om riksdagen och försvarsplaneringen (förs. 1982/83:22) (Betänkande 1983/84:FöU6 Försvarsutskottet)

FöU 1983/84: 6

Försvarsutskottets betänkande
1983/84:6

om riksdagen och försvarsplaneringen (förs. 1982/83:22)

I betänkandet behandlas förslag som riksdagens revisorer har förelagt
riksdagen. Vidare behandlas motionerna 1982/83:2438 och 2439 som har
väckts med anledning av förslaget.

Förslag 1982/83:22

Riksdagens revisorer föreslår att riksdagen ges ett ökat inflytande på
utvecklingen av totalförsvarssektorn genom

- att riksdagen ges ökade möjligheter att påverka den långsiktiga försvarsplaneringen,

- att riksdagens tid för att bereda försvarsbesluten ökas samt

- att riksdagen får utökat beslutsunderlag för avvägningar med konsekvenser
för den svenska försvarsindustrins inriktning och kapacitet.
Revisorerna bedömer att de föreslagna åtgärderna ger riksdagen bättre

möjligheter än tidigare att påverka utvecklingen inom totalförsvarssektorn.
Åtgärderna medför att beslutsunderlaget till riksdagen utökas inom
vissa områden samt att vissa detaljavvägningar som 1978 års försvarskommitté
utförde kan komma att överföras till regeringskansliet.

Förslagen grundar sig på granskningsrapporten Riksdagen och försvarsplaneringen
(1982/83: 1) som är fogad till revisorernas skrivelse.

Revisorerna hemställer att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad revisorerna föreslagit angående

a. riksdagens påverkan på försvarsplaneringen,

b. utökad tid för riksdagen för beredning av de femåriga försvarsbesluten,

c. riksdagens beslutsunderlag främst i vad gäller konsekvenser för den
berörda industrins inriktning och kapacitet.

Motioner

1982/83:2438 av Eric Hägelmark (fp) och Kerstin Ekman (fp) vari yrkas
att riksdagen begär att försvarskommittén inför 1987 års försvarsbeslut ges
i deluppdrag att lägga fram förslag om tidpunkt och former för riksdagens
påverkan på säkerhetspolitikens inriktning och försvarspolitikens grunder.
1982/83: 2439 av Per Petersson m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts rörande tidpunkt för avgivande av försvarsbeslutsproposition,

1 Riksdagen 1983184. 10 sami. Nr 6

FöU 1983/84:6

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts rörande försvarskommitténs fortsatta arbete efter den tidpunkt då
principbetänkande avgivits.

Bakgrund

Riksdagen beslöt år 1970 att ett nytt planerings- och ekonomisystem
(FPE) för det militära försvaret och civilförsvaret skulle införas år 1972
(prop. 1970:97, SU 203, rskr 420). Systemet kompletteras fortlöpande.
Försvarsutskottet har under årens lopp behandlat systemets utformning
och tillämpning vid åtskilliga tillfallen.

I betänkandet FöU 1972: 17 lämnade utskottet en sammanfattande redogörelse
för det nya systemet (s. 68-71). Med anledning av motionsförslag
berördes systemets uppbyggnad och betydelse för handlingsfriheten i olika
avseenden (s. 37-39). Samma år behandlades systemet också i samband
med att riksdagen tog ställning till sin roll i det nya systemet (FöU
1972:23).

På förslag av utskottet (FöU 1975/76:32 s. 22-24) begärde riksdagen år
1976 att regeringen skulle lämna en redogörelse angående erfarenheterna
av FPE. Enligt utskottets mening fanns det anledning att överväga vilka
förenklingar som är möjliga inom ramen för en oförändrat hög ambition
men också — med hänsyn till kravet på personalminskningar — att diskutera
ambitionssänkningar inom systemet.

Den begärda redogörelsen lämnades av regeringen i proposition 1977/
78:63. En av de viktigaste erfarenheterna angavs vara att FPE måste
fungera som ett samlat ledningssystem för all fredstida verksamhet inom
försvarsmakten. Principen om ökad långsiktighet i planeringen hade enligt
regeringens mening utvecklats enligt intentionerna. Utskottet (FöU 1977/
78:9 s. 4-5) instämde häri men tilläde - mot bakgrund av erfarenheterna
från försvarsbesluten 1972 och 1977 — att ökad uppmärksamhet måste
ägnas åt faktorer som påverkar stabiliteten i försvarsplaneringen och därmed
de långsiktiga planernas ekonomiska hållbarhet.

Olika aspekter på FPE har behandlats också i FöU 1978/79:25, 1979/
80:19 (s. 16-18), 1980/81:11 och 1980/81:23.

Utskottet

Utskottet anser det vara värdefullt att riksdagens revisorer vid denna
och tidigare granskningar har ägnat uppmärksamhet åt metoderna för
planeringen för totalförsvaret.

Nuvarande system för parlamentarisk medverkan och insyn i försvarsplaneringen
är grundat på ett riksdagsbeslut år 1972 (prop. 1972: 103, FöU
23, rskr 309). Vid ärendets beredning inhämtade försvarsutskottet yttranden
från konstitutions- och utrikesutskotten. Sedan dess har riksdagen

FöU 1983/84:6

fattat två långsiktiga försvarsbeslut och det finns därför erfarenhet av
systemets tillämpning.

Redogörelse för planeringssystemet och för riksdagens roll i försvarsplaneringen
finns i bilagan till revisorernas förslag (s. 14-32).

I planerings- och beslutsprocessen inför ett långsiktigt försvarsbeslut
medverkar myndigheter, en av regeringen tillkallad försvarskommitté, regeringen
och riksdagen. Flertalet ledamöter i en försvarskommitté utgörs
av riksdagsledamöter. Kommitténs arbete innebär därför en parlamentarisk
insyn och medverkan i försvarsplaneringen. En annan form för insyn
av parlamentariker i sådan planering är de särskilda orienteringar som vid
vissa tillfällen lämnas riksdagens utrikes- och försvarsutskott. Sådana
orienteringar lämnades senast under två studiedagar i slutet av oktober
detta år.

Förslagen från riksdagens revisorer syftar till att ge riksdagen ett ökat
inflytande på utvecklingen inom totalförsvaret. Även utskottet anser att
detta är önskvärt.

Beträffande riksdagens påverkan på försvarsplaneringen föreslår revisorerna
att riksdagen, i samband med försvarsbeslut, i ökad utsträckning
skall ta ställning till vilka frågor som särskilt bör studeras under en förestående
femårig planeringsperiod. Vidare föreslås att riksdagen skall beredas
möjlighet att ta ställning till vad som har kommit fram under försvarskommitténs
inledande arbete och under perspektivplaneringens första fas samt
huvudpunkterna i regeringens anvisningar för den fortsatta perspektivplaneringen.
För det planeringsvarv som nu har inletts föreslås att regeringen
lämnar riksdagen information härom i en regeringsskrivelse.

Utskottet anser att det finns skäl som talar för att ett långsiktigt försvarsbeslut
innefattar viss kartläggning och inriktning beträffande problemområden
som bör bearbetas i nästkommande planeringsvarv. För de första
åren under planeringsperioden föreslås en ordning som kritiseras i motion
1982/83:2438 (fp). Enligt motionärerna blir varje ställningstagande till säkerhetspolitikens
principer liktydigt med ett egentligt försvarsbeslut. Inte
heller utskottet är berett att tillstyrka revisorernas förslag i denna del.
Ytterligare överväganden behövs. Frågan bör därför - i enlighet med
motionärernas förslag - prövas ytterligare, i första hand av den försvarskommitté
som regeringen enligt uppgift avser att tillkalla tidigt under år
1984.

När det gäller utökad tid för riksdagens beredning av försvarsbesluten
föreslår revisorerna att propositionen med förslag till nytt försvarsbeslut
skall föreläggas riksdagen redan i januari, samtidigt med budgetpropositionen
eller i nära anslutning till denna. En trolig konsekvens om man
genomför detta förslag är enligt revisorerna att detaljerade avvägningar på
grundval av myndigheternas programplaner knappast kan hinna göras av
försvarskommittén utan måste överlåtas åt regeringen. I stället torde -uttalar revisorerna - kommittén i ett tidigare skede få lämna ett principbe -

FöU 1983/84:6

tänkande som kan utgöra en grund för regeringens anvisningar för programplanearbetet.
Revisorerna förutsätter att kommittén härefter fortsätter
sitt arbete med ett slutbetänkande om bl. a. vissa kvarvarande politiskt
betydelsefulla frågor.

I denna del konstaterar utskottet att det råder konkurrens om det tidsutrymme
som står till förfogande under hösten och vintern före ett långsiktigt
beslut om säkerhetspolitikens inriktning och totalförsvarets fortsatta
utveckling. Myndigheternas avslutande arbete med programplanerna samt
försvarskommitténs och regeringens ställningstaganden i form av skriftliga
förslag skall hinna utföras innan riksdagen kan påbörja sin beredning av
försvarsbeslutet. En väsentlig ökning av tiden för denna beredning kan
leda till att riksdagen får ett sämre beslutsunderlag. I linje med vad som
anförs i motion 1982/83:2439 (m) anser utskottet att försvarskommittén
bör vara fri att göra bedömningar av allt erforderligt underlag innan den har
lämnat sitt slutbetänkande. Även beträffande detta förslag anser utskottet
att det krävs ytterligare överväganden.

Revisorernas tredje förslag gäller riksdagens beslutsunderlag om konsekvenser
för den svenska försvarsindustrin. Här föreslås att riksdagen i
samband med långsiktiga försvarsbeslut skall ta ställning till landets försvarsindustriella
policy och göra prioriteringar beträffande produktionsresurser
och teknikområden med hänsyn till totalförsvarets långsiktiga behov.
Vidare föreslås att riksdagen vid alla större avvägningsbeslut presenteras
ett allsidigt underlag om konsekvenserna för försvarsindustrin. Slutligen
bör regeringen enligt revisorerna informera försvarsutskottet före sina
beslut om stora materielanskaffningar.

De olika förslagen från riksdagens revisorer har enligt utskottets mening
ett betydande intresse för strävandena att ge riksdagen ett ökat inflytande
på försvarsplaneringen. Som utskottet i flera avseenden särskilt har påpekat
bör förslagen övervägas ytterligare. Det ter sig lämpligt att regeringen
uppdrar åt nästkommande försvarskommitté att pröva i vilken utsträckning
och på vad sätt förslagen lämpligen kan tillämpas före, i samband med
och efter nästa långsiktiga försvarsbeslut. Resultaten härav bör kunna
underställas riksdagen senast i samband med försvarsbeslutet.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen med anledning av förslag 1982/83:22 och motionerna
1982/83:2438 och 2439 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört om riksdagen och försvarsplaneringen.

Stockholm den 29 november 1983

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

FöU 1983/84:6

Närvarande: Per Petersson (m). Olle Göransson (s). Roland Brännström
(s), Gunnar Björk i Gävle (c), Göthe Knutson (m). Evert Hedberg (s),
Karl-Erik Svartberg (s). Olle Aulin (m). Holger Bergman (s), Mats Olsson
(s), Anita Bråkenhielm (m), Eric Hägelmark (fp). Inge Carlsson (s). Barbro
Evermo (s) och Lennart Brunander (c).

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983