om regionalpolitiken
Betänkande 1985/86:AU13
Arbetsmarknadsutskottets
betänkande
1985/86: 13
om regionalpolitiken
AU
1985/86: 13
I betänkandet behandlas proposition 1985/86:100 bilaga 14 (industridepartementet)
avsnittet Regional utveckling, anslagspunkterna C 1—C 8 samt
regeringens förslag till insatser i Bergslagen i proposition 1985/86:125
bilaga 8 (arbetsmarknadsdepartementet) avsnitten B 3 och B 5 och i samma
proposition bilaga 10 (industridepartementet) avsnittet C 11. Vidare tar
utskottet upp yrkanden i 107 motioner om regional utveckling varav 95
från allmänna motionstiden.
I ärendet har yttrande inhämtats från utbildningsutskottet (bilaga 1). Till
betänkandet har fogats en tabellbilaga (bilaga 2) som har utarbetats av
riksdagens utredningstjänst.
Propositionerna har i regeringen föredragits av statsrådet Dahl (1985/
86:100 bil. 14), statsrådet Leijon (1985/86:125 bil. 8) samt statsrådet Peterson
(1985/86:125 bil. 10).
Regeringens förslag redovisas i den löpande framställningen. Beträffande
dispositionen av framställningen i övrigt hänvisas till den innehållsförteckning
som avslutar betänkandet.
Sammanfattning
Medelsanvisning
För reguljära regionalpolitiska åtgärder tillstyrker utskottet för budgetåret
1986/87 drygt 1,6 miljarder kronor enligt nedanstående huvudsakliga fördelning:
-
| Milj. kr. |
Lokaliseringsbidrag | 362 |
Lokaliseringslån | 300 |
Regionala utvecklingsinsatser | 488 |
(länsanslaget) |
|
Ersättning för nedsättning av socialavgifter | 310 |
Sysselsättningsstöd | 120 |
Övrigt | 24,3 |
| 1604,3 |
Härtill kommer insatser i Bergslagen (se nedan).
Moderata samlingspartiet föreslår i reservationer att lokaliseringsbidrag,
offertstöd, lokaliseringslån och sysselsättningsstöd avskaffas och ersätts 1
1 Riksdagen 1985186. 18 sami. Nr 13
av ett system med riskgarantilån för vilka föreslås 200 milj. kr. Folkpartiet
och centerpartiet förordar i en gemensam reservation att lokaliseringslånen
ersätts med kreditgarantier. I fråga om det regionala utvecklingsanslaget
(länsanslaget) reserverar sig moderata samlingspartiet för ett belopp
av 550 milj. kr., folkpartiet för 588 milj kr., centerpartiet för 750 milj. kr.
och vpk för 780 milj. kr.
Mål och riktlinjer för regionalpolitiken
I dessa delar av betänkandet avstyrker utskottet en rad motioner som rör
målen för regionalpolitiken och den regionala utvecklingen. I den senare
delen uttrycker utskottet bl. a. sin oro över att utflyttningen från de regionalpolitisk!
känsliga områdena tilltar. Samtidigt konstaterar utskottet att
sysselsättningen ökar i dessa områden och arbetslösheten minskar. Reservationer
har här avlämnats av företrädarna för moderata samlingspartiet,
centerpartiet och vpk.
Utredningar om regionalpolitiken
En särskild kommission för att ta sig an regionalpolitiska frågor föreslås i
tre motioner. Detta avstyrks av utskottet. I den delen har avlämnats en
gemensam reservation från moderata samlingspartiet, folkpartiet och centerpartiet.
Utskottet avstyrker också ett förslag från centerpartiet — som på denna
punkt avlämnat reservation - om en ny regionalpolitisk utredning.
Samhällssektorernas roll i regionalpolitiken
I detta avsnitt avstyrker utskottet motioner som rör omlokalisering av
statlig verksamhet och bekräftar sina tidigare ställningstaganden i fråga om
vilka delar av landet som skall prioriteras vid omlokalisering, nämligen
skogslänen, sydöstra Sverige och Sjuhäradsbygden. Centerpartiet och
folkpartiet föreslår i reservationer ökade aktiviteter i denna fråga.
Utvecklingen i vissa regiontyper
Förslag om bl. a. befolkningsmål för länen avstyrks av utskottet. Centerpartiet
reserverar sig till förmån för sådana mål, liksom för ett utvecklingsprogram
för landsbygden.
Regionalpolitisk! stöd
Moderata samlingspartiet och folkpartiet pläderar i skilda reservationer för
att de regionalpolitiska åtgärderna i ökad utsträckning skall vara generellt
verkande. Utskottet avstyrker en rad motioner som yrkar ändringar i
nuvarande stödområdesindelning. Utskottet menar att denna indelning
inte bör ändras alltför ofta och hänvisar till de möjligheter som finns att ge
stöd utanför stödområdet. Vpk har avlämnat reservationer i denna del.
AU 1985/86: 13
2
Nedsättning av socialavgifter
AU 1985/86: 13
Vpk förordar i en reservation att denna stödform avvecklas samt att
inbesparade medel tillförs länsanslaget. Folkpartiet föreslår en översyn
medan moderata samlingspartiet och centerpartiet förordar utbyggnader i
enlighet med förslag i resp. partimotioner.
Insatser i glesbygd
Ett utredningsarbete om glesbygdspolitikens mål och utformning förordas i
en reservation av vpk. Förhöjda bidragsbelopp för avskrivningslån till
företag, till uthyrningsstugor samt ändrade regler för s.k. IKS-stöd föreslås
i reservationer från folkpartiet och centerpartiet.
Utvecklingen i länen
Avslutningsvis tar utskottet upp utvecklingsproblem i skilda landsdelar
och avstyrker därvid yrkanden i en rad motioner om insatser av skilda slag
för att främja utvecklingen i län och regioner.
I det sammanhanget behandlar utskottet proposition 125 bilagorna 8 och
10 om särskilda insatser i Bergslagen. Hela åtgärdspaketet omfattar insatser
om 425 milj. kr att användas under tre år. Utskottet tillstyrker att
sammanlagt 65 milj. kr. anvisas för arbetsmarknadspolitiska åtgärder och
205 milj. kr. för särskilda regionalpolitiska utvecklingsinsatser i området.
Moderata samlingspartiet avstyrker i en reservation ytterligare medel för
arbetsmarknadspolitiska åtgärder och tillstyrker 68 milj. kr. till företagsutveckling
i Bergslagen. Vpk förordar i en reservation insatser av betydligt
större omfattning.
I anslutning till utskottets ställningstaganden till motioner som rör utvecklingen
i de olika landsdelarna och länen i övrigt har reservationer
avgivits av moderata samlingspartiet (1), centerpartiet (5) och vpk (4).
Motionerna
Motioner från allmänna motionstiden 1986
Behandlas i
utskottets
yttr. s. hemst.p.
1985/86: A222 av Inger Hestvik m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin 79 90
mening ger regeringen till känna de i motionen anförda kraven på insatser
för att förbättra kvinnosysselsättningen i Kopparbergs län.
1985/86: A268 av Elving Andersson (c) vari yrkas 40 8
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om teknikutvecklingens roll för samhällsutvecklingen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om datateknikens betydelse för decentralisering av ar- 3
betstillfällen,
AU 1985/86: 13
Behandlas i
utskottets
yttr. s. hemst.p.
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 40 8
motionen anförts om decentraliserad utbildning av tekniker.
1985/86: A401 av Agne Hansson (c) och Gösta Andersson (c) vari yrkas 90 97
1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen föreslås om att i Kalmar län använda AMS flyttningsersättningsanslag
till att bereda ungdom under 25 år varaktig sysselsättning i
länet,
2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om sänkta
arbetsgivaravgifter i Kalmar län,
3. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om enklare
regler i anställningsskyddslagstiftningen,
4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen sägs om behovet av kraftfulla industripolitiska satsningar i
Kalmar län,
5. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
nödvändigheten av utökad lärlingsutbildning i Kalmar län.
1985/86: A403 av Gunnar Björk i Gävle (c) och Gunnel Jonäng (c) vari 84 91
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen om en sammanhållen skärgårdspolitik i södra Norrland.
1985/86: A404 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som 77 90
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
behovet av industriinriktad högskoleutbildning upp till 120 poäng som
arbetsmarknadsutbildning i Bergslagen.
1985/86: A405 av Karin Söder m. fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar uttala att regionalpolitiken skall ges en decen- 30,31 1,2
tralistisk inriktning som långsiktigt bidrar till regional balans såväl inom
som mellan regioner,
2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad 38 6
som i motionen anförts om prövning av hur propositionerna på skilda
områden påverkar de regionala målen och den regionala utvecklingen,
3. att riksdagen beslutar uttala att 1982 års beslut om lokalisering av 41 10
nytillkommande statlig verksamhet och decentralisering av funktioner
inom den statliga verksamheten skall fullföljas i enlighet med vad som
anförs i motionen,
4. att riksdagen beslutar uttala sig för regionalpolitiska riktlinjer i vad 41 10
avser utformningen av besparingar inom den offentliga sektorn i enlighet
med vad som anförs i motionen,
5. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna att till 45 21
grund för aviserade förslag om planeringstal för befolkningsutvecklingen
skall tas de befolkningsmålsättningar som lades fast i 1982 års regionalpolitiska
beslut,
AU 1985/86:13
Behandlas i
utskottets
yttr. s. hemst.p.
6. att riksdagen beslutar uttala att politiken på alla samhällsområden 45 21
utformas så att storstädernas andel av befolkningen långsiktigt hålls oförändrad,
7. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära tillkallande av en 35 3
utredning om regionalpolitiken med direktiv enligt de riktlinjer som redovisas
i motionen avseende bl. a.
a) ny teknik, spridning av företag över landet inom framtidsinriktade
teknikområden, teknikutveckling och tekniskt kunnande,
b) företags- och individinriktade stödformer och ett mera differentierat,
flexibelt och anpassbart regionalpolitisk! stödsystem,
c) lokalisering av nytillkommande statlig verksamhet och decentralisering
av funktioner inom den statliga verksamheten,
d) flyttningsbidragen,
10. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om ett ut- 46 23
vecklingsprogram för landsbygden,
11. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna 52 30
vad som i motionen anförts om inriktningen av den regionalpolitisk stöd
berättigade
verksamheten,
12. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna 52, 99 30, 108
vad som anförts i motionen om lokaliseringslån och till lokaliseringslån
anvisa ett förslagsanslag om 1000 kr.,
13. att riksdagen beslutar att anslaget Regionala utvecklingsinsatser 101 110
m. m. i sin helhet fördelas till resp. länsstyrelse,
14. att riksdagen beslutar att högsta belopp för avskrivningslån inom 59 44
glesbygdsstödet höjs till 300000 kr. och för uthyrningsstugor till 50000 kr.,
15. att riksdagen beslutar att kravet om äldre arbetskraft slopas för 59 45, 46
intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser (IKS) samt att högsta
stödbelopp höjs till 50000 kr.,
16. att riksdagen beslutar att till Regionala utvecklingsinsatser m.m. 101 109
anvisa ett med 262 milj. kr. förhöjt reservationsanslag om 750 milj. kr. i
enlighet med vad som anförts i motionen,
17. att riksdagen beslutar att den 10-procentiga nedsättningen av social- 55 37
försäkringsavgifterna skall gälla hela stödområde A och i kommuner i
Norrbotten inplacerade i stödområde B enligt vad som anförts i motionen,
18. att riksdagen beslutar att den reducering av socialförsäkringsavgif- 55 37
ter för nytillkommande sysselsättning som utgår i Norrbottens län omfördelas
i enlighet med vad som anförs i motionen,
20. att riksdagen beslutar hos regeringen begära initiativ till särskilda 45 20
arbetsmarknadspolitiska åtgärder avseende långtidsarbetslösa i storstäderna
i enlighet med vad som anförs i motionen,
21. att riksdagen beslutar att kostnaden för Expertgruppen för forskning 103 115
om regional utveckling skall belasta littera A i proposition 1985/86:100, bil.
14. 5
AU 1985/86:13
Behandlas i
utskottets
yttr. s. hemst.p.
Yrkande 8 är hänvisat till näringsutskottet i motion 1985/86: N208 och
yrkande 9 till trafikutskottet i motion 1985/86: T224. Yrkande 19 har behandlats
av arbetsmarknadsutskottet i betänkande AU 1985/86:11.
1985/86: A406 av Agne Hansson (c) och Gösta Andersson (c) vari yrkas 43 11
1. att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om förslag om lokalisering
av statlig verksamhet till Kalmar län.
Yrkande 2 är hänvisat till kulturutskottet i motion 1985/86: Kr205.
1985/86: A407 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) vari yrkas 95 104
2. att riksdagen beslutar om ändring i arbetsförmedlingslagen för
Malmöhus län i enlighet med vad som anförts i motionen,
Yrkande 1 behandlas i betänkande AU 1985/86:18.
1985/86: A408 av John Andersson (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin 66 74
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om försöksverksamhet
med bruttodimensionering vid statliga regionala och lokala
myndigheter i Västerbottens län.
1985/86: A409 av Hans Petersson i Hallstahammar (vpk) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att Hallstahammars kommun skall inplaceras i 62 59
stödområde C,
2. att riksdagen beslutar att Hallstahammars kommun i fortsättningen 62 90
skall räknas in bland de kommuner som har möjlighet att få del av samhällets
särskilda utvecklingsinsatser för industriell utveckling och förnyelse.
1985/86: A410 av Sven Henricsson m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som 37 4
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsättande
av en inlandsdelegation med uppgifter i huvudsaklig överensstämmelse
med de i motionen anförda.
1985/86: A411 av Gunilla André (c) och Bengt Kindbom (c) vari yrkas
1. riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad 94
som i motionen anförts om vikten av att beakta Otterbäckens lokaliseringsfördelar
för tung industri vid lokaliseringssamråd och övriga kontakter
med industrin,
2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att Gullspångs kom- 62
mun tillfälligt inplaceras i stödområde.
1985/86: A412 av Agne Hansson (c) och Gösta Andersson (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad 90
som i motionen sägs om att företagens investeringsfonder skall tillåtas
arbeta mera fritt i Kalmar län,
2. riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om åtgärder som gör 53
det möjligt att kommunerna i Kalmar län under en försöksperiod på två år
skall få uppföra industrilokaler med samma lånevillkor som gäller för
flerfamiljshus.
101
66
97
32
AU 1985/86:13
Behandlas i
utskottets
yttr. s. hemst.p.
1985/86: A413 av Lennart Alsén (fp) och Hadar Cars (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts angående upprättande av ett särskilt Blekingepaket som syftar till
att skapa underlag för att stimulera länets näringsliv, stoppa utflyttningen
och återge länet möjligheter att utvecklas.
1985/86: A414 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförs om en särskild länsutredning
för Västernorrlands län.
1985/86: A416 av Margit Gennser m. fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrad förmögenhetsbeskattning
i enlighet med företagsskattekommitténs förslag,
2. att riksdagen hos regeringen begär utredning om nya realisationsbeskattningsregler
för aktier,
3. att riksdagen beslutar om avskaffandet av avdragsbegränsningen för
underskottsavdrag,
4. att riksdagen hos regeringen begär utredning om en kommanditbolagsbeskattning
av norsk modell,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen för övrigt anförts angående marginalskatter och skatteregler,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om selektiv näringspolitik och dess inverkan på utvecklingsmöjligheterna
av näringslivet i Skåne,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om förändringar av gällande valutareglering,
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om försöksverksamhet
med fri arbetsförmedling i Skåne,
9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om i motionen anförda
organisationsförändringar för SYU, exportrådet och Investeringsbanken,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om kommunala skattesänkningar för att främja tillväxt och vitalisera
näringslivet i kommuner.
1985/86: A417 av Lennart Brunander (c) vari yrkas
1. att riksdagen gör ett uttalande om tekopolitikens målsättning i enlighet
med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om det statliga upphandlingsreglementet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den svenska
jordbrukspolitiken även i fortsättningen utformas så att den odlade jorden
bevaras,
91
98
66
96
76
105
93 | 100 |
93 | 100 |
93 | 100 |
7
Rättelse: S. 9 Utgår: raderna 14-16 nedifrån.
S. 10 Rad 6 nedifrån efter Björn Körlof m. fl.
Tillkommer: (m)
AU 1985/86:13
Behandlas i
utskottets
yttr. s. hemst.p.
4. att riksdagen beslutar att småföretagens arbetsgivaravgifter sänks, | 93 | 100 |
5. att riksdagen beslutar att de kollektiva löntagarfonderna avskaffas, | 93 | 100 |
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att statlig | 43 | 12 |
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i | 93 | 100 |
8. att riksdagen gör ett uttalande om att den pågående omändringen av | 93 | 100 |
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att byggandet | 93 | 100 |
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i Övriga yrkanden behandlas i andra utskott. 1985/86: A418 av Ulla Tillander m. fl. (c) vari yrkas | 93 | 100 |
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen | 95 | 104 |
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen | 95 | 104 |
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen | 95 | 104 |
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen Övriga yrkanden kommer att behandlas av andra utskott. | 95 | 104 |
1985/86: A419 av Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas | 91 | 98 |
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen tili känna vad som i
motionen anförts om försöksverksamhet med lärlingslöner i Blekinge län,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om frisläpp av investeringsfonder
och allmän investeringsreserv under tiden den 1 april 1986—
den 30 juni 1988 i enlighet med de riktlinjer som angivits i motionen,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade avskrivningsregler
under tiden den 1 april 1986-den 30 juni 1988 i enlighet med de
riktlinjer som angivits i motionen.
1985/86: A420 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar 42 10
som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om
aktivering av den inom civildepartementet verksamma arbetsgruppen för
decentralisering samt primära uppgifter för denna.
1985/86: A422 av Björn Samuelson (vpk) vari yrkas att riksdagen hos 78 90
regeringen hemställer om förslag till utvecklingsplan för Värmland i enlighet
med vad som i motionen anförts.
8
AU 1985/86: 13
Behandlas i
utskottets
yttr. s. hemst.p.
1985/86: A423 av Bruno Poromaa (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
resurser till projektet medicinsk informationshantering.
1985/86: A425 av Gunnar Thollander m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att länsstyrelsen i Uppsala län bör få i
uppdrag att inom ramen för försöksverksamhet utreda möjligheten att
jämnare lokalisera befintlig statlig verksamhet inom Uppsala län.
1985/86: A426 av Kjell Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
att inom ramen för anslaget Regionala utvecklingsinsatser anslå totalt 10
milj. kr. till Kronobergs län.
Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1985/86: T287.
1985/86:Ä427 av Arne Nygren m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts på de sju åtgärdsområdena
i motionen om snabba och kraftfulla regionalpolitiska insatser för
skogslänen.
1985/86: A429 av Bengt Harding Olson (fp) och Margareta Mörck (fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fördelningen av regionalt utvecklingsstöd till Kristianstads län,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regionalt utvecklingsprojekt med inriktning på jordbruk, trädgårdsnäring,
fiske och vattenbruk i Kristianstads län,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om projekt beträffande polymertekniskt centrum vid högskolan i
Kristianstad,
Övriga yrkanden kommer att behandlas i andra utskott.
1985/86:A430 av Olle Svensson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av
ökade statliga insatser i Södermanlands län.
1985/86: A431 av Nils-Olof Gustafsson (s) och Margareta Winberg (s) vari
yrkas
1. att riksdagen hos regeringen anhåller att 75 milj. kr. anvisas från
anslaget C 2. Lokaliseringsbidrag m. m. för särskilda sysselsättningsskapande
åtgärder i Jämtlands län,
2. att riksdagen hos regeringen anhåller att i särskild ordning inventera
vilka åtgärder som kan vidtas för att öka sysselsättningen i Jämtlands län
och att snarast redovisa resultatet till riksdagen.
Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1985/86:Sk528.
66
72
44 17
90 96
37, 64 4, 68
94 103
94 103
94 103
43
66
16
75
9
AU 1985/86:13
Behandlas i
utskottets
yttr. s. hemst.p.
1985/86:A432 av Rune Gustavsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin 90 96
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
aktiva regionalpolitiska insatser i Kronobergs län.
1985/86: A433 av Magnus Persson m. fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen under budgetåren 1986/87-1987/88 uppflyttar de fem | 62 | 62,63 |
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen | 78 | 90 |
3. att riksdagen uttalar att en friare resursanvändning av de statliga | 78 | 90 |
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i | 78 | 90 |
1985/86: A434 av Bengt-Ola Ryttar (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen - om yrkande 1 inte finnér riksdagens gillande — 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen | 62 | 56 |
1985/86: A435 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som | 42 | 10 |
1985/86: A436 av Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) och Marianne Andersson | 93 | 100 |
1985/86:A437 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att hos | 55 | 37 |
1985/86:A438 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos | 47 | 23 |
1985/86:A439 av Björn Körlof m. fl. (m) vari yrkas | 77 | 90 |
1. att riksdagen uttalar sig för att en ny regionalpolitik, grundad på
generella insatser, och utökade glesbygdssatsningar skall användas för de
framtida utvecklingsinsatserna i Bergslagens kriskommuner,
2. att riksdagen uttalar sig för att de regionalpolitiska resurserna skall
koncentreras på kriskommunerna i Bergslagen,
AU 1985/86:13
Behandlas i
utskottets
yttr. s. hemst.p.
3. att riksdagen uttalar sig för att de regionalpolitiska resurserna främst
skall användas till satsning på ny teknik,
4. att riksdagen uttalar sig för att utvecklingskraften i Bergslagen skall
stärkas genom att de till företagsamhet och enskilda direkt riktade skatteoch
avgiftssänkningar som föreslagits av moderata samlingspartiet genomförs,
5. att riksdagen uttalar sig för att små och medelstora företag skall
befrias från förmögenhetsskatt på arbetande kapital,
6. att riksdagen uttalar sig för att fri etableringsrätt inom de verksamhetsområden
som i dag bedrivs av de offentliga service- och tjänstemonopolen
skall tillåtas i Bergslagskommunerna,
7. att riksdagen uttalar sig för att ett system med utbyggd lärlingsutbildning,
enligt moderata samlingspartiets förslag, snarast skall inrättas,
8. att riksdagen uttalar sig för att en större del av de arbetsmarknadspolitiska
resurserna i stället skall satsas på nyföretagande,
9. att riksdagen uttalar sig för att Bergslagens transportekonomiska
nackdelar bör minskas genom att framför allt vägnätet rustas upp samt
förutsättningarna för Bergslagsflyg också förbättras,
10. att riksdagen uttalar sig för att Bergslagens särskilda förutsättningar
inom områden som skogs- och träforskning, teknikutveckling inom kraftproduktionen
etc. måste utnyttjas,
11. att riksdagen uttalar sig för att satsningar på forskning och utveckling
av teknik som kan minska försurningsproblemen bör koncentreras till
Bergslagen.
1985/86: A440 av Karl Boo m. fl. (c) vari yrkas 77 90
1. att riksdagen beslutar begära att regeringen vidtar omfattande och
verkningsfulla åtgärder för att utveckla teknisk utbildning och sysselsättningsskapande
åtgärder i Bergslagen,
2. att riksdagen beslutar begära att regeringen ställer erforderliga ekonomiska
resurser till förfogande för sysselsättningsuppbyggnad i Bergslagsområdet.
1985/86: A441 av Birgitta Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen sorn 94 102
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts, dels om
kvinnors arbetsmarknad i Skaraborgs län, dels att Skaraborgs län bör
utgöra försökslän för samlade insatser för att stärka kvinnors ställning på
arbetsmarknaden.
1985/86: A442 av Paul Lestander (vpk) vari yrkas att riksdagen hos rege- 66 71
ringen begär förslag till lämpliga stödinsatser vid SIGA i Gällivare.
1985/86:A443 av Nils Erik Wååg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär åtgärder för att stärka arbetsmarknaden i Skåne.
96 105
11
AU 1985/86: 13
Behandlas i
utskottets
yttr. s. hemst.p.
1985/86:A444 av Nils-Olof Gustafsson (s) och Margareta Winberg (s) vari 62 47
yrkas att riksdagen beslutar att Bräcke kommun i Jämtlands län skall
hänföras till stödområde A.
1985/86:A445 av Olle Göransson m. fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att temporärt uppflytta Fagersta, Norbergs och 62 60
Skinnskattebergs kommuner till stödområde B,
2. att riksdagen beslutar att uppflytta Hallstahammars kommun till stöd- 62 59
område C,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 77 90
motionen anförts om behovet av en etablering av ett statligt industricentrum
i Skinnskatteberg,
6. att riksdagen uttalar behovet av att reglerna för det statliga transport- 77 90
stödet bör ändras så att alla Bergslagskommuner omfattas av stödet,
7. att riksdagen hos regeringen begär att sådana regeländringar görs att 77 90
det blir möjligt att i Bergslagen utnyttja investeringsfonder och lokaliseringslån
i kombination,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Bergslags- 77 90
delegationens personalresurser bör utökas med inriktning på ökad regional
och lokal samverkan,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Bergslags- 77 90
delegationen i samverkan med länsstyrelserna och utvecklingsfonderna
bör inrätta fältkontor i Bergslagen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att försök bör 77 90
göras med nya och smidigare beslutsvägar i regionalpolitiska stödärenden,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att med 77 90
utnyttjande av datateknik försök bör göras med decentralisering av offentlig
verksamhet till länet och Bergslagen,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 77 90
motionen anförts om att behovet av ökade investeringar i infrastrukturen
uppmärksammas inom väg/järnväg och teleområdet.
Yrkandena 2 och 3 kommer att behandlas av näringsutskottet.
1985/86:A446 av Lars Emestam (fp) och Gudrun Norberg (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 44 18
motionen anförs om att utreda möjligheten att flytta ytterligare delar av
eller alternativt hela statistiska centralbyrån till Örebro,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 78 90
motionen anförs om regionala aspekter vid kommande planeringar av
vägnätet,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 62 61
motionen anförs om inplacering av Karlskoga och Degerfors kommuner i
stödområdet.
Övriga yrkanden kommer att behandlas i andra utskott. 12
AU 1985/86:13
Behandlas i
utskottets
yttr. s. hemst.p.
1985/86:A447 av Anders G Högmark (m) och Erik Hovhammar (m) vari 90 99
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om vikten av att statsmakterna samt centrala offentliga
organ vid investerings-, lokaliserings- och dimensioneringsbeslut beaktar
vad som i motionen anförts om ett regionalt helhetsperspektiv till gagn för
sydöstra Sveriges utveckling.
1985/86:A448 av Inger Hestvik (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening 62, 79 55, 90
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts dels om behovet av
statliga satsningar till Borlänge kommun, jämställda med dem som tillkommer
Bergslagskommunerna, dels om att Borlänge kommun placeras inom
allmänna stödområdet.
1985/86:A449 av Ingemar Konradsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 77 90
motionen anförts om behovet av översyn av riktlinjerna och medlen för
regionalpolitiken och angränsande sakområden,
4. att riksdagen medger att regeringen får bevilja medel från anslaget 77 90
C 2. Regionalpolitisk! bidrag m. m. till en försöksstation för insjöfisk i
Sävenfors, Hällefors kommun,
5. att riksdagen uttalar sitt stöd för de förändringar som i motionen 77 90
förordats vad beträffar stödet till kommunala industrilokaler,
6. att riksdagen begär att regeringen vidtar åtgärder för att tillförsäkra 77 90
utvecklingsfonderna möjligheter att ge vad som i motionen betecknats som
etableringslån,
7. att riksdagen begär att regeringen skyndsamt vidtar åtgärder för att 77 90
förstärka industriverkets möjligheter att informera om lokaliseringsförutsättningarna
i Bergslagen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 77 90
motionen anförts om inriktningen av etableringsdelegationens verksamhet,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 77 90
motionen anförts om väg- resp. järnvägsförbindelse.
Yrkandena 2 och 3 kommer att behandlas i andra utskott.
1985/86:A450 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas
1. att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100 bil. 14 Indu- 101 109
stridepartementet, C 4. Regionala utvecklingsinsatser m. m. beslutar anvisa
300000000 kr. utöver regeringens förslag,
2. att riksdagen hos regeringen hemställer om initiativ till en organiserad 32, 57 2, 40
diskussion bland regionalpolitisk! ansvariga och olika folkrörelser rörande
glesbygdspolitikens mål och utformning.
1985/86:A451 av Inga Lantz m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos 38 5
regeringen begär en utredning som, med särskilt beaktande av vad som i
motionen anförs angående Stockholm, skall belysa de negativa effekter 13
AU 1985/86: 13
Behandlas i
utskottets
yttr. s. hemst.p.
som åstadkoms genom en fortsatt regionalpolitik som innebär avflyttning
från vissa orter och koncentration till vissa andra orter.
1985/86: A452 av Björn Samuelson m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som 78 90
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om en
utveckling av Bergslagen.
1985/86:A453 av Jörn Svensson (vpk) och Bertil Måbrink (vpk) vari yrkas 91 98
att riksdagen uttalar sig för en regionalpolitisk satsning i Blekinge i enlighet
med vad som anförs i motionen.
1985/86:A454 av Sven Henricsson (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin 67 76
mening till regeringen uttalar vad i motionen sagts om tillsättandet av en
särskild länsutredning för Västernorrland med målsättning att fördjupa
kunskaperna om länets svårbemästrade problem och utvecklingsmöjligheter
för att på denna grund upprätta ett konkret åtgärdsprogram.
1985/86:A455 av Margo Ingvardsson m. fl. (vpk) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 86 93
motionen anförs om ett program för arbeten i Stockholms län.
Yrkande 2 behandlas i betänkande AU 1985/86:11.
1985/86:A456 av Jörn Svensson (vpk) vari yrkas att riksdagen begär att 97 105
regeringen gemensamt med kommuner och länsorgan i Skåne tar initiativ
till ett utvecklingsprogram i enlighet med vad som framförs i motionen.
1985/86:A457 av Bertil Måbrink (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin 67 78
mening ger regeringen till känna vad som i motionen sägs om en utvecklingsplan
för Gävleborgs län.
1985/86:A458 av Ove Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin 79 90
mening ger regeringen till känna vad som anförts om behovet av särskilda
sysselsättnings- och regionalpolitiska åtgärder för Kopparbergs län.
1985/86:A459 av Ove Karlsson (s) och Barbro Nilsson (s) vari yrkas att 58 41
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av ett fortsatt, offensivt glesbygdsstöd.
1985/86:A460 av Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas
3. att riksdagen beslutar att Norrbottens län ur anslaget för Regionala 65 69
utvecklingsinsatser tilldelas ett anslag på 120 milj. kr.,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 65 69
anförts om åtgärder för att stimulera inflyttning till områden som under
lång tid avfolkats,
5. att riksdagen beslutar att under en försöksperiod om tio år avskaffa 49 26
statsskatten för fysisk person i kommuner tillhörande stödområde A,
14
AU 1985/86: 13
6. att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad i motionen anförts
om elektrifiering av järnvägssträckan Boden-Haparanda,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hållplatser längs järnvägssträckan Boden-Haparanda,
8. att riksdagen beslutar att godstrafiken på järnvägssträckan KarungiÖvertorneå
skall bibehållas,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förlängning av det svenska järnvägsspåret till stålverket Outokumpu
i Torneå,
10. att riksdagen beslutar om sådan ändring i reglerna för förnyelsefonderna
att de skall användas som regionalpolitisk! instrument,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lokaliseringssamrådet,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd för uppförande av industrilokaler och ”Företagarnas
hus”.
Yrkandena 1 och 2 behandlas i AU 1985/86:11.
1985/86: A461 av Hans Petersson i Röstånga m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen uttalas om ett pilotprojekt i Malmöhus län med frivillig arbetsdelning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om lägre ingångslöner som ett pilotprojekt i Malmöhus
län,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående forsknings- och utbildningsinsatser i Malmöhus
län,
4. att riksdagen begär att regeringen uppdrar åt länsstyrelsen i Malmöhus
län att studera möjligheterna till ytterligare trädplantering längs länets
vägar,
6. att riksdagen hemställer att regeringen tar upp överläggningar med
danska staten angående föroreningar av Öresund,
7. att riksdagen begär att regeringen uppdrar åt naturvårdsverket att
göra en sammanställning av internationell forskning och forskningsresultat
i frågan om stranderosioner,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående järnvägarna i Malmöhus län liksom angående
trafiken på Sturups flygplats,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbindelserna över Öresund,
Behandlas i
utskottets
yttr. s. hemst.p.
65 69
65 69
65 69
65 69
65 69
65 69
65 69
96
96
96
96
96
96
96
96
104
104
104
104
104
104
104
104
15
AU 1985/86: 13
Behandlas i
utskottets
yttr. s. hemst.p.
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att sjukgym- 96 104
nastutbildningen i Lund bör förbli under statlig huvudman,
16. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om hur och när de 96 104
medellånga vårdutbildningarna kan överföras till statligt huvudmannaskap;
utredningen bör också omfatta förslag till finansiering,
17. att riksdagen begär att regeringen låter utreda försöksverksamhet 96 104
med totalansvar för exempelvis ADB-linjerna i motionens anda.
1985/86:A462 av Karl Boo (c) och Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas 79 90
1. att riksdagen beslutar att länsanslaget bör uppräknas till 50 milj.kr.
för budgetåret 1986/87,
2. att riksdagen i övrigt som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförts beträffande insatser för att stärka de mindre företagen.
1985/86: A463 av Alf Svensson (c) vari yrkas 78 90
1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om att televerket i sitt investeringsprogram och sin
taxesättning mer än hittills underordnar sig regionalpolitiska mål,
2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till översyn i
syfte att förbättra järnvägskommunikationerna till, från och inom Bergslagen
i enlighet med motionen,
3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts om teknisk utbildning vid högskolan i Örebro i enlighet med
motionen.
1985/86:A464 av Ingrid Hemmingsson (m) och Anders G Högmark (m) vari 49 26
yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om en differentierad
statsskatt som regionalpolitisk! instrument.
1985/86:A465 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att avslå budgetpropositionens förslag under 102 113
bil. 14 littera C 6 (310000000 kr.) till ersättning för nedsatta socialavgifter,
2. att riksdagen beslutar att nedsättningen av socialavgifter i berörda 54 36
område skall upphöra.
1985/86:A466 av Bertil Måbrink (vpk) vari yrkas att riksdagen hos rege- 68 79
ringen hemställer om initiativ för sysselsättningsskapande åtgärder i Söderhamns
kommun i enlighet med vad som i motionen angivits.
1985/86:A467 av Börje Hörnlund (c) och Karin Israelsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna att de 66 73
regionalpolitiska länsanslagen skall utgå med 750 milj.kr.,
2. att riksdagen beslutar om en höjning av väganslagen med 500 milj. 66 73
kr., vilket möjliggör en upprustning av läns vägnätet i Västerbottens län,
16
AU 1985/86: 13
Behandlas i
utskottets
yttr. s. hemst.p.
3. att riksdagen beslutar att bidraget till enskilda vägar höjs från 50% till 66 73
70%,
4. att riksdagen beslutar att arbetsgivaravgifterna sänks av regionalpoli- 55 37
tiska skäl i Västerbottens läns inland på sätt som anförts i motionen,
5. att riksdagen beslutar att egenföretagare och de 15 först anställda i 66 73
företagen därutöver erhåller sänkta arbetsgivaravgifter med 5 procentenheter
i hela Västerbottens län,
6. att riksdagen beslutar om en kraftfull satsning på ny teknik - data, 66 73
elektronik och bioteknik - på sätt som anförts i motionen,
10. att riksdagen uttalar att regeringen har ett direkt ansvar för att 66 73
jobben vid Stensele mekaniska verkstad tryggas,
11. att riksdagen beslutar att Gunnarns flygfält öppnas för turistflyg, 66 73
12. att riksdagen beslutar om en väsentlig förbättring av den kommunala 66 73
skatteutjämningen till Västerbottens läns kommuner,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som 66 73
anförts i fråga om jordbrukets betydelse för en positiv utveckling i Västerbottens
län,
14. att riksdagen uttalar att samtliga politikområden måste vägledas av 66 73
ett regionalpolitiskt tänkande/ansvar i enlighet med de riktlinjer som anförts
i centerpartiets regionalpolitiska motion.
Yrkandena 7 och 8 kommer att behandlas av trafikutskottet och yrkande
9 av utbildningsutskottet.
1985/86:A468 av Ivar Franzén (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att hos 49 26
regeringen hemställa om förslag till skattereduktion inom stödområde enligt
de riktlinjer som anges i motionen.
1985/86:A469 av Yvonne Sandberg-Fries m. fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 91 98
anförts om en särskild delegation för sysselsättningsskapande åtgärder
inom Blekinge län,
2. att riksdagen uttalar att det regionalpolitiska stöd som utgår i stödom- 91 98
råde C bör få tillämpas i Olofströms kommun budgetåret 1986/87,
3. att riksdagen uttalar att regionalpolitiskt stöd som efter särskilt beslut 91 98
kan utgå utanför stödområdena bör ges en generös tillämpning i Karlskrona,
Ronneby, Karlshamns och Sölvesborgs kommuner,
4. att riksdagen uttalar att tidigare riksdagsbeslut angående lokalisering 43 13
av statlig verksamhet till sydöstra Sverige snarast skall fullföljas,
5. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att stimulera en ök- 91 98
ning av verksamheten/sysselsättningen vid de koncernföretag som är verksamma
i Blekinge län,
6. att riksdagen uttalar att regionalpolitiska medel bör avsättas för köp 91 98
av högskoleutbildning förlagd till Blekinge,
17
2 Riksdagen 1985186. 18 sami. Nr 13
AU 1985/86: 13
Behandlas i
utskottets
yttr. s. hemst.p.
7. att riksdagen uttalar att särskild hänsyn bör tas till Blekinges besvärliga
situation i samband med att förslag läggs om nytt system för skatteutjämning.
1985/86:A470 av Gösta Andersson (c) och Agne Hansson (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som
anförts i motionen angående ett handlingsprogram i syfte att stärka jordbruket,
service och småföretagsamhet på landsbygden för att hindra en
fortsatt avfolkning.
1985/86:A471 av Bertil Jonasson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att
hos regeringen uttala nödvändigheten av att medel till regionalpolitiska
insatser ställs till länsstyrelsernas förfogande för fiskefrämjande åtgärder i
skogslänen.
1985/86: A472 av Alf Svensson (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till sänkning
av socialavgifterna i stödområdena i enlighet med vad som anförts i motionen
och till C 6. Ersättning för nedsättning av socialavgifter anvisa ett
förslagsanslag på 460000000 kr., således en höjning med 150000000 kr.,
2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om att televerket måste underordna sig de regionalpolitiska
målen så att Bergslagsregionen och de norra landsdelarna ges en
positiv särbehandling när det gäller utbyggnaden av telenätet,
4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförs i motionen om regionala utvecklingsinsatser och till C 4. Regionala
utvecklingsinsatser m. m. anvisa ett förslagsanslag på 628000000 kr.,
således en höjning med 140000000 kr.
Yrkande 3 är hänvisat till näringsutskottet i motion 1985/86:N308.
1985/86:A473 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för regionalpolitiken
som framförs i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om en differentiering av de sociala avgifterna,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett system med statliga
kreditgarantier som ersätter lokaliseringslånen,
7. att riksdagen avslår förslaget om 300 milj. kr. till C 3. Lokaliseringslån,
8. att riksdagen anvisar ett reservationsanslag om 322 milj. kr. för C 2.
Lokaliseringsbidrag m. m.,
9. att riksdagen beslutar att högsta belopp för avskrivningslån inom
glesbygdsstödet skall vara 300000 kr.,
10. att riksdagen beslutar att högsta belopp för uthyrningsstugor inom
glesbygdsstödet skall vara 50000 kr.,
91 98
47 23
53 33
55,102 37,113
39 7
101 109
30, 48 | 1, 24 |
56 | 38 |
52 | 30 |
99 | 108 |
99 | 107 |
59 | 44 |
59 | 44 |
18
AU 1985/86: 13
Behandlas i
utskottets
yttr. s. hemst.p.
11. att riksdagen beslutar att högsta belopp för IKS-stöd till enskilda 59 45
projekt skall vara 50000 kr.,
12. att riksdagen beslutar att till C 4. Regionala utvecklingsinsatser 101 109
m. m. anvisa ett reservationsanslag av 588 milj. kr.,
13. att riksdagen beslutar att offertstöd inte skall beviljas fr. o. m. den 1 52 31
juli 1986,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 101 109
motionen anförs om att regeringen i tilläggsbudget I skall återkomma med
en ny bedömning av behovet av anslag för C 4. Regionala utvecklingsinsatser
m. m., s. k. länsanslag.
Yrkandena 3 och 4 är hänvisade till trafikutskottet i motion 1985/86:T397
och yrkande 6 är hänvisat till konstitutionsutskottet i motion 1985/
86:K622.
1985/86:A474 av Martin Olsson (c) och Görel Thurdin (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 43 15
motionen anförts om vikten av att överföra ytterligare uppgifter till de
statliga verk och myndigheter som är lokaliserade till Västernorrland,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 43 15
motionen anförts om att vid ny- och omlokaliseringar av statlig verksamhet
Västernorrlands speciella behov av arbetstillfällen beaktas,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 67 77
motionen anförts om lokalisering av sjöfartsverkets och kustbevakningens
regionala ledning för Norrland till Västernorrlands län,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 67 77
motionen anförts om vikten av att Norrlandsstödet utformas och får en
nivå så att jordbruket i Västernorrland får en skälig ekonomi,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 67 77
motionen anförts om att vid fördelning av anslag för vägbyggande Väster
norrlands
län tilldelas den andel som motsvarar länets speciella behov,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 67 77
motionen anförts om resurser för utveckling av en industrihögskola i
Sundsvall,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 67 77
motionen anförts om att staten inte bör inrätta med kartvårdscentralen i
Ange konkurrerande verksamheter.
Yrkandena 5 och 6 är hänvisade till kulturutskottet i motion 1985/
86:Kr315. Yrkande 10 kommer att behandlas i näringsutskottet och yrkande
11 i trafikutskottet.
1985/86: A477 av Nils G. Åsling (c) vari yrkas
I. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de nuvaran- 46 22
de och i bred politisk enighet fastställda stödområdesgränserna skall efterlevas
vid regionalpolitiska insatser, 19
AU 1985/86: 13
Behandlas i
utskottets
yttr. s. hemst.p.
2. att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam utredning av regio- 36 3
nalpolitikens effekt och av befolkningsrörelsernas långsiktiga konsekvenser
för samhällsutvecklingen i Norrlands inland,
3. att riksdagen beslutar att Bräcke kommun i Jämtlands län placeras i 62 47
stödområde A,
4. att riksdagen beslutar att under en försöksperiod om fem år kraftigt 49 26
sänka eller avskaffa statsskatten för fysisk person i stödområde A,
5. att riksdagen beslutar sänka arbetsgivaravgifterna med 10 procenten- 55 37
heter i stödområde A och 5 procentenheter i område B,
6. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av hur riskkapitalför- 49 27
sörjningen i stödområde A kan underlättas för enskilda individer,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att televerkets 39 7
investeringar i bl. a. ett nytt kabelnät bör ske med hänsyn till regionalpolitiska
prioriteringar och därför i första hand inriktas på att bemästra kapacitetsproblemen
i Norrlands inland och i ”Mittnorden”,
13. att riksdagen hos regeringen begär att slaktdjursavgifter som belas- 40 9
tar jordbruksproduktionen inom stödområdena A och B bestrids av budgetmedel
från de regionalpolitiska anslagen och att produktionen alltså
befrias från dessa avgifter.
Övriga yrkanden kommer att behandlas i andra utskott.
1985/86:A478 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen som sin 88 94
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om regionalpolitikens
betydelse för Gotland.
1985/86: A479 av Olle Westberg m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin 62, 67 48, 49,
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om åtgärder 52, 78
för att främja regional utveckling och sysselsättning i Gävleborgs län.
1985/86:A480 av Erik Holmkvist (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 65 69
motionen anförts om länsorganens ökade inflytande,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 65 69
motionen anförts om högskolans roll i Norrbotten,
3. att riksdagen beslutar att arbetsgivaravgifterna/egenavgifterna i stöd- 55 37
område A sänks med 10 procentenheter och i stödområde B med 3 procentenheter
för hela näringslivet,
4. att riksdagen beslutar att energipriset i Norrbotten skall sänkas ge- 65 69
nom borttagande av energiskatten på el samt att riksdagen hos regeringen
begär att Vattenfall gör en ny översyn på överföringsförlusternas påverkan
på priset på elkraft i Norrbotten,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 65 69
motionen anförts om en avbyråkratisering och förenkling av fraktstödet,
20
AU 1985/86: 13
Behandlas i
utskottets
yttr. s. hemst.p.
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 65 69
motionen anförts om frisläppande av investeringsfonder/konton i Norrbotten,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 65 69
motionen anförts om bättre samordning av de olika fondernas arbete i
Norrbottens län,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 65 69
motionen anförts om vikten av de mindre företagens möjligheter till utveckling
i Norrbotten,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 65 69
motionen anförts om värdet av att nya ägare bereds möjligheter att komma
in i de statliga företagen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 65 69
motionen anförts om nödvändigheten av att öka intresset och värdet av att
stimulera stora företag till etablering i Norrbotten,
11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en avveckling av skatt 65 69
på marknadsföringsåtgärder vidtagna av företagen i Norrbotten,
12. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett försök med lär- 65 69
lingsutbildning i Norrbottens län under fem år i enlighet med grunddragen i
den moderata kommittémotionen 1985/86:Ub833,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 65 69
motionen anförts om nödvändigheten av en inplanering av utbildning av
nya hantverkare.
1985/86: A481 av Alf Wennerfors m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 29, 31 1,2
motionen anförts angående regionalpolitikens mål,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 48 24
motionen anförts angående regionalpolitiska insatser,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av lagen 55 37
(1983:1055) om nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift i Norrbottens
län i enlighet med vad som i motionen anförts,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 57 39
motionen anförts om glesbygdsstöd,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 51 29
motionen anförts om slopandet av lokaliseringslån, lokaliseringsbidrag,
offertstöd och sysselsättningsstöd,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett system med riskga- 51
rantilån i enlighet med vad som i motionen anförts,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 50
motionen anförts om lokaliseringssamråd,
8. att riksdagen till C 2. Lokaliseringsbidrag m. m. för budgetåret 1986/ 99
87 anvisar ett reservationsanslag av 22000000 kr.,
29
28
107
21
AU 1985/86: 13
| Behandlas i | |
| utskottets | hemst.p. |
9. att riksdagen avslår regeringens förslag att till C 3. Lokaliseringslån | 99 | 108 |
för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 300000000 kr., 10. att riksdagen till C 4. Regionala utvecklingsinsatser m. m. för bud- | 101 | 109 |
getåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 550000000 kr., 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i | 65 | 70 |
motionen anförts om särskilda insatser i östra Norrbotten, 12. att riksdagen till C 6. Ersättning för nedsättning av socialavgifter för | 102 | 113 |
budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 530000000 kr., 13. att riksdagen avslår regeringens förslag att till C 7. Sysselsättnings- | 103 | 114 |
stöd för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 120000000 kr., 14. att riksdagen till Riskgarantilån för budgetåret 1986/87 anvisar ett | 99 | 107 |
reservationsanslag av 200000000 kr. 1985/86:A482 av Hans Lindblad (fp) vari yrkas | 67 | 78 |
mer än hittills måste beakta tjänsteproduktionen och att utbildningsfrå-gorna därvid måste ses som centrala i det regionalpolitiska arbetet, 3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad | 67 | 78 |
i motionen anförts om behovet av arbetsmarknadsinsatser i Gävleborgs 4. att riksdagen i skrivelse till regeringen framhåller önskvärdheten av | 67 | 78 |
förnyad prövning av möjligheten till gemensam väg- och järnvägsbro över Yrkande 1 behandlas av utbildningsutskottet. 1985/86:A483 av Per-Richard Molén (m) vari yrkas att riksdagen som sin | 45 | 19 |
mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om flyttning 1985/86:A484 av Kersti Johansson (c) och Rune Backlund (c) vari yrkas | 90 | 95 |
1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om regionala utvecklingsinsatser,
2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om ny inriktning på jordbrukspolitiken,
3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om forsknings- och utvecklingsprojekt inom jordoch
skogsbruk,
4. att riksdagen beslutar om inrättande av en tjänst med inriktning på
landsbygdsutveckling,
5. att riksdagen beslutar om inrättande av en tjänst som forskarassistent
på lantbruksuniversitetet.
Övriga yrkanden kommer att behandlas i andra utskott.
22
AU 1985/86: 13
Behandlas i
utskottets
yttr. s. hemst.p.
1985/86:A485 av Agne Hansson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att | 84 | 91 |
1985/86: A486 av Agne Hansson (c) och Gösta Andersson (c) vari yrkas att 1985/86:A487 av Jan Hyttring (c) och Bertil Jonasson (c) vari yrkas | 90 | 97 |
1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad | 78 | 90 |
2. att riksdagen beslutar avskaffa arbetsgivaravgifterna i Torsby kom-mun med undantag av Fryksände församling, | 55 | 37 |
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i | 43 | 14 |
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till försök med alternativ | 78 | 90 |
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i | 78 | 90 |
1985/86: A488 av Bertil Jonasson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar | 78 | 90 |
1985/86:A489 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar | 58 | 42 |
1985/86:A490 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin | 58 | 43 |
1985/86:A491 av Karl Erik Eriksson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen | 37 | 4 |
1985/86:A492 av Hans-Eric Andersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin | 86 | 93 |
1985/86:A493 av Gunnel Jonäng (c) och Gunnar Björk i Gävle (c) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär tillsättande av en X-delegation, 67
78
23
AU 1985/86: 13
Behandlas i
utskottets
yttr. s. hemst.p.
2. att riksdagen hos regeringen begär framläggande av X-paket, | 67 | 78 |
3. att riksdagen hos regeringen begär att punkterna under Utbildning | 67 | 78 |
7. att riksdagen hos regeringen begär att stödområdesindelningen ses | 62 | 48, 49, |
över, |
| 50, 51 |
8. att riksdagen hos regeringen begär att produktutveckling och mark-nadsföring i större utsträckning kan främjas med lokaliseringsstöd, | 53 | 34 |
10. att riksdagen hos regeringen begär att en ny industrikampanj initi-eras, | 67 | 78 |
11. att riksdagen hos regeringen begär höjd beredskap inför den väntade | 67 | 78 |
12. att riksdagen hos regeringen begär ökad lokal upphandling av förnö-denheter och materiel för försvaret, | 67 | 78 |
13. att riksdagen hos regeringen begär att språkbruket ändras och ordet Övriga yrkanden kommer att behandlas i andra utskott. | 49 | 25 |
1985/86:A494 av Lars De Geer m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar | 78 | 90 |
1985/86:A495 av Kjell-Arne Welin (fp) och Margitta Edgren (fp) vari yrkas | 96 | 104 |
1985/86:A496 av Bo Lundgren m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin 1985/86:A497 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari yrkas | 42 | 10 |
1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad | 86 | 93 |
som anförts i motionen om åtgärder för en bättre fördelning av arbetsplatser
inom Stockholms län.
Yrkandena 2 och 3 är hänvisade till utbildningsutskottet i motion 1985/
86:Ub839 och yrkande 4 till trafikutskottet i motion 1985/86:T437.
1985/86: A498 av Olof Johansson m. fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära åtgärder inom regio- 85 92
nalpolitik, samhällsplanering och resursanvändning som kan hejda den
snabba befolkningskoncentrationen till Stockholmsregionen i enlighet med
vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att byggnadsstyrelsen 86 93
får i uppdrag att sätta hyrestak för myndigheters förhyrning i Stockholmsregionens
inre delar i syfte att främja en bättre balans mellan arbetsplatser
och bostäder inom hela Stockholmsområdet.
AU 1985/86: 13
Behandlas i
utskottets
yttr. s. hemst.p.
Yrkandena 3 och 4 är hänvisade till näringsutskottet i motion 1985/
86:N453, yrkande 5 till jordbruksutskottet i motion 1985/86:Jo797 samt
yrkande 6 till trafikutskottet i motion 1985/86:T438.
1985/86:A499 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari yrkas 84 91
1. att riksdagen beslutar hos regeringen hemställa om utarbetandet av
ett handlingsprogram för skärgårdarna av det slag som anförts i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för att åstadkomma
en bättre nationell samordning av skärgårdspolitiken.
Yrkande 3 är hänvisat till jordbruksutskottet i motion 1985/86: Jo430.
1985/86:A500 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en trafik- 86 93
flygplats bör byggas på Södertörn,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som 86 93
anförts i motionen om fördelning av anslag till Stockholms län vad gäller
väganslag, arbetsmarknadsresurser och bostadslån till kulturhistoriskt värdefulla
byggnader,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som 86 93
anförts i motionen om en rationalisering av miljöskyddsbestämmelserna i
Stockholms län,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 86 93
övrigt anförts i motionen om behovet av åtgärder för att motverka obalansen
i Stockholms län.
Yrkande 5 är hänvisat till utbildningsutskottet i motion 1985/86: Ub620,
och yrkande 7 kommer att behandlas av trafikutskottet i betänkandet
TU 1985/86: 14.
1985/86:A608 av Rosa Östh m. fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 53 35
sagts om utbildningsinsatser för kvinnor i samband med regionalpolitiska
åtgärder.
Yrkandena 1, 3—6 samt 8-9 behandlas av utskottet i andra betänkanden,
yrkandena 7 och 10-12 behandlas av andra utskott.
Motioner väckta med anledning av proposition 1985/86: 125
1985/86:460 av Margareta Gard (m) vari yrkas att riksdagen beslutar uttala 62 57
sig för att Hedemora kommun tillförs stödområde C.
1985/86:461 av Iréne Vestlund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin 62 57
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om överföring
av Hedemora kommun till stödområde C.
25
AU 1985/86: 13
Behandlas i
utskottets
yttr. s. hemst.p.
1985/86:467 av Lars Ernestam (fp) och Gudrun Norberg (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 77 89
motionen anförts om utbyggnad av vägen Hällefors—Karlskoga,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 77 89
motionen anförts om en genomfartsled för vägtrafik i nord/sydlig riktning
genom Bergslagen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 62 53, 54
motionen anförts om tillfällig inplacering av Hällefors och Ljusnarsbergs
kommuner i stödområde B,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 77 89
motionen anförts om transportstöd till Hällefors och Ljusnarsbergs kommuner,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 77 82
motionen anförts om ansvarsfördelning mellan Bergslagsdelegationen,
länsstyrelsen och övriga myndigheter,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 77 90
motionen anförts om tillfälliga medel för extra insatser i Ljusnarsbergs
kommun,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 77 84
motionen anförs om vikten av att de utbildningsinsatser som föreslagits i
propositionen kommer Örebro län till del.
1985/86:468 av Ove Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om
behovet att - inom den ekonomiska ramen för utvecklingsprogrammet för
Bergslagen — kunna använda vissa medel för SVUXA-insatser.
1985/86:469 av Lars-Ove Hagberg m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen med
anledning av proposition 125, bilaga 10, C 11. Särskilda utvecklingsinsatser
i Bergslagen beslutar att hos regeringen begära ett miljardprogram
för Bergslagslänen innehållande följande:
a) Ytterligare satsningar på Bergslagens infrastruktur, vägar, järnvägar,
högskola, telekommunikationer, enligt vad i motionen anförs.
b) Det privata näringslivet i Bergslagen åläggs att återinvestera sina
vinster i regionen samtidigt som förbud mot avsked genomförs enligt vad i
motionen anförs.
c) Bergslagskommunerna erhåller ett riktat sysselsättningsstöd.
d) Styrning av nyetableringar till skogslänen och Bergslagen enligt vad i
motionen anförs.
e) Mellersta löntagarfonden ges nya uppgifter för att under en period
skapa 1000 nya arbetstillfällen i Bergslagslänen enligt vad i motionen
anförs.
f) Statsföretag engageras i Bergslagen, i en ny roll, för en industriell
utveckling bl. a. i näringar enligt vad i motionen anförs.
76 84
76 81
26
AU 1985/86: 13
g) I varje Bergslagslän upprättas ett program för att stoppa utflyttning
och utveckla sysselsättningen.
1985/86:472 av Lars De Geer m. fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om administrationen av Bergslagsstödet,
2. att riksdagen beslutar om inplacering av samtliga i regionen ingående
kommuner, med undantag för Karlskoga, i stödområde C,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om en förstärkning av infrastrukturen i Bergslagen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om vikten av att skapa förutsättningar för deltidsjordbruken
att leva kvar,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om stöd till turistnäringen i Bergslagen.
Yrkandena 4—6 kommer att behandlas av näringsutskottet i betänkande
NU 1985/86:35.
1985/86:473 av Margareta Gard (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om nödvändigheten av en förbättring av persontrafiken
mellan Ludvika-Smedjebacken och Stockholm,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att telelinjenätet
bör byggas ut så att hinder för utökade data- och telekommunikationer
inte uppstår samt att Västerbergslagen ges förtur vid utbyggnad av ny
kabel med fiberoptik.
1985/86:475 av Ingvar Karlsson i Bengtsfors m. fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts om inriktning av åtgärderna för att stimulera utvecklingen i
Bergslagsregionen.
Yrkandena 2 och 3 kommer att behandlas i betänkande AU 1985/86:18.
1985/86:478 av Alf Wennerfors m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag att till arbetsmarknadsutbildning
på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa
ett reservationsanslag av 35000000 kr.,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag att till Sysselsättningsskapande
åtgärder på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1985/
86 anvisa ett reservationsanslag av 30000000 kr.,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om användningen av regeringens finansfullmakt för täckande
av kostnader som uppstår för utökade insatser för arbetsmarknadsutbildning
i Bergslagsregionen under innevarande budgetår,
Behandlas i
utskottets
yttr. s. hemst.p.
76 82
62 48,57,
59,61,
63, 64,
65
77 89
76 90
76 90
77 89
75 80
74 87
74 88
74 87
27
AU 1985/86: 13
Behandlas i
utskottets
yttr. s. hemst.p.
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 74 87
motionen anförs om finansiering av arbetsmarknadsutbildning under budgetåret
1987/88,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 74 82
motionen anförs angående Bergslagsdelegationen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 74 83
motionen anförs angående användning av medel för företagsutveckling,
7. att riksdagen till Särskilda utvecklingsinsatser i Bergslagen på till- 74 86
läggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
av 68000000 kr.,
8. att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag till utbildningsinsatser 74 84
för Bergslagen i enlighet med de riktlinjer som angivits i motionen.
1985/86:480 av Karl Boo m. fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att till Särskilda utvecklingsinsatser i Bergsla- 76 86
gen på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ett
med i förhållande till regeringens förslag med 50000000 kr. förhöjt reservationsanslag
om totalt 255000000 kr. i enlighet med som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar att till anslaget för regionala utvecklingsin- 76 90
satser — det s.k. länsanslaget - för insatser i Kopparbergs, Värmlands,
Örebro och Västmanlands län bevilja ytterligare 50000000 kr. på tilläggsstat
III för budgetåret 1985/86,
3. att riksdagen beslutar att Avesta, Smedjebackens och Ludvika kom- 62 58
muner under en övergångsperiod inplaceras i stödområde A och därefter i
stödområde B,
4. att riksdagen beslutar att Hedemora och Gagnefs kommuner inplace- 62 56, 57
ras i stödområde C,
5. att fraktstödet i Dalarna skall utgå som tidigare och att därtill företag i 76 89
kommunerna Ludvika och Smedjebacken görs transportstödsberättigade,
6. att riksdagen beslutar att anslå 10 milj. kr. för byggandet av en bro 76 89
över Dalälven vid Hovnäs i Avesta kommun,
8. att riksdagen beslutar hos regeringen begära en översyn av inplace- 62 67
ringen i stödområden av kommunerna i Värmlands, Örebro och Västmanlands
län i enlighet med vad som anförs i motionen,
9. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad 76 90
som i motionen anförts om flyghögskola i Västmanlands län,
10. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna 76 90
vad som i motionen anförts om utvecklingsinsatser i Örebro län,
11. att riksdagen beslutar att anvisa 16000000 kr. för vägbyggandet i 76 90
Bergslagsdelen av Värmland i enlighet med vad som anförs i motionen,
12. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna 76 84
vad som i motionen anförts om ökat ekonomiskt stöd till högskolan i
Karlstad.
Yrkande 7 behandlas av näringsutskottet i betänkande NU 1985/86:35.
28
1985/86:481 av Margareta Gard (m) vari yrkas att riksdagen sorn sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att av de
medel som anslås till Särskilda utvecklingsinsatser i Bergslagen på tilläggsbudget
III till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 3000000 kronor skall
användas till ett tekniskt centrum i Ludvika.
Motion väckt med anledning av proposition 1985/86: 130
1985/86:421 av Karin Söder m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om inriktningen av fördelningspolitiken och bl. a.
regionalpolitikens roll i detta sammanhang.
Övriga yrkanden behandlas av andra utskott.
Utskottet
Bakgrund
Med anledning av en särskild proposition (1984/85:115) och ett betydande
antal motioner gjorde riksdagen en bred översyn (AU 1984/85:13) av de
regionalpolitiska frågorna våren 1985. Därvid betonades att målen för
regionalpolitiken och denna politiks allmänna inriktning skulle vara oförändrade.
Däremot ändrades reglerna på flera punkter i fråga om det regionalpolitiska
stödet och glesbygdsstödet. Ökad vikt lades vid stöd till teknik-
och kunskapsspridning, och länsstyrelserna fick möjlighet att tilldela
utvecklingsfonderna utvecklingskapital från det s.k. länsanslaget. Några
ändringar gjordes däremot inte i stödområdesindelningen. I årets budgetproposition
läggs huvudvikten vid medelsanvisningarna till de olika anslagen,
medan motionerna tar upp frågor som rör hela det regionalpolitiska
fältet.
Målen för regionalpolitiken
De allmänna målen för regionalpolitiken formulerades redan under 1960-talet. Dessa mål innebär att alla människor oavsett var de bor i landet skall
ges tillgång till arbete, service och en god miljö. Riksdagen uttalade så sent
som förra året (AU 1984/85:13) att dessa allmänna mål bör ligga fast. Mål
och riktlinjer för regionalpolitiken tas upp i tre motioner.
I moderata samlingspartiets kommittémotion 1985/86: A481
framhålls att dessa mål endast i liten utsträckning kan påverkas av de
traditionella regionalpolitiska medlen. Det är i stället politiken på en lång
rad olika områden som kan ge förutsättningar för tillväxt och utveckling i
hela Sverige. En väl avvägd ekonomisk politik anges som en grundförut
-
sättning för att målet skall kunna nås. All erfarenhet visar enligt motionen AU 1985/86: 13
att de ”svagaste” regionerna drabbas hårdast i tider av ekonomisk stagnation
och tillbakagång. Vidare anförs att regional utveckling kräver att de
välståndsskapande krafterna i näringslivet främjas. Offentliga insatser kan
aldrig i längden bära upp utveckling och sysselsättning i en region. Motionärerna
framhåller att vikten härav måste understrykas, eftersom regional
utveckling ofta diskuteras enbart i termer av olika bidrag och stöd.
Regional balans beskrivs i folkpartiets motion 1985/86: A473 som ett
av de viktigaste målen för den ekonomiska politiken. Det framhålls att det
är uppenbart att detta mål är lättare att uppnå vid god tillväxt i ekonomin
som helhet och när den allmänna ekonomiska politiken skapar goda förutsättningar
för en expansion av näringslivet. Vidare erinras om att målet
arbete åt alla också innebär att det skall finnas goda möjligheter att välja
mellan olika typer av arbeten samt att dessa skall ge trygg sysselsättning.
De senaste årens strukturförändringar inom industrin visar betydelsen av
väldifferentierade arbetsmarknader som är motståndskraftiga vid sådana
förändringar. Särskilda insatser behövs enligt motionärerna för att åstadkomma
differentierade arbetsmarknader även på mindre och medelstora
orter.
Centerpartiet förordar i motion 1985/86: A405 att regionalpolitiken
skall inriktas så att den långsiktigt kan bidra till en decentraliserad samhällsstruktur
med balans såväl inom som mellan olika regioner. Regionalpolitiken
skall vara ett instrument för decentralisering och medverka till att
bryta den koncentrationsutveckling som nu präglar centrala delar av samhällets
organisation. Regionalpolitiken skall vidare aktivt bidra till att lösa
landets ekonomiska, sociala och miljömässiga problem. Den kan då ge ett
avgörande bidrag till att lösa problem för boende i såväl storstad som
glesbygd. Det är därför enligt motionärerna nödvändigt med en helhetssyn
på bl. a. näringspolitiken, sysselsättningspolitiken, trafikpolitiken, bostadspolitiken
och skattepolitiken. Varje åtgärd inom dessa områden sägs
påverka den regionala utvecklingen. Regionalpolitiken måste vidare ses
som en integrerad del i arbetet för att stärka landets ekonomi. En bättre
regional balans innebär enligt motionen att landets samlade produktionsresurser
kan utnyttjas på ett bättre sätt.
De allmänna mål för regionalpolitiken som det rått politisk enighet om
sedan mitten av 1960-talet bekräftades ånyo genom riksdagens beslut år
1985 (AU 1985/86: 13). Som framgått ovan innebär huvudmålet att alla
människor oavsett var de bor skall ges tillgång till arbete, service och en
god miljö. Inga nya omständigheter har tillkommit sedan dess som skulle
motivera ett ändrat ställningstagande. Utskottet uppfattar heller inte väd
som anförs i motionerna A405, A473 och A481 som krav härpå. Dessa
behöver mot den bakgrunden inte föranleda någon åtgärd från riksdagens
sida såvitt avser nu redovisade avsnitt.
Den regionala problembilden
Efter att ha pekat på den ökade inflyttningen till vissa storstadsregioner
och utflyttningen från skogslänen framhåller Alf Wennerfors m. fl. (m) i 30
motion 1985/86: A481 att socialdemokraternas politik motverkar en positiv AU 1985/86: 13
utveckling av de mindre gynnade regionerna. Motionärerna menar att
medborgarna blir hårt beskattade samtidigt som stora transfereringar och
en omfattande offentlig sektor leder till att de ekonomiska resurserna och
besluten flyttas från enskilda människor till politiker och ämbetsmän,
vilket ofta också innebär en geografisk förflyttning av besluten.
Vidare hävdas i motionen att löntagarfonderna motverkar det uppsatta
målet om en balanserad regional utveckling. För de regioner i vårt land
som domineras av småföretag sägs dessa fonder innebära en avsevärd
kapitaldränering.
I motionen lämnas vidare en redovisning av den politik moderata samlingspartiet
förordar på en rad samhällsområden och av de effekter denna
politik antas få på den regionala utvecklingen. Det gäller sänkt skattetryck,
omläggning av arbetsmarknadspolitiken, utbildning och spridning av ny
teknik, ökat utrymme för privata serviceföretag, åtgärder inom jord- och
skogsbruk m. m.
I motion A405 av Karin Söder m. fl. (c) anförs att under de år centerpartiet
medverkade i regeringen ökade befolkningen i skogslänen med drygt
4000 personer. Åren 1983-1985 har enligt motionen inneburit att befolkningen
i dessa län minskat med närmare 16000 personer. Under samma
period har storstadsregionerna, och då framför allt Stockholm, kraftigt
ökat sin befolkning. Stockholms län ökade under åren 1983-1985 med ca
34000 personer. 1 motionen tolkas detta så att den socialdemokratiska
regeringen haft en medveten strävan att öka koncentrationen i samhället.
Motionen talar om en medveten socialdemokratisk flyttlasspolitik.
Som direkt allvarlig beskrivs utvecklingen för de mera renodlade jordoch
skogsbruksbygderna, vilka redan i utgångsläget är så hårt drabbade att
även marginella förändringar i befolkningsunderlaget kan få svåra följder.
För många kommuner i glesbygder landet över är läget sådant att de
knappast kan upprätthålla en godtagbar service, varför en ytterligare avfolkning
skulle innebära katastrof för dessa kommuners ekonomi.
Motionärerna anför vidare att en effekt av befolkningsomflyttningen är
att i många glesbygdskommuner är befolkningen i dagsläget så ”gammal”
att en bibehållen och förstärkt samhällsservice kräver att förutsättningar
skapas för inflyttning av personer i arbetsför och fertil ålder.
I motionen dras slutsatsen att befolkningskoncentrationen får negativa
effekter för samhällets ekonomi i form av hög andel socialhjälpstagare i
inflyttningskommunerna och hög arbetslöshet i avfolkningskommunerna.
Motionärerna framhåller i det sammanhanget att eftersom det är främst
ungdomar och unga familjer som flyttar från avfolkningskommunerna
minskar barnantalet. Nedläggning av skolenheter beskrivs som den mest
kännbara följden av denna utveckling.
Centerpartiet fullföljer sin kritik mot den av regeringen förda regionalpolitiken
i motion 1985/86:421 med anledning av proposition 1985/86:130 om
inkomstskatten för åren 1986 och 1988. Motionärerna anser att regeringen
är passiv i de grundläggande regionalpolitiska frågorna och förordar en
målmedveten fördelningspolitik i vilken regionalpolitiken spelar en aktiv
roll. 31
Vpk anför i partimotion 1985/86: A450 att det är ett ytligt sätt att analyse- AU 1985/86: 13
ra de regionalpolitiska problemen när man utgår från 1985 års befolkningssiffror.
Motionärerna menar att det i och för sig inte är förvånande att
konjunkturen under år 1985 fick negativa flyttningseffekter. Detta säger
emellertid inget om de regionalpolitiska problemen, eftersom de enligt
motionen rör sig på ett djupare plan. Här erinras om att nedgången inom
den relativt stora jord- och skogssektorn som tidigare var den tyngsta
faktorn i skogslänens negativa utvecklingsbild nu väger mindre tungt samt
att de regionala strukturproblemen inom industrin får ökad vikt.
En företeelse som nämns särskilt är att äldre regionalt förankrade företag
och finansgrupper trängs ut eller köps upp och därmed blir knutna till
maktcentra utanför den egna regionen, eller också överges deras företag av
de nya ägarna. Vidare pekas på att utvecklingen nu hämmas inom den
sektor som betytt mest för utvecklingen under 1960-talet och 1970-talet,
nämligen den offentliga sektorn.
Utskottet tar först upp påståendet i motion A405 att socialdemokraterna
bedriver en medveten flyttlasspolitik. Den huvudfråga som därvid
måste ställas är följande: Kan de förändringar i befolkningsomflyttningen
som enligt motionärerna kan iakttas mellan åren före och efter regeringsskiftet
1982 härledas till medvetna skillnader beträffande de åtgärder som
kan påverka befolkningsutvecklingen eller är de att beteckna som svårpåverkade
och normala anpassningar inom det samhällsekonomiska system
som vi i stor politisk enighet valt.
Först kan konstateras att om man följer utvecklingen år från år ser man
inte några trendbrott i anslutning till regeringsskiften. Ett betydelsefullt
mått på utvecklingen från regionalpolitiska utgångspunkter är flyttningarna
över länsgräns. Dessa flyttningar kan nämligen enligt utskottets mening
ses som ett samlat mått på de långväga flyttningarna, vilka vanligen anses
innebära de största riskerna för välfärdsförluster. Som framgår av nedanstående
diagram har dessa flyttningar gradvis avtagit i omfattning sedan
slutet av 1960-talet och var under åren 1982 och 1983 de lägsta som
redovisats sedan den aktiva regionalpolitiken infördes. Det som ger tydligast
utslag i utvecklingen är konjunkturvariationerna, inte de politiska
maktskiftena.
Flyttande över länsgränser 1962—1986
1000-tal
200
160
120
80
Källa: ERU och SCB.
Ser man närmare på befolkningsomflyttningarnas inriktning kan man som
expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU) visat (ERU
-
32
rapport 22) urskilja två tydliga trendbrott under de senaste 15 åren. Ett AU 1985/86: 13
skedde omkring år 1970 och hade en internationell motsvarighet och innebar
utflyttning från storstadsområden och andra större centra till landet i
övrigt. Ett annat inföll år 1981 och innebar att en viss inflyttning till större
centra åter tog vid. Dessa nya utvecklingstendenser satte alltså in redan
under den tid då centerpartiet hade ett regeringsansvar. Utskottet vill
emellertid inte därav dra slutsatsen att detta var ett resultat av en medveten
centerpartistisk regionalpolitik.
Självfallet är det svårt att ge ett entydigt svar på frågan varför den
relativt balanserade regionala utvecklingen under större delen av 1970-talet försämrades under början av 1980-talet. Den totala omflyttningen har
inte ökat; den var under år 1985 t. o. m. lägre än under högkonjunkturåret
1980. Relativt måttliga förskjutningar i flyttningsströmmarna mellan de
båda åren ledde emellertid till nettoutflyttning från storstadsområdena år
1980 och nettoinflyttning till samma områden år 1985.
Förslag till regionalpolitiska åtgärder som skulle ha sådan precision i
fråga om kvantitativa effekter och tidsmässig anpassning att ovan beskrivna
förskjutningar skulle kunnat motverkas har enligt utskottets mening inte
lagts fram.
Ett skäl till svårigheterna att hänföra effekterna av en viss regionalpolitisk
åtgärd till tiden för ett visst regeringsinnehav är att resultatet av
åtgärderna är långsiktiga. Detta är en självklarhet när det gäller effekterna
av infrastrukturella åtgärder, t. ex. utbyggnad av den tekniska utbildningen
i en region, men det gäller också insatser som direkt avses påverka sysselsättningen.
Här kan erinras om att det första beslutet om omlokalisering av
central statlig verksamhet togs i början av 1970-talet men var fullt genomfört
först tio år senare. Även beslut om lokaliseringsstöd till industrin får
vid nylokalisering effekt först något eller några år efter att beslut om sådant
stöd tagits.
En orsak till den bättre regionala balansen under 1970-talet är enligt
utskottets bedömning den sysselsättningsökning som följde med den offentliga
sektorns utbyggnad (se efterföljande tabell).
Den offentliga sektorns roll för sysselsättningsutvecklingen
| Offentlig sektor |
| Övriga sekt. |
Andel av | Förändr. | ||
Stockholmsregionen | 30,0 | 74,4 | 22,7 |
Göteborgsregionen | 28,0 | 36,2 | 2,1 |
Sydvästra Skåne | 30,9 | 25,2 | -5,9 |
Stödjepunkter i Syd- och |
|
|
|
Mellansverige | 31,2 | 100,9 | 3,6 |
Stödjepunkter i skogslänen | 31,0 | 54,3 | 18,7 |
Medelstora/mindre regioner |
|
|
|
i Syd- och Mellansverige | 24,4 | 71,2 | -9,2 |
Sj uhäradsbygden | 23,8 | 7,8 | -8,3 |
Östra Småland | 24,4 | 4,4 | -2,8 |
Gotland | 30,5 | 2,8 | 1,1 |
Bergslagen | 23,4 | 11,9 | -6,8 |
Medelstora/mindre regioner |
|
|
|
i norra Sverige | 27,9 | 17,6 | -0,6 |
Norra inlandet | 29,1 | 16,3< | -5,8 |
3 Riksdagen 1985186. 18 sami. Nr 13
En betydande del av sysselsättningsökningen inom den offentliga sektorn
under denna tid skedde på primärkommunal nivå och fick därmed en
ganska jämn spridning över landet. Ett huvudskäl till omslaget i utvecklingen
kan därför vara den lägre tillväxt inom denna sektor som av samhällsekonomiska
skäl eftersträvats under 1980-talet — en utveckling som
för övrigt även haft centerpartiets stöd.
Utskottet drar sålunda den slutsatsen att de omständigheter som ledde
till den bättre regionala balansen under 1970-talet inte berodde på något
särskilt genomslag för centerpartistisk regionalpolitik utan i huvudsak
berodde på en utbyggnad inom offentlig sektor som i varje fall delvis vilade
på beslut som togs före regeringsskiftet år 1976.
Variationerna i utvecklingen grundas enligt utskottets mening därutöver
på de förutsättningar som det biandekonomiska systemet ger, med de
genomslag av internationella konjunkturväxlingar som följer av det. Här
bör emellertid noteras som anmärkningsvärt att de regionala obalansproblemen
numera synes öka under högkonjunkturår - utskottet återkommer
härtill i det följande - samt att den ökade nettoutflyttning som kan noteras
för skogslänen under år 1985 paras med ökad sysselsättning och en minskande
arbetslöshet, dvs. en förbättring av läget på arbetsmarknaden i
dessa områden.
Utskottet konstaterar vidare ett centerpartiet inte på ett mera preciserat
sätt anger vilken regional struktur man eftersträvar med den decentralistiska
utveckling man säger sig vilja åstadkomma. Argumentationen i motion
A405 liksom i centerpartimotioner från tidigare år ger emellertid
närmast intryck av att man inte vill acceptera några förändringar alls av
den regionala strukturen. En sådan politik är naturligtvis inte förenlig med
en normalt fungerande marknadsekonomi utsatt för internationell konkurrens
och med ett bibehållande av enskilda människors fria bosättningsrätt.
Utskottet kan inte heller se att centerpartiet nu eller tidigare har lagt fram
förslag till åtgärder som annat än marginellt skulle kunnat leda till en annan
regional utveckling än den som nu sker. Med det anförda avstyrker utskottet
motionerna 1985/86:A405 och 1985/86:421 i aktuella delar.
Av den redogörelse som lämnas i motion A481 för moderata samlingspartiets
politik inom en rad samhällsområden drar utskottet slutsatsen att
huvudsyftet är att förbättra marknadsekonomins funktionssätt. Frågan är
då hur en sådan allmän inriktning av politiken påverkar strävandena att nå
regional balans. När motsvarande frågeställning behandlats tidigare år har
utskottet hyst starkt tvivel till att den politik som moderata samlingspartiet
förordar inom områden utanför regionalpolitiken skulle ge förbättrade
förutsättningar för att nå regional balans. Utskottet har därvid erinrat om
att ett skäl till att en mera aktiv regionalpolitik infördes i mitten av 1960-talet var att den fria marknadsekonomin — vars rörelsefrihet moderaterna
synes vilja öka - hade lett till de stora regionala obalanser som man då
ingrep mot. Det finns inget som talar för att ökad frihet för marknadskrafterna
i dag skulle få andra konsekvenser nu. Tvärtom skulle de regionala
obalanserna enligt utskottets mening öka.
Samma parti förordar vidare en politik som minskar den offentliga
sektorns omfattning. Utskottet vill här erinra om - som redovisats ovan -
AU 1985/86: 13
34
att den offentliga sektorns tillväxt är en viktig förklaringsgrund till de AU 1985/86: 13
senaste 15 årens förbättrade regionala balans. Den lägre tillväxt som i dag
förutses inom denna sektor kan vara en orsak till de tendenser till ökade
regionala obalanser som nu kan ses. En långtgående privatisering av denna
sektor skulle dessutom innebära att samhällets service mer än nu skulle
behöva anpassas till de skilda lokala marknadernas efterfrågan. Det betyder
i sin tur sämre service i glest befolkade områden och i regioner med låg
ekonomisk bärkraft samt som en följd därav också sämre sysselsättningsmöjligheter
i dessa områden. Motion A481 avstyrks av utskottet med vad
som här anförts.
Utskottet kan till stor del instämma i den problembeskrivning som ges i
motion A450 (vpk). Utskottet vill när det gäller den i motionen påtalade
koncentrationen av ägandet till vissa företagsgrupper i Stockholmsregionen
och Västsverige peka på den roll löntagarfonderna kan spela. Dessa
fonder har visserligen inte tilldelats ett regionalpolitiskt ansvar, men varje
fondstyrelse har genom sin personsammansättning en klar förankring i en
geografiskt sammanhållen region. Den regionala anknytningen innebär att
resp. styrelse kommer att ha särskild kunskap om utvecklingen i den egna
regionen, bl. a. i fråga om de företeelser som nämns i motionen.
Med anledning av vad som anförs i samma motion om den offentliga
sektorn vill utskottet framhålla att en stark sådan sektor som förändras i
takt med den ekonomiska utvecklingen är en grundförutsättning för att en
balanserad sysselsättningsutveckling skall kunna uppnås i de regionalpolitiskt
mest utsatta delarna av landet. Det är också en förutsättning för att en
tillfredsställande serviceförsörjning skall kunna erbjudas i detta område.
Den service som stat och kommun beslutar om kan nämligen lokaliseras
och dimensioneras så att regionala jämställdhetsaspekter kan tillgodoses i
betydligt högre grad än om marknadens efterfrågan skall vara styrande i
dessa hänseenden. Utskottet har redan i det föregående berört de problem
som skulle inträffa för regionalpolitiken om den offentliga sektorn trycks
tillbaka och väsentliga delar av dess service privatiseras. Mot bakgrund av
det anförda bör motion A450 inte föranleda några åtgärder i denna del.
Utredningar om regionalpolitiken
I flera motioner begärs utredningar eller motsvarande i regionalpolitiska
frågor.
Centerpartiet anser i motion 1985/86: A405 att den regionala utvecklingen
motiverar att en ny utredning om regionalpolitiken tillsätts. Denna
utredning bör snabbt lägga fram förslag som främjar såväl en etablering av
företag inom de framtidsinriktade branscherna som en spridning av teknik
och kunnande till regionalpolitiskt känsliga områden. En stark differentiering
av arbetsgivaravgifterna nämns som en tänkbar åtgärd.
Det är enligt motionärerna vidare viktigt att den relativa begränsning
som råder på de lokala arbetsmarknaderna inte blir ett ytterligare hinder
när det gäller att få tillgång till den nya tekniken. Arbetsmarknadsregler
m. m. måste därför anpassas så att det framstår som realistiskt för kvalificerade
personer att söka sig till stödområdet. I de flesta fall är det fråga om 35
maka/makes möjligheter till arbete. Utredningen bör enligt motionen även AU 1985/86: 13
belysa vilka arbetsmarknads- och andra regler som kan verka hindrande i
dessa hänseenden.
Vidare föreslås en noggrann prövning av möjligheterna att finna nya och
annorlunda stödformer som såväl tar sikte på att stimulera teknisk och
annan kompetens i befintliga företag och till nyföretagande som åtgärder
inriktade mot de enskilda människorna. Som exempel nämns att skattesystemet
bör kunna utnyttjas som ett medel för att åstadkomma regional
balans utöver den utjämning som redan sker genom den kommunala skatteutjämningen.
För kommuner med den mest snedvridna åldersstrukturen
krävs enligt motionärerna sannolikt en återinflyttning för att en positiv
befolkningsutveckling skall nås, varför någon form av ”inflyttningsstöd”
bör övervägas så att enskilda människor upplever att det finns uppenbara
fördelar även ekonomiskt att bosätta sig i dessa kommuner. Det krävs
enligt motionärernas mening att det regionalpolitiska stödsystemet innefattar
både företagsinriktat och individinriktat stöd om en positiv utveckling i
glesbygd och småorter i de mest utsatta utflyttningskommunerna skall
kunna åstadkommas. Det är vidare väsentligt att det företagsinriktade
stödet hanteras på regional nivå i syfte att få en så bra beslutsprocess som
möjligt.
Utredningen bör även presentera mera konkreta riktlinjer för lokalisering
av nytillkommande statlig verksamhet och decentralisering av funktioner
inom de statliga myndigheterna. Vidare bör prövas att göra det regionalpolitiska
stödet mer differentierat, flexibelt och möjligt att anpassa
efter förhållanden som råder i olika delar av landet. I förhandlingar mellan
staten och enskilda företag bör villkoren för olika stöd bestämmas utifrån
de regionalpolitiska effekter som eftersträvas i en viss region, vilket kan
innebära att t. ex. nya former av offertstöd måste prövas.
Därutöver föreslår motionärerna att flyttningsbidragets framtida utformning
bör tas upp i det föreslagna utredningsarbetet. Strävandena bör därvid
vara att finna regler som både främjar en bättre regional balans och
minskar statens utgifter för dessa bidrag.
Även Nils G. Åsling (c) kräver i motion 1985/86:A477 en regionalpolitisk
utredning, men inriktad på Norrlands inland. I motionen begärs en skyndsam
utredning av regionalpolitikens effekt i stödområdena i syfte att förbättra
de regionalpolitiska instrumentens effekt i inlandet. Utredningen
bör även avse befolkningsrörelsernas långsiktiga konsekvenser för samhällsutvecklingen.
Utskottet noterar att kraven på utredning i motion A405 främst rör de
regionalpolitiska åtgärdernas utformning. Med anledning därav bör erinras
om att dessa frågor behandlats av en utredning som avslutade sitt arbete så
sent som i augusti 1984. Utredningen fullföljdes genom proposition till
riksdagen våren 1985. Det är alltså endast ett år sedan riksdagen tog
ställning till den regionalpolitiska åtgärd sarsenalen. Med hänvisning till
vad som anförs i motionen finns det särskilt anledning peka på bl. a. de
åtgärder som beslutades för att främja teknisk utveckling och teknikspridning.
Flertalet av de åtgärder som tas upp i motionen har redan prövats, bl. a. i 36
det nyss nämnda utredningsarbetet och i vissa fall också avvisats vid AU 1985/86: 13
tidigare utskottsbehandling. Några nya omständigheter som skulle motivera
förnyad utredning i dessa delar har enligt utskottets mening inte förts
fram i motionen. Utskottet återkommer senare i betänkandet till frågor
som rör den statliga verksamhetens lokalisering. Utskottet avstyrker med
det anförda förslaget i motion A405 om en ny regionalpolitisk utredning.
De argument mot en ny regionalpolitisk utredning som redovisats ovan
är även giltiga gentemot utredningsförslagen i motion A477 som därför
också avstyrks av utskottet.
För att åstadkomma nationell samling kring de åtgärder som krävs för en
positiv regional utveckling i hela landet föreslås i motion 1985/86: A491 av
andre vice talman Karl Erik Eriksson m.fl. (fp, m, c) att en regionalpolitisk
kommission tillkallas med ledande representanter för regeringen, de
politiska partierna, näringslivet och de fackliga organisationerna. För att
ge erforderlig tyngd åt arbetet föreslås att kommissionen skall ledas av
statsministern.
Motionärerna menar att även om de traditionella stödåtgärderna i fortsättningen
kommer att ha betydelse när det gäller att hejda utvecklingen
mot ökade regionala obalanser krävs en extraordinär insats som visar att
statsmakterna har uppmärksammat problemen och är beredda att göra allt
för att få resurserna mer rättvist fördelade över landet.
Yrkande om en kommission för regionalpolitiska åtgärder finns också i
motion 1985/86:A427 av Arne Nygren m.fl. (s). Kommissionens mål bör
vara att i god tid före hösten 1986 presentera förslag som kan formuleras i
ett ”Skogslänspaket” av åtgärder för att stoppa utflyttningen från de sju
nordligaste länen.
Även i motion 1985/86:A410 av Sven Flenricsson m.fl. (vpk) yrkas en
delegation med här berörda uppgifter beträffande det norra inlandet.
Såvitt utskottet kan se skulle en kommission med de uppgifter som
föreslås i de båda motionerna A427 och A491 närmast få rent operativa
uppgifter. Utskottet finner det naturligt att uppgifter av det slaget och som
dessutom avser större delen av landet bör handhas av regeringen. För
samordning av regionalpolitiska insatser inom regeringens kansli finns
numera en särskild statssekreterargrupp och för samråd i en vidare krets
det regionalpolitiska rådet som leds av industriministern. Enligt vad utskottet
erfarit avser industriministern att föreslå regeringen att ändra rådets
sammansättning för att aktivera dess verksamhet. Utskottet utgår
ifrån att organisatoriska förutsättningar därmed skapas för en effektiv
bearbetning av bl. a. de problem som nämns i motionerna.
Även om utskottet sålunda finner att en kommission inte är en ändamålsenlig
arbetsform vill utskottet stryka under vikten av att regeringen
med skärpt uppmärksamhet följer den regionala utvecklingen. Det finns
anledning erinra om att stor samstämmighet har rått om den uppfattningen,
för övrigt upprepad i flera av årets motioner, att en god allmänekonomisk
utveckling utgör den bästa grunden för strävandena att nå regional balans.
Mot den bakgrunden är det mycket oroande att det under år 1985, som
måste betecknas som ett högkonjunkturår, uppträder påtagliga tecken på
ökande regional obalans. Flertalet skogslän hade sålunda ett sämre flytt- 37
ningsnetto under år 1985 än under år 1984 och detta samtidigt som arbetsmarknaden
i dessa län förbättrades enligt arbetskraftsundersökningarna —
sysselsättningen ökade och arbetslösheten minskade. Det är också värt att
notera att sysselsättningseffekterna av de beslut om regionalpolitisk stöd
som togs under år 1985 var större än beräknat. Den beräknade sysselsättningseffekten
som följd av besluten under andra halvåret 1985 uppgår till
drygt 2200 arbetstillfällen, vilket är ungefär dubbelt så mycket som under
motsvarande period 1984. Utvecklingen i skogslänen är alltså mycket
motsägelsefull för närvarande med en blandning av positiva och negativa
utvecklingsdrag. Utskottet utgår ifrån att regeringen ingående följer utvecklingen
och därvid bl. a. studerar eventuella samband mellan de förändringar
i den regionala balansen som nu kan spåras och nu rådande konjunkturläge.
Utskottet utgår vidare ifrån att regeringen tar erforderliga initiativ
om den regionala balansen skulle försämras på ett mera bestående sätt.
Det finns anledning att i sammanhanget peka på de extraordinära insatser
som på regeringens förslag beslutats för Norrbottens län och Uddevallaregionen
och de förslag om sådana åtgärder i Malmöregionen och Bergslagen
som nyligen lagts fram.
Av det anförda framgår att motionerna A410, A427 i aktuell del och
A491 i huvudsak är tillgodosedda, varför de inte bör föranleda någon
ytterligare åtgärd.
Med utgångspunkt i en beskrivning av följderna av befolkningstillväxten
i Stockholm och tillbakagången i vissa andra regioner föreslås i motion
1985/86:A451 av Inga Lantz m.fl. (vpk) en utredning som skall belysa de
negativa effekter som åstadkoms genom en fortsatt regionalpolitik som
innebär avflyttning från vissa orter och koncentration till vissa andra
orter.
Analyser av det slag som efterlyses i motion A451 sker redan i det
fortlöpande planeringsarbetet i länen. Problem och förslag till åtgärder
sammanställs i årliga länsrapporter som sedan ligger till grund för det
regionalpolitiska arbetet. Några ytterligare utredningsinsatser för att belysa
de i motionen berörda frågorna är inte motiverade. Motionen avstyrks
därför.
Samhällssektorernas roll i regionalpolitiken
Utskottet brukar i fråga om de skilda samhällssektorernas roll i regionalpolitiken
erinra om att arbetet med att nå de mål som gäller för denna politik
kräver beslut och insatser även utanför regionalpolitiken i snäv bemärkelse.
Detta framhålls också i motionerna 1985/86:A405 (c) och 1985/86:A481
(m). Ansvaret för den i sammanhanget behövliga samordningen ligger på
central nivå hos regeringen och på regional nivå hos länsstyrelserna.
I motion 1985/86: A405 av Karin Söder m. fl. (c) föreslås att samordningen
på central nivå skall byggas ut genom att regeringen i varje proposition
anger hur dess förslag på skilda områden bedöms påverka den regionala
utvecklingen.
AU 1985/86:13
38
Utskottet utgår från att en bedömning av det slag som krävs i motionen
ingår i det förberedelsearbete inom regeringskansliet som föregår regeringens
förslag till riksdagen. Detta är ju också huvudanledningen till att
samordningsansvaret inom regionalpolitiken på central nivå lagts på regeringen
och inte på en central myndighet. Utskottet avstyrker med det
anförda motion A405 i denna del.
Åtgärder inom en viss samhällssektor för att påverka den regionala
utvecklingen tas upp i en rad motioner.
I tre motioner yrkas att televerkets investeringar skall underordnas de
regionalpolitiska målen.
Alf Svensson (c) anför i motion 1985/86:A472 att eftersom datatekniken
går att lokalisera i hela landet och inte är beroende av avstånd på samma
sätt som den tyngre industrin måste en politik bedrivas som möjliggör
spridning av den datatekniska verksamheten. Därför krävs enligt motionären
kraftiga satsningar på utbyggnad av telenätet för dataöverföring samt
en taxekonstruktion som utjämnar avstånden. De norra delarna av landet
och Bergslagsregionens teleområden måste ges en positiv särbehandling så
att de delarna av landet inte kommer på efterkälken när det gäller datatekniken
utan kan vara med och konkurrera om nya arbetstillfällen som
skapas i framtiden inom denna bransch. Det föreslås att televerket skall
underställas övergripande regionalpolitiska målsättningar.
Krav på att televerket skall underordna sig regionalpolitiska mål förs
också fram i motion 1985/86: A405 av Karin Söder m. fl. (c). Detta yrkande
behandlas i annat sammanhang.
Nils G. Åsling (c) anför i en motion 1985/86: A477 att televerkets investeringar
i bl. a. ett nytt kabelnät bör ske med hänsyn till regionalpolitiska
prioriteringar och därför i första hand inriktas på att bemästra kapacitetsproblemen
i Norrlands inland och i ”Mittnorden”.
Vid behandling av motsvarande yrkanden förra året drog utskottet slutsatsen
att den utveckling som för närvarande sker på teleområdet är
fördelaktig från regionalpolitiska utgångspunkter. Utskottet refererade
därvid vad kommunikationsministern anförde i proposition 1984/85:158
om vissa telefrågor. Det framhölls att den stora utbyggnad av telekommunikationerna
som nu sker innebär att telekapaciteten blir stor - även för
datakommunikation - varhelst i landet efterfrågan finns. Den som efterfrågar
det kommer att få tillgång till alla sorters teletjänster kort tid efter att
de har begärts. De fasta avgifterna kommer liksom nu att vara lika i hela
landet. Ingenstans i landet kommer bristen på telekommunikationer att
hindra etablering och drift av en verksamhet. Vidare påpekades att telenätet
kommer att ha så stor kapacitet att ett enskilt abonnemang kan användas
för exempelvis datavision, textöverföring och telefon samtidigt. Den
teknik som väljs vid utvecklingen av nätet — optiska fibrer, koaxialkablar,
radiolänk eller annan teknik - blir beroende av vad som bedöms tekniskt
och ekonomiskt bäst i det enskilda fallet. För att kapaciteten i telenätet
skall kunna ökas krävs således inte att en och samma teknik används i alla
lägen.
Det framhölls vidare i den nämnda propositionen att det finmaskigt
utbyggda telenätet redan i dag innebär att produktionsbetingelserna i detta
AU 1985/86:13
39
avseende är betydligt mera likvärdiga i alla delar av landet än vad som
gäller för t. ex. fysiska transporter. Den tekniska utvecklingen på telekommunikationsområdet
gör också att de skillnader som finns successivt minskar.
Överföringskostnaderna blir t. ex. mindre beroende av avståndet.
Utvecklingen av telekommunikationerna innebär sammanfattningsvis
enligt utskottets mening att möjligheterna att välja lokalisering av olika
verksamheter inom näringsliv och förvaltning ökar. Med det anförda avstyrker
utskottet motionerna A472 och A477 i berörda avsnitt.
I sammanhanget behandlar utskottet också motion 1985/86: A268 av
Elving Andersson (c) som tar upp åtgärder som syftar till bl. a. decentralisering
genom datateknik. Motionären menar att den tekniska utvecklingen
går mot små och energisnåla enheter som lätt kan decentraliseras men att
det inte finns någon påtaglig vilja att utnyttja dessa möjligheter. Utbildningen
av ingenjörer beskrivs som ett effektivt sätt att skapa nya arbetstillfällen,
varför sådan utbildning bör spridas. De tekniska gymnasierna och
AMU nämns i sammanhanget.
Som anförs i motionen har modern datateknik eller snarare modern
teknik för datakommunikation skapat förutsättningar att driva olika verksamheter
i decentraliserade former. Samtidigt kan konstateras att detta
inte avsatt några mera betydande spår i den regionala utvecklingen. Tvärtom
är koncentrationen till storstadsområdena av de näringsgrenar som är
datorberoende påtaglig, t. ex. inom den privata service- och tjänstesektorn.
Om den av motionären önskade utvecklingen skall uppnås måste den
därför få stöd av utbildning och regionalpolitiska åtgärder. En omfattande
ADB-utbildning i decentraliserade former har redan inletts. Vidare kan
användningen av datorer till produktion av skilda slag få regionalpolitisk!
stöd. Dessutom är det lokaliseringssamråd inom den privata service- och
tjänstesektorn som SIND bedriver inriktat bl. a. på verksamheter som
utnyttjar datorer och datakommunikation. Sådana företag kan också få
regionalpolitisk! stöd. Här kan även nämnas att företag i malmfälten vid
datakommunikation på försök tills vidare endast betalar avgift som vid
lokalt telefonsamtal. Några ytterligare åtgärder med anledning av motion
A268 är utskottet inte berett förorda. Motionen avstyrks alltså.
Som regionalpolitisk åtgärd föreslår Nils G. Åsling (c) i motion 1985/
86:A477 att prisstödet till det norrländska lantbruket räknas upp samt att
de slaktdjursavgifter som belastar jordbruksproduktionen inom stödområdena
A och B skall bestridas av budgetmedel från de regionalpolitiska
anslagen.
Utskottet kan konstatera att huvuddelen av de regionalpolitiska åtgärderna
— med undantag för glesbygdsstödet — är inriktade på verksamheter
vars lokalisering kan påverkas. Generellt stöd till jordbruket — t. ex. det
särskilda pris- och rationaliseringsstödet till norra Sverige - har därför
hittills behandlats i ett jordbrukspolitiskt och inte i ett regionalpolitisk!
sammanhang. Så bör ske även fortsättningsvis och också i fråga om den
typ av driftstöd som föreslås i motion A477 och därför avstyrks av utskottet.
AU 1985/86: 13
40
Lokalisering av statlig verksamhet
AU 1985/86:13
Den statliga sektorns betydelse för den regionala utvecklingen uppmärksammades
tidigt inom regionalpolitiken. Sysselsättningen inom denna sektor
är av olika skäl ojämnt fördelad såväl mellan länen som inom länen. I
syfte att motverka denna obalans omlokaliserades under 1970-talet ett
trettiotal myndigheter med omkring 10000 anställda från Stockholmsområdet.
Fram till dess var så gott som all central statlig förvaltning lokaliserad
till huvudstaden.
Utskottet uttalade i slutet av 1970-talet att en ny omlokalisering av
statlig förvaltning av det slag som tidigare genomförts inte är aktuell. I
stället har decentraliseringsarbetet inriktats på två andra huvudvägar. För
det första bör man enligt utskottets tidigare uttalanden målmedvetet pröva
möjligheterna att omlokalisera ny eller expanderande statlig förvaltning.
Den andra vägen mot ökad decentralisering innebär att beslutsfunktioner
och arbetsuppgifter delegeras från central till regional nivå och från regional
till lokal nivå.
För att kartlägga den senare vägens framkomlighet gav regeringen i april
månad år 1984 i uppdrag till 20 centrala statliga myndigheter att utarbeta
översiktliga decentraliseringsplaner. Syftet var att man i dessa planer
skulle föreslå decentraliseringsåtgärder som innebar att minst 10% av
antalet årsarbeten hos dessa myndigheter skulle kunna flyttas ut i landet
fram till 1990-talets böljan.
Resultatet av detta uppdrag har redovisats i en rapport från arbetsgruppen
för decentralisering av statlig verksamhet, Decentralisering av statlig
verksamhet (Ds C 1985:11). Rapporten innehåller även förslag om framtida
decentraliseringsåtgärder från arbetsgruppen.
Av de planer som inkommit från myndigheterna framgår att de genomförda
eller beslutade åtgärderna under perioden 1983—1985 skulle innebära
en omlokalisering från Stockholm av omkring 500 heltidstjänster. Besluten
kan främst hänföras till AMS, riksförsäkringsverket, SCB och skolöverstyrelsen.
I rapporten framför arbetsgruppen förslag som bedöms kunna
innebära att ytterligare ett 100-tal tjänster skulle kunna flyttas från Stockholm
och Solna före 1980-talets slut. På 10 års sikt bör det enligt arbetsgruppens
bedömning vara möjligt att uppnå en lokalisering av totalt 1000
anställda i statlig förvaltning utanför Stockholmsområdet.
Frågan om en fortsatt omlokalisering av statlig verksamhet tas upp i ett
antal motioner.
Centerpartiets partimotion A405 utgår från det nämnda riksdagsbeslutet
från år 1982, vilket man anser skall fullföljas. I motionen framhålls att s. k.
ny verksamhet oftast är en avknoppning eller utvidgning av tidigare befintlig
verksamhet. Ny verksamhet uppstår inte ur ett vakuum, menar motionärerna,
som vänder sig mot att flera statliga myndigheter lokaliserats till
Stockholm med hänvisning till att de inte innebär en "ny” verksamhet.
Man tycker därför att det finns anledning att överväga om inte statliga
myndigheter skall få expandera och utvidga sina uppgifter endast om man
är beredd att samtidigt diskutera en omlokalisering av verksamheten eller
delar av denna. I motionen föreslås vidare att riksdagen skall uttala sig för
regionalpolitiska riktlinjer som skall gälla vid utformningen av besparingar AU 1985/86: 13
inom den offentliga sektorn. Motionärerna anser att det finns tydliga
tecken på att man inom såväl den regionala som den lokala förvaltningen
försöker klara nödvändiga besparingar genom att koncentrera verksamheter.
Liknande farhågor för en ökad koncentration vid besparingar och rationaliseringar
återfinns i motion A496 av Bo Lundgren (m). Utgångspunkten
i motionen är att de statsfinansiella besparingskraven för de statliga myndigheterna
ofta leder till organisationsförändringar med bl. a. sammanläggningar
av regionala myndigheter, kontor etc. Resultatet av dessa sammanslagningar
tenderar enligt motionären att bli en koncentration av de kvarvarande
enheterna till vissa orter. I motionen hänvisas därvid till lokaliseringen
inom Skåne av riksbankens avdelningskontor och länsåklagarmyndigheten
till Malmö samt yrkas att regional obalans i samband med offentliga
organisationsförändringar skall motverkas.
De i förordningen om regionalt utvecklingsarbete (SFS 1982:877) fastställda
riktlinjerna för myndigheters åliggande inom regionalpolitiken utgör
utgångspunkten i motion A435 av Georg Andersson m. fl. (s). Enligt motionärerna
har inte dessa riktlinjer uppfattats som styrande och de har därför
inte fått avsedd effekt. Regeringen bör mot denna bakgrund framföra krav
på tydligare anvisningar. Dessa skulle enligt motionärerna kunna finnas
med i de årliga anvisningarna för myndigheternas anslagsframställningar. I
direktiven bör det finnas både krav på redovisning av vad som gjorts för att
uppfylla de regionalpolitiska målen och en redovisning av hur de förslag
man för fram påverkar den regionala balansen. I motionen föreslås även att
departementen på ett sammanhållet sätt redovisar hur man inom olika
samhällsområden kan medverka till en bättre regional balans.
I motion A420 av Britta Sundin m.fl. (s) föreslås att arbetsgruppen för
decentralisering av statlig verksamhet aktiveras. Motionärerna vill att
arbetsgruppen får i uppdrag att utreda förutsättningarna för ytterligare
omlokaliseringar av statlig verksamhet från Stockholmsområdet. I ett första
steg bör man inventera vad som kan decentraliseras i de verk som ännu
inte berörts. Enligt motionen bör i första hand orter i de fyra nordligaste
länen komma i fråga som lokaliseringsorter.
Utskottet vill i anslutning till motionerna anföra följande.
Regeringen har genomfört eller aviserat en rad åtgärder i syfte att intensifiera
och effektivera decentraliseringsarbetet. Tidigare nämndes den rapport
som arbetsgruppen för decentralisering av statlig verksamhet avlämnade
i juni månad förra året. Enligt vad utskottet inhämtat pågår överväganden
inom regeringens kansli om hur detta arbete skall drivas vidare. Ett
initiativ i denna fråga kan väntas inom kort.
Därtill har som tidigare nämnts bildats en samordningsgrupp i regionalpolitiska
frågor inom regeringskansliet i vilken statssekreterare för samtliga
departement utom utrikesdepartementet ingår. I sammanhanget kan
också nämnas att det finns planer på en aktivering av det regionalpolitiska
rådets arbete.
Utskottet vill härutöver erinra om att det i förordningen om regionalt
utvecklingsarbete fastslås att myndigheter efter sina förutsättningar skall 42
— ta hänsyn till verksamhetens betydelse för sysselsättning och service
— beakta möjligheterna till decentralisering och
— i övrigt verka för att de regionalpolitiska målen uppnås.
De är vidare skyldiga att efter anmodan av länsstyrelsen varje år lämna
uppgifter om bl. a. planer och aktiviteter som är av betydelse för länets
utveckling som t. ex. pågående organisationsförändringar.
Beträffande de i motion A435 framförda förslagen om regionalpolitisk
inriktade anvisningar i anslutning till regeringens direktiv för anslagsframställningar
kan nämnas att de myndigheter som skall redovisa ett treårigt
huvudförslag enligt regeringens direktiv för 1987/88 års anslagsframställningar
skall ange dels vilka åtgärder som på kort sikt är nödvändiga för att
klara minskningen i resurstilldelningen, dels vilka konsekvenser en resurstilldelning
enligt huvudförslaget kan få för verksamheten.
Genom här nämnda initiativ skapas instrument för fullföljande av ett
decentraliseringsarbete enligt de riktlinjer riksdagen tidigare slagit fast
vilket utskottet ser med tillfredsställelse på. Av redovisningen ovan framgår
i övrigt att de åtgärder som vidtagits och planeras i huvudsak tillgodoser
syftet med i sammanhanget behandlade motioner. Motionerna bör
därför avslås.
I sex motioner framförs förslag om lokalisering av statlig verksamhet till
vissa regioner.
Agne Hansson och Gösta Andersson (c) föreslår i motion A406 att
riksdagen skall besluta att hos regeringen anhålla om förslag om lokalisering
av statlig verksamhet till Kalmar län. Motionärerna hänvisar till att
länet har den lägsta andelen statligt anställda och att det fått vidkännas en
mycket kraftig befolkningsminskning.
Lennart Brunander (c) föreslår i motion A417 att riksdagen ger regeringen
till känna att statlig verksamhet i större utsträckning bör placeras i Sjuhäradsbygden.
Yvonne Sandberg-Fries m.fl. (s) yrkar i motion A469 att riksdagen
uttalar att tidigare riksdagsbeslut angående lokalisering av statlig verksamhet
till sydöstra Sverige snarast skall fullföljas.
Jan Hyttring och Bertil Jonasson (c) föreslår i motion A487 att ny statlig
verksamhet lokaliseras till Värmland.
Martin Olsson och Görel Thurdin (c) hemställer i motion A474 att
Västernorrlands speciella behov av arbetstillfällen beaktas vid ny- och
omlokaliseringar av statlig verksamhet. I motionen föreslås även att uppgifter
inom statsförvaltningen förs över till de verk och myndigheter som
finns i länet. Motionärerna befarar att de statliga verk som lokaliserades till
Sundsvall i slutet av 1970-talet på grund av rådande besparings- och
rationaliseringskrav måste minska antalet anställda. De positiva effekter
som de genomförda utlokaliseringarna har medfört skulle därmed reduceras.
Detta skulle enligt motionärerna kunna motverkas genom motionsförslaget.
Motion A430 av Olle Svensson m.fl. (s) behandlar situationen i Södermanlands
län. Länet har en mycket låg andel statligt anställda och de
utlokaliseringar som gjorts till länet har enligt motionärerna inte infriat
AU 1985/86: 13
43
förväntningarna om nya arbetstillfällen. Motionärerna förespråkar mot AU 1985/86: 13
denna bakgrund ökade statliga insatser i länet.
Utskottet vill med anledning av de i sammanhanget behandlade motionerna
hänvisa till den prioriteringsordning för decentralisering av statlig
verksamhet som riksdagen antog i anslutning till 1982 års regionalpolitiska
beslut. Enligt denna skall i första hand skogslänen och i andra hand
sydöstra Sverige och Sjuhäradsbygden komma i fråga vid lokalisering av
statlig verksamhet.
Utskottet konstaterar att huvuddelen av nämnda motioner lyfter fram
behovet av statlig verksamhet i regioner som är prioriterade. De i sammanhanget
behandlade motionerna ger inte utskottet anledning att föreslå
riksdagen någon ändring av den fastslagna prioriteringsordningen.
Ett från regionalpolitiska utgångspunkter mer gynnat län än de tidigare
nämnda är Uppsala län som haft en kraftig befolkningsökning och som
totalt sett har en hög andel statligt anställda. Denna bild kännetecknar
dock inte hela länet och i synnerhet inte dess norra delar. 80% av de
statsanställda i länet återfinns i Uppsala kommun. Uppsala läns inomregionala
obalans utgör utgångspunkten för motion A425 av Gunnar Thollander
m.fl. (s). Motionärerna föreslår att länsstyrelsen får i uppdrag att
inom ramen för en försöksverksamhet utreda möjligheten till en mer balanserad
regional fördelning av befintlig statlig verksamhet inom Uppsala län.
Utskottet har vid flera tillfällen behandlat motioner med en likartad
inriktning och då avvisat motionsyrkandena med hänvisning till att frågor
som rör inomregionala förhållanden i huvudsak anförtrotts länsstyrelserna.
Det bör följaktligen ankomma på länsstyrelserna att aktivt verka för att
den statliga verksamheten i största möjliga utsträckning får en jämn fördelning
i länen. I Uppsala län pågår för övrigt en försöksverksamhet med
decentralisering inom skatteområdet. Med hänvisning till det anförda avstyrks
motionen.
I motion A446 av Lars Ernestam och Gudrun Norberg (fp) yrkas en
utredning om möjligheterna att flytta ytterligare delar av eller alternativt
hela statistiska centralbyrån. Som motiv till motionsförslaget anförs att
Stockholmsregionen fått vidkännas en mycket stor befolkningsökning medan
en motsatt utveckling kunnat noteras i Örebro län.
Som utskottet nämnt i det föregående tillhör statistiska centralbyrån de
myndigheter som av regeringen fått i uppdrag att ta fram förslag till
decentraliseringsåtgärder. De i rapporten (Ds C 1985:11) redovisade åtgärderna
innebär att arbetsuppgifter för totalt 55 personer flyttas från Stockholm
till Örebro. Dessa omflyttningar har enligt vad utskottet erfarit nu
slutförts, och under förra budgetåret kunde man notera att myndigheten
hade ett större antal anställda i Örebro än i Stockholm.
Av arbetsgruppens rapport framkommer emellertid att den framtida
tekniska utvecklingen inom statistikproduktionen kan få negativa effekter
för sysselsättningen i Örebro. Enligt statskontorets samrådsyttrande i rapporten
kommer den manuella databehandlingen, som i stor utsträckning är
förlagd till Örebro, att minska kraftigt under de närmaste tio åren. Förhållandet
att verksamheten i Örebro till stor del består av den typ av arbete
som den nya tekniken kommer att förändra ger enligt utskottets mening
anledning att uppmärksamt följa sysselsättningens utveckling och fördelning
inom statistiska centralbyrån. Utskottet förutsätter att detta sker
inom de organ som inrättats inom regeringskansliet för detta ändamål.
Motionen bör mot denna bakgrund inte föranleda någon åtgärd från riksdagens
sida.
Utskottet tar slutligen i detta avsnitt upp motion A483 av Per-Richard
Molén (m) i vilken föreslås en flyttning av ERU.s verksamhet från Stockholm.
Enligt motionärerna bör ERU, dvs. expertgruppen för forskning om
regional utveckling, knytas till någon av högskolorna i Norrland, företrädesvis
högskolan i Sundsvall-Härnösand som bedriver ekonomisk utbildning.
ERU är en organisation inom industridepartementet som har till uppgift
att initiera och samordna forskning om regional utveckling och näringslivets
omvandling. Arbetet syftar till att ta fram kunskap som underlag för
regional- och industripolitiken. I expertgruppen ingår forskare från olika
utbildningsinstitutioner samt representanter för departement, centrala ämbetsverk
och intresseorganisationer. Till dess kansli har åtta tjänster knutits.
Forskningsarbetet sker med hjälp av forskargrupper inom fleråriga
forskningsprogram. En stor del av det arbete som initieras av ERU bedrivs
i de regioner som nämns i motionen. Utskottet vill också erinra om att det
inrättats ett centrum för regional vetenskaplig forskning i Umeå högskoleregion—CERUM.
Någon åtgärd med anledning av motionen är inte påkallad.
Den avstyrks därför av utskottet.
Utvecklingen i vissa regiontyper
I centerpartiets motion 1985/86: A405 beskrivs inflyttningen till storstadsområdena
som negativ på det sättet att de sociala problemen ökar i dessa
områden. Som exempel härpå anges att den högsta andelen socialbidragstagare
finns i Malmö och Botkyrka kommuner. I motionen pekas vidare på
det ökade antalet långtidsarbetslösa i Stockholm och föreslås att regeringen
skall ta initiativ till särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärder avseende
långtidsarbetslösa i storstadsområdena.
Utskottet kan först konstatera att det för närvarande finns tydliga tendenser
till minskning av långtidsarbetslösheten. Antalet personer med en
arbetslöshetstid av mer än tre månader minskade t. ex. mellan januari 1985
och januari 1986 med drygt 25%. Härutöver kan erinras om att AMS och
Stockholms kommun träffade en överenskommelse hösten 1984 om en
tvåårig försöksverksamhet med samordnade insatser för långtidsarbetslösa
i kommunen. Därutöver har riksdagen tidigare under riksmötet (AU 1985/
86:11) begärt att regeringen i kompletteringspropositionen skall redovisa
förslag till hur ett effektivt stöd till de långtidsarbetslösa lämpligen bör
utformas. Motion A405 är därmed i allt väsentligt tillgodosedd i denna del
och bör inte föranleda någon ytterligare åtgärd.
1 motion 1985/86: A405 anses vidare att det bör finnas befolkningsmål för
de olika länen. Dessa mål skall vara en vägledning för vilket befolkningsunderlag
som är nödvändigt för att en viss regions förutsättningar till
utveckling skall kunna tas till vara. Det föreslås att de planeringstal som
AU 1985/86: 13
45
angavs vid 1982 års beslut skall tas som utgångspunkt för angivande av nya AU 1985/86: 13
befolkningsmålsättningar för länen 1995. Vidare anförs att målsättningen
skall vara att storstädernas andel av befolkningen långsiktigt hålls oförändrad
samt att planeringen utgår ifrån att en inflyttning skall ske till de
områden som nu är mest drabbade av avfolkning.
När det gäller planeringstalen och deras roll i regionalpolitiken anmäls i
budgetpropositionen att ERU på regeringens uppdrag utvärderat planeringstalens
roll i regionalpolitiken och överlämnat en rapport i november
1985. Rapporten har remissbehandlats, och enligt vad som upplyses i
propositionen avser regeringen att senare förelägga riksdagen förslag i
frågan. Utskottet är i avvaktan härpå inte berett att tillstyrka några uttalanden
om utvecklingsmålen för storstadsområdena eller de skilda länen.
Motionen avstyrks sålunda.
I sammanhanget tar utskottet också upp ett yrkande i motion 1985/
86: A477 av Nils G. Åsling att stödområdesgränserna skall efterlevas vid
regionalpolitiska insatser.
Regionalpolitiken skall enligt tidigare enhälliga beslut omfatta hela landet.
Detta kommer till uttryck i bl. a. att länsplaneringen omfattar alla län
samt att alla län får del av anslaget Regionala utvecklingsinsatser m. m.
Stödområdet markerar att det finns en del av landet med så långsiktiga och
omfattande strukturproblem att regionalpolitisk! stöd för utvecklingen av
näringslivet där lämnas reguljärt. Men detta innebär inte något hinder mot
att insatser i vissa fall görs utanför stödområdet. Sålunda kan regeringen
besluta att stöd under en begränsad övergångstid kan utgå i en ort eller
kommun till följd av svåra strukturomvandlingsproblem. Länsstyrelserna
har också möjlighet att inom ramen för det ovan nämnda anslaget lämna
investeringsbidrag. I propositionen anmäls att 85% av beviljat stödbelopp
under budgetåret 1984/85 har gått till företag inom stödområdena. Den
prioritering som eftersträvas av detta område kommer sålunda till tydligt
uttryck i stödgivningen och bör enligt utskottets mening göra så även
framgent.
De insatser som har gjorts eller planeras i Udde vallaregionen, Malmöregionen
och Bergslagen under senare år för att där lösa sysselsättningsproblem
i samband med omfattande företagsnedläggningar eller strukturförändringar
har finansierats i särskild ordning för att inte begränsa resursutrymmet
för regionalpolitiska insatser inom stödområdena. Det är ett
tillvägagångssätt som använts även tidigare år i samband med mera omfattande
driftsinskränkningar och nedläggningar utanför stödområdena.
Som framgår av det sagda är stödområdet prioriterat i fråga om regionalpolitiska
insatser, varför motion A477 i denna del kan lämnas utan åtgärd
av riksdagen.
Utvecklingsprogram för landsbygden
Karin Söder m. fl. (c) menar i motion 1985/86: A405 att landsbygdens
problem och framtidsfrågor behandlats endast sporadiskt eller inte alls i
samhällsarbetet. För att kunna skapa en levande landsbygd behövs en
bättre utvecklad samverkan mellan olika samhällssektorer och planerings- 46
insatser. Det måste enligt motionärerna finnas en helhetssyn för landsbygden.
Därvid måste även bosättning, bebyggelse, infrastruktur och näringsliv
av annat slag än de areella näringarna beaktas. Det föreslås att riksdagen
tar initiativ till ett utvecklingsprogram för landsbygden. Målsättningen
med detta program skall vara att forma en strategi för en levande landsbygd.
Regeringen bör uppdra åt glesbygdsdelegationen att lägga fram ett
sådant förslag.
Landsbygdens problem går enligt motion 1985/86: A438 av Sten Svensson
m.fl. (m) i hög utsträckning att hänföra till vad som betecknas som
socialdemokratisk centraliseringspolitik. Den kraftiga expansionen av den
offentliga sektorn och dess service har enligt motionärerna indirekt kommit
att bli en belastning för landsbygdsbefolkningen, och lösningarna på
serviceproblemen har inte i samma utsträckning kunnat utnyttjas av människor
som lever utanför tätorterna. Vidare anförs att privata alternativ
omöjliggjorts genom offentliga monopol och höga skatter.
Motionärerna menar att en minskad offentlig inblandning skulle förbättra
situationen för landsbygdens befolkning och sammanfattar de förslag till
åtgärder som bör ingå i det föreslagna utvecklingsprogrammet under fyra
huvudrubriker:
- Förbättra för jord- och skogsbruket och för småföretagen
— Skapa rättvisa i familjepolitiken
— Erkänn bilens värde
- Förenkla byggandet.
Gösta Andersson och Agne Hansson (c) föreslår i motion 1985/86: A470
också ett handlingsprogram för landsbygden med utgångspunkt i förhållandena
i Kalmar län. Programmet skall enligt motionärerna inriktas på att
stärka jordbruket, service och småföretagsamhet.
Begreppet landsbygd är sorn utskottet anfört vid behandlingen' av motsvarande
yrkanden tidigare år mycket heterogent. Till landsbygden räknas
områden som har helt skilda förutsättningar att ge invånarna arbete och
service. Dit hör isolerade områden i Norrlands inland med liten lokal
arbetsmarknad och ett smalt serviceutbud men också storstadsnära områden
med en stor och väldifferentierad arbetsmarknad inom räckhåll och
med tillgång till ett brett serviceutbud. Såväl problemanalys som åtgärdsförslag
kan därför förutsättas vara så olika för skilda delar av landsbygden
att ett samlat utvecklingsprogram inte blir meningsfullt. I stället bör som
utskottet tidigare förordat förekommande problem behandlas i utvecklingsplaneringen
i resp. län. Resultatet av denna planering får sedan visa
om det finns behov av åtgärder som är gemensamma för en större eller
mindre del av landsbygden. Glesbygdsdelegationen har givetvis en central
roll i detta arbete.
Utskottet vill i övrigt påpeka att många av de förslag som förs fram i
motionerna avser att generellt ändra förutsättningarna för t. ex. jordbruk
och småföretag. Förslagen i dessa delar anknyter ofta till partimotioner i
dessa ämnen och behandlas i andra sammanhang.
Som framgått av redovisningen ovan finns det redan en etablerad ordning
avseende hur de problem som anges i motionerna skall hanteras inom
regionalpolitikens ram. Utskottets slutsats blir därför att motionerna A405
i aktuell del, A438 och A470 bör avslås av riksdagen.
AU 1985/86: 13
47
De regionalpolitiska medlens allmänna utformning m. m.
AU 1985/86: 13
Moderata samlingspartiet anför i kommittémotion 1985/86: A481 att ett
positivt näringslivsklimat är den främsta förutsättningen för att det skall
finnas företag i hela landet. Offentliga medel kan emellertid medverka till
att minska de ”regionala handikapp” som näringslivet i vissa delar av
Sverige har att brottas med. Genom att kompensera för dessa ”handikapp”
kan näringslivet få bättre möjlighet att utvecklas. Motionärerna
anser att samspelet mellan olika företag ofta är en förutsättning för tillväxt.
Om det allmänna underlättar för ett företag att etablera sig eller att utvidga
kan hela ortens näringsliv stimuleras. Denna typ av åtgärder kan dock bara
brukas under en övergångstid. Näringslivet måste utvecklas på egen hand.
Det är orimligt att under lång tid tillskjuta subsidier för att ordna jobb. Ett
näringsliv med växtkraft och stabilitet måste stå på egna ben - långsiktigt
bidragsberoende skadar enligt motionen alla företag.
Regionalpolitiken föreslås bli så utformad att
- den utnyttjar marknadsekonomins funktion,
- geografiska nackdelar minskar,
- den huvudsakligen baseras på generella medel,
- den tar hänsyn till fler faktorer och nyttjar flera medel än traditionell
regionalpolitik,
- den har enkla och fasta regler för stöd,
- beslut i större utsträckning fattas på regional nivå.
Folkpartiet anser i motion 1985/86: A473 att det regionalpolitiska stödet i
högre grad bör vara generellt. Det skall vara lätt att administrera och lätt
för den enskilde näringsidkaren att veta vilka förutsättningar som gäller.
Stödformer som förutsätter långtgående förhandlingar mellan företag och
staten eller innehåller betydande inslag av godtycke bör undvikas. Vidare
anförs att den svenska regionalpolitiken har vuxit fram under en följd av år
och omfattar en lång rad medel. Det är enligt motionärerna svårt att få en
tillfredsställande överblick över dessa, och någon samlad utvärdering av
deras effekter gjordes inte av den regionalpolitiska kommittén (SOU
1984:74). Utredningen föreslog inte heller några förenklingar. Sådana efterlyses
i motionen.
Riksdagen beslöt föregående år (AU 1984/85:13) om de regionalpolitiska
medlens utformning. Det innebär att grunden för det regionalpolitiska
arbetet är följande medel: Regionalpolitisk planering, sektorssamordning
och projektverksamhet, lokaliseringsstöd i samband med investeringar,
sysselsättningsstöd, glesbygdsstöd och transportstöd. I Norrbottens län
pågår försök med nedsättning av socialavgifterna. Medlen inriktas i ökad
grad på att stödja företagsutveckling och nyföretagande på ett sätt som är
anpassat till regionernas egna resurser. De selektiva åtgärderna spelar en
huvudroll i den nuvarande regionalpolitiken. Vid sidan av transportstödet
är nedsättningen av socialavgifterna och sysselsättningsstödet de viktigaste
generella medlen. Utskottet vill med anledning av vad som yrkas i
motionerna A473 och A481 om att medlen i huvudsak bör vara generella
framhålla att någon utvidgning av användningen av sådana medel inte bör
ske förrän erfarenheterna av nedsättningen av socialavgifterna i Norrbotten
har utvärderats, vilket kan ske först om några år.
Utskottet erinrade vid behandlingen av motsvarande yrkande föregående
år om att utvecklingen internationellt sett innebär en gradvis övergång
från generella till selektiva medel i regionalpolitiken och framhöll att denna
utveckling är naturlig mot bakgrund av de allt högre krav på effektivitet i
medelsanvändningen som reses under nuvarande kärva ekonomiska förhållanden
i flertalet länder. Aktuella delar av motionerna A473 och A481
avstyrks av utskottet med det anförda.
Utskottet tar i sammanhanget också upp ett yrkande i motion 1985/
86: A493 av Gunnel Jonäng och Gunnar Björk i Gävle (c) om språkbruket i
regionalpolitiken med innebörd att ordet stöd utmönstras.
Utskottet kan inse att det skulle kunna vara av en viss psykologisk
betydelse att ändra språkbruket och använda en annan benämning för
vissa av de regionalpolitiska åtgärderna än stöd. Men svårigheterna härvidlag
demonstreras på ett övertygande sätt av motionärerna själva. I ett
avsnitt i motionen om glesbygdskonsulenter som omfattar ca en halv sida
används uttrycken ”stöd” eller ”stödja” nio gånger. I endast ett av fallen
används ordet med koppling till en formell benämning i en regionalpolitisk
författning. I de andra fallen skulle motionärerna mycket väl ha kunnat
använda andra uttryckssätt. Det är utskottets mening att den av motionärerna
eftersträvade ändringen av språkbruket - och som utskottet i och för
sig skulle välkomna — måste åstadkommas på ett annat sätt än genom
beslut av riksdagen. Motion A493 avstyrks i refererad del.
I tre motioner föreslås en differentierad statsskatt som regionalpolitiskt
medel.
Ingrid Hemmingsson och Anders G Högmark (m) anser i motion 1985/
86: A464 att en anledning till att det är mindre attraktivt för en familj att
bosätta sig i Norrlands inland är den höga kommunalskatten i glesbygdskommunerna.
Företagen måste enligt motionärerna locka med en högre
lön för att kompensera de höga kostnaderna vilket i sin tur medför påfrestningar
på företag som är beroende av specialarbetskraft och verkar hämmande
på viljan till risktagande. För att komma till rätta med dessa problem
föreslås en utredning av möjligheterna att utnyttja en differentiering
av den statliga inkomstbeskattningen som ett regionalpolitisk! instrument i
syfte att uppnå skattelättnader för fysiska personer.
Av ungefär samma skäl som redovisas i motion A464 föreslås i motion
1985/86: A468 av Ivar Franzén (c) att den statliga inkomstskatten — frånsett
tilläggsskatt — avskaffas i ett antal stödkommuner. Bortfallet av statlig
inkomstskatt i kommuner i stödområde A beräknas därvid till 0,5 miljarder
kronor.
Per-Ola Eriksson föreslår i motion 1985/86: A460 att statsskatten skall
avskaffas för fysiska personer inom stödområde A. Motsvarande yrkande
återfinns också i motion 1985/86: A477 av Nils G. Åsling (c). Syftet anges
vara att på detta sätt underlätta rekryteringen av kvalificerade befattningshavare
i näringsliv och offentlig sektor. Vidare föreslås i motionen att
enskilda personer inom stödområde A skall få avsätta obeskattade medel
till riskkapital i företag.
Differentiering av skatter som regionalpolitisk medel behandlades i den
AU 1985/86: 13
49
4 Riksdagen 1985186. 18 sami. Nr 13
tidigare nämnda utredningen (SOU 1984:74) om regional utveckling och
mellanregional utjämning. I utredningen anförs att det är principiellt tänkbart
att differentiera inkomstskatterna för fysiska personer i regionalpolitisk!
syfte. Tanken är att genom att sänka inkomstskatterna för fysiska
personer i vissa regioner skulle det vara möjligt att intressera fler människor
att bosätta sig i dessa regioner resp. göra det attraktivare att bo kvar.
Åtgärden förutsätter emellertid att personerna har arbete. Saknar man
arbete och därmed inkomst torde lägre inkomstskatter vara ett ineffektivt
medel att påverka människors bosättning. En generell nedsättning av
inkomstskatterna för fysiska personer inom stödområdena torde därför
enligt utredningen inte ge eftersträvad effekt.
Utskottet vill tillägga att skatteutskottet vid upprepade tillfallen (se t. ex.
SkU 1983/84:9) uttalat att regionala skattelättnader från rent tekniska
utgångspunkter endast bör komma i fråga i rena undantagsfall. Här bör
också erinras om de arbetsmarknadspolitiska insatser som görs för att
underlätta rekryteringen av arbetskraft t. ex. flyttningsbidrag och bidrag
för anställning av medflyttande. Kraven på differentierad skatt i motionerna
A460, A464, A468 och A477 avstyrks med det anförda av utskottet.
Utskottet är inte heller berett tillstyrka förslaget i motion A477 om rätt för
enskild inom stödområde A att avsätta obeskattade medel till riskkapital.
Lokaliseringssamrådet bör enligt motion 1985/86: A481 av Alf Wennerfors
m. fl. (m) avskaffas som regionalpolitiskt instrument. Som skäl härför
anförs att det i en fri ekonomi är nödvändigt att företagen får göra sina
investerings- och nedläggningsbeslut med utgångspunkt från vad som är
bäst för företaget.
Syftet med lokaliseringssamrådet, som för närvarande omfattar både
industriföretag och företag inom den privata service- och tjänstesektorn, är
att skapa förutsättningar för att de av statsmakterna fastställda riktlinjerna
för regional- och sysselsättningspolitiken beaktas på ett tidigt stadium i
näringslivets planering av investeringarna. Industriministern anmälde i
föregående års proposition (1984/85:115) om regional utveckling och utjämning
sin avsikt att se över systemet med lokaliseringssamråd. Vid
utskottsbehandlingen (AU 1984/85:13 s. 82) erinrades om att på grund av
riskerna för ökad regional obalans fick den regionalpolitiska åtgärdsarsenalen
inte försvagas. Utskottet framhöll angelägenheten av att samrådet
även efter den aviserade översynen bibehåller sitt regionalpolitiska syfte.
Utskottet uttalade vidare att samrådet med företag och motsvarande inom
den privata service- och tjäntesektorn borde fullföljas med ökad kraft.
Någon avveckling av lokaliseringssamrådet som föreslås i motion A481
kan mot den angivna bakgrunden inte komma i fråga. Motionen bör avslås
av riksdagen.
Regionalpolitiskt stöd
Regionalpolitiskt stöd lämnas som
- lokaliseringsbidrag
- lokaliseringslån
- offertstöd
AU 1985/86: 13
50
— lån till investmentbolag AU 1985/86: 13
— investeringsbidrag
— sysselsättningsstöd
— regionalt utvecklingskapital.
Reglerna för stödgivningen framgår av förordningen (1982:677, omtryckt
1985:648) om regionalpolitisk stöd. Lokaliseringsbidrag kan
utgå med högst 50% av stödunderlaget - bl. a. investeringar i byggnader
och maskiner — i stödområde A. Motsvarande värde för stödområde B är
35% och för C 20%. Stöd utanför stödområde får lämnas i vissa fall och
utgår då med högst 20%. Lån får beviljas med högst 70% av kapitalbehovet.
Bidrag och lån tillsammans får motsvara likaså högst 70% av kapitalbehovet.
Länsstyrelen beslutar — med vissa undantag - om stöd, om kapitalbehovet
i samband med investeringen uppgår till högst 9 milj. kr. I övriga fall
beslutar statens industriverk (SIND) eller regeringen.
Länsstyrelserna får besluta om investeringsbidrag med högst 15% av
utgifterna för byggnader m. m. utanför stödområde.
Stöd får lämnas till företag som bedriver eller ämnar bedriva industriell
verksamhet, viss partihandel, uppdragsverksamhet m. m.
Sysselsättningsstöd lämnas årsvis i efterskott för uppnådd sysselsättningsökning.
Stödet lämnas i stödområde A med 180000 kr. fördelat på
sju år, i stödområde B med 110000 kr. fördelat på fem år och i stödområde
C med 55 000 kr. fördelat på tre år.
Nuvarande regionalpolitiska stöd till näringslivet bör avskaffas enligt
motion 1985/86: A481 av Alf Wennerfors m. fl. (m) och ersättas av ett
system med riskgarantilån. Dessa lån skall kunna utgöra delfinansiering av
företagsprojekt inom stödområdet. Riskgarantins storlek föreslås bli beroende
på inom vilket stödområde företaget är beläget och uppgå till högst
50%, 35% och 20% av projektets kostnad inom stödområde A, B resp. C.
Riskgarantilånen skall kompensera projekten för den högre risk som
lokaliseringen till ett stödområde motiverar. Riskgarantilånet bör utformas
så att återbetalningen kan avskrivas eller uppskjutas om inte tillräckligt
stora intäkter genereras. Vidare föreslås att beslut på länsnivå skall kunna
tas för projekt med en total investeringskostnad som uppgår till högst nio
milj. kr. vilket sägs innebära att nära 90% av ärendena kan hanteras inom
ramen för länsanslaget.
Utskottet kan först erinra om att de främsta skälen för ett regionalpolitisk!
stöd är att kompensera företag som bygger ut för de ökade kostnader
och det ökade risktagande som kan vara förbundet med en viss lokalisering.
Det bör också påpekas att enligt riksdagens beslut skall i varje enskilt
fall inte lämnas ett större stöd än som behövs för att ett visst projekt skall
komma till stånd. Det nuvarande stödet har alltså samma syfte som de i
motion A481 föreslagna riskgarantilånen. Utskottet kan inte se att det
föreslagna systemet i jämförelse med de befintliga stödmöjligheterna skulle
innebära några fördelar för regionalpolitiken. Att övergå till en ordning
med system med generellt krav på återbetalning av bidrag — utöver som
för närvarande vid misskötsel - skulle innebära en försvagning av de
regionalpolitiska medlen. I de fall det är aktuellt att lämna bidrag som skall 51
förbindas med villkor om återbetalning kan offertstöd komma i fråga.
Utskottet avstyrker motion A481 i refererad del.
I motionerna 1985/86: A405 av Karin Söder m. fl. (c) och 1985/86: A473
av Bengt Westerberg m. fl. (fp) föreslås att nuvarande lokaliseringslån
skall ersättas av en kreditgaranti. Motionärerna menar att långivningen
bör hanteras på den normala kreditmarknaden samt att staten bör trygga
eventuella förluster för lånen genom en kreditgaranti.
Utskottet behandlade samma yrkande föregående år och anförde därvid
att man inte funnit att det var förenat med några egentliga fördelar att
övergå från långivning till kreditgarantier inom lokaliseringsstödets ram.
Utskottet pekade bl. a. på att långivningen kunde innebära det ytterligare
stöd som behövs för att säkerställa att angelägna projekt kommer till stånd,
inte minst i de regionalpolitisk! mest utsatta delarna av stödområdet. En
annan fördel som angavs är att en långivning från anslag på statsbudgeten
inte påverkas av eventuella åtstramningar på den allmänna kreditmarknaden.
Även om intresset för dessa lån i nuvarande läge minskar kan behovet
öka vid en ändrad situation på kreditmarknaden. Det finns anledning
påpeka att anslagskonstruktionen medger att en reservation kan byggas
upp för att möta en ökad efterfrågan i framtiden. Utskottet har samma
inställning i dag och avstyrker sålunda motionerna A405 och A473 i de
föreliggande delarna.
Offertstödet bör avskaffas enligt folkpartiets motion 1985/86: A473. Motionärerna
menar att detta stöd är så konstruerat att det medger förhandlingar
mellan staten och enskilda företag, vilket kan medföra risker för
missbruk.
Utskottet vill erinra om att offertstöd inte är en i förväg preciserad
stödform, utan de närmare villkoren avgörs från fall till fall. Det är avsett
att användas när andra stödformer inte är tillämpliga. Hittills har offertstödet
främst lämnats för framtidsinriktade åtgärder som produktutveckling,
marknadsföring och utbildning. Vidare är stödformen lämplig när det gäller
projekt inom den privata tjänste- och servicesektorn där investeringarna i
byggnader och maskiner ofta är små och sålunda inte utgör nämnvärt
underlag för lokaliseringsstöd. Offertstöd kan lämnas som villkorligt lån
varvid återbetalningen görs beroende av det ekonomiska utfallet av projektet.
En variant härav är att stödet lämnas med villkor om andel i värdetillväxt.
Med anledning av vad som anförs i motionen bör påpekas att förhandlingar
- som åberopas som skäl mot offertstödet - ju förekommer vid all
stödgivning. De stödnivåer som anges är maximital och större stöd skall i
vaije enskilt fall inte lämnas än som fordras för att projektet skåll komma
till stånd. Detta klargörs i förhandlingar mellan den ansvariga myndigheten
och företaget. Utskottet har vidare den meningen att om offertstödet
slopas skulle man i nuläget sakna medel som kan tillämpas på den privata
service- och tjänstesektorn. Detta skulle innebära en direkt försvagning av
regionalpolitiken eftersom tillväxten inom den sektorn för närvarande är
betydande. Riksdagen bör därför avslå motion A473 i förevarande del.
Frågan om vad som skall vara stödberättigad verksamhet m. m. tas upp i
tre motioner.
AU 1985/86: 13
52
Agne Hansson och Gösta Andersson (c) föreslår i motion 1985/86: A412 AU 1985/86: 13
stöd till kommunala industrilokaler med samma lånevillkor som gäller för
flerfamiljshus.
För närvarande gäller att lokaliseringsstöd får lämnas för uppförande av
industrilokaler och i det fallet också till kommuner. Stödet skall avse
lokaler på mindre orter med tillfredsställande förutsättningar för den verksamhet
som skall bedrivas och denna skall avse industriell eller industriliknande
verksamhet. Lokaliseringsbidraget är i detta fall tio procentenheter
lägre än vad som i övrigt gäller för resp. stödområde, dvs. högst 40% i
stödområde A, högst 25 % i stödområde B och högst 10% i stödområde C.
Utskottet är inte berett att föreslå några ändringar av gällande regler varför
förevarande del av motion A412 avstyrks.
Bertil Jonasson (c) förordar i motion 1985/86: A471 regionalpolitiskt stöd
till fiskefrämjande åtgärder i skogslänen.
Genom beslut av riksdagen vid föregående riksmöte (AU 1984/85:13)'
utvidgades det regionalpolitiska stödet till att omfatta fiskodling. I budgetpropositionen
anmäls att detta begrepp vidgats till att gälla vattenbruk.
Därutöver kan glesbygdsstöd i vissa fall lämnas. Länsstyrelserna bör också
kunna stödja fiskefrämjande insatser genom projektmedel från det regionala
utvecklingsanslaget. Några åtgärder med anledning av motion
A471 är därför enligt utskottets mening inte motiverade.
Gunnel Jonäng (c) och Gunnar Björk i Gävle (c) för i motion 1985/
86: A493 fram förslaget att produktutveckling och marknadsföring skall
främjas med lokaliseringsstöd i större utsträckning än för närvarande.
Stöd till produktutveckling och marknadsföring kan i dag lämnas framför
allt i form av offertstöd och lokaliseringslån. Stödmöjligheterna har också
ökats genom det regionalpolitiska utvecklingskapital som numera kan ges
och som tar sikte på delfinansiering av aktiviteter av just detta slag. Med
hänsyn härtill är utskottet inte berett att tillmötesgå motionärernas yrkande,
varför motion A493 i denna del avstyrks.
Rekryteringen av kvinnlig arbetskraft i samband med utbyggnader som
sker med regionalpolitisk! stöd tas upp i motion 1985/86: A608 av Rosa
Östh m.fl. (c). Motionärerna erinrar om att som villkor för sådant stöd
gäller att minst 40 % av de nytillkomna arbetsplatserna skall gå till underrepresenterat
kön vilket oftast är kvinnor. Det påpekas att företag ofta
beviljas dispens från detta villkor bl. a. med motiveringen att det inte finns
utbildade kvinnor att tillgå.
Utskottet betvivlar inte att det i vissa fall kan förhålla sig som motionärerna
påtalar, men det bör samtidigt framhållas att de företag som beviljades
regionalpolitiskt stöd under budgetåret 1984/85 beräknade att 38 % av
de tillkommande arbetstillfällena skulle besättas med kvinnor. Detta genomsnitt
ligger alltså nära den av riksdagen beslutade nivån 40%. Det kan
vidare nämnas att ERU påbörjat en kartläggning av hur dessa kvoteringsregler
påverkat kvinnornas möjligheter till arbete och hur kvinnornas
situation ser ut i stödföretagen.
Utskottet utgår liksom motionärerna från att de ansvariga arbetsmarknadsmyndigheterna
genom utbildningsinsatser ser till att kvinnor kan beredas
arbete vid företagsutbyggnader med hjälp av lokaliseringsstöd i minst 53
den omfattning som reglerna föreskriver. Detta bör underlättas genom att
flexibiliteten inom arbetsmarknadsutbildningen till följd av den nyligen
beslutade omorganisationen ökar och därmed också möjligheter att tillmötesgå
skiftande behov av utbildning. Motion A608 bör därmed vara
tillgodosedd och bör inte föranleda någon åtgärd.
Nedsättning av företagens socialavgifter
I syfte att höja konkurrenskraften hos näringslivet i Norrbotten antog
riksdagen i december 1983 lagen (1983:1055) om nedsättning av socialavgifter
och allmän löneavgift i Norrbottens län (prop. 1983/84:38, AU 1983/
84:9). Lagen, som trädde i kraft den 1 januari 1984, innehåller bestämmelser
dels för hela Norrbottens län, dels för Svappavaara samhälle och gäller
både för arbetsgivare och egenföretagare. Stödet avser avgifter som huvudsakligen
hänför sig till arbete inom följande näringsområden:
— gruvverksamhet
— tillverkning
— produktionsinriktad partihandel
— uppdragsverksamhet
— hotell-, pensionats- och campingverksamhet.
För hela Norrbottens län gäller att avgifterna nedsätts med 10 procentenheter
inom dessa näringsområden. I de fall verksamheten kan redovisa
en nettoökning av antalet sysselsatta har arbetsgivaren rätt att därutöver få
bidrag för att täcka kostnaderna för arbetsgivaravgiften med 10000 kr. per
helårsarbetare och kalenderår. Bidrag kan erhållas i sammanlagt tre år
under förutsättning att sysselsättningen kvarstår.
Verksamheter inom nämnda näringsområden som etableras i Svappavaara
samhälle kan helt befrias från arbetsgivaravgift och allmän löneavgift.
Vpk har sedan dessa regler infördes varit starkt kritiskt till denna typ av
generell stimulans. Denna kritiska syn återfinns även i partimotionen 1985/
86: A465 i vilken föreslås att nedsättningen av socialavgifterna i Norrbotten
skall upphöra. Motivet är främst principiellt — skatter och socialförsäkringsavgifter
utgör enligt motionärerna ett nationellt system av medborgerliga
skyldigheter som bör få samma utformning över hela landet och för
alla berörda. Motionärerna menar vidare att nedsättningen av socialavgifter
får en skev fördelningspolitisk verkan.
Utskottet vill med anledning av motionen erinra om att de selektiva
insatser som står till statsmakternas förfogande alltid utgjort grunden för
svensk regionalpolitik. Generella stimulanser som nedsättning av socialavgifter
bör dock enligt utskottets uppfattning ses som värdefulla komplement.
Utskottet kan vidare konstatera att det råder en bred politisk enighet
om att nedsättning av socialavgifter skall kunna användas som ett medel i
regionalpolitiken. Problemens omfattning i Norrbotten motiverar för övrigt
att extraordinära insatser av det slag det här är frågan om sätts in.
Motionen bör därför avslås i aktuell del.
I ett antal motioner föreslås ändringar i den geografiska och branschmässiga
avgränsningen för avgifts nedsättningen.
AU 1985/86: 13
54
I motion 1985/86: A481 av Alf Wennerfors m.fl. (m) föreslås att avgiftsnedsättningen
med 10 procentenheter skall gälla i hela stödområde A. I
syfte att minska tröskeleffekterna förordar motionärerna därtill motsvarande
sänkning med 3 procentenheter i stödområde B. Nedsättningen bör
gälla samtliga verksamhetsområden utom det offentliga (med undantag för
de statliga affärsdrivande verken).
Centerpartiet förordar i partimotion 1985/86: A405 en nedsättning av
socialförsäkringsavgiften med 10 procentenheter i hela stödområde A samt
i de kommuner i Norrbottens län som tillhör stödområde B. I motionen
föreslås vidare en differentiering av det bidrag som utgår för nytillkommande
sysselsättning. Förslaget innebär en höjning av bidraget till 15000
kr. i Norrbottens kommuner inom stödområde A och B och en sänkning till
5000 kr. i kommuner inom stödområde C i Norrbotten. Motionärerna
anser vidare att nedsättningen av socialavgifter skall gälla samtliga privata,
kooperativa och statliga företag.
Nils G. Åsling (c) föreslår i motion 1985/86: A477 en sänkning av arbetsgivaravgiften
med 10 procentenheter i stödområde A och med 5 procentenheter
i stödområde B.
Alf Svensson (c) föreslår i motion 1985/86: A472 att arbetsgivaravgiften
nedsätts med 10 procentenheter i samtliga kommuner i stödområde A och
därefter successivt höjs till ursprunglig nivå i Norrbottenkommunerna i
stödområde B och C. Motionären förordar vidare en liknande differentiering
av det särskilda bidrag som utgår för nytillkommande sysselsättning.
Boije Hörnlund och Karin Israelsson (c) föreslår i motion 1985/86: A467
att arbetsgivaravgiften sänks med 10 procentenheter i stödområde A i
Västerbotten. I stödområde B bör den sänkas med 5 procentenheter. I
motionen föreslås vidare att egenföretagare och de 15 först anställda i
företagen därutöver erhåller sänkta arbetsgivaravgifter med 5 procentenheter
i hela Västerbottens län.
Värmlands kort- och långsiktiga arbetsmarknadsproblem är utgångspunkter
i motion 1985/86: A487 av Jan Hyttring och Bertil Jonasson (c).
Motionärerna anser att arbetsgivaravgiften bör avskaffas i Torsby kommun
med undantag av Fryksände församling i syfte att främja företagsutvecklingen
i regionen.
Erik Holmqvist (m) yrkar i motion A480 att avgiftsnedsättningen i Norrbottens
län skall differentieras så att den fastställs till 10 procentenheter i
stödområde A och till 3 procentenheter i stödområde B för allt näringsliv
förutom offentlig verksamhet.
I motion 1985/86: A437 av Britta Bjelle (fp) föreslås en stegvis ändring av
reglerna så att all icke offentlig verksamhet i Norrbotten omfattas av
systemet. Det första steget i denna utvidgning bör enligt motionären avse
socialförsäkringsavgiften för jord- och skogsbruk.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
De aktuella bestämmelserna om avgiftsnedsättning infördes för drygt två
år sedan och ingick då som en del i de särskilda insatser för att höja
konkurrenskraften i Norrbottens län som riksdagen beslutade om. Motionskrav
om ändringar i den geografiska avgränsningen av avgiftsnedsättningen
och om en anpassning av systemet till gällande stödområdesindelning
har behandlats av utskottet vid flera tillfällen.
AU 1985/86: 13
55
Utskottet är väl medvetet om att svåra problem bl. a. vad gäller sysselsättningen
finns i andra delar av landet, inte minst i de kommuner i
stödområde A som inte tillhör Norrbottens län. Utskottet vidhåller dock
sin tidigare ståndpunkt att dessa problem bör mötas med intensifierade
insatser av andra regionalpolitiska medel. Ändringar av den geografiska
avgränsningen för avgiftsnedsättningen enligt de motionskrav som refererats
i det föregående bör anstå tills erfarenheter har vunnits av den nuvarande
ordningen. De skulle dessutom enligt utskottets mening förta kraften
i den satsning på Norrbottens län som beslutades av riksdagen år 1983.
Även motionsförslag om att avgiftsnedsättningen skall gälla inom fler
näringsområden har vid flera tidigare tillfallen behandlats av utskottet.
Dessa förslag har avvisats av utskottet med hänvisning till att ändringar i
en sådan riktning medför alltför stora statsfinansiella merkostnader. Enligt
utskottets uppfattning föreligger ej skäl att ompröva denna bedömning.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet berörda delar av de i
sammanhanget behandlade motionerna.
I partimotionen A473 refereras det förslag till förändring av systemet
med avgiftsnedsättning som folkpartiet förde fram i samband med riksdagens
behandling av den regionalpolitiska propositionen förra året. Folkpartiet
föreslog då att nedsättningen skulle omfatta all icke-offentlig verksamhet
i stödområde A. Den branschmässiga utvidgningen skulle även avse
befrielsen från arbetsgivaravgifter i Svappavaara.
Motionärerna vidhåller de kritiska synpunkter på nu gällande regler som
tidigare förts fram. Samtidigt menar man emellertid att beslut gällande
denna typ av regler måste vara långsiktiga för att berörda företag skall
kunna dra nytta av dem. Av denna anledning avstår folkpartiet från förslag
om ändringar av gällande regler. I stället föreslås i motionen en skyndsam
översyn av möjligheterna att göra en mer omfattande differentiering av de
sociala avgifterna.
Utskottet delar det synsätt som förs fram i den folkpartistiska partimotionen
om värdet av beständighet hos denna typ av stimulanser. Bestämmelserna
måste få en långsiktig prägel för att kunna ligga till grund för
berörda företags planering, vilket är en förutsättning för att avgiftsnedsättningen
skall kunna fungera som ett kraftfullt regionalpolitiskt medel.
Beträffande motionärernas krav på en skyndsam översyn av möjligheterna
att göra en mer omfattande differentiering av de sociala avgifterna,
vill utskottet erinra om att statens industriverk har fått i uppdrag att
utvärdera avgiftsnedsättningens effekter. Resultatet av denna utvärdering
väntas föreligga vid utgången av år 1987. Enligt utskottets uppfattning
finns det anledning att invänta resultatet av industriverkets utvärdering
innan initiativ till ytterligare utredningar övervägs. Utskottet avstyrker
därför motion A473 i här aktuell del.
Insatser i glesbygd
Enligt riksdagens regionalpolitiska beslut förra året skall glesbygdspolitiken
inriktas på att ta till vara glesbygdens resurser och utvecklingsmöjligheter.
Riksdagen uttalade vidare att insatserna bör intensifieras med för
-
AU 1985/86: 13
56
stärkt inriktning på offensiva och utvecklingsbara åtgärder. De ekonomiska
insatser som inom ramen för det reguljära stödsystemet är avsedda att
sättas in för detta ändamål är sedan år 1979 samlade till ett enda stöd,
reglerat i en särskild förordning (SFS 1985:619) och finansierat från ett
anslag. Inom ramen för detta glesbygdsstöd kan bidrag, lån eller kreditgarantier
lämnas till:
— företag i glesbygder
- kommersiell service i glesbygder
- intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser (IKS)
— samhällig service i glesbygder.
I den moderata kommittémotionen 1985/86: A481 av Alf Wennerfors
m.fl. (m) framhålls glesbygdsstödets positiva effekter. I motionen betonas
vikten av att stödet är flexibelt och kan anpassas efter de olika behov som
finns i länen. Motionärerna menar vidare att handläggningen av glesbygdsstödet
kan förbättras och förenklas genom samarbete mellan länsstyrelse
och kommuner. Man anser även att det är angeläget att utvärdera de
insatser som hittills gjorts inom ramen för glesbygdsstödet.
Utskottet delar motionärernas bedömning av glesbygdsstödets effekter.
Det är också utskottets mening att det bör finnas en strävan till förbättringar
och förenklingar av handläggningen av stödärenden. Det är därför med
tillfredsställelse utskottet konstaterar att det redan tagits initiativ i denna
riktning. Här kan nämnas att det i Västerbotten och Jämtland pågår ett
försök med kommunala ramar för glesbygdsstödet. Denna nya ordning
utvärderas för närvarande av statskontoret. Utvärderingen väntas bli klar
vid utgången av maj månad i år.
Utskottet är vidare enigt med de moderata motionärerna om att de
insatser som görs inom ramen för glesbygdsstödet kontinuerligt bör följas
upp. Så har också skett. Den senaste utvärderingen av övergripande art
presenterades av glesbygdsdelegationen år 1984 och avsåg perioden 1968—
1982 (Ds I 1984:1). Riksrevisionsverket har nyligen utvärderat verksamheten
med intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser (IKS). Konsumentverket
har vid flera tillfällen utvärderat stödet till kommersiell service.
Därtill gör flera länsstyrelser löpande utvärderingar av glesbygdsstödet
och dess effekter. Det kan även tilläggas att det databaserade register
som inrättats möjliggör kontinuerlig uppföljning vad gäller medelsfördelning,
sysselsättningseffekter m. m. Slutligen kan nämnas att det efter initiativ
från industriministern inrättats ett forskningsprogram inom ERU som
är specifikt inriktat på glesbygdernas utveckling.
ERU tillsatte i maj månad förra året en arbetsgrupp med uppgift att
initiera, samordna och informera om sådan forskning. I rapporten Litet av
varje (ERU-rapport 47) som nyligen utgivits, presenterar arbetsgruppen ett
program för det fortsatta arbetet. Programmet fokuseras på begreppet
småskalighet och dess roll i glesbygdernas utveckling. Mot denna bakgrund
torde det enligt utskottets mening inte finnas omedelbara behov av
ytterligare utvärderingar av glesbygdsstödet. Med anledning av det ovan
anförda avstyrker utskottet motion A481 i denna del.
I vpk:s partimotion 1985/86: A450 föreslås att regeringen skall ta initiativ
till en organiserad diskussion bland regionalpolitisk ansvariga och olika
AU 1985/86: 13
57
folkrörelser rörande glesbygdspolitikens mål och utformning. Motionärer- AU 1985/86: 13
nas utgångspunkt för en sådan diskussion är att den nuvarande glesbygds
politiken
innebär alltför spridda insatser. Åtgärderna påverkar därigenom
inte den process som framkallar glesbygdens avfolkning. Motionärerna
förordar därför en koncentration av insatserna till vissa stödjepunkter i
glesbygderna.
Utskottet delar inte motionärernas pessimistiska syn på den förda glesbygdspolitikens
möjligheter. Tvärtom visar gjorda utvärderingar att relativt
små stödinsatser i en glesbygd kan få stor betydelse för dess utveckling.
Utskottet är självfallet positivt till att det förs en bred och aktiv debatt
kring glesbygdspolitiken. Organiserade diskussioner av den typ som förordas
i motionen anordnas lämpligen inom ramen för glesbygdsdelegationens
verksamhet. Med anledning härav avstyrker utskottet motion A450 i aktuell
del.
I motion 1985/86: A459 av Ove Karlsson (s) och Barbro Nilsson (s)
förordas en fortsatt offensiv utvecklingsinriktad politik för glesbygden.
Motionärerna föreslår ett införande av kommunala projektmedel som en fri
resurs att utnyttjas till vissa konsultinsatser, rådgivning, utbildning och
administration m. m.
Utskottet konstaterar att den syn på glesbygdspolitikens mål som kommer
till uttryck i motionen väl överensstämmer med vad riksdagen tidigare
slagit fast. Beträffande motionärernas förslag om kommunala projektmedel
vill utskottet erinra om att länsstyrelserna med medel för regionalt
utvecklingsarbete sedan länge samarbetar med kommuner i olika lokala
utvecklingsprojekt. Möjlighet att bedriva åsyftad verksamhet finns således
redan varför utskottet avstyrker motion A459.
I motion 1985/86: A489 föreslår Jan Hyttring m. fl. (c) att glesbygdsdelegationen
skall tillföras ett anslag på 20 milj. kr. som skall användas dels till
utveckling av hushållningssällskapens Gårdenprojekt, dels för att finna
nya användningsområden för landsbygdens naturresurser. Gårdenprojektet
är ett utvecklingsprojekt som hushållningssällskapen i flera län bedriver.
Verksamheten syftar främst till marknadsföring och försäljning av
lokalt tillverkade livsmedelsprodukter.
Enligt utskottets mening har utvecklingen på lokal och regional nivå av
små verksamheter med nära anknytning till de areella näringarna stor
betydelse för glesbygdens framtid. Den verksamhet som går under beteckningen
Gårdenprojektet är i detta sammanhang ett mycket intressant utvecklingsprojekt.
Enligt vad utskottet inhämtat har länsstyrelserna på flera
håll deltagit i dessa projekt och även stött dem finansiellt med hjälp av
medel för regionalt utvecklingsarbete. Projekten bör även i fortsättningen
kunna stödjas genom de medel som länsstyrelserna förfogar över. Glesbygdsdelegationen
bör liksom tidigare följa utvecklingsarbetet och även
medverka i projekt av pilotkaraktär. Med anledning av det ovan anförda
avstyrks motion A489 av utskottet.
Samma motionärer föreslår i motion 1985/86: A490 att regionalpolitiska
medel skall få disponeras för inrättande av permanenta lokalrådgivartjänster.
I motionen beskrivs framväxten av lokalrådgivningen på 1970-och 1980-talen, först genom lantbruksnämndernas initiativ och under 1980- 58
talet genom hushållningssällskapens, länsstyrelsernas och kommunernas
försorg. Enligt motionärerna är erfarenheterna av lokalrådgivningen omvittnat
positiva. Det unika med denna form av rådgivning anser motionärerna
vara den allsidighet och helhetssyn på bygd och företag som annan
mer sektoriserad rådgivning inte kan erbjuda. I motionen påpekas att flera
av de lokalrådgivartjänster som inrättats är av temporär natur.
Utskottet delar motionärernas syn på betydelsen av att en kvalificerad
rådgivning som griper över flera näringsområden kan erbjudas i glesbygder.
Erfarenheten har visat att även s.k. inte utvecklingsbara jordbruk i
glesbygden kan fortleva som kombinationsföretag tillsammans med skogsbruk,
turism, hantverk, småföretagsamhet m. m. Rådgivningen har i detta
sammanhang en nyckelroll. Enligt utskottets uppfattning finns emellertid
resurser för kvalificerad rådgivning vid länsstyrelser, utvecklingsfonder
och lantbruksnämnder. Den allsidiga rådgivning som efterfrågas av främst
kombinationsföretagare bör i första hand kunna lämnas genom samverkan
mellan dessa organ. Motionärernas syfte torde därmed tillgodoses. Motion
A490 avstyrks av utskottet med anledning av det anförda.
I folkpartiets partimotion 1985/86: A473 och centerpartiets partimotion
1985/86: A405 föreslås att högsta belopp för avskrivningslån höjs från
260000 kr. till 300000 kr. I motionerna föreslås vidare att maximibeloppet
för avskrivningslån till uthyrningsstugor höjs från 39000 kr. till 50000 kr.
Utskottet vill med anledning av dessa motionskrav erinra om att riksdagen
så sent som förra året beslutade om höjningar av här aktuella belopp
med hela 30%. Detta beslut trädde i kraft den 1 juli 1985. Mot bakgrund av
att en så kraftig höjning genomfördes nyligen och med tanke på att dessa
belopps reala värde inte nämnvärt försämrats avstyrker utskottet motion
A473 och A405 i dessa delar.
I centerpartiets och folkpartiets partimotioner föreslås även en höjning
av högsta belopp för IKS-bidrag från 39000 kr. till 50000 kr.
Utskottet konstaterar att även detta belopp uppjusterades den 1 juli 1985
med 30% enligt förslag i förra årets regionalpolitiska proposition. Av
samma skäl som ovan anförts beträffande maximibeloppen för avskrivningslån
avstyrker utskottet motionerna A473 och A405 i här aktuella
avsnitt.
Slutligen föreslås i centerpartiets partimotion A405 ett slopande av
gällande regler om att IKS-stödet skall reserveras för företrädesvis äldre
arbetslösa. Detta är enligt motionärerna en förutsättning för att IKSverksamheten
skall kunna användas som ett regionalpolitisk! medel på ett
offensivt och långsiktigt sätt.
Enligt utskottets mening finns väl grundade motiv för att även i fortsättningen
reservera IKS-stödet för äldre arbetslösa. Dessa är ofta lokalt
bundna och har svårt att få arbete på den reguljära arbetsmarknaden. För
andra grupper med hög arbetslöshet, exempelvis ungdomar, kan särskilda
insatser inom ramen för arbetsmarknadspolitiken sättas in. Utskottet föreslår
att riksdagen avslår motion A405 i motsvarande del.
AU 1985/86: 13
59
Stödområdesindelningen
AU 1985/86: 13
För att fördela det regionalpolitiska stödet och i övrigt styra samhällets
regionalpolitiska insatser har vissa delar av landet klassats som stödområde.
Denna metod har använts alltsedan det regionalpolitiska stödet infördes.
Villkoren för regionalpolitisk! stöd är sedan olika beroende på omfattningen
och karaktären av kommunens/ortens problem.
För närvarande finns tre stödområden, A, B och C där stödområde A
innebär de förmånligaste regionalpolitiska stöden. Härutöver kan emellertid
regeringen peka ut orter/regioner med omfattande strukturförändringar
inom näringslivet som tillfälliga stödområden och dessutom besluta om
stöd till företag utanför stödområdet samt om synnerliga skäl föreligger
också lämna högre bidrag än normalt. Följande kommuner och delar av
kommuner är inplacerade i stödområdena A, B och C. (SFS 1982: 677,
ändr. 1031)
Stödområdesindelningen |
|
|
|
Län och kommun | Stöd- område | Län och kommun | Stöd- område |
Gotlands län |
| Mora, såvitt avser Ven- |
|
Gotland | C | jans församling | B |
Älvsborgs län | C C | Orsa Smedjebacken Vansbro | C C B |
Åmål | C | Älvdalen | B |
Värmlands län |
| Gävleborgs län |
|
Arvika | C | Hofors | C |
Fria | c | Hudiksvall, såvitt avser |
|
EiUd Filipstad Hagfors Munkfors | C C C | Bjuråkers församling Ljusdal Nordanstig | C B C |
Storfors | C | Söderhamn | C |
Sunne | C |
|
|
Säffle | C | Västernorrlands län |
|
Torsby | B | Kramfors | C |
Årjäng | C | Sollefteå | B |
Örebro län |
| Sundsvall, såvitt avser |
|
Hällefors | C | Holms och Lidens för- |
|
Lindesberg, såvitt avser |
| samlingar Ånge | C |
Guldsmedshyttans och |
| B | |
Ramsbergs församlingar | C | Örnsköldsvik, såvitt |
|
Ljusnarsberg | C | avser Anundsjö, Björna, |
|
| Skorped och Trehör- |
| |
Västmanlands län |
| ningsjö församlingar | B |
Fagersta | C | Örnsköldsvik, såvitt |
|
Norberg | C | avser övriga församlingar | C |
Skinnskatteberg | c |
| |
Kopparbergs län |
| Jämtlands län |
|
Avesta | c | Berg | A |
Ludvika | c | Bräcke | B |
Malung | B | Häijedalen | B |
Län och kommun
Krokom, såvitt avser
Aspås, Näskotts, Rödöns
och Ås församlingar
Krokom, såvitt avser övriga
församlingar
Ragunda
Strömsund
Åre
Östersund
Västerbottens län
Bjurholm
Dorotea
Lycksele
Malå
Nordmaling
Norsjö
Robertsfors
Skellefteå, såvitt avser
Fällfors, Jörns och Kalvträsks
församlingar
Skellefteå, såvitt avser
övriga församlingar
Stöd område -
A
A
A
B
C
B
A
B
B
C
B
C
Län och kommun | Stöd- område |
Sorsele | A |
Stomman | A |
Vilhelmina | A |
Vindeln | B |
Vännäs | C |
Åsele | A |
Norrbottens län | |
Aijeplog | A |
Arvidsjaur | B |
Boden | C |
Gällivare | A |
Haparanda | A |
Jokkmokk | A |
Kalix | A |
Kiruna | A |
Luleå | C |
Pajala | A |
Piteå | C |
Älvsbyn | B |
Överkalix | A |
Övertorneå | A |
Förutom inom de stödområden som anges ovan får statens industriverk
efter särskilt beslut av regeringen för budgetåret 1985/86 bevilja lokaliseringsbidrag
med högst 20% av den del av de totala utgifterna som avser
byggnader, markanläggningar, maskiner och andra inventarier i följande
kommuner eller delar av kommuner: Olofströms kommun. Delsbo församling
i Hudiksvalls kommun. Timrå kommun och Hörnefors församling i
Umeå kommun. I följande kommuner får lokaliseringsbidrag beviljas med
högst 15% av nämnda utgifter: Tierp, Östhammar, Kristinehamn, Degerfors
och Karlskoga.
Beslut har dessutom fattats om tillfällig inplacering i stödområde av
kommunerna Hallstahammar, Uddevalla, Lysekil och Munkedal.
Stödområdesindelningen tas upp i flera motioner. Det gäller förslag till
ändrad inplacering av enskilda kommuner. Förslagen redovisas i följande
sammanställning.
AU 1985/86:13
61
|
Motioner | Kommuner | Förslag Stöd- område | Anmärkn. | |
|
A444 | av Nils-Olof Gustafsson |
|
|
|
|
| (s) och Margareta Win- |
|
|
|
|
| berg (s) | Bräcke | A |
|
|
A477 | av Nils G. Åsling (c) | Bräcke | A |
|
|
A493 | av Gunnel Jonäng (c) och |
|
|
|
|
| Gunnar Björk i Gävle (c) | Sandviken | C | Temporärt |
|
|
| Ockelbo | C | Temporärt |
|
|
| Bollnäs | C |
|
|
|
| Söderhamn | B | Temporärt |
|
A479 | av Olle Westberg m. fl. |
|
|
|
|
| (s) | Sandviken | C |
|
|
|
| Hudiksvall (östra |
|
|
|
|
| delarna) | C |
|
|
|
| Bollnäs | C |
|
|
467 | av Lars Emestam (fp) |
|
|
|
|
| och Gudrun Norberg (fp) | Hällefors | B | Temporärt |
|
|
| Ljusnarsberg | B | ” |
|
A448 | av Inger Hestvik (s) | Borlänge | C |
|
|
A434 | av Bengt-Ola Ryttar (s) | Gagnef | C | Temporärt (1) |
|
460 | av Margareta Gard (m) | Hedemora | C |
|
|
461 | av Iréne Vestlund m. fl. |
|
|
|
|
| (s) | Hedemora | C |
|
|
480 | av Karl Boo m. fl. (c) | Avesta | A | Temporärt, |
|
|
|
|
| därefter B |
|
|
| Smedjebacken | A | ” |
|
|
| Ludvika | A | ” |
|
|
| Hedemora | C |
|
|
|
| Gagnef | C |
|
|
A445 | av Olle Göransson m. fl. |
|
|
|
|
| (s) | Hallstahammar | C |
|
|
|
| Fagersta | B | Temporärt |
|
|
| Norberg | B | Temporärt |
|
|
| Skinnskatteberg | B | Temporärt |
|
A409 | av Hans Petersson i |
|
|
|
|
| Hallstahammar (vpk) | Hallstahammar | C |
|
|
A446 | av Lars Emestam (fp) |
|
|
|
|
| och Gudrun Norberg (fp) | Karlskoga | C |
|
|
|
| Degerfors | C |
|
|
A433 | av Magnus Persson m. fl. |
|
|
|
|
| (s) | Hagfors | B |
|
|
|
| Munkfors | B |
|
|
|
| Filipstad | B |
|
|
|
| Storfors | B |
|
|
|
| Kristinehamn | B |
|
|
472 | av Lars de Geer m. fl. | Samtliga Berg- |
|
|
|
| (fp) | slagskommuner |
|
|
|
|
| (utom Karlskoga) | C |
|
|
A411 | av Gunilla André (c) |
|
|
|
|
| och Bengt Kindbom (c) | Gullspång | C | Temporärt |
(1) Om ej bifall till fast inplacering.
En översyn av inplaceringen i stödområden av kommunerna i Värmlands,
örebro och Västmanlands län föreslås härutöver i motion 480 av Karl Boo
m. fl. (c).
Utskottet vill med anledning av redovisade yrkanden om ändrad stödområdesindelning
framhålla vikten av att stödområdesindelningen inte
ändras för ofta. Den bör ligga fast över en längre tid, vilket för övrigt också
slogs fast av riksdagen i samband med det regionalpolitiska beslutet förra
året (AU 1984/85:13).
AU 1985/86: 13
62
Vissa yrkanden som rör stödområdesindelningen är enligt utskottets
mening i huvudsak redan tillgodosedda. Det gäller motionerna A222,
A477, A409, A445 och A433 i motsvarande delar. Regeringen har således
tidigare i år beslutat att Hallstahammars kommun skall kunna erhålla
lokaliseringsstöd. Detta gäller sedan tidigare också Kristinehamns kommun.
Beträffande förslagen om inplacering av Bräcke kommun i stödområde
A vill utskottet hänvisa till att industriministern uttalat att de stödregler
som gäller i stödområde A kan komma att i enskilda ärenden tillämpas
när lokaliseringsbidrag ges till investeringar i Bräcke.
Utskottet vill i anslutning till motionsyrkanden om inplacering i stödområde
av kommuner i Bergslagen hänvisa till de särskilda åtgärder i Bergslagen
som regeringen föreslagit. Till åtgärderna i Bergslagen återkommer
utskottet i ett senare avsnitt.
I sammanhanget vill utskottet härutöver erinra om den möjlighet som
regeringen har att utanför stödområdet ange vissa orter eller kommuner
där under en begränsad övergångstid lokaliseringsstöd bör komma i fråga i
vissa fall till följd av svåra strukturomvandlingsproblem.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de i sammanhanget
behandlade motionerna i här aktuella delar.
Regionalpolitiska insatser i län och regioner
I detta avsnitt behandlar utskottet ett stort antal motioner som rör utvecklingen
i olika delar av landet. Utskottet tar även i detta sammanhang upp
regeringens förslag i proposition 1985/86:125 om särskilda åtgärder i
Bergslagen.
I motionerna redovisas problem och ställs krav på insatser av olika slag
från statens sida. I de åtgärdsprogram som presenteras ingår initiativ inom
en rad områden. Det gäller utöver regional- och sysselsättningspolitiken
även t. ex. utbildnings-, trafik-, industri- och energipolitiken. Vissa förslag
är av långsiktig karaktär, medan andra förslag avser kortsiktiga insatser för
att uppehålla sysselsättningen.
I motionerna förs också fram partiernas synpunkter om regionalpolitikens
inriktning i stort och om stödområdesindelningen. Dessa frågor har
utskottet tagit ställning till i tidigare avsnitt. Även förslag om decentralisering
av statlig verksamhet och medel för utvecklingsinsatser behandlas i
andra avsnitt.
Utskottet vill allmänt framhålla att regionalpolitiken inte ensam kan lösa
de problem som tas upp i motionerna. Skall utvecklingen kunna påverkas
förutsätts samordnade insatser inom en rad politikområden. Här har självfallet
regionalpolitiken en viktig roll. Den ekonomiska politiken är emellertid
som berörts i det föregående av grundläggande betydelse för den
regionala utvecklingen.
Norrland
AU 1985/86:13
De fem nordligaste länen upptar ca 58% av Sveriges yta och ca 14% av
Sveriges befolkning. Utvecklingen i dessa län har under senare tid försäm
-
63
rats. Befolkningstalen som under 1970-talet ökade med ca 27000 personer
har under den första hälften av 1980-talet minskat med ca 14500 personer.
Av denna minskning kan ca 5 000 hänföras till födelseunderskott. Befolkningstalen
framgår av följande sammanställning.
| 1970 | 1975 | 1980 | 1985 |
Norrbotten | 255 200 | 264400 | 267 100 | 262400 |
Västerbotten | 233 200 | 236400 | 243 900 | 245300 |
Jämtland | 131300 | 133400 | 134900 | 134 200 |
Västernorrland | 267400 | 268000 | 267900 | 262 300 |
Gävleborg | 293400 | 294400 | 294000 | 289100 |
Totalt | 1 180500 | 1196600 | 1207800 | 1193300 |
Av sammanställningen framgår att Västerbottens län som enda län ökat sin
befolkning under 1980-talet. Denna ökning beror i allt väsentligt på en
expansion i Umeå. I länets inlandskommuner har utvecklingen dock försämrats.
Norrbottens, Västernorrlands och Gävleborgs län har minskat
med i runda tal 5000 personer vardera under motsvarande tid.
Utvecklingen avseende befolkningstalen återspeglas i flyttningsstatistiken.
Nettoflyttningarna redovisas i följande sammanställning.
| 1971-75 | 1976-80 | 1981-85 |
Norrbotten | 1319 | -2905 | -5655 |
Västerbotten | - 784 | 3 732 | - 375 |
Jämtland | 3 241 | 2988 | 615 |
Västernorrland | 460 | 917 | -2664 |
Gävleborg | 1984 | 2253 | -1075 |
Totalt | 6 220 | 6985 | -9154 |
Av sammanställningen kan utläsas att Norrlandslänen under 1970-talet
hade en nettoinflyttning på sammanlagt drygt 13 100 personer. Under de
senaste fem åren har utvecklingen i stället varit negativ med en sammanlagd
nettoutflyttning på drygt 9 100 personer. Särskilt negativ är utvecklingen
i Norrbottens län där nettoutflyttningen uppgått till drygt 5 600
personer sedan år 1981.
Den inomregionala balansen i Norrlandslänen har också försämrats. Av
32 kommuner i Norrlands inland har således inte mindre än 30 kommuner
haft en negativ befolkningsutveckling under de två senaste åren. Den
sammanlagda befolkningsminskningen i denna del av Norrland har under
denna tid uppgått till drygt 5 000 personer.
Arbetslösheten i Norrland är genomgående högre än riksgenomsnittet.
Under år 1985 var genomsnittligt ca 29000 personer arbetslösa i regionen
med det största antalet — 8800 - i Norrbotten. Antalet arbetslösa var
emellertid under år 1985 mindre än under närmast föregående år. Sysselsättningen
har ökat med ca 15 100 sedan år 1983.
Förhållandena i de fem nordligaste länen behandlas i flera motioner.
Utvecklingen i skogslänen, dvs. Norrlandslänen, Värmlands län samt
Kopparbergs län behandlas i motion A427 av Arne Nygren m.fl. (s).
Motionärerna pekar bl. a. på att de sju nordligaste länen, som i början av
AU 1985/86: 13
64
1970-talet hade en folkmängdsökning på drygt 20000 personer, förlorat lika
många invånare hittills under 1980-talet. För år 1985 uppgick minskningen
till ca 6800 personer. Utvecklingen har, anför motionärerna, sin orsak i en
kraftig utflyttning. 72 av 85 kommuner i dessa län redovisar minskade
befolkningstal för år 1985. Samtidigt ökade de tre storstadsregionerna
samma år med ca 22500 personer.
Motionärernas slutsats är att det krävs mycket kraftfulla och mångskiftande
åtgärdsprogram i skogslänen för att vända utvecklingen på det sätt
som skedde i början av 1970-talet. Bland de åtgärder som föreslås är
tillsättandet av en regionalpolitisk kommission för skogslänen. Den frågan
har utskottet i ett inledande avsnitt tagit ställning till. Härutöver föreslås
en förbättrad samhällsbevakning över myndigheter, verk, företag och annan
verksamhet, som i dag ensidigt föredrar att förlägga sin utveckling till
storstäderna.
1 motion A477 av Nils G. Åsling (c) föreslås särskilda utvecklingsinsatser
i Norrlands inland. Motionens yrkanden tas upp i andra delar av
betänkandet och behandlas delvis av andra utskott.
Per-Ola Eriksson (c) pekar i motion A460 på behovet av ett åtgärdsprogram
i Norrbottens län. I motionen erinras om att utflyttningen från länet
nu tagit ny fart. Motionären föreslår en tilldelning på 120 milj. kr. ur
anslaget för regionala utvecklingsinsatser, stimulans för inflyttning till
områden som under lång tid avfolkats, elektrifiering av järnvägssträckan
Boden—Haparanda, hållplatser längs järnvägssträckan Boden—Haparanda,
bibehållande av godstrafiken på järnvägssträckan Karungi—Övertorneå,
förlängning av det svenska järnvägsspåret till stålverket Outokumpi i
Torneå, användning av förnyelsefonderna som regionalpolitiskt instrument,
uppdrag åt regeringen att inom ramen för det s. k. lokaliseringssamrådet
med företag med inriktning på den nya tekniken åstadkomma industrietableringar
i östra Norrbotten samt etablera nya industrilokaler och ett
”Företagarnas hus” i länet.
Erik Holmkvist (m) framhåller i motion A480 att en rad åtgärder bör
vidtas om utvecklingen i Norrbotten skall kunna vändas. Motionären
förerslår ett åtgärdsprogram som bl. a. innebär ett ökat inflytande för
länets egna organ över beslut i etableringsärenden, ökade forskningsresurser
till högskolan i Luleå, en sänkning av energipriset i länet genom
borttagande av energiskatten, en avbyråkratisering och förenkling av
fraktstödet, frisläpp av investeringsfonder/konton i länet, bättre samordning
av de olika fondernas arbete i länet, bättre möjligheter till expansion
för småföretagen, möjlighet för nya ägare att komma in i de statliga
företagen i länet, stimulans till de stora svenska företagen att etablera sig i
länet, avveckling av skatten på marknadsföringsåtgärder som vidtas i
länet, försök med lärlingsutbildning under en femårsperiod i länet samt
uppdrag åt länsstyrelsen att placera in utbildning av hantverkare i länet.
I motion A481 av Alf Wennerfors m.fl. (m) följs moderata samlingspartiets
ställningstagande med anledning av regeringens förslag i budgetpropositionen
om en arbetsmarknadspolitisk försöksverksamhet i östra Norrbotten
(AU 1985/86:11) upp med ett förslag att 22,5 milj. kr. av de regionala
utvecklingsmedlen bör anslås till särskilda utvecklingsinsatser i östra
Norrbotten.
5 Riksdagen 1985/86. 18 sami. Nr 13
AU 1985/86: 13
65
I motion A423 av Bruno Poromaa (s) föreslås att statligt stöd även
fortsättningsvis skall utgå till projektet medicinsk informationshantering.
Samtidigt begärs en utredning beträffande verksamhetens framtida finansiering
och organisation.
Paul Lestander (vpk) begär i motion A442 ytterligare stödinsatser vid
servicecentralen SIGA i Gällivare. Till följd av problemen vid företaget,
som inneburit uppsägningar av ett 20-tal medarbetare, föreslår motionären
att staten i ökad utsträckning måste lägga ut beställningar till företaget. Ett
ägartillskott kan också behövas, framhålls i motionen.
I motion A467 av Boije Hörnlund (c) och Karin Israelsson (c) framhålls
de senare årens utveckling i Västerbotten mot allt större inomregional
obalans. Från inlandet sker en betydande utflyttning. Där är vidare arbetslösheten
mycket stor. För att vända utvecklingen föreslås ett åtgärdsprogram
för Västerbottens län. Motionärerna föreslår bl. a. en fördubbling av
utvecklingsanslaget till länet, en höjning av väganslagen med 500 milj. kr.,
vilket möjliggör en upprustning av länsvägnätet i Västerbottens län, en
höjning av bidraget till enskilda vägar från 50% till 70%, en sänkning av
arbetsgivaravgifterna med 5% i hela länet för egenföretagarna och de 15
först anställda i företagen därutöver, en kraftfull satsning på ny teknik,
elektronik och bioteknik, fortsatt verksamhet vid Stensele mekaniska
verkstad samt turistflyg vid Gunnarns flygplats. Vidare föreslås en väsentlig
förbättring av den kommunala skatteutjämningen i länets kommuner, en
satsning på länets jordbruk samt ett regionalpolitisk! tänkande och ansvar
bakom besluten på samtliga politikområden enligt de riktlinjer centerpartiet
lagt fram.
I motion A408 av John Andersson (vpk) yrkas att en försöksverksamhet
kommer till stånd med bruttodimensionering vid statliga myndigheter i
Västerbottens län. Förslaget innebär att personalplanerna vid de statliga
myndigheterna skall innehålla även extratjänster som ersätter personal
som är borta på grund av sjukdom, ledighet, semester etc. Motionärerna
bedömer att ca 1 800 nya arbetstillfällen skulle tillföras länet om förslaget
genomförs.
I motion A431 av Nils-Olof Gustafsson (s) och Margareta Winberg (s)
framhålls betydelsen av sysselsättningspolitiska insatser för att vända
utvecklingen i Jämtlands län. Motionärerna föreslår att 75 milj. kr. skall
anvisas från anslaget C 2. Lokaliseringsbidrag m. m. för särskilda sysselsättningsskapande
åtgärder i länet. De begär också en inventering av vilka
åtgärder som kan vidtas för att öka sysselsättningen i länet.
Utvecklingen i Jämtlands län tas även upp i motion A477 av Nils G.
Åsling (c). Motionen behandlas emellertid i andra sammanhang. Det gäller
bl. a. förslaget om inplacering av Bräcke kommun i stödområde A, ett
förslag som även förts fram i motion A444 av Nils-Olof Gustafsson (s) och
Margareta Winberg (s).
Situationen i Västernorrlands län behandlas i tre motioner.
Sigge Godin (fp) framhåller i motion A414 bl. a. att länet utöver sina
stora och mångåriga problem även har betydande utvecklingsmöjligheter
inom de mest skilda områden. Motionären föreslår att en särskild länsutredning
för Västernorrlands län skall tillsättas. Avsikten är att utredningen
AU 1985/86: 13
66
skall bidra till fördjupade kunskaper och vidgad förståelse för länets svårbemästrade
problem och dess utvecklingsmöjligheter. Den bör vidare ta
initiativ till konkreta åtgärder hos såväl näringslivet som hos myndigheter,
verk och organisationer.
En begäran om en länsutredning framförs även i motion A454 av Sven
Henricsson (vpk). Målsättningen för utredningen bör enligt motionären
vara att fördjupa kunskaperna om länets svårbemästrade problem och
utvecklingsmöjligheter för att på den grunden upprätta ett konkret åtgärdsprogram.
I motion A474 av Martin Olsson (c) och Görel Thurdin (c) redovisas ett
förslag till åtgärdsprogram för att vända utvecklingen i Västernorrlands
län. Vissa konkreta förslag i motionen behandlas i andra sammanhang. De
förslag till åtgärder utskottet här tar upp är lokalisering av sjöfartsverkets
och kustbevakningens regionala ledning för Norrland till Västernorrlands
län, en annan utformning av Norrlandsstödet så att jordbruket i länet får en
skälig ekonomi, en tilldelning av väganslagen som motsvarar länets behov,
resurser för utveckling av en industrihögskola i Sundsvall samt direktiv till
staten att inte inrätta verksamheter som kan konkurrera med kartvårdscentralen
i Ånge.
I fyra motioner föreslås åtgärdsprogram för Gävleborgs län.
I motion A479 av Olle Westberg m. fl. (s) föreslås ett åtgärdsprogram för
att vända utvecklingen speciellt i Bergslagskommunerna. Enligt motionärerna
krävs statliga insatser dels för att lösa de akuta problemen, dels för
att bidra till en snabbare utveckling av jobb i länet. Insatser bör göras över
ett brett fält. Motionärerna ger följande exempel på områden där staten
kan medverka till en bättre regional utveckling i länet. Det gäller basindustrierna,
småindustrin, introduktion och spridning av ny teknik, tillvaratagande
av länets mineraltillgångar, stöd till länets jordbruk för upprätthållande
av sysselsättningen, utbildningsområdet, turistområdet samt kommunikationerna.
Hans Lindblad (fp) framhåller i motion A482 bl. a. att riksdagen bör
uttala att regionalpolitiken mer än hittills måste beakta tjänsteproduktionen
och att denna produktion och utbildningsfrågorna måste ses som
centrala i det regionalpolitiska arbetet. Vidare bör länsarbetsnämnden ges
tillräckliga resurser för arbetsmarknadspolitiska insatser. Slutligen bör
möjligheten till gemensam väg- och järnvägsbro över Ljusnan prövas på
nytt.
Gunnel Jonäng (c) och Gunnar Björk i Gävle (c) föreslår i motion A493
ett åtgärdsprogram som bl. a. innefattar tillsättande av en Gävleborgsdelegation
med uppgift att bl. a. utarbeta ett särskilt Gävleborgspaket, utbildningsinsatser,
industrikampanj, höjd beredskap inför den väntade konjunkturavmattningen
samt en utökning av den lokala upphandlingen av
förnödenheter och materiel för försvaret. Övriga inslag i åtgärdsprogrammet
behandlas i andra sammanhang.
I motion A457 av Bertil Måbrink (vpk) föreslås en utvecklingsplan som
bl. a. omfattar en ny regionalpolitik vars främsta innehåll utgörs av samhälleliga
styrmedel när det gäller industrietableringar, löntagarfonder med en
regionalpolitisk roll, ett nytt industriellt industriprogram, utbyggd sam
-
AU 1985/86: 13
67
hällsservice, fortsatt och ökat byggande, förstärkning av högskolan i AU 1985/86: 13
Gävle-Sandviken, teknikspridning samt planerad energiförsörjning.
Slutligen föreslås i motion A466 av Bertil Måbrink (vpk) ett åtgärdsprogramför
Söderhamns kommun i syfte att åstadkomma en positiv utveckling
i kommunen. Bl. a. föreslås en högre förädlingsgrad inom papper och
pappersmassa, trätekniskt centrum, lokalisering av statlig verksamhet
samt en ny järnvägsbro i Ljusne.
Utskottet delar den oro för utvecklingen i Norrland som kommer till
uttryck i motionerna. Som inledningsvis redovisats har befolkningsutvecklingen
försämrats och tidigare positiva flyttningstal förbytts i en nettoutflyttning.
Detta förhållande gäller i särskilt hög grad inlandskommunerna.
Samtidigt vill utskottet erinra om att det också finns positiva sidor att peka
på när det gäller utvecklingen i dessa län. Antalet personer i arbete har
ökat medan arbetslösheten och antalet personer i arbetsmarknadspolitiska
åtgärder har minskat.
En grundläggande orsak till problemen är det starka beroendet till basnäringarna
i Norrlandslänen. De senaste årens genomgripande strukturförändringar
inom bl. a. järn-, stål-, gruv- och skogsbranscherna har fått
betydande konsekvenser för de berörda länen.
Statsmakterna har satt in omfattande insatser för att skapa nya arbetstillfällen
i Norrland. En viktig uppgift har därvid varit att försöka bredda den
industriella verksamheten.
Inom regionalpolitiken har anslagen till lokaliseringsstöd, glesbygdsstöd,
sysselsättningsstöd och nedsättningen av socialavgifter ökat betydligt
under senare år. Ökad vikt har lagts på att främja kunskapsuppbyggnad
och teknikspridning, företagsutveckling, produktutveckling och marknadsföring.
De medel som står till länsstyrelsernas disposition för utvecklingsinsatser
för innevarande budgetår uppgår till drygt 270 milj. kr. för de fem
Norrlandslänen, varav för Norrbottens län 72 milj. kr., Västerbottens län
60 milj. kr.. Jämtlands län 61 milj. kr, Västernorrlands län 46 milj. kr. samt
Gävleborgs län 34 milj. kr.
Sedan den 1 juli 1982 har lokaliseringsstöd till Norrlandslänen lämnats
till sammanlagt drygt 800 företag med sammanlagt ca 1 200 milj. kr. i bidrag
och ca 500 milj. kr. i lån. Detta stöd beräknas ha medverkat till nyanställningar
av drygt 5000 personer. Under andra halvåret 1985 beslutades om
stöd till ca 170 arbetsställen med en beräknad sysselsättningsökning av
innemot 1 100 arbetstillfällen. I sysselsättningsstöd till nytillkomna arbetstillfällen
har utgått ca 170 milj. kr.
Här bör även nämnas den nedsättning av socialavgifterna som gäller i
Norrbottens län sedan år 1984. Den innebär ca 300 milj. kr. om året i
minskade kostnader för företagen i länet. Riksdagen har dessutom tidigare
i år fattat beslut om att 22,5 milj. kr. av arbetsmarknadspolitiska medel
skall få användas för att stärka sysselsättningen och minska arbetslösheten
i Norrbottens östra delar.
Enligt utskottets uppfattning är det angeläget med fortsatta målmedvetna
och intensifierade insatser i Norrlandslänen. Som framhålls i motionerna
måste åtgärderna spänna över ett brett register och syfta till bl. a. en
industriell breddning och förnyelse samt en förbättring av infrastrukturen.
I Norrlandslänen har för övrigt under senare år initierats en rad projekt
som är inriktade på kunskapsuppbyggnad och teknikspridning. Det gäller
bl. a. inom bioteknik- och dataområdena. Flera exempel på aktuella projekt
kan nämnas. Till ett utvecklingscentrum för östra Norrbotten och ett
centrum för glesbygdsteknik anvisade regeringen 5 milj. kr. under hösten
1985. En projektgrupp har vidare bildats i Norrbottens län med företrädare
från högskolan och näringslivet. Gruppen skall bl. a. arbeta för en förstärkt
kompetens i länet och ökade möjligheter för en expansion inom data- och
elektronikområdet.
I Västerbottens län togs i slutet av föregående år ett beslut om att
uppföra ett Innovationernas Hus i Umeå, vilket kostnadsberäknats till 22,5
milj. kr. Detta hus skall bli basen för de aktiviteter som Stiftelsen Umeå
Universitets Innovationscentrum (UMINOVA) kommer att bedriva.
I Jämtlands län har som en följd av ett av länsstyrelsen antaget program
för teknikspridning bl.a. kommit till stånd ett samarbete mellan olika
intressenter på CAD/CAM-området (datorstödd konstruktion). Vidare har
länsstyrelsen i projektarbete understrukit utbildningens centrala roll för
näringslivsutvecklingen och därmed betydelsen av verksamheten vid högskolan
i Östersund. Regeringen har för övrigt lämnat ett betydande stöd till
teknikspridningsinsatserna i länet och till den tekniska högskoleutbildningen
i Östersund.
I Västernorrlands län har ett åtgärdsprogram utarbetats inom data- och
elektronikområdet. Ett flertal projekt planeras eller är under genomförande
med insatser av bl. a. kommuner, högskola och utvecklingsfond. För att
finna formerna för de ökande behoven av högre utbildning, forskning och
utvecklingsarbete i länet har länsstyrelsen och högskolan i SundsvallHärnösand
arbetat fram riktlinjer för utveckling av en industrihögskola
med inriktning mot både teknik och ekonomi/information. Vidare kan
nämnas att ett drift- och underhållstekniskt centrum, DUC, startades i
Härnösand under hösten 1985. Regeringen har beviljat lokaliseringsbidrag
med 2,5 milj. kr. vid etableringen av DUC. Slutligen kan tilläggas att
regeringen uttalat sig positivt för en medverkan med regionalpolitisk! stöd
till uppbyggandet av ett teknikcentrum i Kramfors.
Gävleborgs län kommer beträffande bruksorterna att beröras av de
insatser regeringen föreslagit för Bergslagen. Det gäller bl. a. åtgärder på
forsknings- och utvecklingsområdet. Till regeringens s.k. Bergslagspaket
återkommer utskottet i det följande. Här kan också nämnas att ett verkstadstekniskt
utvecklingscentrum för närvarande är inne i sitt igångsättningsskede.
Andra aktuella projekt är Gävle Teknikcentrum samt två
teknikspridningsprojekt i vardera Ovanåkers och Ljusdals kommuner.
Utskottet vill i detta sammanhang stryka under vad som sägs i kompletteringspropositionen
(prop. 1985/86:150 bilaga 1) om utbildningens betydelse
i regionalpolitiken. Där framhålls bl. a. att det är en angelägen uppgift
att inrikta utbildningen i landets olika delar så att fler orter och regioner
blir attraktiva för nya eller expanderande företag. Det gäller att öka också
de små och medelstora företagens förmåga att utveckla ny teknik samt att
anamma ny teknik som utvecklats på annat håll. I propositionen framhålls
att ett nära samarbete mellan högskolor, kommuner och näringsliv därmed
AU 1985/86: 13
69
blir nödvändigt. En ökad satsning på högskolorna i olika delar av landet
bör därför, enligt propositionen, i kombination med bl. a. olika teknik- och
utvecklingscentra bli av stor betydelse inom regionalpolitiken. Utskottet
instämmer i denna bedömning. Det sagda har för övrigt särskild aktualitet i
Norrlandslänen.
Av betydelse för utvecklingen i Norrland är vidare att expansionen inom
den privata tjänstesektorn också kommer denna del av landet till del.
Statens industriverk har fått i uppdrag av regeringen att kartlägga utvecklingen
av denna sektor och lämna förslag om hur även stödområdena skall
få del av denna expansion.
Fortsatta ansträngningar bör vidare göras för att förmå de större företagen
att förlägga ny produktion och befintliga funktioner inom företag till de
utsatta delarna av landet, dvs. bl. a. Norrlandslänen. Detta kan ske genom
bl. a. lokaliseringssamrådet. Regeringen har nyligen aviserat sin avsikt att
särskilt överlägga med företagen i denna fråga.
Utskottet instämmer med motionärerna beträffande betydelsen av ett
väl utbyggt transport- och kommunikationssystem. Omfattande investeringar
har gjorts i bl. a. telekommunikationer och transportanläggningar.
Via bl. a. beredskapsmedlen har betydande medel avsatts för upprustning
av vägnätet. De stora avstånden gör det slutligen särskilt betydelsefullt
med goda järnvägs- och flygförbindelser.
Enligt utskottets uppfattning är det angeläget med en effektiv samordning
av de insatser på skilda politikområden som görs i Norrlandslänen. På
länsplanet har länsstyrelserna det samordnande ansvaret. Inom ramen för
länsplaneringsarbetet kan behoven vägas samman. Förslagen som förs
fram i vissa motioner om inrättande av särskilda delegationer eller åtgärdsprogram
inom länen bör man enligt utskottets mening ta ställning till på
länsplanet. Länsstyrelserna tilldelas för övrigt särskilda medel för projektarbete
av det slag motionärerna för fram. Här kan också erinras om att ett
försök med en sammanhållen länsförvaltning pågår i Norrbottens län. Ett
syfte med försöket är att förbättra samordningen mellan olika sektorer.
Samordningen av insatserna på det centrala planet bör enligt utskottets
mening kunna ytterligare förbättras genom tillkomsten av den särskilda
beredningsgruppen bestående av statssekreterare som man tagit initiativ
till i regeringens kansli. Gruppens uppgift skall vara att bl.a. beakta de
regionalpolitiska aspekterna vid beslut på olika politikområden.
Utskottet är mot bakgrund av det anförda inte berett tillstyrka enskilda
förslag till åtgärder som förs fram i motionerna. Utskottet vill emellertid
allmänt stryka under betydelsen av att de regionalpolitiska aspekterna
vägs in när beslut tas på olika politikområden.
Som tidigare nämnts har riksdagen tidigare i år fattat beslut om att 22,5
milj. kr. av de arbetsmarknadspolitiska medlen skall få användas för att
stärka sysselsättningen och minska arbetslösheten i Norrbottens östra
delar. Moderata samlingspartiet följer i motion A481 upp sitt ställningstagande
i den frågan — som innebär att medlen borde anvisas av anslaget för
de regionalpolitiska utvecklingsinsatserna. Utskottet står fast vid riksdagens
beslut, varför motionen avstyrks i denna del.
AU 1985/86: 13
70
De frågor som tas upp i motionerna A423 och A442 om den fortsatta
verksamheten i projektet medicinsk informationshantering resp. vid servicecentralen
SIGA i Gällivare är utskottet inte berett att tillstyrka. Dessa
frågor bör liksom hittills beredas i regeringens kansli innan beslut om
medelstillskott kan beviljas av riksdagen. Motionerna avstyrks därför.
Med hänvisning till vad utskottet anfört om insatser i de fem Norrlandslänen
avstyrks samtliga de i sammanhanget behandlade motionerna i aktuella
delar.
Bergslagen
I detta avsnitt behandlar utskottet utvecklingen i Bergslagslänen med
utgångspunkt från regeringens förslag till åtgärd sprogram i proposition
1985/86:125 (tilläggsbudget III), motioner som väckts med anledning av
propositionen i denna del samt motioner som väckts under den allmänna
motionstiden beträffande Bergslagslänen. Motioner från den allmänna motionstiden
om Gävleborgs län har emellertid behandlats i föregående avsnitt
om Norrland.
Sedan många år har en rad bruksorter i ett bälte som sträcker sig över
sex län, nämligen Värmlands, Örebro, Kopparbergs, Västmanlands, Gävleborgs
och Uppsala län, och som brukar benämnas Bergslagen, kraftigt
påverkats av strukturomvandlingen inom främst gruvindustrin och stålindustrin
men även inom skogssektorn. Till följd härav har de verksamheter
som varit basen i den ekonomiska aktiviteten och för sysselsättningen
minskat. Som exempel kan nämnas att endast ett par av de 35 järnmalmsgruvor
som var i drift år 1965 finns kvar. Inom såväl handels- som specialstålindustrin
har genomförts omfattande omstruktureringar. Sysselsättningen
har därmed i Bergslagslänen under de senaste tio åren minskat med
i genomsnitt ca 2000 arbetstillfällen per år.
Antalet arbetstillfällen inom industrin i bruksorterna minskade med ca
18000 under perioden 1975—1983, varav 10000 under 1980-talets tre första
år. Den största minskningen sedan år 1975 hade Sandviken med 2800
arbetstillfällen, varav 1800 under perioden 1980-1983. Hallstahammar,
Karlskoga och Ludvika hade minskningar på vardera 1500-1700 arbetstillfällen
inom industrin under perioden 1975-1983. I Kristinehamn, Filipstad,
Fagersta, Avesta, Hofors, Degerfors och Tierp minskade antalet med
700—800. Fagersta förlorade 600 arbetstillfällen, medan Lindesberg, Filipstad
och Hofors tappade 400 arbetstillfällen inom industrin under 1980-talets första tre år.
Arbetslösheten i dessa orter är överlag högre än riksgenomsnittet. I
bruksorter som Munkfors, Hagfors och Ljusnarsberg var arbetslösheten
under 1985 över 5%.
En konsekvens av utvecklingen på arbetsmarknaden har varit kraftigt
minskade befolkningstal i bruksorterna. Utvecklingen sedan år 1980 redovisas
i följande tabell.
AU 1985/86: 13
71
|
Kommun | Folkmängd den Förändring | Förändring 1985 | |
|
Avesta | 24971 | - 818 | - 346 |
|
Smedjebacken | 13 276 | - 65 | - 52 |
|
Ludvika | 29918 | - 1421 | - 361 |
|
Hedemora | 16899 | - 76 | - 89 |
|
Hagfors | 16482 | - 818 | - 206 |
|
Munkfors | 4 807 | - 242 | - 82 |
|
Filipstad | 13 701 | - 681 | - 209 |
|
Storfors | 5 333 | - 94 | - 78 |
|
Kristinehamn | 26118 | - 621 | - 244 |
|
Hällefors | 9837 | - 605 | - 137 |
|
Ljusnarsberg | 6656 | - 222 | - 131 |
|
Lindesberg | 24633 | - 75 | - 237 |
|
Degerfors | 11907 | - 231 | - 107 |
|
Karlskoga | 35028 | - 1644 | - 142 |
|
Norberg | 6487 | - 292 | - 64 |
|
Fagersta | 13994 | - 919 | - 205 |
|
Skinnskatteberg | 5262 | - 64 | - 24 |
|
Hallstahammar | 16844 | - 1203 | - 192 |
|
Hofors | 12365 | - 713 | - 94 |
|
Sandviken | 40421 | - 2116 | - 357 |
|
Tierp | 19815 | - 625 | - 171 |
|
Östhammar | 21 156 | + 166 | - 42 |
|
| 375 910 | -13379 | -3570 |
Av sammanställningen framgår att bruksorterna hittills under 1980-talet
redovisar en minskning av befolkningen med bortemot 17000, varav 3 570
under år 1985. Samtliga kommuner utom Östhammar har haft en negativ
utveckling under perioden.
I samband med det senaste större strukturbeslutet, som avsåg specialindustrins
rostfria sektor, antog riksdagen ett särskilt Bergslagsprogram
(prop. 1983/84:157, AU 23, rskr. 352). Programmet innebar bl. a. att statens
industriverk (SIND) och styrelsen för teknisk utveckling (STU) fick i
uppdrag att verka för utvecklingsinsatser i Bergslagen. De båda verken har
en särskild delegation, Bergslagsdelegationen, som rådgivande organ. Delegationen
har en ekonomisk ram om 25 milj. kr. att använda, främst för att
initiera utvecklingsprojekt. Verken har därutöver avsatt 17 milj. kr. av
egna anslag.
I proposition 1985/86:125 framhålls att delegationen och de båda verken,
inom de ramar de har haft till sitt förfogande, åstadkommit en markant
höjning av aktiviteten i utvecklingsarbetet. En rad projekt har startats både
inom traditionella områden och inom för regionen nya verksamheter.
Finansieringen har oftast skett tillsammans med berörda länsstyrelser,
regionala utvecklingsfonder m. fl.
Problemen i regionen har emellertid ackumulerats under en lång följd av
år och är enligt propositionen så stora att fortsatta kraftfulla insatser är
nödvändiga. Regeringen föreslår därför ett treårigt åtgärd sprogram till en
kostnad av 425 milj. kr. Programmet innebär i korthet följande:
AU 1985/86: 13
72
Bergslagsdelegationen
— förstärkta kansliresurser
— förstärkta projekt- och genomförandemedel
Företagsutveckling
— riskkapital
— industrilokaler
Forskning och utveckling (FoU) samt utbildning
— materialteknikprogram
— högskoleutbildning
— gymnasieutbildning
— teknikcentra
Arbetsmarknadsåtgärder
— teknikinriktad arbetsmarknadsutbildning
— projektmedel
Förbättrad infrastruktur
— vägar
— järnvägar
53 AU 1985/86:13
68
84
65
155
Summa milj. kr. 425
I propositionen understryks att detta nya treårsprogram innehåller verksamheter
och resurser utöver de ordinarie. Grunderna från tidigare insatser
ligger fast. Det innebär bl. a. att berörda länsstyrelser även i fortsättningen
kommer att få betydande resurser för regionala utvecklingsinsatser
och att utvecklingsfonderna ger insatser i Bergslagsregionen särskild prioritet.
Vidare har bl. a. Boforsstiftelsen och Bruksinvest AB resurser kvar
för satsningar på projekt i bruksorterna.
Enligt propositionen bör det ankomna på en Bergslagsdelegation att
närmare avgöra den geografiska inriktningen av insatserna i Bergslagsregionen.
När det gäller den närmare inriktningen av insatserna framförs bl. a.
följande:
En delegation bör få en central roll i genomförandet av det föreslagna
programmet med personalresurser motsvarande tre heltidstjänster. Delegationen
bör anvisas en ram på 50 milj. kr. Den bör även på lämpligt sätt
ges inflytande över andra delar av programmet, t. ex. vad gäller inriktning
och medelsfördelning. En viktig uppgift för delegationen och berörda
myndigheter blir att lämna förslag om hur en sammanhållen satsning på
utbildning, forskning och utveckling och teknikspridning skall utformas
samt vilken roll de olika högskolorna, gymnasieskolorna och teknikcentren
bör få osv.
När det gäller insatserna för företagsutveckling framhålls att ett stort
antal företagsuppsökande insatser görs inom ramen för Bergslagsarbetet,
främst genom utvecklingsfonderna som ett komplement till deras ordinarie
insatser. Anspråk börjar ställas på finansiella resurser för att genomföra
åtgärderna. Av de medel som nu föreslås är därför avsikten att en del skall
avsättas för regionalpolitisk! utvecklingskapital.
I propositionen framhålls vidare i detta sammanhang betydelsen av
tillgång till lämpliga industrilokaler. Regeringen föreslås kunna få disponera
medel från anslaget för lokaliseringsbidrag till industrilokaler för uthyrning
i Bergslagen.
När det gäller insatserna för forskning och utveckling samt utbildning
framhålls att syftet med förslaget är att bredda regionens kunskapsbas och
att öka utbildningsinsatserna på alla nivåer.
Inom högskoleområdet föreslås resurser för utbildning inom teknik och
ekonomi samt för att initiera forskning och utveckling, teknikspridning
samt samverkan högskola/näringsliv. Ett första underlag för verksamheten
kommer att föreligga när regionstyrelsen i Uppsala högskoleregion redovisar
resultatet av projektet Bergslagens tekniska högskola.
För gymnasieskolan föreslås medel för utrustning för alla tekniska påbyggnadsutbildningar
samt särskilda medel för utveckling av teknikcentra,
där gymnasieskolan och motsvarande utbildningar inom den kommunala
vuxenutbildningen skall kunna medverka.
I syfte att öka möjligheterna att få till stånd vuxenutbildning i tekniska
ämnen förordas att de aktuella kommunerna i detta sammanhang får rätt
att starta sådana kurser med åtta resp. fem deltagare under den aktuella
perioden.
Slutligen framhålls i denna del att ett stort materialkunnande är en viktig
förutsättning för näringslivsutvecklingen i Bergslagen. Ett särskilt materialteknikprogram
för Bergslagen bör därför utarbetas och genomföras.
Programmet bör innehålla bl. a. stöd till kunskapsuppbyggnad inom vissa
områden hos företag i Bergslagen, en ökning av forsknings- och utvecklingskompetenserna
i Bergslagen samt utbildningsinsatser på både högskole-
och gymnasienivå och i anslutning till vissa teknikcentra.
De arbetsmarknadspolitiska insatserna innefattar dels en förstärkning
av resurserna för arbetsmarknadsutbildning i regionen på 35 milj. kr., dels
30 milj. kr. under anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder för stöd åt
arbetslösa personer i regionen och samtidigt medverka till utveckling av
nya produkter och verksamheter. De föreslagna medlen avser insatser
under en treårsperiod. Genom de extra utbildningsinsatserna beräknas
totalt ca 1 200 personer få utbildning genom det föreslagna medelstillskottet.
Insatserna på kommunikationsområdet, som beräknas uppgå till 155
milj. kr., kommer att finansieras via finansfullmakten.
Det redovisade förslaget i proposition 1985/86:125 angående insatser i
Bergslagen behandlas i åtta motioner.
Alf Wennerfors m. fl. (m) framhåller inledningsvis i motion 478 att det
krävs en mer tillväxtorienterad politik än den som i dag bedrivs som kan
lägga grunden för en bättre utveckling i bl. a. Bergslagen.
I motionen avvisas regeringens förslag beträffande de arbetsmarknadspolitiska
insatserna i Bergslagen. När det gäller behovet av ytterligare
resurser för arbetsmarknadsutbildning hänvisas till moderata samlingspartiets
ställningstagande till regeringens förslag till åtgärder i Malmöregionen
varvid föreslås att regeringen bör få disponera 120 milj. kr. från anslaget
Sysselsättningsskapande åtgärder för att användas till kostnader för arbetsmarknadsutbildning.
Dessa medel bör enligt motion 478 också kunna
täcka erforderliga insatser i Bergslagen under nästa budgetår. 1 den mån
kostnaden för utökad arbetsmarknadsutbildning uppstår redan under innevarande
budgetår bör detta täckas med hjälp av finansfullmakten. Riksda
-
AU 1985/86: 13
74
gen bör därför uttala att finansfullmakten skall kunna användas även för AU 1985/86: 13
kostnader för arbetsmarknadsutbildning. Kostnaderna för budgetåret
1987/88 bör enligt motionärerna behandlas på gängse sätt i budgetarbetet.
Som skäl för ställningstagandet till regeringens förslag till extra medel
för sysselsättningsskapande åtgärder i Bergslagen anförs bl. a. att det finns
en risk för att den typ av bidrag som regeringen föreslår inte kommer att
främja tillkomsten av marknadsanpassade säljbara produkter. I stället
finns det enligt motionen en risk för att man på detta sätt ger stöd åt
orealistiska projekt. I motionen hänvisas i detta sammanhang till styrelsen
för teknisk utveckling (STU) och utvecklingsfonderna.
I anslutning till regeringens förslag angående regionalpolitiska utvecklingsinsatser
framhålls att den lokala och regionala företagsamhetens sätt
att fungera i Bergslagen måste utvecklas. Detta kan inte åstadkommas
främst genom statliga bidrag utan måste stimuleras genom ett nära och
verklighetsförankrat samarbete mellan lokala myndigheter och lokalt näringsliv.
När det gäller Bergslagsdelegationens uppgifter anser motionärerna att
utvecklingsinsatserna i första hand bör handläggas på länsnivå. Behövs det
ett särskilt organ för regionen bör detta underställas industridepartementet.
Ett sådant organ bör enligt motionen vara representativt för berörda
län och för näringslivet i regionen. Det bör också prövas huruvida detta
organ skall tilldelas ett direkt medelsansvar.
Allmänt anses i motionen att underlagsmaterialet till propositionens
förslag beträffande utvecklingsinsatserna är synnerligen bristfälligt. Bl. a.
har regeringen inte specificerat vilken typ av utvecklingsprojekt som delegationen
skall stödja. Regeringens förslag i denna del avstyrks därför.
Däremot ställer sig motionärerna positiva till regeringens förslag till
medelsanvisning när det gäller företagsutvecklande insatser. De framhåller
bl. a. att det på kort sikt är motiverat med offentligt stöd till industrilokaler.
Möjligheter till samägande med privata intressenter bör emellertid utnyttjas
i så stor utsträckning som möjligt.
Vad beträffar propositionens förslag till insatser i Bergslagen inom
forskning, teknisk utveckling, teknikspridning och utbildning avvisas den
föreslagna medelsanvisningen. Förslaget anser man vara ofullständigt.
Bl. a. framhålls att utbildningsinsatser måste sättas in också för dem som
nu är yrkesverksamma. Vidare behövs utbildning i marknadsföring. Slutligen
anser motionärerna att mindre kommuner bör ges utökade möjligheter
att erbjuda yrkesutbildning i form av lärlingsutbildning. Slutsatsen för
motionärerna är att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett nytt
och mer fullständigt förslag i dessa delar.
I motion 475 framhåller Ingvar Karlsson i Bengtsfors m.fl. (c) inledningsvis
att den grundläggande orsaken till behovet av insatser i bl.a.
Bergslagen är att hela samhällsorganisationen är inriktad på koncentration
och inte på decentralisering.
Den regionalpolitiska medelsarsenalen måste breddas, fortsätter motionärerna.
Det gäller bl. a. att höja den tekniska kompetensen och ta till vara
de lokala produktionsförutsättningarna. Tekniska utvecklingscentra bör
75
byggas upp och högskolorna ta ett större ansvar när det gäller att förse hela
landet med kvalificerad arbetskraft.
I motion 469 av Lars-Ove Hagberg m.fl. (vpk) framhålls att de insatser
som föreslås för att vända utvecklingen i Bergslagen är otillräckliga. Det
krävs ett miljardprogram, innehållande bl. a. ytterligare insatser för bättre
infrastruktur, förnyelse av den befintliga industrin, riktat stöd till kommunerna
i regionen, nya näringar till regionen, direkt styrning av nyetableringar
till skogslänen och Bergslagen, ny roll för löntagarfonderna och
Statsföretag (Procordia) i regionalpolitiken, samt ett miljardprogram för
varje län i Bergslagen. Härutöver kan nämnas att motionärerna särskilt
påpekar att företagen måste ta ett socialt ansvar och återinvestera vinsterna
i Bergslagen. De större företagen bör vidare förbjudas att avskeda
personal. Slutligen anser motionärerna att Mellanfonden bör skapa 1000
nya arbetstillfällen i Bergslagen på tre år.
I motion 468 av Ove Karlsson m.fl. (s) föreslås att en viss del av de
resurser som anvisas i propositionen till Bergslagen bör kunna tas i anspråk
för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.
Lars de Geer m. fl. (fp) anser i motion 472 att den totala kostnadsramen
enligt regeringens förslag är för snävt tilltagen. Vidare framhålls att delegationen
endast bör vara rådgivande. De föreslagna projektmedlen för delegationen
och medlen till företagsutveckling bör i stället fördelas på länsorganen,
vilka förutsätts hålla nära kontakt med delegationen då medlen
fördelas. Emellertid bör delegationens egna kanslikostnader bestridas direkt
av statliga medel. Infrastrukturen måste enligt motionärerna förbättras
(vägar, teleförbindelser, transportmedel osv.). Bergslagens jordbrukare
måste vidare ges förutsättningar för kompletterande sysselsättning
(skogsarbeten, turism, transporter, fiskodling m. m.). Slutligen föreslås att
turistnäringen i Bergslagen måste ges erforderligt stöd.
Förslaget att samtliga kommuner i Bergslagen - med undantag för
Karlskoga — bör ingå i stödområde C har utskottet behandlat i ett tidigare
avsnitt. Detsamma gäller förslaget i motionerna 460 av Margareta Gard (m)
och 461 av Iréne Vestlund m. fl. (s) om inplacering av Hedemora kommun i
stödområde C.
I motion 480 av Karl Boo m.fl. (c) framhålls bl.a. att det krävs en
samordning av insatserna på alla berörda politikområden om näringslivet
skall kunna differentieras. De små och medelstora företagen måste stimuleras.
Även om det föreslagna Bergslagsprogrammet till vissa delar är
positivt, innehåller det enligt motionärerna alltför få konkreta förslag.
Ett förslag till åtgärd sprogram förs fram, innehållande bl. a. ytterligare
50 milj. kr. utöver propositionens förslag till utvecklingsinsatser i regionen,
ytterligare 50 milj. kr. för innevarande budgetår i länsanslag till
Kopparbergs, Värmlands, Örebro och Västmanlands län, transportstöd till
företag i Ludvika och Smedjebacken, 10 milj. kr. för byggande av en bro
över Dalälven vid Hovnäs i Avesta, etablering av flyghögskola i Västmanlands
län, kraftig höjning av utvecklingsinsatserna i Örebro län, 16 milj. kr.
för vägbyggandet i Bergslagsdelen av Värmland samt ökat ekonomiskt
stöd till högskolan i Karlstad.
AU 1985/86: 13
76
Förslagen i motionen om ändring av stödområdesindelningen har behandlats
i ett tidigare avsnitt.
Lars Ernestam (fp) och Gudrun Norberg (fp) redovisar i motion 467
förslag till ytterligare åtgärder i Bergslagen. På kommunikationsområdet
föreslås en utbyggnad av vägen mellan Hällefors och Karlskoga, en genomfartsled
för vägtrafik i nord-sydlig riktning genom Bergslagen samt
möjlighet till transportstöd i Hällefors och Ljusnarsberg. Tillfälliga medel
föreslås utgå i Ljusnarsberg för extra insatser. Vidare bör utbildningsinsatserna
även komma utbildningen i Örebro län till del. Slutligen anser motionärerna
att de medel som föreslås i propositionen bör delas upp på resp.
län med länsstyrelserna som samordnare. Delegationen bör därvid ha en
samordnande funktion. Förslaget i motionen om tillfällig inplacering av
Hällefors och Ljusnarsberg i stödområde B har utskottet behandlat i ett
tidigare avsnitt.
I motion 473 av Margareta Gard (m) föreslås en förbättring av persontrafiken
mellan Ludvika-Smedjebacken och Stockholm. Vidare bör telelinjenätet
byggas ut så att hinder för utökade data- och telekommunikationer
inte uppstår. Västerbergslagen föreslås få förtur vid utbyggnad av ny kabel
med fiberoptik. Samma motionär föreslår i motion 481 att 3 milj. kr. av
föreslagna medel för särskilda utvecklingsinsatser i Bergslagen bör användas
till ett tekniskt centrum i Ludvika.
Utskottet övergår härefter till en redovisning av motioner om utvecklingen
i Bergslagslänen, exkl. Gävleborgs län från allmänna motionstiden,
dvs. innan regeringen presenterade det i det föregående redovisade åtgärdsprogrammet.
Bengt-Ola Ryttar m. fl. (s) förordar i motion 1985/86: A404 industriinriktad
högskoleutbildning i Bergslagen.
Björn Körlof (m) föreslår i motion A439 ett åtgärdsprogram för Bergslagen,
innehållande bl. a. satsningar på teknikutveckling, skatte- och avgiftssänkningar,
fri etableringsrätt inom verksamhetsområden med offentligt
service- och tjänstemonopol, utbyggd lärlingsutbildning samt infrastrukturella
insatser.
I motion A440 av Karl Boo m.fl. (c) begärs ett åtgärdsprogram med
inriktning på utveckling av teknisk utbildning och sysselsättningsskapande
åtgärder i Bergslagen. Bland de konkreta förslagen kan nämnas utbyggd
högskoleverksamhet, specialutbildning på gymnasienivå, nedsatta sjukförsäkringsavgifter,
förtur för orter i Bergslagen vid decentralisering av statlig
verksamhet samt upprustning av kommunikationerna.
Olle Göransson m. fl. (s) redovisar i motion A445 ett förslag till åtgärdsprogram
i Bergslagen. Bl. a. föreslås etablering av ett statligt industricentrum
i Skinnskatteberg, transportstöd för samtliga Bergslagskommuner,
förstärkning av Bergslagsdelegationens resurser, försök med decentralisering
av offentlig verksamhet till Västmanlands län och Bergslagen med
utnyttjande av datateknik samt ökade investeringar på kommunikationsområdet.
I motion A449 av Ingemar Konradsson m. fl. (s) redovisas en rad åtgärder
som syftar till en förbättring av situationen på arbetsmarknaden i
Bergslagsregionen. Allmänt förordas först en översyn av riktlinjerna och
AU 1985/86:13
77
medlen för regionalpolitiken och angränsande subområden. Bland åtgär- AU 1985/86: 13
derna i övrigt kan nämnas regionalpolitisk! stöd till försöksstation för
insjöfisk i Sävenfors i Hällefors kommun, ändrade regler för stödet till
kommunala industrilokaler, åtgärder för att förstärka industriverkets möjligheter
att informera om lokaliseringsförutsättningarna i Bergslagen samt
förbättringar av väg- och järnvägsförbindelserna i regionen.
Ett åtgärdsprogram för Bergslagen begärs även av Björn Samuelson
m. fl. (vpk) i motion A452. Här kan nämnas krav på förändring av löntagarfondernas
användning, statliga industri- och energisatsningar, utbildningsinsatser
samt förbättrade kommunikationer.
Alf Svensson (c) föreslår i motion A463 bl. a. för Bergslagen att televerkets
investeringsprogram och taxesättning mer än hittills bör underordna
sig regionalpolitiska mål, att järn vägskommunikationerna skall ses över
samt att linjer för teknik och företagande inrättas vid högskolan i Örebro.
Slutligen presenteras för Bergslagsregionen i motion A494 av Lars de
Geer m. fl. (fp) ett omfattande åtgärdsprogram. Motionärerna tar bl. a. upp
frågor om Bergslagsdelegationen, som sedermera behandlats i propositionen
och en därav föranledd motion av samma motionärer. Härutöver
föreslås åtgärder inom bl. a. jordbrukspolitiken, kommunikationsområdet
samt turism.
I fyra motioner föreslås utvecklingsinsatser i Värmlands län.
Magnus Persson m.fl. (s) framhåller i motion A433 bl. a. att Bergslagskommunerna
i länet fordrar särskild uppmärksamhet. I motionen föreslås
förbättrade möjligheter inom Karlstadsregionen för bl. a. forsknings- och
utvecklingsverksamhet, en friare resursanvändning av de statliga medlen
inom befintliga stödmedelsramar samt konkreta förslag på en rad områden,
bl. a. teknikområdet. Förslaget i motionen om en uppflyttning av länets
Bergslagskommuner till stödområde B har utskottet behandlat i ett tidigare
avsnitt.
I motion A487 av Jan Hyttring (c) och Bertil Jonasson (c) framhålls bl. a.
arbetsmarknadsproblemen i länet, som innebär att främst ungdomarna
flyttar ut med befolkningsminskning som följd. I detta sammanhang behandlas
motionens förslag om försök med alternativ odling i Värmland och
önskemål om lokaliseringsstöd för en alpin sportanläggning i Branäs. Övriga
yrkanden behandlas i andra sammanhang.
Bertil Jonasson m. fl. (c, m, fp) redovisar i motion A488 länets behov av
ökade regionalpolitiska insatser. Motionärerna pekar bl. a. på behovet av
en ökad företagsamhet, ökad satsning på turism, anslag för att stödja
teknikcentra samt en bättre infrastruktur.
I motion A422 föreslår Björn Samuelson (vpk) en utvecklingsplan för
Värmlands län, som bl. a. innehåller insatser för en industriell förnyelse,
utbildningsprogram samt förbättringar av dammar och teknisk vattenkraftsutrustning.
Utvecklingsinsatser i Örebro län föreslås i motion A446 av Lars Ernestam
(fp) och Gudrun Norberg (fp). Motionärerna begär en prioritering av
Europavägarna Norge-Karlstad-Örebro-Stockholm i vägplaneringen.
Övriga yrkanden behandlas i annat sammanhang, bl. a. förslag om inplacering
av Karlskoga och Degerfors i stödområde.
Hallstahammars kommun i Västmanlands län uppmärksammas i motion AU 1985/86: 13
A409 av Hans Petersson i Hallstahammar (vpk). Kommunen bör enligt
motionären kunna få del av de särskilda utvecklingsinsatserna för industriell
utveckling och förnyelse. Motionens förslag om inplacering av kommunen
i stödområde behandlas i ett tidigare avsnitt.
Utvecklingen i Kopparbergs län behandlas i fyra motioner.
Ove Karlsson m.fl. (s) föreslår i motion A458 att särskilda sysselsättnings-
och regionalpolitiska åtgärder skall sättas in i länet. Bl. a. begärs ett
sysselsättningspaket för ungdomar i länet, en förstärkning av de ordinarie
stödformerna, ett tunnplåts- och trätekniskt centrum, en teknisk högskola
samt förstärkningar av kommunikations- och transportapparaten i länet.
Inger Hestvik m. fl. (s) begär i motion A222 att insatser skall vidtas som
innebär en förbättring av kvinnosysselsättningen i länet. Inger Hestvik (s)
föreslår i A448 att statliga satsningar skall göras i Borlänge kommun
motsvarande vad som görs i Bergslagskommunerna. Borlänge kommun
bör också placeras i stödområde, en fråga utskottet tagit ställning till i det
föregående.
Slutligen presenterar Karl Boo (c) och Birgitta Hambraeus (c) i motion
A462 ett åtgärdsprogram för att stärka de mindre företagen i Dalarna. Bl. a.
föreslås sänkning av sjukförsäkringsavgifterna och en uppräkning av länsanslaget
till 50 milj. kr.
Utskottet har tidigare i detta avsnitt beskrivit utvecklingen i Bergslagen.
Befolkningstalen i hela regionen är i starkt avtagande, industrisysselsättningen
har minskat dramatiskt och arbetslösheten är genomgående
högre än genomsnittet för riket. Den grundläggande orsaken till problemen
är ett starkt beroende av basindustrier (stål-, gruv- och skogsindustrier),
vilka genomgått en omfattande omstrukturering.
Mot denna bakgrund framstår det som angeläget med extraordinära,
målmedvetna och brett upplagda insatser för att vända utvecklingen. Av
redovisningen av det stora antalet motioner som väckts med anledning av
utvecklingen framgår för övrigt att det i de berörda länen finns både en
betydande medvetenhet om problemen och förslag till hur man skall kunna
komma till rätta med dem. Genomgående kan konstateras att det finns en
stor samstämmighet i motionerna om betydelsen av en ökad differentiering
av näringslivet i Bergslagen. Utskottet delar denna uppfattning. Det förslag
till åtgärdsprogram som regeringen lagt fram — och som utskottet i
sammanfattning presenterat i det föregående — har också denna inriktning.
Den allmänna inriktningen på insatserna i Bergslagen som regeringen
föreslår kan följaktligen sägas överensstämma i stort med vad som förordas
i flera motioner, bl. a. i ett av yrkandena i den centerpartistiska
motionen 475.
Som framhålls i propositionen har Bergslagen till följd av utvecklingen
prioriterats vad gäller åtgärder inom industri- och regionalpolitiken m.fl.
politikområden under de senaste åren med bl. a. ett särskilt Bergslagsprogram
år 1984 (prop. 1983/84:157, AU 23, rskr. 352). Insatserna har möjliggjort
att en rad projekt kommit i gång.
Som redovisats förelägger nu regeringen i proposition 125 riksdagen ett
nytt åtgärdsprogram för Bergslagen till en beräknad kostnad av 425 milj. 79
kr. Programmet, som är treårigt, innefattar bl. a. inrättandet av en särskild AU 1985/86: 13
Bergslagsdelegation med egna medel för utvecklingsinsatser, satsningar på
företagsutveckling och utbildning/forskning, investeringar på kommunikationsområdet
samt särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser.
Utskottet vill stryka under vad som anförs i propositionen om programmet,
nämligen att det innehåller verksamheter utöver de ordinarie insatser
som görs på olika politikområden. Vid sidan om de här aktuella särskilda
insatserna kommer följaktligen statsmakterna att liksom hittills avsätta
betydande belopp för industri-, regional- och arbetsmarknadspolitiska insatser.
Av stor betydelse för regionens utveckling är vidare fortsatta satsningar
för en förbättrad infrastruktur, utbildning, turism osv. Inom regionalpolitiken
har t. ex. under innevarande budgetår fördelats sammanlagt ca
140 milj. kr. för utvecklingsinsatser.
Med hänsyn till vad ovan sagts om de samlade insatser som görs i
Bergslagen anser utskottet att omfattningen av insatserna i Bergslagen
som föreslås av regeringen är väl avvägd. Utvecklingen måste självfallet
följas ingående och fortlöpande. Utskottet utgår från att regeringen återkommer
till riksdagen om det skulle visa sig att det finns behov av insatser
utöver de nu föreslagna. Med det anförda avstyrker utskottet vpk-yrkanden
om åtgärdsprogram till avsevärt större kostnader än enligt propositionens
förslag.
Utskottet övergår härefter till att behandla de olika inslagen i åtgärdsprogrammet.
En Bergslagsdelegation föreslås, som tidigare nämnts, få en central roll i
genomförandet av åtgärdsprogrammet med bl. a. en egen medelsram. I
flera motioner sägs att de aktuella medlen i stället borde fördelas på resp.
länsorgan. Utskottet delar inte denna uppfattning. Skall delegationen bli
den samlade kraft för åtgärderna i Bergslagen som enligt utskottets uppfattning
är önskvärd bör den också ha resurser till sitt förfogande. Utskottet
utgår däremot från att delegationen i sitt arbete kommer att ha ett nära
samarbete med bl. a. länsorganen. Samtidigt bör erinras om att de ordinarie
regionalpolitiska medlen liksom hittills kommer att disponeras av resp.
länsstyrelse.
Utskottet delar också uppfattningen i propositionen att det bör ankomma
på delegationen att närmare avgöra den geografiska inriktningen av
insatserna i Bergslagsregionen.
Utskottet förutsätter att man vid tillkomsten av delegationen prövar
möjligheterna till en lokalisering i Bergslagen.
Med det anförda tillstyrker utskottet vad som anförs i propositionen om
inrättandet av och medelsanvisning (53 milj. kr.) till en särskild Bergslagsdelegation.
Aktuella motionsyrkanden om avslag i denna del avstyrks
därför.
För företagsutveckling i Bergslagen (riskkapital och industrilokaler)
föreslås 68 milj. kr. I takt med att de företagsuppsökande insatserna leder
till förslag om konkreta åtgärder i företagen börjar anspråk att ställas både
på finansiella resurser och på industrilokaler.
Utskottet inser betydelsen av att företagsutvecklingen främjas i Bergslagen.
Som utskottet tidigare anfört är det en angelägen uppgift att få en ökad 80
differentiering av näringslivet i regionen. Vad som anförs i propositionen
under denna punkt tillstyrks därför. De föreslagna medlen bör få användas
för regionalpolitisk! utvecklingskapital och till ny-, till- eller ombyggnad av
industrilokaler. Regeringen bör vidare kunna disponera medel från anslaget
för lokaliseringsbidrag till industrilokaler för uthyrning. Det bör ankomma
på främst regeringen men också på Bergslagsdelegationen att
närmare pröva hur dessa medel skall användas. Här måste bl. a. ske en
samordning med länsstyrelsernas och utvecklingsfondernas insatser. Utskottet
avstyrker därför de förslag till preciseringar av medlens användning
som förs fram i motion 478.
En betydelsefull del i åtgärdsprogrammet är den föreslagna satsningen
på 84 milj. kr. för insatser inom forskning och utveckling samt utbildning i
Bergslagen. Delprogrammet innefattar bl. a. materialteknikprogram, högskoleutbildning,
gymnasieutbildning och teknikcentra.
I denna del har arbetsmarknadsutskottet berett utbildningsutskottet tillfälle
att yttra sig över propositionens förslag jämte motioner.
Utbildningsutskottet erinrar bl. a. när det gäller insatserna inom högskoleområdet
om att det i budgetpropositionen (bilaga 10, s. 42) har redovisats
ett samarbetsprojekt mellan högskoleenheterna i Uppsala högskoleregion
och högskolan i Karlstad samt regionstyrelserna i Uppsala högskoleregion
och Göteborgs högskoleregion. Detta projekt syftar främst till resursmobilisering
och samverkan inom de aktuella ämnesområdena. Projektet har
kallats Bergslagens tekniska högskola. Utbildningsutskottet har inhämtat
att avsikten med projektet inte är att bygga upp en ny teknisk högskola i
regionen utan att samordna och utveckla den tekniska högskoleutbildningen
vid de existerande högskolorna i Bergslagen. Resultatet av arbetet inom
projektet har ännu inte redovisats. Utbildningsutskottet konstaterar att ett
första underlag för de särskilda insatserna i Bergslagen inom högskoleområdet
enligt propositionen kommer att föreligga när regionstyrelsen i Uppsala
redovisar detta projekt.
För gymnasieskolans del föreslås att medel under anslaget Särskilda
utvecklingsinsatser i Bergslagen skall användas till utrustning för olika
tekniska påbyggnadsutbildningar samt för utveckling av teknikcentra där
gymnasieskolan och motsvarande utbildningar inom den kommunala vuxenutbildningen
skall kunna medverka. Det ökade behovet av undervisningsresurser
som detta medför bör enligt propositionen kunna täckas
genom omfördelningar som skolöverstyrelsen och berörda länsskolnämnder
kan göra inom de ordinarie ramarna för verksamheten.
När det gäller förslagen för gymnasieskolan framhåller utbildningsutskottet
att man delar den syn som förs fram i propositionen och motionerna
om utbildningens och forskningens betydelse för den regionala utvecklingen.
Utskottet tillstyrker därför att en särskild insats görs på detta
område för utveckling av Bergslagen. Utskottet, förutsätter därvid att
sådana i särskild ordning finansierade insatser som innebär att utbildningsväsendet
utnyttjas som ett instrument i regionalpolitiken även planeras på
ett sådant sätt att kontinuitet och planmässighet i gymnasieskolans och
högskolans utveckling främjas. Utskottet utgår även från att de nu föreliggande
förslagen på gymnasieskolans område inte får innebära att det
AU 1985/86: 13
81
6 Riksdagen 1985/86. 18 sami. Nr 13
reguljära planeringssystemet, som riksdagen beslutat om, skall upphöra att
gälla. Mot bakgrund härav bör riksdagen enligt utbildningsutskottets mening
inte uttala sig om lokalisering av viss gymnasieutbildning, såsom
förordas i motion 467. Utbildningsutskottet förutsätter att länsskolnämnderna
medverkar vid fördelningen av de begärda medlen till utrustning för
gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen.
Utbildningsutskottet utgår också från att frågor om lokalisering och
dimensionering av allmänna utbildningslinjer inom högskolan planeras i
vanlig ordning och föreläggs riksdagen. Frågor om lokalisering och dimensionering
av högskoleutbildning i form av lokala linjer och enstaka kurser
ankommer på resp. regionstyrelse och högskolestyrelse att besluta om.
Med hänvisning till det anförda anser utbildningsutskottet att arbetsmarknadsutskottet
bör avstyrka motionerna 467, 478 och 480 i aktuella
delar samt tillstyrka att 84 milj. kr. anvisas till särskilda utvecklingsinsatser
i Bergslagen beträffande forskning, teknisk utveckling, teknikspridning
och utbildning.
När det gäller den kommunala vuxenutbildningen skall enligt förslaget
en kurs starta om antalet studerande beräknas varaktigt uppgå till lägst tolv
eller i glesbygd lägst åtta (3 kap. 12 § vuxenutbildningsförordningen
1985:288). Enligt propositionen visar erfarenheten att det ofta är svårt att
rekrytera erforderligt antal deltagare för att starta kurser i tekniska ämnen.
I syfte att öka möjligheterna att få till stånd vuxenutbildning i tekniska
ämnen föreslås att i kommunerna i Bergslagen skall få startas sådana
kurser med lägst åtta eller i glesbygd lägst fem deltagare under en treårsperiod.
Utbildningsutskottet erinrar om att hälften av det antal undervisningstimmar
som utgör ramen för en kommuns kommunala vuxenutbildning,
dock högst 1 000 undervisningstimmar, utgör en särskild delram som får
utnyttjas för kurser med lägst fem studerande (3 kap. 12 och 76 §§ vuxenutbildningsförordningen
1985:288). Denna delram kan således redan i dag
utnyttjas för kurser i tekniska ämnen med lägst fem deltagare i samtliga
kommuner i landet. I enlighet med riksdagens beslut år 1984 (prop. 1984/
85:169, UbU l,rskr. 11) får dessutom länsskolnämnd i samråd med berörda
kommuner överföra undervisningstimmar från en kommuns särskilda
delram till en annan kommuns särskilda delram, om den senare kommunen
anordnar speciella kurser för studerande med handikapp eller kurser för
smala tekniska utbildningar av regionalt intresse eller riksintresse (3 kap.
76 § vuxenutbildningsförordningen 1985:288).
Den nu föreslagna ordningen som enbart skall gälla för kommuner inom
Bergslagen under en treårsperiod innebär att kommunen utöver den särskilda
delramen, men väl inom sin totala ram undervisningstimmar för
kommunal vuxenutbildning, får anordna kurs i tekniska ämnen om deltagarantalet
beräknas uppgå till lägst åtta eller i glesbygd lägst fem.
Utbildningsutskottet anser att syftet med regeringens förslag bör kunna
uppnås inom ramen för nu gällande system. Utskottet anser därför att det
bör ankomma på länsskolnämnd även att medge att delramen får utökas
ytterligare, dock inom den totala ramen undervisningstimmar för en kommuns
kommunala vuxenutbildning, för att kurs i tekniska ämnen skall
AU 1985/86:13
82
kunna anordnas i kommun i Bergslagen under den angivna treårsperioden. AU 1985/86: 13
Sådan kurs bör i enlighet med nu gällande regler för undervisning inom
delramen få startas om antalet deltagare beräknas varaktigt uppgå till lägst
fem. Utbildningsutskottet förordar att arbetsmarknadsutskottet skall föreslå
riksdagen att med anledning av propositionen som sin mening ge
regeringen detta till känna.
Arbetsmarknadsutskottet ansluter sig till de överväganden som gjorts i
utbildningsutskottet i denna del. 84 milj. kr. bör följaktligen anvisas till
särskilda utvecklingsinsatser i Bergslagen inom området forskning, teknisk
utveckling, teknikspridning och utbildning. I sammanhanget aktuella
motionsyrkanden avstyrks. Utöver de motioner som utbildningsutskottet
haft anledning att yttra sig över gäller detta ställningstagande även motion
468 av Ove Karlsson m. fl. (s) i vilken de föreslagna utvecklingsmedlen
även skall kunna användas för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.
Arbetsmarknadsutskottet är inte heller berett tillstyrka förslaget i motion
481 av Margareta Gard (m) om särskilda medel till ett tekniskt centrum i
Ludvika. Det får ankomma på Bergslagsdelegationen att i samarbete med
berörda myndigheter, länsstyrelser m. m., pröva olika uppslag inom bl. a.
forsknings- och utbildningsområdet.
I enlighet med utbildningsutskottets förslag föreslår arbetsmarknadsutskottet
vidare att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:125 som
sin mening bör ge regeringen till känna vad som ovan anförts beträffande
den kommunala vuxenutbildningen.
Med hänsyn till vad ovan sagts bör riksdagen anvisa 205 milj. kr. i
anslag för regionala utvecklingsinsatser i Bergslagen. Av detta följer
vidare att den moderata motionen 478 och motion 480 (c) bör avslås i
motsvarande del.
Av propositionen kan utläsas grunddragen i åtgärdsprogrammet. Det
fortsatta arbetet kommer med nödvändighet att innebära en ytterligare
konkretisering på olika delområden. Här ges utrymme för uppslag från
berörda länsstyrelser, kommuner, myndigheter osv. För utskottet framstår
denna ordning som naturlig, varför utskottet inte kan dela den kritik mot
åtgärdsprogrammets utformning som förs fram i den moderata motionen
478.
Till särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser i Bergslagen föreslås,
som tidigare nämnts, 65 milj. kr. för en treårsperiod. Det gäller teknikinriktad
AMU och projektmedel. Utskottet tillstyrker propositionen i denna
del. Motion 478 (m) och 480 (c), i vilken yrkas att detta förslag skall
avvisas, avstyrks därför i aktuell del.
När det gäller insatser på kommunikationsområdet i Bergslagen föreslås
155 milj. kr. för investeringar i vägar och järnvägar. Dessa medel avsätts
via finansfullmakten.
Enligt utskottets uppfattning är en väl utbyggd infrastruktur en viktig
förutsättning för bl. a. ett mer differentierat näringsliv i Bergslagen. Som
framgått av redovisningen av motionerna förs fram ett stort antal projekt
på kommunikationsområdet. Utskottet anser för sin del att frågan om vilka
projekt som skall förverkligas med de här aktuella medlen bör överlåtas till
de ansvariga myndigheterna efter samråd med berörda länsstyrelser, kom- 83
muner och Bergslagsdelegationen.
Samtliga motionsyrkanden med anledning av propositionen om investeringar
i vägar, broar m. m. avstyrks därför.
Utskottet anser sammanfattningsvis att regeringens förslag till åtgärdsprogram
för Bergslagen bör kunna främja utvecklingen i Bergslagsregionen.
Utskottet utgår vidare från att länsstyrelserna bedriver ett fortsatt intensivt
arbete för de berörda länen inom ramen för de ordinarie medlen.
Länsstyrelserna bedriver, som tidigare nämnts, ett kontinuerligt planeringsarbete
som spänner över ett brett register. En fråga som f. ö. behandlats
särskilt är kvinnornas situation på arbetsmarknaden, en fråga som
aktualiseras i motion A 222. Det är självfallet angeläget att de särskilda
Bergslagsinsatserna görs i samverkan med länsorganen och samordnas
med de ordinarie åtgärderna.
När det slutligen gäller förslag till insatser i övrigt i Bergslagen och
Bergslagslänen som förts fram i ett stort antal motioner är det utskottets
uppfattning att de särskilda insatser som föreslås i propositionen tillsammans
med de ordinarie åtgärder som vidtas på olika politikområden bör få
betydelse för utvecklingen i samtliga Bergslagslän. De aktuella motionerna
bör följaktligen kunna anses vara i huvudsak tillgodosedda genom de
insatser som föreslås av regeringen, och som utskottet tillstyrkt.
Som utskottet tidigare framhållit bör det ankomma på länsorganen att
utarbeta åtgärdsprogram, initiera länsvisa delegationer och utredningar.
För detta ändamål utgår bl. a. betydande belopp från de s. k. länsanslagen.
Med det anförda avstyrker utskottet övriga i det föregående inte behandlade
motioner rörande utveckling och åtgärder i Bergslagen eller i enskilda
län tillhörande detta område.
Kust och skärgård
Tre motioner från den allmänna motionstiden behandlar den svenska kusten
och skärgården.
I motion A403 av Gunnar Björk i Gävle (c) och Gunnel Jonäng (c)
framhålls behovet av en samlad skärgårdspolitik där de statliga organen på
ett bättre sätt än hittills samordnar sin verksamhet i södra Norrland. Dessa
frågor bör enligt motionärernas uppfattning bli föremål för en särskild
utredning.
Även i motion A485 av Agne Hansson m. fl. (c) begärs en sammanhållen
skärgårdspolitik. En sådan samordning skulle enligt motionen förhindra att
de positiva satsningar som görs av många länsstyrelser omintetgörs av
andra samhälleliga beslut. Vidare skulle uppnås att skärgården inte avfolkas
genom att olika statliga verk var för sig vidtar åtgärder som för resp.
verk kan förefalla rimliga men som sammantagna bidrar till kustbygdernas
avfolkning.
Slutligen föreslås också i motion A499 av Pär Granstedt m. fl. (c) att en
slagkraftig och sammanhållen skärgårdspolitik kommer till stånd. Ett centralt
organ bör få huvudansvaret för skärgårdspolitiken. Enligt motionärerna
bör ett handlingsprogram för skärgården bl. a. innehålla ökade möjligheter
till regionalpolitisk! stöd, stödåtgärder för skärgårdsjordbruket, bättre
AU 1985/86: 13
84
villkor för fiskerinäringen, stimulans av hemslöjd, hantverk m. m., statligt
delansvar för en god trafikförsörjning, utnyttjande av modern data- och
kommunikationsteknik för att decentralisera utförandet av arbetsuppgifter
inom t. ex. statliga myndigheter, landsting och kommuner till skärgården,
anpassning av taxeringsvärdena för fastigheter i skärgården som ägs av
bofasta skärgårdsbor till deras ekonomiska verklighet samt ett större ansvar
hos olika myndigheter för att upprätthålla sysselsättning och service i
skärgården.
Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna beträffande vikten
av att skärgården bevaras och utvecklas. Länsstyrelserna har också
under senare år intensifierat sina insatser med hjälp av främst glesbygdsmedlen.
Enligt riksdagens beslut förra året får för övrigt fiskodling
numera stödjas med regionalpolitiska insatser, vilket bör få särskild betydelse
i vissa skärgårdsområden.
Glesbygdsdelegationen ägnar enligt vad utskottet inhämtat för närvarande
skärgårdsfrågorna särskild uppmärksamhet. Det bedrivs också ett samarbete
på nordisk basis när det gäller utvecklingen i skärgårdsområdena.
Utskottet delar vidare uppfattningen i motionerna om betydelsen av att
de statliga myndigheterna också väger in de regionalpolitiska aspekterna
innan man fattar beslut som kan få negativa konsekvenser för utvecklingen
i skärgården. Det bör vara en viktig uppgift för länsstyrelserna att bevaka
att så blir fallet. När det gäller de beslut som fattas på central nivå bör
nämnas att man som - som tidigare nämnts — inom regeringens kansli
tagit initiativ till en samordningsgrupp bestående av statssekreterare för
olika departement. Avsikten är att man på detta sätt skall i ökad utsträckning
ta hänsyn till de regionalpolitiska konsekvenserna innan beslut inom
olika politikområden fattas.
Slutligen anser utskottet att det bör ankomma på länsstyrelserna att
utarbeta åtgärdsprogram m. m. för utvecklingen i sina resp. skärgårdar.
Med hänvisning till vad ovan anförts avstyrker utskottet motionerna
A403, A485 samt A499.
Stockholms, Södermanlands och Gotlands län
Stockholms län har under 1970-talet liksom under den gångna delen av
1980-talet haft en betydande befolkningstillväxt. Under år 1985 ökade
befolkningen med i runt tal 15000 personer, en fördubbling av tidigare
årliga ökningar. Den relativa arbetslösheten uppgår i regel bara till hälften
av den genomsnittliga arbetslösheten i landet och är den lägsta bland
länen. Räknat i absoluta tal blir antalet arbetslösa dock ganska högt på
grund av befolkningens storlek — antalet invånare, drygt 1,5 miljoner, är
mer än dubbelt så stort som i de därnäst mest befolkningstäta länen,
Malmöhus resp. Göteborgs och Bohus län.
Länet behandlas i fem motioner. I en av dem, 1985/86: A498 av Olof
Johansson m. fl. (c), finns ett yrkande om åtgärder mot en befolkningskoncentration
till Stockholmsregionen. Motionärerna pekar på den snabba
befolkningsökningen de senaste åren och att den bl. a. medfört att det för
år 1990 gällande planeringstalet för länets utveckling redan har passerats.
AU 1985/86:13
85
De anser att Stockholmsregionen bör utvecklas i harmoni med landet i
övrigt, utan allt värre kö- och trängselproblem, exploatering av människor
och natur genom långa arbetsresor och nya trafikleder genom känsliga
miljöer, förtätning i befintlig bebyggelse och nya storutbyggnader i kvarvarande
grönområden. Riksdagen bör av regeringen begära åtgärder inom
regionalpolitik, samhällsplanering och resursanvändning som hejdar den
snabba befolkningskoncentrationen till Stockholmsregionen. Motionärerna
anger sammanfattningsvis som balansalternativ i samhällsplaneringen
att Stockholmsregionen skall växa som andra delar av landet men inte
fortare.
Övriga fyra motioner tar sikte på olika problem med inomregional obalans
i Stockholms län. Det finns ett yrkande som gäller den frågan även i
motion A498.
Pär Granstedt m. fl. (c) framhåller i motion 1985/86: A497 att den starka
koncentrationen av arbetstillfällen till regionens centrala delar, Stockholms
och Solna kommuner, missgynnar särskilt de södra förortskommunerna.
Staten bör ta initiativ till en bättre fördelning av arbetstillfällena
dels genom ett program för omfördelning av de statliga arbetsplatserna,
dels genom att de regionala organen tillsammans med landstinget och de
berörda kommunerna på olika sätt stimulerar det enskilda näringslivets
utveckling i de underförsörjda regiondelarna. Olof Johansson m.fl. (c)
föreslår i motion A498 att ett hyrestak införs för de statliga myndigheternas
lokalkostnader i Stockholmsregionens centrala delar.
Margo Ingvardsson m.fl. (vpk) efterlyser i motion 1985/86: A455 ett
program för arbeten i Stockholms län som ökar antalet arbetstillfällen
framför allt i länets södra delar. Programmet bör ha fler industriarbetsplatser
som målsättning, och det bör därutöver bygga på storstadens
särskilda förutsättningar. Som konkreta åtgärder anger motionärerna ett
energikombinat i Nynäshamn, tvärvetenskapligt centrum för forskning om
nya produkter och ny teknik inom t. ex. energi-, miljö- och industriområdet,
biotekniskt centrum i Huddinge, samhälleligt engagemang i en datateknologi
baserad på optik samt ett centrum för svensk design förlagt till
Flemingsberg.
I motion 1985/86: A492 av Hans-Eric Andersson (s) föreslås följande
åtgärder för att aktivera hela Storstockholmsregionen så att denna blir
”den spjutspets in i framtiden som krävs för att regionen skall fungera väl
som landets styr- och utvecklingscentrum”: Förbättrade kommunikationer,
bl. a. en flygplats i Tullinge och möjligheter till snabba tvärkommunikationer,
universitet på Södertörn, forskar- och utvecklingsbyar, internationellt
mäss- och kongresscentrum samt stöd till kommunerna i de
eftersatta delarna av regionen i arbetet med att skapa goda miljöer för
boende, service och kultur.
Liknande åtgärder förordas även i motion 1985/86: A500 av Ylva Annerstedt
(fp), bl. a. en ny flygplats i Tullinge och bättre tvärkommunikationer
särskilt i Södertörn. En ökad andel av väganslagen bör gå till Stockholms
län. Med hänsyn till de speciella arbetsmarknadsproblemen med hög andel
långtidsarbetslösa och många invandrare bör de arbetsmarknadspolitiska
resurserna i länet stärkas. En ökad bostadslångivning bör ske till kulturhis
-
AU 1985/86: 13
86
toriskt värdefulla byggnader. Närheten till stora reningsverk och en effek- AU 1985/86: 13
tiv räddningstjänst sägs möjliggöra specialbestämmelser inom miljöskyddet
för småföretagare som handskas med miljöfarliga ämnen. Därutöver
nämns inrättande av biotekniskt centrum i Huddinge och energicentrum i
Nynäshamn m.m. Yrkanden att det i Södertörn skall inrättas en högskola
som framställs i denna motion och i motion A497 av Pär Granstedt m. fl. (c)
har hänvisats till utbildningsutskottet.
Utskottet har tidigare (se AU 1984/85:13 s. 121) framhållit att det är
viktigt att Stockholms läns speciella förutsättningar som huvudregion och
centrum för verksamheter inom administration, forskning och utbildning
tillvaratas och används på ett sätt som främjar näringslivets utveckling inte
bara i länet utan också i hela riket. Detta torde vara en oomstridd uppfattning,
och den har stöd i de föreliggande motionerna från skilda riksdagspartier.
Som ovan redovisats har motion A498 av Olof Johansson m.fl. (c) ett
yrkande som är fristående från de övriga motionerna i det att den tar upp
den snabba befolkningsökningen i Stockholmsregionen som ett regionalpolitisk!
problem. Det är självfallet bekymmersamt från sådana utgångspunkter
att en enda region får en befolkningsökning som är lika stor som
befolkningsökningen i hela riket. Fortsätter utvecklingen på detta sätt blir
den också snabbt ett bekymmer för regionen själv med den press det sätter
på bostadsbyggande, kommunikationer och annan samhällelig service.
Det recept motionärerna skriver ut för att i stort komma till rätta med
problemen i Stockholmsregionen är en effektiv regionalpolitik innefattande
en resursfördelning som främjar regional balans och en harmonisk
utveckling jämfört med landet i övrigt. En balanserad regional utveckling
är ett allmänt omfattat mål för regionalpolitiken som gäller storstäder i lika
hög grad som landet i dess helhet. Avgörande blir då vilket innehåll man
vill ge politiken med en sådan målsättning som grund. Därmed är man
tillbaka till de övergripande frågorna om regionalpolitikens mål och medel
som inledningsvis i detta betänkande tagits upp till diskussion och där just
frågan om de senaste årens flyttningsrörelser ingående behandlats. Utskottet
har inte anledning att i nu förevarande sammanhang inta någon annan
ståndpunkt än tidigare redovisats och anser följaktligen att det inte är
motiverat att föreslå riksdagen att ta något initiativ med anledning av
motion A498 i den förevarande delen.
De andra här aktuella motionsyrkandena har sin utgångspunkt i förhållandet
att arbetsplatser men också utbildning i Stockholms län är starkt
koncentrerade till storstadskärnan. Detaljerade förslag läggs fram i motionerna
för en bättre inomregional balans. Förslagen avses gynna särskilt
den södra länsdelen. Den obalans som länge funnits mellan norr och söder
tenderar att förstärkas. Med hänsyn härtill driver länsstyrelsen tillsammans
med utvecklingsfonden samt landstinget och de berörda kommunerna
det s. k. Södertörnsprojektet, vari bl. a. ingår utbildningslokaliseringar.
Även andra projekt ingår i den pågående planeringen hos landsting och
kommuner, exempelvis det centrum för bioteknik vid Huddinge sjukhus
som nämns i ett par av motionerna. Enligt utskottets mening måste det i
Stockholms län finnas särskilt goda förutsättningar att överlåta på de 87
regionala och lokala myndigheterna att klara upp sådana obalansproblem
som påtalats i motionerna.
När det gäller statens egen medverkan i dess egenskap av betydande
arbetsgivare i regionen har i motion A498 (c) föreslagits att man skall
använda hyreskostnaderna som styrmedel för att få till stånd en bättre
fördelning av statliga arbetsplatser mellan regionens olika delar. Det har
länge funnits en strävan att få en omfördelning av de till Stockholm/Solna
koncentrerade statliga arbetsplatserna antingen till dessa kommuners mer
perifera delar eller till förortskommunerna, och den går hand i hand med
statens eget intresse av att pressa sina lokalkostnader. Omflyttningar av
myndigheter och institutioner har också skett i viss omfattning. Ett sådant
resultat kan uppnås med olika tekniska lösningar. Mot en decentralisering
på det sätt som det här är fråga om har å andra sidan hävdats att man på
sådana statliga myndigheter som skall ha täta kontakter med landets olika
delar kan ställa kravet att de skall vara lätta att nå för tillresande besökare.
Det var av det skälet som utskottet förra året (AU 1984/85: 14) avvisade
tanken att den nya centrala AMU-myndigheten skulle förläggas till Tyresö
och i stället föreslog att myndigheten skulle få en mer central lokalisering i
Stockholmsregionen. Detta blev också riksdagens beslut.
Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet motionerna
A455, A492, A497, A498 och A500, i förekommande fall i nu redovisade
delar.
I Södermanlands län skedde en viss befolkningsökning under 1970-talet.
Den vändes under 1980-talet i stagnation. Detta är en utveckling som
kännetecknar flera av de syd- och mellansvenska län som behandlas i det
följande. Starkast är den befolkningsmässiga tillbakagången i länets största
kommun. Eskilstuna, medan Nyköping och Strängnäs redovisar ökade
invånarantal. Arbetslösheten låg under 1980-talets första år över genomsnittet
för riket, men under år 1985 förbättrades situationen så att arbetslösheten
nu ligger i paritet med eller t.o.m. något under genomsnittet.
Detta gäller dock inte om Eskilstuna som även i detta avseende har en mer
negativ situation.
En motion om åtgärder i länet har behandlats i avsnittet om lokalisering
av statlig verksamhet.
Gotlands befolkning ökade under 1970-talet liksom under 1980-talets
första år. Under år 1985 skedde en minskning med ett knappt hundratal
personer. Arbetslösheten som i slutet av 1970-talet var låg har stigit sakta
under 1980-talet och är numera i jämnhöjd med genomsnittet för i riket.
Gunhild Bolander (c) anför i motion 1985/86: A478 att den tidigare positiva
utvecklingen när det gäller befolkning och sysselsättning på Gotland
har brutits under 1980-talet. Arbetslösheten har stigit, och för första gången
sedan år 1972 inträffade år 1985 en befolkningsminskning. Denna negativa
utveckling är enligt motionären ett resultat av den förda politiken.
Regeringen bör därför ges till känna vad som i motionen anförs om regionalpolitikens
betydelse för Gotland, däribland att länet i en rapport av
statens industriverk sägs kräva särbehandling, att norra och södra delarna
förs till stödområde B samt att goda kommunikationer med fastlandet är
nödvändiga. Slutligen ifrågasätter motionären om inte regionalpolitiken
borde handläggas inom regeringen av ett särskilt statsråd.
AU 1985/86: 13
88
Den tidigare förhållandevis gynnsamma utvecklingen på Gotland förefaller
ha stagnerat trots de senaste årens högkonjunktur, och det finns anledning
att uppmärksamt följa den fortsatta utvecklingen. Mot den bakgrunden
är det tillfredsställande att, som motionären noterat, industriverket har
utarbetat en rapport om det gotländska näringslivet. Denna överlämnades i
slutet av förra året till regeringen. De problem motionären pekat på har
därmed aktualiserats hos regeringen, som får förutsättas ta de initiativ
rapporten ger anledning till. Stödet till färjetrafiken, som också berörs i
motionen, har underställts riksdagen för ny prövning genom proposition
1985/86:105, som är under behandling i trafikutskottet. Med hänsyn till det
anförda och då den av motionären väckta frågan om ärendefördelningen
inom regeringen är en sak som det ankommer på regeringen själv att
bestämma kan det inte anses vara påkallat för riksdagen att göra ett särskilt
tillkännagivande till regeringen såsom begärs i motionen. Denna avstyrks
för den skull av utskottet.
Sydöstra Sverige
Under denna rubrik behandlas Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Blekinge
län.
Jönköpings län har haft en dämpad befolkningsutveckling. Av en folkökning
med 5000 personer under 1970-talet har länet under första hälften
av 1980-talet förlorat ca 2000 personer. Eftersom länet har ett visst födelseöverskott
är det enbart fråga om flyttningsförluster. Arbetslösheten i
länet är som regel något under riksgenomsnittet — i vintras en halv procentenhet
lägre. Bilden är dock splittrad. Tranås har sedan flera år en
arbetslöshet väsentligt över riksgenomsnittet. Däremot är arbetslösheten
låg i den västra länsdelen (Värnamo, Vaggeryd och Gislaved), och Gnosjö
är den kommun som har den lägsta arbetslösheten i hela landet.
Kronobergs län hade liksom Jönköpings län under 1970-talet en befolkningstillväxt
som planade ut under 1980-talet och under 1985 vändes till
flyttningsförlust. Arbetslösheten ligger under riksgenomsnittet med undantag
för Markaryds kommun. I Uppvidinge kommun, som åren 1979-1982
tillhörde stödområdet, har den tidigare höga arbetslösheten gått ned väsentligt
och låg i vintras betydligt under riksgenomsnittet.
Befolkningsutvecklingen i Kalmar län kännetecknas av stagnation under
den femtonårsperiod som här redovisas. År 1970 uppgick antalet invånare
till ca 240000. Vid utgången av år 1985 hade invånarantalet efter en
befolkningsminskning med drygt 1 000 personer det året sjunkit till 238000.
Arbetslösheten motsvarar det senaste året riksgenomsnittet efter att under
1980-talets första år ha varit något högre. Mest utsatt är Högsby kommun
och därnäst Oskarshamn. Kalmar och Emmaboda kommuner samt Öland
har däremot en gynnsammare sysselsättningssituation.
Blekinge län har sedan mitten av 1970-talet en vikande befolkningsutveckling
- år 1975 uppgick antalet invånare till 155000, år 1985 till 151000.
Befolkningsminskningen sistnämnda år uppgick till 700 personer. Arbetslösheten
är nästan en procentenhet högre än riksgenomsnittet och högst i
södra Sverige. Karlshamn är den kommun som är mest drabbad.
AU 1985/86:13
89
Utvecklingen i sydöstra Sverige behandlas övergripande av Anders G
Högmark (m) och Erik Hovhammar (m) i motion 1985/86: A447. Motionärerna
pekar på behovet av en hög servicenivå på alla områden och framhåller
särskilt betydelsen av teknisk utbildning och utveckling av teknisk
kompetens i denna del av landet. De anser också att kommunikationsfrågorna
i vid bemärkelse bör uppmärksammas. Avslutningsvis anförs i motionen
att det för att förhindra en utveckling mot ökade regionala obalanser
är av stor vikt att statsmakterna på skilda områden beaktar de långsiktiga
rumsliga effekterna av den samlade politiken. Regeringspolitikens bidrag
och subventioner sägs aldrig kunna uppväga bristerna i en politik som
saknar ett regionalt helhetsperspektiv för en landsända som sydöstra Sverige.
Motionärerna yrkar att vad de anfört om ett regionalt helhetsperspektiv
till gagn för sydöstra Sveriges utveckling skall ges regeringen till känna.
Motion 1985/86: A484 av Kersti Johansson (c) och Rune Backlund (c)
gäller Jönköpings län med tonvikten lagd vid problemen i den östra länsdelen,
dvs. Tranås, Aneby, Eksjö, Nässjö, Vetlanda och Sävsjö kommuner.
Motionärerna anser att länet inte längre har någon exklusiv ställning bland
länen i riket, utan liksom på många håll i landet finns problem med
näringslivets omvandling och med den inomregionala balansen. De föreslår
en uppräkning av länsanslaget med 2,0 milj. kr. (innevarande budgetår
har länet tilldelats 5,5 milj. kr.) och en vidgning av ramen för kreditgarantier
med 1 milj. kr. Vidare förordas en ny inriktning av jordbrukspolitiken
som hindrar att jordbruksföretag med småskalig, konsumentvänlig produktion
slås ut samt lokalisering till länet av planerade forsknings- och utvecklingsprojekt
inom jord- och skogsbruk. Slutligen yrkas att riksdagen skall
besluta inrätta dels en tjänst på länsstyrelsen för landsbygdsutveckling,
dels en tjänst som forskarassistent på lantbruksuniversitetet.
Rune Gustafsson m. fl. (c) yrkar i motion 1985/86: A432 att regeringen
skall ges till känna behovet av aktiva regionalpolitiska insatser i Kronobergs
län. Som sådana anges i motionen en rejäl ökning av länets andel av
länsanslaget och en förläggning av skogsforskning till Växjö med inriktning
på de särskilda problemen för skogsproduktionen i södra Sverige. Vidare
understryks landsbygdsutvecklingens betydelse för länet.
En höjning av anslaget till Kronobergs län begärs även av Kjell Niisson
m. fl. (s) i motion 1985/86: A426. Motionärerna föreslår att länet tilldelas ett
belopp av 10 milj. kr. (innevarande budgetår är anvisat 5 milj. kr.).
Olika åtgärder till stöd för utvecklingen i Kalmar län föreslås i tre
motioner, 1985/86: A401, 1985/86: A412 och 1985/86: A486, samtliga avgivna
av Agne Hansson (c) och Gösta Andersson (c). En fjärde motion,
1985/86: A406, av samma motionärer har redovisats i avsnittet om lokalisering
av statlig verksamhet. Vad motionärerna särskilt skjuter fram som
motiv för sina förslag är den enligt deras mening mycket allvarliga och
snabbt accelererande avfolkningen av länet.
De åtgärder som föreslås i motion A401 är att arbetsgivare i länet som
anställer ungdomar under 25 år skall kunna få bidrag med belopp som
motsvarar det flyttningsbidrag som annars skulle ha beviljats ungdomarna
vid utflyttning till anställningar i andra län. Vidare förordas sänkta arbetsgivaravgifter
och kraftfulla industripolitiska satsningar. Motionärerna häv
-
AU 1985/86: 13
90
dar att utvecklingen i Kalmar län har påfallande likheter med de värst
drabbade Norrlandslänen och Bergslagen men de industripolitiska satsningarna
i Kalmar län är betydligt blygsammare. Slutligen förordas enklare
regler i lagstiftningen om anställningsskydd och utökad lärlingsutbildning i
länet.
I motion A412 begärs att företagens investeringsfonder skall tillåtas
arbeta mera fritt i länet och i motion A486 att länets tilldelning av medel
från länsanslaget skall ökas från 6,0 till 7,8 milj. kr. i enlighet med länsstyrelsens
anslagsäskande. Det sistnämnda förslaget framställs under förutsättning
av bifall till centerpartiets i det följande redovisade förslag att
länsanslaget skall höjas från 488 till 750 milj. kr.
Blekinge län behandlas i fyra motioner.
Lennart Alsén (fp) och Hadar Cars (fp) hemställer i motion 1985/
86: A413 att regeringen skall få i uppdrag att tillsammans med kommuner
och näringsliv upprätta ett Blekingepaket. Detta skall syfta till att stimulera
näringslivet, stoppa utflyttningen och återge länet möjligheter att utvecklas.
Motionärerna pekar särskilt på behovet att förbättra vägnätet och
järnvägsförbindelserna och på att det är önskvärt med ökade möjligheter
till högre utbildning inom länet.
Karl-Gösta Svenson (m) anser i motion 1985/86: A419 att försök bör
göras i Blekinge med s.k. lärlingslöner vid nyanställning av ungdomar.
Vidare förordas att regeringen lägger fram förslag om frisläpp av investeringsfonder
och allmän investeringsreserv för tiden 1 april 1986-30 juni
1988 med en till länsstyrelsen i länet decentraliserad tillståndsgivning.
Därjämte förordar motionären att det under samma tid öppnas möjlighet
för företagen till skattemässiga direktavskrivningar för nya investeringar.
Jörn Svensson (vpk) och Bertil Måbrink (vpk) hemställer i motion 1985/
86: A453 att riksdagen skall uttala sig för en regionalpolitisk satsning i
Blekinge. Motionärerna anger olika åtgärder som enligt deras mening
skulle kunna vara en del i denna satsning. De nämner bl. a. utlokalisering
av civil statlig verksamhet, förbättrad järnvägstrafik på person- och godssidan,
anläggande av ett fmpappersbruk i Mörrum och fortsatt tillverkning
av vindkraftverk vid Karlskronavarvet. Vidare pekar motionärerna på
behovet av ett nytt bräckvattenlaboratorium i Karlskrona och förläggning
till länet av ytterligare fiskberedningsindustri. För att underlätta turism bör
de stora militära skyddsområdena inskränkas. Slutligen framhålls behovet
av att en högskola eller en högskolefilial förläggs till länet.
Yvonne Sandberg-Fries m. fl. (s) föreslår i motion 1985/86: A469 följande
åtgärder. För samordning av de insatser som är behövliga bör regeringen
tillsätta en sysselsättningsdelegation för länet. Regionalpolitiskt stöd som
utgår i stödområde C bör få beviljas i Olofströms kommun även budgetåret
1986/87. En generös tillämpning av de regionalpolitiska stödbestämmelserna
bör liksom tidigare gälla de övriga kommunerna i länet. Åtgärder bör
vidtagas från regeringens sida som stimulerar en ökad verksamhet och
sysselsättning vid koncernföretagen i länet. Riksdagen bör uttala att regionalpolitiska
medel skall avsättas för att köpa högskoleutbildning förlagd till
Blekinge. Dessutom bör riksdagen göra ett uttalande om att särskild hänsyn
skall tas till Blekinges besvärliga situation när förslag läggs fram om ett
nytt system för skatteutjämning.
AU 1985/86: 13
91
De särskilda problemen med befolkningsutveckling och sysselsättning i
sydöstra Sverige har under lång tid varit kända för statsmakterna. I början
av 1970-talet gjordes de första uttalandena om att denna del av landet
borde prioriteras vid decentralisering av statlig verksamhet. Problemens
svårighetsgrad erkändes senare på nytt på det sättet att vissa kommuner i
Kronobergs och Kalmar län under några år införlivades med stödområdet.
I början av 1980-talet uttalade riksdagen på förslag av utskottet att Olofströms
kommun i Blekinge i fråga om lokaliseringsstöd skulle behandlas
som om kommunen vore placerad i stödområde 4 (numera stödområde C).
Övriga kommuner i länet skulle i stödhänseende behandlas generöst. Giltigheten
av dessa uttalanden har successivt bekräftats. Förra året fastslogs
att östra Småland och Blekinge därutöver skulle prioriteras regionalpolitiskt
så till vida att centralt stöd skulle kunna lämnas till teknikspridningsprojekt.
Utskottet har i det inledande avsnittet av detta betänkande fäst uppmärksamheten
på det paradoxala och samtidigt bekymmersamma förhållandet
att den högkonjunktur vi nu befinner oss i visserligen har lett till en
förbättrad sysselsättning i länen men trots det har flyttningsrörelserna ökat
mycket kraftigt. Detta gäller även länen i sydöstra Sverige. Oaktat en
minskad arbetslöshet har, som nyss påpekats, Kalmar och Blekinge län
drabbats av kraftiga utflyttningar. Även Jönköpings och Kronobergs län
fick vidkännas befolkningsminskningar, låt vara i mindre grad. Statsmakternas
tidigare gjorda prioriteringar av sydöstra Sverige måste sålunda
bestå.
Detta gäller inte minst om Blekinge län som under den senaste tioårsperioden
har haft den relativt sett största befolkningsminskningen av alla län.
I samtliga kommuner fortsätter arbetslösheten att ligga över genomsnittet i
landet. Riksdagens tidigare uttalanden om en generös tillämpning av stödbestämmelserna
i fråga om ärenden som gäller kommunerna i länet bör
därför äga fortsatt giltighet. Över huvud taget förutsätter utskottet att
länsmyndigheterna i sina strävanden att på olika vägar förbättra situationen
i länet får ett verkningsfullt stöd av de resurser som centralt står till
berörda departements samt industriverkets och andra myndigheters förfogande.
När utskottet nu särskilt uppehållit sig vid Blekinge län innebär det inte
en underskattning av problemen i de andra länen i sydöstra Sverige. Deras
problem måste även i fortsättningen uppmärksammas av statsmakterna
och centrala myndigheter. Det gäller bl. a. Kalmar län där särskilt de norra
delarna har uppenbara svårigheter.
Utan att härutöver gå in på de olika komponenterna i motionärernas
åtgärdsprogram anser utskottet att de föreliggande motionerna om länen i
sydöstra Sverige får anses besvarade med vad utskottet ovan anfört.
Motionerna bör därmed lämnas utan annan åtgärd från riksdagens sida.
Älvsborgs och Skaraborgs län
Älvsborgs län hade under 1970-talet en ganska snabb befolkningsökning
som under 1980-talet har avstannat — en mindre ökning inträffade dock år
AU 1985/86: 13
92
1985. Utvecklingen har varit ojämn, med kraftiga ökningar för kommunerna
i Götaälvdalen medan kommuner som Borås och Bengtsfors har fått
vidkännas betydande befolkningsminskningar. Arbetsmarknadsläget har
förbättrats. Efter en övergenomsnittlig arbetslöshet i början av 1980-talet
ligger arbetslösheten nu en halv procentenhet under genomsnittet. Situationen
är dock ojämn även i detta hänseende. Dals-Ed och Åmål har en
arbetslöshet som överstiger riksgenomsnittet med en procentenhet, medan
särskilt Herrljunga och Tranemo redovisar påtagligt låga arbetslöshetstal.
Lennart Brunander (c) oroas i motion 1985/86: A417 över en negativ
befolkningsutveckling i Sjuhäradsbygden trots minskad arbetslöshet. I
syfte att avhjälpa problemen föreslår motionären riksdagsuttalanden om
tekopolitikens målsättning, stöd genom den offentliga upphandlingen och
ändrad jorbrukspolitik som bevarar den odlade jorden. Vidare förordas
sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag och avskaffande av löntagarfonderna.
Förslag läggs fram beträffande postens ortsadresser och bevarande
av äldre ortsnamn i fastighetsregistret. Slutligen yrkas att medel anvisas
dels för fortsatt byggande av riksväg 41 (Borås-Kinna), dels för att bevara
små skolenheter i glesbygderna. Ytterligare yrkanden i motionen behandlas
av andra utskott.
Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) och Marianne Andersson (c) begär i
motion 1985/86: A436 att länsanslaget till Älvsborgs län skall höjas till 20
milj. kr. med hänsyn till den enligt deras mening negativa utvecklingen i
Dalsland. Utrymme för anslagshöjningen kommer att finnas vid bifall till
den ökning av det samlade länsanslaget till 750 milj. kr. som begärts av
centerpartiet i partimotionen 1985/86: A405.
Sjuhäradsbygden drabbades hårt av strukturomvandlingskrisen inom
tekoindustrin. Det förefaller nu som om dessa problem till stor del är
övervunna för bygdens del. Det får i vart fall konstateras att arbetsmarknadssituationen
har successivt förbättrats under de senaste åren. De fem
kommunerna som traditionellt hänförs till Sjuhäradsbygden — Borås,
Mark, Svenljunga, Ulricehamn och Tranemo - hade i vintras en arbetslöshet
som understiger genomsnittet för riket, i några fall ganska betydligt.
Tranemo tillhör för övrigt de tre, fyra kommuner som har den lägsta
arbetslösheten i landet. Mot den angivna bakgrunden finner utskottet att
det inte är motiverat att föreslå någon åtgärd med anledning av motion
A417.
Riksdagen bör inte i detta liksom i de övriga fall då medelstilldelningen
från länsanslaget till de enskilda länen aktualiserats i motioner göra något
uttalande om anslagsgivningen, i all synnerhet om denna — såsom här är
fallet - knyts till en bestämd nivå på det samlade anslaget. Till den frågan
återkommer utskottet i det avslutande avsnittet om anslagen till Regional
utveckling under nästa budgetår. Med hänsyn härtill avstyrks motion
A436.
Skaraborgs län har genomgått en med Älvsborgs län likartad utveckling
i befolkningshänseende. Mullsjö och Habo kommuner är de kommuner
som ökat snabbast medan kommuner som Falköping, Karlsborg och Gullspång
har fått vidkännas befolkningsminskningar. Arbetslösheten är i stort
sett densamma som riksgenomsnittet. Bland kommunerna är det Töreboda
som under 1980-talet haft och fortfarande har den största arbetslösheten.
AU 1985/86:13
93
I fråga om Skaraborgs län föreslås i motion 1985/86: A411 av Gunilla AU 1985/86: 13
André (c) och Bengt Kindbom (c) att regeringen i ett tillkännagivande från
riksdagen skall uppmärksammas på vikten av att Otterbäckens lokaliseringsfördelar
för tung industri beaktas vid lokaliseringsområdet och övriga
kontakter med industrin.
Vidare föreslår Birgitta Johansson m. fl. (s) i motion 1985/86: A441 att
regeringen skall ges till känna vad som anförs i motionen om dels kvinnors
arbetsmarknad i Skaraborgs län, dels att länet bör utgöra försökslän för
samlade insatser för att stärka kvinnors ställning på arbetsmarknaden.
Den i motion A411 väckta frågan om Otterbäckens lokaliseringsfördelar
för tung industri får förutsättas bli beaktad vid lokaliseringssamrådet och
andra regeringskontakter med industrins företrädare utan särskilt påpekande
från riksdagens sida. Motionen avstyrks därför i denna del.
Som bakgrund till yrkandet i motion A441 om kvinnornas arbetsmarknadssituation
i Skaraborgs län kan tillfogas att regeringen i december 1984
uppdrog åt länsstyrelserna att redovisa program som stärker kvinnornas
ställning på arbetsmarknaden. Länsstyrelserna har därefter till regeringen
avgivit rapporter som för resp. län dels analyserar kvinnornas villkor i
arbetslivet och utbildningssystemet, dels innefattar de av regeringen begärda
handlingsprogrammen. Rapporterna övervägs för närvarande i
regeringskansliet som sålunda har tillgång till ett samlat material för bedömning
av vilka åtgärder som centralt bör initieras till stöd för regionala
strävanden att förbättra sysselsättningen för kvinnor. Med hänsyn härtill
är utskottet inte berett att föreslå någon åtgärd på grundval av motionen,
som följaktligen avstyrks.
Skånelänen
Kristianstads län fick efter en längre period med positiv befolkningsutveckling
en viss nedgång under år 1984 och stagnation under år 1985.
Skillnaderna inom länet är dock betydande med en positiv utveckling i
Kristianstadsregionen och den västligaste delen av länet. Kommunerna i
den mellersta delen av länet och på Österlen har under de senaste åren haft
en betydande befolkningsminskning. Länsstyrelsens prognoser för utvecklingen
under resten av 1980-talet tyder på en viss ökning av befolkningen
och också av sysselsättningen. Förvärvsfrekvenserna ligger under riksgenomsnittet
men länsstyrelsen förutser en positiv utveckling.
En regional satsning på Kristianstads län föreslås av Bengt Harding
Olsson (fp) och Margareta Mörck (fp) i motion 1985/86: A429. Motionärerna
menar att stora strukturförändringar pågår inom länets näringsliv samt
att arbetsmarknadssituationen är sämre än riksgenomsnittet för såväl ungdomar
som kvinnor. Ett skäl till oro utgör den stora livsmedelssektorn som
sysselsätter 14,9% av befolkningen mot 6,6% i riket. Mot denna bakgrund
menar motionärerna att det finns ett stort behov av ett offensivt utvecklingsarbete.
För att detta skall bli möjligt måste länet få en större andel av
anslaget för regional utveckling. I motionen läggs vidare fram förslag till
åtgärder som avser utveckling av näringslivet, turismen, utbildningen vid
högskolan i Kristianstad, kommunikationer m.m. Vidare föreslås att 94
Kristianstads län skall omfattas av ett försök med sammanhållen länsförvaltning
av det slag som pågår i Norrbottens län.
Malmöhus län hade under 1960-talet och böljan av 1970-talet en
mycket positiv befolkningsutveckling. Under slutet av 1970-talet hade
länet utflyttningsöverskott men fr. o. m. år 1982 har inflyttningen åter varit
större än utflyttningen. Trots den positiva befolkningsutvecklingen och en
viss ökning av sysselsättningen har länet problem på arbetsmarknaden.
Andelen kvarstående arbetssökande uppgick i februari 1986 till 3,3% av
befolkningen i åldrarna 16-64 år (riket 2,7%). Det betyder att Malmöhus
län tillsammans med Blekinge län visar upp de högsta värdena av länen i
södra Sverige.
Länsstyrelsens bedömning av utvecklingen under resten av 1980-talet
tyder på en i stort sett oförändrad befolkning år 1990.
Regeringen har i proposition 1985/86:125 om tilläggsbudget III lagt fram
förslag till åtgärder i Malmöregionen med anledning av avvecklingen av
den civila fartygsproduktionen vid Kockums AB. Dessa förslag och de
motioner som främst avser Malmöregionen behandlar utskottet i betänkandet
AU 1985/86:18. Detta gäller motionerna 1985/86: A402, 1985/86: A407
delvis, 1985/86: A421 och 1985/86: A456 från allmänna motionstiden.
Knut Wachtmeister m. fl. (m) vill i motion 1985/86: A407 ha arbetsmarknadspolitiska
insatser i Malmöhus län. Motionärerna anför att sysselsättningsläget
i Malmöhus län har kraftigt försämrats under det senaste årtiondet
och nu är ytterst allvarligt. I mitten av 1970-talet rådde i stort sett
balans mellan antalet arbetslösa och nyanmälda lediga platser. Nu är läget
helt annorlunda. 1985 gick det åtta arbetslösa på vaije ledig plats vilket är
dubbelt så många som i landet som helhet. Ett annat mått på den negativa
utvecklingen framgår vid en jämförelse mellan de jämförbara konjunkturåren
1980 och 1985. Under dessa fem år har antalet arbetslösa och sysselsatta
i beredskapsarbeten m.m. ökat med 72% i Malmöhus län, medan
motsvarande ökning för hela landet under samma period var 45 %.
De insatser som nämns i motionen för att direkt påverka sysselsättningens
omfattning rör främst Malmöregionen. Utskottet återkommer som
nyss nämnts till denna del i ett senare betänkande. I övrigt föreslås att en
sådan ändring skall göras av arbetsförmedlingslagen att AMS förmedlingsmonopol
avskaffas. Detta skulle vara ett sätt att få en effektivare arbetsförmedling
vilket den höga arbetslösheten aktualiserar.
Ulla Tillander m.fl. (c) framhåller i motion 1985/86: A418 att arbetsmarknadssituationen
i Malmöhus län är dyster och föreslår ett åtgärdsprogram
för länet. Det erinras om att länets andel av de arbetslösa i landet nu
ökat till 11 %, dvs. var nionde som står utanför den ordinarie arbetsmarknaden
bor i Malmöhus län. Motionärerna menar att huvudförutsättningen
för att länet skall få en gynnsam utveckling är en kraftfull satsning på
näringslivet med särskild inriktning på de mindre och medelstora företagen
och en arbetsmarknadspolitik som bl. a. underlättar för ungdomar att komma
in på arbetsmarknaden. Att de små och medelstora företagen ges goda
förutsättningar att arbeta är viktigt eftersom nya arbetstillfällen inom den
privata sektorn främst uppkommer i dessa företag. I övrigt föreslås en rad
åtgärder som rör utbildning och forskning, jordbruk och trädgårdsnäring,
AU 1985/86: 13
95
kommunikationer och naturvård. Dessa yrkanden har i huvudsak hänvi- AU 1985/86: 13
sats för beredning i andra utskott.
Regionalpolitiska åtgärder i Malmöhus län föreslås i motion 1985/
86: A461 av Hans Petersson i Röstånga m. fl. (fp). Motionärerna anser att
läget i länet är bekymmersamt och menar att det krävs extraordinära
insatser för att skapa en ny framtidstro. Det åtgärdsprogram som föreslås
för att uppnå detta omfattar
— försök med frivillig arbetsdelning i länet
— ett pilotprojekt med lägre ingångslöner för ungdom
— utbyggnad av forskning och utbildning
— insatser inom naturvården
— utbyggnad av kollektivtrafiken
— förbindelserna över Öresund.
Flera yrkanden i motionen har hänvisats till andra utskott.
En kartläggning av arbetsmarknaden i Malmöhus län, m.m. föreslås i
motion 1985/86: A495 av Kjell-Arne Welin (fp) och Margitta Edgren (fp).
Motionärerna menar att arbetsmarknaden i länet har genomgått en drastisk
försämring under 1980-talet. Minskningen inom varvsnäringen har bidragit
till detta. Insatserna för att skaffa ersättningsindustri har varit otillräckliga
och tillgängliga prognoser tyder på att arbetslösheten kommer att öka. Det
föreslås att en arbetsgrupp skall tillsättas för att se över hela arbetsmarknadssituationen
i Malmöhus län samt lämna förslag till åtgärdsprogram.
Två av de i sammanhanget aktuella motionerna tar upp förhållandena i
hela Skåne. Margit Gennser m.fl. (m) lämnar inledningsvis i motion
1985/86: A416 en beskrivning av utvecklingen på arbetsmarknaden i Skåne
efter andra världskriget och föreslår därefter åtgärder som syftar till en
förnyelse av näringslivet. I sammanfattning innebär dessa förslag
— ändrad förmögenhetsbeskattning
— utredning om nya realisationsvinstbeskattningsregler för aktier
— avskaffande av avdragsbegränsningen för underskottsavdrag
— utredning av kommanditbolagsbeskattning enligt norsk modell
— ändrade marginalskatter
— avveckling av den selektiva näringspolitiken
— förändringar av gällande valutareglering
— försöksverksamhet med fri arbetsförmedling i Skåne
— lokalkontor till STU i Malmö—Lund-regionen
— kommunala skattesänkningar.
Nils Erik Wååg m. fl. (s) kräver i motion 1985/86: A443 åtgärder för att
stärka arbetsmarknaden i Skåne. Motionärerna lämnar en genomgång av
utvecklingen inom olika näringsgrenar och hänvisar därvid till bl. a. åtgärdsförslag
som bereds inom andra utskott. Analysen berör
— tyngre verkstadsindustri varvid bl. a. pekas på behovet av en utvärdering
av de insatser som gjorts med anledning av Landskronavarvets
avveckling
— lättare mekanisk industri
— fmmekanisk industri varvid erinras om att flera företag i samband med
generationsväxling förvärvats av företag utanför landskapet och sedan
avvecklats 96
- jordbruk, trädgårdsnäring, fiske och livsmedelsindustri
— kemisk industri
- byggberoende industri
- stenindustri
— pappersindustri
— tekoindustri
Även Jörn Svensson (vpk) kräver i motion 1985/86: A456 ett åtgärdsprogram
för Skåne med särskild inriktning på Malmöregionen. Tre förutsättningar
för ett sådant program anges. För det första att nedrivningen av
viktiga offentliga verksamheter snarast upphör. För det andra att löntagarfonderna
får en annan självständigare och mer förnyad inriktning och för
det tredje att statsmakterna på olika sätt hjälper till att samordna och bana
väg för de regionala initiativen. Det framhålls att Malmöregionen är av för
stor betydelse för landet och dess kris för djup för att den centrala statsmakten
skall kunna undgå sitt ansvar.
Utskottet konstaterar att Skåne under senare år haft problem att upprätthålla
sysselsättningen framför allt i kommuner som drabbats av strukturförändringar
inom bl. a. varvsindustrin, tekoindustrin och byggnadsindustrin.
Både i Kristianstads och i Malmöhus län har emellertid industrin
inom vissa andra branscher haft en positiv utveckling under de senaste
åren.
Enligt utskottets uppfattning bör utarbetandet av åtgärd sprogram m. m.
för Skånelänen av det slag som tas upp i motionerna samt frågan om
inrättandet av speciella delegationer för att främja sysselsättningen ankomma
på länsstyrelserna. För detta arbete förfogar länsstyrelserna över medel
inom ramen för det regionala utvecklingsanslaget.
För att mildra verkningarna av strukturförändringarna inom varvsindustrin
i Malmöhus län har emellertid särskilda åtgärder vidtagits och nya
planeras. Effekterna av insatserna i Landskrona kommun följs nu upp av
bl. a. länsarbetsnämnden och länsstyrelsen. Utskottet förutsätter att man
därvid dokumenterar den fortsatta utvecklingen i Landskrona. Åtskilligt
arbete kvarstår för att motverka negativa effekter av nedläggningen av
Öresundsvarvet. Investmentbolaget - Landskrona Finans - har en betydelsefull
roll i arbetet med att finna ersättningsindustri till Landskrona.
När det gäller Malmöregionen har regeringen, med anledning av avvecklingen
av den civila fartygsproduktionen vid Kockums AB, i proposition
1985/86:125 bilagorna 5, 8 och 10 lagt fram förslag om åtgärder för sammanlagt
drygt 570 milj. kr. Dessa förslag kommer att behandlas i annat
sammanhang.
I de båda aktuella länen pågår ett omfattande utvecklingsarbete för att
främja utvecklingen inom näringslivet. Som exempel kan nämnas den
samverkan mellan forskning och näringsliv som resulterat i forskarbyn
IDEON i Lund vars verksamhet avses leda till industriell produktion som
kan förläggas inom länet. Liknande verksamhet bedrivs också av forskningsorganisationen
TEM med centra i Malmö och Sjöbo. Även på ett
antal orter i Kristianstads län pågår utvecklingsprojekt av olika slag, t. ex.
startandet av ett CAD/CAM-centrum i Hässleholm, med syfte att utveckla
företagen i länet. Vidare har startats projekt inom fiskhanteringsindustrin i
Simrishamn.
7 Riksdagen 1985186. 18 sami. Nr 13
Rättelse: S. lil under 109. efter Regionala utvecklingsinsatser
Tillkommer: m. m.
Under 113 näst sista raden. Står: sociala avgifter Rättat till: socialavgifter
AU 1985/86:13
97
Slutligen vill utskottet framhålla att det, trots vissa strukturproblem i
Skåne, finns anledning att bl. a. mot bakgrund av vad ovan anförts samt
möjligheten till regionalpolitiska insatser se relativt positivt på den långsiktiga
utvecklingen i dessa två län. I Skåne finns en rad faktorer som
underlättar utvecklingen. Där finns ett väl differentierat näringsliv, en lång
industriell tradition, tillgång till högskola och forskning samt en närhet till
den europeiska marknaden att bygga på. Utskottet vill i sammanhanget
peka på den stora betydelse som jordbruket och livsmedelsindustrin har
för de båda Skånelänens sysselsättning. Hela 17% av den brukade åkerarealen
i riket återfinns t. ex. i Skåne.
Med anledning av det anförda avstyrker utskottet aktuella delar av
motionerna A407, A416, A418, A443, A429, A456, A461 och A495.
Anslagsfrågor
Förra året ändrades anslagsgivningen till det regionalpolitiska stödet i
anslutning till de ändringar som då gjordes av stödformerna (se AU 1984/
85:13 s. 89-91). I fråga om de anslag som regeringen nu begär för nästa
budgetår föreslås inga nya omdispositioner eller ändrade utgiftsändamål.
Däremot påverkas anslagen vid bifall till de förut redovisade motionsförslagen
om ändrade eller omprioriterade stödformer. Detta kommer att
redovisas i den fortsatta framställningen.
Visst regionalpolitiskt stöd
1984/85 Utgift 303056512'
1985/86 Anslag 86000000
1986/87 Förslag 20000000
1 Avser det tidigare anslaget C 1. Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet.
Anslaget får endast användas för att betala ut lokaliseringsbidrag som
tidigare år beviljats av regeringen, AMS/SIND eller länsstyrelserna enligt
då gällande ordning.
I enlighet med regeringens förslag under punkt C 1. (s. 89—90) bör det
aktuella anslaget uppföras med 20 milj. kr.
Lokaliseringsbidrag m. in.
1984/85 Utgift 79899000' Reservation 184101OOO12
1985/86 Anslag 362000000
1986/87 Förslag 3620000003
1 Avser det tidigare anslaget C 2. Regionalpolitiskt stöd: Vissa lokaliseringsbidrag
m. m.
2 Varav obundet belopp per den 1 juli 1985 uppgick till 3,3 milj. kr.
3 Ytterligare 100 milj. kr. har anvisats på tilläggsbudget II (AU 1985/86:9).
AU 1985/86:13
98
Anslaget skall främst användas för att finansiera lokaliseringsbidrag som
beviljas av regeringen eller SIND. Dessutom bekostas offertstöd, lån till
privata regionala investmentbolag m. m.
Regeringen föreslår under punkt C 2. (s. 90-91) att riksdagen till Lokaliseringsbidrag
m. m. för budgetåret 1986/87 skall anvisa ett reservationsanslag
av 362000000 kr. Härav beräknas för offertstöd ett belopp om högst
40 milj. kr.
Alf Wennerfors m.fl. (m) har, som tidigare redovisats, i motion 1985/
86: A481 föreslagit att bl. a. lokaliseringsbidragen skall avskaffas och ersättas
med riskgarantilån. I enlighet härmed föreslår motionärerna att riksdagen
skall anvisa 200 milj. kr. under ett nytt reservationsanslag, benämnt
Riskgarantilån. Under det nu aktuella anslaget till Lokaliseringsbidrag
m. m. bör anvisas ett till 22 milj. kr. begränsat belopp för att infria redan
gjorda utfästelser om stöd, i den mån dessa inte täcks av reservationsmedel
på anslaget.
Folkpartiet yrkar i motion 1985/86: A473 att anslaget skall bestämmas till
322 milj. kr. Motionärerna har räknat bort de 40 milj. kr. som regeringen
tagit upp för offertstödet.
Utskottet har i det föregående avvisat såväl moderaternas förslag beträffande
riskgarantilånen som folkpartiets förslag att slopa offertstödet. Med
hänsyn härtill avstyrks även de båda partiernas följdförslag beträffande
medelsanvisningen. Propositionens beräkning av medelsbehovet godtas.
Anslaget till Lokaliseringsbidrag m. m. bör således föras upp med det
belopp regeringen har begärt.
Lokaliseringslån
1984/85 Utgift 267620200 Reservation 186 000 0001
1985/86 Anslag 300000000
1986/87 Förslag 300000000
1 Hela reservationen är bunden av tidigare lånebeslut.
Från anslaget bekostas lokaliseringslån oavsett om dessa beviljas av regeringen,
SIND eller länsstyrelserna.
Regeringen föreslår under punkt C 3. (s. 92) att riksdagen skall till
Lokaliseringslån för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av
300000000 kr.
Moderata samlingspartiet och folkpartiet yrkar i motionerna 1985/
86: A481 resp. 1985/86: A473 att regeringens anslagsframställning skall avslås.
Centerpartiet föreslår i motion 1985/86: A405 att förevarande reservationsanslag
skall ersättas av ett förslagsanslag om 1 000 kr. med uppgift att
täcka eventuella förluster genom det kreditgarantisystem som enligt centerpartiet
bör ersätta lokaliseringslånen.
I den föregående framställningen har utskottet avstyrkt de yrkanden
som framställts i motionerna A405, A473 och A481 om att avskaffa lokaliseringslånen
som stödform. Som en följd härav avstyrker utskottet även de
anslutande motionsyrkandena om anslagsgivningen. Regeringens förslag
till medelsanvisning tillstyrks.
AU 1985/86: 13
99
Rättelse: S. 110 102. Motionsnumret rättat till: A441
103. sista delen av rad 2 Rättat till: 1985/86: A429 yrkandena 1 — ’
Regionala utvecklingsinsatser m. m.
1984/85 Utgift 292759745 Reservation 3700242711
1985/86 Anslag 488000000
1986/87 Förslag 488000000
1 Varav obundet belopp per den 1 juli 1985 uppgick till 21 milj. kr.
Huvuddelen av anslaget får disponeras av länsstyrelserna för lokaliseringsbidrag/investeringsbidrag,
företagsutveckling, glesbygdsstöd och regional
projektverksamhet.
Av innevarande års anslag, 488 milj. kr., har till länsstyrelserna avsatts 457
milj. kr. Av återstoden, 31 milj. kr., står 15 milj. kr. till industridepartementets
och SIND:s förfogande för centrala konsult- och utredningsinsatser,
och 16 milj. kr. disponeras av departementet för teknik- och kunskapsspridning.
Medlen till länsstyrelserna har innevarande budgetår slutligt fördelats
enligt följande:
1. länsstyrelsen i Stockholms län | 6000000 |
2. länsstyrelsen i Uppsala län | 6000000 |
3. länsstyrelsen i Södermanlands län | 5500000 |
4. länsstyrelsen i Östergötlands län | 4500000 |
5. länsstyrelsen i Jönköpings län | 5500000 |
6. länsstyrelsen i Kronobergs län | 5000000 |
7. länsstyrelsen i Kalmar län | 6000000 |
8. länsstyrelsen i Gotlands län | 7500000 |
9. länsstyrelsen i Blekinge län | 8000000 |
10. länsstyrelsen i Kristianstads län | 2000000 |
11. länsstyrelsen i Malmöhus län | 3000000 |
12. länsstyrelsen i Hallands län | 2500000 |
13. länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län | 8000000 |
14. länsstyrelsen i Älvsborgs län | 10500000 |
15. länsstyrelsen i Skaraborgs län | 3000000 |
16. länsstyrelsen i Värmlands län | 35000000 |
17. länsstyrelsen i Örebro län | 14000000 |
18. länsstyrelsen i Västmanlands län | 17000000 |
19. länsstyrelsen i Kopparbergs län | 35000000 |
20. länsstyrelsen i Gävleborgs län | 34000000 |
21. länsstyrelsen i Västernorrlands län | 46000000 |
22. länsstyrelsen i Jämtlands län | 61000000 |
23. länsstyrelsen i Västerbottens län | 60000000 |
24. länsstyrelsen i Norrbottens län | 72000000 |
Regeringen föreslår under punkt C 4. (s. 93-94) att riksdagen till Regionala
utvecklingsinsatser m. m. för budgetåret 1986/87 skall anvisa ett reservationsanslag
av 488 000 000 kr.
Det föreslagna anslaget kommer att disponeras på i huvudsak oförändrat
sätt. Bl. a. skall liksom innevarande budgetår 31 milj. kr. avsättas för
centrala konsult- och utredningsinsatser m.m. Därutöver är det enligt
propositionen avsett att använda 10 milj. kr. av anslaget för särskilda
bidrag till de regionala utvecklingsfonderna i stödområdeslänen.
AU 1985/86:13
100
I motionerna 1985/86: A405 från centerpartiet, 1985/86: A450 från väns- AU 1985/86: 13
terpartiet kommunisterna, 1985/86: A473 från folkpartiet, 1985/86: A481
från moderata samlingspartiet samt 1985/86: A472 av Alf Svensson (c)
yrkas att anslaget uppförs med nedan angivna belopp:
Belopp i milj. kr.
Prop. A405 A450 A473 A481 A472
(c) (vpk) (fp) (m) (c)
488 750 780 588 550 628
Folkpartiet föreslår dessutom i sin motion att riksdagen skall begära att
regeringen i tilläggsbudget I i höst återkommer med en ny bedömning av
medelsbehovet under anslaget.
Den allmänna motiveringen för ett ökat anslag är att det stöd som
länsstyrelserna förmedlar visat sig ge goda effekter. Detta framhålls i
motionerna från moderata samlingspartiet, folkpartiet och centerpartiet.
Vänsterpartiet kommunisterna vill att länsanslaget skall tillföras de medel,
ca 300 milj. kr., som frigörs om nedsättningen av socialavgiften avskaffas i
enlighet med vpk:s förslag.
Motionärerna finansierar de föreslagna höjningarna av anslaget i förhållande
till regeringens förslag på olika vägar. Moderaterna gör det genom att
slopa lokaliseringsbidrag, lokaliseringslån och sysselsättningsstöd. Vänsterpartiet
kommunisterna vill, som nyss nämnts, avskaffa nedsättningen
av socialavgifter i Norrbottens län. Folkpartiet delfinansierar sin uppräkning
genom att ta bort offertstödet, och centerpartiet åsyftar en omfördelning
av medel från anslagen till arbetsmarknadspolitiska insatser.
Utskottet har avstyrkt motionsförslagen om ändrade stödformer i den
föregående framställningen och centerpartiets förslag i fråga om arbetsmarknadsanslagen
i AU 1985/86:11. Med fullföljande av dessa ställningstaganden
avstyrker utskottet även de ovan redovisade motionsförslagen
beträffande storleken på förevarande anslag. Den avvägning som ligger
bakom regeringens anslagsberäkning 488 milj. kr., bör kunna godtas. Det
ligger i sakens natur att detta liksom andra anslag kan behöva förstärkas
genom anslag på tilläggsbudget om detta motiveras av ändrade förhållanden.
Något initiativ från riksdagens sida i den delen är emellertid inte
påkallat i detta fall, och därför avstyrks folkpartiets förslag i motion A473
att regeringen skall åläggas att redovisa en förnyad anslagsbedömning i
höst.
I centerpartiets motion, A405, finns ett tilläggsyrkande som gäller anslagsfördelningen
på länsstyrelserna. Motionärerna menar att anslaget i
sin helhet skall delas ut till länsstyrelserna.
I motsats till motionärerna anser utskottet att regeringen och industriverket
liksom hittills skall ha medel till förfogande för åtgärder som griper
över flera län eller för försöksverksamheter med speciellt intresse. Ett
visst belopp bör i enlighet med propositionen avsättas som särskilt bidrag
till de regionala utvecklingsfonderna. Motionens yrkande om att anslaget i
sin helhet skall fördelas på länsstyrelserna avstyrks sålunda av utskottet.
101
Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i glesbygder AU 1985/86: 13
m. m.
1984/85 Utgift
1985/86 Anslag
1986/87 Förslag
1621612
1000
1000
Enligt förra årets regionalpolitiska beslut skall successivt byggas upp en
ram om 290 milj. kr. för statens engagemang i form av här aktuella kreditgarantier.
För innevarande budgetår fastställdes en engagemangsram om
52 milj. kr.
Utskottet tillstyrker regeringens under punkt C 5. (s. 94-95) framställda
förslag att ramen för kreditengagemangen nästa budgetår får vidgas till 100
milj. kr. och att anslaget på nytt uppförs med ett formellt belopp av 1000
kr.
Ersättning för nedsättning av socialavgifter
1984/85 Utgift 254658000
1985/86 Anslag 360000000
1986/87 Förslag 310000000
Anslaget används för att täcka avgiftsbortfallet till följd av nedsättningen i
Norrbottens län av socialavgifter och den allmänna löneavgiften.
Regeringen föreslår under punkt C 6. (s. 95-96) att riksdagen till Ersättning
för nedsättning av socialavgifter för budgetåret 1986/87 skall anvisa
ett förslagsanslag av 310000000 kr.
Alf Wennerfors m.fl. (m) föreslår i motion 1985/86: A481 ett anslag av
530 milj. kr. och Alf Svensson (c) i motion 1985/86: A472 ett anslag av 460
milj. kr. Vänsterpartiet kommunisterna motsätter sig å andra sidan att
medel anvisas för ändamålet och yrkar i motion 1985/86: A465 att regeringens
anslagsframställning på denna punkt skall avslås.
Motionsyrkandena går tillbaka på de förut redovisade förslagen att vidga
resp. slopa nedsättningen av socialavgifter som regionalpolitisk stödform.
Utskottet har inte biträtt dessa förslag och avstyrker i enlighet härmed
även motionernas följdförslag beträffande det föreliggande anslaget. Medelsberäkningen
i propositionen lämnas utan erinran. Medel bör alltså
anvisas med det belopp regeringen har föreslagit.
Sysselsättningsstöd
1985/86 Anslag 120000000
1986/87 Förslag 120000000
Fr.o.m. innevarande budgetår anvisas medlen till sysselsättningsstödet
under ett särskilt anslag. Detta bekostar även det särskilda bidrag till
arbetsgivaravgifter som utgår jämsides med nedsättningen av socialavgifter
i Norrbottens län. 102
Regeringen föreslår under punkt C 7. (s. 96) att riksdagen skall till
Sysselsättningsstöd för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av
120000000 kr.
I motion 1985/86: A481 av Alf Wennerfors m.fl. (m) yrkas att regeringens
anslagsframställning skall avslås i enlighet med förslaget i samma
motion att sysselsättningsstödet skall upphöra.
Eftersom sysselsättningsstödet enligt utskottets mening bör vara kvar
som stödform avstyrks motionens avslagsyrkande. Regeringens framställning
om anslag för de aktuella ändamålen bör av riksdagen kunna bifallas.
Expertgruppen för forskning om regional utveckling
1985/86 Anslag 4 300000
1986/87 Förslag 4300000
Regeringen föreslår under punkt C 8. (s. 97) att riksdagen skall till Expertgruppen
för forskning om regional utveckling (ERU) för budgetåret 1986/
87 anvisa ett reservationsanslag av 4 300000 kr.
Centerpartiet föreslår i motion 1985/86: A405 att kostnaderna för ERU:s
verksamhet i fortsättningen skall belasta anslaget till Utredningsverksamhet
m. m. under littera A på industridepartementets huvudtitel.
ERU Fick ett eget anslag fr. o. m. innevarande budgetår. Tidigare bekostades
dess verksamhet från en särskild anslagspost under industridepartementets
kommittéanslag. Utskottet har inte av motionen kunnat övertygas
om att man bör gå tillbaka till det tidigare finansieringssättet. Med avstyrkande
av motion A405 i denna del tillstyrker utskottet regeringens begäran
om anslag till ERU.
Hemställan
Utskottet hemställer
Mål och riktlinjer m.m.
1. beträffande mål och riktlinjer för regionalpolitiken
att riksdagen avslår motionerna 1985/86: A405 yrkande 1 i motsvarande
del, 1985/86: A473 yrkande 1 i motsvarande del och 1985/
86: A481 yrkande 1 i motsvarande del,
2. beträffande den regionala problembilden
att riksdagen avslår motionerna 1985/86: A405 yrkande 1 i motsvarande
del, 1985/86: A450 yrkande 2 i motsvarande del, 1985/86: A481
yrkande 1 i motsvarande del och 1985/86:421 yrkande 1,
3. beträffande ny utredning om regionalpolitiken
att riksdagen avslår motionerna 1985/86: A405 yrkande 7 och 1985/
86: A477 yrkande 2,
4. beträffande regionalpolitisk kommission
att riksdagen avslår motionerna 1985/86: A410, 1985/86: A427 i motsvarande
del och 1985/86: A491,
AU 1985/86: 13
res. (c)
res. (c)
res. (m)
res. vpk)
res. (c)
res. (m)
res. (m, fp, c)
res. (vpk)
103
AU 1985/86: 13
5. beträffande utredning om koncentrationen till vissa orter
res. (vpk)
att riksdagen avslår motion 1985/86: A451,
6. beträffande samordning av regionalpolitiken på central nivå
res. (c)
att riksdagen avslår motion 1985/86: A405 yrkande 2,
7. beträffande televerket och de regionalpolitiska målen
res.(c)
att riksdagen avslår motionerna 1985/86: A472 yrkande 2 och 1985/
86: A477 yrkande 7,
8. beträffande decentralisering genom datateknik
att riksdagen avslår motion 1985/86: A268,
9. beträffande befrielse från slaktdjursavgifter
att riksdagen avslår motion 1985/86: A477 yrkande 13,
Lokalisering av statlig verksamhet
10. beträffande fortsatt omlokalisering av statlig verksamhet res. (c)
att riksdagen avslår motionerna 1985/86: A405 yrkandena 3 och 4, res. (m)
11. beträffande lokalisering av statlig verksamhet till Kalmar län
att riksdagen avslår motion 1985/86: A406 yrkande 1,
12. beträffande lokalisering av statlig verksamhet till Sjuhäradsbygden
att
riksdagen avslår motion 1985/86: A417 yrkande 6,
13. beträffande lokalisering av statlig verksamhet till sydöstra
Sverige
att riksdagen avslår motion 1985/86: A469 yrkande 4,
14. beträffande lokalisering av statlig verksamhet till Värmland
att riksdagen avslår motion 1985/86: A487 yrkande 3,
15. beträffande lokalisering av statlig verksamhet till Västernorrlands
län
att riksdagen avslår motion 1985/86: A474 yrkandena 1 och 2,
16. beträffande lokalisering av statlig verksamhet till Södermanlands
län
att riksdagen avslår motion 1985/86: A430,
17. beträffande statlig verksamhet inom Uppsala län
att riksdagen avslår motion 1985/86: A425,
18. beträffande flyttning av ytterligare delar av statistiska cen- res. (fp)
tralbyrån
att riksdagen avslår motion 1985/86: A446 yrkande 1,
19. beträffande flyttning av ERU:s kansli från Stockholm
att riksdagen avslår motion 1985/86: A483,
Utvecklingen i vissa regiontyper
20. beträffande arbetsmarknadspolitiska åtgärder för långtidsar- res. (c)
betslösa i storstadsområdena
att riksdagen avslår motion 1985/86: A405 yrkande 20,
21. beträffande befolkningsmål för länen res. (c)
att riksdagen avslår motion 1985/86: A405 yrkandena 5 och 6, 104
1985/86: A420, 1985/86: A435 och 1985/86: A496,
res.(fp)
22. beträffande beaktande av stödområdesgränserna vid regionalpolitiska
insatser
att riksdagen avslår motion 1985/86: A477 yrkande 1,
23. beträffande utvecklingsprogram för landsbygden
att riksdagen avslår motionerna 1985/86: A405 yrkande 10. 1985/
86: A438 och 1985/86: A470,
Regionalpolitiskt stöd m.m.
24. beträffande de regionalpoltiska medlens allmänna utformning
att
riksdagen avslår motionerna 1985/86: A473 yrkande 1 i motsvarande
del och 1985/86: A481 yrkande 2,
25. beträffande språkbruket i regionalpolitiken
att riksdagen avslår motion 1985/86: A493 yrkande 13,
26. beträffande differentierad statsskatt som regionalpolitiskt
medel
att riksdagen avslår motionerna 1985/86: A460 yrkande 5, 1985/
86: A464, 1985/86: A468 och 1985/86 A477 yrkande 4,
27. beträffande avsättning till riskkapital i stödområde A
att riksdagen avslår motion 1985/86: A477 yrkande 6,
28. beträffande lokaliseringssamrådet
att riksdagen avslår motion 1985/86: A481 yrkande 7,
29. beträffande ett system med riskgarantilån
att riksdagen avslår motion 1985/86: A481 yrkandena 5 och 6,
30. beträffande kreditgaranti i stället för lokaliseringslån
att riksdagen avslår motionerna 1985/86: A405 yrkandena 11 och 12 i
motsvarande del samt 1985/86: A473 yrkande 5,
31. beträffande avskaffande av offertstödet
att riksdagen avslår motion 1985/86: A473 yrkande 13,
32. beträffande stöd till kommunala industrilokaler
att riksdagen avslår motion 1985/86: A412 yrkande 2,
33. beträffande stöd till fiskefrämjande åtgärder
att riksdagen avslår motion 1985/86: A471,
34. beträffande stöd till produktutveckling och marknadsföring
att riksdagen avslår motion 1985/86: A493 yrkande 8,
35. beträffande rekrytering av kvinnlig arbetskraft
att riksdagen avslår motion 1985/86: A608 yrkande 2,
Nedsättning av företagens socialavgifter
36. beträffande slopande av nedsättning av socialavgifter i Norrbotten
att
riksdagen avslår motion 1985/86: A465 yrkande 2,
37. beträffande geografisk och branschmässig avgränsning vid
nedsättning av socialavgifter
att riksdagen avslår motionerna 1985/86: A405 yrkandena 17 och 18,
1985/86: A437, 1985/86: A467 yrkande 4, 1985/86: A472 yrkande 1 i
motsvarande del, 1985/86: A477 yrkande 5, 1985/86: A480 yrkande 3,
1985/86: A481 yrkande 3 och 1985/86: A487 yrkande 2,
AU 1985/86:13
res. (c)
res. (m)
res. (m)
res.(fp)
res. (m)
res. (m)
res. (vpk)
res. (m)
res.(fp, c)
res. (m)
res. (fp)
res. (m)
res. (vpk)
res. (m)
res. (m)
res. (c)
AU 1985/86: 13
38. beträffande översyn för mer omfattande differentiering av res. (fp)
socialavgifterna res. (m)
att riksdagen avslår motion 1985/86: A473 yrkande 2,
Insatser i glesbygd
39. beträffande glesbygdsstödets effekter
att riksdagen avslår motion 1985/86: A481 yrkande 4,
40. beträffande organiserad diskussion rörande glesbygdspolitikens
mål och utformning
att riksdagen avslår motion 1985/86: A450 yrkande 2,
41. beträffande fortsatt offensiv utvecklingsinriktad politik för
glesbygden
att riksdagen avslår motion 1985/86: A459,
42. beträffande utveckling av hushållningssällskapens Gårdenprojekt
m.m.
att riksdagen avslår motion 1985/86: A489,
43. beträffande inrättande av permanenta lokalrådgivartjänster
att riksdagen avslår motion 1985/86: A490,
44. beträffande högsta belopp för avskrivningslån
att riksdagen avslår motionerna 1985/86: A405 yrkande 14 och 1985/
86: A473 yrkandena 9 och 10,
45. beträffande högsta belopp för IKS-bidrag
att riksdagen avslår motionerna 1985/86: A405 yrkande 15 i motsvarande
del och 1985/86: A473 yrkande 11,
46. beträffande äldre arbetslösas företrädesrätt till IKS
att riksdagen av avslår motion 1985/86: A405 yrkande 15 i motsvarande
del,
Stödområdesindelningen
47. beträffande inplacering av Bräcke kommun i stödområde
att riksdagen avslår motionerna 1985/86: A444 och 1985/86: A477
yrkande 3,
48. beträffande inplacering av Sandvikens kommun i stödområde
att riksdagen avslår motionerna 1985/86: A479 i motsvarande del,
1985/86: A493 yrkande 7 i motsvarande del och 1985/86:472 yrkande
2 i motsvarande del,
49. beträffande inplacering av Bollnäs kommun i stödområde
att riksdagen avslår motionerna 1985/86: A479 i motsvarande del och
1985/86: A493 yrkande 7 i motsvarande del,
50. beträffande inplacering av Ockelbo kommun i stödområde
att riksdagen avslår motion 1985/86: A493 yrkande 7 i motsvarande
del,
51. beträffande inplacering av Söderhamns kommun i stödområde
att
riksdagen avslår motion 1985/86: A493 yrkande 7 i motsvarande
del, 106
res. (vpk)
res. (fp, c)
res. (fp, c)
res. (c)
52. beträffande inplacering av Hudiksvalls kommun i stödområde AU 1985/86:13
att riksdagen avslår motion 1985/86: A479 i motsvarande del,
53. beträffande inplacering i stödområde av Hällefors kommun res. (vpk)
att riksdagen avslår moton 1985/86:467 yrkande 3 i motsvarande
del,
54. beträffande inplacering i stödområde av Ljusnarsbergs kom- res. (vpk)
mun
att riksdagen avslår motion 1985/86:467 yrkande 3 i motsvarande
del,
55. beträffande inplacering i stödområde av Borlänge kommun
att riksdagen avslår motion 1985/86: A448 i motsvarande del,
56. beträffande inplacering i stödområde av Gagnefs kommun res. (vpk)
att riksdagen avslår motionerna 1985/86: A434 och 1985/86:480 yrkande
4 i motsvarande del,
57. beträffande inplacering i stödområde av Hedemora kommun res. (vpk)
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:460, 1985/86:461, 1985/
86:472 yrkande 2 i motsvarande del och 1985/86:480 yrkande 4 i
motsvarande del,
58. beträffande inplacering i stödområde av Avesta, Smedjebackens
och Ludvika kommuner
att riksdagen avslår motion 1985/86:480 yrkande 3,
59. beträffande inplacering i stödområde av Hallstahammars res. (vpk)
kommun
att riksdagen avslår motionerna 1985/86: A409 yrkande 1, 1985/
86: A445 yrkande 2 och 1985/86:472 yrkande 2 i motsvarande del,
60. beträffande inplacering i stödområde av Fagersta, Norbergs res. (vpk)
och Skinnskattebergs kommuner
att riksdagen avslår motion 1985/86: A445 yrkande 1,
61. beträffande inplacering i stödområde av Karlskoga och Degerfors
kommuner
att riksdagen avslår motionerna 1985/86: A446 yrkande 7 och 1985/
86:472 yrkande 2 i motsvarande del,
62. beträffande inplacering i stödområde av Hagfors, Munkfors,
Filipstads och Storfors kommuner
att riksdagen avslår motion 1985/86: A433 yrkande 1 i motsvarande
del,
63. beträffande inplacering i stödområde av Kristinehamns kommun
att
riksdagen avslår motionerna 1985/86: A433 yrkande 1 i motsvarande
del och 1985/86:472 yrkande 2 i motsvarande del,
64. beträffande inplacering i stödområde av Karlskoga kommun
att riksdagen avslår motion 1985/86:472 yrkande 2 i motsvarande
del,
65. beträffande inplacering i stödområde av Tierps och Östhammars
kommuner
att riksdagen avslår motion 1985/86:472 yrkande 2 i motsvarande
del,
66. beträffande inplacering i stödområde av Gullspångs kommun 107
att riksdagen avslår motion 1985/86: A411 yrkande 2,
67. beträffande en översyn av inplaceringen i stödområden av
kommunerna i Värmlands, Örebro och Västmanlands län
att riksdagen avslår motion 1985/86:480 yrkande 8,
Regionalpolitiska insatser i Norrland
68. beträffande åtgärdsprogram i skogslänen
att riksdagen avslår motion 1985/86: A427 i motsvarande del,
69. beträffande åtgärdsprogram i Norrbottens län
att riksdagen avslår motionerna 1985/86: A460 yrkandena 3—4,6—12
och 1985/86: A480 yrkandena 1,2 och 4-13,
70. beträffande särskilda utvecklingsinsatser i östra Norrbotten
att riksdagen avslår motion 1985/86: A481 yrkande 11,
71. beträffande stödinsatser vid servicecentralen SIGA i Gällivare
att
riksdagen avslår motion 1985/86: A442,
72. beträffande statligt stöd till projektet medicinsk informationshantering
att
riksdagen avslår motion 1985/86: A423,
73. beträffande åtgärdsprogram för Västerbottens län
att riksdagen avslår motion 1985/86: A467 yrkandena 1—3, 5,6 och
10-14,
74. beträffande bruttodimensionering vid statliga myndigheter i
Västerbottens län
att riksdagen avslår motion 1985/86: A408,
75. beträffande sysselsättningspolitiska insatser i Jämtlands län
att riksdagen avslår motion 1985/86: A431,
76. beträffande länsutredning för Västernorrlands län
att riksdagen avslår motionerna 1985/86: A414 och 1985/86: A454,
77. beträffande åtgärdsprogram för Västernorrlands län
att riksdagen avslår motion 1985/86: A474 yrkandena 3, 4, 7—9,
78. beträffande åtgärdsprogram för Gävleborgs län
att riksdagen avslår motionerna 1985/86: A457, 1985/86: A479 i motsvarande
del, 1985/86: A482 yrkandena 2-4 och 1985/86: A493 yrkandena
1, 2, 3 och 10-12,
79. beträffande åtgärdsprogram för Söderhamns kommun
att riksdagen avslår motion 1985/86: A466,
Regionalpolitiska insatser i Bergslagen m. m.
80. beträffande den allmänna inriktningen på insatserna i Bergslagen
att
riksdagen med bifall till proposition 1985/86:125 bilaga 10 i motsvarande
del avslår motion 1985/86:475 yrkande 1,
81. beträffande omfattningen på insatserna i Bergslagen
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del avslår
motion 1985/86:469,
82. beträffande Bergslagsdelegationens verksamhet
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del avslår
motionerna 1985/86:467 yrkande 5, 1985/86:472 yrkande 1 samt
1985/86:478 yrkande 5,
AU 1985/86:13
res. (c)
res. (c)
res. (c)
res. (c)
res. (vpk)
res. (c)
res. (c)
res. (c)
res. (vpk)
res. (c)
res. (c)
res. (vpk)
res. (c)
res. (c)
res. (vpk)
res. (c)
res. (vpk)
res. (c)
res. (m)
res. (vpk)
res. (m)
res. (c)
108
AU 1985/86:13
83. beträffande företagsutveckling i Bergslagen
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del avslår
motion 1985/86:478 yrkande 6,
84. beträffande insatser för forskning och utveckling samt utbildning
i Bergslagen
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del avslår
motionerna 1985/86:467 yrkande 7, 1985/86:468, 1985/86:478 yrkande
8, 1985/86:480 yrkande 12 samt 1985/86:481,
85. beträffande elevantal i komvux-kurser i tekniska ämnen i
kommuner i Bergslagen
att riksdagen med anledning av propositionen i motsvarande del som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
86. att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:125 bilaga 10 i
motsvarande del samt med avslag på motionerna 1985/86:478 yrkande
7 och 1985/86:480 yrkande 1 till Särskilda utvecklingsinsatser
i Bergslagen på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 205 000000 kr.,
87. att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:125 bilaga 8 i
motsvarande del samt med avslag på motion 1985/86:478 yrkandena
1, 3 och 4 till Arbetsmarknadsutbildning på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
av 35000000 kr.
88. att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:125 bilaga 8 i
motsvarande del samt med avslag på motion 1985/86:478 yrkande 2
till Sysselsättningsskapande åtgärder på tilläggsbudget III till statsbudgeten
för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av
30000000 kr.,
89. beträffande insatser på kommunikationsområdet i Bergslagen
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:467 yrkandena 1, 2 och 4,
1985/86:472 yrkande 3, 1985/86:473 och 1985/86:480 yrkandena 5
och 6,
90. beträffande insatser i övrigt i Bergslagen och Bergslagslänen
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:467 yrkande 6, 1985/86:472
yrkandena 7 och 8, 1985/86:480 yrkandena 2, 9, 10 och 11, 1985/
86: A222, 1985/86: A404, 1985/86: A409 yrkande 2, 1985/86: A422,
1985/86: A433 yrkandena 2-4, 1985/86: A439, 1985/86: A440, 1985/
86: A445 yrkandena 5-12, 1985/86: A446 yrkande 3, 1985/86: A448 i
motsvarande del, 1985/86: A449 yrkandena 1 och 4-9, 1985/
86: A452, 1985/86: A458, 1985/86: A462, 1985/86: A463, 1985/
86: A487 yrkandena 1, 5 och 8, 1985/86: A488 samt 1985/86: A494,
Kust och skärgård
91. beträffande en samlad skärgårdspolitik m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1985/86: A403, 1985/86: A485 och
1985/86: A499 yrkandena 1 och 2,
res. (m)
res. (m)
res. (c)
res. (m)
res. (m)
res. (m)
res. (m)
res. (vpk)
res. (vpk)
res. (m, c)
109
Södra Sverige
92. beträffande åtgärder mot befolkningskoncentration till Stockholmsregionen
att
riksdagen avslår motion 1985/86: A498 yrkande 1,
93. beträffande åtgärder mot inomregional obalans i Stockholms
län
att riksdagen avslår motionerna 1985/86: A455 yrkande 1, 1985/
86:A492, 1985/86: A497 yrkande 1, 1985/86: A498 yrkande 2 samt
1985/86: A500 yrkandena 1, 3, 4 och 6,
94. beträffande regionalpolitikens betydelse för Gotland
att riksdagen avslår motion 1985/86: A478,
95. beträffande utvecklingsinsatser i Jönköpings län
att riksdagen avslår motion 1985/86: A484 yrkandena 1—5,
96. beträffande regionalpolitiska insatser i Kronobergs län
att riksdagen avslår motionerna 1985/86: A426 och 1985/86: A432,
97. beträffande utvecklingsinsatser i Kalmar län
att riksdagen avslår motionerna 1985/86: A401, 1985/86: A412 yrkande
1 och 1985/86: A486,
98. beträffande utvecklingsinsatser i Blekinge län
att riksdagen avslår motionerna 1985/86: A413, 1985/86: A419, 1985/
86: A453 samt 1985/86: A469 yrkandena 1-3 och 5-7,
99. beträffande åtgärder för att främja utvecklingen i sydöstra
Sverige
att riksdagen avslår motion 1985/86: A447,
100. beträffande utvecklingsinsatser i Älvsborgs län
att riksdagen avslår motionerna 1985/86: A417 yrkandena 1-5, 7-10
och 1985/86: A436,
101. beträffande Otterbäckens lokaliseringsfördelar för tung industri
att
riksdagen avslår motion 1985/86: A411 yrkande 1,
102. beträffande kvinnors arbetsmarknad i Skaraborgs län
att riksdagen avslår motion 1985/86: A441,
103. beträffande åtgärdsprogram för Kristianstads län
att riksdagen avslår motion 1985/86: A429 yrkandena 1-3,
104. beträffande åtgärdsprogram för Malmöhus län
att riksdagen avslår motionerna 1985/86: A407 yrkande 2, 1985/
86: A418 yrkandena 1, 3, 5 och 7, 1985/86: A461 yrkandena 1-4, 6-9 och 15—17 samt 1985/86: A495,
105. beträffande åtgärdsprogram för Skåne
att riksdagen avslår motionerna 1985/86: A416, 1985/86: A443 och
1985/86: A456,
Anslag till Regional utveckling budgetåret 1986187
106. att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 bilaga 14
i motsvarande del till Visst regionalpolitisk stöd för budgetåret
1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 20000000 kr.,
107. att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
samt med avslag på motionerna 1985/86: A473 yrkande 8 och 1985/
AU 1985/86:13
res. (c)
res.(c)
res. (vpk)
res. (c)
res. (c)
res. (c)
res. (c)
res. (vpk)
res. (c)
res. (vpk)
res. (m)
res. (fp)
86: A481 yrkandena 8 och 14 till Lokaliseringsbidrag m. m. för budgetåret
1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 362000000 kr.,
108. att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
samt med avslag pä motionerna 1985/86: A405 yrkande 12 i motsvarande
del, 1985/86: A473 yrkande 7 och 1985/86: A481 yrkande 9 till
Lokaliseringslån för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag
av 300000000 kr.,
109. att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
samt med avslag på motionerna 1985/86: A405 yrkande 16, 1985/
86: A450 yrkande 1, 1985/86: A472 yrkande 4, 1985/86: A473 yrkandena
12 och 14 och 1985/86: A481 yrkande 10 till Regionala utvecklingsinsatser
m.m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag
av 488000000 kr.,
110. beträffande anslagsfördelningen på länsstyrelserna
att riksdagen avslår motion 1985/86: A405 yrkande 13,
111. att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
medger att statlig kreditgaranti för lån till företag i glesbygder och
för lån till kommersiell service får beviljas i sådan omfattning att det
sammanlagda beloppet för utestående garantier som beslutats efter
den 1 juli 1985 uppgår till högst 100000000 kr.,
112. att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
till Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i
glesbygder m.m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag
av 1000 kr.,
113. att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
samt med avslag på motionerna 1985/86: A465 yrkande 1, 1985/
86: A472 yrkande 1 i motsvarande del och 1985/86: A481 yrkande 12
till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för budgetåret 1986/
87 anvisar ett förslagsanslag av 310000000 kr.,
114. att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
samt med avslag på motion 1985/86: A481 yrkande 13 till Sysselsättningsstöd
för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av
120000000 kr.,
115. att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
samt med avslag på motion 1985/86: A405 yrkande 21 till Expertgruppen
för forskning om regional utveckling för budgetåret 1986/87
anvisar ett reservationsanslag av 4 300 000 kr.
Stockholm den 6 maj 1986
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Lars Ulander
Närvarande: Lars Ulander (s), Elver Jonsson (fp), Marianne Stålberg (s),
Lahja Exner (s), Börje Hörnlund (c), Gustav Persson (s), Sten Östlund (s),
Bo Nilsson (s), Inge Carlsson (s), Lars-Ove Hagberg (vpk), Anders G
Högmark (m), Sigge Godin (fp), Per-Ola Eriksson (c), Ingrid Hemmingsson^)
och Erik Holmkvist (m).
AU 1985/86: 13
res. (m)
res. (fp, c)
res. (m)
res. (fp)
res. (c)
res. (vpk)
res. (c)
res. (m)
res. (vpk)
res. (m)
res. (c)
Reservationer
1. Mål och riktlinjer för regionalpolitiken (morn. 1)
Börje Hörnlund (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med ”De
allmänna” och slutar med ”redovisade avsnitt” bort ha följande lydelse:
Regionalpolitikens allmänna mål bör ligga fast. Dessa mål som bekräftades
av riksdagen år 1985 (AU 1984/85:13) innebär att alla människor
oavsett var de bor skall ges tillgång till arbete, service och en god miljö.
Problemet är emellertid att dessa mål inte följs i den av regeringen förda
regionalpolitiken.
Regionalpolitiken måste, som anförs i motion 1985/86: A405 (c), inriktas
så att den långsiktigt kan bidra till en decentraliserad samhällsstruktur med
balans såväl inom som mellan olika regioner. Regionalpolitiken skall vara
ett instrument för decentralisering och medverka till att bryta den koncentrationsutveckling
som nu präglar centrala delar av samhällets organisation.
Regionalpolitiken kan då också aktivt bidra till att lösa landets ekonomiska,
sociala och miljömässiga problem.
Vad utskottet har anfört med tillstyrkan av motion A405 och som bör ges
regeringen till känna innebär att aktuella delar av motionerna A473 och
A481 inte bör föranleda någon åtgärd.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande mål och riktlinjer för regionalpolitiken
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: A405 yrkande 1 i motsvarande
del samt med avslag på motionerna 1985/86: A473 yrkande
1 i motsvarande del och 1985/86: A481 yrkande 1 i motsvarande del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Den regionala problembilden (mom. 2)
Börje Hörnlund (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 böijar med ”Utskottet
tar” och på s. 35 slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:
Som närmare utvecklas i partimotion 1985/86: A405 från centerpartiet
har den regionala balansen under senare år försämrats kraftigt. Genom de
insatser som vidtogs under slutet av 1970-talet och böljan av 1980-talet
blev befolkningsutvecklingen i jämförelse med tidigare decennium mera
balanserad. Under perioden 1976-1982 ökade befolkningen i skogslänen
med drygt 4000 personer. Under åren därefter har dessa län minskat med
16000 personer och t. ex. Stockholms län ökat med 34000 personer.
Utskottet kan instämma i vad som anförs i motionen om att utvecklingen
under de tre senaste åren är en följd av regeringens bristande intresse för
regionalpolitiska insatser. Den nya flyttvågen - som i flera bemärkelser
framstår som planerad - leder till en ökad koncentration till storstadsområdena
men försämrar också balansen inom länen. För många kommuner i
landets glesbygder minskar befolkningsunderlaget nu i en takt som leder
till att deras möjligheter att upprätthålla en godtagbar service äventvras.
AU 1985/86:13
112
Den befolkningskoncentration som regeringen enligt utskottets mening AU 1985/86: 13
nu medvetet planerar för får negativa effekter i både inflyttnings- och
utflyttningskommunerna. I de förra uppstår skilda brist- och köfenomen.
Detta gäller särskilt storstäderna där dessutom kontorisering av innerstäderna
och storskalig exploatering för nya sovstäder leder till ensidiga
livsmiljöer och långa arbetsresor. Utslagning från arbetsmarknaden och
andra sociala problem är påtagliga företeelser. Vissa grupper är särskilt
utsatta som t. ex. ungdomar och äldre. Ett tecken på de problem som finns
är andelen socialbidragstagare som i vissa storstadskommuner är den
högsta i landet.
Stockholmsregionen är särskilt utsatt för de negativa effekter som följer
av denna koncentrationspolitik eftersom huvuddelen av befolkningsomflyttningen
riktar sig mot denna del av landet. Till de svårigheter som
berörts ovan tillkommer här problemen med att värna en känslig miljö med
unika skönhetsvärden.
I utflyttningskommunerna blir huvudproblemen underutnyttjade investeringar
i t. ex. skolor och bostäder samt en allt sämre arbetsmarknad.
Det senare demonstreras av att de mest uttalade utflyttningskommunerna i
våra glesbygder för närvarande har den högsta arbetslösheten. Den kontinuerliga
utflyttningen från dessa områden av ungdomar har lett till att
befolkningens åldersfördelning i många kommuner nu är så ofördelaktig att
underlaget för skolans verksamhet sviktar och svårigheter uppstår att
sköta omvårdnaden av de äldre.
Det är helt uppenbart för utskottet att om en politik fullföljs som får
sådana konsekvenser som beskrivits ovan kan målet om arbete och service
åt alla inte uppnås i stora delar av landet. Det behövs en radikal omläggning
i decentralistisk inriktning av politiken på alla samhällsområden för
att åstadkomma en balanserad regional utveckling. Detta gäller i särskild
grad vid fördelning av resurser för vägbyggande, högre utbildning och
affärsverkens investeringar. På dessa områden har de sämst ställda regionerna
i landet blivit mycket styvmoderligt behandlade de senaste åren.
Detta måste kompenseras de närmaste åren genom att de från regionalpolitiska
utgångspunkter mest utsatta områdena får en klart uttalad prioritering
vid fördelning av nyss nämnda resurser.
Ett exempel på den regionala fördelningspolitikens skevhet är de samlade
bidragen till kommunerna. Det visar sig nämligen att de specialdestinerade
bidragen i första hand går till de rika kommunerna, och därmed
upphävs i huvudsak den utjämnande effekt som skatteutjämningsbidragen
skulle ha. Detta leder till en förhållandevis lägre kommunal service i
regionalpolitisk! känsliga områden.
Utskottet vill i sammanhanget också stryka under betydelsen av att
löntagarfonderna snarast avvecklas. Fonderna leder till en ytterligare försvagning
av från regionalpolitiska utgångspunkter redan missgynnade regioner.
Dessa fonder innebär nämligen att ekonomiska resurser tas från
småföretagen i glesbygderna och kanaliseras till storföretagen i de stora
koncentrationsorterna. Löntagarfonderna motverkar därmed strävandena
att skapa ett decentraliserat och differentierat näringsliv samt dränerar
redan hårt utsatta regioner på kapital. 113
8 Riksdagen 1985186. 18 sami. Nr 13
Utskottet återkommer i övrigt i det följande vid behandlingen av en rad AU 1985/86: 13
förslag från centerpartiet till hur ändrad inriktning av regionalpolitiken
skall åstadkommas.
Det anförda, som bör ges regeringen till känna, innebär tillstyrkan av
motionerna A405 och 421 samt avstyrkan av motionerna A481 (m) och
A450 (vpk) i motsvarande delar.
dels att utskottet hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande den regionala problembilden
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86: A405 yrkande 1 i
motsvarande del och 1985/86:421 yrkande 1 samt med avslag på
motionerna 1985/86: A450 yrkande 2 i motsvarande del och 1985/
86: A481 yrkande 1 i motsvarande del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.
3. Den regionala problembilden (mom. 2)
Anders G Högmark, Ingrid Hemmingsson och Erik Holmkvist (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med ”Av den”
och på s. 35 slutar med ”här anförts” bort ha följande lydelse:
Den sämre regionala balans som kan noteras de senaste åren beror till
stor del - som närmare utvecklas i motion 1985/86: A481 (m) — på att den
socialdemokratiska regeringens politik motverkar en positiv utveckling av
de mindre gynnade regionerna. Höjda skatter på arbete och produktion
och en växande offentlig sektor leder till att de ekonomiska resurserna och
besluten flyttas från enskilda människor till politiker och ämbetsmän.
Detta innebär ofta också en rent geografisk förflyttning av besluten.
Denna politik har också lett till att stora offentliga tjänste- och servicemonopol
har byggts upp, t. ex. inom vård och utbildning, med ett likriktat
system med små möjligheter för individer att själva välja. Kommuner och
landsting har inte givits möjlighet att anpassa sitt serviceutbud till lokala
och regionala förutsättningar. Avvikelser från de centralt fastställda verksamhetsformerna
har förhindrats genom hot om indragna statsbidrag.
Systemet med specialdestinerade statsbidrag till kommuner och landsting
gynnar enligt utskottets mening kommuner som redan har ett stort
offentligt serviceutbud. Kommuner i glesbygder - ofta med låg skattekraft
- har i mycket mindre utsträckning kunnat dra nytta av de statliga bidragen,
vilket förhindrat uppbyggnaden av en god servicenivå i dessa områden.
Även i många andra avseenden missgynnar den socialdemokratiska
politiken ”svaga” regioner.
Det rekordhöga skattetrycket, främst de orimligt höga marginalskatterna,
motverkar viljan till arbete, nyföretagande och sparande. Näringslivet
har dessutom belastats med nya avgifter och pålagor. Bara sedan 1982 har
de mindre företagen belastats med kostnadsökningar om 15 miljarder kronor
i form av nya skatter och avgifter genom olika politiska beslut.
114
Ett särskilt orosmoment från regionalpolitiska utgångspunkter är att AU 1985/86: 13
löntagarfonderna riskerar att växa till en dominerande faktor inom svenskt
näringsliv. Fonderna bidrar successivt till en växande kapitalkoncentration.
För de regioner i vårt land som domineras av småföretag innebär
löntagarfonderna en avsevärd kapitaldränering. Löntagarfonderna motverkar
därmed målet om en balanserad regional utveckling.
För att åstadkomma en mer balanserad regional utveckling krävs en
omedelbar omläggning av politiken på en rad områden utanför regionalpolitiken
i snäv bemärkelse. Utskottet vill här hänvisa till en rad förslag från
moderata samlingspartiet som behandlas i annat sammanhang. Det gäller
— sänkt skatt på arbete och produktion
— ändrad arbetsmarknadspolitik
— åtgärder i fråga om utbildning och spridning av teknik
— en växande privat service- och tjänstesektor
— förbättring av jord- och skogsbrukets långsiktiga villkor
Utskottet tillstyrker med det anförda motion A481 i denna del. Regeringen
bör underrättas härom. Övriga i sammanhanget aktuella motioner avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande den regionala problembilden
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: A481 yrkande 1 i motsvarande
del samt med avslag på motionerna 1985/86: A405 yrkande
1 i motsvarande del, 1985/86:421 yrkande 1 och 1985/86: A450 yrkande
2 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.
4. Den regionala problembilden (mom. 2)
Lars-Ove Hagberg (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med ”Utskottet
tar” och på s. 35 slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion A450 (vpk) har de regionala problemen och regionalpolitikens
framtid kommit i ny blixtbelysning i och med att siffrorna för
befolkningsutveckling och omflyttning offentliggjordes vid årsskiftet. Siffrorna
är negativa för regioner som brukar räknas till de eftersatta, främst
skogslänen. De pekar på tillväxt i två storstadsområden. I den politiska
debatten har kritiker tolkat detta som att regionalpolitiken misslyckats.
Att utgå från förra årets befolkningssiffror är emellertid ett ytligt sätt att
analysera. Det är enligt utskottets mening i och för sig inget förvånande att
konjunkturen under år 1985 skapade sådana flyttningseffekter. Det bevisar
inte heller att den regionala obalansen blivit svårare än förut. En konjunkturnedgång
kommer att dämpa eller vända avflyttningen, vilket givetvis
inte bevisar att regionalpolitiken då omvänt skulle ha blivit bättre. Vad
som visas är endast att obalansen finns och består. De verkliga problemen
rör sig på ett djupare plan. Det är detta som ger skäl för verklig oro över
den regionala utvecklingen.
115
Regionalpolitikens utgångspunkter bör i första hand vara de slutsatser AU 1985/86: 13
som kan dras av de senaste årens utvecklingstendenser. Här måste man
mer än tidigare uppmärksamma vissa större strukturella förändringar i
samhällsekonomin.
Avfolkningen i den relativt stora jord- och skogssektorn i skogslänen
spelar nu mindre roll för utvecklingen i dessa områden. Däremot visar sig
fortlöpande oroande kristecken inom industrin. Samtidigt har regionala
problem sedan ett antal år uppträtt i andra delar av landet. Ett sådant
exempel är Bergslagen, ett annat västra Skåne, ett tredje Blekinge.
Dessa konstateranden ger underlag för några viktiga slutsatser för kommande
års regionalpolitiska strävanden.
Den samhälleliga sektorns utveckling har enligt utskottets mening avgörande
betydelse för den regionala situationen. Detta gäller allmänt, men i
särskild grad sådana investeringar och verksamheter som befordrar materiella
och mänskliga kontaktnät, höjer och breddar den mänskliga kompetensen
eller bidrar till mångsidighet i arbetsliv och kultur. Därför måste
dessa olika verksamheter under åren framöver ges ett rimligt ekonomiskt
utrymme.
Löntagarfonderna måste spela en aktiv roll i regionalpolitiken. Det är
allvarligt, om fonderna skulle bidra till att dränera de mest utsatta länen på
medel, därför att de snabbaste pengarna och de bekvämaste placeringsobjekten
erbjuds av storkapitalets verksamheter i andra delar av landet.
Löntagarfonderna tillhör de få kapitalkällor som med någon realism kan
räknas ha förmågan att ställa upp för långsiktiga utvecklingsinvesteringar i
produktion och service inom eftersatta regioner. Används de med en viss
strategi och metod, får de sannolikt stor betydelse för att minska den
geografiska obalansen.
I Norrland har övervinster på äldre vattenkraftsanläggningar länge varit
ett regionalt diskussionsämne. Man har sett produktionen av vattenkraft
som ett dubbelt utnyttjande av en råvaruberoende region från övriga
landets sida. En skatt på extravinsterna och fondering av dessa medel för
Norrlands utveckling är ett berättigat krav.
Utskottet återkommer senare i betänkandet till de egentliga regionalpolitiska
stödåtgärderna. Regeringen bör underrättas om det anförda som
innebär tillstyrkan av motion A450 i refererade avsnitt. Utskottet avstyrker
motionerna 421, A405 och A481 i motsvarande delar.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande den regionala problembilden
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: A450 yrkande 2 i motsvarande
del samt med avslag på motionerna 1985/86: A405 yrkande
1 i motsvarande del, 1985/86:421 yrkande 1 och 1985/86: A481 yrkande
1 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.
116
5. Ny utredning om regionalpolitiken (mom. 3)
AU 1985/86: 13
Börje Hörnlund (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med ”Utskottet
noterar” och på s. 37 slutar med ”av utskottet" bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av den mycket oroande regionala utvecklingen måste en
rad åtgärder vidtas för att ändra politikens inriktning. En sådan åtgärd är -som föreslås i motion A405 (c) — tillsättandet av en ny regionalpolitisk
utredning som skall utgå från att alla verksamheter underordnas de regionala
målen. Utredningsarbetet bör ha två huvuddelar. Den ena bör bestå
av en genomgång av utvecklingen inom skilda samhällssektorer och mynna
ut i förslag till hur dessa kan medverka till att nå regional balans. Den
andra delen bör omfatta den traditionella regionalpolitiska medelsarsenalen
och mynna ut i ett uvecklingsprogram som innefattar generella åtgärder,
nya och annorlunda stödformer samt utnyttjande av den ”nya” tekniken
för att skapa en bättre regional balans. Den tekniska utvecklingen och
den ”nya” tekniken inom exempelvis data-elektronik, det kemisk-tekniska
och bioteknikområdena etc. rymmer inom sig utomordentliga förutsättningar
för decentralisering och regional balans. Den hittillsvarande
utvecklingen innebär en koncentration av teknikutvecklingen till framför
allt Stockholmsområdet.
Den nya regionalpolitiska utredningen bör därför snabbt utreda och
lägga fram förslag som främjar såväl en etablering av företag inom de
framtidsinriktade branscherna som en spridning av teknik och kunnande
till regionalpolitiskt känsliga områden. Härvid bör prövas möjligheterna att
som medel använda en stark differentiering av arbetsgivaravgifterna som
är beroende av var i landet etableringen sker.
Det är vidare viktigt att belysa de relativa begränsningar som råder på de
lokala arbetsmarknaderna så att eventuella hinder när det gäller att få
tillgång till den nya tekniken undanröjs. Generellt gäller att arbetsmarknadsregler
m.m. måste anpassas så att det framstår som realistiskt för
kvalificerade personer att söka sig till områden där arbetsmarknaden måste
utvecklas. I många fall är det fråga om maka/makes möjligheter till
arbete. Utredningen bör vidare noggrant pröva nya och annorlunda stödformer
som tar sikte på att stimulera teknisk och annan kompetens i
befintliga företag och till nyföretagande. Exempelvis bör övervägas att
genom differentiering utnyttja skattesystemet för att åstadkomma en regional
utjämning utöver vad som redan sker genom den kommunala skatteutjämningen.
Det kan konstateras att skattetrycket för närvarande är högst i
de regionalpolitiskt mest känsliga områdena. Det är angeläget att på denna
punkt finna ett system som är mera rättvist.
För kommuner med den mest snedvridna åldersstrukturen krävs en
återinflyttning för att en positiv befolkningsutveckling skall kunna uppnås.
Någon form av ”inflyttningsstöd” bör därför övervägas. Åtgärderna bör i
denna del utformas så att de enskilda människorna kan uppleva att det
finns uppenbara fördelar även av ekonomisk karaktär med att bosätta sig i
kommuner där arbetsmarknaden måste förstärkas och differentieras.
117
En ny utredning bör även presentera mera konkreta riktlinjer för lokali- AU 1985/86: 13
sering av nytillkommande statlig verksamhet och decentralisering av funktioner
inom de statliga myndigheterna eftersom de riktlinjer som tidigare
fastlagts inte respekteras.
Utredningen bör pröva möjligheterna att göra det regionalpolitiska stödet
mer differentierat, flexibelt och möjligt att anpassa efter förhållanden
som råder i olika delar av landet. I förhandlingar mellan staten och enskilda
företag bör villkoren för olika stöd bestämmas utifrån de regionalpolitiska
effekter som eftersträvas i en viss region. Detta kan t. ex. innebära att
nya former för offertstöd måste prövas. Det är vidare väsentligt att det
företagsinriktade stödet hanteras på regional nivå i syfte att få en så bra
beslutsprocess som möjligt.
I avvaktan på resultatet av detta utredningsarbete bör en rad förändringar
omedelbart genomföras i det nuvarande regionalpolitiska stödsystemet.
Förslag härom från centerpartiet behandlas av utskottet senare i betänkandet.
Riksdagen bör mot bakgrund av det anförda begära att regeringen tillsätter
en utredning med de uppgifter som beskrivits ovan. Motion A405
tillstyrks alltså i denna del. Även motion A477 är därigenom tillgodosedd i
denna del.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande ny utredning om regionalpolitiken
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86: A405 yrkande 7 och
1985/86: A477 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.
6. Ny utredning om regionalpolitiken (mom. 3 —
motiveringen)
Anders G Högmark. Ingrid Hemmingsson och Erik Holmkvist (alla m)
anser att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med ”Utskottet
noterar” och på s. 37 slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:
Utskottet kan instämma i det krav som förs fram i motion 1985/86: A405
på en omläggning av regionalpolitiken. Hur en sådan omläggning bör ske
har utskottet berört i det föregående med anledning av moderata samlingspartiets
kommittémotion 1985/86: A481. De förslag som där förs fram —
bl. a. hur åtgärderna inom ett antal andra politikområden aktivt kan medverka
till en mer balanserad regional utveckling — kan genomföras utan
något ytterligare utredningsarbete. Motionerna A405 och A477 avstyrks
därför i dessa delar.
7. Regionalpolitisk kommission (mom. 4)
Elver Jonsson (fp). Börje Hörnlund (c), Anders G Högmark (m), Sigge
Godin (fp), Per-Ola Eriksson (c), Ingrid Hemmingsson (m) och Erik Holmkvist
(m) anser
118
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37 börjar med ”Såvitt AU 1985/86: 13
utskottet” och på s. 38 slutar med ”ytterligare åtgärd” bort ha följande
lydelse:
I de tre motionerna A410, A427 och A491 pekas på de tendenser till en
kraftig försämring av den regionala balansen som kan noteras framför allt
för år 1985. Under perioden 1976-1980 hade t. ex. skogslänen ett inflyttningsöverskott
av ca 17800 personer. Under åren 1981-1985 hade detta
vänts i ett underskott av ca 11 000 personer varav nästan hälften under det
sista året. Allvaret i utvecklingen stryks under av det förhållandet att de
flyttande i huvudsak består av ungdomar. Särskilt ogynnsam är utvecklingen
som påpekas i motion A4I0 i det norra inlandet. Det framstår som
mycket oroande att de regionala problemen under de senaste åren spridits’
till även andra delar av landet. Strukturomvandlingen inom industrin har
sålunda fått mycket kännbara effekter i t. ex. de delar av Bergslagen som
ligger utanför skogslänen och i sydöstra Sverige. Å andra sidan upplever
Stockholmsregionen, delar av Mälardalen och Göteborgsregionen en kraftig
expansion.
Det finns en uppenbar risk som påpekas i motion A491 att denna från
regionalpolitiska utgångspunkter mycket otillfredsställande utveckling accelererar
under de år som ligger framöver. Sålunda fortsätter servicesektorn
och den högteknologiska industrin sin expansion framför allt i de nyss
nämnda redan expanderande områdena medan andra delar av landet hittills
känt förhållandevis litet av denna positiva utveckling.
Som framhålls i de tre motionerna hotar den utveckling som nu pågår
möjligheterna att upprätthålla det regionalpolitiska huvudmålet att ge alla
människor oavsett var de bor i landet tillgång till arbete och service.
Utskottet har mot bakgrund av denna allvarliga situation stor förståelse
för att man nu i de utsatta länen och regionerna reagerar och begär insatser
för att vända utvecklingen till det bättre. Som framhålls i motion A427
krävs kraftiga och mångskiftande åtgärder för att uppnå bättre förhållanden.
Det är också utskottets mening. Även om de vedertagna regionalpolitiska
stödåtgärderna kommer att ha stor betydelse även i fortsättningen
krävs nu extraordinära insatser som visar att statsmakterna har uppmärksammat
problemen och också är beredda att göra allt för att fördela de
samlade resurserna mera rättvist över landet.
Mot den angivna bakgrunden tillstyrker utskottet förslagen i motion
A427 och A491 att en särskild regionalpolitisk kommission tillsätts. En
sådan kommission kan också fullgöra de uppgifter som skulle åvila den
särskilda delegation för inlandet som förordas i motion A410.
Ett huvudsyfte med kommissionen skall vara att bredda ansvaret för det
regionalpolitiska arbetet. Det regionalpolitiska råd som står till industriministerns
förfogande har en alltför begränsad representation för att kunna
tillgodose de behov som skall fullgöras av kommissionen även efter de
ändringar av rådets sammansättning som har aviserats. Också de åtgärder
som regeringen vidtagit eller överväger att vidta - enligt den information
som statssekreteraren i industridepartementet lämnat till utskottet — för
att förstärka arbetet med de regionalpolitiska frågorna inom regeringskansliet
framstår som otillräckliga. 119
För att uppnå en bred förankring bör kommissionen vara parlamenta- AU 1985/86: 13
riskt sammansatt med ledande representanter för regeringen, de politiska
partierna samt företrädare för näringslivet och de fackliga organisationerna.
Syftet skall som sagts ovan vara att åstadkomma en nationell samling
kring de åtgärder som krävs för en balanserad regional utveckling i hela
landet. För att ge erforderlig tyngd åt kommissionens arbete bör den ledas
av statsministern.
Kommissionens uppgifter skall främst vara
— att öka medvetenheten om de regionala obalansproblemen
— att inspirera till nya och okonventionella åtgärder för att vända utvecklingen
—
att behandla de regionala resursfördelnings- och samordningsfrågor som
inte ankommer på regionalpolitiska rådet.
— att revidera den hittills förda regionalpolitiken
— att studera och värdera den ekonomiska tillväxtens betydelse för den
regionala utvecklingen.
Det bör poängteras att kommissionen inte får begränsa sitt arbete till det
i snäv mening regionalpolitiska fältet utan skall överväga och lägga fram
förslag inom alla de politikområden som påverkar förutsättningarna för
den regionala utvecklingen.
Avsikten med kommissionen är inte att bilda ett permanent organ med
operativa uppgifter. Kommissionen bör därför slutföra sitt arbete inom en
relativt begränsad tidsperiod — förslagsvis två år. Det synes också lämpligt
att arbetet indelas i etapper samt att, som föreslås i motion A427, en snabb
genomgång görs av sådana åtgärder som kan vidtas redan kommande höst.
Det anförda som innebär att utskottet tillstyrker motionerna A427 och
A491 bör ges regeringen till känna. Motion A410 blir med vad som föreslagits
i huvudsak tillgodosedd.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande regionalpolitisk kommission
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86: A427 i motsvarande
del och 1985/86: A491 samt med anledning av motion 1985/86: A410
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
inrättandet av en regionalpolitisk kommission.
8. Regionalpolitisk kommission (mom. 4)
Lars-Ove Flagberg (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37 börjar med ”Såvitt
utskottet” och på s. 38 slutar med ”ytterligare åtgärd” bort ha följande
lydelse:
Det är med en viss förvåning utskottet konstaterar att det i motion A491
inte ställs någon fråga om orsakerna till den regionala utveckling man
beklagar.
Sanningen är ju att den tendens till ökad utglesning, till kriser i många
orter och landsdelar samt den tendens till återupptagen koncentration av
näringsliv och befolkning till vissa centra som nu kan iakttas är en följd av 120
det ekonomiska systemet. Det är marknadsekonomins sätt att fungera. Om AU 1985/86: 13
man skall ändra på denna utveckling måste man söka sig utanför de vanliga
kommersiella mekanismerna, och då är en kommission med så allmänna
uppgifter som föreslås i motion A491 en meningslös gest. Däremot kan ett
politiskt förankrat organ med de mera preciserade uppgifter som föreslås i
motion A410 vara meningsfullt. En inlandsdelegation med de i motionen
närmare beskrivna uppgifterna bör därför med det snaraste tillsättas. En
sådan delegation skulle också kunna fullgöra de uppgifter som föreslås i
motion A427 som därför inte behöver föranleda någon ytterligare åtgärd.
Regeringen bör underrättas härom. Motion A491 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande regionalpolitisk kommission
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: A410, med anledning av
motion 1985/86: A427 i motsvarande del samt med avslag på motion
1985/86: A491 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
9. Utredning om koncentrationen till vissa orter (morn. 5)
Lars-Ove Hagberg (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 38 som börjar med ”Analyser
av” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Som utskottet redovisat vid behandlingen av förslaget om inrättandet av
en regionalpolitisk kommission är den nuvarande befolkningsomflyttningen
ett resultat av marknadsekonomins sätt att fungera. Som närmare
utvecklas i motion 1985/86: A451 (vpk) leder utvecklingen till en kraftig
koncentration till storstadsområdena och utarmning av hela landsdelar.
Detta är ur fördelningssynpunkt en helt felaktig politik. En kartläggning av
marknadsekonomins negativa effekter för den regionala utvecklingen som
underlag för en radikal omläggning av politiken förordas därför av utskottet.
Detta sammanfaller med yrkandet i motion A451 som sålunda tillstyrks
av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande utredning om koncentrationen till vissa orter
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: A451 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
10. Samordning av regionalpolitiken på central nivå
(mom. 6)
Börje Hörnlund (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 39 som börjar med ”Utskottet
utgår” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:
Den regionala utvecklingen påverkas av en rad beslut som tas av statliga
och kommunala myndigheter, företag och enskilda människor. Det är en
självklarhet att besluten på det statliga området samordnas och inriktas på 121
att nå en balanserad regional utveckling. Om så inte sker kan man inte AU 1985/86: 13
heller förvänta sig att andra som agerar i detta sammanhang känner sitt
regionalpolitiska ansvar.
Det är mot denna bakgrund nödvändigt att ett regionalpolitisk! synsätt
genomsyrar bl. a. näringspolitik, sysselsättningspolitik, trafikpolitik, bostadspolitik
och skattepolitik. Den tidigare föreslagna utredningen skall
ange hur en regional politisk kraftsamling i dessa hänseenden skall göras. I
avvaktan härpå bör samordningen förstärkas och göras mera effektiv. En
huvudroll i sammanhanget har tilldelats länen, och en fortsatt decentralisering
dit av beslutsbefogenheter bör ske. Men en förbättrad samordning
på central nivå är också nödvändig. Som föreslås i motion 1985/86: A405
(c) måste en noggrann prövning ske av varje regeringsförslag för att utröna
hur de påverkar den regionala utvecklingen. En sådan bedömning bör ingå
i varje proposition. Detta bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande samordning av regionalpolitiken på central nivå
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: A405 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
11. Televerket och de regionalpolitiska målen (mom. 7)
Börje Hörnlund (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar med ”Vid
behandling” och på s. 40 slutar med ”berörda avsnitt” bort ha följande
lydelse:
Bra och billiga kommunikationer är en viktig förutsättning för expansion
av näringslivet. För att åstadkomma ”ett rundare Sverige” är det därför
angeläget att inte bara förutsättningarna för direkta personkontakter förbättras
utan även möjligheterna till personkontakter via telefon.
Datateknikens tillgänglighet som regionalpolitiskt instrument avgörs av
två faktorer: tillgång till ledningar och kostnaderna för att utnyttja dessa.
Utskottet vill här klargöra att riksdagen bör fatta beslut innebärande ett
direkt åläggande för televerket att i dessa frågor underordna sig regionalpolitiska
mål. Exempelvis bör en enhetstaxa för hela landet tillämpas för
datakommunikationstjänster. Från regionalpolitiska utgångspunkter kan
det finnas skäl att i vissa regioner tillämpa 0-taxa, vilket i viss mån redan
görs i malmfältskommunerna i Norrbottens län. Men det är också viktigt
att de investeringar som nu utförs för att klara överföringen av de stora
datamängder som är aktuella görs på ett sätt som är till fördel för de
regionalpolitiskt mest känsliga delarna av landet. Annars finns en risk att
företag som har behov av väl utvecklad datakommunikation tvingas till
storstadsområdena. Det anförda bör ges regeringen till känna. Motion
A477 tillstyrks i denna del. Motion A472 synes i huvudsak tillgodosedd
med vad som anförts.
122
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse: AU 1985/86: 13
7. beträffande televerket och de regionalpolitiska målen
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: A477 yrkande 7 och med
anledning av motion 1985/86: A472 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
12. Fortsatt omlokalisering av statlig verksamhet (mom. 10)
Börje Hörnlund (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar med "Regeringen
har” och på s. 43 slutar med "därför avslås” bort ha följande lydelse:
Det kan först konstateras att några verkliga försök att omlokalisera
statlig verksamhet inte har gjorts under de senaste åren. Som framhålls i
motion 1985/86: A405 är detta uppseendeväckande med hänsyn till de
kraftfulla uttalanden som gjordes i en socialdemokratisk partimotion våren
1982. I den sistnämnda motionen underströks att den statliga förvaltningen
är ojämnt fördelad i landet med en koncentration till Stockholmsområdet
och att en fortlöpande prövning bör ske av lokaliseringen i samband med
större omorganisationer och när nya myndigheter inrättas. Särskilt viktigt
är det att pröva lokaliseringen av smärre nytillkommande nämnder o.d.
som kan väntas växa. Ofta gör man felbedömningen att låta dessa smärre
organisationer — vanligen i kommittéform - fritt välja lokalisering, dvs.
starta i Stockholmsregionen. Under senare år har ett flertal centrala myndigheter
lokaliserats till Stockholmsregionen. Det finns här anledning erinra
om att centerpartiet konsekvent motsatt sig en sådan lokalisering, vilken
strider mot riksdagens tidigare uttalande om vilka delar av landet som skall
prioriteras i dessa fall. Det gäller skogslänen, sydöstra Sverige och Sjuhäradsbygden.
De initiativ i dessa frågor som tagits inom regeringskansliet gäller främst
inrättande och aktivering av olika arbetsgrupper och samordningsorgan.
Detta är helt otillräckligt om det inte samtidigt fastslås en högre ambitionsnivå
samt klarare riktlinjer för det fortatta decentraliseringsarbetet. Som
påpekas i motion A405 finns det i detta sammanhang skäl att överväga om
inte statliga myndigheter skall få expandera och utvidga sina uppgifter
endast om de är beredda att samtidigt diskutera en omlokalisering av
verksamheten eller delar av denna. Med tanke på de hinder i form av
fördyrade kostnader och effektivitetsminskningar som brukar anföras som
skäl mot utlokalisering skulle ett sådant krav samtidigt kunna innebära en
hämsko på den offentliga sektorns tillväxt. Ett annat resultatinriktat initiativ
vore att som föreslås i motion A405 uttala klara regionalpolitiska
riktlinjer för utformningen av besparingar inom den offentliga sektorn.
Med anledning av det ovan anförda tillstyrks motion A405. Motionerna
A420, A435 samt A496 får anses vara i huvudsak tillgodosedda med vad
utskottet anfört.
123
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse: AU 1985/86: 13
10. beträffande fortsatt omlokalisering av statlig verksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: A405 yrkandena 3 och 4
samt med avslag på motionerna 1985/86: A420, 1985/86: A435 och
1985/86: A496 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
13. Fortsatt omlokalisering av statlig verksamhet (mom. 10
— motiveringen)
Anders G Högmark, Ingrid Hemmingsson och Erik Holmkvist (alla m)
anser att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar med "Regeringen
har” och på s. 43 slutar med "därför avslås” bort ha följande lydelse:
Det finns inom regeringskansliet flera arbetsgrupper med uppgifter inom
decentraliseringsområdet. Regeringen har aviserat initiativ för aktivering
av dessa och vidare bildat ytterligare organ — en samordningsgrupp i
decentraliseringsfrågor.
Det väsentliga är emellertid att klargöra efter vilka riktlinjer som arbetet
med lokaliseringen av statlig verksamhet skall drivas. Enligt utskottets
uppfattning måste strävan till decentralisering i första hand underordna sig
de krav som verksamheten i sig ställer. Det innebär att omlokalisering av
statlig verksamhet ej bör komma i fråga då den föranleder ökade kostnader
och effektivitetsförluster som inte uppvägs av klara samhällsekonomiska
vinster.
Samtidigt finns det emellertid skäl att bevaka de tendenser som beskrivs
i motion A496 om myndigheters benägenhet att vid en budgetåtstramning
slentrianmässigt koncentrera sin regionala verksamhet till vissa orter. Utskottet
utgår från att regeringen uppmärksammar detta problem.
Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet motionerna
A405, A420, A435 samt A496.
14. Fortsatt omlokalisering av statlig verksamhet (mom. 10
- motiveringen)
Elver Jonsson (fp) och Sigge Godin (fp) anser att den del av utskottets
yttrande som på s. 42 börjar med "Regeringen har” och på s. 43 slutar med
"därför avslås” bort ha följande lydelse:
Regeringen har genomfört eller aviserat vissa åtgärder som syftar till att
öka aktiviteten inom decentraliseringsområdet. Det gäller främst inrättande
eller aktivering av olika arbetsgrupper inom regeringskansliet. Detta
bör självfallet ses som steg i rätt riktning. Det förtjänar emellertid att
påpekas att det inom regeringskansliet de senaste åren funnits såväl ett
regionalpolitisk! råd som en arbetsgrupp med särskilt ansvar för decentraliseringsfrågorna
utan att detta lett till några nämnvärda resultat beträffande
lokalisering av statlig verksamhet. Enligt utskottets mening är det
därför angeläget att det genom bl. a. klarare riktlinjer skapas förutsättningar
för att dessa organ kan fungera som kraftfulla instrument för ett decentraliseringsarbete
med konkreta resultat och i enlighet med riksdagens 124
tidigare beslut i denna fråga. Ett annat initiativ som skulle ge en ökad tyngd AU 1985/86: 13
åt decentraliseringsarbetet vore inrättandet av den regionalpolitiska kommission
på hög politisk nivå som utskottet förordat i det föregående med
anledning av motion A491 (fp, m, c). En sådan kommission skulle kunna ta
helt andra initiativ inom detta område än de arbetsgrupper som nu finns.
Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna A405, A420, A435
och A496.
15. Flyttning av ytterligare delar av statistiska centralbyrån
(mom. 18)
Elver Jonsson (fp) och Sigge Godin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44 börjar med ”Av
arbetsgruppens” och på s. 45 slutar med ”riksdagens sida” bort ha följande
lydelse:
Som anförs i motion A446 kan den framtida tekniska utvecklingen inom
statistikproduktionen få negativa effekter för sysselsättningen i Örebro.
Detta utvecklas närmare i en rapport från en särskild arbetsgrupp. Enligt
statskontorets samråd syttrande i rapporten kommer den manuella databehandlingen,
som i stor utsträckning är förlagd till Örebro, att minska
kraftigt under de närmaste tio åren. Det förhållandet att verksamheten i
Örebro till stor del består av den typ av arbete som den nya tekniken
kommer att förändra inger farhågor inför framtiden. De negativa tendenser
som kan skönjas för sysselsättningen vid statistiska centralbyrån i Örebro
måste därför aktivt motverkas. Ett initiativ till utredning om möjligheterna
att flytta ytterligare delar av statistiska centralbyrån till Örebro i enlighet
med vad som anförs i motion A446 är därför synnerligen väl motiverat.
Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet motion A446.
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:
18. beträffande flyttning av ytterligare delar av statistiska centralbyrån
att
riksdagen med bifall till motion 1985/86: A446 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
16. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för långtidsarbetslösa
i storstadsområdena (mom. 20)
Börje Hörnlund (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 45 som börjar med ”Utskottet
kan” och slutar med ”ytterligare åtgärd” bort ha följande lydelse:
Den snabba befolkningskoncentrationen till storstadsområdena har som
tidigare berörts lett till omfattande utslagning från arbetsmarknaden. Detta
visar sig i att andelen långtidsarbetslösa är hög trots det som en följd av
konjunkturutvecklingen förbättrade arbetsmarknadsläget. Som föreslås i
motion A405 (c) måste särskilda insatser sättas in för att komma till rätta
med dessa svårigheter. Riksdagen bör därför enligt vad som föreslås i
motionen begära att regeringen återkommer med förslag till åtgärder för AU 1985/86: 13'
storstadsområdenas långstidsarbetslösa. Det är bättre att dessa människor
hjälps in på arbetsmarknaden än att ungdomar i andra delar av landet
stimuleras att flytta till detta område.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:
20. beträffande arbetsmarknadspolitiska åtgärder för långtidsarbetslösa
i storstadsområdena
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: A405 yrkande 20 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
17. Befolkningsmål för länen (mom. 21)
Boije Hörnlund (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 46 som börjar med ”När det”
och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:
Som utskottet utvecklat närmare i det föregående har den balanserade
regionala utveckling som rådde under slutet av 1970-talet och i början på
1980-talet rubbats på ett allvarligt sätt. Det fordras därför en omläggning av
politiken så att den regionala balansen kan återupprättas. För detta krävs
åtgärder inom en rad politikområden - vid sidan av de traditionella regionalpolitiska
åtgärderna. Utskottet tillstyrker kravet i motion 1985/86: A405
(c) att befolkningsmål skall anges avseende år 1995 för de olika länen.
Befolkningstalen skall vara en klar markering av den regionalpolitiska
viljeinriktningen. Åtgärder skall dessutom vidtas för att nå de uppsatta
målen.
I det beslut som riksdagen tog våren 1985 (AU 1984/85:13) ingick inte
några mål för befolkningsutvecklingen, vilket lett till osäkerhet om regionernas
utvecklingsmöjligheter och om samhällets vilja att utveckla olika
orter och regioner. Den mycket oroande utveckling som nu sker innebär
att sådana mål med det snaraste måste sättas upp. Dessa befolkningsmål
skall ange vilket befolkningsunderlag som är nödvändigt för att en viss
regions förutsättningar till utveckling skall kunna tas till vara och utgöra ett
riktmärke för samhällets insatser.
Som utgångspunkt skall gälla de planeringstal som lades fast i 1982 års
beslut om regionalpolitiken. Utskottet vill här påpeka att den dåvarande
socialdemokratiska oppositionen vid det tillfället föreslog att målsättningen
för Stockholms län skulle ligga 20000 invånare över mittenregeringens
förslag för år 1990. Detta är det enda område inom regionalpolitiken där
socialdemokraterna i regeringsställning mer än väl uppfyllt den regionalpolitik
som man förordade i oppositionsställning.
För att motverka den befolkningskoncentration som nu sker bör målsättningen
för storstädernas utveckling vara att deras andelar av befolkningen
i landet långsiktigt hålls oförändrade samt att inflyttning skall ske till de
områden som nu är mest drabbade av avfolkningen. Inom dessa ramar
måste sedan länsstyrelsernas planering inriktas på att det blir inomregional
balans i länen.
Riksdagen bör begära att regeringen skyndsamt lägger fram förslag om 126
befolkningsmål enligt dessa riktlinjer.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse: AU 1985/86: 13
21. beträffande befolkningsmål för länen
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: A405 yrkandena 5 och 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
18. Utvecklingsprogram för landsbygden (mom. 23)
Börje Hörnlund (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 47 som börjar med ”Begreppet
landsbygd” och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:
Den snabba och ensidiga folkomflyttningen under senare år drabbar
särskilt hårt glesbygden och de mindre orterna, dvs. landsbygden. Denna
har redan i utgångsläget en mycket svår situation genom den stora utflyttning
som tidigare ägt rum under flera decennier, bl.a. som en följd av
storleksrationaliseringen inom jord- och skogsbruket. Utvecklingen inom
de areella näringarna har också i hög grad påverkat andra sektorer på
landsbygden och dess tätorter, t. ex. kommersiell service, kommunikationer
och utbildning.
Dess värre har landsbygdens problem och framtidsfrågor behandlats
endast sporadiskt eller inte alls i samhällsarbetet. Samhällsplaneringen,
som till stor del är sektororienterad, tar liten eller ingen hänsyn till de
speciella förhållanden som råder på landsbygden. Således tar t. ex. den
närings-, bostads- eller utbildningspolitiska planeringen inte hänsyn till
behovet av en positiv befolkningsutveckling på landsbygden. Inte heller
beaktas behovet av hushållning med natur och uthållig användning av
resurser.
För att kunna skapa en levande landsbygd behövs en bättre utvecklad
samverkan mellan olika samhällssektorer och planeringsinsatser. Det måste
finnas en helhetssyn för landsbygden. Därvid måste även bosättning,
bebyggelse, infrastruktur och näringsliv av annat slag än de areella näringarna
beaktas.
Mot denna bakgrund föreslås i motion 1985/86: A405 (c) att riksdagen tar
initiativ till ett utvecklingsprogram för landsbygden. Målsättningen med
detta program skall vara att forma en strategi för en levande landsbygd.
En levande landsbygd har betydelse för långt fler än dem som är direkt
engagerade i de areella näringarna. Det gäller alla som är bosatta på
landsbygden men även förorternas befolkning. Ett stabilt landsbygdssamhälle
omfattar såväl glesbygd som småorter och bärs upp av det sociala och
kulturella nätverk som formas genom alla landsbygdsinvånare. Det finns
ett stort antal tätortskommuner som för sin utveckling är starkt beroende
av ett stabilt näringsliv, bl. a. i de areella delarna, inom den omgivande
landsbygden.
Utskottet tillstyrker förslaget i motion A405 att ett utvecklingsprogram
enligt dessa riktlinjer skall tas fram snarast. Härigenom tillgodoses också
motion A470 och i huvudsak även motion A438. Regeringen bör uppdra åt
glesbygdsdelegationen att lägga fram det förordade programmet. Detta bör
ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse: AU 1985/86: 13
23. beträffande utvecklingsprogram för landsbygden
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86: A405 yrkande 10
och 1985/86: A470 samt med anledning av motion 1985/86: A438 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
19. Utvecklingsprogram för landsbygden (mom. 23 —
motiveringen)
Anders G Högmark, Ingrid Hemmingsson och Erik Holmkvist (alla m)
anser att den del av utskottets yttrande på s. 47 som börjar med "Begreppet
landsbygd” och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:
Landsbygdens många problem kan i roycket hög utsträckning hänföras
till den socialdemokratiska regeringens centraliseringspolitik. Den kraftiga
expansionen av den offentliga sektorn och dess service har indirekt kommit
att bli en belastning för landsbygdsbefolkningen. De dyra och likriktade
lösningarna på serviceproblemen kan inte i samma utsträckning utnyttjas
av människor som lever utanför tätorterna. Likriktningstänkandet
har hindrat småskaliga alternativ i offentlig regi. Privata alternativ har
omöjliggjorts genom de offentliga monopolen och de höga skatterna.
Men effekterna av denna politik sträcker sig längre. Den låga tilltron till
och den ringa respekten för det enskilda initiativet och den privata äganderätten
har tyvärr fått prägla lagstiftningen kring jord- och skogsbruket. De
många restriktionerna och den solidariska lönepolitiken samt den omfattande
arbetsrättslagstiftningen har varit speciellt svåra för de mindre företagen
att bära. Härigenom har många arbetstillfällen gått förlorade, vilket
drabbat landsbygden hårdare än samhället i övrigt.
Det är genom att öka människors frihet — att skapa utrymme för enskilda
initiativ — som en levande landsbygd kan skapas. Människors rätt att
slå sig ned och söka försörjning där de själva önskar måste respekteras.
Det fria initiativet och landsbygdens rika möjligheter till utveckling skall
inte undervärderas utan i stället stimuleras till utnyttjande.
Ett betydande antal förslag som syftar till en sådan förändring av samhället
har lagts fram av moderata samlingspartiet och behandlas i andra
sammanhang. Motion A438 är därmed tillgodosedd. Detta gäller i huvudsak
också motionerna A405 och A470.
20. De regionalpolitiska medlens allmänna utformning
(morn. 24)
Anders G Högmark, Ingrid Hemmingsson och Erik Holmkvist (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48 börjar med ”Riksdagen
beslöt” och på s. 49 slutar med ”det anförda” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill först stryka under vad som anförs i motion A481, att en
grundförutsättning för att nå de regionalpolitiska målen är en väl avvägd
ekonomisk politik. All erfarenhet visar nämligen att de svagaste regionerna > ■
drabbas hårdast vid ekonomisk stagnation och tillbakagång. De viktigaste AU 1985/86: 13
åtgärderna för att skapa en balanserad regional utveckling måste syfta till
att främja de välståndsskapande krafterna i näringslivet. Offentliga insatser
kan aldrig i längden bära upp utveckling och sysselsättning i en region.
Tyngdpunkten i de åtgärder som måste vidtas för att stimulera den
regionala utvecklingen ligger inom skattepolitiken, arbetsmarknadspolitiken,
utbildningspolitiken och jord- och skogsbrukspolitiken.
De stöd till näringslivet som i övrigt behövs för att främja den regionala
utvecklingen bör vara generellt verkande. Sådana medel har den fördelen
att de bättre än de selektiva insatserna stämmer överens med marknadsekonomins
sätt att fungera. De ger en prispåverkan som lätt kan uppfattas
av alla företag och påverkar därmed deras underlag för beslut om verksamheters
omfattning och inriktning. En fördel är dessutom att de generella
medlen är lätta att administrera samt att de leder till en mindre snedvridning
av konkurrensen än selektiva åtgärder. Grundläggande för de generellt
verkande medlen är alltså att de ändrar förutsättningarna för näringslivets
utveckling i en region.
Inom vissa delar av landet finns emellertid sådana regionala handikapp
att selektiva insatser bör ifrågakomma.
Det är angeläget att så långt det är möjligt renodla och förenkla dessa
stödformer. Ett system med riskgarantilån, enligt vad som föreslås i den
moderata motionen A481, skulle vara ett aktivt steg i denna riktning.
Riskgarantilånen skulle ha som främsta uppgift att ”täcka av” regionalt
betingade ”överrisker” utöver de strikt kommersiella, vilka bankerna
skall stå för. Lånen skall så långt det är möjligt handläggas på regional nivå
- i huvudsak enligt de beloppsgränser som i dag gäller för lokaliseringsbidragen.
Den regionala nivåns roll markeras också av den vikt moderata samlingspartiet
fäster vid det s. k. samlade länsanslaget, vilket förordas bli höjt
till 550 milj. kr. Genom denna anslagsform stärks den regionala nivåns
handlingskraft, samtidigt som man effektivare kan utnyttja lokala och
regionala utvecklingsmöjligheter som man bäst kan överblicka från denna
beslutsnivå.
Med den inriktning av stödåtgärderna som här har föreslagits, med
tillstyrkan av motion A481, tillgodoses även motion A473 som inte bör
föranleda någon ytterligare åtgärd.
dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:
24. beträffande de regionalpolitiska medlens allmänna utformning
att
riksdagen med bifall till motion 1985/86: A481 yrkande 2 samt
med avslag på motion 1985/86: A473 yrkande 1 i motsvarande del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
129
9 Riksdagen 1985/86. 18 sami. Nr 13
21. De regionalpolitiska medlens allmänna utformning AU 1985/86:13
(mom. 24)
Elver Jonsson (fp) och Sigge Godin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48 börjar med ”Riksdagen
beslöt" och på s. 49 slutar med ”det anförda" bort ha följande lydelse:
Från början hade det regionalpolitiska stödet enbart selektiva inslag,
dvs. stöd lämnades först efter prövning i varje enskilt fall. Efter hand har
stöd med mera generellt verkande drag införts. Exempel härpå är transportstödet.
sysselsättningsstödet och nedsättningen av socialavgifterna
som beslutades år 1982. Generellt verkande stöd syftar till att göra förutsättningarna
för näringslivets utveckling mer likartade i olika delar av
landet. Som framhålls i motion A473 bör det regionalpolitiska stödet göras
i högre grad generellt verkande.
De generellt verkande medlen förbättrar förutsättningarna för näringslivet
på ett sätt som lätt kan uppfattas av alla företag och påverkar därmed
deras underlag för beslut om verksamheters omfattning och inriktning. En
annan fördel med dessa medel är att de är lätta att administrera.
Grundläggande för de generellt verkande medlen är alltså att de ändrar
förutsättningarna för näringslivets utveckling i en region. Men inom stora
delar av vårt land är näringslivet inte ännu så väl utvecklat att det i sådan
grad kan dra nytta av de fördelar som de generella medlen ger att sysselsättningsproblemen
därigenom löses. Selektiva åtgärder behövs därför
enligt utskottets mening under överskådlig tid. Det finns här anledning
påpeka att de två typerna av medel inte bör ses som varandras motsatser
utan som komplement till varandra.
Samtidigt vill utskottet i likhet med motion A473 framhålla vikten av att
nuvarande stödformer förenklas så mycket som möjligt samt att sådana
stödformer undviks som förutsätter långtgående förhandlingar mellan företagen
och staten. Utskottet tillstyrker motion A473 i denna del. Motion
A481 blir i huvudsak tillgodosedd med vad som anförts.
dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:
24. beträffande de regionalpolitiska medlens allmänna utformning
att
riksdagen med bifall till motion 1985/86: A473 yrkande 1 i motsvarande
del och med avslag på motion 1985/86: A481 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
22. Differentierad statsskatt som regionalpolitisk medel
(mom. 26 — motiveringen)
Anders G Högmark, Ingrid Hemmingsson och Erik Holmkvist (alla m)
anser att den del av utskottets yttrande som på s. 49 böijar med ”Differentiering
av” och på s. 50 slutar med ”till riskkapital" bort ha följande
lydelse:
Utskottet har i det föregående med anledning av motionsförslag från
moderata samlingspartiet pekat på vikten av att skapa allmänekonomiska 130
förutsättningar för en bättre regional utveckling. En av de viktigaste åtgär- AU 1985/86: 13
derna med det syftet är att sänka skattetrycket. Moderata samlingspartiet
har därför bl. a. föreslagit att marginalskatterna skall sänkas till 40% för de
flesta heltidsarbetande. Det är utskottets uppfattning att vid en beskattning
på den nivån kommer problemen med att rekrytera kvalificerad arbetskraft
som påtalas i motion A464 att bli mindre. Troligt är dock att vissa av dessa
problem kommer att kvarstå för orter och regioner med mindre väl utvecklad
arbetsmarknad. Mot denna bakgrund kan det därför, utöver generella
sänkningar av marginalskatten, som ovan omtalats, finnas skäl att låta en
regionalpolitisk! betingad differentiering av statsskatten bli föremål för
överväganden i en samlad översyn av regionalpolitiken. Motionen behöver
därför inte föranleda någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.
23. Lokaliseringssamrådet (mom. 28)
Anders G Högmark, Ingrid Hemmingsson och Erik Holmkvist (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 50 som börjar med ”Syftet
med” och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:
Det formaliserade lokaliseringssamrådet har hittills varit till föga hjälp
för områden som har regionalpolitiska problem och är dessutom enligt
utskottets mening ett inslag i medelsarsenalen som kan verka hämmande
på näringslivets utveckling. Härtill kommer att utskottet av principiella
skäl finner det olämpligt med ett system som ger möjlighet för regeringen
att tvinga in företag i till innehållet ospecificerade överläggningar. Regering
och riksdag skall styra näringslivet genom generella lagar och förordningar,
inte genom ”påtryckningar”. En enligt utskottets mening olycklig
tillämpning av samrådet skedde vid besluten om lokalisering av bilfabriker
till Uddevalla och Malmö och som resulterade i att de inblandade företagen
fick bidrag på en helt oacceptabel nivå.
Vill regeringen eller ämbetsverken ha överläggningar med företagen kan
detta ske utan denna typ av formaliserat lokaliseringssamråd. Det nuvarande
systemet bör därför avskaffas. Regeringen bör underrättas om vad
utskottet här anfört. Det innebär att motion A481 tillstyrks i motsvarande
del.
dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:
28. beträffande lokaliseringssamrådet
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: A481 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
24. Lokaliseringssamrådet (mom. 28)
Lars-Ove Hagberg (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 50 som börjar med ”Syftet
med” och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:
131
I stället för att avveckla lokaliseringssamrådet som föreslås i motion
A481 bör det förstärkas. Dagens tandlösa lokaliseringssamråd måste enligt
utskottets mening ersättas med en direkt styrning av nyetableringarna
inom industrin. När koncerner och företag — stora och medelstora - vill
göra nyetableringar och nysatsningar utanför skogslänen, skall dessa prövas
av regeringen för att kunna styras till skogslänen och Bergslagslänen.
Det räcker inte att bara ställa krav på det privata näringslivet utan att
skaffa sig de nödvändiga styrmedlen för att förverkliga en regionalpolitisk
inriktning.
En etableringspåverkan av detta slag bör också kunna användas som ett
instrument för att ge löntagarfonderna den regionalpolitiska inriktning som
vpk föreslagit i annat sammanhang. Regeringen bör återkomma till riksdagen
med erforderlig lagstiftning enligt dessa riktlinjer. Det anförda bör ges
regeringen till känna. Motion A481 avstyrks i vad avser yrkandet om
lokaliseringssamrådet.
dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:
28. beträffande lokaliseringssamrådet
att riksdagen med avslag på motion 1985/86: A481 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om styrning av
etableringar inom industrin.
25. Ett system med riskgarantilån (mom. 29)
Anders G Högmark, Ingrid Hemmingsson och Erik Holmkvist (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51 börjar med ”Utskottet
kan” och på s. 52 slutar med ”refererad del” bort ha följande lydelse:
Medelsarsenalen i den regionalpolitik som nu har bedrivits i tjugo års tid
i vårt land har dominerats av olika selektiva stödformer. Dessa är förenade
med en rad nackdelar. I den föregående framställningen har förespråkats
en övergång till stöd för näringslivet i utsatta regioner genom allmänna
åtgärder på olika politikområden och genom generella regionalpolitiska
medel. Detta bör förenas med en angelägen förenkling av det regionalpolitiska
stödsystemet.
Med utgångspunkt häri föreslår utskottet att man som ett led i den
förordade omläggningen av stödsystemet sammanslår lokaliseringsbidraget
samt offert- och sysselsättningsstöden till en ny stödform, benämnd
riskgarantilån. Samtidigt bör lokaliseringslånen avskaffas. Utskottet biträder
alltså moderata samlingspartiets förslag härom i kommittémotion A481
liksom grundtanken bakom förslaget, att de enskilda projekten skall för de
normala riskerna finansieras med eget kapital och sedvanliga bankkrediter
och att riskgarantilånen skall kompensera för den högre risk som kan
betingas av lokalisering till ett stödområde. Till varje projekt knyts på så
sätt en villkorad återbetalningsskyldighet som står i en viss relation till
projektets förmåga att generera överskott.
När det gäller den mer detaljerade utformningen av riskgarantilånen
hänvisas till motionen, i vilken lämnas förslag beträffande differentiering
AU 1985/86: 13
132
av lånens storlek i de olika stödområdena, återbetalning och handläggning. AU 1985/86: 13
Förslagen tillstyrks.
När det gäller avskaffandet av lokaliseringslånen skall här tilläggas att
dessa lån varit avsedda att utgöra den finansiella tyngdpunkten i det
regionalpolitiska stödet. Efterfrågan på dessa lån har emellertid varit begränsad.
Under den senaste stödperioden, som avslutades med budgetåret
1984/85, utnyttjades en tredjedel av det tillgängliga låneutrymmet. Även
detta liksom den marknadsanpassning som skett beträffande räntenivån
talar för att lokaliseringslånen kan undvaras som stödform och ersättas
med krediter i banker och på andra reguljära vägar.
Vad som nu förordats i anslutning till motion A481 innebär sammanfattningsvis
en betydande uppstramning jämfört med det nuvarande stödsystemet.
Denna kommer att leda till besparingar men innefattar dessutom en
klar markering av att det regionalpolitiska stödet inte är en bidragsmöjlighet
för mindre goda affärsprojekt utan att detta stöd uteslutande har till
syfte att kompensera för den högre risk som kan följa av lokaliseringen till
ett stödområde.
Vid bifall till vad ovan förordats får det ankomma på regeringen att
utfärda bestämmelser om de nya riskgarantilånen med ledning av motion
A481 och vad här anförts.
dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:
29. beträffande ett system med riskgarantilån
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: A481 yrkandena 5 och 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
26. Kreditgaranti i stället för lokaliseringslån (mom. 30)
Elver Jonsson (fp), Börje Hörnlund (c), Sigge Godin (fp) och Per-Ola
Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 52 som börjar med ”Utskottet
behandlade” och slutar med ”föreliggande delarna” bort ha följande lydelse:
Såsom
anförs i centerpartiets och folkpartiets motioner (A405 resp.
A473) är det en bättre ordning än den nuvarande att lokaliseringslånen
hanteras direkt av bankerna, för vilka kreditprövning och kreditgivning - i
motsats till statliga myndigheter - är ett normalt led i den egna verksamheten.
Statens engagemang bör begränsas till att ge erforderliga kreditgarantier.
Utskottet vill också erinra om att riksrevisionsverket (RRV) i början av
år 1984 fick regeringens uppdrag att se över den statliga långivningen med
syfte att ta fram underlag för bedömning av vilka låneformer som kan
avskaffas resp. ersättas med kreditgarantier eller bidrag. RRV gjorde därvid
bedömningen att lokaliseringslånen med fördel kan ersättas med lånegarantier.
Även denna på regeringens initiativ gjorda översyn talar sålunda
för en övergång till kreditgarantisystem.
Ett slopande av lokaliseringslånen förordas även i motion A481, dock
utan koppling till statliga lånegarantier. Genom vad ovan anförts blir denna 133
motion delvis tillgodosedd.
dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:
30. beträffande kreditgaranti i stället för lokaliseringslån
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86: A405 yrkandena 11
och 12 i motsvarande del samt 1985/86: A473 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
27. Kreditgaranti i stället för lokaliseringslån (mom. 30 -motiveringen)
under förutsättning av bifall till reservation 25
Anders G Högmark, Ingrid Hemmingsson och Erik Holmkvist (alla m)
anser att den del av utskottets yttrande på s. 52 som börjar med ”Utskottet
behandlade” och slutar med ”föreliggande delarna” bort ha följande lydelse:
Utskottet
har tidigare i betänkandet tillstyrkt att ett nytt regionalpolitisk!
stöd i form av riskgarantilån införs samt att lokaliseringslånen avskaffas.
Det senare förordas också i motionerna A405 (c) och A473 (fp). Utskottet
kan inte se någon anledning att ersätta dessa lån med kreditgarantier som
föreslås i de båda motionerna. Dessa avstyrks därför av utskottet.
28. Avskaffande av offertstödet (mom. 31)
Elver Jonsson (fp) och Sigge Godin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 52 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”förevarande del” bort ha följande lydelse:
Offertstödet är som framhålls i motion A473 avsett att användas som ett
anbudsförfarande när andra stödformer inte är tillämpliga. Det betyder att
det inte finns några fasta regler för stödgivningen som därför måste föregås
av omfattande förhandlingar mellan staten och enskilda företag. Detta kan
medföra risker för missbruk. Statens förhandlingsläge är dessutom sällan
sådant att det finns flera anbud i fråga om en regionalpolitisk! motiverad
åtgärd. Diskussionerna förs därför vanligen med ett enda företag. Det bör
tilläggas att en betydande del av ramen för offertstödet regelmässigt varit
outnyttjad.
På grund av de risker för missbruk som föreligger och den ringa användningen
tillstyrker utskottet förslaget i motion A473 att offertstödet avskaffas.
De resurser som därigenom frigörs bör föras över till länsanslaget. Till
den senare frågan återkommer utskottet.
dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:
31. beträffande avskaffande av offertstödet
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: A473 yrkande 13 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
AU 1985/86: 13
134
29. Avskaffande av offertstödet (mom. 31 - motiveringen) AU 1985/86:13
under förutsättning av bifall till reservation 25
Anders G Högmark, Ingrid Hemmingsson och Erik Holmkvist (alla m)
anser att den del av utskottets yttrande på s. 52 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”förevarande del” bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående förordat förslaget i moderata samlingspartiets
motion A481 att de nuvarande stödformerna - bl. a. offertstödet -ersätts av ett enhetligt system med riskgarantilån. Denna form av lån skall
kompensera företaget för den högre risk som lokaliseringen till ett stödområde
motiverar. Förslaget tillgodoser alltså förslaget i motion A473 om
avveckling av offertstödet. Motionen bör inte föranleda någon vidare
åtgärd.
30. Slopande av nedsättning av socialavgifter i Norrbotten
(mom. 36)
Lars-Ove Hagberg (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 54 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i motionärernas principiella invändningar mot att
använda nedsättning av socialavgifter som ett regionalpolitisk! medel.
Socialavgifterna syftar till att finansiera vårt lands medborgerliga sociala
rättigheter och allmänna nyttigheter, och de bör därför vara likartat utformade
i hela landet. Som motionärerna anger finns det därtill flera skäl
utöver de principiella som talar för att denna subvention till företagen bör
upphöra, bl.a. saknar staten möjlighet till såväl insyn som krav på motprestation
från företagens sida. Systemet bidrar vidare till en dränering av
socialförsäkringssystemet, vilket måste ersättas med skattemedel som väsentligen
härrör från vanliga löntagare. Dessa starka invändningar mot
avgiftsnedsättningen uppvägs på intet sätt av några påvisbara fördelar.
Tvärtom talar mycket för att avgiftsnedsättningen ger mycket liten utdelning
i jämförelse med de selektiva medel som står till statsmakternas
förfogande. De statsmedel som nu tillskjuts för åtgärden, ca 300 milj. kr.,
bör i stället användas för att förstärka det s. k. länsanslaget.
Utskottet återkommer i det följande till de anslagsfrågor som föranleds
av vad som ovan förordats. I detta sammanhang föreslås att riksdagen i ett
uttalande till regeringen ansluter sig till vad som här sagts om att avgiftsnedsättningen
i Norrbotten skall upphöra. Mot denna bakgrund tillstyrker
utskottet motion A465 i motsvarande del.
dels att utskottets hemställan under 36 bort ha följande lydelse:
36. beträffande slopande av nedsättning av socialavgifter i Norrbotten
att
riksdagen med bifall till motion 1985/86: A465 yrkande 2, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
135
31. Slopande av nedsättning av socialavgifter i Norrbotten
(mom. 36 - motiveringen)
Anders G Högmark, Ingrid Hemmingsson och Erik Holmkvist (alla m)
anser att den del av utskottets yttrande på s. 54 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med "aktuell del” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar inte motionärernas negativa syn på avgiftsnedsättningens
roll i regionalpolitiken. Enligt utskottets uppfattning har denna typ av
generellt verkande medel stora fördelar framför de traditionella selektiva
stödformerna. De senares möjligheter att fungera effektivt hämmas av
politikers och administratörers mycket begränsade möjligheter att förutse
vilka utvecklingsprojekt som har så goda framtidsutsikter att de bör få
offentligt stöd. Detta leder till att många projekt som skulle kunna vara
utvecklingsbara om företagens kostnadsnivå kunde sänkas något, aldrig
kommer i åtnjutande av något stöd och därför aldrig realiseras. Därtill
innebär selektivt stöd en risk för att konkurrensen snedvrids.
Utskottet ställer sig även främmande inför motionärernas principiella
invändningar som innebär att skatter och avgifter skall vara lika i hela
landet och för alla berörda. Ett viktigt grunddrag i svensk skattelagstiftning
har traditionellt varit att skatters storlek i görligaste mån skall anpassas till
den skattepliktiges bärkraft. Principen att nedsätta socialavgifterna i svårt
utsatta regioner ansluter helt till detta synsätt medan den av motionärerna
hävdade ståndpunkten torde stå i strid med detsamma. Som framgår av det
ovan sagda anser utskottet i motsats till motionärerna att de generella
medlen i regionalpolitiken bör utvecklas. Mot bakgrund av det anförda
avstyrker utskottet motion A465 i här refererad del.
32. Geografisk och branschmässig avgränsning vid
nedsättning av socialavgifter (mom. 37)
Anders G Högmark, Ingrid Hemmingsson och Erik Holmkvist (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 55 börjar med ”De
aktuella” och på s. 56 slutar med ”behandlade motionerna” bort ha
följande lydelse:
Såsom föreslås i kommittémotion A481 från moderata samlingspartiet
bör avgiftsnedsättningen gälla i områden med de största problemen, dvs. i
stödområde A. Nedsättningen bör avse ali verksamhet utom den offentliga.
Med hänsyn till de tröskelproblem som kan uppkomma för angränsande
regioner bör införas en avgiftsnedsättning med tre procentenheter i
stödområde B. Regeringen bör få i uppdrag att återkomma med förslag till
ändringar i den aktuella lagstiftningen, så att de nya reglerna kan träda i
kraft den 1 januari 1987.
De övriga i sammanhanget behandlade motionerna behöver med hänvisning
till vad som ovan anförts inte föranleda någon åtgärd från riksdagens
sida.
AU 1985/86: 13
136
dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande lydelse: AU 1985/86: 13
37. beträffande geografisk och branschmässig avgränsning vid
nedsättning av socialavgifter
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: A481 yrkande 3, och
med anledning av motionerna 1985/86: A405 yrkandena 17 och 18,
1985/86: A477 yrkande 5, 1985/86: A472 yrkande 1 i motsvarande
del, 1985/86: A467 yrkande 4, 1985/86: A480 yrkande 3 och 1985/
86: A437 samt med avslag på motion 1985/86: A487 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
33. Geografisk och branschmässig avgränsning vid
nedsättning av socialavgifter (mom. 37)
Börje Hörnlund (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 55 börjar med ”De
aktuella” och på s. 56 slutar med ”behandlade motionerna” bort ha
följande lydelse:
Såsom anföres av centerpartiet är det av stor vikt att de regionalpolitiska
åtgärderna sätts in på ett sätt som gör att de både skapar bättre balans
mellan regioner och leder till ökad inomregional balans. För Norrbottens
del innebär den nuvarande generella sänkningen av socialavgifterna i länets
samtliga kommuner att de kommuner som har de svåraste problemen
missgynnas. Kustkommunernas konkurrensläge gentemot de fyra malmfältskommunerna
och övriga inlandskommuner förbättras därigenom kraftigt
med en förstärkt inomregional obalans som följd. Det är vidare enligt
utskottets mening helt orimligt att sänkta avgifter kommer kustområden i
Norrbottens län till del men inte inlandskommuner i Västerbottens och
Jämtlands län som inplacerats i stödområde A. Avgiftsnedsättningen bör
således utvidgas till att gälla hela stödområde A och därutöver omfatta de
kommuner i Norrbottens län som tillhör stödområde B. Avgiftsnedsättningen
bör i fortsättningen avse alla typer av företag.
Utöver avgiftsnedsättningen kan Norrbottensföretag som ökar sin sysselsättning
få bidrag till arbetsgivaravgiften med för närvarande 10000 kr.
per helårsarbetare och kalenderår. Bidraget lämnas därvid för nyanställda.
I enlighet med förslaget i motion A405 bör bidraget differentieras, så att det
utgår med 15000 kr. till företag belägna i sådana Norrbottenskommuner
som tillhör stödområdena A eller B och med 5000 kr. till företag i de
kommuner i samma län som tillhör stödområde C.
Regeringen bör få i uppdrag att återkomma med förslag till ändringar i
den aktuella lagstiftningen.
Med hänvisning till vad som ovan anförts behöver övriga i sammanhanget
behandlade motioner inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.
dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande lydelse:
37. beträffande geografisk och branschmässig avgränsning vid
nedsättning av socialavgifter
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: A405 yrkandena 17 och
18 och med anledning av motionerna 1985/86: A481 yrkande 3, 1985/ 137
86:A477 yrkande 5, 1985/86: A472 yrkande 1 i motsvarande del,
1985/86:467 yrkande 4, 1985/86: A480 yrkande 3 och 1985/86: A437
samt med avslag på motion 1985/86: A487 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
34. Översyn för mer omfattande differentiering av
socialavgifterna (mom. 38)
Elver Jonsson (fp) och Sigge Godin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 56 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas positiva inställning till att använda nedsättning
av socialavgifter som ett medel inom regionalpolitiken. Det finns
mycket som talar för att det är effektivare att använda generella medel som
påverkar de villkor under vilka företagen arbetar i jämförelse med selektiva
stödåtgärder. Generella åtgärder är lätta att administrera, och det finns
en liten risk för att konkurrensförhållandena snedvrids.
Som påpekats tidigare av folkpartiet är emellertid de nuvarande reglerna
för avgiftsnedsättning orimliga. Dessa regler innebär att man i kommuner
som har ett mycket svårt utsatt läge i Norrlands inland och i konsekvens
därtill är placerade i stödområde A, inte kan komma i åtnjutande av
avgiftsnedsättning endast på grund av att de är belägna söder om gränsen
till Norrbottens län. Samtidigt erbjuds företag som etablerar sig i betydligt
mer stabila kommuner som exempelvis Luleå denna förmån. Vidare innebär
begränsningen till vissa branscher en betydande reducering av denna
stödforms effektivitet. Slutligen innebär dessa regler som kringgärdar avgiftsnedsättningen
att systemet blivit krångligt och att det lämnas utrymme
för godtycke. Det väl riktade och kraftfulla regionalpolitiska medel som
introducerades av mittenregeringen våren 1982 har på grund av nämnda
regler förlorat både inriktning och kraftfullhet.
Utskottet är helt överens med motionärerna om att denna typ av bestämmelser
måste ha en långsiktig prägel. I annat fall kan de inte utgöra
underlag för företagens planering, vilket är en förutsättning för att avgiftsnedsättningen
skall kunna fungera som ett effektivt regionalpolitisk medel.
Utskottet finner mot denna bakgrund att det är väl överlagt att, som
föreslås i den folkpartistiska partimotionen, avvakta med ändringar i de
nuvarande reglerna och i stället ta initiativ till en skyndsam översyn av
möjligheterna att göra en mer omfattande differentiering av de sociala
avgifterna. Utgångspunkten för denna översyn bör vara den som anges i
motionen, nämligen att alla ändringar bör kunna finansieras genom en
omfördelning av kostnaderna utan att de totala inkomsterna från arbetsgivaravgifterna
minskas.
Med anledning av vad som ovan anförts tillstyrker utskottet motion
A473 i här aktuell del.
AU 1985/86: 13
138
dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse: AU 1985/86: 13
38. beträffande översyn för mer omfattande differentiering av
socialavgifterna
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: A473 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
35. Översyn för mer omfattande differentiering av
socialavgifterna (mom. 38 - motiveringen)
Anders G Högmark, Ingrid Hemmingsson och Erik Holmkvist talla m)
anser att den del av utskottets yttrande på s. 56 som börjar med "Utskottet
delar” och slutar med "aktuell del” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är det lätt att dela grundtanken i den
folkpartistiska motionen beträffande värdet av långsiktighet och beständighet
i de politiska besluten. Såväl enskilda som företag måste kunna
planera inför framtiden i förvissningen om att de lagar och bestämmelser
man har att ta hänsyn till inte onödigtvis ändras. De regler det här är frågan
om leder emellertid till så uppenbart orimliga konsekvenser att det faktum
att de endast varit i kraft i drygt två år i sig inte ger motiv för att de även
fortsättningsvis skall få gälla. Den inriktning som ändringarna bör få anges
för övrigt såväl i den folkpartistiska motionen som i den moderata och
folkpartistiska kommitté- resp. partimotion som utskottet behandlat i det
föregående. Det finns därför ingen anledning att invänta resultatet av vare
sig en översyn enligt folkpartiets förslag eller industriverkets pågående
utvärdering. Utskottet avstyrker därför motion A473 i här aktuell del.
36. En organiserad diskussion rörande glesbygdspolitikens
mål och utformning (mom. 40)
Lars-Ove Hagberg (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 58 som börjar med "Utskottet
delar” och slutar med "aktuell del” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas pessimistiska syn på den nuvarande glesbygdspolitikens
möjligheter att påverka den fortgående utarmningen av
glesbygden. Situationen i många glest befolkade områden närmar sig nu en
kritisk punkt. Befolkningsunderlaget sviktar därhän att också den mest
grundläggande servicestandard är i fara. Det är i detta läge nödvändigt att
klarare definiera vad glesbygdspolitikens mål skall vara och att systematisera
insatserna.
De åtgärder som gjorts inom ramen för den nuvarande glesbygdspolitiken
har i många fall varit värdefulla. De har i konkreta fall kunnat försvara
viktiga funktioner i glesbygdens småsamhällen. Men inför hotet om ett ras
i glesbygdens hela samhälleliga struktur räcker de inte. Nuvarande bebyggelsemönster
i glesbygderna har formats under ekonomiska omständigheter
som rådde i förfluten tid. Att hålla kvar människor i en sådan konserverad
struktur är omöjligt. Man måste därför bygga upp ett bebyggelsemönster
som håller inför flyttningstrycket. Endast någorlunda starka orter 139
som kan fungera som stödjepunkter för omlandet kan vara ryggrad i ett
sådant försvar. Att sprida insatserna på det sätt som nu sker i ivern att
rädda varje liten bebyggelseenhet, försvagar insatsernas styrka och leder i
slutänden till glesbygdens fortsatta ödeläggelse.
Utskottet konstaterar mot denna bakgrund att motionärernas förslag om
en bred organiserad diskussion om glesbygdspolitikens mål och utformning
är väl motiverat. Med anledning härav tillstyrker utskottet motion
A450 i aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:
40. beträffande en organiserad diskussion rörande glesbygdspolitikens
mål och utformning
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: A450 yrkande 2 i motsvarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
37. Högsta belopp för avskrivningslån (mom. 44)
Elver Jonsson (fp), Börje Hörnlund (c), Sigge Godin (fp) och Per-Ola
Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 59 som böljar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”dessa delar” bort ha följande lydelse:
Glesbygdsstödet är en jämförelsevis billig stödform som visat sig ge en
god effekt. Det är enligt utskottets mening rimligt att man i glesbygderna
inom ramen för glesbygdsstödet kan finansiera även större investeringar.
De höjningar av maximibeloppen för avskrivningslån som föreslås i den
folkpartistiska och centerpartistiska partimotionen överensstämmer helt
med vad både glesbygdsdelegationen och den regionalpolitiska kommittén
tidigare föreslagit. Förslagen är mot denna bakgrund väl motiverade, varför
utskottet tillstyrker motionerna A473 och A405 i här aktuella delar.
dels att utskottets hemställan under 44 bort ha följande lydelse:
44. beträffande högsta belopp för avskrivningslån
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86: A473 yrkandena 9
och 10 samt 1985/86: A405 yrkande 14 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.
38. Högsta belopp för IKS-bidrag (mom. 45)
Elver Jonsson (fp), Börje Hörnlund (c), Sigge Godin (fp) och Per-Ola
Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 59 som börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”aktuella avsnitt” bort ha följande lydelse:
Enligt vad utskottet inhämtat är erfarenheterna från IKS-stödet till övervägande
del positiva. Med anledning härav samt mot bakgrund av utvecklingen
av dagsverkskostnaderna är det väl motiverat att i enlighet med
motionärernas förslag höja maximibeloppet för detta stöd till 50000 kr.
Utskottet tillstyrker således motionerna A473 och A405 i här aktuella
delar.
AU 1985/86: 13
140
dels att utskottets hemställan under 45 bort ha följande lydelse: AU 1985/86: 13
45. beträffande högsta belopp för IKS-bidrag
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86: A473 yrkande 11
och 1985/86: A405 yrkande 15 i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
39. Äldre arbetslösas företrädesrätt till IKS (mom. 46)
Börje Hörnlund (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 59 som boljar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att IKS-verksamheten
på ett mera offensivt och långsiktigt sätt bör användas som ett regionalpolitisk!
instrument. En förutsättning för detta är att kravet på äldre arbetslösas
företrädesrätt slopas. Utskottet tillstyrker därför motion A405 i motsvarande
del.
dels att utskottets hemställan under 46 bort ha följande lydelse:
46. beträffande äldre arbetslösas företrädesrätt till IKS
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: A405 yrkande 15 i motsvarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
40. Stödområdesindelningen (mom. 53, 54, 56, 57, 59 och 60)
Lars-Ove Hagberg (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 62 börjar med ”Utskottet
vill” och på s. 63 slutar med ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning motiverar den allvarliga situationen i
Bergslagen att förändringar vidtas i den nu gällande stödområdesindelningen.
Utskottet tillstyrker därför följande motionsyrkanden om ändrad
inplacering av ett antal Bergslagskommuner:
Hällefors | till | stödområde B |
Ljusnarsberg | till | stödområde B |
Gagnef | till | stödområde C |
Hedemora | till | stödområde C |
Hallstahammar | till | stödområde C |
Fagersta | till | stödområde B |
Norberg | till | stödområde B |
Skinnskatteberg | till | stödområde B |
Utskottets ställningstagande innebär att önskemålen beträffande stödområdesindelningen
i motionerna 460, 461, 480, A434, 467, A445, A409
samt 472 i aktuella delar tillgodoses. Övriga i sammanhanget behandlade
motionsyrkanden avstyrks. Vad utskottet anfört om ändrad stödområdesindelning
bör ges regeringen till känna.
141
dels att utskottets hemställan under 53, 54, 56, 57, 59 och 60 bort ha AU 1985/86: 13
följande lydelse:
53. beträffande inplacering i stödområde av Hällefors kommun
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:467 yrkande 3 i motsvarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
54. beträffande inplacering i stödområde av Ljusnarsbergs kommun
att
riksdagen med bifall till motion 1985/86:467 yrkande 3 i motsvarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
56. beträffande inplacering i stödområde av Gagnefs kommun
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86: A434 och 1985/
86: 480 yrkande 4 i motsvarande del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
57. beträffande inplacering i stödområde av Hedemora kommun
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:460, 1985/86:461,
1985/86:472 yrkande 2 i motvarande del och 1985/86:480 yrkande 4 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
59. beträffande inplacering i stödområde av Hallstahammars
kommun
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86: A409 yrkande 1,
1985/86: A445 yrkande 2 och 1985/86:472 yrkande 2 i motsvarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
60. beträffande inplacering i stödområde av Fagersta, Norberg
och Skinnskattebergs kommuner
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: A445 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
41. Regionalpolitiska insatser i Norrland (mom. 68-79 -motiveringen)
Börje Hörnlund (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser att den del av utskottets
yttrande som på s. 68 börjar med ”Utskottet delar” och på s. 71 slutar med
”aktuella delar” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den oro för utvecklingen i Norrland som kommer till
uttryck i motionerna. Den befolkningsstatistik som tidigare redovisats ger
en entydig bild av en utveckling som till stora delar liknar 1960-talets
folkomflyttning. Den mer balanserade utveckling som efter intensifierade
insatser kunde noteras i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet har
åter förbytts till en accelererande befolkningsminskning och nettoutflyttning.
Ett inslag i denna utveckling som förtjänar särskild uppmärksamhet är
ungdomarnas utflyttning. Åldersstrukturen i dessa regioner, som redan på
1960-talet drabbades av en stor ungdomsutflyttning, försämras därigenom
ytterligare.
142
Som anförts i det tidigare krävs det en förstärkt och breddad regional- AU 1985/86: 13
politik för att kunna vända på denna utveckling. De regionalpolitiska
målen måste få en övergripande status och återspeglas i en helhetssyn på
bl. a. näringspolitiken, sysselsättningspolitiken, trafikpolitiken och bostadspolitiken.
Länsanslaget har visat sig vara ett effektivt instrument för ökad regional
balans. Denna stödform har hittills utnyttjats i betydligt mindre omfattning
än vad som är rimligt med hänsyn till dess verkningsgrad. En höjning av
det totala anslaget för utvecklingsinsatser i enlighet med vad centerpartiet
förordat skulle få stor betydelse för utvecklingen i Norrland.
Ett annat viktigt inslag i en förstärkt regionalpolitik bör vara investeringar
på kommunikationsområdet. Fungerande kommunikationer är ofta en
avgörande förutsättning för en positiv näringsutveckling i en region. Åtskilliga
grusvägar behöver beläggas, broar behöver förstärkas för att klara
tung trafik m. m. Av den anledningen är det nödvändigt att Norrland får en
större andel av statens insatser på kommunikationsområdet. Det är även
lätt att inse vilken betydelse en höjning av anslaget till länsvägnätet enligt
centerpartiets förslag skulle ha för denna region. Här redovisas i flera
motioner konkreta projekt som bör kunna förverkligas utan dröjsmål.
Utskottet vill här hänvisa till förslagen i bl. a. de centerpartistiska motionerna
A460, A467, A474, A477 och A493.
Även jordbruket spelar en viktig roll för den fortsatta utvecklingen. Den
negativa utveckling som kännetecknar jordbrukets område måste hejdas.
Den nuvarande prispresspolitiken måste därför ersättas med en positivt
inriktad politik som förbättrar Norrlandsjordbrukets ekonomiska situation.
Enligt utskottets uppfattning måste regering och riksdag snarast leva
upp till sina uttalanden om bibehållen jordbruksproduktion i Norrland.
Hithörande frågor behandlas i annat sammanhang i riksdagen.
En viktig orsak till problemen är det starka beroendet av basnäringarna i
Norrlandslänen. De senaste årens genomgripande strukturförändringar
inom bl. a. järn-, stål-, gruv- och skogsbranscherna har fått betydande
konsekvenser för de berörda länen.
Utskottet konstaterar att det kommit i gång vissa projekt för kunskapsuppbyggnad
och teknikspridning inom bl. a. data- och bioteknikområdet i
Norrlandslänen under senare år. Initiativ som exempelvis det planerade
utvecklingscentret för östra Norrbotten, innovationernas hus i Umeå,
drifts- och underhållstekniska centret i Härnösand, Gävle Tekniska centrum
m.fl. är betydelsefulla för en industriell breddning och förnyelse i
Norrlandslänen. Det framstår som utomordentligt viktigt att den ”nya
tekniken” också kommer Norrlandslänen till del på bred front.
Utskottet vill slutligen uppmärksamma skatteutjämningens betydelse för
Norrlandslänen. Flertalet av Norrlandskommunerna har kommunala skattesatser
som tillhör landets högsta trots att den kommunala servicen är
relativt låg. Enligt utskottets mening måste därför riksdagen snarast vidta
åtgärder för en rättvis kommunal skatteutjämning. Hithörande frågor behandlas
emellertid av riksdagen i ett annat sammanhang.
Sammanfattningsvis vill utskottet framhålla att den nuvarande utvecklingen
i Norrland, som innebär en fortgående utarmning och avfolkning av 143
främst dess inre delar, måste brytas. För att åstadkomma detta trendbrott AU 1985/86: 13
krävs det en ny regionalpolitik som på bred front med förstärkt kraftfullhet
och en klar decentralistisk inriktning möter problemen. Utskottet har i
andra avsnitt utvecklat hur en sådan politik för regional balans i landet bör
utformas. Genomförs den politiken skulle de i sammanhanget behandlade
Norrlandsmotionerna i väsentliga delar kunna sägas bli tillgodosedda. De
behöver därför inte föranleda någon särskild riksdagens åtgärd.
42. Regionalpolitiska insatser i Norrland
(mom. 71, 74, 76, 78 och 79)
Lars-Ove Hagberg (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 68 börjar med ”Utskottet
delar” och på s. 71 slutar med ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående redovisat de insatser som görs inom
främst regionalpolitiken för att vända utvecklingen i Norrland. Erfarenheten
har emellertid med all önskvärd tydlighet visat att den traditionella
regionalpolitiken inte förmår påverka de krafter som styr utvecklingen.
Det krävs därför grundläggande förändringar i den ekonomiska politiken
som innebär att kapitalöverföringen till det privata kapitalet och enskilda
rika stoppas. Strömmen av kapital måste vändas för att samhället skall få
möjlighet att genom politiska beslut vrida utvecklingen rätt. Det krävs
vidare en ny regionalpolitik vars främsta innehåll utgörs av samhälleliga
styrmedel när det gäller industrietableringar. I detta sammanhang bör
löntagarfonderna och i synnerhet Nordfonden spela en viktig roll. Dessa
frågor har utskottet på ett övergripande sätt behandlat i det föregående.
I detta sammanhang vill utskottet emellertid föreslå riksdagen att ställa
sig bakom motionerna A457 och A466, båda av Bertil Måbrink (vpk), i
vilka föreslås särskilda åtgärdsprogram för Gävleborgs län resp. Söderhamns
kommun. 1 motionerna redovisas en rad konkreta åtgärder vilka
bl. a. tar fasta på behovet av en förnyad regionalpolitik, löntagarfondernas
användning i regionalpolitiken, utbyggd offentlig sektor, ökat byggande
samt högre förädlingsgrad inom pappers- och massaindustrin.
Vidare tillstyrker utskottet motionerna A414 av Sigge Godin (fp) och
A454 av Sven Henricsson (vpk) i vilka föreslås att en särskild länsutredning
i Västernorrland skall tillsättas.
Utskottet anser vidare att ytterligare två motioner, i vilka förs fram
konstruktiva förslag som syftar till att hålla uppe sysselsättningen i Norrland,
bör ges riksdagens bifall.
I motion A442 av Paul Lestander (vpk) föreslås att staten bör sätta in
lämpliga stödinsatser vid servicecentralen SIGA i Gällivare. Det kan inte
vara samhällsekonomiskt försvarbart att denna regionalpolitiska satsning
som skapat sysselsättning åt främst arbetslösa kvinnor i Norrbotten, skall
behöva minska sin personal på grund av bristande stöd från statens sida.
Staten måste, som framhålls i motionen, i ökad utsträckning lägga ut
beställningar till företaget och också överväga om ägartillskott behövs.
I motion A408 av John Andersson (vpk) föreslås att en försöksverksamhet
kommer till stånd med en personalmässig bruttodimensionering vid de 144
statliga myndigheterna i Västerbotten. Enligt utskottets uppfattning kunde
det vara av intresse att pröva denna möjlighet. Regeringen bör således
initiera att personalplanerna vid de statliga myndigheterna i Västerbotten
även skall innehålla extratjänster som ersätter personal som är borta på
grund av sjukdom, ledighet, semester etc.
Vad utskottet anfört i anslutning till motionerna A408, A414, A442,
A454, A457 och A466 bör ges regeringen till känna. Övriga i sammanhanget
behandlade motioner avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 71, 74, 78 och 79 bort ha följande
lydelse:
71. beträffande stödinsatser vid servicecentralen SIGA i Gällivare
att
riksdagen med bifall till motion 1985/86: A442 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
74. beträffande bruttodimensionering vid statliga myndigheter i
Västerbottens län
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: A408 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
76. beträffande länsutredning för Västernorrlands län
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86: A414 och 1985/
86: A454 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
78. beträffande åtgärdsprogram för Gävleborgs län
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: A457 samt med avslag på
motionerna 1985/86: A479 i motsvarande del, 1985/86: A482 yrkandena
2-4 och 1985/86: A493 yrkandena 1, 2, 3 och 10-12 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
79. beträffande åtgärdsprogram för Söderhamns kommun
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: A466 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
43. Den allmänna inriktningen på insatserna i Bergslagen
(mom. 80)
Börje Hörnlund (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 79 som börjar med ”Mot
denna” och slutar med ”motionen 475” bort ha följande lydelse:
Utvecklingen i Bergslagen är oroväckande. Den ökande obalansen genom
den allt snabbare strukturomvandlingen har drabbat denna region
mycket hårt.
Denna utveckling får på olika sätt negativa konsekvenser för Bergslagskommunerna,
bl. a. underutnyttjade investeringar i skolor och bostäder
samt en allt sämre arbetsmarknad.
De insatser som hittills gjorts av den socialdemokratiska regeringen har
enligt utskottets uppfattning varit otillräckliga. Regeringen har saknat den
helhetssyn på insatserna som är nödvändig om man skall kunna nå positiva
AU 1985/86: 13
145
10 Riksdagen 1985/86. 18 sami. Nr 13
resultat. Det föreligger därför ett mycket stort behov av en bättre samord- AU 1985/86: 13
ning av insatserna på de olika politikområdena än vad som i dag är fallet.
För att vända utvecklingen krävs vidare en ändring av den allmänna
inriktningen på regionalpolitiken. Som tidigare framhållits bör regionalpolitiken
vara ett instrument för decentralisering och medverka till att bryta
den koncentrationsutveckling som nu präglar centrala delar av samhällets
organisation.
För länen i Bergslagen skulle en väsentlig höjning av de s. k. länsanslagen
ha stor betydelse. Möjligheterna att förverkliga en rad angelägna
projekt skulle väsentligt förbättras. Frågan om länsanslagens storlek tar
utskottet ställning till i ett annat avsnitt i detta betänkande. Bl. a. behandlas
i det sammanhanget centerpartiets förslag om en kraftig höjning av
länsanslagen. En kraftig höjning av länsanslagen enligt centerpartiets förslag
skulle för övrigt tillgodose väsentliga delar i bl. a. motionerna 480 (c),
A 440 (c), A462 (c) och A487 (c). Vidare skulle en sänkning av socialavgifterna
för småföretagen enligt centerpartiets förslag betyda mycket för
utvecklingen i Bergslagen.
För Bergslagslänen spelar vidare kommunikationerna en stor roll. Ett
kraftigt ökat väganslag - som för övrigt centerpartiet föreslagit — skulle
här vara betydelsefullt. I regionen finns angelägna projekt som skulle
kunna förverkligas med kort varsel. Det gäller t. ex. en ny bro över Dalälven
vid Hovnäs i Avesta.
Utskottet vill vidare stryka under småföretagens betydelse för utvecklingen
i Bergslagen. Den tekniska kompetensen måste förbättras liksom
möjligheterna att ta tillvara de lokala produktionsförutsättningarna. Det
gäller att utveckla småskaliga lösningar och stimulera nyföretagande och
enskilda initiativ.
Som framhålls i den centerpartistiska motionen 475 är det väsentligt att
man tillskapar särskilda tekniska utvecklingscentra utanför de stora högskoleorterna.
Inte minst för utvecklingen i Bergslagen skulle det vara
mycket värdefullt om man kunde ta vara på den kapacitet som finns i en
rad mindre orter i Bergslagen och med hjälp härav bygga upp tekniska
utvecklingscentra med stor betydelse för regionen.
Slutligen vill utskottet framhålla att regeringen måste vidta kraftfulla
insatser för att förmå de större företagen att förlägga utbyggnader och
nyetableringar till Bergslagsregionen.
Utskottet tillstyrker grunddragen i den nu föreliggande propositionen.
Propositionen innehåller emellertid beklagligtvis alltför få konkreta förslag.
Utskottet kommer i den följande framställningen att behandla propositionen
i dess olika delar.
Inför det fortsatta arbetet med att vända utvecklingen i Bergslagen bör
regeringen ges till känna vad utskottet i anslutning till den centerpartistiska
motionen 475 anfört om inriktningen på insatserna i Bergslagen
dels att utskottets hemställan under 80 bort ha följande lydelse:
80. beträffande den allmänna inriktningen på insatserna i Bergslagen.
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:475 yrkande 1 samt med I
anledning av proposition 1985/86: 125 bilaga 10 i motsvarande del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
44. Omfattningen på insatserna i Bergslagen (mom. 81- AU 1985/86:13
motiveringen)
Anders G Högmark, Ingrid Hemmingsson och Erik Holmkvist (alla m)
anser att den del av utskottets yttrande på s. 80 som börjar med ”Med
hänsyn” och slutar med ”propositionens förslag” bort ha följande lydelse:
Beträffande omfattningen på insatserna i Bergslagen avstyrker utskottet
vad som anförs i vpk-motionen 469. De förslag som förs fram av vpk
framstår som orealistiska och har dessutom en inriktning som utskottet
inte kan ställa sig bakom. Motionen bör sålunda avslås.
45. Omfattningen på insatserna i Bergslagen (mom. 81)
Lars-Ove Hagberg (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 80 som börjar med ”Med
hänsyn” och slutar med ”propositionens förslag” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är de insatser som föreslås för att vända
utvecklingen i Bergslagen otillräckliga. Det bör, som framhålls i vpkmotionen
469, i sammanhanget erinras om att regionen hittills under 1980-talet förlorat 2500 arbetstillfällen.
När utskottet i det följande tar ställning till regeringens åtgärdsprogram
sker detta i förvissningen om att regeringen snarast till riksdagen återkommer
med ett nytt och mer omfattande program. Regeringen bör därvid i sitt
arbete utgå från de riktlinjer som anges i vpk-motionen 469, och som i
sammanfattning innebär:
1. Ytterligare insatser måste göras för att stärka infrastrukturen i Bergslagen.
2. Industrin måste bevaras och befästas genom förnyelse där företagen
åläggs ett särskilt socialt ansvar för sysselsättningen. Vinster från företagen
i Bergslagen skall återinvesteras där. Ett förbud mot avskedanden från
de större företagen måste införas.
3. Ett riktat stöd måste sättas in i Bergslagskommunerna för att hålla
sysselsättningen uppe.
4. Nya näringar måste lokaliseras till Bergslagen. Lokaliseringssamrådet
måste ersättas med en direkt styrning av nyetableringar till i synnerhet
skogslänen och Bergslagen.
5. Löntagarfonderna måste få en ny roll i regionalpolitiken, varvid Mellanfonden
bör skapa ca 1 000 nya arbetstillfällen under en treårsperiod i
Bergslagskommunerna.
6. Statsföretag bör ges en ny och helt annorlunda roll än för närvarande
med bl. a. mer av samhällsekonomisk inriktning.
7. Ett sysselsättningspaket av miljardomfattning bör tas fram för varje
län.
Vad utskottet med bifall till vpk-motionen 469 anfört om omfattningen
av insatserna i Bergslagen bör ges regeringen till känna.
147
dels att utskottets hemställan under 81 bort ha följande lydelse:
81. beträffande omfattningen på insatserna i Bergslagen
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:469 samt med anledning
av propositionen i motsvarande del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.
46. Bergslagsdelegationens verksamhet (mom. 82)
Anders G Högmark, Ingrid Hemmingsson och Erik Holmkvist (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 80 som börjar med ”En
Bergslagsdelegation” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande
lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är uppgifterna i propositionen om den
tilltänkta Bergslagsdelegationen alltför knapphändiga och diffusa. Det
finns inte ens en specificering av vilken typ av utvecklingsprojekt som
delegationen avser stödja. Regeringens förslag i denna del bör därför
avslås.
Utskottet delar också uppfattningen i bl. a. den moderata motionen 478
att utvecklingsinsatser i första hand bör handläggas på länsnivå. I den mån
det behövs ett särskilt organ för Bergslagsregionen bör detta direkt underställas
regeringen. Som framhålls i motion 478 bör ett sådant organ - om
det kommer till stånd - utformas så att det är representativt för berörda
län och för näringslivet i regionen. Det bör därefter göras en bedömning
huruvida ett sådant organ skall tilldelas något direkt medelsansvar.
Vad utskottet anfört i anslutning till motionerna 467, 472 och 478 i
aktuella delar om Bergslagsdelegationens verksamhet bör ges regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 82 bort ha följande lydelse:
82. beträffande Bergslagsdelegationens verksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:478 yrkande 5 samt med
anledning av dels propositionen i motsvarande del, dels motionerna
1985/86:467 yrkande 5 och 1985/86:472 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
47. Bergslagsdelegationens verksamhet (mom. 82)
Börje Hörnlund (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.80 som börjar med ”En
Bergslagsdelegation” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande
lydelse:
Utskottet tillstyrker att en särskild Bergslagsdelegation kommer till
stånd. Den bör bli en samlande kraft för de omfattande insatser som
behöver sättas in i Bergslagslänen. Utskottet anser att delegationen bör ha
egna medel till sitt förfogande.
AU 1985/86:13
148
Utskottet utgår emellertid från att delegationen i sitt arbete kommer att AU 1985/86:13
ha ett nära samarbete med bl. a. länsorganen. Samtidigt bör erinras om att
de ordinarie regionalpolitiska medlen liksom hittills kommer att disponeras
av resp. länsstyrelse. En krafig höjning av länsanslagen skulle självfallet få
stor betydelse för det arbete som bedrivs i de berörda länen. Aktuella
motionsyrkanden avstyrks med hänvisning till vad utskottet anfört i denna
del.
När det gäller tillkomsten av Bergslagsdelegationens kansli vill utskottet
framhålla att detta bör vara lokaliserat till Bergslagen. Det kan inte finnas
bärande motiv för att ha detta kansli placerat i Stockholm. Vad utskottet
med anledning av propositionen anfört om lokaliseringen av Bergslagsdelegationens
kansli bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 82 bort ha följande lydelse:
82. beträffande Bergslagsdelegationens verksamhet
att riksdagen
dels med anledning av propositionen som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om Bergslagsdelegationens lokalisering
dels
med bifall till propositionen i motsvarande del avslår motionerna
1985/86:467 yrkande 5, 1985/86:472 yrkande 1 och 1985/86:478
yrkande 5.
48. Företagsutveckling i Bergslagen (mom. 83)
Anders G Högmark, Ingrid Hemmingsson och Erik Holmkvist (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 80 börjar med "Utskottet
inser” och och på s. 81 slutar med ”motion 478” bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker att särskilda medel - 68 milj. kr. — avsätts för
företagsutvecklande insatser.
Behovet av lämpliga industrilokaler för små företag i många av regionens
kommuner är — som framhålls i den moderata motionen 478 —
allmänt omvittnat. Principiellt bör därför uppförande och drift av industrilokaler
kunna ske på privat basis. Detta förutsätter dock en större stabilitet
och tillväxt av regionens näringsliv än vad som för närvarande råder. En
mer tillväxtstimulerande politik, som moderata samlingspartiet i andra
sammanhang lagt förslag om, skulle positivt bidra till en sådan utveckling.
Under en övergångsperiod kan det därför vara motiverat med denna typ av
offentligt stöd. Utskottet vill emellertid understryka att möjligheten till
samverkan med privata intressen bör utnyttjas i så stor utsträckning som
möjligt.
Det är också viktigt att vissa resurser sätts in på åtgärder som syftar till
att höja enskilda företags kompetens på strategiska kunskapsområden.
Exempel på sådana kan vara marknadsföring, exportförsäljning, tillämpning
av ny teknik, underleverantörers nya roll som systemleverantör samt
ekonomisk planering, styrning och kontroll. Ett aldrig så generöst finansi- 149
ellt stöd från samhällets sida kan inte uppväga brister i enskilda företags AU 1985/86: 13
kunnande på dessa områden.
Vad utskottet i anslutning till propositionen och den moderata motionen
478 anfört om medlens användning bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 83 bort ha följande lydelse:
83. beträffande företagsutveckling i Bergslagen
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:478 yrkande 6 samt med
anledning av propositionen i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
49. Forskning och utveckling samt utbildning i Bergslagen
(mom. 84)
Anders G Högmark, Ingrid Hemmingsson och Erik Holmkvist (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 83 som börjar med ”Arbetsmarknadsutskottet
ansluter” och slutar med ”bl. a. forsknings- och utbildningsområdet”
bort ha följande lydelse:
Arbetsmarknadsutskottet anser i likhet med propositionen och motionerna
att utbildningen och forskningen har en mycket stor betydelse för
den regionala utvecklingen i bl. a. Bergslagen. Utskottet kan emellertid
inte - i motsats till utbildningsutskottets majoritet - tillstyrka att de i
propositionen begärda medlen — 84 milj. kr. - anvisas till forskning och
utveckling samt utbildning i Bergslagen. Som framhålls av de moderata
ledamöterna i en avvikande mening till utbildningsutskottets yttrande är
underlaget i propositionen i denna del alltför knapphändigt för att riksdagen
skall kunna bevilja begärda medel.
Arbetsmarknadsutskottet anser mot denna bakgrund att regeringen bör
återkomma till riksdagen med ett nytt förslag i dessa delar. Åtgärderna bör
- som framhålls i den moderata motionen 478 - innefatta åtgärder som ger
resultat på både kort och lång sikt. I det nya förslaget bör även finnas med
stöd till utbildning som anordnas utanför gymnasieskolan, vuxenutbildningen
och högskolan. Möjligheterna att erbjuda yrkesutbildning i form av
lärlingsutbildning bör även prövas i detta sammanhang.
Utskottet förutsätter vidare att de kommande förslagen om särskilda
insatser i Bergslagen beträffande forskning, utbildning m. m., som innebär
att utbildningsväsendet utnyttjas som ett instrument i regionalpolitiken,
även planeras på ett sådant sätt att kontinuitet och planmässighet i gymnasieskolans
och högskolans utveckling främjas.
Utskottets ställningstagande - som innebär bifall till motion 478 och
avslag på propositionen i denna del - bör ges regeringen till känna. Övriga
i sammanhanget aktuella motioner avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 84 bort ha följande lydelse:
84. beträffande insatser för forskning och utveckling samt utbildning
i Bergslagen
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:478 yrkande 8 samt med 150
avslag på propositionen i motsvarande del och motionerna 1985/ AU 1985/86: 13
86:467 yrkande 7, 1985/86:468, 1985/86:480 yrkande 12 och 1985/
86:481 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
50. Forskning och utveckling samt utbildning i Bergslagen
(mom. 84)
Börje Hörnlund (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 83 som börjar med ”Arbetsmarknadsutskottet
ansluter” och slutar med ”bl. a. forsknings- och utbildningsområdet"
bort ha följande lydelse:
Arbetsmarknadsutskottet ansluter sig till de överväganden som gjorts i
utbildningsutskottet i denna del. Följaktligen bör 84 milj. kr. anvisas till
särskilda utvecklingsinsatser i Bergslagen inom området forskning, teknisk
utveckling, teknikspridning och utbildning. I sammanhanget aktuella motionsyrkanden
avstyrks.
Utskottet vill emellertid i anslutning till vad som framhålls i propositionen
och i utbildningsutskottets yttrande angående Uppsala universitets
medverkan i projektet Bergslagens tekniska högskola framhålla betydelsen
av att de medel som anvisas i sin helhet kommer de mindre högskolorna i
Bergslagen till del. Detta bör ges regeringen till känna.
Utskottet vill slutligen med anledning av de konkreta förslag som förs
fram om insatser på detta området i Bergslagen i ett antal motioner framhålla
betydelsen av ökade länsanslag i Bergslagen. Med förstärkta anslag
till länsstyrelserna skulle möjligheterna att förverkliga olika angelägna
projekt på bl. a. forsknings- och utbildningsområdet öka betydligt.
dels att utskottets hemställan under 84 bort ha följande lydelse:
84. beträffande insatser för forskning och utveckling samt utbildning
i Bergslagen
att riksdagen
dels med bifall till propositionen i motsvarande del avslår motionerna
1985/86:467 yrkande 7, 1985/86:468, 1985/86:478 yrkande 8,
1985/86:480 yrkande 12 och 1985/86:481,
dels med anledning av propositionen i motsvarande del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om medel till
de mindre högskolorna i Bergslagen.
51. Elevantal i komvux-kurser i tekniska ämnen i kommuner
i Bergslagen (mom.85)
Anders G Högmark, Ingrid Hemmingsson och Erik Holmkvist (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 83 som börjar med ”1 enlighet”
och slutar med ”kommunala vuxenutbildningen” bort ha följande lydelse: 151
Utskottet vill beträffande propositionens förslag om den kommunala AU 1985/86: 13
vuxenutbildningen framhålla att de problem som påvisas i propositionen
rörande svårigheter att uppnå fastställt deltagarantal i tekniska utbildningar
inom kommunal vuxenutbildning gäller allmänt i hela riket. I avvaktan
på generellt gällande ändringar av föreskrifterna i detta avseende tillstyrker
utskottet i likhet med de moderata ledamöterna i utbildningsutskottet
förslaget i propositionen. Riksdagen bör således godkänna vad som förordats
i propositionen om elevantal i kurser i tekniska ämnen inom kommunal
vuxenutbildning i kommuner inom Bergslagen.
dels att utskottets hemställan under 85 bort ha följande lydelse:
85.beträffande elevantal i komvux-kurser i tekniska ämnen i kommuner
inom Bergslagen
att riksdagen godkänner vad som anförs i propositionen.
52. Medelsanvisning till anslaget Särskilda utvecklingsinsatser
i Bergslagen (mom. 86)
under förutsättning av bifall till reservationerna 46 och 49
Anders G Högmark, Ingrid Hemmingsson och Erik Holmkvist (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 83 som börjar med ”Med
hänsyn” och slutar med ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:
Arbetsmarknadsutskottet har tidigare i betänkandet tillstyrkt förslagen i
den moderata motionen 478 beträffande bl. a. medel till Bergslagsdelegationen
och till forskning och utveckling samt utbildning. Av dessa ställningstaganden
följer att riksdagen med bifall till den moderata motionen
478 samt med avslag på motion 480 till anslaget Särskilda utvecklingsinsatser
i Bergslagen på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1985/86 bör anvisa ett reservationsanslag av 68 milj. kr., dvs. 137 milj. kr.
mindre än enligt regeringens förslag.
Utskottet vill i detta sammanhang instämma i vad som anförs i motion
478 om bristfälligheten i propositionens underlagsmaterial. Inför ett beslut
av den omfattning det här är fråga om bör riksdagen tillhandahållas ett väl
underbyggt, genomarbetat underlag. Utskottet utgår från att så blir fallet i
framtiden.
dels att utskottets hemställan under 86 bort ha följande lydelse:
86. att riksdagen med bifall till motion 1985/86:478 yrkande 7 samt
med avslag på motion 1985/86:480 yrkande 1 och proposition 1985/
86: 125 bilaga 10 i motsvarande del till Särskilda utvecklingsinsatser
i Bergslagen på tillläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 68 milj. kr.
152
53. Arbetsmarknadspolitiska insatser i Bergslagen (mom. 87 AU 1985/86:13
och 88)
Anders G Högmark, Ingrid Hemmingsson och Erik Holmkvist (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 83 som börjar med ”Till
särskilda” och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:
I propositionen föreslås att riksdagen skall anslå 35 milj. kr. för utökad
arbetsmarknadsutbildning under tre år i Bergslagen. Som framhålls i den
moderata motionen 478 fyller arbetsmarknadsutbildningen en mycket viktig
funktion när det gäller att göra de arbetslösa attraktiva på arbetsmarknaden.
Enligt utskottets bedömning bör de insatser som krävs emellertid
kunna täckas från de särskilda medel moderata samlingspartiet föreslagit
för detta ändamål i anslutning till regeringens förslag till åtgärder i Malmöregionen.
I den mån kostnaden för utökad arbetsmarknadsutbildning uppstår redan
under innevarande budgetår bör detta enligt utskottets uppfattning
täckas med hjälp av regeringens finansfullmakt. Riksdagen bör härvid
uttala att denna skall kunna användas även för kostnader för arbetsmarknadsutbildning.
Vad beträffar kostnaderna för budgetåret 1987/88 bör detta
som framhålls i motion 478, behandlas på gängse sätt i budgetarbetet.
Vad utskottet med bifall till motion 478 anfört om arbetsmarknadsutbildning
i Bergslagen bör ges regeringen tili känna.
Regeringen föreslår att 30 milj. kr. under tre år anslås också till ökade
sysselsättningspolitiska åtgärder i Bergslagen. Det är regeringens avsikt att
medlen skall kunna användas på ett flexibelt sätt, t. ex. genom att arbetslösa
medverkar i utvecklingen av nya produkter, utarbetar försöksserier
m. m. Syftet med utvecklingen av nya produkter måste vara att dessa skall
kunna säljas på marknaden. Utskottet befarar i likhet med de moderata
motionärerna att den typ av bidrag regeringen föreslår inte kommer att
främja tillkomsten av marknadsanpassade, säljbara produkter. I stället
finns en uppenbar risk att man på detta sätt stödjer orealistiska projekt.
Som framhålls i motion 478 finns det redan i dag tillräckliga medel för
statligt stöd till framtagande av nya produkter, t. ex. genom STU och
utvecklingsfonderna. Det är snarare skatte- och regelsystemet som avskräcker
potentiella innovationer och nyföretagande. De av regeringen
föreslagna åtgärderna bör avvisas.
dels att utskottets hemställan under 87 och 88 bort ha följande lydelse:
87. att riksdagen
A. med bifall till motion 1985/86:478 yrkande 1 avslår förslaget i
proposition 1985/86:125 bilaga 8 vad avser anvisande av medel till
Arbetsmarknadsutbildning på tilläggsbudget III till statsbudgeten
förbudgetåret 1985/86,
B. med bifall till motion 1985/86:478 yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om användningen av
regeringens finansfullmakt för täckande av kostnader som uppstår
för utökade insatser för arbetsmarknadsutbildning i Bergslagsre- 153
gionen under innevarande budgetår,
C. med bifall till motion 1985/86:478 yrkande 4 som sin mening AU 1985/86: 13
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om finansiering av
arbetsmarknadsutbildning under budgetåret 1987/88,
88. att riksdagen med bifall till motion 1985/86:478 yrkande 2
avslår proposition 1985/86:125 bilaga 8 i vad avser anvisande av
medel till Sysselsättningsskapande åtgärder på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1985/86.
54. Insatser på kommunikationsområdet i Bergslagen
(mom. 89)
Lars-Ove Hagberg (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 83 börjar med ”Enligt
utskottets" och på s. 84 slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande
lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är en väl utbyggd infrastruktur en viktig
förutsättning för bl. a. ett mer differentierat näringsliv i Bergslagen. Kraftfulla
insatser måste därför, som utskottet tidigare framhållit, sättas in för
bättre kommunikationer i Bergslagen. Det får ankomma på de ansvariga
myndigheterna att i samråd med Bergslagsdelegationen, berörda länsstyrelser,
kommuner m. fl. peka ut de mest angelägna projekten.
Utskottet anser emellertid att några av de projekt som föreslås i motionerna
är mycket angelägna och bör förverkligas snarast. Det gäller 10 milj.
kr. för byggande av en bro över Dalälven vid Hovnäs i Avesta (motion 480)
och åtgärder för en förbättrad persontrafik Ludvika—Smedjebacken—
Stockholm (motion 473). Detta bör ges regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden
med anledning av propositionen om investeringar i vägar,
broar m. m. avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 89 bort ha följande lydelse:
89. beträffande insatser på kommmunikationsområdet i Bergslagen
att
riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:473 yrkande 1 och
1985/86:480 yrkande 6 samt med avslag på motionerna 1985/86:467
yrkandena 1, 2 och 4, 1985/86:472 yrkande 3, 1985/86:473 yrkande 2
och 1985/86: 480 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.
55. Insatser i övrigt i Bergslagen och Bergslagslänen
(mom. 90)
Lars-Ove Hagberg (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 84 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”detta område” bort ha följande lydelse:
Som utskottet tidigare framhållit krävs mer omfattande insatser än de nu
föreslagna om utvecklingen skall kunna vändas i Bergslagen. Utskottet 154
anser för sin del att riksdagen reiman i dag kan besluta om ytterligare AU 1985/86: 13
konkreta insatser, som aktualiserats i några av motionerna.
Det gäller särskilda insatser i Hallstahammars kommun (motion A409)
och Ljusnarsbergs kommun (motion 467) och för ökad kvinnosysselsättning
i Kopparbergs län (motion A222). Vidare bör en försöksstation för
insjöfisk i Hällefors komma till stånd (motion A449). Slutligen vill utskottet
ställa sig bakom de förslag till åtgärd sprogram för Bergslagen och Värmlands
län som förs fram i vpk-mötionerna A452 resp. A422. I dessa motioner
finns konkreta förslag på bl. a. industri- och utbildningsområdena som
bör kunna förverkligas utan dröjsmål.
Vad utskottet anfört i anslutning till motionerna 467, A409, A449, A422
och A452 bör ges regeringen till känna. Övriga här aktuella motioner bör
avslås.
dels att utskottets hemställan under 90 bort ha följande lydelse:
90. beträffande insatser i övrigt i Bergslagen och Bergslagslänen
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:467 yrkande 6, 1985/
86: A222, 1985/86: A409 yrkande 2, 1985/86: A422, 1985/86: A449 yrkande
4 och 1985/86: A452 samt med avslag på motionerna 1985/
86:472 yrkandena 7 och 8, 1985/86:480 yrkandena 2, 9, 10 och 11,
1985/86: A404, 1985/86: A433 yrkandena 2-4, 1985/86: A439, 1985/
86:A440, 1985/86: A445 yrkandena 5-12, 1985/86: A446 yrkande 3,
1985/86: A448 i motsvarande del, 1985/86: A449 yrkandena 1, 5-9,
1985/86: A458, 1985/86:462, 1985/86: A463, 1985/86:487 yrkandena
1, 5 och 8, 1985/86: A488 samt 1985/86: A494 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
56. En samlad skärgårdspolitik m. m. (mom. 91)
Börje Hörnlund (c), Anders G Högmark (m), Per-Ola Eriksson (c), Ingrid
Hemmingsson (m) och Erik Holmkvist (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 85 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”samt A499” bort ha följande lydelse:
Sveriges 270 mil kuster, stora skärgårdar och otaliga öar är enligt utskottets
mening en rikedom man måste slå vakt om. Det är därför ett riksintresse
att hålla dessa delar av vårt land starka och levande. Enligt utskottets
bedömning krävs det kraftfulla insatser från statsmakternas sida för att
få stopp på den successiva avfolkningen av våra skärgårdsområden.
Utskottet är medvetet om att det gjorts satsningar bl. a. inom ramen för
glesbygdsstödet. Dessa insatser är emellertid alltför spridda för att kunna
utgöra en slagkraftig skärgårdspolitik. I likhet med motionärerna anser
utskottet att det är angeläget att en samordning av samhällets olika insatser
i dessa delar av landet kommer till stånd. Som framhålls i motion A499
kräver en sådan samordning att ett centralt organ får ett övergripande
ansvar för skärgårdspolitiken. Detta organ skulle ha till uppgift att förhindra
att de positiva satsningar som många länsstyrelser gör inom detta
område omintetgörs av andra samhälleliga beslut. Det skall också förhind- 155
ra att skärgården avfolkas genom att olika statliga verk vart för sig vidtar
åtgärder som sammantagna bidrar till kustbygdernas avfolkning. Det bör
också kunna vara pådrivande för genomförande av ett offensivt handlingsprogram
för skärgården. Glesbygdsdelegationen bör kunna vara det organ
som åtar sig dessa uppgifter. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna
A403, A485 samt A499 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 91 bort ha följande lydelse:
91. beträffande en samlad skärgårdspolitik m. m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86: A403, 1985/
86: A485 och 1985/86: A499 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
57. Åtgärder mot befolkningskoncentration till
Stockholmsregionen (mom. 92)
Börje Hörnlund (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 87 som börjar med ”Sorn
ovan” och slutar med ”förevarande delen” bort ha följande lydelse:
Den snabba befolkningsökningen i Stockholmsregionen tas upp från
regionalpolitiska utgångspunkter i motion 1985/86: A498 av Olof Johansson
m.fl. (c). De erinrar om att befolkningen i skogslänen åren 1983—1985
minskade med 16000 personer, medan Stockholmsregionen ökade med ca
34000 personer. Den regionala obalansen i landet ökar i snabb takt. Fortsätter
utvecklingen på detta sätt blir den ett problem även för Stockholmsregionen
med den press som sätts på miljö, bostadsbyggande, kommunikationer
och annan samhällelig service.
Regionen har en rad problem — mänskliga, ekonomiska och sociala —
som kräver omedelbara åtgärder. Det förutsätter att resurserna satsas rätt
och att regionen inte tvingas in i en ständig kapplöpning med tiden, där
resurserna inte räcker till för ökande behov och insatserna alltid kommer
för sent. En lugn befolkningsutveckling för regionen ger de bästa möjligheterna
socialt, miljömässigt, på arbets- och bostadsmarknaden, i trafikplaneringen
och för att bevara omistliga rekreationsområden i regionens närhet.
Statsmakterna kan medverka till en sådan utveckling genom en effektiv
regionalpolitik och en resursfördelning som främjar regional balans och
bidrar till att Stockholmsregionen utvecklas i harmoni med landet i övrigt.
Såsom föreslås i motion A498 bör riksdagen hos regeringen begära att
åtgärder vidtas inom regionalpolitik, samhällsplanering och resursanvändning,
vilka hejdar den snabba befolkningskoncentrationen till regionen.
dels att utskottets hemställan under 92 bort ha följande lydelse:
92. beträffande åtgärder mot befolkningskoncentration till Stockholmsregionen
att
riksdagen med bifall till motion 1985/86: A498 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
AU 1985/86:13
156
58. Åtgärder mot inomregional obalans i Stockholms län AU 1985/86:13
(mom. 93)
Börje Hörnlund (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 88 som börjar med ”När det”
och slutar med ”redovisade delar” bort ha följande lydelse:
Det hör till obalansen i Stockholmsregionen att de statliga arbetsplatserna
i hög grad är koncentrerade till Stockholms innerstad eller till Solna. En
viss men alltför blygsam spridning har uppnåtts under det senaste decenniet.
Detta är en utveckling som behöver påskyndas. Utskottet delar
uppfattningen i motion A497 (c) att staten som en av de dominerande
arbetsgivarna bör ta initiativ till en bättre fördelning av arbetsplatserna i
regionen. Ett program bör utarbetas för en omfördelning av de statliga
arbetsplatserna i regionen. Som ett av styrmedlen i programmet bör prövas
det uppslag som förs fram i motion A498 (c), nämligen ett hyrestak för
statliga lokaler i Stockholmsregionen. En sådan anordning skulle också
bidra till att dämpa kostnaderna för kontorslokaler i cityområdet. Dessutom
är det angeläget att staten på olika vägar pressar ned sina lokalkostnader.
Programmet för de statliga arbetsplatserna bör i enlighet med vad som
anförs i motion A497 kompletteras med att de statliga regionala organen får
i uppdrag att tillsammans med landstinget och de berörda kommunerna på
olika sätt stimulera näringslivets utveckling i underförsörjda regiondelar.
Utskottet biträder alltså de aktuella yrkandena i motionerna A497 och
A498. Övriga i detta avsnitt behandlade motioner avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 93 bort ha följande lydelse:
93. beträffande åtgärder mot inomregional obalans i Stockholms
län
att riksdagen
dels avslår motionerna 1985/86: A455 yrkande 1, 1985/86: A492 samt
1985/86: A500 yrkandena 1,3,4 och 6,
dels med bifall till motionerna 1985/86: A497 yrkande 1 och 1985/
86: A498 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om ett program för bättre fördelning av arbetsplatser
i Stockholmsregionen.
59. Åtgärder mot inomregional obalans i Stockholms län
(mom. 93)
Lars-Ove Hagberg (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 87 börjar med ”De andra”
och på s. 88 slutar med ”redovisade delar” bort ha följande lydelse:
Om man betraktar arbetslösheten i Stockholms län enbart i procent av
arbetskraften framstår arbetslösheten som ett mindre problem än i övriga
landet. Om man däremot ser till det faktiska antalet arbetslösa så är det
bara Malmöområdet som har flera arbetslösa. I Stockholms län utgör 157
också andelen arbetslösa med socialmedicinska handikapp en större pro- AU 1985/86: 13
portionell andel av de arbetslösa än i landet för övrigt. Här finns också en
större del arbetssökande invandrare än i andra län. Tillgången på arbetsplatser
och arbetslösheten är ojämt fördelade i länet. Generellt sett är
arbetslösheten högre och tillgången till jobb sämre i länets södra kommuner
än i de norra.
Mot den bakgrunden bör som föreslås i motion A455 (vpk) utarbetas ett
program för arbeten i Stockholms län som ökar antalet arbetstillfällen,
särskilt i länets södra delar. Programmet bör som målsättning ha fler
industriarbetsplatser, och det bör därutöver bygga på de speciella förutsättningar
som finns i en storstad. I motionen ges en rad konkreta exempel
på åtgärder som kan vidtas. Dessa uppslag bör prövas i samband med
utarbetandet av programmet.
Utskottet biträder sålunda det aktuella yrkandet i motion A455. Däremot
avstyrks övriga i detta avsnitt behandlade motioner.
dels att utskottets hemställan under 93 bort ha följande lydelse:
93. beträffande åtgärder mot inomregional obalans i Stockholms
län
att riksdagen
dels avslår motionerna 1985/86: A492, 1985/86: A497 yrkande 1. 1985/
86:A498 yrkande 2 samt 1985/86:A500 yrkandena 1, 3, 4 och 6,
dels med bifall till motion 1985/86:A455 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ett program för
arbeten i Stockholms län.
60. Utvecklingsinsatser i Blekinge län (mom. 98)
Lars-Ove Hagberg (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 92 börjar med ”Utan att” och
slutar med ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:
De uttalanden som utskottet har gjort i det föregående till förmån för
fortsatta regionalpolitiska prioriteringar av länen i sydöstra Sverige bör för
Blekinges del kompletteras med det program för en regionalpolitisk satsning
som förordas i motion A453 (vpk). Programmet tar sikte på utveckling
av statliga arbetstillfällen, kommunikationer, industriutbyggnader, fiske,
livsmedelsindustrin, turism m. m. Vidare framhålls behovet av att länet får
tillgång till högskoleutbildning. För programmets detaljer torde få hänvisas
till motionen. Riksdagen bör uppdra åt regeringen att genomföra en särskild
regionalpolitisk satsning i Blekinge i huvudsaklig överensstämmelse
med motionens program.
Övriga i sammanhanget aktuella motioner får anses besvarade med vad
utskottet tidigare anfört, och de bör därmed kunna lämnas utan annan
åtgärd från riksdagens sida.
dels att utskottets hemställan under 98 bort ha följande lydelse:
98. beträffande utvecklingsinsatser i Blekinge län
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: A453 samt med avslag på .
motionerna 1985/86: A413, 1985/86: A419 och 1985/86:A469 yrkande- AU 1985/86: 13
na 1-3 och 5—7 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om en särskild regionalpolitisk satsning i Blekinge
län.
61. Utvecklingsinsatser i Kalmar och Blekinge län (mom.
95-99 - motiveringen)
Börje Hörnlund (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser att den del av utskottets
yttrande på s. 92 som börjar med ”Utan att” och slutar med ”riksdagens
sida” bort ha följande lydelse:
För länen i sydöstra Sverige bör det vara särskilt betydelsefullt med de
kraftfulla förstärkningar av anslagen till regionala utvecklingsinsatser resp.
till vägnätet som centerpartiet har begärt i motionerna A405 resp. T211.
Därmed blir det möjligt att tillgodose de krav på höjning av länsanslaget
och bättre kommunikationer som genomgående framförts i de föreliggande
motionerna.
I synnerhet Kalmar län och Blekinge län i sydöstra Sverige får numera
räknas som avflyttningslän. Därför är det för dessa läns del av stor vikt att
nya befolkningsmålsättningar fastställs såsom centerpartiet krävt i motion
A405 och att den inomregionala balansen främjas inom ramen för de
angivna befolkningsmålen. För att dessa mål skall nås kan nya insatser
behöva göras, och det får sålunda förutsättas att problemen i utsatta delar
av länen ingående studeras av den nya regionalpolitiska utredning som
centerpartiet har begärt.
Med det anförda får motionerna om insatser för länen i sydöstra Sverige
anses vara besvarade.
62. Åtgärdsprogram för Skåne (mom. 105)
Lars-Ove Hagberg (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 98 som börjar med ”Med
anledning” och slutar med ”och A495” bort ha följande lydelse:
Utvecklingen i Skåne är sedan några år synnerligen allvarlig. I landets
tidigare mest expansiva regioner pågår nu en process av ekonomiskt och
socialt sönderfall. Västra Skåne har som anförs i motion A456 (vpk)
traditionellt en relativt bred industristruktur, en etablerad kommersiell
service och en stark offentlig sektor — dvs. sådant som normalt brukar
skydda från en allmän regional kris. Man finner inte de slags svagheter i
strukturen som kännetecknar skogslänen.
Krisen i västra Skåne är ett resultat av en ny och speciell företeelse,
nämligen en centralisation och transnationalisering av svenskt kapital som
förflyttat den industriella och kommersiella tyngdpunkten bort från de tre
sydliga länen.
Tre ting krävs enligt utskottets mening för att vända denna utveckling.
Det första är att nedrivningen av viktiga offentliga verksamheter snarast
upphör. Sådana kortsiktiga och destruktiva åtgärder som den planerade 159
kommunalskattesänkningen i Malmö är oförenliga med en positiv utveckling.
Det andra är att löntagarfonden får en annan självständigare och mer
förnyande inriktning. Den konventionella placeringspolitik som nu bedrivs
måste förändras. Det tredje är slutligen att statsmakterna på olika sätt
hjälper till att samordna och bana väg för de regionala initiativen. Det bör
ske genom statens järnvägs- och sjöfartspolitik, genom dess stöd till hälsovårdssektorns
förnyelse och genom en starkare forskningspolitik. Malmöregionen
är av för stor betydelse för landet och dess kris för djup för att
den centrala statsmakten skall kunna undgå detta sitt ansvar. Detta är
också en demokratisk fråga - rullar den sociala krisen djupare, leder det
till att reaktionär populism och politiskt sönderfall lätt fortplantar sig till
andra delar av landet.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion A456. Övriga i sammanhanget
upptagna motioner avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 105 bort ha följande lydelse:
105. beträffande åtgärdsprogram för Skåne
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: A456 samt med avslag på
motionerna 1985/86:A416 och 1985/86:A443 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
63. Medelsanvisning till anslaget Lokaliseringsbidrag m. m.
(mom. 107)
under förutsättning av bifall till reservation 25
Anders G Högmark, Ingrid Hemmingsson och Erik Holmkvist (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 99 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”har begärt” bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående tillstyrkt moderaternas förslag att införa
riskgarantilån och att avskaffa bl. a. lokaliseringsbidragen. I enlighet härmed
bör riksdagen till den nya stödformen anvisa ett särskilt anslag som
bör uppföras med 200 milj. kr. såsom moderaterna föreslagit i motion
A481. För att övergångsvis täcka kvarstående kostnader för beviljade men
inte utbetalade lokaliseringsbidrag bör anvisas ett belopp av 22 milj. kr.
under det nuvarande bidragsanslaget. Med det sagda tillgodoses samtidigt
folkpartiets krav i motion A473 på en anslagsminskning.
dels att utskottets hemställan under 107 bort ha följande lydelse:
107. att riksdagen med bifall till motion 1985/86:A481 yrkandena
8 och 14, med anledning av motion 1985/86:A473 yrkande 8 samt
med avslag på propositionen i motsvarande del
dels till Riskgarantilån för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag
av 200000000 kr.,
dels till Lokaliseringsbidrag m. m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett
reservationsanslag av 22000000 kr.
AU 1985/86:13
160
64. Medelsanvisning till anslaget Lokaliseringsbidrag m. m. AU 1985/86:13
(morn. 107)
under förutsättning av bifall till reservation 28
Elver Jonsson (fp) och Sigge Godin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 99 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”har begärt” bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående tillstyrkt folkpartiets förslag att slopa
offertstödet. Härigenom minskar medelsbehovet under anslaget med 40
milj. kr. till 322 milj. kr. Moderaternas förslag att införa riskgarantilån har
avstyrkts av utskottet. Följdförslagen beträffande medelsanvisningen i här
aktuella delar av motion A481 har därmed fallit.
dels att utskottets hemställan under 107 bort ha följande lydelse:
107. att riksdagen med bifall till motion 1985/86:A473 yrkande 8,
med anledning av propositionen i motsvarande del samt med avslag
på motion 1985/86:A481 yrkandena 8 och 14 till Lokaliseringsbidrag
m.m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av
322000000 kr.
65. Medelsanvisning till anslaget Lokaliseringslån (mom.
108)
under förutsättning av bifall till reservation 25
Anders G Högmark, Ingrid Hemmingsson och Erik Holmkvist (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 99 börjar med ”1 den”
och slutar med ”medelsanvisning tillstyrks” bort ha följande lydelse:
Med införandet av riskgarantilånen bortfaller lokaliseringslånen och därmed
behovet av anslag för ändamålet. Yrkandet i motion A481 (m) om
avslag på regeringens nu föreliggande anslagsframställning tillstyrks alltså.
Samtidigt tillgodoses motsvarande avslagsyrkande i motion A473 (fp).
Något behov av statliga kreditgarantier föreligger inte, och därför behövs
inte heller något särskilt anslag härför som begärs i motion A405 (c). I sak
innefattar även den motionen att regeringens anslagsframställning bör
avslås.
dels att utskottets hemställan under 108 bort ha följande lydelse:
108. att riksdagen med bifall till motion 1985/86:A481 yrkande 9
samt med anledning av motionerna 1985/86: A405 yrkande 12 i
motsvarande del och 1985/86:A473 yrkande 7 avslår propositionen i
vad avser begäran om anslag för budgetåret 1986/87 till Lokaliseringslån.
11 Riksdagen 1985/86. 18 sami. Nr 13
66. Medelsanvisning till anslaget Lokaliseringslån
(mom. 108)
under förutsättning av bifall till reservation 26
Elver Jonsson (fp), Börje Hörnlund (c), Sigge Godin (fp) och Per-Ola
Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 99 som börjar med ”1 den” och
slutar med ”medelsanvisning tillstyrks” bort ha följande lydelse:
Vid bifall till förslaget att ersätta lokaliseringslånen med statliga kreditgarantier
bör regeringens framställning om anslag till sådana lån avslås.
För att täcka eventuella förluster för staten på grund av kreditgarantierna
bör dock Finnas ett anslag som i enlighet med motion A405 bör uppföras
med ett formellt belopp av 1000 kr. Beviljade men den 1 juli i år inte
utbetalade lån kan finansieras med kvarstående medel på innevarande års
låneanslag.
Med det anförda tillgodoses i sak avslagsyrkandena i motion A473 (fp)
och A481 (m).
dels att utskottets hemställan under 108 bort ha följande lydelse:
108. att riksdagen med bifall till motion 1985/86: A405 yrkande 12
i motsvarande del, med anledning av motionerna 1985/86: A473 yrkande
7 och 1985/86: A481 yrkande 9 samt med avslag på propositionen
i vad avser begäran om anslag till Lokaliseringslån till Kreditgarantier
för lån i lokaliseringssyfte för budgetåret 1986/87 anvisar
ett förslagsanslag av 1000 kr.
67. Medelsanvisning till anslaget Regionala utvecklingsinsatser
m. m. (mom. 109)
Anders G Högmark, Ingrid Hemmingsson och Erik Holmkvist (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 101 som börjar med ”Motionärerna
finansierar” och slutar med ”i höst” bort ha följande lydelse:
Glesbygdsstödet har visat sig ge goda effekter med relativt små insatser
av stödmedel, varför det är motiverat med ett större anslag än regeringen
beräknat. Anslaget bör användas för att finansiera de nya riskgarantilånen
i enlighet med motion A481 (m) samt liksom tidigare för glesbygdsstöd
m.m. Anslaget bör uppföras med 550 milj. kr. såsom moderata samlingspartiet
föreslagit i motion A481. Av det beloppet beräknas ca 40% för
riskgarantilånen. Motionerna A405, A472, A450 och A473 avstyrks i motsvarande
delar.
dels att utskottets hemställan under 109 bort ha följande lydelse:
109. att riksdagen med bifall till motion 1985/86: A481 yrkande 10,
med anledning av propositionen i motsvarande del samt med avslag
på motionerna 1985/86: A405 yrkande 16, 1985/86: A450 yrkande 1,
1985/86: A472 yrkande 4 och 1985/86: A473 yrkandena 12 och 14 till
Regionala utvecklingsinsatser m.m. för budgetåret 1986/87 anvisar
ett reservationsanslag av 550000000 kr.
AU 1985/86: 13
162
68. Medelsanvisning till anslaget Regionala utvecklings- 1985/86:13
insatser m.m. (mom. 109)
Elver Jonsson (fp) och Sigge Godin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 101 som börjar med ”Motionärerna
finansierar” och slutar med ”i höst” bort ha följande lydelse:
Länsanslaget bör räknas upp i förhållande till vad regeringen föreslagit
som ett led i strävandena att decentralisera genomförandet av regionalpolitiken
till länsnivån. Det belopp som förordas av folkpartiet i motion A473,
588 milj. kr. eller 100 milj. kr. mer än regeringen anvisar, synes lämpligt
avvägt. Det bör dock, som föreslås i samma motion, åligga regeringen att i
höst göra en förnyad bedömning av anslagsbehovet och återkomma i
ärendet på tilläggsbudget I. Med vad nu förordats är förslaget i motion
A481 (m) om höjning av regeringens anslagsbelopp tillgodosett.
Föreslagna medelsanvisningar i motionerna A405 (c), A450 (vpk) och
A472 (c) avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 109 bort ha följande lydelse:
109. att riksdagen med bifall till motion 1985/86: A473 yrkandena
12 och 14, med anledning av propositionen i motsvarande del och
motion 1985/86: A481 yrkande 10 samt med avslag på motionerna
1985/86: A405 yrkande 16, 1985/86: A450 yrkande 1 och 1985/
86: A472 yrkande 4
dels till Regionala utvecklingsinsatser m.m. för budgetåret 1986/87
anvisar ett reservationsanslag av 588000000 kr.,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om en förnyad bedömning av medelsbehovet.
69. Medelsanvisning till anslaget Regionala utvecklingsinsatser
m. m. (mom. 109)
Börje Hörnlund (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 101 som börjar med ”Motionärerna
finansierar” och slutar med ”i höst” bort ha följande lydelse:
Trots den ogynnsamma regionala utvecklingen har regeringen inte bara
nöjt sig med att föreslå ett formellt oförändrat anslag utan har i realiteten
t. o. m. gjort en anslagsnedskärning. Ett belopp på 10 milj. kr. skall nämligen
användas för att kompensera de regionala utvecklingsfonderna för den
minskning med samma belopp som görs av deras reguljära anslag.
I nuvarande skede med snabbt tilltagande regional obalans kan man inte
acceptera nedskärningar av medlen för regionala utvecklingsinsatser. Dessa
bör i stället kraftigt förstärkas på det sätt centerpartiet har förordat i
motion A405, dvs. med ytterligare 262 milj. kr. i förhållande till regeringens
förslag. Därmed tillgodoses även önskemålen om anslagshöjningar i
motionerna A472 (c), A473 (fp) och A481 (m). Anslagsuppräkningen i
motion A450 (vpk) som bygger på en omfördelning av stödmedel avstyrks
däremot.
163
dels att utskottets hemställan under 109 bort ha följande lydelse:
109. att riksdagen med bifall till motion 1985/86: A405 yrkande 16,
med anledning av dels propositionen i motsvarande del, dels motionerna
1985/86: A472 yrkande 4, 1985/86: A473 yrkandena 12 och 14
och 1985/86: A481 yrkande 10 samt med avslag på motion 1985/
86: A450 yrkande 1 till Regionala utvecklingsinsatser m. m. för budgetåret
1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 750000000 kr.
70. Medelsanvisning till anslaget Regionala utvecklingsinsatser
m. m. (mom. 109)
under förutsättning av bifall till reservation 30
Lars-Ove Hagberg (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 101 som börjar med ”Motionärerna
finansierar” och slutar med ”i höst” bort ha följande lydelse:
1 det föregående har föreslagits att nuvarande försök med nedsättning av
socialavgifter i Norrbottens län skall avvecklas. Härigenom frigörs de
medel som har avsatts för att kompensera socialförsäkringssystemet och
som uppgår till ca 300 milj. kr. Det beloppet bör användas för att förstärka
länsanslaget såsom föreslås i motion A450 (vpk). Övriga här aktuella
motioner avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 109 bort ha följande lydelse:
109. att riksdagen med bifall till motion 1985/86: A450 yrkande 1,
med anledning av propositionen i motsvarande del samt med avslag
på motionerna 1985/86: A405 yrkande 16, 1985/86: A472 yrkande 4,
1985/86: A473 yrkandena 12 och 14 och 1985/86: A481 yrkande 10 till
Regionala utvecklingsinsatser m.m. för budgetåret 1986/87 anvisar
ett reservationsanslag av 780000000 kr.
71. Anslagsfördelningen på länsstyrelserna (morn. 110)
Börje Hörnlund (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 101 som böijar med ”1
motsats” och slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:
En mindre del av anslaget brukar innehållas vid budgetårets böljan för
att senare fördelas på länsstyrelserna. Därjämte har fr. o. m. innevarande
budgetår ytterligare belopp avsatts till regeringens och industriverkets
disposition för centralt gjorda insatser. Utskottet anser liksom centerpartiet
att anslaget i sin helhet bör få disponeras av länsstyrelserna från
budgetårets ingång, vilket bör delges regeringen.
dels att utskottets hemställan under 110 bort ha följande lydelse:
110. beträffande anslagsfördelningen på länsstyrelserna
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: A405 yrkande 13 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
AU 1985/86:13
164
72. Medelsanvisning till anslaget Ersättning för nedsättning AU 1985/86:13
av socialavgifter (mom. 113)
under förutsättning av bifall till reservation 32
Anders G Högmark, Ingrid Hemmingsson och Erik Holmkvist (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 102 som börjar med ”Motionsyrkandena
går” och slutar med ”har föreslagit” bort ha följande lydelse:
Med hänsyn till den vidgning geografiskt och branschmässigt som tidigare
föreslagits beträffande avgiftsnedsättningen bör förevarande anslag
räknas upp på det sätt som förordats i motion A481 (m) eller till 530 milj.
kr. Yrkandet om anslagsuppräkning i motion A472 (c) tillgodoses därmed.
Avslagsyrkandet i motion A465 (vpk) avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 113 bort ha följande lydelse:
113. att riksdagen med bifall till motion 1985/86: A481 yrkande 12,
med anledning av propositionen i motsvarande del och motion 1985/
86: A472 yrkande 1 i motsvarande del samt med avslag på motion
1985/86: A465 yrkande 1 till Ersättning för nedsättning av socialavgifter
för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 530000000
kr.
73. Medelsanvisning till anslaget Ersättning för nedsättning
av socialavgifter (mom. 113)
under förutsättning av bifall till reservation 30
Lars-Ove Hagberg (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 102 som börjar med ”Motionsyrkandena
går” och slutar med ”har föreslagit” bort ha följande lydelse:
Utskottet har, som nyss nämnts, i den föregående framställningen med
anslutning till förslag av vpk förordat att försöket med nedsättning av
socialavgifter i Norrbottens län skall slopas. Medel för att ersätta socialförsäkringssystemet
för det intäktsbortfall som uppstår genom försöksverksamheten
behöver därmed inte längre anvisas. Som följd av vad sagts
avstyrks även yrkandena om anslagsuppräkning i motionerna A472 (c) och
A481 (m).
dels att utskottets hemställan under 113 bort ha följande lydelse:
113. att riksdagen med bifall till motion 1985/86: A465 yrkande 1
avslår dels propositionen i vad avser begäran om anslag för budgetåret
1986/87 till Ersättning för nedsättning av socialavgifter, dels
motionerna 1985/86: A472 yrkande 1 i motsvarande del och 1985/
86: A481 yrkande 12.
12 Riksdagen 1985/86. 18 sami. Nr 13
74. Medelsanvisning till anslaget Sysselsättningsstöd
(mom. 114)
under förutsättning av bifall till reservation 25
Anders G Högmark, Ingrid Hemmingsson och Erik Holmkvist (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 103 som böljar med ”Eftersom
sysselsättningsstödet” och slutar med ”kunna bifallas” bort ha följande
lydelse:
Eftersom utskottet i det föregående föreslagit att sysselsättningsstödet
skall upphöra behövs, vid bifall härtill, medel inte längre anvisas för
ändamålet. Redan beviljat stöd bör övergångsvis få betalas ut från anslaget
C 1 Visst regionalpolitisk! stöd.
dels att utskottets hemställan under 114 bort ha följande lydelse:
114. att riksdagen med bifall till motion 1985/86: A481 yrkande 13
dels avslår propositionen i vad avser begäran om anslag för budgetåret
1986/87 till Sysselsättningsstöd, dels som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om finansiering av tidigare
beviljat sysselsättningsstöd.
75. Medelsanvisning till anslaget Expertgruppen för
forskning om regional utveckling (mom. 115)
Börje Hörnlund (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 103 som börjar med ”ERU
fick” och slutar med ”till ERU” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser liksom centerpartiet att ERU:s verksamhet bör finansieras
på det sätt som skedde tidigare, dvs. från industridepartementets
kommittéanslag (numera benämnt Utredningsverksamhet m. m.). Regeringen
bör underrättas härom. I sak innebär utskottets ställningstagande
dessutom att regeringens föreliggande begäran om anslag bör avslås.
dels att utskottets hemställan under 115 bort ha följande lydelse:
115. att riksdagen med bifall till motion 1985/86: A405 yrkande 21
dels avslår propositionen i vad avser begäran om anslag för budgetåret
1986/87 till Expertgruppen för forskning om regional utveckling,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om finansiering av ERU:s verksamhet över industridepartementets
anslag till Utredningsverksamhet m. m.
AU 1985/86: 13
166
Särskilda yttranden AU >985/86:13
1. Televerket och de regionalpolitiska målen (mom. 7)
Anders G Högmark, Ingrid Hemmingsson och Erik Holmkvist (alla m)
anför:
Vi vill särskilt peka på att den nya tele- och datateknikens möjligheter att
snabbt föra över stora mängder information över långa avstånd kan få stor
regionalpolitisk betydelse.
Tillgång till goda tele- och dataförbindelser är ofta en väsentlig lokaliseringsfaktor.
Trots gjorda försök att göra Sverige ”rundare” i teletaxehänseende
kan kostnaderna för bl. a. datakommunikation över telenätet
framstå som besvärande höga för trafik till och från perifera regioner
jämfört med trafik inom mer centralt belägna områden. Ur regionalpolitisk
synvinkel är det därför av intresse att göra data- och telekommunikation
tillgänglig till en rimlig kostnad även i sådana regioner. Vi vill här erinra om
det som görs med taxereduktion för datakommunikation med abonnenter i
malmfältskommunerna. Resultatet av detta försök får visa vilka framgångs
vägar som därefter bör väljas.
2. Televerket och de regionalpolitiska målen (mom. 7)
Elver Jonsson (fp) och Sigge Godin (fp) anför:
Bra och billiga kommunikationer är en viktig förutsättning för expansion
av näringslivet. För att åstadkomma ”ett rundare Sverige” är det därför
angeläget att inte bara förutsättningarna för direkta personkontakter förbättras
utan även förutsättningarna för personkontakter via telefon. I takt
med att utnyttjandet av datatjänster ökar kommer kostnaderna för telefonkontakter
att bli alltmer betydelsefulla.
Vi anser därför att ett sådant generellt regionalpolitisk! stöd som vi
förespråkar bör inkludera en utjämning av taxorna för rikssamtal inom
landets olika delar.
Sedan lång tid tillbaka är kostnaderna för brev och andra postförsändelser
desamma inom landet oberoende av om brevet skickas från Malmö
till Lund eller från Malmö till Kiruna. Detta är självfallet av stor regionalpolitisk
betydelse. Mycket talar för att en motsvarande uppläggning i vad
avser telefonsamtal skulle ha stor regionalpolitisk betydelse.
3. Utvecklingsprogram för landsbygden (mom. 23)
Elver Jonsson (fp) och Sigge Godin (fp) anför:
Enligt vår mening måste tyngdpunkten på åtgärderna när det gäller utvecklingen
av landsbygden ligga inom det jordbrukspolitiska området. Vi vill
därför erinra om de förslag som lagts fram i folkpartiets motion om jordbrukspolitiken.
Där förordas bl. a. en ändring av jordförvärvslagen och
fastighetsbildningslagen så att deltidsjordbruk kan främjas.
167
En bygd kan förbli levande, om jordbrukare, som t. ex. övergår till
industriarbete eller säljer huvuddelen av sina ägor till fritidstomter, får
behålla en del av sin gård för fritidsjordbruk. Även i kombination med
andra sysselsättningar, t. ex. hantverk, handel, service eller skogsarbete,
kan ett deltidsjordbruk ge underlag till en fullgod utkomst. Det kan medverka
till att hålla liv i små samhällen som annars skulle riskera att
avfolkas. Deltidsjordbruket ger ofta inte minst för barnfamiljer en god
boendemiljö som är en social tillgång värd att beakta.
Även från miljövårdssynpunkt kan det vara befogat att möjligheten till
nybildning av deltidsjordbruk hålls öppen, då jordbrukare kan kombinera
ett deltidsjordbruk med röjningsarbeten eller andra arbetsuppgifter i miljövårdens
tjänst. Landskapsvården skulle då kunna upprätthållas och stärkas.
I övrigt vill vi också hänvisa till de förslag som folkpartiet lagt fram för
att främja utvecklingen av småföretagsverksamhet.
4. Den geografiska och branschmässiga avgränsningen för
nedsättning av socialavgifter (mom. 37)
Elver Jonsson (fp) och Sigge Godin (fp) anför:
I en reservation har vi förordat att man skall göra en skyndsam översyn av
möjligheterna till en mer omfattande differentiering av socialavgifterna. Vi
delar i stort de kritiska synpunkter på de nuvarande reglerna för avgiftsnedsättning
som förs fram i motion 1985/86: A437. Vi är även överens med
motionären om att målsättningen bör vara att all icke offentlig verksamhet
omfattas av systemet. Som redovisas i reservationen tror vi emellertid att
det är av stort värde att bestämmelser av den typ det här är fråga om får en
prägel av långsiktighet och beständighet. Därför torde det vara riktigt att
först göra en skyndsam utredning och därefter låta riksdagen fatta beslut
om ett noga övervägt förslag som bygger på en omfördelning av de nuvarande
insatserna utan ytterligare belastning på statsbudgeten. Med hänsyn
härtill har vi ansett oss kunna avstå från att reservera oss mot framställningen
i dessa delar.
5. Regionalpolitiska insatser i Norrland (mom. 68-79)
Anders G Högmark, Ingrid Hemmingsson och Erik Holmkvist (alla m)
anför:
Utskottet har i anslutning till ett antal motioner om den negativa och
oroväckande utvecklingen i Norrland hänvisat till främst det arbete som
pågår inom länen för differentiering av näringslivet, teknikspridning m. m.
Utskottet anser bl. a. att länsvisa utredningar, delegationer m.m. bör
komma till stånd genom initiativ inom länen. För dessa ändamål finns
utvecklingsmedel att tillgå.
Som vi närmare utvecklat i en reservation till detta betänkande anser vi
att de bästa förutsättningarna för en balanserad regional utveckling föreligger
om statsmakterna för en allmän ekonomisk politik som aktivt stimu
-
AU 1985/86: 13
168
lerar sysselsättningsutvecklingen. Det krävs då en politik som på flera AU 1985/86: 13
punkter skiljer sig från den socialdemokratiska. Den ekonomiska politiken
och skattepolitiken måste främja de välståndsskapande krafterna om utvecklingen
skall vändas i Norrland. Det gäller bl. a. nyföretagande och
expansion av befintliga företag. Den socialdemokratiska politiken under
senare år har t. ex. inneburit ökade skatter och avgifter för företagen som
säkerligen sammantaget överstiger de insatser som gjorts inom regionalpolitiken.
Vi vill vidare hänvisa till vad vi anfört om en nedsättning av socialavgifterna
till hela stödområde A och B och att nedsättningen därvid bör
omfatta alla branscher. Även jordbruket i Norrland skulle på detta sätt få
en välbehövlig stimulans. En politik som främjar de areella näringarna är
för övrigt av stor betydelse för utvecklingen i Norrland.
Inom regionalpolitiken behövs — som vi anfört i reservationen — nya
initiativ. Vi vill hänvisa till vad vi där anfört om en ny inriktning på
politiken. I sammanhanget bör även erinras om den breda politiska uppslutningen
bakom kravet på en regionalpolitisk kommission.
De särskilda insatser i östra Norrbotten inom arbetsmarknadspolitiken
som riksdagen tidigare i år beslutat om avvisades av moderata samlingspartiet.
Vi ansåg att man via de s. k. länsanslagen bättre hade kunnat ta
initiativ av långsiktig natur som främjat utvecklingen i denna utsatta del av
landet. Eftersom beslutet är fattat och förberedelser med anledning av
riksdagens beslut säkerligen kommit igång avstår vi från att yrka bifall till
vårt yrkande om 22,5 milj. kr. av utvecklingsmedlen till denna landsdel.
Slutligen vill vi stryka under behovet av kvalificerad arbetskraft i Norrland.
Den utflyttning som i dag sker av unga och utbildade Norrlandsinvånare
måste därför genom en ny politik stanna upp. Åtgärder måste i
stället vidtas som kan främja rekryteringen och återflyttning av kvalificerad
arbetskraft.
Sammanfattningsvis anser vi i likhet med utskottet att de i sammanhanget
behandlade motionerna bör avslås. För att vända utvecklingen krävs
emellertid mer än länsvisa initiativ. Här krävs en politik på olika politikområden
som främjar nyföretagande m. m. Vi vill hänvisa till vad vi från
moderat håll i reservationer till detta betänkande och i andra sammanhang
anfört i dessa delar.
6. Regionalpolitiska insatser i Norrland (mom. 68-79)
Elver Jonsson (fp) och Sigge Godin (fp) anför:
Utskottet har i anslutning till ett antal motioner behandlat den negativa och
oroväckande utvecklingen i Norrland. Motionerna har avstyrkts med hänvisning
främst till de insatser som görs på länsplanet för att åstadkomma en
differentiering av näringslivet och teknikspridning.
Vi vill för vår del härutöver peka på betydelsen av en ekonomisk politik
som främjar nyföretagande och expansion av befintliga företag. Här krävs
bl. a. en skatte- och avgiftspolitik som inte hämmar en industriell utveckling.
Folkpartiets politik för en positiv ekonomisk utveckling har redovi- 169
sats i annat sammanhang i riksdagen, bl. a. i finansutskottet. Vi hänvisar AU 1985/86: 13
till vad som därvid anförts.
Inom regionalpolitiken behövs nya initiativ om utvecklingen skall kunna
vändas. För att åstadkomma en kraftsamling finns en bred politisk uppslutning
bakom kravet på en regionalpolitisk kommission. I reservation 7 tas
denna fråga upp. I andra reservationer till detta betänkande för vi fram
förslag beträffande nedsättning av socialavgifterna, förstärkning av länsanslaget
m. m.
Av betydelse för utvecklingen i Norrland är att det förs en klok politik på
flera politikområden. Vi vill hänvisa till vad folkpartiet i olika sammanhang
fört fram beträffande bl. a. industri-jordbruks- och utbildningspolitiken.
7. Regionalpolitiska insatser i Bergslagen (mom. 80-90)
Elver Jonsson (fp) och Sigge Godin (fp) anför:
Utvecklingen i Bergslagen är utomordentligt bekymmersam. I ett antal
motioner föreslås en lång rad konkreta förslag på olika politikområden som
syftar till att vända utvecklingen. Med hänvisning till dels de förslag
regeringen presenterar i proposition 125, dels de ordinarie insatserna på
länsplanet avstyrks motionerna.
Vi vill i detta sammanhang allmänt hänvisa till de förslag folkpartiet i
riksdagen fört fram beträffande bl. a. den ekonomiska politiken. För att
vända utvecklingen behövs bl. a. en politik som främjar de mindre företagens
utveckling.
Inom ramen för det åtgärd sprogram regeringen föreslagit och det länsplanerings-
och projektarbete som bedrivs på länsnivån samt genom den
förstärkning av länsanslaget som folkpartiet föreslagit bör en rad av de
uppslag som förs fram i de här aktuella motionerna kunna förverkligas. Det
gäller bl. a. vad som anförs i motionerna 472 och A494 av Lars de Geer
m.fl. (fp) och 467 av Lars Ernestam (fp) och Gudrun Norberg (fp) beträffande
infrastrukturella satsningar, turism och jordbruket.
8. Regionalpolitikens betydelse för Gotland (mom. 94)
Börje Hörnlund (c) och Per-Ola Eriksson (c) anför:
Ändrade principer för stödet till Gotlandstrafiken har föreslagits av regeringen
i proposition 1985/86: 105. Som framhålls i motion A478 av Gunhild
Bolander (c) är det av stor betydelse för Gotlands befolkning och näringsliv
att nuvarande trafikstandard kan upprätthållas. Centerpartiet slår vakt
om denna målsättning i motionerna 1985/86: T211 och 1985/86:334. Ärendet
behandlas för närvarande i trafikutskottet. Från regionalpolitiska utgångspunkter
är det angeläget att de gällande principerna för trafikstödet
ges en långsiktig giltighet.
Den tidigare positiva utvecklingen på Gotland har vänt och den inomregionala
obalansen har ökat. Det bör vara en viktig uppgift för den nya
regionalpolitiska utredning som centerpartiet har föreslagit att följa den
fortsatta utvecklingen och föreslå nödvändiga åtgärder för att komma till 170
rätta med problemen.
9. Utvecklingsinsatser i Blekinge län (mom. 98) 1985/86:13
Anders G Högmark, Ingrid Hemmingsson och Erik Holmkvist (alla m)
anför:
Blekinge har med sydsvenska mått en osedvanligt hög kommunal utdebitering
— landstingsskatten är högst i landet. Detta är ett förhållande som
negativt påverkar de stora ansträngningar som nu görs för att söka utveckla
länets näringsliv. Sänkta inkomstskatter skulle göra det mer attraktivt
både för företagare och enskilda personer att flytta in och etablera sig i
länet. De välståndsskapande krafterna skulle stimuleras till gagn för en
mer positiv utveckling av Blekinge län, vars situation utan tvekan framstår
som bekymmersam.
10. Utvecklingsinsatser i Älvsborgs län (mom. 100)
Börje Hörnlund (c) och Per-Ola Eriksson (c) anför:
I motion A436 (c) har begärts en uppräkning av länsanslaget till Älvsborgs
län till 20 milj. kr. Vi vill därför erinra om att vid en uppräkning av det
samlade länsanslaget till 750 milj. kr. såsom centerpartiet har föreslagit
kommer det att finnas väsentligt vidgade möjligheter att tillgodose angelägna
behov av att öka utvecklingsinsatserna i detta och andra län.
11. Åtgärdsprogram för Malmöhus län (mom. 104)
Boije Hörnlund (c) och Per-Ola Eriksson (c) anför:
Vi vill påpeka att motion 1985/86: A418 (c) innehåller en rad förslag till
åtgärder som skulle kunna genomföras om den politik genomförs som
centerpartiet förordat i partimotioner som behandlas i andra sammanhang.
12. Åtgärdsprogram för Skåne (mom. 105)
Anders G Högmark, Ingrid Hemmingsson och Erik Holmkvist (alla m)
anför:
Vi vill påpeka att flera av de förslag till åtgärder som lagts fram i motionerna
1985/86: A407 och 1985/86: A416 har förts fram i moderata parti- eller
kommittémotioner som behandlas i andra sammanhang. Moderata samlingspartiet
har där framlagt reservationer till förmån för sina sakståndpunkter.
Det gäller förslag i de båda motionerna om en fri arbetsförmedling
och om en reformering av skattesystemet. Mot den bakgrunden har vi
avstått från att reservera oss här.
171
Utbildningsutskottets yttrande
1985/86:3 y
om särskilda utvecklingsinsatser i Bergslagen (prop.
1985/86:125)
Till arbetsmarknadsutskottet
Arbetsmarknadsutskottet har den 14 april 1986 beslutat att bereda utbildningsutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 1985/86:125 om tilläggsbudget
lil till statsbudgeten för budgetåret 1985/86, bilaga 10 (industridepartementet),
punkten C 11. Särskilda utvecklingsinsatser i Bergslagen, avsnittet
Forskning, teknisk utveckling, teknikspridning och utbildning (s. 37-38)
jämte eventuella motioner.
Utbildningsutskottet begränsar sitt yttrande till den nämnda delen av
propositionen jämte motionerna 1985/86:467 yrkande 7, 1985/86:478 yrkande
8 och 1985/86:480 yrkande 12.
I propositionen hemställer regeringen att riksdagen på tilläggsbudget III
för budgetåret 1985/86 skall anvisa 205 milj. kr. till särskilda utvecklingsinsatser
i Bergslagen under en treårsperiod. Av medlen avser 84 milj. kr.
forskning, teknisk utveckling, teknikspridning och utbildning. Medlen
föreslås disponeras av regeringen.
En viktig uppgift för närmast berörda myndigheter och Bergslagsdelegationen
blir enligt föredragande statsrådet att lämna förslag om hur en
sammanhållen satsning på utbildning, forskning och utveckling (FoU) samt
teknikspridning i regionen skall utformas, vilken roll de olika högskolorna,
gymnasieskolorna och teknikcentren bör få m. m.
Insatserna inom högskoleområdet skall avse ämnesområdena teknik och
ekonomi. Universitetet i Uppsala och samtliga högskoleenheter i Bergslagen
beräknas enligt propositionen bli berörda av insatserna. I budgetpropositionen
(bilaga 10, s. 42) har redovisats ett samarbetsprojekt mellan högskoleenheterna
och regionstyrelsen i Uppsala högskoleregion samt högskolan i
Karlstad och regionstyrelsen i Göteborgs högskoleregion. Detta projekt
syftar främst till resursmobilisering och samverkan inom de aktuella ämnesområdena.
Projektet har kallats Bergslagens tekniska högskola. Enligt vad
utbildningsutskottet inhämtat är avsikten med projektet inte att bygga upp
en ny teknisk högskola i regionen utan att samordna och utveckla den
tekniska högskoleutbildningen vid de existerande högskolorna i Bergslagen.
Resultatet av arbetet inom projektet har ännu inte redovisats. Enligt
proposition 1985/86:125 kommer ett första underlag för de särskilda insatserna
i Bergslagen inom högskoleområdet att föreligga när regionstyrelsen i
Uppsala redovisar detta projekt.
För gymnasieskolans del föreslås att medel under anslaget Särskilda
AU 1985/86: 13
Bilaga 1
UbU
1985/86:3 y
172
utvecklingsinsatser i Bergslagen skall användas till utrustning för olika AU 1985/86: 13
tekniska påbyggnadsutbildningar samt för utveckling av teknikcentra där Bilaga 1
gymnasieskolan och motsvarande utbildningar inom den kommunala vuxenutbildningen
skall kunna medverka. Det ökade behovet av undervisningsresurser
som detta medför bör enligt proposition 1985/86:125 kunna täckas
genom omfördelningar som skolöverstyrelsen och berörda länsskolnämnder
kan göra inom de ordinarie ramarna för verksamheten.
I motion 1985/86:478 (m) yrkande 8 hemställs att riksdagen avslår
regeringens förslag om att anvisa 84 milj. kr. för forskning, teknisk
utveckling, teknikspridning och utbildning. Motionärerna är i princip
positiva till att ge utbildningen en central roll i arbetet med att omstrukturera
en regions näringsliv. De anser emellertid att regeringens förslag om medel
till ospecificerade utbildningsändamål i Bergslagen inte kan läggas till grund
för ett riksdagsbeslut. Regeringen bör därför återkomma med ett nytt,
fullständigare förslag. , (
Enligt motion 1985/86:467 (fp) yrkande 7 bör riksdagen uttala vikten av att
de föreslagna utbildningsinsatserna kommer Örebro län till del. bl. a. genom
ökad utbildning vid högskolan i Örebro inom datateknik och industriell
förnyelse och genom ökade resurser till gymnasieutbildning i Hällefors.
I motion 1985/86:480 (c) yrkande 12 hemställs att högskolan i Karlstad
inom ramen för de begärda medlen skall få ett ökat ekonomiskt stöd särskilt
till teknisk utbildning.
Utbildningsutskottet delar den syn som förs fram i propsitionen och
motionerna på utbildningens och forskningens betydelse för den regionala
utvecklingen. Utskottet tillstyrker därför att en särskild insats görs på detta
område för utveckling av Bergslagen. Utskottet förutsätter därvid att sådana
i särskild ordning finansierade insatser som innebär att utbildningsväsendet
utnyttjas som ett instrument i regionalpolitiken även planeras på ett sådant
sätt att kontinuitet och planmässighet i gymnasieskolans och högskolans
utveckling främjas. Utskottet utgår även från att de nu föreliggande
förslagen på gymnasieskolans område inte får innebära att det reguljära
planeringssystemet, som riksdagen beslutat om, skall upphöra att gälla. Mot
bakgrund härav bör riksdagen inte uttala sig om lokalisering av viss
gymnasieutbildning, såsom förordas i motion 1985/86:467. Utskottet förutsätter
att länsskolnämnderna medverkar vid fördelningen av de begärda
medlen till utrustning för gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen.
Utbildningsutskottet utgår också från att frågor om lokalisering och
dimensionering av allmänna utbildningslinjer inom högskolan planeras i
vanlig ordning och föreläggs riksdagen. Frågor om lokalisering och dimensionering
av högskoleutbildning i form av lokala linjer och enstaka kurser
ankommer på resp. regionstyrelse och högskolestyrelse att besluta om. Med
hänvisning till det anförda anser utbildningsutskottet att arbetsmarknadsutskottet
med avslag på motionerna 1985/86:467 yrkande 7, 1985/86:478
yrkande 8 och 1985/86:480 yrkande 12 bör tillstyrka att 84 milj. kr. anvisas till
särskilda utvecklingsinsatser i Bergslagen beträffande forskning, teknisk
utveckling, teknikspridning och utbildning.
Kurs inom kommunal vuxenutbildning får starta om antalet studerande 173
beräknas varaktigt uppgå till lägst tolv eller i glesbygd lägst åtta (3 kap. 12 §
vuxenutbildningsförordningen 1985:288). Enligt proposition 1985/86:125
visar erfarenheten att det ofta är svårt att rekrytera erforderligt antal
deltagare för att starta kurser i tekniska ämnen. I syfte att öka möjligheterna
att få till stånd vuxenutbildning i tekniska ämnen förordas i proposition
1985/86:125 att i kommunerna i Bergslagen skall sådana kurser få startas med
lägst åtta eller i glesbygd lägst fem deltagare under treårsperioden 1986/87—
1988/89.
Utbildningsutskottet erinrar om att hälften av det antal undervisningstimmar
som utgör ramen för en kommuns kommunala vuxenutbildning, dock
högst 1 000 undervisningstimmar, utgör en särskild delram som får utnyttjas
för kurser med lägst fem studerande (3 kap. 12 och 76 §§ vuxenutbildningsförordningen
1985:288). Denna delram kan således redan i dag utnyttjas för
kurser i tekniska ämnen med lägst fem deltagare i samtliga kommuner i
landet. I enlighet med riksdagens beslut år 1984 (prop. 1984/85:169, UbU
1984/85:1, rskr. 1984/85:11) får dessutom länsskolnämnd i samråd med
berörda kommuner överföra undervisningstimmar från en kommuns särskilda
delram till en annan kommuns särskilda delram, om den senare
kommunen anordnar speciella kurser för studerande med handikapp eller
kurser för smala tekniska utbildningar av regionalt intresse eller riksintresse
(3 kap. 76 § vuxenutbildningsförordningen).
Den nu föreslagna ordningen som enbart skall gälla för kommuner inom
Bergslagen under en treårsperiod innebär att kommunen utöver den
särskilda delramen, men väl inom sin totala ram undervisningstimmar för
kommunal vuxenutbildning, får anordna kurs i tekniska ämnen om deltagarantalet
beräknas uppgå till lägst åtta eller i glesbygd lägst fem.
Utbildningsutskottet anser att syftet med regeringens förslag bör kunna
uppnås inom ramen för nu gällande system. Utskottet anser därför att det bör
ankomma på länsskolnämnd även att medge att delramen får utökas
ytterligare, dock inom den totala ramen undervisningstimmar för en
kommuns kommunala vuxenutbildning, för att kurs i tekniska ämnen skall
kunna anordnas i kommun i Bergslagen under den angivna treårsperioden.
Sådan kurs bör i enlighet med nu gällande bestämmelser för undervisning
inom delramen få startas om antalet deltagare beräknas varaktigt uppgå till
lägst fem. Vad utbildningsutskottet här anfört bör arbetsmarknadsutskottet
föreslå riksdagen att med anledning av proposition 1985/86:125 som sin
mening ge regeringen till känna.
Stockholm den 17 april 1986
På utbildningsutskottets vägnar
Georg Andersson
Närvarande: Georg Andersson (s). Pär Granstedt (c). Lars Gustafsson (s).
Helge Hagberg (s), Ylva Annerstedt (fp), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle
(m). Ingvar Johnsson (s), Barbro Nilsson (s), Lars Leijonborg (fp). Göran
Allmér (m). Larz Johansson (c), Björn Samuelson (vpk), Marita Bengtsson
(s) och Birger Hagård (m).
AU 1985/86:13
Bilaga 1
174
Avvikande mening
Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar "Utbildningsutskottet
delar" och slutar "och utbildning" bort ha följande lydelse:
Utbildningsutskottet delar den syn som förs fram i propositionen och
motionerna på utbildningens och forskningens betydelse för den regionala
utvecklingen. Utskottet kan emellertid inte tillstyrka att riksdagen anvisar de
i propositionen begärda 84 milj. kr. till forskning, teknisk utveckling,
teknikspridning och utbildning i Bergslagen. Därtill är underlaget i propositionen
alltför knapphändigt.
Utbildningsutskottet anser mot bakgrund av det anförda att regeringen
bor återkomma med ett nytt förslag till insatser i Bergslagen på de nämnda
områdena. Detta förslag bör, som framhålls i motion 1985/86:478, innefatta
åtgärder som ger resultat på både kort och lång sikt. Regeringens nya förslag
bör även omfatta stöd till utbildning för småföretagare samt stöd till
utbildning som anordnas utanför gymnasieskolan, vuxenutbildningen och
högskolan. När stöd lämnas till gymnasieskolan bör möjligheterna prövas att
erbjuda yrkesutbildning i form av lärlingsutbildning.
Utskottet förutsätter att de kommande förslagen om särskilda insatser i
Bergslagen beträffande forskning, utbildning m. m.. som innebär att utbildningsväsendet
utnyttjas som ett instrument i regionalpolitiken, även planeras
på ett sådant sätt att kontinuitet och planmässighet i gymnasieskolans och
högskolans utveckling främjas.
Med hänvisning till det anförda föreslår utbildningsutskottet att arbetsmarknadsutskottet
hemställer att riksdagen med bifall till motion 1985/
86:478 yrkande 8 samt med avslag på motionerna 1985/86:467 yrkande 7 och
1985/86:480 yrkande 12 avslår förslaget i proposition 1985/86:125 om att
anvisa 84 milj. kr. till forskning, teknisk utveckling, teknikspridning och
utbildning i Bergslagen.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar ”Utbildningsutskottet
anser" och slutar "till känna" bort ha följande lydelse:
De problem som påvisas i propositionen rörande svårigheterna att uppnå
fastställt deltagarantal i tekniska utbildningar inom kommunal vuxenutbildning
gäller allmänt i hela riket. I avvaktan på generellt gällande ändringar av
föreskrifterna i detta avseende tillstyrker utskottet förslaget i propositionen.
Arbetsmarknadsutskottet bör således hemställa att riksdagen godkänner vad
som förordats i proposition 1985/86:125 om elevantal i kurser i tekniska
ämnen inom kommunal vuxenutbildning i kommuner inom Bergslagen.
AU 1985/86:13
Bilaga 1
175
Innehållsförteckning AU 1985/86:13
Sammanfattning 1
Motionerna 3
Utskottet 29
Bakgrund 29
Målen för regionalpolitiken 29
Den regionala problembilden 30
Utredningar om regionalpolitiken 35
Samhällssektorernas roll i regionalpolitiken 38
Lokalisering av statlig verksamhet 41
Utveckling i vissa regiontyper 45
Utvecklingsprogram för landsbygden 46
De regionalpolitiska medlens allmänna utformning m. m 48
Regionalpolitisk stöd 50
Nedsättning av företagens socialavgifter 54
Insatser i glesbygd 56
Stödområdesindelningen 60
Regionalpolitiska insatser i län och regioner 63
Norrland 63
Bergslagen 71
Kust och skärgård 84
Stockholms, Södermanlands och Gotlands län 85
Sydöstra Sverige 89
Älvsborgs och Skaraborgs län 92
Skånelänen 94
Anslagsfrågor 98
Visst regionalpolitisk stöd 98
Lokaliseringsbidrag m. m 98
Lokaliseringslån 99
Regionala utvecklingsinsatser m. m 100
Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag
i glesbygden 102
Ersättning för nedsättning av socialavgifter 102
Sysselsättningsstöd 102
Expertgruppen för forskning om regional utveckling 103
Utskottets hemställan 103
Reservationer
1. Mål och riktlinjer för regionalpolitiken (c) 112
2. Den regionala problembilden (c) 112
3. Den regionala problembilden (m) 114
4. Den regionala problembilden (vpk) 115
5. Ny utredning om regionalpolitiken (c) 117
6. Ny utredning om regionalpolitiken (m) 118
7. Regionalpolitisk kommission (m, fp, c) 118
8. Regionalpolitisk kommission (vpk) 120
9. Utredning om koncentrationen till vissa orter (vpk) 121
10. Samordning av regionalpolitiken på central nivå (c) 121
11. Televerket och de regionalpolitiska målen (c) 122
12. Fortsatt omlokalisering av statlig verksamhet (c) 123
13. Fortsatt omlokalisering av statlig verksamhet (m) 124
14. Fortsatt omlokalisering av statlig verksamhet (fp) 124
15. Flyttning av ytterligare delar av statistiska centralbyrån (fp) .... 125 176
16. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för långtidsarbetslösa i stor- AU 1985/86: 13
stadsområdena (c) 125
17. Befolkningsmål för länen (c) 126
18. Utvecklingsprogram för landsbygden (c) 127
19. Utvecklingsprogram för landsbygden (m) 128
20. De regionalpolitiska medlens allmänna utformning (m) 128
21. De regionalpolitiska medlens allmänna utformning (fp) 130
22. Differentierad statsskatt som regionalpolitisk! medel (m) 130
23. Lokaliseringssamrådet (m) 131
24. Lokaliseringssamrådet (vpk) 131
25. Ett system med riskgarantilån (m) 132
26. Kreditgaranti i stället för lokaliseringslån (fp, c) 133
27. Kreditgaranti i stället för lokaliseringslån (m) 134
28. Avskaffande av offertstödet (fp) 134
29. Avskaffande av offertstödet (m) 135
30. Slopande av nedsättning av socialavgifter i Norrbotten (vpk) ... 135
31. Slopande av nedsättning av socialavgifter i Norrbotten (m) 136
32. Geografisk och branschmässig avgränsning vid nedsättning av
socialavgifter (m) 136
33. Geografisk och branschmässig avgränsning vid nedsättning av
socialavgifter (c) 137
34. Översyn för mer omfattande differentiering av socialavgifterna
(fp) 138
35. Översyn för mer omfattande differentiering av socialavgifterna
(m) 139
36. En organiserad diskussion rörande glesbygdspolitikens mål och
utformning (vpk) 139
37. Högsta belopp för avskrivningslån (fp, c) 140
38. Högsta belopp för IKS-bidrag (fp, c) 140
39. Äldre arbetslösas företrädesrätt till IKS (c) 141
40. Stödområdesindelningen (vpk) 141
41. Regionalpolitiska insatser i Norrland (c) 142
42. Regionalpolitiska insatser i Norrland (vpk) 144
43. Den allmänna inriktningen på insatserna i Bergslagen (c) 145
44. Omfattningen på insatserna i Bergslagen (m) 147
45. Omfattningen på insatserna i Bergslagen (vpk) 147
46. Bergslagsdelegationens verksamhet (m) 148
47. Bergslagsdelegationens verksamhet (c) 148
48. Företagsutveckling i Bergslagen (m) 149
49. Forskning och utveckling samt utbildning i Bergslagen (m) 150
50. Forskning och utveckling samt utbildning i Bergslagen (c) 151
51. Elevantal i komvux-kurser i tekniska ämnen i kommuner i Bergslagen
(m) 151
52. Medelsanvisning till anslaget Särskilda utvecklingsinsatser i
Bergslagen (m) 152
53. Arbetsmarknadspolitiska insatser i Bergslagen (m) 153
54. Insatser på kommunikationsområdet i Bergslagen (vpk) 154
55. Insatser i övrigt i Bergslagen och Bergslagslänen (vpk) 154
56. En samlad skärgård spolitik (m, c) 155
57. Åtgärder mot befolkningskoncentration till Stockholmsregionen
(c) 156
58. Åtgärder mot inomregional obalans i Stockholms län (c) 157
59. Åtgärder mot inomregional obalans i Stockholms län (vpk) .... 157
60. Utvecklingsinsatser i Blekinge län (vpk) 158
61. Utvecklingsinsatser i Kalmar och Blekinge län (c) 159 177
62. Åtgärdsprogram för Skåne (vpk) 159 AU 1985/86:13
63. Medelsanvisning till anslaget Lokaliseringsbidrag m. m. (m) .... 160
64. Medelsanvisning till anslaget Lokaliseringsbidrag m. m. (fp) .... 161
65. Medelsanvisning till anslaget Lokaliseringslån (m) 161
66. Medelsanvisning till anslaget Lokaliseringslån (fp, c) 162
67. Medelsanvisning till anslaget Regionala utvecklingsinsatser m. m.
(m) 162
68. Medelsanvisning till anslaget Regionala utvecklingsinsatser m. m.
(fp) 163
69. Medelsanvisning till anslaget Regionala utvecklingsinsatser m. m.
(c) 163
70. Medelsanvisning till anslaget Regionala utvecklingsinsatser m. m.
(vpk) 164
71. Anslagsfördelningen på länsstyrelserna (c) 164
72. Medelsanvisning till anslaget Ersättning för nedsättning av socialavgifter
(m) 165
73. Medelsanvisning till anslaget Ersättning för nedsättning av socialavgifter
(vpk) 165
, 74. Medelsanvisning till anslaget Sysselsättningsstöd (m) 166
75. Medelsanvisning till anslaget Expertgruppen för forskning om
regional utveckling (c) 166
Särskilda yttranden
1. Televerket och de regionalpolitiska målen (m) 167
2. Televerket och de regionalpolitiska målen (fp) 167
3. Utvecklingsprogram för landsbygden (fp) 167
4. Den geografiska och branschmässiga avgränsningen för nedsättning
av socialavgifter (fp) 168
5. Regionalpolitiska insatser i Norrland (m) 168
6. Regionalpolitiska insatser i Norrland (fp) 169
7. Regionalpolitiska insatser i Bergslagen (fp) 170
8. Regionalpolitikens betydelse för Gotland (c) 170
9. Utvecklingsinsatser i Blekinge län (m) 171
10. Utvecklingsinsatser i Älvsborgs län (c) 171
11. Åtgärdsprogram för Malmöhus län (c) 171
12. Åtgärdsprogram för Skåne (m) 171
Bilagor
1. Utbildningsutskottets yttrande 1985/86:3 y 172
2. Statistiska uppgifter om länens utveckling i separat del
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986
178
Arbetsmarknadsutskottets
betänkande
AU 1985/86:13
Bilaga 2
1985/86:13
om regionalpolitiken
Statistiska uppgifter om den regionala utvecklingen
sammanställda av riksdagens utredningstjänst.
Innehållsförteckning Sida
Definitioner och källor B 3
Länen och riket B 4
Norrbottens län B 6
Västerbottens län B 8
Västernorrlands län BIO
Jämtlandslän B 12
Gävleborgs län B 14
Kopparbergs län B 16
Värmlands län B 18
Örebro län B 20
Västmanlands län B 22
Uppsala län B 24
Stockholms län B 26
Södermanlands län B 28
Östergötlands län B 30
Skaraborgs län B 32
Älvsborgs län B 34
Göteborgs och Bohus län B 36
Hallands län B 38
Jönköpings län B 40
Kronobergs län B 42
Kalmar län B 44
Gotlands län B 46
Blekinge län B 48
Kristianstads län B 50
Malmöhus län B 52
1 Riksdagen 1985186. 18 sami. 13. Bilaga 2
Definitioner och källor
Befolkningsutveckling
Redovisade uppgifter rörande befolkningens storlek år 1975, 1980 och 1985
är hämtade ur statistiska centralbyråns officiella statistik och avser förhållandena
per den 31 december resp. år.
Beteckningen ”1975=100” i tabellen beskriver befolkningsutvecklingen
sedan år 1975 i form av en index. Uppgifterna för år 1990 är härvid
baserade på länsstyrelsernas officiella prognoser efter översyn hösten
1985.
Flyttning
Statistiken över flyttningen år 1980, 1984 och 1985 avser flyttningsöverskottet,
dvs. den inrikes och utrikes inflyttningen efter avdrag för den
inrikes- och utrikes utflyttningen. 1 tabellerna har dessa uppgifter även
relaterats till medelfolkmängden i resp. kommun. Statistiken har hämtats
från statistiska centralbyråns regionalstatistiska databas (RSDB).
Arbetslöshet
Redovisade uppgifter rörande den procentuella arbetslösheten baseras på
det genomsnittliga antalet kvarstående arbetslösa arbetssökande utan arbete
aktuella för omedelbar placering för åren 1984 och 1985 enligt arbetsmarknadsstyrelsens
arbetssökanderegister.
För att räkna fram den procentuella arbetslösheten har antalet arbetslösa
ställts i relation till den aktuella åldersgruppens storlek. Det totala
antalet arbetslösa samt antalet arbetslösa kvinnor har sålunda ställts i
relation till totalbefolkningen resp. antalet kvinnor i åldern 16—64 år.
Antalet arbetslösa ungdomar har ställts i relation till det totala antalet
individer i åldern 16-24 år.
Uppgifterna avser årsmedeltal för resp. år.
Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1986
Samtliga uppgifter rörande arbetsmarknadsläget under första kvartalet
1986 avser ett genomsnittsvärde för årets tre första månader. Kvarstående
arbetslösa arbetssökande samt det totala antalet arbetssökande vid månadens
slut är hämtade ur arbetsmarknadsstyrelsens arbetssökanderegister.
Statistiken över antalet lediga platser är baserad på arbetsmarknadsstyrelsens
register över lediga platser.
Antalet sökande kvarstående arbetslösa per ledig plats har beräknats
genom att dividera antalet lediga platser med antalet kvarstående arbetslösa
vid månadens slut.
Uppgifter rörande personer i beredskapsarbete, i övriga sysselsättningsskapande
åtgärder samt i olika typer av arbetsmarknadsutbildning har
hämtats ur löpande statistik från arbetsmarknadsstyrelsen.
Uppgifter rörande antalet personer med förtidspension och sjukbidrag är
hämtade från riksförsäkringsverkets statistik och avser förhållandet i december
1985.
AU 1985/86: 13
Bilaga 2
B 3
Länen och riket
Kvarstående arbetssökande utan arbete, placerade i arbetsmarknadspolitiska
åtgärder samt förtidspensionerade. Andel av befolkningen i åldern
16-64 år <%).
Första kvartalet år 1986.
I Kvarstående arbetslösa arbetssökande II I beredskapsarbete III I ungdomslag IV Anställda med rekryteringsstöd V I AMU VI I AMI, Samhällsföretag samt anställda med lönebidrag VII Förtidspensionerade | |||||||
Län | I | II | III | IV | V | VI | VII |
Norrbotten | 5,6 | 1.3 | 1,0 | 0,7 | 2,2 | 2,3 | 7,0 |
Västerbotten | 3,5 | 0,5 | 0,7 | 0,4 | 1.2 | 1,9 | 7,3 |
Västernorrland | 3,4 | 0,7 | 0,7 | 0,3 | 1.1 | 1.7 | 7,5 |
Jämtland | 3.6 | 0,9 | 0,7 | 0,2 | 0,9 | 2,4 | 7.8 |
Gävleborg | 4,0 | 1.1 | 1,1 | 0.3 | 0.8 | 1,7 | 8.4 |
Kopparberg | 3,6 | 0,9 | 0,8 | 0,3 | 0,7 | 1.5 | 7,2 |
Värmland | 4,2 | 1.1 | 0,9 | 0.5 | 0.8 | 1,5 | 6.9 |
Örebro | 3,5 | 0,9 | 0,7 | 0,3 | 1.1 | 1.1 | 6.6 |
Västmanland | 3,1 | 0,6 | 0.9 | 0,3 | 0,5 | 1,2 | 6,9 |
Uppsala | 2,2 | 0,1 | 0.6 | 0,2 | 0,8 | 1.2 | 4.8 |
Stockholm | 1.2 | 0,2 | 0.1 | 0,1 | 0,5 | 0,9 | 5,2 |
Södermanland | 2,5 | 0,4 | 0,7 | 0,2 | 0,9 | 1,3 | 7,4 |
Östergötland | 2,4 | 0,2 | 0,6 | 0,1 | 0,7 | 1.2 | 5,8 |
Skaraborg | 2,5 | 0,3 | 0,7 | 0,2 | 0,6 | 1,3 | 4,6 |
Älvsborg | 2,2 | 0,3 | 0.4 | 0,2 | 0,7 | 1.4 | 5,9 |
Göteborg o. Bohus | 2,6 | 0,3 | 0,3 | 0,2 | 0,8 | 1,3 | 6,9 |
Halland | 2,2 | 0,3 | 0.6 | 0,2 | 0,5 | l.l | 5,1 |
Jönköping | 2,2 | 0,1 | 0,5 | 0,2 | 0,6 | 1.6 | 5,2 |
Kronoberg | 1,9 | 0,3 | 0,7 | 0,2 | 1,0 | 1.6 | 5,3 |
Kalmar | 2,7 | 0,4 | 0.7 | 0,2 | 0.7 | 1.8 | 6,0 |
Gotland | 2,7 | 0,3 | 1.2 | 0,3 | 1,4 | 2,5 | 5.2 |
Blekinge | 3.6 | 0,8 | 1.1 | 0.4 | 0,9 | 1,9 | 6,3 |
Kristianstad | 2,9 | 0,5 | 0,6 | 0,3 | 0,6 | 1.4 | 5,7 |
Malmöhus | 3,2 | 0,5 | 0,5 | 0,4 | 0,5 | 1.2 | 5,3 |
Riket | 2,7 | 0,5 | 0,5 | 0,2 | 0,8 | 1,3 | 6,1 |
AU 1985/86: 13
Bilaga 2
B 4
Länen och riket
Arbetslöshet (%)
Län | 1984 |
|
| 1985 |
|
|
| Samt- liga | Kvinnor | Ung- domar | Samt- liga | Kvinnor | Ung- domar |
Norrbottens län | 5,65 | 5,17 | 7,47 | 5,22 | 4,82 | 7,01 |
Västerbottens län | 3,73 | 3,78 | 5,47 | 3,27 | 3,33 | 4,63 |
Västernorrlands län | 3,68 | 3,63 | 5,22 | 3,12 | 3,15 | 4,39 |
Jämtlands län | 3,47 | 2,94 | 5,14 | 3,28 | 2,71 | 5,01 |
Gävleborgs län | 4,20 | 4,24 | 6,24 | 3,66 | 3,79 | 5,67 |
Kopparbergs län | 3,72 | 3,79 | 5,52 | 3,42 | 3,59 | 5,16 |
yärmlands län | 4,62 | 4,52 | 6,60 | 4,02 | 4,14 | 5,80 |
Örebro län | 3,95 | 3,69 | 5.44 | 3,40 | 3,29 | 4,27 |
Västmanlands län | 3,60 | 3,70 | 5,31 | 3,15 | 3,36 | 4.68 |
Uppsala län | 2,46 | 2,29 | 3.58 | 2,30 | 2,22 | 3,30 |
Stockholms län | 1,54 | 1,42 | 2,30 | 1,28 | 1,22 | 1,79 |
Södermanlands län | 3,28 | 3,40 | 5,23 | 2,74 | 2.% | 4,51 |
Östergötlands län | 2,55 | 2,55 | 3.76 | 2,29 | 2,31 | 3.47 |
Skaraborgs län | 2,82 | 3,17 | 3,89 | 2,38 | 2,70 | 3,21 |
Alvsborgs län | 2,75 | 2,97 | 3,81 | 2,25 | 2,41 | 2,96 |
Göteborgs o. | 2,98 | 2,84 | 3,71 | 2,62 | 2,62 | 3,37 |
Hallands län | 2,49 | 2,91 | 3,34 | 2,22 | 2,55 | 3,08 |
Jönköpings län | 2,49 | 2,89 | 3,53 | 2,16 | 2,56 | 2,94 |
Kronobergs län | 2,63 | 2,93 | 3,71 | 2,11 | 2,49 | 2,99 |
Kalmar län | 2,96 | 3,34 | 3,96 | 2,74 | 3,10 | 3,73 |
Gotlands län | 2,16 | 2,14 | 3,88 | 1,97 | 1,95 | 3,64 |
Blekinge län | 3,80 | 4,36 | 6,22 | 3,46 | 4,02 | 6,00 |
Kristianstads län | 3,11 | 3,42 | 4,36 | 2,82 | 3,24 | 3,96 |
Malmöhus län | 3,70 | 3,74 | 5,17 | 3,20 | 3,23 | 4,47 |
Riket | 3,01 | 3,02 | 4,28 | 2,62 | 2,69 | 3,72 |
AU 1985/86: 13
Bilaga 2
B 5
Norrbottens län
Befolkningsutveckling
AU 1985/86: 13
Bilaga 2
Kommun | Befolkning |
| 1975 = | 100 |
| % över 64 år | ||
1975 | 1980 | 1985 | 1980 | 1985 | 1990 | 1985 | 1990 | |
Arvidsjaur | 8050 | 8392 | 8185 | 104,2 | 101,7 | 99,7 | 21,9 | 21,9 |
Aijeplog | 4 192 | 4041 | 3927 | 96.4 | 93,7 | 91,9 | 21,3 | 21,6 |
Jokkmokk | 7598 | 7087 | 6893 | 93,3 | 90,7 | 76.4 | 19,6 | 22,8 |
Överkalix | 5462 | 5083 | 4 840 | 93,1 | 88,6 | 87.8 | 24,3 | 26,2 |
Kalix | 18687 | 19 599 | 19338 | 104,9 | 103,5 | 99,5 | 18,7 | 19,4 |
Övertorneå | 6526 | 6 293 | 6 181 | 96,4 | 94,7 | 93,9 | 23,1 | 24,3 |
Pajala | 9421 | 8 763 | 8 685 | 93,0 | 92,2 | 85,7 | 22,5 | 24,6 |
Gällivare | 25406 | 24 711 | 23 532 | 97,3 | 92,6 | 89,2 | 14,6 | 15,5 |
Älvsbyn | 9145 | 9624 | 9458 | 105.2 | 103,4 | 105,0 | 18,0 | 19,3 |
Luleå | 66290 | 66834 | 66557 | 100,8 | 100,4 | 102,3 | 12,8 | 14,0 |
Piteå | 35 547 | 38402 | 38870 | 108.0 | 109,3 | 108,5 | 15,4 | 16,4 |
Boden | 27815 | 28848 | 29029 | 103.7 | 104,4 | 106,4 | 17.6 | 18,1 |
Haparanda | 9053 | 9672 | 9943 | 106,8 | 109,8 | 105,6 | 17,7 | 19,0 |
Kiruna | 31 194 | 29705 | 26862 | 95,2 | 86,1 | 80,6 | 11,2 | 13,0 |
Norrbottens län | 264 386 | 267054 | 262 300 | 101,0 | 99,2 | 97,7 | 15,9 | 17,0 |
Riket | 8 208442 | 8317937 | 8358 139 | 101,3 | 101,8 | 102,1 | 18,6 | 18,9 |
Flyttning
Kommun | Flyttningsöverskott | Överskott per 1 000 inv. | ||||
1980 | 1984 | 1985 | 1980 | 1984 | 1985 | |
Arvidsjaur | 195 | - 35 | - 62 | 23,48 | - 4.22 | - 7.54 |
Arjeplog | 19 | - 18 | 3 | 4.71 | - 4,57 | - 0,76 |
Jokkmokk | - 65 | - 57 | - 12 | - 9,12 | - 8,16 | - 1.73 |
Överkalix | - 40 | - 39 | - 15 | - 7,82 | - 7,90 | - 3.08 |
Kalix | 183 | - 48 | - 120 | 9,39 | - 2,46 | - 6,18 |
Övertorneå | 67 | - 41 | - 71 | 10,67 | - 6,50 | -11,41 |
Pajala | 10 | - 10 | 5 | 1.14 | - 1,14 | - 0,57 |
Gällivare | - 48 | - 289 | - 234 | - 1.94 | -12,11 | - 9,90 |
Älvsbyn | 71 | - 76 | - 73 | 7,40 | - 7,94 | - 7,69 |
Luleå | -671 | 8 | - 539 | -10,01 | 0,12 | - 8,08 |
Piteå | 98 | 10 | - 73 | 2,56 | 0,26 | - 1.88 |
Boden | 37 | 80 | - 93 | 1,28 | 2,75 | - 3,20 |
Haparanda | 230 | 54 | - 57 | 24,06 | 5,42 | - 5,72 |
Kiruna | -627 | - 665 | - 457 | -20,94 | -24,19 | -16,90 |
Norrbottens län | -541 | -1 126 | -1 814 | - 2,03 | - 4,26 | - 6,90 |
B 6
Norrbottens län
Arbetslöshet (%)
Kommun | 1984 |
|
| 1985 |
|
|
Samt- liga | Kvin- nor | Ung- domar | Samt- liga | Kvin- nor | Ung- domar | |
Arvidsjaur | 5.06 | 4,72 | 6.46 | 4,77 | 4,61 | 6,02 |
Aijeplog | 3.98 | 4.99 | 2.52 | 4.50 | 5,03 | 4,26 |
Jokkmokk | 3.55 | 3.43 | 3.36 | 3,40 | 3,11 | 3,69 |
Överkalix | 7,87 | 6.28 | 10.15 | 6,54 | 4,97 | 11,35 |
Kalix | 5.86 | 5.24 | 8,97 | 5,83 | 5,39 | 8,20 |
Övertorneå | 9.13 | 8.52 | 8,29 | 9,05 | 8,46 | 8,84 |
Pajala | 11,62 | 10,25 | 11.81 | 10,97 | 9,32 | 11,39 |
Gällivare | 5,63 | 4,25 | 7,77 | 5,30 | 4.38 | 7,37 |
Älvsbyn | 7,20 | 7,25 | 9,94 | 7,31 | 7,77 | 8,85 |
Luleå | 4,09 | 3,99 | 6,41 | 3,62 | 3.61 | 5,57 |
Piteå | 4,14 | 3.90 | 6,12 | 3.80 | 3.76 | 5,83 |
Boden | 3.99 | 3,32 | 4,46 | 3,81 | 3,10 | 4,22 |
Haparanda | 9,38 | 8,74 | 11.15 | 8,63 | 7,47 | 10,54 |
Kiruna | 9.22 | 9,03 | 10,96 | 8,11 | 7,76 | 10,62 |
Norrbottens län | 5,65 | 5,17 | 7,47 | 5,22 | 4.82 | 7,01 |
Riket | 3,01 | 3,02 | 4.28 | 2,62 | 2,69 | 3,72 |
Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1986 |
|
Antal | Andel av befolkningen Länet Riket |
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut | 9600 | 5.6 | 2.7 |
Kvarstående lediga platser | 1745 | 1.0 | 1,1 |
Sökande kvarstående arbetslösa per |
|
|
|
ledig plats |
| 5.5 | 2,5 |
1 beredskapsarbete | 2 160 | 1.3 | 0,5 |
1 arbetsmarknadsutbildning | 3755 | 2.2 | 0,8 |
I ungdomslag | 1765 | 1,0 | 0.5 |
Anställda med rekryteringsstöd | 1211 | 0,7 | 0,2 |
AU 1985/86: 13
Bilaga 2
B 7
Västerbottens län
Befolkningsutveckling
AU 1985/86: 13
Bilaga 2
Kommun | Befolkning |
|
| 1975 = | 100 |
| % över 64 år | |
1975 | 1980 | 1985 | 1980 | 1985 | 1990 | 1985 | 1990 | |
Nordmaling | 7736 | 8124 | 7900 | 105.0 | 102,1 | 99.9 | 23.1 | 22,2 |
Bjurholm | 3486 | 3 354 | 3070 | 96.2 | 88.1 | 87.6 | 28.4 | 27,9 |
Vindeln | 7153 | 7 101 | 6636 | 99.3 | 92,8 | 90.7 | 25,2 | 24.8 |
Robertsfors | 7454 | 7737 | 7713 | 103.8 | 103.5 | 103.6 | 21.8 | 20.6 |
Norsjö | 5 830 | 5719 | 5445 | 98.1 | 93.4 | 93.7 | 21.6 | 20.6 |
Malå | 4347 | 4312 | 4 222 | 99.2 | 97.1 | 97,4 | 18.0 | 18.2 |
Stomman | 8439 | 8330 | 8201 | 98,7 | 97.2 | 96.7 | 19,3 | 19.6 |
Sorsele | 4060 | 3923 | 3 689 | 96.6 | 90.9 | 91.4 | 25.6 | 24,6 |
Dorotea | 3966 | 3972 | 3821 | 100.2 | 96.3 | 94.0 | 26.0 | 25,8 |
Vännäs | 7870 | 8 093 | 8 117 | 102,8 | 103,1 | 102.7 | 18.7 | 19,5 |
yilhelmina | 8687 | 8681 | 8640 | 99.9 | 99,5 | 99.3 | 20.9 | 21,2 |
Åsele | 4895 | 4719 | 4 342 | 96.4 | 88.7 | 85,3 | 28,6 | 29.1 |
Umeå | 75 290 | 81088 | 85108 | 107.7 | 113,0 | 115,7 | 12.5 | 12.9 |
Lycksele | 14692 | 14493 | 14069 | 98.6 | 95.8 | 95,3 | 18,7 | 19,0 |
Skellefteå | 72492 | 74210 | 74282 | 102.4 | 102,5 | 102.3 | 18.3 | 18.6 |
Västerbottens län | 236397 | 243 856 | 245 255 | 103.2 | 103.7 | 104.3 | 17,5 | 17,6 |
Riket | 8208442 8317937 | 8358 139 | 101.3 | 101,8 | 102,1 | 18.6 | 18.9 |
Flyttning
Kommun | Flyttningsöverskott | Överskott per 1000 inv. | ||||
1980 | 1984 | 1985 | 1980 | 1984 | 1985 | |
Nordmaling | 133 | - 31 | - 23 | 16,51 | - 3,89 | - 2,90 |
Bjurholm | -24 | - 19 | - 47 | -7,11 | - 5,96 | -15.10 |
Vindeln | 29 | - 61 | -107 | 4,09 | - 8,96 | -15.98 |
Robertsfors | 115 | - 16 | - 58 | 14,96 | - 2,06 | - 7,49 |
Norsjö | -14 | - 39 | - 33 | -2,44 | - 7,07 | - 6.04 |
Malå | 9 | - 41 | - 24 | 2,09 | - 9.61 | - 5,67 |
Stomman | - 2 | - 30 | - 75 | -0.24 | - 3,63 | - 9,11 |
Sorsele | 13 | - 68 | - 69 | 3,32 | -17,85 | -18,49 |
Dorotea | 30 | - 8 | - 16 | 7.59 | - 2,07 | - 4.16 |
Vännäs | 80 | - 24 | 25 | 9.93 | - 2,96 | 3,08 |
Vilhelmina | - 3 | 20 | - 52 | -0,35 | 2,31 | - 6.00 |
Åsele | 38 | - 22 | - 43 | 8,03 | - 4.92 | - 9,79 |
Umeå | 566 | - 2 | 310 | 7.03 | - 0,02 | 3,66 |
Lycksele | -69 | -108 | -105 | -4,75 | - 7.59 | - 7,44 |
Skellefteå | 548 | 72 | - 42 | 7.41 | 0.97 | - 0,57 |
Västerbottens län | 1449 | -377 | -359 | 5.97 | - 1,54 | - 1.46 |
Västerbottens län
Arbetslöshet (%)
Kommun | 1984 |
|
| 1985 |
|
|
Samt- liga | Kvin- nor | Ung- domar | Samt- liga | Kvin- nor | Ung- domar | |
Nordmaling | 3,87 | 4,31 | 5,12 | 3,45 | 3,65 | 4,98 |
Bjurholm | 4,94 | 5,67 | 5,70 | 4,24 | 4,33 | 3,61 |
Vindeln | 3,17 | 3,26 | 3,62 | 2,98 | 3,35 | 3,58 |
Robertsfors | 3,56 | 4,47 | 4,37 | 3,17 | 4,14 | 3,56 |
Norsjö | 4,52 | 6,26 | 5,86 | 3,45 | 4,60 | 3,75 |
Malå | 5,16 | 6,61 | 7,61 | 5,24 | 6,78 | 8,20 |
Storuman | 5,12 | 4,66 | 7,37 | 4,79 | 4,50 | 6,74 |
Sorsele | 5,93 | 6,47 | 7,58 | 5,67 | 6,45 | 6,45 |
Dorotea | 7,17 | 8,59 | 8,37 | 6,21 | 6,58 | 6,97 |
Vännäs | 3,24 | 3,36 | 4,43 | 3,15 | 3,41 | 3,82 |
Vilhelmina | 5,54 | 4,50 | 8,87 | 5,58 | 4,40 | 7,58 |
Åsele | 4,55 | 4,63 | 6,52 | 3,37 | 3,16 | 5,06 |
Umeå | 2,93 | 2,66 | 4,43 | 2,56 | 2,21 | 3,72 |
Lycksele | 3,70 | 3,27 | 6,23 | 3,47 | 2,91 | 6,33 |
Skellefteå | 3,94 | 4,27 | 6,00 | 3,27 | 3,86 | 4,80 |
Västerbottens län | 3,73 | 3,78 | 5,47 | 3,27 | 3,33 | 4,63 |
Riket | 3,01 | 3,02 | 4,28 | 2,62 | 2,69 | 3,72 |
Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1986 |
|
Antal | Andel av befolkningen Länet Riket |
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut | 5411 | 3,5 | 2,7 |
Kvarstående lediga platser | 1720 | 1.1 | 1,1 |
ledig plats |
| 3,2 | 2,5 |
1 beredskapsarbete | 747 | 0,5 | 0,5 |
I arbetsmarknadsutbildning | 1841 | 1,2 | 0,8 |
I ungdomslag | 1022 | 0,7 | 0,5 |
Anställda med rekryteringsstöd | 623 | 0,4 | 0,2 |
AU 1985/86: 13
Bilaga 2
Västernorrlands län
Befolkningsutveckling
AU 1985/86: 13
Bilaga 2
Kommun | Befolkning |
|
| 1975 = | 100 |
| % över 64 år | |
1975 | 1980 | 1985 | 1980 | 1985 | 1990 | 1985 | 1990 | |
Ånge | 13908 | 13 349 | 13001 | 96.0 | 93.5 | 93.7 | 25,5 | 24,9 |
Timrå | 18603 | 18872 | 18279 | 101.4 | 98,3 | 91.8 | 17,6 | 18,2 |
Härnösand | 27051 | 27 756 | 27338 | 102.6 | 101,1 | 100,3 | 20,3 | 20,3 |
Sundsvall | 93692 | 94 742 | 93 181 | 100.8 | 99.1 | 97,1 | 17.5 | 18,3 |
Kramfors | 27*892 | 26611 | 25 223 | 95,4 | 90.4 | 90.0 | 27.0 | 25,4 |
Sollefteå | 26210 | 26053 | 25 401 | 99,4 | 96.9 | 97,4 | 24.5 | 24.1 |
Örnsköldsvik | 60 378 | 60552 | 59891 | 100.3 | 99,2 | 96,9 | 19,4 | 20,3 |
Västernorrlands län | 268034 | 267935 | 262314 | 100,0 | 97,9 | 96,1 | 20.2 | 20,5 |
Riket | 8208442 8 317937 | 8 358 139 | 101,3 | 101,8 | 102,1 | 18,6 | 18,9 |
Flyttning
Kommun | Flyttningsöverskott | Överskott per 1000 inv. | ||||
1980 | 1984 | 1985 | 1980 | 1984 | 1985 | |
Ånge | 6 | 28 | - 45 | 0,45 | 2,13 | -3,44 |
Timrå | - 58 | - 87 | - 69 | -3,07 | -4,72 | -3,76 |
Härnösand | 139 | - 94 | -137 | 5,02 | -3,40 | -4,99 |
Sundsvall | 448 | -326 | -376 | 4,74 | -3,48 | -4.03 |
Kramfors | 63 | - 68 | - 54 | 2.36 | -2,65 | -2,13 |
Sollefteå | 43 | 69 | - 17 | 1,65 | 2,70 | -0,67 |
Örnsköldsvik | -156 | -186 | - | -2,57 | -3,10 | - |
Västernorrlands län | 485 | -664 | -698 | 1,81 | -2,51 | -2,65 |
B 10
Västernorrlands län
Arbetslöshet (%)
AU 1985/86:13
Bilaga 2
Kommun | 1984 |
|
| 1985 |
|
|
Samt- liga | Kvin- nor | Ung- domar | Samt- liga | Kvin- nor | Ung- domar | |
Ange | 3,47 | 3,72 | 3,82 | 3,27 | 3,33 | 4,06 |
Timrå | 4.48 | 4.44 | 6.32 | 3,87 | 3,94 | 6,29 |
Härnösand | 2.87 | 2,52 | 3,64 | 2,51 | 2,15 | 3,47 |
Sundsvall | 3.83 | 3.57 | 6.02 | 3,41 | 3,24 | 5,11 |
Kramfors | 4,50 | 3,83 | 5,78 | 3,38 | 2.98 | 4.40 |
Sollefteå | 4,46 | 4,21 | 5,40 | 3,95 | 3.90 | 4,04 |
Örnsköldsvik | 2,98 | 3,68 | 4.25 | 2.19 | 2.94 | 3,21 |
Västernorrlands län | 3,68 | 3,63 | 5,22 | 3.12 | 3,15 | 4,39 |
Riket | 3,01 | 3.02 | 4.28 | 2,62 | 2,69 | 3,72 |
Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1986 | |||
| Antal | Andel av befolkningen | |
|
| i åldern 16-64 år (%) | |
|
| Länet | Riket |
Kvarstående arbetslösa arbetssökande |
|
|
|
vid månadens slut | 5 599 | 3,4 | 2,7 |
Kvarstående lediga platser | 1550 | 1.0 | 1,1 |
Sökande kvarstående arbetslösa per |
|
|
|
ledig plats |
| 3,6 | 2,5 |
I beredskapsarbete | 1 084 | 0,7 | 0,5 |
1 arbetsmarknadsutbildning | 1786 | 1.1 | 0,8 |
I ungdomslag | 1 180 | 0,7 | 0.5 |
Anställda med rekryteringsstöd | 557 | 0,3 | 0.2 |
B 11
Jämtlands län
Befolkningsutveckling
AU 1985/86: 13
Bilaga 2
Kommun | Befolkning |
|
| 1975 = | 100 |
| % över 64 år | |
1975 | 1980 | 1985 | 1980 | 1985 | 1990 | 1985 | 1990 | |
Ragunda | 7826 | 7571 | 7336 | 96,7 | 93,7 | 95,8 | 27,2 | 26,4 |
Bräcke | 9503 | 9224 | 8794 | 97,1 | 92,5 | 91,6 | 25.9 | 25,4 |
Krokom | 13 112 | 13418 | 13979 | 102.3 | 106,6 | 108,3 | 21,3 | 19,7 |
Strömsund | 17758 | 17343 | 16611 | 97,7 | 93,5 | 94,6 | 25,8 | 25,2 |
Are | 9178 | 9469 | 9659 | 103,2 | 105,2 | 109.0 | 23,1 | 20,7 |
Berg | 8 906 | 9003 | 8 641 | 101,1 | 97.0 | 99,9 | 26,5 | 25,1 |
Härjedalen | 13015 | 13096 | 12 724 | 100,6 | 97.8 | 99,9 | 24.7 | 23,7 |
Ostersund | 54 135 | 55810 | 56 446 | 103,1 | 104,3 | 105,3 | 17,1 | 17,6 |
Jämtlands län | 133433 | 134 934 | 134 190 | 101,1 | 100,6 | 102,0 | 21,5 | 21,0 |
Riket | 8 208442 8 | 317937 | 8 358 139 | 101,3 | 101,8 | 102,1 | 18,6 | 18,9 |
Flyttning
Kommun | Flyttningsöverskott | Överskott per 1000 inv. | ||||
1980 | 1984 | 1985 | 1980 | 1984 | 1985 | |
Ragunda | 34 | - 4 | - 30 | 4,48 | -0,54 | -4,06 |
Bräcke | 48 | -46 | - 63 | 5,20 | -5,12 | -7,10 |
Krokom | 24 | 53 | - 58 | 1,79 | 3,79 | -4,15 |
Strömsund | 53 | -81 | - 55 | 3,05 | -4,81 | -3,30 |
Åre | 153 | 97 | 64 | 16,24 | 10,14 | 6,65 |
Berg | 74 | -20 | - 15 | 8,23 | -2,29 | -1,73 |
Härjedalen | 62 | 16 | -118 | 4,73 | 1,24 | -9,21 |
Ostersund | 263 | 5 | - 36 | 4,73 | 0,09 | -0,64 |
Jämtlands län | 711 | 20 | -311 | 5,27 | 0,15 | -2,31 |
B 12
Jämtlands län
Arbetslöshet (%)
AU 1985/86: 13
Bilaga 2
Kommun | 1984 |
|
| 1985 |
|
|
Samt- liga | Kvin- nor | Ung- domar | Samt- liga | Kvin- nor | Ung- domar | |
Ragunda | 3,77 | 3.50 | 6,16 | 3,42 | 3,23 | 6,02 |
Bräcke | 1,84 | 1,63 | 3,05 | 2,19 | 1,86 | 2,79 |
Krokom | 3,82 | 2,72 | 5,61 | 3,16 | 2,24 | 4,55 |
Strömsund | 5,24 | 4,27 | 7,33 | 4,70 | 3,73 | 6,67 |
Are | 3,21 | 2,29 | 4,02 | 3,38 | 2,43 | 4,26 |
Berg | 4,18 | 4,01 | 6,03 | 3,67 | 3,18 | 5,13 |
Härjedalen | 5,47 | 5,06 | 7,83 | 4,93 | 4,34 | 7,61 |
Ostersund | 2,62 | 2,30 | 4,22 | 2,64 | 2,26 | 4,49 |
Jämtlands län | 3,47 | 2,94 | 5,14 | 3,28 | 2,71 | 5,01 |
Riket | 3,01 | 3,02 | 4,28 | 2,62 | 2,69 | 3,72 |
Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1986 |
|
Antal | Andel av befolkningen Länet Riket |
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut | 2939 | 3,6 | 2,7 |
Kvarstående lediga platser | 471 | 0,6 | 1,1 |
ledig plats |
| 6,2 | 2,5 |
I beredskapsarbete | 774 | 0,9 | 0,5 |
1 arbetsmarknadsutbildning | 749 | 0,9 | 0,8 |
I ungdomslag | 550 | 0,7 | 0,5 |
Anställda med rekryteringsstöd | 203 | 0,2 | 0,2 |
B 13
Gävleborgs län
Befolkningsutveckling
AU 1985/86: 13
Bilaga 2
Kommun | Befolkning |
| 1975 = | 100 |
| % över 64 år | ||
1975 | 1980 | 1985 | 1980 | 1985 | 1990 | 1985 | 1990 | |
Ockelbo | 6410 | 6663 | 6438 | 103,9 | 100,4 | 102.4 | 24,1 | 22,8 |
Hofors | 14456 | 13 170 | 12368 | 91.1 | 85,6 | 79.6 | 21,7 | 21,9 |
Ovanåker | 13446 | 13 785 | 13613 | 102,5 | 101,2 | 101,0 | 21,1 | 20,7 |
Nordanstig | 11576 | 11962 | 11603 | 103,3 | 100,2 | 99.3 | 23,7 | 23,1 |
Ljusdal | 21868 | 21595 | 21 161 | 98.8 | 96,8 | 95,8 | 24,6 | 24,6 |
Gävle | 86911 | 87378 | 87 784 | 100,5 | 101.0 | 101.5 | 18,4 | 18,8 |
Sandviken | 43 143 | 42866 | 40423 | 99,4 | 93,7 | 92.7 | 20,7 | 20,4 |
Söderhamn | 32243 | 31 186 | 30 288 | 96,7 | 93,9 | 92,2 | 21,5 | 21,8 |
Bollnäs | 27667 | 27 877 | 27871 | 100,8 | 100,7 | 101.9 | 20,8 | 20,8 |
Hudiksvall | 36692 | 37 538 | 37604 | 102,3 | 102,5 | 102,2 | 20,2 | 20,1 |
Gävleborgs län | 294412 | 294020 | 289 153 | 99,9 | 98,2 | 97.7 | 20,6 | 20,6 |
Riket | 8208442 | 8317937 | 8358 139 | 101,3 | 101,8 | 102,1 | 18,6 | 18,9 |
Flyttning
Kommun | Flyttningsöverskott | Överskott per 1 000 inv. | ||||
1980 | 1984 | 1985 | 1980 | 1984 | 1985 | |
Ockelbo | 127 | - 21 | - 65 | 19,21 | -3,17 | -9.98 |
Hofors | -261 | 9 | - 58 | -19,59 | 0,72 | -4,67 |
Ovanåker | 107 | - 45 | . 4 | 7,78 | -3,30 | 0.29 |
Nordanstig | 131 | - 25 | 2 | 10,99 | -2.14 | 0,17 |
Ljusdal | 194 | 14 | - 15 | 8,99 | 0,66 | -0,71 |
Gävle | 129 | 134 | 17 | 1,48 | 1,53 | 0,19 |
Sandviken | -164 | -401 | -222 | - 3,81 | -9,77 | -5,47 |
Söderhamn | 8 | - 70 | - 73 | 0,26 | -2,29 | -2,40 |
Bollnäs | 247 | 50 | -162 | 8,89 | 1,78 | -5,79 |
Hudiksvall | 253 | 61 | - 64 | 6,76 | 1,62 | -1,70 |
Gävleborgs län | 771 | -294 | -636 | 2,62 | -1,01 | -2,19 |
B 14
Gävleborgs län
Arbetslöshet <%)
AU 1985/86: 13
Bilaga 2
Kommun | 1984 |
|
| 1985 |
|
|
Samt- liga | Kvin- nor | Ung- domar | Samt- liga | Kvin- nor | Ung- domar | |
Ockelbo | 4,32 | 4,65 | 5,00 | 3,26 | 3,64 | 3,38 |
Hofors | 4,62 | 5,64 | 5,84 | 3,19 | 4,43 | 4,52 |
Ovanåker | 3,53 | 4,37 | 6,46 | 3.45 | 4,09 | 5,88 |
Nordanstig | 3,74 | 4,32 | 5.28 | 3,29 | 3,75 | 5.07 |
Ljusdal | 5,82 | 6,22 | 9,69 | 5.44 | 5,66 | 8,99 |
Gävle | 3,34 | 3,11 | 4,81 | 2.95 | 2,91 | 4,41 |
Sandviken | 5,09 | 4,89 | 7.12 | 3.95 | 4.32 | 6,26 |
Söderhamn | 4,72 | 4,54 | 6,59 | 4,01 | 3,64 | 6,04 |
Bollnäs | 3,81 | 3,59 | 5,89 | 3,52 | 3,25 | 4,89 |
Hudiksvall | 4,53 | 4,89 | 7.49 | 4,32 | 4,63 | 7,59 |
Gävleborgs län | 4,20 | 4,24 | 6.24 | 3.66 | 3,79 | 5,67 |
Riket | 3,01 | 3.02 | 4.28 | 2.62 | 2,69 | 3,72 |
Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1986 |
|
Antal | Andel av befolkningen Länet Riket |
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut | 7 124 | 4,0 | 2,7 |
Kvarstående lediga platser | 1930 | 1.1 | 1.1 |
ledig plats |
| 3,7 | 2,5 |
1 beredskapsarbete | 1960 | 1,1 | 0,5 |
1 arbetsmarknadsutbildning | 1437 | 0,8 | 0,8 |
1 ungdomslag | 1988 | 1.1 | 0,5 |
Anställda med rekryteringsstöd | 538 | 0,3 | 0,2 |
B 15
Kopparbergs län
Befolkningsutveckling
AU 1985/86: 13
Bilaga 2
Kommun | Befolkning |
| 1975 = | 100 |
| % över 64 år | ||
1975 | 1980 | 1985 | 1980 | 1985 | 1990 | 1985 | 1990 | |
Vansbro | 8693 | 8 523 | 8150 | 98,0 | 93,8 | 94,6 | 27,5 | 25,3 |
Malung | 11965 | 11971 | 11683 | 100,1 | 97,6 | 98,7 | 22,6 | 22,3 |
Gagnef | 9122 | 9 842 | 9877 | 107,9 | 108,3 | 104,9 | 20,1 | 19,8 |
Leksand | 12761 | 13 572 | 13930 | 106,4 | 109,2 | 109,5 | 25,5 | 24,6 |
Rättvik | 10732 | 11 194 | 10967 | 104,3 | 102,2 | 104,2 | 28,0 | 27,0 |
Orsa | 7005 | 7 354 | 7 353 | 105,0 | 105,0 | 104,4 | 24,0 | 23,1 |
Älvdalen | 8429 | 8 348 | 8266 | 99,0 | 98,1 | 98,9 | 23,5 | 23,5 |
Smedjebacken | 13 397 | 13 389 | 13 280 | 99,9 | 99,1 | 94.8 | 18,6 | 18.8 |
Mora | 17927 | 19376 | 19892 | 108,1 | 111,0 | 111,4 | 20,2 | 19,8 |
Falun | 47650 | 50 597 | 51653 | 106,2 | 108,4 | 108.4 | 18,2 | 18,8 |
Borlänge | 46 208 | 46794 | 45858 | 101,3 | 99,2 | 99.1 | 17,6 | 18,8 |
Säter | 10262 | 10874 | 11201 | 106,0 | 109,2 | 106,7 | 18,3 | 18,3 |
Hedemora | 16736 | 17063 | 16894 | 102,0 | 100,9 | 99,5 | 21,4 | 20,8 |
Avesta | 27153 | 26376 | 24969 | 97,1 | 92,0 | 88,4 | 21,8 | 22,4 |
Ludvika | 33069 | 31695 | 29907 | 95,8 | 90,4 | 91,3 | 23,1 | 22,5 |
Kopparbergs län | 281 109 | 286968 | 283 880 | 102,1 | 101,0 | 100,4 | 20,8 | 20,9 |
Riket | 8208442 | 8317937 | 8358 139 | 101,3 | 101,8 | 102,1 | 18,6 | 18,9 |
Flyttning
Kommun | Flyttningsöverskott | Överskott per 1 000 inv. | ||||
1980 | 1984 | 1985 | 1980 | 1984 | 1985 | |
Vansbro | 25 | 2 | - 35 | 2,93 | 0,24 | - 4,27 |
Malung | 71 | 30 | - 46 | 5,94 | 2,54 | - 3,92 |
Gagnef | 16 | 1 | - 14 | 1,63 | 0,10 | - 1,42 |
Leksand | 208 | 141 | 58 | 15,40 | 10,16 | 4.17 |
Rättvik | 203 | 74 | - 61 | 18,25 | 6,65 | - 5,52 |
Orsa | 86 | 34 | 5 | 11,73 | 4,61 | 0,68 |
Älvdalen | - 30 | 15 | 6 | -3,58 | 1,81 | 0,72 |
Smedjebacken | 19 | - 21 | - 46 | 1,42 | -1,57 | - 3,46 |
Mora | 259 | 102 | 107 | 13,45 | 5,17 | 5,39 |
Falun | 446 | 160 | 125 | 8,86 | 3,12 | 2,42 |
Borlänge | 341 | -292 | -441 | 7,32 | -6,31 | - 9,58 |
Säter | 227 | 20 | 48 | 21,10 | 1,80 | 4,30 |
Hedemora | 50 | 45 | - 94 | 2,93 | 2,65 | - 5,55 |
Avesta | - 72 | -166 | -293 | -2,72 | -6,53 | -11,65 |
Ludvika | — 168 | -250 | -199 | -5,28 | -8,20 | - 6,61 |
Kopparbergs län | 1681 | -105 | -880 | -5,87 | -0,37 | - 3,09 |
B 16
Kopparbergs län
Arbetslöshet (%)
AU 1985/86: 13
Bilaga 2
Kommun | 1984 |
|
| 1985 |
|
|
Samt- liga | Kvin- nor | Ung- domar | Samt- liga | Kvin- nor | Ung- domar | |
Vansbro | 4,67 | 5,15 | 6,52 | 4,59 | 5,52 | 5,87 |
Malung | 4,35 | 4,21 | 4,82 | 4.35 | 4,12 | 5,61 |
Gagnef | 3,26/ | 3,26 | 4,24 | 3,04 | 3,04 | 4,43 |
Leksand | 3,161 | 2,87 | 3,52 | 3,18 | 3.08 | 3,73 |
Rättvik | 4,80 | 4,25 | 5,88 | 4,85 | 4,48 | 5,26 |
Orsa | 3,94 | 3,86 | 4,35 | 3,90 | 3,65 | 5,10 |
Älvdalen | 4,12 | 3,80 | 6,27 | 4,26 | 3,69 | 6,17 |
Smedjebacken | 5,39 | 6,75 | 8,90 | 4,66 | 6,14 | 7,89 |
Mora | 2,69 | 2,56 | 4,13 | 2,75 | 2,41 | 3,92 |
Falun | 2,57 | 2,39 | 3,78 | 2,45 | 2,31 | 3,65 |
Borlänge | 4,11 | 4,15 | 6,71 | 3,51 | 3,87 | 5,74 |
Säter | 2,10 | 1,97 | 3,08 | 1,90 | 1,79 | 2,26 |
Hedemora | 3,25 | 3,25 | 3,87 | 2,76 | 2,99 | 3.88 |
Avesta | 4.52 | 4,58 | 6,81 | 4,01 | 4,49 | 6,75 |
Ludvika | 4,57 | 5,42 | 7,84 | 4,04 | 4,73 | 7,01 |
Kopparbergs län | 3,72 | 3,79 | 5,52 | 3,42 | 3,59 | 5,16 |
Riket | 3,01 | 3,02 | 4,28 | 2,62 | 2,69 | 3,72 |
Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1986 |
|
Antal | Andel av befolkningen Länet Riket |
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut | 6 299 | 3,6 | 2,7 |
Kvarstående lediga platser | 2408 | 1,4 | 1.1 |
ledig plats |
| 2,6 | 2,5 |
1 beredskapsarbete | 1512 | 0,9 | 0,5 |
1 arbetsmarknadsutbildning | 1257 | 0,7 | 0,8 |
I ungdomslag | 1378 | 0,8 | 0,5 |
Anställda med rekryteringsstöd | 520 | 0,3 | 0,2 |
2 Riksdagen 1985/86. 18 sami. 13. Bilaga 2
B
Värmlands län
Befolkningsutveckling
AU 1985/86: 13
Bilaga 2
Kommun | Befolkning |
|
| 1975 = | 100 |
| % över 64 år | |
1975 | 1980 | 1985 | 1980 | 1985 | 1990 | 1985 | 1990 | |
Kil | 9 965 | 11 171 | 11 432 | 112.1 | 114,7 | 113,0 | 15.0 | 15,5 |
Eda | 9663 | 9518 | 9392 | 98.5 | 97,2 | 96,2 | 23.4 | 23,9 |
Torsby | 16072 | 15 601 | 15 137 | 97,1 | 94,2 | 92,9 | 25,9 | 25,5 |
Storfors | 5 274 | 5 508 | 5 333 | 104,4 | 101,1 | 97,6 | 21.0 | 20,5 |
Hammarö | 10 777 | 12 129 | 12888 | 112,5 | 119,6 | 118,3 | 14,4 | 14,3 |
Munkfors | 5483 | 5132 | 4 809 | 93,6 | 87,7 | 86,2 | 26,7 | 26,6 |
Forshaga | 11224 | 12019 | 11 583 | 107,1 | 103,2 | 101,6 | 16,9 | 15,8 |
Grums | 10872 | 10805 | 10224 | 99,4 | 94.0 | 92,2 | 19,3 | 19,1 |
Årjäng | 9825 | 9805 | 9829 | 99,8 | 100,0 | 99,1 | 24,1 | 24,3 |
Sunne | 13618 | 13 344 | 13112 | 98,0 | 96,3 | 96,2 | 25,8 | 24,5 |
Karlstad | 72 369 | 74068 | 74439 | 102,3 | 102.9 | 103.7 | 18,2 | 18,9 |
Kristinehamn | 27811 | 26977 | 26107 | 97,0 | 93,9 | 92,1 | 20,5 | 21,3 |
Filipstad | 15513 | 14606 | 13709 | 94,2 | 88.4 | 86.0 | 25,5 | 25,3 |
Hagfors | 18597 | 17511 | 16482 | 94,2 | 88,6 | 85,8 | 23,0 | 23,4 |
Arvika | 27446 | 26891 | 26558 | 98,0 | 96,8 | 95.4 | 23,1 | 22,9 |
Säffle | 19740 | 18985 | 18149 | 96,2 | 91.9 | 90.6 | 22,3 | 22,3 |
Värmlands län | 284 249 | 284070 | 279183 | 99,9 | 98,2 | 97,2 | 20,8 | 21,0 |
Riket | 8208 442 8 317937 | 8 358 139 | 101,3 | 101,8 | 102,1 | 18,6 | 18,9 |
Flyttning
Kommun | Flyttningsöverskott | Överskott per 1 000 inv. | ||||
1980 | 1984 | 1985 | 1980 | 1984 | 1985 | |
Kil | 147 | - 48 | - 41 | 13,27 | - 4.19 | - 3,59 |
Eda | 83 | 154 | - 44 | 8,73 | 16,30 | - 4.66 |
Torsby | 77 | - 7 | - 22 | 4,93 | - 0,46 | - 1.44 |
Storfors | 94 | - 78 | - 57 | 17,20 | -14,29 | -10,61 |
Hammarö | 227 | - 35 | 317 | 18,92 | - 2,79 | 24,94 |
Munkfors | - 30 | - 6 | - 61 | - 5,79 | - 1.22 | -12,58 |
Forshaga | - 19 | - 91 | - 96 | - 1.58 | - 7.75 | - 8,25 |
Grums | -123 | - 93 | -157 | -11,32 | - 8,87 | -15,21 |
Åtjäng | 97 | 196 | 49 | 9,90 | 19.97 | 4,98 |
Sunne | 101 | 78 | 63 | 7,56 | 5.92 | 4.80 |
Karlstad | 27 | 358 | 73 | 0,36 | 4,83 | 0.98 |
Kristinehamn | -165 | -124 | -178 | - 6,09 | - 4.69 | - 6,79 |
Filipstad | -115 | -128 | -105 | - 7,82 | - 9,13 | - 7,60 |
Hagfors | -148 | - 88 | - 94 | - 8,39 | - 5,25 | - 5,67 |
Arvika | 78 | 122 | 82 | 2.90 | 4.58 | 3,08 |
Säffle | -161 | - 29 | -207 | - 8,43 | - 1,57 | -11,33 |
Värmlands län | 170 | 181 | -478 | 0.60 | 0,64 | - 1,71 |
B 18
Värmlands län
Arbetslöshet (%)
Kommun | 1984 |
|
| 1985 |
|
|
Samt- liga | Kvin- nor | Ung- domar | Samt- liga | Kvin- nor | Ung- domar | |
Kil | 3,71 | 4,58 | 5,22 | 2,82 | 3,56 | 4,03 |
Eda | 3,00 | 3,00 | 3,35 | 2,35 | 2,33 | 2,87 |
Torsby | 6,54 | 5,07 | 7,20 | 5,76 | 4,77 | 6,02 |
Storfors | 4,91 | 5,98 | 7,03 | 4,10 | 4,68 | 4,45 |
Hammarö | 3,38 | 3,50 | 4,92 | 2,50 | 2,60 | 3,30 |
Munkfors | 6,19 | 6,86 | 10,88 | 5,44 | 6,40 | 8,93 |
Forshaga | 4,22 | 4,89 | 7,49 | 4,02 | 4,34 | 5,91 |
Grums | 3,62 | 4,46 | 5,53 | 2,73 | 3,79 | 4,17 |
Årjäng | 4,17 | 2,69 | 4,28 | 3,46 | 2,29 | 3,35 |
Sunne | 5,08 | 4,68 | 6,17 | 4,58 | 4.37 | 5,85 |
Karlstad | 4,99 | 4,91 | 7.85 | 4,57 | 4.78 | 7,56 |
Kristinehamn | 4,09 | 3,74 | 5,25 | 3,22 | 3,03 | 3.64 |
Filipstad | 4,39 | 3,87 | 5.64 | 3,92 | 3,60 | 5,11 |
Hagfors | 6,22 | 6,98 | 9.07 | 5,27 | 6,21 | 7,81 |
Arvika | 4,21 | 3,97 | 6,45 | 3,71 | 3,96 | 5,72 |
Säffle | 4,01 | 3,59 | 5,05 | 3,65 | 3,65 | 5,46 |
Värmlands län | 4,62 | 4,52 | 6,60 | 4,02 | 4,14 | 5,80 |
Riket | 3,01 | 3,02 | 4,28 | 2,62 | 2,69 | 3,72 |
Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1986 |
|
Antal | Andel av befolkningen Länet Riket |
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut | 7212 | 4,2 | 2,7 |
Kvarstående lediga platser | 1 541 | 0,9 | 1.1 |
Sökande kvarstående arbetslösa per |
|
|
|
ledig plats |
| 4,7 | 2,5 |
1 beredskapsarbete | 1914 | 1.1 | 0,5 |
I arbetsmarknadsutbildning | 1342 | 0,8 | 0,8 |
I ungdomslag | 1486 | 0.9 | 0,5 |
Anställda med rekryteringsstöd | 755 | 0.5 | 0,2 |
AU 1985/86: 13
Bilaga 2
B 19
Örebro län
Befolkningsutveckling
AU 1985/86: 13
Bilaga 2
Kommun | Befolkning |
| 1975 = | 100 |
| % över 64 år | ||
1975 | 1980 | 1985 | 1980 | 1985 | 1990 | 1985 | 1990 | |
Laxå | 8664 | 8662 | 7972 | 100,0 | 92,0 | 92,9 | 19,4 | 20,0 |
Hallsberg | 16 643 | 17246 | 16699 | 103,6 | 100,3 | 100.2 | 19,5 | 19,6 |
Degerfors | 12 153 | 12 246 | 11912 | 100.8 | 98,0 | 95,0 | 19,3 | 19,1 |
Hällefors | 11219 | 10576 | 9839 | 94,3 | 87,7 | 83,3 | 23,6 | 24,4 |
Ljusnarsberg | 7209 | 7006 | 6644 | 97,2 | 92,2 | 87,6 | 26,1 | 24,6 |
Örebro | 117837 | 116969 | 118043 | 99,3 | 100,2 | 100,1 | 19,9 | 20,0 |
Kumla | 16939 | 17760 | 17786 | 104,8 | 105,0 | 104,1 | 19,2 | 19.8 |
Askersund | 11342 | 11896 | 11614 | 104,9 | 102,4 | 100,3 | 23,4 | 22,1 |
Karlskoga | 38103 | 36828 | 35028 | 96,7 | 91,9 | 89,3 | 21,6 | 21,9 |
Nora | 9269 | 10211 | 10 043 | 110,2 | 108.4 | 107.6 | 20,4 | 18,9 |
Lindesberg | 24 545 | 24 956 | 24 631 | 101,7 | 100,4 | 99,7 | 21,0 | 20,3 |
Örebro län | 273923 | 274 356 | 270211 | 100.2 | 98,6 | 97,6 | 20,6 | 20,5 |
Riket | 8 208442 | 8317937 | 8 358 139 | 101,3 | 101,8 | 102,1 | 18,6 | 18,9 |
Flyttning
Kommun | Flyttningsöverskott | Överskott per 1 000 in v. | ||||
1980 | 1984 | 1985 | 1980 | 1984 | 1985 | |
Laxå | - 58 | -103 | -120 | -6,67 | -12,63 | -14,93 |
Hallsberg | - 4 | -188 | -133 | -0,23 | -11.11 | - 7,93 |
Degerfors | 19 | - 99 | - 91 | 1,55 | - 8,20 | - 7,61 |
Hällefors | - 74 | - 56 | - 95 | -6,96 | - 5,58 | - 9,59 |
Ljusnarsberg | 18 | - 28 | - 75 | 2,57 | - 4,10 | -11,17 |
Örebro | 108 | 315 | 594 | 0.92 | 2,68 | 5,04 |
Kumla | 66 | - 32 | - 48 | 3,72 | - 1,79 | - 2,70 |
Askersund | 214 | 67 | - 90 | 18,16 | 5,71 | - 7,71 |
Karlskoga | -214 | -325 | - 77 | -5,79 | - 9,19 | - 2,19 |
Nora | 98 | - 61 | - 12 | 9,65 | - 6,02 | - 1,19 |
Lindesberg | 62 | -174 | -181 | 2,49 | - 6,97 | - 7,31 |
Örebro län | 235 | -684 | -328 | 0,86 | - 2,52 | - 1,21 |
B 20
Örebro län
Arbetslöshet (%)
AU 1985/86: 13
Bilaga 2
Kommun | 1984 |
|
| 1985 |
|
|
Samt- liga | Kvin- nor | Ung- domar | Samt- liga | Kvin- nor | Ung- domar | |
Laxå | 3,36 | 3,24 | 4,30 | 2,96 | 3,15 | 4,01 |
Hallsberg | 3,23 | 2,86 | 3,21 | 2,66 | 2,24 | 2,80 |
Degerfors | 4,67 | 4,26 | 5,74 | 3,79 | 4,45 | 6,09 |
Hällefors | 3,94 | 3,85 | 3,66 | 2,89 | 3,05 | 3,33 |
Ljusnarsberg | 6,49 | 6,38 | 7,61 | 5.33 | 5,23 | 5,99 |
Örebro | 3,91 | 3,41 | 5,49 | 3,49 | 3,02 | 3,66 |
Kumla | 2,46 | 2,24 | 3,05 | 1,99 | 1,70 | 2,56 |
Askersund | 3,65 | 3,85 | 4,61 | 2,92 | 3,54 | 4,00 |
Karlskoga | 4,53 | 4,98 | 7,91 | 3,97 | 4,77 | 7,23 |
Nora | 3,67 | 3,36 | 4,83 | 3,26 | 3.08 | 3,86 |
Lindesberg | 4,24 | 3,95 | 5,64 | 3.55 | 3,35 | 4,32 |
Örebro län | 3,95 | 3,69 | 5.44 | 3,40 | 3,29 | 4,27 |
Riket | 3,01 | 3,02 | 4,28 | 2,62 | 2,69 | 3,72 |
Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1986 | |||
| Antal | Andel av befolkningen | |
|
| i åldern 16—64 år (%) | |
|
| Länet | Riket |
Kvarstående arbetslösa arbetssökande |
|
|
|
vid månadens slut | 5 804 | 3,5 | 2,7 |
Kvarstående lediga platser | 1627 | 1,0 | 1,1 |
Sökande kvarstående arbetslösa per |
|
|
|
ledig plats |
| 3,6 | 2,5 |
1 beredskapsarbete | 1550 | 0,9 | 0,5 |
1 arbetsmarknadsutbildning | 1803 | 1.1 | 0.8 |
1 ungdomslag | 1 198 | 0,7 | 0.5 |
Anställda med rekryteringsstöd | 552 | 0,3 | 0.2 |
B 21
Västmanlands län
Befolkningsutveckling
AU 1985/86: 13
Bilaga 2
Kommun | Befolkning |
|
| 1975 = | 100 |
| % över 64 år | |
1975 | 1980 | 1985 | 1980 | 1985 | 1990 | 1985 | 1990 | |
Skinnskatteberg | 5 383 | 5 346 | 5271 | 99.3 | 97.9 | 97,9 | 21,2 | 20.8 |
Surahammar | 11074 | 11439 | 11234 | 103,3 | 101.4 | 97,6 | 15,6 | 15,2 |
Heby | 13 189 | 13 378 | 13088 | 101.4 | 99.2 | 97,7 | 20,5 | 19,9 |
Kungsör | 8 279 | 8 606 | 8 322 | 103.9 | 100,5 | 97,6 | 17.7 | 17,6 |
Hallstahammar | 18552 | 18 237 | 16 854 | 98.3 | 90,8 | 88.6 | 16,4 | 17,2 |
Norberg | 6612 | 6843 | 6485 | 103.5 | 98.1 | 98,9 | 21,6 | 20,2 |
Västerås | 117911 | 117487 | 117706 | 99.6 | 99,8 | 98,7 | 16.1 | 17,4 |
Sala | 20421 | 20936 | 21000 | 102.5 | 102,8 | 100,9 | 20.2 | 20,2 |
Fagersta | 15 911 | 15 121 | 13989 | 95,0 | 87.9 | 86,7 | 21,8 | 22,3 |
Köping | 27 872 | 27 201 | 26 371 | 97,6 | 94.6 | 92.7 | 18,2 | 18,8 |
Arboga | 14717 | 14944 | 14441 | 101,5 | 98,1 | 99.1 | 19,5 | 19,5 |
Västmanlands län | 259921 | 259538 | 254 761 | 99,9 | 98.0 | 96,6 | 17,7 | 18,3 |
Riket | 8208442 8317937 | 8 358 139 | 101.3 | 101.8 | 102,1 | 18.6 | 18.9 |
Flyttning
Kommun | Flyttningsöverskott | Överskott per 1 000 inv. | ||||
1980 | 1984 | 1985 | 1980 | 1984 | 1985 | |
Skinnskatteberg | - 54 | - 9 | - 34 | -10,05 | - 1,70 | - 6,44 |
Surahammar | - 24 | 10 | -209 | - 2.09 | 0.88 | -18,46 |
Heby | 109 | - 98 | - 60 | 8.17 | - 7.42 | - 4,57 |
Kungsör | - 3 | -110 | - 5 | - 0.35 | -13.11 | - 0,60 |
Hallstahammar | -195 | -277 | -187 | -10.64 | -16.14 | -11,04 |
Norberg | 47 | - 54 | - 41 | 6.90 | - 8.20 | - 6.29 |
Västerås | - 8 | -498 | -145 | - 0.07 | - 4.23 | - 1,23 |
Sala | 26 | 6 | - 38 | 1.24 | 0.28 | - 1,81 |
Fagersta | -151 | -280 | -172 | - 9,93 | -19,54 | -12,20 |
Köping | - 66 | -159 | -131 | - 2.42 | - 5,99 | - 4,96 |
Arboga | 114 | - 83 | - 29 | 7.66 | - 5,71 | - 2,01 |
Västmanlands län | -205 | -1 552 | -1 051 | - 0,79 | - 6,05 | - 4.12 |
Västmanlands län
Arbetslöshet (%)
AU 1985/86: 13
Bilaga 2
Kommun | 1984 |
|
| 1985 |
|
|
Samt- liga | Kvin- nor | Ung- domar | Samt- liga | Kvin- nor | Ung- domar | |
Skinnskatteberg | 5,80 | 5,28 | 6,37 | 4.28 | 4,57 | 6,05 |
Surahammar | 5,04 | 5,51 | 6,84 | 3,62 | 4,53 | 5.83 |
Heby | 2,95 | 3,16 | 5,03 | 2,75 | 3,20 | 4,22 |
Kungsör | 4,58 | 5,30 | 6,23 | 4,74 | 5,73 | 5,74 |
Hallstahammar | 4,18 | 5,12 | 6,94 | 4,04 | 4,99 | 7,17 |
Norberg | 5,01 | 4,80 | 6,83 | 4,40 | 4,22 | 5,81 |
Västerås | 2,97 | 2,95 | 4,54 | 2,52 | 2,48 | 3,82 |
Sala | 3,12 | 3,49 | 5,46 | 2,99 | 3,42 | 5,62 |
Fagersta | 5,10 | 4,20 | 6,30 | 4,35 | 3,95 | 5,54 |
Köping | 3,76 | 4,00 | 5,25 | 3,42 | 4.03 | 4,89 |
Arboga | 4,52 | 4,86 | 6,27 | 4,08 | 4,10 | 4,39 |
Västmanlands län | 3,60 | 3,70 | 5,31 | 3,15 | 3,36 | 4,68 |
Riket | 3,01 | 3,02 | 4,28 | 2,62 | 2,69 | 3.72 |
Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1986 |
|
Antal | Andel av befolkningen Länet Riket |
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut | 5104 | 3,1 | 2,7 |
Kvarstående lediga platser | 2722 | 1,7 | 1,1 |
ledig plats |
| 1,9 | 2,5 |
1 beredskapsarbete | 985 | 0,6 | 0,5 |
I arbetsmarknadsutbildning | 872 | 0,5 | 0,8 |
I ungdomslag | 1464 | 0,9 | 0,5 |
Anställda med rekryteringsstöd | 517 | 0,3 | 0,2 |
B 23
Uppsala län
Befolkningsutveckling
AU 1985/86: 13
Bilaga 2
Kommun | Befolkning |
| 1975 = | 100 |
| % över 64 år | ||
1975 | 1980 | 1985 | 1980 | 1985 | 1990 | 1985 | 1990 | |
Håbo | 9987 | 13 301 | 13876 | 133,2 | 138,9 | 141,5 | 5.9 | 6,5 |
Älvkarleby | 9947 | 9736 | 9270 | 97,9 | 93,2 | 90,3 | 21,8 | 21.7 |
Tierp | 20833 | 20608 | 19818 | 98,9 | 95,1 | 93,3 | 23,9 | 23.3 |
Uppsala | /138 116 | 146192 | 154 859 | 105,8 | 112,1 | 115,1 | 14,9 | 14.5 |
Enköping | ( 31911 | 32720 | 32881 | 102,5 | 103,0 | 101,9 | 18,0 | 31,9 |
Osthammar | 19234 | 21028 | 21 148 | 109,3 | 110,0 | 108,7 | 18,4 | 18,4 |
Uppsala län | 230028 | 243 585 | 251852 | 105,9 | 109,5 | 110,8 | 16,1 | 17,5 |
Riket | 8208442 8 317937 | 8 358 139 | 101,3 | 101,8 | 102,1 | 18,6 | 18,9 |
Flyttning
Kommun | Flyttningsöverskott | Överskott per 1 000 inv. | ||||
1980 | 1984 | 1985 | 1980 | 1984 | 1985 | |
Håbo | 109 | - 29 | 7 | 8,27 | - 2,11 | 0,51 |
Älvkarleby | -48 | - 97 | -43 | -4,91 | -10,29 | -4,62 |
Tierp | 55 | - 45 | -76 | 2,67 | - 2,25 | -3,82 |
Uppsala | 309 | 1 171 | 1300 | 2,12 | 7,73 | 8,46 |
Enköping | 367 | - 98 | 14 | 11,29 | - 2,98 | 0,43 |
Osthammar | 147 | -121 | -78 | 7,01 | - 5,69 | -3,68 |
Uppsala län | 939 | 781 | 1 124 | 3,87 | 3,14 | 4,48 |
B 24
Uppsala län
Arbetslöshet (%)
Kommun | 1984 |
|
| 1985 |
|
|
Samt- liga | Kvin- nor | Ung- domar | Samt- liga | Kvin- nor | Ung- domar | |
Håbo | 2,04 | 2,54 | 3,47 | 1.39 | 1.72 | 2,26 |
Älvkarleby | 3,17 | 3,61 | 5,30 | 2,43 | 2,82 | 4,08 |
Tierp | 3,12 | 2,71 | 4,35 | 3,31 | 2,90 | 3,43 |
Uppsala | 2,16 | 1,87 | 3,21 | 2,10 | 1,88 | 3,18 |
Enköping | 3,16 | 3,55 | 4,78 | 3,02 | 3,54 | 4,36 |
Osthammar | 3,02 | 2,54 | 3,11 | 2,34 | 2,30 | 2,70 |
Uppsala län | 2,46 | 2,29 | 3,58 | 2,30 | 2,22 | 3,30 |
Riket | 3,01 | 3,02 | 4,28 | 2,62 | 2,69 | 3,72 |
Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1986 |
|
Antal | Andel av befolkningen Länet Riket |
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut | 3609 | 2,2 | 2,7 |
Kvarstående lediga platser | 1736 | 1,1 | 1,1 |
ledig plats |
| 2,1 | 2,5 |
1 beredskapsarbete | 227 | 0,1 | 0,5 |
I arbetsmarknadsutbildning | 1285 | 0,8 | 0,8 |
I ungdomslag | 911 | 0,6 | 0,5 |
Anställda med rekryteringsstöd | 283 | 0,2 | 0,2 |
AU 1985/86: 13
Bilaga 2
B 25
Stockholms län
Befolkningsutveckling
AU 1985/86: 13
Bilaga 2
Kommun | Befolkning |
| 1975 = | 100 |
| % över 64 år | ||
1975 | 1980 | 1985 | 1980 | 1985 | 1990 | 1985 | 1990 | |
Upplands-Väsby | 28810 | 31961 | 33912 | 110,9 | 117,7 | 124,3 | 7,3 | 8,4 |
Yallentuna | 14 886 | 17603 | 19511 | 118,3 | 131.1 | 142,1 | 9,8 | 9,8 |
Österåker | 22664 | 25631 | 26324 | 113,1 | 116.1 | 126.8 | 7,8 | 8,1 |
Värmdö | 16050 | 17 846 | 19173 | 111,2 | 119.5 | 129,4 | 11,2 | 11,3 |
Järfälla | 51549 | 53 321 | 56020 | 103,4 | 108,7 | 106,2 | 7,9 | 10,3 |
Ekerö | 15081 | 15927 | 16 534 | 105,6 | 109.6 | 117,8 | 9,8 | 10.2 |
Huddinge | 62576 | 66 570 | 70209 | 106,4 | 112,2 | 116,0 | 9,3 | 10,1 |
Botkyrka | 57286 | 65 218 | 66 326 | 113.8 | 115,8 | 115,6 | 7,1 | 8,2 |
Salem | 12703 | 12879 | 12370 | 101.4 | 97,4 | 101,5 | 7,1 | 6,7 |
Haninge | 50295 | 58541 | 61 166 | 116,4 | 121,6 | 123,2 | 7.4 | 8,2 |
Tyresö | 29366 | 31061 | 32 161 | 105,8 | 109,5 | 116,4 | 6,7 | 7,8 |
Upplands-Bro | 14 792 | 18489 | 19887 | 125,0 | 134,4 | 140,0 | 6,7 | 7,7 |
Täby | 41307 | 47 105 | 54185 | 114,0 | 131,2 | 134,9 | 10,1 | 11,8 |
Danderyd | 27 168 | 27842 | 28706 | 102,5 | 105,7 | 109.7 | 17,8 | 18,2 |
Sollentuna | 43413 | 45 868 | 48212 | 105,7 | 111,1 | 115,6 | 10,9 | 11,8 |
Stockholm | 665 202 | 647214 | 659030 | 97,3 | 99,1 | 99.1 | 23,0 | 22,6 |
Södertälje | 77695 | 80 045 | 79764 | 103,0 | 102,7 | 103.8 | 12,9 | 13,9 |
Nacka | 55 321 | 57 229 | 59688 | 103.4 | 107.9 | 111,2 | 12,9 | 13,6 |
Sundbyberg | 26995 | 25717 | 28516 | 95,3 | 105,6 | 115.9 | 19,9 | 19,1 |
Solna | 53 878 | 50441 | 49648 | 93,6 | 92.1 | 96,7 | 21,1 | 21,9 |
Lidingö | 36 727 | 37390 | 38 271 | 101.8 | 104.2 | 107,9 | 17,4 | 18,7 |
Vaxholm | 4874 | 4851 | 6 325 | 99.5 | 129,8 | 143,0 | 15,0 | 13,7 |
Norrtälje | 39193 | 40842 | 42 204 | 104.2 | 107,7 | 112,8 | 20,7 | 20,0 |
Sigtuna | 26615 | 28276 | 29300 | 106.2 | 110,1 | 119,4 | 9.5 | 10,0 |
Nynäshamn | 19100 | 20333 | 20857 | 106.5 | 109,2 | 114,8 | 15,2 | 15,1 |
Stockholms län | 1 493 546 | 1528200 | 1578 299 | 102,3 | 105,7 | 108,0 | 16,4 | 16,6 |
Riket | 8208 442 | 8317937 | 8 358 139 | 101,3 | 101,8 | 102,1 | 18,6 | 18,9 |
Flyttning
Kommun | Flyttningsöverskott | Överskott per 1 000 inv. | ||||
1980 | 1984 | 1985 | 1980 | 1984 | 1985 | |
Upplands-Väsby | - 41 | 713 | 81 | - 1,29 | 21,63 | 2,40 |
Vallentuna | 292 | 63 | 152 | 16,80 | 3,30 | 7,86 |
Österåker | 58 | 386 | 308 | 2.28 | 15,12 | 11,82 |
Värmdö | 94 | 128 | 356 | 5,30 | 6,88 | 18,79 |
Järfälla | 406 | -132 | -207 | 7,68 | - 2,37 | - 3,70 |
Ekerö | - 68 | - 53 | 30 | - 4,27 | - 3,24 | 1,82 |
Huddinge | -127 | -212 | - 37 | - 1,92 | - 3,06 | - 0,53 |
Botkyrka | - 19 | -217 | -305 | - 0,29 | - 3,30 | - 4,61 |
Salem | -219 | -150 | -132 | -16,94 | -12,06 | -10,66 |
Haninge | 181 | - 16 | 131 | 3,12 | - 0,27 | 2,15 |
Tyresö | -508 | - 24 | -181 | -16,30 | - 0,75 | - 5.64 |
Upplands-Bro | 55 | 63 | 27 | 3,00 | 3.22 | 1,37 |
Täby | 531 | 1645 | 1039 | 11,39 | 31.77 | 19,43 |
Danderyd | 37 | 201 | 132 | 1,33 | 7,08 | 4,62 |
Sollentuna | -454 | 459 | 295 | - 9,90 | 9,73 | 6,16 |
Stockholm | 306 | 4316 | 6930 | 0,47 | 6,62 | 10,56 |
Södertälje | 139 | -600 | -100 | 1,74 | - 7,55 | - 1,26 |
Nacka | 1 | 136 | 416 | 0,02 | 2,31 | 7,01 |
Sundbyberg | 72 | 413 | 1009 | 2,80 | 15,18 | 36,06 |
Solna | -922 | -210 | 803 | -18,12 | - 4,29 | 16,31 |
Lidingö | -203 | 146 | 189 | - 5,43 | 3,85 | 4,96 |
Vaxholm | - 27 | 48 | 41 | - 5,56 | 7,71 | 6,51 |
Norrtälje | 498 | 239 | 153 | 12,26 | 5,69 | 3.63 |
Sigtuna | -546 | 32 | 155 | -19,22 | 1.11 | 5,32 |
Nynäshamn | 114 | - 25 | 40 | 5,63 | - 1,21 | 1,92 |
Stockholms län | -350 | 7349 | 11325 | - 0,23 | 4,72 | 7,21 |
Stockholms län
Arbetslöshet (%)
Kommun | 1984 |
|
| 1985 |
|
|
Samt- liga | Kvin- nor | Ung- domar | Samt- liga | Kvin- nor | Ung- domar | |
Upplands-Väsby | 1,32 | 1,30 | 1,74 | 1,05 | 1,07 | 1,45 |
Vallentuna | 0,96 | 1,06 | 1,37 | 0,90 | 0,95 | 1,33 |
Österåker | 1,19 | 1,28 | 2,11 | 0,91 | 1,00 | 1,62 |
Värmdö | 0,94 | 0,87 | 1,73 | 0,83 | 0,82 | 1,22 |
Järfalla | 1,26 | 1,16 | 2,01 | 0,86 | 0,86 | 1,06 |
Ekerö | 0,56 | 0,64 | 0,94 | 0,41 | 0,45 | 0,54 |
Huddinge | 1,16 | 1,03 | 1,75 | 0,90 | 0.88 | 1,31 |
Botkyrka | 1,83 | 1,61 | 2,58 | 1,37 | 1,24 | 1,91 |
Salem | 0,65 | 0,58 | 1,13 | 0,53 | 0,43 | 0,73 |
Haninge | 1.48 | 1,32 | 2,37 | 1,11 | 1,03 | 1,84 |
Tyresö | 1,57 | 1,45 | 2,25 | 0.97 | 0,90 | 1,30 |
Upplands-Bro | 1,24 | 1,15 | 2,26 | 0,71 | 0,70 | 0,98 |
Täby | 0,93 | 0,98 | 1,40 | 0,89 | 0,98 | 1,22 |
Danderyd | 0,55 | 0,57 | 0,70 | 0,54 | 0,60 | 0,77 |
Sollentuna | 1.05 | 1,02 | 1,60 | 0,76 | 0.69 | 1,06 |
Stockholm | 1,72 | 1,50 | 2,45 | 1,45 | 1,34 | 1,90 |
Södertälje | 2,83 | 2,94 | 4,54 | 2,51 | 2,58 | 4,09 |
Nacka | 1,29 | 1,19 | 2,03 | 1,02 | 0,92 | 1,40 |
Sundbyberg | 1,78 | 1,59 | 2,57 | 1,49 | 1,40 | 2,03 |
Solna | 1,68 | 1,34 | 2,55 | 1.52 | 1,33 | 2,16 |
Lidingö | 0,67 | 0,65 | 1,26 | 0,65 | 0,63 | 1,22 |
Vaxholm | 1,27 | 1,59 | 1,75 | 0,93 | 1.18 | 0,98 |
Norrtälje | 1,85 | 2,01 | 2,90 | 1,55 | 1,75 | 2,32 |
Sigtuna | 1.35 | 1,30 | 1,97 | 1,21 | 1,21 | 1,80 |
Nynäshamn | 1.33 | 1.51 | 1,68 | 1,31 | 1,48 | 1,73 |
Stockholms län | 1,54 | 1,42 | 2,30 | 1,28 | 1,22 | 1,79 |
Riket | 3,01 | 3,02 | 4,28 | 2,62 | 2,69 | 3,72 |
Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1986 |
|
Antal | Andel av befolkningen Länet Riket |
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut | 12684 | 1,2 | 2.7 |
Kvarstående lediga platser | 10508 | 1,0 | 1.1 |
ledig plats |
| 1.2 | 2,5 |
I beredskapsarbete | 1845 | 0,2 | 0,5 |
I arbetsmarknadsutbildning | 5 381 | 0.5 | 0,8 |
I undomslag | 1518 | 0,1 | 0,5 |
Anställda med rekryteringsstöd | 587 | 0,1 | 0,2 |
AU 1985/86: 13
Bilaga 2
B 27
Södermanlands län
Befolkningsutveckling
AU 1985/86:13
Bilaga 2
Kommun | Befolkning |
| 1975 = | 100 |
| % över 64 år | ||
1975 | 1980 | 1985 | 1980 | 1985 | 1990 | 1985 | 1990 | |
Vingåker | 9519 | 9750 | 9721 | 102,4 | 102,1 | 103,5 | 19,7 | 19,6 |
Nyköping | 62561 | 64 099 | 64 404 | 102,5 | 102,9 | 103,9 | 18,2 | 18,7 |
Oxelösund | 14211 | 14 120 | 13 137 | 99,4 | 92,4 | 96.1 | 13,7 | 14,7 |
Flen | 18079 | 18231 | 17117 | 100,8 | 94,7 | 94,9 | 20,3 | 20,2 |
Katrineholm | 32635 | 32277 | 31 889 | 98,9 | 97,7 | 99,1 | 21,0 | 20,9 |
Eskilstuna | 92 663 | 90 354 | 88 528 | 97,5 | 95.5 | 92,3 | 18.5 | 19.6 |
Strängnäs | 22245 | 23705 | 24905 | 106,6 | 112,0 | 111,6 | 18,4 | 19,1 |
Södermanlands län | 251913 | 252536 | 249701 | 100,2 | 99,1 | 98,6 | 18,7 | 19,3 |
Riket | 8208442 | 8317937 | 8358139 | 101,3 | 101,8 | 102,1 | 18,6 | 18,9 |
Flyttning
Kommun | Flyttningsöverskott | Överskott per 1 000 inv. | ||||
| 1980 | 1984 | 1985 | 1980 | 1984 | 1985 |
Vingåker | 51 | - 32 | 1 | 5,24 | -3,28 | 0,10 |
Nyköping | 74 | - 36 | -246 | 1,16 | -0,56 | - 3,81 |
Oxelösund | -223 | -102 | -248 | -15,70 | -7,61 | -18,71 |
Flen | 258 | -138 | -239 | 14,25 | -7,88 | -13,83 |
Katrineholm | 36 | 1 | 52 | 1,11 | 0,03 | 1,63 |
Eskilstuna | - 65 | -335 | -150 | - 0,72 | -3,77 | - 1,69 |
Strängnäs | 334 | 192 | 181 | 14,18 | 7,80 | 7,30 |
Södermanlands län | 465 | -450 | -649 | 1,84 | -1,79 | - 2,59 |
B 28
Södermanlands län
Arbetslöshet (%)
AU 1985/86: 13
Bilaga 2
Kommun | 1984 |
|
| 1985 |
|
|
Samt- liga | Kvin- nor | Ung- domar | Samt- liga | Kvin- nor | Ung- domar | |
Vingåker | 2,92 | 2,53 | 3,92 | 2,00 | 1,83 | 3,07 |
Nyköping | 2,15 | 2,51 | 3,65 | 1,86 | 2,22 | 3,06 |
Oxelösund | 2,81 | 3,41 | 4,77 | 2,28 | 3.14 | 4.27 |
Flen | 3.15 | 3,22 | 4.15 | 2.46 | 2,86 | 3,28 |
Katrineholm | 3,35 | 3,33 | 5,05 | 2,75 | 2,79 | 4.15 |
Eskilstuna | 4,33 | 4,26 | 6,99 | 3,65 | 3,69 | 6,31 |
Strängnäs | 2,81 | 3,07 | 4,47 | 2,39 | 2,85 | 3,47 |
Södermanlands län | 3,28 | 3,40 | 5,23 | 2,74 | 2,96 | 4,51 |
Riket | 3,01 | 3,02 | 4,28 | 2,62 | 2,69 | 3,72 |
Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1986 |
|
Antal | Andel av befolkningen Länet Riket |
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut | 3955 | 2,5 | 2,7 |
Kvarstående lediga platser | 1894 | 1.2 | 1.1 |
ledig plats |
| 2.1 | 2,5 |
I beredskapsarbete | 569 | 0,4 | 0.5 |
I arbetsmarknadsutbildning | 1374 | 0,9 | 0,8 |
1 ungdomslag | 1038 | 0.7 | 0,5 |
Anställda med rekryteringsstöd | 348 | 0,2 | 0,2 |
B 29
Östergötlands län
Befolkningsutveckling
AU 1985/86: 13
Bilaga 2
Kommun | Befolkning |
| 1975 = | 100 |
| % över 64 år | ||
1975 | 1980 | 1985 | 1980 | 1985 | 1990 | 1985 | 1990 | |
Ödeshög | 6051 | 6228 | 6042 | 102,9 | 99,9 | 99,7 | 22,8 | 22,2 |
Ydre | 4 297 | 4 362 | 4 330 | 101,5 | 100,8 | 102,4 | 23,9 | 22,5 |
Kinda | 10635 | 10595 | 10 136 | 99,6 | 95,3 | 95,2 | 23,9 | 22,3 |
Boxholm | 5 899 | 5 794 | 5629 | 98,2 | 95,4 | 95,9 | 23,0 | 20,6 |
Åtvidaberg | 12976 | 12927 | 12707 | 99,6 | 97,9 | 98,9 | 19,7 | 19,3 |
Finspång | 24799 | 24614 | 23 703 | 99.3 | 95,6 | 96,3 | 18,0 | 18,6 |
Valdemarsvik | 8864 | 9 303 | 8784 | 105,0 | 99,1 | 99,4 | 22,3 | 21,1 |
Linköping | 109236 | 112600 | 116838 | 103,1 | 107,0 | 106,8 | 16,9 | 17,8 |
Norrköping | 119169 | 119238 | 118567 | 100,1 | 99,5 | 99,1 | 19.3 | 19,9 |
Söderköping | 10338 | 11467 | 12339 | 110,9 | 119,4 | 122,7 | 16,0 | 15,5 |
Motala | 41577 | 41965 | 41350 | 100,9 | 99,5 | 99,6 | 20.0 | 20,6 |
Vadstena | 7718 | 7654 | 7435 | 99.2 | 96.3 | 96,3 | 22,2 | 22,0 |
Mjölby | 25529 | 26042 | 25725 | 102,0 | 100,8 | 100,6 | 19.2 | 19,5 |
Östergötlands län | 387088 | 392789 | 393 585 | 101,5 | 101,7 | 101,7 | 18,9 | 19,3 |
Riket | 8 208 442 | 8317937 | 8 358 139 | 101,3 | 101,8 | 102,1 | 18,6 | 18,9 |
Flyttning
Kommun | Flyttningsöverskott | Överskott per 1000 inv. | ||||
1980 | 1984 | 1985 | 1980 | 1984 | 1985 | |
Ödeshög | 66 | - 13 | - 38 | 10,65 | - 2,13 | - 6,26 |
Ydre | 63 | 16 | - 28 | 14.52 | 3,66 | - 6,43 |
Kinda | - 9 | - 27 | - 50 | -0,85 | - 2,63 | - 4,91 |
Boxholm | - 44 | - 44 | - 27 | -7,55 | - 7,70 | - 4,77 |
Åtvidaberg | 49 | - 47 | -124 | 3.80 | - 3,65 | - 9,70 |
Finspång | -186 | -273 | -163 | -7,54 | -11,37 | - 6,85 |
Valdemarsvik | 44 | - 57 | -117 | 4,74 | - 6,37 | -13,23 |
Linköping | 446 | 690 | 855 | 3,97 | 5,99 | 7,36 |
Norrköping | -659 | 538 | 298 | -5,51 | 4,55 | 2,51 |
Söderköping | 214 | 43 | 166 | 18,86 | 3,54 | 13,54 |
Motala | 26 | - 89 | -102 | 0,62 | - 2,15 | - 2,47 |
Vadstena | 46 | - 36 | - 42 | 6,05 | - 4,77 | - 5,62 |
Mjölby | 149 | - 22 | - 53 | 5,74 | - 0,85 | - 2,06 |
Östergötlands län | 205 | 679 | 575 | 0,52 | 1,73 | 1,46 |
B 30
Östergötlands län
Arbetslöshet (%)
AU 1985/86: 13
Bilaga 2
Kommun | 1984 |
|
| 1985 |
|
|
Samt- liga | Kvin- nor | Ung- domar | Samt- liga | Kvin- nor | Ung- domar | |
Ödeshög | 1,75 | 2,33 | 1,91 | 2,04 | 2,89 | 1,74 |
Ydre | 1,87, | 2,41 | 2,64 | 2,19 | 2,83 | 2,02 |
Kinda | 2,31/ | 2,38 | 3,31 | 2,02 | 2,21 | 2,66 |
Boxholm | 2,05 | 1.96 | 1,85 | 1,67 | 2,03 | 2,04 |
Åtvidaberg | 1,65 | 2,06 | 2,23 | 1,39 | 1,61 | 1,91 |
Finspång | 2,83 | 3,19 | 2,93 | 2,10 | 2,58 | 2,42 |
Valdemarsvik | 3,58 | 4,12 | 4,65 | 3,36 | 3,75 | 4.60 |
Linköping | 2,45 | 2,33 | 3,80 | 2,34 | 2,21 | 3,63 |
Norrköping | 2,57 | 2,37 | 3,68 | 2,30 | 2,13 | 3,52 |
Söderköping | 1,28 | 1,28 | 1,63 | 1,19 | 1.11 | 1.57 |
Motala | 3,59 | 3,69 | 5,97 | 3.00 | 3,20 | 5,23 |
Vadstena | 1,58 | 1,57 | 2,45 | 1,60 | 1,51 | 2,52 |
Mjölby | 2,53 | 2,90 | 4,16 | 2,17 | 2,49 | 3,41 |
Östergötlands län | 2,55 | 2,55 | 3,76 | 2,29 | 2,31 | 3,47 |
Riket | 3,01 | 3,02 | 4,28 | 2,62 | 2,69 | 3,72 |
Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1986 |
|
Antal | Andel av befolkningen Länet Riket |
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut | 5 854 | 2,4 | 2,7 |
Kvarstående lediga platser | 3 427 | 1,4 | 1,1 |
Sökande kvarstående arbetslösa per |
|
|
|
ledig plats |
| 1,7 | 2,5 |
I beredskapsarbete | 575 | 0,2 | 0,5 |
1 arbetsmarknadsutbildning | 1728 | 0,7 | 0,8 |
I ungdomslag | 1458 | 0,6 | 0,5 |
Anställda med rekryteringsstöd | 342 | 0,1 | 0.2 |
B 31
Skaraborgs län
Befolkningsutveckling
AU 1985/86: 13
Bilaga 2
Kommun | Befolkning |
|
| 1975 = | 100 |
| % över 64 år | |
1975 | 1980 | 1985 | 1980 | 1985 | 1990 | 1985 | 1990 | |
Grästorp | 5 259 | 5719 | 5892 | 108,7 | 112,0 | 112,2 | 20,7 | 19,0 |
Essunga | 5710 | 6061 | 5 850 | 106,1 | 102,5 | 107,3 | 22,2 | 20,0 |
Mullsjö | 5 097 | 6518 | 7011 | 127,9 | 137,6 | 145,2 | 13,2 | 12,1 |
Habo | 6675 | 8085 | 8761 | 121,1 | 131,3 | 134,3 | 12,0 | 11.1 |
Karlsborg | 8157 | 8236 | 8038 | 101,0 | 98,5 | 98,8 | 22.9 | 21,0 |
Gullspång | 6923 | 6685 | 6433 | 96,6 | 92,9 | 93,1 | 22,1 | 20,3 |
Vara | 16717 | 16 932 | 16787 | 101,3 | 100,4 | 101,7 | 22,1 | 20.5 |
Götene | 12 303 | 12854 | 13091 | 104,5 | 106,4 | 105,7 | 18,5 | 17,2 |
Tibro | 10997 | 11214 | 11 lil | 102,0 | 101,0 | 101.9 | 17,7 | 16.7 |
Töreboda | 10231 | 10393 | 10204 | 101,6 | 99,7 | 99,7 | 21,2 | 18.6 |
Mariestad | 24686 | 24413 | 24 175 | 98,9 | 97,9 | 97,7 | 17,8 | 17,2 |
Lidköping | 34 625 | 35061 | 35212 | 101.3 | 101,7 | 101,3 | 20,0 | 20,1 |
Skara | 17321 | 17868 | 18023 | 103,2 | 104,1 | 102,7 | 20,5 | 19,3 |
Skövde | 45 357 | 46007 | 46431 | 101,4 | 102,4 | 103,7 | 16,7 | 16,4 |
Hjo | 7 682 | 8740 | 8974 | 113,8 | 116,8 | 115,2 | 20,9 | 19,7 |
Tidaholm | 12965 | 13 069 | 13027 | 100,8 | 100,5 | 101,5 | 20.8 | 19,1 |
Falköping | 32513 | 31875 | 31448 | 98,0 | 96,7 | 97.0 | 21,6 | 21,0 |
Skaraborgs län | 263 218 | 269730 | 270468 | 102,5 | 102,8 | 103,3 | 19,3 | 18,4 |
Riket | 8208442 8317937 | 8 358 139 | 101,3 | 101,8 | 102,1 | 18,6 | 18,9 |
Flyttning
Kommun | Flyttningsöverskott | Överskott per 1 000 in v. | ||||
1980 | 1984 | 1985 | 1980 | 1984 | 1985 | |
Grästorp | 195 | 24 | 71 | 34,68 | 4,12 | 12,11 |
Essunga | 14 | - 36 | - 43 | 2,31 | - 6,06 | -7,32 |
Mullsjö | 215 | - 16 | 60 | 33,64 | - 2,32 | 8,63 |
Habo | 117 | - 7 | 35 | 14,65 | - 0,81 | 4,02 |
Karlsborg | - 8 | - 64 | - 29 | - 0,97 | - 7,87 | -3,60 |
Gullspång | - 81 | - 43 | - 25 | -12,04 | - 6,61 | -3.88 |
Vara | - 8 | - 21 | - 61 | - 0,47 | - 1,24 | -3,62 |
Götene | 97 | 4 | 5 | 7,58 | 0,31 | 0,38 |
Tibro | — | -105 | - 34 | — | - 9,40 | -3,06 |
Töreboda | 11 | -lil | - 20 | 1,06 | -10,76 | -1,95 |
Mariestad | - 2 | 3 | - 29 | - 0,08 | 0,12 | -1,20 |
Lidköping | 58 | - | 2 | 1.66 | = | 0,06 |
Skara | 189 | 28 | 71 | 10,65 | 1,56 | 3,95 |
Skövde | - 1 | 74 | 10 | - 0,02 | 1,60 | 0,22 |
Hjo | 187 | 25 | 28 | 21,62 | 2,80 | 3,13 |
Tidaholm | - 9 | 99 | - 21 | - 0,69 | 7,60 | -1,61 |
Falköping | -117 | - 71 | - 50 | - 3,66 | - 2,25 | -1.59 |
Skaraborgs län | 857 | -217 | - 30 | 3,18 | - 0,80 | -0,11 |
B 32
Skaraborgs län
Arbetslöshet (%)
AU 1985/86: 13
Bilaga 2
Kommun | 1984 |
|
| 1985 |
|
|
Samt- liga | Kvin- nor | Ung- domar | Samt- liga | Kvin- nor | Ung- domar | |
Grästorp | 2,11 | 2,07 | 2,82 | 1,70 | 1,76 | 1,72 |
Essunga | 2,14 | 2,91 | 3,07 | 1,74 | 2,41 | 1,73 |
Mullsjö | 2,32 | 3.35 | 2,91 | 1,74 | 2,62 | 2,24 |
Habo | 2,23 | 3,23 | 3,64 | 1,46 | 1,87 | 2,47 |
Karlsborg | 3,34 | 3,63 | 2,27 | 2,84 | 2,95 | 1.97 |
Gullspång | 3,42 | 3,87 | 4,46 | 2,57 | 2,47 | 3,25 |
Vara | 2,12 | 2,50 | 3,09 | 1,67 | 1,87 | 2,47 |
Götene | 2,02 | 2,09 | 2,77 | 1,33 | 1,60 | 1,75 |
Tibro | 3,18 | 4,02 | 4,02 | 2,61 | 3.46 | 3,36 |
Töreboda | 4,68 | 4,23 | 6,08 | 4,06 | 4,05 | 5,07 |
Mariestad | 2.86 | 2,80 | 4,73 | 2,49 | 2,74 | 4,07 |
Lidköping | 3,39 | 3,65 | 3,73 | 3,02 | 3,27 | 3,31 |
Skara | 1,99 | 2,24 | 2,86 | 1,72 | 1,79 | 2,56 |
Skövde | 3,47 | 3,91 | 5,03 | 3,08 | 3,43 | 4,32 |
Hjo | 2,21 | 2,51 | 2,38 | 1,97 | 2,35 | 2,83 |
Tidaholm | 1,74 | 2,52 | 2,38 | 1,94 | 2,56 | 2,90 |
Falköping | 2,46 | 2,83 | 4,12 | 1,81 | 2,17 | 2,67 |
Skaraborgs län | 2,82 | 3,17 | 3,89 | 2,38 | 2,70 | 3,21 |
Riket | 3,01 | 3,02 | 4,28 | 2.62 | 2,69 | 3,72 |
Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1986 |
|
Antal | Andel av befolkningen Länet Riket |
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut | 4 201 | 2,5 | 2,7 |
Kvarstående lediga platser | 1538 | 0,9 | 1.1 |
ledig plats |
| 2,7 | 2,5 |
I beredskapsarbete | 487 | 0,3 | 0,5 |
I arbetsmarknadsutbildning | 1049 | 0,6 | 0.8 |
I ungdomslag | 1099 | 0,7 | 0,5 |
Anställda med rekryteringsstöd | 259 | 0,2 | 0,2 |
3 Riksdagen 1985186. 18 sami. 13. Bilaga 2
B
Älvsborgs län
Befolkningsutveckling
AU 1985/86: 13
Bilaga 2
Kommun | Befolkning |
| 1975 = | 100 |
| % över 64 år | ||
1975 | 1980 | 1985 | 1980 | 1985 | 1990 | 1985 | 1990 | |
Dals-Ed | 5252 | 5 287 | 5 362 | 100,7 | 102,1 | 105,5 | 23,9 | 24,7 |
Färgelanda | 6903 | 7 373 | 7411 | 106,8 | 107,4 | 108,9 | 19,1 | 18,9 |
Ale | 21980 | 23312 | 23412 | 106,1 | 106,5 | 106,9 | 12,6 | 12,9 |
Lerum | 28162 | 29871 | 31063 | 106,1 | 110,3 | 111,3 | 10,2 | 11,8 |
Vårgårda | 8370 | 9256 | 9481 | 110,6 | 113,3 | 117,5 | 18,6 | 18,1 |
Tranemo | 11 786 | 12413 | 12233 | 105,3 | 103,8 | 105,2 | 18,2 | 17,9 |
Bengtsfors | 12 345 | 12199 | 11891 | 98,8 | 96,3 | 97,5 | 24.8 | 23,7 |
Mellerud | 10421 | 10677 | 10464 | 102.5 | 100,4 | 100,5 | 23,9 | 23,4 |
Lilla Edet | 11229 | 11836 | 11971 | 105,4 | 106,6 | 107,0 | 16,3 | 15,8 |
Mark | 30217 | 31418 | 31708 | 104,0 | 104,9 | 105,8 | 20,2 | 20,0 |
Svenljunga | 10165 | 10989 | 10888 | 108,1 | 107,1 | 107,2 | 21,3 | 20,6 |
Herrljunga | 8833 | 9347 | 9281 | 105,8 | 105,1 | 107,0 | 21.0 | 20,4 |
Vänersborg | 34 365 | 34574 | 35 702 | 100,6 | 103,9 | 104,9 | 18,3 | 18,3 |
Trollhättan | 50225 | 49600 | 49 173 | 98,8 | 97,9 | 98,8 | 17,2 | 18,4 |
Alingsås | 27796 | 29 637 | 31394 | 106,6 | 112,9 | 113,0 | 19,0 | 19.5 |
Borås | 105177 | 102129 | 99963 | 97,1 | 95,0 | 93,4 | 19,9 | 20.4 |
Ulricehamn | 21451 | 21970 | 22086 | 102,4 | 103,0 | 104,8 | 21.5 | 21,1 |
Åmål | 13 349 | 13564 | 13215 | 101.6 | 99,0 | 97,8 | 23,0 | 22,7 |
Älvsborgs län | 418026 | 425452 | 426698 | 101,8 | 102,1 | 102,3 | 18,7 | 18,9 |
Riket | 8 208442 | 8317937 | 8 358 139 | 101,3 | 101,8 | 102.1 | 18,6 | 18,9 |
Flyttning
Kommun | Flyttningsöverskott | Överskott per 1 000 inv. | ||||
1980 | 1984 | 1985 | 1980 | 1984 | 1985 | |
Dals-Ed | 6 | 68 | 44 | 1,13 | 12,78 | 8,22 |
Färgelanda | 68 | - 29 | - 5 | 9,25 | -3,89 | - 0,67 |
Ale | 311 | -158 | -154 | 13,46 | -6,72 | - 6,57 |
Lerum | 96 | - 2 | - 19 | 3,23 | -0,06 | - 0,61 |
Vårgårda | 117 | - 8 | - 23 | 12,73 | -0,85 | - 2,43 |
T ranemo | 81 | - 41 | -144 | 6,55 | -3,32 | -11,72 |
Bengtsfors | - 14 | - 20 | - 13 | -1.15 | -1,67 | - 1,09 |
Mellerud | 70 | - 6 | 13 | 6,56 | -0,57 | 1,24 |
Lilla Edet | 76 | 16 | 10 | 6,45 | 1,34 | 0,84 |
Mark | 193 | 125 | - 1 | 6,16 | 3,95 | - 0,03 |
Svenljunga | 132 | - 39 | - 70 | 12,10 | -3,54 | - 6,40 |
Herrljunga | 126 | - 1 | - 52 | 13,58 | -0,11 | - 5,59 |
Vänersborg | - 95 | 301 | 173 | -2,75 | 8,50 | 4,86 |
Trollhättan | -327 | 289 | 121 | -6,58 | 5,93 | 2,47 |
Alingsås | 498 | 266 | 254 | 16,95 | 8,60 | 8,13 |
Borås | -731 | -232 | 45 | -7,13 | -2,32 | 0,45 |
Ulricehamn | 165 | - 9 | - 22 | 7,54 | -0,41 | - 0,99 |
Åmål | 106 | 21 | 5 | 7,82 | 1,58 | 0,38 |
Älvsborgs län | 878 | 541 | 162 | 2,07 | 1,27 | 0,38 |
B 34
Älvsborgs län
Arbetslöshet (%)
AU 1985/86: 13
Bilaga 2
Kommun | 1984 |
|
| 1985 |
|
|
Samt- liga | Kvin- nor | Ung-domar ' | Samt- liga | Kvin- nor | Ung- domar | |
Dals-Ed | 2,91 | 3,80 | 3,31 | 2,40 | 2,31 | 2.70 |
Färgelanda | 1,94 | 2,12 | 2,75 | 1,43 | 1,58 | 1,98 |
Ale | 1,93 | 2,38 | 2,83 | 1,58 | 1,93 | 1.98 |
Lerum | 2,03 | 2,44 | 2,84 | 1,85 | 2,27 | 2,67 |
Vårgårda | 3,07 | 3,38 | 3,56 | 2,23 | 2,52 | 3,16 |
Tranemo | 1,03 | 1,60 | 1,37 | 0,77 | 1,09 | 0.99 |
Bengtsfors | 3,06 | 3,58 | 4,00 | 2,21 | 2,74 | 2,60 |
Mellerud | 3,10 | 3,59 | 3,10 | 2,19 | 2,46 | 2,40 |
Lilla Edet | 2,22 | 2,55 | 2,% | 2,08 | 2,44 | 2,24 |
Mark | 2,43 | 2,31 | 3,12 | 2,01 | 1,83 | 3,05 |
Svenljunga | 2,28 | 2,99 | 2,01 | 2,09 | 3,03 | 2,30 |
Herrljunga | 1,37 | 1.52 | Lil | 1,11 | 1,22 | 0,74 |
Vänersborg | 2,15 | 2,33 | 3,17 | 1,89 | 1,97 | 1,81 |
Trollhättan | 2,93 | 3,39 | 3,83 | 2,33 | 2,80 | 2,68 |
Alingsås | 3.39 | 3,82 | 3.93 | 3.01 | 3,41 | 3,76 |
Borås | 3,45 | 3,25 | 5,46 | 2,72 | 2,50 | 4,10 |
Ulricehamn | 1,69 | 2,00 | 2,46 | 1,56 | 1,72 | 2,13 |
Amål | 5,39 | 5,77 | 7,73 | 4,34 | 4,36 | 6.06 |
Älvsborgs län | 2,75 | 2,97 | 3,81 | 2,25 | 2,41 | 2,96 |
Riket | 3,01 | 3,02 | 4,28 | 2,62 | 2,69 | 3,72 |
Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1985 |
|
Antal | Andel av befolkningen Länet Riket |
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut | 5749 | 2,2 | 2,7 |
Kvarstående lediga platser | 3 873 | 1.5 | 1,1 |
Sökande kvarstående arbetslösa per |
|
|
|
ledig plats |
| 1,5 | 2,5 |
I beredskapsarbete | 848 | 0,3 | 0,5 |
I arbetsmarknadsutbildning | 1778 | 0,7 | 0,8 |
I ungdomslag | 1 095 | 0,4 | 0,5 |
Anställda med rekryteringsstöd | 504 | 0,2 | 0.2 |
B 35
Göteborgs och Bohus län
Befolkningsutveckling
AU 1985/86: 13
Bilaga 2
Kommun | Befolkning |
| 1975 = | 100 |
| % över 64 år | ||
1975 | 1980 | 1984 | 1980 | 1984 | 1990 | 1984 | 1990 | |
Härryda | 20741 | 23 195 | 24 784 | 111.8 | 119,5 | 123,6 | 10.9 | 11.8 |
Partille | 27151 | 27172 | 29232 | 100.1 | 107.7 | 107,1 | 12.7 | 14.3 |
Öckerö | 9219 | 9842 | 10 260 | 106.8 | 111.3 | 111.6 | 16.2 | 17.4 |
Stenungsund | 14617 | 16091 | 17034 | 110.1 | 116.5 | 117,0 | 11.4 | 12.9 |
Tjörn | 10618 | 11701 | 12482 | 110.2 | 117.6 | 124,4 | 17.1 | 17.1 |
Orust | 10586 | 12364 | 12 890 | 116.8 | 121.8 | 123,4 | 19.5 | 19.2 |
Sotenäs | 9133 | 9252 | 9136 | 101.3 | 100.0 | 101.1 | 27.5 | 25.6 |
Munkedal | 10210 | 10703 | 10 726 | 104.8 | 105.1 | 106,9 | 20.5 | 19.8 |
Tanum | 11058 | 11463 | 11473 | 103.7 | 103,8 | 105.2 | 25.8 | 24.3 |
Göteborg | 444651 | 431 273 | 425495 | 97,0 | 95,7 | 93,8 | 20,0 | 20,3 |
Mölndal | 47295 | 47788 | 49785 | 101.0 | 105,3 | 104.4 | 14.5 | 15,7 |
Kungälv | 2831 1 | 29702 | 31745 | 104.9 | 112,1 | 113,4 | 13,6 | 14,7 |
Lysekil | 15076 | 15037 | 14 869 | 99.7 | 98.6 | 97,4 | 21.5 | 21,5 |
Uddevalla | 46861 | 46032 | 45 816 | 98.2 | 97.8 | 96.8 | 19,0 | 20,4 |
Strömstad | 9485 | 9 580 | 10001 | 101.0 | 105.4 | 105,8 | 22.7 | 22,6 |
Göteborgs och |
|
|
|
|
|
|
|
|
Bohus län | 715012 | 711 195 | 715 728 | 99.5 | 100,1 | 99.1 | 18.6 | 19,1 |
Riket | 8 208442 8 | 317937 | 8 358 139 | 101.3 | 101,8 | 102.1 | 18.6 | 18,9 |
Flyttning
Kommun | Flyttningsöverskott | Överskott per 1000 inv. | ||||
| 1980 | 1984 | 1985 | 1980 | 1984 | 1985 |
Härryda | lil | 91 | -25 | 4.81 | 3,71 | -1.01 |
Partille | 143 | 406 | 351 | 5.29 | 14.30 | 12,12 |
Öckerö | 25 | 60 | 112 | 2.55 | 5,97 | 11.00 |
Stenungsund | 165 | 209 | 68 | 10.34 | 12.51 | 4.01 |
Tjörn | 135 | 163 | 21 | 11.61 | 13,22 | 1.69 |
Orust | 156 | 184 | - 9 | 12.71 | 14.35 | -0,70 |
Sotenäs | 117 | 40 | -21 | 12.69 | 4.34 | -2.29 |
Munkedal | 41 | - 17 | -10 | 3.83 | -1.58 | -0,93 |
Tanum | 76 | 98 | 33 | 6.63 | 8.54 | 2.87 |
Göteborg | -3451 | -332 | 1336 | -7.97 | -0.78 | 3,15 |
Mölndal | - 156 | 596 | 425 | -3.27 | 12.24 | 8.60 |
Kungälv | - 29 | 160 | 412 | -0.98 | 5.15 | 13.09 |
Lysekil | - 16 | - 29 | -43 | -1.06 | -1.93 | -2.88 |
Uddevalla | - 126 | - 93 | 54 | -2.73 | -2.03 | 1.18 |
Strömstad | 120 | 189 | 69 | 12.56 | 19.07 | 6.91 |
Göteborgs och | -2689 | 1 725 | 2773 | -3,78 | 2.43 | 3.88 |
B 36
Göteborgs och Bohus län
Arbetslöshet (%)
AU 1985/86: 13
Bilaga 2
Kommun | 1984 |
|
| 1985 |
|
|
Samt- liga | Kvin- nor | Ung- domar | Samt- liga | Kvin- nor | Ung- domar | |
Härryda | 1,36 | 1,58 | 1,55 | 1,04 | 1,18 | 1,11 |
Partille | 2,44 | 2,53 | 2,80 | 1,70 | 2,00 | 2.46 |
Öckerö | 1,63 | 2,08 | 1,84 | 1,34 | 1,72 | 1,28 |
Stenungsund | 2,44 | 3,16 | 3,84 | 1,97 | 2,44 | 2,81 |
Tjörn | 1,86 | 2,41 | 2,36 | 1,38 | 1,96 | 2,12 |
Orust | 2,27 | 2,92 | 2,78 | 2,05 | 2,73 | 3,00 |
Sotenäs | 2,44 | 2,22 | 3,71 | 2,41 | 2,32 | 3,22 |
Munkedal | 2,72 | 2,83 | 3,10 | 2,56 | 2,39 | 3,25 |
Tanum | 2,44 | 2,52 | 3,83 | 2,50 | 2,63 | 3,22 |
Göteborg | 3,57 | 3,23 | 4,42 | 3,13 | 3,05 | 4,05 |
Mölndal | 1,38 | 1,43 | 1,50 | 1,13 | 1,22 | 1,20 |
Kungälv | 1,86 | 2,23 | 2,10 | 1,47 | 1,77 | 1,78 |
Lysekil | 3,13 | 3,13 | 3,38 | 2,83 | 2,64 | 3,34 |
Uddevalla | 2,46 | 2,49 | 3,69 | 2,86 | 2,57 | 3,76 |
Strömstad | 2,10 | 1,74 | 2,93 | 2,03 | 1,73 | 2,68 |
Göteborgs och |
|
|
|
|
|
|
Bohus län | 2,98 | 2,84 | 3,71 | 2,62 | 2,62 | 3,37 |
Riket | 3,01 | 3,02 | 4,28 | 2,62 | 2,69 | 3,72 |
Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1986 | |||
| Antal | Andel av befolkningen | |
|
| i åldern 16-64 år (%) | |
|
| Länet | Riket |
Kvarstående arbetslösa arbetssökande |
|
|
|
vid månadens slut | 11956 | 2,6 | 2,7 |
Kvarstående lediga platser | 3331 | 0,7 | 1,1 |
Sökande kvarstående arbetslösa per |
|
|
|
ledig plats |
| 3,6 | 2,5 |
1 beredskapsarbete | 1401 | 0,3 | 0,5 |
I arbetsmarknadsutbildning | 3671 | 0.8 | 0,8 |
I ungdomslag | 1326 | 0,3 | 0,5 |
Anställda med rekryteringsstöd | lill | 0,2 | 0,2 |
B 37
Hallands län
Befolkningsutveckling
AU 1985/86: 13
Bilaga 2
Kommun |
| Befolkning |
| 1975 = | 100 |
| % över 64 år | ||
1975 | 1980 | 1985 | 1980 | 1985 | 1990 | 1985 | 1990 | ||
Hylte |
| 11 152 | 11211 | 10841 | 100,5 | 97,2 | 97,9 | 22,6 | 22,0 |
Halmstad |
| 74292 | 76042 | 77151 | 102,4 | 103,8 | 105,5 | 19,1 | 19,6 |
Laholm |
| 19830 | 21059 | 21462 | 106,2 | 108,2 | 110,4 | 20,4 | 19,6 |
Falkenberg |
| 33 102 | 34912 | 35 596 | 105,5 | 107,5 | 109,7 | 20,6 | 20,6 |
Varberg | t | 43051 | 44 164 | 46253 | 102,6 | 107,4 | 109,2 | 18,7 | 18,4 |
Kungsbacka |
| 38353 | 43536 | 48760 | 113,5 | 127,1 | 130,2 | 12,2 | 13,4 |
Hallands län |
| 219780 | 230924 | 240063 | 105,1 | 109,2 | 111,2 | 18,1 | 18,4 |
Riket |
| 8 208442 | 8317937 | 8358 139 | 101,3 | 101,8 | 102,1 | 18,6 | 18,9 |
Flyttning
Kommun | Flyttningsöverskott | Överskott per 1000 inv. | ||||
1980 | 1984 | 1985 | 1980 | 1984 | 1985 | |
Hylte | 62 | -77 | -65 | 5,54 | -7,01 | -5,97 |
Halmstad | 366 | 310 | 195 | 4,83 | 4,04 | 2,53 |
Laholm | 11 | 19 | 43 | 0,52 | 0,89 | 2,01 |
Falkenberg | 301 | 21 | 74 | 8,66 | 0,59 | 2,08 |
Varberg | 238 | 349 | 321 | 5,41 | 7,65 | 6,97 |
Kungsbacka | 415 | 923 | 813 | 9,60 | 19,60 | 16,86 |
Hallands län | 1393 | 1545 | 1381 | 6,05 | 6,51 | 5,77 |
B 38
Hallands län
Arbetslöshet (%)
Kommun | 1984 |
|
| 1985 |
|
|
Samt- liga | Kvin- nor | Ung- domar | Samt- liga | Kvin- nor | Ung- domar | |
Hylte | 2,85 | 4,01 | 3,28 | 2,26 | 3,01 | 1,93 |
Halmstad | 3,24 | 3,57 | 4,15 | 3,01 | 3,30 | 4,28 |
Laholm | 2,50 | 3,11 | 4,13 | 2,21 | 2,81 | 3,07 |
Falkenberg | 2,37 | 3,02 | 3,37 | 2,28 | 2,71 | 3,17 |
Varberg | 2,23 | 2,56 | 3,18 | 1,85 | 2,05 | 2,76 |
Kungsbacka | 1,52 | 1,75 | 1,87 | 1,28 | 1,49 | 1,72 |
Hallands län | 2,49 | 2,91 | 3,34 | 2,22 | 2,55 | 3,08 |
Riket | 3,01 | 3,02 | 4,28 | 2,62 | 2,69 | 3,72 |
Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1986 |
|
Antal | Andel av befolkningen Länet Riket |
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut | 3 205 | 2,2 | 2,7 |
Kvarstående lediga platser | 1264 | 0,9 | 1.1 |
ledig plats |
| 2,5 | 2,5 |
I beredskapsarbete | 494 | 0,3 | 0,5 |
I arbetsmarknadsutbildning | 745 | 0,5 | 0.8 |
I ungdomslag | 867 | 0,6 | 0,5 |
Anställda med rekryteringsstöd | 282 | 0,2 | 0,2 |
AU 1985/86: 13
Bilaga 2
B 39
Jönköpings län
Befolkningsutveckling
AU 1985/86: 13
Bilaga 2
Kommun | Befolkning |
|
| 1975 = | 100 |
| % över 64 år | |
1975 | 1980 | 1985 | 1980 | 1985 | 1990 | 1985 | 1990 | |
Aneby | 6508 | 6873 | 6897 | 105,6 | 106,0 | 104,9 | 20,5 | 20,4 |
Gnosjö | 8324 | 9056 | 9175 | 108,8 | 110,2 | 109,7 | 14,4 | 14,9 |
Gislaved | 27570 | 28483 | 28448 | 103,3 | 103,2 | 103,0 | 16,6 | 16,9 |
Vaggeryd | 11355 | 12121 | 12070 | 106,7 | 106,3 | 105,8 | 19,3 | 19,3 |
Jönköping | 108 500 | 107 561 | 107362 | 99,1 | 99,0 | 98.4 | 19,4 | 19,8 |
Nässjö | 32 591 | 31694 | 30786 | 97,2 | 94,5 | 93,9 | 21,7 | 22,3 |
Värnamo | 30072 | 30342 | 30668 | 100,9 | 102,0 | 101,5 | 17,8 | 18,5 |
Sävsjö | 11590 | 11838 | 11588 | 102,1 | 100,0 | 98,3 | 22,0 | 22,1 |
Vetlanda | 28 532 | 28 736 | 27965 | 100,7 | 98,0 | 97,8 | 21,3 | 21,0 |
Eksjö | 18227 | 18072 | 17 894 | 99.1 | 98,2 | 98,6 | 21,9 | 21,5 |
Tranås | 18717 | 18380 | 17900 | 98.2 | 95,6 | 95,0 | 23,0 | 23,6 |
Jönköpings län | 301986 | 303 156 | 300753 | 100.4 | 99,6 | 99,1 | 19,7 | 20,0 |
Riket | 8208442 8317937 | 8 358 139 | 101,3 | 101,8 | 102,1 | 18,6 | 18,9 |
Flyttning
Kommun | Flyttningsöverskott | Överskott per 1 000 in v. | ||||
1980 | 1984 | 1985 | 1980 | 1984 | 1985 | |
Aneby | 90 | - 25 | - 38 | 13,18 | -3,62 | -5,51 |
Gnosjö | 200 | 38 | 46 | 22,42 | 4,20 | 5,04 |
Gislaved | 244 | 42 | - 36 | 8,62 | 1,48 | -1,27 |
Vaggeryd | 45 | 18 | - 73 | 3,72 | 1,49 | -6,03 |
Jönköping | -217 | - 67 | 139 | -2,02 | -0,63 | 1,30 |
Nässjö | -123 | -194 | - 86 | -3,87 | -6,25 | -2,79 |
Värnamo | 125 | 44 | 174 | 4,13 | 1.44 | 5,69 |
Sävsjö | 84 | - 42 | - 48 | 7,12 | -3,60 | -4,13 |
Vetlanda | 28 | - 32 | -153 | 0,97 | -1,13 | -5,45 |
Eksjö | 89 | - 32 | - 89 | 4,93 | -1.77 | -4,95 |
Tranås | - 83 | 4 | -126 | -4,50 | 0,22 | -7,00 |
Jönköpings län | 482 | -246 | -290 | 1,59 | -0.82 | -0,96 |
B 40
Jönköpings län
Arbetslöshet (%)
AU 1985/86: 13
Bilaga 2
Kommun | 1984 |
|
| 1985 |
|
|
Samt- liga | Kvin- nor | Ung- domar | Samt- liga | Kvin- nor | Ung- domar | |
Aneby | 1.81 | 2,33 | 3,00 | 1.66 | 2,17 | 2,09 |
Gnosjö | 0,42 | 0,59 | 0,51 | 0.40 | 0.58 | 0,64 |
Gislaved | 1.37 | 1,77 | 1,95 | 1.07 | 1,46 | 1,44 |
Vaggeryd | 2.82 | 3,33 | 2,81 | 1,80 | 2,42 | 1,64 |
Jönköping | 2,82 | 3,05 | 4.28 | 2,60 | 2.88 | 3,96 |
Nässjö | 2,37 | 2,96 | 3,35 | 1.96 | 2,24 | 2,36 |
Värnamo | 1,79 | 1,92 | 2.00 | 1.33 | 1.64 | 1,40 |
Sävsjö | 1,95 | 2,55 | 2,53 | 1,86 | 2.56 | 2,02 |
Vetlanda | 2,73 | 3,31 | 3,63 | 2,38 | 3,01 | 3,27 |
Eksjö | 2,70 | 3,18 | 4,51 | 2,47 | 2,86 | 3,24 |
Tranås | 4,60 | 5,60 | 6.47 | 3,94 | 4,76 | 5,20 |
Jönköpings län | 2,49 | 2,89 | 3,53 | 2,16 | 2,56 | 2.94 |
Riket | 3,01 | 3,02 | 4,28 | 2,62 | 2,69 | 3,72 |
Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1986 | |||
| Antal | Andel av befolkningen | |
|
| i åldern 16-64 år (%) | |
|
| Länet | Riket |
Kvarstående arbetslösa arbetssökande |
|
|
|
vid månadens slut | 4 059 | 2,2 | 2.7 |
Kvarstående lediga platser | 1678 | 0,9 | 1,1 |
Sökande kvarstående arbetslösa per |
|
|
|
ledig plats |
| 2,4 | 2,5 |
I beredskapsarbete | 233 | 0.1 | 0,5 |
I arbetsmarknadsutbildning | 1044 | 0,6 | 0,8 |
I ungdomslag | 952 | 0,5 | 0,5 |
Anställda med rekryteringsstöd | 345 | 0,2 | 0,2 |
4 Riksdagen 1985/86. 18 sami. 13. Bilaga 2
B
Kronobergs län
Befolkningsutveckling
AU 1985/86: 13
Bilaga 2
Kommun | Befolkning |
| 1975 = | 100 |
| % över 64 år | ||
1975 | 1980 | 1985 | 1980 | 1985 | 1990 | 1985 | 1990 | |
Uppvidinge | II 531 | 11040 | 10465 | 95,7 | 90,8 | 89,1 | 26,0 | 25,5 |
Lessebo | 8 908 | 9006 | 8 840 | 101,1 | 99,2 | 100,4 | 21,1 | 20.5 |
Tingsryd | 14 735 | 14 773 | 14 376 | 100.3 | 97,6 | 95,4 | 24,8 | 24,5 |
Alvesta | 18 784 | 19442 | 19518 | 103.5 | 103,9 | 105,0 | 19,9 | 19,3 |
Almhult | 15 250 | 15 562 | 15720 | 102.0 | 103,1 | 103,9 | 20,1 | 20,1 |
Markaryd | 11918 | 11 798 | 11265 | 99,0 | 94,5 | 95,1 | 21,0 | 20,8 |
Växjö | 62048 | 64 661 | 66554 | 104,2 | 107,3 | 108,7 | 16,0 | 16,6 |
Ljungby | 26264 | 27409 | 27234 | 104,4 | 103,7 | 105,9 | 19,4 | 19,5 |
Kronobergs län | 169438 | 173691 | 173972 | 102,5 | 102,7 | 103,5 | 19,2 | 19,3 |
Riket | 8208442 | 8317 937 | 8 358 139 | 101,3 | 101,8 | 102,1 | 18,6 | 18,9 |
Flyttning
Kommun | Flyttningsöverskott | Överskott per 1 000 in v. | ||||
1980 | 1984 | 1985 | 1980 | 1984 | 1985 | |
Uppvidinge | -40 | - 76 | -125 | -3,61 | - 7,12 | -11,86 |
Lessebo | -31 | -108 | - 8 | -3,44 | -12,09 | - 0,90 |
Tingsryd | 39 | - 29 | - 9 | 2,64 | - 2,00 | - 0.62 |
Alvesta | 221 | - 41 | -277 | 11,43 | - 2.07 | -14,09 |
Almhult | 59 | 74 | 35 | 3.80 | 4,73 | 2,23 |
Markaryd | -76 | - 81 | - 45 | -6,42 | - 7,12 | - 3.98 |
Växjö | 654 | 153 | 139 | 10,19 | 2,32 | 2.09 |
Ljungby | 289 | - 26 | -118 | 10,60 | - 0,95 | - 4,32 |
Kronobergs län | 1 115 | -134 | -408 | 6,44 | - 0,77 | - 2,34 |
B 42
Kronobergs län
Arbetslöshet (%)
AU 1985/86: 13
Bilaga 2
Kommun | 1984 |
|
| 1985 |
|
|
Samt- liga | Kvin- nor | Ung- domar | Samt- liga | Kvin- nor | Ung- domar | |
Uppvidinge | 3,99 | 4,55 | 4.15 | 2,36 | 2,88 | 2,84 |
Lessebo | 2,04 | 2,53 | 2.93 | 1,57 | 2,17 | 2,69 |
Tingsryd | 3,27 | 3,85 | 4,37 | 2,53 | 3,02 | 2,73 |
Alvesta | 1,79 | 2.08 | 1,77 | 1.68 | 2,15 | 1,91 |
Almhult | 1,81 | 2,33 | 2,30 | 1.40 | 1,85 | 1,98 |
Markaryd | 3,12 | 3,73 | 4,92 | 2,96 | 3,% | 4,10 |
Växjö | 2,79 | 2,75 | 4.21 | 2.21 | 2,30 | 3,29 |
Ljungby | 2,42 | 3,12 | 3,81 | 2,10 | 2,68 | 3,29 |
Kronobergs län | 2,63 | 2,93 | 3,71 | 2,11 | 2,49 | 2,99 |
Riket | 3,01 | 3,02 | 4,28 | 2,62 | 2,69 | 3,72 |
Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1986 |
|
Antal | Andel av befolkningen Länet Riket |
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut | 2034 | 1,9 | 2,7 |
Kvarstående lediga platser | 1634 | 1,5 | 1.1 |
Sökande kvarstående arbetslösa per |
|
|
|
ledig plats |
| 1.2 | 2,5 |
I beredskapsarbete | 272 | 0,3 | 0,5 |
I arbetsmarknadsutbildning | 1090 | 1,0 | 0.8 |
I ungdomslag | 711 | 0,7 | 0,5 |
Anställda med rekryteringsstöd | 202 | 0,2 | 0,2 |
B 43
Kalmar län
Befolkningsutveckling
AU 1985/86: 13
Bilaga 2
Kommun | Befolkning |
| 1975 = | 100 |
| % över 64 år | ||
1975 | 1980 | 1985 | 1980 | 1985 | 1990 | 1985 | 1990 | |
Högsby | 7671 | 7 800 | 7392 | 101,7 | 96,4 | 94,5 | 27,2 | 25,1 |
Torsås | 7670 | 7923 | 7 870 | 103,3 | 102,6 | 102,8 | 24,7 | 23,5 |
Mörbylånga | 11383 | 12613 | 12707 | 110,8 | 111.6 | 112,5 | 19,6 | 19,6 |
Hultsfred | 18422 | 17 794 | 16961 | 96,6 | 92,1 | 91,5 | 23,1 | 21,8 |
Mönsterås | 13 036 | 13135 | 12999 | 100,8 | 99,7 | 99,2 | 20,0 | 19,4 |
Emmaboda | 11699 | 11324 | 10854 | 96,8 | 92,8 | 93,8 | 21,3 | 20,7 |
Kalmar | 52 385 | 52 846 | 54 165 | 100,9 | 103,4 | 103,5 | 19,4 | 19,9 |
Nybro | 21569 | 21636 | 20867 | 100,3 | 96,7 | 95,3 | 21,7 | 22,4 |
Oskarshamn | 28007 | 28037 | 27605 | 100,1 | 98,6 | 95,9 | 19,4 | 19,7 |
Västervik | 41702 | 41263 | 39975 | 98,9 | 95,9 | 95,5 | 21,8 | 21,0 |
Vimmerby | 16394 | 16 180 | 15702 | 98,7 | 95,8 | 92,0 | 20,8 | 21,2 |
Borgholm | 10786 | 11030 | 11079 | 102,3 | 102,7 | 104,1 | 25,6 | 24,7 |
Kalmar län | 240724 | 241581 | 238 176 | 100,4 | 98,9 | 98,2 | 21,2 | 21,0 |
Riket | 8208442 | 8317937 | 8 358 139 | 101,3 | 101.8 | 102,1 | 18,6 | 18,9 |
Flyttning
Kommun | Flyttningsöverskott | Överskott per 1000 inv. | ||||
1980 | 1984 | 1985 | 1980 | 1984 | 1985 | |
Högsby | - 9 | -115 | - 95 | -1,15 | -15,09 | -12,72 |
Torsås | 85 | 45 | - 18 | 10,76 | 5,69 | - 2,28 |
Mörbylånga | 71 | 51 | - 85 | 5,65 | 3,99 | - 6,66 |
Hultsfred | -83 | - 95 | -116 | -4.64 | - 5,52 | - 6,81 |
Mönsterås | - 3 | - 78 | -111 | -0,23 | - 5,93 | - 8,51 |
Emmaboda | 52 | -107 | - 55 | 4,60 | - 9,70 | - 5,04 |
Kalmar | 203 | 191 | 369 | 3,85 | 3,56 | 6.84 |
Nybro | 69 | - 87 | - 47 | 3,19 | - 4,13 | - 2,25 |
Oskarshamn | 33 | - 81 | -125 | 1.18 | - 2,91 | - 4,51 |
Västervik | 59 | -138 | -318 | 1,43 | - 3,40 | - 7,91 |
Vimmerby | 21 | - 20 | -100 | 1,30 | - 1.26 | - 6,34 |
Borgholm | 116 | 110 | - 36 | 10,55 | 9,86 | - 3,23 |
Kalmar län | 614 | -324 | -737 | 2,54 | - 1.35 | - 3,09 |
B 44
Kalmar län
Arbetslöshet (%)
Kommun | 1984 |
|
| 1985 |
|
|
Samt- liga | Kvin- nor | Ung- domar | Samt- liga | Kvin- nor | Ung- domar | |
Högsby | 5,48 | 7,13 | 6,74 | 5,15 | 5,68 | 5,10 |
Torsås | 2,38 | 2,52 | 2,88 | 2,26 | 2,69 | 2,97 |
Mörbylånga | 2,19 | 2,18 | 3,06 | 1,69 | 1,52 | 2,17 |
Hultsfred | 3,64 | 4,54 | 4,70 | 3,02 | 3,42 | 3,37 |
Mönsterås | 3,60 | 4,36 | 4.93 | 3,19 | 4,28 | 4.40 |
Emmaboda | 2,46 | 3,63 | 3,27 | 2,24 | 3,37 | 3,15 |
Kalmar | 2,40 | 2,40 | 3,23 | 2.34 | 2,38 | 3,33 |
Nybro | 2,70 | 3,21 | 3,54 | 1.82 | 2,24 | 2,62 |
Oskarshamn | 3,82 | 4,45 | 4,86 | 4,15 | 5,03 | 5,83 |
Västervik | 2,74 | 2,65 | 3,64 | 2,66 | 2,49 | 3,56 |
Vimmerby | 3,42 | 4,52 | 5,41 | 3,17 | 4,32 | 4,95 |
Borgholm | 2,43 | 2,52 | 3,31 | 2,04 | 2,32 | 2,81 |
Kalmar län | 2,96 | 3,34 | 3,96 | 2,74 | 3,10 | 3,73 |
Riket | 3,01 | 3,02 | 4,28 | 2,62 | 2,69 | 3,72 |
Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1986 |
|
Antal | Andel av befolkningen Länet Riket |
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut | 3970 | 2,7 | 2,7 |
Kvarstående lediga platser | 1744 | 1,2 | 1,1 |
Sökande kvarstående arbetslösa per |
|
|
|
ledig plats |
| 2,3 | 2,5 |
1 beredskapsarbete | 576 | 0,4 | 0,5 |
1 arbetsmarknadsutbildning | 1005 | 0,7 | 0,8 |
I ungdomslag | 1058 | 0,7 | 0,5 |
Anställda med rekryteringsstöd | 280 | 0,2 | 0,2 |
AU 1985/86: 13
Bilaga 2
B 45
Gotlands län
Befolkningsutveckling
AU 1985/86: 13
Bilaga 2
Kommun | Befolkning |
| 1975= 100 |
| % över 64 år | |||
1975 | 1980 | 1985 | 1980 | 1985 | 1990 | 1985 | 1990 | |
Gotlands kommun | 54400 | 55 346 | 56144 | 101,7 | 103,2 | 103,8 | 18,9 | 18,5 |
Gotlands län | 54400 | 55 346 | 56144 | 101,7 | 103,2 | 103,8 | 18,9 | 18,5 |
Riket | 8 208 442 | 8317937 | 8 358 139 | 101,3 | 101,8 | 102,1 | 18,6 | 18,9 |
Flyttning
Kommun | Flyttningsöverskott |
| Överskott per 1 000 inv. | |||
| 1980 | 1984 1985 | 1980 | 1984 | 1985 | |
Gotland | 59 | 98 | ■76 | 1,07 | 1,75 | -1,35 |
Gotlands län | 59 | 98 | 76 | 1,07 | 1,75 | -1,35 |
B 46
Gotlands län
Arbetslöshet (%)
AU 1985/86: 13
Bilaga 2
Kommun | 1984 |
|
| 1985 |
|
|
Samt- liga | Kvin- nor | Ung- domar | Samt- liga | Kvin- nor | Ung- domar | |
Gotland | 2,16 | 2.14 | 3,88 | 1,97 | 1,95 | 3,64 |
Gotlands län | 2,16 | 2,14 | 3,88 | 1,97 | 1,95 | 3,64 |
Riket | 3,01 | 3,02 | 4,28 | 2,62 | 2,69 | 3,72 |
Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1986 | |||
| Antal | Andel av befolkningen | |
|
| i åldern 16-64 år (%) | |
|
| Länet | Riket |
Kvarstående arbetslösa arbetssökande |
|
|
|
vid månadens slut | 919 | 2,7 | 2,7 |
Kvarstående lediga platser | 923 | 2,7 | 1,1 |
Sökande kvarstående arbetslösa per |
|
|
|
ledig plats |
| 1,0 | 2,5 |
I beredskapsarbete | 114 | 0,3 | 0.5 |
I arbetsmarknadsutbildning | 499 | 1,4 | 0.8 |
I ungdomslag | 417 | 1,2 | 0,5 |
Anställda med rekryteringsstöd | 100 | 0,3 | 0,2 |
B 47
Blekinge län
Befolkningsutveckling
AU 1985/86: 13
Bilaga 2
Kommun | Befolkning |
| 1975 = | 100 |
| % över 64 år | ||
1975 | 1980 | 1985 | 1980 | 1985 | 1990 | 1985 | 1990 | |
Olofström | 17187 | 15630 | 15017 | 90,9 | 87.4 | 89,1 | 17,5 | 17.9 |
Karlskrona | 60013 | 60141 | 59393 | 100,2 | 99.0 | 99,2 | 21,0 | 20,9 |
Ronneby | 30368 | 30159 | 29382 | 99,3 | 96,8 | 96,3 | 20,4 | 19,9 |
Karlshamn | 32 136 | 31879 | 31634 | 99,2 | 98,4 | 97,7 | 19,1 | 19.4 |
Sölvesborg | 15632 | 15 733 | 15 533 | 100.6 | 99,4 | 100,5 | 19,5 | 19.4 |
Blekinge län | 155 336 | 153 542 | 150959 | 98,8 | 97,2 | 97,3 | 20,0 | 19,9 |
Riket | 8208442 | 8317937 | 8358139 | 101,3 | 101.8 | 102.1 | 18,6 | 18,9 |
Flyttning
Kommun | Flyttningsöverskott | Överskott per 1 000 inv. | ||||
1980 | 1984 | 1985 | 1980 | 1984 | 1985 | |
Olofström | -241 | -136 | - 68 | -15,30 | -8.98 | -4,52 |
Karlskrona | -100 | 46 | -257 | - 1,66 | 0,77 | -4,32 |
Ronneby | - 23 | 32 | -188 | - 0,76 | 1,08 | -6,37 |
Karlshamn | - 7 | - 41 | - 2 | - 0,22 | -1.29 | -0,06 |
Sölvesborg | - 31 | 36 | - 8 | - 1.97 | 2,31 | -0,51 |
Blekinge län | -402 | - 63 | -523 | - 2,61 | -0,42 | -3,46 |
B 48
|
Blekinge län Arbetslöshet (%) | ||||||
|
Kommun | 1984 |
|
| 1985 |
|
|
|
| Samt- | Kvin- | Ung- | Samt- | Kvin- | Ung- |
|
| liga | nor | domar | liga | nor | domar |
|
Olofström | 3,83 | 5.43 | 5,29 | 3,80 | 5,45 | 6,17 |
|
Karlskrona | 3,42 | 3,39 | 5,99 | 3,11 | 2.90 | 6.06 |
|
Ronneby | 3,53 | 4,28 | 5,88 | 3,31 | 4,28 | 5,54 |
|
Karlshamn | 4,55 | 5,23 | 7.70 | 3,92 | 4,74 | 6,35 |
|
Sölvesborg | 4,19 | 5,25 | 5,73 | 3,77 | 4.88 | 5,71 |
|
Blekinge län | 3,80 | 4,36 | 6,22 | 3,46 | 4,02 | 6,00 |
|
Riket | 3,01 | 3,02 | 4,28 | 2,62 | 2,69 | 3,72 |
|
Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1986 | |||
|
| Antal | Andel av befolkningen | |
|
|
| i åldern 16-64 år (%) | |
|
|
| Länet | Riket |
|
Kvarstående arbetslösa arbetssökande |
|
|
|
|
vid månadens slut | 3 305 | 3,6 | 2,7 |
|
Kvarstående lediga platser | 1776 | 1,9 | 1.1 |
|
Sökande kvarstående arbetslösa per |
|
|
|
|
ledig plats |
| 1,9 | 2,5 |
|
I beredskapsarbete | 736 | 0,8 | 0,5 |
|
I arbetsmarknadsutbildning | 872 | 0,9 | 0,8 |
|
1 ungdomslag | 1021 | 1.1 | 0.5 |
|
Anställda med rekryteringsstöd | 405 | 0,4 | 0,2 |
AU 1985/86: 13
Bilaga 2
B 49
Kristianstads län
Befolkningsutveckling
AU 1985/86: 13
Bilaga 2
Kommun | Befolkning |
|
| 1975 = | 100 |
| % över 64 år | |
1975 | 1980 | 1985 | 1980 | 1985 | 1990 | 1985 | 1990 | |
Östra Göinge | 14942 | 15424 | 14 879 | 103,2 | 99,6 | 99.1 | 18.5 | 18,7 |
Örkelljunga | 8843 | 9 306 | 9 294 | 105.2 | 105.1 | 106,9 | 20.8 | 20,9 |
Tomelilla | 12605 | 12664 | 12321 | 100.5 | 97,7 | 97.0 | 23.9 | 22,4 |
Bromölla | II 384 | 12069 | 12 162 | 106.0 | 106.8 | 108.2 | 16,3 | 17,1 |
Osby | 13810 | 13 765 | 13581 | 99.7 | 98.3 | 98.1 | 21.9 | 22.2 |
Perstorp | 7407 | 7526 | 7 185 | 101,6 | 97.0 | 96.1 | 16.7 | 16.9 |
Klippan | 16263 | 16549 | 16099 | 101.8 | 99.0 | 100,4 | 20.2 | 20,6 |
Astorp | 11486 | 12946 | 12693 | 112,7 | 110,5 | 110,2 | 14,5 | 14,4 |
Båstad | II 160 | 12091 | 12578 | 108,3 | 112,7 | 115,3 | 24.4 | 24.0 |
Kristianstad | 67499 | 68883 | 69752 | 102.1 | 103.3 | 103,8 | 19,7 | 20.0 |
Simrishamn | 20103 | 20303 | 19887 | 101,0 | 98.9 | 99,1 | 25.0 | 24.9 |
Ängelholm | 28 173 | 29813 | 31477 | 105,8 | 111,7 | 113,8 | 20.2 | 21.0 |
Hässleholm | 48 339 | 48 854 | 48 446 | 101.1 | 100,2 | 100.4 | 20,0 | 20.2 |
Kristianstads län | 272 014 | 280 193 | 280354 | 103,0 | 103,1 | 103,6 | 20,2 | 20,4 |
Riket | 8208442 8317937 | 8 358 139 | 101,3 | 101,8 | 102,1 | 18.6 | 18.9 |
Flyttning
Kommun | Flyttningsöverskott | Överskott per 1 000 inv. | ||||
1980 | 1984 | 1985 | 1980 | 1984 | 1985 | |
Östra Göinge | -127 | -113 | -120 | -8.21 | - 7,53 | - 8.04 |
Örkelljunga | 64 | - 8 | - 19 | 6,90 | - 0.86 | - 2.04 |
Tomelilla | 73 | - 23 | - 4 | 5.78 | - 1.85 | - 0.32 |
Bromölla | 48 | - 64 | - 11 | 3.99 | - 5.27 | - 0,91 |
Osby | 58 | 18 | - 13 | 4.22 | 1.32 | - 0,96 |
Perstorp | 33 | -185 | - 89 | 4.40 | —25.22 | -12,32 |
Klippan | - 66 | -106 | -130 | - 3.98 | - 6^49 | - 8.03 |
Åstorp | 10 | -165 | 42 | 0.77 | -12.98 | 3.32 |
Båstad | 245 | 175 | 132 | 20.47 | 14.14 | 10,55 |
Kristianstad | 229 | 193 | 134 | 3.33 | 2.78 | 1.92 |
Simrishamn | 209 | -118 | - 16 | 10.32 | - 5.86 | - 0,80 |
Ängelholm | 405 | 457 | 413 | 13,68 | 14.83 | 13,21 |
Hässleholm | 142 | - 93 | -142 | 2,91 | - 1.91 | - 2.93 |
Kristianstads län | 1323 | - 32 | 177 | 4.73 | - 0,11 | 0,63 |
B 50
Kristianstads län
Arbetslöshet (%)
AU 1985/86: 13
Bilaga 2
Kommun | 1984 |
|
| 1985 |
|
|
Samt- liga | Kvin- nor | Ung- domar | Samt- liga | Kvin- nor | Ung- domar | |
Östra Göinge | 2,99 | 3,34 | 3,77 | 2,88 | 3,43 | 3,31 |
Örkelljunga | 2,56 | 3,07 | 3,07 | 1,97 | 2,57 | 2,56 |
Tomelilla | 3,93 | 4,21 | 6,13 | 3,39 | 3.83 | 5,17 |
Bromölla | 4.49 | 6,17 | 6.93 | 3.97 | 5.50 | 5,75 |
Osby | 3,81 | 4.67 | 5,06 | 3,05 | 4,10 | 3,95 |
Perstorp | 1,36 | 1,58 | 2,00 | 1,58 | 1,97 | 2,07 |
Klippan | 2,98 | 3,24 | 4,12 | 3.06 | 3,38 | 3,98 |
Astorp | 3,84 | 5,43 | 5,50 | 3,10 | 4,44 | 4,58 |
Båstad | 1,20 | 1,27 | 1.49 | 1,03 | 1,08 | 1,17 |
Kristianstad | 3,33 | 3,34 | 4,71 | 3,33 | 3,49 | 5,11 |
Simrishamn | 2.89 | 2.71 | 3,89 | 2,57 | 2,44 | 3,22 |
Ängelholm | 2,09 | 2.30 | 3,24 | 2,18 | 2,66 | 3.34 |
Hässleholm | 3,47 | 3,76 | 4,73 | 2,68 | 3,08 | 3.49 |
Kristianstads län | 3,11 | 3.42 | 4,36 | 2.82 | 3,24 | 3.96 |
Riket | 3,01 | 3,02 | 4,28 | 2,62 | 2,69 | 3.72 |
Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1986
Antal Andel av befolkningen
i åldern 16—64 år (%)
Länet Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut | 4908 | 2,9 | 2,7 |
Kvarstående lediga platser | 1 702 | 1,0 | 1.1 |
ledig plats |
| 2.9 | 2,5 |
I beredskapsarbete | 840 | 0,5 | 0,5 |
I arbetsmarknadsutbildning | 990 | 0,6 | 0,8 |
I ungdomslag | 1 103 | 0,6 | 0.5 |
Anställda med rekryteringsstöd | 563 | 0,3 | 0,2 |
B 51
Malmöhus län
Befolkningsutveckling
AU 1985/86: 13
Bilaga 2
Kommun | Befolkning |
| 1975 = | 100 |
| % över 64 år | ||
1975 | 1980 | 1985 | 1980 | 1985 | 1990 | 1985 | 1990 | |
Svalöv | 12546 | 12990 | 12653 | 103.5 | 100,9 | 101,4 | 19,0 | 18,1 |
Staffanstorp | 15819 | 16 368 | 17393 | 103,5 | 110,0 | 110,8 | 8,1 | 9,2 |
Burlöv | 14112 | 14 323 | 14 314 | 101,5 | 101,4 | 102,0 | 12,6 | 13,2 |
Vellinge | 21833 | 23190 | 25 397 | 106,2 | 116,3 | 121,0 | 11,2 | 12,8 |
Bjuv | 14 192 | 14672 | 14 107 | 103.4 | 99,4 | 97,1 | 15,3 | 15,9 |
Kävlinge | 19239 | 20643 | 21 154 | 107.3 | 110,0 | 110,5 | 13,1 | 14,0 |
Lomma | 15404 | 16607 | 16835 | 107,8 | 109,3 | 112,0 | 11,3 | 13,0 |
Svedala | 13 244 | 15 471 | 16741 | 116,8 | 126,4 | 130,2 | 11,2 | 11.1 |
Skurup | 11789 | 12583 | 12668 | 106,7 | 107,5 | 111,8 | 19,0 | 17,8 |
Sjöbo | 14050 | 15016 | 15157 | 106.9 | 107,9 | 109,3 | 21,3 | 20,7 |
Hörby | 11871 | 12624 | 12915 | 106,3 | 108,8 | 110,4 | 22,6 | 21,8 |
Höör | 10005 | 10902 | 11499 | 109,0 | 114,9 | 118,9 | 20,4 | 19,6 |
Malmö | 243 591 | 233 803 | 229936 | 96,0 | 94,4 | 92,6 | 22,3 | 24,0 |
Lund | 76284 | 78487 | 82015 | 102,9 | 107,5 | 110,7 | 14,5 | 14,6 |
Landskrona | 38409 | 36493 | 35 302 | 95,0 | 91,9 | 89.2 | 21.6 | 23,0 |
Helsingborg | 101685 | 101956 | 105468 | 100,3 | 103,7 | 104,2 | 20.9 | 21,4 |
Höganäs | 21267 | 22 lil | 22212 | 104,0 | 104,4 | 104,8 | 20,4 | 21,5 |
Eslöv | 26 288 | 26829 | 26340 | 102,1 | 100,2 | 100,2 | 18,4 | 18,8 |
Ystad | 23693 | 23 773 | 23900 | 100,3 | 100,9 | 101,4 | 23,6 | 24,1 |
Trelleborg | 34748 | 34445 | 34 134 | 99,1 | 98,2 | 97,0 | 19,3 | 19,9 |
Malmöhus län | 740069 | 743 286 | 750 140 | 100,4 | 101,4 | 101,4 | 19,0 | 19,8 |
Riket | 8208442 8317937 | 8 358 139 | 101,3 | 101,8 | 102,1 | 18,6 | 18,9 |
Flyttning
Kommun | Flyttningsöverskott | Överskott per 1 000 inv. | ||||
1980 | 1984 | 1985 | 1980 | 1984 | 1985 | |
Svalöv | 16 | - 19 | - 87 | 1,23 | - 1,49 | - 6,85 |
Staffanstorp | - 38 | 62 | - 11 | - 2,33 | 3,60 | - 0,63 |
Burlöv | 262 | 37 | - 71 | 18,51 | 2,59 | - 4,96 |
Vellinge | - 85 | 392 | 296 | - 3,67 | 15,82 | 11,75 |
Bjuv | - 39 | -211 | - 81 | - 2,66 | -14,79 | - 5,73 |
Kävlinge | 55 | 8 | 89 | 2.68 | 0,38 | 4,22 |
Lomma | -128 | - 33 | -148 | - 7,70 | - 1,95 | - 8,77 |
Svedala | 6 | - 68 | 181 | 0,39 | - 4,13 | 10,90 |
Skurup | 55 | 21 | -130 | 4,38 | 1,64 | -10,20 |
Sjöbo | 121 | 45 | 59 | 8,08 | 2,97 | 3,90 |
Hörby | 117 | 68 | 88 | 9,30 | 5,31 | 6,83 |
Höör | 232 | 167 | - 11 | 21,53 | 14,62 | - 0,96 |
Malmö | -838 | 286 | 1205 | - 3,57 | 1,25 | 5,25 |
Lund | 36 | 317 | 332 | 0,46 | 3,92 | 4,07 |
Landskrona | -472 | -205 | 36 | -12,84 | - 5,77 | 1,02 |
Helsingborg | 687 | 986 | 874 | 6,76 | 9.46 | 8,32 |
Höganäs | - 5 | 93 | - 22 | - 0,23 | 4,19 | - 0,99 |
Eslöv | -120 | - 92 | - 20 | - 4,46 | - 3,48 | - 0,76 |
Ystad | - 34 | 104 | 102 | - 1,43 | 4,35 | 4,27 |
Trelleborg | 32 | - 42 | 73 | 0,93 | - 1,23 | 2,14 |
Malmöhus län | -140 | 1916 | 2754 | - 0,19 | 2,57 | 3,68 |
B 52
Malmöhus län
Arbetslöshet (%)
AU 1985/86: 13
Bilaga 2
Kommun | 1984 |
|
| 1985 |
|
|
Samt- liga | Kvin- nor | Ung- domar | Samt- liga | Kvin- nor | Ung- domar | |
Svalöv | 1,98 | 2,14 | 2,19 | 2,15 | 2,59 | 2,75 |
Staffanstorp | 1,76 | 2,13 | 2,51 | 1.41 | 1,64 | 2,30 |
Burlöv | 3,41 | 3,68 | 4,53 | 3,19 | 3,34 | 3,88 |
Vellinge | 1,84 | 2,26 | 2,47 | 1,57 | 1,95 | 1,45 |
Bjuv | 2,96 | 3,47 | 3,79 | 2,45 | 3.29 | 3.68 |
Kävlinge | 1,80 | 2,02 | 2,65 | 1,44 | 1,61 | 1,90 |
Lomma | 1,15 | 1,40 | 1,95 | 0,83 | 0,% | 1,36 |
Svedala | 1.86 | 2,40 | 2,99 | 1,72 | 2,37 | 2,45 |
Skurup | 3,59 | 4,45 | 5,60 | 3,30 | 4,33 | 5,72 |
Sjöbo | 3,14 | 3,86 | 5,23 | 3,17 | 4,05 | 4,91 |
Hörby | 2,19 | 2,27 | 3,41 | 2,18 | 2,56 | 3,44 |
Höör | 2,07 | 2,08 | 2,84 | 2,14 | 2,02 | 2,76 |
Malmö | 4,96 | 4,64 | 6,57 | 4,30 | 3,89 | 5,78 |
Lund | 3,01 | 2,80 | 4,23 | 2,72 | 2,55 | 3,94 |
Landskrona | 5,09 | 4,70 | 5,76 | 3,25 | 3,22 | 3,80 |
Helsingborg | 3,80 | 3,92 | 5,51 | 3,34 | 3,43 | 4,75 ' ' |
Höganäs | 2,19 | 2,68 | 3,13 | 1,95 | 2,44 | 3,01 |
Eslöv | 3,01 | 3,34 | 4,92 | 2,61 | 2,90 | 4,00 |
Ystad | 4,12 | 4,41 | 6,74 | 3,61 | 4,03 | 6,24 |
Trelleborg | 4,32 | 4,93 | 7,25 | 3,76 | 4,28 | 5,97 |
Malmöhus län | 3,70 | 3,74 | 5,17 | 3,20 | 3,23 | 4,47 |
Riket | 3,01 | 3,02 | 4,28 | 2,62 | 2,69 | 3,72 |
Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1986 |
|
Antal | Andel av befolkningen Länet Riket |
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut | 15 385 | 3,2 | 2,7 |
Kvarstående lediga platser | 2863 | 0,6 | 1,1 |
Sökande kvarstående arbetslösa per |
|
|
|
ledig plats |
| 5,4 | 2,5 |
I beredskapsarbete | 2605 | 0,5 | 0,5 |
I arbetsmarknadsutbildning | 2566 | 0,5 | 0,8 |
I ungdomslag | 2420 | 0,5 | 0,5 |
Anställda med rekryteringsstöd | 1820 | 0,4 | 0,2 |
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986
B