om statligt stöd till industrin (skrivelse 1982/83:33, förslag 1982/83:4) (Betänkande 1982/83:NU10 Näringsutskottet)

NU 1982/83:10

Näringsutskottets betänkande
1982/83:10

om statligt stöd till industrin (skrivelse 1982/83:33, förslag 1982/
83:4)

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels regeringens skrivelse 1982/83:33 om vissa frågor rörande industripolitiskt
stöd,

dels riksdagens revisorers förslag (förslag 1982/83:4) angående det statliga
stödet till industrin,

dels två motioner som har väckts med anledning av revisorernas
förslag.

Regeringens skrivelse

Genom skrivelse 1982/83:33 har regeringen berett riksdagen tillfälle att ta
del av vad föredragande statsrådet - industriminister Nils G. Åsling - i
skrivelsen har anfört om vissa frågor rörande industripolitiskt stöd.

I skrivelsen återges som bilaga 1 sammanfattningen av industristödsutredningens
betänkande (SOU 1982:72) Att avveckla en kortsiktig industripolitik,
som bilaga 2 en sammanställning av remissyttranden över betänkandet
och som bilaga 3 Industristödets kostnader, en rapport upprättad inom
industridepartementet (och tidigare utgiven som Ds I 1982:5). De sålunda
bifogade rapporterna kommenteras inledningsvis (s. 2-7) av föredraganden,
som därvid bl. a. uttalar sig om motiv för statligt stöd till varvs- och
stålindustrierna. I ett avsnitt om vissa frågor rörande handläggningen av
industripolitiskt stöd lämnas en del uppgifter om aktuell utredningsverksamhet.

Motionsrätt har inte förelegat med anledning av skrivelsen.

Riksdagens revisorers förslag

Huvudsakligt innehåll

Riksdagens revisorer har granskat det statliga stödet till näringslivet och
utredningsverksamheten kring detta stöd. I skrivelse till riksdagen redovisar
de överväganden om en översyn av det statliga industristödets administration
och utformning, om effektiviserad informationsöverföring och om vissa
exportfrämjande åtgärder.

1 Riksdagen 1982183. 17 sami. Nr 10

NU 1982/83:10

Revisorernas överväganden är baserade på en rapport med titeln Det
statliga stödet till industrin (rapport 1981/82:3). Rapporten har remissbehandlats.
En sammanfattning av rapporten och remissyttrandena är som
bilaga fogad till revisorernas skrivelse.

Hemställan

Riksdagens revisorer hemställer i skrivelsen att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna i skrivelsen redovisade synpunkter och förslag
avseende

1. en samlad översyn av industristödets administration och utformning i
syfte att bl. a. begränsa antalet stödorgan och stödformer,

2. införandet av ett register över stödföretagen,

3. en ökad samordning och en mer ändamålsenlig strukturering av den
information som samlas in om den internationella ekonomiska, tekniska och
handelspolitiska utvecklingen,

4. en förteckning över viktigare informationskällor i vad avser den
tekniska, industriella och handelspolitiska utvecklingen,

5. en sammanställning av de förslag som framkommit vid de senaste årens
omfattande näringspolitiska utredningsverksamhet,

6. en ökad samordning av den exportfrämjande verksamheten,

7. en förstärkning av den insatsvaruproducerande industrins konkurrenskraft
samt

8. behovet att upprätthålla en beredskap på tekoområdet så att åtgärder
snabbt kan sättas in om de i proposition 1981/82:148 om åtgärder för
tekoindustrin, m. m. föreslagna åtgärderna visar sig otillräckliga.

Motionerna

Yrkanden

De motioner som har väckts med anledning av riksdagens revisorers
förslag är

1982/83:51 av Knut Wachtmeister (m), vari hemställs att riksdagen i
anslutning till förslagets behandlande som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om det statliga stödet till näringslivet,

1982/83:52 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i revisorernas
hemställan,

2. uttalar att det beredskapspolitiska industristödet bör överflyttas från
ÖEF [överstyrelsen för ekonomiskt försvar] till annan myndighet.

NU 1982/83:10

Yrkandenas innebörd och motivering

Problemen i den svenska ekonomin förklaras till betydande del av den
bristande förmågan att genomföra nödvändiga strukturella anpassningar av
näringslivet, sägs i motion 1982/83:51 (m). Den växande subventioneringen
av bl. a. krisföretagen anges som ett viktigt element härvidlag. För att den
nyligen genomförda växelkursanpassningen - enligt motionären alltför
drastisk - skall kunna utnyttj as av svensk industri måste, heter det vidare, de
expanderande företagen tillförsäkras nödvändiga resurser. En avgörande
förutsättning är då att industristödet successivt avvecklas. Riksdagens
revisorers förslag är därför till stor del inaktuella, hävdar motionären.
Revisorerna har också överskattat effekterna av olika register och samordningsåtgärder.

I motion 1982/83:52 (vpk) uttalas att revisorernas förslag är i hög grad
motiverade och står i god överensstämmelse med vad vänsterpartiet
kommunisterna har anfört om behov av större medvetenhet och långsiktighet
i industripolitiken. Revisorerna har utan hemställan berört möjligheten
att ansvaret för beredskapspolitiskt industristöd skulle överflyttas från
överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) till annan myndighet. Motionärerna
rekommenderar en sådan förändring och riktar i detta sammanhang
stark kritik mot ÖEF:s administration av detta industristöd.

Utskottet

Inledning

Staten har på senare år gjort omfattande insatser för att stödja företag och
branscher inom industrin. Stödet har getts i olika former, såsom bidrag, lån,
garantiutfästelser, skattelättnader och allmän service. Många stödåtgärder
har varit av sådan karaktär att riksdagen vid beslutstillfället inte har kunnat
säkert bedöma de verkliga kostnaderna för dem. Utvecklingen under senare
delen av 1970-talet kännetecknas av ett kraftigt ökat inslag av ickepermanent
industristöd, betingat av strukturproblem inom särskilda företag
eller grupper av företag.

Regeringens skrivelse

I två uttalanden till regeringen våren 1979 begärde riksdagen en samlad
redogörelse för statens åtaganden på industripolitikens område och en
utredning av de industripolitiska stödåtgärdernas effekter. Med hänvisning
till dessa uttalanden har den nyligen avgångna regeringen i september i år
beslutat att avlämna en skrivelse till riksdagen om vissa frågor rörande
industripolitiskt stöd. Till skrivelsen har fogats sammanfattningar av de fakta
och överväganden som har redovisats i industristödsutredningens betänkande
(SOU 1981:72) Att avveckla en kortsiktig industripolitik och av

NU 1982/83:10

remissyttrandena över detta betänkande. Vidare återges en inom industridepartementet
upprättad rapport om industristödets nettokostnader. I själva
skrivelsen presenterar regeringen vissa av industriminister Nils G. Åsling
uttryckta synpunkter på det industripolitiska stödets omfattning, inriktning
och handläggning.

Av vad industriministern anfört framgår att regeringen inte har betraktat
riksdagens nyss berörda utrednings- och redovisningsönskemål såsom helt
tillgodosedda genom det material som nu föreligger. Bl. a. aviseras fortsatt
utredning rörande strukturomvandlingen i industrin och behovet av statliga
stödinsatser. När det gäller det industripolitiska stödets administration
hänvisas till flera pågående eller just avslutade utredningar. En periodiskt
återkommande redovisning av den nämnda departementspromemorians typ
förordas i skrivelsen. Därvid framhålls att det är angeläget att metodiken vad
gäller beräkningssätt och effektmätningar utvecklas ytterligare. Övervägandena
i skrivelsen formar sig delvis till en förklaring av och motivering för de
stödinsatser som har genomförts under Nils G. Åslings tid som industriminister.

Utskottet finner det värdefullt att den föreliggande redogörelsen har
kommit till stånd och instämmer i att redovisningar av denna typ,
genomförda med en successivt förbättrad metodik, bör bli ett återkommande
inslag i underlaget för statsmakternas näringspolitiska bedömningar. Att på
grundval av vad som anförs i skrivelsen gå in på en allmän diskussion av det
statliga industristödet finner utskottet inte motiverat. Utöver vad som skett
genom det redan sagda tar utskottet alltså inte ställning till regeringens
överväganden. Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna
och räknar härvid med att det material som har presenterats
kommer att beaktas även framgent.

Riksdagens revisorers förslag

Regeringen har i sin skrivelse åberopat bl. a. en rapport om det statliga
stödet till industrin på vilken riksdagens revisorer bygger det förslag i ämnet
som de nyligen har avlämnat till riksdagen (förslag 1982/83:4). Den
fullständiga rapporten innehåller en ganska omfattande kartläggning av olika
stödåtgärder och deras administration och dessutom översikter över
industripolitisk utredningsverksamhet och riksdagens behandling under
senare år av frågor om riktlinjer m. m. för näringspolitiskt stöd. I anslutning
till detta faktamaterial har revisorerna formulerat ett antal synpunkter och
förslag som efter en remissbehandling, vars utfall också redovisas för
riksdagen, har något modifierats. Revisorernas slutliga förslag går ut på att
riksdagen skall hos regeringen begära en samlad översyn av industristödet
och därutöver olika samordnings- och reformåtgärder av mera specifikt slag.
Det föreslagna åtgärdsprogrammet i sin helhet har återgetts i det föregående
(s. 2).

NU 1982/83:10

Två motioner har väckts i ärendet. I den ena, 1982/83:52, ansluter sig
vänsterpartiet kommunisterna till revisorernas förslag, vilket ju har kommit
till utan medverkan från detta parti. Motionen innehåller också ett yrkande
av innebörd att ansvaret för det beredskapspolitiska industristödet bör
överflyttas från överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) till annan
myndighet. Den andra motionen, 1982/83:51 (m), är allmänt negativ till
revisorernas förslag. Motionärens utgångspunkt är att industristödet successivt
bör avvecklas. Revisorerna har, menar han, överskattat effekterna av de
praktiska åtgärder som de förordar.

Utskottet finner revisorernas genomgång av det statliga industristödet
vara av värde. Som revisorerna delvis själva nämner och som också berörs i
regeringens skrivelse i ämnet pågår emellertid redan åtskilliga aktiviteter
som ligger i linje med revisorernas önskemål. Bl. a. förbereds en omprövning
av statens industriverks verksamhet och organisation; en utredning härom
har just avslutats. Utöver vad som i de nu föreliggande dokumenten omtalas
om detta och andra projekt vill utskottet upplysa om att riksrevisionsverket
förbereder en granskning av de statliga insatserna för svensk export. En
förstudie har nyligen redovisats i en diskussionspromemoria. Det bör också
nämnas att statens industriverk numera har satt i gång sina av revisorerna
aviserade aktiviteter till förmån för underleverantörsföretagen.

Mot här angiven bakgrund finner utskottet det inte motiverat att riksdagen
nu vänder sig till regeringen med ett sådant förslag till åtgärdsprogram som
det revisorerna har anvisat. Det bör kunna förutsättas att regeringen utan
särskild begäran från riksdagens sida allsidigt överväger industristödets
omfattning och utformning. Det sagda innebär att inte heller motionärernas
yrkanden om att riksdagen skall tillställa regeringen positiva eller negativa
kommentarer till revisorernas förslag bör föranleda någon åtgärd. Den
speciella fråga rörande ÖEF som tas upp i motion 1982/83:52 (vpk) bör enligt
utskottets mening inte avgöras i detta sammanhang. Ett ställningstagande i
den frågan kräver ett fylligare underlag, som riksdagen inte nu har tillgång
till. Motionen avstyrks alltså i denna del.

Hemställan

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. lägger regeringens skrivelse 1982/83:33 till handlingarna,

2. avslår förslag 1982/83:4 samt motionerna 1982/83:51 och
1982/83:52.

Stockholm den 24 november 1982

På näringsutskottets vägnar
NILS ERIK WÅÅG

NU 1982/83:10

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Tage Sundkvist (c), Erik Hovhammar (m),
Rune Jonsson (s), Sten Svensson (m), Karl-Erik Häll (s), Per Westerberg
(m), Christer Eirefelt (fp), Jörn Svensson (vpk), Birgitta Johansson (s),
Per-Richard Molén (m), Ivar Franzén (c), Sture Thun (s), Bo Finnkvist (s)
och Inga-Britt Johansson (s).