om reglering av priseina på fisk, m.m. (prop. 1982/83:171) (Betänkande 1982/83:JoU38 Jordbruksutskottet)

JoU 1982/83:38

Jordbruksutskottets betänkande
1982/83:38

om reglering av priserna på fisk, m. m. (prop. 1982/83:171)
Propositionen

I proposition 1982/83:171 har regeringen (jordbruksdepartementet) föreslagit
riksdagen att

1. godkänna de i propositionen förordade grunderna för ett socialförsäkringsskydd
för yrkesfiskare,

2. medge att för tiden den 1 juli 1983-den 30 juni 1984 reglering av priserna
på fisk m. m. jämte vad därmed hänger samman samt användningen av
medel får ske enligt de grunder som förordats i propositionen,

3. till Prisreglerande åtgärder på fiskets område för budgetåret 1983/84
anvisa ett förslagsanslag av 25 000 000 kr.

I propositionen läggs fram förslag om reglering av priserna på fisk under
budgetåret 1983/84.

Motioner

Motion väckt under allmänna motionstiden 1983

I motion 1982/83:480 av Ralf Lindström m. fl. (s) yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen inför prisregleringsavgift på ål- och
laxfiske

2. att därvid inkomna medel företrädesvis anvisas till att finansiera odling
av lax och ål för utsättning i svenska vattendrag.

Motioner väckta med anledning av propositionen

I motion 1982/83:2410 av Bertil Jonasson m. fl. (c) yrkas

1. att riksdagen ur prisregleringskassan för fisk anvisar 500 000 kr. för
överskottshantering av lake, siklöja och sik,

2. att riksdagen begär att regeringen utformar bestämmelser för sådan
överskottshantering.

I motion 1982/83:2414 av Jan-Eric Virgin och Bertil Danielsson (båda m)
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att statens
jordbruksnämnd vid kommande förhandlingar beaktar att prisregleringsavgift
införs på ål, laxartad fisk och sötvattensfisk,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige
upphäver tullsuspensionerna på torskfiléer i samma omfattning som EG
upphäver tullsuspensionerna på sill.

1 Riksdagen 1982/83. 16 sami. Nr 38

JoU 1982/83:38

Utskottet

Regeringen uppdrog den 11 november 1982 åt statens jordbruksnämnd
att, efter överläggningar med fiskets förhandlingsdelegation och nämndens
konsumentdelegation, avge förslag beträffande prisregleringen på fisk under
budgetåret 1983/84. Förslaget skulle utformas med utgångspunkt i de av
riksdagen år 1978 beslutade allmänna riktlinjerna för fiskeripolitiken och de
år 1981 beslutade riktlinjerna för prisregleringen på fisk. Nämnden borde
även avge förslag till disposition av medel ur prisregleringskassan för fisk för
att bestrida kostnader för utsättning av laxfisk och ål.

Efter överläggningar i enlighet med regeringsuppdraget har jordbruksnämnden
lagt fram förslag om reglering av priserna på fisk m. m. under
budgetåret 1983/84. Förslaget har biträtts av de båda delegationerna.

I propositionen föreslås att prisregleringen för fisk under budgetåret
1983/84 utformas så som nämnden har föreslagit och att föreslagna
normpriser och föreslagen normkvantitet fastställs. Förslaget innebär bl. a.
att normpriserna räknas upp med 9 % i genomsnitt och att normkvantiteten
för sill/strömming sänks från 86 000 ton till 83 000 ton. Utskottet biträder
regeringens förslag.

Enligt jordbruksnämndens beräkningar kan ca 100-110 milj. kr. vid
oförändrade prisregleringsavgifter stå till förfogande för prisregleringen
under regleringsåret 1983/84. Härtill kommer de budgetmedel, sammanlagt
50 milj. kr. under budgetåren 1982/83 och 1983/84, som bör tillföras
prisregleringskassan enligt proposition 1982/83:101. I propositionen anförs
att beloppet bör användas för att förebygga prishöjningar på fisk. För 1982/83
har riksdagen anvisat (JoU 1982/83:23, rskr 1982/83:142) 25 milj. kr.
Nämnden och delegationerna har enats om att föreslå att de medel som
beräknats för innevarande regleringsår så långt möjligt bör användas för
tillfälliga prissänkande åtgärder för vissa fiskprodukter. Nämnden har dock
pekat på vissa handelspolitiska konsekvenser av en sådan åtgärd. Resterande
25 milj. kr. skulle tillföras prisregleringskassan och därmed motverka en
höjning av prisregleringsavgiften redan från 1 juli 1983.

Enligt jordbruksministern bör den mest effektiva användningen av medlen
från konsumentsynpunkt vara att de tillförs prisregleringskassan i syfte att
motverka höjningar av prisregleringsavgiften och därmed konsumentpriserna.
Mot bakgrund härav förordar han att medlen för båda regleringsåren förs
till prisregleringskassan för fisk i syfte att förebygga prishöjningar.

Propositionen innehåller även medelsäskande för subventioneringen av
fiskpriserna under regleringsåret 1983/84. Regeringen föreslår att 25 milj. kr.
tillförs prisregleringskassan för fisk. Utskottet har ingen erinran mot
regeringens förslag och tillstyrker således att anslaget till prisreglerande
åtgärder på fiskets område förs upp med detta belopp för budgetåret 1983/84.
Utskottet biträder även jordbruksministerns förslag till disposition av
medlen för innevarande och nästkommande budgetår.

JoU 1982/83:38

I propositionen föreslås att högst 4,5 milj. kr. anslås ur prisregleringskassan
för fisk för att täcka kostnaden för en trygghetsförsäkring för fisket som
man inom fiskets organisationer beslutat skall införas fr. o. m. regleringsåret
1983/84. Finansieringen av försäkringen kommer att ske på så sätt att
premierna betalas kollektivt av prisregleringsmedel och inte enskilt av
yrkesfiskarena. Försäkringen bör enligt jordbruksministern ge de verksamma
inom yrkesfisket ett försäkringsskydd som motsvarar det som anställda i
allmänhet åtnjuter genom kollektivavtal och som tillämpas inom lantbruket
sedan den 1 juli 1978. Utskottet vill uttrycka tillfredsställelse över att även
yrkesfiskare genom den föreslagna åtgärden kommer i åtnjutande av ett
försäkringssystem som motsvarar vad landets stora yrkesgrupper redan
omfattas av. Utskottet tillstyrker även de av regeringen förordade grunderna
för detta försäkringsskydd.

Enligt jordbruksnämnden beräknas tillgängliga medel för prisregleringen
vara i stort sett förbrukade vid ingången av regleringsåret 1984/85. Nämnden
aviserar därför sin avsikt att under hösten 1983 söka göra en mer långsiktig
bedömning av regleringens medelsbehov samt hur dess finansiering kan
tillgå. Jordbruksministern ser en sådan översyn som mycket angelägen.

Utskottet tar i det följande upp den del av propositionen som berörs av
motionerna. I den mån regeringsförslaget inte kommenteras har detta inte
föranlett någon erinran från utskottets sida.

Jordbruksnämnden föreslår att 3 milj. kr. skall utgå från prisregleringskassan
för att täcka kostnaderna för utsättning av laxfisk och ål under
budgetåret 1983/84. Förslaget biträds av jordbruksministern.

Nämnden erinrar om att ål och laxfisk samt sötvattensfisk f. n. inte belastas
av någon prisregleringsavgift. Det har enligt nämnden heller inte bedömts
möjligt att införa en sådan avgift under nästkommande regleringsår.
Nämnden har därför i samråd med de båda delegationerna beslutat införa en
utförselavgift för abborre, gädda, gös och ål från den 1 juli 1983. Avgiften
avses utgå i öre per kg som motsvarar ca 3 % av det genomsnittliga
utförselpriset under 1982. Avgiften beräknas tillföra regleringsekonomin ca
1,5-2,0 milj. kr. under regleringsåret 1983/84.

Förslag om införande av prisregleringsavgift på laxfisk och ål framställs i
två motioner. I motion 480 (s) erinras om att den svenska laxfiskreproduktionen
som utgör en förutsättning för ett ganska omfattande laxfiske i Östersjön
till stor del finansieras med pengar ur prisregleringskassan. Denna är i sin tur
uppbyggd med medel från influtna prisregleringsavgifter på främst fångst av
basfisk som sill och torsk. Någon avgift på ”lyxfisken” lax och ål är inte
införd, konstaterar motionärerna som anser att det nu är motiverat införa
sådan avgift. Enligt motion 2414 (m) skulle införande av en prisregleringsavgift
på ål och lax tillföra prisregleringskassan runt 10 milj. kr. Det skulle
innebära en god förstärkning av regleringsekonomin och inte nämnvärt
belasta konsumenterna, då lax närmast får betraktas som lyxvara, anser
motionärerna. De anser även att den nuvarande utförselavgiften på

JoU 1982/83:38

söttvattensfisk bör utbytas mot prisregleringsavgift.

Regleringen av sötvattensfisket är föremål för yrkanden i motion 2410 (c).
Riksdagen bör ur prisregleringskassan för fisk anvisa 500 000 kr. för
överskottshantering av lake, siklöja och sik, anför motionärerna. De
bemärker att jordbruksnämnden beslutat införa en utförselavgift för de
värdefulla fiskarna abborre, gädda, gös och ål. Enligt motionen medför
hanteringen av bifångster av lake, siklöja och sik stort merarbete och
försämrad produktion för de fiskeföretag i glesbygden som inriktar sig på
fiske efter attraktiv fisk för export.

Utskottet får med anledning av motionerna erinra om att frågan om ev.
införande av prisregleringsavgift på lax och ål varit föremål för överväganden
under flera år. I samband med behandlingen av förra årets fiskprisreglering
framhöll utskottet att det i och för sig med fog kunde anföras att laxodlingen,
som utgör en förutsättning för det lönsamma laxfisket, borde finansieras
genom en avgift i konsumentledet. Ett motsvarande resonemang kunde föras
beträffande utsättning av ål. Med hänsyn till de överväganden som då
förväntades ske beträffande fiskprisregleringens fortsatta finansiering föranledde
frågan ingen ytterligare åtgärd från riksdagens sida (prop. 1981/82:205,
JoU 1981/82:41, rskr 1981/82:413). Enligt utskottets bedömning befinner sig
frågan i stort sett i samma läge i dag som för ett år sedan. Jordbruksnämnden
har övervägt att föreslå införande av en prisregleringsavgift på ål och lax samt
sötvattensfisk men inte bedömt det möjligt att införa sådan avgift under
nästkommande regleringsår. Utskottet utgår från att nämnden tar upp denna
fråga i samband med den aviserade översyn av regleringens medelsbehov
som nämnts i den föregående framställningen. Därvid torde även det
problem med överskottshantering av vissa sötvattensfiskslag som nämnts i
motion 2410 komma att behandlas. Någon ytterligare riksdagens åtgärd med
anledning av motionerna 480, 2410 och 2414 såvitt nu är i fråga (yrkande 1)
synes med hänsyn därtill icke påkallad. Utskottet tillstyrker således
regeringens förslag om anslag från prisregleringskassan för att täcka vissa
kostnader för utsättning av laxfisk och ål.

I motion 2414 yrkas även att Sverige upphäver tullsuspensionerna på
torskfiléer gentemot EG i samma omfattning som EG upphäver tullsuspensionerna
på sill. Utskottet får med anledning härav anföra följande.

I samband med budgetbehandlingen har riksdagen nyligen godkänt att
regeringen - för det fall svensk sillexport till EEC skulle tullbeläggas - får
besluta om att under tid som regeringen bestämmer återta helt eller delvis de
i skriftväxling mellan Sverige och EEC den 21 juli 1972 omnämnda svenska
åtagandena avseende tullar samt avgifter med samma verkan för vissa
fiskvaror med ursprung i EEC:s medlemsländer (prop. 1982/83:100 bilaga 5
Litt. E, SkU 1982/83:19, rskr 1982/83:151). En redogörelse för bakgrunden
till detta beslut återfinns i bilaga 5 till budgetpropositionen (s. 110-113).
Därav framgår att Sverige i samband med 1972 års EG-förhandlingar åtagit
sig att suspendera tullar och andra avgifter för bl. a. frysta fiskfiléer med

JoU 1982/83:38

ursprung i det utvidgade EEC. Åtagandet skall ses mot bakgrund av att
Danmark och Norge i egenskap av blivande medlemsländer i EEC önskade
behålla den tullfrihet som uppnåtts inom EFTA. Om åtagandet inte lämnats
skulle enligt redogörelsen därigenom ha äventyrats dels den rätt som Sverige
alltsedan 1967 har att direktlanda fisk i Danmark, dels den suspension av
tullen för sill i EEC som införts 1971. Sverige har fortfarande ett väsentligt
intresse av att bibehålla dessa förmåner.

Den 29 september 1981 fattade EEC:s ministerråd utan förvarning beslut
om att upphäva suspensionen av silltullen. Beslutet kompletterades senare
med andra beslut som innebär att den tullfria importen av sill från tredje land
under sommar-, höst- och vintersäsongen successivt kommer att begränsas
under de närmaste åren. Den import som överstiger de tullfria kvantiteterna
väntas komma att beläggas med en 15-procentig tull.

De ändrade förhållandena för import av sill till EEC innebär att
förutsättningarna för den svenska exporten försämras på ett grundläggande
sätt. Sverige har därför klargjort för EG-kommissionen att en tullbeläggning
av svensk sillexport till EEC skulle medföra att den svenska regeringen ser sig
nödsakad att helt eller delvis återta de svenska åtagandena på fiskområdet.
Denna fråga har bedömts ha sådan vikt att regeringen funnit sig böra inhämta
det i det föregående återgivna godkännandet av riksdagen.

Utskottet får för sin del understryka vikten av att frågan om den fortsatta
svenska sillexporten till EG via Danmark löses på ett sätt som tillfredsställer
svensk fiskerinäring. Riksdagen har som framgår av det ovanstående lämnat
regeringen fullmakt att vidta åtgärder för att understryka allvaret i
situationen. Enligt utskottets mening har syftet med motionen därmed i det
väsentliga tillgodosetts. Yrkandet bör således icke påkalla någon ytterligare
riksdagens åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner de i propositionen förordade grunderna
för ett socialförsäkringsskydd för yrkesfiskare,

2. att riksdagen medger att för tiden den 1 juli 1983-den 30 juni
1984 reglering av priserna på fisk m. m. jämte vad därmed
hänger samman samt användningen av medel får ske enligt de
grunder som regeringen förordat i propositionen,

3. att riksdagen till Prisreglerande åtgärder på fiskets område för
budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 25 000 000
kr.,

4. beträffande prisregleringsavgift på laxfisk och ål

att riksdagen lämnar motionerna 1982/83:480 och 1982/83:2414
yrkande 1 utan ytterligare åtgärd.

JoU 1982/83:38

5. beträffande överskottshantering av viss sötvattensfisk
att riksdagen avslår motion 1982/83:2410,

6. beträffande tullsuspensionerna på torskfiléer

att riksdagen avslår motion 1982/83:2414 yrkande 2.

Stockholm den 10 maj 1983

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c), Håkan Strömberg (s), Arne Andersson i
Ljung (m), Ove Karlsson (s), Hans Wachtmeister (m), Gunnar Olsson (s),
Martin Segerstedt (s), Sven Eric Lorentzon (m), Jan Fransson (s), Margareta
Winberg (s), Jens Eriksson (m), Börje Stensson (fp), John Andersson (vpk),
Bengt Kronblad (s) och Lennart Brunander (c).

■