om skattefrihet för viss lunchförmån
Betänkande 1981/82:SkU3
SkU 1981/82:3
Skatteutskottets betänkande
1981/82:3
om skattefrihet för viss lunchförmån
Motionen
I motion 1980/81:419 av Margot Wallström m. fl. (s) hemställs att
riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts om åtgärder för att undanta fri lunch och kostersättning till
ungdomar i gymnasial företagsförlagd utbildning från skatteplikt.
Gällande rätt
Enligt 32 § 3 mom. fjärde stycket kommunalskattelagen (1928:370, KL)
samt punkt 3 tredje stycket av anvisningarna till nämnda lagrum skall förmån
av mindre värde som lämnats i annat än pengar inte tas upp som intäkt, om
det kan antas att förmånen inte är avsedd att utgöra direkt ersättning för
utfört arbete. Vid bedömning om förmånen skall tas upp som intäkt skall
hänsyn tas till det sammanlagda värdet av de förmåner av detta slag som den
skattskyldige fått från samma arbetsgivare (uppdragsgivare). Vid beräkning
av det sammanlagda värdet skall även beaktas förmåner från personalstiftelse,
som hör till arbetsgivaren. Hänsyn skall också tas till den besparing i
normala levnadskostnader som förmånen kan ha inneburit. För att förmånen
skall vara skattefri krävs vidare att den inte kan jämställas med lön eller pension.
Förmånen skall syfta till att skapa trivsel i arbetet eller också grunda sig
på sedvänja inom det yrke eller den verksamhet som det är fråga om. Har den
skattskyldige möjlighet att avstå från förmånen mot ersättning i pengar, bör
förmånen i regel betraktas som skattepliktig.
Motsvarande gäller om den skattskyldige genom sitt arbete kunnat
disponera över egendom eller på annat sätt fått en förmån som inneburit en
inte ringa inbesparing i de personliga levnadskostnaderna.
Förmån i form av obligation, aktie eller presentkort betraktas inte som
naturaförmån utan anses jämställd med kontanta medel.
Vidare bör framhållas, att det vid bedömning om skatteplikt för en viss
förmån föreligger är utan betydelse om rätten till förmånen grundas på
kollektivavtal eller på individuell överenskommelse med arbetsgivaren.
Förmån av fri lunch räknas till den grupp av naturaförmåner som i princip
alltid är skattepliktig. Förmån av subventionerad lunch tillhör däremot den
grupp av naturaförmåner som blir skattepliktig för^,då det sammanlagda
värdet överstiger 600 kr. Denna gräns gäller det sammanlagda värdet av
samtliga förmåner inom denna grupp, som lämnats av en och samma arbetseller
uppdragsgivare samt av personalstiftelse som tillhör arbetsgivaren. Om
1 Riksdagen 1981182. 6 sami. Nr 3
SkU 1981/82:3
2
förmånen erhålls under endast en del av året blir skattepliktsgränsen i
motsvarande mån lägre.
Värdet av förmån av fri lunch kan i normalfallet beräknas med ledning av
det i källskattetabellerna angivna beloppet för värdet av fri lunch (ett mål om
dagen).
För inkomståret 1981 är detta värde 2 640 kr. vilket motsvarar ca 220
kostdagar. Om antalet kostdagar är betydligt fler eller färre bör i stället
förmånen beräknas med ledning av faktiskt antal kostdagar och det i
källskattetabellerna angivna värdet för fri kost, ett mål om dagen, vid
korttidsanställning. För inkomståret 1981 är detta värde 11 kr. 60 öre.
Inbyggd utbildning
Den inbyggda utbildningen regleras genom bestämmelser i 8 kap. 13-13 d
§§ skolförordningen. Bestämmelserna innebär bl. a. att undervisning i
arbetsteknik och annan undervisning med samma syfte får förläggas helt eller
delvis till arbetsställe utanför gymnasieskolan. När undervisningen förläggs
till företag eller institution utanför skolan, tillhandahåller företaget eller
institutionen lärare, lokaler och utrustning.
S. k. lärlingsutbildning skall anordnas och administreras under i princip
samma villkor som den inbyggda utbildningen. Försöksverksamheten
regleras genom förordningen (1980:533) om försöksverksamhet med gymnasial
lärlingsutbildning. Lärlingsutbildningen avser utbildning för lågfrekventa
yrken.
Gymnasial lärlingsutbildning innebär att den som är anställd hos ett
företag även är elev i gymnasieskolan. Företaget eller institutionen åtar sig
att ge den anställde yrkesutbildning enligt kursplan som skolstyrelsen
fastställer efter samråd med företaget eller institutionen. Elever antas till
utbildning av skolstyrelsen. Oberoende av att anställningen består kan
skolstyrelsen förklara att lärlingsutbildningen skall upphöra, om eleven
missköter sig eller företaget inte fullgör sitt åtagande i fråga om utbildning.
Skolstyrelsen handlägger alla angelägenheter som rör den gymnasiala
lärlingsutbildningen. Planeringsrådet skall biträda skolstyrelsen och därvid
yttra sig till skolstyrelsen i varje viktigare fråga.
Riksdagen beslöt våren 1980 att försöksverksamhet med yrkesintroduktion
om högst 40 veckor skall anordnas för ungdomar i åldern 16-17 år som
saknar sysselsättning. Yrkesintroduktionen skall ges en så långt möjligt
individuell utformning och syfta till att ge erfarenheter och meriter för
anställning. Yrkesintroduktionen regleras i förordningen (1980:534) om
försöksverksamhet med introduktionsprogram och yrkesintroduktion knutna
till gymnasieskolan. De som antas till yrkesintroduktion kan inte vara
anställda (1 § förordningen, jfr UbU 1979/80:34 s. 20). Om elev i yrkesintroduktion
missköter sig, får skolstyrelsen skilja eleven från introduktionen.
SkU 1981/82:3
3
I proposition 1979/80:145 om åtgärder för att främja ungdomens utbildning
i gymnasieskolan m.m. uttalade vederbörande statsråd (s. 30) att
huvudregeln bör vara att anställningsförhållande inte skall föreligga för
elever i gymnasieskolan som helt eller delvis får sin utbildning på arbetsställe
utanför skolan.
Enligt vad utskottet erfarit är det inte ovanligt att elever även i de fall då
anställningsförhållande inte föreligger uppbär ersättning under utbildningstiden
antingen i form av ett visst arvode per dag eller som avgångsvederlag.
Utskottet
Förmån av fri lunch tillhör den grupp av naturaförmåner som i princip är
Skattepliktig.
Motionärerna framhåller att ungdomar i företagsförlagd gymnasieutbildning
i många fall erhåller lunch på företagets bekostnad, i vissa fall
kostersättning. Dessa förmåner anses utgöra skattepliktig intäkt, medan
ungdomar som får skollunch genom kommunens försorg inte beskattas för
denna förmån. Följden härav blir att ungdomar, som till följd av feriearbete
eller eljest har inkomster under studietiden, behandlas olika i skattehänseende
beroende på vem som tillhandahållit den fria lunchen. Den särbehandling
av elever som får sin utbildning på arbetsställe utanför skolan kan enligt
motionärerna inte accepteras. Samma ekonomiska förmåner bör - menar de
- gälla för studier på likartad nivå.
Utskottet finner de i motionen framförda synpunkterna värda beaktande.
I den mån en studerande under gymnasieutbildning inte åtnjuter annan
förmån än fri lunch bör denna vara skattefri oberoende av om gymnasieutbildningen
äger rum inom eller utom skolan. Den nuvarande ordningen kan
enligt vad utskottet erfarit innebära att en elev i företagsförlagd gymnasieutbildning,
som får lunch på företagets bekostnad, beskattas för denna
förmån, medan samma elev, om lunchen tillhandahålls i en skola genom
kommunens försorg, inte beskattas för förmånen.
Enligt vad utskottet erfarit har riksskatteverket uppmärksammat det av
motionärerna aktualiserade problemet. Utskottet förutsätter därför att den i
motionen påpekade särbehandlingen i skattehänseende av elever i företagsförlagd
gymnasieutbildning kommer att undanröjas. Motionen får härigenom
anses tillgodosedd, och någon särskild åtgärd med anledning av
motionen är därför inte påkallad.
SkU 1981/82:3
4
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motion 1980/81:419.
Stockholm den 7 oktober 1981
På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG
Närvarande: Erik Wärnberg (s), Stig Josefson (c), Valter Kristenson (s),
Rune Ångström (fp)*, Rune Carlstein (s), förste vice talmannen Ingegerd
Troedsson (m), Olle Westberg i Hofors (s)*, Tage Sundkvist (c), Hagar
Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Wilhelm Gustafsson
(fp) Egon Jacobsson (s), Bo Södersten (s) och Arne Svensson (m).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
GOTAB 69573 Stockholm 1981