om regler om byggande m.m. (Betänkande 1984/85:BoU4 Bostadsutskottet)

BoU 1984/85:4

Bostadsutskottets betänkande
1984/85:4

om regler om byggande m. m.
Sammanfattning

I betänkandet behandlas motioner i vilka bl. a. föreslås en revidering av
Svensk byggnorm. Utskottet avstyrker motionerna bl. a. med hänvisning till
att statens planverk inom kort avses få ett regeringsuppdrag att utarbeta
förslag till en ny byggnorm avsedd att träda i kraft samtidigt med en plan- och
bygglag.

Vidare behandlas en motion i vilken förordas åtgärder mot s. k. byggfusk
och en motion i vilken behandlas åtgärder mot fukt- och mögelskador i hus. I
två motioner tas upp frågan om förvaringsutrymmen i bostäder. Även dessa
fyra motioner avstyrks främst med hänvisning till gällande regler och
pågående utredningsarbete.

Mot bakgrund av pågående överväganden och gällande regler avstyrker
utskottet även motioner om reservelkraft, om säkerhetsanordningar för
vattenrutschbanor och om vissa brandskyddsfrågor.

Till betänkandet har fogats tre reservationer.

I en reservation (m) begärs en omarbetning av Svensk byggnorm i avsikt
att ge regelsystemet en principiellt annorlunda utformning och göra det
mindre detaljerat. I en reservation (vpk) tas upp frågan om förvaringsutrymmen
i bostadshus.

Särskilda yttranden har avgivits om omfattningen av normsystemet (m) om
översyn av Svensk byggnorm (c, fp) och om byggfusk (vpk).

1. Motionerna

Utskottet behandlar i detta betänkande motionerna 1983/84:

461 av Gunnar Olsson (s) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionerna anförts om behovet av att låta
utreda orsakerna till mögel- och fuktskador i hus,

571 av Bengt Kronblad (s) vari föreslås att riksdagen hos regeringen begär
normer för hur vattenrutschbanor skall vara konstruerade,

886 av Tore Claeson m. fl. (vpk) vari föreslås att riksdagen hemställer om
tillägg till, alternativt förtydligande av, byggnadsstadgans 46 § i enlighet med
vad som anförts i motionen,

1052 av Lennart Bladh (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär att föreskrifter för installation av teleslinga i samlingslokal införs i
Svensk byggnorm,

1 Riksdagen 1984185.19 sami. Nr 4

BoU 1984/85:4

1073 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - med hänvisning till motion
1983/84:1069 - föreslås att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande
att åtgärder mot byggfusk och hälsorisker i felbyggda hus uppmärksammas
i arbetet med Byggnorm 85,

1078 av Göthe Knutson m.fl. (m) vari - med hänvisning till motion
1983/84:1077 - hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om övervägande om tillägg i byggnadsnormerna
i syfte att minska sårbarheten vid elavbrott,

1365 av Marianne Karlsson (c) vari hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en nationell
satsning bör ske på utnyttjande av värmeåtervinning ur ventilationsluft som
primär åtgärd i ansträngningarna att minska landets oljeberoende,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en översyn bör
ske på nuvarande provningsmetoder för typgodkännande så att viss teknikutveckling
därmed inte missgynnas,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att inga
partsintressen bör få vara företrädda i de kommittéer som utarbetar
provningsmetoder för typgodkännande,

1988 av Per Olof Håkansson (s) vari hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen angivits om regler för lös inredning ur brandskyddssynpunkt,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen angivits om översyn av föreskrifterna för brandsektionering m. m.,

2005 av Mona Saint Cyr (m) vari hemställs att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av att
lägenheters förvaringsutrymmen uppmärksammas mera inom ramen för
statens stora ekonomiska engagemang på byggmarknaden,

2035 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) vari - med hänvisning till motion
1983/84:923 - såvitt nu är i fråga hemställs

(1) att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till ny Svensk
byggnorm i enlighet med vad i motionen anförts,

2068 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

(2) att riksdagen hos regeringen hemställer om en genomgripande översyn
av Svensk byggnorm i förenklingssyfte i samband med införandet av den nya
plan- och bygglagen,

2113 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

(11) att riksdagen beslutar om att en skyndsam översyn bör göras av
gällande lagstiftning och övrigt regelsystem på bostadsområdet i syfte att
framlägga förslag om avreglering och minskad detaljstyrning (i vad yrkandet
avser bostadslångivningen har det behandlats i betänkande BoU 1983/
84:23),

2405 av Sivert Carlsson m.fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen hemställer om förslag till åtgärder i enlighet med vad som i
motionen anförs beträffande nödvändigheten av att vid elavbrott åstadkom -

BoU 1984/85:4

ma en minskad sårbarhet i bostäder,

2406 av Kerstin Ekman (fp) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts i motionen om bestämmelser för
brandskydd i ladugårdar,

2514 av Rune Gustavsson m. fl. (c) vari - med hänvisning till motion
1983/84:2512 - hemställs att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen
till känna vad som anförts om byggnorm och bygglagstiftning.

I skrivelser till utskottet har konsumentverket i anslutning till motion 571
(s) behandlat frågor om säkerhetsanordningar m. m. för vattenrutschbanor.

2. Gällande ordning och reformförslag

2.1 Allmänt

Regler om byggnaders utförande och om tillsyn över byggandet finns i
byggnadsstadgan (1959:612). Bestämmelser i fråga om säkerhet, hygien,
trevnad, handikappanpassning, energihushållning m. m. har samlats i stadgans
35-53 §§. Därutöver meddelas - med stöd av bemyndigande i 76 § —
närmare föreskrifter av statens planverk. Föreskrifter av inte oväsentlig
ekonomisk betydelse och föreskrifter som av annan orsak är av större vikt
skall fastställas av regeringen. Föreskrifterna har, tillsammans med icke
bindande exempel på lösningar och metoder och allmänna råd, samlats i
Svensk byggnorm 1980, SBN, vars senaste utgåva utkom i august 1983. Det
kan tilläggas att kungörelsen (1970:641) om begränsning i myndighets rätt att
utfärda föreskrifter, anvisningar och råd är tillämplig inom området.

I det den 20 oktober 1983 till lagrådet överlämnade förslaget till ny planoch
bygglag, PBL, har i 3 kap. tagits in de egenskapskrav som anses böra
ställas på enskilda byggnader och andra anläggningar samt på tomter och
allmänna platser. Enligt förslaget bör regeringen få bemyndigande att till
bestämmelserna i 3 kap. PBL utfärda föreskrifter. Bemyndigandet bör ge
regeringen möjlighet att delegera befogenheter att meddela föreskrifter till
underordnad myndighet. Det aviseras att i anslutning till PBL en ny SBN
kommer att utarbetas. Myndighetens, dvs. planverkets, rätt att utfärda
föreskrifter bör enligt lagrådsremissen vara begränsad dels av kostnadshänsyn,
dels av krav på hörande i förväg av berörda intressen.

Regeringen kommer inom kort att uppdra åt planverket att lämna förslag
till de föreskrifter m. m. - inkl. en ny SBN - som behövs i samband med
införandet av en ny plan- och bygglag. I sammanhanget kan erinras om att
riksdagen våren 1984 (KU 1983/84:25) godkänt de riktlinjer för förenkling av
myndigheternas föreskrifter, anvisningar och råd som föreslagits i proposition
1983/84:119. Dessa riktlinjer är alltså tillämpliga på arbetet med den nya
byggnormen m. m.

1 * Riksdagen 1984/85.19 sami. Nr 4

BoU 1984/85:4

2.2 Hälsorisker m. m.

I byggnadsstadgan ställs krav på att byggnader skall anordnas och inredas
så att de bereder möjlighet till god hygien. Särskilda krav ställs i hygieniskt
avseende på industribyggnader m. fl. byggnader som utnyttjas av ett flertal
personer. I SBN föreskrivs att byggnadsmaterial skall vara så beskaffade att
de inte medför hygieniska olägenheter. Vidare föreskrivs att byggnadsdelar
skall utformas så att de i erforderlig grad motstår förekommande fuktpåverkan
och så att t. ex. mögel och elak lukt inte uppstår. Byggnader skall enligt
byggnormen också förses med sådana installationer för bl. a. luftväxling vilka
medger en god luftkvalitet.

Frågan om skydd mot mögel och andra hälsorisker i byggnader har
uppmärksammats i flera sammanhang. Statens råd för byggnadsforskning,
statens institut för byggnadsforskning och statens provningsanstalt har både
inventerat problem och bedrivit en rad forskningsprojekt på området varav
ett flertal redan har redovisats. Byggforskningsrådet har nyligen publicerat
ett reviderat forsknings- och utvecklingsprogram för åren 1984-1987 Hälsoskydd
i byggnader (G 29:1984). En sammanställning av kunskapsläget finns
också i socialstyrelsens skrift Mögel i hus (Socialstyrelsen redovisar 1984:11).

Statsmakterna har dessutom vidtagit en rad åtgärder för att underlätta för
dem som drabbats av mögel och andra byggskador av hälsofarlig art. Sålunda
kan på vissa villkor ränte- och amorteringsfria statliga tilläggslån utgå för
åtgärder för att avhjälpa byggfel och byggskador (t. ex. mer omfattande röt-,
mögel-, fukt- eller korrosionsskador) på bostadshus som är yngre än 30 år
(prop. 1983/84:40, bil. 9, BoU 11). Vidare har regler införts om garanti och
försäkring som villkor för statliga bostadslån till småhus som skall säljas till
dem som skall bebo husen eller upplåtas med bostadsrätt (gruppbyggda
småhus) (prop. 1983/84:41, BoU 8). Försäkringsskyddet gäller under tio år
och omfattar bl. a. fel och brister i konstruktion och utförande. Regeringen
har också fått bemyndigande av riksdagen att utvidga lånevillkoret till att
gälla även småhus som skall bebos av lånesökanden (styckebyggda småhus).
Bostadsutskottet uttalade i det sammanhanget att det är väsentligt att
utvidgningen förverkligas så snart det är möjligt. Arbetet härmed pågår f. n. i
bostadsdepartementet.

I 1 kap. 11 § PBL-förslaget finns en bestämmelse som ger regeringen
möjlighet att om det behövs till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa
föreskriva att vissa slag av material, konstruktioner eller anordningar får
användas i byggnader eller andra anläggningar endast efter typgodkännande.

2.3 Förvaringsutrymmen

I SBN 80 föreskrivs beträffande bostadslägenheter att kök och kokvrå
skall ha ändamålsenligt ordnad utrustning för bl. a. förvaring. I kommentaren
till byggnormen hänvisas till rekommendationer av konsumentverket
rörande behovet av kylda förvaringsutrymmen. Grundreglerna för en

BoU 1984/85:4

bostadslägenhet har där angetts till 150 1 plus 50 1 per person. För lagring av
egna trädgårds-, jakt- och fiskeprodukter har angetts att det fordras
100-125 1 per person. I byggnormens exempelsamling har angetts 150 1 kyld
volym för lägenheter mindre än 2 rum och kök och 300 1 för större
lägenheter. För ombyggnad har getts något annorlunda exempel med
hänsynstagande bl. a. till om det finns skafferi eller ej.

ISBN ges också bestämmelser om förrådsutrymmen, som skall vara torra,
men inte nödvändigtvis varma. För lägenheter mindre än 2 rum och kök skall
finnas 4 m2, för lägenheter om 2-4 rum och kök 7 m2 och för större
lägenheter 10 m2 förrådsarea. Även här rekommenderas att något mindre
ytor godtas vid ombyggnad.

2.4 Handikappfrågor

I 42 a § byggnadsstadgan finns bestämmelser om att andra byggnader än
fritidshus skall utformas så att de blir tillgängliga för personer med nedsatt
rörelse- eller orienteringsförmåga. Av bestämmelserna följer bl. a. att hiss
skall installeras i alla flerbostadshus med flera än två våningsplan. I ett flertal
föreskrifter i SBN utvecklas vidare det grundläggande tillgänglighetskravet.

I betänkandet (SOU 1984:78) Bo på egna villkor föreslår arbetsgruppen
för vissa boendefrågor avseende äldre och handikappade m. fl. en rad
åtgärder som syftar till att det skall bli möjligt för långt fler handikappade och
långvarigt sjuka att bo kvar i vanliga boendemiljöer. Bl. a. föreslås ett
utvecklat statligt stöd inom bostadsfinansieringens ram. Vidare lämnas
förslag rörande bostadens och den yttre miljöns utformning med sikte bl. a.
på den nya byggnorm som skall utarbetas som komplement till PBL.
Betänkandet kommer efter remissbehandling att övervägas av regeringen.

I SBN 80 föreskrivs rörande samlingslokaler att teleslinga skall finnas om
en högtalaranläggning installeras i en samlingslokal. Att teleslingor ibland
inte fungerar tillfredsställande har observerats i kommentaren till byggnormen.
Där ges upplysning om att vissa krav måste vara uppfyllda i den lokal
och byggnad där slingan skall installeras om den skall fungera störningsfritt.
Det framhålls också att slingan bör prövas innan installationen godkänns och
lämnas vissa närmare upplysningar om en provmetod och prowärden.

2.5 Brandskydd

Föreskrifter om byggnaders brandsäkerhet finns i 44 § byggnadsstadgan.
Dessa kompletteras av bestämmelser i SBN bl. a. om anordningar för
utrymning vid brand och om skydd mot brandspridning. Byggnormens
bestämmelser om brandsäkerhet har tillkommit efter samråd mellan planverket
och statens brandnämnd. I såväl räddningstjänstkommitténs betänkande
(SOU 1983:77) Effektiv räddningstjänst som CESAM-kommitténs betänkande
(Ds Fö 1984:2) Räddningsverket har föreslagits att brandnämndens

BoU 1984/85:4

uppgifter skall övertas av ett nyinrättat statligt verk med samordnade
uppgifter inom räddningstjänsten. Bland dessa uppgifter ingår även att
samverka med främst planverket om åtgärder i bebyggelseplaneringen i syfte
att åstadkomma en från brandskyddssynpunkt lämplig utformning av
byggnader.

Frågan om föreskrifter rörande lös inredning i byggnader med tanke på
brandskydd har uppmärksammats i räddningstjänstkommitténs betänkande.
Kommittén har föreslagit att föreskrifter skall få ges beträffande brandtåligheten
hos material i lös inredning som används i hotell, skolor, vårdanläggningar,
samlingslokaler eller andra liknande anläggningar som är upplåtna
för allmänheten eller kan utnyttjas av många människor. Även föreslås att
regler utarbetas rörande typgodkännande av sådana inredningsmaterial.
Betänkandet har nyligen remissbehandlats och är föremål för överväganden i
regeringskansliet.

Lantbruksstyrelsen utger anvisningar för produktionsbyggnader inom
lantbruks- och trädgårdsnäringen (LALT). I april 1983 har anvisningar
rörande byggnadstekniskt brandskydd utfärdats. Anvisningarna omfattar
bl. a. anordningar för utrymning av djurstallar vid brand, begränsning av
brand och brandsläckning. En särskild publikation med råd och exempel har
också getts ut. Planverket har godkänt att anvisningarna tillämpas som råd
och rekommendationer i de fall byggnadslovsprövning krävs för lantbrukets
produktionsbyggnader. Anvisningarna är normgivande vid byggande med
statligt stöd.

Lantbrukets brandskyddskommitté är ett samarbetsorgan för bl. a. Svenska
brandförsvarsföreningen, lantbruksstyrelsen, statens brandnämnd, försäkringsbolagen
och lantbrukshögskolan. Kommittén har utgett en serie
rekommendationer rörande brandskyddsåtgärder i lantbruket. F. n. pågår
arbete med rekommendationer som syftar till att åstadkomma ett bättre
byggnadstekniskt brandskydd än som kan krävas enligt lantbruksstyrelsens
ovannämnda anvisningar. En reviderad utgåva av kommitténs rekommendationer
har remitterats till berörda intressenter och en omarbetad utgåva
förbereds f. n.

2.6 Vattenrutschbanor

Vattenrutschbanor berörs bara i begränsad mån av den gällande byggnadslagstiftningen.
Vattenrutschbanor tillhör inte sådana fasta anordningar som
enligt 54 § 1 mom. byggnadsstadgan fordrar byggnadslov. I 52 § byggnadsstadgan
finns regler om att fasta anordningar av visst slag skall uppfylla vissa
krav. Bl. a. får de inte inverka menligt på stads- eller landskapsbilden eller
medföra fara för olycksfall. Bristfälliga anordningar skall snarast repareras
eller tas bort. Byggnadsnämnden kan med stöd av dessa regler ingripa mot
anordningar som inte uppfyller kraven. Några närmare normer eller
föreskrifter rörande vattenrutschbanor har inte utfärdats.

BoU 1984/85:4

I PBL-förslaget har upptagits bygglovsskyldighet för idrotts- eller fritidsanläggningar
om mark tas i anspråk för anläggningen. Förslaget berör också
vattenrutschbanor därigenom att regler ges om att lekplatser och fasta
anordningar på lekplatser skall underhållas så att risken för olycksfall
begränsas. Planverket har uttalat att i arbetet med tillämpningsföreskrifter
till PBL kommer även rutschbanor att uppmärksammas.

I allmänna ordningsstadgan finns bestämmelser som ger polismyndigheten
möjlighet att ingripa med ordningsföreskrifter bl. a. avseende användande av
badplats och lägerområde vartill allmänheten äger tillträde. I fråga om
offentliga tillställningar får polismyndigheten meddela föreskrifter som
behövs för att upprätthålla ordning och säkerhet. Ytterligare föreskrifter får
ges av vederbörande kommun i en lokal ordningsstadga.

Ordningsstadgeutredningen (Kn 1977:02) ser f. n. över allmänna ordningsstadgan.
Till utredningen har överlämnats en till justitiedepartementet ställd
skrivelse från en referensgrupp vid barnmiljörådet angående säkerheten vid
vattenrutschbanor. Utredningen lär emellertid inte komma med något
förslag med anledning av skrivelsen.

2.7 Elavbrott och uppvärmningsfrågor

Regleringen i 44 a § byggnadsstadgan innebär i huvudsak att andra
byggnader än fritidshus skall utformas så att de utan omfattande ändringar
kan användas för uppvärmning med skilda energislag som är lämpliga från
allmän energisynpunkt. Småhus som värms upp med el eller naturgas skall i
skälig omfattning anordnas så att byte av energislag kan ske. Byggnadsstadgans
regler kompletteras med bestämmelser i SBN om att planlösningen för
småhusen skall vara sådan att erforderliga uppvärmningskomponenter och
skorstenar i efterhand kan installeras. Undantagna är bl. a. småhus inom
områden där en framtida anslutning till ett centralt värmeförsörjningssystem
bedömts möjlig och rationell. Reglerna, som gäller fr. o. m. den 1 januari
1984, beslutades 1981 (prop. 1980/81:133, CU 37).

Kommissionen om elförsörjningens sårbarhet har i sitt betänkande (SOU
1984:69) Säker elförsörjning rekommenderat vissa åtgärder bl. a. rörande
reservkraft. Kommissionen har funnit att någon allmän ökning av reservkraft
inte behövs och att näringslivets förmåga att upprätthålla produktionen vid
långa elavbrott endast marginellt kan påverkas av reservkraft, utom möjligen
i jordbruket. Kommissionen rapporterar att visst arbete rörande standardisering
och utveckling av reservkraftsaggregat främst för jordbruket pågår.
Vidare undersöks möjligheterna att bygga upp lokala elsystem vid längre
elavbrott. Kommissionen lämnar vissa rekommendationer rörande bl. a.
drivmedelsförsörjning. Beträffande uppvärmning föreslår kommissionen att
byggnadsnämnderna skall rekommendera att bostadsfastigheter anknutna
till landsbygdselnät förses med reservuppvärmning för åtminstone något
rum, vilket kan fungera några dygn utan el från nätet. Kommissionen anser

BoU 1984/85:4

vidare vara angeläget att de lokala förutsättningarna för att driva fjärrvärmesystem
vid långa elavbrott studeras i kommunerna.

2.8 Värmeåtervinning

Riksdagen beslöt vid sin behandling av regeringens förslag om ett
bostadsförbättringsprogram (prop. 1983/84:40, bil. 9, BoU 11) bl. a. bemyndiga
regeringen att närmare bestämma för vilka ändamål och med vilka
belopp ett av riksdagen förordat energisparbidrag skulle kunna utgå.
Energisparbidraget utgår för energibesparande åtgärder i samband med
ombyggnad av hus med bostäder som upplåts med hyres- eller bostadsrätt om
åtgärderna avser bl. a. förbättring av värme- och ventilationssystem. För
ventilationsvärmeväxlare för värmeåtervinning ur ventilationsluft utgår
energisparbidrag med 15 %. Även räntebidrag utgår för installation av
ventilationsvärmeväxlare. Det är vidare möjligt att erhålla statliga bostadslån
för ny- och ombyggnad och att därvid inräkna i lånet bl. a. kostnader för
att installera anläggning för värmeåtervinning ur frånluften.

Energiupphandlingsdelegationen (I 1982:07) har i en rapport avlämnad
vid halvårsskiftet 1984 till statsrådet Birgitta Dahl tagit upp frågan om bättre
konsumentskydd vid köp av värmepump. Av rapporten framgår bl. a. att
statens planverk till årsskiftet skall ha genomfört en översyn av typgodkännandeverksamheten
avseende värmepumpar.

Den nuvarande metoden för typgodkännande av aggregat för värmeåtervinning
är framtagen inom ramen för provningsorganet Nordtests verksamhet.
Metoden används som underlag för planverkets typgodkännande men
innebär inte i sig några absoluta krav.

3. Utskottet

3.1 Krav på inskränkning och översyn av byggnormerna

I motion 1983/84:2035 (m) yrkande 1 begärs att regeringen skall lägga fram
förslag till ny Svensk byggnorm, SBN, i enlighet med de synpunkter om
minskad detaljreglering som anförs i den moderata partimotionen 923. I den
senare görs det gällande att det i SBN blandas bindande föreskrifter med råd
och exempel. Det förekommer enligt motionen alltför ofta att byggnadsnämnderna
utnyttjar sin ställning till att kräva lösningar i enlighet med
byggnormens exempel. De bindande föreskrifterna är alltför omfattande och
detaljrika. SBN bör innehålla endast enkla tekniska funktionskrav och ett
fåtal bindande bestämmelser. Ansvaret kan ligga direkt på riksdagen eller
regeringen.

En genomgripande översyn av SBN i förenklingssyfte i samband med
införandet av en ny plan- och bygglag, PBL, begärs i motion 1983/84:2068 (c)
yrkande 2. Det anförs i motionen att byggnadssektorn tillhör de mest

BoU 1984/85:4

genomreglerade områdena och att många av bestämmelserna hänför sig till
en tid med stor bostadsbrist. Olika tillståndskrav sägs hindra reparations-,
ombyggnads- och tillbyggnadsverksamheten. SBN bör därför snarast gås
igenom för att göra systemet enklare och billigare.

En översyn begärs också i motion 1983/84:2113 (fp) yrkande 11. Översynen
bör göras både av lagstiftning och övrigt regelsystem på bostadsområdet i
syfte att nå en avreglering och minskad detaljstyrning. Motionärerna anför
bl. a. att undersökningar visat att omfattning och kostnader för statlig och
kommunal kontrollverksamhet ökat kraftigt och att regleringarna inverkat
begränsande såväl på den kommunala självstyrelsen som på den tekniska
utvecklingen och på konkurrensförhållandena.

Utskottet hänvisar beträffande minskad detaljreglering till vad som
framgått ovan om reformarbetet i anslutning till PBL. Avsikten är sålunda att
de egenskapskrav som bör ställas skall anges i den nya lagen. Förslaget är
avsett att redovisas i proposition till riksdagen senare under detta riksmöte. I
samband med behandlingen av detta förslag ges tillfälle att närmare överväga
även normsystemets utformning. Som redovisats ovan gäller nyligen antagna
riktlinjer om förenkling m. m. för arbetet med det nya normsystemet. I vad
mån motionärernas synpunkter bör tillgodoses bör prövas i samband med
riksdagsbehandlingen av PBL-förslaget. Motion 2035 (m) yrkande 1 avstyrks
därmed.

Beträffande frågan om en översyn av SBN gäller att begäran härom inom
kort blir tillgodosedd genom regeringens ovannämnda uppdrag till planverket.
Några åtgärder med anledning av motionerna är f. n. inte behövliga,
varför motionerna 2068 (c) yrkande 2 och 2113 (fp) yrkande 11 avstyrks med
hänvisning till detta.

3.2 Hälsorisker m. m.

I motion 1983/84:461 (s) hemställs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts i motionen om behovet att låta utreda
orsakerna till mögel- och fuktskador i hus. Skadornas verkningar är svåra
bl. a. för allergiker. I motionen anförs att ingen försäkring ersätter mögelskador
orsakade av t. ex. byggfusk. Orsakerna till skadorna är oklara, och olika
partsintressen har angett skilda förklaringar. Problemen är av den omfattningen
att en utredning med tvärvetenskaplig sammansättning borde övervägas.

Utskottet erinrar inledningsvis om ett frågesvar den 18 oktober 1983
rörande mögel- och fuktskador i bostadshus. Bostadsministern hänvisade i
svaret till de ränte- och amorteringsfria tilläggslånen och till den försäkringsform
som skall trygga förhållandena för den som i framtiden köper hus.
Bostadsministern uttalade att det inte behövdes någon ytterligare insats av
utredningar. Han avvisade också tanken på att bostadsdepartementet skulle
söka klarlägga skuldförhållandena i varje enskilt fall av inträffad byggskada.

BoU 1984/85:4

De enskilda ansvarsfrågorna fick klarläggas i gängse civilrättslig ordning.

Utskottet delar motionärens oro för de mögel- och fuktskador som på
senare år påvisats i bostadsbeståndet. Det bör anses motiverat med statliga
insatser för att lindra verkningarna för de drabbade och för att hindra
uppkomsten av liknande skador i framtiden. Som omtalats ovan har redan
väsentliga forskningsresultat nåtts såväl om orsakerna till skadorna som om
hur de kan avhjälpas och förebyggas. Byggforskningsrådet har som framgått
utarbetat ett program för de framtida forskningsinsatserna i fråga om
hälsoskydd i byggnader. Detta program inriktas bl. a. på biologiska faktorer,
såsom mögel, och fysikaliska faktorer, t. ex. fukt. Statens planverk har vidare
nyligen anmält till regeringen att verket tillsammans med arbetarskyddsstyrelsen
och naturvårdsverket är berett att ta fram ett översiktligt handlingsprogram
avseende hälsoskydd i inomhusmiljön. Utskottet anser att det
utredningsarbete som motionären begär delvis får anses genomfört. De
ytterligare undersökningar som kan visa sig erforderliga kan förväntas
komma till utförande inom ramen för bl. a. byggforskningsrådets arbete. Det
är därför inte påkallat att bifalla motion 461 (s). Utskottet vill dock i
sammanhanget ytterligare understryka sitt tidigare uttalande (se BoU
1983/84:8 s. 3) om vikten av att garanti- och försäkringsskyddet utsträcks till
att omfatta även de styckebyggda småhusen.

I motion 1983/84:1073 (vpk) begärs med hänvisning till vad som anförs i
motion 1069 att regeringen framlägger förslag innebärande att åtgärder mot
byggfusk och hälsorisker i felbyggda hus uppmärksammas i arbetet med
Byggnorm 85. Det framhålls i den sistnämnda motionen att många främst
nybyggda hus ger upphov till hudbesvär, irritation av slemhinnor, huvudvärk,
yrsel m. m. hos dem som vistas i dem. En orsak torde vara byggfusk som
resulterat i mögel- och bakterieangrepp. Ökade krav på isolering kan också
vara en förklaring.

Utskottet vill framhålla att syftet med tillämpningsföreskrifter givetvis är
att säkra uppförandet av kvalitativt bra hus. Med hänvisning också till vad
som nyss framhölls om mögel- och fuktskador utgår utskottet från att
motionärernas synpunkter redan ges full uppmärksamhet i revisionsarbetet
avseende den nya byggnormen. Enligt PBL-förslaget kommer också att
finnas ökade möjligheter att på tidigt stadium hindra användningen av
olämpliga material och konstruktioner. Utskottet avstyrker motion 1073
(vpk).

3.3 Förvaringsutrymmen

I motion 1983/84:886 (vpk) görs det gällande att flerbostadshusen är dåligt
utrustade med förvaringsutrymmen för matvaror, frukt och grönsaker.
Bestämmelserna i 46 § byggnadsstadgan bör därför utvecklas så att ordentliga
kallutrymmen tillskapas. Motsvarande krav bör också ställas i samband

BoU 1984/85:4

med reparation eller om- och tillbyggnad av de befintliga flerbostadshusen.

Samma fråga aktualiseras i motion 1983/84:2005 (m). Motionären hävdar
att skafferiutrymmen inte finns i det moderna bostadsbeståndet och att
övriga förvaringsutrymmen är otillräckliga eller olämpliga för förvaring av
rotfrukter, frukt, hemlagade konserver m.m. Motionären begär därför att
riksdagen skall ge regeringen till känna betydelsen av att lägenheters
förvaringsutrymmen uppmärksammas mer inom ramen för statens stora
ekonomiska engagemang på byggmarknaden.

Gällande normer och rekommendationer grundas på övervägande av bl. a.
konsumentverket. Nuvarande låneregler lägger inte något hinder i vägen för
att bygga bostäder med större förvaringsutrymmen än f. n. Föreskrifter om
att bostadsbeståndet skulle generellt förses med ökade kylda förvaringsutrymmen
skulle emellertid troligen innebära ökade kostnader. Det kan vara
vanskligt att generellt bedöma huruvida sådana kostnadsökningar är försvarbara
för att uppnå de av motionärerna angivna fördelarna. Enligt vad
utskottet erfarit kommer den av motionärerna aktualiserade frågan att ingå i
den översyn av Svensk byggnorm som påbörjas inom kort. Med hänvisning
till det anförda avstyrker utskottet motionerna 886 (vpk) och 2005 (m).

3.4 Handikappfrågor

Ett allmänt krav på att byggnormer och byggnadslagstiftning skall
tillgodose grundläggande handikappkrav framförs i motion 1983/84:2514 (c)
med hänvisning till motion 2512 (c). Det anförs i den senare motionen också
att det är angeläget att institutionsboendet för de handikappade minskas och
att detta förutsätter egna bostäder för de handikappade med tillgång till
service.

Motionärernas uppfattning att byggnadslagstiftningen utan krånglig detaljreglering
bör kunna tillgodose berättigade handikappkrav delas givetvis
av utskottet. Utskottet, som inte heller har någon annan uppfattning än
motionärerna om det angelägna i att de handikappades bostadsförhållanden
successivt förbättras, vill peka på att de ytterligare insatser på området som
föreslagits av motionärerna också behandlats i det nyligen avlämnade
betänkandet (SOU 1984:78) Bo på egna villkor. Beredningsarbetet med
anledning av betänkandet får avvaktas. Motion 2514 (c) avstyrks därmed.

I motion 1983/84:1052 (s) begärs att föreskrifter för installation av
teleslinga i samlingslokal införs i SBN. Motionären anför att sådana
föreskrifter redan finns, men att kvaliteten på de slingor som installeras är
undermålig. Därför bör föreskrifterna enligt motionären kompletteras med
anvisningar om mätmetoder och störnivåer, utarbetade i samarbete mellan
Handikappinstitutet och institutionen för teknisk audiologi.

Som framgått ovan har det i kommentaren till SBN 80 uppmärksammats
att teleslingor ofta inte fungerar tillfredsställande. En provmetod har också
utarbetats. Motionärens synpunkter torde i allt väsentligt anses vara
tillgodosedda. Motion 1052 (s) avstyrks således.

BoU 1984/85:4

3.5 Brandskydd

I motion 1983/84:1988 (s) aktualiseras brandsäkerhetsproblem i bostäder
och offentliga byggnader. Motionären anför att utrymning, livräddning och
släckning bör ha skett under den första fasen av en brand, antändningsfasen,
och alltså innan byggnaden har övertänts. Det är angeläget att antändningsfasen
inte förkortas genom att olämplig lös inredning används i byggnader.
Detta gäller t. ex. plaster som har stor förbränningshastighet och kraftig
rökutveckling. Motionären anför vidare att regler om brandsektionering av
t. ex. skolor och vindar ofta står i motsättning till kravet på en snabb
utrymning. Räddningstjänsten prioriterar ofta utrymningen, varvid brandsektionerna
kan kollapsa och en storbrand utbryta. Motionären hemställer
att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförs i motionen dels om
behovet av regler rörande lös inredning ur brandskyddssynpunkt, dels om en
översyn av föreskrifterna för brandsektionering m. m.

Vad som anförs och föreslås i motionen är av stor vikt. Som emellertid
omtalats tidigare är frågan om regler om brandtåligheten hos material i lös
inredning som används i hotell, skolor, vårdanläggningar, samlingslokaler
m. fl. anläggningar som kan utnyttjas av många människor föremål för
överväganden i regeringskansliet med anledning av räddningstjänstkommitténs
betänkande. Motion 1988 (s) yrkande 1 avstyrks med hänvisning till
pågående överväganden.

Vad beträffar frågan om en översyn av föreskrifterna för brandsektionering
så att dessa inte står i konflikt med intresset av snabb utrymning finner
utskottet att problemet är väl förtjänt av uppmärksamhet. Huruvida denna
översyn skall ske inom ramen för arbetet med en ny byggnorm eller i
beredningsarbetet med anledning av räddningstjänstkommitténs förslag
eller i annan ordning bör överlämnas till regeringen att avgöra. Utskottet
förutsätter därvid att de synpunkter som framhålls av motionären kan bli
vederbörligen beaktade utan någon riksdagens åtgärd. Motion 1988 (s)
yrkande 2 avstyrks med hänvisning till det anförda.

I motion 1983/84:2406 (fp) uppmärksammas att lantbrukets ekonomibyggnader
är undantagna från de brandskyddsbestämmelser som finns i SBN. Det
hänvisas till att arbete med rekommendationer i vad gäller brandskydd i
ladugårdar pågår inom Lantbrukets brandskyddskommitté. Motionären
begär ett riksdagsuttalande om att detta arbete bör påskyndas och att i
sammanhanget frågan om automatiskt brandlarm/eldsläckning skall belysas.

Ovan har redovisats dels att anvisningar redan har utarbetats i lantbruksstyrelsen
regi rörande produktionsbyggnader i lantbruks- och trädgårdsnäringen,
dels att arbete med att ytterligare utveckla anvisningarna pågår inom
Lantbrukets brandskyddskommitté. Motionsyrkandet får därmed anses
tillgodosett och motion 2406 (fp) avstyrks.

BoU 1984/85:4

3.6 Vattenrutschbanor

Den fortgående ökningen av antalet anläggningar med vattenrutschbanor
och en ökad skadefrekvens i samband härmed uppmärksammas i motion
1983/84:571 (s). Motionären anför att många skador torde orsakas av att
landningsbassängen är för kort eller för grund och att inga normer finns för
hur banorna bör byggas. Ansvarsfrågan efter en olycka kan vara svår att
avgöra i de fall banan är tillfälligt uthyrd. Vattenförbrukningen kan i vissa fall
vara hög. Motionären hemställer att riksdagen hos regeringen begär normer
för hur vattenrutschbanor skall vara konstruerade.

Utskottet delar motionärens uppfattning att utvecklingen vad beträffar
vattenrutschbanor inrymmer vissa problem. Enligt gällande byggnadslagstiftning
finns det i huvudsak endast i efterhand möjlighet att ingripa mot
anläggningar som är mindre tillfredsställande t. ex. från säkerhetssynpunkt.
Enligt PBL-förslaget blir möjligheterna för byggnadsnämnderna att pröva
anläggningarna större. Bygglovsskyldighet föreslås sålunda för anläggningar
av bl. a. detta slag som tar mark i anspråk. Krav föreslås också om
underhållsskyldighet för anläggningar på lekplatser. Utskottet tar fasta på att
planverket avser att uppmärksamma frågan om rutschbanor inom ramen för
sitt arbete med den nya byggnormen. Någon åtgärd från riksdagens sida kan
därmed inte anses påkallad f. n. Motion 571 (s) avstyrks med hänvisning
härtill.

3.7 Elavbrott och uppvärmningsfrågor

Det omfattande strömavbrottet den 27 december 1983 har föranlett två
motioner rörande möjligheterna att genom byggnormerna minska sårbarheten
vid elavbrott. I motion 1983/84:1078 (m) anförs med hänvisning till
motion 1077 att det bör övervägas att i byggnormerna för bensinstationer,
butiker, lagerlokaler, djurstallar m.m. införa en bestämmelse om inkopplingsanordningar
för elkraftsaggregat.

Frågan om reservelkraft övervägs f. n. med anledning av det betänkande
som kommissionen om elförsörjningens sårbarhet nyligen avlämnat. Några
ytterligare överväganden rörande ändringar i byggnormen kan inte nu
bedömas erforderliga. Motion 1078 (m) avstyrks.

I motion 1983/84:2405 (c) anförs att överproduktionen av elkraft har
medfört att bostäder och lokaler i stor utsträckning värms upp med el. Vid
sträng kyla kan ett elavbrott få allvarliga konsekvenser. De nyligen införda
bestämmelserna i SBN om att småhus bör utformas så att kompletterande
värmekällor och skorsten kan installeras i efterhand ger inte någon tillräcklig
säkerhet. Krav bör ställas på att någon form av eldstad och skorsten
installeras vid nybyggnad av småhus och att för övriga bostäder installation
av värmekälla som är oberoende av el underlättas. Riksdagen bör enligt
motionärerna hos regeringen begära förslag härom.

BoU 1984/85:4

Beträffande frågorna om eldstad och skorsten i småhusen erinrar utskottet
om att nuvarande regler beslutades 1981 under enighet i riksdagen (CU
1980/81:37). Erfarenheterna av de nuvarande reglerna, som trädde i kraft för
mindre än ett år sedan, får avvaktas. Motion 2405 (c) avstyrks.

3.8 Värmeåtervinning

Behovet av att vidta åtgärder för att minska oljeberoendet uppmärksammas
i motion 1983/84:1365 (c). Enligt motionärens uppgifter går ungefär
60-70 % av uppvärmningsenergin i ett normalt hus förlorad genom luftväxling.
Denna förlust kan minskas till hälften genom värmeåtervinning ur den
kontrollerbara ventilationsluften. Även den okontrollerade ventilationen
kan minska genom att man bygger tätare hus. Täta hus med en väl
fungerande ventilationsanläggning som motverkar skador av fukt, radon,
formaldehyd och mögel ger, i kombination med värmeåtervinning ur
ventilationsluften, möjlighet att installera mindre och bättre dimensionerade
värmeanläggningar. Emellertid innebär enligt motionären de normer som
styr den nuvarande typgodkännandeverksamheten för värmeåtervinningsanläggningar
att de stora ventilationsföretagens sämre produkter gynnas på
bekostnad av ny och effektivare teknik. Motionären hemställer i yrkande 1
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en nationell
satsning bör ske på utnyttjande av värmeåtervinning ur ventilationsluft som
en primär åtgärd för att minska landets oljeberoende.

Utskottet, som inte har någon annan uppfattning än motionären när det
gäller vikten av att minska vårt oljeberoende, är emellertid inte berett
förorda det i motionsyrkandet begärda tillkännagivandet. Som framgått
ovan (avsnitt 2.8) har skilda åtgärder vidtagits inom det statliga bostadsfinansieringssystemet
i avsikt att ytterligare stimulera värmeåtervinning. Resultatet
av dessa åtgärder bör avvaktas innan eventuellt ytterligare insatser görs.
Med det anförda avstyrker utskottet motion 1365 (c) yrkande 1.

I yrkande 2 i samma motion begärs ett riksdagens tillkännagivande om att
en översyn skall ske av nuvarande provningsmetoder för typgodkännande av
aggregat för värmeåtervinning ur ventilationsluft så att viss teknikutveckling
inte missgynnas.

Utskottet utgår från att berörda myndigheter - planverket och provningsanstalten
- noga följer utformningen av testmetoderna och, om så visar sig
erforderligt, vidtar nödvändiga förändringar utan någon riksdagens begäran
därom. Såvitt kan bedömas torde inte tillräckliga skäl nu finnas att förorda
den i motion 1365 (c) yrkande 2 begärda översynen.

I yrkande 3 i motionen begärs ett riksdagens tillkännagivande att inga
partsintressen bör få vara företrädda i de kommittéer som utarbetar
provningsmetoder för typgodkännande.

Det kan inte anses vara orimligt att partsintressen medverkar när

BoU 1984/85:4

provningsmetodema utarbetas. Det torde inte utan stora svårigheter vara
möjligt och inte heller motiverat att överge den nuvarande ordningen för
utarbetande av testmetoderna. Inte heller finns enligt utskottets uppfattning
tillräckliga skäl för det av motionären förordade tillvägagångssättet. Utskottet
vill upplysa om och understryka vikten av att det slutliga ansvaret för
typgodkännandet som sådant åvilar planverket. Utskottet finner inte heller
anledning att tillstyrka yrkande 3 i motion 1365 (c).

3.9 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande innehållet i Svensk byggnorm att riksdagen avslår
motion 1983/84:2035 yrkande 1,

2. beträffande översyn av Svensk byggnorm att riksdagen avslår
motionerna 1983/84:2068 yrkande 2 och 2113 yrkande 11 såvitt nu
är i fråga,

3. beträffande åtgärder mot mögel- och fuktskador i bostäder att
riksdagen avslår motion 1983/84:461,

4. beträffande åtgärder mot byggfusk att riksdagen avslår motion
1983/84:1073,

5. beträffande regler för förvaringsutrymmen att riksdagen avslår
motionerna 1983/84:886 och 2005,

6. beträffande åtgärder för att minska institutionsboende att riksdagen
avslår motion 1983/84:2514,

7. beträffande föreskrifter avseende teleslingor att riksdagen avslår
motion 1983/84:1052,

8. beträffande regler om brandtålighet att riksdagen avslår motion
1983/84:1988 yrkande 1,

9. beträffande brandsektionering att riksdagen avslår motion 1983/
84:1988 yrkande 2,

10. beträffande brandskyddsbestämmelser i lantbrukets ekonomibyggnader
att riksdagen avslår motion 1983/84:2406,

11. beträffande regler om vattenrutschbanor att riksdagen avslår motion
1983/84:571,

12. beträffande reservelkraft att riksdagen avslår motion 1983/84:1078,

13. beträffande regler om kompletterande värmekällor att riksdagen
avslår motion 1983/84:2405,

14. beträffande typgodkännande av vissa värmeåtervinningsaggregat
m. m. att riksdagen avslår motion 1983/84:1365.

Stockholm den 23 oktober 1984

På bostadsutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

BoU 1984/85:4

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Oskar Lindkvist (s), Rolf Dahlberg (m),
Thure Jadestig (s), Maj-Lis Landberg (s). Magnus Persson (s), Bertil
Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c), Lennart Nilsson (s), Margareta
Gard (m), Kerstin Ekman (fp), Tore Claeson (vpk), Margareta Palmqvist
(s), Nils Nordh (s) och Jan-Eric Virgin (m).

Reservationer

1. Innehållet i Svensk byggnorm (mom. 1 och 2)

Rolf Dahlberg, Bertil Danielsson, Margareta Gard och Jan-Eric Virgin
(m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 9 som börjar ”Utskottet
hänvisar” och slutar ”till detta” bort lyda:

Den offentliga sektorn är myckert stor i Sverige. De offentliga utgifternas
andel av bruttonationalprodukten uppgår 1983 till 70 %, medan genomsnittet
för OECD 1980 var 46 %. Bostadssektorn är det område där offentlig
reglering och byråkrati fått störst utbredning. Ett exempel på detta är Svensk
byggnorm. Regleringen där är en blandning av bindande föreskrifter och i
och för sig icke bindande råd och exempel. Dessa utnyttjar byggnadsnämnderna
emellertid ofta för att ställa orimliga villkor för byggnadslov. De
bindande föreskrifterna är för många och för detaljerade. Byggnormen bör
därför ersättas med enkla tekniska funktionskrav och ett fåtal bindande
bestämmelser, vilka kan fastställas av riksdagen eller regeringen. Genom en
sådan reform och minskad styrning även i övrigt skulle byggnadsverksamheten
underlättas och förbilligas och bostäder som verkligen efterfrågas kunna
utvecklas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna med
anledning av motionerna 2035 (m) yrkande 1, 2068 (c) yrkande 2 och 2113
(fp) yrkande 11.

dels utskottet under l1 bort hemställa

beträffande innehållet i Svensk byggnorm att riksdagen med
anledning av motionerna 1983/84:2035 (m) yrkande 1, 2068 (c)
yrkande 2 och 2113 (fp) yrkande 11 såvitt nu är i fråga som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

1 Vid bifall till denna hemställan förfaller utskottets hemställan under 2.

BoU 1984/85:4

2. Regler för förvaringsutrymmen (mom. 5)

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 11 som börjar ”Gällande
normer” och slutar ”och 2005 (m)” bort lyda:

Ett mycket starkt uttalat önskemål hos många hyresgäster är att få tillgång
till lämpliga och lättillgängliga förvaringsutrymmen för matvaror som är för
skrymmande att förvara i kyl- eller frysskåp. Det gäller rotfrukter av olika
slag samt sylt, saft och frukt. Särskilt accentuerat är detta önskemål hos de
allt fler hyresgäster som har möjlighet att själva odla eller samla produkter av
detta slag. Även andra hyresgäster har ett starkt intresse av att t. ex. kunna
köpa stora förpackningar och sedan kunna lagra varorna. De nuvarande
föreskrifterna i byggnadsstadgan och byggnormen är inte tillräckliga.
Bestämmelserna bör vidareutvecklas med sikte på att ordentliga kallutrymmen
i form av källar-, vinds- eller skafferiutrymmen skall finnas i nybyggda
flerbostadshus och successivt tillkomma i samband med ombyggnad av
sådana hus. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna med anledning av
motionerna.

dels utskottet under 5 bort hemställa

beträffande regler för förvaringsutrymmen att riksdagen med
anledning av motionerna 1983/84:886 och 1983/84:2005 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Behandlingsfråga (mom. 1)

Rolf Dahlberg, Bertil Danielsson, Margareta Gard och Jan-Eric Virgin
(alla m) anför:

I reservation 1 har vi gett uttryck åt den uppfattningen att byggandet bör
regleras av så få bindande föreskrifter som möjligt. I linje med detta
konstaterar vi med tillfredsställelse att utskottets majoritet avstyrkt motioner
om byggfusk, förvaringsutrymmen, vattenrutschbanor, elavbrott, uppvärmningsfrågor
och värmeåtervinning, vilka alla har till syfte att i skilda
hänseenden ytterligare reglera resp. område. Som motivering för sitt
avstyrkande har utskottsmajoriteten i flera fall angett att motionärernas syfte
redan får anses vara tillgodosett genom pågående arbete. Det är inte
överväganden av denna art som enligt vår uppfattning bör läggas till grund
för att avstyrka motionerna, men eftersom vi delar majoritetens slutsatser
har vi avstått från att i varje enskildhet reservera oss beträffande motiven.

BoU 1984/85:4

2. Översyn av Svensk byggnorm (mom. 2)

Kjell A. Mattsson (c), Birgitta Hambraeus (c) och Kerstin Ekman (fp)
anför:

Byggnadssektorn präglas av ett stort mått av reglering. Regleringarna
tillkom i en tid som präglades av stor bostadsbrist och starkt behov att öka
boendestandarden. Situationen är nu en helt annan. Numera är det angeläget
att inte genom missriktad detaljstyrning motverka den förnyelseverksamhet
som behövs i bostadsbeståndet. Även de stigande kostnaderna för den
kontroll som regleringarna för med sig motverkar denna förnyelse och måste
alltså begränsas. Normerna måste omarbetas och anpassas till de regler som
kommer att gälla efter riksdagens beslut om ny plan- och bygglag. Vi utgår
från att översynen görs med inriktning mot ett minskat antal regler.

3. Byggfusk m.m. (mom. 4)

Tore Claeson (vpk) anför:

Den översyn som kommer att ägnas byggnormen med anledning av planoch
bygglagen måste ha som ett viktigt syfte att utforma ett normsystem som
ger så litet utrymme som möjligt i byggandet för fusk med konstruktioner och
annat utförande. De erfarenheter som gjorts under senare år i fråga om att
bygga hus som är rimligt säkra mot mögel- och fuktangrepp måste tas till
vara. Strävan att bygga snabbt på bekostnad av säkerheten måste motverkas.
Det är en bostadspolitisk angelägenhet av stor vikt att inte vinstintresset ges
möjlighet att ta överhand över kraven på god kvalitet i bostadsbeståndet.

-• s3jl / -n'-;'

mmmmåm Mm&W: