om statligt ägande inom läkemedelsindustrin (Betänkande 1982/83:NU1 Näringsutskottet)

NU 1982/83:1

Näringsutskottets betänkande
1982/83:1

om statligt ägande inom läkemedelsindustrin
Ärendet

I motion 1981/82:1138 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen
hos regeringen hemställer om att frågorna om ett förstatligande av
läkemedelsindustrin inom Sverige och av utländska tillverkares representanter
i Sverige blir föremål för en parlamentarisk utredning och att därvid vad
som anförts i motionen beaktas.

Motionen

I motionen noteras att det under nära två decennier från olika håll har
framförts krav på förstärkt kontroll av läkemedelsindustrin, sanering av
läkemedelsreklamen och ökade resurser för statlig information om och
registrering av olika läkemedelseffekter och biverkningar. Under de senaste
tio åren har också, anför motionärerna, mycket hänt som en följd av den
debatt som förts. Nya lagar och föreskrifter har tillkommit, och läkemedelsindustrin
har utsatts för ett många gånger hårt tryck, som tvingat fram
förändringar bl. a. när det gällt marknadsföring av nya och äldre läkemedel.

Men läkemedelsindustrins drivkraft är, säger motionärerna, profit och
lönsamhet, inte samhällsengagemang och idealitet. Läkemedelsindustrin
marknadsför och säljer det som går att sälja med vinst, oavsett om det man
säljer är bra eller dåligt, viktigt eller oviktigt, hälsosamt eller skadligt.

Exempel på sådant beteende finner motionärerna i första hand hos det
multinationella företaget CIBA, som bl. a. har fortsatt att sälja en
motsvarighet till Enterovioform i flera u-länder trots skadliga verkningar.
Som ett annat exempel anges att det svenska företaget Astra år 1961 trots en
larmrapport om licenspreparatet Neurosedyn dröjde med att dra in detta och
sedan dröjde med att lämna information om indragningen.

Statens övertagande av vissa läkemedelsföretag har, hävdar motionärerna,
inte infriat förhoppningar om en omorientering inom branschen vad
gäller forskningsinriktning, marknadsföring och prissättning. De statliga
läkemedelsföretagen har medverkat till specialisering, bl. a. genom produktbyten.
Konkurrensen har sålunda minskat.

Den sanering som har skett inom läkemedelsindustrin under de senaste
åren har, menar motionärerna, inte ägt rum spontant genom att industrin
visat ökad ansvarskänsla eller genom att marknadsförarna avstått från
försäljning av dåliga preparat. I stället har den drivits fram av en allt starkare

1 Riksdagen 1982183. 17 sami. Nr 1

NU 1982/83:1

opinion hos allmänheten, sjukvårdspersonal och statliga kontrollmyndigheter.
För att ytterligare förbättra situationen, öka läkemedlens säkerhet,
förhindra onödig medicinering, förebygga skador på grund av biverkningar
och samtidigt spara stora summor pengar till samhället krävs enligt motionen
fortsatta kraftåtgärder. Motionärerna anser att ett förstatligande av den
svenska läkemedelsindustrin och de utländska läkemedelsföretagens svenska
distributionsföretag skulle undanröja flera av de angivna missförhållandena
genom att vinsten inte längre skulle vara huvudsyftet med verksamheten.

Vissa uppgifter om läkemedelsindustrin

Den svenska läkemedelsindustrin består i huvudsak av fem koncerner,
nämligen Astra, Fortia, KabiVitrum, Leo och Ferrosan. KabiVitrum AB
ingår i Statsföretagskoncernen. De nämnda företagen svarar tillsammans för
ungefär hälften av den totala läkemedelsförsäljningen i Sverige. Den
importerade delen säljs av ett sextiotal företag, av vilka flertalet är
dotterbolag till utländska läkemedelsföretag.

Läkemedelsindustrin har under lång tid haft en positiv och, jämfört med
många andra branscher, problemfri utveckling. Branschens förädlingsvärde
har också expanderat kraftigt under 1970-talet. Från år 1968 till år 1979 har
förädlingsvärdet stigit med 113 % i fasta priser mot 30 % för tillverkningsindustrin
totalt. En stor och växande del av denna ökning har möjliggjorts
genom export. Exporten av läkemedel har sedan år 1976 ökat snabbare än
importen. Exporten utgör i dag ca 50 % av produktionen. Antalet anställda i
branschen uppgick år 1980 till ca 8 000.

Råvarorna kommer till största delen från organisk kemisk industri och till
viss del även från oorganisk. Råvarukostnaderna utgör dock en mycket liten
del av produktkostnaderna. I stället svarar löner inklusive forskningskostnader
för den större delen av produktionskostnaderna. Produkterna säljs i
Sverige enbart genom Apoteksbolaget eller direkt till sjukhusen. Prisindex
för apotekarnas inköpspris har sedan 1970-talets början utvecklats betydligt
långsammare än konsumentprisindex.

Av de fem nämnda läkemedelsföretagen svarar Astra för ca 40 % av
branschens omsättning, Fortia för ca 30 %, KabiVitrum för ca 17 %, Leo för
ca 9 % och Ferrosan för ca 3 %. Läkemedelsindustrin är en av Sveriges mest
expansiva industribranscher. Lönsamheten i branschen har jämförelsevis
och genomsnittligt varit mycket god under de senaste åren. Särskilt Astra och
Fortia har haft en gynnsam utveckling.

Branschen är synnerligen forskningsintensiv med forsknings- och utvecklingskostnader
som uppgår till nära 30 % av förädlingsvärdet.

NU 1982/83:1

Tidigare behandling av frågan

Läkemedelsindustridelegationen m. m.

Läkemedelsindustridelegationen (I 1975:09) tillkallades år 1975 med
uppgift att närmare utreda möjligheterna till en samordning av resurserna
inom svensk läkemedelsindustri och ta initiativ i dessa frågor. Arbetet skulle
enligt direktiven bedrivas med särskild inriktning på att samhällets krav på
inflytande över läkemedelsindustrin skulle tillgodoses. En övergripande
målsättning angavs vara att läkemedelsindustrins verksamhet skulle sammanföras
i samhällets regi.

I början av år 1978 beslöt regeringen att läkemedelsindustridelegationen
skulle fortsätta sitt arbete med delvis ändrade direktiv. I tilläggsdirektiven
angavs bl. a. att utgångspunkten för delegationens arbete skulle vara dels att
goda betingelser skall föreligga för en konkurrenskraftig svensk läkemedelsindustri,
dels att bra och så långt som möjligt billiga läkemedel skall stå till
förfogande inom landet. Vidare anfördes att delegationen särskilt skulle
belysa den svenska industrins roll i den inhemska läkemedelsförsörjningen
och undersöka möjligheterna till ett mer utvecklat samarbete mellan
industrin och samhället. Den övergripande målsättningen att läkemedelsindustrin
skulle sammanföras i samhällets regi skulle enligt tilläggsdirektiven
inte längre gälla.

I februari 1978 behandlade näringsutskottet (NU 1977/78:39) ett motionsyrkande
som rörde de delvis ändrade direktiven för läkemedelsindustridelegationens
arbete. Motionärerna (s) kritiserade de tilläggsdirektiv som hade
lämnats för delegationens fortsatta arbete. Utskottet anslöt sig till tilläggsdirektiven
och avstyrkte alltså motionen. De socialdemokratiska representanterna
reserverade sig till förmån för motionen. Riksdagen följde
utskottet.

I sin beskrivning och analys av den svenska läkemedelsförsörjningen
(Svensk läkemedelsindustri, SOU 1980:33) konstaterade läkemedelsindustridelegationen
att denna hittills i allt väsentligt hade fungerat väl.
Delegationen såg det inte som motiverat att föreslå några omedelbara
åtgärder. Den ansåg dock att branschens utveckling borde följas och
analyseras i ett fortlöpande samråd mellan samhället, företagen och de
anställda och att ett särskilt branschråd borde inrättas för läkemedelsindustrin.
I rådet skulle behovet av industripolitiska eller andra samhälleliga
åtgärder som kunde främja branschens resp. läkemedelsförsörjningens
effektivitet och utveckling fortlöpande analyseras. Speciell vikt borde enligt
delegationen läggas vid informationsutbytet mellan industrin och sjukvårdshuvudmännen
angående industrins planering av forskning och utveckling
(FoU).

I proposition 1980/81:130 om industripolitikens inriktning anförde emellertid
industriminister Nils G. Åsling att det inte skulle vara särskilt
ändamålsenligt att inrätta ett särskilt branschråd för detta ändamål. Han sade

NU 1982/83:1

sig avse att i stället regelbundet och vid behov sammankalla representanter
för i första hand sjukvårdshuvudmännen, läkemedelsföretagen och de
anställda till gemensamma diskussioner och samråd. En sådan lösning borde
ge en högre grad av flexibilitet än den ett branschråd kunde ge. Vid dessa
tillfällen skulle branschens problem och utvecklingsmöjligheter samt frågor
rörande industrins FoU-planering behandlas.

Vad som i denna proposition anfördes om ett branschråd för läkemedelsindustrin
föranledde inga kommentarer från näringsutskottets och riksdagens
sida (NU 1980/81:64).

Tidigare motioner om ökat statligt inflytande över läkemedelsindustrin

Förslag om förstatligande av läkemedelsindustrin har tidigare väckts i
motioner åren 1973, 1974, 1977 och 1979-1981. Motionerna har genomgående
avslagits av riksdagen sedan de avstyrkts av näringsutskottet (NU
1973:19, 1974:48, 1977/78:21, 1979/80:4, 1979/80:28, 1980/81:64). Vid de
båda första tillfällena fanns reservationer av vänsterpartiet kommunisternas
representant i utskottet. Under perioden 1977-1980 hänvisade utskottet till
det omfattande utredningsarbete rörande läkemedelsindustrin som pågick.
År 1981 - då frågan behandlades i anslutning till proposition 1980/81:130 om
industripolitikens inriktning - uttalade utskottets socialdemokratiska ledamöter
i ett särskilt yttrande att läkemedelsindustrins verksamhet borde
sammanföras i samhällets regi.

Konstitutionsutskottet (KU 1978/79:12) behandlade hösten 1978 ett
motionsyrkande om reglering av läkemedelsreklamen. Motionärerna (s)
önskade att yttrandefrihetsutredningen (Ju 1977:10) skulle få i uppdrag att -inom ramen för sitt allmänna uppdrag - särskilt undersöka de tryckfrihetsrättsliga
förutsättningarna för en reglering av läkemedelsreklamen. Utskottet
förutsatte att yttrandefrihetsutredningens överväganden bl. a. skulle
komma att omfatta den fråga som hade tagits upp i motionen. Härmed ansåg
utskottet att motionen var besvarad. Riksdagen följde utskottet och avslog
motionen. Utredningsarbetet pågår.

Utskottet

En parlamentarisk utredning av frågan om ett förstatligande av läkemedelsindustrin-
inklusive de företag som representerar utländska läkemedelstillverkare
- föreslås i motion 1981/82:1138 (vpk).

Som nämnts i det föregående tillkallades år 1975 läkemedelsindustridelegationen
(I 1975:09) med uppgift att närmare utreda möjligheterna till en
samordning av resurserna inom svensk läkemedelsindustri och ta initiativ i
dessa frågor. Enligt de ursprungliga direktiven av den dåvarande socialdemokratiska
regeringen skulle ett övergripande mål för delegationens arbete
vara att läkemedelsindustrins verksamhet skulle sammanföras i samhällets

NU 1982/83:1

regi. Den efterföljande trepartiregeringen uttalade i tilläggsdirektiv år 1978
att detta övergripande mål inte längre skulle gälla.

Utskottet vill understryka att läkemedelsindustridelegationen därigenom
fick sina arbetsuppgifter ändrade på ett radikalt sätt. Enligt de tidigare
riktlinjerna skulle delegationen agera aktivt och ta initiativ till olika
samarbetsprojekt avseende bl. a. produktion och forskning. På grund av de
ändrade direktiven behandlades inte i delegationens slutbetänkande frågan
om sammanförande av läkemedelsindustrins verksamhet i samhällets regi.

Utskottet har erfarit att denna fråga kommer att prövas på nytt genom
regeringens försorg. Enligt utskottets mening bör därvid inriktningen vara
att samhällets roll inom läkemedelsindustrin skall vidgas, i första hand inom
forsknings- och utvecklingsarbetet.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motion 1981/82:1138.

Stockholm den 26 oktober 1982

På näringsutskottets vägnar
NILS ERIK WÅÅG

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Tage Sundkvist (c), Staffan Burenstam
Linder (m), Lilly Hansson (s), Lennart Pettersson (s), Rune Jonsson (s),
Sten Svensson (m), Wivi-Anne Radesjö (s), Karl-Erik Häll (s), Per
Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp), Jörn Svensson (vpk), Birgitta
Johansson (s), Per-Richard Molén (m) och Ivar Franzén (c).

Reservation

Tage Sundkvist (c), Staffan Burenstam Linder (m), Sten Svensson (m),
Per Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp), Per-Richard Molén (m) och Ivar
Franzén (c) anser att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med
”Utskottet vill” och slutar med ”forsknings- och utvecklingsarbetet” bort ha
följande lydelse:

Läkemedelsindustridelegationen avslutade sitt arbete hösten 1980. I sin
beskrivning och analys av den svenska läkemedelsförsörjningen konstaterade
delegationen att denna hittills i allt väsentligt fungerat väl. Man såg det
därför inte motiverat att föreslå några åtgärder.

Utskottet delar uppfattningen att läkemedelsförsörjningen i Sverige
fungerar väl. Det kan även konstateras att läkemedelsindustrin under lång
tid har haft en positiv och, jämfört med många andra branscher, problemfri
utveckling som bl. a. har inneburit framgångar på exportmarknaden.

NU 1982/83:1

Utvecklingen inom det statsägda läkemedelsföretaget KabiVitrum AB har
emellertid varit långt svagare än utvecklingen inom läkemedelsindustrin i
övrigt.

Frågan om förstatligande av läkemedelsindustrin har behandlats av
riksdagen upprepade gånger under senare år. Senast skedde detta våren
1981, då ett motionsyrkande i ämnet avslogs på förslag av näringsutskottet
(NU 1980/81:64). Utskottet ser mot angiven bakgrund ingen anledning att
ändra sitt tidigare ställningstagande och avstyrker alltså motion 1981/82:1138
(vpk).