om reglering av priserna på fisk, m.m., (prop. 1980/81:198) (Betänkande 1980/81:JoU37 Jordbruksutskottet)

JoU 1980/81:37

Jordbruksutskottets betänkande
1980/81:37

om reglering av priserna på fisk, m. m., (prop. 1980/81:198)
Propositionen

I proposition 1980/81:198 har regeringen (jordbruksdepartementet) föreslagit
riksdagen att

1. medge att för tiden intill den 1 juli 1982 reglering av priserna på fisk
m. m. jämte vad därmed hänger samman samt användningen av medel får
ske enligt de grunder som förordats i propositionen,

2. godkänna de i propositionen förordade grunderna för bidrag vid frakt
av foderfisk från Östersjön,

3. medge att under budgetåret 1981/82 statsbidrag beviljas till fiskets
rationalisering med sammanlagt högst 6 000 000 kr.,

4. till Bidrag till fiskets rationalisering m. m. för budgetåret 1981/82
utöver redan anvisat förslagsanslag anvisa ytterligare 1 000 000 kr.,

5. till Prisreglerande åtgärder på fiskets område för budgetåret 1981/82
anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

I propositionen läggs fram förslag om reglering av priserna på fisk under
budgetåret 1981/82. Vidare lämnas en redogörelse för regleringen under
andra hälften av budgetåret 1980/81. Dessutom läggs fram förslag om
fraktstöd för foderfisk från Östersjön.

Motioner

Utskottet har i detta betänkande behandlat

dels den under allmänna motionstiden 1981 väckta motionen

1980/81:1009 av Erik Johansson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av
ökade resurser till fiskerinäringen i Skåne och av behovet av ökade
forskningsinsatser på fiskets område,

dels den med anledning av propositionen väckta motionen

1980/81:2203 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om att livsmedelssubventionerna skall differentieras
med utgångspunkt i resp. livsmedels värde ur näringssynpunkt och att fisk
och fiskprodukter härvid skall omfattas av subventionerna.

1 Riksdagen 1980181. 16 sami. Nr 37

JoU 1980/81:37

Utskottet

Det nya prisregleringssystemet för fisk

I propositionen föreslås att det nya system för prisreglering på fisk, det
s. k. normprissystemet, som antagits genom 1978 och 1980 års riksdagsbeslut,
skall börja tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1981. Därvid hänvisas till att
statens jordbruksnämnd nått en överenskommelse om prisregleringen under
perioden den 1 juli 1981 - den 30 juni 1982, efter överläggningar med fiskets
förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen. Jordbruksministern
biträder de förslag i fråga om prisregleringen på fisk under budgetåret
1981/82 och den tekniska tillämpningen av systemet som jordbruksnämnden
lagt fram efter dessa överläggningar.

Utskottet får erinra om att riksdagen år 1978 beslöt om nya riktlinjer för
prisregleringen på fisk (prop. 1977/78:112, JoU 1977/78:23, rskr 1977/
78:272). Enligt detta beslut skulle de nya riktlinjerna kunna tillämpas tidigast
fr. o. m. budgetåret 1979/80. Införandet uppsköts dock på förslag av Sveriges
fiskares riksförbund. En särskild arbetsgrupp tillsattes för att utarbeta regler
för den tekniska utformningen av det nya prisregleringssystemet. Arbetsgruppen
avlämnade sitt förslag i december 1979. Riksdagen fattade år 1980
beslut om de allmänna riktlinjerna för den tekniska utformningen av
systemet i huvudsaklig överensstämmelse med arbetsgruppens förslag.
Samtidigt beslöt riksdagen på förslag av regeringen att de dittills tillämpade
grunderna för prisreglering övergångsvis skulle få tillämpas. Regeringen
bemyndigades att besluta om prisregleringen på fisk under andra hälften av
budgetåret 1980/81 sedan jordbruksnämnden avgivit förslag härom efter
överläggningar hösten 1980 (prop. 1979/80:169, JoU 1979/80:46, rskr
1979/80:365).

De överläggningar som fördes i jordbruksnämnden under hösten 1980
ledde inte till sådant resultat att det nya prisregleringssystemet kunde träda i
kraft den 1 januari 1981. Regeringen beslöt därför om en ytterligare
förlängning fram till den 30 juni 1981 av gällande prisregleringssystem.
Genom den inledningsvis nämnda överenskommelsen i jordbruksnämnden
föreligger numera förutsättningar för ikraftträdande av prisregleringssystemet
i enlighet med 1978 års beslut.

Som målsättning för fiskeripolitiken och för prisregleringen på fisk anges i
riksdagens beslut år 1978 bl. a. att de som är sysselsatta i ett rationellt
bedrivet yrkesfiske kan uppnå en med jämförbara grupper likvärdig
ekonomisk och social standard liksom trygghet i arbetet samtidigt som
konsumenterna erbjuds fisk av god kvalitet till rimliga priser.

Riksdagsbeslutet innebär också att fiskets organisationer ges möjlighet att
överlägga med statens jordbruksnämnd och konsumentdelegationen om en
prisnivå för fisk så avvägd att den i princip ger fisket kompensation för ökade
kostnader och fiskarna en rimlig ersättning för sitt arbete. Härigenom får
fisket också en i princip motsvarande ställning som jordbruket har haft sedan
lång tid.

JoU 1980/81:37

Formerna för det nya prisregleringssystemet innebär i huvudsak att
normpriser och normkvantiteter för olika fiskslag fastställs av statsmakterna
efter förslag av jordbruksnämnden. Nämndens förslag föregås av de
överläggningar som nyss berörts.

Regleringen sker bl. a. genom utbetalande av pristillägg och överskottspriser.
En lägsta prisnivå skall som hittills upprätthållas för den fisk som säljs
på marknaden. Fisk som inte kan säljas till lägstapris skall övertas av
regleringsföreningen Svensk fisk. För dessa överskott betalar föreningen ett
s. k. överskottspris.

I propositionen föreslår jordbruksministern att följande normpriser
fastställs i enlighet med jordbruksnämndens förslag:

Fiskslag/normprisgrupp	Normpris (kr./kg)
Sill/strömming, stor	2:70
Sill/strömming, liten	1:95
Torsk	3:51
Kokräka	27:00
Övriggrupp I1	4:65
Övriggrupp II2	5:75
Övriggrupp III3	11:55
Övriggrupp IV4	2:35

11 övriggrupp I ingår gråsej, vitling, sandskädda och pigghaj.

2 I övriggrupp II ingår kolja, rödspotta, havskatt och lyrtorsk.

3 I övriggrupp III ingår kummel, rödtunga och bergtunga.

41 övriggrupp IV ingår lubb, skrubba och horngädda.

Utskottet vill uttrycka sin tillfredsställelse över att de ingående överläggningar
som förts mellan parterna i jordbruksnämnden nu kunnat föras i hamn
och resulterat i en överenskommelse om regleringen av fiskpriserna. Därmed
kommer normprissystemet i enlighet med riksdagens beslut år 1978 att börja
tillämpas den 1 juli 1981. Genom att överenskommelse nu träffats får fisket
en i princip motsvarande ställning inom sitt område som jordbruket haft
inom sitt sedan lång tid. Fiskets organisationer ges möjlighet att överlägga
om fiskprisnivån med statens jordbruksnämnd och konsumentdelegationen.
För yrkesfiskarna innebär det nya systemet en ökad trygghet och möjlighet
att nå en standard som är likvärdig med jämförbara gruppers. För
konsumenterna betyder det att de kan erbjudas fisk av god kvalitet till rimliga
priser. Förutsättningar finns hädanefter för att folkhushållet i ökad
utsträckning skall kunna utnyttja den resurs som fisken utgör.

Propositionen föranleder i övrigt ingen kommentar från utskottets sida.
Regeringens förslag tillstyrks.

JoU 1980/81:37

Utskottet övergår därmed till att behandla två motioner varav en väckts
med anledning av propositionen och en under den allmänna motionstiden i
januari 1981.

I en partimotion 2203 från vänsterpartiet kommunisterna föreslås att
livsmedelssubventionerna differentieras med hänsyn till näringsmässiga
kvaliteter hos livsmedlen. I det sammanhanget förordas subventioner också
på fisk vilket från näringssyspunkt torde vara att föredra framför vissa andra
livsmedel. Hänvisning görs till motion 1980/81:2196 som väckts med
anledning av förslaget till prisreglering på jordbrukets produkter. I
sistnämnda motion föreslås ett upptrappningsprogram för livsmedelssubventionerna
till en nivå då momsen på livsmedel går tillbaka till konsumenterna.

Utskottet vill i detta sammanhang hänvisa till vad det anfört med anledning
av motion 2196 i betänkandet JoU 1980/81:36 om reglering av priserna på
jordbruksprodukter m. m. Utskottet har därvid erinrat om att riksdagen
nyligen godkänt regeringens förslag om viss minskning av livsmedelssubventionerna.
I enlighet härmed har utskottet förordat att riksdagen lämnar
förslagen i motionen om upptrappning av subventionerna utan åtgärd. Det
må vidare erinras om att riksdagen vid fjolårets behandling av fiskprisregleringen
hade att ta ställning till ett motionsyrkande från vpk att fiskkonsumtionen
skulle främjas genom att fisk räknas in bland de baslivsmedel som bör
subventioneras med statliga medel (prop. 1979/80:169, JoU 1979/80:46, rskr
1979/80:365). Utskottet framhöll bl. a. att såväl prisregleringssystemet som
bestämmelserna rörande statligt stöd till fiskets rationalisering i sig innebar
en inte obetydlig statlig subventionering på förevarande område. Motionen
föranledde icke någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet får i detta sammanhang framhålla att fisk självfallet får anses
ingå bland baslivsmedlen. Näringsfysiologiskt torde det också råda allmän
enighet om att konsumtionen av fisk i landet bör uppmuntras. Så till vida
instämmer utskottet med motionärernas bedömning. Utskottet vill emellertid
samtidigt framhålla att fisk inte är det enda baslivsmedel som icke
subventioneras enligt nuvarande regler. Som i annat sammanhang framhållits
ankommer det på regeringen att besluta om livsmedelssubventionernas
utformning. Utskottet är för sin del inte berett förorda att subventionerna
utsträcks att omfatta nya varuslag i ett läge då riksdagen av finansiella skäl
beslutat minska utgående subventionsbelopp. Motionen bör med hänvisning
till vad sålunda anförts icke föranleda någon riksdagens ytterligare
åtgärd.

I motion 1009 berörs särskilt förhållande inom fisket vid vår sydkust. I
motionen påyrkas sålunda ökade resurser till fiskerinäringen i Skåne.
Fiskeflottan är enligt motionärerna i stort behov av förnyelse. Ett livskraftigt
fiske måste vidare ha avsättningsmöjligheter vilket i sin tur förutsätter att
kapacitet finns för vidareutveckling av fångsterna. En mottagnings- och
distributionsapparat behövs också för att fiskets produkter snabbt och

JoU 1980/81:37

effektivt skall kunna föras till förädlingsindustrier och konsumenter. Med
hänsyn härtill bör enligt motionärerna ökade statliga medel anvisas för
utbyggnad av fiskehamnarna på sydkusten. Möjligheterna att erhålla lån till
utbyggnaden av beredningsindustrin bör förbättras. De producentkooperativa
organisationerna på fiskets område bör få spela en större roll i vad gäller
beredning och försäljning av fisk. Slutligen bör enligt motionen forskningen
om fisket byggas ut och gällande bestämmelser för export av beredd fisk till
EG-länderna ses över.

Utskottet vill med anledning av motionen framhålla vikten av att det
svenska yrkesfisket utvecklas på ett tillfredsställande sätt. Den i förevarande
betänkande behandlade propositionen är uttryck för en ny och aktiv
fiskeripolitik, såsom denna utformats genom 1978 års riksdagsbeslut.
Utskottet finner även anledning erinra om att en viss tyngdpunktsförskjutning
ägt rum i det svenska fisket under senare tid mot Östersjön där
Simrishamn kommit att bli den fiskehamn som har den största landningen av
fisk i landet. Utskottet finner det därför naturligt att Östersjöfisket kommer i
åtnjutande av en betydande del av stödet till fisket. Det må i sammanhanget
nämnas att en fjärdedel av det statliga rationaliseringsstödet till beredningsindustrin
under 1979 och 1980 gått till företag i Kristianstads län. Väsentliga
bidrag har också lämnats beredningsindustrin i Blekinge län.

När det så gäller de olika frågor som rests i motionen får utskottet
framhålla följande.

Anslaget Bidrag till fiskehamnar m. m. erhöll en väsentlig förstärkning vid
budgetprövningen under fjolårets riksmöte (prop. 1979/80:100, JoU 1979/
80:29, rksr 1979/80:195). I samband därmed behandlades motioner om
ökade medel till bl. a. fiskehamnar i vissa regioner. Utskottet uttalade att
frågor om stöd till byggande och förbättring av fiskehamnar liksom dittills
borde bedömas mot bakgrund av hamnarnas betydelse för fiskerinäringens
utveckling inom regionen i fråga. Det ankom på fiskeristyrelsen att göra de
prioriteringar som krävdes. Det slutliga avgörandet i dessa frågor borde
enligt utskottets mening alltjämt åvila regeringen. Utskottet anslöt sig även
till ett uttalande i propositionen att fiskeristyrelsen årligen borde upprätta en
plan för statsbidragsgivningen under de närmaste åren. Med hänvisning
härtill och till att berörda länsstyrelser yttrat sig över en utredning som
fiskeristyrelsen framlagt om fiskehamnar ansåg utskottet att det fanns
anledning anta att de regionala synpunkterna skulle komma att ingå i
underlaget för kommande överväganden i frågan utan något särskilt
påpekande från riksdagens sida. Motionerna föranledde med hänvisning till
det anförda icke någon riksdagens ytterligare åtgärd. Utskottet anser att de
överväganden som ledde fram till detta beslut för ett år sedan alltjämt äger
giltighet.

Enligt motionen är fiskeflottan i behov av förnyelse. Utskottet instämmer
med motionärerna att andelen omoderna fartyg i den svenska fiskeflottan
utgör en anledning till bekymmer. I detta sammanhang må erinras om att

JoU 1980/81:37

riksdagen i samband med antagandet av tilläggsbudet III till statsbudgeten
för budgetåret 1980/81 på förslag av regeringen infört ett kondemneringssystem
för att underlätta anpassningen av fiskeflottan efter tidens krav.
Enligt beslutet skall statsbidrag kunna beviljas till skrotning, upphuggning
eller försäljning till utlandet av omoderna fiskeskepp (prop. 1980/81:125,
JoU 1980/81:30, rskr 1980/81:337). Utskottet anser att utfallet av detta
kondemneringssystem, som ännu icke hunnit omsättas i en författning, skall
avvaktas innan ställning tas till om ytterligare stöd till förnyelse av
fiskeflottan bör komma till stånd.

I motionen efterlyses förbättrade möjligheter att erhålla lån till utbyggnad
av beredningsindustrin. De producentkooperativa organisationerna bör
vidare få spela en större roll i vad gäller beredning och försäljning av fisk.
Bestämmelserna för export av beredd fisk till EG-länderna bör också enligt
motionärerna ses över i syfte att öka exporten dit. Utskottet har med
anledning härav inhämtat följande. Nuvarande resurser för beviljande av lån
och lånegarantier till fiskberedningsindustrin har enligt fiskeristyrelsens
bedömning hittills varit i stort sett tillräckliga för att finansiera de
investeringar som av styrelsen bedömts som bärkraftiga. I väsentlig
utsträckning har det varit producentkooperativa företag som sökt och erhållit
stöd för sina investeringar i beredningsindustrin. Samtidigt har man
uppmärksammat att den befintliga maskinparken inom fiskberedningsindustrin
ej är helt utnyttjad. Moderna metoder behöver utvecklas för
marknadsföring och samordning av de mindre företagens försäljning. Likaså
föreligger behov av produktutveckling och ökad förädling av råvaran. Dessa
problem bearbetas f. n. inom fiskeristyrelsen och berörda producentorganisationer.
När det gäller exportproblemen har utskottet erfarit att jordbruksnämnden
i samarbete med fiskeristyrelsen m. fl. avser att genomföra en
undersökning av marknadsförutsättningarna för i första hand sillfiléexporten.
Denna undersökning kommer enligt uppgift att ges hög prioritet. Det
synes sålunda av erhållna uppgifter framgå att problemen med beredningsindustrins
resurstillskott liksom dess marknadsföringsproblem ägnas en
omfattande uppmärksamhet av såväl berörda centrala och lokala myndigheter
som intressenter.

I motionen föreslås slutligen en utbyggnad av forskningen om fisket, t. ex.
om fångstmetoder och redskap samt om beredningar av fisk. Utskottet vill i
anslutning härtill hänvisa till att anslagen till forsknings- och utvecklingsverksamhet
på fiskevårdens område kommer att öka sedan riksdagen i
samband med behandlingen av åtgärder för att främja fritidsfisket nyligen
beslutat att de fiskeavgifter som inflyter enligt 2 kap. 10 § vattenlagen
(1918:523) i fortsättningen i sin helhet skall tillföras FoU-verksamheten på
fiskevårdens område (prop. 1980/81:153, JoU 1980/81:29, rskr 1980/
81:374),

Sammanfattningsvis bedömer utskottet att fiskerinäringen har ett förhållandevis
gott utgångsläge för en positiv utveckling under det kommande

JoU 1980/81:37

decenniet. Det bör därvid betonas att betydande ansträngningr bör göras
såväl för att öka fiskkonsumtionen inom landet som för att beredningsindustrin
med fullt utnyttjande av sina resurser skall finna goda tekniska lösningar
på problemen med produktutveckling och marknadsföring och för att
fiskråvaran skall erhållas genom ett rationellt fiske. Den gjorda genomgången
av de problem som redovisats i den aktuella motionen ger vid handen, att
dessa i stor utsträckning redan är föremål för åtgärder av vederbörande
myndigheter och intressenter. Motionens syfte kan därigenom i väsentlig
grad anses tillgodosett. Den bör sålunda anses besvarad med vad utskottet
anfört i denna del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen medger att för tiden intill den 1 juli 1982 reglering
av priserna på fisk m. m. jämte vad därmed hänger samman
samt användningen av medel får ske enligt de grunder som
förordats i propositionen,

2. att riksdagen godkänner de i propositionen förordade grunderna
för bidrag vid frakt av foderfisk från Östersjön,

3. att riksdagen medger att under budgetåret 1981/82 statsbidrag
beviljas till fiskets rationalisering med sammanlagt högst
6 000000 kr.,

4. att riksdagen till Bidrag till fiskets rationalisering m. m. för
budgetåret 1981/82 utöver redan anvisat förslagsanslag anvisar
ytterligare 1 000 000 kr.,

5. att riksdagen till Prisreglerande åtgärder på fiskets område för
budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

6. beträffande subventioner på fisk

att riksdagen lämnar motion 1980/81:2203 utan ytterligare
åtgärd,

7. beträffande fiskerinäringen i Skåne

att riksdagen anser motion 1980/81:1009 besvarad med vad
utskottet anfört.

Stockholm den 27 maj 1981

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

JoU 1980/81:37

Närvarande: Einar Larsson (c), Svante Lundkvist (s), Arne Andersson i
Ljung (m), Maj Britt Theorin (s). Grethe Lundblad (s). Hans Wachtmeister
(m), Gunnar Olsson (s), Märta Fredrikson (c), Håkan Strömberg* (s). Esse
Petersson (fp), Lennart Brunander (c), Ingvar Eriksson (m). Jan Fransson
(s), Ulla-Britt Åbark (s) och Kerstin Sandborg (fp).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB 69236 Stockholm 1981