stödåtgärder såsom
bidrag, lånegarantier, avgångsvederlag m.m., marknadsfrågor, renslakt,
avsättning av renprodukter m.m., renbeteskonventionerna med Norge
och Finland, utnyttjande av mark ovan odlingsgränsen och inom renbetesfjällen
samt sysselsättningsfrågor för samer.

För närvarande ingår i rennäringsenheten en befattning som avdelningsdirektör,
en som byrådirektör och 1 1/4 biträdestjänst. Härutöver har enheten
tillgång till myndighetens gemensamma resurser inom områdena juridik,
information, administration osv. Lantbruksstyrelsen inklusive rennäringsenheten
är lokaliserad till Jönköping. Inom lantbruksstyrelsens organisationsplan
men med placering i Luleå finns vidare en förste byråsekreterare,
som har till uppgift att samordna lantbruksverkets sysselsättningsskapande
åtgärder inom renskötselområdet. Vidare finns en byrådirektör
för rådgivning i rennäringsfrågor stationerad i Umeå.

Regionalt handläggs rennäringsfrågor inom lantbruksnämnderna i Norrbottens,
Västerbottens och Jämtlands län. Inom var och en av dessa
nämnder finns en särskild rennäringsenhet. Förutom frågor angående rationalisering,
stöd och rådgivning m. m. handlägger rennäringsenheterna
fjällförvaltningsärenden såsom jakt- och fiskeupplåtelser m. m.

Som framgår av motionen hänger yrkandet om viss decentralisering av
rennäringsadministrationen bl. a. samman med strävandena att motverka
den sysselsättningsminskning i Jokkmokksregionen som blir en följd av att
vattenfallsverkets byggnadsverksamhet i området kommer att minska
kraftigt. Utskottet, som inte har att anlägga sysselsättningspolitiska synpunkter
på frågan, har begränsat sig till att pröva ärendet med huvudsakligt
beaktande av rennäringens intressen. Utskottet får härvid anföra följande.

Vad angår motionärernas önskan om möjligheter för den samiska befolkningen
att få ökad kontakt med den centrala administrationen förtjänar det
enligt utskottets mening att understrykas att lantbruksstyrelsens uppgift
som central rennäringsmyndighet är av övergripande natur. Beslut av

JoU 1980/81:18

lantbruksverket i fråga om rennäring, sameby, ekonomiskt stöd, markförvaltning
m. m. fattas i första hand av vederbörande lantbruksnämnd, som
även har att svara för kursverksamhet och övriga direkta kontakter med
rennäringssutövarna. Såvitt avser lantbruksnämnden i Norrbottens län
sköts denna verksamhet från huvudkontoret i Luleå och från lokala rennäringskontor
belägna på sex olika platser i länet. bl. a. i Jokkmokk.
Rennäringsadministrationen är sålunda redan i dag i förhållandevis stor
utsträckning decentraliserad till det aktiva renskötselområdet. Detta är
naturligtvis inte ett skäl för att inte ytterligare utlokalisering av de administrativa
funktionerna på rennäringens område skulle kunna medföra vissa
fördelar. Utskottet delar motionärernas mening att det så långt det är
praktiskt möjligt bör vidtas åtgärder som ytterligare kan underlätta den
samiska befolkningens kontakter med den centrala rennäringsadministrationen.

Som redovisas i motionen har regeringen gett lantbruksstyrelsen i uppdrag
att i samarbete med statskontoret utreda de organisatoriska förutsättningarna
för en lokalisering till Jokkmokk av den regionala rennäringsadministrationen
i Norrbotten. Enligt utskottets uppfattning synes det motiverat
att man i de fortsatta övervägandena på förevarande område även
undersöker möjligheterna att lokalisera den centrala rennäringsadministrationen
i närmare anslutning till renskötselområdet. Sambandet med
annan viktig verksamhet på området, såsom forsknings- och försöksverksamheten
vid Sveriges lantbruksuniversitet och statens veterinärmedicinska
anstalt, bör även uppmärksammas. Aktualiserade planer på att förlägga
en renforskningsstation till Vindeln kan även ha betydelse i sammanhanget.
Det bör ankomma på regeringen att närmare bestämma hur den förordade
översynen bör genomföras.

Vad utskottet här anfört med anledning av motion 1370 bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1981/82 anvisar
ett förslagsanslag av 39010000 kr.,

2. beträffande decentralisering av den centrala rennäringsadministrationen
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört med anledning av motion 1980/81: 1370.

2 b. Lantbruksnämnderna. Regeringen har under punkt B 2 (s. 17-18)
föreslagit riksdagen att till Lantbruksnämnderna för budgetåret 1981/82
anvisa ett förslagsanslag av 198504000 kr.

Motion

1 motion 1980/81:338 av Iris Mårtensson m.fl. (s) yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att lantbruksnämnden i Gävleborgs län får en lokalrådgivare
som kan ägna tid åt frågor om sysselsättning i länets glesbygder.

JoU 1980/81:18

Utskottet

Enligt regeringens förslag bör medel för lantbruksnämndernas verksamhet
för nästa budgetår beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget. Bl. a.
har därvid beräknats 800000 kr. för vissa uppgifter inom det ekonomiska
försvaret.

Utskottet tillstyrker förslaget och förordar alltså att anslaget för nästa
budgetår förs upp med 198504000 kr.

I motion 338 yrkas att riksdagen hos regeringen begär att lantbruksnämnden
i Gävleborgs län får en lokalrådgivare som kan ägna tid åt frågor
om sysselsättning i länets glesbygder. Motionärerna erinrar om att länsstyrelserna
fr. o. m. 1979 fått utvidgade uppgifter och samordningsansvar för
olika statliga insatser i glesbygd. Det gäller såväl sysselsättningsskapande
åtgärder som olika typer av serviceåtgärder av kommersiell eller samhällelig
natur. Enligt motionärernas mening finns det skäl att vidta en del
åtgärder som gör det möjligt att få ett effektivare utnyttjande av det stöd
som nu finns. När det gäller stödet till sysselsättningsskapande åtgärder i
glesbygd blir verksamhetens omfattning i hög grad beroende av de resurser
som lantbruksnämnderna kan anslå för att initiera, utvärdera och driva
projekt i glesbygd. Det är enligt motionen angeläget att lantbruksnämnden
ges möjligheter att anställa en lokal rådgivare för att förstärka insatserna i
länets glesbygdsområden, där bl. a. norra och västra delarna av Hälsingland
har prioriterats.

Utskottet vill erinra om att en motion av motsvarande innebörd prövades
vid föregående riksmöte utan att föranleda någon riksdagens ytterligare
åtgärd. Utskottet lämnade då en utförlig redogörelse förden förstärkning
av lantbruksnämndernas lokala rådgivningsverksamhet i avseende på
glesbygdsfrågor som genomfördes år 1979, då bl. a. I milj. kr. anvisades
under detta anslag, vilket möjliggjorde inrättandet av åtta tjänster för
ifrågavarande rådgivningsändamål. Sådana tjänster har därefter inrättats i
norra Sverige, dock inte i Gävleborgs län. Med hänvisning till de uttalanden
som gjordes vid förra riksmötet från utskottets sida (JoU 1979/80:29 p.
3) får utskottet erinra om att det ankommer på lantbruksstyrelsen att vid
sin fördelning av de medel som anvisas för verksamheten prioritera rådgivningsresursema
så att insatserna främst kan inriktas på de bygder och de
företag där de kan förväntas få störst effekt. I den mån det inte befinns
möjligt att tilldela en nämnd särskild rådgivare för ändamålet får ärenden
om glesbygdsstöd handläggas av nämndens ordinarie personal.

Utskottet, som utgår från att man från lantbruksverkets sida med uppmärksamhet
följer utvecklingen på hithörande område och att därvid förhållandena
i glesbygdsområdena inom Gävleborgs län blir föremål för
motsvarande bedömning som de i andra län, finner mot bakgrund av det
anförda motion 338 inte böra föranleda någon riksdagens ytterligare åtgärd.

JoU 1980/81:18

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Lantbruksnämnderna för budgetåret 1981/82
anvisar ett förslagsanslag av 198504000 kr.,

2. beträffande rådgivningsverksamheten i Gävleborgs län att riksdagen
lämnar motion 1980/81:338 utan ytterligare åtgärd.

3. Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m. Regeringen har
under punkt B 3 (s. 19) föreslagit riksdagen att till Kursverksamhet för
jordbrukets rationalisering m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag
av 5 323 000 kr.

Motion

I motion 1980/81:1860 av Svante Lundkvist m. fl. (s) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 1), att riksdagen till Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering
m.m. för budgetåret 1981/82 anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag med 5 323 000 kr. minskat förslagsanslag samt att riksdagen
beslutar att inom den ram av införselavgiftsmedel som tillerkänns jordbruket
för budgetåret 1981/82 överföra ett belopp av 5323000 kr. till lantbruksstyrelsen
att användas till kursverksamhet för jordbrukets rationalisering.

Utskottet

Förevarande anslag används för att bestrida kostnaderna för kursverksamhet
m. m. i syfte att främja rationaliseringen inom jordbruket och
trädgårdsnäringen samt den yttre rationaliseringen inom skogsbruket. För
innevarande budgetår uppgår anslaget till 4 733 000 kr. För nästa budgetår
bör anslaget enligt propositionen föras upp med 5 323 000 kr. Anslaget har
därvid beräknats med utgångspunkt i huvudförslaget. Dessutom har beräknats
medel för fortbildning av arrendesynemän och utbildning av nya
synemän, vilka utgifter f. n. bestrids från anslaget till Servitutsnämnder,
m. m.

Enligt motion 1860 bör riksdagen besluta att inom den ram av införselavgiftsmedel
som tillerkänns jordbruket för budgetåret 1981/82 överföra ett
belopp av 5 323 000 kr. till lantbruksstyrelsen att användas till kursverksamhet
för jordbrukets rationalisering. Motionärernas förslag innebär att
budgetmedel inte anvisas för denna kursverksamhet. I motionen anförs att
ifrågavarande verksamhet är ett viktigt inslag i en aktiv jordbrukspolitik.
Genom kursverksamheten förbättras den enskilde jordbrukarens möjlighet
att bedriva ett effektivt jordbruk. Detta bör höja effektiviteten och därmed
inkomsterna för den enskilde brukaren. Motionärerna anser därför att det
är rimligt att kostnaderna för verksamheten bestrids av jordbrukarna kollektivt.

Utskottet vill erinra om att motionsyrkanden av motsvarande innebörd
tidigare på förslag av utskottet avvisats av riksdagen, senast vid behandtl
Riksdagen 1980/81. 16 samt. Nr 18

JoU 1980/81:18

lingen av prop. 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten m. m. (JoU
1980/81:10). Från utskottets sida har bl. a. framhållits att en övergång till
finansiering av rådgivnings- och kursverksamheten med införselavgiftsmedel
i stället för med budgetmedel i och för sig inte medför någon nettobesparing
för statsverket, då det i båda fallen rör sig om ianspråktagande av
statliga medel. Som framgår av vad förut anförts är anslaget f. ö. inte
begränsat till jordbrukssektorn utan avser även bl. a. trädgårdsnäringen.

Enligt utskottets mening har några nya omständigheter, som skulle tala
för en ändrad finansieringsform, inte förebragts. Utskottet avstyrker därför
motion 1860, såvitt nu är i fråga (yrkande 1).

Utskottet, som för sin del inte har något att erinra mot den i propositionen
gjorda anslagsberäkningen under denna punkt, hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1980/81:1860 yrkande 1 till Kursverksamhet för jordbrukets
rationalisering m.m. för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag
av 5 323 000 kr.

4. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt B 4 (s. 19—21) och hemställer

att riksdagen

1. medger att under budgetåret 1981/82 statsbidrag beviljas till jordbrukets
rationalisering med sammanlagt högst 64000000 kr.,

2. till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m., för budgetåret
1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 59000000 kr.

5. Markförvärv för jordbrukets rationalisering. Regeringen har under
punkt B 5 (s. 21-24) föreslagit riksdagen att

1. medge att lantbruksstyrelsen får disponera en rörlig kredit av
25000000 kr. i riksgäldskontoret t. o.m. den 30 juni 1983,

2. medge att lantbruksstyrelsen får disponera en rörlig kredit av 250
milj. kr. i riksgäldskontoret t. o. m. den 31 december 1982,

3. till Markförvärv för jordbrukets rationalisering för budgetåret 1981/82
anvisa ett reservationsanslag av 1000 kr.

Motion

I motion 1980/81:1860 av Svante Lundkvist m. fl. (s) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 2), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts angående lantbruksstyrelsens förvärv av
skogsmark.

Utskottet

Riksdagen medgav i böljan av år 1979 att lantbruksstyrelsen fick disponera
en rörlig kredit av 200 milj. kr. för vissa större förvärv av mark,
främst skogsmark. Krediten får disponeras intill utgången av år 1981. Den

JoU 1980/81:18

förvärvade marken skall i första hand tillföras bestående lantbruk eller
användas för byte med andra skogsägare.

Av den rörliga kredit av 200 milj. kr. som lantbruksstyrelsen sålunda
disponerar i riksgäldskontoret för större förvärv av mark från domänverket
och skogsbolag utnyttjas f. n. ca 150 milj. kr. Försäljningar och byten
sker nu i den takt som lantbruksnämndernas resurser medger. Takten
påverkas också av köparnas möjligheter att finansiera sina förvärv. På
senare tid har vissa nya utbud ägt rum av större skogsarealer som är
lämpliga att tillföra det enskilda skogsbruket. Enligt propositionen bör
därför den rörliga krediten av 200 milj. kr. i riksgäldskontoret ökas till 250
milj. kr. och kunna disponeras av lantbruksstyrelsen t. o. m. den 31 december
1982.

I motion 1860 framförs ingen erinran mot förslaget att den rörliga kredit
som står till lantbruksstyrelsens förfogande för inköp av mark höjs med 50
milj. kr. Motionärerna är dock inte beredda att generellt acceptera de i
propositionen redovisade synpunkterna att förvärvad skogsmark i första
hand skall tillföras det enskilda skogsbruket. Däremot finns det enligt
motionen skäl att använda det utbud av skogsmark som nu förekommer till
att förbättra ägostrukturen. För att detta skall uppnås är det angeläget att
större och väl arronderade markinnehav som försäljs inte onödigtvis
styckas sönder. För att ge domänverket möjlighet att bedöma sitt behov av
bättre ägostruktur när det gäller skogsmark bör riksdagen enligt motionärernas
mening uttala sig för att större markområden i första hand erbjuds
domänverket.

Utskottet vill erinra om att riksdagen när förevarande kreditändamål
första gången diskuterades hade att pröva ett motionsyrkande av motsvarande
innebörd. Det framhölls då från utskottets sida att det fick anses
ligga inom regeringens och de ansvariga lantbruksmyndigheternas ansvarsområde
att ta närmare ställning till hur den förvärvade marken i de konkreta
fallen skulle användas för att på bästa sätt utnyttjas i den pågående
strukturrationaliseringen. Intet hindrade givetvis att även domänverket i
åtskilliga fall kunde ha en viktig uppgift i här förevarande sammanhang.
Det hänvisades i sammanhanget till att lantbruksstyrelsen och domänverket
redan bedrev ett omfattande samarbete i syfte att över landet åstadkomma
en omstrukturering av markinnehavet i båda verksamhetsgrenarnas
intresse. Motionen ansågs mot bakgrund av det anförda inte böra
föranleda någon riksdagens åtgärd (JoU 1978/79:17).

Utskottet delar den i propositionen uttryckta uppfattningen att förevarande
kredit har haft stor betydelse när det gällt att lösa likviditetsproblem
för vissa skogsbolag. Den har också varit ett värdefullt medel i ansträngningarna
att förbättra de aktiva jordbrukarnas brukningsenheter och deras
utkomstmöjligheter. Mot bl. a. angiven bakgrund finner utskottet ingen
anledning till erinran mot regeringens förslag om utökning av krediten med
50 milj. kr. och förlängning av giltighetstiden t.o.m. den 31 december

JoU 1980/81:18

1982. Något riksdagens uttalande i enlighet med yrkandet i motion 1860
finner utskottet av skäl som tidigare redovisats inte motiverat. Motionen
avstyrks därför i berörd del.

Då utskottet även i övrigt biträder regeringens förslag under punkten
hemställer utskottet

1. att riksdagen medger att lantbruksstyrelsen får disponera en
rörlig kredit av 25000000 kr. i riksgäldskontoret t.o. m. den 30
juni 1983,

2. att riksdagen medger att lantbruksstyrelsen får disponera en
rörlig kredit av 250000000 kr. i riksgäldskontoret t.o. m. den 31
december 1982,

3. beträffande lantbruksstyrelsens förvärv av skogsmark att riksdagen
lämnar motion 1980/81:1860 yrkande 2 utan åtgärd,

4. att riksdagen till Markförvärv för jordbrukets rationalisering för
budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 1000 kr.

6. Lån med uppskjuten ranta. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkt B 6 (s. 24) och hemställer

att riksdagen till Lån med uppskjuten ränta för budgetåret 1981/82
anvisar ett reservationsanslag av 1000 kr.

7. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt B 7 (s. 25-27) och hemställer

att riksdagen

1. medger att för budgetåret 1981/82 statlig kreditgaranti lämnas för
lån till jordbrukets rationalisering m. m., för lån till trädgårdsnäringens
rationalisering m. m., för lån till rennäringens rationalisering
m. m. och för lån till inköp av avelshästar och ridhästar med
sammanlagt 751000000 kr.,

2. till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti för
budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 1 500000 kr.

8. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt B 8 (s. 28) och hemställer

att riksdagen

1. medger att under budgetåret 1981/82 statsbidrag beviljas till trädgårdsnäringens
rationalisering med sammanlagt högst 2000000
kr.,

2. till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. för budgetåret
1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 2000000 kr.

9. Restitution av bensinskatt till trädgårdsnäringen. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt B 9 (s. 28-29) och hemställer

att riksdagen till Restitution av bensinskatt till trädgårdsnäringen
för budgetåret 1981/82 anvisar ett anslag av 1 266000 kr.

JoU 1980/81:18

10. Stöd till innehavare av fjällägenheter m. m. Regeringen har under punkt
B 10 (s. 29-37) föreslagit riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer som förordats i propositionen i fråga om avveckling
av fjällägenheter m. m.,

2. till Stöd till innehavare av fjällägenheter m. m. för budgetåret 1981/82
anvisa ett reservationsanslag av 1 100000 kr.

Motion

I motion 1980/81:1750 av Stina Eliasson (c) yrkas att riksdagen begär att
regeringen tillsätter en särskild utredning med uppgift att utreda Bruksvallarnas
framtid med hänsyn till områdets unika bevarandeintresse.

Utskottet

Detta anslag används i huvudsak för bidrag till investeringar i byggnader
och andra fasta anläggningar på bestående fjällägenheter, till flyttningsbidrag
och avträdesersättning åt innehavare av fjällägenheter samt för att
bestrida vissa andra utgifter för lägenheterna.

Fjällägenhetema är markupplåtelser för jordbruks- och egnahemsändamål
på kronomark ovanför odlingsgränsen i Norrbottens och Västerbottens
län samt på renbetesfjällen i Jämtlands län. Antalet sådana lägenheter
uppgår f. n. till 278, varav 112 i Norrbottens, 47 i Västerbottens och 119 i
Jämtlands län. Med undantag av bostadslägenheterna för samer har fjällägenheterna
ursprungligen upplåtits för jordbruksdrift. Numera används
lägenheterna för detta ändamål endast i begränsad omfattning. Med upplåtelserna
följer vissa särskilda förmåner, främst rätt till jakt, fiske, vedbrand
och virke för husbehov. Ofta ägs byggnaderna av fjällägenhetsinnehavama.

Regeringen tar i detta sammanhang upp frågan om den framtida dispositionen
och förvaltningen av fjällägenhetema. På grundval av betänkanden
från utredningen om fjällägenheter läggs sålunda fram förslag om riktlinjer
i fråga om avveckling av dessa lägenheter m. m.

Det framhålls i propositionen att enbart den omständigheten att jordbruksdriften
upphört eller kommer att upphöra på en lägenhet inte bör vara
ett skäl att lägga ned lägenheten. Det kan finnas andra skäl som talar för en
fast bosättning på platsen. Bedömningen av vilka lägenheter som bör
bibehållas eller läggas ned som fjällägenheter måste i likhet med vad
utredningen föreslagit främst ses mot bakgrund av hur starkt det allmänna
behovet är av en fast bosättning på platsen. Enligt propositionen är det ett
allmänt intresse att det även i framtiden finns stadigvarande bosättningar i
de mest glest bebyggda delarna av landet och där marken ofta ägs av
staten. Förbi. a. de renskötande samerna, jägare, fiskare och turister torde
det vara värdefullt att fasta bosättningar finns kvar i dessa områden.
Dessutom har samhälllet under en följd av år gjort betydande insatser för
att behålla fast bosättning i dessa bygder bl. a. genom glesbygdsstöd och

JoU 1980/81:18

arbetsmarknadspolitiska åtgärder m. m. Det bör ankomma på den förvaltande
myndigheten att i det enskilda fallet besluta om en lägenhet skall
läggas ned eller bestå.

Förvaltningen av fjällägenhetema avses liksom nu böra handhas av
lantbruksnämnderna. Även de fjällägenheter ovanför odlingsgränsen som
f. n. förvaltas av domänverket bör fortsättningsvis förvaltas av resp. lantbruksnämnd.

Utskottet har för sin del intet att erinra mot de grundläggande riktlinjer
för avvecklingen av fjällägenhetema som nyss återgivits. Likaså ansluter
sig utskottet till de mera specifika riktlinjerna i vad avser övergångsavtal,
principer för friköp av fjällägenheter, försörjningsmöjligheter för innehavare
av lägenheter som bör bibehållas m. m.

I fråga om friköp av fjällägenheter och renskötarbostäder innebär de
förordade riktlinjerna att försäljning av statens mark ovanför odlingsgränsen
och på renbetesfjällen i fortsättningen skall ske enligt de principer som
hittills tillämpats inom nämnda områden. De bör sålunda även i fortsättningen
ske efter prövning i vaije enskilt fall under hänsynstagande till
berörda intressen. I den mån friköp inte bör få ske kan, såsom också
utredningen föreslagit, tomträtt i enstaka fall liksom hittills vara ett lämpligt
alternativ, när besittningsskyddet för bl. a. lägenhetsinnehavare som
bedriver någon form av kapitalkrävande näringsverksamhet behöver förstärkas.
Det bör ankomma på regeringen, eller den myndighet regeringen
bestämmer, att ta ställning till de enskilda ansökningarna om friköp m. m.

I motion 1750 föreslås att en särskild utredning tillsätts med uppgift att
utreda Bruksvallarnas framtid med hänsyn till områdets bevarandeintresse.
Det betonas att de fjällägenheter som ingår i Bruksvallarna i Hälledalen
är av särskild betydelse för förståelsen och levandegörandet av den
svenska odlingshistorien och för det allt viktigare studiet av de ekologiska
och ekonomiska förutsättningarna för bygdens utveckling. Tillsammans
med de befintliga fäbodarna, gravhögarna och andra fornminnen, lämningarna
från gruvdriften, skogsbruket och fodertäkterna, utgör fjällägenhetema
i Bruksvallarna en sammanhängande kulturhistorisk miljö av största
be varande värde för landet. Motionären anser det därför vara av stor vikt
att staten inte avhänder sig inflytande över området innan bevarandefrågorna
noggrant utretts.

Utskottet vill för sin del understryka motionärens sist återgivna synpunkt.
Som nyss anförts ankommer det på regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer att i förekommande fall ta ställning till frågan
om eventuellt friköp av fjällägenhetema. Prövningen skall därvid ske under
hänsynstagande till berörda intressen. Det får förutsättas att en dylik
prövning i nu föreliggande fall måste komma att infatta en belysning av de
omständigheter som framförts i motionen utan att det krävs något särskilt
påpekande härom från riksdagens sida. Vägledande härvidlag bör bl. a.
kunna vara en av Jämtlands läns museum nyligen slutförd kulturhistorisk

JoU 1980/81:18

undersökning i ämnet. Någon ytterligare åtgärd med anledning av motionen
finner utskottet därför inte erforderlig.

Anslagsberäkningen under punkten föranleder ingen erinran från utskottets
sida.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner de riktlinjer som förordats i propositionen
i fråga om avveckling av ljällägenheter m. m.,

2. beträffande Bruksvallarna att riksdagen lämnar motion 1980/
81:1750 utan ytterligare åtgärd,

3. att riksdagen till Stöd till innehavare av fjällägenheter m. m. för
budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 1 100000 kr.

11. Befrämjande av husdjursaveln m.m. m.fl. anslag. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkterna B 11 -B 16 (s. 37—43) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1981/82 anvisar

1. till Befrämjande av husdjursaveln m.m. ett reservationsanslag
av 1020000 kr.,

2. till Statens hingstdepå och stuteri: Uppdragsverksamhet ett
förslagsanslag av 1000 kr.,

3. till Bidrag till statens hingstdepå och stuteri ett reservationsanslag
av 2200000 kr.,

4. till Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling ett reservationsanslag
av 215000 kr.,

5. till Främjande av rennäringen ett reservationsanslag av 1 480000
kr.,

6. till Kompensation för bensinskatt till rennäringen ett anslag av
945000 kr.

12. Motion om bidrag till Familjejordbrukarnas riksförbund m. m. I motion
1980/81:320 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) yrkas

1. att riksdagen anhåller att regeringen inom befintlig anslagsram anvisar
medel för inrättandet av ett odlingsråd inom Familjejordbrukarnas
riksförbund,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av ökad satsning på alternativa odlingsformer.

Utskottet

I föreliggande motion erinras om att användningen av kemikalier i det
svenska jordbruket ökat kraftigt under de senaste decennierna. Detta
gäller såväl kemiska bekämpningsmedel som konstgödselprodukter. Motionärerna
framhåller att de alltmer uppenbara hoten mot vår miljö skärpt
kraven på begränsningar i kemikalieanvändningen i jord- och skogsbruket.
Mot bl. a. denna bakgrund finner motionärerna det angeläget att satsningen

JoU 1980/81:18

på alternativa odlingsformer ges ett betydligt ökat utrymme, bl. a. vid
tilldelningen av statliga anslag för t. ex. jordbruksforskning. Motionärerna
föreslår i sammanhanget att riksdagen uttalar sig för att regeringen och
jordbruksdepartementet med uppmärksamhet följer utvecklingen av bl. a.
ett i motionen närmare angivet projekt i Hörbytrakten i mellersta Skåne.
Vidare föreslår motionärerna att staten i någon form bidrar till inrättandet
inom Familjejordbrukamas riksförbund av ett odlingsråd som skulle ha till
uppgift att genom råd och anvisningar söka anpassa odlingstekniken inom
jordbruket till de krav dagens samhälle ställer på ökad miljöanpassning,
minskad användning av hjälpenergi och ett förbättrat utnyttjande av lantbrukarens
egna resurser.

Utskottet får erinra om att riksdagen vid tidigare behandling av frågan
om stöd till alternativ jordbruksteknik gjort uttalanden av innebörd bl. a.
att det på skilda håll pågående forsknings- och utvecklingsarbetet på
förevarande område förtjänade statligt stöd och att sådant också lämnades
i olika sammanhang. Det har härvid bl. a. erinrats om den resistensbiologiska
forskning som bedrivs framför allt vid lantbruksuniversitetet och
vissa andra universitetsinstitutioner samt vid Sveriges utsädesförening och
Weibullsholms växtförädlingsanstalt. Det har också hänvisats till att statens
råd för skogs- och jordbruksforskning inom ramen för tillgängliga
anslagsmedel lämnat inte oväsentliga bidrag till olika grenar inom miljövårdsforskningen.
Såvitt avser frågan om alternativa odlingsmetoder vill
utskottet framhålla att ansvariga myndigheter naturligtvis även bör lämna
information och rådgivning om den s. k. naturenliga odlingens möjligheter.
Som utskottet tidigare anfört talar övervägande skäl för att samhällets
insatser härvidlag sker via de organ som normalt svarar för sådan verksamhet,
dvs. i första hand lantbruksnämnderna när det gäller rådgivning. De
åtgärder som på skilda håll sätts in i forsknings- och försöksverksamheten
på förevarande område bör bidra till att skapa ett säkrare underlag för det
fortsatta handlandet. Med hänsyn till tidigare uttalanden av riksdag och
regering i detta ämne och till de åtgärder som i olika hänseenden vidtagits
har riksdagen hittills ansett sig kunna förutsätta att vunna forskningsrön
och erfarenheter skulle komma den naturenliga odlingens intressenter till
godo utan något ytterligare initiativ från riksdagens sida.

Det bör i sammanhanget även erinras om att den år 1979 tillsatta utredningen
om användningen av kemiska medel i jord- och skogsbruket bl. a.
har till uppgift att inventera och redovisa de alternativa odlingsmetoder
som finns tillgängliga för att helt eller delvis ersätta de kemiska preparaten.
Motioner med förslag till samhälleligt stöd till bl. a. forskning, rådgivning
och utbildning rörande alternativa odlingsformer har på utskottets förslag
tidigare överlämnats till utredningen (se JoU 1979/80:6). Något särskilt
initiativ från riksdagens sida med anledning av den nu väckta motionen i
ämnet finner utskottet därför inte nödvändigt.

JoU 1980/81:18

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att riksdagen beträffande alternativa odlingsformer inom jordbruket
lämnar motion 1980/81:320 utan ytterligare åtgärd.

Jordbruksprisreglering

13. Statens jordbruksnämnd och Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna C 1 -C 2 (s.
44- 46) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1981/82 anvisar

1. till Statens jordbruksnämnd ett förslagsanslag av 22947 000 kr.,

2. till Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden ett förslagsanslag
av 2091000 kr.

14. Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna C 4-C 6 (s. 47-53) och
hemställer

att riksdagen för budgetåret 1981/82 anvisar

1. till Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring ett reservationsanslag
av 17000000 kr.,

2. till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m. ett förslagsanslag
av 85 725 000 kr.,

3. till Prisstöd till jordbruket i norra Sverige ett förslagsanslag av
199000000 kr.

15. Bidrag till permanent skördeskadeskydd. Regeringen har under punkt
C 7 (s. 53—54) föreslagit riksdagen att till Bidrag till permanent skördeskadeskydd
för budgetåret 1981/82 anvisa ett anslag av 20000000 kr.

Motioner

I motion 1980/81:1015 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas att riksdagen
under bilaga 13 C 7 Bidrag till permanent skördeskadeskydd beslutar avslå
hemställan om anslag på 20 000 000 kr.

I motion 1980/81:1860 av Svante Lundkvist m. fl. (s) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 3), att riksdagen till Bidrag till permanent skördeskadeskydd
för budgetåret 1981/82 anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag med 20 milj. kr. minskat anslag.

Utskottet

Statens bidrag till skördeskadefonden är f. n. 30 milj. kr. per år. Fonden,
som f.n. uppgår till 405 milj. kr., tillförs, utöver statsbidraget, årligen
minst 15 milj. kr. av skördeskadeavgifter från jordbruket samt f. n. ca 50
milj. kr. i räntor.

t2 Riksdagen 1980181. 16 sami. Nr 18

JoU 1980/81:18

Regeringens förslag innebär att anslaget för nästa budgetår minskas med
10 milj. kr. till 20 milj. kr. I motionerna 1015 och 1860 framhålls att det mot
bakgrund av fondens storlek inte finns anledning att för budgetåret 1981/82
anvisa ytterligare budgetmedel till fonden.

Utskottet vill erinra om att frågan om behovet av medel till skördeskadefonden
berördes i prop. 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten,
m. m. I sitt betänkande JoU 1980/81:10 anförde utskottet i nämnda sammanhang
följande.

Med hänsyn till fondens storlek och de räntor som f. n. tillförs bör enligt
jordbruksministerns mening statens bidrag till fonden för nästa budgetår
kunna minskas med en tredjedel, dvs. 10 milj. kr. Även skördeskadeavgiftema
anses i enlighet med gällande fördelningsprincip böra minskas med
en tredjedel.

Utskottet har vid tidigare tillfällen, när förevarande anslag behandlats,
starkt ifrågasatt om det är förenligt med skördeskadeskyddets försäkringsmässiga
karaktär att låta finansieringen av detsamma fluktuera i takt med
tillfälliga förändringar i skadeutfallet olika år emellan. Med beaktande av
det ansträngda statsfinansiella läget och med hänsyn till skördeskadefondens
betydande storlek bör det dock enligt utskottets mening kunna godtas
att medelstillförseln till fonden för nästa budgetår minskas något, förslagsvis
med i propositionen angivna belopp. Det kan noteras att statens jordbruksnämnd
i årets anslagsframställning redovisar samma uppfattning.
Frågan får emellertid som sägs i propositionen slutligt avgöras i samband
med behandlingen av budgetpropositionen 1981. Frågan om skördeskadeskyddets
framtida utformning och finansiering bereds f. n. inom jordbruksdepartementet.

Under hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag
under förevarande punkt samt avstyrker motion 1015 och motion 1860 i
motsvarande del.

Utskottet hemställer således

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1980/81: 1015 och motion 1980/81: 1860 yrkande 3 till Bidrag
till permanent skördeskadeskydd för budgetåret 1981/82
anvisar ett anslag av 20000000 kr.

16. Administration av permanent skördeskadeskydd m. m. Regeringen har
under punkt C 8 (s. 54-55) föreslagit riksdagen att till Administration av
permanent skördeskadeskydd m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag
av 38 197 000 kr.

Motion

I motion 1980/81: I860av Svante Lundkvist m.fl. (s) yrkas, såvitt nuäri
fråga (yrkande 4), att riksdagen till Administration av permanent skördeskadeskydd
m.m. för budgetåret 1981/82 anvisar ett i förhållande till
regeringens förslag med 3 milj. kr. minskat förslagsanslag.

JoU 1980/81:18

Utskottet

Under anslaget anvisas medel som disponeras av statistiska centralbyrån
för att bekosta de objektiva skördeuppskattningarna, skördeskadeskyddets
tekniska administration, lantbrukets företagsregister och därmed
samordnad statistikproduktion samt jordbruksekonomiska undersökningen.

För nästa budgetår bör enligt propositionen medel till administration av
det permanenta skördeskadeskyddet m.m. beräknas med utgångspunkt i
huvudförslaget. Härutöver har för nästa budgetår räknats 3864000 kr. för
lantbruksräkningen år 1981 och trädgårdsräkningen år 1982. Under punkten
har också räknats 3450000 kr. för vissa kostnader som tidigare redovisats
under anslaget Statistiska centralbyrån under sjunde huvudtiteln men
som hänför sig till verksamhet under förevarande anslag. Sammanlagt
innebär regeringens förslag en medelsanvisning under anslaget av
38197000 kr.

I motion 1860 framhålls att det som ett led i de besparingar som på olika
områden behöver genomföras finns skäl att se över den statistikproduktion
som sker på jordbrukets område. Motionärerna föreslår därför att anslaget
minskas med 3 milj. kr. Det bör ankomma på regeringen att besluta om de
begränsningar av statistikproduktionen som krävs härför.

Utskottet vill för sin del framhålla att den översyn av den statliga
statistikproduktionen som den förra året tillsatta statistikutredningen (E
1980:2) kommer att göra blir av stor betydelse för inriktningen av statistiska
centralbyråns fortsatta verksamhet. Resultatet av utredningsarbetet
bör väsentligt förbättra möjligheterna att prioritera statsfinansierad statistik
inom och mellan skilda områden och ge en grund för reella besparingar
på statistikområdet. Det bör i sammanhanget noteras att ekonomiministern
i budgetpropositionen (bil. 10, s. 28) framhåller att det i avvaktan på
utredningens förslag — med hänsyn till det rådande statsfinansiella läget —
bör bedrivas ett besparings- och rationaliseringsarbete. Med anledning
härav avser han att ta upp frågan om besparingsmöjligheter inom bl. a.
jordbruksstatistiken och utbildningsstatistiken.

Utskottet får med hänvisning till det anförda tillstyrka regeringens förslag
under förevarande punkt och avstyrka motion 1860 i motsvarande del.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1980/81: 1860 yrkande 4 till Administration av permanent
skördeskade sky dd m.m. för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag
av 38 197000 kr.

JoU 1980/81:18

Fiske

17. Fiskeristyrelsen m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkterna E 1 - E 7 (s. 61 -66) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1981/82 anvisar

1. till Fiskeristyrelsen ett förslagsanslag av 20901000 kr.,

2. till Statens lokala fiskeriadministration ett förslagsanslag av
9356000 kr.,

3. till Främjande i allmänhet av fiskerinäringen ett reservationsanslag
av 500000 kr.,

4. till Kursverksamhet på fiskets område ett reservationsanslag av
430000 kr.,

5. till Bidrag till fiskehamnar m.m. ett reservationsanslag av
9625000 kr.,

6. till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen ett förslagsanslag av
20000 kr.,

7. till Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen ett reservationsanslag
av 2 165000 kr.

18. Bidrag till fiskets rationalisering m. m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt E 8 (s. 67) och hemställer

att riksdagen

1. medger att under budgetåret 1981/82 statsbidrag beviljas till fiskets
rationalisering med sammanlagt högst 5000000 kr.,

2. till Bidrag till fiskets rationalisering m.m. för budgetåret 1981/82
anvisar ett förslagsanslag av 6000000 kr.

19. Fiskerilån m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkterna E 9—E 11 (s. 68- 69) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1981/82 anvisar

1. till Fiskerilån ett reservationsanslag av 25000000 kr.,

2. till Fiskberedningslån ett reservationsanslag av 10000000 kr.,

3. till Fiskredskapslån ett reservationsanslag av 500000 kr.

20. Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt E 12 (s. 69-70) och hemställer

att riksdagen

1. medger att under budgetåret 1981/82 statlig garanti beviljas för
lån till fiskeföretag med sammanlagt högst 20000000 kr., för lån
till fiskberedningsföretag med sammanlagt högst 10000000 kr.
och för lån till åtgärder som främjar fritidsfisket med sammanlagt
högst 2000000 kr.,

2. till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske för
budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 1000 kr.

JoU 1980/81:18

21. Kostnader för fiskeutredningar i vattenmål m.m. m.fl. anslag. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna E 13-E 15 (s. 70-71)
och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1981/82 anvisar

1. till Kostnader för fiskeutredningar i vattenmål m.m. e tt förslagsanslag
av 1000 kr.,

2. till Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m. ett förslagsanslag
av 100000 kr.,

3. till Bidrag till fiskare med anledning av avlysning av fiskevatten
ett reservationsanslag av 1000 kr.

Service och kontroll

22. Statens livsmedelsverk m.fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkterna F 1—F 4 (s. 73-78) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1981/82 anvisar

1. till Statens livsmedelsverk ett förslagsanslag av 50676000 kr.,

2. till Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontrollslakterier
ett förslagsanslag av 26072000 kr.,

3. till Statens veterinärmedicinska anstalt ett förslagsanslag av
56105000 kr.,

4. till Veterinärstaten ett förslagsanslag av 52531000 kr.

23. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt F 5 (s. 78-80) och hemställer

att riksdagen

1. godkänner de riktlinjer för salmonellabekämpandet hos djur som
redovisats i propositionen,

2. till Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m. för
budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 10000000 kr.

24. Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet m.fl. anslag. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna F 6-F 13 (s. 81-88) och
hemställer

att riksdagen för budgetåret 1981/82 anvisar

1. till Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag
av 1000 kr.,

2. till Bidrag till statens utsädeskontroll ett reservationsanslag av
4759000 kr.,

3. till Bekämpande av växtsjukdomar ett förslagsanslag av 200000
kr.,

4. till Statens lantbrukskemiska laboratorium: Uppdragsverksamhet
ett förslagsanslag av 1000 kr.,

JoU 1980/81:18

5. till Bidrag till statens lantbrukskemiska laboratorium ett reservationsanslag
av 6162000 kr.,

6. till Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag
av 1000 kr.,

7. till Bidrag till statens maskinprovningar ett reservationsanslag
av 4978000 kr.,

8. till Statens växtsortnämnd ett förslagsanslag av 292000 kr.

Utbildning och forskning

25. Sveriges lantbruksuniversitet: Förvaltningskostnader och Driftkostnader.
Regeringen har under punkterna G 1-G 2 (s. 95-103) föreslagit
riksdagen att

1. till Sveriges lantbruksuniversitet: Förvaltningskostnader för budgetåret
1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 291813000 kr.,

2. till Sveriges lantbruksuniversitet: Driftkostnader för budgetåret 1981/
82 anvisa ett reservationsanslag av 142448000 kr.

Motioner

I motion 1980/81:469 av Gunnar Olsson m. fl. (s) yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller att skogsskolan i Gammelkroppa, i väntan på översynen
av den skogliga yrkesutbildningen, tillförs driftsstöd från staten.

I motion 1980/81:585 av Bertil Jonasson m.fl. (c, m, fp) yrkas att
riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts om driftsbidrag till Gammelkroppaskolan.

I motion 1980/81:1377 av Arne Nygren m. fl. (s) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
en lokalisering till Norrlands Lantbruksförsöksanstalt Röbäcksdalen av en
arbetsenhet av Lantbrukets byggnadsteknik.

I motion 1980/81:1751 av Stina Eliasson och Eivor Nilson (båda c) yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts angående norra skogsinstitutets lokalbehov.

I motion 1980/81:1757 av Pär Granstedt m. fl. (c) yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller

1. att åtgärder vidtas för att ge skogsenergifrågor en framträdande plats
i den skogliga eftergymnasiala utbildningen,

2. att en översyn av olika linjer på skogshögskolan görs där möjligheten
och behovet av samordning mellan skogsteknikerlinjen, skogsmästarlinjen
och jägmästarlinjen ingår,

3. att i nämnda översyn även en kombination av jordbruks- och skogsbruksutbildning
ingår samt möjligheten att förlägga en sådan kombinerad
utbildning inom lantbruksuniversitetets ram.

JoU 1980/81:18

Utskottet

I detta avsnitt behandlar utskottet anslaget lill lantbruksuniversitetets
förvaltningskostnader och driftkostnader jämte några motioner som berör
den skogliga utbildningen, vissa lokalfrågor inom lantbruksuniversitetet
samt statligt stöd till Gammelkroppa skogsskola.

Regeringens förslag till medelsanvisning innebär vissa resursförstärkningar
bl. a. för skogsföryngringsforskningen samt för att tillgodose kraven
med anledning av den ökade antagningen av studerande till veterinärlinjen.
Vidare har föredraganden räknat med ytterligare medel för forskning rörande
minskad handelsgödselanvändning och bekämpningsmedel inom
jord- och skogsbruk. Medel har också beräknats för forsknings- och utvecklingsarbete
rörande skogskörning med häst.

1 två motioner, 469 och 585, framförs önskemål om statligt stöd till
driften av Värmlands och Örebro läns skogsskola i Gammelkroppa. Vid
skolan utbildas skogstekniker. Utbildningen står under tillsyn av lantbruksuniversitetet
och bedrivs enligt samma läroplan som gäller för de
statliga skogsinstituten. Enligt motionärerna har skolan ställts inför en
svårlöst ekonomisk situation, som skulle kunna lösas genom ett statligt
driftbidrag. Enligt motion 585 skulle ett tillskott om ca 100000 kr. betyda
att skolan går att rädda och att en ny antagning till skogsteknikerutbildning
kan göras till januari 1982. Detta belopp bör enligt nyssnämnda motion
kunna tillgodoses inom ramen för de medel som står till lantbruksuniversitetets
förfogande.

Utskottet erinrar om att riksdagen under föregående riksmöte på utskottets
förslag uttalade sig för en genomgripande och allsidig översyn av den
skogliga eftergymnasiala utbildningen (JoU 1979/80:44). I samband därmed
framhöll utskottet att Gammelkroppa skogsskola var en värdefull
tillgång såväl från utbildningssynpunkt som från andra synpunkter. Enligt
utskottet var det uppenbart att hänsyn måste tas till skolans utbildningskapacitet
i samband med överväganden angående skogsteknikerutbildningen
och den skogliga utbildningen över huvud taget.

Enligt vad utskottet erfarit arbetar man f. n. inom regeringskansliet med
att utforma direktiv till den av riksdagen förordade utredningen rörande
den skogliga eftergymnasiala utbildningen. Det kan förutsättas att man
genom en sådan översyn erhåller underlag för överväganden rörande
skogsskolans verksamhet på längre sikt. Likaså torde utredningen bidra till
att klarlägga behovet av ett eventuellt statligt engagemang i denna typ av
utbildning. Det kan enligt utskottets mening svårligen accepteras om den
finansiella situationen skulle tvinga fram en nedläggning av verksamheten
under tiden som en översyn pågår rörande förhållanden som har stor
betydelse för skolans framtid. Utskottet - som visserligen är medvetet om
det angelägna i att iaktta återhållsamhet med nya statliga åtaganden -anser det mot nyss angivna bakgrund nödvändigt att åtgärder vidtas för att
tills vidare säkerställa verksamheten i fråga. Enligt vad utskottet erfarit

Kartong: S. 21, under punkt 26 Står: 1980/81 Rättat till: 1981/82

JoU 1980/81:18

skulle ett tillfälligt statligt bidrag om 150000 kr. bl. a. innebära att en
nyantagning av elever kan göras i januari 1982. Utskottet förordar därför
att ett sådant bidrag lämnas till driften av Gammelkroppa skogsskola för
budgetåret 1981/82. Medlen för ändamålet kan lämpligen anvisas över
lantbruksuniversitetets förvaltningskostnadsanslag, som därvid bör höjas
med motsvarande belopp.

I motion 1757 framförs synpunkter och krav rörande innehållet i den
skogliga utbildningen. Utskottet föreslår med hänvisning till den av riksdagen
begärda översynen av hithörande frågor som nyss berörts att motionen
lämnas utan någon vidare åtgärd från riksdagens sida.

Enligt motion 1377 har under de senaste 15 åren en mycket hög byggnadsverksamhet
förekommit i det norrländska lantbruket. Vid lantbruksuniversitetets
institution för byggnadsteknik i Lund har man samlat uppgifter
om bl. a. olikheter i byggnadskostnader mellan norra och södra
Sverige. Det fortsatta arbetet med detta material bör enligt motionärerna
bedrivas i Norrland, nämligen vid Norrlands lantbruksförsöksanstalt i
Röbäcksdalen. Motionen utmynnar i ett yrkande av innebörd att en arbetsenhet
av institutionen för byggnadsteknik bör lokaliseras til! Röbäcksdalen.

Utskottet har vid flera tillfällen tidigare behandlat motioner med önskemål
om förstärkning av lantbruksuniversitetets försöksverksamhet i norra
Sverige (se bl. a. JoU 1979/80: 29). Utskottet har därvid — med hänvisning
bl. a. till de regionalekonomiska aspekterna på jordbruksnäringen — funnit
det motiverat att forsknings- och försöksverksamhet av åsyftat slag ägnas
särskild uppmärksamhet från regeringens och ansvariga myndigheters
sida. I den mån en omfördelning av anslagen åsyftats har utskottet dock
framhållit att det i första hand ankommer på regeringen och lantbruksuniversitetet
att göra de nödvändiga prioriteringarna inom angivna anslagsramar.

Den nu aktuella motionen innehåller förslag till åtgärder av liknande slag
som dem utskottet enligt det nyss anförda redovisat en positiv grundinställning
till. Utskottet delar motionärernas uppfattning om värdet av att
försöksverksamheten sker i nära kontakt med avnämarna och utformas så
att den främjar en positiv utveckling även i landets norra delar. Den
närmare lokaliseringen av olika verksamhetsgrenar inom en institution är
emellertid en fråga som det i första hand ankommer på lantbruksuniversitetets
styrelse att ta ställning till. Utan närmare uppgifter om konsekvenserna
av en sådan omfördelning som föreslagits i motionen är utskottet inte
berett att förorda något bindande riksdagsuttalande i ämnet. Motion 1377
bör i enlighet härmed inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motion 1751 framhålls att många års väntan på statsmakternas ställningstagande
angående norra skogsinstitutets lokalisering inneburit att
underhåll av lokaler eftersatts och nyanskaffningar uppskjutits. Enligt
motionen måste åtgärder snarast vidtas för att lösa de akuta lokalbehoven.

JoU 1980/81:18

Utskottet anser det självfallet angeläget att lokalfrågan för norra skogsinstitutet
löses så snart som möjligt och på ett sätt som tillgodoser kraven
på såväl en effektiv utbildning som en god arbetsmiljö. Enligt vad utskottet
erfarit har lantbruksuniversitetet i en framställning till byggnadsstyrelsen
aktualiserat vissa lokalproblem som bör lösas på relativt kort sikt. Härigenom
får motionärernas syfte anses delvis tillgodosett. Utskottet förutsätter
att de akuta lokalfrågorna kan lösas inom en snar framtid. Det bör tilläggas
att lokalfrågan på längre sikt är beroende av kommande överväganden
angående en eventuell ökning av intaget av skogsteknikerelever. Något
särskilt riksdagsuttalande i ämnet förefaller mot angivna bakgrund f. n. inte
nödvändigt.

Utskottet hemställer

1. beträffande statligt stöd till skogsskolan i Gammelkroppa att
riksdagen med anledning av motionerna 1980/81:469 och 1980/
81:585, såvitt nu är i fråga, beslutar att av anslaget till Sveriges
lantbruksuniversitet: Förvaltningskostnader 150000 kr. skall användas
som bidrag till driften av Värmlands och Örebro läns
skogsskola i Gammelkroppa,

2. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna
1980/81: 469 och 1980/81: 585, såvitt nu är i fråga, till Sveriges
lantbruksuniversitet: Förvaltningskostnader för budgetåret
1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 291 963000 kr.,

3. att riksdagen till Sveriges lantbruksuniversitet: Driftkostnader
för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av
142448000 kr.,

4. beträffande skogiig utbildning samt vissa lokalfrågor m.m. alt
riksdagen lämnar motionerna 1980/81:1377, 1980/81:1751 och
1980/81: 1757 utan vidare åtgärd.

26. Sveriges lantbruksuniversitet: Lantbruksdriften och Djursjukhuset i
Skara. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna G 3-G 4
(s. 103-104) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1981/82 anvisar

1. till Sveriges lantbruksuniversitet: Lantbruksdriften ett förslagsanslag
av 1 000 kr.,

2. till Sveriges lantbruksuniversitet: Djursjukhuset i Skara ett förslagsanslag
av 626000 kr.

27. Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt G 5 (s. 104- 107) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten vid Sveriges
lantbruksuniversitet m.m. inom de kostnadsramar som
förordats i propositionen,

2. till Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m. för
budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 5000000 kr.

Joll 1980/81:18

28. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet

m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt G 6 (s. 108—
114) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av inredning
och utrustning för lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet
m. m. inom de kostnadsramar som förordats i propositionen,

2. till Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet
m. m. för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag
av 22000000 kr.

29. Stöd tili kollektiv jordbruksteknisk forskning. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt G 8 (s. 114-115) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att godkänna avtal angående stöd till
kollektiv jordbruksteknisk forskning i enlighet med vad i propositionen
anförts,

2. till Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning för budgetåret
1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 2300000 kr.

30. Bidrag till växtförädling. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkt G 9 (s. 115- 116) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till växtförädling för budgetåret 1981/82
anvisar ett reservationsanslag av 24600000 kr.

31. Stöd tili kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling
m.m. m.fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkternaG 11 —G 13 (s. 116-118) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1981/82 anvisar

1. till Stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och
skogsgödsling m.m. ett reservationsanslag av 4 350000 kr.,

2. till Stöd till kollektiv skogsteknisk forskning ett reservationsanslag
av 7 950000 kr.,

3. till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien ett förslagsanslag
av 497000 kr.

Miljövård

32. Statens naturvårdsverk. Regeringen har under punkt H 1 (s. 119-122)
föreslagit riksdagen att till Statens naturvårdsverk för budgetåret 1981/82
anvisa ett förslagsanslag av 76434000 kr.

JoU 1980/81:18

Motion

I motion 1980/81:1094 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 6 a), att riksdagen vid beslut om anslag enligt bilaga 13 till
proposition 1980/81:100 Jordbruksdepartementet H. Miljövård höjer det
av regeringen föreslagna anslaget till Statens naturvårdsverk med 2468000
kr. till 78902000 kr.

Utskottet

Regeringen har i en nyligen framlagd proposition (1980/81:92) föreslagit
vissa ändringar i miljöskyddslagen rörande bl. a. prövningsordningen, tillsyn
och påföljder. Bl. a. föreslås att naturvårdsverkets dispensprövning i
miljöskyddsärenden skall upphöra. Viss personal bör enligt föredraganden
härigenom kunna frigöras för tillsynsarbete. Därutöver beräknas i propositionen
ett medelstillskott om 1 milj. kr. för utvidgad tillsynsverksamhet. I
övrigt har medel för naturvårdsverket beräknats med utgångspunkt i huvudförslaget.
Sammantaget föreslås i propositionen en uppräkning av anslaget
med 8 104000 kr. till 76434000 kr.

I motion 1094 föreslås en ytterligare höjning av anslaget med 2468000
kr. Motionärerna hänvisar härvidlag till naturvårdsverkets anslagsframställning
såvitt avser kostnaderna för uppbyggnad av ADB-baserade informationssystem
inom produktregistret. Enligt motionen är uppbyggnaden
av ADB-verksamhet av synnerlig vikt för möjligheterna att fullfölja arbetet
med ett produktregister. Vidare hänvisas i motionen till de kraftiga kostnadsökningarna
för vissa laboratorieutensilier m. m.

Utskottet har tidigare flera gånger understrukit vikten av att det fortsatta
arbetet med produktregistret bedrivs så att det snarast kommer till praktisk
användning (se bl. a. JoU 1980/81:2). 1 sistnämnda sammanhang påpekade
utskottet också att beslut fattats om att tillföra naturvårdsverkets produktkontrollbyrå
vissa personalförstärkningar för registerarbetet. Utskottet är
med hänsyn härtill inte berett att förorda någon anslagshöjning utöver den
regeringen föreslagit. Utskottet avstyrker därför yrkande 6 a i motion
1094.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1980/81:1094 yrkande 6 a till Statens naturvårdsverk för
budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 76434000 kr.

33. Statens strålskyddsinstitut och Koncessionsnämnden för miljöskydd.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna H 2-H 3 (s.
122—124) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1981/82 anvisar

1. till Statens strålskyddsinstitut ett förslagsanslag av 12503000
kr.,

2. till Koncessionsnämnden för miljöskydd ett förslagsanslag av
5802000 kr.

JoU 1980/81:18

34. Mfljövårdsinfortnation. Regeringen har under punkt H 4 (s. 125-126)
föreslagit riksdagen att till Miljövårdsinformation för budgetåret 1981/82
anvisa ett reservationsanslag av 4200000 kr.

Motion

I motion 1980/81:1094 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 6 b), att riksdagen vid beslut om anslag enligt bilaga 13 till
proposition 1980/81:100 Jordbruksdepartementet H. Miljövård höjer det
av regeringen föreslagna anslaget till Miljövårdsinformation med 100000
kr. till 4300000 kr.

Utskottet

Regeringens förslag under denna punkt innebär en uppräkning av anslaget
med 300000 kr. till 4200000 kr. Det ankommer på regeringen eller efter
regeringens bemyndigande statens naturvårdsverk att besluta om anslagets
fördelning på olika ändamål.

I motion 1094 föreslås en ökning av anslaget med 400000 kr. till 4300000
kr. Därvid bör enligt motionen riksdagen uttala att Svenska naturskyddsföreningen
får ökat bidrag liksom att bidraget till övriga informationsinsatser
höjs.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag till medelsberäkning
under punkten. Mot bakgrund av den återhållsamhet som i rådande statsfinansiella
läge bör prägla budgetbehandlingen har utskottet inte ansett sig
kunna tillstyrka motionsyrkandet om ytterligare anslagshöjning. Det kan
tilläggas att samhällets ekonomiska stöd till bl. a. miljöorganisationerna
har utretts och vissa förslag härom framlagts i betänkandet (SOU 1979:60)
Bidrag till folkrörelser. Frågan bereds f. n. inom kommundepartementet.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1980/81: 1094 yrkande 6 b till Miljövårdsinformation för
budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 4 200000 kr.

35. Mark för naturvård. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkt H 5 (s. 127-131) och hemställer

att riksdagen

1. i enlighet med de riktlinjer som angetts i propositionen medger
att den mark staten äger eller framdeles förvärvar inom angivna
områden av Store Mosse med Kävsjön får avsättas till nationalpark,

2. till Mark för naturvård för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag
av 20000000 kr.

36. Vård av naturreservat m.m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkt H 6 (s. 131 — 135) och hemställer

JoU 1980/81:18

att riksdagen

1. godkänner vad i propositionen anförts rörande borttagande av
det formella avkastningskravet på de naturvårdsobjekt som redovisas
på naturvårdsfonden,

2. till Vård av naturreservat m.m. för budgetåret 1981/82 anvisar
ett reservationsanslag av 23 500000 kr.

37. Miljövårdsforskning. Regeringen har under punkt H 7 (s. 135-137)
föreslagit riksdagen att till Miljövårdsforskning för budgetåret 1981/82
anvisa ett reservationsanslag av 40300000 kr.

Motioner

I motion 1980/81: 1094 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 6 c), att riksdagen vid beslut om anslag enligt bilaga 13 till
proposition 1980/81:100 Jordbruksdepartementet H. Miljövård höjer det
av regeringen föreslagna anslaget till Miljövårdsforskning med 5 400000 kr.
till 45700000 kr.

I motion 1980/81:1379 av Olof Palme m. fl. (s) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 10), att riksdagen beslutar att mot bakgrund av vad som anförts i
motionen till Miljövårdsforskning (H 7) för budgetåret 1981/82 anvisa ett i
förhållande till regeringens förslag med 5400000 kr. förhöjt reservationsanslag
av 45 700000 kr.

I motion 1980/81:1860 av Svante Lundkvist m. fl. (s) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 5), att riksdagen till Miljöforskning för budgetåret 1981/82
anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 5400000 kr. förhöjt
reservationsanslag.

Utskottet

Från anslaget bestrids utgifter för tillämpad forskning inom miljövårdsområdet.
En särskild forskningsnämnd med företrädare för såväl forskare
som avnämare beslutar om anslagets närmare fördelning. Enligt regeringens
förslag bör anslaget räknas upp med 2,3 milj. kr. till 40,3 milj. kr.

I motionerna 1094, 1379 och 1860 föreslås en ytterligare höjning av
anslaget med 5,4 milj. kr. till 45,7 milj. kr. eller till samma belopp som
naturvårdsverket förordat i sin anslagsframställning. Motionärerna anför
en rad exempel på forskningsområden där det är angeläget att öka kunskaperna.
Enligt motion 1379 är naturvårdsverkets krav väl underbyggda och
omfattar projekt som är nödvändiga när det gäller att skapa förutsättningar
för en aktiv politik, syftande till en bättre livsmiljö. Också i motion 1094
understryks det angelägna i att de av naturvårdsverket redovisade forskningsprojekten
kommer till stånd.

Som utskottet i tidigare budgetprövning framhållit svarar detta anslag
endast för en del av den totala statliga satsningen på miljövårdsforskning.
Utskottet finner i rådande budgetläge inte skäl att förorda någon ytterligare

JoU 1980/81:18

anslagshöjning under denna punkt. Utskottet biträder således regeringens
förslag och avstyrker förevarande motionsyrkanden.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1980/81:1094 yrkande 6 c, motion 1980/81:1379 yrkande
10 och motion 1980/81: 1860 yrkande 5 till Miljövårdsforskning för
budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 40300000
kr.

38. Strålskyddsforskning och Stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna H 8-H
9(s. 137-139) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1981/82 anvisar

1. till Strålskyddsforskning ett reservationsanslag av 1 750000 kr.,

2. till Stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet ett reservationsanslag
av 6400000 kr.

39. Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor. Regeringen har under
punkt H 10 (s. 139) föreslagit riksdagen att till Undersökningar av hälsooch
miljöfarliga varor för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag
av 4000000 kr.

Motioner

I motion 1980/81:1094 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 6 d), att riksdagen vid beslut om anslag enligt bil. 13 till
proposition 1980/81:100 Jordbruksdepartementet H. Miljövård höjer det
av regeringen föreslagna anslaget till Undersökningar av hälso- och miljöfarliga
varor med 255 000 kr. till 4 255 000 kr.

I motion 1980/81:1379 av Olof Palme m.fl. (s) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 11), att riksdagen beslutar att till Undersökningar av hälso- och
miljöfarliga varor (H 10) för budgetåret 1981/82 anvisa ett i förhållande till
regeringens förslag med 255 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 4 255 000
kr.

I motion 1980/81:1860 av Svante Lundkvist m. fl. (s) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 6), att riksdagen till Undersökning av hälso- och miljöfarliga
varor för budgetåret 1981/82 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag
med 255000 kr. förhöjt reservationsanslag.

Utskottet

Från detta anslag bestrids efter beslut i vaije särskilt fall av produktkontrollnämnden
kostnader för undersökningar rörande hälso- och miljöfarliga
varor.

Regeringens förslag innebär en uppräkning av anslaget med 300000 kr.
till 4 milj. kr.

JoU 1980/81:18

I motionerna 1094, 1379 och 1860 föreslås en höjning av anslaget med
ytterligare 255000 kr. motsvarande vad naturvårdsverket förordat i sin
anslagsberäkning. Enligt den förstnämnda motionen är behovet inom detta
område mycket stort. I motion 1379 ges exempel på angelägna undersökningar
rörande olika kemiska ämnens skadeverkningar. Bl. a. nämns undersökningar
i fråga om bly, kadmium och bekämpningsmedel.

Utskottet vill framhålla att detta anslag, som står direkt till produktkontrollnämndens
förfogande för undersökningar av hälso- och miljöfarliga
varor, kan ses som ett komplement till de resurser som finns hos andra
myndigheter, vilkas verksamhetsområden omfattar produktkontrollfrågor.
Utskottet är inte berett att förorda någon uppräkning av anslaget utöver
vad regeringen föreslagit. Motionerna 1094, 1379 och 1860 avstyrks därför
i förevarande delar.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1980/81:1094 yrkande 6 d, motion 1980/81:1379 yrkande
11 och motion 1980/81:1860 yrkande 6 till Undersökningar av
hälso- och miljöfarliga varor för budgetåret 1981/82 anvisar ett
reservationsanslag av 4000000 kr.

40. Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m. Regeringen
har under punkt H 11 (s. 139-141) föreslagit riksdagen att till Särskilda
undersökningar inom miljövårdsområdet, m.m., för budgetåret 1981/82
anvisa ett reservationsanslag av 9700000 kr.

Motion

I motion 1980/81:1094 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 6 e), att riksdagen vid beslut om anslag enligt bilaga 13 till
proposition 1980/81:100 Jordbruksdepartementet H. Miljövård höjer det
av regeringen föreslagna anslaget till Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet
m. m. med 650000 kr. till 10350000 kr.

Utskottet

Regeringens förslag under denna punkt innebär en uppräkning av anslaget
med 0,7 milj. kr. till 9,7 milj. kr.

Enligt motion 1094 bör anslaget, som naturvårdsverket förordat, uppgå
till 10350000 kr., vilket nätt och jämnt ger kompensation för prishöjningarna.

Med hänsyn till den restriktivitet som bör prägla budgetbehandlingen
tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker motion 1094 i nu
behandlad del.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1980/81:1094 yrkande 6e till Särskilda undersökningar

JoU 1980/81:18

inom miljövårdsområdet, m. m. för budgetåret 1981/82 anvisar ett
reservationsanslag av 9700000 kr.

41. Program för övervakning av miljökvalitet. Regeringen har under punkt
H 12 (s. 141 — 142) föreslagit riksdagen att till Program för övervakning av
miljökvalitet för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av
8200000 kr.

Motion

I motion 1980/81:1094 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 6 0, att riksdagen vid beslut om anslag enligt bilaga 13 till
proposition 1980/81:100 Jordbruksdepartementet H. Miljövård höjer det
av regeringen föreslagna anslaget till Program för övervakning av miljökvalitet
med 1400000 till 9600000 kr.

Utskottet

Regeringens förslag under denna punkt innebär en anslagshöjning med
1,5 milj. kr. till 8,2 milj. kr.

Enligt motion 1094 har programmet för övervakning av miljökvalitet stor
betydelse för möjligheterna att belysa hur föroreningar påverkar miljön
och hur de transporteras i luft, mark och vatten. Motionärerna anser att
anslaget bör höjas till av naturvårdsverket förordade 9,6 milj. kr.

Utskottet instämmer i propositionens uttalande om det angelägna i att
uppbyggnaden av programmet för övervakning av miljökvalitet kan fortsätta.
Den av regeringen föreslagna anslagshöjningen innebär en reell
resursförstärkning utöver uppräkning för höjda priser och löner m.m.
Bl. a. med hänsyn härtill tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker
motion 1094 i här behandlad del.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1980/81:1094 yrkande 6 f till Program för övervakning av
miljökvalitet för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag
av 8200000 kr.

42. Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt H 13 (s. 142 — 143) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m.m.
för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 30000000 kr.

43. Stöd till miljöskyddsteknik, m. m. Regeringen har under punkt H 14 (s.
144-147) föreslagit riksdagen att till Stöd till miljöskyddsteknik, m. m., för
budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 69000000 kr.

JoU 1980/81:18

Motion

I motion 1980/81:317 av Hugo Bengtsson (s) yrkas att riksdagen beslutar
begära att regeringen inrättar ett miljötekniskt applikationslaboratorium i
Landskrona i huvudsaklig överensstämmelse med vad i motionen anförts.

Utskottet

Under denna punkt redovisar regeringen sina överväganden rörande den
närmare inriktningen av det fortsatta statliga stödet till miljövårdsinvesteringar.
Enligt tidigare riksdagsbeslut i ämnet (JoU 1980/81:10) skall nuvarande
generella statsbidrag till byggande av kommunala avloppsreningsverk
upphöra med utgången av innevarande budgetår. Bidrag till anläggningar
med redan etablerad teknik för behandling av hushållsavfall skall
inte heller utgå i fortsättningen. Det fortsatta stödet skall i första hand utgå
till anläggningar där ny teknik provas ut.

Enligt föredraganden är det angeläget att stödet kan utgöra en stimulans
till framtagande av nya eller förbättrade metoder att lösa viktiga miljöproblem.
Möjlighet till bidrag bör finnas för utprovning av nya tekniska
metoder inom hela miljöskyddsområdet. För de ändamål som redovisas i
propositionen beräknar föredraganden ett medelsbehov av 69 milj. kr. för
budgetåret 1981/82. Dessa medel föreslås anvisade över ett nytt reservationsanslag
med benämningen Stöd till miljöskyddsteknik, m.m. Rörande
den närmare inriktningen av stödverksamheten hänvisar utskottet till propositionens
uttalanden i övrigt under denna punkt.

I motion 317 hänvisas bl. a. till behovet att i Landskrona kommun skapa
nya arbetstillfällen och till den befintliga industriexpansionen på det miljötekniska
området. Motionären redovisar en rad faktorer som anses utgöra
en god grund för vidare miljöteknisk expansion inom kommunen. Detta
kräver emellertid ett flexibelt laboratorium, som skulle kunna tillgodose
olika hygieniska och fysikalisk- kemiska institutioners krav på miljötekniska
applikationsstudier. Det borde enligt motionären ligga i statsmakternas
intresse att främja tillkomsten av ett sådant laboratorium. Härigenom
kunde olika intressenter, såsom t. ex. de tekniska högskolorna, institutionerna
för vatten- och luftvårdsforskning, naturvårdsverket och försvarets
forskningsanstalt via ett samarbetsavtal knytas för direkta applikationsstudier
till laboratoriet under längre eller kortare tidsperioder. Motionen
utmynnar i ett yrkande att riksdagen begär att regeringen inrättar ett
laboratorium av åsyftat slag i Landskrona.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens anslagsberäkning eller mot
de i propositionen redovisade riktlinjerna för det fortsatta statliga stödet
till miljövårdsinvesteringar. Regeringens förslag tillstyrks således.

I anslutning till motion 317 vill utskottet framhålla att det statliga stödet
till den miljötekniska utvecklingen är en betydelsefull del av miljövårdsarbetet
i stort. Den under förevarande punkt föreslagna anslagsformen bör
kunna fylla en viktig funktion härvidlag. I övrigt vill utskottet fästa upp -

JoU 1980/81:18

märksamheten på att en särskild utredning genomförts om den regionala
laboratorieverksamheten. Utredningens slutbetänkande (SOU 1979:3) Regional
laboratorieverksamhet granskas f. n. av en beredning som tillkallats
av regeringen med uppdrag att se över möjligheterna till samordning av
laboratorieverksamheten. I avbidan på resultatet av denna översyn är
utskottet inte berett att förorda en så resurskrävande satsning från samhällets
sida som motionsförslaget syftar till. Utskottet föreslår med hänvisning
till det anförda att motion 317 inte föranleder någon särskild åtgärd
från riksdagens sida.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Stöd till miljöskyddsteknik, m. m. för budgetåret
1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 69000000 kr.,

2. beträffande ett miljötekniskt laboratorium i Landskrona att riksdagen
lämnar motion 1980/81:317 utan vidare åtgärd.

44. Bidrag till kalkning av sjöar och vattendrag. Regeringen har under
punkt H 15 (s. 148) föreslagit riksdagen att till Bidrag till kalkning av sjöar
och vattendrag för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av
23000000 kr.

Motion

I motion 1980/81:1017 av Åke Wictorsson (s) yrkas att riksdagen beslutar
att hos regeringen begära att fiskeristyrelsen ges rätt att i samband med
beslut om kalkningsbidrag som en förutsättning för detta föreskriva erforderliga
fiskevårdande åtgärder, bl. a. vilka fiskslag som skall inplanteras.

Utskottet

Föredraganden erinrar under denna punkt om att försurningen av mark
och vatten är ett av våra allvarligaste miljöproblem. Mot bakgrund av det
stora behovet av åtgärder bör enligt propositionen anslaget höjas med 8
milj. kr. till 23 milj. kr. I sammanhanget anmäls att fiskeristyrelsen och
naturvårdsverket senast den 1 juni 1981 kommer att redovisa en pågående
utvärdering av den hittillsvarande försöksverksamheten med kalkning av
sjöar och vattendrag.

Enligt motion 1017 ligger kalkningens värde självfallet i att sjöar och
vattendrag på nytt kan fyllas av fiskliv och därmed ge underlag för det
växande fritidsfisket liksom för husbehovsfisket. Fiskeristyrelsen bör därför
erhålla rätt att i samband med beslut om kalkningsbidrag föreskriva att
erforderliga fiskevårdande åtgärder utförs. Härvid bör, anser motionären,
också bestämmas vilka fiskslag som skall inplanteras m. m.

JoU 1980/81:18

Utskottet vill nämna att gällande föreskrifter om statsbidrag till kalkning
av sjöar och vattendrag ger fiskeristyrelsen formell möjlighet att meddela
föreskrifter av bl. a. det slag som motionären åsyftar. Enligt 8 § i hithörande
förordning (SFS 1976:1056) är nämligen sökanden skyldig att iaktta de
villkor och föreskrifter av olika slag som fiskeristyrelsen bestämmer i
samband med beslut varigenom bidrag beviljas. Motionen synes mot denna
bakgrund inte påfordra någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet, som tillstyrker den av regeringen föreslagna anslagshöjningen,
hemställer

1. att riksdagen till Bidrag till kalkning av sjöar och vattendrag för
budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 23000000
kr.,

2. beträffande villkor vid beslut om kalkningsbidrag att riksdagen
lämnar motion 1980/81:1017 utan vidare åtgärd.

45. Ersättning för vissa skador förorsakade av vilt, m. m. Regeringen har
under punkt H 16 (s. 149-150) föreslagit riksdagen att till Ersättning för
vissa skador förorsakade av vilt, m. m., för budgetåret 1981/82 anvisa ett
förslagsanslag av 5300000 kr.

Motioner

I motion 1980/81:231 av Anna Wohlin-Andersson m.fl. (c) yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att vall och träda utgår vid beräkning av
självrisken för ersättning för viltskador inom jordbruket.

I motion 1980/81:1761 av Stig Josefson (c) yrkas

1. att riksdagen hos regeringen anhåller om en utvidgning av kronhjortsreservatet,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om en översyn av kronhjortsreservatets
bestämmelser,

3. att riksdagen beslutar uttala sig för att självrisken vid kronviltskador
skall beräknas endast på den areal där grödan skadats.

Utskottet

Med hänvisning till inträffad ökning av rovdjursskadornas omfattning
och höjda ersättningsbelopp för dessa skador föreslås i propositionen en
höjning av anslaget med 2,1 milj. kr. till 5,3 milj. kr. Höjningen motiveras
också av de riktlinjer för ersättning på grund av viltskador som riksdagen
beslutade om under föregående riksmöte (JoU 1979/80: 36). Närmare bestämmelser
om sådan ersättning finns i förordningen (1980:400) om ersättning
vid vissa viltskador m. m.

I motion 231 kritiseras de bestämmelser om självrisk för viltskador som
innefattas i nyssnämnda riksdagsbeslut. Enligt 5 § förordningen om ersättning
vid vissa viltskador utgör självrisken för skador inom jordbruksföretag
2% av ett för företaget beräknat skördeskadevärde, dock lägst 500 kr.

JoU 1980/81$ 18

Skördeskadevärdet beräknas som produkten av företagets totala areal och
medelvärdet av de inom lantbruksstatistiken för området i fråga tillämpade
normskördevärdena för havre och korn. Dessa regler kan enligt motionen
leda till mycket höga självriskbelopp och är genom sin utformning dessutom
ägnade att leda till orättvisor vid en jämförelse mellan t. ex. företag
med olika driftsinriktning. Som exempel nämner motionären att vall och
träda ingår i beräkningsunderlaget för självriskbeloppet, trots att ingen
ersättning utgår för skador på sådana arealer. Särskilt hårt drabbas arrendatorer,
som i många fall dessutom saknar jakträtt. För att åstadkomma
större rättvisa och bättre anpassning till företagens förutsättningar måste
enligt motionen ersättningssystemet ändras så att man bortser från vall och
träda vid beräkning av självrisken.

Också i motion 1761 anförs kritiska synpunkter på det nya självrisksystemet,
i detta fall med utgångspunkt i kronhjortsskador som inträffar i
anslutning till kronhjortsreservatet i Skåne. Enligt motionen har fruktodlare
och lantbrukare i närheten av reservatet drabbats hårt av sådana skador.
En utvidgning av reservatet och en översyn av bestämmelserna för detta är
angelägen, framhåller motionären. Vidare föreslås ändrade regler för beräkningen
av självrisk vid kronhjortsskador.

Vad först beträffar det nya självrisksystemet vill utskottet hänvisa till
den interpellationsdebatt i ämnet som ägde rum den 4 november 1980.
Jordbruksministern anförde i detta sammanhang bl. a. att de nya reglerna
medför att många lantbrukare får en större självrisk än tidigare. Detta
borde dock ses mot bakgrund av den tidigare låga självrisken och slopandet
av arealgränsen. Jordbruksministern anförde vidare att en utvärdering
av ersättningsreglernas tillämpning skulle göras. Om det skulle visa sig att
det nya systemet inte fungerar på ett tillfredsställande sätt var han beredd
att föreslå ändringar.

Statens naturvårdsverk har därefter fått regeringens uppdrag att införskaffa
vissa uppgifter rörande ersättningsbestämmelsernas tillämpning och
att senast den 30 april 1981 avge redovisning till regeringen.

Utskottet finner mot angivna bakgrund att motion 231 inte bör föranleda
någon åtgärd eller något uttalande från riksdagens sida. Motsvarande
bedömning gäller motion 1761 såvitt avser självriskreglerna i viltskadeförordningen.

När det gäller kronhjortsreservatet i Skåne får utskottet erinra om att en
motion i detta ämne överlämnades till jakt- och viltvårdsberedningen under
föregående riksmöte (se JoU 1979/80:5). Enligt vad utskottet erfarit
arbetar beredningen f. n. med ett betänkande angående den svenska kronviltstammen
och kronviltsreservaten. Betänkandet avses bli framlagt under
år 1982.1 avbidan på resultatet av beredningens överväganden föreslår
utskottet att motion 1761 i berörda delar inte föranleder någon riksdagens
åtgärd.

JoU 1980/81:18

Utskottet, som inte har någon erinran mot regeringens anslagsberäkning,
hemställer

1. att riksdagen till Ersättning för vissa skador förorsakade av vilt,
m.m., för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av
5300000 kr.,

2. beträffande självriskberäkningen att riksdagen lämnar motion
1980/81:231 och motion 1980/81:1761 yrkande 3 utan vidare
åtgärd,

3. beträffande kronhjortsreservatet i Skåne att riksdagen lämnar
motion 1980/81:1761 yrkandena 1 och 2 utan vidare åtgärd.

46. Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond och Restaurering av Hornborgasjön.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna H 17—
H 18 (s. 150-152) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1981/82 anvisar

1. till Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond ett förslagsanslag
av 10000000 kr.,

2. till Restaurering av Hornborgasjön ett reservationsanslag av
2000000 kr.

Diverse

47. Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m.m. Regeringen har
under punkt J 1 (s. 161) föreslagit riksdagen att till Bidrag vid förlust på
grund av naturkatastrof m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag
av 1000000 kr.

Motion

I motion 1980/81:774 av Eric Hägelmark (fp) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av gällande regler innebärande att även enskilda
villa- och fastighetsägare kan erhålla ersättning ur naturkatastrofanslaget.

Utskottet

Från detta anslag bestrids kostnaderna för bidrag såsom ersättning för
förluster på grund av naturkatastrof. Medlen utbetalas av kammarkollegiet
som får disponera dem i enlighet med föreskrifter som regeringen meddelar
i vaije särskilt fall. För bidragsgivningen från anslaget gäller vissa principer
som godkänts av 1960 och 1967 års riksdagar (prop. 1960:2, SU
1960:17, rskr 1960:59; prop. 1967:105, JoU 1967:16, rskr 1967:174). Riksdagen
har dessutom förra året fattat särskilt beslut om statsbidrag till följd
av trädgårdsskador i nordvästra Skåne år 1980 (prop. 1980/81:25, JoU
1980/81:15, rskr 1980/81:73).

JoU 1980/81:18

Beträffande innebörden av gällande principer och hittillsvarande
tillämpning av desamma får utskottet hänvisa till sina uttalanden i betänkandena
1977/78:12, p. 51 och 1980/81: 15, p. 3.

Hithörande frågor har under senare år varit föremål för överväganden i
olika avseenden, bl. a. med anledning av Tuvekatastrofen. År 1979 tillsattes
också en särskild utredning för att utreda frågan om ersättning på
grund av naturkatastrofer, räddningstjänstkommittén. Syftet med översynen
var enligt direktiven främst att pröva om det är möjligt att skapa ett
mera heltäckande försäkringsskydd och ett mera enhetligt ersättningssystem
än f. n.

Då pågående översyn av gällande ersättningsprinciper får anses omfatta
även sådana problem som berörs i motion 774, bör denna inte föranleda
någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet, som tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under
punkt J 1, hemställer

1. beträffande viss översyn av reglerna för bidrag vid förlust på
grund av naturkatastrof m. m. att riksdagen lämnar motion 1980/
81:774 utan ytterligare åtgärd,

2. att riksdagen till Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof
nt. m. för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av
1000000 kr.

48. Bidrag till vissa internationella organisationer m. m. och Ersättningar
för vissa besiktningar och syneförrättningar. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkterna J 2—J 3 (s. 161 -162) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1981/82 anvisar

1. till Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. ett förslagsanslag
av 13 133000 kr.,

2. till Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar ett
förslagsanslag av 5 000 kr.

Stockholm den 10 mars 1981

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c), Svante Lundkvist (s), Arne Andersson i
Ljung (m), Maj Britt Theorin (s), Börje Stensson (fp), Grethe Lundblad (s),
Sven Lindberg (s), Filip Johansson (c), Sven Eric Lorentzon (m), Gunnar
Olsson (s), Märta Fredrikson (c), Håkan Strömberg (s), Ingvar Eriksson
(m), Jan Fransson (s) och Kerstin Sandborg (fp).

JoU 1980/81:18

Reservationer

1. Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m.m. (punkt 3)

Svante Lundkvist, Maj Britt Theorin, Grethe Lundblad. Sven Lindberg,
Gunnar Olsson, Håkan Strömberg och Jan Fransson (alla s) anser att
utskottets yttrande fr. o. m. det avsnitt som på s. 5 börjar med "Utskottet
vill” och utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna vill utskottet framhålla att ifrågavarande
kursverksamhet är ett viktigt inslag i en aktiv jordbrukspolitik. Genom
kursverksamheten förbättras den enskilde jordbrukarens möjlighet att bedriva
ett rationellt jordbruk. Detta bör höja effektiviteten och därmed
inkomsterna för den enskilde brukaren. Det är därför rimligt att kostnaderna
för verksamheten bestrids av jordbrukarna kollektivt. Medel bör
avsättas för ändamålet i samband med jordbruksöverläggningarna inom
den ram av införselavgiftsmedel som tillerkänns jordbruket. Lantbruksstyrelsen
bör dock liksom hittills vara huvudman för verksamheten.

Utskottets ställningstagande innebär att utskottet delar den i motion
1860 uttryckta uppfattningen att budgetmedel inte bör anvisas för kursverksamheten.
Uskottet avstyrker således regeringens förslag till medelsanvisning
under punkten.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av motion 1980/81: 1860 yrkande 1 och
med avslag på regeringens förslag som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet i det föregående anfört rörande medel till
kursverksamhet till jordbrukets rationalisering m. m. för budgetåret
1981/82.

2. Markförvärv för jordbrukets rationalisering (punkt 5)

Svante Lundkvist, Maj Britt Theorin, Grethe Lundblad, Sven Lindberg,
Gunnar Olsson, Håkan Strömberg och Jan Fransson (alla s) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Utskottet
vill” och på s. 8 slutar med ”hemställer utskottet” bort ha följande
lydelse:

Utskottet har i likhet med motionärerna inte något att erinra mot det i
propositionen framförda förslaget att den rörliga kredit som står till lantbruksstyrelsens
förfogande för vissa större förvärv av mark, främst skogsmark,
höjs med 50 milj. kr. till 250 milj. kr. Däremot anser utskottet det
böra starkt ifrågasättas om den förvärvade skogsmarken i första hand skall
tillföras det enskilda skogsbruket. Av propositionens formulering synes
emellertid detta vara avsikten. Den låga avverkningsnivån inom det enskilda
skogsbruket under de senaste åren har skapat problem för skogsindu -

JoU 1980/81:18

strins råvaruförsörjning. Detta har i sin tur fått starkt negativa effekter för
sysselsättning och samhällsekonomi. Det finns mot den bakgrunden inte
skäl att förstärka det enskilda skogsbrukets totala markinnehav. Däremot
finns det skäl att använda det utbud av skogsmark som nu förekommer till
att förbättra ägostrukturen. Detta bör gälla såväl privatskogsbruket som
annat skogsbruk. För att detta skall uppnås är det. som framhålls i motion
1860, angeläget att större och väl arronderade markinnehav som försäljs
inte styckas sönder. För att ge domänverket möjlighet att bedöma sitt
behov av bättre ägostruktur när det gäller skogsmark bör större markområden
i första hand erbjudas domänverket.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

Då utskottet i övrigt biträder regeringens förslag under punkten hemställer
utskottet

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande lantbruksstyrelsens förvärv av skogsmark att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet med
anledning av motion 1980/81: 1860 yrkande 2 anfört,

3. Bidrag till permanent skördeskadeskydd (punkt 15)

Svante Lundkvist, Maj Britt Theorin, Grethe Lundblad, Sven Lindberg,
Gunnar Olsson, Håkan Strömberg och Jan Fransson (alla s) anser att
utskottets yttrande fr. o. m. det avsnitt på s. 14 som börjar med "Utskottet
vill” och utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

Utskottet linner i nuvarande ansträngda budgetläge att det är ytterst
angeläget att budgeten inte belastas med utgifter som inte är absolut
nödvändiga. Som i det föregående anförts uppgår behållningen på skördeskadefonden
f. n. till omkring 405 milj. kr. Regeringens förslag till anslagsminskning
framgår mot bl. a. denna bakgrund som alltför begränsat. I
motion 1860 upprepas ett från socialdemokratiskt håll vid flera tillfällen
framlagt förslag om att beroende på fondens storlek inte tillföra densamma
ytterligare statsbidragsmedel. Utskottet anser att motionärernas bedömning
är riktig. I likhet med motionärerna anser således utskottet att skördeskadefonden
för budgetåret 1981/82 inte bör tillföras ytterligare budgetmedel.
I enlighet med gällande fördelningsprincip bör därmed också jordbrukets
skördeskadeavgift minskas med motsvarande belopp. Vad nu anförts
överensstämmer också med innebörden i motion 1015.

Utskottet hemställer således

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:1015 och motion 1980/
81:1860 yrkande 3 avslår regeringens förslag om anslag till Bidrag
till permanent skördeskadeskydd för budgetåret 1981/82.

JoU 1980/81:18

4. Administration av permanent skördeskadeskydd m. m. (punkt 16)

Svante Lundkvist, Maj Britt Theorin. Grethe Lundblad, Sven Lindberg,
Gunnar Olsson, Håkan Strömberg och Jan Fransson (alla s) anser att
utskottets yttrande fr. o. m. det avsnitt på s. 15 som börjar med ”Utskottet
vill” och utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

Utskottet finner mot bakgrund av det ansträngda budgetläget starka skäl
för att tillmötesgå motionärernas krav på viss begränsning av statistikproduktionen
på jordbrukets område. En minskning av anslaget med i motionen
föreslaget belopp bör kunna genomföras utan att det pågående arbetet
inom den förra året tillsatta statistikutredningen på ett olämpligt sätt föregrips.
Det bör framhållas att även ekonomiministern i budgetpropositionen
(bil. 10 s. 28) ansett att det i avvaktan på utredningens förslag bör kunna
bedrivas ett besparings- och rationaliseringsarbete. Utskottet biträder därför
motionsyrkandet.

Då utskottet i övrigt inte har någon erinran mot regeringens förslag
hemställer utskottet

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1980/81: 1860 yrkande 4 till Administration av permanent
skördeskadeskydd m.m. för budgetåret 1981/82 anvisar ett
förslagsanslag av 35 197 000 kr.

5. Sveriges lantbruksuniversitet: Förvaltningskostnader och Driftkostnader
(punkt 25)

Arne Andersson i Ljung (m). Börje Stensson (fp), Sven Eric Lorentzon
(m), Ingvar Eriksson (m) och Kerstin Sandborg (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Enligt vad”
och på s. 20 slutar med ”motsvarande belopp” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill i anslutning till de nu aktuella motionerna understryka att
utskottets uttalanden rörande skogsskolans värde från olika synpunkter
givetvis bör vara vägledande vid de fortsatta övervägandena angående
skogsteknikerutbildningen och den skogliga utbildningen över huvud taget.
Enligt vad utskottet erfarit arbetar man f. n. inom regeringskansliet
med att utforma direktiv till den av riksdagen förordade utredningen rörande
den skogliga eftergymnasiala utbildningen. Det kan förutsättas att man
genom en sådan översyn erhåller underlag för överväganden rörande
skogsskolans verksamhet på längre sikt. Likaså torde utredningen bidra till
att klarlägga behovet av ett eventuellt statligt engagemang i denna typ av
utbildning. Frågan om statligt bidrag till skogsskolan bör enligt utskottets
mening anstå till dess underlag erhållits för en mera grundlig prövning av
förutsättningarna för ett sådant engagemang. På grund härav och med
hänvisning till de krav på sträng återhållsamhet med nya statliga åtaganden
som i rådande budgetläge är motiverade är utskottet f. n. inte berett föror -

JoU 1980/81:18

da att statliga medel anvisas till driften av Gammelkroppa skogsskola. Det
får förutsättas att regeringen och huvudmännen för skogsskolan under
tiden utredningen pågår tillsammans kan finna en lösning som säkerställer
utbildningen t. v.

dels utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha följande lydelse:

1. beträffande statligt stöd till skogsskolan i Gammelkroppa att
riksdagen avslår motionerna 1980/81:469 och 1980/81:585, såvitt
nu är i fråga,

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1980/81: 469 och 1980/81:585, såvitt nu är i fråga, till
Sveriges lantbruksuniversitet: Förvaltningskostnader för budgetåret
1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 291 813000 kr.

6. Miljövårdsforskning (punkt 37)

Svante Lundkvist, Maj Britt Theorin, Grethe Lundblad, Sven Lindberg,
Gunnar Olsson, Håkan Strömberg och Jan Fransson (alla s) anser att
utskottets yttrande fr. o. m. det avsnitt som på s. 25 börjar med ”Sorn
utskottet” och utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till de uttalanden som gjorts bl. a. i motion 1379
om miljöforskningens värde från olika synpunkter. Som motionärerna
anfört är naturvårdsverkets krav i anslutning till denna anslagsrubrik väl
underbyggda och omfattar projekt som är nödvändiga om vi skall få de
kunskaper som behövs för att driva en aktiv politik för en bättre livsmiljö.
Utskottet biträder således i motionerna 1094, 1379 och 1860 framförda
krav på en ytterligare uppräkning av anslaget med 5,4 milj. kr.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1980/81: 1094 yrkande 6 c, motion 1980/81: 1379 yrkande
10 och motion 1980/81:1860 yrkande 5 till Miljövårdsforskning
för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av
45 700000 kr.

7. Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor (punkt 39)

Svante Lundkvist, Maj Britt Theorin, Grethe Lundblad, Sven Lindberg,
Gunnar Olsson. Håkan Strömberg och Jan Fransson (alla s) anser att
utskottets yttrande fr. o. m. det avsnitt på s. 27 som börjar med "Utskottet
vill” och utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

Utskottet vill för sin del understryka det angelägna i att produktkontrollnämnden
erhåller tillräckliga resurser för sitt viktiga arbete med att klarlägga
olika kemiska ämnens skadeverkningar. Undersökningar pågår bl. a. i
fråga om bly, kadmium och bekämpningsmedel. Enligt utskottets mening

JoU 1980/81:18

är naturvårdsverkets krav i anslutning till denna anslagspunkt väl underbyggda.
Utskottet tillstyrker därför i motionerna 1094. 1379 och 1860
framförda yrkanden om en ytterligare uppräkning av anslaget med 255 000
kr.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1980/81:1094 yrkande 6 d, motion 1980/81:1379 yrkande
11 och motion 1980/81: 1860 yrkande 6 till Undersökningar
av hälso- och miljöfarliga varor för budgetåret 1981/82 anvisar ett
reservationsanslag av 4 255000 kr.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981