om reglering av priserna på fisk m. m. (prop. 1985/86:149, prop. 1985/86:100 delvis) (Betänkande 1985/86:JoU19 Jordbruksutskottet)

Jordbruksutskottets betänkande
1985/86:19

om reglering av priserna på fisk m. m.
(prop. 1985/86:149, prop. 1985/86:100 delvis)

JoU

1985/86:19

Sammanfattning

Utskottet behandlar i betänkandet regeringens proposition 1985/86:149 om
reglering av priserna på fisk. Utskottet tillstyrker regeringens förslag som
bygger på ett förslag som framlagts av jordbruksnämnden efter överläggningar
med fiskets förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation.
Motionsförslag om att försök med fördröjd utsättning av lax icke skall
finansieras från regleringskassan avstyrks.

I ett andra avsnitt tar utskottet upp till behandling regeringens budgetförslag
(prop. 1985/86:100 bil. 11) i vad avser Bidrag till fiskets rationalisering
(Anslaget E6). Regeringens anslagsäskanden tillstyrks. Utskottet föreslår
med anledning av en motion att fraktstödet för foderfisk från Östersjön till
fiskmjölsfabrik vid västkusten höjs och att rambeloppen för fraktstödet resp.
för skrotningsbidrag justeras om så erfordras.

Slutligen behandlar utskottet i betänkandet ett antal motioner om olika
fiskefrågor, bl. a. ett antal motioner (s, m, c, vpk) om ett laxfondsprojekt för
Vänern. Utskottet finner projektets genomförande för att bevara de rena
laxstammarna mycket angeläget samt uttalar sig även i övrigt positivt om
fullföljande av projektet. Något riksdagsuttalande i frågan bedöms icke
erforderligt. Utskottet avstyrker även motioner om ålfiske med åljärn, om
kräftor, om vattenbruk, om Östersjöfisket, om allmän fiskevårdsavgift och
om fritt handredskapsfiske.

Till betänkandet har fogats fyra reservationer (s, m, c, fp) samt två
särskilda yttranden (fp, vpk).

Propositionerna

I proposition 1985/86:149 har regeringen (jordbruksdepartementet) föreslagit
riksdagen att medge att för tiden den 1 juli 1986—den 30 juni 1987
reglering av priserna på fisk m. m. jämte vad därmed hänger samman samt
användningen av medel får ske enligt de grunder som förordats i propositionen.

I proposition 1985/86:100 bilaga 11 punkt E 6 har regeringen föreslagit
riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1986/87 statsbidrag beviljas till fiskets
rationalisering med sammanlagt högst 8 500 000 kr.,

1 Riksdagen 1985/86.16 sami. Nr 19

2. till Bidrag till fiskets rationalisering m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa JqU 1985/86:19
ett förslagsanslag av 9 000 000 kr.

Motioner

Motioner väckta med anledning av proposition 1985/86:149

1985/86:535 av Jens Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att medel
för utplantering fastställs till det belopp som överenskommits mellan de
förhandlande parterna, dvs. 3 915 000 kr. och att fördelningen sker i enlighet
med förslaget från fiskets förhandlingsdelegation.

1985/86:536 av Karl-Anders Petersson och Pär Granstedt (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att
föreliggande förslag om utnyttjande av regleringsmedel ej får påverka
gällande bestämmelser beträffande havsfisket efter lax,

2. att riksdagen beslutar att regleringsmedel ej skall utnyttjas för s. k.
fördröjd utsättning av lax.

Motioner om vissa fiskefrågor väckta under allmänna
motionstiden 1986

1985/86:Jo402 av Ralf Lindström m. fl. (s, m, fp, c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
åtgärder vidtas för att ett begränsat ålfiske med åljärn åter skall tillåtas i
Blekinge östra skärgård.

1985/86:Jo403 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att
upphäva förbudet att sälja kräftor under vissa delar av året.

1985/86:Jo406 av Björn Samuelson och Alexander Chrisopoulos (vpk) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Vänerlaxprojektet som ett riksintresse,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för Vänerlaxprojektets
genomförande.

1985/86:Jo408 av Elving Andersson och Kjell A. Mattsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om prioritering av forskningsresurser till vattenbruksområdet,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om katastrofbistånd till musselodlare,

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om utvecklandet av ett havsbrukscentrum i Bohuslän,

4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om införande av ett vattenbrukslån,

5. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad

som i motionen anförts om att verksamheter inom vattenbruket (fisk-, 2

mussel-, skaldjurs- och algodlingar) generellt skall undantas från avgifter för
prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen,

6. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts angående en referensanläggning för miljöstudier.

1985/86:Jo409 av Ralf Lindström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär åtgärder för att skydda fiskodlares och skaldjursodlares
näringsverksamhet i enlighet med vad som anförts i motionen.

1985/86:Jo410 av Agne Hansson och Gösta Andersson (c) vari yrkas såvitt nu
är i fråga (yrkandena 1—3)

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts i motionen om förbehållen tillståndsrätt för vattenbruk till
bofasta skärgårdsbor som avser att bedriva verksamheten som binäring till
jordbruk, fiske och andra skärgårdsnäringar,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts i motionen om förutsättningarna för ett utvecklat vattenbruk vid
sydostkusten och på Öland,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om etablering av en beredningsindustri i Västervik för fisk
från Östersjön och en distributionskedja för fiskets produkter och för färsk
fisk.

1985/86:Jo412 av Lars Ernestam och Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om allmän fiskevårdsavgift att
användas till aktiva insatser för fiskevård.

1985/86:Jo416 av Magnus Persson m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av en sättfiskanläggning vid Norsälven,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av att ökade resurser skapas för att snabbt öka
inplanteringen av laxsmolt och öring i Vänern,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om stöd från statsmakternas sida för att tillsammans med
övriga intressenter förverkliga projektet Laxfond för Vänern,

4. att riksdagen uttalar sig för att återstående reproduktionsområden i
Vänern och dess biflöden ges ett lagstadgat skydd.

1985/86:Jo419 av Siw Persson och Kjell-Arne Welin (fp) vari yrkas att
riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförs om utredning av havskräftans situation i Kattegatt.

1985/86: Jo420 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) att riksdagen beslutar att
upphäva lagen (1985:138) om ändring i lagen (1950:596) om rätt till fiske.

1985/86:Jo421 av Paul Lestander (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en fiskodlingsanläggning
inom Överkalix kommun.

1985/86:Jo424 av Göthe Knutson m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i

JoU 1985/86:19

motionen anförs om projekt Laxfond för Vänern,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till finansiering av projektet
Laxfond för Vänern inom ramen för de medel som är tillgängliga för
regionalpolitiska projekt av liknande slag.

1985/86:Jo425 av Gullan Lindblad (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att
upphäva förbudet att sälja djupfrysta kräftor under vissa delar av året.

1985/86:Jo426 av Jens Eriksson (m) vari yrkas

1. att riksdagen bslutar att anslaget E 6 Bidrag till fiskets rationalisering
m. m. skall utgå enligt förslaget i budgetpropositionen men att fördelningen
görs flexibel så att till fraktstöd för foderfisk från Östersjön får användas upp
till 900 000 kr. och att det som ej utnyttjas av sammanlagt 2 600 000 kr.
används som premier vid skrotning av vissa äldre fiskefartyg,

2. att riksdagen beslutar att fraktstödet skall maximeras till 17 öre/kg.,

3. att riksdagen beslutar att fraktstöd för foderfisk från Östersjön skall
utgå när den transporteras med bil till Ängholmen oavsett fiskslag.

1985/86:Jo427 av Kjell Nordström m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts om behovet av stöd till
utökat laxfiske i Vänern och tillkomsten av en fiskodling i Gullspång.

1985/86:Jo429 av Bertil Jonasson m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att sjön Vänern
skall vara av riksintresse,

2. att riksdagen beslutar stödja projektet Laxfond för Vänern med
4 885 000 kr. för budgetåret 1986/87.

1985/86:Jo430 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om förslag med innebörden att det fria handredskapsfisket
på ostkusten avskaffas och ersätts med ett system med stora sammanhängande
fiskevårdsområden.

1985/86:Jo773 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkandena 3, 4 och 6)

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att svenskt fiske
bör bedrivas så att långsiktigt fiske och råvaruleverans till förädlingsindustrierna
tryggas och att kortsiktiga vinstintressen motverkas,

4. att riksdagen beslutar om att ett rapportsystem för fångad fisk görs
obligatoriskt,

6. att riksdagen beslutar att viktigare reproduktionsområden för sill och
andra kustlekande och ekonomiskt intressanta fiskarter skall kartläggas och
att förslag till skydd för dessa föreläggs riksdagen.

Utskottet

Utskottet behandlar i betänkandet proposition 1985/86:149 om reglering av
priserna på fisk m. m. jämte två motioner som väckts i anledning av
propositionen.

Vidare tas upp anslaget E 6. Bidrag till fiskets rationalisering jämte en i

JoU 1985/86:19

januari 1986 väckt motion om fraktstöd till foderfisk.

Utskottet har funnit lämpligt att i detta sammanhang även behandla ett
antal motioner om olika fiskefrågor, väckta under allmänna motionstiden i
januari 1986.

Reglering av priserna på fisk

Regeringen uppdrog den 5 december 1985 åt statens jordbruksnämnd att,
efter överläggningar med fiskets förhandlingsdelegation och nämndens
konsumentdelegation, avge förslag beträffande prisregleringen på fisk för
budgetåret 1986/87. Förslaget skulle utformas med utgångspunkt i de av
riksdagen beslutade riktlinjerna för prisregleringen på fisk. I uppdraget
erinrades om att jordbruksnämnden vid utformningen av förslaget bör
beakta att riktpunkten för prisregleringens finansiering är att den skall
bekostas inom ramen för regleringsekonomin. Vidare erinrade regeringen
om att förslaget bör främja en fortsatt inriktning av fisket mot fiskslag som
kan få en lönsam avsättning främst på den svenska marknaden för färskkonsumtion
och beredning.

I regeringens skrivelse preciserades uppdraget i olika avseenden. Bl. a.
skulle en särskild medelsram beräknas för fortsatt försöksverksamhet med
fördröjd utsättning av lax.

Jordbruksnämnden har i skrivelse den 6 februari 1986 avgett sina förslag
med anledning av uppdraget.

I proposition 1985/86:100 (bil. lis. 64) har regeringen föreslagit riksdagen
att för budgetåret 1986/87 till Prisreglerande åtgärder på fiskets område
anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr. Riksdagen har godkänt förslaget (JoU
13).

Jordbruksnämndens förslag har i stort biträtts av fiskets förhandlingsdelegation
och konsumentdelegationen.

Jordbruksministern biträder i huvudsak jordbruksnämndens förslag. Han
framhåller att förslaget har utformats i linje med gällande fiskeripolitik och i
enlighet med regeringens uppdrag så att regleringen i större utsträckning
skall stimulera till fiske av sådan fisk som kan få en lönsam avsättning.

Jordbruksnämnden har icke lämnat något förslag om fördröjd utsättning
av lax. I nämndens uppdrag ingick att efter samråd med fiskeristyrelsen
lämna förslag till disposition av medel för att bestrida kostnaderna för
utsättning av lax, annan laxfisk och ål och för fortsatt försöksverksamhet med
fördröjd utsättning av lax. Nämnden föreslår att 3 915 000 kr. av medel ur
prisregleringskassan används för att bestrida kostnaderna för utsättning av
fisk under regleringsåret 1986/87. Däremot har nämnden inte lämnat förslag
om medel för fördröjd utsättning av lax, men redovisar att fiskeristyrelsen
har förordat att 1,2 milj. kr. avsätts för detta ändamål för nästa år. Fiskets
förhandlingsdelegation har motsatt sig fiskeristyrelsens förslag med hänvisning
till att försöken skulle leda till en avveckling av havsfisket efter lax.

Jordbruksministern föreslår att 5 115 000 kr. avsätts för utsättning av lax,
annan laxfisk och ål inkl. försök med fördröjd utsättning av lax. Den närmare
användningen av dessa medel bör beslutas av fiskeristyrelsen.

Enligt motion 535 av Jens Eriksson (m) innebär överenskommelsen i

JoU 1985/86:19

jordbruksnämnden om avsättning av 3 915 000 kr. från prisregleringskassan
för utsättning av lax m. m. en kraftig uppräkning av medel för utplantering av
fisk jämfört med innevarande år. Parterna är överens om att ej anslå
prisregleringsmedel för utsättning enligt den s. k. delayed release-metoden,
anför motionären. Han yrkar därför att riksdagen skall besluta i enlighet med
jordbruksnämndens förslag vad gäller medelsanvisningen till utsättning. Ett
yrkande om att regleringsmedel icke skall utnyttjas för fördröjd utsättning av
lax återfinns i motion 536 av Karl-Anders Petersson och Pär Granstedt (c). I
motionen yrkas även att förslaget om utnyttjande av regleringsmedel icke får
påverka gällande bestämmelser beträffande havsfisket efter lax. Yrkandet
innebär ett avståndstagande från förslaget i laxutredningens betänkande (Ds
Jo 1984:5) Lax om att havsfisket efter lax skulle förbjudas utanför 12 sjömil
från den svenska kusten. Ett sådant förbud skulle omöjliggöra för de svenska
laxfiskarena att kunna fortsätta sin näring, anser motionärerna.

Riksdagen beslöt för ett år sedan om vissa frågor på fiskets område (prop.
1984/85:143, JoU 32). Därvid togs även ställning till laxutredningens förslag.
Utskottet sade sig i det sammanhanget se positivt på ansträngningar som görs
att genom införande av ny teknik för utsättning av laxungar pröva nya vägar
för laxfisket. Utskottet tillstyrkte därför utredningens förslag att stödja
vidareutvecklingen av pågående försök med fördröjd utsättning på andra
platser än de traditionella. Utskottet anslöt sig till jordbruksministerns
uppfattning att alla berörda parter måste medverka i åtgärder för att rädda
laxen. Vad gäller förslaget om laxfiskeförbud utanför 12-milsgränsen framhöll
jordbruksministern i propositionen att även om han var enig med
utredningen om behovet av begränsningar i havsfisket efter lax, ville han inte
förorda en svensk, ensidig begränsning. Utskottet anslöt sig till detta
uttalande. Utskottet kunde med hänsyn härtill och till att några redskapsbegränsningar
inte föreslogs icke finna fog för uppfattningen att prisregleringsmedel
icke borde användas för finansieringen av försöksverksamheten. Mot
den bakgrunden avslog riksdagen motionsyrkanden om att anslag till försök
med fördröjd utsättning av lax icke skulle utgå ur prisregleringskassan.

Enligt utskottets mening äger de överväganden som gjordes för ett år
sedan full giltighet även i dag. Utskottet biträder därför regeringens förslag
om avsättning av medel ur prisregleringskassan för utsättning av lax m. m.
inkl. försök med fördröjd utsättning av lax. Motionerna 535 och 536 avstyrks
således.

Jordbruksministern erinrar i propositionen om det bemyndigande som
riksdagen förra året gav regeringen att besluta att prisstöd tidigast fr. o. m.
den 1 januari 1986 inte skall lämnas till fiskeföretag som levererar till
förstahandsmottagare, som står utanför en organiserad samordning (prop.
1984/85:143, JoU 32, rskr. 298). Enligt propositionen har Sveriges fiskares
riksförbund beslutat om en sådan samordning och arbetet med att organisera
den pågår med sikte på att sätta den i kraft snarast i anslutning till den 1 juli
1986. Jordbruksministern har för avsikt att i annat sammanhang återkomma
till regeringen med förslag till bestämmelser som knyter prisregleringen till
samordningen.

I motion Jo773 yrkar Lars Werner m. fl. (vpk) att riksdagen beslutar om att
ett rapportsystem för fångad fisk görs obligatoriskt (yrkande 4). Enligt

JoU 1985/86:19

motionärerna måste fisket utformas så att långsiktig lönsamhet och fiskevård
gynnas och kortsiktigt vinstintresse bekämpas.

Riksdagen anslöt sig för ett år sedan till regeringens förslag om organiserad
samordning av förstahandsförsäljningen av fisk. Som framgår av det anförda
pågår ett arbete med att organisera en samordning. Enligt utskottets mening
kommer därmed syftet med nu berört yrkande i motion Jo773 att väsentligen
tillgodoses. Någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av yrkandet
påkallas således icke.

Utskottet har icke heller i övrigt någon erinran mot regeringens förslag.
Det tillstyrks således.

Nionde huvudtiteln

Anslaget E 6. Bidrag till fiskets rationalisering

Från anslaget lämnas bl. a. bidrag till investeringar i fiskeföretag, vid
fångstbegränsning, vid skada på fiskeredskap samt skrotningspremier för
äldre fiskefartyg som tas ur fiskeflottan. Vidare lämnas fraktstöd för
foderfisk från Östersjön enligt förordningen (1984:63) om prisreglering på
fiskets område. Jordbruksministern föreslår att det sammanlagda rambeloppet
för bidrag till fiskets rationalisering bör föras upp med oförändrat 8,5
milj. kr., varav högst 700 000 kr. som fraktstöd för foderfisk från Östersjön
och högst 1 900 000 kr. som premier vid skrotning av vissa äldre fiskefartyg.
Regeringen bör kunna jämka fördelningen mellan de olika ändamålen. För
utbetalning under anslaget beräknas 9 milj. kr.

I motion Jo426 anför Jens Eriksson (m) att fraktstödet för foderfisk bör
ökas något samt att det skall utgå oavsett fiskslag. Riksdagen bör höja stödet
till högst 17 öre/kg mot för närvarande högst 12 öre/kg. Fraktstödet bör enligt
motionen få användas upp till 900 000 kr. I så fall bör en motsvarande
minskning av rambeloppet för skrotningsbidraget ske, inom en sammanlagd
ram för de två ändamålen av 2,6 milj. kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om statsbidrag och anslag.

Utskottet finner de synpunkter som framförs i motion Jo426 beaktansvärda.
Som jordbruksministern anför bör regeringen kunna jämka fördelningen
mellan de olika ändamålen.

Utskottet biträder motionärernas yrkande om en höjning av stödet och en
jämkning av fördelningen mellan fraktstöd och skrotningsbidrag inom den
angivna ramen. Detta torde förutsätta viss ändring av förordningen (1984:63)
om prisreglering på fiskets område. I vad mån rambeloppet även medger en
utvidgning av stödet att omfatta alla fiskslag torde få bli föremål för
förhandlingar med fiskets organisationer.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionen bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

Övriga frågor på fiskets område

I det följande tar utskottet upp till behandling ett antal motioner på fiskets
område väckta under allmänna motionstiden i januari 1986.

JoU 1985/86:19

Ålfiske med åljärn

JoU 1985/86:19

I motion Jo402 av Ralf Lindström m. fl. (s, m, fp, c) konstateras att fiske med
ljuster är förbjudet och att de dispensmöjligheter som tidigare fanns numera
är avskaffade. Enligt motionärerna bör åtgärder vidtas för att ett begränsat
ålfiske med åljärn åter skall tillåtas i Blekinge östra skärgård. Den viktigaste
motiveringen torde vara ål järnsfiskets kulturella värde.

Enligt 14 § 2 st. fiskeriförordningen (1982:126) får fiske inte bedrivas med
harka, ljuster eller med huggkrok som är försedd med skaft, eller med andra
redskap med vilka fisk kan spetsas. I förarbetena till 1954 års fiskeristadga
anfördes att ljustring, särskilt blindhuggning, är förkastligt från fiskevårdssynpunkt.

Riksdagen har vid ett par tillfällen under senare år avslagit motioner om att
begränsad ålljustring åter bör tillåtas i Blekinge östra skärgård. Utskottet har
därvid framhållit att ljusterfiskets ekonomiska värde under senare år varit
ringa. Utskottet har icke ansett det rimligt att medge återinförandet av en
gammal fiskemetod av kulturella skäl eller med hänsyn till fritidssysselsättningssynpunkter
om fiskemetoden av fiskeexpertis anses olämplig från
fiskevårdssynpunkt.

Utskottet har icke funnit att motionärerna förebringat något material som
är ägnat att ändra utskottets tidigare ställningstagande. Motionen avstyrks.

Kräftor

I två motioner- Jo403 av Ylva Annerstedt (fp) och Jo425 av Gullan Lindblad
(m) - yrkas att förbudet under vissa delar av året mot saluförande av
djupfrysta kräftor upphävs. Enligt motionärerna bör folk få äta kräftor när
de vill under året.

Enligt fiskeriförordningen gäller att kräftor - färska som frysta - inte får
säljas under den tid av året då fiskeförbud och importförbud gäller, nämligen
från den 1 januari till och med andra onsdagen i augusti. Fiskeförbudet under
fredningstiden är motiverat av fiske vårdsskäl. Övriga förbud är motiverade
av kontrollskäl.

Utskottet ser ingen anledning att tillåta försäljning av djupfrysta kräftor
under den tid av året då kräftan är fredad av fiske vårdsskäl. Motionerna
avstyrks.

Fångsten av havskräfta har minskat drastiskt enligt motion Jo419 av Siv
Persson och Kjell-Arne Welin (fp). Rapporter förekommer om massdöd
bland havskräftorna på fångstplatserna. Som tänkbara orsaker nämns
övergödning av havsvattnet och möjliga miljögifter. Motionärerna begär en
utredning av havskräftans situation i Kattegatt.

Enligt vad utskottet erfarit har död havskräfta påträffats hösten 1985 i
södra Kattegatt. Detta tyder enligt fiskeristyrelsens biologer på att eutrofieringens
följder nu även drabbat havskräftan trots att denna lever på
tämligen djupa bottnar i Kattegatt. Utskottet har i annat sammanhang
behandlat de problem som sammanhänger med övergödningen av vattnet i
bl. a. Laholmsbukten. Som därvid framhållits (JoU 1985/86:13,17) kommer
Laholmsbukten och angränsande marker att förklaras som särskilt förore -

ningskänsligt område enligt 8 a § miljöskyddslagen (1969:387). Därmed
kommer enligt utskottets uppfattning bättre förutsättningar att finnas för att
man skall åstadkomma viss förbättring av vattenkvaliteten i denna del av
Kattegatt. I sammanhanget bör dock erinras om att vattnets kvalitet i
området är beroende av en rad hydrologiska faktorer som sammanhänger
med de olika ström- och föroreningsförhållandena i detta gränsvatten mellan
Östersjön och Nordsjön. Det må även nämnas att fisket efter havskräfta
intensifierats under senare år.Med hänsyn till att frågan om havskräftans
situation således är uppmärksammad av berörda myndigheter bör motionen
enligt utskottets uppfattning icke föranleda någon ytterligare riksdagens
åtgärd.

Laxfisket i Vänern

Vänern spelar en framträdande roll i fiskesammanhang. Den är artrikast
bland landets sjöar med inte mindre än 35 olika fiskarter. Den har flest
sikarter - 5 stycken - och den har landets mest snabbväxande och största
insjööring. Men framför allt är den ensam i landet om att hysa bestånd av
relikt atlantlax. Med relikt menas då en havslevande art som inspärrats i
sötvatten och anpassats till liv i sötvatten. Detta laxbestånd rymmer ett
delbestånd - gullspångslaxen - som anses vara en av de värdefullaste
laxfiskarna i världen. Vänerns naturliga förutsättningar för fiske är sålunda
goda.

En från biologisk synpunkt angelägen åtgärd är att restaurera de tidigare
bestånden av lax och öring i Vänern. Laxfisket i Vänern som under tidigare
sekler varit synnerligen rikt (år 1881 fångades 135 ton lax och öring i sjön)
drabbades hårt av kraftverksutbyggnadema. Bottennoteringen nåddes år
1973 då endast ett halvt ton lax fångades. Sedermera har genom omfattande
utsättningar en väsentlig ökning åstadkommits.

Lax- och öringbestånd från Gullspångsälven och Klarälven uppvisar
betydande inbördes skillnader. De har präglats av sina hemälvar.

Klarälvslaxen är relativt liten och utpräglad långvandrare för lek. Den går
ända till 35 mil upp i älven mot trakterna av Emunden och behöver hela
sommaren för vandringen. Den letar sig in i älvmynningen från början av juni
och leker i oktober-november. Ungarna stannar 3 år i älven före utvandringen,
sedan tillbringas 3 år i Vänern till könsmognaden, då laxen i genomsnitt
väger 3,1 kg. Maximivikten ligger omkring 5 kg. Rommen är liten, 8 100 st
per liter.

Gullspångslaxen är storvuxen och utgpräglad kortvandrare vid lek, den går
endast någon mil upp i älven. Den stiger därför mycket sent i älven, i oktober,
och leker i november-december. Ungarna stannar 1-2 år i älven och sedan
4-5 år i sjön. Vid könsmognaden är den därför stor, i genomsnitt 7,2 kg.
Maximivikten ligger över 18 kg. Den växer mycket snabbt och har i flera fall i
genomsnitt lagt på sig 4 kg per år. Rommen är stor, 4 800 st per liter.

Klarälvsöringen är den verklige långvandraren, som går upp till 40 mil i
Klarälven-Trysilälven. Den börjar uppsteget i älven redan i slutet av april,
härav benämning vårlax. Leken sker i oktober. Ungarna stannar 4 år i älven.
Efter ytterligare 2-3 år i Vänern är den lekmogen och väger då i genomsnitt
2,2 kg. Maximivikten rör sig om 6 kg. Rommen är liten, 8 700 st per liter.

JoU 1985/86:19

Gullspångsöringen är den störste av alla. Den är utpräglad kortvandrare
och stiger sent i älven i september-oktober. Leken sker ungefär vid
månadsskiftet oktober-november. Ungarna stannar 2 år i älven. Efter
ytterligare 3-5 år i Vänern är den könsmogen och håller då i genomsnitt 7,5
kg. Den kan bli mycket stor, maximivikten torde ligga på 22 kg. Tillväxten är
snabb. Rommen är stor, 5 400 st per liter.

Länsstyrelserna i Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län har tillsammans
organiserat ett utredningsprojekt kallat Laxfond för Vänern. Grundtanken
är att bättre ta till vara de resurer som Vänern och dess lax- och öringstammar
utgör. Vidare att fiskevård - som t. ex. utsättningar - är lönsam för samhället.

Projektgruppen har till uppdrag att utreda de biologiska, ekonomiska och
organisatoriska förutsättningarna för att väsentligt öka Vänerns lax- och
öringbestånd. Vidare skall projektet utreda möjligheterna för att utveckla en
fisketurism som väsentligt och varaktigt ökar sysselsättnings- coh rekreationsmöjligheterna
i Vänerområdet.

I projektet ingår bl. a.

att återställa vissa naturliga reproduktionsområden för Vänerns stammar
av lax och öring (översyn av gällande vattendomar som berör Vänern),
att förstärka skyddet av naturligt reproducerad lax och öring i fiskebestämmelserna
för Vänern,
att odla och sätta ut så stora mängder lax och öring i Vänern som det är
möjligt av biologiska och andra skäl,
att successivt utveckla en kommersiellt lönsam fisketurism i Vänernområdet,

att skapa förutsättningar för ökad lönsamhet i yrkesfiske och ökad
matfiskeodling i Vänern.

Fiskeristyrelsen har bidragit till projektarbetet med personella resurser
samt genom forskning och undersökningsarbeten. Vidare har fiskeristyrelsen
finanserat viss utsättning genom ianspråktagande av prisregleringsmedel.
I övrigt finansieras projektet av länsstyrelserna samt genom ianspråktagande
av bygdeavgifter enligt vattenlagen. Visst finansiellt bidrag har även
lämnats av Sveriges turistråd. Projektarbetet beräknas pågå till hösten 1986.

Med hänvisning till projektet har i motioner från fyra partier ställts
yrkanden om statligt stöd av skilda slag för att säkra ett positivt resultat.

I motionerna Jo406 av Björn Samuelson och Alexander Chrisopoulos
(vpk) och Jo429 av Bertil Jonasson m. fl. (c) yrkas att Vänerlaxen resp.
Vänern skall anses vara av riksintresse. Enligt motion Jo416 av Magnus
Persson m. fl. (s) bör återstående reproduktionsområden i Vänern med
biflöden ges lagstadgat skydd. Statliga resurstillskott till projektets genomförande
begärs i motionerna Jo406, Jo416, Jo424 av Göthe Knutson m. fl. (m)
och Jo429. I sistnämnda motion återfinns ett preciserat anslagsyrkande om
4 885 000 kr. för budgetåret 1986/87. Enligt motion Jo424 bör riksdagen
föreslå att projektet finansieras inom ramen för stöd till regionalpolitiska
projekt. Enligt motion Jo416 bör ett tillkännagivande avlåtas beträffande
behovet av en sättfiskanläggning i Norsälven. I motion Jo427 av Kjell
Nordström m. fl. (s) framhålls att en avelsplan bör upprättas för gullspångslaxen
och gullspångsöringen. En fiskodling bör inrättas i direkt anslutning till
Gullspångsälven.

JoU 1985/86:19

I motion Jo421 betonar Paul Lestander (vpk) behovet av en fiskodlingsanläggning
i Överkalix kommun, till stöd för ett ökat laxfiske i de fyra
outbyggda älvarna.

Utskottet får erinra om att det åligger fiskeristyrelsen att meddela föreskrifter
för fiskets vård och bedrivande vad gäller lax och öring även i
inlandsvattnen, enligt 5 § fiskeriförordningen (1982:126).

När det gäller yrkandet i motion Jo416 om skydd för återstående
reproduktionsområden i Vänern och dess tillflöden får utskottet anföra
följande.

I juni 1972 framhölls vid FN:s miljövårdskonferens i Stockholm vikten av
att bevara och skydda genetiskt material. De rekommendationer som
generalförsamlingen senare antog tillsändes regeringarna för åtgärd. De av
FN föreslagna åtgärderna berör hur varje land skall bevara och sköta
värdefulla genetiska resurser, dvs. inventera genetiska resurser, insamla och
dokumentera genetiskt material samt inrätta nationella och regionala
genbanker till skydd för de genetiska naturresurserna. Nordiska ministerrådet
tillsatte år 1980 en arbetsgrupp för genbanksfrågor beträffande fisk. I
september 1982 uppdrog regeringen åt fiskeristyrelsen att utreda frågan om
de svenska fiskbeståndens genetiska resurser samt att lämna förslag till
åtgärder för bevarande av dessa resurser. Därvid borde en inventering ske av
särskilt skyddsvärda arter och stammar. Fiskeristyrelsen redovisade uppdraget
i en rapport till regeringen: Bevarande av de svenska fiskbeståndens
genetiska resurser (1984-09-12). I rapporten framhålls att samtliga de fyra
lax- och öringstammarna i Vänern är ursprungliga fiskstammar med sådana
egenskaper att de bedömts ha mycket stort skyddsvärde från allmän
fiskesynpunkt och att de har mycket stor betydelse för landet (riksintresse).
Rapporten behandlades av riksdagen i samband med dess beslut om vissa
frågor på fiskets område våren 1985 (prop. 1984/85:143 JoU 32). Riksdagen
anslöt sig därvid till ett uttalande av jordbruksministern, att vissa av de
åtgärder som föreslagits av fiskeristyrelsen kunde sägas vara ett inslag i det
arbete för bevarande av laxbestånden som i övrigt föreslogs i propositionen
samt att ytterligare åtgärder för att bevara naturreproducerande fisk och dess
gener borde vidtas efter hand som det var lämpligt.

Några helt opåverkade naturbestånd av laxfiskar finns enligt vad utskottet
erfarit knappast kvar i Vänern. Genom att reproduktionen under en följd av
år i stor utsträckning skett genom odling anser man på forskarhåll att
stammarna utarmats genetiskt. De minst påverkade naturbestånden finns i
Gullspångsälven. Från fiskeribiologiskt håll framhålls emellertid att det
fortfarande torde vara möjligt att återställa den genetiska variationen inom
de olika lokala populationerna och samtidigt få bort hybrider genom ett
omsorgsfullt selektionsprogram.

Utskottet finner, mot bakgrund av vad som anförts i det föregående, att
det arbete som utförs i anslutning till projektet Laxfond för Vänern i
betydande utsträckning syftar till ett bevarande av de uppenbarligen hotade
naturliga laxfiskstammama i sjön och dess tillflöden. Ett sådant arbete ligger
i hög grad i linje med FN-uttalandet om bevarande av den genetiska
variationen och med de förslag som lagts fram i fiskeristyrelsens tidigare
citerade rapport vilka förslag även vunnit riksdagens bifall. Med hänsyn till

JoU 1985/86:19

de uppgifter som föreligger om utarmning av det genetiska materialet ter sig
enligt utskottets mening projektets genomförande för att bevara de rena
laxstammarna mycket angeläget. Med det anförda får syftet med motion
Jo416 i nu berört hänseende (yrkande 4) anses tillgodosett. Något särskilt
uttalande av riksdagen synes icke påkallat med anledning av yrkandet.

I ett par motioner framställs yrkanden om att Vänern resp. Vänerlaxen
skall anses som riksintresse. En likartad fråga har behandlats av utskottet i
yttrandet till bostadsutskottet över proposition 1985/86:3 om en lag om
hushållning med naturresurser m.m. (JoU 1985/86:3 y). Utskottet anförde
därvid med anledning av en motion följande:

Utskottet delar motionärernas åsikter att utveckling av vattenmiljön i
Vänern bör styras genom planer. Enligt utskottets uppfattning kommer
förutsättningarna härför att förbättras genom de regler som ges i PBL och
naturresurslagen. I 3 kap. 2 § förslaget till NRL är Vänern med öar och
strandområden upptagen bland de områden inom vilka turismens och
friluftslivets intressen särskilt skall beaktas. I andra kapitlet återfinns regler
om skydd för yrkesfisket - främst lek- och uppväxtområden samt landningsoch
fångstplatser - och av betydelse för vattenförsörjningen. Samtliga dessa
regler kan tillämpas i samband med planeringsarbetet för vattenkvaliteten i
Vänern. Motionens syfte synes således i väsentlig utsträckning tillgodosett
genom regeringens förslag. Någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning
av motionen synes med hänsyn härtill icke påkallad.

Vad utskottet anfört i yttrandet över NRL torde vara giltigt även i
förevarande sammanhang. Lagen om hushållning med naturresurser har
ännu icke behandlats färdigt av riksdagen. Någon ytterligare riksdagens
åtgärd med anledning av motionerna i nu berört avseende är enligt utskottets
mening därför icke påkallad.

I flera motioner begärs statliga resurstillskott till laxfondsprojektets
genomförande.

Projektarbetet syftar, som inledningsvis framhållits, framför allt till att öka
lax- och öringproduktionen i Vänern. Ökningen av fisket beräknas i första
hand komma sportfisket till godo, men även yrkesfisket torde komma att få
ökade fångster.

Utskottet har, då Vänerlaxen tidigare varit uppe till behandling i
riksdagen, framhållit att utsättning av lax och öring i Vänern ger mycket goda
återfångster. Det är mot den bakgrunden tillfredsställande att de olika
myndigheter och andra organisationer som har intressen i fisket i sjön gör en
samlad insats för att åstadkomma bättre fångstmöjligheter.

Utskottet får erinra om att projektet hittills finansierats genom utnyttjande
av medel från främst fiskeristyrelsens och länsstyrelsernas anslag. Enligt
uppgift från fiskeristyrelsen är något resursbehov icke akut under de
närmaste åren. Däremot menar man, med hänsyn till att projektet bygger på
en långsiktig planering, att garantier borde erhållas för att säkra finansieringen
under en inledande period, tills resultatet av intensifierad utsättning
erhålls i form av ökat fiske.

Utskottet är medvetet om att ett fullföljande av det aktuella projektet kan
komma att medföra ökade behov av finansiering under en period. Det torde
ankomma på fiskeristyrelsen att bevaka frågan i samband med den ordinarie

JoU 1985/86:19

budgetbehandlingen. När det gäller bevarande av de naturligt reproducerande
fiskstammarna synes det naturligt att även berörda kraftbolag deltar i
undanröjande av hindren för laxens och öringens vandringar. Med det
anförda synes syftet med hithörande yrkanden i motionerna Jo406, Jo416,
Jo424 och Jo429 i stort sett tillgodosett. Motionerna bör med hänsyn till det
anförda icke föranleda något särskilt uttalande av riksdagen.

Utskottet finner även att de yrkanden om sättfis kartläggningar i Norsälven
och Gullspångsälven som framställts i motionerna Jo416 resp. Jo427 bör
besvaras med hänvisning till projektarbetet. Frågan om lokalisering av
sättfiskanläggningar bör lämpligen bedömas av fiskeristyrelsen som har att
meddela föreskrifter om laxfiskets vård och bedrivande och som även har
ansvaret för erforderliga åtgärder för att bevara naturreproducerande fisk.

Vad utskottet anfört om fiskeristyrelsens ansvar för fiskutsättning i
naturreproducerande älvar är även ägnat att besvara yrkandet i motion Jo421
om en fiskodlingsanläggning i Överkalix. Motionen bör således icke föranleda
någon riksdagens ytterligare åtgärd.

Vattenbruk

I tre motioner yrkas på åtgärder till förmån för vattenbruket.

I motion Jo408 av Elving Andersson och Kjell A. Mattsson (c) yrkas på en
ökad satsning från statsmakternas sida på vattenbruket för att säkra en
fortsatt positiv utveckling av näringen. Det gäller på olika områden, bl. a.
genom medverkan till kapitalförsörjning och forskningsinsatser liksom ett
förenklat tillståndsförfarande. I motionen yrkas således att forskningsresurser
prioriteras till vattenbruksområdet (yrkande 1), att staten ställer upp med
ett särskilt katastrofbistånd till musselodlingsföretagen med anledning av att
försäljningsförbud införts vid upprepade tillfällen på grund av inträffade
matförgiftningsfall (yrkande 2), att ett havsbrukscentrum utvecklas i Lysekil
(yrkande 3), att utvecklingsfonderna ges möjligheter att lämna s. k. vattenbrukslån
(yrkande 4), att vattenbruket generellt skall undantas från avgifter
för prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen (yrkande 5) samt att en
referensanläggning för vattenbruk utses för att bygga upp en erforderlig
kunskap om denna typ av anläggningars miljöpåverkan i havet (yrkande 6).
Enligt motion Jo409 av Ralf Lindström m. fl. (s) inträffar det ibland att fisk
försvinner ur de kassar som den växer upp i. Motionärerna föreslår att
fiskodlare och skaldjursodlare i lag skall tillförsäkras rätten till fisk eller
skaldjur som förekommit från deras odlingar, intill 14 dagar efter rymningstillfället.
Riksdagen bör hemställa om åtgärder i denna riktning hos
regeringen. I motion Jo410 av Agne Hansson och Gösta Andersson (c)
framställs yrkande till förmån för en utveckling av fiskerinäringen vid
sydostkusten och på Öland. Bofasta skärgårdsbor som avser att driva
vattenbruk som binäring bör förbehållas tillståndsrätt vid tillståndsgivningen
(yrkande 1). Riksdagen bör rikta ett tillkännagivande till regeringen om
förutsättningarna för ett utvecklat vattenbruk i regionen (yrkande 2).

Utskottet får erinra om att riksdagen under de senaste åren vid flera
tillfällen har fattat viktiga beslut till förmån för vattenbruket. I anslutning till
forskningspropositionen våren 1984 beslöt riksdagen om samlade insatser för

JoU 1985/86:19

att främja odling av fisk och skaldjur för konsumtion i Sverige (prop.
1983/84:10, prop. 1983/84:107, JoU 1983/84:30). Fiskeristyrelsen och den
lokala fiskeriadministrationen gavs ett övergripande ansvar för verksamheten
på området. Ansvaret för samordning av forskningen och utvecklingsverksamheten
på området lades på skogs- och jordbrukets forskningsråd
(SJFR), som också tilldelades huvuddelen av de medel som anvisades för
ökade insatser. Riksdagen beslöt även att en särskild ledningsgrupp med
sakkunskap på området skulle knytas till forskningsrådet. I sammanhanget
uttalade utskottet även att i första hand befintliga forskningsstationer bör
utnyttjas för vattenbruksforskningen. SJFR har fått i uppdrag att upprätta ett
forskningsprogram för fisket och vattenbruket. En professur i vattenbruk har
inrättats vid lantbruksuniversitetet (prop. 1984/85:121, JoU 27). Vattenbruksfrågor
togs även upp till behandling i samband med riksdagens beslut
om vissa frågor på fiskets område våren 1985 (prop. 1984/85:143, JoU 32).

Flertalet av de frågor som väckts i motionerna Jo408 och Jo410 har således
helt nyligen varit föremål för ingående överväganden av riksdagen i samband
med behandlingen av regeringsförslag och motioner om vattenbruk. Riksdagen
har därvid besluta stödja vattenbruksnäringen i skilda avseenden såväl i
administrativt som i ekonomiskt hänseende. Vattenbruksforskningen har
givits en prioriterad ställning. I samband med besluten har förslag om
vattenbrukslån, befrielse från avgift för prövning och tillsyn enligt ML samt
inrättande av nya försöksanstalter för vattenbruket avslagits liksom ett
förslag om prioritering av vissa befolkningsgrupper vid beviljande av
rörelsetillstånd. Utskottet finner icke skäl att nu inta en annan ståndpunkt i
dessa frågor. När det gäller frågan om bistånd till musselodlare har utskottet
erfarit att visst bistånd lämnats av utvecklingsfonden i Göteborgs och Bohus
län. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo408 och Jo410 yrkandena
1 och 2.

Utskottet har erfarit att fiskeristyrelsen i cirkulärskrivelse 1985-11-11
föreslagit berörda länsstyrelser att med stöd av 6 § fiskeriförordningen
(1982:126) meddela föreskrifter om skyddszoner kring fiskodlingar och
andra vattenbruksanläggningar. Inom 100 meter från anläggningarna bör
sålunda råda förbud mot krokfiske. Därigenom tillgodoses i viss mån
yrkandet i motion Jo409 om skydd för fiskodlares och skaldjursodlares
näringsverksamhet. Även de frågor som i övrigt tas upp av motionärerna
torde vara föremål för tillsynsmyndighetens uppmärksamhet. Något särskilt
uttalande från riksdagens sida med anledning av motionen är därför icke
påkallat.

Östersjöfisket

I motion Jo773 av Lars Werner m. fl. (vpk) framhålls att svenskt fiske bör
bedrivas så att långsiktigt fiske och råvaruleverans till förädlingsindustrierna
tryggas och att kortsiktiga vinstintressen motverkas (yrkande 3). Reproduktionsområden
för sill och andra kustlekande och ekonomiskt intressanta
fiskarter bör kartläggas och förslag till skydd föreläggas riksdagen (yrkande
6).

Motionärernas yrkande om hur fisket skall bedrivas stämmer väl med de

JoU 1985/86:19

mål för fiskeripolitiken som riksdagen antog år 1978. Då framhölls bl. a. att
fisket inom de gränser som ges av en ansvarsfull hushållning med fisktillgångarna
skall bedrivas så effektivt som möjligt och fångsterna bestämmas av
möjligheterna till lönsam och stabil avsättning (se prop. 1984/85:143 s. 7).
Motionsyrkande 3 kan således besvaras med hänvisning till riksdagens
målsättning för fiskeripolitiken. Yrkandet om kartläggning av fiskarter torde
kunna besvaras med hänvisning till den undersökningsverksamhet som
fiskeristyrelsen bedriver. Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda
motionen såvitt nu är i fråga (yrkandena 3 och 6).

Enligt motion Jo410 (c) bör en beredningsindustri för fisk från Östersjön
etableras med statligt stöd i Västervik (yrkande 3).

Utskottet finner icke att det ankommer på riksdagen att ta initiativ i
hithörande frågor. Det torde närmast vara berörda näringsintressen och
kommunala organ som har att ta ställning i ärendet och efter utredning
eventuellt söka statliga bidrag.

Utskottet avstyrker motionen såvitt nu är i fråga (yrkande 3).

Allmän flskevårdsavgift

I motion Jo412 yrkar Lars Ernestam och Hugo Bergdahl (fp) att riksdagen
begär förslag om allmän fiskevårdsavgift att användas till aktiva insatser för
fiskevård. Motionärerna framhåller att de anslag som finns i budgeten är
otillräckliga för att täcka det stora behov som föreligger. Avgiften skulle
lämpligen kunna konstrueras enligt den modell som föreslogs av 1973 års
fiskevattensutredning och som förordats av sportfiskarnas organisation.

Utskottet får erinra om att motioner med samma inriktning tidigare har
avslagits av riksdagen, bl. a. i samband med 1981 års beslut om åtgärder för
att främja fritidsfisket (prop. 1980/81:153, JoU 29) då kostnaderna för
administration, kontroll och tillsyn ansågs svåra att beräkna, samt i samband
med 1985 års beslut om fritt handredskapsfiske. Utskottet har icke anledning
att inta en annan ståndpunkt med anledning av den nu aktuella motionen.
Motionen avstyrks.

Fritt handredskapsfiske

I motionerna Jo420 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) och Jo430 av Pär
Granstedt m. fl. (c) yrkas att det fria handredskapsfiske vid södra ostkusten
m. fl. områden som infördes för ett år sedan upphävs. Enligt förstnämnda
motion utgör beslutet att införa det fria handredskapsfisket ett exempel på
socialistiska framstötar. Enligt sistnämnda motion bör det fria handredskapsfisket
ersättas av ett system med sammanhängande fiskevårdsområden.

Utskottet får erinra om att riksdagen för ett år sedan infört fritt
handredskapsfiske i berörda områden genom en ändring av lagen (1950:596)
om rätt till fiske (prop. 1984/85:107, JoU 26). Utskottet finner att handredskapsfiskereformen
fyller ett angeläget behov. Erfarenheterna under det
gångna året har även givit vid handen att allmänhetens utvidgade fiskerätt på
det stora hela kunnat genomföras friktionsfritt. Utskottet avstyrker motionerna.

JoU 1985/86:19

Hemställan

JoU 1985/86:19

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1985/86:535 och 1985/86:536 medger att för tiden den 1
juli 1986 - den 30 juni 1987 reglering av priserna på fisk m. m. jämte
vad därmed hänger samman samt användningen av medel får ske
enligt de grunder som förordats i propositionen,

2. beträffande rapportsystem

att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo773 yrkande 4,

3. att riksdagen medger att under budetåret 1986/87 statsbidrag
beviljas till fiskets rationalisering med sammanlagt högst 8 500 000
kr.,

4. att riksdagen till Bidrag till fiskets rationalisering m. m. för
budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 9 000 000 kr.,

5. beträffande fraktstöd för foderfisk frän Östersjön

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1985/86:Jo426,

6. beträffande ålfiske med åljärn

att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo402,

7. beträffande saluförande av kräftor

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Jo403 och 1985/86:Jo425,

8. beträffande havskräftans situation
att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo419,

9. beträffande reproduktionsomräden i Vänern

att riksdagen lämnar motion 1985/86:Jo416 yrkande 4 utan ytterligare
åtgärd,

10. beträffande Vänerlaxen som riksintresse

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Jo406 yrkande 1 och 1985/
86:Jo429 yrkande 1,

11. beträffande laxfond för Vänern

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Jo406 yrkande 2, 1985/
86:Jo416 yrkandena 2 och 3, 1985/86:Jo424 och 1985/86:Jo429 yrkande
2,

12. beträffande sättfiskanläggningar

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Jo416 yrkande 1 och 1985/
86:Jo427,

13. beträffande fiskodlingsanläggning i Överkalix
att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo421,

14. beträffande vattenbruk

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Jo408 och 1985/86:Jo410
yrkandena 1 och 2,

15. beträffande skydd av fiskodlares näringsverksamhet

att riksdagen lämnar motion 1985/86:Jo409 utan ytterligare åtgärd,

16. beträffande Östersjöfisket

att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo773 yrkandena 3 och 6,

17. beträffande beredningsindustri

att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo410 yrkande 3,

18. beträffande allmän fiskevårdsavgift
att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo412,

19. beträffande fritt handredskapsfiske

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Jo420 och 1985/86:Jo430.

Stockholm den 29 april 1986
På jordbruksutskottets vägnar
Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Grethe Lundblad (s), Arne Andersson i
Ljung (m), Ove Karlsson (s), Lars Ernestam (fp), Martin Segerstedt (s),
Sven Eric Lorentzon (m), Jan Fransson (s), Margareta Winberg (s), Kerstin
Gellerman (fp), Åke Selberg (s), Lennart Brunander (c), John Andersson
(vpk), Ulf Lönnqvist (s) och Ingrid Hemmingsson (m).

Reservationer

1. Fördröjd utsättning av lax (mom. 1)

Karl Erik Olsson (c), Arne Andersson i Ljung (m), Lars Ernestam (fp), Sven
Eric Lorentzon (m), Kerstin Gellerman (fp), Lennart Brunander (c) och
Ingrid Hemmingsson (m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Riksdagen
beslöt” och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:
Utskottet biträder det förslag som jordbruksnämnden framlagt i samförstånd
med delegationerna, att 3,915 milj. kr. utgår ur prisregleringskassan
för att bestrida kostnader för utsättning av fisk under regleringsåret 1986/87.
Som framhålls i motion 535 innebär överenskommelsen en kraftig uppräkning
av medel för utplantering med tyngdpunkten lagd på utsättning av fisk i
insjöarna. Däremot bör medel ur regleringskassan inte användas för fördröjd
utsättning av lax. Utskottet kan heller inte biträda laxutredningens förslag att
en sådan fördröjd utsättning efter en övergångstid kombineras med ett
förbud mot havsfiske efter lax utanför 12 sjömil.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna 535 och 536
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag medger att för
tiden den 1 juli 1986-den 30 juni 1987 reglering av priserna på fisk
m. m. jämte vad därmed hänger samman samt användningen av medel
får ske enligt de grunder som förordats i propositionen, dock att i vad
gäller fördröjd utsättning av lax m. m. riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motionerna
1985/86:535 och 1985/86:536,

JoU 1985/86:19

2. Fraktstöd för foderfisk (mom. 5)

JoU 1985/86:19

Grethe Lundblad, Ove Karlsson, Martin Segerstedt, Jan Fransson, Margareta
Winberg, Åke Selberg och Ulf Lönnqvist (alla s) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 7 sorn börjar med ”Utskottet finner”
och slutar med ”till känna” bort ha följande lydelse:

Fraktstödet för fodersill som utgör bifångst vid konsumtionsfiske i
Östersjön och som landas vid den svenska östersjökusten och levereras till en
fiskmjölsfabrik på västkusten utgår med 12 öre per kg enligt förordningen
(1984:63) om prisreglering på fiskets område. Enligt vad utskottet erfarit
fiskas omkring 90 % av den foderfisk för vilken fraktstöd utgår av västkustfiskare.

Utskottet får i sammanhanget erinra om att regeringen biträtt jordbruksnämndens
förslag om en höjning av fraktstödet för foderfisk till fiskare vid
norra ostkusten från 12 öre per kg till högst 32 öre per kg inom en ram av
100 000 kr.

Motionärerna föreslår att de merkostnader som en höjning av fraktstödet
skulle medföra kompenseras genom en motsvarande minskning av anslagsramen
för skrotningsbidrag. Enligt utskottets mening skulle en sådan minskning
vara ägnad att motverka den rationalisering av fiskeflottan som är
önskvärd. Utskottet avstyrker motionen med hänvisning till det anförda.

dels utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande fraktstöd för foderfisk från Östersjön
att riksdagen avslår motion 1985/86:Jo426,

3. Ålfiske med åljärn (mom. 6)

Arne Andersson i Ljung (m) och Jan Fransson (s) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”Motionen avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner att ett bifall till motionen skulle ha betydelse för
befolkningens trivsel i Blekinge östra skärgård som är en utpräglad glesbygd.
Motionärernas uppfattning att det aktuella ålfisket mycket väl kan försvaras
från fiskevårdssynpunkt synes ha fog för sig. Regeringen bör därför låta
undersöka möjligheten att återinföra dispensmöjligheten för det ålfiske med
ål järn som åsyftas i motionen. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande ålfiske med åljärn

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1985/86:Jo402,

4. Fritthandredskapsfiske (mom. 19)

Karl Erik Olsson (c), Arne Andersson i Ljung (m), Lars Ernestam (fp), Sven
Eric Lorentzon (m), Kerstin Gellerman (fp), Lennart Brunander (c) och
Ingrid Hemmingsson (m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Utskottet får”
och slutar med ”avstyrker motionerna” bort ha följande lydelse:

Utskottet får erinra om att riksdagen våren 1985 genomdrev inskränkningar
i den enskilda fiskerätten trots starka, principiellt motiverade invändningar
från en stor minoritet.

Utskottet biträder de yrkanden som framförs i motionerna Jo420 och
Jo430 om upphävande av det fria handredskapsfisket som infördes genom
1985 års beslut. Regeringen bör således återkomma till riksdagen med förslag
härom. Därvid bör även förslag framläggas om inrättande av fiskevårdsområden
i enlighet med yrkandet i motion Jo430. Vad utskottet anfört med
anledning av motionerna bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande fritt handredskapsfiske
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motionerna 1985/86:Jo420 och 1985/
86:Jo430.

Särskilda yttranden

1. Fiskodlingsanläggning i Överkalix (mom. 13)

John Andersson (vpk) anför:

I vad gäller motion 1985/86: Jo421 om fiskodlingsanläggning i Överkalix utgår
jag ifrån att utskottets bedömning innefattar att området i Kalix älv får en
tillfredsställande lösning genom fiskeristyrelsens försorg och att medel i mån
av behov ställs till förfogande.

2. Allmän fiskevårdsavgift (morn. 18)

Lars Ernestam och Kerstin Gellerman (båda fp) anför:

Fiskevården har i dag helt otillräckliga resurser. Intresset bland sport- och
fritidsfiskare att lösa fiskekort har minskat när handredskapsfisket är fritt.
De minskade möjligheterna att bedriva fiskevård är ytterligare ett irritationsmoment
mellan fiskrättsinnehavare och fritidsfiskare utöver de tvångsvisa
åtgärder som införandet av det fria handredskapsfisket innebär.

1973 års fiskevattensutredning förordade en modell för fiskevårdsavgift.
Sportfiskarnas organisationer är mycket väl medvetna om de bristfälliga
resurser som finns för fiskevård och anser att en sådan avgift som undantar
barn och ungdomar skulle kunna ge fiskevården de resurser som erfordras.

Mot fiskevårdsavgiften har anförts att den skulle bli byråkratiskt uppbyggd
och att stora delar av avgifterna skulle åtgå för att täcka administrationskost -

JoU 1985/86:19

naderna. Sportfiskarna hänvisar till jaktvårdsavgiften och menar att det med
enkla rutiner som inte är kostnadskrävande skulle gå bra att genomföra
förslaget.

Vi anser att det hade varit av värde om utskottet i mer positiva ordalag
hade uttalat sig för att utreda förutsättningarna för en allmän fiskevårdsavgift.

JoU 1985/86:19

göteb Stockholm 1986 10877