om skärpta avgasreningskrav för personbilar, m. m. (prop. 1985/86:61, bilaga 1) (Betänkande 1985/86:JoU11 Jordbruksutskottet)

Jordbruksutskottets betänkande
1985/86:11

om skärpta avgasreningskrav för
personbilar, m.m. (prop. 1985/86:61,
bilaga 1)

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag till riktlinjer
om krav på skärpt avgasrening. Motionskrav om tidigareläggning av obligatoriska
krav avstyrks. Med anledning av ett motionsyrkande (vpk) föreslår
utskottet ett tillkännagivande om nödvändigheten av att hänsyn tas till
bl. a. de tunga dieselfordonens påverkan på miljön vid samhällets trafikplanering.
Överföring av transporter från landsväg till järnväg bör således
främjas, och vägverket måste särskilt beakta miljöaspekterna i arbetet med
vägplanerna för tiden fram till år 1997. Med anledning av en motion (s)
föreslår utskottet att regeringen initierar breda och återkommande informationskampanjer
för att övertyga bilförarna om den möjlighet som finns
att på frivillig väg mildra miljöföroreningarna från bilavgaserna, bl. a.
genom iakttagande av hastighetsreglerna. I övrigt avstyrks motionerna.
Till betänkandet har fogats fem reservationer (m, fp, c, vpk) och två
särskilda yttranden.

Propositionen

I proposition 1985/86:61 hemställer regeringen att riksdagen dels godkänner
de riktlinjer om avgasreningskrav för personbilar som redovisats i
propositionen efter föredragning av statsrådet Ingvar Carlsson (bil. 1), dels
även antar förslag om ändring i lagen (1961/62: 372) om bensinskatt, m. m.,
efter föredragning av statsrådet Feldt (bil. 2). Förslagen i bilaga 2 bereds av
skatteutskottet (SkU 1985/86:16).

I propositionen redovisas vissa riktlinjer för införande av skärpta avgasreningskrav
för personbilar. Riktlinjerna innebär att avgasreningskrav som
motsvarar gällande federala krav i USA införs i Sverige frivilligt för 1987
och 1988 års bilmodeller och obligatoriskt fr. o. m. 1989 års modeller. För
att främja införandet av blyfri bensin föreslås vidare en differentiering av
bensinskatten så att skatten på blyfri bensin blir lägre än på blyad bensin
fr. o.m. den 1 januari 1986.

JoU

1985/86:11

1 Riksdagen 1985/86. 16 sami. Nr II

Motionsyrkanden

vilka hänvisats till jordbruksutskottet för beredning

JoU 1985/86: 11

1985/86:200 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkandena 1—4),

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till en omläggning
av trafiken från landsväg till järnväg m. m. enligt motionens förslag,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till en sänkning av
hastighetsgränserna i enlighet med vad som föreslås i motionen,

3. att riksdagen med ändring av proposition 1985/86:61 beslutar att
avgasrening enligt propositionens förslag tidigareläggs så att den kan vara
genomförd 1988 i stället för 1989,

4. att riksdagen med ändring av proposition 1985/86:61 hos regeringen
hemställer om förslag som garanterar att alla bensindrivna personbilar kan
förses med katalytisk avgasrening fr. o. m. 1988 års modeller.

1985/86:201 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m), vari yrkas såvitt nu är i
fråga (yrkande 1) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om monopol på reservdelsmarknaden.

1985/86:202 av Alf Svensson (c), vari yrkas såvitt nu är i fråga (yrkandena
1 och 2),

1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1985/86:61,

2. att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag om skärpta avgasreningskrav
motsvarande federala krav att införas obligatoriskt fr. o. m. 1987
års modeller.

1985/86:203 av Bertil Jonasson (c), vari yrkas att riksdagen beslutar att
som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om
behovet av att motverka monopolisering på bildels- och reparationsmarknaden.

1985/86:204 av Karl Erik Olsson m.fl. (c), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkandena 1, 2 och 4), att riksdagen beslutar anta program för rening av
bilavgaser som redovisats i motionen innebärande att

1. katalytisk avgasrening eller annan likvärdig teknik för rening av bilavgaser
motsvarande de federala kraven i USA skall vara obligatorisk för
alla personbilar av 1988 års modell och senare resp. fr. o.m. 1989 års
modell för tunga dieselfordon,

2. kostnader och effekter vid införande av de s. k. Kalifornienkraven
utreds,

4. riksdagen hos regeringen begär initiativ i syfte att få igång byggande
av en fullskaleanläggning för produktion av etanol baserad på inhemsk
råvara.

1985/86:205 av Lars Ernestam m. fl. (fp), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkandena 1 och 2),

1. att riksdagen beslutar att de skärpta avgasreningskraven enligt propositionen
skall bli obligatoriska fr. o. m. 1988 års bilmodeller,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i JoU 1985/86: 11

motionen anförts angående det angelägna i att utforma nödvändiga åtgärder
för kontroll av avgasnormerna på ett sätt som inte diskriminerar de fria
bilverkstäderna eller de fristående bilgrossisterna.

1985/86:206 av Maj-Lis Lööw m.fl. (s), vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna

1. vad som i motionen anförts angående breda informationsinsatser om
miljöeffekterna av skärpta avgasreningskrav för personbilar m. m.,

2. vad som i motionen anförts om att utreda möjligheten till effektiv
avgasrening på den befintliga bilparken.

Hearing

Under behandlingen av regeringens förslag har utskottet anordnat en hearing
med representanter för statens naturvårdsverk, Sveriges Industriförbund,
Bilindustriföreningen, Svenska Petroleum Institutet och Svenska
Naturskyddsföreningen. De synpunkter som framfördes vid hearingen redovisas
i det följande i samband med sakframställningen.

Skrivelse från Lantbrukarnas Riksförbund

I skrivelse den 29 november 1985 framhåller Lantbrukarnas Riksförbund
(LRF) att sambanden mellan bilavgaser och utbredningen av skador på vår
skog har blivit alltmer oantastliga. Dessa samband torde nu ha accepterats
av flertalet experter på området. Farhågor föreligger att vi nu står inför en
fas där skadorna snabbt ökar i omfattning. Mot den bakgrunden understryker
LRF ånyo att katalytisk avgasrening snarast bör införas som ett obligatoriskt
krav på nya personbilar. Kravet bör enligt skrivelsen gälla fr. o. m.
1988 års modeller. LRF för även fram uppfattningen att etanolblandad
bensin mycket väl kan hanteras inom det svenska systemet för distribution
av drivmedel. Kostnaderna för den erforderliga anpassningen är enligt
skrivelsen icke oacceptabla.

Utskottet

Inledning

Regeringens förslag och de motioner som väckts med anledning därav
behandlas av jordbruksutskottet till den del de avser riktlinjer om avgasreningskrav
för personbilar (bilaga 1 till propositionen) samt av skatteutskottet
(SkU 1985/86:16) till den del de avser ändring av bensinskatten,
m. m. (bil. 2).

tl Riksdagen 1985186. 16 sami. Nr 11

Allmänna utgångspunkter

JoU 1985/86: 11

Riksdagen behandlade våren 1985 regeringens program mot luftföroreningar
och försurning. I programmet redovisades åtgärder för att bl. a. minska
de svenska utsläppen av försurande ämnen, däribland bilavgaser. Riksdagen
fann det angeläget att programmet fullföljdes i möjligaste mån (prop.
1984/85:17, JoU 1984/85:28, rskr. 275).

Programmet innebär bl. a. att skärpta avgasreningskrav för personbilar
motsvarande de amerikanska kraven införs så snart det är praktiskt möjligt,
dvs. frivilligt redan fr. o. m. 1987 års modeller och obligatoriskt
fr. o. m. 1989 års modeller. I programmet framhålls betydelsen av att de
svenska åtgärderna samordnas med den internationella utvecklingen.

Bilar för bensindrift som i dagsläget klarar de aktuella avgaskraven är
utrustade med katalytisk avgasrening. En sådan teknik förutsätter tillgång
till blyfri bensin, vilken för närvarande finns endast i begränsad omfattning
på den svenska marknaden. Programmet innebär därför också att blyfri
bensin görs allmänt tillgänglig. Sådan bensin kan enligt programmet vara
tillgänglig i ett rikstäckande nät av bensinstationer över hela landet från
sommaren 1986. Vidare skall blyfri bensin fr. o. m. den 1 juli 1987 tillhandahållas
vid alla bensinstationer i landet med undantag för stationer med
endast en pump.

I propositionen redovisas det internationella förhandlingsläget i fråga om
bilavgasrening.

I juli 1985 undertecknades en ministerdeklaration i Stockholm av representanter
för åtta länder, nämligen Danmark, Finland, Canada, Liechtenstein,
Norge, Schweiz, Sverige och Österrike. Innebörden är att ett samarbete
skall ske när det gäller utarbetandet och tillämpningen av internationellt
harmoniserade avgasbestämmelser för olika fordonskategorier. Prioritet
skall ges åt avgasbestämmelser för personbilar. För dessa förordas de
amerikanska kraven. Vid mötet deltog även representanter för Nederländerna,
Västtyskland och EG-kommissionen. De valde dock att inte underteckna
deklarationen.

Av de länder som undertecknat deklarationen har Canada, Schweiz och
Österrike fattat beslut om införande av sådana avgasreningskrav som
gäller i USA.

EG:s ministerråd har under år 1985 behandlat förslag om skärpning av
EG:s direktiv om avgasrening på personbilar. EG har även beslutat om
införande av blyfri bensin. De föreslagna EG-kraven är inte i alla delar lika
långtgående från hälso- och miljöskyddssynpunkt som USA-kraven.

Regeringen har notificerat de åtgärder som behöver vidtas för att genomföra
skärpta avgasreningskrav för personbilar, enligt bestämmelserna i
GATT och i EFTA. Därvid har även redovisats vilka bestämmelser om
blyfri bensin och förbud mot import resp. tillverkning av blyad regularbensin
som planeras från den 1 januari 1986. Överläggningar har även förts
med EG-kommissionen. Kommissionen har tagit upp frågan om ömsesidigt
godkännande av certifikat eller typgodkännande för nya biltyper och
dispensmöjligheter från de obligatoriska kraven.

Skärpta avgasreningskrav för personbilar, m. m.

JoU 1985/86: 11

Miljöministern framhåller i propositionen att tiden nu är inne att lägga fast
de skärpta avgasreningskrav som skall gälla i Sverige för att förverkliga
tidigare gjorda principiella ställningstaganden. Enligt hans uppfattning
skall biltyper som tillverkas och godkänns för den federala amerikanska
marknaden också kunna användas i vårt land. Därigenom kommer den
bästa avgasreningsteknik som i dag finns i produktion att kunna utnyttjas
till fördel för vår miljö, samtidigt som vi når en harmonisering med en stor
bilmarknad. Det är därför viktigt att de svenska kraven i praktiken blir
likvärdiga med vad som gäller i USA. En anpassning av administrativa
rutiner m. m. kan dock behöva göras.

I fråga om gränsvärden för utsläpp innebär de federala amerikanska
kraven följande. Utsläppen får uppgå högst till 2,1 gram koloxid, 0,25 gram
kolväten, 0,62 gram kväveoxider, 0,124 gram partiklar samt 2,0 gram
avdunstade kolväten vid sådana prov som anges i de amerikanska bestämmelserna.
Gränsvärdena skall klaras av personbilar som är upp till fem år
gamla eller som körts högst 80000 km. Dessa gränsvärden har redovisats i
den notifikation som gjorts från svensk sida. Utöver bestämmelser om
gränsvärden och provmetoder finns det federala bestämmelser om bl. a.
hållbarhet, efterkontroll och tillverkaransvar.

I propositionen förordas således att vi i Sverige beträffande den framtida
avgasreningen på personbilar skall tillämpa samma krav som tillämpas
federalt i USA. De nya skärpta avgaskraven bör tillämpas obligatoriskt för
1989 och senare års modeller. Bilindustrin i allmänhet får därigenom tillräcklig
övergångstid för att kunna genomföra erforderlig planering, anskaffa
komponenter och ställa om produktionen.

Beträffande 1987 och 1988 års modeller föreslås åtgärder för att personbilar
som uppfyller de nya skärpta kraven skall kunna tillhandahållas i
största möjliga utsträckning. Därför bör försäljningsskatten (bilaccisen) för
personbilar av 1987 och 1988 års modeller differentieras. Ett notifikationsförfarande
gentemot GATT och EFTA har inletts i detta syfte. Enligt
propositionen kommer förslag senare att läggas fram för riksdagen om en
sänkning av bilaccisen för avgasrenade bilar och en höjning av bilaccisen
för övriga personbilar.

Miljöministern anmäler i propositionen att han avser att senare lägga
fram förslag om en särskild bilavgaslag för riksdagen. I en sådan lag och
dess tillämpningsbestämmelser bör regleras bl. a. frågor om dispenser och
avgifter samt tillverkarens skyldighet att vidta rättelseåtgärder när bilar
inte uppfyller avgasreningskraven. Ett förslag i denna riktning som remitterats
till lagrådet kommer med anledning av lagrådets synpunkter att
överarbetas.

Föreskrifterna i bilavgaskungörelsen (1972:596) om de nuvarande
svenska avgasreningskraven har meddelats med stöd av lagen (1975:88)
med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och
kommunikationer. I avvaktan på en ny särskild bilavgaslag bör det bemyndigande
som finns i gällande lagstiftning kunna utnyttjas för de föreskrifter
som nu behöver meddelas för att de nya skärpta avgasreningskraven skall 5

kunna införas enligt den angivna tidsplanen. Miljöministern avser därför JoU 1985/86:11
att så snart riksdagen tagit ställning till de riktlinjer som nu redovisats
återkomma till regeringen med förslag till föreskrifter om avgasgodkännande
och kontroll av bilar enligt de nya kraven.

Som inledningsvis angivits förutsätter de nya skärpta avgasreningskraven
att blyfri bensin finns tillgänglig. Av propositionen framgår att regeringen
beslutat om förbud mot import och tillverkning av blyad regularbensin
för användning inom Sverige fr. o. m. den 1 januari 1986. Fr. o. m. den 1
juli 1987 skall det vara förbjudet att sälja blyad bensin vid stationer med
flera bensinpumpar, om inte blyfri bensin samtidigt tillhandahålls. Dessa
bestämmelser har tagits in i en ny förordning (1985:838) om motorbensin.

Enligt propositionen kommer blyfri bensin att införas successivt under
perioden den 1 januari 1986—30 juni 1987. Sådan bensin kan användas i
25—30% av bilarna i den nuvarande svenska bilparken. Den kommer även
att ingå i mediumbensinen som blir en blandning av blyad premium- och
blyfri regularbensin. Miljöministern framhåller att förbrukningen av blyfri
bensin relativt snart efter införandet av blyfri bensin i hela landet kan
uppgå till omkring hälften av hela bensinförbrukningen. I syfte att påskynda
denna process föreslås i propositionen en differentiering av bensinskatten
till den blyfria bensinens förmån. Denna fråga behandlas av skatteutskottet.

I propositionen uppmärksammas även det problem som kan uppstå i
glesbygder att få blyfri bensin. Redan i dag finns det möjligheter till statligt
stöd för att komplettera bensinstationer med bara en pump. Utvecklingen
bör följas med uppmärksamhet och eventuella behov av ytterligare åtgärder
bör studeras, anför miljöministern.

Miljöministern anmäler att han uppdragit åt naturvårdsverket att i samarbete
med övriga berörda organ svara för de informationsinsatser som
behövs till landets bilägare.

Sex motioner har ingivits med anledning av propositionen.

I samtliga motioner betonas vikten av att avgasutsläppen från bilismen
begränsas. Biltrafiken utgör sammantaget en av de största källorna till
luftföroreningar vilka förorsakar stora problem för människors hälsa och
bidrar till skogsskador och försurning av mark och vatten. Mot den bakgrunden
yrkas i fyra motioner att införandet av skärpta avgasreningskrav
tidigareläggs jämfört med regeringens förslag. Alf Svensson (c) yrkar i
motion 202 avslag på propositionen och föreslår att skärpta avgasreningskrav
införs obligatoriskt redan för 1987 års modeller. I parti- resp. gruppmotionerna
200 av Lars Werner m. fl. (vpk), 204 av Karl Erik Olsson m. fl.

(c) och 205 av Lars Ernestam m. fl. (fp) yrkas att obligatoriet med skärpta
krav enligt det amerikanska föredömet införs från 1988 års modeller och
framåt. Motionärerna erinrar om att de sedan länge och senast i samband
med behandlingen av regeringens program mot luftföroreningar och försurning
våren 1985 hävdat vikten av att en effektiv rening av bilavgaserna
snarast införs. I gruppmotion 201 av Arne Andersson i Ljung m.fl. (m)
anförs att regeringen inte har redovisat några skäl till varför ett obligatorium
införs först fr. o. m. 1989 års bilmodeller. Kan inte en sådan redovisning
presenteras bör det övervägas om inte ett obligatorium kan införas 6

tidigare.

Med anledning av de motionsyrkanden som redovisats i det föregående JoU 1985/86: 11

har utskottet inhämtat kompletterande upplysningar av företrädare för
statens naturvårdsverk och berörda intresseorganisationer vid en hearing.

Från naturvårdsverket sida har därvid framhållits att det är förenat med
betydande svårigheter att införa obligatorium redan från 1988 års modeller.

Ett obligatorium kräver till skillnad från en frivillig lösning klara och väl
genomarbetade detaljbestämmelser om avgasreningskraven samt hur dessa
skall kontrolleras m. m. Enligt verket är resultatet beroende av att
åtgärderna planeras noga.

Industriförbundets representant hävdade inför utskottet att det svenska
ställningstagandet i bilavgasfrågan torde komma att få konsekvenser för
samarbetet mellan EG och EFTA i allmänhet. Som enda bilproducerande
land intar Sverige en särställning bland EFTA-länderna i det nu aktuella
hänseendet. Redan det svenska beskedet om införande av US A-krav
fr. o. m. 1989 års modeller hade väckt viss olust inom EG där man nu
beredde sig att anta avgasreningsregler som i många stycken är mindre
långt gående. Ett eventuellt svenskt beslut om att införa de nya reglerna
redan för 1988 års bilmodeller skulle enligt förbundets bedömning ges ett
negativt mottagande i vissa EG-länder. Man kunde inte blunda för risken
för motåtgärder.

Även från Bilindustriföreningens sida hävdades inför utskottet att ett
tidigareläggande av obligatoriet skulle medföra svårigheter. Bilindustrin
måste vid sin planering av tekniska detaljer ha kännedom om vilka detaljbestämmelser
som kommer att gälla beträffande en viss årsmodell. Om
obligatoriska USA-krav införs redan för 1988 års modeller skulle under det
första året i stort sett endast de relativt få modeller som redan finns för
export till USA kunna produceras för försäljning i Sverige. Däremot ansågs
inga hinder möta mot att införa obligatoriet fr. o. m. 1989 års modeller.

Svenska Petroleum Institutets företrädare vid hearingen framhöll att
bensinbolagen är helt inställda på att införa blyfri bensin successivt från
den 1 januari 1986 så att blyfri bensin finns vid alla bensinstationer i landet
den 1 juli 1987. Han reserverade sig dock för att stationer med endast en
tank behövde investera i en andra tank för att möjliggöra tankning med
både blyfri och blyad bensin.

Från Svenska Naturskyddsföreningens sida framhölls att luftföroreningarna
nu nått en sådan nivå att restriktioner för bilavgaserna måste införas
med det allra snaraste. Ett motsvarande ställningstagande redovisas i
LRF:s skrivelse till utskottet den 29 november 1985.

Utskottet får för egen del framhålla följande.

Föroreningar från bilar genom bl. a. avgasutsläpp har med den ökande
bilismen blivit en dominerande miljöfråga. Avgaserna innehåller bl. a. koloxid,
kolväten, kväveoxider, blyföreningar och sot. Avgasernas skadliga
inverkan på människors hälsa har länge varit känd — om än omtvistad.

Den har utförligt dokumenterats av 1977 års bilavgaskommitté i betänkandet
Bilar och renare luft (SOU 1983: 27 och 28). Bilavgaserna svarar för en
betydande del av kväveoxidutsläppen i samhället. Kväveoxidutsläppen
bidrar till försurningen, och kväveföreningarnas betydelse för den fortsatta

försurningen är i ökande. Likaså anses sambandet mellan de luftförore- JoU 1985/86: 11
ningar som härrör från bilavgaser och de skador som under senare år
konstaterats på växande skog numera vara väl belagt av forskarna. Riksdagen
har mot den angivna bakgrunden under en följd av år krävt införande
av bestämmelser om bästa möjliga rening av bilavgaserna.

I samband med behandlingen våren 1985 av regeringens program mot
luftföroreningar och försurning framhöll utskottet i sitt av riksdagen godkända
yttrande att det är angeläget att det program regeringen föreslagit i
möjligaste mån fullföljs. (Prop. 1984/85:127, JoU 1984/85:28.) I den nu
föreliggande propositionen framläggs förslag i samma anda. Förslaget bör
enligt utskottets mening stödjas av riksdagen. Utskottet biträder således
förslaget att vi i Sverige beträffande den framtida avgasreningen på personbilar
skall tillämpa samma krav som tillämpas federalt i USA.

I detta sammanhang vill utskottet betona, att vad som skall fastställas är
gränsvärdena för avgasutsläppen, icke metoden för avgasrening. I regeringsförklaringen
har regeringen angett att alla personbilar skall utrustas
med katalytisk avgasrening. Detta får ses mot bakgrund av vad miljöministern
anför i de allmänna utgångspunkterna för propositionen, nämligen att
bilar för bensindrift som i dagsläget klarar de aktuella avgaskraven är
utrustade med katalytisk avgasrening. Det sagda innebär att det även skall
vara möjligt att godkänna annan teknisk utformning av avgasreningssystemet
därest tillfredsställande lösningar kommer fram som resultat av det
omfattande utvecklingsarbete som för närvarande pågår runt om i världen.

Enligt vad som upplystes vid den hearing utskottet anordnat torde man
dock få vänta till 1990-talet innan alternativa och förhoppningsvis överlägsna
lösningar skall bli allmänt tillgängliga.

Utskottet instämmer i miljöministerns uttalande, att de nya kraven av
hälso- och miljöskäl bör införas så snart det är praktiskt möjligt. Hänsyn
måste därvid bl. a. tas till de förutsättningar berörda myndigheter har att
tidsmässigt utarbeta de anvisningar som erfordras för att bilindustrin
snabbt skall kunna anpassa sig till de nya kraven. Också tidsplanen för
införande av blyfri bensin är av betydelse i sammanhanget. När de detaljregler
som behövs försatt genomföra skärpta avgasreningskrav skall utarbetas,
bör i enlighet rtied den ministerdeklaration som tidigare redovisats
europeiskt och vidare internationellt samarbete ske.

Utskottet delar mot den angivna bakgrunden miljöministerns bedömning
att det inte är möjligt att göra de skärpta avgasreningskraven obligatoriska
för 1987 och 1988 års bilmodeller. Under den hearing utskottet haft med
företrädare för den ansvariga centrala myndigheten och för industrin har
också framgått att stora svårigheter skulle möta om obligatoriet i enlighet
med de yrkanden som framställts i motionerna skulle införas redan med
1988 års modeller. En forcering av genomförandet av de tekniska kraven
skulle med nödvändighet leda till att ett stort antal dispenser skulle behöva
utfärdas med åtföljande risk för att dessa förlängdes, med resultat som blir
negativt från miljösynpunkt. I sammanhanget är det även viktigt att framhålla
att luftföroreningarna i Sverige till betydande del härrör från källor
belägna utomlands. Icke minst av det skälet är det angeläget att vi från
svensk sida iakttar ett konsekvent handlande gentemot våra utländska 8

samarbetspartner och betonar vår strävan att arbeta med dem för att nå ett
miljöpolitiskt mål som gagnar såväl svenska som andra länders intressen.

Det skulle givetvis vara en fördel, om de nya skärpta avgasreningskraven
kunde genomföras tidigare än som nu föreslagits. Mot detta står dock
önskvärdheten av att åtgärderna blir så väl förberedda som möjligt och kan
genomföras konsekvent. Vid en sammanvägning av dessa olika synpunkter
ter sig utifrån nuvarande tidsläge den i propositionen föreslagna
tidpunkten som realistisk och från miljösynpunkt den bästa.

Utskottet tillstyrker med hänvisning till det anförda att riksdagen godkänner
de riktlinjer om avgasreningskrav för personbilar som redovisas i
propositionen. I konsekvens härmed avstyrks motionerna 200 (yrkande 3),
204 (yrkande 1) och 205 (yrkande 1).

Av utskottets ställningstagande följer även att riksdagen bör avslå motion
202 (c).

Enligt utskottets mening är det angeläget att dispenser om möjligt icke
beviljas. Därest så undantagsvis sker är det av utomordentlig vikt att
ekonomisk likställighet åstadkommes mellan bilar med den nya skärpta
avgasreningen och bilar med avgasrening enligt nuvarande regler. I annat
fall kan en ökad efterfrågan på de billigare bilarna med konventionell
avgasrening äventyra den positiva miljöeffekten av de nya avgasreningskraven.

Enligt motion 200 (vpk) är de förslag som framläggs i propositionen långt
ifrån tillräckliga. Enligt motionen berörs inte dieselutsläppen av förslagen.
Inte ens alla bensindrivna personbilar kommer enligt förslaget att få tillgång
till blyfri bensin, hävdar motionärerna, och yrkar på förslag som
garanterar att alla bensindrivna personbilar kan förses med katalytisk
avgasrening fr. o. m. 1988 års modeller (yrkande 4).

Utskottet får med hänvisning till upplysningar som erhållits bl. a. vid
utskottets hearing framhålla, att det nu berörda motionsyrkandet delvis
bygger på en missuppfattning om propositionens innehåll. För det första
kommer dieselpersonbilar att omfattas av de nya reglerna. De nya kraven
på begränsning av utsläppen av partiklar (0,124 g/km) är avsedda främst för
att framtvinga reningsanordningar på dieselbilar. För det andra gäller
kravet på avgasrening fullt ut för bensindrivna bilar enligt regeringens
förslag. Enligt utskottets mening får således motionens syfte i allt väsentligt
anses tillgodosett. Motion 200 påkallar därför icke någon riksdagens
vidare åtgärd såvitt nu är i fråga (yrkande 4).

I motion 200 framförs vissa ytterligare förslag om åtgärder för att begränsa
kväveoxidutsläppen från biltrafiken. Dels föreslås att en omläggning
av tunga transporter från landsväg till i första hand järnväg genomförs
och att användningen av dieseldrivna bussar bör minskas (yrkande 1).
Vidare hänvisar motionärerna till att hastigheten är en avgörande faktor
när det gäller biltrafikens kväveoxidutsläpp. Därför bör farten på motorvägar
och motortrafikleder minskas från 110 till 100 km/tim. På vägar inom
vissa känsliga områden som nu har 90 km/tim bör hastigheten sänkas till 80
km/tim (yrkande 2).

Frågan om avgasutsläppen från tunga dieselfordon tas upp även av
centerpartiet i motion 204. Enligt motionen bör rening av avgaser från

JoU 1985/86:11

tunga dieselfordon motsvarande de federala kraven i USA vara obligato- JoU 1985/86: 11
risk från och med 1989 års modeller. Kostnader och effekter för införande
av de s. k. Kalifornienkraven bör utredas (yrkande 2).

Utskottet får i detta sammanhang anföra följande.

Verkan av avgasreningen beror inte endast på reningsåtgärderna och
deras utformning. Större betydelse har den framtida utvecklingen av trafikmängder,
trafikstruktur och samhällets satsningar på olika trafiksystem.

Reningsåtgärdernas verkan riskerar, såsom påpekas i vpk-motionen, att i
hög grad neutraliseras om t. ex. tunga landsvägstransporter kraftigt ökar.

Det är uppenbart att samhället i trafikplaneringen besitter ett mycket
viktigt miljöpolitiskt redskap.

Riksdagen fattade våren 1985 beslut om nya riktlinjer för järn vägspolitiken.
Därvid framhölls att en väsentlig del i den nya järnvägspolitiken skall
vara en satsning på kombitrafik, dvs. transport av trailers på järnväg.

Enligt vad utskottet erfarit har statens järnvägar efter riksdagens beslut
satt som en av sina uppgifter att söka överföra dieseldrivna vägfordons
transporter till järnväg. Nu finns betydande möjligheter att öka godstrafiken
på järnväg. En målmedveten satsning på kombinerade transporter kan
bidra till ökade transporter på järnvägen. Ett särskilt kombitrafikbolag har
bildats den 1 juli i år. Målet för det nya bolaget är att fram till år 1990 öka
kombitrafiken från för närvarande 400000 ton per år till 3 miljoner ton,
vilket motsvarar 500 långtradare per dag.

Från miljösynpunkt är denna omläggning av stor betydelse, och utskottet
ser det som nödvändigt att målsättningen verkligen uppnås. Det bör
ankomma på regeringen att noga följa utvecklingen och vid behov vidta
åtgärder för målets förverkligande.

Medborgarna och näringslivet i landets olika delar skall erbjudas en
tillfredsställande vägtransportstandard till lägsta möjliga samhällsekonomiska
kostnad. Det är en utgångspunkt för vägplaneringen. Ett annat
viktigt moment är de miljöaspekter som bör anläggas på vägpolitiken.

Många väginvesteringar ger positiva miljöeffekter, inte minst genom att
bristfälliga och därmed trafikfarliga vägsträckningar förbättras. Enligt utskottets
mening förtjänar det att understrykas att förslag till stora, resurskrävande
motorvägssystern, vilkas syfte är att prioritera landsvägstrafiken,
måste bli föremål för en omsorgsfull och kritisk prövning.

Utskottet vill därför uttala att miljöaspekterna måste särskilt beaktas i
arbetet med vägplanerna för tiden fram till år 1997, vilka vägverket nu står
i begrepp att påbörja.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion 200, såvitt nu är i
fråga (yrkande 1), bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet är emellertid icke berett att biträda motionärernas förslag om
ändring av gällande hastighetsbestämmelser. Enligt utskottets mening bör
bilisternas hastigheter generellt minskas, både från miljösynpunkt för att
begränsa avgasutsläppen och från säkerhetssynpunkt. I första hand bör
det, vilket närmare utvecklas i det följande, vara en pedagogisk uppgift att
förmå förarna att iaktta de bestämmelser som nu gäller. Motion 200 avstyrks
alltså såvitt nu är i fråga (yrkande 2).

När det gäller frågan om avgasrening av tunga dieselfordon och utred- 1

ning av de s. k. Kalifornienkraven får utskottet erinra om att jordbruksmi- JoU 1985/86: 11
nistern i samband med framläggandet av regeringens program mot luftföroreningar
och försurning anmälde att han avsåg föreslå regeringen att
uppdra åt berörda myndigheter att utreda frågor om avgasrening för lätta
och tunga lastbilar samt bussar. Mot den bakgrunden avslog riksdagen
motionsyrkanden av samma karaktär som de nu aktuella. Enligt vad utskottet
erfarit pågår en utredning av nämnt slag inom naturvårdsverket. En
första delrapport beräknas bli klar i början av år 1986. Utskottet finner med
hänvisning till det anförda att motionärernas krav om utredning torde
komma att tillgodoses utan någon riksdagens ytterligare åtgärd. Motion
202 avstyrks alltså såvitt nu är i fråga (yrkande 2).

Som framgått av den inledningsvis lämnade redovisningen har naturvårdsverket
fått i uppdrag att i samarbete med övriga berörda organ svara
för de informationsinsatser som behövs om den förestående omställningen
av bensinkvaliteterna och om de nya skärpta avgasreningskraven. I motion
206 framhåller Maj-Lis Lööw m. fl. (s) att de hyser stor tillförsikt om att
landets bilägare vill vara med och ta sitt ansvar för miljön under förutsättning
att bilägarna får de rätta kunskaperna. Motionärerna understryker
därför vikten av att propositionens förslag kompletteras med en bred och
återkommande informationskampanj. Detta gäller inte bara om de praktiska
omständigheterna som nämns i propositionen utan framför allt om
motiven för bättre avgasrening och nya bensinkvaliteter. Till denna information
skulle också med fördel kunna kopplas sambandet mellan hastighet
och avgasutsläpp, vilket enligt motionen hittills uppmärksammats alltför
litet (yrkande 1). I motionen föreslås även en utredning av möjligheten till
effektiv avgasrening på den befintliga bilparken (yrkande 2).

Naturvårdsverket har enligt vad utskottet erfarit planerat olika informationsinsatser
med anledning av det uppdrag verket erhållit. Dessa innefattar
bl. a. information till motoijournalister (redan genomfört), särskild
information till TV:s trafikmagasin samt utgivande av broschyrer till landets
bilförare i ett par omgångar. Utskottet har ingen invändning mot
informationsprogrammet mot bakgrund av de resurser som ställts till förfogande.
Utskottet delar dock motionärernas uppfattning att dessa insatser
lämpligen bör kompletteras med en bred och återkommande informationskampanj
för att övertyga bilförarna om den möjlighet som finns att på
frivillig väg mildra miljöföroreningarna från bilavgaserna. I det sammanhanget
finns särskild anledning att från miljösynpunkt betona vikten av att
reglerna om hastighetsbegränsning iakttas. Regeringen bör således överväga
möjligheten att söka minska miljöförstörelsen genom att initiera breda
och återkommande informationskampanjer av det slag som föreslås i
motionen. Utskottet är även positivt till motionärernas förslag om utredning
av möjligheterna till effektiv avgasrening på den befintliga bilparken.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion 206 bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

I tre motioner framställs yrkanden om att införande av nya regler om
tillverkarens ansvar för avgasreningssystemet icke får leda till att de fria
bilverkstäderna eller de fristående bildelsgrossistema diskrimineras. I motion
201 framhåller Arne Andersson i Ljung m.fl. (m) att ett monopol på 11

reservdelar till avgassystem m. m. kan skapas om ett alltför vittgående
ansvar för avgasreningen läggs på biltillverkarna och återförsäljare (yrkande
1). Ett motsvarande resonemang förs i motion 203 av Bertil Jonasson
(c) och i motion 205 av Lars Ernestam m.fl. (fp) (yrkande 2).

Utskottet får med anledning av motionerna erinra om att regeringen i nu
föreliggande proposition icke lagt fram förslag om tillverkarens skyldighet
att vidta rättelseåtgärder när bilar inte uppfyller avgasreningskraven. Ett
sådant förslag torde komma att framläggas först i samband med den aviserade
propositionen om en särskild bilavgaslag. Utskottet är mot bakgrund
härav icke berett att närmare gå in på de frågor som väcks i motionerna i
nu berört hänseende. Utskottet vill emellertid hänvisa till att ett likartat
motionsyrkande våren 1985 besvarades med att utskottet utgick från att en
monopolisering av reservdels- och servicemarknaden ej tillåts uppstå och
att det närmast torde ankomma på näringfrihetsombudsmannen att bevaka
utvecklingen (JoU 1984/85:28 s. 21). Utskottet har erfarit att frågan nu är
föremål för överväganden inom naturvårdsverket. Med det anförda torde
motionerna få anses besvarade såvitt nu är i fråga.

I motion 204 erinras om att centerpartiet i annat sammanhang lagt
förslag som syftar till att få igång en omfattande svensk etanolproduktion.
En låginblandning av etanol skulle — förutom positiva miljöeffekter —
kunna ge förutsättningar för en inhemsk drivmedelsproduktion med nya
arbetstillfällen, ökad försörjningstrygghet och ett effektivt utnyttjande av
resurser från jordbruket som följd, anser motionärerna. De yrkar mot den
bakgrunden att regeringen tar initiativ i syfte att få i gång byggande av en
fullskaleanläggning för produktion av etanol (yrkande 4).

Utskottet erinrar om att regeringen valt att icke ta upp frågan om
alkoholinblandning i bensinen i samband med förslaget om skärpt avgasrening.
Frågan om alkohol som drivmedel utreds för närvarande av motoralkoholkommittén,
MAK (1 1985:02). Denna skall enligt sina direktiv närmare
klarlägga förutsättningarna för produktion och användning av alternativa
drivmedel i första hand producerade ur inhemska råvaror. Det ingår i
kommitténs uppdrag att undersöka möjligheterna att använda motoralkoholer
m. m. som drivmedel eller som låginblandningskomponent i bensin.
Kommittén avser att redovisa sina överväganden och förslag i slutet av år
1986. Med hänsyn till att frågan befinner sig under utredning är utskottet
icke berett föreslå riksdagen någon ytterligare åtgärd med anledning av
motionsyrkandet. Det avstyrks alltså.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen avslår motion 1985/86: 202 yrkande 1,

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1985/86: 200 yrkande 3, 1985/86:202 yrkande 2, 1985/
86:204 yrkande 1 och 1985/86: 205 yrkande I godkänner de riktlinjer
om avgasreningskrav för personbilar som redovisats i propositionen,

JoU 1985/86: 11

3. beträffande förslag om ytterligare garantier
att riksdagen avslår motion 1985/86:200 yrkande 4,

4. beträffande omläggning av trafiken från landsväg till järnväg
m. m.

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1985/86:200 yrkande 1,

5. beträffande sänkta hastighetsgränser

att riksdagen avslår motion 1985/86:200 yrkande 2,

6. beträffande utredning av Kalifornienkraven
att riksdagen avslår motion 1985/86:204 yrkande 2,

7. beträffande informationskampanj, m.m.

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1985/86:206,

8. beträffande reservdelsmonopol m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:201 yrkande 1, 1985/86:203
samt 1985/86:205 yrkande 2,

9. beträffande jillis kaleanläggning för etanolproduktion
att riksdagen avslår motion 1985/86:204 yrkande 4.

Stockholm den 11 december 1985

På jordbruksutskottets vägnar

Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Håkan Strömberg (s), Arne Andersson i
Ljung (m), Ove Karlsson (s), Lars Ernestam (fp). Margareta Winberg (s),
Kerstin Gellerman (fp), Jens Eriksson (m), Åke Selberg (s), Lennart Brunander
(c), John Andersson (vpk), Leif Marklund (s), Kaj Larsson (s), Ivar
Virgin (m) och Ulf Lönnqvist (s).

Reservationer

1. Införande av nya skärpta avgasreningskrav (mom. 2)

Karl Erik Olsson (c), Lars Ernestam (fp), Kerstin Gellerman (fp) och
Lennart Brunander (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Utskottet
instämmer” och på s. 9 slutar med ”(yrkande 1)” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer även i miljöministerns uttalande, att de nya kraven
av hälso- och miljöskäl bör införas så snart det är praktiskt möjligt. Utskottet
har emellertid icke blivit övertygat om att hänsyn som enligt propositionen
bör tas till bilindustrin, bensindistributörerna och de internationella
samarbetssträvandena gör det omöjligt att införa obligatoriska krav enligt
förslaget redan från 1988 års bilmodeller. I den hearing utskottet haft med
företrädare för den ansvariga centrala myndigheten och för industrin har
visserligen synpunkter framkommit som tyder på att svårigheter kan framträda
om obligatoriet genomförs redan med 1988 års modeller. Utarbetan -

JoU 1985/86:11

det av detaljbestämmelser för bilindustrin måste också forceras. De svårig- JoU 1985/86: 11
heter som kan förutses är emellertid enligt utskottets samlade bedömning
inte större än att de bör kunna bemästras. När det gäller det internationella
samarbetet vill utskottet peka på att EFTA-länder som Schweiz och Österrike
har beslutat om införande av USA-kraven med verkan — förenklat
uttryckt — redan från 1987 års modeller resp. från den 1 januari 1987. Av
propositionen framgår att EG-kommissionen redan vid de i höst förda
överläggningarna ställt önskemål om vissa dispensmöjligheter från de obligatoriska
kraven.

Enligt utskottets mening är det angeläget att dispenser om möjligt icke
beviljas. Utskottet är emellertid medvetet om att ett tidigareläggande av de
nya kraven kan komma att medföra ett ökat tryck i dispensfrågan under
det första året.

I den mån dispenser beviljas är det enligt utskottets mening av utomordentlig
vikt att ekonomisk likställighet åstadkommes mellan bilar med den
nya skärpta avgasreningen och bilar med avgasrening enligt nuvarande
regler. I annat fall kan en ökad efterfrågan på de billigare bilarna med
konventionell avgasrening äventyra den positiva miljöeffekten av de nya
avgasreningskraven.

Utskottet förordar med hänvisning till det anförda att avgasreningskrav
som motsvarar gällande federala krav i USA införs i Sverige frivilligt för
1987 års bilmodeller och obligatoriskt fr. o. m. 1988 års modeller. Vad
utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna 200 (yrkande 3), 204
(yrkande 1) och 205 (yrkande 1) bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

Med de modifikationer som blir följden av utskottets ställningstagande
beträffande tidsplanen förordar utskottet att riksdagen godkänner de riktlinjer
om avgasreningskrav för personbilar som miljöministern redovisat.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen dels med anledning av regeringens förslag och
med avslag på motion 1985/86:202 yrkande 2 samt med anledning av
motionerna 1985/86:200 yrkande 3, 1985/86:204 yrkande 1 och 1985/

86:205 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om obligatoriskt införande av skärpta avgasreningskrav
fr. o. m. 1988 års bilmodeller, dels i övrigt godkänner de riktlinjer
om avgasreningskrav för personbilar som redovisats i propositionen,

2. Omläggning av trafiken från landsväg till järnväg, m. m.

(mom. 4)

Arne Andersson i Ljung (m), Lars Ernestam (fp), Kerstin Gellerman (fp),

Jens Eriksson (m) och Ivar Virgin (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Från
miljösynpunkt” och slutar med ”till känna” bort ha följande lydelse:

Medborgarna och näringslivet (lika med utskottet) kritisk JoU 1985/86:11

prövning.

Utskottet vill betona att hänsynen till miljöpåverkan alltid måste beaktas
i trafikplaneringen. I ett land som Sverige med stora geografiska avstånd
och ojämnt fördelad befolkningsstruktur måste även existensen av snabba
och lättillängliga kommunikationer för både person- och varutransporter
ges mycket hög prioritet. I fall där miljöhänsynen konkurrerar med intresset
av goda kommunikationer måste därför en avvägning göras. Det är
enligt utskottets uppfattning en fråga för regeringen och berörda myndigheter
att mot bakgrund av föreliggande fakta, inom ramen för den av
riksdagen fastlagda trafikpolitiken, i vaije enskilt fall göra de bedömningar
som är nödvändiga i detta avseende. Med det anförda har utskottet besvarat
motionärernas yrkande. Motion 200 avstyrks således såvitt nu är i fråga
(yrkande 1).

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande omläggning av trafiken från landsväg till järnväg
att riksdagen avslår motion 1985/86: 200 yrkande 1.

3. Sänkta hastighetsgränser (mom. 5)

John Andersson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar ”Utskottet är”
och slutar med ”(yrkande 2)” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till motionärernas uttalande att det är viktigt
komma ihåg att det är bilismen och biltrafiken som helhet som åstadkommer
luftföroreningar — och därmed bidrar till försurning och skogsdöd. En
ökning av biltrafiken, antingen det gäller person- eller varu- och materialtransporter,
förvärrar direkt situationen. När det gäller personbilar är det
framför allt hastigheten som måste beaktas. Vi vet att kväveoxidutsläppen
från en bil ökar mycket snabbt vid hastigheter över 80 km/tim. En av de
viktigaste och enklaste åtgärderna för att minska föroreningarna från personbil
strafiken är därför att sänka hastigheten på våra vägar. Mot bakgrund
av det anförda tillstyrker utskottet motionärernas yrkande att regeringen
bör lägga fram förslag om sänkning av hastighetsgränserna (yrkande
2).

dels utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande sänkta hastighetsgränser

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:200 yrkande 2 hemställer
om förslag till en sänkning av hastighetsgränserna i enlighet med vad
som föreslås i motionen,

4. Utredning av Kalifornienkraven (mom. 6)

Karl Erik Olsson (c), Arne Andersson i Ljung (m), Lars Ernestam (fp),
Kerstin Gellerman (fp), Jens Eriksson (m), Lennart Brunander (c) och Ivar
Virgin (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 10 med ”När det” JoU 1985/86: 11
och slutar på s. 11 med ”(yrkande 2)” bort ha följande lydelse:

När det gäller frågan om avgasrening av tunga dieselfordon biträder
utskottet förslaget i motion 204 om utredning av de s. k. Kalifornienkraven,
vilka kostnader dessa för med sig och vilka effekter de kan ge om de
införs i Sverige. Utskottet vill även hänvisa till att industrins representanter
vid den hearing utskottet anordnat uttalat sig till förmån för övergång
till ren alkoholdrift för tunga dieselfordon. Enligt utskottets mening bör
även denna fråga utredas närmare. Vad utskottet sålunda anfört med
anledning av motionen såvitt nu är i fråga (yrkande 2) bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande utredning av Kalifornienkraven
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:204 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Fullskaleanläggning för etanolproduktion (mom. 9)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar ”Utskottet
erinrar” och slutar ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna anser utskottet det nödvändigt att vi så snabbt
som möjligt vidtar erforderliga förberedelser för en inblandning av etanol i
motorbensin. Produktionen av etanol vid försöksanläggningen i Lidköping
har givit kunskap och erfarenhet som möjliggör att nästa steg i utvecklingen
kan tas. Redan nu bör beslut fattas om satsning på en första fullskaleanläggning
för att vi skall få förutsättningar för en omfattande etanolproduktion
inom några år. Riksdagen bör därför hos regeringen begära initiativ i
syfte att få i gång en sådan fullskaleanläggning. Staten bör ge visst stöd för
det fortsatta forsknings- och utvecklingsarbete som krävs. Riksdagen bör
således med hänvisning till vad utskottet anfört bifalla motion 204 såvitt nu
är i fråga (yrkande 4).

dels utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande en fullskaleanläggning för etanolproduktion
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:204 yrkande 4 hos regeringen
begär initiativ i syfte att få i gång byggande av en fullskaleanläggning
för produktion av etanol baserad på inhemsk råvara.

Särskilda yttranden

1. Riktlinjerna (morn. 2)

Arne Andersson i Ljung, Jens Eriksson och Ivar Virgin (alla m) anför: >

En av vår tids stora miljöfrågor är luftföroreningarna. De utgör ett allvarligt
miljöhot mot våra sjöar och vattendrag, mot våra skogar och mot 16

människors hälsa. Kampen måste föras fast och konsekvent.

För ett antal luftföroreningar är fordon den dominerande källan. Bilav- JoU 1985/86:11
gaser från såväl bensin- som dieseldrivna fordon innehåller ett otal kemiska
ämnen. Många är cancerframkallande.

Motorfordon svarar för ca 60% av kväveoxid- och en betydande del av
kolväteutsläppen i Sverige. Dessa ämnen bidrar till att öka riskerna för
människors hälsa, att försura sjöar och vattendrag och att utsätta våra
skogar för miljöpåverkan, som kan leda till skador och tillväxtminskning.

Det har för moderata samlingspartiet därför varit viktigt att söka den
miljömässigt bästa lösningen i bilavgasfrågan. Därvid har möjligheten till
en tidigareläggning av tidpunkten för obligatoriska avgasreningskrav prövats.
En sådan handlingslinje skulle emellertid tvingat fram en omfattande
dispensgivning, varvid miljöfördelarna till största delen skulle gå förlorade.
Reaktioner från den gemensamma marknadens sida kunde också ha
skapat svårigheter för svensk industri och dess anställda.

Ett obligatorium från och med 1989 års bilmodeller har därför framstått
som den enda rimliga lösningen.

2. Fullskaleanläggning för etanolproduktion (mom. 9)

John Andersson (vpk) anför:

När det gäller frågan om alkohol som drivmedel avser jag att avvakta
resultatet av motoralkoholkommitténs undersökningar.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985