Om samordnad datapolitik (prop. 1981/82:123 bil. 4) (Betänkande 1981/82:AU15 Arbetsmarknadsutskottet)

AU 1981/82:15

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1981/82:15

om samordnad datapolitik (prop. 1981/82:123 bil. 4)

I betänkandet behandlas regeringens proposition 1981/82:123 om samordnad
datapolitik såvitt avser bilaga 4. Det aktuella avsnittet har i regeringen
föredragits av statsrådet Eliasson. I anslutning till propositionen tar
utskottet upp sju motioner, varav två från den allmänna motionstiden.

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens syn på datateknikens
betydelse för sysselsättning och arbetsmiljö som den redovisas i
propositionen om samordnad datapolitik bilaga 4. Utskottet tar också upp
sju motioner som behandlar frågor i anslutning härtill.

Utskottet godtar regeringens förslag att arbetsmarknadsverket skall ges
rätt att lämna ett bidrag på 20 kr. per timme till mindre och medelstora
företag som utbildar anställda för nya uppgifter i samband med datorisering.
Utskottet tillstyrker också ett socialdemokratiskt förslag att AMS och
SÖ skall ges i uppdrag att i samarbete med arbetsmarknadens parter
utarbeta riktlinjer för datautbildningens inriktning. Moderata samlingspartiet
reserverar sig till förmån för sitt förslag att den tekniska utvecklingen
i företag i stället bör stimuleras genom en lämplig utformning av
skattereglerna. Under utbildningsavsnittet avstyrker utskottet två socialdemokratiska
yrkanden om dels att verksamheten med beredskapsarbete
i kombination med arbetsmarknadsutbildning (BAMU) skall återupptas,
dels att arbetarskyddsfonden skall få disponera 10 milj. kr. till facklig
utbildning i datafrågor. Socialdemokraterna reserverar sig för dessa förslag.

Vidare tillstyrks att medel anvisas för ett treårigt forskningsprojekt
rörande modeller för systemutveckling.

I två motioner pekas på data- och elektronikutvecklingens konsekvenser
för sysselsättningen. Motionärerna begär en utredning resp. överläggningar
mellan regeringen och arbetsmarknadens parter. Förslagen avvisas med
hänvisning till pågående arbete i bl. a. dataeffektutredningen och datadelegationen.

Socialdemokraterna vill att arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens
uppgifter inom det datatekniska området skall prioriteras. Yrkandet
avstyrks av utskottet med hänvisning till redan pågående verksamhet på
området. Socialdemokraterna reserverar sig till förmån för sitt förslag.

I övrigt avvisar utskottet bl. a. ett yrkande från vpk om ytterligare
resurser till arbetsförmedlingen.

1 Riksdagen 1981/82. 18 sami. Nr 15

AU 1981/82:15

Frågor som rör medbestämmande m. m. i samband med datateknik i
arbetslivet behandlas av utskottet under hösten 1982.

Propositionen

Genom propositionen bilaga 4 (arbetsmarknadsdepartementet) vill regeringen
efter föredragning av statsrådet Eliasson
dels

1. bereda riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts om datateknikens
betydelse för arbetsmarknad och arbetsmiljö,

dels föreslå riksdagen att

2. godkänna vad som anförts om statsbidrag till utbildning i mindre och
medelstora företag i samband med datorisering,

3. godkänna vad som anförts om disposition av medel för medbestämmande
och styrelserepresentantutbildning,

4. utöver vad som föreslagits i prop. 1981/82:100 bilaga 15 till Kommittéer
m. m. under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1982/83 anvisa ett
reservationsanslag om 1 500 000 kr.

Motionerna

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1982

1981/82:1967 av Sven Johansson (c) och Anders Gernandt (c).

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning av de
arbetsmarknadspolitiska konsekvenserna vid införandet av ny teknik baserad
på datateknologi, med särskild inriktning på att ange meningsfulla
former av sysselsättning för de människor som annars av denna teknik
görs överflödiga på arbetsmarknaden.

1981/82:2087 av Britta Hammarbacken m. fl. (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att hemställa att regeringen upptar överläggningar
med arbetsmarknadens parter om åtgärder mot bakgrund av den
pågående utvecklingen på data- och elektronikområdena i enlighet med
vad som anförts i motionen.

Yrkande 2 behandlas i betänkande AU 1981/82:21.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1981/82:2080.

Motioner väckta med anledning av proposition 1981/82:123

1981/82:2395 av Kerstin Anér (fp)

I motionen yrkas

3. att regeringen skall ges till känna vad som anförts i motionen om

AU 1981/82:15

precisering av användningen av det föreslagna anslaget till arbetarskyddsfonden.

Yrkande 1 och 2 behandlas av finansutskottet och yrkande 4 av utbildningsutskottet.

1981/82:2400 av Gösta Bohman m. fl. (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen avslår förslaget att införa ett särskilt utbildningsbidrag
för utbildning i samband med datorisering i små och medelstora företag,
samt

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till gynnsammare beskattningsregler
i samband med kostnader i företagen för utbildning och liknande
insatser i anslutning till ianspråktagandet av ny teknik.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1981/82:2396.

1981/82:2403 av Bengt Kindbom (c)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om att regeringen
utfärdar tilläggsdirektiv till datadelegationen angående bred datautbildning
inom arbetslivet.

1981/82:2408 av Olof Palme m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen

13. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen
om mallar för intern fortbildning för olika yrkesgrupper,

14. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen
om ekonomiskt stöd till utbildning i mindre och medelstora företag.

17. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen
om arbetarskyddstyrelsens och yrkesinspektionens uppgifter inom det
datatekniska området,

23. uttalar att arbetarskyddsfonden för budgetåret 1982/83 får disponera
10 milj. kr. för facklig utbildning på dataområdet,

24. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen
om verksamhet med beredskapsarbeten i kombination med yrkesutbildning.

Yrkandena 1—8, 10 och 22 behandlas av näringsutskottet, yrkande 9 av
finansutskottet, yrkandena 11, 12, 15 och 16 av utbildningsutskottet och
yrkande 18 av socialutskottet. Yrkandena 19—21 kommer att behandlas av
arbetsmarknadsutskottet under hösten 1982.

1981/82:2409 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas

5. att riksdagen hemställer hos regeringen att arbetsförmedlingarna tillförs
60 nya tjänster enligt AMS förslag och att erforderliga medel avsätts
för detta,

8. att riksdagen hos regeringen hemställer om att erforderliga initiativ
tas inom yrkesutbildningens område enligt vad som anförs i motionen,

AU 1981/82:15

9. att riksdagen uttalar sig emot införandet av fjärrkontor, grannskapscentraler
och dataterminaler i hemmen i enlighet med vad som anförs i
motionen.

Yrkandena 1 och 2 behandlas av näringsutskottet, yrkandena 3,4 och '11
av finansutskottet och yrkande 10 av utbildningsutskottet. Yrkandena 6
och 7 kommer att behandlas av arbetsmarknadsutskottet under hösten
1982.

Utredningar m. m.

I det följande redovisas de kommittéer m. m. som arbetar med datapolitiska
frågor inom arbetsmarknadsutskottets intresseområde.

Dataeffektutredningen (A 1978:05) studerar datateknikens effekter på
sysselsättning och arbetsmiljö. Kommittén skall analysera effekter på sysselsättningen
för såväl olika yrkesgrupper som olika näringsgrenar och i
olika delar av landet vid olika tänkbara förlopp av den framtida tekniska
och ekonomiska utvecklingen. I fråga om effekter för arbetsmiljön skall
såväl direkta ergonomiska problem som kontaktproblem på arbetsplatser,
ökad kontroll av anställda och risk för bristande arbetstillfredsställelse i
vid mening belysas. Vidare skall bedömas de förbättringar som kan göras
t. ex. genom att ensidiga eller farliga arbetsmoment röjs undan. Kommittén
skall vidare diskutera datateknikens effekter på informationsflödet
inom företag och förvaltningar samt de anställdas möjligheter att hävda
sitt medbestämmande.

Kommittén presenterade under år 1981 delbetänkandet (SOU 1981:17)
Industrins datorisering och interimsrapporten (Ds A 1981:16) Kontorens
datorisering — effekter på sysselsättning och arbetsmiljö. Ett huvudbetänkande
beräknas kunna avlämnas vid kommande årsskifte.

Utredningen (A 1978:04) om datateknikens och elektronikens effekter på
näringslivets utveckling, DEK, har till uppgift att bl. a. kartlägga i vilken
utsträckning näringsliv och samhälle i dag utnyttjar datorer eller annan
utrustning för avancerad automation samt bedöma i vilken omfattning
detta kan tänkas ske i framtiden och vilken effekt sådan användning kan
få på fem, tio och femton års sikt. I uppdraget ingår även att kartlägga
vilken produktion av produktionsutrustning som finns inom landet och
analysera vilka utvecklingsmöjligheter tillverkare av sådan utrustning kan
förväntas ha. Sveriges stora beroende av omvärlden skall särskilt beaktas.

Kommittén har under 1981 avlämnat flera delrapporter som bl. a. behandlar
datatekniken i verkstadsindustrin, processindustrin och industriproduktionen.

Delegationen för datafrågor (B 1980:3) inrättades i mars 1980. Dess
huvuduppgift är att bevaka utvecklingen av datoriseringen och att verka
för samordning mellan pågående utredningar, främja kunskapsutvecklingen
på området och föreslå åtgärder för att garantera en positiv utveck -

AU 1981/82:15

ling av datoranvändningen i samhället under demokratisk styrning och
kontroll. Datadelegationens kansli har utarbetat rapporten (Ds B 1981:20)
Samordnad datapolitik.

Utskottet

Datatekniken i arbetslivet

Arbetsmarknadsministern redogör i ett inledande avsnitt av propositionen
(s. 2 — 26) för sin uppfattning om datateknikens konsekvenser i arbetslivet
när det gäller bl. a. sysselsättning och arbetets innehåll. Sammanfattningsvis
anförs följande:

Datatekniken ger ett viktigt bidrag till en effektivare produktion av
varor och tjänster. Inom näringslivet kan den utnyttjas både som inslag i
nya produkter, för att rationalisera produktionen och för en effektivare
administration. När det gäller tjänstesektorn är den ett viktigt led i arbetet
med att tillgodose ökade anspråk på bl. a. offentlig service. Samtidigt
upplevs datatekniken som ett hot mot sysselsättningen, jämställdheten på
arbetsmarknaden och tryggheten. Den befaras också kunna leda till försämringar
i arbetsmiljö och arbetsorganisation.

Användningen av datatekniken måste ses i sitt samhällsekonomiska
sammanhang. När det gäller arbetsmarknaden som helhet bestäms sysselsättningens
utveckling till övervägande del av andra faktorer än datatekniken.
Sådana faktorer är den internationella ekonomiska utvecklingen,
vårt näringslivs konkurrenskraft och förmåga till förnyelse, vår ekonomiska
politik och sammanfattningen av den inhemska efterfrågan på varor
och tjänster. Den ekonomiska tillväxt som har ägt rum hittills har till
övervägande del berott på en ökad produktivitet som har åstadkommits
genom ökad kapitalmängd, strukturella förändringar i näringslivet och
teknisk utveckling. Datatekniken är således bara en av många faktorer som
medverkar till förändringar. Detta gör att det i allmänhet inte är möjligt att
isolera och kvantifiera just datateknikens effekter på sysselsättningen, i
vart fall inte när det gäller arbetsmarknaden som helhet. Detta har visats
av såväl dataeffektutredningen som utredare i andra länder.

Dataeffektutredningen har i sitt hittillsvarande arbete studerat två stora
områden inom vilka datatekniken bedöms ha särskild betydelse, nämligen
industrisektorn och kontorssektorn. Inom dessa båda områden används
några av de vanligaste slagen av datateknisk utrustning.

Motivet för att installera datorstödd produktionsutrustning inom industrin
är nästan alltid primärt att öka lönsamheten. Numeriskt styrda verktygsmaskiner,
s. k. NC-maskiner, ger exempelvis ökad produktivitet i metallbearbetande
arbetsmoment med ett minskat behov av arbetskraft. Sådana
maskiner kräver också mindre insatser av traditionellt yrkesarbete.
Industrirobotarna, som är ett annat exempel på datorstyrda maskiner,

1* Riksdagen 1981/82. 18 sami. Nr 15

AU 1981/82:15

utför rutinmässiga rörelser och minskar därmed behovet av okvalificerad
arbetskraft. Samtidigt kan många hälsovådliga arbetsmoment, t. ex. vid
sprutmålning, elimineras. Robotarna kan emellertid ge upphov till nya
olycksfallsrisker, särskilt i samband med omställning och reparation. Trots
att användningen av både NC-teknik och industrirobotar beräknas öka
bedöms de sysselsättningsmässiga konsekvenserna som små.

Sveriges industri sysselsätter drygt en miljon personer eller ca 25 % av
arbetskraften. Industrisysselsättningen är starkt konjunkturkänslig och
visar sedan länge en långsiktigt minskande trend. Antalet arbetade timmar
har under 1970-talet minskat med ca 1 % i verkstadsindustrin, cellulosaindustrin
och den kemiska industrin och med 2 — 3 % per år i övrig processindustri.
Den minskning av antalet arbetstimmar som redovisats för verkstadsindustrin
gäller främst sådant arbete som kan betecknas som okvalificerat.
Mot bakgrund av den höga andelen kvinnor i arbeten med låg
kvalifikationsgrad står det klart att kvinnor i stor utsträckning först berörs
när ny teknik införs. Vad som egentligen har inträffat med de anställda
vilkas arbetsuppgifter datoriserats saknas det dock kunskap om. Hur stor
de! av den relativt kraftiga minskningen av industrins totala sysselsättning
som har skett sedan 1975 som främst beror på datateknikens införande är
inte möjligt att särredovisa. En förbättring av statistiken på detta område
behövs.

Avgörande för vilka effekter en utökad användning av datatekniken får
på sysselsättningen är framför allt om utbyggnaden genomförs i en tillväxtekonomi
eller stagnerande ekonomi. De fortsatta rationaliseringsmöjligheterna
kommer sannolikt att medföra att andelen yrkesarbetare ökar.
Bortfallet av sysselsättningstillfällen drabbar således främst okvalificerade
arbetsuppgifter. De som har en dålig utbildningsbakgrund och en svag
ställning på arbetsmarknaden ställs därför inför de största kraven på
omställningar. Även de nytillträdandes problem på arbetsmarknaden förstärks.
Den viktigaste sysselsättningseffekten som ökad användning av
datatekniken i industriproduktionen kan ge under 1980-talet är emellertid
positiv och ligger i de stora utvecklingsmöjligheter som tekniken innebär.
En redan klart ledande position i fråga om användning av datateknik i
produktionen ger vårt näringsliv goda möjligheter att under 1980-talet
successivt förbättra sin internationella konkurrenskraft.

Elektronikindustrin är ett av tillväxtområdena i svensk industri. Branschens
produktion beräknas fram till år 1990 kunna öka med 10— 15 % per
år. På grund av ökad produktivitet väntas sysselsättningen inte öka lika
mycket. Övergången till elektroniska produkter kan inom vissa industrigrenar
fortfarande innebära betydande omställningar. Ingen eller endast
en begränsad ökning av industrisysselsättningen som helhet beräknas ske
som följd av dessa omständigheter.

När det gäller kontorsarbete hade många av de tjänster som nu erbjuds
av banker, försäkringsbolag och myndigheter inte varit möjliga utan de

AU 1981/82:15

administrativa datasystemen. En stor del av de verksamheter som har stora
volymer och enkla bearbetningar har redan datoriserats. Utvecklingen
under 1980-talet kommer att innebära successiva förändringar av nuvarande
system. En mer decentraliserad verksamhet kommer att kunna genomföras.
De personalbesparingar som gjordes vid den initiala övergången
från manuella till datoriserade rutiner torde inte få någon motsvarighet vid
kommande ersättningar och förbättringar av befintliga system. Olika undersökningar
av skrivautomaternas effekter på sysselsättningen har givit
starkt motstridiga resultat. Statskontoret räknar med att kontorsautomationen
i vid mening under 1980-talet kommer att möjliggöra rationaliseringar
motsvarande sammanlagt mellan 10 000 och 20 000 arbetstillfällen
inom den statliga administrationen. Fördelade över en tioårsperiod ter sig
dessa teoretiskt möjliga förändringstal som små. Personalbesparingarna
väntas i första hand beröra de centrala myndigheterna i Stockholm och i
vissa andra större städer. Det som gäller beträffande sysselsättningseffekternas
storlek och regionala fördelning inom statsförvaltningen gäller
sannolikt också kontor med kommunala och enskilda huvudmän.

När det gäller arbetets innehåll ger tillgängligt svenskt material inte stöd
för uppfattningen att arbetena i allmänhet skulle ha blivit fattigare på
innehåll på grund av datoriseringen. Kraven på yrkeskunskaper ökar
sannolikt för det stora flertalet grupper på arbetsmarknaden. Behoven av
utbildning av skilda slag kan förutses bli allt större. Antalet tempoarbeten
och andra rutinmässiga uppgifter får minskad omfattning i både industrin
och kontorsarbetet. Den traditionella uppdelningen på arbetare och tjänstemän
kan väntas få mindre betydelse.

Datateknikens konsekvenser för arbetsmarknadspolitiken

I propositionen drar arbetsmarknadsministern i ett avsnitt med rubriken
Sysselsättning och arbetsmarknadspolitik (s. 25 — 33) vissa arbetsmarknadspolitiska
slutsatser av vad som framkommit om datateknikens betyse
för sysselsättningen. Sammanfattningsvis anförs bl. a. följande.

Arbetsmarknadspolitiken måste i första hand inriktas på att tillgodose
de krav på en flexibel arbetsmarknad som är en förutsättning för en
expansiv utveckling inom industrin. I ett sådant perspektiv kommer den
datatekniska utvecklingen inkl. de arbetskraftsbesparande konsekvenserna
till följd av datoriseringen inom tjänstesektorn inte att utgöra något hot
mot sysselsättningen. Datoriseringen kommer i stället att medföra bl. a.
stigande produktivitet, förbättrad konkurrenskraft och höjda reallöner. I
en stagnerande ekonomi kan de negativa effekterna av datoriseringen
däremot inte kompenseras av en tillräckligt stor sysselsättningsexpansion
inom andra delar av ekonomin. Ett sådant bortfall av sysselsättningstillfällen
synes dock marginellt jämfört med de totala sysselsättningsproblem
som kan uppstå i en sådan situation.

Tillgängligt faktamaterial, om än ofullständigt, ger inte något stöd för

AU 1981/82:15

farhågor om att datatekniken i sig skulle kunna ge upphov till någon
betydande ökning av arbetslösheten under 1980-talet. De sammanlagda
effekterna på sysselsättningen av olika slags rationaliseringar och strukturförändringar
i arbetslivet kommer dock sannolikt att innebära stora påfrestningar
på arbetsmarknaden. Framtidsbedömningar av detta slag är
dock mycket osäkra. Arbetsmarknadspolitiken måste därför präglas av
stor flexibilitet och beredskap inför oväntade förändringar. Datateknikens
utveckling är en av många faktorer som bidrar till att öka behovet av sådan
beredskap.

Utskottet går nu över till att behandla ett antal motioner som tar upp
frågor om datateknikens konsekvenser för sysselsättningen.

Dataeffektutredningen har behandlat behovet av arbetsmarknadspolitiska
åtgärder med anledning av datateknikens införande. Bl. a. förordas
att den allmänna arbetsmarknadspolitiska beredskapen förstärks genom
ytterligare resurser till arbetsförmedlingen. Vpk anger i sin partimotion 2409
att de har samma uppfattning som utredningen på denna punkt. Mot
bakgrund av att utredningen inte anger omfattningen av den föreslagna
utbyggnaden av platsförmedlingen stöder motionärerna ett förslag i AMS
petita för budgetåret 1982/83 om en överföring av 60 tjänster från egenregiverksamheten
till platsförmedlingen.

AMS förslag att genom ompri»ritering få förstärka förmedlingen tillstyrktes
av regeringen i årets budgetproposition. Riksdagen beslutade
nyligen i enlighet härmed efter förslag av utskottet (AU 1981/82:21).
Motionen är således redan tillgodosedd på denna punkt. Någon åtgärd
från riksdagens sida är därför inte behövlig.

I två motioner från den allmänna motionstiden behandlas utvecklingen
på data- och elektronikområdet och dess konsekvenser för sysselsättningen.
I motion 1967 av Sven Johansson (c) och Anders Gernandt (c) begärs
att regeringen tillsätter en utredning om de arbetsmarknadspolitiska konsekvenserna
av införandet av datateknik. Motionärerna ägnar särskilt intresse
åt dem vars uppgifter tas över av datamaskinerna. Britta Hammarbacken
m. fl. (c) kommer in på liknande frågeställningar i motion 2087. Motionärerna
anför bl. a. att införandet av den nya tekniken kan få icke önskvärda
konsekvenser. Skulle utvecklingen medföra att en allt mindre del av arbetskraften
svarar för produktionen medan allt fler blir utan arbete måste
utvecklingen förhindras. Enligt motionärerna bör därför överläggningar
mellan regeringen och arbetsmarknadens parter tas upp om hur den tekniska
utvecklingen skall kunna utnyttjas på ett för alla parter positivt sätt.
Överläggningarna bör bl. a. omfatta en kartläggning av nya arbetsuppgifter
och en diskussion om formerna för dess utförande.

Utvecklingen inom datatekniken är mycket snabb, och datorernas användningsområden
vidgas fortlöpande. Det finns mot den bakgrunden
starka skäl att hålla en hög beredskap för att möta de omställningsproblem
på arbetsmarknaden som kan bli en följd av den nya teknikens införande.

AU 1981/82:15

Av denna anledning tillsattes år 1978, som redovisats inledningsvis i detta
betänkande, den s. k. dataeffektutredningen. Utredningen, som har till
uppgift att studera effekterna av den nya tekniken på sysselsättning och
arbetsmiljö, har avlämnat ett antal delrapporter om utvecklingen inom
skilda områden och kommer att avsluta sitt arbete vid årsskiftet 1982/83
med ett huvudbetänkande. Arbetsmarknadsministern avser enligt propositionen
(s. 65—67) föreslå regeringen att utredningen får tilläggsdirektiv
som preciserar vilka områden som behöver kartläggas eller fördjupas i det
återstående arbetet.

Utskottet vill i detta sammanhang också hänvisa till det arbete som
bedrivs av delegationen för datafrågor. Delegationen har bl. a. till uppgift
att följa utvecklingen på dataområdet och föreslå åtgärder för att garantera
en positiv utveckling av datoranvändningen i samhället under demokratisk
styrning och kontroll. 1 delegationen ingår representanter för bl. a.
riksdagspartierna och arbetsmarknadens parter.

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion 2087 om vikten
av att datatekniken utnyttjas på ett sätt som kommer människorna till del
i positiv bemärkelse. Som utskottet har redovisat har ett flertal utredningar
tillsatts för att från olika utgångspunkter belysa den nya teknikens konsekvenser
för bl. a. den enskilda människan och samhället i stort. Resultatet
av dessa utredningar kommer tillsammans med det arbete som bedrivs i
datadelegationen att vara utgångspunkt för regeringens överväganden och
förslag på detta område. Utskottet tar för givet att även arbetsmarknadens
parter kommer att innefattas i detta arbete på sätt som regeringen anser
lämpligt.

Med hänvisning till det anförda bör motionerna 1967 och 2087 i aktuella
delar inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Utbildning

1 propositionen tas i ett särskilt avsnitt (s. 34—38) upp frågor som rör
behovet av utbildning i samband med datoriseringen i arbetslivet. Arbetsmarknadsministern
redovisar bl. a. följande synpunkter.

Den fortsatta datoriseringen i arbetslivet kommer som hittills att ställa
krav på breda utbildningsinsatser. Många blir till följd av rationaliseringar
och strukturförändringar tvingade att byta yrke. Samtidigt minskar omfattningen
av det okvalificerade rutinarbetet. I den situationen har utbildningen
en viktig uppgift att fylla för att underlätta omställningen. Även
de som blir kvar i sitt arbete kommer i många fall till följd av datateknikens
ökade användning inom olika arbetsområden att behöva fortbildning och
vidareutbildning. Det gäller både beslutsfattare och personer som har att
använda de nya hjälpmedlen.

Utbildning av redan anställda faller huvudsakligen inom arbetsgivarens
ansvarsområde. För att fortbildningen inte skall bli för snäv bör företagen

AU 1981/82:15

kunna utnyttja den utbildning som samhället tillhandahåller på olika
nivåer. Arbetsmarknadsutbildningen är ett av de viktigaste medlen för att
underlätta omställning i arbetslivet. Den måste snabbt kunna anpassas till
ändrade behov. Fortbildning av yrkesverksamma vuxna kan också anordnas
inom ramen för den kommunala vuxenutbildningen (komvux). Även
bristyrkesutbildningen har stor betydelse för redan anställda som vill
förbättra sina möjligheter att behålla eller byta arbete.

Utskottet går nu över till att behandla de förslag i propositionen och i
motioner som rör utbildningsfrågor.

I propositionen framhålls som sagts tidigare att ansvaret för utbildning
av redan yrkesverksamma som berörs av omställningar i första hand ligger
på resp. arbetsgivare. Förutsättningarna att ordna denna utbildning sägs
vara goda när det gäller större företag och offentliga arbetsgivare. Samtidigt
konstateras att de mindre och medelstora företagen sannolikt har
svårare att klara denna uppgift, vilket kan leda till att en annars möjlig
produktivitetsökning inte kommer till stånd. Mot bakgrund av bedömningen
att datatekniken medför så stora fördelar för samhället som helhet
föreslår statsrådet Eliasson att staten under de tre närmaste budgetåren
skall kunna ge ekonomiskt stöd till utbildning som är ägnad att underlätta
datorisering av mindre och medelstora företag. Bidraget skall avse utbildning
som direkt motiveras av att en anställning får ändrat yrkesinnehåll till
följd av datatekniken och därmed sammanhängande ändringar av arbetsorganisationen
och syfta till att dels motverka uppkomst av flaskhalsproblem
i företagen på grund av bristande kunskaper, dels stödja personer
vilkas sysselsättning kan vara i fara. Enligt förslaget bör AMS bemyndigas
att betala ett bidrag av 20 kr. per utbildningstimme för högst 180 timmars
utbildning av varje anställd i företag med högst 200 anställda. Kostnaderna
härför beräknas kunna Finansieras med de medel som riksdagen anvisat
till arbetsmarknadsutbildning.

I motion 2400 av Gösta Bohman m. fl. (m) framhålls att utbildning med
det angivna syftet är angelägen. Enligt motionärerna ter det sig rimligt att
nödvändig information och utbildning till de anställda bekostas direkt av
företagen. Med hänsyn till vikten av att ny teknik i ökad utsträckning tas
i anspråk av företagen sägs det att det likväl kan vara motiverat att från
samhällets sida stimulera en sådan utveckling. Det bör dock ske genom en
lämplig utformning av beskattningsreglerna och inte genom inrättande av
nya statliga stödformer. Motionärerna föreslår att riksdagen avslår regeringens
förslag att införa ett särskilt utbildningsbidrag och att regeringen
i stället lämnar förslag till gynnsammare beskattningsregler i samband
med kostnader i företagen för utbildning och liknande insatser i anslutning
till ianspråktagande av ny teknik.

Socialdemokraterna säger i sin partimotion 2408 att man är beredd att
biträda regeringens förslag. Som förutsättning härför anges dock att utbildningen
bör organiseras på det sätt som i motionen föreslås skall gälla

AU 1981/82:15

för all datautbildning i företag. Motionärerna framhåller att det är angeläget
att de redan anställda i sin fortbildning inte endast ges en teknisk
påbyggnad utan även garanteras bredare kunskaper om t. ex. datoriseringens
effekter på arbetsorganisation och arbetsmiljö. För att en sådan god
och allsidig utbildning skall kunna säkerställas föreslår socialdemokraterna
att AMS och SÖ skall ges i uppdrag att i samarbete med arbetsmarknadens
parter utarbeta mallar för företagens interna fortbildning. Dataeffektutredningen
har framfört ett liknande förslag i rapporten Kontorens
datorisering (Ds A 1981:16).

Utskottet delar regeringens uppfattning om det berättigade i ett stöd till
utbildning i datateknik i mindre och medelstora företag. Risken är sannolikt
stor att sådan utbildning i många fall till följd av bristfälliga kunskaper
eller resurser i företagen annars inte skulle komma till stånd, varigenom en
annars möjlig produktivitetsökning skulle kunna gå förlorad. Utskottet
godtar således förslaget om ett utbildningsstöd i den form som föreslås i
propositionen. Detta innebär att avslagsyrkandet i motion 2400 avstyrks
liksom förslaget om gynnsammare beskattningsregler.

När det gäller utbildning av olika grupper av anställda som berörs av
den framtida datoriseringen är det enligt utskottets mening viktigt att
utbildningen ges en kvalitet och inriktning som gagnar både företag och
anställda. För olika former av arbetsmarknadsutbildning i företag med
statligt stöd uppnås detta genom de särskilda regler som gäller för utbildningens
uppläggning. Utbildningen skall således ske enligt en plan som
skall ange utbildningens mål, de olika momenten i utbildningen och utbildningens
längd. Planen skall upprättas av arbetsgivaren och godkännas
av AMS eller av länsarbetsnämnden eller arbetsförmedlingen. Berörda
arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer inom den aktuella branschen
skall beredas tillfälle att yttra sig över utbildningsplanen. Vid behov står
den samlade kompetens som finns att tillgå inom AMS och SÖ till förfogande
för utbildningens uppläggning och planering. När det gäller arbetsmarknadsutbildning
i företag är motionärerna således redan tillgodosedda
i vad avser kravet på att arbetsmarknadens parter tillsammans med AMS
och SÖ gemensamt skall utforma utbildningen.

När det gäller övrig företagsintern utbildning utan statligt stöd står
myndigheternas kompetens inte lika självklart till förfogande. Med hänvisning
till utskottets uppfattning om vikten av förbättringar av de redan
anställdas fortbildning i samband med datorisering anser utskottet att
socialdemokraternas förslag om framtagande av mallar för sådan utbildning
bör prövas. AMS och SÖ bör således ges i uppdrag att tillsammans
med arbetsmarknadens parter utarbeta sådana. Dessa mallar eller riktlinjer
bör kunna tjäna som stöd och vägledning vid uppläggningen av intern
fortbildning i datafrågor för olika yrkesgrupper. Utskottet utgår ifrån att
de också följs vid den utbildning för vilken det nya statsbidraget skall utgå.
Vad utskottet anfört med anledning av motion 1981/82:2408 i denna del

AU 1981/82:15

bör regeringen ges till känna.

I anslutning till propositionens redovisning av hur datoriseringen på
olika sätt påverkar kvinnornas situation på arbetsmarknaden framhåller
socialdemokraterna i sin partimotion 2408 att åtgärder måste vidtas för att
undvika en ytterligare stegring av arbetslösheten. I detta syfte föreslås att
verksamheten med beredskapsarbeten i kombination med arbetsmarknadsutbildning
(BAMU) återupptas enligt tidigare bidragsnormer. BAMU
innebar att bidrag utgick till lönekostnader för beredskapsarbetare i statlig
och kommunal förvaltning som tillfälligt ersatte ordinarie personal som
deltog i yrkesutbildning. Enligt motionärerna bör verksamhetens administrativa
hantering ges en enklare utformning än tidigare. Vidare föreslås att
regeringen omgående uppdrar åt utredningen om arbetsmarknadsutbildning
och utbildning i företag (KAFU) att i nära kontakt med arbetsmarknadens
parter undersöka möjligheterna att tillfälligt vidga verksamheten
med BAMU till den privata sektorn. Motionärernas avsikt är att detta skall
ske i avvaktan på ett system med utbildningsfonder och att stödformen
tillfälligt skall ersätta nuvarande regler om bidrag till utbildning av den
som redan är anställd samtidigt som ersättare anställs. Slutligen föreslår
motionärerna att det särskilt bör undersökas om BAMU-verksamheten
kan omfatta t. ex. datautbildning av kvinnor inom kontors- och serviceyrken.

Motionen utgör i den refererade delen i huvudsak en upprepning av de
förslag som socialdemokraterna lade fram i en tidigare väckt partimotion,
1981/82:1081. Dessa förslag har nyligen behandlats av riksdagen och
därvid lämnats utan bifall i enlighet med utskottets hemställan (AU 1981/
82:21 s. 62). Utskottet finner inte skäl att nu ändra ståndpunkt. Vad särskilt
gäller frågan om den omfattning i vilken staten skall stödja datautbildning
för personal i företagen får den tills vidare anses löst genom vad som nyss
anförts om det nya bidraget till sådan utbildning i mindre och medelstora
företag. Utskottet avstyrker därför det aktuella yrkandet i motion 2408.

Data- och elektronikkommittén (DEK) anser att den fackliga utbildningsverksamheten
rörande datoranvändning bör byggas ut i syfte att öka
inflytandet för de fackliga representanterna vid företagens val av produktionsteknik.
Enligt kommittén bör målet vara att under en fyraårsperiod nå
ut med sådan utbildning till hela industrin. Kostnaderna beräknas till ca
75 milj. kr. Finansieringen föreslås ske med statliga medel.

Statsrådet Eliasson avvisar i propositionen (s. 48—49) DEK:s förslag
med hänvisning till att det i rådande statsfinansiella läge inte finns utrymme
för statliga insatser av den storleken. Det sägs även att det är principiellt
tvivelaktigt med ett utbildningsbidrag som enbart inriktas på datafrågorna.
Kostnaderna för utbildning av förtroendemän och anställda i ny
teknik bör i stället enligt statsrådet Eliasson bestridas av arbetsgivarna och
inräknas i övriga investeringskostnader i samband med införande av ny
teknik.

AU 1981/82:15

Socialdemokraterna framhåller i sin partimotion 2408 liksom DEK det
önskvärda i att den fackliga utbildningen byggs ut när det gäller datoranvändning
och att kostnaderna härför skall täckas av statliga medel. Motionärerna
föreslår att arbetarskyddsfonden för detta ändamål får disponera
10 milj. kr. för budgetåret 1982/83.

Utskottet delar arbetsmarknadsministerns invändningar mot förslaget
och avstyrker därför motionen i denna del.

Utskottet tar slutligen under detta avsnitt upp två motionsyrkanden som
från olika utgångspunkter rör utbildningens omfattning.

Vpk anser i sin partimotion 2409 att propositionen enbart behandlar de
datatekniska aspekterna på utbildningen och pekar på vikten av att utbildning
i datateknik och datoranvändning inte får ersätta den rena yrkesutbildningen.
Detta sägs vara en fråga som berör både arbetsmarknadsutbildningen
och den grundläggande yrkesutbildningen inom skolans ram liksom
den företagsinterna utbildningen. I motionen föreslås att regeringen skall
ta erforderliga initiativ för att motverka en utveckling som kan innebära
att vi inom några få generationer står utan yrkeskunnig arbetskraft.

I motion 2403 av Bengt Kindbom (c) föreslås att datadelegationen i
tilläggsdirektiv ges i uppdrag att utarbeta en handlingsplan för en bred
datautbildning inom arbetslivet. Delegationen skall enligt förslaget få följande
uppgifter:

— att verka för att de datapolitiska målen för utbildning uppfylls

— att verka för en intensifiering av sådan utbildning

— att bedöma skilda utbildningsanordnares produkter, att föreslå utveckling
av dessa vid behov och att ge råd åt den som vill ha
utbildning

— att i en begränsad omfattning via särskilda medel kunna initiera
utbildning där den är eftersatt.

Uppdraget föreslås gälla en begränsad tidsperiod, t. ex. tre år.

Utskottet vill i anslutning till motionerna anföra följande. Den starka
satsningen på ny teknik är av väsentlig betydelse för vårt lands ekonomiska
utveckling. I detta sammanhang spelar datatekniken en viktig roll.
Samtidigt kan datateknikens tillämpning påverka skilda förhållanden i
samhället på ett icke önskvärt sätt. Enligt utskottets mening är bred utbildning
till allmänheten och de anställda i företag och myndigheter en av de
viktigaste förutsättningarna för att utveckling och användning av datatekniken
skall ske under demokratiska former. Utbildningskraven gäller både
teknikens hantering och de ekonomiska arbetsmiljömässiga och sociala
effekterna. Den tekniska utvecklingen kommer av naturliga skäl att medföra
stora förändringar på arbetsmarknaden. De nya maskinerna kräver
mindre insatser av traditionellt yrkesarbete. I stället kommer arbetsuppgifterna
i ökad utsträckning bestå av inställning, reparation och liknande.
För detta kommer bättre teoretiskt och tekniskt kunnande att krävas. I
vilken utsträckning denna utveckling på lång sikt kommer att innebära ett

AU 1981/82:15

hot mot olika yrkesarbeten på det sätt vpk anser är enligt utskottet inte
möjligt att i dag ha en uppfattning om. Utskottet tar dock för givet att de
utbildningsansvariga i framtiden har denna fråga under uppsikt och vidtar
erforderliga åtgärder om risk för oönskad utarmning skulle uppstå på
något område.

När det gäller utbildningen i datafrågor i arbetslivet har utskottet redan
redovisat sin principiella uppfattning att arbetsgivaren skall vara ansvarig
för den utbildning som behövs vid införandet av den nya tekniken. Samtidigt
har dock framhållits att företagen bör kunna utnyttja den utbildning
som samhället tillhandahåller på olika nivåer. Som också har redovisats
tidigare i betänkandet tillstyrker utskottet också ett förslag om ekonomiskt
stöd till utbildning i datafrågor i mindre och medelstora företag. Det torde
redan ligga inom ramen för datadelegationens uppgifter att följa utvecklingen
på detta område och ta erforderliga initiativ. Någon åtgärd från
riksdagens sida med anledning av motion 2403 är därför inte erforderlig.

Med hänvisning till vad som anförts ovan avstyrks motionerna 2403 och
2409 i denna del.

Medbestämmandefrågor

Arbetsmarknadsministern ger i propositionen sin syn på frågor som rör
medbestämmande och parternas ansvar i samband med datateknik i arbetslivet
m. m. Motionerna 2408 (s) och 2409 (vpk), som väckts med
anledning av datapropositionen, innehåller likaså särskilda avsnitt på
detta område. Dessa delar kommer att behandlas av utskottet under hösten
1982 i samband med övriga motioner från den allmänna motionstiden som
berör medbestämmande i arbetslivet.

Arbetsmiljö

I propositionen sägs att erfarenheterna hittills inte tyder på att datoriseringen
i någon större utsträckning haft negativa följder för arbetsmiljön.
De risker härför som kan finnas bör dock uppmärksammas och oönskade
effekter motverkas genom att arbetsmiljö- och arbetslivsfrågorna beaktas
på ett tidigt stadium när man planerar för införande av ny teknik.

Arbetsmarknadsministern ger i ett avsnitt i propositionen (s. 40—44) en
beskrivning av arbetsmiljölagen och arbetarskyddsstyrelsens författningsverksamhet.
Slutsatsen är att det saknas anledning att ändra arbetsmiljölagen.
Arbetsmarknadsministern utgår också från att arbetarskyddsstyrelsen
även i framtiden nära följer datateknikens effekter för arbetsmiljön i
vidaste mening och bedriver det fortsatta författningsarbetet med beaktande
av de problem som bl. a. arbetsmarknadens parter i detta sammanhang
upplever som angelägnast att reglera.

Socialdemokraterna tar i sin partimotion 2408 upp arbetarskyddsstyrel -

AU 1981/82:15

sens och yrkesinspektionens uppgifter inom det datatekniska området. Motionärerna
anför att det är viktigt att statsmakterna markerar vikten av att
arbetarskyddsstyrelsen prioriterar arbetet med föreskrifter angående datoriseringens
effekter. Det krävs enligt motionärerna en övergripande föreskrift
om datoriserade arbeten samt särskilda föreskrifter om industrirobotar,
bildskärmsarbete m. m. För att klara sin tillsyns- och föreskriftsverksamhet
sägs arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen behöva
öka sin kompetens inom det datatekniska området. Regeringens förslag i
årets budgetproposition anses innebära direkta nedskärningar av såväl
arbetarskyddsstyrelsens som yrkesinspektionens verksamhet. Motionärerna
hänvisar till en socialdemokratisk motion från den allmänna motionstiden
med förslag om ökade anslag till arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen
med sammanlagt 10 milj. kr. Avsikten härmed är att möjliggöra
en förbättrad utbildning för berörd personal samt förhindra dels
nedskärningar av nuvarande personal och verksamhetsnivå, dels möjliggöra
ytterligare satsningar på arbetet med att utarbeta föreskrifter för
arbetsmiljön. 1 motionen yrkas att vad som anförts om arbetarskyddsstyrelsens
och yrkesinspektionens uppgifter inom det datatekniska området
skall ges regeringen till känna.

Anslagen till arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen behandlas
av socialutskottet. 1 betänkande SoU 1981/82:39 har utskottet med avstyrkande
av socialdemokraternas begäran om anslagsuppräkning godtagit
regeringens förslag om medelstilldelningen för nästa budgetår. Denna
medelstilldelning innebär inte en sänkning av ambitionerna beträffande
arbetsmiljöverksamheten. Dess mål måste dock nås på delvis andra vägar
än tidigare, nämligen genom omprioriteringar samt rationaliseringar och
andra effektivitetshöjande åtgärder.

När det sedan gäller det aktuella yrkandet i motion 2408 vill utskottet
peka på att arbetarskyddsstyrelsen i sitt författningsarbete kommit att ägna
uppmärksamheten åt en rad frågor och problemområden som direkt eller
indirekt följer av datorisering, användning av robotar och en allmänt sett
ökad och avancerad automatisering. F. n. pågår arbete med bl. a. en författning
om arbetslivets datorisering som är tänkt att ta upp områden som
t. ex. arbetsställningar, möjligheter att påverka arbetsprocessen, buller,
ögonirritation, utarmat arbetsinnehåll m. m. i samband med datorisering
i arbetslivet. Planer finns också på ökat arbete med frågor som rör den
psykologiska arbetsmiljön. Vidare pågår arbete med att uppdatera de
allmänna maskinanvisningarna med hänsyn till bl. a. den ökande förekomsten
av industrirobotar. Styrelsen har nyligen utfärdat föreskrifter om
ensamarbete.

Såvitt utskottet kan finna har arbetarskyddsstyrelsens verksamhet på
detta område en inriktning som sammanfaller med vad som begärs i
motion 2408, som alltså inte behöver föranleda någon åtgärd i den nu
redovisade delen.

AU 1981/82:15

Utvecklingsprogram för bättre arbetsmiljö och arbetsorganisation m. m.

I propositionen påpekas vikten av att inte enbart beslutsfattare och
experter deltar i arbetet med utveckling av de datatekniska systemen. Även
den personal som direkt berörs av datoriseringen och deras fackliga företrädare
bör redan i ett tidigt skede delta i och kunna utöva ett reellt
inflytande över utvecklingsprocessen. Härför krävs information och utbildning.
Att de som berörs av datoriseringen har kunskaper om teknikens
möjligheter och risker sägs vara en förutsättning för att datatekniken skall
kunna utnyttjas på ett optimalt sätt.

För att bättre kunna förutse eventuella komplikationer i systemutvecklingsarbetet
förordar statsrådet Eliasson att breda konsekvensanalyser
görs. Förutom tekniska och ekonomiska aspekter kan sådana också omfatta
följder för arbetsinnehåll, omplacerings- och utbildningsbehov, ensamarbete,
arbetstider, löneformer etc. I dag finns inte någon väl utvecklad
och allmänt accepterad modell för hur konsekvensanalyser bör inordnas
i systemutvecklingsarbetet och hur medbestämmande och användarinflytande
skall kunna utövas. Enligt propositionen är det angeläget med
forskning på detta område.

På grundval av ett gemensamt förslag från LO, TCO och SAF har
arbetarskyddsfonden i en skrivelse till regeringen den 20 januari 1982
begärt att få utnyttja vissa fonderade medel för finansiering av ett utvecklingsprogram
för bättre arbetsmiljö och arbetsorganisation vid utnyttjande
av datorer och mikroelektronik i arbetslivet. Syftet med programmet skall
vara att genom utvecklingsarbete och försöksverksamhet samt insatser för
utbildning ge ett mer konkret underlag för att utnyttja datorer i produktionen
under socialt acceptabla villkor. Programmet, som skall ses som ett
komplement till och fullföljande av de insatser för forskning och utveckling
som sker på området, avses bl. a. innefatta ett begränsat antal praktiska
projekt som knyts direkt till produktionslivet. Målet sägs vara att
utarbeta exempel på datorstödda lösningar som samtidigt tillgodoser krav
på en rationell och effektiv produktion av varor och tjänster och krav som
de anställda ställer på arbetsmiljö, medbestämmande och arbetsorganisation.
Programmet är tänkt att påbörjas vid halvårsskiftet 1982 och beräknas
pågå under fem år. De totala kostnaderna uppskattas till ca 50 milj. kr.
För finansiering av programmet begär arbetarskyddsfonden att få ta medel
i anspråk som ackumulerats hos fonden för bidrag till medbestämmandeoch
styrelserepresentantutbildning.

Statsrådet Eliasson noterar i propositionen med tillfredsställelse det
initiativ som tagits och framhåller bl. a. att den inriktning mot praktiska
projekt som angetts för utvecklingsprogrammet är särskilt värdefull. Med
hänsyn härtill föreslås att riksdagen godkänner att regeringen vidtar sådana
ändringar i reglerna för dispositionen av medelför medbestämmande- och
styrelserepresentantutbildningen att medlen kan utnyttjas för det föreslagna

AU 1981/82:15

utvecklingsprogrammet. Enligt propositionens förslag bör det ankomma
på regeringen att meddela närmare föreskrifter om medlens disposition.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag på denna punkt.

I propositionen understryks som tidigare redovisats betydelsen av att
konsekvensanalyser ingår i utvecklingsmodellerna. Statsrådet Eliasson
anger att arbetarskyddsfonden och styrelsen för teknisk utveckling (STU)
har finansierat ett antal projekt inom området men att någon heltäckande
bild som gör det möjligt att analysera hur långt forskningen kommit inte
föreligger. Därför föreslås att särskilda resurser satsas för att dels sammanställa
befintliga forskningsresultat och vunna erfarenheter när det gäller
systemutvecklingsarbete, dels främja ytterligare forskning och försök
kring alternativa systemutvecklingsmodeller. Enligt förslaget skall resurserna
tillföras arbetarskyddsfonden för att användas inom det planerade
utvecklingsprogrammet för bättre arbetsmiljö och arbetsorganisation vid
utnyttjande av datorer i arbetslivet. Enligt bedömningen i propositionen
bör 4,5 milj. kr. avsättas under en treårsperiod för insatser med denna
inriktning. För budgetåret 1982/83 beräknas kostnaderna till 1,5 milj. kr.
Medlen föreslås tillföras fonden via arbetsmarknadsdepartementets kommittéanslag.

Kerstin Anér (fp) anser i motion 2395 att dessa forskningsbidrag särskilt
skall utnyttjas till att studera hur de slutliga mottagarna och användarna
av datorernas produkter kan bli bättre tillfredsställda. Ett lämpligt projekt
vore enligt motionären att ta fram modeller för hur de verkliga slutanvändarna
skall kunna involveras i arbetet med datorernas uppbyggnad. Ett
annat projekt är att studera hur datoriseringen på olika arbetsplatser
påverkar arbetssituationen, kreativitet och projekteringsresultat.

Utskottet godtar propositionens förslag om medelstilldelning och att
dessa medel skall användas med inriktning på ökat medinfiytande för de
anställda på arbetsplatsen. Därmed avstyrks förslaget i motion 2395 till
alternativ användning av medlen. Utskottet vill erinra om att de frågor
motionären aktualiserar bl. a. behandlas i datapropositionens bilaga 1.
Där diskuteras de övergripande målen och riktlinjerna för den samordnade
datapolitiken. I det sammanhanget tas bl. a. upp frågor som rör den
enskilda människan. Det gäller personlig integritet, offentlighet och ADB,
information till medborgarna m. m. I en översiktlig plan för datapolitiska
utredningar under tiden fram till år 1985 ingår bl. a. arbete som rör datakvalitet,
insyn i och medverkan i de politiska beslutsprocesserna, konsumentinflytande
och samhällskontroll — integritet.

Decentralisering av arbetsplatser till följd av datatekniken

I propositionen framhålls att datatekniken ger nya möjligheter att lokalisera
arbetsplatser till orter med behov av arbetstillfällen men att det
därvid är av stor betydelse att de arbetsuppgifter som decentraliseras är

AU 1981/82:15

tillräckligt varierade för att arbetet skall kunna upplevas som stimulerande
för de berörda. Som exempel på decentraliserade arbetsplatser anges Stiftelsen
Servicecentralen i Gällivare (SIGA) som erbjuder ett brett urval av
tjänster inom kontors- och dataområdet. Som andra exempel nämns de
s. k. grannskapscentralerna med vissa avgränsade arbetsuppgifter inom
kontorsområdet samt möjligheten att placera dataterminaler i hemmen för
främst rutinbetonat kontorsarbete.

I motion 2409 av Lars Werner m. fl. (vpk) påtalas de risker datoriseringen
kan innebära för kvinnors möjligheter till arbete. Särskilt framhålls att
de uttalanden som görs i propositionen om Jjärrkontor (SIGA och SIKA),
grannskapscentraler och s. k. hemterminaler bereder väg för nya s. k. kvinnoarbeten.
Dessa nya arbetsmöjligheter sägs ha en rad nackdelar i form av
arbetsdelning, avskärmning etc. Motionärerna föreslår därför att riksdagen
tar avstånd från dessa tre former av nya ”kvinnoyrken”.

Utskottet delar propositionens uppfattning att tillämpningar av datatekniken
bör kunna ge värdefulla tillskott av sysselsättning i t. ex. glesbygder.
Det är dock viktigt att arbetet organiseras så att det tillgodoser krav på
överblick, möjlighet till utveckling i arbetet och decentralisering av vissa
beslutsfunktioner. När det gäller de olika typer av arbetsplatser som aktualiseras
i motionen vill utskottet erinra om att SIGA startades av sysselsättningspolitiska
skäl för att motverka den stora arbetslösheten bland kvinnor
i Malmfälten. F. n. är ca 85 personer anställda i denna verksamhet.
Utskottet redovisar ytterligare synpunkter på servicecentraler i betänkande
1981/82:23 om regionalpolitiken. När det gäller användningen av s. k.
hemterminaler kan det enligt utskottets mening inte uteslutas att denna
form av arbete kan leda till isolering och små möjligheter att utvecklas i
arbetet eller att ställa krav på arbetsgivaren. Dessa risker har även påtalats
av arbetsmarknadsministern i propositionen. Dataeffektutredningen bör
därför enligt hans mening i sitt fortsatta arbete speciellt belysa riskerna
med hemterminaler.

Med hänvisning till vad som anförts ovan avstyrks motion 2409 i denna
del.

Riksdagen bereds i propositionen tillfälle att ta del av vad arbetsmarknadsministern
anför om datateknikens betydelse för arbetsmarknad och
arbetsmiljö. Med hänvisning till utskottets ställningstaganden till nu behandlade
propositions- och motionsförslag och vad i övrigt anförts i detta
betänkande föreslår utskottet att vad som i propositionen anförts på detta
område läggs till handlingarna.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ytterligare resurser till arbetsförmedlingen
att riksdagen avslår motion 1981/82:2409 yrkande 5,

AU 1981/82:15

2. beträffande en utredning om de arbetsmarknadspolitiska konsekvenserna
av införandet av datateknik

att riksdagen avslår motion 1981/82:1967,

3. beträffande överläggningar mellan regeringen och arbetsmarknadens
parter om konsekvenserna av den tekniska utvecklingen
att riksdagen avslår motion 1981/82:2087 yrkande 1,

4. beträffande statsbidrag till utbildning i mindre och medelstora
företag i samband med datorisering m. m.

att riksdagen

dels med avslag på motion 1981/82:2400 bifaller regeringens
förslag om införande av bidrag med 20 kr. per timme,
dels med bifall till motion 1981/82:2408 yrkandena 13 och 14
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
mallar för sådan utbildning,

5. beträffande B AMU

att riksdagen avslår motion 1981/82:2408 yrkande 24,

6. beträffande den fackliga utbildningsverksamheten rörande datoranvändning att

riksdagen avslår motion 1981/82:2408 yrkande 23,

7. beträffande behovet av fortsatt yrkesutbildning vid ökad användning
av datateknik

att riksdagen avslår motion 1981/82:2409 yrkande 8,

8. beträffande en handlingsplan för en bred datautbildning inom
arbetslivet

att riksdagen avslår motion 1981/82:2403,

9. beträffande arbetarskyddsstyrelsens och datainspektionens uppgifter
inom det datatekniska området

att riksdagen avslår motion 1981/82:2408 yrkande 17,

10. att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts om
disposition av medel för medbestämmande och styrelserepresentantutbildning,

11. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2395 yrkande 3 till
A 2 Kommittéer m. m. för budgetåret 1982/83 under tolfte
huvudtiteln — utöver tidigare anvisat reservationsanslag1 —
anvisar 1 500 000 kr.,

12. beträffande fjärrkontor, grannskapscentraler och s. k. hemterminaler att

riksdagen avslår motion 1981/82:2409 yrkande 9,

13. att riksdagen lägger till handlingarna vad som i proposition
1981/82:123, bil. 4 anförts om datateknikens betydelse för arbetsmarknad
och arbetsmiljö.

Stockholm den 4 maj 1982
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
ELVER JONSSON

1 Prop. 1981/82: 100 bilaga 15 punkten A2, AU 1981/82:20 hemställan under A.
mom. 2.

AU 1981/82:15

Närvarande: Elver Jonsson (fp), Anna-Greta Leijon (s), Alf Wennerfors
(m), Erik Johansson (s), Bernt Nilsson (s), Sten Svensson (m), Frida
Berglund (s), Pär Granstedt (c), Lars Ulander (s), Margit Odelsparr (c),
Marianne Stålberg (s), Bo Finnkvist (s), Margareta Hedlund (c), tredje vice
talmannen Karl Erik Eriksson (fp) och Sonja Rembo (m).

Reservationer

1. Statsbidrag till utbildning i mindre och medelstora företag i samband
med datorisering m. m. (mom. 4)

Alf Wennerfors, Sten Svensson och Sonja Rembo (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Utskottet
delar” och på s. 12 slutar ”till känna” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck på flera ställen
i propositionen, nämligen att ansvaret för utbildning av anställda i företag
som berörs av datoriseringen skall bäras av arbetsgivaren. Utbildningsinsatser
av detta slag, som är ett led i företagens strävan att effektivisera
produktionen, kan jämställas med övriga investeringar i samband med
införande av ny teknik.

Utifrån denna uppfattning ter det sig alltså rimligt att investeringar av
detta slag bekostas av företagen själva. Med hänsyn till vikten av att ny
teknik i ökad utsträckning tas i anspråk av företagen kan det likväl vara
motiverat att från samhällets sida stimulera en sådan utveckling. Utskottet
kan dock inte ansluta sig till propositionens förslag som innebär att man
tillskapar nya statliga bidragsformer med åtföljande administrationskostnader.
Förslaget avstyrks sålunda. I stället bör man ta fasta på det förslag
som läggs fram i motion 2400 om att via en lämplig utformning av beskattningsreglerna
uppnå den önskade stimulanseffekten. Företagen bör således
ges rätt till extra avdrag för kostnader av olika slag i samband med
datorisering. Liknande regler tillämpas redan på företagens forskningsoch
utvecklingskostnader. Regeringen bör snarast utforma och för riksdagen
lägga fram ett förslag med denna inriktning. Vad riksdagen anfört i
denna fråga bör regeringen underrättas om. Med den ovan redovisade
inställningen anser utskottet det inte vara aktuellt att genomföra socialdemokraternas
i motion 2408 framlagda förslag om mallar för utbildningen.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande statsbidrag till utbildning i mindre och medelstora
företag i samband med datorisering m. m.
dels med bifall till motion 1981/82:2400 yrkande 1 avslår regeringens
förslag,

dels med bifall till motion 1981/82:2400 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om gynn -

AU 1981/82:15

samma beskattningsregler för företag som utnyttjar ny teknik,
dels avslår motion 1981/82:2408 yrkandena 13 och 14.

2. B AMU (mom. 5)

Anna-Greta Leijon, Erik Johansson, Bernt Nilsson, Frida Berglund,
Lars Ulander, Marianne Stålberg och Bo Finnkvist (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar ”Motionen
utgör” och slutar ”motion 2408” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det finns starka skäl att på
nytt starta verksamheten med BAMU. Detta är särskilt motiverat med
hänsyn till kvinnornas svåra situation på arbetsmarknaden. Det står bl. a.
klart att kvinnorna i stor utsträckning i första hand berörs när ny teknik
införs. Den administrativa hanteringen av stödformen bör emellertid förenklas
denna gång. Som motionärerna föreslår bör regeringen också omedelbart
ge utredningen om arbetsmarknadsutbildning och utbildning i
företag (KAFU) i uppdrag att i nära kontakt med arbetsmarknadens parter
undersöka möjligheten att tillfälligt vidga verksamheten med BAMU även
till den privata sektorn. Dessutom bör särskilt undersökas om BAMUverksamheten
kan omfatta t. ex. datautbildning av kvinnor inom kontorsoch
serviceyrken. I likhet med socialdemokraterna anser utskottet att
insatserna med BAMU bör vara tillfälliga i avvaktan på ett system med
utbildningsfonder.

Vad utskottet anfört om återupptagande av BAMU-verksamheten bör
regeringen ges till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande BAMU

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2408 yrkande 24
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Facklig utbildningsverksamhet rörande datoranvändning (mom. 6)

Anna-Greta Leijon, Erik Johansson, Bernt Nilsson, Frida Berglund,
Lars Ulander, Marianne Stålberg och Bo Finnkvist (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar ”Utskottet
delar” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom de socialdemokratiska motionärerna att en utbyggd
facklig utbildning i datafrågor är en förutsättning för att de anställda
skall kunna utöva sin rätt till medbestämmande i samband med införande
av ny teknik. Det är naturligt att de fackliga organisationerna själva
svarar för bl. a. innehållet i och uppläggningen av sådan utbildning. Det är
emellertid inte rimligt att företagen själva bekostar en verksamhet med
sådan betydelse för hela samhället. Utskottet tillstyrker därför det i motio -

AU 1981/82:15

nen framlagda förslaget att medel från arbetarskyddsfonden får disponeras
härför. För budgetåret 1982/83 bör 10 milj. kr. beräknas för detta
ändamål. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande den fackliga utbildningsverksamheten rörande dataanvändning att

riksdagen med bifall till motion 1981/82:2408 yrkande 23
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens uppgifter inom det
datatekniska området (mom. 9)

Anna-Greta Leijon, Erik Johansson, Bernt Nilsson, Frida Berglund,
Lars Ulander, Marianne Stålberg och Bo Finnkvist (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar ”När det” och
slutar ”redovisade delen” bort ha följande lydelse:

När det gäller det aktuella yrkandet i motion 2408 vill utskottet anföra
följande. En huvuduppgift för arbetsmiljölagen är att tjäna som ett instrument
för att komma till rätta med negativa sociala effekter som är förknippade
med ny teknik och ökad automatisering. Den närmare regleringen
härav sker i arbetarskyddsstyrelsens författningsarbete. Utskottet delar
socialdemokraternas uppfattning om vikten av detta arbete och vill särskilt
peka på behovet av särskilda tillämpningsföreskrifter om datoriseringens
effekter. Detta arbete hos arbetarskyddsstyrelsen bör prioriteras. Utskottet
vill i likhet med motionärerna peka på nödvändigheten av föreskrifter om
ensamarbete och industrirobotar. Det krävs också en övergripande föreskrift
om datoriserade arbeten. Det är över huvud taget av stor betydelse
att arbetarskyddsstyrelsen med stor uppmärksamhet följer datateknikens
effekter för arbetsmiljön och bedriver det fortsatta författningsarbetet i
nära kontakt med bl. a. arbetsmarknadens parter. För att arbetarskyddsstyrelsen
och yrkesinspektionen skall klara detta arbete är det som motionärerna
framhåller nödvändigt att dessa myndigheter ökar sin kompetens
när det gäller frågor och problemområden som direkt eller indirekt följer
av en ökad och alltmer avancerad automatisering.

Vad utskottet anfört med anledning av motion 2084 bör regeringen
underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens uppgifter
inom det datatekniska området

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2084 yrkande 17
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

AU 1981/82:15

Särskilt yttrande

Ytterligare resurser till arbetsförmedlingen (mom. 3)

Anna-Greta Leijon, Erik Johansson, Bernt Nilsson, Frida Berglund,
Lars Ulander, Marianne Stålberg och Bo Finnkvist (alla s) anför:

I ett arbetsmarknadspolitiskt läge med ett uttalat behov av en väl fungerande
arbetsförmedling föreslog regeringen i årets budgetproposition att
arbetsmarknadsverkets resurser skulle reduceras fr. o. m. nästa budgetår.
Socialdemokraterna vägrade att ge sitt godkännande till denna neddragning
och krävde i en motion att verket skulle tilldelas 380 tjänster utöver
regeringens förslag. Utskottet (AU 1981/82:21) tillstyrkte förslaget och
uttalade bl. a. att en ökad satsning på platsförmedlande verksamhet är
samhällsekonomiskt motiverad. De borgerliga partierna gick emellertid
vid den slutliga behandlingen emot utskottet till förmån för regeringens
förslag. Vi vill på detta sätt markera att vår uppfattning om ytterligare
resurser till arbetsmarknadsverket kvarstår.

,olm 1982