om sammanhållen skatteförvaltning m.m. (prop.1985/86:55) (Betänkande 1985/86:BoU11 Bostadsutskottet)

Bostadsutskottets betänkande
1985/86:11

om sammanhållen skatteförvaltning m. m.
(prop. 1985/86:55)

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker förslagen i propositionen om bildandet av länsskattemyndigheter
den 1 januari 1987.

Med anledning av vad i propositionen och i två motioner förordats föreslår
utskottet att ytterligare överväganden görs om utformningen av länsskattemyndigheternas
ledningsuppdrag och att detta ges regeringen till känna.

I ett särskilt yttrande (m) tas upp frågan om organisationen m. m. av
skatteadministrationen på regional nivå.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1985/86:55 (finansdepartementet)

dels föreslagit riksdagen att godkänna vad i regeringsprotokollet föreslagits
om

1. bildandet av länsskattemyndigheter den 1 januari 1987,

2. riksskatteverkets och länsskattemyndigheternas ledningsuppdrag,

3. skattechefsinstitutet m.m.,

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredraganden i övrigt i
regeringsprotokollet har anfört om en omorganisation av skatteförvaltningen.

Motionerna m. m.

I detta betänkande behandlas de med anledning av propositionen väckta
motionerna 1985/86:

179 av Sören Lekberg och Lennart Andersson (båda s) vari hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om en lokalisering av länsskattemyndigheten i Stockholms län till
Södertälje,

180 av Stig Josefson m. fl. (c) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar avslå förslaget om bildande av länsskattemyndigheter
den 1 januari 1987 och därtill knutna förslag om ledningsuppdrag
m. m.,

BoU

1985/86:11

1 Riksdagen 1985/86.19sami. Nr 11

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om ärenden och styrelseuppgifter för länsstyrelsens
lekmannas tyrelse,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
om ansvarsfördelning och förtroendemannainflytande i skatteorganisationen
i övrigt,

181 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) vari hemställs

1. att riksdagen godkänner vad som föreslagits i proposition 1985/86:55
utom såvitt avser tillsättandet av länsskattemyndigheternas styrelser,

2. att riksdagen beslutar att ledamöter i länsskattemyndigheternas styrelser
skall utses av landsting och i förekommande fall landstingsfria kommuner,

182 av Karl-Gösta Svensson och Bertil Danielsson (båda m) vari hemställs att
riksdagen avslår proposition 1985/86:55,

183 av Hans Lindblad och Kjell Johansson (båda fp) vari hemställs

1. att riksdagen för regeringen framhåller att tidpunkten för övergång till
ny skatteförvaltning på länsnivå bör samordnas med andra organisatoriska
förändringar inom statlig länsförvaltning, åtminstone i de delar som avser
administrativa stödfunktioner för myndigheterna,

2. att riksdagen för regeringen framhåller behovet av förstärkt lekmannainflytande
i skatteförvaltningen på länsnivå.

Bostadsutskottet har berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen
och motionerna. Skatteutskottets yttrande 1985/86:2 y har som bilaga
fogats till detta betänkande.

Utskottet

Inledning

Länsstyrelsen svarar för den statliga förvaltningen i länet i den mån den inte
ankommer på annan myndighet. Länsstyrelsen skall främja länets utveckling
och befolkningens bästa samt verka för att statlig, kommunal och landstingskommunal
verksamhet samordnas och anpassas till de regionalpolitiska
målen och de riktlinjer för hushållning med mark och vatten som har ställts
upp för länet. Länsstyrelsens verksamhet är mångskiftande. Arbetsuppgifterna
berör bl. a. samhällsutbyggnaden i vid mening, beskattningsväsendet,
totalförsvaret, den sociala omvårdnaden och räddningstjänsten.

Länsstyrelsen är i sin verksamhet direkt underställd regeringen. Samtidigt
fungerar den i en del frågor som regionalt organ åt vissa centrala ämbetsverk.

Länsstyrelsen leds av en styrelse. Landshövdingen är styrelsens ordförande.
Länsstyrelsens styrelse består, förutom av landshövdingen, av 14
ledamöter. Dessa utses genom val som i princip förrättas av landstinget.

Länsstyrelsen är, med undantag för Stockholms län, organiserad i två
avdelningar - planeringsavdelningen och skatteavdelningen - samt en allmän
och en administrativ enhet. Länsstyrelsen i Stockholms län är indelad i fyra
avdelningar, nämligen planeringsavdelningen, förvaltningsavdelningen,

BoU 1985/86:11

taxeringsavdelningen och administrativa avdelningen. Landshövdingen är
chef för länsstyrelsen. Avdelningschef är ett länsråd.

Länsskattemyndigheter

Förslaget i propositionen innebär att länsstyrelsens skatteavdelningar den 1
januari 1987 bryts ut ur länsstyrelsen och bildar egna myndigheter, länsskattemyndigheter,
en i varje län. Genom en sådan ordning kommer en renodlad
beskattningsorganisation att bildas bestående av riksskatteverket, länsskattemyndigheterna
och de lokala skattemyndigheterna.

I propositionen anförs bl. a. som motiv för det nu återgivna förslaget att en
grundläggande svaghet i den nuvarande regionala skatteförvaltningen är att
denna förvaltning inte är knuten till den övriga skatteadministrationen utan
inlemmad i den allmänna förvaltningen inom länsstyrelsen. I länsstyrelsens
uppgifter ingår ju, som framgått ovan, dels att svara för länets allmänna
planeringsuppgifter, dels att ta befattning med skattefrågorna.

Riksskatteverket avses få i uppdrag att leda verksamheten i skatteförvaltningen.
Länsskattemyndigheten föreslås leda beskattningsverksamheten i
länet. Skattechefsinstitutet föreslås avvecklas ur taxeringslagen m. fl. författningar.

Beträffande ledningen av länsskattemyndigheterna föreslås i propositionen
att dessa leds av styrelser där lekmän deltar i besluten. Regeringen
föreslås utse ledamöterna i dessa styrelser.

I motionerna 180 (c) yrkande 1 och 182 (m) yrkas avslag på förslaget om
bildande av länsskattemyndigheter. Motionärerna finner den föreslagna
organisationen alltför centralstyrd bl. a. genom att riksskatteverket får en
mycket dominerande ställning. Enligt deras uppfattning bör man i stället
söka komma till rätta med problemen inom ramen för den nuvarande
ordningen.

Skatteutskottet instämmer i sitt yttrande i motionärernas allmänna
uppfattning om behovet av en decentraliserad statsförvaltning och att det
lokala inflytandet bör stärkas.

Skatteutskottet anser också att utvecklingen inom länsförvaltningen under
senare år gått i denna riktning och att de förändringar som för närvarande
planeras i fråga om länsstyrelserna och andra statliga myndigheter i länen och
som redovisas i proposition 1985/86:5 om det s. k. Norrbottensprojektet
ligger i linje med dessa synpunkter.

Bostadsutskottet som delar skatteutskottets nu redovisade uppfattning vill
erinra om att bostadsutskottet i sitt nyligen justerade betänkande (BoU
1985/86:3) enhälligt ställt sig bakom propositionen om försöksverksamhet
med samordnad länsförvaltning i dess grundläggande delar. Avsikten är att i
försöksverksamheten erfarenheter skall vinnas om hur länsstyrelserna bör
vara organiserade för att de skall nå full effektivitet i åtgärder som kräver
samlade lösningar. Från de utgångspunkter bostadsutskottet har att särskilt
beakta bör understrykas vikten av att länsstyrelsen organiseras så att den ges
så goda förutsättningar som möjligt att handlägga frågor som rör länets
utveckling och framtid och där utrymme och behov finns för regionala
avvägningar.

BoU 1985/86:11

1* Riksdagen 1985/86.19saml. Nr 11

Vad i föregående stycke anförts innebär enligt bostadsutskottets mening
att tanken med den omorganisation av länsstyrelserna som gjordes i början
av 1970-talet, och som beskrivits ovan, bättre än för närvarande kommer att
förverkligas om länsstyrelsernas uppgifter i huvudsak kan koncentreras på
frågor som rör regionala samhällsplaneringsuppgifter.

Som skatteutskottet även erinrar om saknar också beskattningsfrågorna i
stort sett funktionella och andra samband med länsstyrelsernas huvuduppgifter,
dvs. med den allmänna samhällsplaneringen. Skatteförvaltningen har
karaktären av en för riket gemensam angelägenhet där krav ställs på enhetlig
praxis samt på en jämlik och rättvis behandling av alla skattskyldiga i landet
och samordnade kontrollaktioner.

Bostadsutskottet delar skatteutskottets i sammanfattning nu refererade
uppfattning om att förslaget i propositionen är väl ägnat att tillgodose
målsättningen att skapa en enkel och rak organisation med klara och
enhetliga ansvars- och befogenhetsförhållanden inom skatteförvaltningen
och skapa utrymme för framtida decentraliseringsåtgärder.

Med det anförda tillstyrker bostadsutskottet förslaget i propositionen om
bildande av länsskattemyndigheter och avstyrker motionerna 180 (c) yrkande
1 och 182 (m) i vilka yrkas avslag på propositionen.

I propositionen föreslås att länsskattemyndigheterna bildas den 1 januari
1987.

I motion 183 (fp) yrkande 1 föreslås att tidpunkten för övergången till en ny
skatteförvaltning samordnas med andra organisatoriska förändringar inom
länsstyrelserna. Motionärernas förslag innebär bl. a. att frågan om den
administrativa servicen vid länsmyndigheterna bör avgöras innan en utbrytning
av skatteförvaltningen görs samt att erfarenheter från Norrbottensförsöket
borde ingå i övervägandena om utformningen av den statliga länsförvaltningen.

Även om skäl kan anföras till stöd för motionärernas uppfattning bör som
anförs i propositionen organisationsstrukturen för det fortsatta reformarbetet
läggas fast. Ett avvaktande av resultatet av Norrbottensförsöket skulle,
som skatteutskottet anfört, innebära att en ny taxeringsorganisation kan
genomföras tidigast i början av 1990-talet. Norrbottensförsöket omfattar för
övrigt inte skatteförvaltningen. Dessutom finner bostadsutskottet det väsentligt
att den nya organisationen på skatteområdet kan genomföras utan
ytterligare tidsutdräkt. Vad rör den i motionen aktualiserade frågan om de
administrativa funktionerna vid länsstyrelserna och länsskattemyndigheterna
bör erinras om vad i propositionen anförts om att denna fråga får
övervägas av den organisationskommitté som avses tillkallas för att närmare
överväga vissa genomförandefrågor. I sammanhanget vill utskottet stryka
under att, speciellt för de mindre länen, det kan bli behov av resurstillskott
bl. a. beträffande vissa administrativa funktioner. Utskottet har noterat vad i
propositionen upplysts om att organisationskommittén kan väntas behandla
även denna fråga.

Med det anförda tillstyrker bostadsutskottet förslaget i propositionen om
att länsskattemyndigheterna bildas den 1 januari 1987. Motion 183 (fp)
yrkande 1 avstyrks sålunda. Motionärerna får delvis anses tillgodosedda
genom vad i propositionen anförts.

BoU 1985/86:11

Ledning av länsskattemyndigheternas verksamhet,
lekmannamedverkan m. m.

Beträffande ledningen av länsskattemyndigheternas verksamhet och lekmannamedverkan
i deras arbete kan vad som anförs och förordas i
propositionen sammanfattas på följande sätt.

Länsskattemyndigheten föreslås leda beskattningsverksamheten i länet. I
likhet med utredningen och flertalet remissinstanser förordas i propositionen
att länsskattemyndigheterna skall tillföras ett ökat medborgerligt inflytande
genom lekmän. Myndigheterna föreslås ledas av styrelser där lekmän deltar i
besluten. Myndighetens chef föreslås ingå i styrelsen. Mot bakgrund av att
regeringen utser styrelsemedlemmarna i riksskatteverket bedömer föredragande
statsrådet det lämpligt att ledamöterna i länsskattemyndigheternas
styrelser utses på samma sätt.

I motionerna 181 (m) och 183 (fp) yrkande 2 tas upp frågor om hur
lekmannainflytandet i skatteförvaltningen på länsnivå skall utformas. I den
förstnämnda motionen förordas att landsting eller landstingsfri kommun
förrättar valen av länsskattemyndigheternas styrelser. Vad i motionen
förordas innebär alltså samma ordning som i dag gäller för val av ledamöter i
länsstyrelsernas styrelser. I den sistnämnda motionen anförs att frågan om
lekmannainsyn och lekmannainflytande i skatteförvaltningen blir angelägnare
mot bakgrund av att tjänstemän tar över funktioner som hittills legat på
förtroendevalda taxeringsnämnder.

Skatteutskottet erinrar om att i den utredning som utgjort grunden för
regeringens förslag förordats att antalet styrelseledamöter bör vara sju. I
propositionen anges inte hur stor styrelsen bör vara. Skatteutskottet
uttrycker förståelse för önskemålet att i möjligaste mån öka det lokala
inflytandet genom att låta styrelserna utses på regional nivå. Å andra sidan
kan enligt skatteutskottet anföras att det i fråga om en sådan riksangelägenhet
som taxeringen är kan vara av värde att styrelserna, som i båda fallen
torde komma att utses på förslag av de politiska partierna, kommer att bestå
av såväl rikspolitiker som lokalpolitiker. Skatteutskottet anser att något
bestämt ställningstagande i dessa frågor för närvarande inte erfordras från
riksdagens sida utan att frågorna får tas upp i de kommande övervägandena.

Bostadsutskottet delar uppfattningen i propositionen om att länsskattemyndigheterna
skall tillföras ett ökat medborgarinflytande genom lekmän.
Emellertid kan som skatteutskottet förordat ytterligare överväganden behöva
göras om hur detta inflytande skall utformas. Därvid finns, som framgått
ovan, olika förslag till hur denna lekmannamedverkan skall tillföras länsskattemyndigheterna.

I den fortsatta prövningen bör övervägas olika möjligheter för att stärka
medborgarinflytandet. Därvid bör såväl det i propositionen som de i
motionerna framförda förslagen närmare studeras. Bostadsutskottet föreslår
sålunda med instämmande av vad skatteutskottet förordat att ytterligare
överväganden om utformningen av lekmannamedverkan görs mot bakgrund
av förslagen i propositionen och i motionerna 181 (m) och 183 (fp) yrkande 2.

Vad bostadsutskottet nu anfört om ytterligare överväganden rörande
länsskattemyndigheternas ledningsuppdrag bör riksdagen med anledning av

BoU 1985/86:11

propositionen och de båda motionerna som sin mening ge regeringen till
känna. I ett sådant sammanhang blir det naturligt att även behandla
motsvarande fråga avseende riksskatteverket.

Yrkandena 2 och 3 i motion 180 (c) utgår från yrkande 1 i samma motion
om att länsskattemyndigheter inte bör bildas.

Utskottet har ovan avstyrkt sistnämnda yrkande. Vid ett sådant ställningstagande
får yrkandena 2 och 3 i motionen nu anses sakna relevans. Motion
180 (c) avstyrks därför även i dessa delar.

Övriga frågor

Vad i propositionen förordats om skattechefsinstitutet och vad i övrigt
anförts har inte givit bostadsutskottet anledning till särskilt uttalande.

I motion 179 (s) föreslås riksdagen som sin mening ge regeringen till känna
vad i motionen anförts om en lokalisering till Södertälje av länsskattemyndigheten
i Stockholms län.

Skatteutskottet, som anser att sådana lokaliseringsfrågor som aktualiserats
i motionen bör prövas först när resultat av organisationskommitténs
arbete föreligger, avstyrker bifall till motionen.

Bostadsutskottet delar denna uppfattning. Motion 179 (s) avstyrks sålunda.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande bildandet av länsskattemyndigheter

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:55 avslår motionerna
1985/86:180 yrkande 1 och 182,

2. beträffande tidpunkten för bildandet av länsskattemyndigheter
att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:55 avslår motion
1985/86:183 yrkande 1,

3. beträffande riksskatteverkets och länsskattemyndigheternas ledningsuppdrag att

riksdagen med anledning av proposition 1985/86:55 och motionerna
1985/86:181 och 183 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

4. beträffande länsstyrelsernas styrelsers befattning med skattefrågorna
m. m.

att riksdagen avslår motion 1985/86:180 yrkandena 2 och 3,

5. beträffande skattechefsinstitutet m. m.
att riksdagen bifaller proposition 1985/86:55,

6. beträffande vad i propositionen i övrigt anförts
att riksdagen bifaller proposition 1985/86:55,

BoU 1985/86:11

7. beträffande lokaliseringen av länss katte myndigheten i Stockholms
län

att riksdagen avslår motion 1985/86:179.

Stockholm den 5 december 1985
På bostadsutskottets vägnar
Kjell A. Mattsson

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Oskar Lindkvist (s), Rolf Dahlberg (m),
Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Margareta Palmqvist (s), Karl-Göran
Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m), Rune Evensson (s), Birgitta Hambraeus
(c), Tore Claeson (vpk), Nils Nordh (s), Berit Bölander (s),
Margareta Gard (m) och Britta Sundin (s).

Särskilt yttrande

Bertil Danielsson (m) anför:

Jag delar uppfattningen i propositionen om vikten av en enhetlig ansvarsfördelning
inom länsstyrelsernas skatteavdelningar. En sådan ordning kan väl
förenas med ett bibehållande av den nuvarande länsstyrelseorganisationen
på skattesidan.

Enligt förslaget i propositionen kommer riksskatteverket (RSV) att få en
mycket dominerande ställning såväl på det centrala som på det regionala
planet. RSV skall bl. a. avge anslagsframställning för hela skatteförvaltningen
och får därigenom möjligheter att göra prioriteringar mellan regionerna.
Om den i propositionen föreslagna förändringen genomförs finns en risk för
en förskjutning av kompetensnivån mellan regionerna till nackdel för
länsstyrelserna i de till folkmängden små länen. Vissa kostnadsfördyringar
vid en omorganisation torde också uppkomma.

Enligt min mening är det betydelsefullt med en stark och sammanhållen
länsförvaltning. Detta motiv bör tillmätas större vikt än de bevekelsegrunder
som väglett förslagen i propositionen inte minst vad beträffar ledningsfunktionerna
och lekmannamedverkan.

Jag förutsätter att regeringen i de av riksdagen förordade ytterligare
övervägandena beaktar vad i motion 182 (m) och i detta särskilda yttrande
anförts om organisationen m. m. av skatteadministrationen på regional nivå.

BoU 1985/86:11

Skatteutskottets yttrande
1985/86:2 y

över proposition 1985/86:55 om sammanhållen
skatteförvaltning

Till bostadsutskottet

Sedan bostadsutskottet berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1985/86:55 om sammanhållen skatteförvaltning, m.m. samt de
med anledning av propositionen väckta motionerna 179 av Sören Lekberg (s)
och Lennart Andersson (s), 180 av Stig Josefson m.fl. (c), 181 av Knut
Wachtmeister m.fl. (m), 182 av Karl-Gösta Svenson (m) och Bertil Danielsson
(m) samt 183 av Hans Lindblad (fp) och Kjell Johansson (fp) får
skatteutskottet anföra följande.

Propositionen innebär att länsstyrelsernas skatteavdelningar den 1 januari
1987 bryts ut ur länsstyrelserna och bildar egna myndigheter, länsskattemyndigheter,
en i varje län. Avsikten är att riksskatteverket, länsskattemyndigheterna
och de lokala skattemyndigheterna då skall bilda en renodlad och
sammanhållen beskattningsorganisation. Riksskatteverket får till uppgift att
leda verksamheten i landet ocn länsskattemyndigheten får under riksskattemyndigheten
motsvarande uppdrag inom länet. Det medborgerliga inflytandet
över och insynen i skatteförvaltningens verksamhet förstärks genom att
länsskattemyndigheterna får en lekmannastyrelse i ledningen. Enligt propositionen
bör en kommitté tillkallas för att lämna förslag till hur den nya
organisationen närmare bör utformas.

Motionärerna vitsordar allmänt behovet av att förbättra skatteadministrationen.
I motionerna 180 och 182 yrkas dock avslag på propositionen.
Motionärerna i dessa motioner anser att den föreslagna organisationen blir
alltför centralstyrd och att riksskatteverket får en mycket dominerande
ställning. Enligt deras mening bör man i stället söka komma till rätta med
problemen inom ramen för den nuvarande organisationen. Utgångspunkten
i den förstnämnda motionen är framför allt att skapa ett stärkt lokalt
inflytande på alla nivåer. Av sådana skäl yrkas i denna motion att
länsstyrelsen skall utöva den myndighetsutövning som erfordras på lokal
nivå.

Utskottet kan rent allmänt instämma i motionärernas uppfattning att
statsförvaltningen såvitt möjligt bör decentraliseras och att det lokala
inflytandet i insynen i statsförvaltningen bör förstärkas. Utvecklingen inom
länsförvaltningen under senare år har också generellt sett gått i denna
riktning, och de omfattande förändringar som för närvarande planeras i fråga
om länsstyrelserna och andra statliga myndigheter i länen och som redovisats
i proposition 1985/86:5 angående det s.k. Norrbottensprojektet ligger i linje

BoU 1985/86:11

Bil.

med dessa synpunkter. Länsstyrelsernas uppgift att ta befattning med
beskattningfrågorna saknar emellertid i stort sett funktionella och andra
samband med deras övriga huvuduppgifter som är att sköta den allmänna
samhällsplaneringen och länets utveckling och framtid. Skatteförvaltningen
har mera karaktär av en för riket gemensam angelägenhet där krav ställs på
en enhetlig praxis, en jämlik och rättvis behandling av alla skattskyldiga i
landet och samordnade kontrollaktioner. Möjligheterna till decentralisering
och lokalt inflytande blir därmed av naturliga skäl mer begränsade än i fråga
om länsförvaltningen i övrigt. Utskottet vill dock framhålla att strävandena
hittills varit att behålla lekmännens inflytande i taxeringsnämnderna och att
göra deras medverkan där mer meningsfull än tidigare. Det lokala inflytandet
och insynen i skatteförvaltningen i övrigt har varit tämligen begränsat,
eftersom skatteförvaltningen och skattechefen haft en i stort sett självständig
ställning gentemot länsstyrelserna och i princip också i förhållande till
riksskatteverket med dess i huvudsak rådgivande funktion. Här innebär
propositionen den förstärkningen av lekmännens inflytande och insyn att de
föreslagna länsskattemyndighetema får en lekmannastyrelse och att riksskatteverket,
som också har en lekmannastyrelse, blir chefsmyndighet för
skatteförvaltningen. Med anledning av två andra motioner återkommer
utskottet senare till frågan om det lokala inflytandet kan förstärkas ytterligare.

Bred enighet har sedan länge rått om nödvändigheten att komma till rätta
med den splittrade organisation som råder på skatteområdet. Att nuvarande
ordning orsakar problem är väl känt. Den omständigheten att ansvaret för
taxeringsverksamheten i länet ligger exklusivt på skattechefen, medan andra
verksamheter inom skatteavdelningen, såsom mervärdebeskattningen och
uppbördsverksamheten, formellt sett åvilar länsstyrelsen har lett till oklarheter,
bl.a. i fråga om samordningen av kontroll- och revisionsarbetet. Vidare
gäller att chefen för skatteavdelningen inte har nämnvärda befogenheter i
personal- eller ekonomiadministrativa frågor. Som anförs i propositionen
försvårar detta avsevärt en effektiv ledning av verksamheten inom skatteavdelningen.
De oklara ansvarsförhållandena inom länsstyrelsen påverkar
också verksamheten inom de lokala skattemyndigheterna. Som en annan
svaghet i organisationen framhålls också att riksskatteverket, som skall
främja en riktig och enhetlig rättstillämpning i landet och som också skall
planera och samordna skattekontrollen, i stor utsträckning saknar de
formella befogenheter som behövs för dessa uppgifter. Även det förhållandet
att frågorna om anslag till skatteväsendet handhas av olika myndigheter,
departement och riksdagsutskott skapar svårigheter.

De förslag som läggs fram i propositionen tillgodoser - i stort sett inom
ramen för nuvarande resurser — ett sedan länge känt behov av en
effektivisering av skatteförvaltningen, och problemen inom den nuvarande
administrationen går enligt utskottets uppfattning inte att lösa utan att bryta
ut skatteavdelningarna ur länsstyrelserna. Utgångspunkten i förslaget är att
skapa en enkel och rak organisation med klara och enhetliga ansvars- och
befogenhetsförhållanden och att genom omorganisationen skapa utrymme
för framtida decentraliseringsåtgärder. Utskottet finner att förslaget i sina
huvudlinjer är väl ägnat att tillgodose sitt ändamål. Samtidigt bör tillfogas att

BoU 1985/86:11

Bil.

riksskatteverket i den nya organisationen kominer att avge anslagsframställningar
för hela skatteförvaltningen och att även regeringens och riksdagens
behandling av hithörande frågor därigenom kommer att förenklas, eftersom
de kommer att behandlas av endast ett departement och ett utskott,
finansdepartementet och skatteutskottet. Med anledning av vad som anförs i
motionerna mot en centralisering av skatteorganisationen vill utskottet i
likhet med departementschefen framhålla att den allt övervägande delen av
verksamheten inom skatteförvaltningen genom författningsbestämmelser
redan är förlagd till myndigheterna på lokal och regional nivå och att de nu
aktuella förslagen inte innebär någon förändring av detta förhållande.

Med det anförda tillstyrker utskottet att länsskattemyndigheter inrättas
med uppgift att leda verksamheten i länen. Utskottet finner också att
riksskatteverkets ställning bör förstärkas på sätt som föreslås i propositionen
och att verket i egenskap av chefsmyndighet bör få till uppgift att leda
verksamheten i landet. Utskottet tillstyrker således propositionen i dessa
delar och avstyrker motion 180 och motion 182.

I motion 181 yrkas att länsskattemyndighets styrelse - på samma sätt som i
fråga om länsstyrelserna — skall utses av landstinget och ej av regeringen.
Syftet med detta yrkande är att möjligheterna till regionalt och lokalt
inflytande så långt möjligt skall tas till vara. Även motion 183 går ut på att
behovet av ett förstärkt inflytande på länsnivå särskilt understryks.

Enligt propositionen bör länsskattemyndigheterna ledas av en styrelse som
- på samma sätt som i fråga om riksskatteverket - utses av regeringen. Hur
stor styrelsen bör vara sägs inte i propositionen, men enligt utredningsförslaget
bör antalet styrelseledamöter vara sju. Avsikten är att chefen för
myndigheten skall ingå i styrelsen. En av ledamöterna skall tjänstgöra som
ordförande. Mot denna bakgrund kan det vara en fördel om antalet
styrelseledamöter utökas något i förhållande till utredningsförslaget. Utskottet
har också förståelse för önskemålet att i möjligaste mån öka det lokala
inflytandet genom att låta styrelserna utses på regional nivå. Å andra sidan
kan anföras att det i fråga om en sådan riksangelägenhet som taxeringen är
kan vara av värde att styrelserna, som i båda fallen torde komma att utses på
förslag av de politiska partierna, kommer att bestå av såväl rikspolitiker som
lokalpolitiker. Utskottet anser att något bestämt ställningstagande i dessa
frågor för närvarande inte erfordras från riksdagens sida utan att frågorna
bör tas upp igen i de kommande övervägandena.

I motion 183 yrkas att genomförandet av den nya organisationen samordnas
med de andra organisatoriska förändringar som länsstyrelserna står inför.
Enligt motionärernas mening bör det undvikas att administrativa resurser
först överförs från länsstyrelserna till de nya länsskattemyndigheterna och att
man efter en tid tvingas att åter förstärka länsstyrelserna när de tillförs nya
arbetsuppgifter som ett resultat av det s.k. Norrbottensprojektet.

Med de krav på skattemyndigheterna som bör ställas i dag är det enligt
utskottets uppfattning väsentligt att de föreslagna organisatoriska förändringarna
kan genomföras snarast möjligt. Att först avvakta resultatet av den
pågående försöksverksamheten med en samordnad länsförvaltning skulle
såvitt utskottet kan bedöma innebära att det kan bli aktuellt att genomföra en

BoU 1985/86:11

Bil.

ny taxeringsorganisation tidigast i början på 1990-talet. Frågan om en
omorganisation ställs på en oviss framtid. Med de anspråk som i dag ställs på
skatteförvaltningen kan ett sådant uppskov med en angelägen effektivisering
inte accepteras. Målsättningen bör enligt utskottets uppfattning vara att
genomföra de föreslagna förändringarna som planerat den 1 januari 1987.

Samtidigt bör framhållas att den organisationskommitté som enligt
propositionen skall tillsättas för den närmare utformningen av länsskattemyndigheternas
organisation noga bör belysa kostnadskonsekvenserna av
omläggningen i de olika länen. Kommittén bör i sitt arbete givetvis
undersöka i vad mån det är möjligt att även i fortsättningen behålla vissa
gemensamma administrativa lösningar, som t.ex. i fråga om lokaler,
telefonväxlar och andra administrativa funktioner. Enligt utskottets uppfattning
bör kommittén vara oförhindrad att län för län välja den lösning som i
det enskilda fallet ter sig mest ändamålsenlig. Det bör också framhållas att
kommittén bör iaktta försiktighet så att omorganisationen inte kommer att
medföra en ej avsedd utbyggnad. Vidare bör skatteförvaltningen vara
beredd att som hittills bistå länsstyrelsernas planeringsavdelningar med
tillgänglig datakapacitet. Enligt utskottets uppfattning finns det inte heller
anledning att befara att en framtida samordning av den statliga länsförvaltningen
totalt sett skall behöva leda till en ökad administrativ belastning.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen även i denna del och
avstyrker motionerna 181 och 183 i den mån de inte är besvarade genom vad
utskottet anfört.

Beträffande yrkandet i motion 179 om att länsskattemyndigheten i Stockholms
län bör lokaliseras till Södertälje vill utskottet framhålla att sådana
lokaliseringsfrågor inte bör prövas nu utan först när resultatet av organisationskommitténs
arbete föreligger. Utskottet vill dock tillägga att lokaliseringsfrågorna
i första hand bör lösas med utgångspunkt i att söka skapa en
effektiv förvaltning med utnyttjande i möjligaste mån av resurser som redan
finns tillgängliga. Utskottet avstyrker således motion 179.

Stockholm den 3 december 1985
På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson
(fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren (m), Egon
Jacobsson (s), Anita Johansson (s), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Lars
Fledfors (s), Tommy Franzén (vpk), Bruno Poromaa (s), Marianne Andersson
(c) och Erkki Tammenoksa (s).

Avvikande mening

Stig Josefson (c) och Marianne Andersson (c) anför:

De administrativa problemen inom skatteförvaltningen orsakas framför
allt av att den nuvarande organisationen är alltför splittrad. Därtill kommer

BoU 1985/86:11

Bil.

att det folkliga inflytandet och insynen i förfarandet successivt har urholkats.
Dessa båda frågor bör — som framhålls i motion 180 — kunna lösas genom att
man skapar en sammanhållen och decentraliserad skatteförvaltning under
länsstyrelserna. Med det anförda tillstyrker vi motion 180.

BoU 1985/86:11

Bil.

gotab Stockholm 1985 83777