om reglering av priserna på fisk, m.m. (prop. 1981/82:205) (Betänkande 1981/82:JoU41 Jordbruksutskottet)

JoU 1981/82:41

Jordbruksutskottets betänkande
1981/82:41

om reglering av priserna på fisk, m. m. (prop. 1981/82:205)
Propositionen

I proposition 1981/82:205 har regeringen (jordbruksdepartementet) föreslagit
riksdagen att

1. medge att för tiden den 1 juli 1982-den 30 juni 1983 reglering av
priserna på fisk m. m. jämte vad därmed hänger samman samt användningen
av medel får ske enligt de grunder som förordats i propositionen,

2. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1981/82 fatta beslut om
bidrag till utbyggnad och förbättring av Simrishamns fiskehamn med högst
10500000 kr. att utgå under budgetåren 1982/83-1985/86,

3. till Prisreglerande åtgärder på fiskets område för budgetåret 1982/83
anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.

I propositionen läggs fram förslag om reglering av priserna på fisk under
budgetåret 1982/83.

Dessutom föreslås bidrag till förbättring och utbyggnad av fiskehamnen i
Simrishamns kommun.

Motioner

Motion med anledning av propositionen

I motion 1981/82:2538 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas att riksdagen
hos regeringen hemställer om en plan för en stegvis höjning av livsmedelssubventionema
och dessa subventioners differentiering efter livsmedlens
näringsmässiga nytta, varvid fisk och fiskprodukter skall omfattas av subventionerna
i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motioner från allmänna motionstiden 1982
1 motion 1981/82:1135 (yrkande 5) av Eric Holmqvist m. fl. (s) yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om
åtgärder för att stärka sydkustfisket och fiskberedningsindustrin.

I motion 1981/82:1435 av Erik Johansson m.fl. (s) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till
fiskerinäringen i Kristianstads län.

I motion 1981/82:1445 av Ralf Lindström m.fl. (s) yrkas att riksdagen
beslutar begära att regeringen inför s.k. prisregleringsavgift på ål och
laxfiskar.

1 Riksdagen 1981182. 16 sami. Nr 41

JoU 1981/82:41

Utskottet

I detta betänkande behandlar utskottet proposition 1981/82:205 som dels
innehåller förslag om fiskprisregleringen under nästa budgetår, dels behandlar
frågan om bidrag till förbättring och utbyggnad av fiskehamnen i
Simrishamn. Med anledning av propositionen har väckts en motion. I
anslutning till behandlingen tar utskottet även upp några i januari 1982
väckta motioner.

Reglering av priserna på fisk m. m.

Riksdagen beslöt år 1978 om allmänna riktlinjer för fiskeripolitiken och
om nya riktlinjer för prisregleringen på fisk (prop. 1977/78:112, JoU 1977/
78:23, rskr 1977/78:272). Som mål för fiskeripolitiken och för prisregleringen
på fisk angavs därvid bl. a. att de som är sysselsatta i ett rationellt
bedrivet yrkesfiske kan uppnå en med jämförbara grupper likvärdig ekonomisk
och social standard liksom trygghet i arbetet samtidigt som konsumenterna
erbjuds fisk av god kvalitet till rimliga priser. De allmänna
riktlinjerna omfattar även ett produktionsmål, ett effektivitetskrav och ett
regionalpolitisk! mål.

Mot bakgrund av 1978 års beslut tillämpas ett nytt prisregleringssystem,
normprissystemet, fr. o. m. innevarande budgetår (prop. 1980/81:198, JoU
1980/81:37, rskr 1980/81:423). Formerna för det nya prisregleringssystemet
innebär i huvudsak att normpriser och normkvantiteter för olika
fiskslag fastställs av statsmakterna efter förslag av jordbruksnämnden.
Regleringen sker bl. a. genom utbetalande av pristillägg och överskottspriser.
Nämndens förslag föregås av överläggningar mellan jordbruksnämnden,
konsumentdelegationen och fiskets förhandlingsdelegation. Nivån
på normpriserna avvägs så att den i princip ger fisket kompensation för
ökade kostnader och fiskarna en rimlig ersättning för sitt arbete. Normkvantiteterna
anger för vilka kvantiteter pristillägg utgår och fastställs i
syfte att hindra att prisstödet leder till icke önskvärda överskott av konsumtionsfisk.

Prisregleringen finansieras i första hand med medel ur prisregleringskassan
för fisk. Till prisregleringskassan förs prisregleringsavgifter samt införsel-
och utförselavgifter på fisk m. m. Prisregleringsavgift tas ut på svenskfångad
saltvattensfisk och på importfisk av motsvarande slag med stöd av
lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets område. Avgiften är i regel 6%
av inköpspriset resp. av importvärdet.

Prisregleringen sker i avräkningsprisledet, dvs. det led där fiskarens
egen försäljning sker. Pristilläggets storlek beslutas av jordbruksnämnden
för regleringsperioder om fyra till fem veckor.

Regeringen uppdrog den 26 november 1981 åt statens jordbruksnämnd
att efter överläggningar med fiskets förhandlingsdelegation och nämndens
konsumentdelegation avge förslag beträffande prisregleringen på fisk un -

JoU 1981/82:41

der budgetåret 1982/83. Jordbruksnämnden har i skrivelse den 8 mars 1982
inkommit med sina förslag med anledning av uppdraget. Förslaget har
biträtts av de båda delegationerna.

I nämndens skrivelse redovisas en prognos om en ökning av torskfisket
från 43 000 ton år 1981 till 60 000 ton år 1982. För sill och strömming väntas
fångstutrymmet för år 1982 uppgå till ca 132000 ton vilket motsvarar 1981
års nivå.

Nämndens förslag går i korthet ut på en normprishöjning med 8 % vilken
bör fördelas så att priset för stor sill räknas upp med knappt 4 % och priset
på övriga i systemet ingående fiskslag med knappt 10%. Normkvantiteten
för sill sänks något, från 88000 ton till 86000 ton. För andra fiskslag
fastläggs ingen normkvantitet.

I skrivelsen framläggs också förslag om olika pristillägg, låginkomstsatsning
m. m. Vidare föreslår jordbruksnämnden att 3 milj. kr. skall utgå
från prisregleringskassan för att täcka kostnaderna för utsättning av laxfisk
och ål under budgetåret 1982/83.

De sammanlagda kostnaderna för regleringen under budgetåret 1982/83
inkl. administrations- och uppbördskostnader samt medel till utsättning av
ål och lax beräknas av jordbruksnämnden komma att uppgå till ca 98 milj.
kr. Jordbruksnämnden föreslår att dessa kostnader finansieras så att regleringsföreningen
Svensk fisk tillförs medel ur prisregleringskassan för fisk
och ur Svensk fisks konjunkturutjämningsfond. De sammanlagda tillgångarna
under budgetåret 1982/83 beräknas till ca 105 milj. kr.

Jordbruksministern anför i propositionen att han kan biträda de förslag i
fråga om prisregleringen på fisk under budgetåret 1982/83 som jordbruksnämnden
lagt fram efter överläggningar med fiskets förhandlingsdelegation
och nämndens konsumentdelegation.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag i detta avsnitt. Det
innebär bl. a. att prisregleringen för fisk under budgetåret 1982/83 utformas
så som nämnden har föreslagit, att föreslagna normpriser och föreslagen
normkvantitet fastställs samt att medel för finansieringen får användas
enligt de grunder som förordas i propositionen.

Jordbruksnämnden framhåller att förslaget till finansiering av prisregleringen
för det kommande verksamhetsåret innebär att tillgångarna i konjunkturutjämningsfonden
kommer att tömmas så gott som helt.

Som ovan anförts täcks bl. a. kostnaderna för utsättning av ål och laxfisk
med medel ur prisregleringskassan. Någon prisregleringsavgift tas inte ut
för dessa fiskslag. Jordbruksnämnden har heller inte bedömt möjligt att
införa en sådan avgift under nästkommande regleringsår. I första hand för
att finansiera utsättningskostnaderna samt kostnaderna för pristilläggen
för sötvattensfisk föreslår därför nämnden i samförstånd med de båda
delegationerna en höjning av den nuvarande prisregleringsavgiften från
6% till 7% från den 1 juli 1982. I skrivelsen anförs att nämnden är
medveten om de handelspolitiska synpunkter som torde läggas på en

JoU 1981/82:41

ytterligare höjning av prisregleringsavgiften. Nämnden har emellertid gjort
den bedömningen att i rådande statsfinansiella läge en sådan höjning är den
enda finansieringsform som står till buds om regleringen under 1982/83
skall kunna finansieras utan lån. Om regeringen finner det lämpligt att
tillämpa annan finansieringsform, t. ex. över statsbudgeten, har nämnden,
enligt skrivelsen, inget att erinra häremot.

Jordbruksministern kan icke biträda förslaget om en höjning av prisregleringsavgiften.
Han bedömer att jordbruksnämndens förslag om prisregleringen
på fisk under budgetåret 1982/83 ändå kan genomföras. Frågan om
vilka åtgärder som kan behöva vidtas om det visar sig att nuvarande
system för finansiering av normprissystemet och andra åtgärder inom
fiskprisregleringen inte är tillräckliga får tas upp när den kan bli aktuell.
Det ankommer på jordbruksnämnden att bevaka frågan och ta erforderliga
initiativ.

Utskottet får för sin del erinra om att det mål för fiskeripolitiken som
lades fast av riksdagen år 1978 bl. a. innebär att förutsättningar bör skapas
för att yrkesfiskarna kan få en standard som är likvärdig med den som
erbjuds jämförbara grupper samtidigt som konsumenterna skall erbjudas
fisk av god kvalitet till rimliga priser. Som jordbruksnämnden framhåller är
prisbildningen på sillmarknaden instabil. Osäkerheten har ökat sedan EG
återinfört silltullarna vilket kan få konsekvenser för den svenska exporten,
åtminstone på sikt. Risk föreligger således enligt utskottets bedömning för
att påfrestningarna på regleringssystemet kan bli minst av den storleksordning
som förutses av jordbruksnämnden. Å andra sidan bedöms priserna
på torsk komma att ligga kvar på en relativt hög nivå under det närmaste
året. Som jordbruksministern anför bör marknadsläget kunna utvecklas
något gynnsammare än som förutsatts varigenom behovet av medel skulle
bli mindre än beräknat. Utskottet vill gärna instämma i jordbruksministerns
bedömning. Med hänsyn till att bortemot två tredjedelar av den
sammanlagda svenska fångsten av sill och strömming exporteras till EG får
utskottet i detta sammanhang betona vikten av att Sverige förhandlingsvägen
når en uppgörelse med EG om en tillfredsställande lösning på sillexpo
rtproblemen.

Enligt utskottets mening kan man emellertid icke utesluta att det redan
under kommande regleringsperiod kan uppstå brist i regleringssystemet.
Som jordbruksministern framhåller är det i vart fall uppenbart att prisregleringskassan
och konjunkturutjämningsfonden kommer att vara i stort
sett tömda vid ingången av regleringsåret 1983/84.

Det finns således anledning att både på kortare och längre sikt överväga
frågan hur finansieringen av prisregleringen skall ske därest nu gällande
prisregleringsavgifter icke förslår att fullt ut täcka regleringssystemets
utgifter. Enligt 1978 års fiskeripolitiska beslut bör regleringen i första hand
bekostas inom ramen för regleringsekonomin. En höjning av prisregleringsavgiften
samt införande av prisregleringsavgift för ål och laxfisk ter

JoU 1981/82:41

sig mot den bakgrunden tänkbara. Utskottet utgår från att man från såväl
regeringens som jordbruksnämndens sida uppmärksamt följer utvecklingen
och i god tid förbereder ställningstagande beträffande ytterligare finansieringsbehov
därest sådant uppstår. Utskottet konstaterar i detta sammanhang
att Sverige - till skillnad från EG och till skillnad från vad som
gäller beträffande jordbrukets produkter - f. n. icke tillämpar gränsskydd
för fisk.

Propositionen föranleder i övrigt inget uttalande från utskottet i denna
del. Utskottet tillstyrker regeringens förslag att anvisa ett förslagsanslag av
1000 kr. till Prisreglerande åtgärder på fiskets område för nästa budgetår.

Enligt motion 1445 bör riksdagen begära att prisregleringsavgift införs på
ål och laxfisk. Som skäl härför anförs att många svenska fiskodlingsanläggningar
fått stora bekymmer. Motionärerna förutsätter att de medel avgiften
ger huvudsaklingen används för reproduktion. Förslaget får ses mot bakgrund
av vad som ovan anförts om finansieringen av prisregleringssystemet.
Det kan i och för sig med fog anföras att laxodlingen, som utgör en
förutsättning för det lönsamma laxfisket, bör finansieras genom en avgift i
konsumentledet. Ett motsvarande resonemang kan föras beträffande utsättning
av ål. Någon prisregleringsavgift för ål och laxfisk utgår icke f. n.
Jordbruksnämnden har som tidigare famhållits heller inte bedömt det möjligt
att införa sådan avgift under nästkommande regleringsår. Utskottet
utgår ifrån att frågan om finansieringen av utsättningen av lax och ål
behandlas i samband med de överväganden som enligt ovan får förutsättas
ske beträffande fiskprisregleringens fortsatta finansiering. Någon ytterligare
åtgärd med anledning av motionen synes därför icke påkallad.

Enligt motion 2538 bör riksdagen hos regeringen hemställa om en plan
för en stegvis höjning av livsmedelssubventionerna och dessa subventioners
differentiering efter livsmedlens näringsmässiga nytta. Vid den
föreslagna utvidgningen av subventionerna bör även fisk ingå. Fisk skall
därvid ges en förhållandevis hög subvention, anför motionärerna. Riksdagen
har vid flera tidigare tillfallen haft att ta ställning till liknande yrkanden
utan att dessa dock föranlett någon åtgärd från riksdagens sida. I samband
med behandlingen av fiskprisregleringen år 1980 framhöll utskottet att
såväl prisregleringssystemet som bestämmelserna rörande statligt stöd till
fiskets rationalisering i sig innebar en inte obetydlig statlig subventionering
på förevarande område (JoU 1979/80:46). Vid behandlingen av motsvarande
ärende vid förra riksmötet instämde utskottet såtillvida med motionärerna
som att det enligt utskottets mening torde råda allmän enighet om att
konsumtionen av fisk i landet bör uppmuntras. Dock var utskottet icke
berett förorda att subventionerna utsträcks att omfatta nya varuslag i ett
läge då riksdagen av finansiella skäl beslutat minska utgående livsmedelssubventioner
(JoU 1980/81:37). Vad utskottet sålunda anfört äger enligt
utskottets uppfattning giltighet även i dagens situation. Motionen avstyrks
således.

JoU 1981/82:41

Statligt stöd till utbyggnad och förbättring av Simrishamns fiskehamn
m. m.

Enligt kungörelsen (1971:384, ändrad 1980: 366) om statsbidrag till fiskehamnar
utgår bidrag till anläggning eller förbättring av hamn som behövs
för yrkesfisket. Bidrag lämnas med ett belopp som motsvarar högst 50%,
eller om särskilda skäl föreligger, högst 90% av anläggnings- eller förbättringskostnaden.
Bidrag utgår från anslaget Bidrag till fiskehamnar m. m.
under tionde huvudtiteln. För innevarande budgetår har 5 267 000 kr. anvisats
för ändamålet. Ett lika stort belopp har anvisats för nästa budgetår
(prop. 1981/82:100 bil. 13 s. 63, JoU 1981/82:21 p. 27, rskr 1981/82:195).

I propositionen anmäls att Simrishamns kommun ansökt om högsta
möjliga statsbidrag till utbyggnads- och förbättringsarbeten i hamnen som
omfattar såväl fritidsbåts- som fiskehamn. Kostnaden har preliminärt beräknats
till 40 milj. kr. varav 28,9 milj. kr. skulle belöpa sig på fiskehamnsdelen.
Fiskeristyrelsen har tillstyrkt att statsbidrag utgår med ca 10.5 milj.
kr. fr. o. m. budgetåret 1983/84.

Jordbruksministern anför att statligt stöd till en utbyggnad och förbättring
av Simrishamns fiskehamn är motiverat. Förutsättningarna för fiske i
Östersjön med Simrishamn som landningsplats är goda. Simrishamns
hamn är väl belägen i förhållande till fångstplatserna. Från energihushållningssynpunkt
faster jordbruksministern stor vikt vid detta. Staten har
under senare år i betydande utsträckning lämnat stöd till utvecklingen av
fisket och fiskberedningsindustrin i området. Dessa insatser bör följas upp
med iordningställande av en väl dimensionerad och ändamålsenlig fiskehamn.
Även regionalpolitiska skäl talar för en utbyggnad av fiskehamnen.
För att inte hindra en lämplig takt i utbyggnaden av landets fiskehamnar i
övrigt bör bidraget till Simrishamns fiskehamn fördelas på en fyraårsperiod
med början redan budgetåret 1982/83. Regeringen begär därför riksdagens
bemyndigande att under innevarande budgetår få fatta beslut om statligt
stöd till utbyggnad och förbättring av Simrishamns fiskehamn som innebär
åtaganden om sammanlagt högst 10,5 milj. kr. under budgetåren 1982/83 —
1985/86. Lämnas sådant bemyndigande ankommer det på regeringen att
meddela de närmare föreskrifter som behövs.

Utskottet ansluter sig till jordbruksministerns bedömning att ett statligt
stöd till utbyggnad och förbättring av Simrishamns fiskehamn är motiverat.
Utskottet tillstyrker således att regeringen bemyndigas att besluta
om ett sådant stöd i enlighet med regeringens förslag.

I motionerna 1135 och 1435 yrkas på stöd åt fisket i Skåne resp. Kristianstads
län. Enligt motionerna är det angeläget att staten engagerar sig i
Östersjöfiskets problem för bl. a. utbyggnad av fiskehamnarna och beredningsindustrin.
Exporten av beredd fisk till EG-ländema bör underlättas.
Vidare bör ett tillämpningsinriktat forskningsinstitut förläggas till Simrishamn.

Motionernas krav på stöd åt hamnutbyggnad får anses tillgodosett ge -

JoU 1981/82:41

nom regeringens förslag om stöd till utbyggnad och förbättring av hamnen i
Simrishamn som utskottet nyss tillstyrkt. Beträffande förslaget om lån till
investering i fiskberedningsindustrin får utskottet hänvisa till vad som
anfördes vid behandlingen av ett likartat motionsyrkande vid fjolårets
riksmöte. Utskottet framhöll då bl. a. att dåvarande resurser för beviljande
av lån och lånegarantier till fiskberedningsindustrin enligt fiskeristyrelsens
bedömning dittills hade varit i stort sett tillräckliga för att finansiera de
investeringar som av styrelsen bedömts som bärkraftiga. I väsentlig utsträckning
hade det varit producentkooperativa företag som sökt och
erhållit stöd för sina investeringar i beredningsindustrin (JoU 1980/81: 37).
Under det innevarande budgetåret har en betydande ytterligare upprustning
av beredningsindustrin ägt rum. När det gäller exportproblemen får
utskottet hänvisa till vad som anförts i det föregående om vikten att
uppgörelse nås med EG om en lösning av de problem som kan uppstå
genom att EG återinfört silltullama.

I motionerna föreslås även att ett tillämpningsinriktat forskningsinstitut
inrättas. Enligt utskottets mening kan det finnas skäl att överväga en
förstärkning av fiskeriforskningen genom att ytterligare kompetens tillförs
beträffande tillämpad forskning, bl. a. när det gäller fångstmetoder, redskap
och beredningsmetoder. Regeringen har nyligen uppdragit åt skogsoch
jordbrukets forskningsråd att efter samråd med fiskeristyrelsen och
andra berörda organ före den 1 oktober 1982 utreda behovet av fiskeriforskning
m.m. Utskottet utgår från att frågan om den tillämpningsinriktade
fiskeriforskningen kommer att beaktas i detta sammanhang.

Som framgår av den lämnade redovisningen kan motionernas syfte i
stort sett anses tillgodosett genom åtgärder och utredningar som redan
vidtagits eller beslutats. Någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning
av motionerna 1135 i nu berört hänseende och 1435 erfordras enligt
utskottets uppfattning icke.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande reglering av priserna på fisk under tiden den I juli
1982—den 30 juni 1983

att riksdagen godkänner regeringens förslag enligt de grunder
som förordats i propositionen,

2. att riksdagen till Prisreglerande åtgärder på fiskets område för
budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

3. beträffande prisregleringsavgift på ål och laxfisk

att riksdagen lämnar motion 1981/82:1445 utan ytterligare åtgärd,

4. beträffande plan för höjning av livsmedelssubventionerna
att riksdagen avslår motion 1981/82:2358,

JoU 1981/82:41

5. beträffande utbyggnad och förbättring av Simrishamns fiskehamn att

riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1981/
82 fatta beslut om bidrag med högst 10500000 kr. att utgå under
budgetåren 1982/83-1985/86,

6. beträffande stöd åt fisket i Skåne

att riksdagen lämnar motionerna 1981/82:1135 yrkande 5 och
1981/82:1435 utan ytterligare åtgärd.

Stockholm den 25 maj 1982

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c), Boije Stensson (fp), Grethe Lundblad
(s),* Hans Wachtmeister (m). Åke Wictorsson (s), Gunnar Olsson (s),
Sven Eric Lorentzon (m), Håkan Strömberg (s). Märta Fredrikson (c),
Martin Segerstedt (s), Esse Petersson (fp), Lennart Brunander (c). Jan
Fransson (s),* Ingvar Eriksson (m)* och Margareta Winberg (s).*

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982