om regionalpolitiken (Betänkande 1984/85:AU13 Arbetsmarknadsutskottet)

AU 1984/85:13

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1984/85:13

om regionalpolitiken

I betänkandet behandlas

• proposition 1984/85:100 bilaga 14 anslagspunkterna C 1—C 6,

• proposition 1984/85:115 bilaga 1 om regional utveckling och utjämning,

• proposition 1984/85:125 bilaga 9 (industridepartementet) avsnittet C.
Regional utveckling,

• riksdagens revisorers förslag 1984/85:13 angående effektiviseringsproblem
vid utlokaliseringen av statliga och civila myndigheter,

• 121 motioner om regionalpolitiken, av vilka 60 väckts under allmänna
motionstiden i januari 1985 och 62 med anledning av propositionerna
115, 125 och 186.

I ärendet har yttrande inhämtats från näringsutskottet (bilagal).

Sammanfattning

Propositionerna har i regeringen föredragits av statsrådet Peterson. Regeringens
förslag redovisas i den löpande framställningen. Beträffande
dispositionen av framställningen i övrigt hänvisas till den innehållsförteckning
som avslutar betänkandet.

Mål och riktlinjer

Utskottet instämmer inledningsvis i regeringens förslag att målen för
regionalpolitiken skall vara oförändrade. Dessa mål innebär att människor
oavsett var de bor i landet skall ges tillgång till arbete, service och en god
miljö.

Utskottet avstyrker motioner som förordar en omläggning inom andra
politikområden för att påverka förutsättningarna för regionalpolitiken. Moderata
samlingspartiets och vpk:s företrädare i utskottet har reserverat sig
i anslutning härtill. Regeringens förslag om den allmänna geografiska inriktningen
av regionalpolitiken tillstyrks och motioner i samma ämne avstyrks.
Centerpartiets företrädare förordar i en reservation en mera decentralistisk
inriktning av regionalpolitiken. Folkpartiet yrkar att insatserna
skall koncentreras till de mest utsatta områdena.

Samhällssektorernas roll i regionalpolitiken

Med anledning av ett antal motioner understryker utskottet den offentliga
sektorns roll i regionalpolitiken. Vpk kräver i en reservation att denna

1 Riksdagen 1984185. 18 sami. Nr 13

AU 1984/85:13

roll skall utökas, medan moderata samlingspartiet, centerpartiet och folkpartiet
i skilda reservationer lägger tyngdpunkten vid utvecklingen inom
det enskilda näringslivet. De tre senare partierna reserverar sig också mot
utskottets avstyrkande av motioner som rör telekommunikationernas roll i
regionalpolitiken.

Teknik- och kunskapsspridning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om teknik- och kunskapsspridning
innebärande bl. a. att det s.k. länsanslaget får användas för stöd till
sådana ändamål. Vpk har i anslutning härtill lämnat en reservation. Vidare
tillstyrker utskottet att länsstyrelserna inom stödområdena får besluta om
s. k. utvecklingskapital åt utvecklingsfonderna. Centerpartiets företrädare
förordar att utvecklingsfonderna får sådana medel över ett särskilt anslag.

Regeringens förslag om utbyggande av forskning och utveckling inom
Umeå högskoleregion tillstyrks av utskottet. Sammanlagt föreslås att 33
milj. kr. anvisas. Medlen avser insatser i Umeå, Luleå och Kiruna.

Regionalpolitiskt stöd

Regeringens förslag att nuvarande medel skall utgöra grunden för det
fortsatta regionalpolitiska arbetet tillstyrks av utskottet. Moderata samlingspartiet
föreslår att nuvarande lokaliseringsbidrag, offertstöd och sysselsättningsstöd
avvecklas och ersätts av riskgarantilån. Samma parti liksom
centerpartiet och folkpartiet anser att lokaliseringslånen skall avskaffas.
De båda senare partierna vill ersätta dessa lån med statliga kreditgarantier.

I Norrbottens län används nedsättning av socialavgifterna som regionalpolitisk!
medel. Nedsättningen omfattar vissa branscher och gäller i hela
länet. Utskottet anser liksom regeringen att det inte är aktuellt med några
förändringar. Vänsterpariet kommunisterna vill helt slopa avgiftsnedsättningen
och använda de medel som kan frigöras härigenom till bl. a. satsningar
i Malmfälten. Moderata samlingspartiet, centerpartiet och folkpartiet
föreslår i skilda reservationer vissa branschmässiga och geografiska
utvidgningar beträffande avgiftsnedsättningen. Ett gemensamt drag är att
nedsättningen i dessa reservationer avses omfatta hela stödområde A, dvs.
även vissa inlandskommuner i Västerbotten och Jämtland.

Insatser i glesbygd

Regeringen har bl. a. föreslagit att högsta beloppet för stöd till företag i
glesbygd höjs till 260000 kr. och för avskrivningslån för uthyrningsstugor
till 39000 kr. Dessa förslag tillstyrks av utskottet. Centern och folkpartiet
föreslår i en gemensam reservation att dessa belopp ökas till 300000 kr.
resp. 50000.

AU 1984/85:13

Medelsanvisning

När det gäller anslagen till regionalpolitiken framgår utskottets förslag
och innebörden av resp. partiers reservationer av efterföljande sammanställning.
Utskottets förslag sammanfaller med regeringens på samtliga
punkter. I de fall de skilda partiernas förslag överensstämmer med utskottets
görs inga markeringar i tabellen nedan.

Regionalpolitiskt stöd 1985186 i milj. kr.

Anslag	Utskottet	m	c	fp	vpk
Visst regionalpolitisk! stöd	86
Lokaliseringsbidrag	362	0		332
Lokaliseringslån	300	0	1'	0'
Riskgarantilån	0	155
Regionala utvecklingsinsatser	488	505	600	518	658
Nedsättning av socialavgifter	360	560	420	460	0
Sysselsättningsstöd	120	0	140	0
Expertgruppen för forskning om	re-
gional utveckling	4
Uddevallaregionen (fr. o. m. budgetåret 1984/85):
Lokaliseringsbidrag	225	0
Lokaliseringslån	25	0
Särskilda utvecklingsinsatser	35	6
Riskgarantilån	0	25
Malmfälten
Särskilda insatser	0				200

1 Ersätts av kreditgarantier för lån genom det reguljära bankväsendet.

Stödområdesindelningen

Nu gällande stödområdesindelning har tre nivåer: A, B och C. Stödområde
A omfattar de regionalpolitisk! sett mest utsatta delarna av landet. I
detta område utgår också det högsta stödet. Regeringen föreslår att nuvarande
stödområdesindelning skall ligga fast. Utskottet har samma mening
och avstyrker yrkandena i 26 motioner som förordar översyn av eller
ändringar i nuvarande indelning.

Utvecklingen i länet
Utskottet tar avslutningsvis upp utvecklingsproblem i skilda landsdelar
och behandlar därvid yrkanden i en rad motioner om insatser av skilda slag
för att främja utvecklingen i län och regioner. I sammanhanget tar utskottet
också ställning till proposition 125 bilaga 9 med förslag till åtgärder i
Uddevallaregionen. De anslagsmässiga konsekvenserna framgår av ovanstående
sammanställning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
vilka kommuner som skall omfattas av de särskilda åtgärderna dvs. Lysekils,
Munkedals och Uddevalla kommuner.

Särskild uppmärksamhet ägnas utvecklingen i Bergslagen och Malmfälten.
I den senare frågan tillstyrker utskottet regeringens förslag om fullföljandet
av planerade åtgärder. Centerpartiet och vpk har avgivit reservationer
på denna punkt.

Rättelse: S. 3, tabellen Anslag Lokaliseringsbidrag 332 Flyttas från c till fp

AU 1984/85:13

I anslutning till utskottets ställningstaganden till utvecklingen i länen har
reservationer avlämnats av moderata samlingspartiet, av centerpartiet och
av vpk.

Regeringens förslag

Proposition 1984/85:100, bilaga 14

I propositionen (s. 80) föreslår regeringen efter föredragning av statsrådet
Peterson att riksdagen i avvaktan på särskild proposition i ämnet för
budgetåret 1985/86 under punkterna C 1-C 6 skall beräkna

1. till Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet ett förslagsanslag av
350000000 kr.,

2. till Regionalpolitisk stöd: Vissa lokaliseringsbidrag m. m. ett reservationsanslag
av 264000000 kr.,

3. till Regionalpolitisk stöd: Lokaliseringslån ett reservationsanslag av
500000000 kr.,

4. till Regionalpolitisk stöd: Regionala utvecklingsinsatser ett reservationsanslag
av 398250000 kr.,

5. till Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i
glesbygder m.m., ett förslagsanslag av 1000 kr.,

6. till Ersättning för nedsättning av socialavgifter ett förslagsanslag av
330000000 kr.

Proposition 1984/85:115, bilaga 1

I propositionen föreslår regeringen efter föredragning av statsrådet Peterson
att riksdagen

dels godkänner vad som förordats om

1. stöd till teknik- och kunskapsspridning i regionalpolitisk! prioriterade
regioner (avsnitt 3.3.2),

2. insatser för utveckling av bioteknisk forskning och utbildning vid
universitetet i Umeå, för datateknisk forskning och utbildning vid högskolan
i Luleå samt för rymdteknisk forskning och högskoleutbildning i Kiruna
(avsnitt 3.3.3 och 4.2.2),

3. regionalpolitiska insatser för nyföretagande, företagsförnyelse, företagsservice,
utbildning samt produktutveckling och marknadsföring (avsnitt
3.4.2),

4. verksamheter som bör vara berättigade till regionalpolitisk! stöd (avsnitt
3.4.3),

5. den högsta andelen lokaliserings- och investeringsbidrag som skall
kunna lämnas i samband med en investering (avsnitt 3.4.3),

AU 1984/85:13

Behandlas i

utskottets

yttr.s. hemst.p.

6. beloppsgräns för beslut om lokaliseringsstöd och investeringsbidrag 74 71

som bör kunna fattas av länsstyrelse (avsnitt 3.4.3),

7. länsstyrelses möjligheter att lämna lokaliseringsstöd i orter eller kom- 75 71

muner utanför stödområdet vilka regeringen anger skall tillfälligt komma i

fråga för regionalpolitisk! stöd (avsnitt 3.4.3),

8. lån till regionala investmentbolag med huvudsaklig verksamhet i orter 75 72

eller kommuner utanför stödområdet vilka regeringen anger skall tillfälligt

komma i fråga för regionalpolitisk! stöd (avsnitt 3.4.3),

9. sysselsättningsstödets storlek i stödområdena A, B och C (avsnitt 79 77

3.4.3),

10. stödberättigad verksamhet och högsta beloppsgräns för stöd till 85,86 82,84

företag i glesbygd (avsnitt 3.5.2),

11. högsta beloppsgräns för stöd till intensifierade kommunala 87 85

sysselsättningsinsatser (avsnitt 3.5.2),

12. möjligheten att lämna stöd till företag eller ekonomisk förening för 84 82, 89

vissa godstransporter i glesbygd (avsnitt 3.5.2),

dels bereds tillfälle att del av vad i propositionen anförts om

13. målen för och inriktningen av regionalpolitiken (avsnitt 2.1 och 2.2), 30 2

14. den geografiska inriktningen av det regionalpolitiska arbetet (avsnitt 33, 105 4, 135

2.3),

15. ansvarsfördelningen och samverkan mellan olika myndigheter i ge- 38 10

nomförandet av regionalpolitiken samt inriktningen av den regionala projektverksamheten
(avsnitt 3.2.1 och 3.2.2),

16. inriktningen av åtgärder för kunskaps- och teknikspridning (avsnitt 57 41

3.3.1),

17. inriktningen av regionalpolitiska åtgärder för företagsutveckling, 62 50

stöd i samband med nyetablering och expansion samt lokaliseringssamråd

(avsnitt 3.4.1, 3.4.3 och 3.4.6),

18. nedsättningen av företagens socialavgifter (avsnitt 3.4.4),

19. verksamheten vid Stiftelsen Industricentra (avsnitt 3.4.5),

20. inriktningen av glesbygdsstödet och övriga insatser i glesbygd (avsnitt
3.5.1, 3.5.2 och 3.5.3),

21. insatser för att stärka och bredda näringslivet i malmfälten (avsnitt

4.2.2),

22. inriktningen av det nordiska regionalpolitiska samarbetet (avsnitt 5),
dels anvisar på tolfte huvudtiteln under

C 1. till Visst regionalpolitisk stöd för budgetåret 1985/86 ett förslagsanslag
av 86000000 kr.,

C 2. till Lokaliseringsbidrag m. m. för budgetåret 1985/86 ett reservationsanslag
av 362000000 kr.,

77	74
80	78
85	81
	138
43	15
91	92
93	93

AU 1984/85:13

Behandlas i

utskottets

yttr.s. hemst.p.

C 3. till Lokaliseringslån för budgetåret 1985/86 ett reservationsanslag 94

av 300000000 kr.,

C 4. till Regionala utvecklingsinsatser m. m. för budgetåret 1985/86 ett 95

reservationsanslag av 488000000 kr.,

C 5.1. medger att statlig kreditgaranti för lån till företag i glesbygder och 99

för lån till kommersiell service får beviljas i sådan omfattning att det
sammanlagda beloppet före utestående garantier räknat från den 1 juli 1985
uppgår till högst 52000000 kr.,

2. till Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i 99

glesbygder m.m. för budgetåret 1985/86 ett förslagsanslag av 1000 kr.,

C 6. till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för budgetåret 1985/ 100

86 ett förslagsanslag om 360000000 kr.,

C 7. till Sysselsättningsstöd för budgetåret 1985/86 ett förslagsanslag av 100

120000000 kr.,

C 8. till Expertgruppen för forskning om regional utveckling för budget- 101

året 1985/86 ett reservationsanslag av 4300000 kr.

Slutligen föreslås att riksdagen skall under åttonde huvudtiteln

1. till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1985/ 62
86 anvisa ett i förhållande till prop. 1984/85:100 bil. 10 punkt D 23 med
20000000 kr. förhöjt reservationsanslag av 431 273000 kr.,

2. till Tekniska fakulteterna för budgetåret 1985/86 anvisa ett i förhållan- 62
de till prop. 1984/85: 100 bil. 10 punkt D 24 med 8000000 kr. förhöjt
reservationsanslag av 406974000 kr.,

3. till Lokala och individuella linjer och enstaka kurser anvisa ett i 62
förhållande till prop. 1984/85: 100 bil. 10 punkt D 13 med 1000000 kr.
förhöjt reservationsanslag av 379005000 kr.,

4. till Kiruna geofysiska institut för budgetåret 1985/86 anvisa ett i 62
förhållande till prop. 1984/85: 100 bil. 10 punkt D 38 med 4000000 kr.
förhöjt reservationsanslag av 19678000 kr.

109

110

111

112
113

Proposition 1984/85:125, bilaga 9

I propositionen föreslår regeringen efter föredragning av statsrådet R.

Carlsson att riksdagen skall
dels godkänna att lokaliseringsbidrag i Lysekils, Munkedals och Udde- 123 155, 156

valla kommuner skall kunna lämnas med högst 30 % av den del av totalkostnaderna
som avser byggnader, markanläggningar, maskiner och andra
inventarier i enlighet med vad som förordats i propositionen,

dels på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa
under

AU 1984/85:13

Behandlas i

utskottets

yttr.s. hemst.p.

C 9. till Lokaliseringsbidrag m. m. i Uddevallaregionen ett reservations- 123 157

anslag av 225000000 kr.,

C 10. till Lokaliseringslån i Uddevallaregionen ett reservationsanslag av 123 158

25000000 kr.,

C 11. till Särskilda utvecklingsinsatser i Uddevallaregionen ett reserva- 124 159

tionsanslag av 35 000000 kr.

Riksdagens revisorers förslag 1984/85:13

I förslaget föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna 52 22

vad revisorerna anfört om effektivitetsproblem vid utlokaliseringen av
statliga civila myndigheter.

Motionerna

Motioner från allmänna motionstiden 1984/85

1984185:331 av Agne Hansson (c) och Gösta Andersson (c) 55 31

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag om
lokalisering av statlig verksamhet till Kalmar län.

1984185:366 av John Andersson (vpk) 110 142

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförs om försöksverksamhet med bruttodimensionering
vid statliga regionala och lokala myndigheter i Västerbottens län.

1984185:367 av Bo Lundgren m. fl. (m) 54 24

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts om att motverka regional obalans i samband med offentliga
organisationsförändringar.

1984185:450 av Hugo Bergdahl (fp) 105 121, 122

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att kommunerna Fagersta,

Skinnskatteberg, Norberg, Surahammar och Hallstahammar utplaceras i
stödområde B.

1984185:546 av Ingemar Konradsson m. fl. (s) 55,71, 26,64

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna 84 80, 145

vad som i motionen anförts om stöd till Bergslagslänen.

1984/85:646 av Gunnar Björk i Gävle (c) och Gunnel Jonäng (c) 134 169

I motionen yrkas att riksdagen begär att regeringen beaktar vad som
anförts i motionen om en sammanhållen skärgårdspolitik.

AU 1984/85:13

1984/85:648 av Kerstin Göthberg (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att kommunerna Fagersta, Norberg,
Skinnskatteberg, Hallstahammar och Surahammar inplaceras i stödområde
B.

1984/85:650 av Anna Wohlin-Andersson m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen
till känna vad som i motionen anförts om åtgärder för att samordna skärgårdspolitiken.

1984/85:657 av Sten Svensson m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till ett
utvecklingsprogram för en levande landsbygd i enlighet med de riktlinjer
som anges i motionen.

1984/85:773 av Ove Eriksson m.fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att de fyra bergslagskommunerna
Filipstad, Storfors, Hagfors och Munkfors i Värmlands län skall
inlemmas i stödområde B.

1984/85:778 av Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) och Kerstin Andersson (c)
I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att vid fördelning av regionalpolitiska medel särskilt beakta utvecklingen i
Dalsland.

1984185:902 av Bertil Danielsson (m) och Ewy Möller (m)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att Kalmar län i första hand bör komma i fråga för utlokalisering av i
budgetpropositionen omnämnd statlig verksamhet.

1984/85:906 av Agne Hansson m. fl. (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att till regionalpolitiska utvecklingsinsatser i
inre Småland och södra Östergötland anvisa ett anslag på 20 milj. kr.

Yrkande 2 behandlas i betänkandet AU 1984/85:11.

1984/85:908 av Oswald Söderqvist (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär garantier för att
tillverkningen av bilglas i Svappavaara inte medför att bilglasindustrierna i
Landskrona, Uppsala och Eslöv slås ut.

1984/85:918 av Lennart Brunander (c) och Inger Josefsson (c)

I motionen yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att statlig
verksamhet i större utsträckning placeras i Sjuhäradsbygden.

Yrkande I behandlas i betänkandet AU 1984/85: 17.

AU 1984/85:13

Behandlas i

utskottets

yttr.s. hemst.p.

1984/85:1103 av John Andersson (vpk) lil 141

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om ett åtgärdsprogram
för Västerbotten med beaktande av motionens synpunkter och
förslag.

1984185:1104 av Sven Aspling m. fl. (s) 55,119 35,146

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Värmlands behov av särskilda insatser.

Delar av motionen behandlas i betänkandet AU 1984/85:11.

1984/85:1114 av Torsten Karlsson m. fl. (s) 55 29

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om omlokalisering av statlig verksamhet till Östergötlands
län.

1984/85:1123 av Gunnar Thollander m. fl. (s) 54 25

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om lokalisering av statlig verksamhet i Uppsala

län' 67 54

1984/85:1125 av Lars Werner m.fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att socialförsäkringsavgifter bör uttas efter samma regler i hela landet. ^

1984185:1195 av Gunhild Bolander (c)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att samma tillämpning
sker inom samtliga stödområden när det gäller ianspråktagande av
medel vid företagsutbyggnad. 55 71 26 64

1984/85:1443 av Olle Göransson m.fl. (s) 84, 105 80, 121,

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna 129

vad som i motionen anförts om stöd till Bergslagslänen. j ^ j^0

1984/85:1445 av Inger Hestvik m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att Kopparbergs län
utses till projektlän för ökad kvinnosysselsättning enligt riktlinjer i motionen.

45 16

1984/85:1453 av Ove Karlsson m.fl. (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om Mittskandinavien som ett angeläget område för
regionalt svensk-norskt samarbete,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om en plan för
utveckling av Mittskandinavienregionen.

AU 1984/85:13

1984185:1459 av Lars-Erik Lövdén m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts rörande insatser för att främja sysselsättningen och näringslivets
utveckling i Malmöområdet.

Delar av motionen behandlas i betänkandet AU 1984/85:11.

1984/85:1461 av Kerstin Nilsson m.fl. (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att extraordinära
arbetsmarknadspolitiska åtgärder vidtas dels för att förhindra en
fortsatt befolkningsminskning i Pajala, Övertorneå och Haparanda kommuner,
dels för att skapa nya arbetstillfällen för kvinnor i dessa kommuner.

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att åtgärder bör
sättas in för att öka den totala förvärvsfrekvensen för kvinnor i Norrbotten.

1984/85:1465 av Mats Olsson m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att en särskild delegation med företrädare för berörda departement och
myndigheter bör tillsättas i syfte att ge förslag till åtgärder som kan leda till
ökad sysselsättning inom Blekinge län.

1984/85:1467 av Håkan Stjernlöf (m) och Rolf Dahlberg (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning
angående etablering av regionkontor för handläggning av regionalpolitiska
ärenden.

1984/85:1469 av Olle Westberg m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om åtgärder för att främja regional utveckling
och sysselsättning i Gävleborgs län.

1984/85:1470 av Iréne Vestlund m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av ytterligare insatser för att
behålla sysselsättningen i bruksorterna i södra Dalarna.

1984/85:1471 av Olle Östrand m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om större tilldelning av medel för regionala
utvecklingsinsatser i Gävleborgs län.

Behandlas i

utskottets

yttr.s. hemst.p.

36, 55 6, 33

133 166

109 136

130 165

40 11

99, 105 100, 131
114 132, 144

119 149

99 100

AU 1984/85:13

1984185:1519 av Arne Fransson m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att ansluta sig till de riktlinjer för
en decentralistisk samhällsutveckling som förordas i motionen.
Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1984/85:1516.

1984185:1520 av Jan Hyttring (c) och Bertil Jonasson (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av kraftigt ökade anslag för regionalt utvecklingsarbete,
lokaliseringslån och bidrag i Värmlands län i förhållande till innevarande
års anslag,

2. att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av en kraftig uppräkning av glesbygdsstödet för Värmlands
län,

3. att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av obundet bidrag för byggandet av industrilokaler i
Värmlands län.

Yrkande 4 behandlas i betänkandet AU 1984/85: 14.

1984185:2095 av Nils Berndtson (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om initiativ för
utformning av ett åtgärdsprogram för utveckling och sysselsättning i Östergötland
i enlighet med vad som anförts i motionen.

1984185:2097 av Görel Bohlin m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utvecklingen i Stockholmsregionen.

1984185:2098 av Karl Boo m.fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att länsanslaget för Kopparbergs
län skall uppräknas med 12,3 milj. kr. till 40 milj. kr.

1984185:2104 av Pär Granstedt m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om
en utredning om samhällets stöd till skärgårdsnäringarna med beaktande
av vad som anförts i motionen.

1984185:2117 av Börje Nilsson m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om anslaget för regionala utvecklingsinsatser
för Kristianstads län.

AU 1984/85:13

1984185:2119 av Hans Petersson i Hallstahammar (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en utvecklingsplan
för Västmanlands län framläggs enligt de riktlinjer som beskrivs i
motionen.

1984185:2121 av Olle Svensson m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts om behövliga insatser för att skapa en positiv
utveckling i fråga om sysselsättning och befolkningstillväxt i Södermanlands
län.

1984185:2123 av Alf Wennerfors m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen
till känna vad som i motionen anförts om principerna för regionalpolitiken.

1984185:2130 av Rune Ångström (fp) och Börje Stensson (fp)

I motionen yrkas att riksdagen i skrivelse till regeringen begär åtgärder
enligt vad i motionen anförts beträffande inordnandet av jordbruksföretag
inom stödområdet i de lokaliseringspolitiska stödformer som finns tillgängliga
för andra typer av företag.

1984185:2163 av Christer Skoog (s)

1 motionen yrkas att riksdagen beslutar att inom ramen för anslaget
Regionalpolitisk! stöd i regionala utvecklingsinsatser medel avsätts för
utvecklingsinsatser inom pälsdjursnäringen i Blekinge län.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1984/85:2162.

1984/85:2164 av Per Israelsson (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär ett åtgärdsprogram
för ökad sysselsättning i Örebro län i enlighet med vad i motionen anförts.

1984/85:2187 av Jan-Erik Wikström (fp)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen
till känna vad som i motionen anförts om behovet av arbetsmarknadsinsater
i Gävleborgs län.

1984185:2205 av Tommy Franzén m. fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen
till känna vad som i motionen anförs beträffande sysselsättningsprogram
för Stockholms län.

1984/85:2238 av Stig Josefson m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om arbetsmarknadssituationen i Malmöhus län.

Behandlas i

utskottets

yttr.s. hemst.p.

55 36, 148

121 152

31,41 3,12

69 58

70 59

119 147

114 144

121 151

133 166, 168

AU 1984/85:13

Behandlas i

utskottets

yttr.s. hemst.p.

1984185:2253 av Sigvard Persson (c)

I motionen yrkas

1. angelägenheten av en allsidig utvärdering av den s. k. Landskronamodellen,

2. behovet av att regeringen beaktar angelägenheten av att Landskronaregionen
tillförs konkreta sysselsättningsskapande miljövänliga verksamheter.

1984185:2269 av Boije Hörnlund (c) och Karin Israelsson (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförs i motionen om vikten av ett kraftigt förbättrat regionalt stöd till
Västerbotten,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en ändring av de
regionalpolitisk! motiverade sänkningarna av arbetsgivar- och sjukförsäkringsavgifterna
i enlighet med vad som förordas i motionen.

3. att riksdagen beslutar att växthus för grönsaksproduktion kan uppföras
med stöd enligt de regler som gäller för kommunala industrilokaler.

Yrkande 4 har behandlats i betänkandet AU 1984/85:11.

1984185:2642 av Gösta Andersson (c) och Agne Hansson (c)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts angående ekonomiskt stöd till lokala projektgrupper vars
syfte är att skapa nya arbetstillfällen i småföretag eller göra insatser för att
förbättra den lokala servicen.

1984185:2652 av Olof Johansson (c) och Karin Andersson (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att
vidtagna åtgärder för att begränsa lokalkostnaderna m. m. samt planerna
för statens lokalanvändning inom Storstockholms kärnområde redovisas
för riksdagen i enlighet med vad som anförs i motionen.

1984185:2654 av Gunnel Jonäng (c) och Gunnar Björk i Gävle (c)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en mer rättvis och
ökad fördelning av medel till regionala utvecklingsinsatser till Gävleborgs
län i den kommande regionalpolitiska propositionen.

1984185:2660 av Bertil Måbrink (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen sägs om en utvecklingsplan för Gävleborgs län.

1984185:2667 av Rune Ångström m. fl. (fp)

I motionen yrkas att riksdagen i skrivelse till regeringen framhåller vad i
motionen anförts beträffande den framtida regionalpolitiken.

133

168

166

104

97 96

53 23

99 100

55 37, 144

34, 54 4, 24

AU 1984/85:13

1984185:2696 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en
utredning om möjligheterna till glesbygdsstöd åt fiskerinäringen i mellersta
och norra Bohuslän.

1984185:2697 av Martin Olsson (c) och Sven-Erik Nordin (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen
till känna vad som i motionen anförts om vikten av att överföra ytterligare
uppgifter till de statliga verk o. d. som är lokaliserade till Västernorrlands
län.

1984185:2703 av Eric Jönsson m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om lokalisering av statlig verksamhet till
Skåne.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1984/85: 2700.

1984/85:2744 av Gunnel Jonäng (c) och Gunnar Björk i Gävle (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att särskilda insatser vidtas i
Gävleborgs län för att skapa sysselsättning.

2. att riksdagen hos regeringen begär att stödområdesindelningen i Gävleborgs
län ses över i syfte att skapa en mer rättvis regional fördelning.

3. att riksdagen hos regeringen begär att produktutveckling och marknadsföring
i större utsträckning kan främjas med lokaliseringsstöd,

6. att riksdagen hos regeringen begär att övriga synpunkter beaktas vid
kommande statliga satsningar i Gävleborgs län.

Yrkandena 4 och 5 har behandlats i betänkandet AU 1984/85: 11.

1984/85:2746 av Gunnel Jonäng (c) och Gunnar Björk i Gävle (c)

I motionen yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär att länets nya utvecklingsbolag
Ventex får tillgång till särskilda lånemöjligheter,

Yrkandena 1, 3 och 4 behandlas av näringsutskottet.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1984/85: 2744.

1984/85:2768 av Ingemar Eliasson (fp) och Karin Söder (c)

I motionen yrkas att riksdagen också i övrigt ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av förbättrade villkor för ett expanderande
näringsliv i Värmland.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1984/85:2766.

AU 1984/85:13

1984185:2769 av Göthe Knutson m.fl. (m)

1 motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om nödvändigheten av sysselsättningsfrämjande
åtgärder i Värmlands län.

Motion från allmänna motionstiden 1983/84

1983184:2409 av Per-Ola Eriksson m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
behovet av att skyndsamt utarbeta ett utvecklingsprogram för en levande
landsbygd.

Motioner med anledning av proposition 1984/85:115

1984185:2910 av Per-Ola Eriksson (c) och Börje Hörnlund (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen
till känna vad som i motionen anförts beträffande ny datorutrustning till
den demografiska databasen i Haparanda samt permanentning av dess
filialer i Jörn, Jokkmokk och Pajala.

1984185:2911 av Kersti Johansson (c) och Arne Fransson (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen
till känna att utvecklingsfondernas utlåningsvillkor förändras i enlighet
med vad som anförts i motionen.

1984185:2912 av Arne Fransson (c) och Kersti Johansson (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar uttala att ytterligare medel ställs
till förfogande för insatser i Jönköpings län.

1984185:2913 av Anna Wohlin-Andersson (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att godstransportstöd i skärgården skall utgå
permanent,

2. att riksdagen beslutar hos regeringen begära att möjligheter skapas att
utnyttja glesbygdsstöd till avskrivningslån på s. k. mjuka investeringar i
enlighet med det anförda.

1984185:2914 av Bo Forslund m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1984/
85:115 som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts

1. om att utbildningen inom tekniksektorn vid högskolan i SundsvallHärnösand
förstärks inom angivna områden,

AU 1984/85:13

Behandlas i

utskottets

yttr.s. hemst.p.

2. om att ekonomiutbildningen vid högskolan i Sundsvall-Härnösand
förstärks inom angivna områden,

3. om att informationsutbildningen vid högskolan i Sundsvall—Härnösand
förstärks på angivet sätt,

4. om att högskolan i Sundsvall—Härnösand ges organisatoriska förutsättningar
för en uppbyggnad av en industrihögskola.

1984/85:2915 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar uttala att politiken på alla samhällsområden 33, 36 4,5
utformas så att storstädernas andel av befolkningen långsiktigt hålls oförändrad,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en utredning om 43 13

arbetsmarknadspolitiska och andra regler som verkar hindrande vid rekrytering
av kvalificerad arbetskraft till stödområdet,

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad 49 19

som anförts om att televerket i sin utvecklingsverksamhet underordnar sig
regionalpolitiska mål,

4. att riksdagen beslutar att anslaget Regionala utvecklingsinsatser m. m. 98 95

i sin helhet fördelas till resp. länsstyrelse utan reservation av medel för

regeringens disposition,

5. att riksdagen beslutar att till nytt anslag. Produktutveckling inom det 59 42

trätekniska området, för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag

om 10000000 kr. i enlighet med det anförda,

6. att riksdagen beslutar att till Stöd till industriellt utvecklingsarbete 66 49

anvisa ett reservationsanslag om 130000000 kr. till de regionala utvecklingsfonderna,

7. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad 63, 70 56, 60

som i motionen anförts om omfattningen av den regionalpolitisk! stödbe rättigade

verksamheten,

8. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad 66 53, 94

som anförts om bankernas roll vid lokaliseringslån och att till Lokaliseringslån
anvisa ett förslagsanslag om 1000000 kr.,

9. att riksdagen beslutar att den 10-procentiga nedsättningen av arbetsgi- 77 74 _ \ j ]

varavgifterna skall gälla hela stödområdet A och stödområde B i Norrbottens
län och omfördela det särskilda bidraget till socialavgifter i Norrbotten
enligt vad som anförts samt att till Ersättning för nedsättning av

socialavgifter anvisa ett förslagsanslag av 420000000 kr.,

10. att riksdagen beslutar att till Sysselsättningsstöd, med den utform- 79 77, 112

ning av stödet som angivits i motionen, anvisa ett förslagsanslag av

140000000 kr.,

AU 1984/85:13 17

11. att riksdagen beslutar att den s.k. frizonsmodellen för Svappavaara
utvidgas till att gälla hela Kiruna kommun med undantag för centralorten,

12. att riksdagen beslutar att högsta belopp för avskrivningslån inom
glesbygdsstödet höjs till 300000 kr. och för uthyrningsstugor till 50000 kr.,

13. att riksdagen beslutar att kravet om äldre arbetskraft slopas för
intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser (IKS) samt att högsta
stödbelopp höjs till 50000 kr.,

14. att riksdagen beslutar att till Regionala utvecklingsinsatser anvisa ett
reservationsanslag om 600000000 kr. att ställas till länsstyrelsernas förfogande
att användas i enlighet med vad som anförts i motionen,

15. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts om lokaliseringssamrådets framtida inriktning,

16. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts om den långsiktiga omfattningen av teknikutvecklingen i Kiruna,
Luleå och Umeå.

1984185:2917 av Stina Gustavsson (c) och Rune Gustavsson (c)

I motionen yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av regionalpolitiska insatser i Kronobergs län.

1984/85:2918 av Lennart Bladh m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen
till känna vad som i motionen anförts om att medel för teknikspridning
skall komma hela landet till del.

1984185:2919 av Ingemar Konradsson (s)

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om att länsstyrelseanslagen ges inriktning av ramanslag
till fackmyndigheter,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om försök med integrerad industri- och regionalpolitik
inom frikommunförsökens ram,

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av ett utökat lokaliseringssamråd med de
större industrikoncernerna,

4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för att påverka statliga företags och affärsdrivande
verks utlokalisering av olika verksamheter,

5. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om den tekniska utvecklingen i Bergslagslänen.

Behandlas i

utskottets

yttr.s. hemst.p.

78 75

86 82,83

86, 87 85, 86

97 95

82 79

61 43

58 41,97

98 97

47 17

39 9

82 79

71 63

116 145

2 Riksdagen 1984185. 18 sami. Nr 13

AU 1984/85:13

1984185:2920 av Sven Aspling m. fl. (s)

1 motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att Kristinehamns kommun permanent tillförs
stödområde C samt att Hagfors, Munkfors och Filipstad flyttas från stödområde
C till B,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att centrala
verk och myndigheter ges direktiv att belysa och främja förutsättningar för
omlokalisering och decentralisering av statlig verksamhet i syfte att skapa
arbetstillfällen i bl. a. Värmlands län,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i övrigt
i motionen anförts om Värmlands behov av särskilda insatser.

1984185:2921 av Stig Olsson m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen anhåller att regeringen noggrant följer
effekterna av de lägre bidragsnivåerna och snarast vidtar eventuellt erforderliga
åtgärder i syfte att anpassa reglerna till en åsyftad positiv regionalpolitisk
utveckling.

1984185:2922 av Arne Nygren (s) och Sten-Ove Sundström (s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar uttala att vid Umeå universitet
bör inrättas ett centrum för bioteknik och medicinteknik som i samarbete
med tekniska högskolan i Luleå skall ha till främsta uppgift att bedriva
forskning, utveckling och utbildning samt medverka i klinisk utvärdering
av olika hjälpmedel inom forskning och vård.

1984185:2923 av Arne Nygren (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att med ändring av proposition 1984/85: 115
placera Umeå kommun i stödområde C,

2. att riksdagen beslutar att med ändring av proposition 1984/85: 115
placera Malå kommun i stödområde A.

1984185:2924 av Yngve Nyquist m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts om behovet av att inom propositionens ram vidta särskilda
åtgärder för Bergslagen.

1984185:2925 av Olle Göransson m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om stöd till Bergslagen.

1984185:2926 av Bengt Wiklund m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att Härnösands, Timrå och
Sundsvalls kommuner varaktigt placeras i stödområdet.

Behandlas i

utskottets

yttr.s. hemst.p.

105 119, 128

55 35

119 146

73, 68

61 43

105 134

105 116

55, 76 26, 73,

145

105, 118 121, 129,
145

105 133

AU 1984/85:13

Behandlas i

utskottets

yttr.s. hemst.p.

99 105

130 163

55 30

130 163

1984185:2927 av Åke Gustavsson m.fl. (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts beträffande prioriteringen av Jönköpings län vid
fördelningen av medel för regionalt utvecklingsarbete,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om prioritering av export av trähus inom Swebex
ansvarsområde,

3. att riksdagen beslutar hos regeringen begära utredning om ett samlat
investeringsprogram inom den statliga sektorn, inkl. de affärsdrivande
verken, för den östra delen av Jönköpings län,

4. att riksdagen beslutar att inom ramen för budgetpropositionen föreslagna
medel omfördela inom de slutliga ramarna för gymnasieutbildning
så att de utökas för östra kommunerna i Jönköpings län i enlighet med vad
som anförts i motionen.

1984185:2928 av Sten-Ove Sundström m. fl. (s) 55,83 39,79,

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna 114, 137

vad som i motionen anförts om den regionala utvecklingen i Norrbotten.

1984/85:2929 av Per-Ola Eriksson m. fl. (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beträffande socialavgifter för verksamheter i Norrbot- 77 74

tens län beslutar att 15000 kr. per årsarbetare lämnas i form av bidrag till

kostnader för arbetsgivaravgifter för nytillkommande sysselsättning inom
företag belägna i stödområdena A och B och 5 000 kr. inom stödområde C i
enlighet med vad som anförs i motionen,

2. att riksdagen beträffande socialavgifter för verksamheter i Norrbot- 77 74

tens län beslutar att bidrag lämnas till kostnader för egenavgifter för

företagare verksamma inom stödområdena A och B i enlighet med vad som
anförs i motionen,

3. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om särskilda 108 138

insatser i malmfältskommunerna i enlighet med vad som förordas i motionen.

1984185:2930 av Per-Ola Eriksson (c) 43 13

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om försöksverksamhet med frivillig samtaxering
inom stödområde A som ett regionalpolitisk! instrument.

1984185:2931 av Rune Ångström (fp) 60 42

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförs om stimulanser för produktutveckling hos sågverksoch
träförädlingsföretagen i stödområdet.

AU 1984/85:13

Behandlas i

utskottets

yttr.s. hemst.p.

1984185:2932 av Per-Richard Molén m. fl. (m) 29 1

I motionen yrkas

1. att riksdagen avvisar regeringens förslag till regionalpolitiska åtgärder,

2. att riksdagen begär att regeringen återkommer våren 1986 med ett nytt
regionalpolitisk! förslag,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts.

1984/85:2933 av Anders Högmark (m) och Ingrid Hemmingsson (m) 43 13

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär utredning om villkorad
avskrivningsrätt för studielån som regionalpolitiskt instrument.

1984185:2934 av Ingrid Hemmingsson (m) och Anders Högmark (m) 43 13

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om en
differentierad statsskatt som regionalpolitiskt instrument.

1984185:2935 av Olle Svensson m. fl. (s) 55 28, 153

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om behovet av särskilda insatser i Eskilstuna
kommun.

1984185:2936 av Bengt-Ola Ryttar (s) 105 130

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att Gagnefs kommun placeras i
stödområdet.

1984185:2937 av Rune Ångström m.fl. (fp)

I motionen yrkas

1. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för regionalpolitiken 34 3g 4 g; 12
som framförs i motionen,

2. att riksdagen beslutar att socialförsäkringsavgifterna skall sättas ned 7g 74

med 10 procentenheter i de kommuner som tillhör stödområde A för all

verksamhet utom den som bedrivs av stat, kommun och försäkringskassa,

3. att riksdagen beslutar att befrielse från socialavgifter i Svappavaara 7g 75

omfattar all verksamhet utom den som bedrivs av stat, kommun och
försäkringskassa,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om utjämnade teletaxor för 49 19

rikssamtal i enlighet med motionens riktlinjer,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett system med statliga 6g 53

kreditgarantier som ersätter lokaliseringslånen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 39 9

anförs om den kommunala kompetensen,

AU 1984/85:13

Behandlas i

utskottets

yttr.s. hemst. p.

8. att riksdagen beslutar att till anslaget C 6 Ersättning för nedsättning
av socialavgifter för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag om 460
milj. kr.

9. att riksdagen avslår förslaget om 300 milj. kr. till Lokaliseringslån
(anslaget C 3),

10. att riksdagen anvisar ett reservationsanslag om 332 milj. kr. för
Lokaliseringsbidrag m. m. (anslaget C 2),

11. att riksdagen beslutar att högsta belopp för avskrivningslån inom
glesbygdsstödet skall vara 300000 kr.,

12. att riksdagen beslutar att högsta belopp för uthyrningsstugor inom
glesbygdsstödet skall vara 50000 kr.,

13. att riksdagen beslutar att högsta belopp för IKS-stöd till enskilda
projekt skall vara 50000 kr.,

14. att riksdagen beslutar att till Regionala utvecklingsinsatser m.m.
anvisa ett reservationsanslag om 518 milj. kr.

Yrkande 4 behandlas av trafikutskottet i betänkande 1984/85:20.

1984185:2939 av Ingvar Karlsson i Bengtsfors m.fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen
till känna att kommunerna Färgelanda, Orust, Sotenäs, Tanum och Strömstad
bör ingå i stödområde C.

1984185:2940 av Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om prövning av hur propositionerna på skilda
områden påverkar de regionala målen och den regionala utvecklingen.

1984185:2941 av Lars-Ove Hagberg (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen hemställer hos regeringen om ett regionalpolitisk!
program för Dalarna och Bergslagen i enlighet med de riktlinjer
som anges i motionen.

1984185:2942 av John Andersson (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts i anledning av regeringens proposition om regional
utveckling och utjämning.

1984185:2943 av Lars Werner m.fl. (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar avskaffa de nedsättningar i socialavgifter som
förekommer i vissa Norrbottenskommuner,

2. att riksdagen beslutar anslå 200 milj. kr. till Norrbottens län för
insatser i malmfältsområdena,

100

105

lil

94
93
82
83
85

126

34 4

116 145

56 40,44,

97,100 95,111,

lil 141

67 54, 111

108 138

AU 1984/85:13

3. att riksdagen beslutar öka det allmänna länsanslaget med 170 milj. kr.,
motsvarande mellanskillnaden mellan 200 milj. kr. och den totala nuvarande
kostnaden för nedsatta socialavgifter,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande ett samlat långsiktigt grepp på regionalpolitiken,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande löntagarfondernas roll i regionalpolitiken,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts rörande den samhälleliga sektorns roll för regional utveckling,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om teknologins utveckling och spridning,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande den allmänna levnadsmiljöns betydelse i regionerna,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande glesbygdspolitiken,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts rörande Bergslagsregionen, Västskåne och Blekinge.

1984/85:2944 av Nils-Olof Gustafsson m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om behovet av en studie av de statliga insatserna
i några delar av stödområdet.

1984185:2945 av Jan Fransson m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att kommunerna Gullspång,
Töreboda och Karlsborg inplaceras i stödområde C.

1984185:2946 av Nils-Olof Gustafsson (s) och Margareta Winberg (s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att hänföra kommunerna
Bräcke, Härjedalen, Åre och södra delarna av Krokoms kommun till
stödområde A samt Östersunds kommun till stödområde B.

1984185:2947 av Nils-Olof Gustafsson (s) och Margareta Winberg (s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till
känna vad som i motionen anförts om ökade medel för regionala insatser
inom Jämtlands län.

1984185:2948 av Nils-Olof Gustafsson (s) och Margareta Winberg (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om komplettering av utvecklingsresurser för
näringslivets förnyelse och utveckling i Jämtlands län.

Behandlas i

utskottets

yttr.s. hemst.p.

31,41 3,12

56 40

116,133 145,167

105

127

115, 123

106

107

1984185:2949 av Margareta Winberg (s) och Nils-Olof Gustafsson (s) 60 42

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen

AU 1984/85:13

till känna vad som i motionen anförts om att utreda möjligheterna att på
sikt påverka lokalisering av förädling av skogsråvaran.

1984/85:2951 av Alf Wennerfors m. fl. (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts angående regionalpolitikens mål,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om spridning av teknik och utbildningsmöjligheter,

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om den demografiska databasen i Haparanda,

4. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till ändring av
lagen (1983:1055) om nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift i
Norrbottens län i enlighet med vad som i motionen anförts,

5. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om glesbygdsstöd,

6. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om lokaliseringslån, lokaliseringsbidrag, offertstöd
och sysselsättningsstöd,

7. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om riskgarantilån,

8. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om Stiftelsen Industricentra,

9. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om lokaliseringssamråd,

10. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att till Lokaliseringsbidrag
m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av
362000000 kr.,

11. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att till Lokaliseringslån
för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 300000000
kr.,

12. att riksdagen beslutar att till Regionala utvecklingsinsatser m. m. för
budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 505000000 kr.,

13. att riksdagen till Ersättning för nedsättning av sociala avgifter för
budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 560000000 kr.,

14. att riksdagen avslår regeringens förslag att till Sysselsättningsstöd
för budgetåret 1984185 anslå ett förslagsanslag av 120000000 kr.,

15. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om finansiering av gjorda åtaganden för sysselsättningsstöd,

16. att riksdagen till Riskgarantilån anvisar ett reservationsanslag av
155000000 kr.

AU 1984/85:13

1984185:2952 av Gunhild Bolander (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts beträffande att färjetrafiken måste anpassas till riksdagsbeslutet
1974 avseende taxesättningen,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts beträffande att det gotländska jordbruket måste undantas från
generella begränsningsåtgärder,

3. att riksdagen beslutar uttala att Roma Sockerbruk garanteras fortsatt
drift,

4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts beträffande att turistnäringen på Gotland i stödhänseende bör
tillhöra stödområde A,

5. att riksdagen beslutar uttala att Gotlands län måste ges en fast resurs
för högskoleutbildning,

6. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts beträffande inplacering av de norra och södra delarna av
Gotlands kommun enligt bifogad karta i stödområde B,

7. att riksdagen beslutar att lokaliseringslån bör i stödområde C kunna
utgå med 30%.

1984185:2953 av Gunilla André m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen
till känna vad som i motionen anförts om regionalpolitisk! stöd till företagsetableringar
i Gullspångs, Töreboda och Karlsborgs kommuner.

1984/85:2954 av Arne Nygren m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen måtte besluta att ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts

1. om behovet av starkare styrning av såväl företagens som myndigheternas
utvecklingsplanering,

2. om ytterligare forsknings- och utvecklingsarbete i skogslänen,

3. om behovet av utbildningsinsatser i regionalpolitisk! syfte,

4. om teknikspridningsinsatser till skogslänen,

5. om satsning på s.k. avknoppnings- och groddföretag med lokaliseringsstöd.

1984185:2955 av Per Petersson (m) och Barbro Nilsson i Visby (m)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om snabba förbättringar i regionalpolitisk!
syfte av kommunikationer i norra Sverige.

Behandlas i

utskottets

yttr.s. hemst.

122 154

105 118

73 67

105 127

53, 84 23, 80

49, 51 19, 20

AU 1984/85:13

Behandlas i

utskottets

yttr.s. hemst.p.

125

165

1984185:2956 av Yvonne Sandberg-Fries m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

1. att riksdagens beslut angående lokalisering av statlig verksamhet till 55
sydöstra Sverige snarast skall fullföljas,

2. att regionalpolitisk! utvecklingskapital bör få lämnas även i kommu- 63
nema Sölvesborg, Karlshamn, Ronneby och Karlskrona,

3. att det regionalpolitiska stöd som utgår i stödområde C bör få tilläm- 105
pas i Olofströms kommun budgetåret 1985/86,

4. att regionalpolitiskt stöd, som efter särskilt beslut kan utgå utanför 130
stödområdena, bör ges en generös tillämpning i Karlskrona, Ronneby,

Karlshamn och Sölvesborgs kommuner.

1984185:2957 av Roland Brännström m. fl. (s) 60

I motionen yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en satsning för att stimulera produktutveckling och
vidareförädling hos sågverks- och träförädlingsföretagen i stödområdena.

1984185:2958 av Barbro Nilsson i Visby (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att hänföra Gotland till stödområde B, 105 117

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett för turismen sektors- 122 154

vis differentierat regionalpolitiskt stöd i enlighet med vad som anförts i

motionen.

Yrkande 3 behandlas av trafikutskottet i betänkandet TU 1984/85:20.

1984185:2959 av andre vice talman Anders Dahlgren m. fl. (c) 105 124

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att Valdemarsviks, Kinda och
Ydre kommuner inplaceras i stödområde C.

1984/85:2960 av Kerstin Nilsson (s) 87 87

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om att göra upprustningen av äldre byskolor i
glesbygderna till ett led i den regionalpolitiska satsningen.

1984185:2961 av Kenth Skårvik (fp)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att kommunerna Färgelanda och Orust skall 123 156

tillföras det särskilda stödområdet,

2. att riksdagen beslutar att regeringen ägnar särskild uppmärksamhet åt 125 161

de arbetsmarknadspolitiska problem som redovisas för Lysekils kommun

och vidtar erforderliga åtgärder,

3. att riksdagen beslutar begära att regeringen tidigarelägger polishus- 125 161

bygget i Uddevalla,

AU 1984/85:13

4. att riksdagen beslutar begära att regeringen snabbt påbörjar vägutbyggnad
Udde valla—Trollhättan—Vänersborgsregionen.

1984185:2962 av Agne Hansson (c) och Gösta Andersson (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar uttala att politiken på alla samhällsområden
utformas så att storstädernas andel av befolkningen långsiktigt hålls oförändrad,

2. att riksdagen beslutar att till Regionala utvecklingsinsatser anvisa ett i
förhållande till regeringens förslag med 112 milj. kr. förhöjt förslagsanslag,

3. att riksdagen beslutar att godstransportstödet i skärgården permanentas,

4. att riksdagen beslutar att stödet för Regionala insatser för företagsutveckling
skall gälla alla län,

5. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen i övrigt anförs om ökade behov av regionalpolitisk! stöd till
Kalmar län.

1984185:2963 av Karl-Anders Petersson (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar om specialinriktade industri- och
regionalpolitiska satsningar i Karlskrona, Ronneby, Olofströms, Karlshamns
och Sölvesborgs kommuner i Blekinge län i enlighet med vad som
anförts i motionen.

1984185:2964 av Wivi-Anne Cederqvist m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att Sandvikens
kommun temporärt inplaceras i stödområde C.

1984185:2965 av Jan Hyttring (c) och Bertil Jonasson (c)

1 motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar anslå 250000 kr. ur anslaget för regionala
utvecklingsinsatser m.m. för stöd till teknik- och kunskapsspridning i
regionalpolitisk! prioriterade regioner för anställning av en forskningsassistent
vid rikssågverksskolan i Skoghall,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om lägre kostnader för lantmäteriförrättning i
glesbygd och behovet av större tomtyta.

1984185:2966 av Nils Åsling (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar sänka arbetsgivaravgifterna med 10% i stödområde
A,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen kräva skyndsam utredning
beträffande de allmänna villkoren på arbetsmarknaden inom stödområde A

Behandlas i

utskottets

yttr.s. hemst.p.

125

130

105

161

97	95
88	88
63	49
130	164

165

131

108

AU 1984/85:13

Behandlas i

utskottets

yttr.s. hemst.p.

och särskilt beträffande sådana regionalpolitisk! motiverade förändringar i
reglerna för beskattning av fysisk person att rekrytering av kvalificerad
arbetskraft och möjligheterna att teckna aktiekapital underlättas, enligt
med vad som i motionen anförts,

3. att riksdagen beslutar att den föreslagna satsningen på bioteknisk 61 43

utveckling i Umeå delvis förläggs till Östersund och att för ändamålet 5 av
de föreslagna 20 miljonerna reserveras för dessa insatser.

Yrkande 4 behandlas i utskottets betänkande AU 1984/85: 14.

Motioner med anledning av proposition 1984/85:125

1984185:3032 av Siri Häggmark (m) och Jens Eriksson (m) 123 156

I motionen yrkas

I. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att
även Orust och Färgelanda bör ingå i de områden som erhåller tillfälligt
regionalpolitisk! stöd.

Yrkande 2 behandlas i betänkandet AU 1984/85:19.

1984/85:3035 av Rune Johansson m.fl. (s) 123 156

I motionen yrkas att riksdagen uttalar att de åtgärder som proposition
1984/85:125 omfattar även gäller Färgelanda.

1984185:3038 av Alf Wennerfors m. fl. (m)

I motionen yrkas

II. att riksdagen avslår regeringens förslag till regler för lokaliseringsbi- 123 155

drag i Lysekils, Munkedals och Uddevalla kommuner,

12. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att till Lokalise- 124 157

ringsbidrag m. m. i Uddevallaregionen på tilläggsbudget III till statsbudgeten
för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 225000000 kr.,

13. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att till Lokalise- 124 158

ringslån i Uddevallaregionen på tilläggsbudget III till statsbudgeten för

budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 25000000 kr.,

14. att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget III till statsbudgeten för 123 157, 158

budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 25000000 kr. för risk garantilån

i enlighet med vad som i motionen och i motion 1984/85:2950
anförts,

15. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad 125 159

som i motionen anförts om särskilda utvecklingsinsatser i Uddevalla regionen,

16. att riksdagen beslutar att till Särskilda utvecklingsinsatser i Udde- 125 159

vallaregionen på tilläggsbudget lil till statsbudgeten för budgetåret 1984/85

anvisa ett reservationsanslag av 6000000 kr. i enlighet med vad som i
motionen anförts.

AU 1984/85:13

Behandlas i

utskottets

■yttr.s. hemst.p.

Yrkandena 1-8 behandlas i betänkandet AU 1984/85:19. Yrkandena 9-10 behandlas av näringsutskottet, yrkande 17 av finansutskottet samt
yrkandena 18—19 av utbildningsutskottet.

1984185:3043 av Arne Fransson m. fl. (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att de i propositionen 1984/85:125 föreslagna 123 156
åtgärdsprogrammen för såväl arbetsmarknadspolitiska som industri- och
regionalpolitiska insatser i Udde vallaregionen skall omfatta Lysekils,

Munkedals, Uddevalla, Orusts, Färgelanda, Sotenäs, Strömstads och Tanums
kommuner,

2. att riksdagen beslutar att ansluta till vad som anförs i motionen 123 156

angående reglerna för tillfälligt regionalpolitisk! stöd till orter och kommuner
utanför stödområdet,

3. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som 124 160

i motionen anförts om särskilda insatser i orter och regioner utanför
stödområdet med lokala och regionala sysselsättningsproblem till följd av
strukturförändringar inom näringslivet.

Motion med anledning av proposition 1984/85:186

1984/85:3159 av Arne Fransson m. fl. (c) 53 23

I motionen yrkas

2. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som
anförts i motionen om villkoren för expansion och utvidgning av uppgifter
inom den statliga förvaltningen.

Yrkande 1 behandlas i betänkandet AU 1984/85:13.

Utskottet

Inledning

Regionalpolitik i egentlig mening har nu bedrivits i vårt land i 20 år.
Under den tiden har såväl målen som medlen utvecklats. Regionalpolitiken
har byggts ut från en politik som främst syftade till att påverka industrins
lokalisering till en allmän regional välfärdspolitik. För att ge regionalpolitiken
erforderligt underlag finns ett särskilt planeringssystem - länsplaneringen
- inom vilket samordningen mellan olika samhällssektorer särskilt
uppmärksammas.

I nedanstående sammanställning anges några för regionalpolitikens utveckling
viktiga årtal.

AU 1984/85:13

1965 Statligt lokaliseringsstöd till framför allt industrin införs.

1967 Den första länsplaneringen genomförs.

1968 Särskilda stödåtgärder i glesbygderna introduceras.

1970 Beslut tas om sysselsättningsstöd i inre Norrland.

1971 Den första etappen i omlokaliseringen av statlig verksamhet beslutas.

1971 Transportstöd införs.

1972 Riksdagen tar ställning till ett regionalpolitiskt handlingsprogram.

1975 Vissa beslut om regionalpolitiskt stöd decentraliseras till länsstyrelserna.

1976 Samråd med de största industriföretagen i lokaliseringsfrågor
inleds.

1979 Det s. k. länsanslaget för regionalpolitiska insatser som beslutas av
länsstyrelserna tillkommer.

1982 Nedsättning av socialavgifter införs som regionalpolitiskt medel.

Regionalpolitiken har varit föremål för en fortlöpande uppföljning och
översyn. Under den senaste tioårsperioden har beslut om regionalpolitikens
inriktning och omfattning tagits åren 1976, 1979 och 1982. Besluten
föregicks i samtliga dessa fall av ett omfattande utredningsarbete. Regeringen
lägger i proposition 1984/85: 115 fram förslag som rör regionalpolitiken
under de närmaste fyra budgetåren. Även detta förslag har föregåtts av
en utredning som tillsatts med anledning av ett riksdagsuttalande år 1982
(AU 1981/82:23).

Fråga om avslag på proposition 1984/85:115

Innan utskottet tar upp förslag i propositionen och motionerna om
utformningen av regionalpolitiken de närmaste åren behandlar utskottet
motion 2932 av Per-Richard Molén m. fl. (m) i vilken görs gällande att
regeringens proposition i sin nuvarande form inte kan läggas till grund för
ett riksdagsbeslut. I stället föreslås att en ny utredning tillsätts som skyndsamt
omprövar stödformernas effekter så att en ny proposition om regionalpolitiken
kan läggas fram våren 1986. I motionen lämnas vidare förslag
till inriktning av det begärda utredningsarbetet. I den delen anförs att
lokaliseringslånen med fördel kan ersättas av lån, beviljade av kreditinstituten.
Anslagen till övrigt lokaliseringsstöd — offertstöd, lån till regionala
investmentbolag, investeringsbidrag, sysselsättningsstöd, nedsatta socialavgifter
med undantag för malmfältskommunerna — kan enligt motionärerna
ersättas av ett utvidgat stöd för att underlätta generationsväxlingen
inom jordbruket, sänkta energikostnader och genom att man underlättar
rekryteringen av personer för nyckelbefattningar.

Utskottet konstaterar att frågan om utformningen av den framtida regionalpolitiken
förberetts av en parlamentariskt sammansatt utredning sedan
år 1983. Efter sedvanlig remissbehandling har regeringen nu presente -

AU 1984/85:13

rat sina förslag. Varken underlaget för propositionen eller förslagen i
densamma ger anledning för utskottet att följa motionens förslag om avslag
på propositionen och begäran om ny utredning. Motion 2932 avstyrks
därför av utskottet.

Mål och riktlinjer för regionalpolitiken

De allmänna målen för regionalpolitiken

Regeringen föreslår att de allmänna målen för regionalpolitiken skall
vara oförändrade. Dessa mål innebär att alla människor oavsett var de bor
i landet skall ges tillgång till arbete, service och en god miljö.

Det poängteras i propositionen att glesbygdspolitiken utgör en viktig del
av den samlade regionalpolitiken samt att det i glesbygderna krävs kompletterande
insatser med en delvis annan utformning och inriktning än i
regionalpolitiken i övrigt.

Även de motioner som behandlar riktlinjer för regionalpolitiken, dvs.
2123, 2667, 2915, 2937, 2943 och 2951, synes utgå ifrån att de allmänna
målen skall vara oförändrade. Utskottet har ingen annan mening och
föreslår att riksdagen godkänner vad som anförs i propositionen i denna
del.

Regionalpolitikens förutsättningar och allmänna inriktning

När det gäller förutsättningarna för regionalpolitiken gör industriministern
den bedömningen i propositionen att de senare årens tendenser när
det gäller näringslivets utveckling kommer att fortsätta samt att uppbromsningen
av tillväxten inom den offentliga sektorn kommer att bestå och att
dess tidigare stabiliserande inflytande på sysselsättningen därmed minskar.
Industrins nedgång har samtidigt upphört och förbytts i ökning. Det
kan vidare noteras att tillväxten inom industrin har en regionalt förhållandevis
jämn fördelning. En ny tendens, av potentiellt stor framtida betydelse,
är enligt propositionen den snabba tillväxten inom främst företagsinriktade
privata tjänster.

Vidare framhålls att strukturomvandlingen inom industrin kommer att
fortsätta också inom ramen för den utveckling mot en totalt sett bättre
balans i ekonomin som numera kan förutses. Detta kan leda till regionalt
koncentrerade obalanser på grund av främst ojämn regional fördelning av
olika branscher.

I propositionen anges som en viktig utgångspunkt för regionalpolitiken
att utvecklingen i enskilda regioner på ett avgörande sätt påverkas av den
samlade ekonomiska politikens inriktning. I det sammanhanget anförs att
den sedan några år förda politiken har lett till att situationen i den svenska
ekonomin i dag är avsevärt bättre än för några år sedan. Bl. a. framhålls att
industrins konkurrensförmåga har förstärkts samt att produktion, sysselsättning
och investeringar åter ökar.

AU 1984/85:13

Alf Wennerfors m.fl. (m) anför i motionerna 2123 och 2951 att ett
fullföljande av de regionalpolitiska målen förutsätter en dynamisk utveckling
av det fria näringslivet. En näringslivsvänlig politik och en minskande
offentlig sektor ger enligt motionärerna de bästa förutsättningarna för
regional balans och utveckling.

Förändringar inom näringslivet måste enligt motionärerna få ske och
statsmakterna kan underlätta omställningsprocessen. Det ligger i hela landets
intresse att de nödvändiga regionala förändringarna kan genomföras
utan alltför omfattande befolkningsändringar. Det bör finnas en aktiv
yrkesverksam befolkning i alla regioner. Detta är väsentligt från försvarssynpunkt
och medverkar också till att vårt svenska kulturarv kan vidmakthållas.

Det framhålls vidare i motionen att statsmakterna måste ge ”svaga”
regioners näringsliv en möjlighet att utvecklas. Personer som förlorar sina
arbeten på grund av strukturella förändringar bör kunna ha ett alternativ
till att flytta. Därför bör offentliga medel användas till att minska de
”regionala” handikapp som näringslivet i dessa delar av landet har att
brottas med. Genom en sådan kompensation kan näringslivet få bättre
möjlighet att utvecklas.

Motionärerna påpekar vidare att åtgärder som förbättrar ekonomins
funktionssätt leder till en sysselsättningsexpansion som kommer att sprida
sig till bl. a. Norrlandslänen. I det sammanhanget erinras om de förslag
moderata samlingspartiet i sådant syfte lagt fram i andra sammanhang
rörande t. ex. sänkt skattetryck och en mer flexibel arbetsmarknadspolitik.
I motionen nämns också förslag som lagts fram på utbildningsområdet och
när det gällerjord- och skogsbruket. I det senare fallet hänvisas till krav på
sänkning av skogsvårdsavgifterna och på en översyn av jordförvärvslagen.

Även vpk tar i motion 2943 upp samhällsekonomin i stort som utgångspunkt
för förslag om regionalpolitikens inriktning och framhåller att regionala
obalanser är det geografiska uttrycket för motsättningar och tendenser
inom det kapitalistiska systemet. Det leder därför enligt motionen
fel när man ger regionala obalanser ytliga förklaringar som t. ex. dåligt
företagsklimat, bristande företagaranda, högre produktionskostnader eller
långa avstånd. Enskilda företagares reaktionsmönster är snarare följder av
än orsaker till regional svaghet. Produktionskostnader är inte givna vare
sig geografiskt eller i tiden. Avstånd mellan regioner har i moderna industriella
ekonomier numera knappast någon självständig betydelse. Depressiva
och eftersatta regioner har för övrigt ofta en geografisk belägenhet,
som helt utesluter förklaringar av de båda senare typerna. Vpk sammanfattar
läget för regionalpolitiken i framtiden på följande sätt:

— För att bekämpa regionala obalanser kommer att krävas ökade och inte
minskade resurser.

— De regionala kriserna har sammanvävts med den allmänna krisen och
därmed blivit ett större problem.

AU 1984/85:13

- Regionala problem av för Sverige ny typ kan väntas uppträda utanför
stödområdet.

- Den nya, starkt arbetsbesparande tekniken kommer — så som den nu
utvecklas — snarast att skärpa motsättningarna mellan ekonomiska
metropol- resp. satellitområden och därmed totalt verka till de utsatta
regionernas nackdel.

- Den utbyggnad av den offentliga sektorn, som varit så betydelsefull för
problemregionerna, har stagnerat.

- Regionalpolitiken i egentlig mening är under stark press av budgetpolitiska
skäl.

- Läget hotar framkalla skärpta motsättningar mellan norr och söder - en
konflikt som norra Sverige i längden riskerar förlora på grund av sin
gradvis försvagade politiska och parlamentariska position.

Det finns enligt utskottets mening anledning att hysa stark tveksamhet
till påståendet i motion 2951 att den politik som moderata samlingspartiet
förordar inom områden utanför regionalpolitiken skulle ge förbättrade
förutsättningar för att nå regional balans. Utskottet vill t. ex. erinra om att
ett skäl till att en mera aktiv regionalpolitik infördes i mitten av 1960-talet
var en följd av att den fria marknadsekonomin — vars rörelsefrihet moderaterna
nu vill öka genom att t. ex. försvaga arbetstagarnas rättigheter och
anställningstrygghet — hade lett till de stora regionala obalanser som man
ingrep mot. Det finns inget som talar för att ökad frihet för marknadskrafterna
i dag skulle få andra konsekvenser än under 1950- och 1960-talen.
Tvärtom skulle de regionala obalanserna snarare öka än minska.

Samma parti förordar vidare en politik som minskar den offentliga
sektorns omfattning. Vilka delar av den som skall minskas framgår inte av
här aktuella motioner. Utskottet vill emellertid erinra om att den offentliga
sektorns tillväxt är en viktig förklaring till de senaste 15 årens förbättrade
regionala balans. Den lägre tillväxt som nu förutses inom denna sektor är
en förklaring till de tendenser till ökade regionala obalanser som finns i
länsstyrelsernas prognoser för utvecklingen under 1980-talet. En långtgående
privatisering av denna sektor som är ett moderat krav skulle innebära
att denna samhällets service mer än nu skulle behöva anpassas till de
skilda lokala marknadernas efterfrågan. Det betyder i sin tur sämre service
i glest befolkade områden och i områden med låg ekonomisk bärkraft och
som en följd därav också sämre sysselsättningsmöjligheter i dessa regioner.
Utskottet återkommer senare i betänkandet till den offentliga sektorns
roll i regionalpolitiken.

Utskottet vill tillägga att sådana samhällssystem i västvärlden som kännetecknas
av de förhållanden som moderaterna enligt motioner på skilda
områden synes vilja uppnå utmärks av stora standardskillnader mellan
individer och regioner i fråga om de huvudfaktorer som omfattas av målet
om regional balans, dvs. tillgången på arbete, service och god miljö. Den
regionala obalansen är alltså större än i vårt land.

AU 1984/85:13

Det anförda innebär att utskottet är övertygat om att den samlade politik
moderata samlingspartiet förordar kommer att försämra förutsättningarna
för regionalpolitiken och öka riskerna för regional obalans. Detta innebär
emellertid inte att utskottet skulle vara negativt till att näringslivet, som nu
sker, stöds för att bl. a. förbättra sysselsättningsmöjligheterna. Utskottet
vill dock samtidigt peka på nödvändigheten av att upprätthålla styrkan i de
åtgärder som syftar till att korrigera marknadskrafternas i vissa lägen klart
negativa konsekvenser. Det innebär t. ex. att den arbetsrättsliga lagstiftningen
inte får försvagas och heller inte regionalpolitiken, vilket enligt
utskottets mening blir följden av förslagen i de båda moderata kommittémotionerna.
Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2123 och
2951 i aktuella delar.

Utskottet delar i och för sig den syn på de regionala problemens utveckling
som förs fram i vpk:s partimotion 2943. Utskottet ser emellertid i
motsats till motionärerna positivt på möjligheterna att genom lämpligt
utformade regionalpolitiska åtgärder påverka företagens reaktionsmönster.
Påståendet i motionen att regionalpolitiken i egentlig mening är under
stark press av budgetpolitiska skäl och att resurserna för denna politik nu
minskar finnér utskottet oriktigt. Tvärtom menar utskottet att med den
omfattning av de regionalpolitiska åtgärderna som utskottet senare avser
tillstyrka är regionalpolitiken, med beaktande av det kärva ekonomiska
läget, ett prioriterat område. Motion 2943 i denna del avstyrks mot den
bakgrunden.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen godkänner vad som
anförs i denna del av propositionen.

I fråga om den allmänna geografiska inriktningen av regionalpolitiken
anförs i propositionen att denna politik skall främja en positiv utveckling
av näringsliv, sysselsättning m.m. i alla delar av landet. Vidare framhålls
att insatserna bör geografiskt fördelas så att alla län tilldelas resurser för
vissa allmänt utvecklingsfrämjande insatser och i övrigt med hänsyn till
problemens omfattning i skilda delar av landet.

Fyra motioner är aktuella i detta sammanhang. I centerpartiets motion
2915 framhålls att om de allmänna målen för regionalpolitiken skall kunna
tillgodoses måste en ny helhetssyn på samhällsutvecklingen bryta igenom.
Utan detta förblir regionalpolitiken den ”rännil” som försöker motverka
den stora koncentration sströmmen. Särskilt tydligt syns enligt motionärerna
detta när det gäller den nya tekniken, elektronikens och bioteknikens
snabba genombrott i koncentrationsområdena.

Vidare anförs att regeringen dåligt förmått utnyttja de senaste årens
högkonjunktur för att på ett varaktigt sätt skapa en bättre regional balans.
Enligt centerpartiets mening måste varje region ges förutsättningar till
utveckling och ha full tillgång till samhällets resurser på olika områden och
all den moderna teknik som utvecklas. Sker inte detta läggs grunden för en

3 Riksdagen 1984185. 18 sami. Nr 13

AU 1984/85:13

ny koncentrationsvåg, med mer förödande sociala och ekonomiska konsekvenser
än 1950- och 1960-talens utveckling.

Anknytning till regionalpolitikens geografiska inriktning har också motion
1519 av Arne Fransson m.fl. (c) som kräver att konkreta politiska
ställningstaganden på alla områden skall utgå från ett decentralistiskt synsätt.
Motionärerna menar att de krafter som förespråkar och arbetar för en
ökad centralisering och koncentration i samhället har ett starkt stöd för
denna inriktning hos en politisk majoritet i riksdagen. Majoriteten företräder
en politik som från skilda ideologiska utgångspunkter leder till koncentrationsinriktade
lösningar på olika politiska sakområden. Socialdemokraterna
har enligt motionen en förkärlek för att planera och administrera
fram centralistiska lösningar. Också moderaternas politik som sägs alltmer
ensidigt inriktad mot en långtgående och renodlad ekonomisk liberalism
och försvar av de starkaste i samhället riskerar att förstärka utvecklingen
mot koncentration i samhället.

För att motverka vad som beskrivs som en koncentrationsinriktad regeringspolitik
föreslår Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors
(c) i motion 2940 att det i varje proposition skall anges hur den bedöms
påverka de regionalpolitiska målen.

Rune Ångström m.fl. (fp) anför i motion 2667 att det är viktigt att de
regionalpolitiska insatserna sätts in i de områden av landet som har de
svåraste problemen. Det finns i dag en tendens att vidta regionalpolitiska
åtgärder så snart en region råkar i svårigheter t. ex. genom branschkriser.
Denna sammanblandning av temporära sysselsättningskriser, som kan
drabba precis vilken region som helst i landet, och bestående konkurrensskillnader,
som främst har sin grund i klimat och avstånd, gör att de stora
regionala obalanserna består. I motion 2937, likaledes av Rune Ångström
m.fl. (fp), framhålls att en jämnare regional fördelning av arbetstillfällen'
bör uppnås genom att förutsättningarna för produktionen förbättras i områden
med långvarig undersysselsättning.

Gemensamt förde tre motionerna 1519, 2915 och 2940 av företrädare för
centerpartiet är att de förordar en utveckling mot ett decentralistiskt samhälle.
Utskottet kan först konstatera att centerpartiet, i vatje fall i ett
regionalpolitisk! sammanhang, hittills inte definierat vad man menar med
ett decentralistiskt samhälle. Det är därför svårt att värdera påståendet i
motionen om att andra partier driver en politik som medvetet leder till
ökad koncentration. Skillnaderna mellan centerpartiets och t. ex. det socialdemokratiska
partiets syn på den regionalpolitiska medelsarsenalens
utformning och tillämpning har under de gångna åren enligt utskottets
mening inte varit så stora att effekterna av resp. partiers förslag till åtgärder
i det ena fallet skulle motivera påståendet att de skulle leda till decentralisering
och i det andra fallet till koncentration. I själva verket har
ortsstrukturen i vårt land i modern tid i huvudsak utvecklats utan någon
egentlig styrning sett från regionalpolitiska utgångspunkter. Sannolikt är

AU 1984/85:13

det så att ett decentralistiskt samhälle som innebär en stark spridning av
sysselsättning och bosättning endast är möjligt i en agrar samhällstyp av
förgånget slag där de areella näringarna som drivs över stora ytor ger stöd
för en spridd lokalisering av service och småindustri. När ett samhälle av
vårt nuvarande slag växer fram, där det framför allt är industrin och andra
näringar som svarar för sysselsättningen, följer också automatiskt en ökad
koncentration inom den regionala strukturen. Detta är marknadsekonomins
sätt att fungera. Denna förändring fick sina särskilt hårda konsekvenser
i de delar av landet där sysselsättningen i de areella näringarna har haft
stor omfattning i sen tid och där befolkningstätheten är ringa. Det var
denna utveckling som ledde fram till introduktionen av den aktiva regionalpolitiken
under 1960-talet.

Utskottet vill i sammanhanget stryka under den politiska enighet som
råder om det regionalpolitiska målet om en balanserad regional utveckling
- vilket bl. a. kräver särskilda insatser i glesbygderna. Direktiv om att
politiken på olika områden skall utgå från ett decentralistiskt synsätt vilket
föreslås i motion 1519 finner utskottet däremot inte meningsfullt. Innebörden
av ett sådant uttalande skulle i avsaknad av en definition av uttrycket
”decentralistisk” bli mycket diffus och inte ge någon vägledning vid konkreta
beslut utöver vad de nuvarande regionalpolitiska målen ger.

I fråga om kravet i motion 2940 att det i varje proposition skall anges hur
den påverkar förutsättningarna att nå de regionalpolitiska målen utgår
utskottet från att en bedömning i detta hänseende ingår i det förberedelsearbete
inom regeringskansliet som föregår regeringens förslag till riksdagen.
Detta synsätt är ju också huvudanledningen till att samordningsansvaret
inom regionalpolitiken på central nivå inte lagts på en central myndighet
utan ligger hos regeringen.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1519, 2915 i aktuell del
och 2940.

Kravet i motionerna 2667 och 2937 att de regionalpolitiska insatserna
skall sättas in i de områden som har de svåraste problemen ligger i linje
med den förda regionalpolitiken och återspeglas i den gällande stödområdesindelningen.
Utskottet delar emellertid inte motionernas kritik av att
insatser även gjorts på andra håll i samband med kriser inom en viss
industribransch. Som föreslås i propositionen bör regeringen liksom hittills
kunna förklara orter/regioner som drabbas av regionala problem i samband
med strukturförändringar som tillfälliga stödområden eller på annat sätt ge
särskilt stöd till sådana orter/regioner. Motionerna 2667 och 2937 i motsvarande
del avstyrks med det anförda.

Utskottet föreslår att riksdagen med det anförda godkänner vad som
anförs i motsvarande del av propositionen.

Bortsett från motioner som rör stödområdesindelningen och som utskottet
behandlar senare i betänkandet aktualiseras vissa mera preciserade
frågor om den geografiska inriktningen i fem motioner.

AU 1984/85:13

Utskottet tar först upp två motioner som rör utvecklingen i storstadsområdena.
I motion 2915 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) föreslås att riksdagen
— som ett led i ansträngningen att minska koncentrationstendenser - skall
uttala att politiken på samtliga samhällsområden bör utformas så att storstädernas
andel av befolkningen långsiktigt hålls oförändrad. Det innebär
enligt motionärerna bl. a. att de gemensamma samhällsresurserna för vård,
omsorg och service fördelas så att människor i alla delar av landet på ett
rättvist sätt har tillgång till den gemensamma kakan utifrån de skilda
förutsättningar som råder. Här aktuellt yrkande återfinns också i motion
2962 av Agne Hansson (c) och Gösta Andersson (c).

En helt annan uppfattning om utvecklingsmålen i storstadsområdena
förs fram i motion 1459 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) som mot bakgrund
av utvecklingen i Malmöregionen föreslår att regeringen snarast låter göra
en kartläggning av utvecklingspotentialen i storstadsområdena och de åtgärder
som är nödvändiga för att vända utvecklingen mot tillväxt och
förnyelse. Ett sådant arbete bör kunna bedrivas inom ramen för en särskild
storstadsdelegation och ske i nära samråd med regionala organ och berörda
kommuner.

Motionärerna framhåller att alla internationella erfarenheter talar för att
storstadsområdena driver på utvecklingen inom stora, angränsande områden
och att om denna dynamiska utveckling avstannar, drabbas hela den
omkringliggande regionen av tillbakagång. Detta är vad^ som enligt deras
mening hänt i Malmö och sydvästra Sverige liksom i andra storstadsområden.

Kravet i motionerna 2915 och 2962 om en sådan politik på skilda samhällsområden
att storstädernas andel av befolkningen långsiktigt hålls oförändrad
innebär i praktiken angivande av nya planeringstal som vägledning
för planeringen i dessa områden. Utskottet vill här erinra om att industriministern
avser att i särskild ordning ta fram erforderligt faktaunderlag för
att senare lägga fram förslag i fråga om sådana tal. Utskottet är i avvaktan
härpå inte berett att nu göra några uttalanden om utvecklingsmålen för
storstäderna. De båda motionerna avstyrks därför.

När det gäller förslaget i motion 1459 om en särskild storstadsdelegation
som skall bl. a. kartlägga utvecklingsförutsättningarna i storstadsområdena
utgår utskottet från att i motionen aktualiserade problemställningar tas upp
i länsplaneringen för resp. län. Utskottet vill när det gäller kunskapsunderlaget
i detta sammanhang också hänvisa till det samarbete som sker inom
Nordiska ministerrådet inom det s. k. storstadsprojektet. Utskottet anser
det väsentligt att de regionalpolitiska problem som otvivelaktigt finns i
storstadsområden behandlas i den löpande verksamheten, på central myndighetsnivå
och i länen, men kan inte se att det för närvarande finns behov
av en delegation av det slag som föreslås i motion 1459. Motionen avstyrks
därför i refererad del.

Utvecklingsprogram för landsbygden krävs i två motioner, 1983/84:2409

AU 1984/85:13

av Per-Ola Eriksson m. fl. (c) och 1984/85:657 av Sten Svensson m. fl. (m).

I den senare motionen anförs att det är genom att öka människors frihet -att skapa utrymme för enskilda initiativ - som en levande landsbygd kan
skapas. Människors rätt att slå sig ner och söka försörjning där de själva
önskar måste respekteras. Det fria initiativet och landsbygdens rika möjligheter
till utveckling skall inte undervärderas utan stimuleras till utnyttjande.
Ytterligare styrning och planering av samhället tillbakavisas. I stället
föreslås systemförändringar, vilka bl. a. innebär avreglering av näringslivet,
skattesänkningar för företag och privatpersoner och avveckling av de
offentliga servicemonopolen. En sådan politik skulle enligt motionärerna
avsevärt förbättra situationen på landsbygden. Sysselsättning skulle främjas
genom företagande och serviceutbudet öka genom att privata alternativ
till de offentliga satsningarna i tätorterna öppnas. Vidare sägs att en positiv
befolkningsutveckling inte skall hämmas genom långtgående mark- och
byggnadsregleringar eller snävt sektorstänkande i samhällsplaneringen.

Per-Ola Eriksson m. fl. framhåller i motion 2409 att ålderspyramiden för
landsbygdsbefolkningen på grund av den tidigare stora utflyttningen är
sådan att tusentals personer måste flytta till landsbygden för att ett oförändrat
befolkningstal skall upprätthållas. För detta krävs enligt motionen

— att kommunerna ger förtur till bostadsbyggande på landsbygden före

exploatering i tätorternas utkanter,

— en satsning på småjordbruk och deltidsjordbruk,

— utveckling av kommunikationerna,

— stimulans för utveckling av småskalig teknik,

— förstärkt sektorssamordning.

Begreppet landsbygd är enligt utskottets mening mycket hetorogent. Till
landsbygden räknas områden som har helt skilda förutsättningar att ge
invånarna arbete och service. Dit hör isolerade områden i Norrlands inland
med liten lokal arbetsmarknad och ett smalt serviceutbud men också
storstadsnära områden med en stor och väldifferentierad arbetsmarknad
inom räckhåll och med tillgång till ett brett serviceutbud. Såväl problemanalys
som åtgärdsförslag kan därför förutsättas vara så olika för skilda
delar av landsbygden att ett samlat utvecklingsprogram inte blir meningsfullt.
I stället bör som utskottet tidigare förordat förekommande problem
behandlas i utvecklingsplaneringen i resp. län. Resultatet av denna planering
får sedan visa om det finns behov av åtgärder som är gemensamma för
en större eller mindre del av landsbygden. Utskottet vill här också erinra
om glesbygdsdelegationens arbete som kommer att behandlas senare i
betänkandet.

Som framgått av det anförda finns det redan en etablerad ordning för
att hantera de problem som tas upp i motionerna 1984/85:657 och
1983/84: 2409. De behöver därför inte föranleda någon ytterligare åtgärd.

AU 1984/85:13

Ansvarsfördelningen i regionalpolitiken

Nuvarande ansvarsfördelning i regionalpolitiken innebär att tyngdpunkten
i det regionalpolitiska utvecklingsarbetet ligger på länsstyrelsen i resp.
län. Det gäller t. ex. regionala prioriteringar som underlag för konkreta
lokaliseringsbeslut, samordning av de olika statliga sektorernas verksamhet
i länet, beslut om glesbygdsstöd och flertalet beslut om regionalpolitiskt
stöd. I propositionen framhålls särskilt den s. k. projektverksamhetens
stora betydelse när det gäller att ge det regionala utvecklingsarbetet
en mer konkret inriktning och förbättra sektorssamordningen. Bland centrala
myndigheter intar statens industriverk (SIND) en särställning genom
sina uppgifter i fråga om det regionalpolitiska stödet. Det övergripande
samordningsansvaret på central nivå tillkommer regeringen.

Avslutningsvis pekas i denna del av propositionen på att kommunerna
har viktiga uppgifter om de regionalpolitiska målen skall nås. Industriministern
framhåller samtidigt att det är nödvändigt att de kommunala aktiviteterna
sker inom ramen för den kommunala kompetensen.

SIND:s roll i regionalpolitiken behandlas i motion 2951 av Alf Wennerfors
m.fl. (m). Motionärerna framhåller att ett väsentligt inslag i den
socialdemokratiska regionalpolitiken har varit att stärka SIND vilket enligt
deras mening är fel. De menar att regionalpolitiken med nödvändighet
måste arbeta även utanför industripolitiken. SIND:s inriktning leder till en
felaktig betoning av industrifrågor. Även det förhållandet att SIND är ett
ämbetsverk på samma nivå som andra statliga verk, såsom AMS, UHÄ,
STU m. fl., vars verksamhet också får konsekvenser för den regionala
utvecklingen, leder till problem. De uppgifter som åvilar SIND inom
regionalpolitiken bör enligt motionen i stället fördelas till departement och
länsorgan.

Samma fråga tas upp i motion 2937 av Rune Ångström m. fl. (fp) varvid
framhålls att det regionalpolitiska stödet enligt regeringens förslag är alltför
ensidigt inriktat på industriell verksamhet. En aspekt av detta är den
centrala roll som SIND tilldelas i propositionen. Motionärerna har tidigare
i annat sammanhang pekat på de risker detta kan medföra. Dessa kommer
sannolikt att bli alltmer uppenbara eftersom tjänstesektorn i framtiden kan
beräknas svara för en allt större del av sysselsättningstillfällena. Regionalpolitiken
bör inte bara vara en regional industripolitik utan en generell
politik för att ta vara på och utveckla de naturliga förutsättningarna för
näringslivet inom olika regioner i landet.

Utskottet vill med anledning av vad som sägs i motionerna 2937 och 2951
om SIND:s roll i regionalpolitiken hänvisa till det yttrande som utskottet
avgav till näringsutskottet (AU 1982/83:4 y) i anslutning till beslutet om
överföring av beslut om regionalpolitisk! stöd m. m. till SIND. Utskottet
framhöll då att syftet med denna ändring var att uppnå samordning när det
gäller handläggning av regional- och industripolitiskt stöd. Utskottet forne -

AU 1984/85:13

kade inte att det kunde finnas målkonflikter i förhållandet mellan industrioch
regionalpolitiken men framhöll att det med den dåvarande ordningen
— enligt vilken AMS beslutade om regionalpolitiskt stöd - också fanns
sådana konflikter mellan arbetsmarknads- och regionalpolitiken. Utskottet
drog slutsatsen att målkonflikterna skulle bli annorlunda med den nya
ordningen men inte större än när besluten om regionalpolitiskt stöd togs av
AMS. De erfarenheter som kan dras av den regionalpolitiska stödverksamheten
sedan SIND tilldelades ansvar i sammanhanget leder inte till att
utskottet skulle ändra sin då redovisade uppfattning. Utskottet ansluter sig
till vad som anförs i propositionen i denna del och avstyrker motionerna
2937 och 2951 i aktuella delar.

Kommunernas medverkan i regionalpolitiken tas upp i motionerna 2937
av Rune Ångström m.fl. (fp) och 2919 av Ingemar Konradsson (s).

I den förra motionen anförs att många kommuner under senare år har
engagerat sig i näringslivs- och sysselsättningspolitiska frågor samt att
sådana kommunala insatser i viss omfattning inneburit direkta och indirekta
subventioner till enskilda företag och industriella projekt.

Motionärerna anser att kommunernas insatser inom näringspolitiken bör
begränsas till att skapa goda förutsättningar för företagsamheten genom
allmänna insatser för service, transporter, arbetsplatsområden, boende
m. m. Någon förändring av den allmänna kompetensregeln i kommunallagens
fjärde kapitel bör enligt deras mening inte ske.

En annan syn på kommunernas medverkan redovisas i motion 2919.
Motionären menar att i de län som omfattas av frikommunförsöken, dvs.
Örebro län, Göteborgs och Bohus län samt Jämtlands län, bör under den
kommande perioden möjligheter skapas till försök med integrerad industrioch
regionalpolitik. Försöksverksamheten kan bedrivas inom nuvarande
kostnadsram, men medge försök både vad gäller organisatoriska former
och utformning av medlen. En sådan försöksverksamhet ses av motionären
som ett led i att vidareutveckla industri- och regionalpolitik och skulle
kunna bli ett underlag för framtida reformer på området.

Utskottet vill i denna fråga hänvisa till redogörelsen i propositionen. Av
den framgår att de kommunala insatserna för att stödja och utveckla
näringslivet är av skiftande slag. På länsnivån är landstingskommunerna
tillsammans med staten huvudmän för de regionala utvecklingsfonderna.
Huvudparten av de landstingskommunala insatserna för att främja näringslivsutvecklingen
kanaliseras genom fonderna. I flera län medverkar även
landstingskommunerna i och stödjer andra utvecklingsorgan som växt
fram under senare år.

Kommunerna svarar för väsentlig samhällsservice såsom utbildning,
social omsorg och bostäder som indirekt påverkar näringslivets utveckling.
Det kommunala ansvaret för kommunalteknisk service, industriområden
och lokaler för småindustri är andra exempel på verksamheter som i
detta sammanhang har stor betydelse. Den kommunala verksamheten har

AU 1984/85:13

därför stor betydelse för de statliga industri- och regionalpolitiska insatserna.

Statens industriverk har på regeringens uppdrag kartlagt omfattningen
och inriktningen av kommunernas engagemang i näringspolitiska frågor.
Av rapporten (SIND 1984:8) framgår att kommunerna i viss omfattning
subventionerat näringslivet genom bl. a. mark- och lokaliseringsinsatser,
lån och borgen samt aktiv medverkan i s.k. utvecklingsbolag. Nettokostnaden
för år 1982 beräknas till 340 milj.kr. SIND bedömer att de hittillsvarande
insatserna haft marginell betydelse för konkurrenssituationen i enskilda
branscher och för regionalpolitiken.

Eftersom frågan om en allmän översyn av kommunernas befogenheter
på näringslivsområdet har tagits upp i olika sammanhang har regeringen
givit stat-kommunberedningen (C 1983:02) i uppdrag att utreda kommunernas
och landstingskommunernas roll i närings- och sysselsättningspolitiken.
Beredningen skall bl. a. analysera erfarenheterna av de kommunala
näringslivsinsatserna och belysa konsekvenserna av olika kommunala
kompetensgränser inom näringslivsområdet. 1 beredningens uppdrag ingår
vidare att pröva formerna för ökad samverkan mellan kommunerna, landstingskommunerna
och olika statliga organ samt företag och fackliga organisationer.

Utskottet godtar vad som redovisas i denna del av propositionen. Motionerna
2919 och 2937 i aktuella delar behöver inte föranleda någon åtgärd
utan kan avslås av riksdagen

Vad som i övrigt anförs i propositionen om ansvarsfördelningen i regionalpolitiken
och om inriktningen av den regionala projektverksamheten
ger inte anledning till någon kommentar från utskottets sida.

Utskottet behandlar i detta sammanhang också motion 1467 av Håkan
Stjernlöf (m) och Rolf Dahlberg (m) om regionkontor för handläggning av
ärenden om regionalpolitiskt stöd. En nackdel med den nuvarande ordningen
är enligt motionärerna att de beslutande myndigheterna har sina
verksamheter knutna till residensstäderna och att det ofta är långt avstånd
till de regioner där stödet skall användas. De menar att det är önskvärt att
länsstyrelse och utvecklingsfond etablerar regionkontor ute i länen.

Utskottet konstaterar att de regionala utvecklingsfonderna om de finnér
behov av det inte är förhindrade att upprätta regionkontor ute i länen av
det slag som föreslås i motionen. Vissa utvecklingsfonder har byggt upp
lokal företagsservice. På andra håll har särskilda personella resurser avdelats
för vissa länsdelar. Detta ligger helt i linje med de regionalpolitiska
strävandena. När det gäller länsstyrelserna avses som framgår av civilministerns
redovisning i årets budgetproposition (1984/85:100 bilaga 15) försök
komma till stånd i Norrbottens län om en samordnad länsförvaltning
med en mindre sektorisering än den nuvarande. Frågor av det slag som tas
upp i motionen bör enligt utskottets mening vara möjliga inslag i en sådan
försöksverksamhet. Motionen behöver därför inte föranleda någon åtgärd.

AU 1984/85:13

De regionalpolitiska medlens inriktning

Industriministern anför i propositionen att de nuvarande medlen — i
form av bl. a. regionalpolitisk planering, sektorssamordning och projektverksamhet,
lokaliseringsstöd i samband med investeringar, sysselsättningsstöd,
nedsatta socialavgifter, glesbygdsstöd samt transportstöd - bör
utgöra grunden för de regionalpolitiska insatserna också i fortsättningen.
Vissa förändringar och kompletteringar förordas dock med hänsyn till
delvis ändrade förutsättningar och för att i övrigt öka slagkraften i de
insatser som görs. Vidare föreslås att länen skall tillföras ökade medel för
utvecklingsinsatser och också ges ökade beslutsbefogenheter när det gäller
dessa medel. Användningsmöjligheterna för dessa medel bör vidgas så att
förstärkt företagsservice och ökat stöd till nyföretagande och investeringar
i produkt-, teknik- och marknadsutveckling kan lämnas till företag i regionalpolitisk!
prioriterade regioner. Samtidigt bör subventionsnivån sänkas
något vad gäller stöd i samband med investeringar i byggnader och maskiner.
Ökade insatser föreslås också för att allmänt förbättra näringslivsmiljön
i de sysselsättningssvaga delarna av landet. Regionalpolitisk! stöd bör
således även kunna användas för att initiera och främja kunskaps- och teknikspridning
till dessa delar av landet. I det sammanhanget nämns också de
förslag om persontransportstöd till företagen i de norra delarna av landet
som kommunikationsministern lagt fram och som behandlas av trafikutskottet.

I de båda kommittémotionerna 2123 och 2951 från moderata samlingspartiet
anförs följande i fråga om åtgärdernas inriktning:

- utnyttja marknadsekonomins funktion,

- huvudsakligen baseras på generella medel,

- ta hänsyn till fler faktorer och nyttja flera medel än traditionell regionalpolitik,

- ha enkla och fasta regler för stöd,

- beslut skall i större utsträckning fattas på regional nivå.

I motion 2937 av Rune Ångström m. fl. (fp) framhålls att det regionalpolitiska
stödet i högre grad bör vara generellt. Det skall vara lätt att administrera
och lätt för den enskilde näringsidkaren att veta vilka förutsättningar
som gäller. Stödformer som förutsätter långtgående förhandlingar mellan
företag och staten eller innehåller betydande inslag av godtycke bör enligt
motionärerna undvikas.

Vpk framhåller i motion 2943 i fråga om åtgärdernas inriktning att en
politik vars tyngdpunkt ligger i att söka locka enskilda företagare och
enstaka företag att lokalisera i områden som de i grund betraktar med
skepsis inte löser de regionala problemen. Vad som krävs enligt motionen
är en mobilisering av en bred potential som möjliggör både kvantitativt
stora insatser och en allsidig regional samhällsutveckling. Till denna potential
hör såväl de nuvarande regionalpolitiska insatserna som löntagarfon -

AU 1984/85:13

derna, de samhällsägda företagen och verken samt länens och kommunernas
verksamhet.

Underlag och organisatoriska förutsättningar för en sådan medveten
samordning existerar enligt motionärerna redan i länsplanering och länsprogram
samt i kommunala utvecklingsunderlag och planer i vilka den
konkreta problematiken är belyst och lämpliga åtgärder utredda. Vad som
återstår är att samordna och verkställa insatser, vilka tillsammans är starka
nog att ändra strukturen och utvecklingsriktningen region för region. Kring
sådana program kan sedan lokala och privata insatser gruppera sig.

Utskottet delar industriministerns uppfattning när det gäller de regionalpolitiska
medlens allmänna inriktning och utformning. De nuvarande regionalpolitiska
medlen - regionalpolitisk planering, sektorssamordning och
projektverksamhet, lokaliseringsstöd i samband med investeringar, sysselsättningsstöd,
nedsatta socialavgifter, glesbygdsstöd och transportstöd -bör utgöra grunden för det fortsatta regionalpolitiska arbetet. Medlen bör
emellertid i ökad grad inriktas på att stödja företagsutveckling och nyföretagande
på ett sätt som är anpassat till regionernas egna resurser. Det
anförda innebär att de selektiva åtgärderna kommer att spela en huvudroll
även i den framtida regionalpolitiken. Vid sidan av transportstödet är
nedsättningen av socialavgifterna det viktigaste generella medlet. Utskottet
vill med anledning av vad som yrkas i motionerna 2123, 2937 och 2951
att medlen i huvudsak bör vara generella framhålla att någon utvidgning av
användningen av sådana medel inte bör ske förrän erfarenheterna av
nedsättningen av socialavgifterna i Norrbotten har utvärderats, vilket kan
ske först om några år.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att utvecklingen internationellt
sett innebär en gradvis övergång från generella till selektiva medel i regionalpolitiken.
Utskottet finnér denna utveckling naturlig mot bakgrund av
de allt högre krav på effektivitet i medelsanvändningen som reses under
nuvarande kärva ekonomiska förhållanden i flertalet länder.

När det gäller kravet i motionerna 2123 och 2951 att medlen skall
utnyttja marknadsekonomins funktionssätt vill utskottet peka på att regionalpolitikens
framväxt sedan mitten av 1960-talet som tidigare sagts är
en reaktion mot regionala obalanser som följd av marknadsekonomins
utveckling. I det perspektivet har de regionalpolitiska medlen varit ändamålsenliga
och effektiva. Det finns inte anledning att som sker i motion
2943 underkänna dem. När det gäller inriktningen av det regionalpolitiska
arbetet som det beskrivs i motion 2943 vill utskottet peka på att den
utvecklingsplanering som bedrivs på länsnivå och den omständigheten att
tyngdpunkten i hanteringen av de regionalpolitiska medlen ligger i länen
gör det möjligt att angripa de regionalpolitiska problemen på det sätt som
anförs i motionen.

Utskottet återkommer senare i betänkandet till förslag rörande de olika
medlens utformning. Motionerna 2123, 2937, 2943 och 2951 avstyrks i
aktuella delar. Propositionen tillstyrks i motsvarande del.

AU 1984/85:13

Utskottet tar i detta sammanhang också upp en rad motioner som lämnar
förslag till åtgärder för att underlätta rekryteringen av kvalificerad arbetskraft
till stödområdena. I motion 2934 av Ingrid Hemmingsson (m) och
Anders Högmark (m) föreslås i detta syfte en differentiering av den statliga
inkomstskatten som regionalpolitisk! instrument. Samma motionärer föreslår
i motion 2933 en utredning av möjligheten att helt eller delvis skriva av
studieskulder vid arbete och bosättning inom stödområdena. Per-Ola
Eriksson (c) i motion 2930 och Nils Åsling (c) i motion 2966 förordar en
frivillig samtaxering inom stödområde A för att underlätta rekryteringen av
kvalificerad arbetskraft. I centerpartiets motion 2915 yrkas en mera allmän
utredning om arbetsmarknadspolitiska och andra regler som kan utgöra
hinder i sammanhanget.

Frågan om rekrytering av kvalificerad arbetskraft ligger primärt inom
arbetsmarknadspolitiken. Utskottet vill här hänvisa till att flyttningsbidrag
får lämnas enligt arbetsmarknadskungörelsen (1966:368) till arbetstagare
med kvalificerad yrkesutbildning som har fått stadigvarande anställning i
yrket vid ett nyetablerat eller utvidgat företag inom stödområde. Utskottet
vill också erinra om att på försök utgår under innevarande och nästa
budgetår ett särskilt bidrag till arbetsgivare för anställning av medflyttande.
Regeringen har nyligen beslutat om vissa ändringar i villkoren för
det senare stödet för att göra det mera effektivt (se prop. 1984/85:125
bilaga 7).

Utskottet utesluter inte behovet av ytterligare åtgärder för att underlätta
rekryteringen av kvalificerad arbetskraft. Frågan har tidigare i år berörts
av utskottet i AU 1984/85:11 s. 69-70. I detta sammanhang anser sig
utskottet böra uttala att en differentiering av statsskatten eller andra regionala
skillnader i reglerna för beskattningen är en olämplig metod. Utskottet
vill här hänvisa till vad skatteutskottet vid upprepade tillfällen tidigare
anfört om sådan differentiering (senast i SkU 1983/84:9), nämligen att
regionala skattelättnader från rent tekniska utgångspunkter endast bör
komma i fråga i rena undantagsfall. Det finns inte anledning för arbetsmarknadsutskottet
att ha någon annan uppfattning. Motionerna 2930, 2934
och 2955 avstyrks mot denna bakgrund. Utskottet avstyrker också motion
2915 eftersom utskottet inte kan se att reglerna för de arbetsmarknadspolitiska
insatserna - som ju bl. a. syftar till en ökad yrkesmässig och geografisk
rörlighet inom arbetskraften - utgör hinder mot rekrytering av kvalificerad
arbetskraft. Utskottet är heller inte berett att tillstyrka förslaget i
motion 2933 om nedsättning av studieskulder under vissa villkor.

Forskning och nordiskt samarbete

I propositionen beskrivs det forskningsprogram som enligt industriministerns
mening bör ligga till grund för verksamheten inom expertgruppen
för forskning om regional utveckling (ERU). Fyra huvudområden anges
— nya metoder för att beskriva pågående samhällsförändringar

AU 1984/85:13

- drivkrafter och anpassningsmöjligheter i fråga om näringslivets strukturförändringar -

konsekvensanalyser av olika utvecklingsalternativ nationellt och internationellt -

politikanalys och utvärdering.

I ett inledande avsnitt i propositionen om regionalpolitikens medel anmäls
dessutom att ERU kommer att få i uppdrag att genomföra en studie
av de statliga insatserna i några olika delar av stödområdena. Studien bör
omfatta sådana resurser som mera direkt är avsedda att påverka sysselsättning
och infrastruktur. Syftet med studien bör enligt propositionen vara att
kartlägga nuvarande omfattning och användning av sådana resurser samt
att analysera effekterna av olika insatser. Vidare skall, inom ramen för
nuvarande totala resursnivå, förändringar i avvägningen mellan olika ändamål
och förändringar i reglerna för medelsanvändningen diskuteras samt
de sannolika effekterna av sådana förändringar analyseras.

Detta senare uppdrag tas upp i motion 2944 av Nils-Olof Gustafsson
m.fl. (s) som stryker under behovet av underlag för en politisk diskussion
kring de avvägningsproblem som nämns i uppdraget. Motionärerna anför
att det är angeläget att ERU finansiellt ges möjlighet att snabbt komma i
gång med detta uppdrag och att arbetet kan genomföras på en hög ambitionsnivå
samt redovisas inom en tvåårsperiod.

Utskottet har ingen erinran mot vad som anförs i proppsitionen om den
regionalpolitiska forskningen och anser — med anledning av vad som
anförs i motion 2944 — att det är angeläget att det beskrivna utredningsarbetet
kan genomföras på det sätt som beskrivs i motionen. Någon åtgärd
från riksdagens sida med anledning av motionen är emellertid inte påkallad.

För riksdagens information redovisas i propositionen det nordiska samarbete
på det regionalpolitiska området som pågår inom ramen för verksamheten
i Nordiska ministerrådet (de för regionalpolitiken ansvariga ministrarna).

Ett konkret och praktiskt samarbete bedrivs inom ett antal gränsområden.
De samarbetsområden som erhåller nordisk finansiering är Nordkalotten,
Västnorden (Island, Färöarna och Grönland), Öresund, Kvarken,
Mittnorden, Skärgårdsområdet (Stockholms skärgård, Åland och Åbolands
skärgård), Arvika/Kongsvingerregionen (ARKO), 0stfold-Norra
Bohuslän, Bornholm-Sydöstra Skåne samt det s. k. Norra försöksområdet
(gränskommunerna i Sverige, Norge och Finland på Nordkalotten) och
Södra försöksområdet (gränskommuner i Jämtlands län samt Nord- och
S0r-Tr0ndelags fylken i Norge) för gränskommunalt samarbete i glesbygden.
Högst prioritet har insatser på Nordkalotten och i Västnorden.

Vid sidan av gränssamarbetet nämns i propositionen tre projekt:

- Sammanställning och analys av grundläggande information om regionala
problem och utvecklingstendenser, bl. a. redovisas årligen en rapport
om den regionalpolitiska situationen i Norden.

AU 1984/85:13

— Demografisk utveckling, teknologiutveckling, arbetskraftstillgångaroch
arbetskraftsefterfrågan samt levnadsvillkor i storstadsområdena i Norden,
det s. k. storstadsprojektet.

— Kunskaps- och erfarenhetsutbyte om åtgärder som påverkar utvecklingen
i glesbygderna i Norden.

I sammanhanget kan också nämnas det samarbete som sker rörande det
regionalpolitiska forskningsarbetet inom Nordiska institutet för regionalpolitisk
forskning (NordREFO).

Vidare redovisas den s. k. regionallåneordning som finns inom Nordiska
investeringsbankens verksamhet. Syftet med denna är att öppna möjligheter
att finansiera investeringsprojekt av nordiskt regionalpolitisk! intresse i
utvecklingsområden i hela Norden. Medlen kan utnyttjas dels i de områden
som i resp. land har högst regionalpolitisk prioritet, dels i de gränsregionala
samarbetsområdena. För perioden 1985—1986 har låneramen fastställts
till ca 400 miljoner norska kronor. Av låneramen har Nordiska
ministerrådet fördelat 40% till Västnordenområdet (Färöarna, Grönland
och Island med en tredjedel vardera) samt till Finland, Norge och Sverige
med 20% till resp. land.

Regionallånen innebär att nationella utvecklingsorgan kan uppta lån hos
Nordiska investeringsbanken och därigenom öka sin egen utlåningskapacitet
för berörda projekt. I Sverige har Norrlandsfonden utnyttjat regionallåneordningen.

I motion 1453 av Ove Karlsson m.fl. (s) framhålls att vad som benämns
Mittskandinavien och som består av Akershus, Hedmarks och 0stfolds
fylken i Norge samt Bohuslän, Dalarna, Norra Älvsborg och Värmland i
Sverige är ett angeläget område för regionalt svensk-norskt samarbete.
Motionärerna föreslår att en plan skall utarbetas för utvecklingen av detta
område.

Utskottet noterar med tillfredsställelse den successiva utbyggnad av det
regionalpolitiska samarbetet i Norden som skett under senare år. Både det
allmänna erfarenhetsutbyte i regionalpolitiska frågor som sker och det
samarbete kring konkreta projekt som äger rum i gränsregionerna bör
enligt utskottets mening vara till fördel för den nationella regionalpolitiken.
Utskottet föreslår att regeringens redogörelse läggs till handlingarna utan
erinran.

När det gäller yrkandet i motion 1453 om en plan för utvecklingen av
Mittskandinavien bör först påpekas att flera av de frågor som i motionen
beskrivs som viktiga för gränssamarbetet har observerats och bearbetas
inom nordiska samarbetsorgan. Om det därutöver finns behov av mera
permanenta samarbetsformer inom det geografiska område som i motionen
benämns Mittskandinavien får bli beroende av de samarbetsanledningar
som finns i området. Utskottet vill här hänvisa till det sätt på vilket
samarbetet byggts upp inom vad som benämns Nordkalotten och Mittnorden.
Samarbetet har här inletts kring vissa konkreta projekt och genomfö -

AU 1984/85:13

randet av dem har underlättats genom medel från Nordiska ministerrådet.
Efter hand har man i resp. region funnit att samverkansanledningarna varit
så många att samarbete i fasta former varit motiverat. Stöd har därefter
lämnats även för viss administration av det gemensamma arbetet. Samma
tillvägagångssätt bör följas i detta fall och något initiativ från riksdagens
sida av det slag som begärs i motion 1453 synes därför inte påkallat.
Motionen avstyrks sålunda med det anförda.

Samhällssektorernas roll i regionalpolitiken

Allmänt

Arbetet med att nå de mål som gäller för regionalpolitiken kräver beslut
och insatser inom en rad samhällssektorer. För att effekterna skall bli de
eftersträvade krävs samverkan och samordning mellan sektorerna. Ansvaret
för denna samordning ligger på central nivå hos regeringen och på
regional nivå hos länsstyrelserna.

Förutsättningarna för länsstyrelsernas samordningsuppgifter ges främst
i länsstyrelseinstruktionen (1971:460) och förordningen (1982:877) om regionalt
utvecklingsarbete. Länsstyrelserna tilldelas här befogenheter på en
rad områden som är betydelsefulla för länens utveckling. Samtidigt åläggs
andra statliga länsorgan och andra myndigheter att efter sina förutsättningar
verka för att de regionalpolitiska målen uppnås och att lägga resultatet
av länsplaneringen till grund för sin egen planering av sådan verksamhet.

I förordningen om regionalt utvecklingsarbete föreskrivs att länsstyrelsen
för samverkan i sysselsättningsfrågor mellan länsstyrelsen, länsarbetsnämnden
och den regionala utvecklingsfonden skall utse en beredningsgrupp.
Industriministern anför i propositionen att arbetet i denna grupp är
en viktig del av den eftersträvade samordning som är nödvändig för att
åstadkomma en effektiv användning av de resurser som de berörda länsorganen
förfogar över. I gruppen bör därför, utöver beredningen av enskilda
ärenden, även sysselsättnings- och näringslivsfrågor i vidare mening kunna
tas upp.

Vidare framhålls i propositionen att regionalpolitikens sektorspåverkan
bygger på ett förtroende för sektorsorganens kompetens inom resp. område
och utgår från att de är beredda att efter förmåga samverka med andra
organ i arbetet för att utveckla en region. Sektorsmyndigheten har huvudansvaret
och den regionalpolitiska påverkan av verksamheten avser i alla
normala fall en marginell del av resursanvändningen. Utgångspunkten för
en regionalpolitisk påverkan kan vara de långsiktiga strukturella effekterna
av vissa insatser, behovet av olika åtgärder i en eftersatt landsdel/länsdel
eller möjliga samordningsvinster i ett konkret projekt.

Kraven på ett samlat uppträdande i länen från statens sida har ökat
under de senaste åren. Mot denna bakgrund har länsstyrelsens samordningsroll
successivt utvecklats och förstärkts, bl. a. i takt med att länssty -

AU 1984/85:13

reisen har fått ett ökat ansvar i fråga om de regionalpolitiska medlens
användning. Av särskild betydelse har här varit medlen för regionalt utvecklingsarbete,
de s.k. projektmedlen. Det konkreta samarbetet mellan
olika regionala och lokala organ i projekt har skapat förutsättningar för en
mera effektiv samordning av resursanvändningen inom olika sektorer.

Här berörda samordningsfrågor tas upp i motion 2919 av Ingemar Konradsson
(s) som menar att det ligger en fara för effektivitetsförluster i
nuvarande oklara ansvarsfördelning. Förslagen om samverkan och samordning
mellan myndigheterna är sannolikt nödvändiga men kan samtidigt
vara ett utslag av brister i organisationen. Samordningssammanträden i
ökad omfattning skapar i sig inga nya arbetstillfällen. Sådan tid kan användas
på ett bättre sätt genom arbete tillsammans med och direkt i de
enskilda företagen. Mot den här bakgrunden finns det enligt motionären
starka skäl som talar för att de medel som ställs till länsstyrelsernas
förfogande replierar på fackmyndigheterna vad gäller såväl program, åtgärder
som genomförande. Länsstyrelsernas samordning bör således vara
av ramkaraktär och begränsa sig till angivande av riktlinjer för verksamheten.

Som framgått av det föregående har utskottet anslutit sig till vad som
anförs i propositionen om riktlinjerna för regionalpolitiken. Det innebär
bl. a. att arbetet på detta område skall ha en bred inriktning samt att mål
och riktlinjer måste vägas in i betydelsefulla samhällssektorer. I propositionen
föreslås ingen ändring i nuvarande ordning när det gäller den samordning
mellan sektorerna som är en viktig del i genomförandet av regionalpolitiken.
Tyngdpunkten i detta arbete kommer även fortsättningsvis
att ligga i länen. Utskottet godtar regeringens synsätt i dessa frågor.

Den oro som förs fram i motion 2919 om att samordningen skulle vara
för omfattande delas inte av utskottet. Som sägs i propositionen avser den
regionalpolitiska påverkan i normalfallet endast en marginell del av resursanvändningen
inom resp. sektor. I flertalet fall är länsstyrelsens samordning
- som är huvudfrågan i motionen - just av det slag som motionären
förordar. Den är nämligen av ramkaraktär och ger riktlinjer för resp. sektor
från regionalpolitiska utgångspunkter.

Utskottet föreslår att riksdagen med det anförda avslår yrkandet i motion
2919 och godkänner vad som anförs i propositionen i denna del.

Sambandet mellan regionalpolitiken och enskilda samhällssektorer tas i
övrigt inte upp i propositionen och motionerna på ett sådant sätt att några
kommentarer från utskottets sida är motiverade här utom i fråga om den
offentliga sektorn. Utskottet återkommer till vissa frågor rörande bl. a.
industrin och den privata service- och tjänstesektorn vid behandlingen av
det regionalpolitiska stödets utformning m. m. i det följande.

AU 1984/85:13

Offentlig sektor

Denna sektor behandlas i en rad motioner dels när det gäller den sysselsättning
som dessa aktiviteter direkt ger, dels i fråga om de effekter för
näringslivets utveckling och befolkningens serviceförsöijning som resp.
verksamhet har.

Utskottet tar först upp den offentliga sektorns roll för sysselsättningen.
Lars Werner m. fl. (vpk) anför i motion 2943 att de regionala problemen
måste lösas genom att samhällssektorn får ett vidgat utrymme. Det framhålls
att samhälleliga investeringar och samhällelig konsumtion spelar en
viktig roll också som marknad för annan regionalt orienterad produktion
och serviceverksamhet. Ett vidgat utrymme för samhällssektorn är därför
enligt motionen en viktig form av allmänt verkande regionalpolitik som
överför resurser till de eftersatta regionerna utan särskilda administrativa
styråtgärder. Tre delsektorer beskrivs som särskilt betydelsefulla, nämligen
utbildning, transporter samt hälsovård och socialtjänst.

Utskottet vill inleda sitt resonemang om den offentliga sektorns roll i
regionalpolitiken med några kommentarer till nedanstående tabell som har
hämtats ur propositionen.

Den offentliga sektorns betydelse för sysselsättningsutvecklingen i landsdelar/kommungrupper under perioden
1970-1990

Landsdel/kommungrupp Sektorns syssels år 1980 Sysselsättningsförändringar

som andel av: (1000-tal)

sektorn

	totalt i riket	antalet invånare	av tot syssels	1970-1980 sektorn totalt	1980-1990 sektorn	totalt
Stockholmsregionen	20,8	15,9	30,0	74,4	97,1	23,1	56,2
Göteborgsregionen	8,4	13,7	28,0	36,2	38,3	8,2	3,1
Sydvästra Skåne	6,2	15,5	30,9	25,2	19,3	7,3	7,2
Stödjepunkter i Syd- och
Mellansverige	23,2	15,1	31,2	100,9	104,5	20,1	7,7
Stödjepunkter i skogslänen	11,8	15,0	31,0	54,3	73,	14,5	3,8
Medelstora/mindre regioner
i Syd- o. Mellansverige	15,1	10,6	24,4	71,2	62,0	18,1	- 4,4
Sjuhäradsbygden	1,7	11,1	23,8	7,8	-0,5	2,6	- 0,4
Östra Småland	1,1	10,6	24,4	4,4	1,6	1,1	- 1,8
Gotland	0,7	14,9	30,5	2,8	3.9	0,6	0,5
Bergslagen	2,9	10,5	23.4	11,9	5,1	1,4	-11,1
Medelstora/mindre regioner i norr 3,9	11,8	27,9	17,6	17,0	5,3	- 0,6
Norra inlandet	3,9	11.9	29,1	16,3	10,5	4,2	- 4,7
Riket totalt	100,0	13,7	28,7	424,9	439,0	107,3	55,5

Källor: FoB år 1970 resp. 1980 samt 1984 års länsstyrelseprognoser (avser såväl hel- som deltidsarbetande).

Som vägledning för studium av tabellen kan nämnas att ”Norra inlandet”
i stort sett motsvarar stödområdena A och B samt att stödområde C
främst omfattar kommuner i ”Medelstora/mindre regioner i norr” och i
Bergslagen samt Gotland.

AU 1984/85:13

Av tabellen framgår att den offentliga sektorn i flertalet av de redovisade
regionerna svarade för hela nettoökningen av sysselsättningen under 1970-talet och i vissa fall som t. ex. i Norra inlandet och Bergslagen kompenserade
en kraftig tillbakagång av sysselsättningen inom näringslivet i övrigt.
Vidare framgår att länsstyrelserna i sina prognoser för 1980-talet väntar en
svag tillväxt av offentlig sektor under den perioden. Tillsammans med en
fortsatt tillbakagång inom det enskilda näringslivet innebär detta att sysselsättningen
totalt sett skulle komma att minska i de båda regionerna, dvs. i
större delen av stödområdet. Vidare framgår av tabellen att inemot 30% av
de sysselsatta arbetar inom den offentliga sektorn i denna del av landet.
Självfallet måste mot den här bakgrunden den offentliga sektorn spela en
stor roll för regionalpolitiken även i framtiden. Man kan emellertid inte -vilket är innebörden av förslagen i motion 2943 — stimulera fram en tillväxt
inom denna sektor oberoende av de samhällsekonomiska konsekvenserna.

Utskottet drar för sin del därför slutsatsen att en stark offentlig sektor
som förändras i takt med den ekonomiska utvecklingen är en grundförutsättning
för att en balanserad sysselsättningsutveckling skall kunna uppnås
i de regionalpolitisk! mest utsatta delarna av landet. Det är också en
förutsättning för att en tillfredsställande serviceförsöijning skall kunna
erbjudas i detta område. Den service som stat och kommun beslutar om
kan nämligen lokaliseras och dimensioneras så att regionala jämställdhetsaspekter
kan tillgodoses i betydligt högre grad än om marknadens efterfrågan
skall vara styrande i dessa hänseenden. Utskottet har redan i det
föregående berört de problem som skulle inträffa för regionalpolitiken om
den offentliga sektorn trycks tillbaka och väsentliga delar av dess service
privatiseras.

Med det anförda avstyrker utskottet motion 2943 i aktuell del.

I en rad motioner stryks under en viss sektors regionalpolitiska betydelse
eller krävs anpassning av vissa sektorer till regionalpolitiska mål. I
motionerna 2915, 2937 och 2955 behandlas telekommunikationernas roll i
regionalpolitiken. I motion 2915 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) anförs att
datateknikens tillgänglighet som regionalpolitisk! instrument avgörs av två
faktorer: tillgång till ledningar och kostnaderna för att utnyttja dessa.
Motionärerna vill att riksdagen beslutar om ett direkt åläggande till televerket
att i dessa frågor underordna sig regionalpolitiska mål. Exempelvis bör
en enhetstaxa för hela landet tillämpas för datakommunikationstjänster.
Vidare framhålls att det från regionalpolitiska utgångspunkter kan finnas
skäl att i vissa regioner tillämpa 0-taxa.

Bra och billiga kommunikationer förs i motion 2937 av Rune Ångström
m. fl. (fp) fram som en viktig förutsättning för expansion av näringslivet.
För att åstadkomma ”ett rundare Sverige” är det därför angeläget att

4 Riksdagen 1984185. 18 sami. Nr 13

AU 1984/85:13

förutsättningarna förbättras inte bara för direkta personkontakter utan
även för personkontakter via telefon. I takt med att utnyttjandet av datatjänster
ökar kommer kostnaderna för telefonkontakter att bli alltmer
betydelsefulla. Motionärerna anser därför att det generella regionalpolitiska
stöd som de förespråkar bör inkludera en utjämning av taxorna för
rikssamtal inom landets olika delar.

Även i motion 2955 av Per Petersson (m) och Barbro Nilsson i Visby (m)
berörs telekommunikationernas betydelse för näringslivets utveckling med
hänvisning till kapacitetsproblem i dessa hänseenden i norra Sverige.

Utskottet vill först peka på att statliga myndigheter enligt förordningen
(1982:877) om regionalt utvecklingsarbete efter sina förutsättningar skall
dels i sin planering ta hänsyn till verksamhetens betydelse för sysselsättningen,
servicen och miljön i resp. regioner, dels även i övrigt verka för att
de regionalpolitiska målen uppnås.

När det sedan gäller sambanden mellan regionalpolitiken och telekommunikationerna
vill utskottet hänvisa till ett uttalande av kommunikationsministern
i proposition 1984/85: 158 om vissa telefrågor. Han konstaterar
inledningsvis att utvecklingen på teleområdet ger regionalpolitiska fördelar
och anför att den stora satsning på utbyggnad av telekommunikationerna
som nu sker innebär att vi kommer att få mycket stor telekapacitet - även
för datakommunikation — varhelst i landet där efterfrågan finns. Den som
efterfrågar det kommer att få tillgång till alla sorters teletjänster kort tid
efter att de har begärts. De fasta avgifterna kommer liksom nu att vara lika
i hela landet. Ingenstans i landet kommer bristen på telekommunikationer
att hindra etablering och drift av en verksamhet. Telenätet kommer att ha
så stor kapacitet att ett enskilt abonnemang kan användas för exempelvis
datavision, textöverföring och telefon samtidigt. Den teknik som väljs vid
utvecklingen av nätet — optiska fibrer, koaxialkablar, radiolänk eller annan
teknik — blir beroende av vad som bedöms tekniskt och ekonomiskt
bäst i det enskilda fallet. För att kapaciteten i telenätet skall kunna ökas
krävs således inte att en och samma teknik används i alla lägen.

Vidare framhålls i proposition 158 att fullgoda tele- och datakommunikationer
utgör en nödvändig förutsättning för att näringsliv och förvaltning
skall kunna utvecklas på ett önskvärt sätt. Det finmaskigt utbyggda telenätet
innebär redan i dag att produktionsbetingelserna i detta avseende är
betydligt mera likvärdiga i alla delar av landet än vad som gäller för t. ex.
fysiska transporter. Den tekniska utvecklingen på telekommunikationsområdet
gör också att de skillnader som finns successivt minskar. Överföringskostnaderna
blir t. ex. mindre beroende av avståndet. Utvecklingen
av telekommunikationerna innebär sammanfattningsvis att möjligheterna
att välja lokalisering av olika verksamheter inom näringsliv och förvaltning
ökar. Däremot har denna utveckling i sig vare sig decentraliserande eller
centraliserande effekt.

AU 1984/85:13

När det gäller förslaget i motion 2937 om att i regionalpolitisk! syfte göra
en utjämning av teletaxorna vill utskottet erinra om att en successiv
utjämning har skett. Den senaste taxereformen genomfördes i januari 1983
och innebär att televerkets telefontaxa har sju avståndsintervall. Gränsen
för den högsta telefontaxan går vid 27 mil. Telefonsamtal över längre
avstånd betingar således samma taxa som gäller för avståndet 27 mil.
Taxan på allmänna datanätet har tre intervall.

Utskottets slutsats av det anförda är att den utveckling som sker på
teleområdet för närvarande är fördelaktig från regionalpolitiska utgångspunkter.
Tillsammans med den ovan beskrivna utjämningen av teletaxorna
innebär detta att lokaliseringsförutsättningarna när det gäller telekommunikationer
är goda i hela landet. Motionerna 2915, 2937 och 2955 i aktuella
delar avstyrks mot den bakgrunden av utskottet.

Förbättrade kommunikationer i norra Sverige — utöver teleområdet —
behandlas också i nyss nämnda motion 2955 av Per Petersson och Barbro
Nilsson i Visby. De föreslår därvid bättre och billigare kommunikationer
mellan övre Norrland och Sverige i övrigt i fråga om järnväg och flyg.

Utskottet kan i och för sig vitsorda behovet av förbättringar av kommunikationerna
med övre Norrland. En sådan förbättring sker också successivt.
När det gäller förbilligandet av transporterna vill utskottet hänvisa till
de förslag rörande transportstödet som läggs fram i bilaga 2 till proposition
115. Med det anförda avstyrks motion 2955 i aktuell del.

När det gäller utbildningsinsatser i regionalpolitiskt syfte erinrar Arne
Nygren m.fl. (s) i motion 2954 om att näringslivets sammansättning i
skogslänen är annorlunda än i övriga landet. Den stora andelen mindre och
medelstora företag medför ett stort behov av fort- och vidareutbildningsinsatser.
Inom det obligatoriska skolväsendet bör enligt motionärerna större
uppmärksamhet ägnas åt behovet att främja övergång till naturvetenskapliga
och tekniska linjer i gymnasieskolan i norrlänen.

Tillgång till utbildning är enligt utskottets mening en viktig lokaliseringsfaktor
för näringslivet men också en viktig förutsättning för att medborgarna
skall kunna få den samhällsservice de har rätt att fordra. Utbildningsfrågorna
spelar därför stor roll i de regionalpolitiska övervägandena.
Detta var en anledning till att länsstyrelserna på regeringens uppdrag har
medverkat i utbildningsplaneringen i länen. En avrapportering av arbetet
har skett i anslutning till 1984 års länsrapport. Arbetet syftar främst till att
förbättra planeringsunderlaget och utveckla samverkan inom länen. Det
redovisade materialet innefattar emellertid även sådan information som är
av betydelse för utbildningsplaneringen på central myndighetsnivå och
inom regeringen. Industriministern anmäler därför i propositionen sin avsikt
att senare återkomma till regeringen med förslag om att uppdra åt
skolöverstyrelsen, universitets- och högskoleämbetet och arbetsmarknadsstyrelsen
att sammanställa och bearbeta det redovisade materialet
samt överväga om erfarenheterna från det hittills genomförda arbetet

AU 1984/85:13

föranleder några förändringar i fråga om formerna för och inriktningen av
planeringen av den yrkesinriktade utbildningen m. m.

Vad som anförs i motion 2954 i denna del bör mot den bakgrunden inte
föranleda någon ytterligare åtgärd.

Lokalisering av statlig verksamhet

Några frågor som rör lokalisering av statlig verksamhet och som föranleder
något uttalande från utskottets sida tas inte upp i propositionen.
Däremot finns det anledning för utskottet att något kommentera det förslag
(1984/85: 13) angående effektivitetsproblem vid utlokaliseringen av statliga
civila myndigheter som riksdagens revisorer har lagt fram.

Revisorernas granskning bygger på uppgifter från 15 myndigheter. Tre
myndigheter, nämligen statens provningsanstalt, statens löne- och pensionsverk
och skogsvetenskapliga fakulteten vid Sveriges lantbruksuniversitet,
har ägnats en utförligare studie. Revisorerna hemställer att riksdagen
skall ge regeringen till känna vad de anfört om effektivitetsproblemen vid
utlokaliseringen av statliga civila myndigheter.

Inledningsvis påpekar revisorerna att deras granskning avsett att belysa
de omlokaliserade myndigheternas möjligheter att effektivt fullgöra sina
uppgifter på de nya orterna och sålunda inte utgör en samlad utvärdering
av de kommunal- och regionalekonomiska effekterna.

Omlokaliseringen ledde enligt revisorerna till att ett nytfänkande kom till
stånd vid många myndigheter vilket verkade utvecklande på deras verksamhet,
men problemen i sammanhanget har underskattats. Det gäller i
fråga om bl. a. rekryteringen av kvalificerad personal i nyckelbefattningar
och möjligheterna att samverka och hålla nära kontakt med verksamheter
av betydelse för de egna uppgifterna.

Utskottet har för sin del att göra en mera allsidig bedömning än riksdagens
revisorer har gjort i fråga om omlokaliseringen av statliga myndigheter.
Utskottet vill inte förneka att vissa myndigheter kan ha effektivitetsproblem
i samband med omlokalisering och att dessa svårigheter kan ha
blivit mera långvariga än som förutsattes vid besluten i dessa frågor i slutet
av 1960-talet och början av 1970-talet. Utskottet uttalade i slutet på 1970-talet att en ny omlokalisering av statlig förvaltning av det slag som tidigare
genomförts inte är aktuell. Men utskottet drog inte då slutsatsen - och gör
heller inte så med anledning av revisorernas rapport — att omlokalisering
av statliga myndigheter skulle vara en olämplig regionalpolitisk åtgärd.
Tvärtom uttalade utskottet (AU 1981/82:23) att man målmedvetet bör
pröva möjligheterna att omlokalisera ny eller expanderande statlig förvaltning.
Utskottet vill tillägga att därvid får effektivitetsproblem av det slag
revisorerna pekar på vägas mot omlokaliseringens eftersträvade regionalpolitiska
effekter. Utskottet föreslår att regeringen ges till känna vad
utskottet här anfört med anledning av förslag 1984/85:13.

Ett betydande antal motioner rör lokaliseringen av statlig verksamhet.

AU 1984/85:13

En del yrkanden gäller lokaliseringen av den tidigare beslutade nya centrala
myndigheten för arbetsmarknadsutbildningen (AU 1984/85:9). Utskottet
kommer att ta upp dessa yrkanden när regeringens nyligen avlämnade
förslag i denna fråga (prop. 1984/85:186) behandlas.

Två motioner rör fortsatt arbete med omlokalisering av statlig verksamhet.
Olof Johansson (c) och Karin Andersson (c) tar i motion 2652 upp
frågan om lokaliseringen av statlig verksamhet med utgångspunkt i statens
lokalanvändning i Storstockholm. Motionärerna erinrar om att hyrestak
numera gäller i samband med förhyrning av lokaler för myndigheterna och
föreslår att regeringen skall redovisa erfarenheterna av den verksamheten
för riksdagen. De kräver samtidig redovisning av statens fortsatta lokalanvändning
inom Storstockholms kärnområde och resultatet av uppdraget till
vissa myndigheter att föreslå decentralisering av minst 10% av årsarbetena.

Arne Nygren m.fl. (s) anför i motion 2954 att centrala myndigheter
måste påskynda det planeringsarbete som regeringen initierat i syfte att
åstadkomma utflyttning av statliga arbetsuppgifter från centrala organ ut
till länsnivån.

I anslutning till regeringens proposition (1984/85:186) om lokalisering av
central myndighet för AMU-organisationen föreslår Arne Fransson m.fl.
(c) i motion 3159 att ökad omlokalisering skall åstadkommas genom att det
ställs krav på statliga myndigheter att expansion och utvidgning av nya
uppgifter endast kan tillåtas om man är beredd att samtidigt diskutera en
utlokalisering av verksamheten eller delar av denna.

I fråga om här aktuella yrkanden vill utskottet hänvisa till vad chefen för
civildepartementet anför i årets budgetproposition (bilaga 15). Av anförandet
framgår att regeringen våren 1984 gav ett tjugotal statliga myndigheter
med huvudkontor i Stockholm eller Solna i uppdrag att tillsammans med
statskontoret undersöka möjligheterna att ytterligare decentralisera sin
verksamhet. Syftet är att myndigheterna i decentraliseringsplaner skall
föreslå decentraliseringar som innebär att minst 10% av årsarbetena vid
modermyndigheterna i Stockholms/Solnaområdet skall kunna flyttas till
existerande eller nya statliga organ ute i landet. Myndigheterna skall
därvid särskilt pröva hur den moderna kommunikations- och datatekniken
skall kunna utnyttjas för att decentralisera funktioner eller verksamheter.
Arbetet följs av civildepartementets arbetsgrupp för decentralisering av
statlig verksamhet och kommer att slutföras i vår. Utskottet vill tillägga att
en decentralisering av beslutsfunktioner från central nivå är ett effektivt
sätt att nå konkreta resultat i arbetet med att omlokalisera den statliga
verksamheten. Effekterna sprids härigenom till ett större antal orter vilket
är fördelaktigt sett ur regionalpolitisk synvinkel. Som framgår av det
anförda har de frågor som tas upp i motionerna redan uppmärksammats.
Motionerna 2652, 2954 och 3159 i aktuella delar behöver mot den bakgrunden
inte föranleda någon åtgärd.

AU 1984/85:13

Effekterna av rationaliseringar inom statlig administrativ verksamhet
tas upp i två motioner. I motion 2667 av Rune Ångström m.fl. (fp) anförs
att den hittillsvarande effekten av sparaktioner inom den offentliga sektorn
i huvudsak drabbat den decentraliserade verksamheten medan organisationsdelen
vid de centrala förvaltningarna lokaliserade till Stockholm och
ett mindre antal andra centralorter i landet inte drabbats. Detta har haft en
menlig inverkan på kvaliteten på servicen till allmänheten och bidrar till att
den offentliga sektorn får dåligt rykte som serviceorgan. Det betyder också
att personalstyrkan inom den offentliga sektorn relativt sett minskat mest
ute i de svaga regionerna.

Bo Lundgren m.fl. (m) framhåller i motion 367 att organisationsförändringarna
inom den offentliga sektorn tenderar till att kvarvarande enheter
koncentreras till vissa orter. Sett isolerat kan varje sådan lokalisering till
en viss ort i en större region förefalla naturlig och motiverad. De sammantagna
effekterna kan emellertid komma att innebära en allvarlig obalans
inom berörd region. Motionärerna framhåller därför som viktigt att vid
varje organisationsförändring ha ett vidare perspektiv så att det sammantagna
resultatet motverkar regional obalans.

Utskottet vill när det gäller problem av det slag som aktualiseras i
motionerna 367 och 2667 hänvisa till det samordningsansvar som åvilar
länsstyrelsen vid lokaliseringsförändringar inom resp. län. Om konsekvenserna
av dessa förändringar påverkar förutsättningarna att nå de regionalpolitiska
målen skall länsstyrelsen enligt länsstyrelseinstruktionen
(1971:460) hos resp. myndighet eller hos regeringen föreslå de åtgärder
som är påkallade. Vidare har länsstyrelsen möjlighet att enligt samma
instruktion hos regeringen begära omprövning av ett beslut av en central
myndighet om länsstyrelsen anser att det strider mot de regionalpolitiska
målen för länet. Några ytterligare åtgärder är utskottet inte berett föreslå.
De båda motionerna avstyrks alltså.

Gunnar Thollander m. fl. (s) tar i motion 1123 främst upp lokaliseringen
av statlig verksamhet inom Uppsala län. Utgångspunkt för motionen är
den ojämna utvecklingen inom länet och ett förslag utarbetat inom länsstyrelsen
som rör omlokaliseringar inom länet.

Utskottet behandlade förra året (AU 1983/84:23) en motion med liknande
inriktning och påpekade därvid att den offentliga sektorn i Uppsala län
till övervägande del är lokaliserad till Uppsala kommun. Ca 80% av länets
statligt anställda finns i denna kommun. Det finns fler skäl till att denna
koncentration har uppkommit. Som utskottet har anfört ovan har frågor
som rör inomregionala förhållanden i huvudsak anförtrotts länsstyrelserna.
I Uppsala län har som också framgår av motionen bedrivits viss
försöksverksamhet med decentralisering inom länet. Utskottet är samtidigt
på det klara med att länsstyrelsens möjligheter att själv påverka den
offentliga sektorns fördelning i länet är begränsade. Mer omfattande åtgärder
kräver således beslut av statsmakterna. Utskottet vill här hänvisa till

AU 1984/85:13

det arbete på central nivå sorn beskrivits i det föregående. Motion 1123
avstyrks.

Flertalet motioner om lokaliseringen av statlig verksamhet gäller förläggningen
av sådan verksamhet till en viss landsdel eller ett visst län. Som
motiv för dessa förslag anförs över lag sysselsättningsproblemen på den
föreslagna orten och de lokaliseringsförutsättningar som denna erbjuder.
Yrkandena framgår av nedanstående sammanställning.

331	Agne Hansson (c) och Gösta Andersson (c)	Kalmar län
546	Ingemar Konradsson m.fl. (s)	Bergslagen
902	Bertil Danielsson (m) och Ewy Möller (m)	Kalmar län
918	Lennart Brunander (c) och
	Inger Josefsson (c)	Sjuhäradsbygden
1104	Sven Aspling m.fl. (s)	Värmlands län
1114	Torsten Karlsson m.fl. (s)	Östergötland
1443	Olle Göransson m. fl. (s)	Bergslagen
1459	Lars-Erik Lövdén m. fl. (s)	Malmö
2119	Hans Petersson i Hallstahammar (vpk)	Västmanlands län
2660	Bertil Måbrink (vpk)	Gävleborgs län
2697	Martin Olsson (c) och Sven-Erik Nordin (c)	Västernorrlands län
2703	Eric Jönsson m. fl. (s)	Skåne
2744	Gunnel Jonäng (c) och
	Gunnar Björk i Gävle (c)	Gävleborgs län
2920	Sven Aspling m. fl. (s)	Värmlands län
2924	Yngve Nyquist m. fl. (s)	Bergslagen
2927	Åke Gustavsson m. fl. (s)	Östra Jönköpings län
2928	Sten-Ove Sundström m. fl. (s)	Malmfälten
2935	Olle Svensson m.fl. (s)	Eskilstuna
2956	Yvonne Sandberg-Fries m.fl. (s)	Sydöstra Sverige

Riksdagen antog i anslutning till 1982 års regionalpolitiska beslut följande
prioriteringsordning som skall gälla vid fortsatt omlokalisering och
decentralisering av statlig verksamhet:

1. Skogslänen

2. Sydöstra Sverige och Sjuhäradsbygden

Utskottet är inte berett att på grundval av motionerna förorda tillägg
eller omkastningar i denna ordning. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet
de aktuella yrkandena.

Åtgärder för att främja utbildning, forskning, teknikutveckling och teknikspridning Grunden

för det nuvarande regionalpolitiska stödet, som infördes i mitten
av 1960-talet, utgörs av lokaliseringsstöd i form av lån och bidrag till
investeringar. Beslut härom togs till en början på central nivå och stöd har i

AU 1984/85:13

huvudsak tillfallit industriföretag för investeringar i byggnader och maskiner.
På senare år har emellertid vissa förändringar gjorts bl. a. med hänsyn
till att nya faktorer fått ökad betydelse för näringslivets utveckling och
lokalisering. Sådana faktorer är bl. a. förbättrade förutsättningar för teknisk
forskning och utveckling i olika delar av landet. Vidare har länen getts
ökade möjligheter att besluta om regionala åtgärder. Denna inriktning
förstärks i den regionalpolitiska propositionen med förslag om ökade satsningar
på kunskaps- och teknikspridning i främst regionalpolitisk! prioriterade
områden samt ökat länsanslag innefattande nya former för länsstyrelserna
att använda medlen.

Innan utskottet behandlar ett antal motioner som rör teknikutveckling
m.m. tar utskottet upp två motioner som behandlar löntagarfonderna i
regionalpolitiken.

I vpk:s partimotion 2943 framhålls att löntagarfonderna kan göra betydelsefulla
insatser för uppbyggnaden av nya och mindre ensidiga näringsstrukturer
i länen. Vidare framhålls att fondernas engagemang också kan
bidra till att minska beroendet av de stora privatföretagen och de ekonomiska
maktcentra utanför de egna regionerna. I motion 2942 av John
Andersson (vpk) påpekas att i Västerbotten och övriga Norrlandslän finns
stora investeringsbehov för en utveckling av näringslivet och att de nödvändiga
formerna måste skapas så att norra löntagarfonden får en aktiv roll
för utvecklingen härav.

Utskottet avgav hösten 1983 ett yttrande till finansutskottet (1983/84:1 y)
angående löntagarfonderna och den regionala utvecklingen och har i dag
inte någon annan uppfattning än den utskottet då framförde. Detta innebär
i huvudsak att utskottet anser löntagarfondernas regionala anknytning som
mycket viktig men att fonderna i sin placeringspolitik inte skall ha några
uttalade regionalpolitiska mål även om verksamheten i sig inte saknar
regionalpolitisk betydelse. Mot bakgrund härav bör motionerna 2942 och
2943 i motsvarande delar avslås.

Teknik- och kunskapsspridning

Som inledning till utskottets behandling av förslag om teknik- och kunskapsspridning
redovisas nedan hur företagens kostnader för olika investeringar
utvecklats under de senaste åren.

Enligt uppgifter från statistiska centralbyrån (SCB) har industrins investeringar
i maskiner och byggnader ökat med ca 20% under år 1984. I
löpande priser innebär detta investeringar på nära 24 miljarder kronor, och
företagen väntar en fortsatt uppgång under år 1985. De 16 största investerarna
svarade för 30% av industrins totala insatser för dessa ändamål, och
ca en tredjedel av investeringarna var koncentrerade till storstadsområdena
Stockholm, Göteborg och Malmö.

Investeringskvoten - investering i procent av förädlingsvärdet — är
dock lägre nu än under 1970-talets första hälft. En förklaring till detta är att

AU 1984/85:13

stora investeringstunga branscher som järn, stål och gruvdrift minskat
något i betydelse och att inom den långsiktigt växande industrin ersätts
materiella investeringar delvis av immateriella investeringar i bl. a. forskning
och utveckling.

Industriföretagens utgifter för forskning och utveckling har ökat från ca
7 miljarder kronor år 1981 till ca 11 miljarder kronor år 1983. Räknat i
antalet årsverken har insatserna under den senaste 10-årsperioden ökat
med ca 30%. Om man sedan ser på utgifter för forskning och utveckling i
relation till investeringar i maskiner och anläggningar har andelen ökat från
21% år 1973 till 52% år 1983. I vissa branscher som transportmedels-,
elektra-, maskin- och instrumentindustri är företagens satsningar i forskning
och utveckling större än i investeringar i maskiner och anläggningar.
Resurser för forskning och utveckling är emellertid starkt koncentrerade
till de största företagen. Företag med fler än 500 anställda svarade för 95%
av sådana utgifter.

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) som bl. a. disponerar medel för
teknikspridning och teknikutveckling till tillverkningsföretag, utvecklingsbolag
och enskilda redovisar för budgetåret 1982/83 att över 50% av medlen
eller ca 80 milj. kr. utbetalades till storstadsområdena Stockholm,
Göteborg och Malmö, medan de fyra nordligaste länen tillsammans erhöll
ca 4,5% eller ca 7 milj. kr.

Industriministern gör i den regionalpolitiska propositionen den bedömningen
att de närmaste åren kommer att präglas av en snabb teknikutveckling
som starkt kommer att förändra betingelserna för den långsiktiga
industriella verksamheten. Teknikutveckling rymmer flera regionalpolitisk
viktiga aspekter. Det är enligt industriministern angeläget att stimulera
spridning av ny teknik och ny kunskap till redan existerande företag.
Vidare har framväxten av s. k. nya teknikbaserade företag stor betydelse.
Dessutom kommer den omfattande utbyggnaden av tele- och datakommunikationsnätet
att spela en viktig roll. Vidare pågår en rad åtgärder inom
utbildningsområdet för att stärka den regionala utvecklingen.

En väsentlig del av det regionala utvecklingsarbetet är enligt industriministern
att bygga upp nätverk av kontakter mellan företag, regionala organ
och utbildningen/forskningen. För att främja teknikutveckling och teknikspridning
har olika former av teknikcentra vuxit fram. Med teknikcentra
avses sådana organ som inrättas för att på olika sätt underlätta spridning av
ny teknik till främst små och medelstora företag. Industriministern ser
tillkomsten av teknikcentra som ett av flera viktiga inslag i teknikspridningsprocessen
där relationerna mellan teknikcentra och utvecklingsfonderna
kan utformas så att resp. teknikcentrum blir en av fondens huvudresurser
i den teknikbaserade företagsservicen.

För att kunna stödja särskilt angelägna projekt där medelsfrågan inte kan
lösas på enbart regional nivå eller om projektet är av länsövergripande
karaktär eller försöksverksamhet med speciellt intresse föreslår industri -

AU 1984/85:13

ministern att regeringen får disponera vissa medel av anslaget Regionala
utvecklingsinsatser. Stöd skall kunna lämnas till projekt som framför allt
främjar utvecklingen inom stödområdet och i östra Småland, Blekinge och
Sjuhäradsbygden samt i de delar av Bergslagen som inte tillhör stödområdet.

Fyra motioner tar upp frågor som rör teknik- och kunskapsspridning.

Moderata samlingspartiet framhåller i sin kommittémotion 2951 att Sveriges
förmåga att bibehålla sin ställning som ett högt utvecklat industriland
alltid har varit beroende av en hög utbildningsnivå. Denna faktor kommer
enligt motionärerna att bli allt viktigare och för att vidmakthålla och
förbättra kvaliteten på såväl högre utbildning som forskning måste resurserna
koncentreras till ett begränsat antal orter. När det gäller uppbyggnaden
av s. k. teknikcentra innebär detta enligt motionärerna en risk att låsa
sig till en viss institutionell ram för kontakterna. Vidare föreligger en
avsevärd risk att ifrågavarande centra kommer att kräva permanenta subventioner
från stat och kommun. Erfarenheterna av teknikcentra bör därför
löpande utvärderas samtidigt som andra former för att sprida ny teknik
tas till vara.

I vpk:s partimotion 2943 varnas för att data- och elektronikområdet bär
på tendenser som kan leda till skärpta regionala skillnader. Den tekniska
utbildningen bör därför ges en rörlig och självständig karaktär som möjliggör
en anknytning till regionernas egna villkor och behov. Detta menar vpk
kan understödja en teknikutveckling i delvis ny riktning. De fackliga organisationernas
inflytande på teknikutvecklingen framstår som särskilt betydelsefullt.

Arne Nygren m.fl. (s) anser i motion 2954 att bristen på kompetent
arbetskraft i skogslänen inom framför allt data- och elektronikområdet
kräver särskilda insatser. Koncentrationen till storstadsområdena inom
dessa områden är väl dokumenterad varför det är viktigt att bl. a. viss
ingenjörsutbildning förläggs till de nordligaste delarna av landet.

I motion 2917 av Stina Gustavsson (c) och Rune Gustavsson (c) framhålls
att det är angeläget att verksamheten vid teknikcentret i Växjö kan
vidareutvecklas och att staten även fortsättningsvis tar sin andel av kostnaderna.

Med anledning av ifrågavarande del av propositionen och motioner har
näringsutskottet avgivit ett yttrande (1984/85:9y) som biläggs betänkandet.

Näringsutskottet ansluter sig från sina utgångspunkter till vad som anförs
i propositionen om de regionala högskolornas betydelse för teknikspridningen
och finnér vidare att de farhågor beträffande teknikcentra som
kommer till uttryck i motion 2951 är överdrivna. De principer för statens
insatser för bildandet av teknikcentra som anges i propositionen och som
riksdagen föreslås ansluta sig till bör enligt näringsutskottet skapa full
klarhet hos berörda intressenter om att verksamheten efter ett uppbygg -

AU 1984/85:13

nadsskede måste kunna bedrivas utan statligt stöd. Sålunda ser näringsutskottet
ingen anledning för riksdagen att uttala sig i enlighet med yrkandet i
motionen.

Näringsutskottet erinrar vidare med anledning av motion 2943 om att
regeringen, sedan riksdagen på förslag av utskottet (NU 1983/84:11) i
december 1983 begärt ett samlat program på informationsteknologins område,
har låtit berörda myndigheter utarbeta ett underlag för ett sådant
program. Regeringen väntas komma att redovisa detta underlag jämte sina
egna bedömningar i en skrivelse till riksdagen under nästa riksmöte och
utskottet räknar med att frågor av det slag som tas upp i motion 2943
kommer att bli belysta i denna skrivelse. Med hänvisning härtill avstyrker
näringsutskottet motionen i denna del. När det sedan gäller motionerna
2917 och 2954 hänvisar näringsutskottet till att det får ankomma på regeringen
och berörda länsstyrelser att utifrån regionalpolitiska överväganden
fördela de resurser som riksdagen ställer till förfogande för ändamålet.

Arbetsmarknadsutskottet vill för egen del tillägga att utskottet ser positivt
på den inriktning av åtgärder för kunskaps- och teknikspridning som
framförs i propositionen. För att få till stånd en god teknikanvändning i
landets olika delar är enligt arbetsmarknadsutskottets mening just regionalt
baserade insatser ett effektivt medel. Det är därför angeläget som
anförs i propositionen att regionala utvecklingsprogram inom data- och
teknikområdet där samordningsfrågor särskilt bör betonas kommer att tas
fram av länsstyrelserna. Sådana program bör tillsammans med olika centrala
myndigheters medverkan i teknikspridningsinsatser i viss mån kunna
utjämna regionala skillnader genom bl. a. samordning över länsgränserna.
Programmen bör även kunna innebära att olika organisatoriska former av
teknikspridning som är anpassade efter de regionala och lokala förutsättningarna
kan växa fram. När det gäller teknikstöd till projekt som har
länsövergripande karaktär kommer utskottet i det följande att tillstyrka ett
förslag att regeringen skall förfoga över särskilda medel härför inom anslaget
Regionala utvecklingsinsatser. Med hänvisning till vad utskottet nu
anfört och vad som framförts i näringsutskottets yttrande bör motionerna
2917, 2943 och 2951 i aktuella delar avslås.

För att motverka den koncentration som finns inom data- och elektronikområdet
till storstadsområdena kommer utskottet att i det följande
tillstyrka regeringens förslag om ytterligare medel till Umeå högskoleregion
för just forskning och utbildning inom teknikområdet. Dessa insatser
bör på sikt kunna leda till en fortsatt allmän höjning av tekniknivån i
regionen och bidra till näringslivets utveckling i norra Sverige. Mot bakgrund
härav avstyrks även motion 2954 i aktuell del.

I anslutning till teknikutveckling m. m. tar utskottet upp fyra motioner
som rör sågverks- och träförädlingsföretagen i stödområdena.

Centerpartiet framhåller i motion 2915 att större delen av de sågade
trävarorna levereras i oförädlat skick trots att de är lämpade för vidareför -

AU 1984/85:13

ädling. Kommersiella möjligheter till vidareförädling finns på många områden,
och för att stimulera produktutvecklingen hos sågverks- och träförädlingsföretag
i stödområdena bör 10 milj. kr. anvisas för ändamålet under
nästa budgetår och i ytterligare två år.

I motion 2957 av Roland Brännström m. fl. (s) framhålls att produktutveckling
och vidareförädling hos sågverks- och träförädlingsföretag bör
stimuleras och påskyndas i stödområdena samt att konkreta utvecklingsprojekt
finns vid trätekniskt centrum i Skellefteå. Rune Ångström (fp)
framhåller liknande synpunkter i motion 2931.

Margareta Winberg (s) och Nils-Olof Gustafsson (s) anser i motion 2949
att det bör utredas vilka möjligheter det finns att på sikt påverka lokaliseringen
av förädlingen av skogsråvaror så att denna i större utsträckning än
för närvarande kommer att ske i norra inlandet.

Näringsutskottet upplyser i anledning av motion 2915 om att det
branschprogram för träindustrin som inleddes budgetåret 1972/73 innefattar
stöd till bl. a. utbildning, utredningar, omställningsåtgärder och kollektiva
exportfrämjande åtgärder. Inom den treårsram för statens industriverks
verksamhet som riksdagen fastställde år 1984 har medelsförbrukningen
för branschprogrammet beräknats till ca 14 milj. kr. om året.
Utskottet har i betänkandet NU 1984/85:3 (s. 13-15) närmare redogjort
för programmet och för de övriga statliga insatserna, bl. a. genom STU, för
den träarbetande industrin. Bl. a. framgår att insatserna till stor del kommer
företag inom de regionalpolitiska stödområdena till godo. Mot bakgrund
härav avstyrker näringsutskottet motion 2915.

Arbetsmarknadsutskottet anser för sin del att det är angeläget — inte
minst ur regionalpolitisk synpunkt - att kunna vidareförädla skogsråvaror
inom stödområdena. För att påskynda utvecklingen och stimulera sådana
insatser har statens industriverk som framgått ovan inom verkets branschprogram
för träindustrin resurser härför. Utskottet anser mot bakgrund
härav i likhet med industriministern att några ytterligare medel inte behöver
anvisas. Det bör emellertid ankomma på länsstyrelserna att prioritera
sådana insatser och tillsammans med industriverket samordna centrala och
regionala resurser. Vidare har statens industriverk i uppdrag att utreda
framtida vidareförädlingsmöjligheter för sågverks- och skivindustrin. Motionerna
2915 i motsvarande del, 2931, 2949 och 2957 bör mot bakgrund av
vad arbetsmarknadsutskottet nu anfört och med hänvisning till näringsutskottets
yttrande över motion 2915 avslås.

Forskning och utveckling i Umeå högskoleregion

Industriministern bedömer att forsknings- och utvecklingsinsatser har
en särskild betydelse i norra Sverige beroende på dels närings- och sysselsättningsstrukturen
inom regionen, dels att kunskaps- och utvecklingscentra
utanför högskolan är få.

För att främja forskning och utveckling inom Umeå högskoleregion

AU 1984/85:13

föreslår industriministern efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet
att universitetet i Umeå tillförs 20 milj. kr. att disponeras för en
intensifiering av en påböljad satsning inom det biotekniska området, att
högskolan i Luleå tillförs 8 milj. kr. att disponeras för en förstärkning av
datateknisk forskning och utbildning, att regionstyrelsen i Umeå tillförs 1
milj. kr. för att utreda förutsättningarna och formerna för en högskoleutbildning
inom det rymdtekniska området i Kiruna och genomföra sådan
utbildning samt att Kiruna geofysiska institut tillförs 4 milj. kr. att disponeras
för en utvidgning av forskningsverksamheten vid institutet mot rymdteknologiskt
intressanta tillämpningsområden. Medlen är i samtliga fall
avsedda att utnyttjas under en fyraårsperiod.

Fyra motioner behandlar forskning och utveckling inom Umeå högskole
re g ion.

I centerpartiets partimotion 2915 påpekas att det inte är möjligt att efter
fyra år inordna de föreslagna verksamheterna vid de olika högskolorna
inom de ordinarie anslagen utan att dessa måste räknas upp. Centerpartiet
anser därför att ifrågavarande åtgärder måste ha en uppföljning redan nu.

Bo Forslund m.fl. (s) anser i motion 2914 att norrländskt näringsliv inte
har likartade förutsättningar som övriga Sverige och att infrastrukturen är
en annan vad gäller tillgången på kvalificerad forskning och utveckling. I
takt med den omfattande strukturomvandlingen ökar också behovet av
utveckling av ny produktion och ny produktionsteknik i Västernorrlands
län vilket visar sig genom att efterfrågan på forskning och utvecklingsservice
snabbt ökat vid högskolan i Sundsvall/Härnösand. Emellertid kan
högskolan inte för närvarande svara mot det efterfrågade behovet av
utbildning. Högskolan behöver därför förstärkas inom teknik, ekonomi
och information. Vidare bör högskolan ges organisatoriska förutsättningar
för en uppbyggnad av en industrihögskola i länet.

Nils Åsling (c) anser i motion 2966 att den föreslagna satsningen på
bioteknisk utveckling i Umeå delvis bör förläggas till Östersund för att
insatserna inte skall bli så koncentrerade till visst område. Motionären
anser att 5 av de föreslagna 20 milj. kr. bör anvisas härför.

I motion 2922 framhåller Arne Nygren (s) och Sten-Ove Sundström (s)
att ett centrum för bioteknik och medicinteknik bör inrättas vid Umeå
universitet och att universitetet när det gäller den datatekniska kompetensen
samarbetar med Luleå tekniska högskola för att på så sätt skapa nya
utvecklingsförutsättningar inom den medicinska sektorn i Umeå.

I anslutning härtill behandlar utskottet också två motioner som rör
forskning och utveckling i allmänhet.

Arne Nygren m.fl. (s) påpekar i motion 2954 att ytterligare statliga
satsningar på forsknings- och utvecklingsarbete i skogslänen är en angelägen
åtgärd för att åstadkomma ny högteknologisk industri och bidra till
förnyelse av de befintliga basnäringarna i de sju skogslänen. I motion 2942
av John Andersson (vpk) framhålls att när det gäller forskning och utveck -

AU 1984/85:13

ling satsas det mindre på detta i övre Norrland än i resten av landet. För att
utveckla näringslivet i Västerbotten och övriga Norrlandslän måste därför
industrins forskning och utvecklingsverksamhet inriktas mot en mera differentierad
industristruktur, och åtgärder bör vidtas härför.

Näringsutskottet hänvisar med anledning av motionerna 2942 och 2954
till att betydande insatser har gjorts bl. a. genom Norrlandsfonden för att
bredda basen för näringslivet i de nordligaste länen. Fonden har sålunda
lämnat stöd till forskning och teknikutveckling, i första hand inom områden
som ger möjligheter till utveckling av Norrlands egna naturresurser
men även inom bioteknik, medicinsk teknik och elektronik och data.
Vidare har Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) nyligen avsatt 10 milj.
kr. för ett teknikcentrum vid högskolan i Luleå.

Arbetsmarknadsutskottet som delar industriministerns uppfattning att
forsknings- och utbildningsinsatser ur regionalpolitisk synpunkt har en
särskild betydelse för näringslivets utveckling i norra Sverige tillstyrker
propositionens förslag och ser dessa särskilda åtgärder som ett viktigt
tillskott för en intensifiering av en påböljad satsning inom teknikområdet
inom Umeå högskoleregion. Dessa åtgärder som på sikt bör bidra till en
allmän höjning av tekniknivån inom regionen bör även kunna stimulera
olika företag att satsa på forskning och utveckling. Mot bakgrund härav
anser arbetsmarknadsutskottet att inriktningen och omfattningen av de
åtgärder som industriministern föreslagit bör ligga fast. Inte heller anser
arbetsmarknadsutskottet att man redan nu bör räkna upp de ordinarie
anslagen för högskolan utan det får ankomma på regeringen att efter
fyraårsperiodens utgång i så fall återkomma till riksdagen härom. Mot
bakgrund av vad som nu anförts avstyrker arbetsmarknadsutskottet motionerna
2914, 2915, 2922 och 2966 i förekommande fall i motsvarande delar
och tillstyrker i propositionen föreslagna medelsanvisningar avsedda för
Umeå högskoleregion.

Av samma skäl och med hänvisning till näringsutskottets yttrande avstyrker
arbetsmarknadsutskottet motionerna 2942 och 2954 i motsvarande
delar.

Regionala insatser för företagsutveckling

Länsstyrelsen disponerar för närvarande vissa medel för att stimulera
bl. a. nyföretagande, produktutveckling och marknadsföring samt företagsserviceinsatser,
och de regionala utvecklingsfonderna svarar i flertalet
fall för genomförandet av åtgärderna. Industriministern föreslår att denna
verksamhet intensifieras genom att länsstyrelserna får möjligheter att satsa
ytterligare regionalpolitiska medel på sådana åtgärder.

Regionalpolitiska medel bör därför enligt industriministern kunna användas
för företagsutveckling genom
— att stimulera nyföretagande och företagsförnyelse

AU 1984/85:13

- att i form av utvecklingskapital stödja bl. a. produktutvecklings- och

marknadsföringsprojekt

— att underlätta företagens löpande verksamhet genom företagsserviceåtgärder
och utbildningsinsatser.

Vad beträffar utvecklingskapital skall sådana medel användas inom
stödområdena eller i orter eller kommuner som regeringen beslutat tillfälligt
skall komma i fråga för regionalpolitiskt stöd.

Tre motioner behandlar det regionalpolitiska utvecklingskapitalet.

Centerpartiet anser i partimotion 2915 att länsstyrelserna inte bör ha
möjligheter att ge utvecklingskapital till de regionala utvecklingsfonderna
utan ett särskilt anslag på 130 milj. kr. bör upprättas härför att disponeras
av fonderna.

I motion 2962 anser Agne Hansson (c) och Gösta Andersson (c) att
regionalpolitisk! utvecklingskapital inte bör vara förbehållet stödområdena
utan utgå i hela landet. Yvonne Sandberg-Fries m.fl. (s) framhåller i
motion 2956 att det stora behovet av satsningar inom småföretagssektorn i
Blekinge län gör att regionalpolitisk! utvecklingskapital även bör lämnas i
kommunerna Sölvesborg, Karlshamn, Ronneby och Karlskrona vilka
kommuner inte ingår i stödområdet.

Näringsutskottet förordar regeringens förslag om regionalpolitiska insatser
för företagsutveckling. Erfarenheterna av de regionala utvecklingsfondernas
motsvarande verksamhet har i huvudsak varit goda. En intensifiering
av insatserna inom de regionalpolitisk! prioriterade områdena kan mot
bakgrund härav väntas bidra till utvecklingen av ett konkurrenskraftigt
näringsliv i dessa delar av landet.

Näringsutskottet kan inte biträda förslaget i motion 2915 om att medel
för regional företagsutveckling skall tillföras utvecklingsfonderna direkt.
Avvägningen av olika insatser på regional nivå synes lämpligen böra ske
genom länsstyrelserna, i all synnerhet som möjligheterna att öka insatserna
för företagsutveckling kan variera mellan länen. Beträffande frågan om
anslag till utvecklingsfonderna hänvisar utskottet till sitt ställningstagande
i betänkandet NU 1984/85:22. Motionen avstyrks alltså i ifrågavarande
del.

Beträffande motionerna 2956 och 2962 pekar näringsutskottet på att
regeringen, oberoende av stödområdesindelningen, kan ta hänsyn till förhållandena
inom varje län vid fördelningen av länsanslaget. Samma gäller
vid statens industriverks fördelning av medel till de regionala utvecklingsfondernas
företagsservice och administration. Näringsutskottet finner alltså
inga skäl att biträda motionsyrkandena.

Arbetsmarknadsutskottet anser för sin del att industriministerns förslag
om regionalpolitisk! utvecklingskapital är ytterligare en åtgärd varmed
länsstyrelserna kan ta till vara de utvecklingsförutsättningar som finns i
länet genom att bl. a. kunna stödja företagsutveckling och nyföretagande.
Denna inriktning mot nya och delvis andra former för länsstyrelserna att

AU 1984/85:13

utnyttja länsanslaget ser arbetsmarknadsutskottet positivt på. Det bör
emellertid enligt utskottets mening på sätt industriministern föreslagit begränsas
till regionalpolitisk! prioriterade regioner. I andra delar av landet
får utvecklingsfonderna utnyttja egna medel för sådana insatser. Mot bakgrund
härav och med hänvisning till näringsutskottets yttrande bör motionerna
2915, 2956 och 2962 i motsvarande delar avslås. Propositionen
tillstyrks i motsvarande del.

Utvecklingsfonderna

Kersti Johansson (c) och Arne Fransson (c) anser i motion 2911 att
utvecklingsfondernas lånevillkor bör ändras för att underlätta för mindre
företag inom industrin att investera i nya och ändamålsenliga lokaler.
Detta motiveras av att lokalkostnaden i nyproduktionen är två till tre
gånger högre än jämförbara lokaler uppförda för ca tio år sedan.

Näringsutskottet anför att såvitt utskottet kan finna avser motionärerna
införandet av en generell stödform utan särskilt regionalpolitisk! syfte.
Med hänsyn bl. a. till angelägenheten av att antalet stödformer begränsas
avstyrker utskottet motionen. Arbetsmarknadsutskottet instämmer i vad
näringsutskottet anfört och avstyrker sålunda motionen.

Regionalpolitisk! stöd till företagen

Den allmänna utformningen

I detta avsnitt behandlas de former av regionalpolitisk! stöd som riktar
sig direkt till företagen. Dessa stödformer utgörs av lokaliseringsbidrag,
lokaliseringslån, offertstöd, lån till regionala investmentbolag, investeringsbidrag,
sysselsättningsstöd, nedsatta socialavgifter och transportstöd.

Företagsstöd kan lämnas även inom ramen för glesbygdsstödet. Detta
behandlas i det följande avsnittet om insatser i glesbygd. Transportstödet
behandlas som förut nämnts av trafikutskottet i betänkandet TU
1984/85:20. Industriministern anför i propositionen att det är hans allmänna
bedömning att det regionalpolitiska stödet i huvudsak har fungerat
bra och att det har bidragit till en positiv industriutveckling i stödområdeslänen.
Några mer långtgående förändringar i stödets utformning sägs det
därför inte finnas skäl att göra. Det förutsätts sålunda att de ovannämnda
stödformerna skall användas även i fortsättningen. Vissa förändringar
föreslås dock med hänsyn till att nya faktorer har fått ökad betydelse för
näringslivets utveckling och lokalisering och att en starkare tonvikt har
kommit att läggas vid åtgärder som stimulerar befintligt näringsliv och
nyföretagande i regionerna. Härmed sammanhängande frågor om stöd till
marknads-, teknik- och produktutveckling m. m. har redovisats i det föregående
avsnittet om teknikspridning och företagsutveckling. I det följande
behandlas andra förändringar, bl. a. lokaliseringsstödets bidragsnivå.

Industriministern anser således att det inte är påkallat med ingrepp i

AU 1984/85:13

själva uppbyggnaden av stödsystemet. En avvikande uppfattning kommer
till uttryck i de föreliggande motionerna. Moderata samlingspartiet förordar
att lokaliseringsbidragen samt offert- och sysselsättningsstöden ersätts
av riskgarantilån. Dessutom förespråkar samma parti i likhet med centerpartiet
och folkpartiet att lokaliseringslånen slopas. Vänsterpartiet kommunisterna
föreslår att nedsättning av socialavgifter skall slopas som stödmedel.
Utskottet tar först upp till övervägande dessa skilda ståndpunkter
när det gäller behovet av systemförändringar.

Moderata samlingspartiet hänvisar i kommittémotion 2951 till att den
enligt partiets mening yviga floran av stödformer till industrin bör reduceras
såväl till omfattning som till antal stödtyper. När det gäller de
regionalpolitiska stödformerna sägs varken utredningen eller propositionen
ha gjort några allvarliga försök att minska antalet stödformer. Med
hänsyn härtill och då ambitionen bör vara att minska det selektiva stödet
till förmån för ett generellt stöd föreslås en sammanslagning av vissa
stödformer på så sätt att lokaliseringsbidrag, offertstöd och sysselsättningsstöd
slopas och ersätts av en ny, marknadsanpassad låneform benämnd
riskgarantilån. Vidare föreslås att lokaliseringslånen avskaffas.

Riskgarantilånen skall enligt motionen utgöra en delfinansiering av projekten
och kompensera den högre risk som motiveras av lokalisering till ett
stödområde. I övrigt förutsätts att projekten blir finansierade med eget
kapital och normala bankkrediter. Det skall vara möjligt att avskriva lånen
eller skjuta upp återbetalningen om inte tillräckligt stora intäkter genereras
av projektet.

Motionärerna föreslår dessutom att riskgarantilånen maximeras till 50,
35 och 20% av projektkostnaden i stödområdena A, B resp. C. Länsstyrelserna
förutsätts kunna besluta om lån till projekt med en totalkostnad upp
till 9 milj.kr. I dessa delar överensstämmer motionsförslaget med motsvarande
förslag i propositionen beträffande lokaliseringsbidraget.

Industriministerns ovan redovisade uppfattning att det inte är motiverat
med några mer långtgående ingrepp i stödsystemet sammanfaller med den
bedömning som har gjorts av den regionalpolitiska utredningen. Denna har
inte heller funnit anledning till mer ingripande förändringar i själva systemuppbyggnaden.
Enligt utskottets mening har motionärerna inte lagt fram
skäl som gör det befogat att frångå den bakomliggande bedömningen att
det nuvarande systemet i huvudsak har fungerat väl.

Motionsförslaget utgör en vidareutveckling av de tankar på en sammanslagning
av stödformerna som skisserats i en reservation till utredningens
betänkande och i några remissyttranden över detsamma. Men även i
föreliggande form utgör förslaget ett otillräckligt underlag för att, som
motionärerna begär, utan ytterligare överväganden genomföra en så radikal
omgestaltning av det regionalpolitiska stödet som det här är fråga om.
Motionsförslaget kan sägas innebära att de aktuella stödformerna ersätts
av en modifierad form av det nuvarande offertstödet. Samtidigt tar man i
5 Riksdagen 1984185. 18 sami. Nr 13

AU 1984/85:13

huvudsak bort de kostnadsreducerande bidragsinslag som syftar till att
påverka företagens benägenhet att göra regionalpolitisk! önskvärda lokaliseringar.

Utskottet ifrågasätter om det är möjligt att uppnå några mer påtagliga
regionalpolitiska effekter av ett stödsystem med den uppläggning som
anges av motionärerna. Med hänsyn härtill och till vad som anförts i övrigt
avstyrker utskottet motion 2951 i nu berörd del.

Den för moderata samlingspartiet, centerpartiet och folkpartiet gemensamma
uppfattningen att lokaliseringslånen bör avskaffas behandlas, förutom
i den nyss behandlade motionen 2951 (m), i partimotion 2915 (c) och
kommittémotion 2937 (fp). Den långivning det här gäller bör enligt motionerna
kunna hanteras av banker eller andra kreditinstitut, dvs. på den
ordinarie kreditmarknaden. Från centerpartiets och folkpartiets sida förordas
att denna långivning skall underlättas av statliga kreditgarantier.

Frågan om att ersätta lokaliseringslånen med lånegarantier har berörts
av den regionalpolitiska utredningen (betänkandet s. 294). Enligt utredningen
finns både för- och nackdelar med långivning resp. lånegarantier.
Utredningen tog dock inte ställning i frågan med hänsyn till att regeringen
hade uppdragit åt riksrevisionsverket (RRV) att utreda om det är lämpligt
att ersätta vissa statliga låneformer med en garantigivning. Vid denna
utredning har RRV beträffande lokaliseringslånen kommit fram till att
dessa tillhör de låneformer som kan omvandlas till kreditgarantier.

För egen del anser utskottet att man tills vidare bör behålla lokaliseringslånen
som komplement till lokaliseringsbidragen. Det är möjligt att lånen,
såsom sägs i propositionen (s. 77), kommer att spela en ökad roll till följd
av den sänkning av lokaliseringsbidragen som behandlas i det följande.

Som utskottet ser det kan det vara väsentligt att med långivning ge det
ytterligare stöd som behövs för att säkerställa att angelägna projekt kommer
till stånd, inte minst i de regionalpolitisk! mest utsatta delarna av
stödområdet. En annan fördel är att en långivning från anslag på statsbudgeten
inte påverkas av åtstramningar på den allmänna kreditmarknaden.

Till detta kan fogas en invändning som gjorts av riksbanken i anslutning
till RRV:s utredning. Vid en långivning har staten ett odelat ansvar för att
lånen återbetalas. Vid kreditgarantigivning splittras däremot ansvaret mellan
staten och kreditinstituten. Detta försvagar kreditprövningen och kreditkontrollen.

Lokaliseringslånen innehåller inte längre några subventionsinslag. Räntan
på lånen är för närvarande 4,25 procentenheter högre än diskontot.
Den tidigare möjligheten till temporär räntebefrielse har slopats. Från
statsfinansiell synpunkt gör det ingen principiell skillnad om man tillgriper
långivning eller kreditgarantier. Kostnader för staten uppstår i båda fallen
endast om låntagaren inte kan fullgöra sina förpliktelser. Vid kreditgarantier
får staten betala utestående belopp till kreditinstitutet, vid långivning
uppstår förlusten genom att det tidigare utbetalade lånet inte längre amor -

AU 1984/85:13

teras. Vad amorteringarna beträffar kan tilläggas att de belopp som tillfaller
staten som avbetalningar på tidigare beviljade lokaliseringslån numera
är större än summan av de nya lån som årligen beviljas.

Vad ovan sagts innebär sammanfattningsvis att utskottet inte har kunnat
övertygas om att det är förenat med några egentliga fördelar att övergå från
långivning till kreditgarantier inom lokaliseringsstödets ram. Utskottet
avstyrker således yrkandena härom i centerpartiets och folkpartiets motioner,
2915 resp. 2937, i motsvarande delar. Av detta ställningstagande följer
att utskottet avstyrker även yrkandet i moderaternas motion 2951 om att
avskaffa lokaliseringslånen utan att samtidigt ersätta dem med ett kreditgarantisystem.
Detta skulle dessutom innebära en kraftig försvagning av
lokaliseringsstödet som utskottet inte kan medverka till.

Vänsterpartiet kommunisterna yrkar i motionerna 1125 och 2943 att
nedsättning av socialavgifter skall avskaffas som regionalpolitisk! medel.
Den nedsättning som nu tillämpas i Norrbotten drar avsevärda kostnader,
anför vpk, utan att ge något verkligt utbyte åt länet. De anslagsmedel som
kan frigöras genom att man slopar avgiftsnedsättningen vill vpk omdisponera
för insatser i malmfälten och för att öka det s. k. länsanslaget.

Vpk har motsatt sig den avgiftsnedsättning det här gäller alltsedan frågan
första gången aktualiserades. I ett senare avsnitt kommer att redovisas
andra skiljaktiga uppfattningar. Dessa gäller dock närmast de geografiska
och branschvisa användningsområdena för avgiftsnedsättningen. I övrigt
får konstateras att det råder en bred politisk enighet om att nedsättning av
socialavgifter bör ingå bland de regionalpolitiska medlen för att främja
företagsutveckling. Utskottet har samma uppfattning och avstyrker sålunda
de förevarande yrkandena i motionerna 1125 och 2943.

I propositionen (s. 56-57) påpekas att förutom det direkta stödet till
företagen har vissa statliga organ och deras verksamhet stor regionalpolitisk
betydelse, såsom de regionala utvecklingsfonderna. Norrlandsfonden
etc. Även systemet med allmänna investeringsfonder sägs ha ett uttalat
regionalpolitisk syfte. Det upplyses att regeringen avser att förbättra
möjligheterna att utnyttja investeringsfonderna i regionalpolitisk syfte.
Sålunda bör temporära stödorter och stödkommuner kunna jämställas med
stödområdet vid ianspråktagande av fonderna. Regeringen avser även att
mer generellt tillåta kombination av fondutnyttjande och regionalpolitisk
stöd.

Vad nu upptagits får anses tillgodose yrkandet i motion 1195 av Gunhild
Bolander (c) om en mer enhetlig tillämpning av systemet med lokaliseringsstöd
i kombination med utnyttjande av investeringsfond. Motionen
bör sålunda inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

AU 1984/85:13

Villkor för regionalpolitisk stöd
Som allmänna villkor för regionalpolitisk! stöd gäller bl. a.
att stöd får lämnas endast till verksamheter som bedöms få tillfredsställande
lönsamhet och ge de anställda en varaktig sysselsättning,
att minst 40% av det antal arbetsplatser som tillkommer genom stödet
skall förbehållas vartdera könet,
att stöd får beviljas endast om de anställda uppbär lön och andra anställningsförmåner
som är minst likvärdiga med dem som utgår enligt det
kollektivavtal som är tillämpligt,
att stödmottagaren skall ha en auktoriserad eller godkänd revisor.

Dessa grundläggande villkor bör enligt propositionen gälla även i fortsättningen.
Någon ändring har inte heller aktualiserats vid utskottets behandling
av frågan.

Vid fastställandet av vad som skall anses som stödberättigad verksamhet
är den principiella utgångspunkten att alla verksamheter som kan
påverkas i fråga om lokalisering eller omfattning kan få stöd. Som stödberättigade
enligt för närvarande gällande regler anses följande verksamheter: 1.

Industriell och industriliknande verksamhet.

2. Verksamhet med huvudsaklig inriktning på tjänster för den industriella
produktionsprocessen.

3. Partihandel och uppdragsverksamhet med väsentlig betydelse för
näringslivets, främst industrins, utveckling inom en region.

4. Turistverksamhet som bedrivs inom stödområdena A och B eller, om
särskilda skäl föreligger, sådan verksamhet som bedrivs i primärt rekreationsområde
i stödområde C.

5. Framställning av fasta bränslen (torv och flis) inom stödområdena A
och B.

6. Industrilokaler som uppförs i privat eller kommunal regi på mindre
orter med tillfredsställande förutsättningar för den verksamhet som skall
bedrivas i lokalerna eller som uppförs av Stiftelsen Industricentra.

7. Verksamhet i form av regionala investmentbolag.

8. Annan verksamhet som bedöms få väsentlig betydelse för näringslivet
i regionen eller annars bedöms ha särskild regionalpolitisk betydelse.

I propositionen föreslås att den stödberättigade verksamheten vidgas i
följande avseenden.

Stöd bör kunna ges till all uppdragsverksamhet, dvs. nuvarande begränsningar
att den skall vara inriktad mot industriföretag, ha mer än lokal
betydelse etc. slopas. Vidare skall pälsdjursuppfödning och fiskodling bli
stödberättigade verksamheter.

I fråga om turistverksamhet förordas i propositionen att stöd skall kunna
beviljas även om det gäller en anläggning som skall arrenderas ut. Slutligen
erinras om att det genom regionala och centrala initiativ skapas olika

AU 1984/85:13

former av teknikinriktade institut. Kommuner som är engagerade som
ägare - helt eller delvis - i teknikcentra av denna typ bör kunna få stöd
vilket inte är möjligt med de regler som i dag gäller för det regionalpolitiska
stödet.

Regeringens förslag beträffande vidgning av den stödberättigade verksamheten
har inte mött invändningar i de föreliggande motionerna. I dessa
förespråkas i stället att omfattningen av denna verksamhet vidgas ytterligare.

Centerpartiet, som uttryckligen tillstyrker de aktuella regeringsförslagen,
föreslår i motion 2915 att trädgårdsnäringen skall bli stödberättigad.
Vidare föreslår Boije Hörnlund (c) och Karin Israelsson (c) i motion 2269
att stöd skall kunna lämnas till växthus för grönsaksproduktion enligt de
regler som gäller för bidrag till kommunala industrihus.

Trädgårdsnäringen tillhör inte de verksamheter som är särskilt angivna
som stödberättigade. Därmed är inte sagt att näringen är utesluten från
stöd. Detta kan nämligen ges med tillämpning av den allmänna regeln att
stöd kan beviljas en verksamhet oavsett dess inriktning, om den bedöms
ha särskild regionalpolitisk betydelse. Även glesbygdsstöd kan bli aktuellt.
I praktiken har stöd också lämnats till företag inom trädgårdsnäringen. Att
generellt inbegripa denna näring som berättigad till regionalpolitisk! stöd är
dock mindre lämpligt. Staten lämnar nämligen redan ett reguljärt stöd till
trädgårdsnäringen finansierat från två anslag på jordbrukshuvudtiteln, Bidrag
till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. och Främjande av trädgårdsnäringen.
Konkurrerande stödformer på ett så pass begränsat näringsområde
som det här gäller, därtill finansierade från skilda huvudtitlar,
bör undvikas. Utskottet avstyrker motionerna 2269 och 2915 i de nu
redovisade delarna.

I anslutning härtill bör behandlas ett yrkande i motion 2744 av Gunnel
Jonäng (c) och Gunnar Björk i Gävle (c) om ökat stöd till produktutveckling
och marknadsföring även inom den areella sektorn. Motionärerna gör
gällande att inom den industriella delen av denna sektor, varmed de avser
t. ex. äggproduktion, tomatodling och fiskodling, kan stöd utgå men att så
inte är fallet med odlingsdelen. De menar att stödmöjligheterna bör vidgas i
sådana fall.

Stöd till produktutveckling och marknadsföring kan i dag lämnas framför
allt i form av offertstöd och lokaliseringslån. Stödmöjlighetema kommer
att öka med det regionalpolitiska utvecklingskapital som behandlats i det
föregående och som tar sikte på delfinansiering av aktiviteter av just detta
slag. Därmed är motionsyrkandet till viss del tillgodosett. Med hänsyn
härtill och då utskottet inte är berett att tillmötesgå motionärerna i den mån
deras yrkande innefattar en ytterligare vidgning av begreppet stödberättigad
verksamhet bör motion 2744 i denna del lämnas utan åtgärd från
riksdagens sida.

Rune Ångström (fp) och Börje Stensson (fp) föreslår i motion 2130 att

AU 1984/85:13

jordbruksföretag i Norrland skall kunna åtnjuta regionalpolitisk! stöd med
hänvisning bl. a. till att förutsättningarna för jordbruksdrift är helt andra i
Norrland än i de södra och mellersta delarna av Sverige. Samtidigt åberopas
att jordbruket fortfarande spelar en stor roll för sysselsättningen i
Norrland.

Utskottet instämmer med motionärerna i att jordbruket har stor betydelse
för befolkning, sysselsättning, service och miljö i norra Sverige.
Jordbruket är med andra ord av väsentlig regionalpolitisk betydelse för
Norrland. Men det är just av detta skäl som det inom jordbrukspolitikens
ram har utvecklats ett särskilt, regionalpolitisk! motiverat stöd till jordbruket
i norra Sverige i form av prisstöd och rationaliseringsstöd. Detta
föreslås bli förstärkt i regeringens proposition om livsmedelspolitiken,
1984/85:166, och därtill anslutande motioner. Det ärendet är under behandling
i jordbruksutskottet. Parallellt härmed bör inte initiativ tas för att
införa nya regionalpolitiska stödformer till jordbruket i norra Sverige,
varför utskottet avstyrker motion 2130.

Som ovan nämnts föreslås i propositionen att pälsdjursuppfödning i
fortsättningen skall anses som stödberättigad verksamhet. Vid bifall härtill
tillgodoses i det väsentliga syftet med motion 2163 av Christer Skoog (s)
om att regionalpolitiska medel skall avsättas för utvecklingsinsatser inom
pälsdjursnäringen i Blekinge län. Motionen bör därför inte föranleda någon
riksdagens åtgärd.

I den nyssnämnda partimotionen 2915 pekar centerpartiet på de svårigheter
med gränsdragningen som kan uppstå vid bestämningen av stödberättigad
verksamhet. Avgörande bör vara om en verksamhet långsiktigt
främjar arbetsmarknadens struktur och utveckling i den berörda regionen.
Med utgångspunkt häri anser centerpartiet att det bör vara möjligt att med
en generös tillämpning tillgodose exempelvis företag på mjukvarusidan
inom dataområdet. Detta bör enligt motionen ges regeringen till känna.

I det föregående har betonats att i princip all verksamhet kan ges stöd
om den i det enskilda fallet framstår som angelägen från regionalpolitisk
synpunkt. Redan med dagens regler bör det alltså vara möjligt att bevilja
stöd för sådan konsultverksamhet som det här är fråga om under de
förutsättningar som ges i motionen. Denna stödmöjlighet bör öka med den
vidgning av begreppet uppdragsverksamhet som föreslås i propositionen
och som utskottet för sin del är berett att godta. Som förut nämnts innebär
denna vidgning att i princip all uppdragsverksamhet som har betydelse för
näringslivet utan dagens begränsningar skall kunna få stöd under samma
förutsättningar som gäller för annan stödberättigad verksamhet. Enligt
utskottets uppfattning bör den i motionen önskade tillämpningen därmed
kunna uppnås utan det begärda tillkännagivandet till regeringen. Motionen
i denna del påkallar sålunda inte någon riksdagens åtgärd.

I motion 2954 av Arne Nygren m. fl. (s) föreslås stöd till lokaler för
uthyrning till s. k. avknoppnings- och groddföretag.

AU 1984/85:13

Frågan har berörts i den regionalpolitiska utredningens betänkande (s.
271-272). Vad som ligger till grund för motionen är den verksamhet som
bedrivs av stiftelserna Centek och UMINOVA, bildade av tekniska högskolan
i Luleå resp. Umeå universitet. Stiftelsernas ändamål är lokalanskaffning
till små teknikföretag. Utskottet anser att man i första hand bör
pröva de nya stödmöjligheter för teknikcentra som behandlats i det föregående,
i den mån de stödbestämmelser som redan finns inte är tillämpliga.
Till följd härav är utskottet inte berett att föreslå någon åtgärd med anledning
av motion 2954 i denna del.

Lokaliseringsstöd kan enligt särskilda regler lämnas för uppförande av
industrilokaler för uthyrning till företag. Jan Hyttring (c) och Bertil Jonasson
(c) begär i motion 1520 ett obundet bidrag för industrilokaler i Värmland
med åberopande av brist på lämpliga lokaler i länet för nystartade
företag.

Ett genomförande av motionsförslaget förutsätter att länet tilldelas ett
särskilt anslag som kan användas för ändamålet. Som antyds i motionen
har länet vid ett tidigare tillfälle på utskottets initiativ tilldelats ett sådant
anslag. Utskottet är inte berett att på nytt föreslå en liknande extraordinär
åtgärd och avstyrker motion 1520 i den föreliggande delen.

Enligt motion 2919 av Ingemar Konradsson (s) bör prövas om inte
lokaliseringsstöd vore en bra form för att påverka lokaliseringen av den
verksamhet som bedrivs inom de statliga affärsdrivande verken.

Ett liknande förslag som framförts av den regionalpolitiska utredningen
avvisas i propositionen (s. 70) med hänsyn till att statsmakterna har andra
möjligheter att påverka affärsverken att ta regionalpolitiska hänsyn. Utskottet
är av samma mening och avstyrker därmed yrkandet i motion 2919.

I motionerna 546 av Ingemar Konradsson m.fl. (s) och 1443 av Olle
Göransson m.fl. (s) förordas att en särskild del av lokaliseringsstödet
avsätts för lokalisering av statliga verk och myndigheter till Bergslagen.

Förslaget är inte närmare utvecklat i någon av motionerna. Utskottet
tror inte att den föreslagna avsättningen av medel leder till effekter av
åsyftat slag. Motionerna 546 och 1443 avstyrks för den skull i de aktuella
delarna.

I sammanhanget tar utskottet upp yrkandet i motion 908 av Oswald
Söderqvist (vpk) om garantier för tidigare etablerade bilglastillverkare.
Bakgrunden till yrkandet är det lokaliseringsstöd som statens industriverk
beviljat Eurosun AB för att starta en bilglastillverkning i Svappavaara.
Motionären menar att detta kan leda till en överetablering som drabbar de
tre redan befintliga bilglasindustrierna i Eslöv, Landskrona och Uppsala.
Dessa föreslås bli garanterade fortsatt verksamhet.

Stödet till Eurosun AB tillkom genom beslut av industriverket den 25
januari 1984. Dessförinnan hade projektet tillstyrkts av den parlamentariskt
sammansatta nämnden för regionalpolitiska frågor. Det ankommer på
de beslutande organen att tillse att det regionalpolitiska stöd som lämnas

AU 1984/85:13

inte medverkar till överetablering i branscher som redan tidigare har särskilda
svårigheter. Samtidigt bör framhållas att om man vill uppnå resultat
med det regionalpolitiska stödet, dvs. främja sysselsättningen i utsatta
orter och regioner, så kan man inte generellt avstå från att stödja nyetableringar
eller utvidgningar av företag därför att åtgärderna leder till en ökad
konkurrens inom branschen. Än mindre kan man tänka sig att lokaliseringsstöd
till ett företag skall leda till någon form av statsgaranti till
övriga företag i branschen. På grund härav avstyrker utskottet motion 908.

I propositionen återstår några övriga frågor om stödberättigad verksamhet
som inte har redovisats i det föregående. Det gäller stöd till gruvor,
partihandel m. m. Några ändringar av nuvarande regler föreslås ej, och
utskottet har inte funnit anledning till invändningar mot vad som anförs.

Lokaliseringsstöd

Lokaliseringsstöd är den gemensamma benämningen på de två ursprungliga
formerna för regionalpolitisk! stöd, lokaliseringsbidrag och lokaliseringslån.
Regeringen föreslår beträffande detta stöd två förändringar,
varav den ena gäller bidragsnivån och den andra handläggningsordningen.

Storleken på lokaliseringsbidraget grundas på totalkostnaderna
i samband med investeringar i byggnader, markanläggningar, maskiner
och andra inventarier. En allmän regel är att bidraget inte skall vara
större än vad som behövs för att investeringen skall komma till stånd.
Dessutom maximeras bidraget till vissa procentandelar av de nyssnämnda
totalkostnaderna. Regeringen förordar i enlighet med den regionalpolitiska
utredningens förslag att dessa bidragsandelar skall sänkas på följande sätt:

Som en konsekvens härav föreslår regeringen även en sänkning av
procentandelarna för bidrag som beviljas utanför stödområdet eller för
vissa särskilda verksamheter.

Utanför stödområdet kan enligt regeringens bestämmande en kommun
eller del av en kommun tillfälligt få komma i fråga för regionalpolitisk!
stöd. Bidragsandelen bestäms i sådana fall till antingen 30 eller 20%. Dessa
procentsatser föreslås sänkta till 20 resp. 15.

Det särskilda bidraget till markberedning för torvproduktion, som för
närvarande är högst 30% i stödområde A och högst 15% i stödområde B,
avses bli minskat till högst 25 resp. 10%.

Investeringsbidraget, dvs. det bidrag som länsstyrelserna har rätt att
bevilja till investeringar utanför stödområdet, föreslås bli sänkt från 20 till
15 %. Till den frågan återkommer utskottet i ett särskilt avsnitt.

Nuvarande högsta
bidragsandel, %

Föreslagen högsta
bidragsandel, %

Stödområde A
Stödområde B
Stödområde C

AU 1984/85:13

Det förutsätts att lokaliseringsbidraget till industrilokaler för uthyrning
liksom hittills skall vara 10 procentenheter lägre än det bidrag som skulle
kunna utgå till de berörda företagen om de bygger egna lokaler.

Slutligen förutsätts att det även i fortsättningen skall vara möjligt för
regeringen att bevilja högre bidrag än som följer av reglerna om högsta
bidragsandel i det enskilda fallet. Om det finns synnerliga skäl skall regeringen
i likhet med vad som nu gäller kunna medge att bidragsandelen får
uppgå till 70% oavsett var i landet den tilltänkta verksamheten skall
bedrivas.

Den nivåsänkning regeringen föreslår beträffande lokaliseringsbidraget
godtas av centerpartiet enligt motion 2915 och folkpartiet enligt motion
2937. En uppföljning av effekterna av bidrags sänkningen begärs av Stig
Olsson m. fl. (s) i motion 2921. Gunhild Bolander (c) anser i motion 2952 att
nuvarande bidragsandel skall behållas i stödområde C.

Bidragssänkningarna överensstämmer, som redan nämnts, med den regionalpolitiska
utredningens förslag. Som utredningen påpekat framstår
den nuvarande subventionsnivån som hög vid en internationell jämförelse.

I propositionen anförs även flera andra skäl för att sänka bidragsnivåerna,
bl. a. att riskkapitalförsörjningen i stödområdena förbättrats, till vilket
tillkomsten av både statliga och privata regionala investmentbolag har
bidragit. Utskottet anser att de motiv som åberopats för att sänka bidragsnivåerna
är bärande, och regeringens förslag härom bör alltså genomföras.

Yrkandet i Gunhild Bolanders motion 2952 att man på en punkt skall
frångå regeringsförslaget, så att man får en oförändrad bidragsandel med
högst 30% i stödområde C kan utskottet inte biträda. Skillnaden i stödhänseende
mellan stödområdena B och C skulle med motionsförslaget komma
att utjämnas på ett sätt som inte är motiverat.

I motion 2921 av Stig Olsson m. fl. (s) sägs att reduceringen av lokaliseringsbidraget
innebär att man försvagar ett väsentligt medel för regional
utveckling och mellanregional utjämning i en situation då behovet av
stödformen framstår som än mer angeläget. Motionärerna föreslår att
regeringen skall få i uppdrag att noggrant följa effekterna av de lägre
bidragsnivåerna och snarast vidta erforderliga åtgärder så att reglerna
anpassas till syftet att nå en positiv regional utveckling.

Utskottet har samma uppfattning som motionärerna att det är angeläget
att man uppmärksamt följer utvecklingen av den nedtrappning av bidragsnivåerna
som nu är aktuell. Det ligger emellertid i sakens natur att en sådan
uppföljning sker inom regeringens kansli, bl. a. därför att regeringen själv
är inbegripen i ärendehandläggningen i vissa fall och därigenom får praktisk
erfarenhet av hur de nya reglerna kommer att verka. Med hänsyn
härtill samt till vad som nedan anförs om lokaliseringsstödets sysselsättningsskapande
uppgift anser utskottet det inte vara påkallat med ett särskilt
uppdrag åt regeringen såsom begärs i motion 2921. Denna bör alltså
av riksdagen lämnas utan åtgärd.

AU 1984/85:13

Storleken av ett lokaliseringsbidrag bestäms i det enskilda fallet av
antalet nya arbetstillfällen, investeringens storlek och inriktning samt angelägenheten
från samhällssynpunkt av att projektet kommer till stånd.
Vid myndigheternas tillämpning av bestämmelserna har utvecklats vissa
riktvärden för bidragsbeloppet. Dessa riktvärden anger den maximala subventionen
per nytt arbetstillfälle och är i stödområde A 450000 kr., i
stödområde B 350000 kr. och i stödområde C 200000 kr. I temporära
stödkommuner uppgår riktvärdena till 200000 eller 150000 kr. beroende på
om regeringen har medgivit att lokaliseringsbidrag får beviljas med högst
30 eller högst 20%.

Den regionalpolitiska utredningen (betänkandet s. 293) uttalade att det
inte är motiverat att ange några bidragsbelopp per nytt arbetstillfälle, utan
det bör avgöras från fall till fall vilket belopp som är rimligt. I stället bör
den maximala bidragsandelen vara styrande.

Industriministern betonar för sin del (prop. s. 74) att bidraget per nytt
arbetstillfälle är ett kriterium som bör användas som endast en bland flera
bedömningsfaktorer. Det viktigaste kriteriet, fortsätter industriministern,
bör även i fortsättningen vara att stödet inte är större än som behövs för att
en investering skall komma till stånd. De högsta procentandelarna bör
liksom hittills vara maximigränser för den statliga stödinsatsen.

Det bör, som industriministern anför, vara en given utgångspunkt att de
högsta procentandelarna skall utgöra den övre gränsen för subventionerna
via lokaliseringsbidraget; i annat fall får ju procentsatserna inte någon
styrande funktion. Att regeringen i enstaka fall har rätt att medge högre
bidrag rubbar inte denna allmänna princip.

När det sedan gäller den regionalpolitiska utredningens förslag att man
skall frångå användningen av riktvärden för nya arbetstillfällen bör påpekas
att det förslaget har som förutsättning att lokaliseringsbidrag skall
kunna lämnas utan krav på att projekten ger någon sysselsättningsökning.

I propositionen förs dock inte fram något förslag om ändring i huvudregeln
att lokaliseringsstöd lämnas endast om det leder till ökad sysselsättning.
Tvärtom anses att denna grundregel med de möjligheter till avsteg från den
som nu finns är väl avvägd. Detta ställningstagande, till vilket utskottet
ansluter sig, innebär att man håller fast vid att det grundläggande motivet
för lokaliseringsstödet är att skapa ny sysselsättning.

Det är vidare som industriministern framhåller angeläget att lokaliseringsstödet
i de enskilda fallen inte är större än som behövs för att en
investering skall komma till stånd. Detta är inte någon ny princip, utan den
är inskriven i gällande förordning om regionalpolitisk! stöd. Vad utskottet i
detta sammanhang vill understryka är att tillämpningen av principen inte
får leda till en restriktivitet i stödgivningen som gör regionalpolitisk! önskvärda
etableringar mindre intressanta för sådana företag som i och för sig
har resurser nog att klara etableringen utan särskilt stöd från det allmänna.
Det är ett klart intresse för dem som lever i stödområdena att verksamhet

AU 1984/85:13

etableras där av stabila företag. Vidare gäller det att så långt möjligt
förebygga den risk som finns inbyggd i det regionalpolitiska stödet, nämligen
att stödgivningen verkar attraherande på mindre seriösa företag, för
vilka det inte är lokaliseringen utan ett så stort ekonomiskt stöd som
möjligt som är avgörande för den egna verksamheten. I båda fallen kan det
grundläggande sysselsättningsmotivet ge en värdefull vägledning vid bedömningen
av stödärendena.

Vid bedömningen av lokaliseringsbidraget i de enskilda ärendena har
man alltså att ta hänsyn till en rad olika faktorer. I den tidigare framställningen
har nämnts andra faktorer än de som ovan särskilt berörts, bl. a. de
aktuella investeringarnas storlek och inriktning samt angelägenheten från
samhällets synpunkt av att de genomförs. Såsom anförs i propositionen
bör lokaliseringsbidragen beviljas efter en sammanvägning av alla dessa
faktorer. Med understrykande härav föreslår utskottet att vad utskottet
därutöver har anfört i denna fråga godkänns av riksdagen.

V ad sedan beträffar handläggningsordningen föreslår regeringen
två ändringar. Länsstyrelserna har för närvarande som regel rätt att besluta
om stöd till projekt med ett totalt kapitalbehov av högst 7 milj. kr. Denna
beloppsgräns föreslås höjd till 9 milj. kr. Vidare är det avsett att länsstyrelserna
skall få rätt att besluta om lokaliseringsstöd till verksamheter i
sådana kommuner eller delar av kommuner som regeringen utser som
temporära stödområden. Även i dessa fall begränsas länsstyrelsernas beslutanderätt
till projekt med en totalkostnad av högst 9 milj. kr.

Utskottet tillstyrker dessa förslag. Vad som i övrigt anförs i propositionen
i avsnittet om lokaliseringsstöd föranleder inte något särskilt yttrande
från utskottets sida.

Investeringsbidrag

Detta bidrag får lämnas av länsstyrelserna till etableringar utanför stödområdena
på i huvudsak samma villkor som gäller för lokaliseringsbidraget.
Bidragsandelen är dock lägre, högst 20% mot högst 30% i stödområde
C.

Med hänsyn till den sänkning som föreslagits av procentandelarna för
lokaliseringsbidraget föreslår regeringen att även den maximala procentsatsen
för investeringsbidraget sänks, till 15%. Bidraget får enligt nu
gällande regler beviljas för projekt med en totalkostnad av högst 7 milj. kr.
Den beloppsgränsen föreslås höjd till 9 milj. kr.

Utskottet lämnar förslagen utan erinran.

Lån till privata regionala investmentbolag

Regeringen har rätt att bevilja lån till privata regionala investmentbolag.
Syftet med långivningen är att främja expansion av främst små och medelstora
företag, att öka tillgången på riskvilligt kapital och att tillföra företagen
kapacitet i form av ledningskunnande. Bolagen skall huvudsakligen

AU 1984/85:13

vara inriktade på företag som är verksamma inom stödområdena. Regeringen
föreslår att lån skall kunna ges även till investmentbolag som
huvudsakligen engagerar sig i verksamheter i orter eller kommuner som
temporärt ifrågakommer för regionalpolitisk! stöd. Utskottet biträder förslaget.

Offertstöd

Offertstöd är en inte i förväg preciserad stödform, utan de närmare
villkoren avgörs från fall till fall. Det är avsett att användas när andra
stödformer inte är tillämpliga. 1 propositionen sägs att offertstödet främst
lämnas för framtidsinriktade åtgärder som produktutveckling, marknadsföring
och utbildning. Vidare är stödformen lämplig när det gäller projekt
inom den privata tjänste- och servicesektorn där investeringarna i byggnader
och maskiner ofta är små och sålunda inte utgör nämnvärt underlag för
lokaliseringsstöd.

Offertstöd kan lämnas som villkorligt lån varvid återbetalningen görs
beroende av det ekonomiska utfallet av projektet. En variant härav är att
stödet lämnas med villkor om andel i värdetillväxt.

Stödformen får ifrågakomma för alla verksamheter som är stödberättigade
utom industrilokaler för uthyrning och investmentbolag.

Yngve Nyquist m.fl. (s) föreslår i motion 2924 en utredning om nya
former av offertstödet. Som uppslag för utredningsarbetet pekar motionärerna
på möjligheter att köpa forsknings- och utvecklingskapacitet hos
goda företag och lokalisera projekten till företag i krisregioner, att ge
offertstöd till kommunala utvecklingsprogram och att ge sådant stöd till
organisationer och exempelvis folkhögskolor för insatser av särskilt regionalpolitisk!
intresse.

Vad motionärerna åsyftar synes närmast gälla nya användningsområden
för offertstödet. Förslaget kan därmed sägas anknyta till den nyss behandlade
frågan om de verksamheter som skall anses stödberättigade. Vad
motionärerna anfört om teknikspridning genom köp av ledig forskningsoch
utvecklingskapacitet bör enligt utskottets mening kunna tillgodoses på
de vägar som angetts i samband med redovisningen av den särskilda frågan
om teknik- och kunskapsspridning i de regionalpolitisk! prioriterade regionerna.
Därutöver anser utskottet att det är tveksamt om man skall ta upp
till övervägande att lämna offertstöd till verksamheter som är främmande
för övrigt regionalpolitisk! stöd. Det förefaller som om vissa av de aktiviteter
motionärerna vill främja bör finansieras av de medel som ställs till
förfogande för projektverksamhet i länen via anslaget till Regionala utvecklingsinsatser.
Med hänsyn härtill och till vad som anförts i övrigt anser
utskottet att det inte är befogat att av regeringen begära en utredning om
offertstödet med den i motionen angivna inriktningen. Utskottet avstyrker
därmed motion 2924 i förevarande del.

AU 1984/85:13

Nedsättning av företagens socialavgifter

Enligt lagen (1983:1055) om nedsättning av socialavgifter och allmän
löneavgift i Norrbottens län sker en nedsättning av den procentsats med
vilken dessa avgifter utgår med 10 procentenheter. Nedsättningen gäller
samtliga kommuner (de särskilda reglerna för Svappavaara samhälle i
Kiruna kommun behandlas i det följande). Det förutsätts att avgifterna kan
hänföras till följande verksamheter: gruvor, tillverkning, produktionsinriktad
partihandel, uppdragsverksamhet samt hotell-, pensionats- eller campingverksamhet.
Redovisar verksamheten en nettoökning av antalet sysselsatta
har arbetsgivaren rätt att utöver avgiftsnedsättningen få bidrag till
att täcka kostnaderna för arbetsgivaravgiften med 10000 kr. per helårsarbetare
och kalenderår. Består nettoökningen kan bidrag erhållas under
ytterligare två år. De beskrivna reglerna gäller även för egenföretagare.

Den principiella frågan om man över huvud taget skall ha avgiftsnedsättning
som ett regionalpolitisk! medel, aktualiserad i motioner av vänsterpartiet
kommunisterna, har behandlats i det tidigare avsnittet om det
regionalpolitiska stödets allmänna utformning.

Av den regionalpolitiska utredningen förordades att avgiftsnedsättningen
skulle utvidgas att omfatta även de delar av stödområde A som ligger
utanför Norrbottens län. Glesbygdsdelegationen föreslog därutöver en
branschmässig utökning till alla näringsgrenar utom den offentliga sektorn.

Regeringen anser att nuvarande system för avgiftsnedsättningen bör
behållas oförändrat vad gäller både geografisk och branschmässig omfattning.
Däremot föreslås utvidgningar i olika hänseenden i motioner av
företrädare för moderata samlingspartiet, centerpartiet och folkpartiet. I
de motioner som är parti- eller kommittémotioner finns så till vida en
gemensam ståndpunkt att man i dessa förespråkar att avgiftsnedsättningen
utsträcks att gälla hela stödområde A, vilket samtidigt innebär en inskränkning
av åtgärdens omfattning i Norrbotten.

Alf Wennerfors m.fl. (m) uttalar i motion 2951 att de områden som för
närvarande har de största problemen måste prioriteras i första hand och att
en avgiftsnedsättning med 10 procentenheter därför bör genomföras i hela
stödområde A. Nedsättningen bör gälla all verksamhet utom den offentliga.
För att minska uppkommande tröskeleffekter gentemot angränsande
områden bör företas en avgiftsnedsättning med 3 procentenheter i stödområde
B.

Centerpartiet förordar i partimotion 2915 att den nuvarande avgiftsnedsättningen
skall gälla hela stödområde A och därutöver de kommuner i
Norrbottens län som tillhör stödområde B. I motion 2929 av Per-Ola
Eriksson m.fl. (c), till vilken hänvisas i partimotionen, förordas dels att
den nuvarande begränsningen beträffande typer av företag som ifrågakommer
för avgiftsnedsättningen skall slopas, dels att bidraget till Norrbottenföretagen
för arbetsgivaravgifter skall höjas till 15000 kr. såvitt gäller
företag belägna i de kommuner i länet som tillhör stödområdena A eller B

AU 1984/85:13

och, å andra sidan, sänkas till 5000 kr. såvitt gäller företagen i de kommuner
i länet som ligger i stödområde C. Börje Hörnlund (c) och Karin
Israelsson (c) föreslår i motion 2269 att avgiftsnedsättningen skall utgöra
10 procentenheter i inlandskommunerna och 5 procentenheter i angränsande
kommuner tillhörande stödområde B. Nils Åsling (c) yrkar i motion
2966 en avgiftsnedsättning med 10 procentenheter i stödområde A.

Rune Ångström m. fl. (fp) begär i motion 2937 att avgiftsnedsättningen
skall omfatta alla kommuner i stödområde A och gälla all verksamhet utom
den som bedrivs av stat, kommun eller försäkringskassorna.

Av de skäl som i propositionen anförs mot en geografisk utökning av
nedsättningen av socialavgifter i Norrbottens län skall här nämnas att
åtgärden är en del av de extraordinära insatserna i detta län för att öka
konkurrenskraften hos länets näringsliv. De svåra problem som finns i
andra delar av Norrland, bl. a. de kommuner utanför Norrbotten som
tillhör stödområde A, får mötas med intensifierade insatser av andra regionalpolitiska
medel, bl. a. den förstärkning av sysselsättningsstödet som
behandlas i nästföljande avsnitt.

När det gäller en branschvis utvidgning beträffande avgiftsnedsättningen
hänvisas i propositionen framför allt till att kostnaderna är alltför höga för
en sådan åtgärd. En utvidgning till alla näringsgrenar utom den offentliga
sektorn, såsom föreslagits i de aktuella parti- och kommittémotionerna,
skulle fördubbla nuvarande kostnader, från ca 350 till ca 700 milj. kr. per
år.

Utskottet ställer sig bakom dessa och övriga invändningar som görs i
propositionen (s. 83-85) och föreslår att riksdagen med godkännande av
vad som anförs i propositionen i förevarande avsnitt avslår motionerna
2269, 2915, 2929, 2937, 2951 och 2966 i motsvarande delar.

För verksamhet som etableras i Svappavaara samhälle i Kiruna kommun
gäller särskilda regler. Sådan verksamhet kan helt befrias från arbetsgivaravgiften
och den allmänna löneavgiften. Ett villkor är att verksamheten
är av något av de slag som omfattas av den allmänna avgiftsnedsättningen
i Norrbotten.

Centerpartiet anser i motion 2915 att den avgiftsbefrielse som gäller
Svappavaara bör utsträckas att omfatta hela Kiruna kommun utom centralorten.

Liknande förslag har tidigare avslagits av riksdagen på framställning av
utskottet. Det finns inte nu skäl till ändrat ställningstagande, varför det
aktuella yrkandet i motion 2915 avstyrks.

Rune Ångström m.fl. (fp) förordar i motion 2937 att avgiftsbefrielsen i
Svappavaara skall utvidgas att gälla all verksamhet utom den som bedrivs
av staten, kommunen eller försäkringskassan.

Utskottet har ovan redovisat som sin uppfattning att man inte bör göra
en branschvis utvidgning av den allmänna avgiftsnedsättningen i Norrbotten.
Som en konsekvens av denna inställning avstyrker utskottet även
detta yrkande i motion 2937.

AU 1984/85:13

Sysselsättningsstödet

Sysselsättningsstödet har till syfte att ge särskild stimulans till företag
som ökar sin sysselsättning och därmed ge en kompensation för de inkörningskostnader
detta medför. Stödet kan ges till företag etablerade i de tre
stödområdena. Om det är fråga om turistverksamhet eller verksamhet för
framställning av fasta bränslen lämnas dock stöd endast inom stödområdena
A och B.

Bidragsgivningen är flerårig på så sätt att sysselsättningsstödet lämnas
som förstaårsstöd och därefter som fortsatt stöd. Förstaårsstöd lämnas för
det antal årsarbetskrafter som sysselsättningen har ökat med under ett år
jämfört med det av de tre närmast föregående kalenderåren som har haft
den högsta sysselsättningen mätt i antal årsarbetskrafter. Fortsatt stöd
lämnas för det antal årsarbetskrafter som kvarstår av sådan sysselsättningsökning
som berättigar till förstaårsstöd.

Regionalt administreras sysselsättningsstödet av länsarbetsnämnderna
och arbetsförmedlingen, centralt av statens industriverk.

Regeringen föreslår att sysselsättningsstödets belopp höjs enligt sammanställningen
nedan:

Nuvarande stödbelopp Regeringens

per årsarbetskraft förslag

Stödområde A 130000 kr. 180000 kr.

Stödområde B 80000 kr. 110000 kr.

Stödområde C 40000 kr. 55000 kr.

Vad gäller förstaårsstöd och fortsatt stöd föreslår regeringen att fördelningen
görs på sätt som framgår av nedanstående tabell.

	Stödområde A	Stödområde B	Stödområde C
Förstaårsstöd Fortsatt stöd för	40000 kr.	30000 kr.	25000 kr.
andra året	35000	25000	20000
tredje året	30000	25000	10000
fjärde året	25000	20000	-
femte året	20000	10000	-
sjätte året	20000	-	-
sjunde året	10000	—	-
Sammanlagt	180000 kr.	110 000 kr.	55000 kr.

Centerpartiet yrkar i motion 2915 att sysselsättningsstödets belopp fastställs
i enlighet med den regionalpolitiska utredningens förslag. Detta
innebär att beloppen skall utgöra i stödområde A 160000 kr., i stödområde
B 120000 kr. och i stödområde C 60000 kr.

Som framgår av motionen har regeringen när det gäller sysselsättningsstödets
belopp avvikit från utredningens förslag. Detta sammanhänger
med de ställningstaganden som redovisats i det föregående avsnittet om
nedsättningen av företagens socialavgifter. Regeringen har i motsats till

AU 1984/85:13

utredningen inte velat förorda att den i Norrbottens län tillämpade avgiftsnedsättningen
skall utökas att omfatta hela stödområde A. I gengäld har
sysselsättningsstödet räknats upp, varvid särskild hänsyn tagits till att
inlandskommunerna i Västerbottens och Jämtlands län tillhörande stödområde
A inte kommer i fråga för avgiftsnedsättningen.

Utskottet har anslutit sig till regeringens ståndpunkt när det gäller avgiftsnedsättningen,
till vilken föreliggande förslag om sysselsättningsstödet
är att se som ett komplement. Det tillstyrks därför av utskottet, som
samtidigt avstyrker det motsvarande förslaget i motion 2915.

Även i övrigt godtar utskottet vad som anförts i propositionen om
sysselsättningsstödet.

Industricentra

Uppförande och drift av statliga industricentra tillkom som regionalpolitiskt
medel i samband med antagandet av nya riktlinjer för regionalpolitiken
på hösten 1972. Vid det tillfället fattades också principbeslut om att
uppföra de två första anläggningarna, de i Lycksele och Strömsund. Tanken
med industricentra var då och är fortfarande att staten skall stimulera
ny industrisysselsättning på strategiskt viktiga orter i regionalpolitisk! högt
prioriterade regioner - i verksamhetens böljan avsågs härmed s. k. regionala
centra i det dåvarande inre stödområdet. Stimulansmomentet ligger
däri att lokaler tillhandahålls genom uthyrning på förmånliga villkor. Med
nu gällande riktlinjer skall hyran ligga på en nivå som motsvarar företagens
kostnader för att bygga egna lokaler med regionalpolitisk! stöd.

Enligt propositionen har investerats sammanlagt 350 milj. kr. i industricentraanläggningarna,
som är åtta till antalet. Beloppet utgörs till den helt
övervägande delen av bidrag och kapitaltillskott.

Verksamheten med statliga industricentra administreras av en stiftelse
med kansli i Skellefteå.

Av de lokaler anläggningarna erbjuder är för närvarande ungefär två
tredjedelar uthyrda. Situationen varierar kraftigt de olika centra emellan.
Problemet med outhyrda lokaler har varit ständigt återkommande alltifrån
verksamhetens start. Läget vid slutet av år 1984 framgår av följande tabell
som hämtats från propositionen och dessutom ger kompletterande information
om de enskilda centra:

Ort	Uppförd	Uthyrd yta		Antal	Antal
	lokalyta			hyres-	syssel-
	m2	m2	%	gäster	satta
Lycksele (1973)	14440	11400	79	11	152
Strömsund (1973)	25530	20 190	79	8	85
Ljusdal (1976)	14940	13 740	92	7	126
Haparanda (1978)	15 860	9970	63	6	73'
Vilhelmina (1980)	6750	3430	51	23	63
Ånge (1980)	6310	2680	42	4	23
Gällivare (1982)	4730	970	21	2	15
Sveg (1982)	3710	140	4	1	4
	92270	62 520	68	62	541

' Dessutom 90 AMU-elever.

AU 1984/85:13

I propositionen utgår industriministern från att verksamheten med statliga
industricentra skall fortsätta som en regionalpolitisk satsning och
redovisar vissa överväganden om vilka åtgärder som kan vidtas för att
minska den stora andelen tomma lokaler.

Sålunda bör inte byggas några nya centra och befintliga lokaler bör inte
utvidgas förrän man med större säkerhet än hittills kan få dem uthyrda.
Vid rekryteringen av hyresgäster bör man inte längre ställa samma krav
som tidigare på att sysselsättningen på orten skall öka. På orten befintliga
företag skall med andra ord få större möjligheter att hyra lokaler i anläggningarna.
Dessa bör vidare öppnas i större utsträckning än nu för olika
typer av serviceföretag. I övrigt pekar industriministern på angelägenheten
av ett vidgat samarbete med olika organ. bl. a. kommunerna och de regionala
utvecklingsfonderna.

Problemet med de outhyrda lokalerna aktualiseras även i motion 2951 av
Alf Wennerfors m. fl. (m). I denna föreslås att riksdagen skall ge regeringen
till känna att det är nödvändigt att under de kommande åren kraftigt
höja uthyrningsgraden och öka hyresintäkterna. Möjligheterna bör undersökas
att avyttra delar av stiftelsens anläggningar.

Som framgår av det ovan lämnade referatet av propositionen är det i
motionen påtalade problemet med de outhyrda lokalerna uppmärksammat
av industriministern, som också redovisat sin syn på möjliga åtgärder för
att avhjälpa problemet. Vad därvid anförts bör godtas av riksdagen. Med
hänsyn härtill och då utskottet betraktar det uppslag motionärerna tillfört
diskussionen - en partiell avyttring av anläggningarna — som alltför defensivt
är det inte påkallat att göra det tillkännagivande till regeringen som
begärs i motion 2951. Denna avstyrks sålunda i den nu behandlade delen.

Lokaliserings samråd

Sedan år 1976 finns ett system för s k. lokaliseringssamråd som bygger
på överenskommelser mellan regeringen och industriföretagens organisationer
- Sveriges industriförbund, Kooperativa förbundet och Lantbrukarnas
riksförbund. Samrådet sker direkt mellan regeringen och de större
industriföretagen och omfattar för närvarande ca 170 företag/koncerner
med mer än 500 anställda. Syftet med samrådet är att skapa förutsättningar
för att de av statsmakterna fastställda riktlinjerna för regional- och sysselsättningspolitiken
kan beaktas på ett tidigt stadium i planeringen av investeringarna
inom industrin.

Riksdagen har senare beslutat att systemet med lokaliseringssamråd
skall utvidgas till att också gälla den privata service- och tjänstesektorn
(AU 1978/79: 23). Detta samråd handhas numera av SIND.

I propositionen anförs nu att industrins utveckling under senare delen av
1970-talet och början av 1980-talet inneburit en försämring av förutsättningarna
att uppnå lokaliseringssamrådets ursprungliga syfte. Samrådet
har därför i regionalpolitisk! hänseende främst kommit att avse frågor med
6 Riksdagen 1984185. 18 sami. Nr 13

AU 1984/85:13

anknytning till investeringar vid befintliga arbetsställen, omlokaliseringar
och företagsrekonstruktioner. Antalet fall av rena nyetableringar eller
filialutläggningar i gruppen av samrådsföretag har under årens lopp varit
mycket ringa. I praktiken har också det regelbundna samrådet kommit att
koncentreras till ett urval av de företag som berörs av överenskommelsen.

Under år 1984 skedde en ökning av antalet anställda inom industrin. I
propositionen påpekas att i de större industriföretagen inträffade ökningen
av antalet anställda i huvudsak i befintliga anläggningar. En eventuell
fortsatt uppgång av sysselsättningen inom de större företagen bedöms
komma att främst tillföra arbetstillfällen till företagens redan existerande
produktionsenheter. Även investeringar inom nya produktområden förväntas
ske i anslutning till befintliga arbetsställen. För detta talar enligt
propositionen såväl effektivitetsskäl som företagens strävan att långsiktigt
trygga sysselsättningen på orter där de redan är etablerade. Den slutsats
som dras är att trots en allmänt sett gynnsammare utveckling inom industrin
kan inte några mera betydande nyetableringar eller omlokaliseringar
förväntas bland de företag som är föremål för samråd.

Vidare framhålls i propositionen att samrådet också inneburit att överläggningarna
med företagen gällt ett vidare industripolitiskt och branschorienterat
perspektiv.

Med hänsyn till att förutsättningarna för verksamheten med lokaiiseringssamråd
med industriföretagen har förändrats avsevärt sedan den påbörjades
samt att inriktningen successivt förändrats anser industriministern
att det är befogat att göra en översyn av systemet med lokaliseringssamråd.
Därvid kommer också att övervägas frågan om att koncentrera
samrådsverksamheten med industriföretagen till ett mer begränsat antal
företag.

Sex motioner, nämligen 546, 1443, 2915, 2919, 2928 och 2951, har yrkanden
som avser lokaliseringssamrådet.

Utskottet tar först upp motioner som rör lokaliseringssamrådets framtida
inriktning. I sammanhanget behandlas också ett yrkande om avveckling
av samrådet. Det senare yrkandet återfinns i motion 2951 av Alf Wennerfors
m. fl. (m). Motionärerna menar att regering och riksdag skall styra
näringslivet genom generella lagar och förordningar och inte genom ospecificerade
förhandlingar.

I centerns partimotion 2915 finner man en översyn av samrådet motiverad
men stryker under att översynens syfte måste vara att fördjupa och
effektivera samrådet, inte att avveckla det. Detta skulle bl. a. kunna ske
genom att man i samrådet särskilt beaktar den privata tjänstesektorns
snabba tillväxt. Vidare föreslår motionärerna att den s.k. offertprincipen
skall användas på ett kraftfullt sätt för att åstadkomma angelägna lokaliseringar.

Med anledning av att samrådet kommit att röra sig om branschfrågor och
enskilda företagskriser förordas i motion 2919 av Ingemar Konradsson (s)

AU 1984/85:13

att de ursprungliga intentionerna med samrådet bör kvarstå. Samrådet bör
enligt motionären fortsättningsvis avse hur de största industriföretagen i
landet skall bevara och medverka till att skapa nya arbetstillfällen i de
områden där det är mest angeläget.

Sten-Ove Sundström m. fl. (s) kräver i motion 2928 också att lokaliseringssamrådet
skall vara kvar och få en mer regionalpolitisk inriktning.
Motionärerna tar också upp lokaliseringssamrådet med företag inom den
privata service- och tjänstesektorn. De noterar att regeringen har givit
SIND i uppdrag att utveckla metoder och medel för att påverka utbyggnaden
och lokaliseringen av företag och verksamheter inom den privata
service- och tjänstesektorn till stödområdena. Motionären anser att det är
angeläget att styra delar av den ökande sysselsättningen inom denna sektor
till sysselsättningssvaga regioner. De menar att erfarenheterna av de lokaliseringar
som skett de senaste åren till Norrbotten av företag av detta slag
visat att utbildningsinsatser inom arbetsmarknadsutbildningens ram varit
ett mycket viktigt medel och att det reguljära regionalpolitiska stödet inte
passat in för verksamheten. Mot denna bakgrund föreslår de att samarbetsformerna
mellan SIND och AMS när det gäller lokaliseringssamrådet för
denna sektor bör utformas så att behovet av arbetsmarknadsutbildningen i
sammanhanget kan tillgodoses på ett smidigt sätt.

Som utskottet framhållit i det föregående medför bl. a. den minskande
sysselsättningstillväxten inom den offentliga sektorn risker för en ökad
regional obalans. Den regionalpolitiska åtgärdsarsenalen får mot den bakgrunden
inte försvagas. Som anförs i motionerna 2919 och 2928 är det
därför angeläget att samrådet även efter den i propositionen aviserade
översynen bibehåller sitt regionalpolitiska syfte. Utskottet utgår ifrån att
detta också är regeringens avsikt. Motionerna behöver därför inte föranleda
någon åtgärd i den delen. Av vad här sagts följer också att utskottet inte
kan godta att lokaliseringssamrådet avvecklas enligt vad som föreslås i
motion 2951. Motionen avstyrks därför.

Lokaliseringssamrådet med företag och motsvarande inom den privata
service- och tjänstesektorn tas upp i motionerna 2915 och 2928. I båda
motionerna görs uttalanden om förstärkning av detta samråd. Utskottet
behandlade vid förra riksmötet utvecklingen inom den privata service- och
tjänstesektorn och anförde att sysselsättningstillväxten enligt tillgängliga
prognoser under 1980-talet främst kommer att ske inom denna sektor. Mot
bakgrund av den ojämna geografiska fördelningen av dessa verksamheter
- här kan nämnas att ca 50% av de sysselsatta fanns i storstadsområdena
år 1980 — och den risk för försämrad regional balans som en expansion
enbart på nuvarande lokaliseringsorter kan innebära, framhöll utskottet att
det är mycket angeläget att utveckla metoder som kan påverka deras
lokalisering. Utskottet vill tillägga att detta framstår som särskilt viktigt
om den privata service- och tjänstesektorn skulle växa till ytterligare till
följd av eventuell privatisering av den offentliga sektorn. Som utskottet

AU 1984/85:13

framhållit i det föregående är en sådan privatisering emellertid till nackdel
för den regionala utvecklingen och måste därför avvisas även av regionalpolitiska
skäl.

Mot bakgrund av vad här sagts är det angeläget att lokaliseringssamrådet
med företag och motsvarande inom den privata service- och tjänstesektorn
fullföljs med ökad kraft. Utskottet utgår från - med hänsyn till den
redovisning av den regionala problembilden som lämnas i propositionen -att detta också är regeringens avsikt. Utskottet noterar i sammanhanget
det uppdrag SIND har att särskilt analysera och utveckla metoder och
medel för att påverka utbyggnad och lokalisering av nämnda verksamheter
till stödområdena. Det är angeläget att detta arbete fullföljs så snabbt som
möjligt så att resultaten kan nyttiggöras i det praktiska arbetet. Det kan
enligt utskottets mening vara lämpligt att i sammanhanget uppmärksamma
vad som sägs i motion 2928 om samverkan mellan SIND och AMS.
Riksdagen föreslås godkänna vad utskottet här anfört med anledning av
motionerna 2915, 2919 och 2928.

Tre motioner tar upp frågan om regionala prioriteringar i samband med
lokaliseringssamrådet. Styrning av de större företagens lokalisering till
skogslänen förordas i motion 2954 av Arne Nygren m. fl. (s). I motion 546
av Ingemar Konradsson m.fl. (s) föreslås att etableringsdelegationen -dvs. den enhet inom industridepartementet som biträder regeringen med
samrådet — i sitt arbete skall ta upp frågan om storföretagens utbyggnader
och nyetableringar i Bergslagen. Samma önskemål framförs i motion 1443
av Olle Göransson m.fl. (s).

Som utskottet återkommer till i det följande är den regionalpolitiska
situationen i delar av Bergslagen allvarlig. Utskottet utgår från att regeringen
använder de regionalpolitiska instrumenten inkl. lokaliseringssamrådet
för att underlätta lösningen av dessa problem. Utskottet anser det
emellertid olämpligt att binda regeringen vid en viss regional prioritering
vid detta samråd. Utskottet avstyrker därför motionerna 546 och 1443 i
aktuella delar. Kravet i motion 2954 om en styrning av företagslokaliseringen
till skogslänen behöver inte föranleda någon åtgärd eftersom en
sådan effekt är lokaliseringssamrådets huvudsyfte.

Insatser i glesbygd

Glesbygdsstöd kan enligt SFS 1979:638 lämnas till

— investeringar i företag

— kommersiell service

— intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser (IKS)

— samhällelig service och

— hemarbete.

I storleksordningen 130 milj. kr. per år har under de senaste två åren
lämnats glesbygdsstöd. Av dessa medel har ca 75% utbetalats i de fem

AU 1984/85:13

nordligaste länen. Medlen, som disponeras av länsstyrelserna, ingår i
anslaget C 4. Regionala utvecklingsinsatser m. m. För riket totalt användes
under samma tid ca 45 % av detta anslag till glesbygdsinsatser.

Enligt glesbygdsdelegationens uppskattningar har glesbygdsstödet givit
ca 1 000 arbetstillfällen per år under de senaste åren. De flesta arbetstillfällena
har varit av bestående art. Kostnaden per arbetstillfälle har uppskattats
till i genomsnitt ca 90000 kr. i de fall bidrag i form av stöd till företag
har utgått. Kostnaderna per arbetstillfälle vid t. ex. lokaliseringsbidrag
ligger betydligt högre.

Genom stödet till kommersiell service har enligt konsumentverket under
en tioårsperiod drygt 200000 glesbygdsbor och ca 30000 fritidsboende fått
en tryggad varuförsörjning genom att de har kvar en dagligvarubutik inom
rimligt avstånd.

Jordbruket har stor betydelse för sysselsättningen i glesbygden. Utöver
regionalpolitiken är därför jordbrukspolitiken viktig för glesbygdens utvecklingsmöjligheter.
Detta gäller främst norra Sverige. Stöd till jordbruket
i norra Sverige utgår i form av prisstöd och rationaliseringsstöd. Även
om jordbruket i denna del av landet har liten omfattning i förhållande till
områdets geografiska storlek kan det ha stor lokal betydelse för sysselsättningsmöjligheterna
och som bas för kombinationssysselsättning. Inkomster
från jordbruket kan ge ett väsentligt sysselsättnings- och inkomsttillskott
som tillsammans med andra försöijningsmöjligheter bidrar till upprätthållande
av befolkningsunderlag, näringsliv, service m.m. i denna del
av landet. Som en följd av detta förbättras även landets beredskapssituation.

Som tidigare nämnts har regeringen i proposition 1984/85:166 lämnat
förslag till riksdagen om riktlinjer för en samlad livsmedelspolitik. Förslaget
innebär bl. a. att stödet till jordbruket i norra Sverige förstärks. Medelsbehovet
för prisstödet till skogslänen vid oförändrad produktionsvolym
beräknas enligt propositionen bli ca 352 milj. kr. för budgetåret
1985/86. Propositionen bereds för närvarande inom jordbruksutskottet.

I den nu föreliggande propositionen 1984/85:115 framhålls att insatserna
i glesbygd bör inriktas på att ta till vara glesbygdens resurser och utvecklingsmöjligheter.
Vidare bör insatserna intensifieras med förstärkt inriktning
på offensiva och utvecklingsinriktade åtgärder.

Glesbygdspolitikens inriktning behandlas i två motioner. I en partimotion
från vpk, 2943, framhålls bl. a. att det är nödvändigt med ett grundläggande
politiskt ställningstagande i glesbygdspolitiken. För att motverka
koncentrationen till riks- och länscentra blir det enligt vpk nödvändigt med
en styrke- och resurskoncentration inom vaije glesbygd. I motion 2951 av
Alf Wennerfors m. fl. (m) anges att en översyn av det nuvarande regelsystemet
inom flera områden bör göras i syfte att genom förenklingar under -

AU 1984/85:13

lätta glesbygdens utveckling. Motionärerna understryker vikten av att
glesbygdsstödet är flexibelt och kan anpassas efter de olika förhållanden
som råder i olika län.

Utvecklingen i glesbygderna är i hög grad beroende av den allmänna
ekonomiska utvecklingen samt av olika samhälleliga beslut och av beslut
inom näringslivet. Utskottet instämmer i de bedömningar som görs i propositionen
om att inriktningen av glesbygdsstödet och övriga insatser i
glesbygden bör vara att ta till vara dessa områdens resurser och utvecklingsmöjligheter.
Utvärderingar av glesbygdsstödet visar på betydande
sysselsättningseffekter av de insatser som gjorts hittills. Det bör dock vara
en uppgift för glesbygdsdelegationen att fortlöpande följa tillämpningen av
glesbygdsstödet och till regeringen lämna förslag till förenkling och anpassning
av stödet till rådande förhållanden samt att i övrigt ge förslag till
åtgärder inom andra områden som har betydelse för glesbygdens utveckling.
Utskottet anser därför att någon ytterligare översyn av nuvarande
regelsystem inte är aktuell. Motion 2951 i motsvarande del bör således inte
föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Såväl glesbygdsdelegationen som remissinstanserna anser att glesbygdspolitiken
i huvudsak fungerar väl. Utskottet delar i stort denna uppfattning
och stödjer den inriktning av glesbygdspolitiken som anges i propositionen.
Motion 2943 i motsvarande del avstyrks av utskottet.

I propositionen föreslås att högsta belopp för stöd till företag i glesbygd
för avskrivningslån höjs från 200000 till 260000 kr. samt att stödet till
hemarbete inordnas som en del av stödet till företag. I motionerna 2915 av
Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) och 2937 av Rune Ångström m. fl. (fp) föreslås
att högstbeloppet höjs till 300000 kr.

Högsta belopp för avskrivningslån för uthyrningsstugor föreslås i propositionen
höjas från 30000 till 39000 kr. Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) och
Rune Ångström m.fl. (fp) föreslår i ovan nämnda motioner att högsta
belopp för uthyrningsstugor skall utgöra 50000 kr.

Utskottet noterar att förslagen i motionerna om högstbelopp överensstämmer
i stort med glesbygdsdelegationens förslag. Beloppsgränserna för
avskrivningslån räknades upp kraftigt år 1982. I propositionen föreslås nu
dessutom en 30-procentig uppräkning av beloppen. Större investeringsobjekt
kan även erhålla lokaliserings- eller investeringsbidrag. Av dessa skäl
anser utskottet att den i propositionen föreslagna uppräkningen är tillfredsställande
och föreslår således att riksdagen godkänner regeringens förslag.
Utskottet avstyrker motionerna 2915 och 2937 i motsvarande delar.

I motion 2913 anför Anna Wohlin-Andersson (c) att de stödberättigade
ändamålen vid stöd till företag i glesbygd bör utvidgas så att avskrivningslån
för s. k. mjuka investeringar skall få lämnas även utanför regionalpolitiskt
prioriterade områden. I motionen hänvisas till ett förslag i denna
riktning från glesbygdsdelegationen. Det är angeläget att investeringar i

AU 1984/85:13

produktutveckling, marknadsföring m.m. sker. Sådana investeringar bör,
enligt propositionen, inte vara stödberättigade inom glesbygdsstödets ram.
Utskottet instämmer i denna bedömning. Glesbygdsföretag i regionalpolitiskt
prioriterade områden bör emellertid kunna få del av det regionalpolitiska
utvecklingskapital som utvecklingsfonderna kan disponera. Riksdagen
bör avslå motion 2913 i motsvarande del.

I propositionen föreslås att högsta belopp för stöd till intensifierade
kommunala sysselsättningsinsatser (IKS-stödet) höjs från 30000 kr. till
39000 kr. för enskilda arbetsobjekt. I motionerna 2915 och 2937 föreslås
att beloppet höjs till 50000 kr. vilket också föreslogs av glesbygdsdelegationen.

Den höjning som förordas i propositionen innebär även i detta fall en 30-procentig ökning. Beloppet räknades upp kraftigt även år 1982. Utskottet
finnér för närvarande inte skäl till någon uppräkning utöver den av regeringen
föreslagna. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens
förslag och avslår aktuella delar av motionerna 2915 och 2937.

Nuvarande regler om att IKS-stödet skall reserveras för företrädesvis
äldre arbetslösa bör slopas enligt motion 2915 av Thorbjörn Fälldin m.fl.
(c). Enligt motionärerna är det angeläget att IKS-verksamheten på ett mer
offensivt och långsiktigt sätt kan användas som ett regionalpolitisk! instrument.

Enligt utskottets mening bör IKS-stödet som förordas i propositionen
även fortsättningsvis reserveras för äldre arbetslösa. Dessa är ofta lokalt
bundna och har svårt att få ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden.
För andra grupper med hög arbetslöshet, exempelvis ungdomar, görs
särskilda insatser inom ramen för arbetsmarknadspolitiken. Utskottet föreslår
att riksdagen avslår motion 2915 i motsvarande del.

I motion 2960 lämnar Kerstin Nilsson (s) förslag till upprustning av
byskolor i glesbygd som ett led i den regionalpolitiska satsningen. Byskolorna
skulle kunna användas som t. ex. turisthem för återvändande ortsbor,
samlingslokal för den bofasta befolkningen eller mindre tillverkningsindustri.

Möjligheten att rusta upp byskolor i glesbygd, vilket föreslås i motion
2960, finns redan inom glesbygdsstödets ram. Stödet till samhällelig service
används av kommunerna för att rusta upp bl. a. byggnader och samlingslokaler.
Likaså kan IKS-stödet användas i detta syfte. Enskilda eller
företag som köper äldre byggnad kan också få glesbygdsstöd till upprustning
av lokal för företagsverksamhet, turism m. m. Motion 2960 bör således
inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

I propositionen föreslås vidare att om särskilda skäl föreligger skall stöd
till vissa godstransporter få lämnas direkt till företag eller ekonomisk
förening inom ramen för stödet till sammhällelig service. Industriministern
stryker under att här aktuellt godstransportstöd även i fortsättningen bör

AU 1984/85:13

vara ett initialstöd, som får lämnas under högst tre år. I två motioner, 2913
av Anna Wohlin-Andersson (c) samt 2962 av Agne Hansson (c) och Gösta
Andersson (c), framhålls att godstransportstödet bör kunna utgå permanent.
I motion 2913 tas upp förhållandena i Östergötlands skärgård där
försöksperioden på tre år utgår i slutet av år 1985. Motionärerna anför att
de särskilda merkostnaderna för transporter som uppstår vid näringsverksamhet
för boende på öar utan landförbindelser är i princip permanenta. I
motion 2962 anges också att det aktuella stödet har visat sig vara mycket
effektivt och ökar förutsättningarna för att behålla en levande skärgård.

Utskottet anser att försöksverksamheten med stöd till kommuner för
skärgårdstransporter har varit angelägen men är inte berett att förorda att
stödet efter detta initialskede permanentas. Utskottet avstyrker motionerna
2913 och 2962 i motsvarande delar. Förslaget i propositionen om att
även företag eller ekonomiska föreningar skall kunna komma i fråga för det
aktuella stödet om särskilda skäl föreligger är enligt utskottets mening
ändamålsenligt. En sådan ordning innebär ökade förutsättningar för företag
och ekonomiska föreningar att starta verksamheter. Glesbygdens möjligheter
och resurser kan därmed bättre tas till vara.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag om möjligheten
att lämna stöd till företag elter ekonomiska föreningar för vissa
godstransporter i glesbygd.

Möjligheterna till glesbygdsstöd åt fiskerinäringen i mellersta och norra
Bohuslän tas upp i motion 2696 av Karl-Erik Svartberg m. fl. (s). Ovan har
utskottet tillstyrkt regeringens förslag att stöd till vissa godstransporter får
lämnas direkt till företag eller ekonomiska föreningar om särskilda skäl
föreligger. Denna stödmöjlighet bör enligt utskottets mening även i viss
utsträckning komma fiskerinäringen i mellersta och norra Bohuslän till del.
Vissa kommuner inom detta område har även av regeringen utpekats som
tillfälligt stödområde. Därmed kan regionalpolitisk! stöd bli aktuellt för
exempelvis fiskodling. Vidare har förslag lämnats till enklare bidragssystem
till yrkesfisket och rationalisering av fiskdistributionen i proposition
1984/85:143 om vissa frågor på fiskets område. Nämnda proposition
bereds för närvarande inom jordbruksutskottet. Motion 2696 bör inte
föranleda någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

I motion 2965 yrkar Jan Hyttring (c) och Bertil Jonasson (c) lägre
kostnader för lantmäteriförrättningar i glesbygd. Motionärerna påtalar
även behovet av att kunna avstycka större tomtytor så att de boende har
möjlighet att driva en verksamhet i anslutning till sin bostad.

Lantmäteritaxan regleras i särskild förordning (1984:926). Taxan är
enhetlig för hela riket. En lantmäteriförrättning i glesbygd innebär i allmänhet
större kostnader än i tätort beroende bl. a. på större avstånd och på att
förrättningsställena är mer spridda än i tätort. Den enskilde står dock inte
för den faktiska kostnaden utan betalar samma belopp oavsett var förrättningsstället
är beläget.

AU 1984/85:13

Beträffande behovet av större tomtyta får utskottet hänvisa till bostadsutskottets
betänkande BoU 1984/85:2 vari med anledning av ett likartat
motionsyrkande framhållits att någon ändring i fastighetsbildningslagen
inte fordras i detta sammanhang eftersom det torde vara möjligt att inom
ramen för nu gällande lag ta sådana hänsyn som efterlyses i motionen.

I propositionen framhåller industriministern att det är viktigt att det
finns möjlighet att bedriva kombinationsföretag i glesbygd. Utskottet instämmer
i denna bedömning och anser i likhet med industriministern att de
möjligheter bör utnyttjas som gällande lagar ger utrymme för. Det är en
fråga för lantbruksnämnden att i samråd med länsstyrelsen verka för en
sådan tillämpning av jordförvärvslagen som underlättar bedrivandet av
kombinationsjordbruk i de prioriterade glesbygdsområdena. Med hänsyn
till vad som här anförts finnér utskottet att motion 2965 i motsvarande del
inte bör föranleda någon åtgärd.

Anslagsfrågor

Innevarande budgetår anvisas medel till regional utveckling under följande
anslag och till följande huvudändamål:

Anslag	Huvudändamål
C 1.	Regionalpolitisk! stöd:	Äldre avskrivningslån/lokaliseringsbidrag
	Bidragsverksamhet	Sysselsättningsstöd Offertstöd Centrala konsult- och utredningsinsatser
C 2.	Regionalpolitisk! stöd:	Lokaliseringsbidrag (centrala
	Vissa lokaliserings-	beslut)
	bidrag m. m.	Lån till regionala investmentbolag
C 3.	Regionalpolitisk! stöd: Lokaliseringslån	Lokaliseringslån
C 4.	Regionalpolitisk! stöd:	Lokaliseringsbidrag
	Regionala	(länsstyrelsebeslut)
	utvecklingsinsatser	Investeringsbidrag Glesbygdsstöd Regionalt utvecklingsarbete
C 5.	Täckande av förluster på grund av kredit-garantier till företag i glesbygder m. m.	Infriande av garantier
C 6.	Ersättning för	Täckande av bortfall av
	nedsättning av social-	socialavgifter i Norrbottens
	avgifter	län
C 7.	Särskilda utvecklings-	Näringslivsfrämjande åtgärder,
	insatser i Bergslagen	teknikspridning m. m.
C 8.	Särskilda glesbygds-	Stöd till företag och lokala
	insatser i skogslänen	utvecklingsprojekt i glesbygd

AU 1984/85:13

För nästa budgetår föreslår regeringen vissa ändringar i anslagsgivningen.
Anslaget C 1 får enbart funktionen att bekosta tidigare beviljade men
inte utbetalade bidrag och lån, vilket medför att finansieringen av vissa
åtgärder från det anslaget flyttas till andra anslag. Sysselsättningsstödet får
härigenom ett eget anslag. Också för ERU:s verksamhet tillkommer ett
nytt anslag. C 7 och C 8 är engångsanslag och utgår. På grund av omdispositionen
men också till följd av förslagen i det föregående kommer anslaget

C 4 i fortsättningen att bekosta nya utgiftsändamål.
De anslag som föreslås för budgetåret 1985/86 framgår av följande över-
sikt:
Anslag	Huvudändamål
C 1. Visst regionalpolitisk! stöd	Äldre lokaliseringsbidrag/av-skrivningslån Äldre offertstöd
C 2. Lokaliseringsbidrag m.	m. Lokaliseringsbidrag (centrala beslut) Offertstöd Lån till regionala investment-bolag
C 3. Lokaliseringslån	Lokaliseringslån
C 4. Regionala utvecklings-insatser m. m.	Lokaliseringsbidrag (läns-styrelsebeslut) Investeringsbidrag Företagsutveckling Glesbygdsstöd Regional projektverksamhet Teknikspridning m. m. Centrala konsult- och utredningsinsatser
C 5. Täckande av förluster p. g. a. kreditgarantier till företag i gles-bygder m. m.	Infriande av garantier
C 6. Ersättning för nedsätt-ning av socialavgifter	Täckande av bortfall av socialavgifter i Norrbottens län
C 7. Sysselsättningsstöd	Sysselsättningsstöd
C 8. Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU)	Initiering och genomförande av regionalpolitisk forskning m. m.

Alltsedan den regionalpolitiska stödverksamhetens början för 20 år sedan
har fastställts fleråriga beslutsramar för de viktigare stödformerna.
Senast antogs år 1979 en femårig ram med giltighet budgetåren 1979/80—
1983/84. Den förlängdes förra året att gälla även innevarande budgetår.

Beslutsramen 1979 var från början på 7 400 milj. kr. och vidgades senare
med 821 milj. kr., vartill kommer outnyttjat utrymme från tidigare beslutsramar.
De disponibla ramarna har utnyttjats endast till hälften. Delramarna
för lokaliseringsbidrag och de tidigare avskrivningslånen har dock utnyttjats
fullt ut och t. o. m. överskridits. Utnyttjandegraden visas mer i detalj i

AU 1984/85:13

en tabell i förra årets regionalpolitiska betänkande (AU 1983/84:23 s. 48).
Minskande industriinvesteringar och skärpta stödregler anges där liksom i
den nu föreliggande propositionen (s. 147) som förklaring till att efterfrågan
på regionalpolitisk! stöd har blivit mindre än väntat.

Avsikten med fleråriga beslutsramar var att ge de stödgivande myndigheterna
möjlighet att planera verksamheten långsiktigt men också att sätta
en övre gräns för stödverksamhetens omfattning, eftersom medel till stödformerna
till stor del anvisades som förslagsanslag. Man kan också uttrycka
saken så, att tekniken med flerårsramar gav regeringen och myndigheterna
möjlighet att bevilja regionalpolitisk! stöd utan att vara bundna av de
anslag som årligen beviljades (jfr AU 1980/81: 23 s. 90). I propositionen (s.
67) anförs att bortsett från sysselsättningsstödet så styrs numera stödverksamheten
i högre grad än tidigare av tillgången på medel. Länsstyrelsernas
beslut om lokaliseringsstöd och investeringsbidrag skall rymmas tillsammans
med andra ändamål inom anslaget för regionala utvecklingsinsatser
(C 4). Regeringens och industriverkets beslut om lokaliseringsbidrag och
lån till investmentbolag skall rymmas inom ett och samma anslag. För
lokaliseringslånen finns ett gemensamt anslag för alla beslut. Dessa tre
anslag är dessutom reservationsanslag och fungerar därmed i praktiken
som beslutsramar. Den tidigare ramtekniken har därmed kommit att successivt
förlora i betydelse.

Industriministern lägger inte heller fram förslag till ny beslutsram i den
tidigare formella meningen. Med tanke på planeringen av stödverksamheten
anmäler han att han räknar med följande belopp och ramar för fyraårsperioden
1985/86-1988/89 (belopp i milj. kr.).

		1985/86	1985/86- 1988/89
C 1.	Visst regionalpolitisk! stöd	86	-
C 2.	Lokaliseringsbidrag m. m.	362	1448
C 3.	Lokaliseringslån	300	1 200
C 4.	Regionala utvecklingsinsatser m. m.	488	1952
C 5.	Täckande av förluster p. g. a. kreditgarantier till
	företag i glesbygder m. m.	0.001	-
C 6.	Ersättning för nedsättning av socialavgifter	360	1 440
Cl.	Sysselsättningsstöd	120	480
C 8.	Expertgruppen för forskning om regional utveckling	4,3	17
Summa	1 720,4	6537

Därtill kommer de i propositionen redovisade insatserna på kommunikations-
och utbildningsdepartementens områden.

C 1. Visst regionalpolitisk! stöd

1983/84 Utgift 320745 0491
1984/85 Anslag 3500000001

1985/86 Förslag 86000000

1 Avser anslaget C 1. Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet

AU 1984/85:13

Detta nya anslag skall täcka en del av de utgifter som innevarande och
tidigare budgetår bekostats från anslaget Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet.
Utgifterna under det hittillsvarande anslaget och aktuella
förändringar framgår översiktligt av följande tabell:

Stödform	1983/84 Utgift	1984/85 Anslag	1985/86 Beräknad ändring SIND	Föredraganden
Lokaliseringsbidrag/ avskrivningslån	212995 000	218000000	-1380000001	-133000000'
Utbildningsstöd	5 774 000	2000000	- 10000002	- 1000000
Sysselsättningsstöd	76573000	79000000	+ 16000000	- 790000003
Offertstöd	8910000	40000000	—	- 400000004
Infriande av statliga garantier för lån i	192000	1000000	- 1000000	- 1000000
lokaliseringssyfte till rörelsekapital m. m. Regionala utvecklings-bolag	10000000
Centrala konsult- och utredningsinsatser	6301000	10000000	+ 5000000	- 100000005
Summa	320745000	350000000	-119000000	-264000000

1 Utgifter för lokaliseringsbidrag som beviljas av statens industriverk och regeringen efter den 1 juli 1984
belastar innevarande budgetår anslaget C 2. Regionalpolitiskt stöd: Vissa lokaliseringsbidrag m. m. (fr. o. m.
budgetåret 1985/86 anslaget C 2. Lokaliseringsbidrag m. m.)

2 Under förutsättning att nuvarande regler inte ändras

3 Utgifterna för sysselsättningsstöd föreslås fr. o. m. budgetåret 1985/86 belasta anslaget C 7. Sysselsättningsstöd 4

Utgifterna för offertstöd som beviljas efter den 1 juli 1985 föreslås fr. o. m. budgetåret 1985/86 belasta
anslaget C 2. Lokaliseringsbidrag m. m.

5 Utgifterna för centrala konsult- och utredningsinsatser föreslås fr. o. m. budgetåret 1985/86 belasta anslaget
C 4. Regionala utvecklingsinsatser m. m.

Regeringen föreslår under punkt Cl (s. 148-150) att riksdagen skall till
Visst regionalpolitiskt stöd för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag
av 86000000 kr.

Som inledningsvis nämnts ingår i regeringens förslag att anslaget uteslutande
skall användas för utbetalningar av lokaliseringsbidrag m. m. enligt
tidigare beslut.

Vad först beträffar lokaliseringsbidragen och avskrivningslånen, som
var bidragens motsvarighet åren 1979—1982, är att märka att stöd i dessa
former, om det beviljats av länsstyrelserna efter den i juli 1982, betalas ut
från anslaget Regionala utvecklingsinsatser (C 4). Lokaliseringsbidrag som
beslutas av regeringen eller industriverket finansieras fr. o. m. den 1 juli
1984 från nästföljande anslag (C 2). De lokaliseringsbidrag/avskrivningslån
som skall bekostas från detta nya anslag är således dels ännu icke utbetalat
stöd som före den 1 juli 1982 har beslutats av länsstyrelserna, dels stöd av
samma slag som före den 1 juli 1984 har beslutats av regeringen eller
industriverket.

AU 1984/85:13

Offertstödet flyttas till anslaget C 2. Stöd i denna form som beslutas före
den 1 juli 1985 är dock avsett att täckas av förevarande anslag, som
därutöver skall finansiera tidigare beviljade men inte utbetalade lån till
investmentbolag samt kvarstående utbetalningar enligt vissa äldre stödformer
som utbildningsstöd m. m.

Av det nya anslagets belopp, 86 milj. kr., beräknas den helt övervägande
delen eller 80 milj. kr. falla på lokaliseringsbidrag, avskrivningslån och
offertstöd.

Det föreslagna anslaget och dess konstruktion har inte föranlett några
invändningar i de föreliggande motionerna. Utskottet godtar för sin del att
anslaget anvisas för de ändamål regeringen angivit liksom beräkningen av
medelsbehovet.

C 2. Lokaliseringsbidrag m. m.

1984/85 Anslag 2640000001
1985/86 Förslag 362000000

1 Avser anslaget C 2. Regionalpolitisk stöd: Vissa lokaliseringsbidrag m. m.

Regeringen föreslår under punkten C 2 (s. 150-151) att riksdagen skall
till Lokaliseringsbidrag m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag
av 362 000000 kr.

Det föreslagna anslaget motsvarar det för innevarande budgetår anvisade
anslaget Regionalpolitisk stöd: Vissa lokaliseringsbidrag m. m. Det
senare anslaget används huvudsakligen för att finansiera de lokaliseringsbidrag
som beviljats av regeringen eller industriverket efter den 1 juli 1984.

Dessutom bekostas lån till investmentbolag, likaledes beviljade efter den 1

juli 1984.

Regeringen föreslår att det nya anslaget dessutom skall tillgodose följande
ändamål:

- offertstöd beslutade efter den 1 juli 1985,

- kapitaltillskott m. m. till Stiftelsen Industricentra,

- ersättning till banker för administration av regionalpolitisk stöd,

- eventuella medel för ombyggnad av outnyttjade bostadslägenheter i
Kiruna.

Dessa ändamål bekostas för närvarande från anslaget Regionalpolitisk
bidragsverksamhet (C 1).

Det sammanlagda medelsbehovet under det nya anslaget beräknas i
propositionen till 362 milj. kr. Därvid har regeringen bedömt att offertstöd
under nästa budgetår kommer att lämnas med 40 milj. kr.

Alf Wennerfors m.fl. (m) yrkar i motion 2951 att regeringens anslagsframställning
på denna punkt skall avslås i enlighet med motionärernas
förslag att lokaliseringsbidragen avskaffas och ersätts med riskgarantilån.
För det senare ändamålet föreslår motionärerna ett nytt reservationsanslag

AU 1984/85:13

om 155 milj. kr. Från det nya anslaget bör det vara möjligt att övergångsvis
bevilja stöd enligt nu gällande regler tills det nya systemet med riskgarantilån
hinner träda i kraft.

Rune Ångström m. fl. (fp) föreslår i motion 2937 ett anslag om 332 milj.
kr. Motionärerna anser det vara till fyllest att för offertstöd beräkna 10
milj. kr. med hänsyn till den faktiska medelsåtgången budgetåret 1983/84
liksom till det nya stöd till teknikcentra som kommer att införas.

Utskottet har i det föregående motsatt sig moderaternas förslag beträffande
riskgarantilån och avstyrker till följd härav förslagen i motion 2951
beträffande medelsanvisningen i motsvarande delar. När det gäller offertstödet
är det regeringens avsikt att i ökad utsträckning lämna stöd i denna
form med villkor om återbetalningsskyldighet eller andel i värdetillväxt.
Stödformen får därmed också ökad volym. Med hänsyn till det anförda och
då utskottet även i övrigt godtar propositionens medelsberäkning bör
anslaget föras upp med det belopp regeringen har begärt i följd varav
utskottet avstyrker även anslagsyrkandet i motion 2937.

Hinder bör inte möta att överföra kvarstående behållning på innevarande
budgetårs anslag Regionalpolitisk! stöd: Vissa lokaliseringsbidrag m. m.
till det nya anslaget Lokaliseringsbidrag m. m.

C 3. Lokaliseringslån

1983/84 Utgift 171 1282151 Reservation 2275781438»

1984/85 Anslag 500000000»

1985/86 Förslag 300000000

1 Avser anslaget Regionalpolitisk stöd: Lokaliseringslån

Regeringen föreslår under punkten C 3 (s. 151 — 152) att riksdagen skall
till Lokaliseringslån för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag
av 300000000 kr.

Alf Wennerfors m. fl. (m) i motion 2951 och Rune Ångström m. fl. (fp) i
motion 2937 yrkar att regeringens begäran om anslag skall avslås. Centerpartiet
föreslår i motion 2915 att förevarande reservationsanslag ersätts av
ett förslagsanslag om 1 milj. kr. med uppgift att täcka eventuella förluster
genom det kreditgarantisystem som enligt motionen bör ersätta lokaliseringslånen.

Yrkanden i de tre aktuella motionerna om att avskaffa lokaliseringslånen
har avstyrkts av utskottet i den föregående framställningen. I enlighet
härmed avstyrker utskottet även anslutande yrkanden i motionerna beträffande
anslagsgivningen. Regeringens förslag till medelsanvisning tillstyrks.

Den behållning som vid innevarande budgetårs utgång finns på anslaget
Regionalpolitisk stöd: Lokaliseringslån bör få överföras till det anslag som
för nästa budgetår anvisas med den nya benämningen Lokaliseringslån.

AU 1984/85:13

C 4. Regionala utvecklingsinsatser m. m.

1983/84 Utgift 184597268' Reservation 2645340171’2

1984/85 Anslag 398 2500001

1985/86 Förslag 488000000

1 Avser anslaget Regionalpolitisk! stöd: Regionala utvecklingsinsatser

2 De medel som vid budgetårsskiftet inte var ianspråktagna genom beslut uppgick
till ca 33 milj. kr.

Från anslaget bestrids kostnaderna för av länsstyrelserna beslutade lokaliserings-
och investeringsbidrag enligt förordningen (1982:677) om regionalpolitisk!
stöd (omtryckt 1983:702, ändrad 1984:608). Vidare bestrids
från anslaget kostnaderna för stöd i glesbygder till investeringar vid företag,
kommersiell service, intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser
(IKS), samhällelig service samt hemarbete enligt förordningen
(1979:638) om statligt stöd till glesbygd (omtryckt 1982:678, ändrad
1983:678 och 1984:609). Kostnaderna för regionalt utvecklingsarbete,
t. ex. projektverksamhet och åtgärder för regionalt nyföretagande, bestrids
också från detta anslag.

Medlen disponeras av länsstyrelserna som fördelar medlen mellan de
olika ändamålen. Samtliga länsstyrelser har tilldelats medel från anslaget.

Av anslaget för budgetåret 1984/85 har 5 milj. kr. avsatts till regeringens
förfogande för fördjupad samverkan mellan småföretag och högskola
(prop. 1983/84:135, NU 42 och rskr. 379).

De för budgetåret 1984/85 anvisade medlen under förevarande anslag har
följande fördelning över länsstyrelserna:

länsstyrelsen

6. länsstyrelsen

7. länsstyrelsen

8. länsstyrelsen

9. länsstyrelsen
länsstyrelsen

11. länsstyrelsen

12. länsstyrelsen
länsstyrelsen
Bohus län
länsstyrelsen
länsstyrelsen

16. länsstyrelsen

17. länsstyrelsen

18. länsstyrelsen

19. länsstyrelsen

20. länsstyrelsen

21. länsstyrelsen
län

länsstyrelsen
länsstyrelsen
länsstyrelsen

13.

14.

15.

22.

23.

24.

i Stockholms län
i Uppsala län
i Södermanlands län
i Östergötlands län
i Jönköpings län
i Kronobergs län
i Kalmar län
i Gotlands län
i Blekinge län
i Kristianstads län
i Malmöhus län
i Hallands län
i Göteborgs och

i Älvsborgs län
i Skaraborgs län
i yärmlands län
i Örebro län
i Västmanlands län
i Kopparbergs län
i Gävleborgs län
i Västernorrlands

i Jämtlands län
i Västerbottens län
i Norrbottens län

Summa kr.

5000000
5 000000
5 000000
4000000
4 500000

4 500000

5 500000
6500000

7 200000
1500000
2400000
2 200000

8 000 000
10 000000

2000000

31000000

11000000

12000000

29000000

28000000

41850000
54 100000
54 000000
59000000
393 250000

AU 1984/85:13

Regeringen föreslår under punkt C 4 (s. 152—154) att riksdagen skall till
Regionala utvecklingsinsatser m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag
av 488000000 kr.

Av medlen avses länsstyrelserna disponera 457 milj. kr. för följande
ändamål.

- Lokaliseringsbidrag i stödområde A—C och i områden där, enligt
regeringens beslut, regionalpolitisk! stöd tillfälligt skall kunna lämnas.

- Investeringsbidrag utanför nämnda områden.

- Företagsutveckling (nytt ändamål).

- Statligt stöd till glesbygd.

- Regional projektverksamhet.

Vidare avses att regeringen skall disponera 31 milj. kr. för följande
ändamål.

- Teknik- och kunskapsspridning i regionalpolitisk! prioriterade regioner
(enligt den föregående framställningen).

- Centrala konsult- och utredningsinsatser (Hittills bekostade från anslaget
Cl).

Av de föreslagna medlen till länsstyrelserna beräknas att högst 80 milj.
kr. skall användas för regional projektverksamhet.

I sex motioner hävdas att regeringens medelsförslag till anslaget Regionala
utvecklingsinsatser är otillräckligt.

I motion 2951 av Alf Wennerfors m.fl. (m) framhålls betydelsen av att
handläggningen av selektiva åtgärder sker på regional nivå och att det nu
sker en tyngdpunktsförändring härvidlag. Motionärerna föreslår mot bakgrund
härav ett i förhållande till regeringen med 17 milj. kr. höjt anslag
vilket innebär totalt 505 milj. kr. Av beloppet bör ungefär 40% användas
för de av moderata samlingspartiet föreslagna s.k. riskgarantilånen och
resten för projektstöd och glesbygdsstöd.

Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) uttalar i motion 2915 att hela anslaget bör
ställas till länsstyrelsernas disposition och att anslaget bör ökas med 112
milj. kr. till 600 milj. kr.

I motion 2937 av Rune Angström m.fl. (fp) föreslås ytterligare 30 milj.
kr. till anslaget eller totalt 518 milj. kr. Motionärerna anser att regionalpolitikens
genomförande till stor del kan och bör decentraliseras till länsnivå.

I motion 2943 av Lars Werner m .fl. (vpk) föreslås att anslaget höjs med
170 milj. kr. eller totalt 658 milj. kr. att finansieras med medel som
föreslagits av regeringen för anslaget Ersättning för nedsättning av socialavgifter.

John Andersson (vpk) föreslår i motion 2942 att hela det föreslagna
anslaget Ersättning för nedsättning av socialavgifter om 360 milj. kr. överförs
till ifrågavarande anslag som totalt blir 848 milj. kr. att fördelas mellan
olika län varvid Norrbottens län bör erhålla en större del.

I motion 2962 av Agne Hansson (c) och Gösta Andersson (c) föreslås att

AU 1984/85:13

anslaget höjs med 112 milj. kr. utöver regeringens förslag för att de regionalpolitiska
åtgärderna skall få avsedd effekt i Kalmar län.

Utskottet vill först framhålla betydelsen av ifrågavarande anslag som
inneburit en kraftig decentralisering och utökning av länsstyrelsernas möjligheter
att ta sig an de regionalpolitiska problemen även utanför stödområdena.
Länsstyrelserna kan själva inom givna ekonomiska ramar prioritera
de insatser som de bedömer mest angelägna för länet i fråga i ansträngningarna
att skapa nya arbetstillfällen. Det finns emellertid vissa beslut som
bör fattas på central nivå och som avser samma ändamål som länsanslaget.
Det kan gälla t. ex. åtgärder som griper över flera län eller försöksverksamheter
med speciellt intresse. En del av här aktuellt anslag bör därför
avsättas för beslut som tas av regeringen.

Ifrågavarande anslags stora regionalpolitiska betydelse avspeglar sig
också i att industriministern föreslår att anslaget skall ökas med nära 80
milj. kr. för nästa budgetår. Vidare har 10 milj. kr. förts till detta anslag
från anslaget C 1. Mot bakgrund av det ansträngda budgetläget innebär
uppräkningen en klar prioritering av regionalpolitiken vid regeringens samlade
budgetprövning, vilket utskottet noterar med tillfredsställelse. Mot
bakgrund härav anser utskottet att anslaget är väl avvägt, varför motionerna
2915, 2937, 2942, 2943, 2951 och 2962 i motsvarande delar avstyrks.
Vad särskilt gäller motionerna 2942 och 2943 bör tilläggas att den uppräkning
av anslaget som föreslås i dessa motioner är avsedd att finansieras
genom att man slopar nedsättningen av socialavgifter i Norrbottens län.
Utskottet har i det föregående motsatt sig dessa motionsförslag. Konsekvensen
av utskottets ståndpunkt är att den finansiella förutsättningen för
motionärernas förslag därmed inte längre föreligger.

Därefter tar utskottet upp en motion som behandlar ekonomiskt stöd till
lokala projektgrupper.

I motion 2642 av Gösta Andersson (c) och Agne Hansson (c) framhålls
att lokalbefolkningen på senare år insett att de inte kan vänta på att staten
och myndigheterna kommer och löser deras problem. De har helt enkelt
insett att deras möjligheter ligger i att starta småföretag och utveckla de
företag som finns kvar i bygden. Det borde därför enligt motionärerna vara
naturligt att ge ekonomiska förutsättningar för olika projektgrupper som
arbetar med en sådan inriktning och som på egen hand vill skapa något nytt
och konstruktivt i sin bygd. Ekonomiskt stöd bör därför enligt motionärerna
utgå till lokala projektgrupper vars syfte är att skapa nya arbetstillfällen
i småföretag eller göra insatser för att förbättra den lokala servicen.

Utskottet vill erinra om att länsstyrelsen har möjlighet att via ifrågavarande
anslag ge stöd för olika lokala projektgrupper. Motionen bör därför
inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Vidare tar utskottet upp två motioner som rör reglerna för regeringens
medelsdisposition.

7 Riksdagen 1984185. 18 sami. Nr 13

AU 1984/85:13

I motion 2917 av Stina Gustavsson (c) och Rune Gustavsson (c) framhålls
att kommunerna Lessebo och Tingsryd bör ingå i begreppet Östra
Småland som industriministern bl. a. nämnt som regionalpolitisk! prioriterad
region. Lennart Bladh m.fl. (s) anser i motion 2918 att de särskilda
medel för teknik och kunskapsspridning som föreslås stå till regeringens
disposition bör vara tillgängliga för hela landet.

Utskottet konstaterar först att även om regeringen ges möjligheter att
disponera vissa medel för bl. a. teknikspridning så kommer länsstyrelserna
även i fortsättningen kunna använda länsanslaget för sådana åtgärder.
Detta innebär att medel för teknikspridningsprojekt i princip finns att tillgå
över hela landet. Eftersom regeringen också avser att höja ramen för
länsstyrelsernas möjligheter att stödja regional projektverksamhet med 20
milj. kr. till 80 milj. kr. kommer det under nästa budgetår att finnas än
större möjligheter för olika länsstyrelser att prioritera sådana projekt. Mot
bakgrund härav och med hänsyn till att det får antas vara störst behov av
teknikspridningsprojekt i regionalpolitisk! prioriterade regioner ser utskottet
inte något skäl att frångå industriministerns förslag varför motionerna
2917 i aktuell del och 2918 bör avslås.

I ett antal motioner finns förslag om förstärkta insatser i olika län via
förevarande anslag. I vissa motioner har storleken på den begärda resursökningen
angivits, medan andra motioner allmänt pläderar för utökat länsanslag.
De aktuella motionerna redovisas nedan.

778 Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c)
och Kerstin Andersson (c)

906 Agne Hansson m. fl. (c)

1469 Olle Westberg m. fl. (s)

1471 Olle Östrand m.fl. (s)

1520 Jan Hyttring (c) och
Bertil Jonasson (c)

2098 Karl Boo m.fl. (c)

2117 Börje Nilsson m.fl. (s)

2269 Börje Hörnlund (c) och
Karin Israelsson (c)

2654 Gunnel Jonäng (c) och
Gunnar Björk i Gävle (c)
2912 Arne Fransson (c) och
Kersti Johansson (c)

2927 Åke Gustavsson m.fl. (s)

2947 Nils-Olof Gustafsson (s) och
Margareta Winberg (s)

ökat länsanslag till Älvsborgs
län (Dalsland)

särskilt anslag på 20 milj. kr. för
utvecklingsinsatser i inre Småland
och södra Östergötland
ökat länsanslag till Gävleborgs
län

ökat länsanslag till Gävleborgs
län

kraftig ökning av länsanslaget
till Värmlands län
+ 12,3 milj. kr. till Kopparbergs
län

ökat länsanslag till Kristianstads
län

ökat länsanslag till Västerbottens
län

ökat länsanslag till Gävleborgs
län

ökat länsanslag till Jönköpings
län

ökat länsanslag till Jämtlands
län

AU 1984/85:13

Därutöver tas i motion 2948 upp förslag om ett industriellt utvecklingscentrum
i Östersund. Nils-Olof Gustafsson (s) och Margareta Winberg (s)
framhåller i motionen att resurser motsvarande etablering av en filial i
Östersund till industriellt utvecklingscentrum i Skellefteå bör ställas till
Jämtlands läns förfogande för att komplettera de utvecklingsresurser som
håller på att byggas upp i länet. Förslag om ett industriellt utvecklingscentrum
i Östersund finns med i den regionalpolitiska utredningen. Vidare
föreslås i motion 2965 av Jan Hyttring (c) och Bertil Jonasson (c) att av
länsanslaget skall tas 250000 kr. för anställning av en forskningsassistent
vid Rikssågverksskolan i Skoghall.

Utskottet har tidigare tillstyrkt att ifrågavarande anslag skall föras upp
med ett belopp av 488 milj. kr., vilket är en höjning från innevarande
budgetår med nära 80 milj. kr. Härigenom kommer även anslagen till de
olika länen att kunna få ökade medel i förhållande till innevarande budgetår,
och yrkanden i flera motioner kommer att kunna tillgodoses. Det bör
emellertid som hittills ankomma på regeringen att fördela anslaget mellan
länen. Utskottet utgår ifrån att regeringen i detta arbete beaktar de olika
förhållanden och skilda problem i resp. län som bör vara avgörande för
medlens fördelning. Några särskilda anvisningar från riksdagens sida bör
därutöver inte ges i detta sammanhang. Som följd härav avstyrker utskottet
motionerna i aktuella delar.

C 5. Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i glesbygder
m. m.

Regeringen föreslår under punkt C 5 (s. 154-155) att riksdagen skall

1. medge att statlig kreditgaranti för lån till företag i glesbygder och för
lån till kommersiell service får beviljas i sådan omfattning att det sammanlagda
beloppet för utestående garantier räknat från den 1 juli 1985 uppgår
till högst 52000000 kr.,

2. till Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i
glesbygder m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 1 000
kr.

Utskottet noterar att en viss förändring har skett av ifrågavarande anslag
så att riksdagen som hittills fastställt storleken på den ekonomiska ram
som för varje budgetår anger utrymmet för att teckna nya kreditgarantier i
fortsättningen skall besluta om en flerårig ram som successivt skall byggas
upp till 290 milj. kr. Utskottet utgår ifrån att detta gäller kreditgarantier
som beslutas efter den 1 juli 1985 och att de kreditgarantier som för
närvarande finns utestående inte räknas in i ramen. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under denna anslagspunkt.

1983/84 Utgift
1984/85 Anslag
1985/86 Förslag

4442 185
1000
1000

AU 1984/85:13

100

C 6. Ersättning för nedsättning av socialavgifter

1983/84 Utgift 205289278

1984/85 Anslag 330000000

1985/86 Förslag 360000000

Regeringen föreslår under punkten C 6 (s. 156) att riksdagen skall till
Ersättning för socialavgifter för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag
av 360000000 kr.

Moderata samlingspartiet föreslår i motion 2951 ett anslag av 560 milj.
kr., centerpartiet i motion 2915 ett anslag av 420 milj. kr. och folkpartiet i
motion 2937 ett anslag av 460 milj. kr.

Vänsterpartiet kommunisterna motsätter sig i motion 2943 att anslag
anvisas för ändamålet. Av samma uppfattning är John Andersson (vpk) i
motion 2942.

I det särskilda avsnittet om ifrågasatta systemförändringar i vad gäller de
regionalpolitiska stödformerna har utskottet avstyrkt vpk:s yrkanden om
att nedsättning av socialavgifter skall slopas som regionalpolitiskt medel.
Föreliggande yrkanden om avslag på regeringens anslagsframställning i
motionerna 2942 och 2943 avstyrks med hänvisning till det ställningstagandet.

Yrkandena i motionerna 2915, 2937 och 2951 om anslag med högre
belopp än regeringen föreslagit ansluter till motionernas förslag om vidgad
användning geografiskt och branschmässigt av avgiftsnedsättningen. Frågan
har behandlats i ett tidigare avsnitt, och utskottet har därvid avstyrkt
motionernas förslag i dessa avseenden.

Med hänsyn till de redovisade ställningstagandena och då propositionens
medelsberäkning lämnas utan erinran tillstyrker utskottet att anslagen
anvisas i enlighet med regeringens framställning. Motionsyrkandena
om högre anslagsbelopp avstyrks.

C 7. Sysselsättningsstöd

Nytt anslag (förslag) 120000000

Kostnaderna för sysselsättningsstödet bestrids som förut nämnts innevarande
budgetår från anslaget C 1 Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet.

Regeringen föreslår under punkten C 7 (s. 156-157) att riksdagen skall
till Sysselsättningsstöd för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av
120000000 kr.

I regeringens förslag innefattas att medlen för sysselsättningsstöd i fortsättningen
anvisas under ett nytt anslag av förslagskaraktär. Det nya
anslaget skall även bekosta det särskilda bidrag till arbetsgivaravgiften
som utgår parallellt med nedsättningen av socialavgifter i Norrbottens län.

AU 1984/85:13

101

Dessa kostnader betalas redan nu med medel som avsatts till sysselsättningsstöd.

Alf Wennerfors m.fl. (m) yrkar i motion 2951 att regeringens anslagsframställning
skall avslås i enlighet med motionens förslag om att slopa
sysselsättningsstödet. Redan beviljat stöd bör övergångsvis kunna bekostas
från anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder på arbetsmarknadsdepartementets
huvudtitel.

Centerpartiet yrkar i motion 2915 ett anslag av 140 milj. kr. med hänsyn
till den i motionen föreslagna utformningen av sysselsättningsstödet.

I det föregående har utskottet avvisat yrkandena såväl i motion 2951 om
slopande av sysselsättningsstödet som i motion 2915 om annan utformning
av stödet. Med hänvisning härtill och då utskottet biträder vad som föreslagits
i propositionen under denna punkt bör det nya anslaget uppföras på
sätt regeringen hemställt, och de båda motionerna avslås i de aktuella
delarna.

C 8. Expertgruppen för forskning om regional utveckling

Nytt anslag (förslag) 4 300 000

Regeringen föreslår under punkten C 8 (s. 157) att riksdagen skall till
Expertgruppen för forskning om regional utveckling för budgetåret 1985/86
anvisa ett reservationsanslag av 4 300000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att det för rubricerade ändamål
anvisas ett nytt anslag med det begärda beloppet.

Stödområdesindelningen

För att fördela det regionalpolitiska stödet och i övrigt styra samhällets
regionalpolitiska insatser har vissa delar av landet klassats som stödområden.
Denna metod har använts alltsedan det regionalpolitiska stödet infördes.
Villkoren för regionalpolitisk! stöd är sedan olika beroende på omfattningen
och karaktären av kommunens/ortens problem. För närvarande
finns tre stödområden, A, B och C där stödområde A innebär de förmånligaste
regionalpolitiska stöden. Utöver detta kan emellertid regeringen
peka ut orter/regioner med omfattande strukturförändringar inom näringslivet
som tillfälliga stödområden och besluta om stöd till företag utanför
stödområdet samt om synnerliga skäl föreligger också lämna högre bidrag
än normalt. Vid beslut om regionalpolitisk! stöd gäller sedan den 1 juli 1982
(SFS 1982:677) följande:

Rättelse: S. 107, rad 16 nedifrån Står: resp. ca 30 milj. kr. Rättat till: resp. ca 80 milj.
kr.

AU 1984/85:13 102

Län och kommun Gotlands län	Stöd- område
Gotland	C
Älvsborgs län
Bengtsfors	C
Dals Ed	C
Åmål	C
Värmlands län
Arvika	C
Eda	C
Filipstad	C
Hagfors	C
Munkfors	C
Storfors	C
Sunne	C
Säffle	C
Torsby	B
Åijäng Örebro län	C
Hällefors Lindesberg, såvitt avser Guldsmedshyttans och	C
Ramsbergs församlingar	C
Ljusnarsberg Västmanlands län	C
Fagersta	C
Norberg	C
Skinnskatteberg Kopparbergs län	C
Avesta	C
Ludvika	C
Malung Mora, såvitt avser Ven-	B
jans församling	B
Orsa	C
Smedjebacken	C
Vansbro	B
Älvdalen	B
Gävleborgs län
Hofors Hudiksvall, såvitt avser	C
Bjuråkers församling	C
Ljusdal	B
Nordanstig	C
Söderhamn	C
Västernorrlands län
Kramfors	C
Sollefteå Sundsvall, såvitt avser	B

Län och kommun	Stöd-
Holms och Lidens för-samlingar	område C
Ånge	B
Örnsköldsvik, såvitt avser Anundsjö, Björna, Skorped och Trehör-ningsjö församlingar	B
Örnsköldsvik, såvitt avser övriga församlingar	C
Jämtlands län Berg	A
Bräcke	B
Härjedalen	B
Krokom, såvitt avser Aspås, Näskotts, Rödöns och Ås församlingar	C
Krokom, såvitt avser öv-riga församlingar	A
Ragunda	A
Strömsund	A
Åre	B
Östersund	C
Västerbottens län Bjurholm	B
Dorotea	A
Lycksele	B
Malå	B
Nordmaling	C
Norsjö	B
Robertsfors	C
Skellefteå, såvitt avser Fällfors, Jörns och Kalv-träsks församlingar	B
Skellefteå, såvitt avser övriga församlingar	C
Sorsele	A
Storuman	A
Vilhelmina	A
Vindeln	B
Vännäs	C
Åsele	A
Norrbottens län Arjeplog	A
Arvidsjaur	B
Boden	C
Gällivare	A
Haparanda	A
Jokkmokk	A
Kalix	A

AU 1984/85:13

103

Län och kommun	Stöd-	Län och kommun	Stöd-
	område		område
Kiruna	A	Älvsbyn	B
Luleå	C	Överkalix	A
Pajala	A	Övertorneå	A
Piteå	C

Förutom inom de stödområden som anges ovan får statens industriverk
efter särskilt beslut av regeringen för budgetåret 1984/85 bevilja lokaliseringsbidrag
med högst 30% av den del av totalkostnaderna som avser
byggnader, markanläggningar, maskiner och inventarier i följande kommuner
eller delar av kommuner: Olofströms kommun, Delsbo församling i
Hudiksvalls kommun, Hörnefors församling i Umeå kommun. Lysekils
kommun, Munkedals kommun. Uddevalla kommun och Timrå kommun. I
följande kommuner får lokaliseringsbidrag beviljas med högst 20% av
nämnda totalkostnader: Tierps kommun, Östhammars kommun. Kristinehamns
kommun, Degerfors kommun och Karlskoga kommun. Utskottet
har i det föregående under avsnittet Regionalpolitisk! stöd till företagen
föreslagit att ifrågavarande procentsatser fr. o. m. den 1 juli 1985 sänks till
20 resp. 15%.

Vidare får industriverket bevilja lokaliseringslån med högst 35 % av det
godkända totala kapitalbehovet i de ovannämnda kommunerna och församlingarna.

En fördelning av det regionalpolitiska stödet under budgetåret 1983/84
på stödområden framgår av följande tabell.

Stödom- område	Antal arbets- ställen	Investe- ringskost- nad (milj. kr.)	Beviljat stöd		Beräknad syssel- sättnings- ökning	Subvention per nytt arbetstill-fälle (tkr)2
Bidrag' (milj. kr.)	Lokalise-ringslån (milj. kr.)
A	55	230,4	116,7	29,2	339	327
B	96	315,6	116,3	40,7	453	234
C	103	848,6	76,3	215,5	634	108
Tillfälligt	29	123,3	31,9	6,6	162	73
Utanför	77	140,6	24,6	8,6	548	45
Summa	360	1658,5	365,8	300,7	2136	151

1 Lokaliseringsbidrag, investeringsbidrag och offertstöd.

2 I beloppet ingår inte stöd till industrilokaler för uthyrning.

I propositionen anförs att de stora och långsiktiga balansproblemen
fortfarande återfinns i de regioner som omfattas av de nuvarande stödom rådena,

dvs. skogslänen. Bergslagen, norra Dalsland och Gotland. Det
framhålls att det i detta avseende inte skett några större förändringar sedan
nu gällande indelning beslutades av riksdagen våren 1982. Vidare poängteras
att det är viktigt att inte ändra stödområdesindelningen för ofta utan

AU 1984/85:13

104

låta den ligga fast över en längre tid. Slutsatsen blir att inga utökningar
eller ändringar i övrigt nu bör göras enligt industriministerns bedömning.

En översyn av stödområdesindelningen för vissa län föreslås i två motioner,
nämligen 2744 från den allmänna motionstiden och 2928. I motion
2744 av Gunnel Jonäng (c) och Gunnar Björk i Gävle (c) föreslås att
stödområdesindelningen i Gävleborgs län ses över i syfte att skapa en mer
rättvis regional fördelning. Sten-Ove Sundström (s) föreslår i motion 2928
att stödområdesindelningen i Norrbottens län ses över varvid kommunerna
Boden, Piteå och Luleå bör kunna komma i fråga för en ändrad inplacering
i stödområde.

I ett stort antal motioner varav flera från den allmänna motionstiden
föreslås ändringar i den gällande stödområdesindelningen. Yrkandena i
motionerna tas upp kommunvis grupperade efter det stödområde till vilket
de föreslås bli hänförda.

Två motioner tar upp kommuner eller delar av kommuner som bör
hänföras till stödområde A. Nils-Olof Gustafsson (s) och Margareta Winberg
(s) föreslår i motion 2946 att Bräcke, Härjedalen och Åre kommuner
samt södra delarna av Krokoms kommun förs till stödområde A. I motion
2923 av Arne Nygren (s) yrkas att Malå kommun ingår i stödområde A.

I nio motioner varav fyra från den allmänna motionstiden föreslås att
vissa kommuner eller delar av kommuner bör ingå i stödområde B. De
aktuella motionerna redovisas nedan.

Nr Motionär(er)

2958 Barbro Nilsson i Visby (m)
2952 Gunhild Bolander (c)

773 Ove Eriksson m.fl. (m)

2920 Sven Aspling m. fl. (s)

773 Ove Eriksson m. fl. (m)

450 Hugo Bergdahl (fp)

648 Kerstin Göthberg (c)

1443 Olle Göransson m. fl. (s)

2925 Olle Göransson m. fl. (s)

450 Hugo Bergdahl (fp)

648 Kerstin Göthberg (c)

2946 Nils-Olof Gustafsson (s) och
Margareta Winberg (s)

Kommun eller del av kommun
Gotland

Norra och södra Gotland
Filipstad, Hagfors och Munkfors Filipstad,

Hagfors och Munkfors Storfors Fagersta,

Skinnskatteberg och
Norberg

Fagersta, Skinnskatteberg och
Norberg

Surahammar och Hallstahammar Surahammar

och Hallstahammar Östersund -

AU 1984/85:13

105

I 13 motioner föreslås att kommuner eller delar av kommuner bör placeras
i stödområde C eller på annat sätt kunna erhålla regionalpolitiskt
stöd.

Nr Motionär(er)

2959 Anders Dahlgren m.fl. (c)
2956 Yvonne Sandberg-Fries m. fl.

(s)

2939 Ingvar Karlsson i Bengtsfors
m.fl. (c)

2945 Jan Fransson m.fl. (s)

2953 Gunilla André m.fl. (c)

2920 Sven Aspling m.fl. (s)

1443 Olle Göransson m. fl. (s)

2925 Olle Göransson m.fl. (s)

2936 Bengt-Ola Ryttar (s)

1469 Olle Westberg m. fl. (s)

2964 Wivi-Anne Cederqvist m.fl.
(s)

1469 Olle Westberg m.fl. (s)

2926 Bengt Wiklund m. fl. (s)

2923 Arne Nygren (s)

Kommun eller del av kommun

Valdemarsvik, Kinda och Ydre
Olofström (1985/86)

Färgelanda, Orust, Sotenäs,
Tanum och Strömstad
Gullspång, Töreboda och Karlsborg Gullspång,

Töreboda och Karlsborg Kristinehamn Hallstahammar

och Surahammar Hallstahammar

och SurahammarGagnefSandvikenSandviken Östra

delarna av Hudiksvall
Härnösand, Timrå och SundsvallUmeå -

Utskottet konstaterar först att varken den parlamentariskt sammansatta
regionalpolitiska utredningen eller industriministern föreslagit några förändringar
i den nuvarande stödområdesindelningen eller principerna härför.
Som industriministern framhåller är det viktigt att inte ändra stödområdesindelningen
för ofta utan låta den ligga fast över en längre tid. Regeringen
har nyligen beslutat att Timrå kommun som behandlas i motion 2926
tillfälligt skall kunna erhålla lokaliseringsstöd. Detta gäller sedan tidigare
också Kristinehamns kommun som tas upp i motion 2920. Motionerna
2920 och 2926 i motsvarande delar får anses vara tillgodosedda.

I övrigt anser utskottet på skäl som industriministern framfört att den
nuvarande stödområdesindelningen och principerna härför bör ligga fast
varför de övriga i sammanhanget upptagna motionerna bör avslås.

Emellertid vill utskottet erinra om den möjlighet som regeringen har att
utanför stödområdet ange vissa orter eller kommuner i vilka under en
begränsad övergångstid till följd av svåra strukturomvandlingsproblem
lokaliseringsstöd bör komma i fråga i vissa fall. Regeringen har under
innevarande budgetår utnyttjat denna befogenhet beträffande de tolv orter
eller kommuner som nämnts i det föregående. Regeringen har härutöver
möjlighet att lämna regionalpolitiskt stöd även utanför stödområdet.

Utskottet återkommer i det följande till utvecklingsproblem i en del av
de i motionerna nämnda kommunerna.

AU 1984/85:13

106

Utvecklingsproblem i landsdelar och län

I detta avsnitt behandlar utskottet motioner som rör utvecklingen i olika
delar av landet. I motionerna redovisas problem och ställs krav på åtgärder
av olika slag från statens sida. I de åtgärdsprogram som presenteras ingår
initiativ inom en rad områden. Det gäller utöver regional- och sysselsättningspolitiken
även t. ex. utbildnings-, trafik- och industripolitiken. Vissa
förslag som förs fram är av långsiktig karaktär, t. ex. förslag om åtgärdsprogram
och utvecklingsplaner i länen. Andra förslag avser kortsiktiga
insatser för att uppehålla sysselsättningen.

I flera motioner föreslås ändringar i nuvarande stödområdesindelning.
De förslagen har utskottet behandlat i föregående avsnitt. Även förslag om
decentralisering av statlig verksamhet och medel för utvecklingsinsatser i
länen har utskottet behandlat tidigare i betänkandet.

Övre Norrland

Under denna rubrik behandlar utskottet Norrbottens och Västerbottens
län.

Under 1970-talet hade Norrbottens län en årlig ökning av befolkningen.
En jämförelse mellan åren 1980 och 1983 visar däremot en minskning.
En ytterligare minskning av folkmängden väntas enligt länsstyrelsens
prognos fram till år 1990. Norrbotten har under lång tid haft en svår
arbetsmarknadssituation som ytterligare försämrades genom de stora
strukturproblem som blev akuta inom gruv- och stålindustrin i slutet av
1970-talet och i böljan av 1980-talet. År 1983 låg andelen sysselsatta drygt
sex procentenheter under genomsnittet i riket. Norrbottens län var därmed
det län som hade den lägsta andelen sysselsatta av samtliga län. Prognosen
för år 1990 visar på att skillnaden mellan Norrbotten och riket totalt
kommer att öka. Såväl andelen arbetslösa (5,7%) som andelen personer
placerade i arbetsmarknadspolitiska åtgärder (8,5%) år 1984 bekräftar
länets svåra arbetsmarknadsläge. Inget annat län hade så stor andel av
befolkningen i arbetslöshet eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Strukturproblemen
i malmfälten återspeglas i de höga procentsiffrorna.

Riksdagen har vid tre tillfällen under senare år — 1979, 1982 och 1983 -beslutat om särskilda program med åtgärder för att stärka näringslivet och
sysselsättningen i Norrbotten.

Vad gäller riksdagsbeslutet 1983 innefattade detta bl. a. ett antal väginvesteringar
i länet samt upprustning av malmbanan mellan Gällivare och
Kiruna. En särskild delegation inrättades för särskilda insatser bland övertalig
personal vid LKAB. Särskilda resurser tillfördes också arbetsmark -

AU 1984/85:13

107

nadsinstituten i Kalix och Piteå. Även arbetsmarknadsutbildningen och
olika former av sysselsättningsskapande åtgärder utökades. Vidare beviljades
LKAB bl. a. ett kapitaltillskott på 1 000 milj. kr. för att genomföra en
finansiell rekonstruktion genom nedskrivning av sina tillgångar. Även
SSAB fick medel till sitt förfogande för investeringar vid anläggningarna i
Luleå.

Åtgärdsprogrammet våren 1983 innefattade också ett ramanslag på 200
milj. kr. som ställdes till regeringens förfogande för särskilda regionalpolitiska
insatser i länet under de närmaste tre budgetåren.

I proposition 1984/85:115 anför industriministern att det långsiktiga arbetet
med att stärka näringslivet och sysselsättningen i malmfälten bygger
på två förutsättningar — en fortsatt stabil situation för LKAB och en
utveckling av näringslivet vid sidan om järnmalmsbrytningen. Insatser bör
därför göras för att på olika sätt stärka och bredda näringslivet i regionen.
Åtgärderna bör också omfatta Pajala kommun eftersom problemen i malmfälten
får negativa återverkningar också i intilliggande kommuner, främst
då Pajala.

Vidare anför industriministern att det är väsentligt att insatserna får
lokal förankring. Malmfältsdelegationen bör spela en aktiv roll för att
initiera, utveckla och samordna olika insatser under de närmaste åren.

När det gäller finansieringen av de fortsatta insatserna i malmfälten
anser industriministern att de ordinarie anslagen för t. ex. regionalpolitisk!
stöd och arbetsmarknadspolitiska åtgärder skall användas så långt som
möjligt. De åtgärdsprogram som riksdagen beslutade om våren 1983 för
Norrbotten och malmfälten innefattade dels det ovan nämnda anslaget på
200 milj. kr. för särskilda regionalpolitiska insatser, dels ett anslag på 262
milj. kr. för beredskapsarbeten och särskilda projekt för övertalig personal
från LKAB. Vid årsskiftet 1984/85 fanns det av dessa anslag kvar drygt 65
milj. kr. resp. ca 80 milj. kr. Industriministern anser att även om det först
nämnda anslaget är avsett för hela länet så är det rimligt att huvuddelen av
de medel som nu återstår och som inte åtgår för vissa ytterligare satsningar
på energiområdet används till projekt i malmfälten.

1 motion 1461 påtalar Kerstin Nilsson m.fl. (s) behovet av arbetsmarknadspolitiska
åtgärder i Pajala, Övertorneå och Haparanda för att dels
förhindra fortsatt befolkningsminskning, dels skapa nya arbetstillfällen för
kvinnorna i de nämnda kommunerna men också i länet totalt. Även i
motion 2928 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) anförs att östra Norrbotten
bör ges högsta prioritet i utarbetandet av arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

I centerpartiets regionalpolitiska partimotion 2915 betonas behovet av
en mer långsiktig omfattning av teknikutvecklingen i bl. a. Luleå.

I motion 2929 av Per-Ola Eriksson m. fl. (c) förordas att malmfältsutredningens
förslag i syfte att främja utbildning, forskning, näringsliv och
ekonomisk utveckling i malmfältskommunerna i huvudsak genomförs och

AU 1984/85:13

108

att riksdagen hos regeringen begär förslag med denna inriktning. I partimotion
2943 från vänsterpartiet kommunisterna föreslås att 200 milj. kr.
anslås till Norrbottens län för insatser i malmfälten.

Behovet av en översyn om ändrad stödområdesindelning i Norrbotten
tas upp i den nyss nämnda motionen 2928. Som ett led i att fortsätta och
intensifiera arbetet med att utveckla kunskapen inom data- och elektronikområdena
i Norrbotten bör enligt motionärerna den i andra sammanhang
omtalade teknikbyn byggas vid högskolan i Luleå. Vidare anförs att industribilden
i Norrbotten domineras av några få stora företag. Det är därför
av vikt att regeringen medverkar i arbetet med att utlokalisera och stimulera
fram medelstor industri till Norrbotten.

Behovet av en förnyad datautrustning vid den demografiska databasen i
Haparanda påtalas i två motioner, 2910 av Per-Ola Eriksson (c) och Börje
Hörnlund (c) och 2951 av Alf Wennerfors m. fl. (m). I den senare motionen
föreslås att 2,8 milj. kr. anvisas för detta ändamål inom ramen för anslaget
C 4.1 motionen 2910 framhålls även att de filialer till databasen i Haparanda
som finns i Jörn, Jokkmokk och Pajala bör permanentas.

Utskottet kan först konstatera att de omfattande åtgärder som har satts
in i Norrbotten lagt en ny grund för länets utveckling. Efter några besvärliga
år för de stora basindustrierna har deras situation nu stabiliserats. Nya
verksamheter har också börjat växa fram med hjälp av ny teknik och nya
produkter. Vid de uppföljningar som görs av insatserna i Norrbotten måste
emellertid uppmärksamhet riktas mot vilka sysselsättningseffekter som
insatserna har på sikt. Trots de omfattande insatserna har Norrbotten
nämligen fortfarande den högsta arbetslösheten i landet, den högsta andelen
personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder och den lägsta relativa
sysselsättningsgraden. Skillnaden mellan Norrbotten och övriga riket
kommer enligt tillgänglig prognos dessutom att öka. I glesbygdskommunerna
har den svåra arbetsmarknadssituationen för kvinnorna också lett
till en kraftig utflyttning främst bland yngre kvinnor i Pajala, Övertorneå
och Haparanda, vilket bl. a. påtalas i motion 1461. Dessa förhållanden bör
enligt utskottets mening observeras särskilt av de länsorgan som utformar
åtgärdsprogram i länet. Inom exempelvis AMU finns förutsättningar att
göra sådana anpassningar att kvinnor kan få sådan utbildning att de i större
utsträckning kan komma i fråga vid rekrytering av arbetskraft till nyetablerade
verksamheter i länet. Även frågan om den geografiska prioriteringen
inom länet när det gäller insatser av arbetsmarknads- och regionalpolitisk
art är frågor som måste avgöras på länsplanet. Utskottet anser således att
motionerna 1461 och 2928 i här aktuell del inte bör föranleda någon åtgärd
från riksdagens sida.

När det gäller framtida insatser i malmfälten instämmer utskottet i
industriministerns bedömning att flertalet av de åtgärd sförslag som malmfaltsutredningen
redovisat i sitt betänkande måste analyseras och utvecklas
ytterligare innan slutlig ställning kan tas. Det är därför lämpligt att ge

AU 1984/85:13

109

malmfältsdelegationen i uppgift att ansvara för vidareutvecklingen och ta
ställning till förslag till åtgärder. Det är också lämpligt att delegationen
ansvarar för kontakter och överläggningar med företag som överväger
etablering i malmfälten. Därigenom kan insatserna i malmfälten få en lokal
förankring och i större utsträckning anpassas till regionens behov. Mot den
angivna bakgrunden kan det inte anses påkallat att i enlighet med yrkandet
i motion 2929 begära förslag från regeringen om särskilda insatser i regionen.

Utskottet instämmer vidare i den bedömning som görs i propositionen
att ordinarie medel skall användas så långt som möjligt. Utskottet noterar i
sammanhanget att medel kvarstår på anslaget för särskilda regionalpolitiska
insatser i Norrbotten resp. beredskapsarbeten och särskilda projekt för
övertalig personal i LKAB. Båda dessa anslag bör enligt utskottets mening
i huvudsak användas för insatser i malmfälten och då även inräknat Pajala
kommun. För ytterligare insatser i regionen föreslås ett tillskott av 200
milj. kr. i vpk:s motion 2943. Detta belopp skall enligt motionen finansieras
genom att man slopar nedsättningen av socialavgifter i länet.

Förslaget om avgiftsnedsättning har utskottet avstyrkt i det föregående.
Konsekvensen av den ståndpunkt utskottet intagit är att den finansiella
förutsättningen för vpk:s förslag beträffande ytterligare insatser i malmfälten
inte längre föreligger.

Med hänvisning till de ovan gjorda uttalandena föreslår utskottet att
riksdagen godkänner vad som i propositionen anförs om insatser för att
stärka och bredda näringslivet i malmfälten och avslår motionerna 2929
och 2943 i motsvarande delar.

Beträffande frågan om medel till en ny datautrustning vid den demografiska
databasen i Haparanda vill utskottet hänvisa till att regeringen i
beslut den 25 april 1985 avsatt 2,8 milj. kr. till ny utrustning i Haparanda.
Motionerna 2951 och 2910 i aktuella delar behöver således inte föranleda
någon åtgärd.

När det gäller yrkandet om en permanentning av databasens filialer i
Jörn, Jokkmokk och Pajala behandlade utskottet helt nyligen denna fråga i
betänkandet AU 1984/85: 11. Då inga nya omständigheter tillkommit vidhåller
utskottet sin då redovisade uppfattning och avstyrker motion 2910 i
motsvarande del.

I Västerbottens län ökade befolkningen med i genomsnitt 1200
personer eller ca 0,5% per år 1974-1981. Under åren 1982 och 1983
reducerades ökningen till ca 200 främst beroende på en kraftigt minskad
inflyttning. Prognosen över utvecklingen visar på en viss reducering av
befolkningen i åldern 16-64 år under resten av 1980-talet.

Andelen sysselsatta i länet ligger under riksgenomsnittet samtidigt som
andelen arbetslösa och andelen personer placerade i arbetsmarknadspolitiska
åtgärder ligger över riksgenomsnittet. Förvärvsfrekvensen i länet

AU 1984/85:13

110

förväntas öka under 1980-talet och skulle därmed ligga något över riksgenomsnittet.

I motion 2269 kräver Boije Hörnlund (c) och Karin Israelsson (c) ett
kraftigt regionalt stöd till Västerbotten samt sänkta arbetsgivaravgifter för
Norrlands inlandskommuner. Som grundläggande motiv för förslagen
anges bl. a. befolkningsutvecklingen som för Västerbotten innebär att de
större tätorterna Umeå och Skellefteå ökar på bekostnad av framför allt
inlandet. Utflyttningen från länet har också varit kraftig sedan år 1982.

I motion 1103 av John Andersson (vpk) framhålls att de redovisade
befolkningssiffrorna för Västerbotten vid årsskiftet 1984-1985 inger farhågor
för framtiden. Västerbottens sysselsättningsproblem måste lösas och
befolkningsminskningen i framför allt inlandet stoppas och vändas i en
ökning. För att förverkliga de förslag som utarbetas i länet samt tillvarata
möjligheterna till ökad sysselsättning räcker det enligt motionären inte
med att omfördela eller omflytta resurser inom länet, utan det fordras
kraftiga insatser från statsmakternas sida. Liknande tankegångar framför
samme motionär i motion 2942. I den motionen betonas också betydelsen
av att det sker en fortsatt utveckling och förstärkning av den högre utbildningen
och forskningen vid Umeå universitet och att viktiga ämneskomplex
vid skogshögskolan i Umeå ytterligare bör förstärkas.

Teknikutvecklingen diskuteras även i motion 2922 av Arne Nygren (s)
och Sten-Ove Sundström (s). I motionen föreslås att vid Umeå universitet
inrättas ett centrum för bioteknik och medicinteknik som i samarbete med
tekniska högskolan i Luleå skall ha till främsta uppgift att bedriva forskning,
utveckling och utbildning samt medverka i klinisk utvärdering av
olika hjälpmedel inom forskning och vård.

I motion 2923 återkommer Arne Nygren (s) och hemställer att Umeå
kommun förs till stödområde C. Som motiv till detta förslag anförs att
Umeå behöver lokaliseringsstöd för att utjämna de kostnadsskillnader som
klimat och avstånd ger i förhållande till högskoleorterna i Sydsverige. I
motion 2923 anförs också att Malå kommun bör föras till stödområde A.
Malå tillhör de kommuner i Västerbotten som redovisar den lägsta sysselsättningsgraden.

En försöksverksamhet med bruttodimensionering inom statliga, regionala
och lokala myndigheter i Västerbottens län föreslås i motion 366 av John
Andersson (vpk). Med bruttodimensionering menas här att personalplanerna
inte bara skall täcka det normala behovet av personalresurser utan
också innehålla extra tjänster som ersätter personal som är borta på grund
av sjukdom, ledigheter, semester etc. samt vakanta tjänster. Länsstyrelsen
i Västerbottens län har i en utredning visat att en bruttodimensionering ger
ett tillskott på 368 helårsarbeten inom de statliga myndigheterna i länet.
Kostnaderna för bruttodimensioneringsalternativet måste enligt motionären
vägas mot kostnaderna för arbetslöshetsunderstöd genom att de nya
tjänsterna ger arbete antingen direkt eller indirekt åt arbetslösa personer.

AU 1984/85:13

lil

Utskottet kan först notera att stödområdesindelningen som behandlats
tidigare i betänkandet bekräftar Västerbottens prioriterade ställning i regionalpolitiken.
Samtliga kommuner i länet utom Umeå kommun kommer
även fortsättningsvis vara inplacerade i stödområdet. Länets situation har
också beaktats i regeringens fördelning av anslaget för regionala utvecklingsinsatser.
Utskottet förutsätter att regeringen även inför kommande
fördelning av länsanslaget beaktar situationen i Västerbotten. Utskottet
har vidare i det föregående tillstyrkt ett antal förslag i propositionen som
har betydelse för länet. Som exempel kan i detta sammanhang nämnas
ökat anslag till regionala utvecklingsinsatser och medel till Umeå universitet
för en intensifiering av den påbörjade satsningen inom det biotekniska
området.

Med åberopande av det nu anförda och då utformningen av regionala
åtgärdsprogram är en fråga som främst ankommer på länsmyndigheterna
anser utskottet att motionerna 1103 och 2942, den senare i motsvarande
del, inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Frågan om en försöksverksamhet med bruttodimensionering vid statliga,
regionala och lokala myndigheter har enligt motion 366 varit uppe till
övervägande inom länsstyrelsen i Västerbottens län.

I rådande statsfinansiella läge finnér utskottet att andra former av försöksverksamhet
i syfte att öka antalet arbetstillfällen bör prioriteras. Utskottet
avstyrker därför motion 366.

Refererade delar av motionerna 2269, 2922 och 2923 har utskottet behandlat
i tidigare avsnitt.

Mellersta och södra Norrland

Under denna rubrik tar utskottet upp Jämtlands, Västernorrlands och
Gävleborgs län.

Jämtlands län hade befolkningsökning under 1970-talet. Under år
1982 minskade folkmängden något för att åter öka under år 1983. Ökningen
var koncentrerad till Östersund och Krokom. Länet har haft ett födelsenetto
som dock under 1980-talets början har reducerats. Länsstyrelsens prognos
fram till år 1990 visar på en minskning av länets folkmängd.

Förvärvsfrekvensen i Jämtlands län var under riksgenomsnittet år 1983
och förväntas öka under den återstående delen av 1980-talet. Arbetslösheten
i länet ligger över riksgenomsnittet. Förvärvsfrekvensen i länet väntas
öka under 1980-talet.

I tre motioner, 2946, 2947 och 2948, tar Nils-Olof Gustafsson (s) och
Margareta Winberg (s) upp situationen i Jämtlands län och lämnar förslag
till åtgärder. I den första motionen yrkas att Bräcke, Härjedalen, Åre och
södra delarna av Krokoms kommuner hänförs till stödområde A samt
Östersunds kommun till stödområde B. I den andra motionen behandlas
länsanslaget för Jämtlands län. Anslaget sägs ha påtagligt förbättrat möjligheterna
att på ett offensivt sätt ta sig an Jämtlands läns utvecklingspro -

AU 1984/85:13

112

blem. Från länets sida har under en följd av år framhållits att behoven av
medel för regionala utvecklingsinsatser är åtskilligt större än den medelstilldelning
man fått. Anledningen är de förhållandevis många ansökningarna
om lokaliseringsstöd. Enligt motionärerna är det av vikt att regeringen
vid fördelningen av medel för regionala utvecklingsinsatser väsentligt ökar
medelstilldelningen till Jämtlands län. I motion 2948 framhålls behovet av
utvecklingsresurser för näringslivets förnyelse och utveckling. Motionärerna
hänvisar till förslag om att 3 milj. kr. bör avsättas för etablering av en
filial i Östersund till Stiftelsen Industriellt utvecklingscentrum.

I motion 2966 understryker Nils Åsling (c) att det är angeläget att
insatser görs för teknikutveckling i Norrland. Motionären ifrågasätter dock
om insatserna skall göras så koncentrerat som regeringen föreslår. Förslag
lämnas i stället till att vissa delar av det program för satsning på bioteknik,
som förutsätts ske i Umeå, förläggs till Östersund.

Folkmängden i Västernorrlands län reducerades under 1960-talet
för att under 1970-talet ligga på en i stort sett oförändrad nivå. Under 1980-talets tre första år förlorade länet i genomsnitt 1 000 personer varje år.
Samtliga kommuner i länet minskade sin befolkning. Minskningen beror
till större delen på den sneda åldersfördelningen i länet som i sin tur beror
på en kraftig utflyttning i lägre åldrar under 1960-talet. Det negativa födelsenettot
uppgick år 1983 till mer än 700 personer, och nettoutflyttningen
var drygt 500 personer. Prognosen för befolkningsutvecklingen fram till år
1990 visar på en ytterligare minskning för samtliga kommuner.

Andelen sysselsatta i länet år 1983 låg under riksgenomsnittet för både
män och kvinnor i åldern 16-64 år. Arbetslösheten och andelen personer
placerade i arbetsmarknadspolitiska åtgärder i länet låg över riksgenomsnittet.
Länsstyrelsens prognos fram till år 1990 visar på en negativ sysselsättningsutveckling.
Drygt 60% av nedgången i efterfrågan på arbetskraft
beräknas falla på Sundsvalls och Timrå kommuner.

I motion 2926 av Bengt Wiklund m. fl. (s) framhålls att Västernorrlands
län har en i ett flertal avseenden starkt negativ utveckling sedan år 1980.
För den regionala utvecklingen är Sundsvall/Timrå en viktig stödjepunkt.
Denna region karaktäriseras av omfattande strukturförändringar. Härnösands
kommun genomgår en likartad om än inte lika besvärlig utveckling.
De regionalpolitiska målen vad gäller balanserad befolkningsutveckling,
arbete och service kan inte nås. Enligt motionärerna uppfyller de nämnda
kommunerna kriterierna för att varaktigt placeras i stödområdet.

I motion 2914 av Bo Forslund m.fl. (s) tas upp också strukturomvandlingen
i Västernorrlands län. I takt med den omfattande strukturomvandlingen
ökar behovet av ny produktion och ny produktionsteknik i länet. I
motionen hemställs därför att utbildningen inom tekniksektorn, informationsutbildningen
samt ekonomiutbildningen vid högskolan i Sundsvall—
Härnösand förstärks. Dessutom hemställs att organisatoriska förutsättningar
ges nämnda högskola för en uppbyggnad av en industrihögskola.

AU 1984/85:13

113

Vikten av att överföra ytterligare uppgifter till statliga verk i Västernorrlands
län framhålls i motion 2697 av Martin Olsson (c) och Sven-Erik
Nordin (c).

Gävleborgs län hade under 1960- och 1970-talen i stort sett en oförändrad
folkmängd. Sedan 1980-talets början har inga större förändringar i
befolkningsutvecklingen skett för länet totalt. Länsstyrelsens prognos
fram till år 1990 visar på en viss ökning av folkmängden i åldern 16-64 år.

Drygt 30 % av arbetskraften finns inom gruv- och tillverkningsindustrin
mot 24% för riket. Förvärvsfrekvensen är lägre för både män och kvinnor i
Gävleborg än riksgenomsnittet. Arbetslösheten låg år 1984 liksom tidigare
över riksgenomsnittet. Även andelen personer som är placerade i arbetsmarknadspolitiska
åtgärder är hög. Gävleborgs län tillhör tillsamman med
Jämtlands län de län som har den högsta andelen förtidspensionärer.

I motion 1469 av Olle Westberg m.fl. (s) redogörs för effekterna av
strukturförändringarna inom basnäringarna i Gävleborgs län, främst inom
järn- och stålindustrin samt pappers- och massaindustrin. Effekterna av
förändringarna har enligt motionärerna blivit hög arbetslöshet och ogynnsam
befolkningsutveckling. Arbetsmarknaden förbättrades allmänt under
år 1984, men inte länets situation. Industristatistiken visar en mycket
kraftig nedgång i industrisysselsättningen i länet. I motionen föreslås bl. a.
följande regionalpolitiska åtgärder till förmån för länet:

- utvidgade ekonomiska ramar för lokaliseringsstöd, glesbygdsstöd och
projektverksamhet samt friare disposition av de regionalpolitiska medlen -

utvecklingen av småindustri måste stimuleras, utvecklingsfondens möjligheter
att förse småindustri med riskkapital bör förstärkas

- länet bör även framöver få ingå i det regionalpolitiska stödområdet

- Sandvikens kommun och de östra delarna av Hudiksvalls kommun bör
placeras i stödområde C.

En hemställan om att Sandvikens kommun skall placeras i stödområde C
återfinns även i motion 2964 av Wivi-Anne Cederqvist m. fl. (s). I motion
2744 av Gunnel Jonäng (c) och Gunnar Björk (c) föreslås en allmän översyn
av stödområdena i länet.

Motion 1471 av Olle Östrand m. fl. (s) tar också upp behovet av ytterligare
medel för länsstyrelsen att disponeras för regionala utvecklingsinsatser i
Gävleborgs län. Länsstyrelsen har tilldelats 27 milj. kr. för budgetåret
1984/85, men dessa medel var enligt motionärerna intecknade redan efter
halva budgetårets slut.

Även i motion 2744 av Gunnel Jonäng (c) och Gunnar Björk i Gävle (c)
begärs en ökad andel till Gävleborgs län av medlen till regionala utvecklingsinsatser.
I motionen framhålls den svåra arbetsmarknadssituationen
och den stora befolkningsminskningen under de senaste två åren. Dessa
frågor tas vidare upp i motion 2187 av Jan-Erik Wikström (fp) där behovet
av arbetsmarknadspolitiska åtgärder i länet påtalas. I den senare motionen
8 Riksdagen 1984185. 18 sami. Nr 13

AU 1984/85:13

114

förs också fram behovet av ett mer varierat näringsliv på de orter i länet
som dominerats av en enda bransch eller ett företag.

I motion 2746 återkommer Gunnel Jonäng (c) och Gunnar Björk i Gävle
(c) och preciserar vissa åtgärder för industriell utveckling i Gävleborgs län.
Motionärerna föreslår bl. a. att länets utvecklingsbolag VENT-X skall få
tillgång till särskilda lånemöjligheter.

Bertil Måbrink (vpk) tar i motion 2660 också upp situationen i Gävleborgs
län. Förslag lämnas till en utvecklingsplan för länet. Bland åtgärderna
märks förläggning av ett träkemiskt forskningscentrum till Söderhamn
och prioritering av länet när det gäller nytillkomna statliga verk och institutioner.

Näringslivet i de här aktuella Norrlandslänen är till stor del baserat på
inhemska råvaror. Detta skapar problem i form av bl. a. konjunkturkänslighet
och strukturförändringar som under senare år också fått konsekvenser
för sysselsättningen. För att komma till rätta med problemen pågår
inom ramen för länsplaneringen ett omfattande arbete som syftar till att
åstadkomma ett mer differentierat näringsliv i länen. Utskottet har i det
föregående tillstyrkt en kraftig höjning av anslaget för regionala utvecklingsinsatser
och förutsätter att regeringen vid fördelningen av dessa medel
tar hänsyn till de särskilda behov som dessa län har.

Det regionala utvecklingsarbetet är omfattande. Från centralt håll har
även gjorts ett antal insatser som har betydelse för dessa Norrlandslän.
Utskottet vill här särskilt framhålla den omstrukturering mot tekniskt och
ekonomiskt inriktade utbildningar vid högskolorna i Östersund och Sundsvall-Härnösand
som chefen för utbildningsdepartementet har föreslagit i
årets budgetproposition. Regeringen har också tilldelat länsstyrelsen i
Jämtlands län 2,5 milj. kr. för spridning av ny teknik till småföretag. Vidare
kan nämnas att SIND fr. o.m. budgetåret 1983/84 har tilldelats ökade
resurser till ett branschprogram för träindustrin. Genom dessa resurser
kan produktutveckling och vidareförädling hos sågverks- och träförädlingsföretagen
i stödområdet stimuleras.

I motion 2746 yrkas att utvecklingsbolaget VENT-X i Gävleborgs län
skall få särskilda låneresurser. Utskottet har i denna fråga erfarit att
regeringen redan den 28 juni 1984 har beviljat Gävleborg Invest AB,
tidigare VENT-X, dels en statlig garanti på 2000000 kr., dels ett lån på
8000000 kr. enligt 7 § förordningen (1982:677) om regionalpolitisk! stöd.
Motionsyrkandet är alltså inte längre aktuellt. •

Även de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna i de tre här aktuella länen
har varit mycket omfattande. Under år 1984 var i genomsnitt över fem
procent av länets befolkning i förvärvsarbetande åldrar placerade i någon
form av åtgärd mot knappt fyra procent för riket i genomsnitt. Den arbetsmarknadspolitiska
beredskapen är hög även för budgetåret 1985/86.

Med anledning av det ovan anförda avstyrker utskottet motionerna
1469, 2187, 2660, 2744 och 2746 i förekommande fall i motsvarande delar.

AU 1984/85:13

115

Mellansverige

Under denna rubrik behandlar utskottet utvecklingen dels i Bergslagen,
dels i övriga delar av Mellansverige som här omfattas av Värmlands,
Örebro, Västmanlands, Kopparbergs och Uppsala län.

Bergslagen. Utvecklingen i regionen har under en följd av år varit
mycket besvärlig med en rad driftinskränkningar och företagsnedläggelser
inom främst gruv- och stålindustrin. Med anledning härav beslutade riksdagen
efter förslag av regeringen (prop. 1983/84:157) om olika åtgärder för
att förbättra förhållandena i regionen. Dessa åtgärder innebar i huvudsak
statlig medverkan i rekonstruktionen av AB Bofors-Kilsta och särskilda
insatser för industriell förnyelse inom en ram av 25 milj. kr., de s.k.
Bergslagsmedlen. Därutöver har företag inom regionen gjort ekonomiska
åtaganden för företagsutveckling på sammanlagt 125 milj. kr.

Vidare kan nämnas att länsstyrelserna i Bergslagslänen inkl. Gävleborgs
län under innevarande budgetår över anslaget Regionala utvecklingsinsatser
disponerar sammanlagt 110 milj. kr. Dessutom är flertalet av de s. k.
Bergslagskommunerna inplacerade i stödområde. Härigenom har olika
verksamheter kunnat komma i gång för att främja utvecklingen i Bergslagen.

Det arbete som för närvarande pågår inom regionen syftar bl. a. till att ta
till vara och utveckla lokala initiativ, att utveckla befintliga och skapa nya
företag och att ge företagen tillgång till ny kunskap och teknik. SIND, som
har ett samordningsansvar, har tillkallat en särskild Bergslagsdelegation
med bred representation från regionen. Av de s.k. Bergslagsmedlen har
SIND erhållit 10 milj. kr. för att bl. a. initiera och samordna länsövergripande
projekt. STU har likaså erhållit 10 milj. kr. för att bl. a. samordna
och initiera åtgärder för teknikutveckling och teknikspridning i regionen.
Efter rekommendation av Bergslagsdelegationen har verken hittills sammanlagt
fattat beslut om medel till olika projekt om ca 12 milj. kr.

Sex motioner tar upp olika åtgärder eller föreslår särskilda åtgärdsprogram
för att främja utvecklingen i Bergslagen. En av dessa motioner härrör
från den allmänna motionstiden.

Lars Werner m. fl. (vpk) framhåller i motion 2943 att i Bergslagsregionen
krävs mer planmässiga insatser än vad som gjorts hittills. Detta är nödvändigt
på grund av att en rad relativt stora industriorter drabbats av kris och
omstrukturering och där t. o. m. länscentra som Västerås upplevt allvarliga
problem. Det är därför nödvändigt att arbetet med Bergslagsproblemen ges
en långt bredare karaktär. Ett program innefattande statliga lokaliseringar,
förbättringar inom järnvägsväsendet samt inkoppling av löntagarfonder på
en industriell förnyelse av regionen är därför påkallat.

I motion 546 av Ingemar Konradsson m. fl. (s) från den allmänna motionstiden
påpekas att Bergslagslänen på grund av brist på arbetstillfällen
fatt en negativ befolkningsutveckling. En första början på reindustrialiseringsarbetet
av Bergslagen har emellertid tagits genom de åtgärder rege -

AU 1984/85:13

116

ringen genomfört under senare år. Arbetet måste emellertid intensifieras
och utvecklas för att skapa en ny industristruktur. Vidare anser motionärerna
att samhället måste motivera, underlätta och stimulera de enskilda
människorna och företagen i Bergslagen vid uppbyggandet av det framtida
samhället. För att vidare på sikt utveckla ett mångsidigt näringsliv anser
motionärerna att småföretagssektorn behöver utökas och statliga myndigheter
förlägga sin verksamhet till regionen. Vidare kräver motionärerna
ytterligare åtgärder för att öka teknikspridningen. Ingemar Konradsson (s)
återkommer i motion 2919 till förhållandena i Bergslagen och framhåller att
tillgången på kunskap om nya tekniker och nya teknologier har avgörande
betydelse för att utveckla befintliga företag och skapa förutsättningar för
nya konkurrenskraftiga företag. Tillgången på teknisk högskoleutbildning
är mycket begränsad i Bergslagslänen och ytterligare medel härför är av
största betydelse. Vidare anser motionären att en friare användning av
länsanslaget skulle vara en möjlighet att kunna öka utbildningen.

Yngve Nyquist m.fl. (s) redovisar i motion 2924 en rad åtgärder som
krävs enligt deras mening i det regionalpolitiska arbetet för att främja
utvecklingen i Bergslagen. En ny teknisk högskola till Bergslagen föreslås
vilket enligt motionärerna måste ses som en direkt förutsättning för en
positiv utveckling i regionen. Vidare föreslås bl. a. utlokalisering av statliga
tjänstemän till regionen, utbyggnad av kommunikationerna, medel för
lokalt utvecklingsarbete och nya former av offertstödet.

I motion 2925 av Olle Göransson m.fl. (s) konstateras att det snabbt
krävs ytterligare åtgärder för att förbättra sysselsättningsläget inom bergslagsområdet
i norra Västmanland. Det är, menar motionärerna, betydelsefullt
att samordning mellan olika organs resurser sker för att optimalt
resultat skall kunna uppnås. Motionärerna föreslår bl. a. att en bättre
infrastruktur skapas, att vägnätet byggs ut ytterligare och att teknisk
utbildning på högskolenivå och teknisk FoU-verksamhet kan bedrivas på
andra orter än där de tekniska högskolorna finns.

Lars-Ove Hagberg (vpk) föreslår i motion 2941 ett regionalpolitisk!
program för Dalarna och Bergslagen som bl. a. innehåller förslag om en
kraftfullare näringspolitik, utbyggd turism för vanligt folk, bättre kommunikationer
och långsiktig planering av byggandet. Vidare anser motionären
att det är betydelsefullt att kooperativa initiativ tas och att samverkansprojekt
mellan kooperativa och kommunala organ främjas.

Utskottet konstaterar att Bergslagen är en industriregion som under en
lång följd av år drabbats hårt av en omstrukturering inom industrin som
accentuerats under de senaste åren. Gruv- och handelsstålindustrin har
minskat och specialstålindustrin står mitt uppe i en omstrukturering. För
att komma till rätta med dessa problem behövs långsiktiga åtgärder för att
differentiera näringslivet och få nya företag till regionen. Det behövs även
åtgärder för att främja utvecklingen av befintliga företag. Regeringen och
näringslivet i regionen har därför ställt medel till regionens förfogande i

AU 1984/85:13

117

form av bidrag, lån och utvecklingskapital som uppgår till närmare 3,5
miljarder kronor. Enligt vad utskottet erfarit pågår ett intensivt utvecklingsarbete
i Bergslagslänen för att komma till rätta med de regionala
problemen. Bergslagsdelegationen med representanter för regionen har
inrättats för att analysera situationen inom näringslivet och medverka till
utvecklingsinsatser som främst gäller ianspråktagande av ny teknik. Flertalet
av kommunerna i regionen ingår redan i stödområdet och kan härigenom
komma i åtnjutande av regionalpolitisk! stöd. Vidare bör också erinras
om regeringens möjlighet att förordna att sådant stöd temporärt kan
utgå i viss kommun eller ort. Regeringen har nyligen beslutat att Hallstahammars
kommun förs in bland de kommuner som kan få del av de s. k.
Bergslagsmedlen. I avvaktan på resultatet av de insatser som nu görs är
utskottet inte berett att tillstyrka ytterligare åtgärder.

Motionerna 546, 2919, 2924, 2925, 2941 och 2943 i förekommande fall i
aktuella delar avstyrks.

Härefter övergår utskottet att länsvis behandla övriga delar av Mellansverige.

Värmlands län hade under år 1983 en befolkningsminskning på ca
900 personer och länet har under de senaste åren drabbats av befolkningsminskningar
med 700-800 personer årligen. Kommuner som främst har
drabbats är Filipstad, Hagfors och Säffle. Enligt länsstyrelsens prognos
väntas en fortsatt befolkningsminskning fram till år 1990. Den totala sysselsättningen
liksom industrisysselsättningen beräknas också att minska
fram till den tidpunkten. Antalet arbetslösa och personer i olika arbetsmarknadspolitiska
åtgärder har ökat under år 1983 jämfört med år 1982.

Fyra motioner varav tre från den allmänna motionstiden tar upp frågor
som rör Värmlands län.

Sven Aspling m.fl. (s) framhåller i motion 1104 att Värmland trots
förbättrade konjunkturer har en fortsatt relativt sett hög arbetslöshet och
ett minskande befolkningstal. Det krävs därför enligt motionärerna insatser
som förstärker och kompletterar Värmlands förutsättningar för en
vidareutveckling i positiv riktning. Bl. a. föreslås att forsknings- och utvecklingsresurserna
i länet förstärks, att turistutbildningen byggs ut och att
vattenbruket utökas. Vidare anser motionärerna att det krävs särskilda
förnyelseinsatser i Bergslagsområdet och att vägnätet i Värmland byggs ut
och förbättras. Vidare föreslår Sven Aspling m.fl. (s) i motion 2920 i
anledning av den regionalpolitiska propositionen att en rad regionalpolitiskt
strategiska projekt borde kanaliseras till Värmland som t. ex. ett
vattenbrukscentrum i Munkfors, en stiftelse för utbildning, utveckling och
forskning i området verktygsteknik samt ett industricentrum i Torsby.

1 motion 2768 av Ingemar Eliasson (fp) och Karin Söder (c) konstateras
att Värmland länge varit inne i en svår och utdragen strukturomvandling
och att det krävs stora insatser för att utvecklingen skall kunna vändas.

AU 1984/85:13

118

Sådana insatser menar motionärerna kan vara mer turism, bättre kommunikationer
och en generösare tillämpning av reglerna för det regionalpolitiska
stödet. Vidare anser motionärerna att högskolan i Karlstad borde bli
ett centrum för bl. a. elektronik och datapedagogik.

Göthe Knutson m. fl. (m, fp) konstaterar i motion 2769 att Värmlands län
under flera år betecknats som ett krislän. För att råda bot på detta föreslås
en rad åtgärder för att förbättra förutsättningarna för att skapa en god
framtid för länets befolkning. Åtgärder som tas upp i motionen är bl. a. en
fortsatt utbyggnad av datateknologin, vattenkraftsutbyggnad, utbyggnad
av turismen, stöd till jordbruket och ytterligare resurser för utbildning vid
högskolan i Karlstad.

Örebro län uppvisaren befolkningsminskning under de senaste åren.
Under år 1983 uppgick minskningen till närmare 1000 personer. Fram till
år 1990 väntas enbart Örebro kommun kunna behålla minst den folkmängd
som kommunen har i dag. Enligt länsstyrelsens prognos beräknas antalet
sysselsatta minska fram till år 1990 varav de flesta inom tillverkningsindustrin.
Under de senaste åren har arbetslösheten i länet legat över riksgenomsnittet.
Kommuner med särskilt hög arbetslöshet är Ljusnarsberg,
Karlskoga och Degerfors.

I motion 2164 av Per Israelsson (vpk) föreslås ett åtgärdsprogram som
bl. a. innehåller krav på att samhället aktivt driver frågor kring forskning
och utveckling och att en utlokalisering av produktionen av högteknologiska
produkter sker till delar av landet där sysselsättningen behövs.
Vidare bör staten ta ett särskilt ansvar för sysselsättningen inom försvarsmaterielindustrin
och därmed också för Bofors.

Befolkningen i Västmanlands län minskade med drygt 800 personer
under år 1983. Huvudorsaken till befolkningsminskningen är att utflyttningen
från länet har varit större än inflyttningen. Sedan i början av 1970-talet har de största flyttningsförlusterna drabbat kommunerna Västerås,
Hallstahammar, Köping och Fagersta. Enligt länsstyrelsens prognos beräknas
antalet arbetstillfällen i länet minska fram till år 1990. I samtliga
kommuner i länet bedöms sysselsättningen minska under 1980-talet och
särskilt i Hallstahammar, Surahammar, Kungsörs och Norbergs kommuner.

Hans Petersson (vpk) föreslår i motion 2119 en utvecklingsplan för
Västmanlands län som bl. a. innehåller lokalisering av ett järnsvampverk
till Norberg, ökad prospektering, en utbyggnad av naturgasledning i regionen
och utlokalisering av statlig verksamhet till länet.

Kopparbergs län har efter befolkningstillväxt under perioden
1974-1980 under de senaste tre åren haft befolkningsminskning. Ludvika,
Vansbro och Borlänge kommuner hade under år 1983 den kraftigaste
befolkningsminskningen i länet. De största flyttningsförlusterna under år
1983 bland länets kommuner hade Borlänge, Ludvika och Avesta. Arbetsmarknadsläget
har de senaste åren försämrats i länet och den lägsta arbets -

AU 1984/85:13

119

lösheten återfinns i kommuner med stor offentlig sektor. Hit hör Säter,
Falun, Mora och Hedemora kommuner. Efter en nedgång under åren 1981
och 1982 har den totala sysselsättningen emellertid åter stigit i länet.

Situationen i länet tas upp i två motioner från den allmänna motionstiden.

Iréne Vestlund m.fl. (s) framhåller i motion 1470 att det är viktigt att
skapa nya sysselsättningstillfällen i områden som kommer att drabbas av
omstruktureringar. Det är därför angeläget enligt motionärerna att bruksorterna
i södra Dalarna snabbt kommer i gång med arbetet med lokalisering
av nya verksamheter och utbildning av friställda. Ytterligare insatser
för att stärka arbetsmarknaden kan också bli nödvändiga.

I motion 1445 av Inger Hestvik m. fl. (s) konstateras att sysselsättningsfrekvensen
för kvinnorna i Kopparbergs län är den lägsta i landet. En
bidragande orsak härtill är sannolikt den struktur länet har inom näringslivet
med tonvikten lagd på tung industri, t. ex. gruv-, stål- och skogsindustri.
Motionärerna föreslår därför att Kopparbergs län utses till ett projektlän
för att få fram en modell för att öka den kvinnliga sysselsättningen på
lång sikt i hela landet.

I Uppsala län ökade antalet arbetstillfällen under 1970-talet med
närmare 19000. Under 1980-talet pekar länsstyrelsens prognos mot en
betydligt svagare sysselsättningsökning. Länet har också under 1970-talet
haft en kraftig folkökning som emellertid väntas bli väsentligt svagare
under 1980-talet. Under första halvåret 1984 noterades för första gången en
minskning av folkmängden i länet. Under år 1983 har antalet arbetslösa
och arbetsmarknaden försämrats i alla länets kommuner, men antalet
arbetslösa och personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder uttryckt i procent
av befolkningen visar dock att ingen kommun ännu är i nivå med
riksgenomsnittet.

Utskottet är medvetet om att dessa läns utveckling till stor del är
beroende av att problemen i Bergslagsregionen löses. Som har redovisats i
det föregående kommer industri- och regionalpolitiska åtgärder med tonvikt
på teknikområdet att ha hög prioritet även i fortsättningen inom denna
region. Dessa åtgärder bör kunna innebära att också angränsande regioner
kan dra nytta av en förbättrad utveckling. Utskottet ser positivt på de olika
lokala engagemang som görs för att lösa sysselsättningsproblemen och
förutsätter att länsstyrelserna även i fortsättningen tar initiativ till övergripande
handlingsprogram. Utskottet har i det föregående tillstyrkt ett utökat
länsanslag vilket bör innebära att länsstyrelserna i denna region har
möjlighet att få utökade medel för regionala åtgärder under nästa budgetår.
Vidare bör högskolorna och de stora företagen i denna del av landet kunna
utnyttjas i arbetet med att stärka hela landsdelens näringsliv. Slutligen vill
utskottet erinra om att ett flertal kommuner inom regionen är placerade i
stödområde.

AU 1984/85:13

120

Med hänvisning till vad nu anförts avstyrker utskottet motionerna 1104,
1445, 1470, 2119, 2164, 2768, 2769 och 2920 i förekommande fall i motsvarande
del.

Stockholms, Södermanlands och Gotlands län

Stockholms län har under hela 1970-talet och hittills under 1980-talet haft en befolkningstillväxt. Enligt länsstyrelsens prognos fram till år
1990 väntas befolkningsökningen fortsätta med i genomsnitt 5 400 personer
per år. Antalet sysselsatta i länet väntas öka med ca 43 000 personer mellan
åren 1983 och 1990. Ökningen tillfaller den tjänsteproducerande sektorn.
Den största delen av sysselsättningstillskottet väntas hamna i den norra
länsdelen. Vidare har länet i relativa tal en låg arbetslöshet, klart under
riksgenomsnittet.

Två motioner från den allmänna motionstiden berör utvecklingen i
Stockholms län.

I motion 2097 av Görel Bohlin m.fl. (m) framhålls att en stark Stockholmsregion
är bra för landets industriella utveckling och för exportindustrins
avsättningsmöjligheter. Stockholmsregionens arbetsmarknad kännetecknas
av en dominerande tjänstesektor med stort inslag av statlig och
kommunal verksamhet. Enligt motionärerna skulle åtgärder som innebär
en privatisering av delar av den offentliga verksamheten medverka till ett
rikare och mer varierat service- och varuutbud och till en lägre kostnad.
Motionärerna anser vidare att privat arbetsförmedling måste tillåtas i länet
och att andra privata alternativ inom den offentliga sektorn i länet måste
uppmuntras. Vidare behövs en bättre vägförsöijning i vissa delar av länet.

Tommy Franzén m.fl. (vpk) framhåller i motion 2205 en rad olika
åtgärder för att förbättra den regionala obalansen i länet. Det är bl. a.
viktigt enligt motionärerna att företagens lokalisering förs över till samhällelig
kontroll och att länets industristruktur förändras. Kollektivtrafiken
bör förbättras och vägnätet byggas ut. Vidare anser motionärerna att
kompetensfördelningen mellan kommunerna, landstinget och staten bör
omprövas grundligt. Samhället bör också i större grad engagera sig i
dataindustrin, och ett program för bostadsbyggandet bör upprättas.

Södermanlands län hade en befolkningsminskning under år 1983
med 610 personer vilket innebär att länet under de senaste tre åren förlorat
över 1 500 invånare. Flen och Oxelösund hade de kraftigaste befolkningsminskningarna.
Eskilstuna uppvisar för åttonde året i rad en negativ befolkningsutveckling.
Enligt länsstyrelsens prognos fram till år 1990 väntas
sysselsättningen minska. Arbetslösheten nådde i augusti 1983 sin högsta
notering på många år. Läget har dock förbättrats, och den öppna arbetslösheten
har därefter minskat något.

Olle Svensson m.fl. (s) föreslår i motion 2121 från den allmänna motionstiden
ett antal insatser för att skapa en positiv utveckling i fråga om
sysselsättning och befolkning i Södermanlands län. Motionärerna anser att

AU 1984/85:13

121

det är angeläget att Södermanland får tillgång till goda transport- och
kommunikationsmöjligheter både inom och till angränsande län. Av särskild
vikt är en bättre vägförbindelse mellan Nyköping och Eskilstuna. Det
är vidare viktigt att de näringsgrenar som har speciellt gynnsamma förutsättningar
i ett visst område får möjlighet att utvecklas och tas till vara.
Slutligen är en bättre arbetsmarknad för ungdomarna nödvändig. I motion
2935 framhåller Olle Svensson m. fl. (s) behovet av särskilda insatser i
Eskilstuna kommun och påpekar att de arbetsmarknadspolitiska och trafikpolitiska
frågorna är viktigast att lösa. Vidare bör kommunen ihågkommas
i samband med omlokalisering av statliga verk eller enheter.

Gotlands län hade en positiv befolkningsutveckling under 1970-talet
och enligt prognoserna väntas den fortsätta. Sysselsättningen väntas öka
under 1980-talet och ske i de privata och offentliga servicesektorerna,
medan jord- och skogsbruket samt tillverkningsindustrin väntas få tillbakagång.
Arbetslösheten ligger under riksgenomsnittet för år 1984.

Två motioner tar upp utvecklingen i Gotlands län.

Gunhild Bolander (c) påpekar i motion 2952 att 1960-talets regionalpolitiska
satsningar för Gotlands del gav jämförelsevis liten utdelning. Det
föreligger enligt motionen ett stort behov av kraftfulla och samlade regionalpolitiska
satsningar för länets del. En absolut nödvändig förutsättning
för det befintliga näringslivet på Gotland är goda fastlandskommunikationer.
Fäijetrafikens taxesättning måste därför anpassas till riksdagsbeslutet
år 1974. Vidare anser motionären att jordbruket bör undantas från
eventuella begränsningsåtgärder. Roma sockerbruk bör också garanteras
fortsatt drift. Motionären föreslår dessutom att turistbranschen på Gotland
skall ges samma stödmöjligheter som gäller för fjällområdena, dvs. som i
stödområde A, och framhåller värdet av att Gotland får en högskoleenhet.

Barbro Nilsson i Visby (m) anser i motion 2958 i likhet med vad som
anförs i motion 2952 att turistbranschen på Gotland bör ges samma stödmöjligheter
som de som gäller för fjällområdena, dvs. stödområde A.
Motionären anser att det bör vara möjligt att differentiera stödet sektorsvis
lika väl som geografiskt.

Utskottet vill först framhålla att det är viktigt att Stockholms läns
speciella förutsättningar som huvudregion och centrum för verksamheter
inom administration, forskning och utbildning utvecklas och utnyttjas på
ett sätt som främjar näringslivets utveckling i hela riket och länet. Arbetsplatserna
i länet är emellertid fortfarande koncentrerade till storstadskärnan,
och arbete pågår med att styra arbetstillfällen till underförsörjda
regiondelar. Ett industriprogram har utformats för länet där mål och riktlinjer
för den statliga närings- och industripolitiken i länet anges. Detta bör
skapa förutsättningar för en positiv utveckling i regionen.

Södermanlands län har under senare år brottats med problem som har
att göra med strukturella frågor inom tillverkningsindustrin. Emellertid
finns flera positiva tecken inom länet. Den rådande högkonjunkturen på -

AU 1984/85:13

122

verkar också industrin i regionen positivt, och flera stora företag är inne i
en period av stabilisering. Ett antal projekt inom bl. a. teknisk utveckling
har kommit i gång. Sammantaget anser utskottet att utvecklingen i länet
under det senaste året innebär en återhämtning samt att grunden lagts för
en gynnsam framtida utveckling.

Gotland som helhet har en förhållandevis gynnsam utveckling, men det
finns tendenser till obalanser i de norra och södra delarna. Eftersom
Gotland både är ett län och en kommun bör det finnas goda förutsättningar
för samlad samhällsplanering för att främja bättre balans i länet. Något skäl
att särbehandla en bransch inom länet genom att placera den i annat
stödområde än länet i övrigt finns inte enligt utskottets mening.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna 2097, 2121,
2205, 2935, 2952 och 2958, i förekommande fall i aktuella delar.

Västsverige

Under denna rubrik behandlar utskottet utvecklingen i Skaraborgs,
Älvsborgs, Göteborgs och Bohus samt Hallands län men tar först upp
problemen i Uddevallaregionen.

Med anledning av att Svenska Varv AB i december 1984 beslutat att
inleda MBL-förhandlingar om nedläggning av Uddevallavarvet har regeringen
i proposition 1984/85:125 bilaga 9 föreslagit regionalpolitiska åtgärder
för att främja utvecklingen i regionen. Regeringen har tidigare beslutat
att regionalpolitisk! stöd under innevarande budgetår tillfälligt skall kunna
lämnas i Lysekils, Munkedals och Uddevalla kommuner.

I propositionen föreslås att regionalpolitisk! stöd även i fortsättningen
skall kunna lämnas i nämnda kommuner och att två särskilda anslag
inrättas härför samt att lokaliseringsbidrag skall kunna lämnas med högst
30% av den del av totalkostnaderna som avser byggnader, markanläggningar,
maskiner och andra inventarier. Det ena anslaget om 225 milj. kr.
avser lokaliseringsbidrag och det andra om 25 milj. kr. lokaliseringslån. I
övrigt är avsikten att de regler som gäller för orter eller kommuner som
regeringen tillfälligt har pekat ut för regionalpolitisk! stöd skall tillämpas.
Även beslut om offertstöd avses bekostas över nämnda anslag. Ansökningar
om stöd skall vara inlämnade till vederbörande myndigheter före
utgången av år 1986.

Vidare föreslås i propositionen ett anslag för särskilda utvecklingsinsatser
i Uddevallaregionen om 35 milj. kr. Dessa medel skall användas dels
med 10 milj. kr. för ett arbete som länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län
skall genomföra för att ta fram väsentliga projekt för Uddevallaregionen,
dels med 25 milj. kr. för att styrelsen för teknisk utveckling (STU) skall
utarbeta förslag till program för att främja teknikutveckling och teknikspridning
i regionen.

I motion 3038 av Alf Wennerfors m.fl. (m) tas reglerna för lokaliserings -

AU 1984/85:13

123

bidrag i Uddevallaregionen upp. Motionärerna anser att vissa former av
regionalpolitiska insatser bör göras i regionen. Emellertid bör enligt deras
mening de nuvarande reglerna för lokaliseringsbidrag, offertstöd och lokaliseringslån
avskaffas och i stället bör, som också motionärerna i annat
sammanhang föreslagit, ett system med riskgarantilån införas.

Utskottet har i det föregående avstyrkt ett motionsyrkande av moderata
samlingspartiet som behandlar riskgarantilån. Mot bakgrund härav bör
även motion 3038 i aktuell del avslås.

Därefter tar utskottet upp fyra motioner varav en med anledning av den
regionalpolitiska propositionen som behandlar den geografiska avgränsningen
av Uddevallaregionen m. m.

I motion 3043 av Arne Fransson m.fl. (c) finner motionärerna det inte
rimligt att begränsa Uddevallaregionen till Uddevalla, Munkedal och Lysekils
kommuner. Även övriga kommuner inom samma arbetsmarknadsregion,
nämligen Färgelanda, Orust, Sotenäs, Strömstad och Tanum, bör
ingå. Vidare framhåller motionärerna att lokaliseringsstöd bör kunna utgå
oavsett projektets storlek och vem som fattar beslut härom att gälla
fr. o. m. innevarande budgetår. Siri Häggmark (m) och Jens Eriksson (m) i
motion 3032 och Kenth Skårvik (fp) i motion 2961 anser att även Orust och
Färgelanda kommuner bör omfattas av ifrågavarande regionalpolitiska
åtgärder. I motion 3035 yrkar Rune Johansson m.fl. (s) att Färgelanda
kommun bör ingå i begreppet Uddevallaregionen.

Utskottet vill framhålla att stor restriktivitet bör iakttas när det gäller att
peka ut kommuner där regionalpolitisk! stöd skall kunna utgå. Detta bör
gälla inte bara Uddevallaregionen utan - som framgår av utskottets ställningstagande
i fråga om stödområdesavgränsningen tidigare i betänkandet
- hela landet. Därför måste utgångspunkten enligt utskottets mening vara
att sätta in de regionalpolitiska åtgärderna där de negativa effekterna av
nedläggningen av Uddevallavarvet är som störst. Mot denna bakgrund
anser utskottet att den av regeringen gjorda avgränsningen är väl avvägd.
Vidare bör de åtgärder som nu sätts in i Uddevallaregionen på sikt gynna
också angränsande kommuner, samtidigt som länsstyrelsen via länsanslaget
har tillgång till medel för att stödja länets olika delar. När det gäller
bidragsnivån som tas upp i motion 3043 konstaterar utskottet - bl. a.
genom ställningstaganden som utskottet gjort i det föregående - att lokaliseringsbidrag
fr. o. m. den 1 juli 1985, oavsett om länsstyrelsen eller någon
central myndighet fattar beslutet, kommer att inom ifrågavarande region
kunna utgå med högst 30%. Motion 3043 i aktuell del får därmed anses
vara tillgodosedd och behöver inte medföra någon ytterligare riksdagens
åtgärd i denna del. Med hänvisning till vad utskottet anfört bör motionerna
2961, 3032, 3035 och 3043 i förekommande fall i aktuella delar avslås.

Anslagen för lokaliseringsbidrag m.m. och lokaliseringslån behandlas
av Alf Wennerfors m. fl. (m) i motion 3038 som yrkar avslag på regeringens
förslag med hänvisning till vad motionärerna tidigare anfört om att införa

AU 1984/85:13

124

ett system med riskgarantilån. Motionärerna föreslår att 25 milj. kr. anvisas
härför och att dessa medel utnyttjas för projekt i mindre och medelstora
företag.

Utskottet har i det föregående avstyrkt införande av riskgarantilån varför
utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motion 3038 i
aktuell del.

Därefter behandlar utskottet ett yrkande i samma motion som rör särskilda
utvecklingsinsatser i Uddevallaregionen. I motionen framhålls betydelsen
av teknisk utveckling och forskning. Motionärerna varnar dock för
en överdriven tilltro till att via subventioner stimulera teknisk utveckling.
Det av regeringen föreslagna särskilda anslaget för utvecklingsinsatser i
Uddevallaregionen bör därför avslås. I stället bör enligt motionärerna
kontakterna mellan högskolan och forskningen samt näringslivet i Bohuslän
förbättras. Därför bör länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län erhålla
extra medel om 6 milj. kr. för att utnyttjas enligt reglerna för det s.k.
länsanslaget och användas för att främja näringslivets utveckling i Uddevallaregionen.
En expansion inom servicesektorn bör därvid beaktas.

Utskottet anser i likhet med industriministern att det utöver de traditionella
regionalpolitiska stöden kan komma att behövas speciella utvecklingsinsatser
i Uddevallaregionen som bl. a. innefattar visst projektarbete
och främjande av teknikutveckling. Det av regeringen föreslagna beloppet
- 35 milj. kr. - anser utskottet väl avvägt, och det bör ankomma på
regeringen att besluta om den närmare användningen av medlen. Mot
bakgrund härav bör motion 3038 i aktuell del avslås.

I motion 3043 av Arne Fransson m. fl. (c) understryker motionärerna att
på samma sätt som i Uddevallaregionen måste särskilda insatser i orter
och regioner utanför det ordinarie stödområdet sättas in där nödvändiga
strukturförändringar inom näringslivet riskerar att leda till ökad arbetslöshet.

Utskottet anser att det får avgöras från fall till fall om och vilka insatser
som kan behövas i en region i samband med strukturförändringar i näringslivet.
Detta innebär enligt utskottets mening att några generella uttalanden
som framförs i motionen inte bör göras. Mot bakgrund härav bör motion
3043 i aktuell del avslås.

Utskottet övergår därefter att behandla en motion som allmänt berör
olika regionalpolitiska åtgärder i Uddevallaregionen.

Kenth Skårvik (fp) föreslår i motion 2961 särskilda stödåtgärder för
Uddevallaregionen med anledning av nedläggningen av Uddevallavarvet.
Motionären anser först att de begränsningar som gjorts till särskilda åtgärder
i Uddevalla, Munkedals och Lysekils kommuner är alltför snäva. Det
är enligt motionären angeläget att utvecklingen i Lysekils kommun följs
speciellt med anledning av att verkstadsföretaget Skandiaverken till stora
delar skall läggas ned. Genom nedläggningen av Uddevallavarvet kommer
många att pendla varför motionären anser att vägarna i området Udde -

AU 1984/85:13

125

valla-Trollhättan-Vänerskogsregionen bör förbättras. Vidare bör en tidigareläggning
av polishuset i Uddevalla äga rum.

Regeringen har presenterat ett åtgärdsprogram för Uddevallaregionen
som bl. a. innefattar väginvesteringar och inplacering av vissa kommuner i
stödområde. Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag
härom och anser att dessa åtgärder tillsammans med andra åtgärder inom
det arbetsmarknadspolitiska området ger goda förutsättningar för att skapa
nya arbetstillfällen inom regionen och bygga ett näringsliv med mindre
ensidighet och konjunkturberoende. Detta hindrar emellertid inte att man
även i fortsättningen noga måste följa utvecklingen i regionen och komplettera
ifrågavarande åtgärder om utvecklingen skulle kräva det. Detta kan
naturligen ske inom ramen för länsplaneringsarbetet. Mot bakgrund härav
bör motion 2961 i aktuell del avslås.

När det gäller utvecklingen i Hallands, Skaraborgs, Älvsborgs, Göteborgs
och Bohus län utanför Uddevallaregionen har inga motioner väckts.

Hallands län hade under 1970-talet en ökning av antalet sysselsatta,
och länsstyrelsens prognos fram till år 1990 pekar på en fortsatt ökning.
Även befolkningsutvecklingen har varit gynnsam för länet, och länsstyrelsen
förutser en positiv befolkningsutveckling fram till 1990 men takten i
ökningen börjar sjunka i förhållande till den utveckling som har varit under
1980-talets första år.

Älvsborgs län hade under åren fram till slutet av 1970-talet en
mycket snabb befolkningsökning. Under de senaste åren harfolkmängden
varit ganska konstant. Befolkningstillväxten har fördelat sig mycket olika
mellan olika delar av länet. Av länsdelarna har Mitten-Älvsborg haft den
klart mest gynnsamma utvecklingen, och fram till år 1990 förutser länsstyrelsen
en fortsatt befolkningsökning. Länet väntas också få en positiv
sysselsättningsökning under 1980-talet.

Skaraborgs län hade en kraftig befolkningstillväxt under 1970-talet.
Denna utveckling sker inte i samma takt som tidigare, och länsstyrelsens
prognos från till år 1990 innebär en mycket marginell folkökning. Vidare
förutser länsstyrelsen en viss sysselsättningsändring främst inom privata
tjänster under 1980-talet.

Göteborgs och Bohus län noterade för första gången på flera år
en liten befolkningsökning undet första kvartalet 1984. Under 1980-talet
väntar emellertid en negativ befolkningsutveckling. Sysselsättningen väntas
öka fram till år 1990 inom främst tillverkningsindustri och privata
tjänster. Även inom offentlig förvaltning väntas en viss uppgång i sysselsättningen.

Utskottet vill för egen del framhålla att det förhållandet att det saknas
motioner rörande dessa län exkl. Uddevallaregionen inom Göteborgs och
Bohus län inte betyder att det inte skulle finnas regionalpolitiska problem.
Sådana finns vilket framgår av utskottets behandling av stödområdesindelningen
och länsanslagets fördelning på länen. Utskottet vill i sammanhang -

AU 1984/85:13

126

et också hänvisa till vad som i det föregående sagts om prioriteringsordningen
när det gäller lokaliseringen av statlig verksamhet.

Sydöstra Sverige

Under denna rubrik behandlar utskottet Östergötlands, Jönköpings,
Kronobergs, Kalmar och Blekinge län.

Befolkningen i Östergötlands län ökade under åren 1970—1983 till
392300 personer. Befolkningstillväxten väntas fortsätta under resten av
1980-talet. Situationen på länets arbetsmarknad försämrades under åren
1981 — 1983 men förbättrades under år 1984. Andelen sysselsatta i åldern
16-64 år i länet låg på samma nivå som för riket i sin helhet, dvs. ca 75 %.
Länsstyrelsens prognos visar på en minskning av andelen sysselsatta i
länet fram till år 1990. Beroende på en positiv bedömning av tillverkningsindustrins
utveckling förväntas emellertid Motala, Åtvidabergs, Linköpings,
Finspångs och Norrköpings kommuner få en relativt gynnsam sysselsättningsutveckling.

Östergötlands län har goda möjligheter att ta emot omflyttade statliga
verksamheter enligt motion 1114 av Torsten Karlsson m.fl. (s). I motion
2095 kräver Nils Berndtson (vpk) ett åtgärdsprogran för utveckling och
ökad sysselsättning i Östergötland. I motionen anförs att statsmakterna
länge betraktade Östergötland som en expansiv region. Man bortsåg från
de allvarliga verkningarna av industrinedläggningar såsom textilindustrin
och Goodyears gummifabrik i Norrköping, Motala Verkstad och flera
betydande företag i Linköping. Under 1970-talet försvann 6750 arbetstillfällen
i industrin, och under 1980-talet beräknas ytterligare 5800 industrijobb
försvinna.

Anders Dahlgren m.fl. (c) framhåller i motion 2959 att Valdemarsviks,
Kinda och Ydre kommuner bör inplaceras i stödområde C.

Jönköpings län hade en mycket positiv befolkningsutveckling under
1960-talet. Denna utveckling dämpades emellertid påtagligt i böljan av
1970-talet. Under 1980-talets första år minskade folkmängden i länet. Folkmängden
i Jönköping-Vaggeryds-delen och den östra länsdelen minskade,
medan den sydvästra länsdelen uppvisade en viss ökning under år

1983. Den negativa befokningsutvecklingen i länet totalt förväntas fortsätta
under den återstående delen av 1980-talet. Andelen sysselsatta i åldern
16-64 år i länet låg på 78% år 1983 vilket var tre procentenheter högre än
riksgenomsnittet. En ökning av förvärvsfrekvensen förväntas fram till år
1990.

I motion 2912 anför Arne Fransson (c) och Kersti Johansson (c) att
Jönköpings län bör erhålla ytterligare medel för regionala insatser. Detta
skulle ge förutsättningar för nya satsningar i östra länsdelen och då inte
minst Nässjö kommun som enligt motionärerna haft det besvärligt med
sysselsättningen under en följd av år. Obalansen i näringslivet och sysselsättningen
i länet framhålls även i motion 2927 av Åke Gustavsson m.fl.

AU 1984/85:13

127

(s). Även i den motionen anförs att hänsyn till situationen i länets östra
delar bör tas vid fördelningen av medel för regionala utvecklingsinsatser.

I motion 2927 tas också upp frågan om ett samlat investeringsprogram
inom den statliga sektorn (inkl. de affärsdrivande verken) för den östra
delen av Jönköpings län. I motionen anges vidare att det är viktigt att
staten fortsätter att stimulera trähusexporten inom Swebex ansvarsområde.
En utökning av den tekniska utbildningen inom den östra delen av länet
förordas också. Utbyggnaden föreslås ske genom en omfördelning inom
länet av beslutade medel.

Kronobergs län hade under 1970-talet en positiv befokningsutveckling,
vilken också fortsatte under 1980-talets början. Den positiva utvecklingen
förväntas fortsätta under den återstående delen av 1980-talet.

Andelen sysselsatta i förvärvsarbetande åldrar i länet låg något över
riksgenomsnittet år 1983. Även sysselsättningsutvecklingen under resten
av 1980-talet förväntas vara gynnsam.

Strukturproblem, särskilt inom skogs- och glasindustrin, har inneburit
svårigheter i vissa orter.

I motion 2917 framhåller Stina Gustavsson (c) och Rune Gustavsson (c)
behovet av regionalpolitiska insatser i Kronobergs län. Av motionen framgår
att under några år har länet totalt haft en positiv befolkningsutveckling,
men under år 1984 noterades en befolkningsminskning. Länets olika delar
har haft mycket olika utveckling. Under åren 1974—1983 hade fem av
länets åtta kommuner en negativ utveckling. Regionalpolitiska åtgärder är
därför nödvändiga för näringslivets utveckling, för nya arbetstillfällen och
för att bevara befintliga. Motionärerna anser också att det är angeläget att
Teknikcentrum i Växjö - ett centrum för informationsteknologi - kan
vidareutvecklas och att staten fortsättningsvis tar sin andel av kostnaderna.
I motionen hemställs att Lessebo och Tingsryd skall hänföras till
gruppen ”Östra Småland” och därmed bli föremål för särskilda regionalpolitiska
insatser.

Kalmar län hade en oförändrad folkmängd under 1970-talet. Under
1980-talets första år ökade befolkningen i åldern 16—64 år något. Av länets
tolv kommuner kunde endast tre, Oskarshamn, Kalmar och Mörbylånga,
visa en marginell tillväxt av hela befolkningen under år 1983. Prognosen
för länet visar på en viss ökning av åldersgruppen 16-64 år fram till år
1990.

Under 1970-talet ökade antalet arbetstillfällen i Kalmarlän med ca9500.
År 1983 låg andelen sysselsatta i åldern 16-64 år i länet något under
riksgenomsnittet. Länsstyrelsens bedömning av sysselsättningsutvecklingen
under 1980-talet tyder på att totalt 3700 arbetstillfällen kommer att
försvinna från länets arbetsmarknad. Andelen sysselsatta förväntas därmed
sjunka något.

I två motioner, 331 av Agne Hansson (c) och Gösta Andersson (c) samt
902 av Bertil Danielsson (m) och Ewy Möller (m), tas upp behovet av

AU 1984/85:13

128

lokalisering av statlig verksamhet till Kalmar län. I motion 331 redovisas
att Kalmar län har knappt 32 statligt anställda per 1000 invånare. Motsvarande
siffra för riket som helhet är drygt 60. Kalmar län är därmed det län i
hela riket som har den lägsta andelen statligt anställda.

I motion 902 hänvisas till budgetpropositionen 1984/85 bilaga 15 civildepartementet,
i vilken redovisas att regeringen våren 1984 gav ett tjugotal
statliga myndigheter med huvudkontor i Stockholm—Solna i uppdrag att
tillsammans med statskontoret undersöka möjligheterna att ytterligare decentralisera
sin verksamhet. I denna utlokalisering bör enligt motionärerna
Kalmar län i första hand komma i fråga.

I motion 2962 framhåller Agne Hansson (c) och Gösta Andersson (c) att
befolkningen i Kalmar län har varit konstant under de senaste hundra åren
men att befolkningsminskningen nu är mycket påtaglig. Framför allt är det
ungdomen som flyttar. För länets vidkommande har det regionalpolitiska
länsanslaget varit av utomordentlig vikt inte minst för att vidmakthålla och
utveckla en levande skärgård.

Vidare sägs i motionen att stödet för regionala insatser för företagsutveckling
bör gälla alla län. Denna form av insatser skulle vara ett utmärkt
regionalpolitisk! medel också i Kalmar län. Godstransportstödet i skärgården
bör enligt motionärerna permanentas och treårsregeln tas bort. Länsstyrelsen
i Kalmar län ger sådant stöd till tunga godstransporter mellan öar
i skärgården som saknar landförbindelse. 1 motionen hemställs slutligen att
riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen i övrigt anförs om ökade behov av regionalpolitisk! stöd till
Kalmar län.

1 motion 906 begär Agne Hansson m.fl. (c) särskilda regionalpolitiska
utvecklingsinsatser i inre Småland och södra Östergötland. I motionen
anges att de grundläggande strukturproblemen och den kraftiga avfolkningen
av landsbygden med över 37 000 människor sedan år 1960 fortfarande
är en realitet. Kommunerna inom det aktuella området hade även år
1984 en befolkningsminskning med 1 354 personer. Motionärerna föreslår
att 20 milj. kr. avsätts till särskilda regionalpolitiska insatser i inre Småland
och södra Östergötland. Det ökade anslaget föreslås finansieras genom
motsvarande sänkning av AMS anslag för sysselsättningsskapande åtgärder.

Blekinge län har sedan mitten av 1970-talet haft en negativ befolkningsutveckling.
Den reducerade industrisysselsättningen och den minskade
statliga sysselsättningen har starkt bidragit till utvecklingen. Olofströms
kommun har drabbats hårdast av befolkningsminskningen. En viss ökning
av befolkningen i åldern 16—64 år i länet förväntas emellertid under den
återstående delen av 1980-talet.

Blekinges näringsliv karaktäriseras av en hög andel sysselsatta inom
industrin och en liten andel inom tjänstesektorn. Under andra hälften av
1970-talet hade länet en svag sysselsättningsutveckling, vilken också fort -

AU 1984/85:13

129

satte under de första åren av 1980-talet. Under år 1983 började dock flera
av de industriföretag som tidigare minskat sin personal att nyanställa. Den
förbättrade utvecklingen inom stora delar av länets industri fortsatte även
under år 1984. Den genomsnittliga arbetslösheten var emellertid hög i länet
och låg närmare en procentenhet över riksgenomsnittet. Blekinge län var
det län som efter Norrbottens län hade den högsta andelen personer
placerade i arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Länsstyrelsens prognos visar på en positiv sysselsättningsutveckling
fram till år 1990. Trots detta bedöms länet ligga under riksgenomsnittet för
andelen sysselsatta år 1990.

Några motioner tar upp förhållandena i Blekinge län.

1 motion 1465 redogör Mats Olsson m. fl. (s) för befolkningsutvecklingen
i Blekinge län. I motionen sägs att länet är starkt beroende av utvecklingen
inom ett fåtal stora industrier och av statlig verksamhet. Konjunktursvängningar,
strukturförändringar och starka krav på rationaliseringar under den
senaste tioårsperioden har lett till höga arbetslöshetstal och befolkningsminskningar.
Den negativa utvecklingen bröts under år 1983 och en viss
återhämtning kunde skönjas under år 1984. I motionen föreslås att en
särskild sysselsättningsdelegation för Blekinge län med företrädare för
berörda departement och myndigheter tillsätts i syfte att ge förslag till
åtgärder som kan leda till ökad sysselsättning inom länet.

I motion 2163 av Christer Skoog (s) framgår att pälsdjursuppfödningen
är till stor del koncentrerad till Sölvesborgs kommun i Blekinge. I motionen
föreslås att medel avsätts på anslaget Regionalpolitisk! stöd till regionala
utvecklingsinsatser för utvecklingsinsatser inom pälsdjursnäringen i
länet.

I motion 2956 av Yvonne Sandberg-Fries m.fl. (s) framhålls att problemen
i Blekinge län bör beaktas vid fördelningen av medel för regionala
utvecklingsinsatser. Motionärerna är positiva till de utfästelser som görs i
propositionen. Problemen i länet är emellertid av den omfattningen att
ytterligare insatser krävs. I motionen hemställs därför

— att riksdagens beslut angående lokalisering av statlig verksamhet till
sydöstra Sverige snarast fullföljs,

— att regionalt utvecklingskapital bör få lämnas även i kommunerna
Sölvesborg, Karlshamn, Ronneby och Karlskrona,

— att det regionalpolitiska stöd som utgår i stödområde C bör få tillämpas i
Olofströms kommun budgetåret 1985/86 samt

— att regionalpolitiskt stöd, som efter särskilt beslut kan utgå utanför
stödområdena, bör ges en generös tillämpning i Karlskrona, Ronneby,
Karlshamns och Sölvesborgs kommuner.

Den negativa befolkningsutvecklingen och den svåra sysselsättningssituationen
i länet påtalas även i motion 2963 av Karl-Anders Petersson (c).
Om utvecklingen i Blekinge län skall kunna få en mer positiv inriktning
krävs enligt motionären en satsning av den karaktär som vidtagits för att

9 Riksdagen 1984185. 18 sami. Nr 13

AU 1984/85:13

130

förbättra den arbetsmarknadspolitiska situationen i Udde vallaregionen.
Specialinriktade industri- och regionalpolitiska insatser beskrivs som lika
nödvändiga i Blekinge läns kommuner som t. ex. i Uddevalla, Lysekil och
Munkedals kommuner. Riksdagen bör därför besluta om särskilda stödinsatser
i Blekinge län i syfte att skapa nya sysselsättningstillfällen i länet.

Utskottet som under senare år ingående följt utvecklingen i sydöstra
Sverige, kan nu konstatera att samtliga fem län inom regionen till följd av
konjunkturuppgången fick en positiv utveckling inom industrin under år

1984. Strukturproblem inom både de areella näringarna och industrin kvarstår
emellertid. Länen har utarbetat regionala industripolitiska program
som bör kunna ligga till grund för att skapa en på litet längre sikt dynamisk
industri. Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag om att
östra Småland och Blekinge skall tillhöra det regionalpolitiskt prioriterade
område som skall kunna komma i åtnjutande av regeringens stöd till
teknikspridningsprojekt. Detta innebär ett observerande av utvecklingsproblemen
i den här delen av landet, dvs. de sydligaste delarna av Östergötlands
län, de östra delarna av Jönköpings län, de nordvästra delarna av
Kalmar län och de nordöstra delarna av Kronobergs län. I regeringens
fördelning till länsstyrelserna av anslaget Regionala utvecklingsinsatser
m. m. återspeglas detta också. För Blekinges del har redan vissa projekt
påbörjats. Regeringen har lämnat stöd till ett elektronikcentrum i Svängsta
och för planeringen av ett verkstadstekniskt centrum i Karlskrona.

Mot bakgrund av problemens omfattning i Blekinge län utgick utskottet i
betänkandet AU 1983/84:23 från att hela länet skall behandlas generöst när
frågor uppkommer om regionalpolitiskt stöd till välgrundade projekt. Konjunkturuppgången
har visserligen förbättrat situationen i länet och då
främst i den västra länsdelen. På lång sikt kvarstår emellertid problemen. I
vad särskilt gäller den östra delen av länet bör erinras om den offentliga
sektorns dominerande ställning. Som en följd av att utbyggnaden av denna
sektor avtagit har även den östra länsdelen fått betydande sysselsättningsproblem.
Utskottet vidhåller därför det uttalande som gjordes i betänkandet
AU 1983/84:23.

Utskottet har i det föregående tillstyrkt en höjning av det s. k. länsanslaget.
Härigenom skapas ökade möjligheter för de enskilda länen att få medel
för arbetet med regionala utvecklingsprojekt. Det bör vidare ankomma på
länsstyrelserna att initiera samverkan kring de frågor som skulle vara
uppgifter för delegationer av det slag som förs fram i motionerna 1465 och
2095.

I motion 2927 föreslås bl. a. prioritering av export av trähus inom Swebex
ansvarsområde. Utskottet hänvisar i denna fråga till föregående riksmötes
beslut om den exportfrämjande verksamheten (prop. 1983/84: 168,
NU 1983/84:40). I detta sammanhang skedde en prioritering av bl. a.
företag för export inom trähusbranschen för budgetåret 1984/85. Intentionerna
i propositionen var att Swebex inom Sveriges exportråd skall verka

AU 1984/85:13

131

under i första hand fem budgetår innan en total utvärdering görs. Detta
lämnades utan erinran av riksdagen, och det finns inte anledning att på
grund av motionsförslaget nu göra en annan bedömning.

I motion 2927 föreslås också en omfördelning av gymnasieutbildningen
inom Jönköpings län. Detta är i första hand en fråga för berörda länsmyndigheter
och skolöveistyrelsen. Den bör sålunda inte föranleda något
initiativ från riksdagens sida.

Med anledning av det ovan anförda avstyrker utskottet motionerna 906 i
motsvarande del, 1465, 2095, 2927 i motsvarande delar, 2963 samt 2956 och
2962 i motsvarande delar.

Frågor om lokalisering av statlig verksamhet, anslaget för regionala
utvecklingsinsatser samt stöd till pälsdjursnäringen har utskottet behandlat
i det föregående.

Skånelänen

Kristianstads län har haft en tillväxt av befolkningen i åldern 16—
64 år under senare år. Tillväxten beräknas fortsätta fram till år 1990. Den
genomsnittliga andelen sysselsatta i länet låg år 1983 under riksgenomsnittet.
Andelen väntas öka något fram till år 1990 men kommer fortfarande att
ligga under riksgenomsnittet. Den öppna arbetslösheten minskade under år
1984 delvis beroende på att antalet personer i arbetsmarknadspolitiska
åtgärder hade ökat.

Kristianstads län har ett stort antal mindre och medelstora företag.
Omkring 30% av de industrisysselsatta arbetar i byggmaterialindustrin.
Även livsmedelsindustrin är betydelsefull.

I motion 2117 anför Börje Nilsson m.fl. (s) att under 1980-talets början
drabbades Kristianstads län hårt av företagsnedläggningar och inskränkningar
med följd att flera tusen arbetstillfällen försvann. Arbetsmarknadssituationen
bedöms fortfarande som allvarlig. Det är därför angeläget att
de arbetsmarknads- och näringspolitiska insatserna ökar för länet. I motionen
konstateras vidare att av det totala anslaget för regionala utvecklingsinsatser
tilldelades länet 0,35% eller 1,5 milj. kr. för budgetåret 1984/85.
Denna andel bedöms vara förhållandevis liten om man ser till länets
befolkningsandel samt till regionens problembild. Motionärerna anser att
Kristianstads län bör tilldelas väsentligt högre anslag för regionala utvecklingsinsatser.

Malmöhus län hade under 1960-talet och början av 1970-talet en
kraftig befolkningsökning. Därefter har befolkningsutvecklingen efterhand
stagnerat. Utvecklingen under de två senaste åren har inneburit en viss
förbättring och resulterat i befolkningsökningar på drygt 1 000 personer per
år. 1 några kommuner skedde dock en fortsatt befolkningsminskning. I
Malmö uppgick denna till ca 1 000 personer år 1983, men det var den lägsta
minskningen under den senaste tioårsperioden. Vid årsskiftet 1983-1984
uppgick folkmängden i länet till ca 745000 personer.

AU 1984/85:13

132

Länet hade länge ett expansivt näringsliv men drabbades under senare
hälften av 1970-talet hårt av strukturkriser. Dessa kriser inom främst teko-,
gummivaru-, byggmaterial- och varvsindustrin har fortfarande negativa
effekter på länets arbetsmarknad och bedöms få det flera år framöver.
Arbetslösheten har som en följd av strukturkriserna ökat och ligger högre
än riksgenomsnittet.

Totalt ökade sysselsättningen i länet under 1970-talet med dryft 30000
arbetstillfällen. Enligt länsstyrelsens prognoser ser andelen sysselsatta ut
att stagnera under 1980-talet och ligga något över riksgenomsnittet. Utvecklingen
under 1980-talet väntas dock bl. a. medföra att de inre och
sydöstra delarna av länet åter kan få svårt att hävda sin ställning på
arbetsmarknaden.

I motion 1459 ger Lars-Erik Lövdén m. fl. (s) förslag till sysselsättningsfrämjande
åtgärder i Malmöregionen. Regionen anges ha utvecklingsmöjligheter
som saknas i många andra svenska regioner. För att dessa möjligheter
skall kunna tillvaratas räcker det emellertid inte med kommunala
insatser utan också en rad statliga insatser behövs enligt motionärerna. Det
bör vara naturligt att staten när det gäller den egna verksamheten överväger
en lokalisering till Malmö. Malmö och Malmöregionen har vid sidan
av länsmyndigheterna väldigt litet av statlig förvaltning. Ett medicinskttekniskt
utvecklingscentrum i Malmö skulle få stor betydelse för näringslivets
förnyelse i Malmö. Ökade arbetsmarknadspolitiska insatser föreslås
även i motionen. Vidare anförs att regeringen snarast bör påbörja ett
arbete med att kartlägga utvecklingspotentialen i storstadsområdena och
de åtgärder som är nödvändiga. Ett sådant arbete bör kunna bedrivas inom
ramen för en särskild storstadsdelegation och ske i nära samråd med
regionala organ och berörda kommuner.

Även i motion 2238 av Stig Josefson m. fl. (c) påtalas arbetsmarknadsproblemen
i Malmöhus län. Enligt motionärerna präglas bilden av Malmöhus
län inte av utveckling och expansion utan snarare av oroande tendenser
till stagnation. Motionärerna anger att förutsättningen för att länet
skall få en gynnsam utveckling är en kraftfull satsning på näringslivet med
särskild inriktning på de mindre och medelstora företagen och en arbetsmarknadspolitik
som bl. a. underlättar för ungdomar att komma in på
arbetsmarknaden. I motionen förs också fram behovet av en utvärdering
av insatserna i Landskrona i samband med avvecklingen av Öresundsvarvet.

En allsidig utvärdering från statens sida av de insatser som skett i
Landskrona föreslås också i motion 2253 av Sigvard Persson (c). Problemen
i Landskrona, som uppkommit som en följd av varvsnedläggelsen,
är inte över. Den stora satsning som regeringen nu gör i Uddevallaregionen
och som är nödvändig där, kan komma att få en dämpande effekt på viljan
att etablera sig i Landskronaregionen och i Malmöhus län. Motionären
hemställer dessutom att regeringen beaktar angelägenheten av att Lands -

AU 1984/85:13

133

kronaregionen tillförs konkreta, sysselsättningsskapande och miljövänliga
verksamheter.

Lokalisering av statlig förvaltning till Skåne har också yrkats i motion
2703 av Eric Jönsson m.fl. (s).

I motion 2943 av Lars Werner m.fl. (vpk) betonas att de tre sydligaste
länen Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län har fått påtagliga regionala
problem. I bl. a. denna region måste man göra mer planmässiga insatser
än hittills. En särskild delegation representerande de tre länsstyrelserna
borde därför bildas.

Utskottet konstaterar att Skåne under senare år haft problem att upprätthålla
sysselsättningen framför allt i kommuner som drabbats av strukturförändringar
inom bl. a. varvs- och tekoindustrin. Både i Kristianstads
och i Malmöhus län har emellertid industrin haft en positiv utveckling
under det senaste året. I Malmöhus län gäller detta särskilt den exportinriktade
industrin som också bidragit till en viss sysselsättningsökning. Ett
karaktäristiskt drag för Kristianstads län är dock en märkbar nedgång av
efterfrågan på arbetskraft inom byggnadsindustrin.

För att mildra verkningarna av strukturförändringarna inom varvsindustrin
i Malmöhus län har ett antal statliga satsningar skett av såväl arbetsmarknadspolitisk
som regionalpolitisk art. I Landskrona kommun har dessa
insatser varit omfattande. Ett antal uppföljningar av insatserna i Landskrona
har gjorts av bl. a. länsarbetsnämnden, länsstyrelsen, ERU och
lärarhögskolan i Malmö. Utskottet förutsätter att man regionalt följer och
dokumenterar den fortsatta utvecklingen i Landskrona. Åtskilligt arbete
kvarstår för att motverka negativa effekter av nedläggningen av Öresundsvarvet.
Investmentbolaget — Landskrona Finans — har en betydelsefull
roll i arbetet med att finna ersättningsindustri till Landskrona.

I de båda aktuella länen pågår ett omfattande utvecklingsarbete inom
näringslivet. Som exempel kan nämnas den samverkan mellan forskning
och näringsliv som resulterat i forskarbyn IDEON i Lund vars verksamhet
avses leda till industriell produktion som kan förläggas inom länet. I
Malmö projekteras också en forskningsby med benämningen IDEON
Malmö. Även på ett antal orter i Kristianstads län pågår utvecklingsprojekt
av olika slag, t. ex. Tyringeprojektet, med syfte att stimulera nyföretagandet
i Tyringe, utveckla befintliga företag och stimulera samarbete mellan
företagen. Vidare har startats ett projekt inom fiskhanteringsindustrin i
Simrishamn — Marknads- och produktutveckling för Simrishamnsfisk.

Enligt utskottets uppfattning bör utarbetandet av åtgärdsprogram m. m.
för Skånelänen och övriga län samt frågan om inrättandet av speciella
delegationer ankomma på länsstyrelserna inom ramen för länsplaneringsarbetet.
Utskottet har i det föregående tillstyrkt en utökning av länsanslaget.
Detta bör öka förutsättningarna för ett regionalt åtgärdsinriktat arbete.

Slutligen vill utskottet framhålla att trots vissa strukturproblem i Skåne
finns det anledning att bl. a. mot bakgrund av vad ovan anförts samt

AU 1984/85:13

134

möjligheten till regionalpolitiska insatser se relativt positivt på den långsiktiga
utvecklingen i dessa två län. I Skåne finns en rad faktorer som
underlättar utvecklingen. Där finns ett väl differentierat näringsliv, en lång
industriell tradition, tillgång till högskola och forskning samt en närhet till
den europeiska marknaden. Vidare har jordbruket, fisket och livsmedelsindustrin
stor betydelse i Skåne.

Med anledning av det anförda avstyrker utskottet motionerna 1459,
2238, 2253 och 2943 i förekommande fall i motsvarande delar.

Kust och skärgård

Tre motioner från den allmänna motionstiden behandlar den svenska
kusten och skärgården.

I motion 646 av Gunnar Björk i Gävle (c) och Gunnel Jonäng (c) framhålls
att i kustbandet utanför Gävleborgs län har befolkningen minskat
kraftigt under de senaste årtiondena och att länet saknar en skärgårdspolitik.
Vad som enligt motionärerna krävs är åtgärder för att stoppa den
sektorsvisa successiva avfolkningen av våra kuster och öar. Därför är det
angeläget att en utredning tillsätts för att skapa en samlad skärgårdspolitik.
Anna Wohlin-Andersson m. fl. (c) framför i motion 650 liknande synpunkter
i vad gäller hela Sveriges kustband och anser att det måste till en
riksomfattande samordning av samhällets olika insatser för att behålla och
utveckla en levande skärgård.

1 motion 2104 framhåller Pär Granstedt m. fl. (c) att tiden är mogen för
en ny samlad översyn av stödet till skärgårdsnäringarna vars syfte bör vara
att utvärdera och föreslå olika former av förbättringar av de stöd som utgår
i dag. Särskilda insatser för skärgårdsjordbruket bör övervägas samtidigt
som utvecklingen av fiskodling och annat s. k. vattenbruk bör fortsätta.
Hemslöjd, hantverk och hemförädling av livsmedel är andra viktiga näringar
i skärgården. Dessutom har turistnäringen fått en växande betydelse för
skärgårdens befolkning.

Utskottet kan först konstatera att det på flera håll skett en vändning till
en positivare utveckling i våra skärgårdar, där aktivitet från länsstyrelsernas
sida med insatser av bl. a. glesbygdsstöd har spelat en stor roll.
Utskottet har vidare i det föregående tillstyrkt att fiskodling får stödjas
med regionalpolitisk! stöd vilket torde få särskild betydelse i vissa skärgårdsområden.
Glesbygdsdelegationen har i sitt betänkande Glesbygden -resurser och möjligheter (Ds I 1984: 20) behandlat olika skärgårdsfrågor.
Delegationen kommer även i fortsättningen att ta upp frågor som rör den
svenska skärgården. Vidare genomförs en utvärdering av landstinget och
länsstyrelsen i Stockholms län när det gäller samhällets insatser för skärgården.
Utvärderingen kommer att presenteras inom kort. Utskottet anser
att det är viktigt att inte skärgården med sina speciella möjligheter och
förutsättningar glöms bort när det gäller att skapa en offensiv och utveck -

AU 1984/85:13

135

lingsinriktad politik för olika glesbygder. Det bör ankomma på de skilda
länsstyrelserna att efter behov och i samarbete med kommuner och andra
intressenter verka för utvecklingen av en livskraftig skärgård. Mot bakgrund
härav bör motionerna 646, 650 och 2104 avslås.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på proposition 1984185:115 bilaga 1 att riksdagen
avslår motion 1984/85:2932,

Mål och riktlinjer för regionalpolitiken

2. beträffande de allmänna målen för regionalpolitiken

att riksdagen godkänner vad som anförs i propositionen1 i motsvarande
del,

3. beträffande förutsättningarna för regionalpolitiken

att riksdagen med avslag på motionerna 1984/85:2123 i motsvarande
del, 1984/85:2943 yrkande 4 i motsvarande del samt 1984/
85: 2951 yrkande 1 i motsvarande del godkänner vad som anförs i
propositionen i motsvarande del,

4. beträffande den allmänna geografiska inriktningen av regionalpolitiken att

riksdagen med avslag på motionerna 1984/85: 1519, 1984/
85: 2667 i motsvarande del, 1984'85: 2915 yrkande 1 i motsvarande
del, 1984/85:2937 yrkande 1 i motsvarande del och 1984/
85:2940 godkänner vad som anförs i propositionen i motsvarande
del,

5. beträffande oförändrad befolkningsandel i storstäderna

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:2915 yrkande 1 i motsvarande
del och 1984/85:2962 yrkande 1,

6. beträffande särskild storstadsdelegation

att riksdagen avslår motion 1984/85:1459 i motsvarande del,

7. beträffande utvecklingsprogram för landsbygden

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:2409 och 1984/85:657,

8. beträffande ansvarsfördelningen i regionalpolitiken såvitt avser
SIND.s medverkan

att riksdagen med avslag på motionerna 1984/85:2937 yrkande 1 i
motsvarande del och 1984/85:2951 yrkande 1 i motsvarande del
godkänner vad som anförs i propositionen i motsvarande del,

res. 1 (m)
res. 2 (vpk)

res. 3 (c)
res. 4 (fp)
res. 5 (m)

res. 6(c)

res. 7(c)
res. (m, fp)

1 Med ”propositionen” avses i det följande proposition 1984/85: 115 bilaga 1 i den
mån inte annat anges.

AU 1984/85:13

136

9. beträffande ansvarsfördelningen i regionalpolitiken såvitt avser
kommunerna

att riksdagen med avslag på motionerna 1984/85:2919 yrkande 2
och 1984/85:2937 yrkande 7 godkänner vad som anförs i propositionen
i motsvarande del,

10. beträffande ansvarsfördelningen i regionalpolitiken i övrigt samt
inriktningen av den regionala projektverksamheten

att riksdagen godkänner vad som anförs i propositionen i motsvarande
del,

11. beträffande regionkontor för handläggning av regionalpolitiskt
stöd

att riksdagen avslår motion 1984/85:1467,

12. beträffande de regionalpolitiska medlens allmänna inriktning res.
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del res.

avslår motionerna 1984/85:2123 i motsvarande del, 1984/85:2937 res.

yrkande 1 i motsvarande del, 1984/85:2943 yrkande 4 i motsvarande
del samt 1984/85: 2951 yrkande 1 i motsvarande del,

13. beträffande åtgärder för att underlätta rekryteringen av kvalifi- res.
cerad arbetskraft

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:2915 yrkande 2, 1984/
85:2930, 1984/85:2933, 1984/85:2934 och 1984/85: 2966 yrkande
2,

14. beträffande viss regionalpolitisk forskning
att riksdagen avslår motion 1984/85:2944,

15. beträffande nordiskt regionalpolitiskt samarbete

att riksdagen lägger propositionen i motsvarande del till handlingarna,

16. beträffande plan för utveckling av Mittskandinavien res.
att riksdagen avslår motion 1984/85:1453,

Samhällssektorernas roll i regionalpolitiken

17. beträffande samordning av resursanvändningen inom olika sektorer att

riksdagen med avslag på motion 1984/85:2919 yrkande 1
godkänner vad som anförs i propositionen i motsvarande del,

18. beträffande den offentliga sektorns roll för sysselsättningen res.

att riksdagen avslår motion 1984/85: 2943 yrkandena 6 och 8, res.

19. beträffande telekommunikationernas roll i regionalpolitiken res.
att riksdagen avslår motionerna 1984/85:2915 yrkande 3, 1984/ res.
85: 2937 yrkande 5 och 1984/85: 2955 i motsvarande del,

20. beträffande förbättrade kommunikationer i övrigt i norra Sverige
att riksdagen avslår motion 1984/85:2955 i motsvarande del,

21. beträffande utbildningsinsatser i regionalpolitisk syfte
att riksdagen avslår motion 1984/85:2954 yrkande 3,

9 (m)

10 (fp)

11 (vpk)

12(c)

13 (vpk)

14 (vpk)

15 (m)

16 (c, fp)

17 (m)

AU 1984/85:13

137

22. beträffande effektivitetsproblem vid utlokaliseringen av statliga
civila myndigheter

att riksdagen med anledning av förslag 1984/85:13 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

23. beträffande fortsatt arbete med omlokalisering av statlig verksamhet att

riksdagen avslår motionerna 1984/85:2652, 1984/85:2954 yrkande
1 i motsvarande del och 1984/85:3159 yrkande 2,

24. beträffande effekterna av rationalisering och besparing inom
statlig administration

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:367 och 1984/85:2667 i
motsvarande del,

25. beträffande lokalisering av statlig verksamhet inom Uppsala län
att riksdagen avslår motion 1984/85:1123,

26. beträffande lokalisering av statlig verksamhet till Bergslagen
att riksdagen avslår motionerna 1984/85:546 i motsvarande del,
1984/85:1443 i motsvarande del och 1984/85:2924 i motsvarande
del,

27. beträffande lokalisering av statlig verksamhet till sydöstra Sverige att

riksdagen avslår motion 1984/85:2956 yrkande 1,

28. beträffande lokalisering av statlig verksamhet till Eskilstuna
att riksdagen avslår motion 1984/85:2935 i motsvarande del,

29. beträffande lokalisering av statlig verksamhet till Östergötlands
län

att riksdagen avslår motion 1984/85: 1114,

30. beträffande lokalisering av statlig verksamhet till Jönköpings län
att riksdagen avslår motion 1984/85:2927 yrkande 3,

31. beträffande lokalisering av statlig verksamhet till Kalmar län
att riksdagen avslår motionerna 1984/85: 331 och 1984/85:902,

32. beträffande lokalisering av statlig verksamhet till Skåne
att riksdagen avslår motion 1984/85:2703,

33. beträffande lokalisering av statlig verksamhet till Malmö
att riksdagen avslår motion 1984/85:1459 i motsvarande del,

34. beträffande lokalisering av statlig verksamhet till Sjuhäradsbygden att

riksdagen avslår motion 1984/85:918 yrkande 2,

35. beträffande lokalisering av statlig verksamhet till Värmlands län
att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1104 i motsvarande del
och 1984/85:2920 yrkande 2,

36. beträffande lokalisering av statlig verksamhet till Västmanlands
län

att riksdagen avslår motion 1984/85:2119 i motsvarande del,

res. 18 (c)

res. 19 (vpk)

AU 1984/85:13

138

37. beträffande lokalisering av statlig verksamhet till Gävleborgs län
att riksdagen avslår motionerna 1984/85:2660 i motsvarande del
och 1984/85:2744 yrkande 6,

38. beträffande lokalisering av statlig verksamhet till Västernorrlands
län

att riksdagen avslår motion 1984/85:2697,

39. beträffande lokalisering av statlig verksamhet till malmfälten
att riksdagen avslår motion 1984/85:2928 i motsvarande del,

40. beträffande löntagarfonderna i regionalpolitiken

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:2942 i motsvarande del
och 1984/85:2943 yrkande 5,

41. beträffande teknik- och kunskapsspridning

att riksdagen med avslag på motionerna 1984/85:2917 i motsvarande
del, 1984/85:2943 yrkande 7, 1984/85:2951 yrkande 2 och
1984/85:2954 yrkande 4 godkänner vad som förordats i proposition
om stöd till teknik- och kunskapsspridning i regionalpolitisk!
prioriterade regioner och om inriktningen av åtgärder för sådant
ändamål,

42. beträffande åtgärder hos sågverks- och träförådlingsföretagen i
stödområdena

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:2915 yrkande 5, 1984/
85:2931, 1984/85:2949 och 1984/85:2957,

43. beträffande insatser för forskning och utveckling inom Umeå
högskoleregion

att riksdagen med avslag på motionerna 1984/85:2914, 1984/
85:2915 yrkande 16, 1984/85:2922 och 1984/85:2966 yrkande 3
godkänner vad som förordats i propositionen om insatser för
utveckling av bioteknisk forskning och utbildning vid universitetet
i Umeå, för datateknisk forskning och utbildning vid högskolan
i Luleå samt för rymdforskning och högskoleutbildning i
Kiruna,

44. beträffande forskning och utveckling i allmänhet

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:2942 i motsvarande del
och 1984/85:2954 yrkande 2,

45. att riksdagen med anledning av propositionen i motsvarande del
till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna: Särskilda åtgärder
under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1985/86 anvisar
ett reservationsanslag av 20000000 kr.,

46. att riksdagen med anledning av propositionen i motsvarande del
till Tekniska fakulteterna: Särskilda åtgärder under åttonde huvudtiteln
förbudgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av
8000000 kr.,

47. att riksdagen med anledning av propositionen i motsvarande del
till Lokala och individuella linjer och enstaka kurser: Särskilda

res. 19 (vpk)

res. 20 (vpk)
res. 21 (m, c, fp)

res. 22 (vpk)

res. 23 (c)
res. 24 (c)

res. 25 (vpk)

AU 1984/85:13

139

åtgärder under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1985/86 anvisar
ett reservationsanslag av 1000000 kr.,

48. att riksdagen med anledning av propositionen i motsvarande del
till Kiruna geofysiska institut: Särskilda åtgärder under åttonde
huvudtiteln för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
av 4000000 kr.,

49. beträffande regionalpolitiskt utvecklingskapital

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
avslår motionerna 1984/85:2915 yrkande 6, 1984/85:2956 yrkande
2 och 1984/85:2962 yrkande 4,

50. beträffande regionalpolitiska åtgärder för företagsutveckling i
övrigt

att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen om
regionalpolitiska insatser för nyföretagande, företagsförnyelse,
företagsservice, utbildning samt produktutveckling och marknadsföring
i den mån frågan inte behandlats i föregående moment,

51. beträffande utvecklingsfondernas lånevillkor
att riksdagen avslår motion 1984/85: 2911,

Regionalpolitiskt stöd till företagen m. m.

52. beträffande riskgarantilån

att riksdagen avslår motion 1984/85: 2951 yrkandena 6 i motsvarande
del och 7,

53. beträffande avskaffande av lokaliseringslånen

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:2915 yrkande 8 i motsvarande
del, 1984/85:2937 yrkande 6 och 1984/85:2951 yrkande
6 i motsvarande del,

54. beträffande avskaffande av nedsättning av socialavgifter som
regionalpolitiskt medel

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1125 och 1984/85:2943
yrkande 1 i motsvarande del,

55. beträffande utnyttjande av investeringsfonder och regionalpolitiskt
stöd

att riksdagen avslår motion 1984/85:1195,

56. beträffande trädgårdsnäringen som stödberättigad verksamhet
att riksdagen avslår motionerna 1984/85:2269 yrkande 3 och
1984/85:2915 yrkande 7 i motsvarande del,

57. beträffande stöd till produktutveckling och marknadsföring inom
areella sektorn m.m.

att riksdagen avslår motion 1984/85:2744 yrkande 3,

58. beträffande jordbruksföretag i Norrland som stödberättigad
verksamhet

att riksdagen avslår motion 1984/85:2130,

res. 26 (c)
res. 27 (m)

res. 28 (m)

res. 29 (m)
res. 30 (c, fp)

res. 31 (vpk)

res. 32 (c)

AU 1984/85:13

140

59. beträffande pälsdjursnäringen som stödberättigad verksamhet
att riksdagen avslår motion 1984/85:2163,

60. beträffande stödmöjligheter för databranschens mjukvarusida
att riksdagen avslår motion 1984/85:2915 yrkande 7 i motsvarande
del,

61. beträffande stöd till lokaler för s.k avknoppnings- och groddföretag att

riksdagen avslår motion 1984/85:2954 yrkande 5,

62. beträffande ett obundet stöd till industrilokaler i Värmland
att riksdagen avslår motion 1984/85:1520 yrkande 3,

63. beträffande lokaliseringsstöd till statliga affärsdrivande verk
att riksdagen avslår motion 1984/85:2919 yrkande 4,

64. beträffande avsättning av stödmedel för lokalisering av statliga
myndigheter till Bergslagen

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:546 och 1984/85:1443 i
motsvarande delar,

65. beträffande statsgaranti inom bilglasindustrin
att riksdagen avslår motion 1984/85:908,

66. beträffande övriga frågor om stödberättigad verksamhet

att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen om
verksamheter som bör vara berättigade till regionalpolitisk! stöd
i den mån frågan inte behandlats i föregående moment,

67. beträffande oförändrad nivå för lokaliseringsbidrag i stödområde
C

att riksdagen avslår motion 1984/85:2952 yrkande 7,

68. beträffande effekterna av de lägre bidrags nivåerna
att riksdagen avslår motion 1984/85: 2921,

69. beträffande sysselsättningsmotivet vid bidragsgivningen
att riksdagen godkänner vad utskottet anfört,

70. beträffande lokaliseringsstödet såvitt avser högsta bidragsandel
att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen om
den högsta andelen lokaliserings- och investeringsbidrag som
skall kunna lämnas i samband med en investering,

71. beträffande lokaliseringsstöd såvitt avser handläggningsordningen att

riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om
dels beloppsgräns för beslut om lokaliseringsstöd och investeringsbidrag
som bör kunna fattas av länsstyrelse,
dels länsstyrelses möjligheter att lämna lokaliseringsstöd i orter
eller kommuner utanför stödområdet vilka regeringen anger skall
tillfälligt komma i fråga för regionalpolitisk! stöd,

72. beträffande privata investmentbolag

att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om lån
till regionala investmentbolag med huvudsaklig verksamhet i
orter eller kommuner utanför stödområdet vilka regeringen
anger skall tillfälligt komma i fråga för regionalpolitisk! stöd,

res. 33 (vpk)

AU 1984/85:13

141

73. beträffande utredning om offert stödet

att riksdagen avslår motion 1984/85:2924 i motsvarande del,

74. beträffande nedsättningen av socialavgifter

att riksdagen med avslag på motionerna 1984/85:2269 yrkande 2,
1984/85:2915 yrkande 9 i motsvarande del, 1984/85:2929 yrkandena
1 och 2, 1984/85:2937 yrkande 2, 1984/85:2951 yrkande 4
och 1984/85:2966 yrkande 1 godkänner vad som anförts i propositionen
om nedsättningen av företagens socialavgifter,

75. beträffande avgiftsbefrielsen i Svappavaara såvitt gäller geografisk
omfattning

att riksdagen avslår motion 1984/85:2915 yrkande 11,

76. beträffande avgiftsbefrielsen i Svappavaara samhälle såvitt gäller
branschomfattning

att riksdagen avslår motion 1984/85:2937 yrkande 3,

77. beträffande sysselsättningsstödet

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:2915 yrkande 10 i
motsvarande del godkänner vad som anförts i propositionen om
sysselsättningsstödets storlek i stödområdena A, B och C,

78. beträffande industricentra

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:2951 yrkande 8
godkänner vad som anförs i propositionen om verksamheten vid
Stiftelsen industricentra,

79. beträffande lokaliseringssamrådets framtida inriktning

att utskottet med anledning av propositionen i motsvarande del
och motionerna 1984/85:2915 yrkande 15, 1984/85: 2919 yrkande
3 och 1984/85:2928 i motsvarande del samt med avslag på motion
1984/85:2951 yrkande 9 godkänner vad utskottet anfört,

80. beträffande regionala prioriteringar i samband med lokaliseringssamråd att

riksdagen avslår motionerna 1984/85:546 i motsvarande del,
1984/85:1443 i motsvarande del och 1984/85:2954 yrkande 1 i
motsvarande del,

Insatser i glesbygden

81. beträffande inriktningen av glesbygdsstödet och övriga insatser i
glesbygd

att riksdagen med avslag på motionerna 1984/85:2943 yrkande 9
och 1984/85:2951 yrkande 5 godkänner vad som anförs i propositionen
i motsvarande del,

82. beträffande högsta belopp för stöd till företag i glesbygd

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
avslår motionerna 1984/85:2915 yrkande 12 i motsvarande del
och 1984/85:2937 yrkande 11,

res. 34 (m)
res. 35 (c)
res. 36 (fp)
res. 37 (vpk)

res. 38 (c)

res. 39 (fp)

res. 40 (c)

res. 41 (m)

res. 42 (m)
res. 43 (c)

res. 44 (m)
res. 45 (c)

res. 46 (m)
res. 47 (vpk)

res. 48 (c)

AU 1984/85:13 142

83. beträffande avskrivningslån för uthyrningsstugor

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
avslår motionerna 1984/85:2915 yrkande 12 i motsvarande del
och 1984/85:2937 yrkande 12,

84. beträffande stödberåttigade ändamål vid stöd till företag i glesbygd att

riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
avslår motion 1984/85:2913 yrkande 2,

85. beträffande högsta belopp för stöd till intensifierade kommunala
sysselsättningsinsatser

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
avslår motionerna 1984/85:2915 yrkande 13 i motsvarande del
och 1984/85:2937 yrkande 13,

86. beträffande reserverande av IKS-stödet för äldre arbetslösa

att riksdagen avslår motion 1984/85:2915 yrkande 13 i motsvarande
del,

87. beträffande upprustning av vissa lokaler i glesbygd
att riksdagen avslår motion 1984/85:2960,

88. beträffande permanentning av stöd till godstransporter i vissa
fall

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:2913 yrkande 1 och
1984/85:2962 yrkande 3,

89. beträffande möjligheten att lämna stöd till företag eller ekonomisk
förening för vissa godstransporter i glesbygd

att riksdagen bifaller propositionen i motsvarande del,

90. beträffande glesbygdsstöd åt fiskerinäringen i mellersta och norra
Bohuslän

att riksdagen avslår motion 1984/85: 2696,

91. beträffande lantmäteriförrättningar i glesbygd

att riksdagen avslår motion 1984/85:2965 yrkande 2,

Medelsanvisning till regionalpolitiken

92. att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del till
Visst regionalpolitisk stöd för budgetåret 1985/86 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 86000000 kr.,

93. att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del samt
med avslag på motionerna 1984/85:2937 yrkande 10 och 1984/
85:2951 yrkandena 10 och 16 till Lokaliseringsbidrag m.m. för
budgetåret 1985/86 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 362000000 kr.,

94. att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del samt
med avslag på motionerna 1984/85:2915 yrkande 8 i motsvarande
del, 1984/85:2937 yrkande 9 och 1984/85:2951 yrkande 11 till
Lokaliseringslån för budgetåret 1985/86 under tolfte huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 300000000 kr.,

res. 48 (c)

res. 49 (c, fp)

res. 50 (c)

res. 51 (m)
res. 52 (fp)

res. 53 (m)
res. 54 (c, fp)

AU 1984/85:13

143

95. att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del samt res. 55 (m)

med avslag på motionerna 1984/85:2915 yrkandena 4 och 14, res. 56 (c)

1984/85:2937 yrkande 14, 1984/85:2942 i motsvarande del, 1984/ res. 57 (fp)

85:2943 yrkande 3, 1984/85:2951 yrkande 12 och 1984/85:2962 res. 58 (vpk)

yrkande 2 till Regionala utvecklingsinsatser m. m. för budgetåret

1985/86 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
488000000 kr.,

96. beträffande ekonomiskt stöd till lokala projektgrupper
att riksdagen avslår motion 1984/85: 2642,

97. beträffande reglerna för regeringens medelsdisposition

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:2917 i motsvarande del
och 1984/85:2918,

98. beträffande länsanslaget till Älvsborgs län
att riksdagen avslår motion 1984/85:778,

99. beträffande särskilda insatser i inre Småland och södra Östergötland att

riksdagen avslår motion 1984/85:906 yrkande 1,

100. beträffande länsanslaget till Gävleborgs län

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1469 i motsvarande del,

1984/85:1471 och 1984/85: 2654,

101. beträffande länsanslaget till Värmlands län

att riksdagen avslår motion 1984/85:1520 yrkandena 1 och 2,

102. beträffande länsanslaget till Kopparbergs län
att riksdagen avslår motion 1984/85:2098,

103. beträffande länsanslaget till Kristianstads län
att riksdagen avslår motion 1984/85:2117,

104. beträffande länsanslaget till Västerbottens län

att riksdagen avslår motion 1984/85:2269 yrkande 1,

105. beträffande länsanslaget till Jönköpings län

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:2912 och 1984/85:2927
yrkande 1,

106. beträffande länsanslaget till Jämtlands län
att riksdagen avslår motion 1984/85: 2947,

107. beträffande industriellt utvecklingscentrum i Östersund
att riksdagen avslår motion 1984/85: 2948,

108. beträffande anställning av en forskningsassistent
att riksdagen avslår motion 1984/85:2965 yrkande 1,

109. att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
medger att statlig kreditgaranti för lån till företag i glesbygder
och för lån till kommersiell service får beviljas i sådan omfattning
att det sammanlagda beloppet för utestående garantier räknat
från den 1 juli 1985 uppgår till högst 52000000 kr.,

110. att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del till
Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i

AU 1984/85:13

144

res.	59	(m)
res.	60	(c)
res.	61	(fp)
res.	62	(vpk)

glesbygder m. m. för budgetåret 1985/86 under tolfte huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

111. att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del samt
med avslag på motionerna 1984/85:2915 yrkande 9 i motsvarande
del, 1984/85:2937 yrkande 8, 1984/85:2942 i motsvarande del,

1984/85:2943 yrkande 1 i motsvarande del och 1984/85:2951
yrkande 13 till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för
budgetåret 1985/86 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 360000000 kr.,

112. att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del samt res. 63 (m)

med avslag på motionerna 1984/85:2915 yrkande 10 i motsvaran- res. 64 (c)

de del och 1984/85: 2951 yrkandena 14 och 15 till Sysselsättningsstöd
för budgetåret 1985/86 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag av 120000000 kr.,

113. att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del till
Expertgruppen för forskning och regional utveckling för budgetåret
1985/86 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 4300000 kr.,

S tödområdesindelningen

114. beträffande översyn av stödområdesindelningen i vissa län

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:2744 yrkande 2 och
1984/85:2928 i motsvarande del,

115. beträffande inplacering i stödområde A av Bräcke m.fl. kommuner att

riksdagen avslår motion 1984/85:2946 i motsvarande del,

116. beträffande inplacering i stödområde A av Malå kommun
att riksdagen avslår motion 1984/85:2923 yrkande 2,

117. beträffande inplacering i stödområde B av Gotlands kommun
att riksdagen avslår motion 1984/85:2958 yrkande 1,

118. beträffande inplacering i stödområde B av norra och södra delarna
av Gotlands kommun

att riksdagen avslår motion 1984/85:2952 yrkande 6,

119. beträffande inplacering i stödområde B av Filipstad, Hagfors
och Munkfors kommuner

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:773 i motsvarande del
och 1984/85:2920 yrkande 1 i motsvarande del,

120. beträffande inplacering i stödområde B av Storfors kommun
att riksdagen avslår motion 1984/85:773 i motsvarande del,

121. beträffande inplacering i stödområde B av Fagersta, Skinnskatteberg
och Norbergs kommuner

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:450 i motsvarande del,

1984/85:648 i motsvarande del, 1984/85: 1443 i motsvarande del
och 1984/85:2925 i motsvarande del,

AU 1984/85:13

145

122. beträffande inplacering i stödområde B av Surahammar och
Hallstahammar kommuner

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:450 i motsvarande del
och 1984/85:648 i motsvarande del,

123. beträffande inplacering i stödområde B av Östersunds kommun
att riksdagen avslår motion 1984/85:2946 i motsvarande del,

124. beträffande inplacering i stödområde C av Valdemarsvik m.fl.
kommuner

att riksdagen avslår motion 1984/85:2959,

125. beträffande inplacering i stödområde C av Olofströms kommun
att riksdagen avslår motion 1984/85:2956 yrkande 3,

126. beträffande inplacering i stödområde C av Färgelanda m.fl.
kommuner

att riksdagen avslår motion 1984/85:2939,

127. beträffande inplacering i stödområde C av Gullspång m.fl. kommuner att

riksdagen avslår motionerna 1984/85:2945 och 1984/85:2953,

128. beträffande inplacering i stödområde C av Kristinehamns kommun att

riksdagen avslår motion 1984/85:2920 yrkande 1 i motsvarande
del,

129. beträffande inplacering i stödområde C av Hallstahammar och
Surahammar kommuner

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1443 i motsvarande del
och 1984/85:2925 i motsvarande del,

130. beträffande inplacering i stödområde C av Gagnefs kommun
att riksdagen avslår motion 1984/85:2936,

131. beträffande inplacering i stödområde C av Sandvikens kommun
att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1469 i motsvarande del
och 1984/85:2964,

132. beträffande inplacering i stödområde C av östra delarna av
Hudiksvalls kommun

att riksdagen avslår motion 1984/85:1469 i motsvarande del,

133. beträffande inplacering i stödområdet av Härnösand m.fl. kommuner att

riksdagen avslår motion 1984/85:2926,

134. beträffande inplacering i stödområde C av Umeå kommun
att riksdagen avslår motion 1984/85:2923 yrkande 1,

135. beträffande den geografiska inriktningen av det regionalpolitiska
arbetet i kvarstående delar

att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen i motsvarande
del i den mån frågan inte behandlats i föregående
moment,

res. 65 (vpk)

10 Riksdagen 1984185. 18 sami. Nr 13

AU 1984/85:13

146

Utvecklingen i länen

136. beträffande åtgärder för kvinnor i Norrbotten
att riksdagen avslår motion 1984/85:1461,

137. beträffande regionala utvecklingsinsatser i östra Norrbotten
att riksdagen avslår motion 1984/85:2928 i motsvarande del,

138. beträffande insatser för att stärka och bredda näringslivet i
malmfälten

att riksdagen med avslag på motionerna 1984/85:2929 yrkande 3
och 1984/85:2943 yrkande 2 godkänner vad som anförts i propositionen,

139. beträffande ny utrustning till databasen i Haparanda

att riksdagen avslår motion 1984/85:2910 i motsvarande del och
motion 1984/85:2951 yrkande 3,

140. beträffande demografiska databasens filialer i Pajala, Jokkmokk
och Jörn

att riksdagen avslår motion 1984/85:2910 i motsvarande del,

141. beträffande åtgärdsprogram för Västerbottens län

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1103 och 1984/85: 2942 i
motsvarande del,

142. beträffande försöksverksamhet med bruttodimensionering vid
statliga myndigheter i Västerbottens län

att riksdagen avslår motion 1984/85: 366,

143. beträffande särskilda lånemöjligheter till VENT-X
att riksdagen avslår motion 1984/85:2746 yrkande 2,

144. beträffande åtgärdsprogram för Gävleborgs län

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1469 i motsvarande del,
1984/85:2187, 1984/85:2660 i motsvarande del och 1984/85:2744
yrkande I,

145. beträffande regionalpolitiska åtgärder i Bergslagen m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:546 i motsvarande del,
1984/85:2919 yrkande 5, 1984/85:2924 i motsvarande del, 1984/
85:2925 i motsvarande del, 1984/85:2941 och 1984/85:2943 yrkande
10 i motsvarande del,

146. beträffande regionalpolitiska åtgärder i Värmlands län

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1104 i motsvarande del,
1984/85:2768, 1984/85:2769 och 1984/85:2920 yrkande 3,

147. beträffande åtgärdsprogram för Örebro län
att riksdagen avslår motion 1984/85:2164,

148. beträffande utvecklingen för Västmanlands län

att riksdagen avslår motion 1984/85:2119 i motsvarande del,

149. beträffande åtgärder på bruksorter i södra Dalarna
att riksdagen avslår motion 1984/85:1470,

150. beträffande sysselsättningen för kvinnor i Kopparbergs län
att riksdagen avslår motion 1984/85: 1445,

res. 66 (vpk)
res. 67 (c)

res. 68 (c, fp)
res. 69 (vpk)
res. 70 (vpk)

res. 71 (vpk)
res. 72 (vpk)

res. 73 (vpk)

res. 73 (vpk)
res. 73 (vpk)
res. 73 (vpk)

AU 1984/85:13

147

151. beträffande åtgärdsprogram för Stockholms län

att riksdagen avslår motionerna 1984/85: 2097 och 1984/85:2205,

152. beträffande regionalpolitiska åtgärder i Södermanlands län
att riksdagen avslår motion 1984/85:2121,

153. beträffande regionalpolitiska åtgärder för Eskilstuna kommun
att riksdagen avslår motion 1984/85:2935 i motsvarande del,

154. beträffande regionalpolitiska åtgärder för Gotlands län

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:2952 yrkandena 1-5
och motion 1984/85: 2958 yrkande 2,

155. beträffande reglerna för lokaliseringsbidrag i Uddevallaregionen
att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:125 bilaga 9 i
motsvarande del avslår motion 1984/85:3038 yrkande 11,

156. beträffande den geografiska avgränsningen av Uddevallaregionen
m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85: 125 bilaga 9 i
motsvarande del avslår motionerna 1984/85:2961 yrkande 1,
1984/85:3032 yrkande 1, 1984/85:3035 samt 1984/85:3043 yrkandena
1 och 2,

157. att riksdagen med bifall till proposition 1984/85: 125 bilaga 9 i
motsvarande del samt med avslag på motion 1984/85:3038 yrkandena
12 och 14 i motsvarande del till Lokaliseringsbidrag m.m. i
Uddevallaregionen på tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 225000000
kr.,

158. att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:125 bilaga 9 i
motsvarande del samt med avslag på motion 1984/85:3038 yrkandena
13 och 14 i motsvarande del till Lokaliseringslån i Uddevallaregionen
på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 25000000 kr.,

159. att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:125 bilaga 9 i
motsvarande del samt med avslag på motion 1984/85:3038 yrkandena
15 och 16 till Särskilda utvecklingsinsatser i Uddevallaregionen
på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 35000000 kr.,

160. beträffande särskilda insatser i orter och regioner utanför det
ordinarie stödområdet

att riksdagen avslår motion 1984/85: 3043 yrkande 3,

161. beträffande särskilda stödåtgärder för Uddevallaregionen
att riksdagen avslår motion 1984/85:2961 yrkandena 2-4,

162. beträffande utvecklingsinsatser i Östergötlands län
att riksdagen avslår motion 1984/85:2095,

163. beträffande regionala utvecklingsinsatser i Jönköpings län
att riksdagen avslår motion 1984/85:2927 yrkandena 2 och 4,

res. 74 (vpk)

res. 75 (m)

res. 76 (c, fp)

res. 77 (m)

res. 78 (m)

res. 79 (c)

res. 80 (vpk)

AU 1984/85:13

148

164. beträffande regionalpolitiska stödinsatser i Kalmar län
att riksdagen avslår motion 1984/85:2962 yrkande 5,

165. beträffande regionala utvecklingsinsatser i Blekinge län

att riksdagen avslår motionerna 1984/85: 1465, 1984/85:2956 yrkande
4 och 1984/85: 2963,

166. beträffande regionala utvecklingsinsatser i Malmöhus län

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:2238 i motsvarande del
och 1984/85:2253 yrkande 2,

167. beträffande särskild delegation för Skåne och Blekinge

att riksdagen avslår motion 1984/85:2943 yrkande 10 i motsvarande
del,

168. beträffande utvärdering av insatserna i Landskrona

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:2238 i motsvarande del
samt 1984/85:2253 yrkande 1,

169. beträffande en samlad skärgårdspolitik

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:646, 1984/85:650 och
1984/85:2104,

170. att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om
regionalpolitikens inriktning i den mån frågan inte har behandlats
i föregående moment.

Stockholm den 9 maj 1985

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
FRIDA BERGLUND

Närvarande: Frida Berglund (s). Alf Wennerfors (m), Erik Johansson (s),
Anders Högmark (m), Karin Flodström (s), Arne Fransson (c), Gustav
Persson (s), Elver Jonsson (fp), Lars-Ove Hagberg (vpk), Sten Östlund (s),
Ingrid Hemmingsson (m), Christer Skoog (s), Håkan Stjernlöf (m), Ingvar
Karlsson i Bengtsfors (c) och Sven Lundberg (s).

res. 81 (vpk)

res. 82 (m, c)

AU 1984/85:13

149

Reservationer

1. Förutsättningarna för regionalpolitiken (morn. 3)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar ”Det finns”
och på s. 33 slutar ”av propositionen” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i moderata samlingspartiets kommittémotioner 2123 och
2951 ger en väl avvägd och konsekvent ekonomisk politik de bästa förutsättningarna
för att utveckla alla delar av vårt land. All erfarenhet visar att
de svagaste regionerna drabbas hårdast i tider av ekonomisk stagnation
och tillbakagång.

Den ekonomiska politik som förs av den socialdemokratiska regeringen
ger inte förutsättningar för varaktig tillväxt. Under de två och ett halvt år
som gått sedan regeringsskiftet har den ekonomiska politik som förts ej
angripit de grundläggande obalanserna i den svenska ekonomin. Detta har
inneburit en växande statlig upplåning såväl inom som utom landet. Vidare
har inflationsbekämpningen till stora delar misslyckats varvid landets internationella
konkurrenskraft gradvis försvagats, vilket bl. a. inneburit att
regeringen och riksbanken tvingats chockhöja räntan efter ett dramatiskt
valutautflöde under våren. De kvarstående obalanserna i den svenska
ekonomin försämrar långsiktigt möjligheterna till utveckling och sysselsättning
i ”svagare” regioner.

Regionalpolitikens uppgift är att skapa så likvärdiga förutsättningar som
möjligt för människorna i olika delar av landet när det gäller främst sysselsättningen.
Grunden för detta är enligt utskottets mening en dynamisk
utveckling av det fria näringslivet. En näringslivsvänlig politik och en
minskande offentlig sektor ger de bästa förutsättningarna för regional
balans och utveckling. Utskottet vill understryka vikten härav eftersom
regional utveckling ofta diskuteras enbart i termer av olika bidrag och stöd.

Den viktigaste åtgärden för att förbättra ekonomins funktionssätt och för
att stimulera till ökad sysselsättning är att sänka skattetrycket. Sänkta
marginalskatter skulle som anförs i motion 2951 medverka till mindre
inflationsdrivande avtalsuppgörelser samtidigt som nya initiativ och extra
arbetsinsatser skulle stimuleras. En skattesänkning som kan bedömas få
särskild betydelse från regionalpolitiska utgångspunkter gäller avskaffandet
av förmögenhetsskatten på arbetande kapital i små och medelstora
företag.

Skattesänkningar av detta slag kommer enligt utskottets mening att få
positiva följdverkningar. På ett par års sikt kommer de att leda till en
betydligt ökad riskbenägenhet. Allt fler individer kommer att vara beredda
att satsa tid och resurser för att försöka förverkliga en affärsidé. Därför
kommer skattesänkningar att ge upphov till nya småföretag. Ökad syssel -

AU 1984/85:13

150

sättning och köpkraft kommer även att stimulera andra företag till att öka
sin produktion.

En annan viktig åtgärd när det gäller att förbättra ekonomins funktionssätt
är att ge arbetsmarknadspolitiken en ny inriktning. Man bör t. ex.
sträva efter åtgärder som underlättar möten mellan arbetssökande och
potentiella permanenta arbetsgivare. Detta kan man t. ex. göra genom att
förbättra möjligheterna för ungdomar och andra arbetslösa att ta ett vikariat
eller tillfälligt arbete.

Ungdomslagen och beredskapsarbetenas nuvarande form försvårar för
den arbetssökande att på detta sätt presentera sig för arbetsgivare.

Vidare är det som framhålls i motion 2951 möjligt att förbättra matchningen
mellan lediga platser och arbetssökande. Privata och andra fristående
arbetsförmedlingar skulle också kunna göra stora insatser för att underlätta
denna matchning.

Det finns anledning att i detta sammanhang peka på att den solidariska
lönepolitiken har försvårat de regionala obalansproblemen. Genom denna
lönepolitik har många företag i stödområdena blivit utkonkurrerade. Arbetstagarna
har inte haft möjlighet att göra valet mellan å ena sidan lägre
löneökningar och tryggare arbeten och å andra sidan samma löneökningar
som i andra delar av landet men större risk att förlora jobben. Arbetstagarna
har således inte fått en möjlighet att själva avgöra värdet av att få bo
kvar på sina hemorter.

Om nya företag skall kunna utvecklas i regionalpolitisk! eftersatta områden
måste utbildningen utformas så att tillgången på välutbildad arbetskraft
säkras. Utskottet vill här peka på att den nuvarande yrkesutbildningen
i gymnasieskolan i alltför hög grad har förlorat kontakten med arbetslivet.
Detta har gjort att arbetsgivare tvingats konstatera att formellt färdigutbildade
ungdomar inte varit lämpliga att anställa. Med det lärlingsutbildningssystem
som moderata samlingspartiet redovisat i annat sammanhang
får näringslivet väl yrkesutbildade ungdomar som kan medverka till en
positiv utveckling av företagen. Vidare motverkas tendensen att centralisera
yrkesutbildning till större orter.

De areella näringarna spelar en central roll för regional balans och
utveckling i skogslänen. En jord- och skogsbrukspolitik som ger dessa
näringar möjligheter att utvecklas är därför utomordentligt viktig för glesbygdens
utveckling. Moderata samlingspartiet har i annan ordning föreslagit
åtgärder för att stimulera utvecklingen i dessa näringar. Det gäller bl. a.
en sänkning av skogsvårdsavgifterna och en översyn av jordförvärvslagen
i syfte att skapa möjligheter att förvärva mindre skogs- och jordbruksfastigheter
för att öka möjligheterna till deltidsarbeten.

Det är utskottets övertygelse att de åtgärder som beskrivits ovan skulle
förbättra förutsättningarna för näringslivets utveckling i alla delar av landet
och därmed minska behovet av traditionella regionalpolitiska åtgärder.

Förslagen i motion 2943 (vpk) syftar också till en omläggning av politi -

AU 1984/85:13

151

ken inom flera områden för att ändra förutsättningarna för regionalpolitiken
men i en riktning som utskottet tar bestämt avstånd från.

Vad utskottet här anfört med tillstyrkande av motionerna 2123 och 2951
i berörda delar och med avslag på motion 2943 i motsvarande del bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande förutsättningarna för regionalpolitiken

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85: 2123 i motsvarande
del och 1984/85:2951 yrkande 1, med anledning av propositionen
i motsvarande del samt med avslag på motion
1984/85:2943 yrkande 4 i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Förutsättningarna för regionalpolitiken (mom. 3)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar ”Utskottet
delar” och slutar ”den bakgrunden” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i vpk:s partimotion 2943 är det sedan länge klarlagt att de
allmänna ekonomiska kriserna inte beror på tillfälligheter, politiska ingripanden
eller extern påverkan. De är följder av det ekonomiska systemets
egna mekanismer och rörelsemönster. Denna aspekt på det kapitalistiska
systemets inre natur har studerats av en lång rad internationellt erkända
samhällsforskare med ofta skilda politiska värderingar. Gemensamt för
dem är att de förkastar den klassiska tesen att systemet har någon inneboende
strävan efter jämvikt. Regionala obalanser är det geografiska uttrycket
för dessa motsättningar och tendenser inom det kapitalistiska systemet.

Det leder därför enligt utskottets mening fel att ge regionala obalanser
ytliga förklaringar som t. ex. dåligt företagsklimat, bristande företagaranda,
högre produktionskostnader eller långa avstånd. Enskilda företagares
reaktionsmönster är snarare följder av än orsaker till regional svaghet.
Produktionskostnader är inte givna vare sig geografiskt eller i tiden. Avstånd
mellan regioner har i moderna industriella ekonomier numera knappast
någon självständig betydelse. Depressiva och eftersatta regioner har
för övrigt ofta en belägenhet, som helt utesluter förklaringar av de båda
senare typerna.

De mekanismer som vållar eftersatthet hos vissa regioner består av flera
delar, vilka stärker varandra då de uppträder gemensamt. Tendensen till
koncentration av kapital och verksamhetsenheter medför redan i sig själv
en ojämn regional fördelning. Det uppstår automatiskt tomrum utanför
koncentrationscentra. Marknadsförhållanden, riskminimering, strävan efter
skalfördelar och intensivt utnyttjande av resurser driver på den regio -

AU 1984/85:13

152

nala koncentrationen i en självförstärkande process. Redan högt utvecklade
och mångsidiga regioner får merparten av den allmänna tillväxten och
av de nya företeelserna inom teknologi och produktion. Skillnaderna visar
sig sedan också i infrastrukturen och i demografiska förhållanden. Utvecklingens
drivkrafter kan lätt leda till en koncentration och ansamling som
går utöver vad som samhällsekonomiskt är försvarligt.

Depressiva regionala tillstånd av mer kronisk natur kan uppträda i
regioner av olika karaktär. Det kan röra sig om områden, som lider av en
gammal eftersläpning i den allmänna industrialiseringen. Det kan vara
fråga om regioner med en ”halvkolonial” ekonomi, byggd på ett ensidigt
och oproportionerligt beroende av vissa basvaror. En speciell nyare variant
härav är den typ av krisfenomen som utvecklas i t. ex. Bergslagens
järn- och ståldistrikt. Men även i storstadsområden har eftersatthet börjat
uppträda.

För att kunna upphäva regionala obalanser fordras — som framhålls i
vpk:s partimotion - att man i de eftersatta regionerna sätter in stora block
av investeringar och andra insatser vilka är samordnade och består av
såväl produktions- som infrastrukturella delar. Dessa blockinsatser måste
vara av en storlek och en inriktning som kan förändra den eftersatta
regionens situation i stort och föra bort från strukturer, vilka håller kvar
eftersattheten.

Regionalpolitiska stödåtgärder, som bygger på erbjudanden om fördelar,
vilkas antagande ytterst beror på företagens eget initiativ, kan aldrig ge
någon grundläggande förändring i en eftersatt regions läge. Sådana åtgärder
har en tendens att försvagas under perioder då behovet av insatser
stiger. Detta innebär dock inte att man bör underskatta den partiella
betydelse de kan ha.

Generella stimulanser i form av lättnader i skatter eller socialavgifter
saknar enligt utskottets mening alla förutsättningar att förändra en regional
problemsituation. Om de ges som allmän stimulans över hela landet riskerar
de närmast att förstora de regionala klyftorna. Kostnaderna för det
allmänna vid sådana generella lättnader har endast ett ytterst slumpartat
och oförutsebart samband med resultaten. De torde därför vara olämpliga
som regionalpolitiska medel.

Vi ser alltså hur hela den framväxande samhälleliga situationen hotar
försätta regionalpolitiken i ett allvarligt dilemma. Ett lösande av detta
dilemma är knappast möjligt med mindre än att man i betydande omfattning
söker infoga sådana resurser i regionalpolitiken vilka inte går över den
statliga budgeten. Två huvudvägar står till buds, dels att ett nationellt
industrialiseringsprogram genomförs i vilket löntagarfonderna får en ökad
roll i regionalpolitiken och, dels att en fortsatt utbyggnad sker av den
offentliga sektorn. Motion 2943 tillstyrks i denna del av utskottet. Övriga i
sammanhanget upptagna motioner avstyrks. Det anförda bör ges regeringen
till känna.

AU 1984/85:13

153

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande förutsättningarna för regionalpolitiken

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2943 yrkande 4 i
motsvarande del, med anledning av propositionen i motsvarande
del samt med avslag på motionerna 1984/85:2123 i motsvarande
del och 1984/85:2951 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

3. Den allmänna geografiska inriktningen av regionalpolitiken (mom. 4)

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar ”Gemensamt
för” och på s. 35 slutar ”av propositionen” bort ha följande lydelse:

Den nuvarande utvecklingen ger enligt utskottets mening anledning att
se med oro på möjligheterna att nå regional balans. Den förbättring i detta
hänseende som rådde under andra hälften av 1970-talet och i början av
1980-talet håller nu på att gå förlorad. Nettoflyttningen som ännu år 1980 i
huvudsak var riktad ut från storstadsområden och andra tätbefolkade
regioner mot mindre tätbefolkade områden har de senaste åren ändrat
riktning och påminner alltmer om mönstret i slutet av 1960-talet och början
av 1970-talet. Den här ändringen av flyttningsmönstret understöds också
aktivt med arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Flyttningsbidraget har nu på
förslag av regeringen förstärkts två år i rad. detta trots att det finns en rad
undersökningar som visar att flertalet av de människor som deltog i den
tidigare omflyttningsvågen drabbades av klara välfärdsförluster. Det finns
inget som tyder på att de som utsätts för den ökade geografiska rörlighet
som man nu med olika medel vill uppnå skulle komma lindrigare undan.

Det är mot den här bakgrunden som en ändrad helhetssyn på samhällsutvecklingen
är angelägen. Politiken inom alla väsentliga samhällsområden
måste ges en sådan utformning att den motverkar de tendenser till ökad
koncentration som nu kan spåras. Om inte detta sker blir regionalpolitiken
som sägs i centerns partimotion 2915 endast en ”rännil” som försöker
påverka den stora koncentrationsströmmen. Det bör också noteras att
regeringen inte förmått utnyttja de senaste årens högkonjunktur för att på
ett varaktigt sätt skapa en bättre regional balans. Flyttningsrörelserna har
brutto aldrig varit större än nu, vilket speglar den osäkerhet som finns i
många regioner om de egna utvecklingsmöjligheterna. Som framhålls i
motion 2915 måste vaije region ges förutsättningar till utveckling och ha
full tillgång till samhällets resurser på olika områden och all den moderna
teknik som utvecklas. Sker inte detta förstärks den ovan beskrivna tendensen
till en ny koncentrationsvåg, med mer förödande sociala och ekonomiska
konsekvenser än 1950- och 1960-talens utveckling.

För att bana väg för den ändrade samhällssyn som berörts ovan bör

AU 1984/85:13

154

riksdagen - som föreslås i motion 1519 — göra ett uttalande om att
konkreta politiska ställningstaganden på alla områden skall utgå från ett
decentralistiskt synsätt. Behovet av ett sådant uttalande framstår som
särskilt angeläget mot bakgrund av att de krafter som förespråkar och
arbetar för ökad centralisering och koncentration i samhället för närvarande
har ett starkt politiskt stöd för denna inriktning. För att riksdagen skall
kunna fortlöpande tillse att detta uttalande följs upp i det praktiska handlandet
bör som föreslås i motion 2940 regeringen i varje proposition till
riksdagen ange hur dess förslag påverkar möjligheterna att nå de regionalpolitiska
målen. Förslag som äventyrar dessa mål bör avvisas av riksdagen.
Med en sådan inriktning av regionalpolitiken tillgodoses också kravet
i motionerna 2667 och 2937 att de regionalpolitiska insatserna skall göras i
de områden av landet som har de svåraste problemen.

Den decentralistiskt inriktade regionalpolitik som utskottet här förordat
fullföljs i det följande genom förslag innebärande fortsatt decentralisering
och förstärkning av de regionalpolitiska medlen. Det gäller nedsättning av
arbetsgivaravgifterna i främst stödområde A - dvs. den del av landet som
har de största regionalpolitiska problemen ökat stöd till företag som
ökar sin sysselsättning inom stödområdena, förstärkt glesbygdsstöd och en
fördjupning av det lokaliseringssamråd som syftar till att påverka de större
företagen att lokalisera verksamhet inom stödområdena. Ett ytterligare
väsentligt inslag är en förstärkning av länsstyrelsernas och utvecklingsfondernas
möjligheter att arbeta för fullföljandet av denna politik genom
kraftigt ökade anslag för utvecklingsfrämjande insatser i länen.

Vad utskottet här anfört med tillstyrkan av motionerna 1519, 2915 och
2940 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande den allmänna geografiska inriktningen av regionalpolitiken att

riksdagen med bifall till motionerna 1984/85: 1519,
1984/85: 2915 yrkande 1 i motsvarande del och 1984/85:2940 samt
med anledning av propositionen i motsvarande del och motionerna
1984/85:2667 i motsvarande del och 1984/85:2937 yrkande 1 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

4. Den allmänna geografiska inriktningen av regionalpolitiken (mom. 4)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 böljar ”Gemensamt
för” och på s. 35 slutar ”av propositionen” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motionerna 2667 och 2937 är det viktigt att de regionalpolitiska
insatserna sätts in i de områden av landet som har de svåraste

AU 1984/85:13

155

problemen. Detta är viktigt med hänsyn till de begränsade budgetmedel
som står till förfogande, men det ökar också förutsättningarna att nå
positiva resultat i dessa regioner. Utskottet vill varna för den tendens som
finns i dag att sätta in regionalpolitiska insatser så snart en region råkar i
svårigheter, t. ex. genom branschkriser. Denna sammanblandning av temporära
sysselsättningskriser som kan drabba vilken region som helst i
landet och bestående konkurrensnackdelar som främst har sin grund i
klimat och avstånd gör att de stora regionala obalanserna består. Felprioriteringar
av detta slag finns också i nuvarande ordning för nedsättning av
socialavgifterna som är lika stor i malmfälten som i Norrbottens kustland
trots de uppenbara skillnader som finns mellan dessa områden när det
gäller lokaliseringsförutsättningarna. Utskottet återkommer senare i betänkandet
till denna fråga.

Utskottet vill tillägga med anledning av vad som anförs i motionerna
1519, 2915 och 2940 om en mera decentralistisk inriktning av regionalpolitiken
att en sådan följer om de regionala prioriteringarna av insatserna följer
det mönster som anges i motionerna 2667 och 2937 och som utskottet
ansluter sig till. Det anförda bör bringas till regeringens kännedom.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande den allmänna geografiska inriktningen av regionalpolitiken att

riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:2667 i motsvarande
del och 1984/85:2937 yrkande 1 i motsvarande del samt med
anledning av propositionen i motsvarande del och motionerna
1984/85:1519, 1984/85:2915 yrkande 1 i motsvarande del och
1984/85:2940 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

5. Den allmänna geografiska inriktningen av regionalpolitiken (mom. 4 —
motiveringen)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 34
börjar ”Gemensamt för” och på s. 35 slutar ”av propositionen” bort ha
följande lydelse:

Som utskottet har framhållit i det föregående med anledning av moderata
samlingspartiets kommittémotion 2951 är en politik som syftar till ett
bättre fungerande näringsliv en förutsättning för en regional utveckling av
landets alla regioner. Den angivna sänkningen av skattetrycket, avvecklingen
av löntagarfonderna, omläggningen av arbetsmarknadspolitiken,
insatser för jord- och skogsbruket m. m. syftar till att ge också svaga
regioners näringsliv möjlighet att utvecklas. Den som förlorar sitt arbete på
grund av strukturella förändringar bör kunna ha ett alternativ till att flytta.

AU 1984/85:13

156

Arbetsplatser i den egna regionen ger kanske inte samma ekonomiska
fördelar som om man flyttar till någon annan region. Att få behålla kontakten
med släktingar, vänner och en ofta attraktiv natur är, liksom innehav
av fastighet, emellertid ting som värderas så högt att många vill stanna
kvar i sin hemtrakt. Regionalpolitiken bör därmed utformas så att de
regionala handikapp som näringslivet möter i dessa delar av landet kompenseras.
Det innebär att insatserna skall, som sägs i motionerna 2667 och
2937, sättas in i de områden som har de svåraste utvecklingsproblemen.
Det innebär också att regionalpolitiken i allt väsentligt därmed får den
decentralistiska inriktning som förordas i motionerna 1519 och 2915. Utskottet
utgår från att regeringen vid beredningen av de förslag som läggs
fram för riksdagen gör den bedömning som efterlyses i motion 2940 om hur
förslagen påverkar möjligheterna att nå de regionalpolitiska målen.

6. Oförändrad befolkningsandel i storstäderna (mom. 5)

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar ”Kravet i”
och på s. 36 slutar ”refererad del” bort ha följande lydelse:

Som utskottet utvecklat i det föregående med tillstyrkan av centerns
partimotion 2915 är risken nu stor att den regionala obalansen rubbas och
inflyttningen till storstadsområdena tar ny fart. Riksdagen bör därför uttala
som föreslås i samma motion att politiken på samtliga samhällsområden
bör utformas så att storstädernas andel av befolkningen långsiktigt hålls
oförändrad. Det innebär bl. a. att de gemensamma samhällsresurserna för
vård, omsorg och service fördelas så, att människor i alla delar av landet
på ett rättvist sätt har tillgång till den gemensamma kakan utifrån de skilda
förutsättningar som råder.

Den här beskrivna målsättningen för utvecklingen i storstadsområdena
bör återspeglas i de nya planeringstal för länen som industriministern enligt
propositionen har för avsikt att senare lägga fram förslag om. Motion 2915
liksom motion 2962 tillstyrks i denna del. Av det anförda framgår att det
inte kan bli aktuellt att stimulera utvecklingen i storstadsområdena, vilket
är den reella innebörden av yrkandet i motion 1459. Den motionen avstyrks
av utskottet. Det anförda bör bringas till regeringens kännedom.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande oförändrad befolkningsandel i storstäderna

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:2915 yrkande 1 i
motsvarande del och 1984/85:2962 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

AU 1984/85:13

157

7. Utvecklingsprogram för landsbygden (mom. 7)

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 37 som börjar ”Begreppet
landsbygd” och slutar ”ytterligare åtgärd” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion 1983/84:2409 befinner sig landsbygdens befolkning
och näringsliv i en svår situation. Den stora befolkningsutflyttningen
under flera årtionden, bl. a. som en följd av storleksrationaliseringen inom
jord- och skogsbruket, har satt djupa spår. Den utveckling som präglat de
areella näringarna har också i hög grad kommit att påverka andra sektorer
och näringsgrenar på landsbygden, t. ex. kommersiell service, kommunikationer
och utbildning.

Dess värre behandlas landsbygdens problem och framtidsfrågor endast
sporadiskt eller inte alls i samhällsarbetet. Samhällsplaneringen som till
stor del är sektorsorienterad tar liten eller ingen hänsyn till de speciella
förhållanden som råder på landsbygden. Således tar t. ex. den närings-,
bostads- eller utbildningspolitiska planeringen inte hänsyn till behovet av
en positiv befolkningsutveckling på landsbygden. Ej heller beaktas behovet
av hushållning med naturresurser.

För att kunna skapa en levande landsbygd behövs enligt utskottets
mening en bättre utvecklad samverkan mellan olika samhällssektorer och
planeringsinsatser än som nu sker. Det måste finnas en helhetssyn för
landsbygden. Därvid måste bosättning, bebyggelse, infrastruktur och näringsliv
av annat slag än de areella näringarna beaktas.

Utskottet föreslår därför att riksdagen tar initiativ till ett utvecklingsprogram
för landsbygden. Målsättningen med detta program skall vara att
forma en strategi för en levande landsbygd.

En levande landsbygd har betydelse för långt fler än dem som är direkt
engagerade i de areella näringarna. Det gäller alla som är bosatta på
landsbygden. Ett stabilt landsbygdssamhälle bärs upp av det sociala och
kulturella nätverk som formas genom alla landsbygdsinvånare.

Även stadsbygden och dess befolkning drar fördelar av en levande
landsbygd. Det gäller då inte bara i fråga om landsbygden som rekreationsområde
utan som en produktiv naturresurs inom ramen för de areella
näringarna. Förädlingsindustrierna, som företrädesvis är lokaliserade till
stadsbygden, bygger på de naturresurser som finns på landsbygden. En
god hushållning med naturresurserna blir därför av betydelse för andra än
landsbygdens befolkning.

Å andra sidan utgör stadsbygden en tillgång för landsbygdens befolkning
med hänsyn till den mer differentierade arbetsmarknad som finns där.
Funktioner inom service och administration avser också landsbygdens
befolkning.

En levande landsbygd utgör den bästa förutsättningen för en god hushållning
med naturresurserna, såsom skog, åkermark och vatten.

AU 1984/85:13

158

Av dessa skäl bör ett långsiktigt utvecklingprogram för landsbygden
utformas med följande huvudbeståndsdelar.

- Jord- och skogsbruket måste stärkas. De senaste årens utveckling har
lett till att det nu finns endast ett fåtal jord- och skogsbruksfastigheter
kvar. Därvid bör kvarvarande små jord- och skogsbruksfastigheter kunna
användas som bas för deltidsjordbruk och deltidsskogsbruk.

- Inflyttningen till landsbygden måste stimuleras. Det kan bl. a. ske genom
att kommunerna ger förtur till bostadsbyggande på landsbygden
före exploatering i tätorternas utkanter. Ett omvänt flyttningsbidrag,
som premierar inflyttning till landsbygden, bör utformas.

- Kommunikationerna bör utvecklas. Nuvarande principer för nedläggningsprövning
av vissa bandelar är otillfredsställande och måste ändras.

- Särskilda stimulansformer bör infrias för utvecklingen av småskalig
teknik.

- Samordningen mellan olika sektorer med syfte att motverka nuvarande
negativa utveckling för landsbygden.

En på detta sätt utformad politik för landsbygden skulle också tillgodose
syftena med motion 657 som därför inte bör föranleda någon åtgärd.

En landsbygdspolitik med den inriktning som här angetts fullföljs med
åtgärdsförslag från centerpartiet som behandlas i annat sammanhang. Det
gäller t. ex. stödet till jordbruket i norra Sverige, utvecklingsåtgärder för
småföretag och insatser på kommunikationsområdet. Utskottet återkommer
i det följande till åtgärder på det regionalpolitiska området i fråga om
bl. a. stödåtgärder i glesbygderna.

Regeringen bör uppdra åt glesbygdsdelegationen att lägga fram förslag
till ett utvecklingsprogram för landsbygden enligt de riktlinjer som angivits
ovan.

Riksdagen bör ge regeringen till känna vad utskottet här anfört med
tillstyrkan av motion 2409.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande utvecklingsprogram för landsbygden

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2409 samt med avslag
på motion 1984/85:657 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

8. Ansvarsfördelningen i regionalpolitiken såvitt avser SIND:s medverkan
(mom. 8)

Alf Wennerfors (m), Anders Högmark (m), Elver Jonsson (fp), Ingrid
Hemmingsson (m) och Håkan Stjernlöf (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar ”Utskottet
vill” och på s. 39 slutar ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motionerna 2937 (fp) och 2951 (m) måste regionalpoliti -

AU 1984/85:13

159

ken arbeta över ett brett område som omfattar flera olika ämbetsverks
ansvarsområde. Eftersom SIND:s huvuduppgift är industrifrågor kan en
regionalpolitik under dess samlade ansvar väntas bli alltför snävt avgränsad.
Dessutom är det så att SIND är ett ämbetsverk på samma ansvarsnivå
som t. ex. arbetsmarknadsstyrelsen och skolöverstyrelsen och kan därmed
inte ges meningsfulla samordningsuppgifter gentemot dessa organ. Utskottet
menar - som närmare utvecklas i motionerna - att SlND:s ansvarsområde
inte heller passar för handläggningen av regionalpolitisk! stöd. Tillväxten
inom näringslivet sker alltmer inom andra sektorer av näringslivet
än industrin, och dessa sektorer kan i ökad omfattning komma i fråga för
regionalpolitiska åtgärder, t. ex. den privata service- och tjänstesektorn.

Utskottet vill mot denna bakgrund betona att regionalpolitiken inte skall
vara en regional industripolitik utan en generell politik för att ta vara på
och utveckla de naturliga förutsättningarna för näringslivet inom olika
regioner i landet. Organisationen av det regionalpolitiska arbetet på central
nivå bör därför ses över på nytt. Syftet bör därvid vara att decentralisera
ytterligare beslutsbefogenheter till länen och återföra till beslut av regeringen
de regionalpolitiska avgöranden som oundgängligen måste ligga på
central nivå.

Riksdagen bör ge regeringen till känna vad utskottet här anfört med
instämmande av vad som anförs i refererade delar av motionerna 2937 och
2951.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande ansvarsfördelningen i regionalpolitiken såvitt avser
SIND.s medverkan

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:2937 yrkande 1 i
motsvarande del och 1984/85:2951 yrkande 1 i motsvarande del
samt med anledning av propositionen i motsvarande del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. De regionalpolitiska medlens allmänna inriktning (mom. 12)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 42 som böljar ”Utskottet
delar” och slutar ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som förs fram i moderata samlingspartiets
kommittémotioner 2123 och 2951 att de regionalpolitiska medlen i
huvudsak bör vara generella.

De generellt verkande medlen har den fördelen att de bättre än de
selektiva insatserna stämmer överens med marknadsekonomins sätt att
fungera. De ger en prispåverkan som lätt kan uppfattas av alla företag och
påverkar därmed deras underlag för beslut om verksamheters omfattning

AU 1984/85:13

160

och inriktning En fördel är dessutom att de generella medlen är lätta att
administrera samt att de leder till en mindre snedvridning av konkurrensen
än selektiva åtgärder.

Grundläggande för de generellt verkande medlen är alltså att de ändrar
förutsättningarna för näringslivets utveckling i en region. Inom vissa delar
av landet finns emellertid sådana regionala handikapp att selektiva åtgärder
bör komma i fråga. Dessa insatser bör som utskottet återkommer till ha
formen av riskgarantilån som handläggs av främst länsstyrelserna.

Vad utskottet här anfört och som också tillgodoser motion 2937 i aktuell
del bör bringas till regeringens kännedom. Motion 2943 som vill lägga
tyngdpunkten vid åtgärder med planekonomisk karaktär avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande de regionalpolitiska medlens allmänna inriktning
att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:2123 i motsvarande
del och 1984/85:2951 yrkande 1 i motsvarande del, med anledning
av propositionen i motsvarande del och motion
1984/85:2937 yrkande 1 i motsvarande del samt med avslag på
motion 1984/85:2943 yrkande 4 i motsvarande del som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

10. De regionalpolitiska medlens allmänna inriktning (mom. 12)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 42 som börjar ”Utskottet
delar” och slutar ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Från början hade det regionalpolitiska stödet enbart selektiva inslag,
dvs. stöd lämnades först efter prövning i varje enskilt fall. Efter hand har
stöd med mera generellt verkande drag införts. Exempel härpå är transportstödet
och sysselsättningsstödet och nedsättningen av socialavgifterna
som beslutades år 1982. Generellt verkande stöd syftar till att göra förutsättningarna
för näringslivets utveckling mera likartade i olika delar av
landet. Som framhålls i motion 2937 bör det regionalpolitiska stödet göras i
högre grad generellt verkande.

De generellt verkande medlen förbättrar förutsättningarna för näringslivet
på ett sätt som lätt kan uppfattas av alla företag och påverkar därmed
deras underlag för beslut om verksamheters omfattning och inriktning. En
annan fördel med dessa medel är att de är lätta att administrera.

Grundläggande för de generellt verkande medlen är alltså att de ändrar
förutsättningarna för näringslivets utveckling i en region. Men inom stora
delar av vårt land är näringslivet inte ännu så väl utvecklat att det i sådan
grad kan dra nytta av de fördelar som de generella medlen ger att sysselsättningsproblemen
därigenom löses. Selektiva åtgärder behövs därför
enligt utskottets mening under överskådlig tid. Det finns här anledning

AU 1984/85:13

161

påpeka att de två typerna av medel inte bör ses som varandras motsatser
utan som komplement till varandra.

I det följande tar utskottet upp förslag i motion 2937 som gäller såväl en
fortsatt utbyggnad av de generella insatserna — bl. a. nedsättning av
socialavgifter och utjämning av teletaxor — som en vidareföring av nuvarande
selektiva insatser.

Motion 2943 som förespråkar åtgärder av närmast planekonomiskt slag
avstyrks. Motion 2951 i aktuell del tillgodoses med vad utskottet anfört
ovan med instämmande i vad som föreslås i motion 2937. Utskottets
uttalande i denna del bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande de regionalpolitiska medlens allmänna inriktning
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2937 yrkande 1 i
motsvarande del, med anledning av propositionen i motsvarande
del och motionerna 1984/85:2123 i motsvarande del och
1984/85:2951 yrkande 1 i motsvarande del samt med avslag på
motion 1984/85:2943 yrkande 4 i motsvarande del som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

11. De regionalpolitiska medlens allmänna inriktning (mom. 12)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 42 som börjar ”När det” och
slutar ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Ett nytt mera långsiktigt grepp på regionalpolitiken är som framhålls i
vpk:s partimotion 2943 nödvändigt. Som utskottet påpekat i det föregående
är en fördjupning och spridning av de regionala problemen nu att vänta.
Samtidigt sker en åtstramning i statsbudgeten och samhällssektorn. De
krafter som verkar utjämnande och utvecklande riskerar alltså att bli för
svaga för att effektivt motverka regionala kriser och strukturella problem.

En politik, vars tyngdpunkt ligger i att söka locka enskilda företagare
och enstaka företag att lokalisera i områden som de i grund betraktar med
skepsis löser inte de regionala problemen. Vad som fordras är ett samlat
grepp - en mobilisering av en bred potential, som möjliggör både kvantitativt
stora insatser och en allsidig regional samhällsutveckling. Till denna
potential hör såväl de nuvarande regionalpolitiska insatserna som löntagarfonderna,
de samhällsägda företagen och verken samt länens och kommunernas
verksamheter.

Underlag och organisatoriska förutsättningar för en sådan medveten
samordning existerar redan. I länsplanering och länsprogram, i kommunala
utvecklingsunderlag och planer finns redan den konkreta problematiken
belyst och lämpliga åtgärder utredda. Vad som återstår är att samordna
och verkställa insatser, vilka tillsammans är starka nog att ändra struktu11
Riksdagen 1984185. 18 sami. Nr 13

AU 1984/85:13

162

ren och utvecklingsriktningen region för region. Kring sådana program kan
sedan lokala och privata insatser gruppera sig.

Utskottet tillstyrker med det anförda motion 2943 i denna del och avstyrker
samtidigt motionerna 2123, 2937 och 2951. Regeringen bör underrättas
om det anförda.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande de regionalpolitiska medlens allmänna inriktning
att riksdagen med bifall till motion 1984/85: 2943 yrkande 4 i
motsvarande del, med anledning av propositionen i motsvarande
del samt med avslag på motionerna 1984/85:2123 i motsvarande
del, 1984/85:2937 yrkande 1 i motsvarande del och 1984/85:2951
yrkande 1 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

12. Åtgärder för att underlätta rekryteringen av kvalificerad arbetskraft
(mom. 13)

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 43 som börjar ”Utskottet
tar” och slutar ” vissa villkor” bort ha följande lydelse:

Ett särskilt problem när det gäller att uppnå en bättre utveckling i
stödområdena är svårigheterna att rekrytera kvalificerad arbetskraft. Vissa
åtgärder för att underlätta sådan rekrytering har vidtagits på det arbetsmarknadspolitiska
området. De framstår emellertid nu som otillräckliga.
Särskilt svåra rekryteringsproblem, alternativt kostnadsökning, förföretagen
uppstår när medföljande make/maka inte kan beredas arbete i den
berörda regionen. Som anförs i motion 2915 bör därför en utredning
tillkallas för att se över arbetsmarknads- och andra regler som utgör hinder
i sammanhanget. Övriga upptagna motioner avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande åtgärder för att underlätta rekryteringen av kvalificerad
arbetskraft

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2915 yrkande 2 samt
med avslag på motionerna 1984/85:2930, 1984/85:2933, 1984/85:
2934 och 1984/85:2966 yrkande 2 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

13. Plan för utveckling av Mittskandinavien (mom. 16)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45 börjar ”När det” och
på s. 46 slutar ”det anförda” bort ha följande lydelse:

AU 1984/85:13

163

Utskottet instämmer i yrkandet i motion 1453 att en särskild utvecklingsplan
bör utformas för det gränsområde mellan Sverige och Norge som
benämns Mittskandinavien. Eftersom i motionen aktualiserade åtgärder
ligger inom såväl statligt som kommuhalt ansvarsområde i de båda länderna
kan den efterfrågade planen inte åstadkommas genom samverkan
enbart inom den berörda regionen. Regeringen bör därför inom Nordiska
ministerrådet verka för att en plan upprättas enligt de intentioner som läggs
fram i motion 1453. Detta bör regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande plan för utveckling av Mittskandinavien

att riksdagen med bifall till motion 1984/85: 1453 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

14. Den offentliga sektorns roll för sysselsättningen (mom. 18)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 49 som börjar ”Utskottet
drar” och slutar ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Samhällssektorn har, som anförs i vpk:s partimotion 2943, en mycket
tungt vägande roll i skogslänens utveckling, i lika mån för att skapa arbete
som för att kvalitativt - infrastrukturelit - skapa en allsidig ekonomisk
och social miljö. Denna betydelse kan väntas öka i och med att en försvagning
av konjunkturen inträffar.

Att angripa de regionala problemen förutsätter vidgat utrymme för samhällssektorn.
Detta nödvändiggör en viss förskjutning i den ekonomiska
politikens inriktning, eftersom denna är knuten kring en åtstramning på
den offentliga sidan med motivet att bl. a. öka exporten. Om balansen i
utrikesaffärerna i högre grad än nu kunde försvaras med produktivitetshöjande
tekniska och organisatoriska åtgärder, skulle gynnsamma kostnadsrelationer
kunna upprätthållas utan att den offentliga sektorn hölls tillbaka
så hårt som nu. De delvis mycket omfattande fördelar exportindustrin
kunnat inkassera skulle därmed till viss del också kunna överföras till
samhällssektorn. Detta skulle — till skillnad från vad en ökad privatkonsumtion
medför - ha en positiv verkan på utrikesbalansen. Samhälleliga
investeringar och samhällelig konsumtion spelar därtill en viktig roll som
marknad för annan regionalt orienterad produktion och serviceverksamhet.
Ett vidgat utrymme för samhällssektorn är således en viktig form av
allmänt verkande regionalpolitik, som överför resurser till de eftersatta
regionerna utan särskilda administrativa styråtgärder.

Särskilt framträdande regionalpolitisk betydelse har tre avsnitt inom
samhällssektorn: utbildningen, transporterna och hälsovård-socialtjänst.
Utskottet återkommer till utbildningsfrågorna i det följande.

AU 1984/85:13

164

På transportområdet framstår järnvägsväsendet som det utan jämförelse
viktigaste och mest framtidsbetonade transportmedlet. De kortsiktiga besparingskrav
som nu gör sig starkt gällande inom SJ är därför både direkt
och indirekt skadliga ur trafik- och regionalpolitisk synvinkel. Det är
nödvändigt - och för skogslänen i särskild grad - att komma ifrån den
snäva och alltför sektoriellt orienterade typ av lönsamhetssyn som i dag
hämmar järnvägens utveckling. Transporter bör ses ur ett externekonomiskt
perspektiv — ett högklassigt och lättillgängligt järnvägssystem utgör
därför en tillgång för hela ekonomin.

Hälsovård och socialtjänst är tungt vägande inslag i den totala samhällsmiljön.
Hälsovårdsresurserna är i vissa avseenden mycket ojämnt fördelade,
till stark nackdel för skogslän och glesbygd. I samband med att den
nya allmänläkarutbildningen får fullt genomslag måste detta resultera i en
generösare politik gentemot landstingen och i försök att fördela läkartillgången
rättvisare.

Det anförda som bör ges regeringen till känna innebär att utskottet
tillstyrker motion 2943 i refererad del.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande den offentliga sektorns roll för sysselsättningen
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2943 yrkandena 6 och
8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

15. Den offentliga sektorns roll för sysselsättningen (mom. 18 — motiveringen) Alf

Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser att den del av utskottets yttrande på s. 49 som
börjar ”Utskottet drar” och slutar ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Den offentliga sektorn har hittills spelat stor roll för sysselsättningsutvecklingen
inom bl. a. stödområdena, vilket ger anledning till oro för
framtiden. Genom denna utveckling har vissa regioner blivit alltför ensidigt
beroende av utvecklingen inom denna sektor. När nu denna tillväxt
upphör kommer sannolikt samma slag av strukturproblem att uppstå som i
t. ex. ensidiga industriorter. Utskottet är därför övertygat om att en politik
i enlighet med moderata samlingspartiets kommittémotion 2951, som syftat
till att stimulera den privata sektorn och hålla tillbaka den offentliga, är
till fördel för alla regioner. En allmänt näringslivsvänlig politik kommer att
stimulera uppkomsten av en mångfald av företag inom såväl industri som
privata tjänster, vilken kommer att göra det möjligt att avveckla det ensidiga
beroende av sysselsättning inom den offentliga sektorn som nu förekommer
på sina håll. Motion 2943 som förordar en kraftig stimulans av
denna sektor avstyrks.

AU 1984/85:13

165

16. Telekommunikationernas roll i regionalpolitiken (mom. 19)

Arne Fransson (c), Elver Jonsson (fp) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50 börjar ”Utskottet
vill” och på s. 51 slutar ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

Bra och billiga kommunikationer är en viktig förutsättning för expansion
av näringslivet. För att åstadkomma ”ett rundare Sverige” är det därför
angeläget att inte bara förutsättningarna för direkta personkontakter förbättras
utan även förutsättningarna för personkontakter via telefon. Förslag
härom läggs fram i motionerna 2915 och 2937 vilka tillstyrks av
utskottet.

I sammanhanget anförs att datateknikens tillgänglighet som regionalpolitisk!
instrument avgörs av två faktorer: tillgång till ledningar och kostnaderna
för att utnyttja dessa. Utskottet vill här klargöra att riksdagen bör
fatta beslut innebärande ett direkt åläggande för televerket att i dessa
frågor underordna sig regionalpolitiska mål. Exempelvis bör en enhetstaxa
för hela landet tillämpas för datakommunikationstjänster. Från regionalpolitiska
utgångspunkter kan det finnas skäl att i vissa regioner tillämpa 0-taxa, vilket i viss mån nu införs i malmfältskommunerna i Norrbottens län.
Men det är också viktigt att de investeringar som nu görs för att klara
överföringen av de stora datamängder som är aktuella inte gynnar storstadsområdena
på bekostnad av andra delar av landet. Annars finns risk
att företag som har behov av väl utvecklad datakommunikation tvingas till
storstadsområdena. Det anförda bör ges regeringen till känna. Motion 2955
avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande telekommunikationernas roll i regionalpolitiken
att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:2915 yrkande 3
och 1984/85:2937 yrkande 5 samt med avslag på motion
1984/85:2955 i motsvarande del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

17. Telekommunikationernas roll i regionalpolitiken (mom. 19 — motiveringen) Alf

Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 50
börjar ”Utskottet vill” och på s. 51 slutar ”av utskottet” bort ha följande
lydelse:

Den nya tele- och datatekniken har skapat möjligheter att snabbt överföra
stora mängder information över långa avstånd.

Tillgång till goda tele- och dataförbindelser är ofta en väsentlig lokalise -

AU 1984/85:13

166

ringsfaktor. Trots gjorda försök att göra Sverige ”rundare” i teletaxehänseende
kan kostnaderna för bl. a. datakommunikation över telenätet
framstå som besvärande höga för trafik till och från perifera regioner
jämfört med trafik inom mer centralt belägna områden. Ur regionalpolitisk
synvinkel är det därför av intresse att göra data- och telekommunikation
tillgänglig till en rimlig kostnad även i sådana regioner. Ett första försök
görs nu med taxereduktion för datakommunikation med abonnenter i
malmfaltskommunerna. Med hänsyn till det anförda bör motionerna 2915,
2937 och 2955 i aktuella delar anses tillgodosedda.

18. Fortsatt arbete med omlokalisering av statlig verksamhet (mom. 23)

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 53 som börjar ”1 fråga” och
slutar ”någon åtgärd” bort ha följande lydelse:

Det kan först konstateras att några verkliga försök att omlokalisera
statlig verksamhet inte har skett under de senaste åren. Som framhålls i
motion 3159 är detta uppseendeväckande med hänsyn till de kraftfulla
uttalanden som gjordes i en socialdemokratisk partimotion våren 1982. I
den sistnämnda motionen underströks att den statliga förvaltningen är
ojämnt fördelad i landet med en koncentration till Stockholmsområdet och
att en fortlöpande prövning bör ske av lokaliseringen i samband med större
omorganisationer och när nya myndigheter inrättas. Särskilt viktigt är det
att pröva lokaliseringen av smärre nytillkommande nämnder o. d. som kan
väntas växa. Ofta gör man felbedömningen att låta dessa smärre organisationer
— vanligen i kommittéform — fritt välja lokalisering, dvs. starta i
Stockholmsregionen. När verksamheten vuxit och stabiliserats så att en
mer permanent organisation skall inrättas blir en omlokalisering i allmänhet
inte möjlig.

Mot bakgrund av det mycket svaga resultatet av regionalpolitiken på
detta område finns det anledning att förstärka ansträngningarna. Det bör
påpekas att även s. k. ny verksamhet givetvis alltid är en avknoppning eller
utvidgning av tidigare befintlig verksamhet. Ny verksamhet uppstår inte ur
något vakuum. Krav bör därför ställas på statliga myndigheter som planerar
expansion och utvidgning av nya uppgifter att de omlokaliserar den nya
verksamheten eller delar av den tidigare i motsvarande omfattning.

Med tanke på de hinder i form av fördyrade kostnader och effektivitetsminskningar
som brukar anföras som skäl mot utlokalisering skulle ett
sådant krav samtidigt kunna innebära en hämsko på den offentliga sektorns
och byråkratins tillväxt. Det skulle då sannolikt inte bli lika intressant
för statliga myndigheter att ställa krav på nya resurser med tanke på
deras negativa inställning till lokalisering av verksamhet utanför Stock -

AU 1984/85:13

167

holmsregionen. Regeringen bör underrättas om det anförda. Motionerna
2652 och 3159 tillstyrks. Motion 2954 får anses tillgodosedd med det
anförda.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. beträffande fortsatt arbete med omlokalisering av statlig verksamhet att

riksdagen med bifall till motionerna 1984/85: 2652 och 1984/85:
3159 yrkande 2 samt med anledning av motion 1984/85:2954
yrkande 1 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

19. Lokalisering av statlig verksamhet till Bergslagen m. m. (mom. 26, 35,
36 och 37)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 55 som börjar ”Utskottet är”
och slutar ”aktuella yrkanden” bort ha följande lydelse:

Den prioritering som utskottet har gjort när det gäller lokalisering av
statlig verksamhet bör ligga fast. Utskottet vill dock i sammanhanget ge
sitt förord för etableringar även i Bergslagslänen. Detta betyder att motioner
som rör lokalisering till Gävleborgs, Värmlands och Västmanlands län
omfattas av utskottets uttalande. Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund
de aktuella yrkandena i motionerna 546, 1104, 1443, 2119, 2660, 2744, 2920
och 2924. Övriga i sammanhanget berörda motioner avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 26, 35, 36 och 37 bort ha följande
lydelse:

26. beträffande lokalisering av statlig verksamhet till Bergslagen
att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:546 i motsvarande
del, 1984/85:1443 i motsvarande del och 1984/85:2924 i motsvarande
del som sin mening ger regeringen tillkänna vad utskottet
anfört,

35. beträffande lokalisering av statlig verksamhet till Värmlands län
att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:1104 i motsvarande
del och 1984/85:2920 yrkande 2 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

36. beträffande lokalisering av statlig verksamhet till Västmanlands
län

att riksdagen med bifall till motion 1984/85: 2119 i motsvarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

37. beträffande lokalisering av statlig verksamhet till Gävleborgs län
att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:2660 i motsvarande
del och 1984/85:2744 yrkande 6 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

AU 1984/85:13

168

20. Löntagarfonderna i regionalpolitiken (mom. 40)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 56 som börjar ”Utskottet
avgav” och slutar ”delar avslås” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör löntagarfonderna ingå i en politik som
syftar till att upphäva skillnaderna mellan landets olika regioner och som
bryter den koloniala karaktär ekonomin fått i de s. k. skogslänen. Fonderna
skall också kunna sättas in för att rehabilitera och utveckla krisdrabbade
industrier samt i förekommande fall investera i nya orter, när de
gamla industrierna faller. Det är enligt utskottet mening, som också framförs
i motion 2943, både en logisk och demokratiskt tilltalande linje att
fonderna medvetet engageras i de regionala ekonomiernas uppbyggnad
och omformning. Detta är också ett sätt att ge fonderna en förankring i
opinionen som de svårligen kan få om de enbart utvecklas till placeringsinstitut.
Vidare kan fondernas engagemang också bidra till att minska det
beroende av de stora privatföretagen och av ekonomiska maktcentra utanför
de egna regionerna som utgör en traditionell belastning i skogslänens
situation. Det är därför, som anförs i motion 2942, särskilt viktigt att de
nödvändiga formerna skapas för att norra löntagarfonden skall få en aktiv
roll för en utveckling av Norrlandslänens näringsliv. Med bifall till motionerna
2942 och 2943 bör vad utskottet nu anfört ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:
beträffande löntagarfonderna i regionalpolitiken
att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85: 2942 i motsvarande
del och 1984/85:2943 yrkande 5 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

21. Löntagarfonderna i regionalpolitiken (mom. 40 — motiveringen)

Alf Wennerfors (m), Anders Högmark (m), Arne Fransson (c), Elver
Jonsson (fp), Ingrid Hemmingsson (m). Håkan Stjernlöf (m) och Ingvar
Karlsson i Bengtsfors (c) anser att den del av utskottets yttrande på s. 56
som börjar ”Utskottet avgav” och slutar ”delar avslås” bort ha följande
lydelse:

Som utskottet tidigare vid upprepade tillfällen framhållit med anledning
av motioner från moderata samlingspartiet, centerpartiet och folkpartiet
har löntagarfonderna en ogynnsam effekt på sysselsättningen, vilket kommer
att få negativa regionala följder. Vissa regioner kommer att få avstå
kapital därför att de har många småföretag som saknar förutsättningar att
bli placeringsobjekt eller saknar större företag som ger tillräckligt hög
avkastning. Det är vidare enligt utskottets mening ofrånkomligt att den
höjda arbetsgivaravgiften innebär en kostnadsökning för kommunerna och

AU 1984/85:13

169

att fonderna sammantaget leder till ett minskat skatteunderlag. Mot bakgrund
av vad utskottet anfört bör motionerna 2942 och 2943 i motsvarande
delar avslås.

22. Teknik- och kunskapsspridning (mom. 41)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 59 som börjar ”Arbetsmarknadsutskottet
vill” och slutar ”delar avslås” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motion 2943 att det visserligen finns goda
skäl att som i propositionen ta upp teknikspridningsfrågor men att det i ett
mer långsiktigt perspektiv är nödvändigt att se regionalpolitik och teknologi
i ett något allsidigare ljus. Speciellt data- och elektronikområdet bär på
tendenser som kan bli negativa ur regionalpolitisk synvinkel och leda till
skärpta regionala skillnader eftersom centraliseringstendenserna är starka
både i fråga om tillverkning och programkompetens. För att motverka
detta bör den tekniska utbildningen ges en rörlig och självständig karaktär
som möjliggör en anknytning till regionernas egna villkor och krav. Detta
kan i sin tur understödja en teknikutveckling i delvis ny riktning. Vidare
anser utskottet att de fackliga organisationernas inflytande på teknikutvecklingen
inom industri, administration och vård är särskilt betydelsefullt.
Vad utskottet anfört med anledning av motion 2943 i refererad del bör
ges regeringen till känna. Motionerna 2917 och 2951 i aktuella delar bör
avslås.

dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande lydelse:

41. beträffande teknik- och kunskapsspridning

att riksdagen med bifall till motion 1984/85: 2943 yrkande 7, med
anledning av propositionen i motsvarande del samt med avslag på
motionerna 1984/85:2917 i motsvarande del, 1984/85:2951 yrkande
2 och 1984/ 85:2954 yrkande 4 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

23. Åtgärder för sågverks- och träförädlingsföretagen i stödområdena
(mom. 42)

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 60 som börjar ”Arbetsmarknadsutskottet
anser” och slutar ”2915 avslås” bort ha följande lydelse:

I likhet med motion 2915 anser arbetsmarknadsutskottet — som också
den regionalpolitiska utredningen föreslagit — att 10 milj. kr. avsätts under
nästa budgetår och ytterligare 10 milj. kr. under vart och ett av de två
kommande budgetåren för att stimulera produktutveckling och vidareför -

AU 1984/85:13

170

ädling hos sågverks- och träförädlingsföretagen i stödområdena. Bakgrunden
härtill är att större delen av de sågade trävarorna levereras i oförädlat
skick trots att de är utomordentligt väl lämpade för vidareförädling på
platsen. Det ligger menar utskottet i både skogslänens och landets intresse
att dessa värdefulla råvarutillgångar utnyttjas för att åstadkomma ökad
sysselsättning och högre produktvärden. Trätekniskt centrum har efter
samråd med intressenter i de fyra nordligaste länen utarbetat ett programförslag
till insatser för att främja utvecklingen inom den trämekaniska
industrin. Dessa åtgärder menar utskottet skulle utgöra en effektiv form av
regionalpolitisk! stöd, varför ett särskilt anslag på sätt utskottet ovan
förordat bör anvisas för ifrågavarande ändamål. Med tillstyrkan av motion
2915 i motsvarande del och med anledning av motionerna 2931, 2949 och
2957 bör detta ges regeringen till känna

dels att utskottets hemställan under 42 bort ha följande lydelse:

42. beträffande åtgärder för sågverks- och träförädlingsföretagen i
stödområdena

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2915 yrkande 5 samt
med anledning av motionerna 1984/85:2931, 1984/85:2949 och
1984/85:2957 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört. .

24. Insatser för forskning och utveckling inom Umeå högskoleregion (mom.
43)

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 62 som böijar ”Arbetsmarknadsutskottet
som” och slutar ”Umeå högskoleregion” bort ha följande
lydelse:

I likhet med motion 2915 anser utskottet att den nya teknik som för
närvarande bryter igenom i sig rymmer utomordentliga förutsättningar för
decentralisering och en bättre regional balans. Emellertid fungerar den
som en ”sockerbit” till vilken kreativa människor och nya aktiviteter dras.
Därför är den koncentration av teknikutveckling till storstadsområdena
som nu sker allvarlig ur regionalpolitisk synpunkt. I propositionen föreslås
nödvändiga och viktiga insatser för teknikutveckling inom Umeå högskoleregion
som utskottet ser positivt på. Emellertid måste enligt utskottets
mening redan nu markeras att den fyraårsram som föreslås också skall ha
en fortsättning, eftersom det inte är möjligt att därefter inordna verksamheten
i de ordinarie anslagen. Vad utskottet nu anfört med tillstyrkan av
motion 2915 i motsvarande del bör ges regeringen till känna. Motionerna
2914, 2922 och 2966 i aktuella delar avstyrks.

AU 1984/85:13

171

dels att utskottets hemställan under 43 bort ha följande lydelse:

43. beträffande insatser för forskning och utveckling inom Umeå
högskoleregion

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2915 yrkande 16, med
anledning av propositionen i motsvarande del samt med avslag på
motionerna 1984/85:2914, 1984/85: 2922 och 1984/85:2966 yrkande
3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

25. Forskning och utveckling i allmänhet (mom. 44)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 62 som börjar ”Av samma”
och slutar ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motion 2942 att det visserligen är positivt att
ytterligare medel tillförs Umeå högskoleregion men att detta måste ses
som ett första steg i en fortsatt utbyggnad av den högre utbildningen och
forskningen i regionen. Då det gäller forskning och utveckling måste det
påpekas att industrin satsar mindre på detta i övre Norrland än i resten av
landet. Det är angeläget att denna bild förändras. För att utveckla näringslivet
i Västerbotten och övriga Norrlandslän måste industrins forskningsoch
utvecklingsverksamhet inriktas mot en mera differentierad industristruktur.
Enligt utskottets mening måste därför frågan om industrins forsknings-
och utvecklingsverksamhet i Norrlandslänen omgående utredas och
lämpliga åtgärder vidtas. Vad utskottet nu anfört med tillstyrkan av motion
2942 i aktuell del bör ges regeringen till känna. Motion 2954 i motsvarande
del får anses vara tillgodosedd och behöver inte medföra någon ytterligare
åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 44 bort ha följande lydelse:

44. beträffande forskning och utveckling i allmänhet

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2942 i motsvarande
del samt med avslag på motion 1984/ 85:2954 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

26. Regionalpolitisk! utvecklingskapital (morn. 49)

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 63 börjar ”Arbetsmarknadsutskottet
anser” och på s. 64 slutar ”motsvarande del” bort ha
följande lydelse:

AU 1984/85:13

172

Utskottet, som ansluter sig till vad som anförts i motion 2915, anser att
medel för företagsutveckling bör tillföras utvecklingsfonderna direkt. Den
av regeringen föreslagna ordningen att länsstyrelsen skall tillföra utvecklingsfonderna
medel innebär en oklarhet beträffande det ansvar huvudmännen
för fonderna, staten genom statens industriverk och landstingen
har. Det är emellertid naturligt att länsstyrelserna och fonderna bedriver
sin verksamhet i nära samverkan men att fondernas medelstilldelning sker
som hittills. Utskottet förordar därför att utvecklingsfonderna tillförs medel
om 130 milj. kr. till stöd för industriellt utvecklingsarbete. Med bifall
till motion 2915 i aktuell del bör vad utskottet nu anfört ges regeringen till
känna. Motionerna 2956 och 2962 avstyrks i motsvarande delar.

dels att utskottets hemställan under 49 bort ha följande lydelse:

49. beträffande regionalpolitiskt utvecklingskapital

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2915 yrkande 6, med
anledning av propositionen i motsvarande del samt med avslag på
motionerna 1984/85: 2956 yrkande 2 och 1984/85: 2962 yrkande 4
till Stöd till industriellt utvecklingsarbete för budgetåret 1985/86
under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
130000000 kr.

27. Regionalpolitisk! utvecklingskapital (mom. 49 — motiveringen)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 63
böljar ”Arbetsmarknadsutskottet anser” och på s. 64 slutar ”motsvarande
del” bort ha följande lydelse:

Arbetsmarknadsutskottet anser att det effektivaste sättet att utveckla ett
konkurrenskraftigt näringsliv är genom generella åtgärder inom ramen för
den allmänna ekonomiska politiken, skattepolitiken och arbetsmarknadspolitiken.
Detta menar utskottet gäller också inom regionalpolitisk! prioriterade
områden. Den typ av åtgärder för företagsutveckling som föreslås i
propositionen är av jämförelsevis marginell betydelse, men utskottet har
ingen invändning mot att länsstyrelserna får rätt att använda medel ur
länsanslaget för företagsutveckling. Det är emellertid av största vikt att
insatserna får karaktär av starthjälp och att företagen därefter kan leva
vidare utan bidrag av offentliga medel. Det är också angeläget att insatserna
inte leder till snedvridning av konkurrensen. Mot bakgrund härav
godtar utskottet förslaget i propositionen. Motionerna 2915, 2956 och 2962
bör i motsvarande delar avslås.

AU 1984/85:13

173

28. Riskgarantilån (mom. 52)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 65 böljar ”Industriministerns
ovan” och på s. 66 slutar ”berörd del" bort ha följande lydelse:

Lika litet som regeringen gjort någon utvärdering i egentlig mening av de
regionala obalansproblemen har den företagit någon analys av vilka medel
som är mest verkningsfulla för att minska problemen. Och varken den
regionalpolitiska utredningen eller regeringen har varit beredda att sanera
den flora av stödformer som finns i dag. Industriministern slår sig till ro
med konstaterandet att det regionalpolitiska stödet enligt hans bedömning i
huvudsak har fungerat bra.

Medelsarsenalen i den regionalpolitik som nu har bedrivits i tjugo års tid
i vårt land har dominerats av olika selektiva stödformer. Dessa är förenade
med en rad nackdelar. I den föregående framställningen har förespråkats
en övergång till stöd för näringslivet i utsatta regioner genom allmänna
åtgärder på olika politikområden och genom generella regionalpolitiska
medel. Detta bör förenas med en angelägen förenkling av det regionalpolitiska
stödsystemet.

Med utgångspunkt häri föreslår utskottet att man som ett led i den
förordade omläggningen av stödsystemet sammanslår lokaliseringsbidraget
samt offert- och sysselsättningsstöden till en ny stödform, benämnd
riskgarantilån. Samtidigt bör lokaliseringslånen avskaffas. Utskottet biträder
alltså moderata samlingspartiets förslag härom i kommittémotionen
2951 liksom grundtanken bakom förslaget, att de enskilda projekten skall
för de normala riskerna finansieras med eget kapital och sedvanliga bankkrediter
och att riskgarantilånen skall kompensera för den högre risk som
kan betingas av lokalisering till ett stödområde.

När det gäller den mer detaljerade utformningen av riskgarantilånen
hänvisas till motionen, i vilken lämnas förslag beträffande differentiering
av lånens storlek i de olika stödområdena, återbetalning och handläggning.
Förslagen tillstyrks.

När det gäller avskaffandet av lokaliseringslånen skall här tilläggas att
dessa lån varit avsedda att utgöra den finansiella tyngdpunkten i det
regionalpolitiska stödet. Efterfrågan på dessa lån har emellertid varit begränsad.
Under den senaste stödperioden, som inleddes budgetåret
1979/80, utnyttjades en tredjedel av det tillgängliga låneutrymmet. Även
detta liksom den marknadsanpassning som skett beträffande räntenivån
talar för att lokaliseringslånen kan undvaras som stödform och ersättas
med krediter i banker och på andra reguljära vägar.

Vad som nu förordats med anslutning till motion 2951 innebär sammanfattningsvis
en betydande uppstramning jämfört med det nuvarande stödsystemet.
Denna kommer att leda till besparingar men innefattar dessutom

AU 1984/85:13

174

en klar markering av att det regionalpolitiska stödet inte är en bidragsmöjlighet
för mindre goda affärsprojekt utan att detta stöd uteslutande har till
syfte att kompensera för den högre risk som kan följa av lokaliseringen till
ett stödområde.

Vid bifall till vad ovan förordats får det ankomma på regeringen att
utfärda bestämmelser om de nya riksgarantilånen med ledning av motion
2951 och vad här anförts.

dels att utskottets hemställan under 52 bort ha följande lydelse:

52. beträffande riskgarantilån

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2951 yrkandena 6 i
motsvarande del och 7 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

29. Avskaffande av lokaliseringslånen (mom. 53)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 66 börjar ”Frågan om”
och på s. 67 slutar ”medverka till” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till vad som anförts i den tidigare framställningen föreslås
att lokaliseringslånen avskaffas. Detta förordas även i motionerna
2915 (c) och 2937 (fp). Anledning kan inte sägas föreligga att ersätta dessa
lån med statliga kreditgarantier, såsom aktualiseras i de nyssnämnda motionerna.

dels att utskottets hemställan under 53 bort ha följande lydelse:

53. beträffande avskaffande av lokaliseringslånen

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2951 yrkande 6 i
motsvarande del samt med anledning av motionerna 1984/85:
2915 yrkande 8 i motsvarande del och 1984/85:2937 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

30. Avskaffande av lokaliseringslånen (mom. 53)

Arne Fransson (c), Elver Jonsson (fp) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 66 börjar ”Frågan om”
och på s. 67 slutar ”medverka till” bort ha följande lydelse:

Såsom anförs i centerpartiets och folkpartiets motioner är det en rimlig
ordning att lokaliseringslånen hanteras direkt av bankerna, för vilka kreditprövning
och kreditgivning - i motsats till statliga myndigheter - är ett
normalt led i den egna verksamheten. Statens engagemang bör begränsas
till att ge erforderliga kreditgarantier.

AU 1984/85:13

175

I början av år 1984 fick riksrevisionsverket (RRV) regeringens uppdrag
att se över den statliga långivningen med syfte att ta fram underlag för
bedömning av vilka låneformer som kan avskaffas resp. ersättas med
kreditgarantier eller bidrag. RRV gjorde därvid bedömningen att lokaliseringslånen
med fördel kan ersättas med lånegarantier. Även denna på
regeringens initiativ gjorda översyn talar sålunda för en övergång till kreditgarantisy
stern.

Ett slopande av lokaliseringslånen förordas även i motion 2951 (m), dock
utan koppling till statliga lånegarantier. Genom vad ovan anförts blir denna
motion delvis tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under 53 bort ha följande lydelse:

53. beträffande avskaffande av lokaliseringslånen

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:2915 yrkande 8 i
motsvarande del och 1984/85: 2937 yrkande 6 samt med anledning
av motion 1984/85:2951 yrkande 6 i motsvarande del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

31. Avskaffande av nedsättning av socialavgifter som regionalpolitisk medel
(mom. 54)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 67 som börjar ”Vpk har” och
slutar ” och 2943” bort ha följande lydelse:

Den nedsättning av socialavgifterna som nu tillämpas i Norrbottens län
är principiellt felaktig. Avgifterna bör vara lika i hela landet. Nedsättningen
drar dessutom avsevärda kostnader över budgeten för att kompensera
socialförsäkringssystemet för avgiftsbortfallet utan att ge något påvisbart
utbyte. Såsom vänsterpartiet kommunisterna yrkar i motionerna 1125 och
2943 bör avgiftsnedsättningen upphöra. De budgetmedel som härigenom
frigörs kan användas på effektivare sätt. I det följande korner att föreslås
att medlen används för industriutveckling i malmfälten och för en förstärkning
av det s. k. länsanslaget.

Utskottet återkommer i det följande till de anslagsfrågor som föranleds
av vad ovan förordats. I detta sammanhang föreslås att riksdagen i ett
uttalande till regeringen ansluter sig till vad här anförts om att avgiftsnedsättningen
skall upphöra som regionalpolitisk! medel.

dels att utskottets hemställan under 54 bort ha följande lydelse:

54. beträffande avskaffande av nedsättning av socialavgifter som
regionalpolitiskt medel

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:1125 och
1984/85:2943 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

AU 1984/85:13

176

32. Trädgårdsnäringen som stödberättigad verksamhet (mom. 56)

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 69 som börjar ”Trädgårdsnäringen
tillhör” och slutar ”redovisade delarna” bort ha följande lydelse:

De förslag till utvidgning av begreppet stödberättigad verksamhet som
läggs fram i propositionen och bl. a. avser fiskodling och pälsdjursuppfödning
är på det hela taget väl avvägda. Såsom föreslås av centerpartiet
bör även trädgårdsnäringen mer generellt ingå som stödberättigad verksamhet
och inte som nu ifrågakomma för stöd enbart i särskilda fall. Att
det från jordbrukshuvudtiteln utgår ett begränsat stöd till trädgårdsnäringens
rationalisering bör inte hindra att det ännu utgår ett regionalpolitisk!
motiverat stöd, dvs. av helt andra skäl. De samordningsproblem som
eventuellt kan uppstå bör lätt kunna bemästras. Riksdagen bör ge sin
anslutning till vad nu anförts och bringa detta till regeringens kännedom.
Med det anförda tillgodoses samtidigt yrkandet i motion 2269 om stöd till
växthus.

dels att utskottets hemställan under 56 bort ha följande lydelse:

56. beträffande trädgårdsnäringen som stödberättigad verksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2915 yrkande 7 i
motsvarande del och med anledning av motion 1984/85:2269
yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

33. Statsgaranti inom bilglasindustrin (mom. 65)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 71 börjar ”Stödet till”
och på s. 72 slutar ”motion 908” bort ha följande lydelse:

Som påpekas i motion 908 varnade industriverket år 1980 för att det
förelåg överhängande risker för en överetablering inom bilglasindustrin.
Det oaktat beviljade industriverket i början av år 1984 lokaliseringsstöd
med 18 milj. kr. till ett nytt företag i branschen, Eurosun AB, med etablering
i Svappavaara. Det må vara att detta samhälle särskilt vid den tidpunkt
det här gäller behövde tillföras nya arbetstillfällen. Mot bakgrund av
förhållandena i branschen och industriverkets egen utredning framstår
åtgärden som anmärkningsvärd. I det läge som uppstått, i vilket den nya
etableringen är ett faktum, är det angeläget att regeringen uppmärksamt
följer den fortsatta utvecklingen i branschen och snabbt vidtar och för
riksdagen redovisar de åtgärder som denna utveckling kan ge anledning
till.

Vad ovan anförts med anledning av motion 908 bör delges regeringen.

AU 1984/85:13

177

dels att utskottets hemställan under 65 bort ha följande lydelse:

65. beträffande statsgaranti inom bilglasindustrin

att riksdagen med anledning av motion 1984/85:908 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

34. Nedsättningen av socialavgifter (mom. 74)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 78 som börjar ”Av de” och
slutar ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

Såsom föreslås i kommittémotion 2951 från moderata samlingspartiet
bör avgiftsnedsättningen gälla i områden med de största problemen, dvs. i
stödområde A. Nedsättningen bör avse all verksamhet utom den offentliga.
Med hänsyn till de tröskelproblem som kan uppkomma för angränsande
regioner bör införas en avgiftsnedsättning med tre procentenheter i
stödområde B. Regeringen bör få i uppdrag att återkomma med förslag till
ändringar i den aktuella lagstiftningen, så att de nya reglerna kan träda i
kraft den 1 januari 1986.

Det ovan anförda tillgodoser i huvudsak motsvarande förslag i motionerna
2269 (c), 2915 (c), 2929 (c), 2937 (fp) och 2966 (c). Det innebär samtidigt
att propositionens ståndpunkt — att inga förändringar bör göras i fråga om
avgiftsnedsättningens geografiska eller branschmässiga omfattning — inte
godtas av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 74 bort ha följande lydelse:

74. beträffande nedsättningen av socialavgifter

att riksdagen dels med bifall till motion 1984/85:2951 yrkande 4,
dels med anledning av motionerna 1984/85: 2269 yrkande 2,
1984/85:2915 yrkande 9 i motsvarande del, 1984/85:2929 yrkandena
1 och 2, 1984/85:2937 yrkande 2 och 1984/85: 2966 yrkande
1, dels med avslag på vad som anförts i propositionen i motsvarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om nedsättningen av företagens socialavgifter.

35. Nedsättningen av socialavgifter (mom 74)

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 78 som börjar ”Av de” och
slutar ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

Såsom anförs av centerpartiet i motion 2915 kan det knappast hävdas att
det finns någon avgörande skillnad mellan de kommuner i Jämtlands och
Västerbottens län som tillhör stödområde A och de kommuner i Norrbot12
Riksdagen 1984185. 18 sami. Nr 13

AU 1984/85:13

178

ten som tillhör stödområde B. Avgiftsnedsättningen bör således utvidgas
till att gälla hela stödområde A och därutöver omfatta de kommuner i
Norrbottens län som tillhör stödområde B. Avgiftsnedsättningen bör i
fortsättningen avse alla typer av företag.

Utöver avgiftsnedsättningen kan Norrbottensföretag som ökar sin sysselsättning
få bidrag till arbetsgivaravgiften med för närvarande 10000 kr.
per helårsarbetare och kalenderår. Bidraget utgår därvid för nyanställda. I
enlighet med förslaget i motion 2929 bör bidraget differentieras, så att det
utgår med 15000 kr. till företag belägna i sådana Norrbottenkommuner
som tillhör stödområdena A eller B och med 5000 kr. till företag i de
kommuner i samma län som tillhör stödområde C.

Regeringen bör få i uppdrag att återkomma med förslag till ändringar i
den aktuella lagstiftningen, så att de nya reglerna kan träda i kraft den 1
januari 1986.

Det ovan anförda tillgodoser i huvudsak motsvarande förslag i motionerna
2269 (c), 2937 (fp), 2951 (m) och 2966 (c). Det innebär samtidigt att
propositionens ståndpunkt — att inga förändringar bör göras i fråga om
avgiftsnedsättningens geografiska eller branschmässiga omfattning - inte
godtas av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 74 bort ha följande lydelse:

74. beträffande nedsättningen av socialavgifter

att riksdagen dels med bifall till motionerna 1984/85: 2915 yrkande
9 i motsvarande del och 1984/85:2929 yrkandena 1 och 2,
dels med anledning av motionerna 1984/85:2269 yrkande 2,
1984/85:2937 yrkande 2, 1984/ 85:2951 yrkande 4 och 1984/85:
2966 yrkande 1, dels med avslag på vad som anförts i propositionen
i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskotttet anfört om nedsättningen av företagens socialavgifter.

36. Nedsättningen av socialavgifter (mom. 74)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 78 som boljar ”Av de” och
slutar ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

Såsom anförs av folkpartiet i kommittémotion 2937 måste man vid
avgiftsnedsättningen prioritera de delar av landet som har de svåraste
problemen. Det bör vara uppenbart för alla att problemen är större i
exempelvis Bergs och Sorsele kommuner, som nu inte omfattas av avgiftsnedsättningen,
än i Luleå, som däremot har denna form av stöd. Utskottet
anser således att avgiftsnedsättningen bör gälla i hela stödområde A. Den
bör vidare omfatta all verksamhet som inte är offentlig. Regeringen bör få i

AU 1984/85:13

179

uppdrag att återkomma med förslag till ändringar i den aktuella lagstiftningen,
så att de nya reglerna kan träda i kraft den 1 januari 1986.

Det ovan anförda tillgodoser i huvudsak motsvarande förslag i motionerna
2269 (c), 2915 (c), 2929 (c), 2951 (m) och 2966 (c). Det innebär samtidigt
att propositionens ståndpunkt - att inga förändringar bör göras i fråga om
avgiftsnedsättningens geografiska eller branschmässiga omfattning — inte
godtas av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 74 bort ha följande lydelse:

74. beträffande nedsättningen av socialavgifter

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2937 yrkande 2, dels
med anledning av motionerna 1984/85:2269 yrkande 2,
1984/85:2915 yrkande 9 i motsvarande del, 1984/85:2929 yrkandena
1 och 2, 1984/85: 2951 yrkande 4 och 1984/85:2966 yrkande
1, dels med avslag på vad som anförts i propositionen i motsvarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om nedsättningen av företagens socialavgifter.

37. Nedsättningen av socialavgifter (mom. 74)

under förutsättning av bifall till reservation 31

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 78 som börjar ”Av de” och
slutar ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

I den föregående framställningen har föreslagits att nedsättningen av
socialavgifter skall avskaffas som regionalpolitiskt medel. Med hänsyn
härtill avstyrks såväl vad som anförs i propositionen om denna avgiftsnedsättning
som förslagen i motionerna 2269 (c), 2915 (c), 2929 (c), 2937 (fp),
2951 (m) och 2966 (c) om nedsättningens geografiska och branschmässiga
omfattning.

dels att utskottets hemställan under 74 bort ha följande lydelse:

74. beträffande nedsättningen av socialavgifter

att riksdagen avslår dels vad som anförs i propositionen om
nedsättningen av företagens socialavgifter, dels motionerna
1984/85:2269 yrkande 2, 1984/85:2915 yrkande 9 i motsvarande
del, 1984/85:2929 yrkandena 1 och 2, 1984/85:2937 yrkande 2,
1984/85:2951 yrkande 4 och 1984/85:2966 yrkande 1.

AU 1984/85:13

180

38. Avgiftsbefrielsen i Svappavaara samhälle såvitt gäller geografisk omfattning
(mom. 75)

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 78 som börjar ”Liknande
förslag” och slutar ”2915 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom centerpartiet att den avgiftsbefrielse som nu
gäller Svappavaara samhälle bör utsträckas att gälla hela Kiruna kommun
utom centralorten. Regeringen bör få i uppdrag att lägga fram förslag till
lagändring även på denna punkt.

dels att utskottets hemställan under 75 bort ha följande lydelse:

75. beträffande avgiftsbefrielsen i Svappavaara såvitt gäller geografisk
omfattning

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2915 yrkande 11 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

39. Avgiftsbefrielsen i Svappavaara samhälle såvitt gäller branschomfattning
(mom. 76)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 78 som börjar ”Utskottet
har” och slutar ”motion 2937” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar folkpartiets uppfattning att avgiftsbefrielsen i Svappavaara
samhälle bör utvidgas till att gälla all verksamhet utom den som
bedrivs av staten, kommunen eller försäkringskassan. Regeringen bör få i
uppdrag att lägga fram förslag till lagändring även i detta avseende.

dels att utskottets hemställan under 76 bort ha följande lydelse:

76. beträffande avgiftsbefrielsen i Svappavaara samhälle såvitt gäller
branschomfattning

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2937 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

40. Sysselsättningsstödet (mom. 77)

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 79 börjar ”Sorn framgår”
och på s. 80 slutar ”om sysselsättningsstödet” bort ha följande
lydelse:

Det förslag som lagts fram i det föregående beträffande nedsättningen av
företagens socialavgifter överensstämmer med vad som förordats av den
regionalpolitiska utredningen. I konsekvens härmed föreslås att även sysselsättningsstödet
utformas enligt utredningens förslag, vilket innebär att

AU 1984/85:13

181

bidraget bör utgå per ny årsarbetskraft med 160000 kr. i stödområde A,
med 120000 kr. i stödområde B och med 60000 kr. i stödområde C. Med
detta ställningstagande ansluter sig utskottet också till vad som förordats i
centerpartiets motion 2915.

dels att utskottets hemställan under 77 bort ha följande lydelse:

77. beträffande sysselsättningsstödet

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2915 yrkande 10 i
motsvarande del samt med avslag på propositionen i motsvarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om sysselsättningsstödets storlek i stödområdena A, B
och C.

41. Industricentra (mom. 78)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 81 som börjar ”Sorn framgår”
och slutar ”behandlade delen” bort ha följande lydelse:

I likhet med moderata samlingspartiet finner utskottet anledning att
understryka det angelägna i att uthyrningen av Stiftelsen Industricentras
anläggningar ökar kraftigt. Det bör också prövas om det är möjligt att på
rimliga villkor avyttra delar av anläggningarna om detta leder till att lokaler
som nu står tomma därigenom kan nyttiggöras.

dels att utskottets hemställan under 78 bort ha följande lydelse:

78. beträffande industricentra

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2951 yrkande 8 samt
med anledning av propositionen i motsvarande del som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om verksamheten
vid Stiftelsen Industricentra.

42. Lokaliseringssamrådets framtida inriktning (mom. 79)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 83 börjar ”Sorn utskottet”
och på s. 84 slutar ”och 2928” bort ha följande lydelse:

I det föregående har utskottet med instämmande i de moderata kommittémotionerna
2123 och 2951 förordat en regionalpolitik vars viktigaste
inslag är att förbättra förutsättningarna för det enskilda näringslivets utveckling.
Minskat skattetryck och slopande av hämmande regleringar kännetecknar
en sådan politik. Den allmänna stimulans som härigenom uppnås
kommer också sysselsättningssvaga regioner till del. Lokaliserings -

AU 1984/85:13

182

samrådet har inte varit till någon hjälp för dessa områden och är enligt
utskottets mening ett inslag i medelsarsenalen som kan verka hämmande
på näringslivets utveckling. Härtill kommer att utskottet av principiella
skäl finnér det olämpligt med ett system som ger möjlighet för regeringen
att tvinga in företag i till innehållet ospecificerade överläggningar. Regering
och riksdag skall styra näringslivet genom generella lagar och förordningar,
inte genom ”påtryckningar”. Vill regeringen eller ämbetsverken
ha överläggningar med företagen kan detta ske utan lokaliseringssamråd.
Det nuvarande systemet bör därför avskaffas. Härav följer att utskottet
avstyrker motionerna 2915, 2919 och 2928 i aktuella delar. Regeringen bör
underrättas om vad utskottet här anfört. Det innebär att motion 2951
tillstyrks i motsvarande del.

dels att utskottets hemställan under 79 bort ha följande lydelse:

79. beträffande lokaliseringssamrådets framtida inriktning

att riksdagen med bifall till motion 1984/85: 2951 yrkande 9 samt
med avslag på propositionen i motsvarande del och motionerna
1984/85:2915 yrkande 15, 1984/85:2919 yrkande 3 och
1984/85:2928 i motsvarande del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

43. Lokaliseringssamrådets framtida utformning (mom. 79)

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 83 börjar ”Sorn utskottet”
och på s. 84 slutar ”och 2928” bort har följande lydelse:

Risken för att de regionala obalanserna skall öka är enligt utskotttets
mening nu påtaglig. Det är därför angeläget att de regionalpolitiska medlen
förstärks. Detta är huvudinriktningen av förslagen i centerpartiets motion
2915. Den översyn av lokaliseringssamrådet som industriministern anmäler
i propositionen bör syfta till att fördjupa och förstärka samrådet.
Utskottet vill understryka detta eftersom vad som sägs i propositionen om
lokaliseringssamrådets hittillsvarande tillämpning kan tolkas som att samrådet
i framtiden liksom hittills under den socialdemokratiska regeringstiden
skall inriktas på branschfrågor och andra industripolitiska frågeställningar.
Det sker emellertid fortlöpande en rad nylokaliseringar inom
svenskt näringsliv - lokaliseringen av en filial till Volvo i Uddevalla är det
senaste exemplet. Motsvarande situationer kommer med säkerhet att uppstå
även i framtiden, och det är då angeläget att ett lokaliseringssamråd av
ungefär nuvarande utformning finns kvar att användas för att påverka
näringslivet till lokaliseringar inom områden där det av regionalpolitiska
skäl är angeläget. En fördjupning av samrådet bör också särskilt beakta
den snabba tillväxt som för närvarande sker inom den privata tjänstesektorn.
Den bör också innebära att man på ett kraftfullt sätt använder den

AU 1984/85:13

183

s.k. offertprincipen för att åstadkomma angelägna lokaliseringar. Motionerna
2919 och 2928 är i huvudsak tillgodosedda med det anförda. Motion
2951 avstyrks i motsvarande del. Utskottet tillstyrker alltså motion 2915 i
denna del. Regeringen bör underrättas om det anförda.

dels att utskottets hemställan under 79 bort ha följande lydelse:

79. beträffande lokaliseringssamrådets framtida inriktning

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2915 yrkande 15, med
anledning av propositionen och motionerna 1984/85:2919 yrkande
3 och 1984/85:2928 i motsvarande del samt med avslag på
motion 1984/85:2951 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

44. Regionala prioriteringar i samband med lokaliseringssamråd (mom. 80
— motiveringen)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser att den del av utskottets yttrande på s. 84 som
börjar ”Tre motioner” och slutar ”lokaliseringssamrådets huvudsyfte”
bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt förslag i motion 2951 som innebär
att sådana regleringar som verkar hämmande på näringslivets utveckling
skall slopas. Lokaliseringssamrådet är ett sådant inslag i regeringens
verksamhet och bör därför avvecklas. Utskottet avstyrker mot bakgrund
därav de motioner som yrkar att det i samband med detta samråd skall
göras vissa regionala prioriteringar. Detta gäller motionerna 546, 1443 och
2954.

45. Regionala prioriteringar i samband med lokaliseringssamrådet (mom.
80 — motiveringen)

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser att den del
av utskottets yttrande på s. 84 som börjar ”Tre motioner” och slutar
”lokaliseringssamrådets huvudsyfte” bort ha följande lydelse:

För att förstärka den regionalpolitiska medelsarsenalen har utskottet i
det föregående föreslagit med instämmande i centerpartiets motion 2915
att lokaliseringssamrådet skall förstärkas. Det finns därmed bättre förutsättningar
att tillgodose de behov av lokaliseringar som yrkandena i motionerna
546, 1443 och 2954 är uttryck för. Utskottet kan vitsorda att det finns
behov av sysselsättningsökning i de regioner som tas upp i motionerna.
Utskottet är emellertid inte berett att förorda att lokaliseringssamrådet
skall ges någon annan geografisk inriktning än den som följer av prioriteringar
som ligger i stödområdesindelningen. Motionerna 546, 1443 och
2954 avstyrks med det anförda i aktuella delar.

ÅU 1984/85:13

184

46. Inriktningen av glesbygdsstödet och övriga insatser i glesbygd (morn. 81)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 86 som böijar ”Utvecklingen
i” och slutar ”av utskottet”.

I moderata samlingspartiets kommittémotion 2951 framhålls att varje
arbetstillfälle är av stor betydelse för glesbygdens utveckling. Viss stimulans
kan användas för att åstadkomma en utveckling i positiv riktning.
Glesbygdsstödet har visat sig ha en god effekt med en relativt liten insats
av stödmedel.

Enbart stöd kan inte stimulera en ordentlig utveckling av glesbygden.
Även olika typer av hinder måste undanröjas. Den offentliga sektorns
monopolställning har en negativ inverkan. På alltför många områden har
stat, landsting och kommun ensamrätt att bedriva serviceverksamhet,
vilket kan leda till en koncentration av service i tätorter. Privata initiativ
inom t. ex. barn- och äldreomsorg skulle ge en bättre service och fler
arbetstillfällen även i glesbygder.

De strandskyddsbestämmelser som i dag gäller innebär generella begränsningar
av bebyggelse vid vattendrag. Eftersom förhållandena varierar
bör inte samma regler gälla för hela landet. Även andra regler och normer
kan förenklas för att medverka till att ge bättre förutsättningar för att bygga
såväl privatbostäder som service- och industrilokaler i glesbygdsområden.
En översyn av det nuvarande regelsystemet inom flera områden bör göras i
syfte att genom förenklingar underlätta glesbygdens utveckling.

Vad utskottet här anfört med tillstyrkan av motion 2951 i aktuell del bör
bringas regeringen till kännedom. Motion 2943 i motsvarande del avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 81 bort ha följande lydelse:

81. beträffande inriktningen av glesbygdsstödet och övriga insatser i
glesbygd

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2951 yrkande 5, med
anledning av propositionen i motsvarande del samt med avslag på
motion 1984/85:2943 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

47. Inriktningen av glesbygdsstödet och övriga insatser i glesbygd (mom. 81)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 86 som börjar ”Utvecklingen
i” och slutar ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i vpk:s partimotion 2943 har glesbygdsområdenas situation
förvärrats. Många bygder närmar sig nu en mycket kritisk punkt i sin
utveckling, där underlagen för elementär service redan är allvarligt under -

AU 1984/85:13

185

grävda. Det är nödvändigt att ta ett grundläggande politiskt ställningstagande
om glesbygdspolitiken. Har man som utgångspunkt att glesbygden
skall leva vidare i någon rimlig mening, måste man precisera hur detta skall
ske och vilken form glesbygdens samhällsliv framdeles skall ta. Detta är en
delvis kontroversiell fråga, som emellertid snarast måste besvaras.

De glesbygdspolitiska åtgärderna har i många fall varit värdefulla. De
har i konkreta fall kunnat försvara viktiga funktioner i glesbygdens småsamhällen.
Men inför hotet om ett ras i glesbygdens hela samhälleliga
struktur räcker de inte.

Skall glesbygden räddas, måste den ha ett antal stödjepunkter med viss
styrka. Alternativet är en osystematisk politik, som söker hjälpa alla
småorter utan att därför ge någon av dem en förmåga att stå emot utvecklingen.
Det är bättre att en glesbygd i längden kan bevara ett samhälleligt
liv och en kulturell särart genom att ha en någorlunda stark och allsidig ort
— helst med kommunikationsmässigt god anknytning till någon större
tätort — än att hela bygder skall falla, därför att närings- och bebyggelsestruktur
är för splittrad för att kunna fungera efter vår tids förutsättningar
och människors behov. För att motverka koncentration till riks- och länscentra,
blir det med säkerhet nödvändigt med en styrke- och resurskoncentration
inom varje glesbygd.

Regeringen bör återkomma med förslag till riksdagen om den närmare
utformningen av en glesbygdspolitik enligt de riktlinjer som anges i motion
2943. Detta bör ges regeringen till känna.

Utskottet kan däremot inte instämma i de synpunkter på glesbygdspolitikens
inriktning som förs fram i motion 2951 som avstyrks i här aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 81 bort ha följande lydelse:

81. beträffande inriktningen av glesbygdsstödet och övriga insatser i
glesbygd

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2943 yrkande 9, med
anledning av propositionen i motsvarande del samt med avslag på
motion 1984/85:2951 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

48. Högsta belopp för stöd till företag i glesbygd m. m. (mom. 82 och 83)

Arne Fransson (c), Elver Jonsson (fp) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 86 som böljar ”Utskottet
noterar” och slutar ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till att kostnadsutvecklingen avsevärt minskat realvärdet
och att det finns behov av att stödja större investeringar bör utredningens
förslag accepteras. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår de av
regeringen föreslagna beloppsgränserna och bifaller motionerna 2915 och

AU 1984/85:13

186

2937 i motsvarande delar. Detta innebär att det högsta bidraget vid stöd till
företag i glesbygd bör höjas till 300000 kr. och för uthyrningsstugor till
50000 kr.

dels att utskottets hemställan under 82 och 83 bort ha följande lydelse:

82. beträffande högsta belopp för stöd tillföretag i glesbygd

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85: 2915 yrkande 12 i
motsvarande del och 1984/85:2937 yrkande 11 samt med avslag
på propositionen i motsvarande del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

83. beträffande avskrivningslån för uthyrningsstugor

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85: 2915 yrkande 12 i
motsvarande del och 1984/85:2937 yrkande 12 samt med avslag
på propositionen i motsvarande del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

49. Högsta belopp för stöd till intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser
(mom. 85)

Arne Fransson (c), Elver Jonsson (fp) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 87 som börjar ”Den höjning”
och slutar ”och 2937” bort ha följande lydelse:

Erfarenheterna från IKS-stödet är till övervägande delen positiva. Av
detta skäl som anförts för ökat stöd till företag i glesbygd samt mot
bakgrund av utvecklingen av dagsverkskostnaderna är det motiverat att i
enlighet med motionärernas förslag höja maximibeloppet för detta stöd till
50000 kr. Regeringens förslag om beloppsgränser bör således avslås samtidigt
som motionerna 2915 och 2937 i här aktuella delar bör bifallas.

dels att utskottets hemställan under 85 bort ha följande lydelse:

85. beträffande högsta belopp för stöd till intensifierade kommunala
sysselsättningsinsatser

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85: 2915 yrkande 13 i
motsvarande del och 1984/85:2937 yrkande 13 samt med avslag
på propositionen i motsvarande del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

50. Reserverande av IKS-stödet för äldre arbetslösa (mom. 86)

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att utskottets yttrande på s. 87 som börjar ”Enligt utskottets” och
slutar ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att IKS-verksamheten

AU 1984/85:13

187

på ett mera offensivt och långsiktigt sätt bör användas som ett regionalpolitisk
instrument. Kravet på en inriktning enbart på den äldre arbetskraften
bör därför slopas. Motion 2915 tillstyrks i motsvarande del.

dels att utskottets hemställan under 86 bort ha följande lydelse:

86. beträffande reserverande av IKS-stödet för äldre arbetslösa
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2915 yrkande 13 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

51. Medelsanvisning till anslaget Lokaliseringsbidrag m. m. (mom. 93)

under förutsättning av bifall till reservation 28

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 94 böljar ”Utskottet
har” och slutar ”Lokaliseringsbidrag m.m.” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till ställningstagandet i det föregående att ersätta lokaliseringsbidrag
m.m. med riskgarantilån, vilket innebär ändrade förutsättningar
för anslagsgivningen, bör regeringens framställning om anslag till
lokaliseringsbidrag avslås. Detsamma gäller om anslagsyrkandet i motion
2937 (fp). I stället bör i enlighet med förslaget i motion 2951 (m) tillkomma
ett anslag som finansierar de föreslagna riskgarantilånen och - övergångsvis
— beviljade men inte utbetalade bidrag m. m. enligt nu gällande bestämmelser.

dels att utskottets hemställan under 93 bort ha följande lydelse:

93. att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2951 yrkandena 10
och 16 samt med avslag på dels propositionen i vad avser begäran
om anslag till Lokaliseringsbidrag m.m., dels motion 1984/85:
2937 yrkande 10 till Riskgarantilån för budgetåret 1985/86 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 155000000
kr.

52. Medelsanvisning till anslaget Lokaliseringsbidrag m. m. (mom. 93)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 94 börjar ”Utskottet
har” och slutar ”Lokaliseringsbidrag m. m.” bort ha följande lydelse:

Regeringen har under detta anslag beräknat 40 milj. kr. för offertstöd.
Beloppet bör kunna sättas ned till 10 milj. kr. med hänsyn dels till efterfrågan
på stödet under det senast förflutna budgetåret, dels till det nya stöd
till teknikcentra som skall införas. I övrigt godtas regeringens anslagsberäkning.
Utskottet har i det föregående inte biträtt förslaget i motion 2951

AU 1984/85:13

188

(m) om riskgarantilån och avstyrker till följd härav även motsvarande
anslagsyrkanden i samma motion.

Hinder bör (=utskottet) Lokaliseringsbidrag m. m.

dels att utskottets hemställan under 93 bort ha följande lydelse:

93. att riksdagen med bifall till motion 1984/85: 2937 yrkande 10 och
med anledning av propositionen i motsvarande del samt med
avslag på motion 1984/85:2951 yrkandena 10 och 16 till Lokaliseringsbidrag
m.m. för budgetåret 1985/86 under tolfte huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 332000000 kr.

53. Medelsanvisning till anslaget Lokaliseringslån (mom. 94)

under förutsättning av bifall till reservation 29

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 94 börjar ”Yrkandena i”
och slutar ”benämningen Lokaliseringslån” bort ha följande lydelse:

Som följd av förslaget i ett tidigare avsnitt att avskaffa lokaliseringslånen
avstyrks regeringens framställning om anslag för ändamålet. Beviljade
men inte utbetalade lån kan finansieras av odisponerade belopp på innevarande
och tidigare budgetårs anslag till lokaliseringslån. Med det sagda
tillgodoses i allt väsentligt de likartade yrkandena i motionerna 2915 (c)
och 2937 (fp).

dels att utskottets hemställan under 94 bort ha följande lydelse:

94. att riksdagen med bifall till motion 1984/85: 2951 yrkande 11 samt
med anledning av motionerna 1984/85:2915 yrkande 8 i motsvarande
del och 1984/85:2937 yrkande 9 avslår propositionen i vad
avser begäran om anslag för budgetåret 1985/86 till Lokaliseringslån.

54. Medelsanvisning till anslaget Lokaliseringslån (mom. 94)

under förutsättning av bifall till reservation 30

Arne Fransson (c), Elver Jonsson (fp) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 94 börjar ”Yrkandena i”
och slutar ”benämningen Lokaliseringslån” bort ha följande lydelse:

Vid bifall till det tidigare i betänkandet framställda förslaget att ersätta
lokaliseringslånen med statliga kreditgarantier bör regeringens framställning
om anslag till nämnda lån avslås. För att täcka eventuella förluster på
grund av kreditgarantierna bör i enlighet med förslaget i motion 2915 (c)
anvisas ett nytt anslag om förslagsvis 1 milj. kr. Beviljade men inte utbeta -

AU 1984/85:13

189

lade lån kan finansieras av odisponerade medel på innevarande och tidigare
budgetårs anslag till lokaliseringslån.

Med det anförda tillgodoses i sak avslagsyrkandena i motion 2937 (fp)
samt i motion 2951 (m).

dels att utskottets hemställan under 94 bort ha följande lydelse:

94. att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2915 yrkande 8 i
motsvarande del, med anledning av motionerna 1984/85:2937
yrkande 9 och 1984/85:2951 yrkande 11 samt med avslag på
propositionen i vad avser begäran om anslag till Lokaliseringslån
till Kreditgarantier för lokaliseringslån för budgetåret 1985/86
anvisar ett förslagsanslag av 1000000 kr.

55. Medelsanvisning till anslaget Regionala utvecklingsinsatser m. m.

(mom. 95)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 97 börjar ” Ifrågavarande
anslags” och slutar ”längre föreligger” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med moderata samlingspartiet i motion 2951 att
ambitionen bör vara att minska selektiva stödformer till förmån för generella
sådana. Detta har också kommit till uttryck i det förslag till riskgarantilån
som utskottet i det föregående har behandlat. Utskottet anser vidare
att de selektiva stöd som finns kvar i huvudsak bör hanteras på länsnivå
inom ramen för det samlade länsanslaget. Under nämnda anslag bör projektstöd
och glesbygdsstöd samt även riskgarantilån finansieras. Vidare
anser utskottet, som också föreslås i motion 2951, att anslaget bör höjas i
förhållande till regeringens förslag till 505 milj. kr. ungefär 40% av medlen
bör i genomsnitt användas för riskgarantilån. Som följd härav bör motionerna
2915, 2937, 2942, 2943 och 2962 i motsvarande delar avstyrkas.

dels att utskottets hemställan under 95 bort ha följande lydelse:

95. att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2951 yrkande 12 och
med anledning av propositionen i motsvarande del samt med
avslag på motionerna 1984/85:2915 yrkandena 4 och 14, 1984/85:
2937 yrkande 14, 1984/85: 2942 i motsvarande del, 1984/85:2943
yrkande 3 och 1984/85: 2962 yrkande 2 till Regionala utvecklingsinsatser
m.m. för budgetåret 1985/86 under tolfte huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 505000000 kr.

AU 1984/85:13

190

56. Medelsanvisning till anslaget Regionala utvecklingsinsatser m. m.

(moni. 95)

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 97 som böijar ”Utskottet
vill” och slutar ”längre föreligger” bort ha följande lydelse:

Regeringen föreslår en viss uppräkning av ifrågavarande anslag för nästa
budgetår. Vidare föreslås att en viss del av anslaget, 31 milj. kr., skall ligga
kvar som en central pott till regeringens disposition. Utskottet anser i
likhet med centerpartiets motion 2915 att med hänsyn till inflationsutvecklingen
innebär regeringens förslag ingen reell uppräkning av anslaget. Med
hänsyn till betydelsen av ifrågavarande anslag — där länsstyrelserna själva
kan prioritera de insatser som de bedömer som mest angelägna för länet i
fråga och snabbt ge konkreta och varaktiga sysselsättningstillfällen i bl. a.
de mest utsatta glesbygdsregionerna — anser utskottet i likhet med motionerna
2915 och 2962 att en höjning av anslaget med 112 milj. kr. till 600
milj. kr. är motiverat. Vidare bör hela beloppet disponeras av länsstyrelserna.
Som en följd härav är motionerna 2937 och 2951 i motsvarande delar
tillgodosedda. Motionerna 2942 och 2943 bör i aktuella delar avslås.

dels att utskottets hemställan under 95 bort ha följande lydelse:

95. att riksdagen dels med bifall till motionerna 1984/85:2915 yrkandena
4 och 14 och 1984/85: 2962 yrkande 2, dels med anledning av
propositionen i motsvarande del och motionerna 1984/85:2937
yrkande 14 och 1984/85:2951 yrkande 12, dels med avslag på
motionerna 1984/85:2942 i motsvarande del och 1984/85:2943
yrkande 3 till Regionala utvecklingsinsatser m. m. för budgetåret
1985/86 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
600000000 kr.

57. Medelsanvisning till anslaget Regionala utvecklingsinsatser m. m.

(mom. 95)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 97 som börjar ”Ifrågavarande
anslags” och slutar ”längre föreligger” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med folkpartiet i motion 2937 att regionalpolitikens
genomförande till stor del kan och bör decentraliseras till länsnivå.
Regeringen har föreslagit en utökning av ifrågavarande anslag som länsstyrelserna
disponerar för regionalpolitiska insatser. Utskottet ser positivt på
detta men anser i likhet med motion 2937 att ytterligare 30 milj. kr. bör
anvisas. Som en följd härav är motion 2951 tillgodosedd. Motionerna 2915,
2942, 2943 och 2962 bör med hänsyn till vad utskottet nu anfört avslås.

AU 1984/85:13

191

dels att utskottets hemställan under 95 bort ha följande lydelse:

95. att riksdagen med bifall till motion 1984/85: 2937 yrkande 14
och med anledning av propositionen i motsvarande del och motion
1984/85:2951 yrkande 12 samt med avslag på motionerna
1984/85:2915 yrkandena 4 och 14, 1984/85:2942 i motsvarande
del, 1984/85:2943 yrkande 3 och 1984/85: 2962 yrkande 2 till Regionala
utvecklingsinsatser m.m. för budgetåret 1985/86 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 518000000
kr.

58. Medelsanvisning till anslag till Regionala utvecklingsinsatser m.m.
(mom. 95)

under förutsättning av bifall till reservation 31

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 97 som böljar ”Ifrågavarande
anslags” och slutar ”längre föreligger” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit att nedsättningen av socialavgifter
i vissa Norrbottenskommuner skall upphöra. Det särskilda anslag för
ändamålet om 360 milj. kr. som behandlas i det följande blir därmed
obehövligt. I enlighet med vad som anförs i vpk:s motion 2943 bör 170 milj.
kr. av nämnda belopp tillföras länsanslaget för att på så sätt förstärka
möjligheten till regionalpolitiska insatser för framför allt Norrbotten och
skogslänen i allmänhet. Som en följd härav är motionerna 2915, 2937, 2942,
2951 och 2962 i motsvarande delar tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under 95 bort ha följande lydelse:

95. att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2943 yrkande 3 samt
med anledning av propositionen i motsvarande del och motionerna
1984/85:2915 yrkandena 4 och 14, 1984/85:2937 yrkande 14,
1984/85:2942 i motsvarande del, 1984/85:2951 yrkande 12 och
1984/85:2962 yrkande 2 till Regionala utvecklingsinsatser m. m.
för budgetåret 1985/86 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 658000000 kr.

59. Medelsanvisning till anslaget Ersättning för nedsättning av socialavgifter
(mom. lil)

under förutsättning av bifall till reservation 34

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 100 böijar ”1 det” och
slutar ”anslagsbelopp avstyrks” bort ha följande lydelse:

AU 1984/85:13

192

Med hänsyn till den i det föregående föreslagna utvidgningen av nedsättningen
av socialavgifter dels branschmässigt, dels beträffande stödområdena
A och B bör anslaget i enlighet med yrkandet i motion 2951 beräknas
till 560 milj. kr. Därmed tillgodoses även yrkandena i motionerna 2915 (c)
och 2937 (fp) om högre anslag än regeringen begärt. Yrkandena i vpkmotionerna
2942 och 2943 att anslag inte skall anvisas för ändamålet
avstyrks med hänvisning till den tidigare behandlingen av vpk-yrkandena
om förevarande regionalpolitiska medel.

dels att utskottets hemställan under 111 bort ha följande lydelse:

lil. att riksdagen dels med bifall till motion 1984/85:2951 yrkande 13,
dels med anledning av propositionen i motsvarande del samt
motionerna 1984/85:2915 yrkande 9 i motsvarande del och
1984/85:2937 yrkande 8, dels med avslag på motionerna 1984/85:
2942 i motsvarande del och 1984/85:2943 yrkande 1 i motsvarande
del till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för budgetåret
1985/86 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
560000000 kr.

60. Medelsanvisning till anslaget Ersättning för nedsättning av socialavgifter
(mom. lil)

under förutsättning av bifall till reservation 35
Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 100 börjar ”1 det” och
slutar ”anslagsbelopp avstyrks” bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till vad som förordats i det föregående om nedsättning av
socialavgiften i stödområde A och i kommuner tillhörande stödområde B i
Norrbottens län bör anslaget i enlighet med yrkandet i motion 2915 beräknas
till 420 milj. kr. Därmed tillgodoses till en del även yrkandena i
motionerna 2937 (c) och 2951 (m) om högre anslag än regeringen begärt.
Yrkandena i vpk-motionerna 2942 och 2943 att anslag inte skall anvisas för
ändamålet avstyrks med hänvisning till den tidigare behandlingen av
vpkyrkandena om förevarande regionalpolitiska medel.

dels att utskottets hemställan under 111 bort ha följande lydelse:

111. att riksdagen dels med bifall till motion 1984/85:2915 yrkande 9 i
motsvarande del, dels med anledning av propositionen i motsvarande
del samt motionerna 1984/85:2937 yrkande 8 och
1984/85:2951 yrkande 13, dels med avslag på motionerna
1984/85:2942 i motsvarande del och 1984/85:2943 yrkande 1 i
motsvarande del till Ersättning för nedsättning av socialavgifter
för budgetåret 1985/86 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 420000000 kr.

AU 1984/85:13

193

61. Medelsanvisning till anslaget Ersättning för nedsättning av socialavgifter
(moni. lil)

under förutsättning av bifall till reservation 36
Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 100 som börjar ”1 det” och
slutar ”anslagsbelopp avstyrks” bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till vad som förordats i det föregående om nedsättning av
socialavgifter i stödområde A bör anslaget i enlighet med yrkandet i motion
2937 beräknas till 460 milj. kr. Därmed tillgodoses även yrkandena i
motionerna 2915 (c) och 2951 (m) om högre anslag än regeringen har
begärt. Yrkandena i vpk-motionerna 2942 och 2943 att anslag inte skall
anvisas för ändamålet avstyrks med hänvisning till den tidigare behandlingen
av vpkyrkandena om förevarande regionalpolitiska medel.

dels att utskottets hemställan under 111 bort ha följande lydelse:

lil. att riksdagen dels med bifall till motion 1984/85: 2937 yrkande 8,
dels med anledning av propositionen i motsvarande del samt
motionerna 1984/85:2915 yrkande 9 i motsvarande del och
1984/85:2951 yrkande 13, dels med avslag på motionerna
1984/85:2942 i motsvarande del och 1984/85:2943 yrkande 1 i
motsvarande del till Ersättning för nedsättning av socialavgifter
för budgetåret 1985/86 under tolfte huvudtiteln anvisar förslagsanslag
av 460000000 kr.

62. Medelsanvisning till anslaget Ersättning för nedsättning av socialavgifter
(mom. lil)

under förutsättning av bifall till reservationerna 31 och 37
Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 100 börjar ”1 det” och
slutar ”anslagsbelopp avstyrks” bort ha följande lydelse:

I det föregående har förordats att nedsättningen av socialavgifter skall
avskaffas som regionalpolitisk! medel. Vid bifall härtill bör riksdagen i
enlighet med vpk-motionerna 2942 och 2943 avslå begäran om medel för
ändamålet i propositionen liksom motsvarande anslagsyrkanden i motionerna
2915 (c), 2937 (fp) och 2951 (m).

dels att utskottets hemställan under 111 bort ha följande lydelse:

lil. att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:2942 i motsvarande
del och 1984/85:2943 yrkande 1 i motsvarande del avslår dels
propositionen i vad avser begäran om anslag för budgetåret
1985/86 till Ersättning för nedsättning av socialavgifter, dels
motionerna 1984/85:2915 yrkande 9 i motsvarande del, 1984/85:
2937 yrkande 8 och 1984/85: 2951 yrkande 13.

13 Riksdagen 1984185. 18 sami. Nr 13

AU 1984/85:13

194

63. Medelsanvisning till anslaget Sysselsättningsstöd (morn. 112)

under förutsättning av bifall till reservation 28

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 101 som börjar ”1 det” och
slutar ”aktuella delarna” bort ha följande lydelse:

Vid bifall till vad som förordats i det föregående om sammanslagning av
sysselsättningsstödet med andra stödformer till riskgarantilån behövs inte
något anslag för sysselsättningsstöd. Regeringens framställning om medel
för det ändamålet kan därför avslås. Detsamma gäller - på grund av de
ändrade förutsättningarna — om motsvarande anslagsyrkande i motion
2915 (c).

Redan beviljat sysselsättningsstöd bör övergångsvis få betalas ut från
tionde huvudtitelns anslag Sysselsättningsskapande åtgärder.

dels att utskottets hemställan under 112 bort ha följande lydelse:

112. att riksdagen med bifall till motion 1984/85: 2951 yrkandena 14
och 15 dels avslår propositionen i vad avser begäran om anslag
för budgetåret 1985/86 till Sysselsättningsstöd samt motion
1984/85:2915 yrkande 10 i motsvarande del, dels som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om finansiering av
tidigare beviljat sysselsättningsstöd.

64. Medelsanvisning till anslaget Sysselsättningsstöd (mom. 112)

under förutsättning av bifall till reservation 40

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 101 som börjar ”1 det” och
slutar ”aktuella delarna” bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till att utskottet i det föregående föreslagit annan utformning
av sysselsättningsstödet än regeringen bör anslaget i enlighet med
yrkandet i motion 2915 (c) uppföras med 140 milj.kr. I övrigt godtas vad
regeringen hemställt beträffande det nya anslaget. Avslagsyrkandet i motion
2951 (m) avstyrks med hänvisning till den tidigare behandlingen av
förslaget i samma motion att slopa bl. a. sysselsättningsstödet.

dels att utskottets hemställan under 112 bort ha följande lydelse:

112. att riksdagen dels med bifall till motion 1984/85:2915 yrkande 10 i
motsvarande del, dels med anledning av propositionen i motsvarande
del, dels med avslag på motion 1984/85:2951 yrkandena 14
och 15 till Sysselsättningsstöd för budgetåret 1985/86 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 140000000 kr.

AU 1984/85:13

195

65. Inplacering i stödområde C av Hallstahammar och Surahammar kommuner
m. m. (mom. 129 och 130)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 105 som börjar ”1 övrigt”
och slutar ”bör avslås” bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till de stora problem som finns på arbetsmarknaden i
bruksorterna Surahammars och Hallstahammars kommuner anser utskottet
i likhet med motionerna 1443 och 2925 att ifrågavarande kommuner bör
inplaceras i stödområde C. För att vidare råda bot på den akuta situation
som Gagnefs kommun har hamnat i på grund av att träindustrin inom
kommunen har kommit i en svacka och måste stabileras anser utskottet i
likhet med motion 2936 att kommunen bör placeras i stödområde. Detta
bör med bifall till motionerna 1443, 2925 och 2936 ges regeringen till känna.
Övriga i sammanhanget upptagna motioner bör avslås.

dels att utskottets hemställan under 129 och 130 bort ha följande lydelse:

129. beträffande inplacering i stödområde C av Hallstahammar och
Surahammar kommuner

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:1443 i motsvarande
del och 1984/85:2925 i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

130. beträffande inplacering i stödområde C av Gagnefs kommun

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2936 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

66. Insatser för att stärka och bredda näringslivet i malmfälten (mom. 138)

under förutsättning av bifall till reservation 31.

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 109 börjar ” Förslaget
om” och slutar ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt förslaget i vpk:s motion 2943 om
att slopa nedskärningen av socialavgiften i länet. Utskottet tillstyrker även
förslaget i motionen om att 200 milj. kr. av de medel som på detta sätt
frigörs avsätts till industriutveckling i malmfälten. Härigenom kommer
dessa medel att kunna användas på ett mer effektivt sätt än vad som
regeringen föreslagit i propositionen. Utskottet tillstyrker således motion
2943 i motsvarande del. Syftena med motion 2929 blir härmed också
tillgodosedda. Detta bör ges regeringen till känna.

AU 1984/85:13

196

dels att utskottets hemställan under 138 bort ha följande lydelse:

138. beträffande insatser för att stärka och bredda näringslivet i
malmfälten

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2943 yrkande 2 samt
med anledning av motion 1984/85:2929 yrkande 3 och propositionen
i motsvarande del till Särskilda insatser i malmfälten för
budgetåret 1985/86 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 200000000 kr.

67. Insatser för att stärka och bredda näringslivet i malmfälten (mom. 138)

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 109 börjar ”Utskottet
instämmer” och slutar ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

I likhet med motion 2929 anser utskottet att handfallenheten och kraftlösheten
inför Norrbottens problem kommer på nytt till uttryck i den
föreliggande propositionen. Malmfältsutredningen tillsattes för att utarbeta
ett utvecklingsprogram för malmfälten och angränsande kommuner. Motivet
för utredningen var det föreliggande behovet av långsiktiga näringspolitiska
satsningar i malmfälten, vilka samtidigt är av ett nationellt intresse.
Utredningen slutfördes under våren 1984. Med tanke på den tid som
förflutit borde regeringen kunnat ta ställning till förslagen. Av malmfältsutredningens
trettiotal förslag är det endast fyra som regeringen har en mera
uttalad mening om i propositionen. I övriga är industriministern allmänt
positiv eller föreslår ytterligare utredningsarbete. Inga särskilda resurser
anvisas för genomförandet av förslagen.

Enligt utskottets mening krävs det omedelbar handling för att få en
positiv ekonomisk utveckling med ökade sysselsättningstillfällen som
följd. Malmfältsutredningen har presenterat ett tillräckligt beslutsunderlag
för konkreta åtgärder i syfte att skapa en bättre utveckling i malmfältskommunerna.
Ytterligare utredningsarbete är i flertalet fall inte nödvändigt.
Även motion 2943 i motsvarande del avstyrks medan motion 2929 tillstyrks.
Det anförda bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 138 bort ha följande lydelse:

138. beträffande insatser för att stärka och bredda näringslivet i
malmfälten

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2929 yrkande 3, med
anledning av propositionen i motsvarande del samt med avslag på
motion 1984/85:2943 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

AU 1984/85:13

197

68. Demografiska databasens filialer i Pajala, Jokkmokk och Jörn (mom.
140)

Arne Fransson (c), Elver Jonsson (fp) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 109 som börjar ”När det”
och slutar ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som förs fram i motion 2910 om betydelsen
av en fortsatt verksamhet vid den demografiska databasens filialer i
Pajala, Jokkmokk och Jörn. Filialerna, som drivs i form av beredskapsarbete,
bidrar på ett aktivt sätt att ge sysselsättning åt lokalt bunden arbetskraft
på orter med betydande arbetslöshetsproblem. De skapar likaså
differentiering av arbetsmarknaden i dessa glesbygdskommuner. Vid sidan
om den centralt prioriterade forskningen tillgodoser denna verksamhet ett
stort behov. Det kyrkoboksmaterial och arkivmaterial som registreras är
en unik skatt ur såväl nationellt som internationellt perspektiv. Arbetet är
dessutom väl lämpat för lokalisering till de orter där det nu bedrivs. Med
hänvisning till dels de sysselsättningspolitiska, dels de forskningspolitiska
motiven för verksamheten bör de tre registreringscentralerna permanentas.
Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag till
hur verksamheten vid filialerna kan finansieras. Detta innebär att utskottet
tillstyrker motion 2910. Vad utskottet anfört bör regeringen ges till känna.

dels att utskottets hemställan under 140 bort ha följande lydelse:

140. beträffande demografiska databasens filialer i Pajala, Jokkmokk
och Jörn

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2910 i motsvarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

69. Åtgärdsprogram för Västerbottens län (mom. 141)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att utskottets yttrande på s. lil som börjar ”Utskottet kan” och
slutar ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar i likhet med vad som anförs i motionerna 1103 och
2942 att sysselsättningsproblemen i Västerbottens län måste lösas och
befolkningsminskningen i framför allt inlandet stoppas och vändas i en
ökning. Redan nu görs stora insatser på både lokal och regional nivå för att
bekämpa arbetslösheten. Utöver länsmyndigheternas program har tillsatta
grupper i bl. a. de fackliga organisationerna lagt ned stor möda på att
utarbeta konkreta förslag till åtgärder. För att förverkliga de förslag som
utarbetas i länet samt tillvarata möjligheterna till ökad sysselsättning
räcker det inte enligt utskottets mening med att omfördela eller omflytta

AU 1984/85:13

198

resurser inom länet, utan det fordras kraftiga insatser från statsmakternas
sida.

Utskottet anser att ett åtgärd sprogram bör utarbetas i samarbete med
länsmyndigheterna för att bekämpa arbetslösheten och vända den negativa
befolkningsutvecklingen. Med anledning av det här anförda föreslår utskottet
att motionerna 1103 och 2942 bifalls. Detta bör ges regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 141 bort ha följande lydelse:

141. beträffande åtgärdsprogram för Västerbottens län

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:1103 och
1984/85:2942 i motsvarande del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

70. Försöksverksamhet med bruttodimensionering vid statliga myndigheter
i Västerbottens län (mom. 142)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att utskottets yttrande på s. lil som börjar ”1 rådande” och slutar
”motion 366” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det av intresse att den försöksverksamhet
som föreslås i motion 366 med bruttodimensionering vid statliga regionala
och lokala myndigheter i Västerbottens län genomförs. Regeringen bör
skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag till finansiering av verksamheten.
Motion 366 bör således bifallas. Det anförda bör ges regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 142 bort ha följande lydelse:

142. beträffande försöksverksamhet med bruttodimensionering vid
statliga myndigheter i Västerbottens län

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:366 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

71. Åtgärdsprogram för Gävleborgs län (mom. 144)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 114 som börjar ”Även de”
och slutar ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar i likhet med vad som anförs i motion 2660 att
Gävleborgs län har goda ekonomiska förutsättningar för investeringar och
utvecklingsarbete. Vinsten från skogen, stålet och vattenkraften uppgår till
väldiga belopp. Enligt utskottets mening kan och bör dessa vinster styras
till investeringar med anknytning till produktion inom länet och regionen.

AU 1984/85:13

199

Utskottet betraktar arbetslöshet och undersysselsättning som det helt
dominerande samhällsproblemet.Avgörande för välfärdens fortbestånd
och framtida utveckling är i vilken grad som meningsfulla arbeten kan
skapas åt alla. I motion 2660 återfinns en rad förslag med denna inriktning.
Utskottet anser att dessa förslag lämpligen bör ingå i en utvecklingsplan
för Gävleborgs län, som bör kunna förverkligas utan stora dröjsmål. Av
det ovan anförda följer att utskottet tillstyrker motion 2660 samtidigt som
motionerna 1469 i motsvarande del, 2187, 2744 samt 2746 i motsvarande
delar avstyrks. Regeringen bör underrättas om vad utskottet har anfört.

dels att utskottets hemställan under 144 bort ha följande lydelse:

144. beträffande åtgärdsprogram för Gävleborgs län

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2660 i motsvarande
del samt med avslag på motionerna 1984/85:1469 i motsvarande
del och 1984/85:2187, 1984/85:2744 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

72. Regionalpolitiska åtgärder i Bergslagen m. m. (moni. 145)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att utskottets yttrande på s. 117 som börjar ”Motionerna 546” och
slutar ”delar avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utvecklingen i Dalarna har de senaste århundradena varit starkt ihopkopplad
med svenska storföretag och de ekonomiska makthavarna i landet.
Detta förhållande gäller speciellt i de södra och sydvästra delarna.

Utskottet anser i likhet med motion 2941 att grunden för en region som
Bergslagen och Dalarna är att näringspolitiken utvecklas så att alla skall
komma i arbete. Vidare bör en politik föras som tillvaratar råvaror, naturresurser
och mänskligt arbete. Därför krävs följande insatser för Dalarna:

1. Länets malmresurser skall utnyttjas.

2. Dalarnas verkstadsindustri måste frigöra sig från det extrema exportberoendet.

3. Jordbruket måste bevaras och utvecklas i Dalarna.

4. Skogsbruket skall underställas en samhällelig styrning baserad på
planering, samhällsnytta och ekologi.

5. Turismens expansion skall styras från spekulation till folkturism.

6. Kommunikationer måste utvecklas.

7. Byggandet måste planeras långsiktigt.

8. Miljöförsämringarna måste stoppas.

Vidare anser utskottet att samverkansprojekt mellan kooperativ och
kommunala organ borde främjas. Som också framhålls i motion 2943 anser
utskottet att stödpolitiken i Bergslagen visat sig otillräcklig. Det är därför
nödvändigt att arbetet med Bergslagsproblemen ges en långt bredare ka -

AU 1984/85:13

200

raktär, varför bl. a. löntagarfonderna bör kopplas in på en industriell
förnyelse av regionen.

För att utveckla befintliga företag och skapa förutsättningar för nya
konkurrenskraftiga företag är tillgången på kunskap om nya tekniker och
nya teknologier av avgörande betydelse. Utskottet anser därför i likhet
med motionerna 2919, 2924 och 2925 att högre utbildning, forskning och
utvecklingsarbete är av strategisk betydelse för den industriella utvecklingen
och förnyelsen. Tillgången till teknisk högskoleutbildning är mycket
begränsad i Bergslagslänen, och utskottet anser att sådan utbildning bör
tillföras regionen genom att en ny teknisk högskola byggs.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motionerna 2919, 2924, 2925,
2941 och 2943 i aktuella delar bör ges regeringen till känna. Övriga i
sammanhanget behandlade motioner bör avslås.

dels att utskottets hemställan under 145 bort ha följande lydelse:

145. beträffande regionalpolitiska åtgärder i Bergslagen m.m.

att riksdagen dels med bifall till motionerna 1984/85:2941 och
1984/85:2943 yrkande 10 i motsvarande del, dels med anledning
av motionerna 1984/85:2919 yrkande 5, 1984/85:2924 i motsvarande
del och 1984/85:2925 i motsvarande del, dels med avslag
på motion 1984/85:546 i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

73. Regionalpolitiska åtgärder i Värmlands län m. m. (mom. 146, 147, 148
och 149)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 120 som börjar ”Med
hänvisning” och slutar ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion 1104 skulle utvecklingsarbetet i Värmlands län
underlättas om det fanns en bättre utbyggd teknisk och naturvetenskaplig
utbildning. Det är enligt utskottets mening angeläget att en fortsatt utbyggnad
av högskoleutbildning inom teknikområdet vid högskolan i Karlstad
görs.

Örebro län är ett av de mest utsatta länen i Bergslagen. Inom tillverkningsindustrin
har under den senaste tioårsperioden förlorats 6000-8000
arbetstillfällen. Den totala andelen arbetslösa hörde under första halvåret
1984 till de högsta i landet. För att komma till rätta med problemen i länet
anser utskottet i likhet med motion 2164 att ett åtgärd sprogram för ökad
sysselsättning bör upprättas. Vidare måste samhället driva frågorna kring
forskning och utveckling parat med utlokalisering av högteknologisk produktion
till bl. a. Örebro län. Dessutom måste staten ta ett ansvar för
sysselsättningen inom försvarsmaterielindustrin.

Västmanlands län är ett av landets mest industrialiserade län och är ett

AU 1984/85:13

201

av de län sorn drabbats hårdast av omstruktureringen av stålindustrin.
Länet har en förhållandevis liten offentlig sektor som borde kunnat ta emot
dem som blir arbetslösa inom industrin. Som framhålls i motion 2119 bör
en utvecklingsplan tas fram för länet som bl. a. innehåller:

— Lokalisering av järnsvampverk till Norberg.

— Ökad prospektering efter åtråvärda mineraler och legeringsmetaller.

— En utbyggnad av naturgasledning i regionen som ansluter till den finska
ledningen från Sovjet.

— Planering för ökad civil produktion vid CVA i Arboga.

— Skapande av regionala energibolag med ansvar för tillvaratagande av
inhemska förnybara energikällor.

— Utlokalisering av statlig verksamhet till Västmanland.

— Satsningar på produktion av annars importerade grönsaker och successiv
övergång till naturenlig odling av livsmedel.

Utskottet anser slutligen i likhet med motion 1470 att det i bruksorterna i
södra Dalarna behövs stora utbildnings- och omskolningsinsatser för att
möta omstruktureringen av specialstålsindustrin och vidga kompetensen
hos friställda samt öka deras möjligheter att få jobb. Även andra insatser
för att stärka arbetsmarknaden kan vara nödvändiga.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motionerna 1104, 1470, 2119
och 2164 i aktuella delar bör ges regeringen till känna. Övriga i sammanhanget
behandlade motioner bör avslås.

dels att utskottets hemställan under 146—149 bort ha följande lydelse:

146. beträffande regionalpolitiska åtgärder i Värmlands län

att riksdagen med anledning av motion 1984/85:1104 i motsvarande
del samt med avslag på motionerna 1984/85:2768,
1984/85:2769 och 1984/85:2920 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

147. beträffande åtgärdsprogram för Örebro län

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2164 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

148. beträffande utvecklingen för Västmanlands län

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2119 i motsvarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

149. beträffande åtgärder på bruksorter i södra Dalarna

att riksdagen med anledning av motion 1984/85:1470 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

AU 1984/85:13

202

74. Åtgärdsprogram för Stockholms län (mom. 151)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 122 som börjar ”Mot
bakgrund” och slutar ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:

För att kunna upphäva den regionala obalansen i Stockholmsregionen
fordras att stora block av investeringar och andra insatser sätts in. Regionalpolitiska
stödåtgärder som bygger på erbjudanden om fördelar, vilkas
antaganden ytterst beror på företagens eget initiativ kan aldrig ge någon
grundläggande förändring av eftersatta regiondelars situation. Vidare anser
utskottet i likhet med motion 2205 att generella stimulanser i form av
skattelättnader eller minskade socialavgifter saknar alla förutsättningar att
förändra en regional problemsituation. För att komma till rätta med problemen
i Stockholmsregionen behöver nya industrier som styrs till länets
södra del inrättas. Kollektivtrafiken måste förbättras. Kompetensfördelningen
mellan kommunerna, landstinget och staten måste omprövas
grundligt. Kommunerna kan t. ex. överta flera av landstingets uppgifter.
Skatteutjämningen måste utökas, och det är nödvändigt med stora satsningar
på tågtrafiken. En Ijärrtågsstation i Flemmingsberg skulle få stor
betydelse och ge förbättrad turtäthet på pendeltåg under lågtrafik. Vägnätet
behöver byggas ut och en jämnare arbetsmarknad skapas. För regionen
krävs vidare särskilda sysselsättnings- och bostadsprogram.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion 2205 bör regeringen
ges till känna. Övriga i sammanhanget behandlade motioner bör avslås.

dels att utskottets hemställan under 151 bort ha följande lydelse:

151. beträffande åtgärdsprogram för Stockholms län

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2205 och med avslag
på motion 1984/85:2097 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

75. Reglerna för lokaliseringsbidrag i Uddevallaregionen (mom. 155)

under förutsättning av bifall till reservation 28

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 123 som börjar ”Utskottet
har” och slutar ”del avslås” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt ett förslag av moderata samlingspartiet
i motion 2951 om riskgarantilån. Med hänvisning härtill och i
enlighet med vad som anförs i motion 3038 bör i konsekvens därmed även
ett system med riskgarantilån införas i stället för det särskilda lokaliseringsbidraget
i Uddevallaregionen.

AU 1984/85:13

203

dels att utskottets hemställan under 155 bort ha följande lydelse:

155. beträffande reglerna för lokaliseringsbidrag i Uddevallaregionen
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:3038 yrkande 11 och
med anledning av proposition 1984/85:125 bilaga 9 i motsvarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

76. Den geografiska avgränsningen av Uddevallaregionen m. m. (mom. 156)

Arne Fransson (c), Elver Jonsson (fp) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 123 som börjar ”Utskottet
vill” och slutar ”delar avslås” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom centerpartiet i motion 3043 att det är rimligt att
samtliga kommuner som är berörda av nedläggningen av Uddevallavarvet
får stöd för att hindra verkningarna härav. Det är då inte rimligt att
inskränka stödmöjligheterna geografiskt på det sätt som regeringen förordar.
Den avgränsning som föreslås riskerar att diskriminera de kommuner
som inte kan få del av stödet. Det kommer att bli självklart att ett företag
inte etablerar sig i en grannkommun till Uddevalla om förmånligare villkor
kan erhållas i regionens huvudort. Enligt utskottets mening måste därför,
med bifall till motion 3043 i aktuell del, det särskilda åtgärdsprogrammet
för Uddevallaregionen även omfatta Färgelanda, Orusts, Sotenäs, Strömstads
och Tanums kommuner. Som en följd härav är motionerna 2961,
3032 och 3035 i förekommande fall i aktuella delar tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under 156 bort ha följande lydelse:

156. beträffande den geografiska avgränsningen av Uddevallaregionen
m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:3043 yrkandena 1
och 2 samt med anledning av proposition 1984/85: 125 bilaga 9 i
motsvarande del och motionerna 1984/85:2961 yrkande 1,
1984/85:3032 yrkande 1 och 1984/85: 3035 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

77. Medelsanvisning till anslaget till Lokaliseringsbidrag m. m. och lokaliseringslån
i Uddevallaregionen (mom. 157 och 158)

under förutsättning av bifall till reservationerna 28, 29 och 75

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser

dels att utskottets yttrande på s. 124 som börjar ”Utskottet har” och
slutar ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare i betänkandet tillstyrkt ett förslag i moderata

AU 1984/85:13

204

samlingspartiets kommittémotion 2951 angående riskgarantilån. I enlighet
med vad som anförts i motion 3038 bör i stället för regeringens förslag om
två särskilda anslag för lokaliseringsbidrag och lokaliseringslån i Uddevallaregionen
ett särskilt anslag om 25 milj. kr. inrättas för riskgarantilån.

dels att utskottets hemställan under 157 och 158 bort ha följande lydelse:

157. att riksdagen med bifall till motion 1984/85:3038 yrkandena 12
och 14 i motsvarande del, dels avslår förslaget i proposition
1984/85:125 bilaga 9 om anslag till Lokaliseringsbidrag m. m. i
Uddevallaregionen, dels till Riskgarantilån i Uddevallaregionen
på tilläggsbudget III för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 25000000 kr.,

158. att riksdagen med bifall till motion 1984/85:3038 yrkandena 13
och 14 i motsvarande del avslår förslaget i proposition
1984/85:125 bilaga 9 om anslag till Lokaliseringslån i Uddevallaregionen.

78. Medelsanvisning till anslaget Särskilda utvecklingsinsatser i Uddevallaregionen
(mom. 159)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser

dels att utskottets yttrande på s. 124 som börjar ”Utskottet anser i” och
slutar ”del avslås” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i den uppfattning sora förs fram i moderata samlingspartiets
kommittémotion 3038 att regeringens förslag att anslå 35 milj.
kr. för teknisk spridning baseras på en överdriven tilltro till subventioner
för att framkalla teknisk utveckling. Utskottet som visserligen instämmer i
betydelsen av teknisk utveckling och forskning delar inte regeringens syn
på hur denna kan åstadkommas. Som utskottet tidigare i betänkandet
anfört är de viktigaste instrumenten för att främja mindre och medelstora
företags investeringar och utvecklingsinsatser först och främst generella
åtgärder i form av bl. a. en förändrad ekonomisk politik och ändrade
skatteregler. Det s. k. FoU-avdraget borde återinföras vilket skulle stimulera
teknisk utveckling. Behovet att med särskilda subventioner stödja
teknisk spridning skulle därmed minska kraftigt. Vad som enligt utskottets
mening krävs är förbättrade ömsesidiga kontakter mellan dels företrädare
för högskoleutbildning och forskning, dels näringslivet i Bohuslän. På så
sätt kan utbildning och forskning tillföras erfarenheter och uppslag samtidigt
som inte minst ansvariga för produktion och teknisk utveckling i
mindre företag ges möjlighet till en fruktbärande dialog med välutbildade
tekniker. I detta läge tillstyrker utskottet förslaget i motion 3038 om ett
särskilt anslag för utvecklingsinsatser i Uddevallaregionen om 6000000 kr.
att nyttjas enligt de regler som gäller för länsanslaget för att främja närings -

AU 1984/85:13

205

livets utveckling i Uddevallaregionen. Propositionen avstyrkes i motsvarande
del.

dels att utskottets hemställan under 159 bort ha följande lydelse:

159. att riksdagen med bifall till motion 1984/85:3038 yrkandena 15
och 16 och med avslag på proposition 1984/85:125 bilaga 9 i
motsvarande del till Särskilda utvecklingsinsatser i Uddevallaregionen
på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
6000000 kr.

79. Särskilda insatser i orter och regioner utanför det ordinarie stödområdet
(mom. 160)

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att utskottets yttrande på s. 124 som böljar ”Utskottet anser att”
och slutar ”del avslås” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill i likhet med motion 3043 särskilt understryka att när orter
och regioner drabbas av nödvändiga strukturförändringar inom näringslivet
som leder till ökad arbetslöshet på samma sätt som i Uddevallaregionen
måste särskilda insatser göras. Detta innebär enligt utskottets uppfattning
i princip att andra drabbade kommuner utanför det ordinarie
stödområdet måste garanteras samma rätt till stöd som kommunerna i
Uddevallaregionen nu erhållit. Med tillstyrkan av motion 3043 i motsvarande
del bör detta ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 160 bort ha följande lydelse:

160. beträffande särskilda insatser i orter och regioner utanför det
ordinarie stödområdet

att riksdagen med bifall till motion 1984/85: 3043 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

80. Utvecklingsinsatser i Östergötlands län (mom. 162)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 130 som börjar ”Det bör”
och slutar ”och 2095” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar i likhet med vad som anförs i motion 2095 att i
Östergötlands län är det en rad faktorer som har bidragit till en negativ
utveckling i länet; samtidigt föreligger goda möjligheter för en positiv
utveckling. Men för att detta skall ske behövs en planerad och målmedveten
statlig satsning. Utskottet föreslår att regeringen får i uppdrag att
initiera att statliga organ och länsorgan i samverkan utarbetar ett åtgärdsprogram
för Östergötlands län i enlighet med vad som föreslås i motion

AU 1984/85:13

206

2095 som härmed tillstyrks. Utskottet föreslår samtidigt att motion 1465
avslås. Vad som här anförs bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 162 bort ha följande lydelse:

162. beträffande utvecklingsinsatser i Östergötlands län

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2095 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

81. Särskild delegation för Skåne och Blekinge (mom. 167)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 133 böijar ” Slutligen
vill” och på s. 134 slutar ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den mening som förs fram i motion 2943 att Malmöhus,
Kristianstads och Blekinge län utgör en problemregion. Där sammanfaller
Blekingeregionens industriella tillbakagång med allvarliga tendenser till
stagnation och avindustrialisering i Malmö, Landskrona och Helsingborg.
Det handlar om orter och områden, som tidigare varit drivkrafter i den
ekonomiska expansionen. Stagnationstendenserna gör sig gällande i sådan
grad att det enligt utskottets mening är motiverat med ett mer planmässigt
grepp för att påverka utvecklingen. Det får givetvis inte bli så, att Sydsverige
konkurrerar med norra Sverige om statliga medel. Men en särskild
delegation, representerande de tre länsstyrelserna bör bildas. Utskottet
tillstyrker således motion 2943 i motsvarande del. Motionerna 1459 och
2238 i motsvarande delar samt 2253 avstyrks samtidigt. Vad som här
anförs bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 167 bort ha följande lydelse:

167. beträffande särskild delegation för Skåne och Blekinge

att riksdagen med bifall till motion 2943 yrkande 10 i motsvarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

82. Utredning för en samlad skärgårdspolitik (mom. 169)

Alf Wennerfors (m), Anders Högmark (m),Arne Fransson (c), Ingrid
Hemmingsson (m), Håkan Stjernlöf (m) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors
(c) anser

dels att utskottets yttrande som på s. 134 börjar ”Utskottet kan” och på
s. 135 slutar ”2104 avslås” bort ha följande lydelse:

Sverige har 270 mil kuster samt stora skärgårdar och otaliga öar. Det
borde och som också framhålls i motion 650 vara ett riksintresse att hålla
dessa delar av vårt land starka och levande. För att stoppa den successiva
avfolkningen av våra kuster och öar måste det till en samordning av

AU 1984/85:13

207

samhällets olika insatser i dessa delar av vårt land. En sådan samordning
skulle förhindra att de positiva satsningar som många länsstyrelser gör i
”sina” skärgårdar omintetgörs av andra samhälleliga beslut. Det skulle
också förhindra att skärgården avfolkas genom att olika statliga verk var
för sig vidtar åtgärder som för resp. verk kan förefalla rimliga men som
sammantagna bidrar till kustbygdernas avfolkning. Som också framhålls i
motion 646 anser utskottet att det är angeläget att en utredning tillsätts för
att skapa en samlad skärgårdspolitik.

Utskottet anser vidare i likhet med motion 2104 att tiden nu är mogen för
en ny samlad översyn av stödet till skärgårdsnäringarna. Syftet bör vara
att utvärdera de stöd som nu utgår och föreslå olika former av förbättringar.
Det kan t. ex. finnas behov av att ytterligare statliga medel ställs till
förfogande för stöd åt skärgård sföretag. Särskilda insatser för skärgårdsjordbruket
kan krävas, och utveckling av fiskodling och annat s. k. vattenbruk
kan bli ett positivt tillskott till skärgårdsnäringarna.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motionerna 646, 650 och 2104
bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 169 bort ha följande lydelse:

169. beträffande utredning för en samlad skärgårdspolitik

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:646, 1984/85:650
och 1984/85:2104 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Förutsättningarna för regionalpolitiken (mom. 3)

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anför:

Vi vill framhålla att centerpartiet i andra sammanhang lagt fram förslag
inom andra politikområden som syftar till att förbättra förutsättningarna
för regionalpolitiken. Förslagen rör sig från den allmänna ekonomiska
politiken och avskaffande av löntagarfonderna till en förstärkning av jordoch
skogsbruk samt särskilda åtgärder för att stödja småföretagen. Den
sysselsättningsstimulans som dessa åtgärder kommer att ge får också
positiva effekter i de områden som nu har sysselsättningsproblem. Härutöver
har centerpartiet lagt fram en rad åtgärdsförslag med särskilt regionalpolitisk
inriktning.

2. Utvecklingsprogram för landsbygden (mom. 7)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anför:

Den bästa förutsättningen för en positiv utveckling av den svenska

AU 1984/85:13

208

landsbygden är självfallet att det i landet som helhet bedrivs en framsynt
ekonomisk politik som stimulerar arbete, företagande och sparande.

Självfallet varierar förutsättningarna för olika delar av den svenska
landsbygden som framgår av utskottets skrivning. Men det utpräglade
sektorstänkande som tyvärr vidlåter alltför stor del av den svenska lagstiftningen
och byråkratins tillämpning av denna slår relativt sett hårdare mot
landsbygden än andra regioner.

I samband med länsstyrelsernas äskande om medel för det s. k. länsanslaget
framgår just vikten av samordning över sektorsgränserna som absolut
nödvändigt för att insatserna av glesbygdsmedel skall få full effekt.

Säkert helt oavsiktligt motverkar därför viss lagstiftning såväl direkt
som indirekt samhällets insatser på andra områden för att utveckla landsbygden.

Moderata samlingspartiet har på ett flertal områden som bl. a. rör jordoch
skogsbruket, utbildningen, kommunikationer samt inte minst näringspolitiken
och skattepolitiken lagt fram förslag som sammantaget skulle
gagna en positiv utveckling av landsbygden.

Avreglering och mindre av snävt sektorstänkande skulle enligt vår mening
gagna inte bara landsbygden utan hela landet.

3. Åtgärder för att underlätta rekryteringen av kvalificerad arbetskraft
(mom. 13)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anför:

Utvecklingen inom stödområdet kommer i framtiden att bli allt mer
beroende av tillgången på kvalificerad arbetskraft av olika slag.

För såväl dessa regioners näringsliv som för befolkningens tillgång till
kvalificerad service måste en genomtänkt politik utformas för att säkerställa
detta.

Flera orsaker går att finna till problemen med att få kvalificerad arbetskraft
att flytta till orter inom stödområdet.

Ett ändrat försörjningsmönster med båda makarna förvärvsarbetande
utanför hemmet är en viktig faktor. Med de ofta ganska ”tunna” lokala
arbetsmarknaderna finns en mycket begränsad möjlighet för båda makarna
att erhålla adekvata arbeten.

Vidare ger vårt nuvarande skatte- och bidragssystem med dess marginaleffekter
små eller inga möjligheter för ett hushåll att klara sin ekonomi med
endast en av makarna förvärvsarbetande.

Det finns självfallet ingen enkel patentlösning på dessa frågor. Därför
bör man enligt vår mening pröva en mängd vägar och se om man genom
insatser av olika slag sammantaget kan uppnå bättre förutsättningar för att
rekrytera kvalificerad personal till dessa regioner.

Man måste då generellt komma till rätta med skatte- och bidragssyste -

AU 1984/85:13

209

mets orimliga marginaleffekter vilket vi i ett flertal motioner redovisat till
årets riksmöte.

Vidare bör man noga uppmärksamma nuvarande utbildningssystems
koncentrationstendenser, vilket tvingar ungdom att i relativt tidig ålder
söka sig utbildning långt ifrån hemorten - ett system med lärlingsutbildning
skulle hindra dessa effekter.

För att klara tillgången på kvalificerad sjukvårdspersonal — bl. a. läkare
- har en lång rad försök gjorts, dock med mycket dåligt resultat, nu senast
den s. k. Dagmarreformen. Här är det nödvändigt att pröva nya oprövade
metoder.

Det kan finnas skäl att överväga om inte försök med villkorad avskrivning
av exempelvis studiemedel som redovisas i motion 2933 skulle kunna
vara av intresse att pröva.

För såväl industri som servicenäringarna blir tillgången på kvalificerad
arbetskraft alltmer en överlevnads- och utvecklingsfråga. Att därför pröva
nya och kanske ibland något okonventionella vägar framstår därför som
angeläget.

4. Teknik- och kunskapsspridning (mom. 41)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anför:

Vi anser att det i och för sig är positivt att främja kontakterna mellan
företag och högskolor. Den metod som regeringen föreslår, att bygga upp
s. k. teknikcentra, är emellertid förenad med åtskilliga problem. Uppbyggnaden
av sådana centra kan innebära en fara för låsning till en viss institutionell
ram för kontakterna. Även om tanken är att dessa centra skall vara
självbärande efter några år föreligger en avsevärd risk att de kommer att
kräva permanenta subventioner från stat eller kommun för att kunna leva
vidare. Därför anser vi att erfarenheterna av existerande teknikcentra
fortlöpande bör utvärderas och att andra former för att sprida ny teknik tas
till vara.

Det finns i detta sammanhang anledning att bl. a. påpeka den mycket
omfattande teknikerspridning och kunskapsbyggnad som inom de stora
företagens underleverantörsystem nu sker. Denna utveckling finns all anledning
att stimulera vilket skulle kunna ske än bättre genom ett återinförande
av FoU-avdraget.

5. Teknik- och kunskapsspridning (mom. 41)

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anför:

Vi vill erinra om att vi i motion 1516 från allmänna motionstiden i år
föreslagit ökade resurser för stöd till bl. a. teknikutveckling i mindre företag.
Motionen behandlas i näringsutskottets betänkande NU 1984/85:22.

14 Riksdagen 1984185. 18 sami. Nr 13

AU 1984/85:13

210

6. Åtgärder för sågverks- och träförädlingsföretagen i stödområdena (mom.
42)

Elver Jonsson (fp) anför:

Det är enligt min mening önskvärt att vi bättre än i dag utnyttjar de
värdefulla råvarutillgångarna i de nordligaste länen för att åstadkomma
ökad sysselsättning och högre produktvärden. Det behövs därför stimulanser
för att stödja produktutveckling och vidareförädling hos sågverksoch
träförädlingsföretagen i stödområdena. Konkreta utvecklingsprojekt
finns färdiga hos Träteknikcentrum i Skellefteå. Länsstyrelserna och de
regionala utvecklingsfonderna har medverkat i programutformningen. Det
är därför angeläget att resurser tas fram för att stödja denna verksamhet
som inte bara blir ett stöd till träföretag i norra Sverige utan till hela den
svenska träindustrin.

7. Riskgarantilån (mom. 52)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anför:

Vi har i reservation 28 förordat att en ny stödform, riskgarantilån, införs
och att man i samband därmed avskaffar lokaliseringsbidraget samt offertoch
sysselsättningsstöden. Vid bifall härtill kommer framställningen i betänkandets
avsnitt om regionalpolitisk! stöd till företagen att inte längre
vara aktuell i vad avser de behandlade frågorna om dessa nuvarande
stödformers användning och bidragsnivåer m. m. Med hänsyn härtill har vi
ansett oss kunna avstå från att reservera oss mot framställningen i dessa
delar.

8. Jordbruksföretag i Norrland som stödberättigad verksamhet (mom.
58)

Elver Jonsson (fp) anför:

I betänkandet behandlas ett förslag i motion 2130 (fp) att göra det möjligt
för jordbruksföretag i Norrland att få del av det regionalpolitiska stödet.
Syftet härmed är att förbättra förutsättningarna för det norrländska jordbruket.
Sedan motionen väcktes i januari i år har inträffat i viss mån
ändrade förutsättningar. Stödfrågan har aktualiserats på nytt genom regeringens
proposition 1984/85: 166 om livsmedelspolitiken och därtill anslutande
motioner. Jordbruksutskottets behandling av ärendet (JoU
1984/85:33) har i dagarna lett fram till en uppgörelse om en kraftig förbättring
av stödet till jordbruket i norra Sverige jämfört med vad regeringen
har föreslagit. Mot denna bakgrund har jag kunnat ansluta mig till ställningstagandet
i föreliggande betänkande till motion 2130.

AU 1984/85:13

211

9. Länsanslaget till Älvsborgs län m. m. (mom. 98).

Alf Wennerfors (m), Anders Högmark (m), Arne Fransson (c), Elver
Jonsson (fp), Ingrid Hemmingsson (m), Håkan Stjernlöf (m) och Ingvar
Karlsson i Bengtsfors (c) anför:

Vi vill särskilt betona betydelsen av länsanslaget som innebär en decentralisering
av besluten till länsstyrelserna som själva kan prioritera viktiga
regionalpolitiska insatser i länen. Det är därför viktigt att länsanslaget är så
väl tilltaget att olika betydelsefulla insatser kan göras på länsnivå. Vi anser
inte att det nu föreliggande förslaget till medelsanvisning medger detta
vilket också framgår av bl. a. motionerna 1469, 2942 och 2947. Med ett
större anslag skulle självfallet flertalet av de motioner som krävt ökade
medel till vissa län och andra åtgärder inom län och regioner kunnat bättre
tillgodoses. Vi utgår ifrån att regeringen noga följer belastningen på detta
anslag under början av det nya budgetåret och vid behov återkommer på
tilläggsbudget med förnyad beräkning av medelsbehovet under anslaget.

10. Särskilda stödåtgärder för Uddevallaregionen (mom. 161)

Elver Jonsson (fp) anför:

Genom nedläggningen av Uddevallavarvet försvinner 2 500 arbetstillfällen.
Jag anser att kommunerna Uddevalla, Munkedal, Lysekil, Orust och
Färgelanda måste ses som en naturlig enhet, vilket också framgår av en av
mig biträdd reservation i detta betänkande. Det finns emellertid anledning
att särskilt uppmärksamma problemen i Lysekil, där många företag genom
nedläggningen kommer att få det besvärligt. Därför är det angeläget att
regeringen med särskild uppmärksamhet följer utvecklingen i Lysekils
kommun. Eventuella ytterligare neddragningar av verksamheter och arbetsplatser
bör följas samtidigt som en'beredskap bör finnas för att andra
verksamheter och nya arbetsplatser skall komma i gång. På grund av
varvsnedläggningen kommer några att få pendla till andra arbetsplatser
och kommuner, varför vägen Uddevalla—Trollhättan behöver upprustas.
Ett polishus i Uddevalla anser jag även bör komma till stånd.

AU 1984/85:13 Bilaga 1: NU 1984/85:9 y

212

Näringsutskottets yttrande
1984/85:9 y

om regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)

Till arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig
över proposition 1984/85:115 om regional utveckling och utjämning, avsnitten
3.3.1, 3.3.2, 3.4.1 och 3.4.2, jämte motsvarande delar av elva
motioner som har väckts med anledning av propositionen. I de angivna
avsnitten av propositionen läggs fram vissa förslag om regionalpolitiska
insatser för att främja teknikspridning och företagsutveckling.

De motioner som behandlas här är följande:

1984/85:2911 av Kersti Johansson (c) och Arne Fransson (c), vari hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att utvecklingsfondernas
utlåningsvillkor förändras i enlighet med vad som anförts i
motionen,

1984/85:2915 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c), såvitt gäller hemställan

4. att riksdagen beslutar att anslaget Regionala utvecklingsinsatser
m. m. i sin helhet fördelas till resp. länsstyrelse utan reservation av medel
för regeringens disposition,

5. att riksdagen till nytt anslag, Produktutveckling inom det trätekniska
området, för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av
10000000 kr. i enlighet med det som anförts i motionen,

6. att riksdagen till de regionala utvecklingsfonderna m. m. anvisar ett
reservationsanslag av 130000000 kr. i enlighet med vad som anförts i
motionen,

1984/85:2917 av Stina Gustavsson (c) och Rune Gustavsson (c), vari
hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av regionalpolitiska insatser i Kronobergs län,

1984/85:2918 av Lennart Bladh m.fl. (s), vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att
medel för teknikspridning skall komma hela landet till del,

1984/85:2942 av John Andersson (vpk), vari hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts i anledning av
regeringens proposition om regional utveckling och utjämning,

1984/85:2943 av Lars Werner m. fl. (vpk), såvitt gäller hemställan (7) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs
om teknologins utveckling och spridning,

AU 1984/85:13 Bilaga 1: NU 1984/85:9 y

213

1984/85:2948 av Nils-Olof Gustafsson (s) och Margareta Winberg (s),
vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförts om komplettering av utvecklingsresurser för näringslivets
förnyelse och utveckling i Jämtlands län,

1984/85:2951 av Alf Wennerfors m. fl. (m), såvitt gäller hemställan (2) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om spridning av teknik och utbildningsmöjligheter,

1984/85:2954 av Arne Nygren m.fl. (s), såvitt gäller hemställan att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts

2. om ytterligare forsknings- och utvecklingsarbete i skogslänen,

4. om teknikspridningsinsatser till skogslänen,

1984/85:2956 av Yvonne Sandberg-Fries m.fl. (s), såvitt gäller hemställan
(2) att regionalpolitisk! utvecklingskapital bör få lämnas även i kommunerna
Sölvesborg, Karlshamn, Ronneby och Karlskrona,

1984/85:2962 av Agne Hansson (c) och Gösta Andersson (c), såvitt
gäller hemställan (4) att riksdagen beslutar att stödet för regionala insatser
för företagsutveckling skall gälla alla län.

Allmänna synpunkter

De avsnitt av proposition 1984/85: 115 som näringsutskottet har beretts
tillfälle att yttra sig över utgör endast en liten del av propositionen. Avsnitten
innehåller emellertid förslag av betydande principiellt intresse. Förslagen
kan ses som uttryck för en strävan att anpassa regionalpolitiken till nya
förutsättningar. En sådan omorientering har länge framstått som önskvärd
mot bakgrund bl. a. av att tillväxten i ekonomin har avtagit och att det
därför har blivit svårare att omfördela industriell verksamhet mellan olika
delar av landet i syfte att förbättra den regionala balansen.

Såsom anförs i propositionen blir nu den primära uppgiften att främja
utvecklingen av befintliga företag och stödja nyföretagande i de regionalpolitisk!
prioriterade delarna av landet. Detta innebär en ändring av regionalpolitikens
traditionella inriktning, som är stöd till fysiska investeringar
med direkta sysselsättningseffekter. Med en sådan ändrad inriktning kommer
det regionalpolitiska stödet att delvis sammanfalla med det industripolitiska
stödet, särskilt det som riktar sig till små och medelstora företag. I
båda fallen är målet att främja utvecklingen av konkurrenskraftiga företag.
I båda fallen sker detta framför allt genom åtgärder för att höja kunskapsnivån
i företagen och genom stöd till sådana ”mjuka” investeringar i produktutveckling
och marknadsföring m. m. som blir allt viktigare för företagens
tillväxt.

AU 1984/85:13 Bilaga 1: NU 1984/85:9 y

214

Näringsutskottet ansluter sig allmänt till vad som sägs i propositionen
om vikten av att få till stånd en utveckling av livskraftiga företag även i de
regionalpolitiska stödområdena. Utskottet ser det också som angeläget att
de regionalpolitiska medlen ges en utformning som är lämpad för det
angivna syftet. Härvid bör särskilt erfarenheterna av det industripolitiska
småföretagsstödet kunna komma till användning. I betänkandena NU
1984/85:22 och 23 har utskottet nyligen behandlat en rad frågor rörande
detta stöd. Utskottet har därvid tagit ställning till såväl principfrågor om
stödets inriktning och omfattning som olika konkreta frågor, bl. a. om de
regionala utvecklingsfondernas verksamhet.

Näringsutskottets ställningstaganden utgick från riksdagens beslut våren
1984 om industripolitikens inriktning (prop. 1983/84:135, NU 1983/84:42,
rskr. 1983/84:379). Beslutet innebar bl. a. ett treårsprogram för statens
industriverk (SIND), innefattande ökade insatser för spridning av ny teknik
till de små och medelstora industriföretagen och uppbyggnad av teknisk
kompetens hos företagen. Det förutsattes att även det statliga stödet
till industrins forsknings- och utvecklingsarbete genom styrelsen för teknisk
utveckling (STU) i ökad grad skulle inriktas på de mindre företagen.
Vidare innebar beslutet att de regionala utvecklingsfonderna liksom tidigare
skulle tjäna som instrument för de statliga insatserna på regional nivå.
I samband med 1984 års beslut skedde även vissa förändringar i reglerna
för utvecklingsfondernas finansieringsverksamhet i syfte att öka flexibiliteten
i verksamheten.

Det ligger i sakens natur att åtgärder av det slag som ingår i 1984 års
industripolitiska program kan ge effekter först på något längre sikt. Näringsutskottet
håller det emellertid för sannolikt att de statliga insatserna
för bl. a. teknikspridning och kompetensuppbyggnad i inte oväsentlig grad
har bidragit till den nuvarande dynamiska utvecklingen av de små och
medelstora företagen. Med hänsyn härtill biträder utskottet vad som föreslås
i proposition 1984/85:115 om att åtgärder med motsvarande inriktning
skall införlivas med det regionalpolitiska stödet.

I sammanhanget bör påpekas att regeringens förslag innebär att de
nuvarande regionalpolitiska stödformerna bibehålls samtidigt som nya införs.
Näringsutskottet har under de senaste åren haft att behandla åtskilliga
motioner med yrkanden om en minskning av antalet stödformer och en
samordning av det industripolitiska med det regionalpolitiska stödet. Utskottet
har vid sin behandling av dessa yrkanden hänvisat till att pågående
översyn av regionalpolitiken kunde väntas leda till att kraven på förenkling
och samordning skulle komma att tillgodoses. Det kan nu konstateras att
så inte har blivit fallet. Utskottet noterar att det inom regeringskansliet har
inletts en översyn av stödsystemen. 1 sitt nyligen avlämnade betänkande
NU 1984/85:23 (s. 26) har utskottet förutsatt att regeringen på lämpligt sätt
håller riksdagen informerad om sitt fortsatta arbete med frågan.

AU 1984/85:13 Bilaga 1: NU 1984/85:9 y

215

Teknikspridning

I propositionen (avsnitt 3.3.1) görs vissa allmänna uttalanden om teknikspridning
i de regionalpolitisk! prioriterade områdena. Föredragande
statsrådet pekar bl. a. på att en väl utbyggd infrastruktur inom utbildningens
och forskningens område är en viktig förutsättning för en god utveckling
i landets olika delar och att den geografiska spridningen av högskoleutbildningen
därvidlag har haft stor betydelse. Därefter berörs frågor om de
olika former av samverkan mellan regionala organ, högskolor och företag
som har vuxit fram på många håll i landet och som har lett till inrättandet
av teknikcentra med särskild inriktning på att underlätta spridningen av ny
teknik till små och medelstora företag. I propositionen anförs att de avgörande
besluten om inrättande av sådana centra bör fattas av regionala och
lokala organ, som har bäst kännedom om förutsättningarna i det enskilda
fallet. Länsstyrelserna har emellertid en viktig samordnande roll och kan
också medverka i finansieringen genom de projektmedel som ställs till
förfogande inom det s.k. länsanslaget till regionala utvecklingsinsatser
m.m. Sådant stöd bör, anförs det, vara av engångskaraktär och inte ha
karaktären av driftsstöd.

I sammanhanget erinras om att näringsutskottet under senare år har
behandlat ett stort antal motionsyrkanden om direkta statliga bidrag till
olika regionala teknikcentra. Utskottet har avstyrkt samtliga dessa yrkanden
med hänvisning till att riksdagen normalt inte bör ta ställning till frågor
om prioritering av olika regionala insatser. Utskottet kan också ansluta sig
till vad som sägs i proposition 1984/85:115 om att de avgörande besluten
om inrättandet av teknikcentra bör fattas på regional nivå och att statligt
stöd via länsstyrelserna bör ha karaktären av starthjälp.

Principiella frågor om teknikspridning berörs i motion 1984/85:2951 från
moderata samlingspartiet. Där anförs att högre utbildning och forskning
inte i första hand bör betraktas som ett regionalpolitisk! instrument och att
resurserna måste koncentreras till ett begränsat antal orter. Motionärerna
ger vidare uttryck för en viss tveksamhet beträffande värdet av regionala
teknikcentra. Uppbyggnaden av sådana centra kan enligt deras mening
innebära risk för krav på permanent stöd från stat och kommun.

Näringsutskottet vill från sina utgångspunkter ansluta sig till vad som i
propositionen sägs om de regionala högskolornas betydelse för teknikspridningen.
Mot bakgrund av vad som nyss har anförts om inrättandet av
regionala teknikcentra finner utskottet vidare att de farhågor beträffande
sådana centra som kommer till uttryck i motion 1984/85:2951 (m) är
överdrivna. De principer för statens insatser för bildandet av teknikcentra
som anges i propositionen och som riksdagen föreslås ansluta sig till bör
skapa full klarhet hos berörda intressenter om att verksamheten efter ett
uppbyggnadsskede måste kunna bedrivas utan statligt stöd. Således ser
utskottet ingen anledning för riksdagen att uttala sig i enlighet med yrkandet
i motionen.

AU 1984/85:13 Bilaga 1: NU 1984/85:9y

216

Allmänna frågor om teknikspridning berörs också i vänsterpartiet kommunisternas
partimotion 1984/85:2943. Där anförs bl. a. att utvecklingen
på data- och elektronikområdet kan få negativa följder ur regionalpolitisk
synvinkel. Motionärerna pekar på att det finns starka tendenser till centralisering
i fråga om såväl tillverkning som programkompetens.

Näringsutskottet erinrar om att regeringen, sedan riksdagen på förslag
av utskottet (NU 1983/84: 11) i december 1983 begärt ett samlat program på
informationsteknologins område, har låtit berörda myndigheter utarbeta
ett underlag för ett sådant program. Regeringen väntas komma att redovisa
detta underlag jämte sina egna bedömningar i en skrivelse till riksdagen
under detta riksmöte.

Näringsutskottet räknar med att frågor av det slag som tas upp i motion
1984/85:2943 (vpk) kommer att bli belysta i denna skrivelse. Med hänvisning
härtill avstyrker utskottet motionen i nu angiven del.

Näringsutskottet övergår härefter till förslaget i propositionen om särskilda
medel till regeringens förfogande för stöd till teknik- och kunskapsspridning
i regionalpolitisk prioriterade regioner. Förslaget motiveras
med att regeringen bör kunna stödja särskilt angelägna projekt, t. ex. om
medelsfrågan inte kan lösas på regional nivå. Som riktlinjer föreslås bl. a.
att stöd skall kunna lämnas även i vissa regioner som inte tillhör stödområdet.
Vidare föreslås att det statliga stödet, i likhet med vad som gäller för
stöd genom länsstyrelserna, skall begränsas till ett initialskede. Stödet
förutsätts inte överstiga en tredjedel av den totala insatsen i form av
stiftelsekapital e. d.

Det föreslagna stödet utgör en utvidgning av det stöd som under innevarande
budgetår har lämnats för fördjupad samverkan mellan småföretag
och högskolor och för vilket 5 milj. kr. av länsanslaget har avsatts. Det
anges inte vilket belopp som beräknas för det nya stödet under nästa
budgetår. Av den del av länsanslaget som enligt propositionen skall stå till
regeringens förfogande, nämligen 31 milj. kr. av ett totalt anslag av 488
milj. kr., torde dock ca hälften vara avsedd för stöd till teknikspridning.

I centerpartiets partimotion 1984/85:2915 yrkas på att länsanslaget i sin
helhet skall fördelas till länsstyrelserna. Ett bifall till detta yrkande skulle
få till följd att regeringen saknade medel för det föreslagna stödet. Vid
behandlingen i näringsutskottet har centerpartiets företrädare bekräftat att
yrkandet bör tolkas bl. a. som ett avståndstagande från förslaget om ett
centralt av regeringen fördelat stöd. Emellertid finns det enligt centerpartiets
uppfattning behov av ett ökat stöd till teknikspridning på regional
nivå. Den höjning av länsanslaget som föreslås i ett annat yrkande i
partimotionen skulle också ge utrymme härför.

Näringsutskottet finner från sina utgångspunkter att det i propositionen
föreslagna stödet till teknikspridning fyller ett angeläget behov. Denna
uppfattning grundas på bl.a. de positiva erfarenheterna av det stöd som

AU 1984/85:13 Bilaga 1: NU 1984/85:9y

217

under innevarande budgetår har lämnats för fördjupad samverkan mellan
småföretag och högskolor. Inom ramen härför har bidrag utgått till verksamhet
som är av betydelse inte bara i ett regionalt perspektiv. Exempel
härpå är den långsiktiga kunskapsutveckling på småföretagsområdet som
bedrivs vid högskolan i Växjö. Mot bakgrund härav anser utskottet det
befogat att fördelningen av det föreslagna utvidgade stödet sker centralt av
regeringen. Näringsutskottet avstyrker alltså, från denna särskilda synpunkt,
yrkandet i motion 1984/85:2915 (c) om att hela länsanslaget skall
fördelas till länsstyrelserna. Utskottet har ingen erinran mot vad som
anförs i propositionen om riktlinjer för det nya stödet.

I motion 1984/85:2915 (c) föreslås vidare att riksdagen anvisar ett särskilt
anslag av 10 milj. kr. till produktutveckling inom det trätekniska
området. Yrkandet grundas på ett förslag av regionalpolitiska utredningen
om att 30 milj. kr. under en treårsperiod skall avsättas för att stimulera
produktutveckling och vidareförädling hos sågverks- och träförädlingsföretagen
i stödområdena. De särskilda medlen skulle utgöra en förstärkning
av SIND:s branschprogram för den träbearbetande industrin. Utredningens
förslag har inte biträtts av regeringen.

Det ifrågavarande branschprogrammet, som inleddes budgetåret 1972/
73, innefattar stöd till bl. a. utbildning, utredningar, omställningsåtgärder
och kollektiva exportfrämjande åtgärder. Inom den treårsram för SIND:s
verksamhet som riksdagen fastställde år 1984 har medelsförbrukningen för
branschprogrammet beräknats till ca 14 milj. kr. om året. Näringsutskottet
har i betänkandet NU 1984/85:3 (s. 13-15) närmare redogjort för programmet
och för de övriga statliga insatserna, bl. a. genom STU, för den
träbearbetande industrin. Bl. a. framgår att insatserna till stor del kommer
företag inom de regionalpolitiska stödområdena till godo.

Med hänvisning till det anförda avstyrker näringsutskottet motion 1984/
85: 2915 (c) i denna del.

Näringsutskottet övergår härefter till att behandla fem motioner i vilka
framförs olika yrkanden om den geografiska fördelningen av stödet till
teknikspridning.

I motion 1984/85:2917 (c), som behandlar frågor rörande Kronobergs
län, anförs bl. a. att det är angeläget att verksamheten vid Teknikcentrum i
Växjö kan vidareutvecklas och att staten fortsättningsvis tar sin andel av
kostnaderna. I motion 1984/85:2918 (s) föreslås att medel för teknikspridning
skall komma hela landet till del. Motionärerna hänvisar till planer på
att inrätta ett s. k. CAD/CAM-centrum i Kristianstads län.

Frågor om Jämtlands län behandlas i motion 1984/85: 2948 (s), i vilken
föreslås att särskilda resurser ställs till förfogande för teknikspridning inom
länet. Dessa resurser skulle utgöra en ersättning för den uppbyggnad av en
filial i Östersund till Stiftelsen Industriellt utvecklingscentrum (IUC) som

15 Riksdagen 1984/85. 18 sami. Nr 13

AU 1984/85:13 Bilaga 1: NU 1984/85:9 y

218

föreslagits av regionalpolitiska utredningen, ett förslag som regeringen
dock inte anslutit sig till.

I motion 1984/85:2954 (s) berörs den negativa befolkningsutvecklingen i
skogslänen. Motionärerna anser att det behövs mycket kraftfulla åtgärder
för att vända denna utveckling. I fråga om teknikspridning anförs bl. a. att
det krävs särskilda insatser inom data- och elektronikområdet i regionen,
exempelvis någon form av ingenjörsutbildning på mellannivå.

Näringsutskottet anser sig inte ha anledning att ta ställning till de angivna
motionsyrkandena, som gäller frågor om prioritering mellan olika
regioners behov vid fördelningen av de statliga insatserna för teknikspridning.
Det torde få ankomma på regeringen och berörda länsstyrelser att
utifrån regionalpolitiska överväganden fördela de resurser som riksdagen
ställer till förfogande för ändamålet.

I motion 1984/85: 2942 (vpk) begärs en utredning om industrins forskning
och utveckling i de fyra nordligaste länen. Motionären anser att verksamheten,
som i dag är övervägande processinriktad, bör inriktas mot en mer
differentierad industristruktur. Om det krävs särskilda åtgärder för att
detta skall ske får regeringen och riksdagen inte tveka att skaffa de nödvändiga
styrmedlen, anförs det.

Näringsutskottet hänvisar till att betydande insatser har gjorts bl. a.
genom Norrlandsfonden för att bredda basen för näringslivet i de nordligaste
länen. Fonden har sålunda lämnat stöd till forskning och teknikutveckling,
i första hand inom områden som ger möjligheter till utveckling av
Norrlands egna naturresurser men även inom bioteknik, medicinsk teknik
samt elektronik och data. Vidare har Luossavaara-Kiirunavaara AB
(LKAB) nyligen avsatt 10 milj. kr. för ett teknikcentrum vid högskolan i
Luleå. Utskottet erinrar också om att propositionen innehåller förslag om
medel för att förstärka forskning och högre utbildning i Umeå, Luleå och
Kiruna.

Mot bakgrund av de insatser som redovisats ser näringsutskottet inget
behov av en utredning enligt motionsyrkandet.

Företagsutveckling

Som en bakgrund till de förslag om regionalpolitiska insatser för företagsutveckling
som läggs fram i propositionen anför industriministern att
investeringar i forskning, utveckling och marknadsföring har kommit att
bli allt viktigare för företagen och att ökad vikt bör tillmätas dessa faktorer
inom det regionalpolitiska stödsystemet. Näringsutskottet delar, som redan
sagts, denna principiella uppfattning.

Innebörden av regeringens förslag är att regionalpolitiska medel från
länsanslaget skall kunna användas av länsstyrelserna för det nya ändamålet
företagsutveckling vid sidan av de nuvarande stödformerna lokalise -

AU 1984/85:13 Bilaga 1: NU 1984/85:9y

219

ringsbidrag, glesbygdsstöd och regional projektverksamhet. Enligt förslaget
skall företagsutveckling omfatta tre slag av åtgärder, nämligen företagsstimulerande
åtgärder, företagsservice inkl. utbildningsinsatser och
stöd till produktutvecklings- och marknadsföringsprojekt i form av regionalt
utvecklingskapital. De två förstnämnda slagen av insatser skall kunna
komma i fråga i hela landet. Utvecklingskapital skall däremot enligt förslaget
kunna lämnas enbart inom de regionalpolitisk! prioriterade områdena.

I propositionen föreslås att i princip samma regler skall gälla för regionalt
utvecklingskapital som i dag gäller för utvecklingskapital från de
regionala utvecklingsfonderna. Denna finansieringsform bygger på riskdelning.
Medlen behöver inte återbetalas om projektet i fråga misslyckas; å
andra sidan kan fonderna genom royalty få tillbaka ett större belopp än det
som har satsats.

De två andra föreslagna formerna av regional företagsutveckling svarar
också mot verksamhet som utvecklingsfonderna redan i dag bedriver. I
propositionen föreslås därför att länsstyrelserna även beträffande dessa
åtgärder skall låta utvecklingsfonderna handha genomförandet av åtgärderna.
Sammanfattningsvis kan alltså det föreslagna regionala stödet till
företagsutveckling ses som en intensifiering av den verksamhet som utvecklingsfonderna
bedriver i hela landet i syfte att främja utvecklingen av
de små och medelstora industriföretagen.

Förslaget i propositionen bygger i huvudsak på ett förslag av regionalpolitiska
utredningen. Denna ansåg dock att medel borde avsättas direkt till
utvecklingsfonderna i de prioriterade länen. Som framgått föreslår regeringen
att i stället de berörda länsstyrelserna skall kunna disponera medel
för ändamålet från den del av länsanslaget som anvisas till resp. länsstyrelse.
Det blir alltså länsstyrelsernas sak att fördela medlen mellan olika
ändamål. Härav följer att omfattningen av det nya stödet inte i förväg kan
beräknas eftersom den blir resultatet av prioriteringar inom varje län.

I de motioner som näringsutskottet har att yttra sig över har inga invändningar
rests mot det föreslagna stödet till regional företagsutveckling.
Däremot har centerpartiet i motion 1984/85:2915 yrkat på att medel för
ändamålet skall tillföras utvecklingsfonderna direkt i enlighet med regionalpolitiska
utredningens förslag. Motionärerna hänvisar till att centerpartiet
tidigare har föreslagit en ökning av medelstilldelningen till de regionala
utvecklingsfonderna m. m. med 100 milj. kr. i förhållande till regeringens
förslag. Denna anslagsfråga har nyligen behandlats av näringsutskottet,
som har avstyrkt ifrågavarande motionsyrkande (NU 1984/85:22 s.
30). Centerpartiets företrädare i utskottet har reserverat sig häremot (res.
17). I den nu aktuella motionen vidhålls det tidigare yrkandet, varjämte
föreslås att ytterligare 30 milj. kr. skall anvisas till de regionala utvecklingsfonderna.

I nämnda betänkande lämnas också en utförlig redogörelse för olika
frågor om utvecklingsfonderna. Såvitt gäller fondernas finansieringsverksamhet
framgår (s. 23) att efterfrågan på finansieringsformen utvecklingskapital
har ökat under de senaste åren.

AU 1984/85:13 Bilaga 1: NU 1984/85:9 y

220

Näringsutskottet förordar regeringens förslag om regionalpolitiska insatser
för företagsutveckling. Erfarenheterna av de regionala utvecklingsfondernas
motsvarande verksamhet har i huvudsak varit goda. En intensifiering
av insatserna inom de regionaipolitiskt prioriterade områdena kan mot
bakgrund härav väntas bidra till utvecklingen av ett konkurrenskraftigt
näringsliv i dessa delar av landet.

Näringsutskottet kan inte biträda förslaget i motion 1984/85: 2915 (c) om
att medel för regional företagsutveckling skall tillföras utvecklingsfonderna
direkt. Avvägningen av olika insatser på regional nivå synes lämpligen
böra ske genom länsstyrelserna, i all synnerhet som möjligheterna att
öka insatserna för företagsutveckling kan variera mellan länen. Beträffande
frågan om medel till utvecklingsfonderna m. m. hänvisar utskottet till
sitt ställningstagande i betänkandet NU 1984/85:22. Motionen avstyrks
alltså i ifrågavarande del.

I två motioner framförs önskemål om att stöd i form av regionaipolitiskt
utvecklingskapital skall kunna lämnas även utanför de regionaipolitiskt
prioriterade områdena. I motion 1984/85:2962 (c) sägs att sådana insatser
skulle vara ett verksamt medel även i Kalmar län. I motion 1984/85:2956
(s), som gäller förhållandena i Blekinge län, pekas på att de föreslagna
reglerna innebär att endast en av länets fem kommuner kan komma i
åtnjutande av stödet.

Det ankommer inte på näringsutskottet att uttrycka någon uppfattning
om avgränsningen av de områden inom vilka regionaipolitiskt stöd av olika
slag kan lämnas. Utskottet vill dock peka på att regeringen, oberoende av
stödområdesindelningen, kan ta hänsyn till förhållandena inom varje län
vid fördelningen av länsanslaget. Samma gäller vid SIND:s fördelning av
medel till de regionala utvecklingsfondernas företagsservice och administration.
Utskottet finner alltså inget skäl att biträda motionsyrkandena.

Näringsutskottet tar slutligen upp motion 1984/85:2911 (c), i vilken
föreslås att de regionala utvecklingsfonderna ges möjlighet att lämna stöd
till investeringar i lokaler i form av lån till förmånliga villkor. Såvitt
utskottet kan finna avser motionärerna införandet av en generell stödform
utan särskilt regionaipolitiskt syfte. Med hänsyn bl. a. till angelägenheten
av att antalet stödformer begränsas avstyrker utskottet motionen.

Stockholm den 25 april 1985

På näringsutskottets vägnar
NILS ERIK WÅÅG

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Gunnar Nilsson i Stockholm (s), Lilly
Hansson (s), Rune Jonsson (s), Sten Svensson (m), Karl-Erik Häll (s), Per
Westerberg (m), Jörn Svensson (vpk), Birgitta Johansson (s), Per-Richard
Molén (m), Ivar Franzén (c), Bo Finnkvist (s), Lars Ahlström (m), Per-Ola
Eriksson (c) och Hugo Bergdahl (fp).

AU 1984/85:13 Bilaga 1: NU 1984/85:9 y

221

Avvikande meningar

1. Allmänna synpunkter

Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Per-Richard Molén (m), Lars
Ahlström (m) och Hugo Bergdahl (fp) anser att den del av yttrandet -under rubriken Allmänna synpunkter - som börjar med ”Det ligger” och
slutar med ”regionalpolitiska stödet” bort ha följande lydelse:

Enligt näringsutskottets uppfattning har industripolitiken genom 1984
års beslut givits en felaktig inriktning. Åtgärder av selektiv natur har i
alltför hög grad kommit att prägla de statliga insatserna på området.
Statens industriverk (SIND) har tillagts uppgiften att avgöra vilka branscher
och företag som är utvecklingsbara och som skall få del av det
statliga stödet.

Utskottet anser att den statliga industripolitiken i stället bör baseras på
generella åtgärder som varaktigt ökar lönsamheten och omställningsförmågan
hos näringslivet. Detta förutsätter en omfattande avreglering och även
en rad ändringar av bestämmelser på beskattningens område. Av största
vikt är att marknadens funktion inte störs. Vidare bör den nuvarande
myndighetsorganisationen på området omprövas framför allt i vad avser
SIND:s roll som centralt organ för industri- och regionalpolitiken.

Näringsutskottet har alltså en principiellt kritisk inställning till den av
regeringen förda industripolitiken. Härav följer att utskottet inte är berett
att allmänt förorda en användning av nuvarande industripolitiska medel i
regionalpolitiken. Utskottet kommer i det följande att ge synpunkter på de
olika förslagen i proposition 1984/85:115 utifrån den grundsyn som här har
redovisats.

2. Allmänna synpunkter

Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser att den del av yttrandet
— under rubriken Allmänna synpunkter - som börjar med ”Det ligger”
och slutar med ”regionalpolitiska stödet” bort ha följande lydelse:

Enligt näringsutskottets uppfattning har industripolitiken genom 1984
års beslut i alltför hög grad kommit att präglas av selektiva åtgärder. Man
har inte i tillräcklig grad beaktat vikten av att näringslivets och särskilt de
mindre företagens arbetsvillkor förbättras genom en omfattande avreglering
och genom ändrade skattebestämmelser. Utskottet ställer sig också
kritiskt till att statens industriverk (SIND) har givits rollen som centralt
organ för industri- och regionalpolitiken. Allmänt bör eftersträvas en mera
decentraliserad organisation på området med ökade befogenheter för de
regionala utvecklingsfonderna.

Näringsutskottet finner alltså att kritik på vissa punkter kan riktas mot
den nuvarande utformningen av industripolitiken. Trots detta ställer sig

AU 1984/85:13 Bilaga 1: NU 1984/85:9y

222

utskottet i princip positivt till att åtgärder för att främja teknikspridning
och företagsutveckling liknande dem som ingår i det industripolitiska småföretagsstödet
införlivas med det regionalpolitiska stödsystemet. En förutsättning
är att detta sker på ett sätt som står i överensstämmelse med den
decentralistiska grundsyn som utskottet nyss har redovisat. Utskottet
återkommer härtill i samband med de synpunkter som lämnas i det följande
på de olika förslagen i proposition 1984/85:115.

3. Regionala teknikcentra

Sten Svensson, Per Westerberg, Per-Richard Molén och Lars Ahlström
(alla m) anser att den del av yttrandet - under rubriken Teknikspridning -som börjar med ”Näringsutskottet vill” och slutar med ”i motionen” bort
ha följande lydelse:

Näringsutskottet ansluter sig till vad som anförs i motion 1984/85:2951
(m) om spridning av teknik och utbildningsmöjligheter. Såsom framhålls i
motionen kan det leda till en försämring av kvaliteten hos den högre
utbildningen om verksamheten i första hand används som ett regionalpolitisk!
instrument. Detta skulle på längre sikt kunna få allvarliga konsekvenser
för industrins internationella konkurrenskraft. Även om de mindre
högskolorna bör kunna spela en roll för att förmedla ny teknik till företag
inom regionen får detta inte ske på bekostnad av deras huvuduppgift. För
att kvaliteten på undervisningen vid dessa högskolor skall kunna hållas på
en hög nivå bör de ges en fastare anknytning till universitet och högskolor
som bedriver forskning.

Utskottet delar också motionärernas uppfattning att den i propositionen
förordade metoden för kontakt mellan högskolor och företag, nämligen
inrättandet av teknikcentra, är förenad med vissa problem. Sådana centra
kan medföra låsningar till en viss institutionell ram. Risker finns också för
att verksamheten efter ett uppbyggnadsskede kommer att kräva fortsatta
bidrag av offentliga medel i alltför stor omfattning. Detta gäller även om
riksdagen såsom näringsutskottet har förordat ställer sig bakom de i propositionen
föreslagna principerna för finansieringen av teknikcentra. Det
finns alltså skäl för staten att löpande utvärdera erfarenheterna av nuvarande
teknikcentra. Utskottet finner det önskvärt att riksdagen genom ett
särskilt uttalande till regeringen ansluter sig till vad som här anförts.

4. Data- och elektronikområdet

Jörn Svensson (vpk) anser att den del av yttrandet - under rubriken
Teknikspridning — som börjar med ”Näringsutskottet räknar” och slutar
med ”angiven del” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet vill understryka vikten av att sådana frågor om de
regionalpolitiska effekterna av utvecklingen på data- och elektronikområ -

AU 1984/85:13 Bilaga 1: NU 1984/85:9 y

223

det som berörs i motion 1984/85:2943 (vpk) blir väl belysta i den skrivelse
till riksdagen om informationsteknologin som har aviserats av regeringen.
Riksdagen bör genom ett uttalande ansluta sig till vad som här anförts.

5. Stöd till teknik- och kunskapsspridning

Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Per-Richard Molén (m). Ivar
Franzén (c), Lars Ahlström (m), Per-Ola Eriksson (c) och Hugo Bergdahl
(fp) anser att den del av yttrandet - under rubriken Teknikspridning -som börjar med ”Näringsutskottet finnér” och slutar med ”nya stödet”
bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet biträder förslaget i motion 1984/85:2915 (c) om att
länsanslaget i sin helhet skall fördelas till länsstyrelserna, vilket överensstämmer
med regionalpolitiska utredningens förslag. Utskottet avvisar
alltså tanken på en central detaljstyrning av stödet. Det bör ankomma på
länsstyrelserna att utifrån sin kunskap av förhållandena inom resp. region
avväga behovet av stöd till teknikspridning mot andra behov. Samma
uppfattning redovisas i motion 1984/85:2951 (m), dock utan att något
särskilt yrkande om fördelningen av anslaget framförs. Den ökning av
länsanslaget som föreslås i de båda nämnda motionerna bör ge utrymme
för stöd från länsstyrelserna till angelägna teknikspridningsprojekt. Enligt
näringsutskottets mening bör därvid de riktlinjer för stödet som anges i
propositionen kunna gälla i tillämpliga delar. Utskottet förordar att riksdagen
i ett uttalande ansluter sig till vad som nu anförts.

6. Produktutveckling inom det trätekniska området

Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser att den del av yttrandet
- under rubriken Teknikspridning - som börjar med ”Med hänvisning”
och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet finnér det anmärkningsvärt att regeringen inte har beaktat
regionalpolitiska utredningens förslag om särskilda medel för att
stimulera produktutveckling m.m. inom den träbearbetande industrin.
Såsom redovisas i motion 1984/85:2915 (c) finns redan förslag till program,
som har utarbetats av Träteknikcentrum efter samråd med intressenter i de
fyra nordligaste länen. Enligt utskottets mening skulle den föreslagna
förstärkningen av insatser för vidareförädling inom träindustrin utgöra en
effektiv form av regionalpolitiskt stöd. Utskottet biträder alltså yrkandet i
motionen om att riksdagen skall anvisa ett särskilt anslag av 10 milj. kr. för
angivna ändamål.

AU 1984/85:13 Bilaga 1: NU 1984/85:9 y

224

7. Industrins forskning och utveckling i de fyra nordligaste länen

Jörn Svensson (vpk) anser att den del av yttrandet - under rubriken
Teknikspridning - som börjar med ”Mot bakgrund” och slutar med ”enligt
motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

De insatser som har gjorts av staten bl. a. genom Norrlandsfonden har
inte kunnat ändra den bristande balansen mellan de fyra nordligaste länen
och landet i övrigt såvitt avser fördelningen av industrins forsknings- och
utvecklingsverksamhet. Som anförs i motion 1984/85:2942 (vpk) är verksamheten
i de nordligaste länen inriktad på att denna del av landet skall
fungera som leverantör av råvaror och halvfabrikat. Näringsutskottet delar
motionärens uppfattning att forsknings- och utvecklingsarbetet i stället bör
sikta till en differentiering av regionens industristruktur. Både statlig och
privatägd industri bör förmås att ta sitt ansvar härför. Utskottet förordar
alltså förslaget i motionen om en utredning av frågan. I uppdraget för
utredningen bör ingå även att överväga lämpliga styrmedel.

8. Regionalpolitiska insatser för företagsutveckling

Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Per-Richard Molén (m), Lars
Ahlström (m) och Hugo Bergdahl (fp) anser att den del av yttrandet -under rubriken Företagsutveckling - som börjar med ”Näringsutskottet
förordar” och slutar med ”ifrågavarande del” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet anser det angeläget att utvecklingen av ett konkurrenskraftigt
näringsliv i de regionalpolitisk! prioriterade områdena främjas.
Enligt utskottets mening sker detta effektivast genom generella åtgärder
inom ramen för den allmänna ekonomiska politiken, skattepolitiken och
arbetsmarknadspolitiken. Utskottet ansluter sig till vad som anförs härom i
moderata samlingspartiets motion 1984/85: 2951.

Enligt näringsutskottets uppfattning är den typ av åtgärder för företagsutveckling
som föreslås i propositionen av jämförelsevis marginell betydelse.
Utskottet anser dock att särskilda insatser bl. a. för att stimulera till nyföretagande
i de berörda delarna av landet bör prioriteras liksom allmän
ekonomisk rådgivning. Mot bakgrund härav biträder utskottet regeringens
förslag om att länsstyrelserna skall kunna använda medel ur länsanslaget
för sådana ändamål. Av största vikt är därvid att insatserna får karaktären
av starthjälp till företagen och att dessa skall kunna leva vidare utan bidrag
av offentliga medel. Det är också angeläget att insatserna inte leder till
snedvridning av konkurrensen.

Näringsutskottet anser sig också kunna godta att de regionala utvecklingsfonderna
i berörda län får svara för genomförandet av sådana åtgärder
för företagsutveckling som länsstyrelserna finnér angelägna.

Näringsutskottet avstyrker yrkandet i motion 1984/85:2915 (c) om särskilda
medel till utvecklingsfonderna.

AU 1984/85:13 Bilaga 1: NU 1984/85:9 y

225

9. Regionalpolitiska insatser för företagsutveckling

Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser att den del av yttrandet
- underrubriken Företagsutveckling - som börjar med ”Näringsutskottet
kan” och slutar med ”ifrågavarande del” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet anser emellertid, med instämmande i vad som anförs
härom i centerpartiets motion 1984/85:2915, att medel för företagsutveckling
bör tillföras utvecklingsfonderna direkt. Den av regeringen föreslagna
ordningen att länsstyrelserna ur länsanslaget skall avsätta medel till fonderna
för ändamålet skulle strida mot nuvarande fördelning av ansvaret för
fonderna mellan huvudmännen, dvs. landstingen och staten genom S1ND.
Som framhålls i motionen bör länsstyrelserna och fonderna bedriva sin
verksamhet på området i nära samverkan. Fondernas medelstilldelning bör
dock som hittills ske direkt. Utskottet tillstyrker yrkandet i motionen om
att 30 milj. kr. skall tillföras utvecklingsfonderna, att användas för stöd till
nyföretagare och annan företagsservice m. m. i berörda delar av landet.
Dessa medel utgör ett tillägg till den ökning med 100 milj. kr. av insatserna
för småföretagsutveckling bl. a. genom utvecklingsfonderna som centerpartiet
tidigare har föreslagit. Näringsutskottet förordar alltså den i motionen
föreslagna ökningen med sammanlagt 130 milj. kr. av medelstilldelningen
för angivna ändamål under nästa budgetår.

AU 1984/85:13 Bilaga 1: NU 1984/85:9y 226

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Regeringens förslag 4

Motionerna 7

Utskottet 28

Inledning 28

Fråga om avslag på proposition 1984/85:115 29

Mål och riktlinjer för regionalpolitiken 30

De allmänna målen för regionalpolitiken 30

Regionalpolitikens förutsättningar och allmänna inriktning 30

Ansvarsfördelningen i regionalpolitiken 38

De regionalpolitiska medlens inriktning 41

Forskning och nordiskt samarbete 43

Samhällssektorernas roll i regionalpolitiken 46

Allmänt 46

Offentlig sektor 48

Lokalisering av statlig verksamhet 52

Åtgärder för att främja utbildning, forskning, teknikutveckling och

teknikspridning 55

Teknik- och kunskapsspridning 56

Forskning och utveckling i Umeå högskoleregion 60

Regionala insatser för företagsutveckling 62

Utvecklingsfonderna 64

Regionalpolitisk stöd till företagen 64

Den allmänna utformningen 64

Villkor för regionalpolitisk stöd 68

Lokaliseringsstöd 72

Investeringsbidrag 75

Lån till privata regionala investmentbolag 75

Offertstöd 76

Nedsättning av företagens socialavgifter 77

Sysselsättningsstödet 79

Industricentra 80

Lokaliseringssamråd 81

Insatser i glesbygd 84

Anslagsfrågor 89

Cl. Visst regionalpolitisk stöd 91

C 2. Lokaliseringsbidrag m. m 93

C 3. Lokaliseringslån 94

C 4. Regionala utvecklingsinsatser m. m 95

C 5. Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i

glesbygder m. m 99

C 6. Ersättning för nedsättning av socialavgifter 100

C 7. Sysselsättningsstöd 100

C 8. Expertgruppen för forskning om regional utveckling 101

Stödområdesindelningen 101

Utvecklingsproblem i landsdelar och län 106

Övre Norrland" 106

Mellersta och södra Norrland lil

Mellansverige 115

Stockholms, Södermanlands och Gotlands län 120

Västsverige 122

AU 1984/85:13 Bilaga 1: NU 1984/85:9y 227

Sydöstra Sverige 126

Skånelänen 131

Kust och skärgård 134

Utskottets hemställan 135

Reservationer 149

1. Förutsättningarna för regionalpolitiken (m) 150

2. Förutsättningarna för regionalpolitiken (vpk) 151

3. Den allmänna geografiska inriktningen av regionalpolitiken (c) . 153

4. Den allmänna geografiska inriktningen av regionalpolitiken (fp) 154

5. Den allmänna geografiska inriktningen av regionalpolitiken (m) . 155

6. Oförändrad befolkningsandel i storstäderna (c) 156

7. Utvecklingsprogram för landsbygden (c) 157

8. Ansvarsfördelningen i regionalpolitiken såvitt avser SIND:s medverkan
(m) 158

9. De regionalpolitiska medlens allmänna inriktning (m) 159

10. De regionalpolitiska medlens allmänna inriktning (fp) 160

11. De regionalpolitiska medlens allmänna inriktning (vpk) 161

12. Åtgärder för att underlätta rekryteringen av kvalifcerad arbetskraft
(c) 162

13. Plan för utvecklingen av Mittskandinavien (vpk) 162

14. Den offentliga sektorns roll för sysselsättningen (vpk) 163

15. Den offentliga sektorns roll för sysselsättningen (m) 164

16. Telekommunikationernas rol i regionalpolitiken (c, fp) 165

17. Telekommunikationernas roll i regionalpolitiken (m) 165

18. Fortsatt arbete med omlokalisering av statlig verksamhet (c) ... 166

19. Lokalisering av statlig verksamhet till Bergslagen m. m. (vpk) .. 167

20. Löntagarfonderna i regionalpolitiken (vpk) 168

21. Löntagarfonderna i regionalpolitiken (m, c, fp) 168

22. Teknik-och kunskapsspridning (vpk) 169

23. Åtgärder hos sågverks- och träförädlingsföretagen i stödområdena
(c) 169

24. Insatser för forskning och utveckling inom Umeå högskoleregion

25. Forskning och utvecking i allmänhet (vpk) 171

26. Regionalpolitisk utvecklingskapital (c) 171

27. Regionalpolitisk utvecklingskapital (m) 172

28. Riskgarantilån (m) 173

29. Avskaffande av lokaliseringslånen (m) 174

30. Avskaffande av lokaliseringslånen (c, fp) 174

31. Avskaffande av nedsättning av socialavgifter som regionalpolitisk
medel (vpk) 175

32. Trädgårdsnäringen som stödberättigad verksamhet (c) 176

33. Statsgaranti inom bilglasindustrin (vpk) 176

34. Nedsättningen av socialavgifter (m) 177

35. Nedsättningen av socialavgifter (c) 177

36. Nedsättningen av socialavgifter (fp) 178

37. Nedsättningen av socialavgifter (vpk) 179

38. Avgiftsbefrielsen i Svappavaara samhälle såvitt gäller geografisk
omfattning (c) 180

39. Avgiftsbefrielsen i Svappavaara samhälle såvitt gäller branschomfattning
(fp) 180

40. Sysselsättningsstödet (c) 180

41. Industricentra (m) 181

AU 1984/85:13 Bilaga 1: NU 1984/85:9y 228

42. Lokaliseringssamrådets framtida inriktning (m) 181

43. Lokaliseringssamrådets framtida inriktning (c) 182

44. Regionala prioriteringar i samband med lokaliseringssamråd (m) 183

45. Regionala prioriteringar i samband med lokaliseringssamrådet (c) 183

46. Inriktningen av glesbygdsstödet och övriga insatser i glesbygd (m) 184

47. Inriktningen av glesbygdsstödet och övriga insatser i glesbygd
(vpk) 184

48. Högsta belopp för stöd till företag i glesbygd m. m. (c, fp) 185

49. Högsta belopp för stöd till intensifierade kommunala sysselsätt ningsinsatser

(c, fp) 186

50. Reserverande av IKS-stödet för äldre arbetslösa (c) 186

51. Medelsanvisning till anslaget Lokaliseringsbidrag m. m. (m) .... 187

52. Medelsanvisning till anslaget Lokaliseringsbidrag m. m. (fp) ... 187

53. Medelsanvisning till anslaget Lokaliseringslån (m) 188

54. Medelsanvisning till anslaget Lokaliseringslån (c, fp) 188

55. Medelsanvisning till anslaget Regionala utvecklingsinsatser m. m.

(m) 189

56. Medelsanvisning till anslaget Regionala utvecklingsinsatser m. m.

57. Medelsanvisning till anslaget Regionala utvecklingsinsatser m. m.

(fp) 190

58. Medelsanvisning till anslaget Regionala utvecklingsinsatser m. m.
(vpk) 191

59. Medelsanvisning till anslaget Ersättning för nedsättning av socialavgifter
(m) 191

60. Medelsanvisning till anslaget Ersättning för nedsättning av socialavgifter
(c) 192

61. Medelsanvisning till anslaget Ersättning för nedsättning av socialavgifter
(fp) 193

62. Medelsanvisning till anslaget Ersättning för nedsättning av socialavgifter
(vpk) 193

63. Medelsanvisning till anslaget Sysselsättningsstöd (m) 194

64. Medelsanvisning till anslaget Sysselsättningsstöd (c) 194

65. Inplacering i stödområde C av Hallstahammar och Surahammars
kommuner m. m. (vpk) 195

66. Insatser för att stärka och bredda näringslivet i Malmfälten (vpk) 195

67. Insatser för att stärka och bredda näringslivet i Malmfälten (c) .. 196

68. Demografiska databasens filialer i Pajala, Jokkmokk och Jörn (c,

fp) 197

69. Åtgärdsprogram för Västerbottens län (vpk) 197

70. Försöksverksamhet med bruttodimensionering vid statliga myndigheter
i Västerbottens län (vpk) 198

71. Åtgärdsprogram för Gävleborgs län (vpk) 198

72. Regionalpolitiska åtgärder i Bergslagen m. m. (vpk) 199

73. Regionalpolitiska åtgärder i Värmlands län m. m. (vpk) 200

74. Åtgärdsprogram för Stockholms län (vpk) 202

75. Reglerna för lokaliseringsbidrag i Uddevallaregionen (m) 202

76. Den geografiska avgränsningen av i Uddevallaregionen m. m. (c) 203

77. Anslag till Lokaliseringsbidrag m. m. i Uddevallaregionen m. m.

(m) 203

78. Särskilda utvecklingsinsatser i Uddevallaregionen (m) 204

79. Särskilda insatser i orter och regioner utanför det ordinarie stödområdet
(c) 205

AU 1984/85:13 Bilaga 1: NU 1984/85:9 y 229

80. Utvecklingsinsatser i Östergötlands län (vpk) 205

81. Särskild delegation för Skåne och Blekinge (vpk) 206

82. En samlad skärgårdspolitik (c) 206

Särskilda yttranden

1. Förutsättningarna för regionalpolitiken (c) 207

2. Utvecklingsprogram för landsbygden (m) 207

3. Åtgärder för att underlätta rekryteringen av kvalificerad arbetskraft
(m) 208

4. Teknik- och kunskapsspridning (m) 209

5. Teknik- och kunskapsspridning (c) 209

6. Åtgärder för sågverks- och träförädlingsföretagen i stödområdena
(fp) 210

7. Riskgarantilån (m) 210

8. Jordbruksföretag i Norrland som stödberättigad verksamhet (fp) 210

9. Länsanslaget till Älvsborgs län m. m. (m, c, fp) 211

10. Särskilda stödåtgärder för Udde vallaregionen (fp) 211

Bilagor

1. Näringsutskottets yttrande 1984/85:9y 212

2. Statistiska uppgifter om länens utveckling i separat del

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985

Bilaga 2

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1984/85:13

om regionalpolitiken

Statistiska uppgifter om den regionala utvecklingen

Innehållsförteckning Sid.

Norrbottens län B 4

Västerbottens län B 6

Västernorrlands län B 8

Jämtlands län BIO

Gävleborgs län B 12

Kopparbergs län B 14

Värmlands län B 16

Örebrolän B 18

Västmanlands län B 20

Uppsala län B 22

Stockholms län B 24

Södermanlands län B 26

Östergötlands län B 28

Skaraborgs län B 30

Älvsborgs län B 32

Göteborgs och Bohus län B 34

Hallands län B 36

Jönköpings län B 38

Kronobergs län B 40

Kalmar län B 42

Gotlands län B 44

Blekinge län B 46

Kristianstads län B 48

Malmöhus län B 50

Definitioner B 52

I Riksdagen 1984185. 18 sami. Nr 13. Bilaga 2

AU 1984/85:13 Bilaga 2

Kvarstående arbetssökande utan arbete, placerade i arbetsmarknadspolitiska
åtgärder samt förtidspensionerade. Andel av befolkningen i åldern
16—64 år (%).

Första kvartalet år 1985

1	Kvarstående arbetslösa arbetssökande
11	I beredskapsarbete
lil	1 ungdomslag
IV	Anställda med rekryteringsstöd
V	1 AMU
VI	I AMI, Samhällsföretag samt anställda med lönebidrag
VII	Förtidspensionerade
Län	I II III	IV V	VI	VII

Norrbotten	5,7	1,5	1.3	0,9	2,3	2,3	6,9
Västerbotten	3,8	0.6	0,8	0,7	1,1	1,9	7,3
Västernorrland	3,5	0,7	0,9	0,3	1.1	1,6	7,5
Jämtland	3,4	1,0	0,8	0,5	0,9	2,3	8,0
Gävleborg	4,1	1,1	1,3	0,5	0,9	1,6	8,1
Kopparberg	3,6	1,0	1,0	0,4	0,7	1,4	6,9
Värmland	4,4	1,2	1,0	0,4	0,8	1,5	6,7
Örebro	3,6	1.1	0,9	0,5	1.2	1,2	6,4
Västmanland	3,4	0,7	1,1	0,5	0,7	1,2	6,6
Uppsala	2,4	0,2	0,7	0,2	0,8	1,3	4,6
Stockholm	1,4	0,2	0,3	0,0	0.6	1,1	5,1
Södermanland	3,1	0,5	0.9	0,5	0,9	1.3	7,0
Östergötland	2,4	0,3	0,7	0,2	0,7	1.1	5,7
Skaraborg	2,6	0,3	0.8	0,4	0.8	1,2	4,6
Älvsborg	2,4	0,5	0,6	0,5	0,7	1,3	5,8
Göteborg o. Bohus	2,7	0,5	0.4	0,5	0,9	1.3	6,7
Halland	2,4	0,4	0,7	0,3	0,5	1.1	5,1
Jönköping	2,2	0,2	0,6	0,2	0,5	1,5	5,1
Kronoberg	2,2	0,4	0,7	0,3	1.1	1,6	5,3
Kalmar	3,1	0,5	0,9	0,3	0.7	1,7	5,8
Gotland	2,2	0,4	1,3	0,4	1,4	2,6	5,1
Blekinge	3,5	0,8	1.2	0,6	0,9	1,8	6,1
Kristianstad	3,0	0,6	0,7	0,4	0,7	1,3	5,5
Malmöhus	3,4	0,7	0,7	0,3	0,6	1,3	5,1
Riket	2,8	0,6	0,7	0,3	0,8	1.3	6,0

AU 1984/85:13 Bilaga 2

Riket

Län Arbetslöshet (%)

1982 1984

Samt- Kvinnor Ung- Samt- Kvinnor Ungliga
domar liga domar

Norrbottens län	6,14	6,08	10,53	5,65	5,17	7,47
Västerbottens län	4,01	4,36	7,10	3,73	3,77	5,47
Västernorrlands län	3,58	3,64	6,31	3,68	3,63	5,22
Jämtlands län	3,15	2,90	5,76	3,47	2,94	5,14
Gävleborgs län	3,86	4,32	8,05	4,20	4,24	6,24
Kopparbergs län	3,60	3,73	6,83	3,72	3,79	5,52
Värmlands län	4,94	4,85	9,12	4,62	4,52	6,60
Örebro län	3,43	3,33	5,75	3,95	3,69	5,44
Västmanlands län	3,58	3,86	7,22	3,60	3,70	5,31
Uppsala län	1,99	2,06	3,90	2,46	2,29	3,58
Stockholms län	1,43	1,30	2,71	1,54	1,42	2,30
Södermanlands län	3,26	3,40	6,89	3,28	3,40	5,23
Östergötlands län	2,77	2,80	5,43	2,55	2,55	3,76
Skaraborgs län	3,42	3,57	6,44	2,76	3,11	3,81
Älvsborgs län	3,31	3,47	5,71	2,75	2,97	3,81
Göteborgs o. Bohus län	3,02	3,00	4,88	2,98	2,84	3,71
Hallands län	2,84	3,20	5,69	2,49	2,91	3,34
Jönköpings län	2,94	3,35	5,78	2,49	2,89	3,53
Kronobergs län	2,87	3,14	5,54	2,63	2,93	3,71
Kalmar län	3,25	3,50	5,93	2,96	3,34	3,96
Gotlands län	1,75	1,76	4,31	2,16	2,14	3,88
Blekinge län	3,76	4,10	7,71	3,80	4,36	6,22
Kristianstads län	3,45	3,79	6.54	3,11	3,42	4,36
Malmöhus län	3,62	3,75	6,80	3,70	3,74	5,17
Riket	3.07	3.15	5.71	3.00	3.02	4.27

AU 1984/85:13 Bilaga 2

Norrbottens län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1975 =	100		% över 64 år
1975	1980	1984	1980	1984	1990	1984	1990
Arvidsjaur	8050	8 392	8 264	104,2	102,7	99,7	21,4	22,0
Arjeplog	4192	4 041	3917	96,4	93,4	91,9	20,8	21,5
Jokkmokk	7598	7087	6941	93,3	91,4	76,4	19,6	22,8
Överkalix	5462	5 083	4 904	93,1	89,8	87,8	23,9	26,2
Kalix	18687	19599	19483	104,9	104,3	99,5	18,6	19,4
Övertorneå	6526	6 293	6 262	96,4	96,0	93,9	22,9	24,3
Pajala	9421	8763	8719	93,0	92,5	85,7	22,2	24,7
Gällivare	25406	24711	23717	97,3	93.4	89,2	14,2	15,5
Älvsbyn	9145	9624	9536	105,2	104,3	105,0	17,4	19,3
Luleå	66290	66834	66811	100,8	100,8	102,3	12,4	14,0
Piteå	35547	38402	38797	108,0	109,1	108,5	15,3	16.4
Boden	27815	28 848	29 113	103,7	104,7	106,4	17,4	18,2
Haparanda	9053	9672	10000	106,8	110,5	105,6	17,2	19,0
Kiruna	31 194	29705	27 220	95,2	87,3	80,6	10,8	13,0
Norrbottens län	264 386	267054	263684	101,0	99,7	97,7	15,6	17,0
Riket	8208442	8317937	8342621	101,3	101,6	101,5	18,4	19,0

Förvärvsfrekvens och skattekraft

Kommun Förvärvsfrekvens Skattekraft

Män Kvinnor 1983

	1980	1983	1980	1983
Arvidsjaur	76,4	71,8	59,8	65,1	377,18
Arjeplog	78,1	76,1	61.7	65,1	374,01
Jokkmokk	81,1	81,7	63,6	67,4	399,65
Överkalix	69,4	65,7	55,2	60,7	350,70
Kalix	78,5	70,9	61,5	63,7	374,04
Övertorneå	64,3	61,2	51,0	58,7	340,12
Pajala	64,8	63,0	47,4	52,7	326,34
Gällivare	74,2	72,1	62,7	66,3	427,99
Älvsbyn	78,6	73,2	57,3	60,6	349,28
Luleå	79,3	74,4	66,2	69,1	430,97
Piteå	81,1	76,2	63,9	66,2	380,90
Boden	79,4	77,6	70,9	74,5	422,87
Haparanda	67,9	60,7	54,8	56,4	337,70
Kiruna	75,5	72,4	55,8	60,6	440.04
Norrbottens län	77,0	73,0	62,5	65,9	402,22
Riket	81,8	77,9	69,1	70,3	417,97

AU 1984/85:13

Bilaga 2

Norrbottens län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1982			1983			1984
Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar	Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar	Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar
Arvidsjaur	5,48	5,78	8,49	5,29	5,32	7,88	5,06	4,72	6,46
Arjeplog	4,74	5,88	5,19	4,81	5,80	5,02	3,98	4,99	2,52
Jokkmokk	4,11	4,57	4,45	4,14	4,37	4,93	3,55	3,43	3,36
Överkalix	8,86	7,54	16,00	9,51	7,78	16,42	7,87	6,28	10,15
Kalix	7,56	6,81	12,74	7,24	6,38	13,41	5,86	5,24	8,97
Övertorneå	9,28	8,89	11,83	9,36	8,81	11,64	9,13	8,52	8,29
Pajala	12,20	10,85	15,01	12,17	10,47	14,69	11,62	10,25	11,81
Gällivare	6,07	5,77	11,77	6,55	5,70	12,58	5,63	4,25	7,77
Älvsbyn	8,08	8,54	12,98	7,84	7,81	12,30	7,20	7,25	9,94
Luleå	4,50	4.32	8,24	4,87	4,27	8,07	4,09	3,99	6,41
Piteå	4,79	4,52	8,97	5,28	5,07	10,50	4,14	3,90	6.12
Boden	4,16	3,70	6,90	4,12	3,56	6,34	3,99	3,32	4,46
Haparanda	11,07	10,79	15,79	10,38	9,18	14,31	9,38	8,74	11,15
Kiruna	8,53	10,66	15,29	9,75	10,24	15,58	9,22	9,03	10,96
Norrbottens län	6,14	6,08	10,53	6,43	5,93	10,68	5,65	5,17	7,47
Riket	3,07	3,15	5,72	3,38	3,35	6,12	3.00	3,02	4,27

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1985

Antal Andel av befolkningen
i åldern 16-64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut	9773	5,7	2,8
Kvarstående lediga platser Sökande kvarstående arbetslösa per	1540	0,9	0,9
ledig plats		6,3	3,1
1 beredskapsarbete	2634	1,5	0,6
I arbetsmarknadsutbildning	3 964	2,3	0,8
1 ungdomslag	2144	1.3	0,7
Anställda med rekryteringsstöd	1 451	0,9	0,3

AU 1984/85:13 Bilaga 2 B 6

Västerbottens län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning			1975 =	100		% över 64 år
1975	1980	1984	1980	1984	1990	1984	1990
Nordmaling	7736	8 124	7952	105,0	102,8	99,1	22,8	22,1
Bjurholm	11356	3 354	3 156	29,5	27,8	27,5	28,0	24,8
Vindeln	7153	7 101	6758	99,3	94,5	95,7	24,4	23,5
Robertsfors	7454	7737	7 778	103,8	104,3	98,9	21,5	21,5
Norsjö	10177	5719	5483	56,2	53,9	54,1	21,2	21,7
Malå	10177	4312	4 241	42,4	41,7	41,4	17,8	18,9
Storuman	8439	8330	8256	98.7	97,8	94,7	18,7	19,5
Sorsele	4060	3923	3 775	96,6	93,0	91,1	25,3	24,2
Dorotea	3 966	3972	3 866	100,2	97,5	93,3	25,7	24,0
Vännäs	11356	8093	8102	71,3	71,3	71,8	18,5	19,9
yilhelmina	8687	8681	8686	99,9	100,0	97,5	20,5	21,1
Åsele ■	4895	4719	4442	96,4	90,7	90,7	28,6	26,0
Umeå	75 290	81088	84192	107,7	111,8	115,0	12,2	12,8
Lycksele	14692	14493	14 165	98,6	96,4	97,6	18,4	18,5
Skellefteå	72492	74210	74329	102,4	102,5	100.8	18,0	18,8
Västerbottens län	236397	243 856	245 181	103,2	103,7	103,7	17,2	17,6
Riket	8208442 8317937	8 342621	101,3	101,6	101,5	18,4	19,0

Förvärvsfrekvens och skattekraft

Kommun Förvärvsfrekvens Skattekraft

Män Kvinnor 1983

	1980	1983	1980	1983
Nordmaling	81,9	76,2	64,0	67,9	331,41
Bjurholm	78,0	75,9	60,7	59,6	328,04
Vindeln	80,1	77,3	63,4	69,3	351,36
Robertsfors	81,0	80,5	65,4	67,4	330,46
Norsjö	79,3	76,8	60,8	61,1	361,59
Malå	76,4	73,1	56,1	58,8	354,60
Storuman	77,9	72,8	60,3	61,6	352,68
Sorsele	73,1	67,2	58,7	62,1	334,46
Dorotea	79,1	73,8	59,2	62,6	334,56
Vännäs	78,6	75,1	63,7	69,0	369,48
yilhelmina	78,1	74,1	60,0	63,3	349,36
Åsele	77,8	75,7	62,4	66,0	350,60
Umeå	79,5	76,7	72,4	73,9	427,11
Lycksele	77,7	75,9	67,1	70,2	388,93
Skellefteå	82,3	77,3	66,1	68,1	393,71
Västerbottens län	80,0	76,4	67,2	69,4	390,93
Riket	81,8	77,9	69,1	70,3	417,97

AU 1984/85:13 Bilaga 2

Västerbottens län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1982			1983			1984
Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar	Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar	Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar
Nordmaling	3,86	4,03	7,17	4,19	3,86	8,27	3,87	4,31	5,12
Bjurholm	-	-	-	-	-	-	4,69	5,27	5,32
Vindeln	3,15	3,72	3,96	3,61	3,60	4,97	3,17	3,26	3,62
Robertsfors	3,40	4,05	5,74	3,97	5,05	7,91	3,56	4,47	4,37
Norsjö	10,34	14,92	17,83	5,24	6,95	8,87	4,45	6,17	5,76
Malå	—	-	-	-	-	-	5,21	6,72	7,63
Storuman	4,37	4,03	8,23	4.68	4,59	8,10	5.12	4,66	7,37
Sorsele	6,70	9,03	8,57	6,64	8,12	10,28	5,93	6,47	7,58
Dorotea	8,16	9,18	11,47	8,84	10,14	11,67	7,17	8,59	8,37
Vännäs	5,43	6,69	8,99	3,76	3,92	7,06	3.20	3,29	4.43
yilhelmina	6,24	6,19	11,33	6,38	5,75	12,33	5,54	4,50	8,87
Åsele	5,89	7,09	10,17	4,79	5,45	7,62	4,55	4,63	6,52
Umeå	3,02	2,74	5,22	2,89	2,47	4,95	2,93	2,66	4,43
Lycksele	4,02	4,26	7,74	4.05	3.72	8,14	3,70	3,27	6,23
Skellefteå	4,33	5,07	8,32	4,81	4,95	9,54	3,94	4,27	6,00
Västerbottens län	4,01	4,36	7,10	4,14	4,10	7,49	3,37	3,77	5,47
Riket	3,07	3,15	5,71	3,38	3,35	6,12	3,00	3,02	4,27

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1985

Antal Andel av befolkningen
i åldern 16-64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut	5 870	3,8	2,8
Kvarstående lediga platser	1679	1,1	0,9
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats		3,5	3,1
I beredskapsarbete	873	0,6	0,6
I arbetsmarknadsutbildning	1730	1,1	0,8
1 ungdomslag	1266	0,8	0,7
Anställda med rekryteringsstöd	1029	0,7	0,3

AU 1984/85:13 Bilaga 2

Jämtlands län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning			1975 =	100		% över 64 år
1975	1980	1984	1980	1984	1990	1984	1990
Ragunda	7826	7571	7432	96,7	95,0	95,5	27,0	25,6
Bräcke	9503	9224	8944	97,1	94,1	90,8	26,0	24,7
Krokom	13 112	13418	13 999	102,3	106,8	104,7	21,0	19,6
Strömsund	17758	17343	16752	97,7	94,3	93,1	25,3	25,3
Are	9178	9469	9603	103,2	104,6	106,6	22,8	20,8
Berg	8906	9003	8700	101,1	97,7	98,5	26,3	25,0
Härjedalen	13015	13 096	12894	100,6	99,1	98,1	24,0	23,4
Ostersund	54135	55810	56407	103,1	104,2	102,6	16,8	17,8
Jämtlands län	133433	134934	134731	101,1	101,0	99,8	21,2	21,0
Riket	8208442 8317937	8342621	101,3	101,6	101,5	18,4	19,0

Förvärvsfrekvens och skattekraft

Kommun Förvärvsfrekvens Skattekraft

Män Kvinnor 1983

1980 1983 1980 1983

Ragunda	75,7	73,6	60,2	61,9	338,81
Bräcke	74,7	71,8	66.3	69,8	344,78
Krokom	78,7	74,4	67,3	70,2	325,23
Strömsund	73,3	69,5	60,9	64,2	346,24
Åre	77,3	74,5	69,1	72,1	349,14
Berg	74,2	73,5	62,7	68,6	309,70
Härjedalen	77,1	73,8	63,8	66,5	351,58
Östersund	80,7	76,2	72,4	72,9	425,34
Jämtlands län	77,8	74,3	67,9	70,0	374,90
Riket	81.8	77.9	69.1	70.3	417.97

AU 1984/85:13 Bilaga 2

Jämtlands län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1982			1983			1984
Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar	Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar	Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar
Ragunda	2,30	2,21	5,21	3,43	3,39	6,88	3,77	3,50	6,16
Bräcke	1,60	1,71	2,98	1,82	1,78	3,41	1.84	1.63	3,05
Krokom	2,86	2,63	5,32	4,14	3,37	8,09	3,82	2,72	5,61
Strömsund	5,39	5.03	8,76	5,74	4,79	9,77	5,24	4,27	7,33
Are	3,60	2,88	5,61	3,65	2,55	5,90	3,21	2,29	4,02
Berg	4,24	3,61	7,49	4,68	4,39	8,60	4,18	4,01	6,03
Härjedalen	5,70	5,59	9,61	6,31	6,07	10,46	5,47	5,06	7,83
Ostersund	2,13	2,00	4,57	2,85	2,63	6,09	2,62	2,30	4,22
Jämtlands län	3,15	2,90	5,77	3,79	3,35	7,09	3,47	2,94	5,14
Riket	3,07	3,15	5,72	3,38	3,35	6,12	3,00	3,02	4,27

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1985

Antal Andel av befolkningen
i åldern 16—64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut	2835	3,4	2,8
Kvarstående lediga platser Sökande kvarstående arbetslösa per	372	0,4	0,9
ledig plats		7,6	3,1
I beredskapsarbete	849	1,0	0,6
I arbetsmarknadsutbildning	747	0,9	0,8
I ungdomslag	670	0,8	0,7
Anställda med rekryteringsstöd	378	0,5	0,3

AU 1984/85:13 Bilaga 2 B 10

Västernorrlands län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning			1975 =	100		% över 64 år
1975	1980	1984	1980	1984	1990	1984	1990
Änge	13908	13 349	13 134	96,0	94,4	94,1	25,0	25,1
Timrå	18603	18 872	18405	101,4	98,9	93,9	17,4	17,8
Härnösand	27051	27 756	27556	102,6	101,9	99,8	20,0	20,1
Sundsvall	93992	94 742	93 569	100,8	99,5	98,6	17,2	17,6
Kramfors	27892	26611	25 501	95,4	91,4	89,6	26,7	25,1
Sollefteå	26210	26053	25515	99,4	97,3	96,3	24,2	23,6
Örnsköldsvik	60378	60552	59918	100,3	99,2	98,4	19,2	20,1
Västernorrlands län	268034	267935	263 598	100,0	98,3	97,0	19,9	20,1
Riket	8208442 8 317937	8342621	101,3	101,6	101,5	18,4	19,0

Förvärvsfrekvens och skattekraft

Kommun Förvärvsfrekvens Skattekraft

Män Kvinnor 1983

1980 1983 1980 1983

Ånge	79,8	76,6	62,2	64,6	372,77
Timrå	82,4	75,9	65,0	67,3	372,50
Härnösand	80,1	77,8	72,5	73,6	410,25
Sundsvall	80,4	76,0	68,6	70,4	423,49
Kramfors	77,7	72,0	63,0	68,0	353,60
Sollefteå	76,6	72,3	65,5	67,6	378,94
Örnsköldsvik	81,7	81,1	62,3	66,6	388,20
Västernorrlands län	80,2	76,7	66,2	68,9	396,90
Riket	81,8	77.9	69.1	70.3	417.97

AU 1984/85:13 Bilaga 2 Bil

Västernorrlands län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1982			1983			1984
	Samt-	Kvin-	Ung-	Samt-	Kvin-	Ung-	Samt-	Kvin-	Ung-
	liga	nor	domar	liga	nor	domar	liga	nor	domar
Ange	3,35	4,13	5,48	3,37	4,02	5,74	3,47	3,72	3,82
Timrå	4,34	3,97	7,52	5,36	4,99	10,12	4,48	4,44	6,32
Härnösand	2,46	2,25	4,41	3,03	2,48	5,50	2,87	2,52	3,64
Sundsvall	3,24	2,96	5,86	3,91	3,58	7,71	3,83	3,57	6,02
Kramfors	4,84	4,77	8,55	5,19	4,65	8,96	4,50	3,83	5,78
Sollefteå	4,87	4,81	8,40	4,36	4,13	6,73	4,46	4,21	5,40
Örnsköldsvik	3,41	4,30	6,10	3,92	4,48	7,60	2,98	3,68	4,25
Västernorrlands län	3,58	3,64	6,32	4,05	3,93	7,55	3,68	3,63	5,22
Riket	3,07	3,15	5,72	3,38	3,35	6,12	3,00	3,02	4,27

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1985

Antal Andel av befolkningen
i åldern 16-64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut	5786	3,5	2,8
Kvarstående lediga platser Sökande kvarstående arbetslösa per	1260	0,8	0,9
ledig plats		4,6	3,1
I beredskapsarbete	1203	0,7	0,6
1 arbetsmarknadsutbildning	1805	1,1	0,8
1 ungdomslag	1489	0,9	0,7
Anställda med rekryteringsstöd	512	0,3	0,3

AU 1984/85:13 Bilaga 2

B 12

Gävleborgs län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1975 =	100		% över 64 år
1975	1980	1984	1980	1984	1990	1984	1990
Ockelbo	6410	6663	6583	103,9	102,7	102,7	23,9	23,2
Hofors	14456	13 170	12459	91,1	86,2	79,5	21,3	22,6
Ovanåker	13 446	13 785	13624	102,5	101,3	100,6	20,8	20,8
Nordanstig	11576	11962	11646	103,3	100,6	99,4	23,5	23,6
Ljusdal	21868	21595	21319	98,8	97,5	96,2	24,5	25,1
Gävle	86911	87378	87817	100,5	101,0	101,5	18,1	19,7
Sandviken	43143	42866	40778	99,4	94,5	94,0	20,4	20,6
Söderhamn	32243	31 186	30525	96,7	94,7	92,0	21,4	21,7
Bollnäs	27667	27877	28059	100,8	101,4	101,3	20,3	20,8
Hudiksvall	36692	37 538	37723	102,3	102,8	102,2	19,9	20,5
Gävleborgs län	294412	294 020	290533	99,9	98,7	97,8	20,3	21,0
Riket	8208442 8317937	8 342621	101,3	101,6	101,5	18,4	19,0

Förvärvsfrekvens och skattekraft

Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft
Män		Kvinnor		1983
1980	1983	1980	1983
Ockelbo	80,7	74,0	62,1	62,6	355,39
Hofors	81,8	80,2	60,1	62,7	414,38
Ovanåker	83,9	80,8	62,8	64,3	351,07
Nordanstig	79,1	74,8	60,6	62,8	320,67
Ljusdal	75,8	71,5	62,1	64,6	340,33
Gävle	81,4	77,4	67,4	69,5	436,27
Sandviken	84,0	79,1	63,7	66,6	409,41
Söderhamn	80,2	75,9	62,7	64,5	389,18
Bollnäs	80,0	75,6	68,3	70,4	377,47
Hudiksvall	80,5	75,7	66,9	67,1	379,55
Gävleborgs län	81,1	76,8	65,1	67,1	396,01
Riket	81,8	77,9	69,1	70,3	417,97

AU 1984/85:13 Bilaga 2

B 13

Gävleborgs Ian

Arbetslöshet (%)

Kommun	1982			1983			1984
Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar	Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar	Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar
Ockelbo	3,93	4,77	7,44	4,84	5,39	9,16	4,32	4,65	5,00
Hofors	3,50	5,31	7,31	5,07	6,67	9,59	4,62	5,64	5,84
Ovanåker	4,29	5,14	8,82	4,01	4,72	9,50	3,53	4,37	6,46
Nordanstig	3,37	3,73	6,86	4,41	4,91	10,24	3,74	4,32	5,28
Ljusdal	5,53	6,22	11,16	6,32	6,74	13,77	5,82	6,22	9,69
Gävle	3,29	3,50	6,91	4,02	3,85	7,87	3,34	3,11	4,81
Sandviken	4,26	4,81	9,48	5,25	5,27	10,99	5,09	4,89	7,12
Söderhamn	4,34	4,78	9,64	5,60	5,75	12,01	4,72	4,54	6,59
Bollnäs	3,22	3,10	6,69	3,72	3,75	8,11	3,81	3,59	5,89
Hudiksvall	4,06	4,76	7,90	5,28	5,75	11,22	4,53	4,89	7,49
Gävleborgs län	3,86	4,32	8,06	4,73	4,92	9,85	4,20	4,24	6,24
Riket	3,07	3,15	5,72	3,38	3,35	6,12	3,00	3,02	4,27

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1985

Antal Andel av befolkningen
i åldern 16-64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut	7367	4,1	2,8
Kvarstående lediga platser	1223	0,7	0,9
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats		6,0	3,1
I beredskapsarbete	1923	1,1	0,6
I arbetsmarknadsutbildning	1560	0,9	0,8
1 ungdomslag	2273	1,3	0,7
Anställda med rekryteringsstöd	829	0,5	0,3

AU 1984/85:13 Bilaga 2

B 14

Kopparbergs län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning			1975 =	100		% över 64 år
1975	1980	1984	1980	1984	1990	1984	1990
Vansbro	8693	8523	8246	98,0	94,9	94,0	27,1	24,9
Malung	11965	11971	11796	100,1	98,6	98,0	22,1	22,0
Gagnef	9122	9842	9904	107,9	108,6	97,6	19,5	20,3
Leksand	12761	13 572	13918	106,4	109,1	108,4	25,3	24,3
Rättvik	10732	11 194	11 115	104,3	103,6	105,5	27,4	25,8
Orsa	7005	7354	7379	105,0	105,3	103.4	23,6	22,9
Älvdalen	8429	8348	8289	99,0	98,3	96,4	23,3	23,8
Smedjebacken	13 397	13 389	13 328	99.9	99,5	91,0	18,3	19,0
Mora	17927	19376	19788	108,1	110,4	110,5	19,9	19,3
Falun	47650	50597	51443	106,2	108,0	107,5	17,9	18,8
Borlänge	46208	46794	46181	101,3	99,9	100,5	17,2	18,6
Säter	10262	10874	11 140	106,0	108,6	95,6	18,3	19,0
Hedemora	16736	17063	16988	102,0	101,5	96,6	21,2	20,9
Avesta	27153	26376	25317	97,1	93,2	88,9	21,3	21,9
Ludvika	33069	31695	30281	95,8	91,6	93,4	22,7	21,9
Kopparbergs län	281 109	286968	285 113	102,1	101,4	99,6	20,5	20,7
Riket	8208442 8 317937	8342621	101,3	101,6	101,5	18,4	19,0

Förvärvsfrekvens och skattekraft

Kommun Förvärvsfrekvens Skattekraft

Män Kvinnor 1983

	1980	1983	1980	1983
Vansbro	80,2	75,8	55,7	56,3	333,03
Malung	82,2	78,3	59,8	64,5	386,39
Gagnef	83,6	78,0	55,9	58,9	338,91
Leksand	83,6	78,1	65,2	66,5	371,47
Rättvik	79,9	74,6	61,0	62,6	349,48
Orsa	79,7	77,3	62,2	62,8	342,88
Älvdalen	79,4	74,7	60,4	63,5	348,30
Smedjebacken	81,7	74,9	58,0	60,3	368,42
Mora	83,3	77,9	63,7	65,3	373,81
Falun	82,4	78,5	69,5	71,4	419,17
Borlänge	82,9	76,7	64,8	66,4	407,70
Säter	86,0	79,9	73,3	73,9	364,04
Hedemora	82,8	78,3	67,8	67,8	370,13
Avesta	79,7	76,3	61,0	63,4	387,52
Ludvika	78,6	75,9	59,5	64,0	406,49
Kopparbergs län	81,8	77,2	63,8	65,9	386,86
Riket	81,8	77,9	69,1	70,3	417,97

AU 1984/85:13 Bilaga 2

B 15

Kopparbergs län

Arbetslöshet <%)

Kommun	1982			1983			1984
Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar	Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar	Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar
Vansbro	4,99	5,40	9,20	5,37	6,13	10,49	4,67	5,15	6,52
Malung	4,91	5,26	9,43	4,81	4.64	7,02	4,35	4,21	4,82
Gagnef	2,86	3,33	4,30	3,79	3,82	6,44	3,26	3,26	4,24
Leksand	3,37	2,83	5,58	4,00	3,33	5,97	3,16	2,87	3,52
Rättvik	5,77	4,29	9,42	5,49	4,63	8,49	4,80	4,25	5,88
Orsa	3,97	3,68	6,44	4,24	4,02	6,20	3,94	3,86	4,35
Älvdalen	4,61	3,71	8,14	5,03	4,74	9,25	4,12	3,80	6,27
Smedjebacken	4,58	6,16	10,27	5,77	7,11	12,13	5,39	6,75	8,90
Mora	3,31	3,26	5,75	3,29	2,98	6,21	2,69	2,56	4,13
Falun	2,68	2,48	5,14	3,09	2,79	6,02	2,57	2,39	3,78
Borlänge	3,40	3,33	6,57	4,67	4,18	8,09	4,11	4,15	6,71
Säter	1,75	1,51	3,35	2,15	2,05	3,93	2,10	1,97	3,08
Hedemora	2,96	3,39	5,71	3,92	3,98	6,97	3,25	3,25	3,87
Avesta	4,07	4,96	7,97	4,78	4,93	8,96	4,52	4,58	6,81
Ludvika	4,20	5,03	8,82	5,35	6,25	11,71	4,57	5,42	7,84
Kopparbergs län	3,60	3,73	6,84	4,28	4,22	7,90	3,72	3,79	5,52
Riket	3,07	3,15	5,72	3,38	3,35	6,12	3,00	3,02	4,27

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1985

Antal Andel av befolkningen
i åldern 16-64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut	6403	3,6	2,8
Kvarstående lediga platser Sökande kvarstående arbetslösa per	1801	1,0	0,9
ledig plats		3,6	3,1
I beredskapsarbete	1773	1,0	0,6
I arbetsmarknadsutbildning	1 165	0,7	0,8
1 ungdomslag	1823	1,0	0,7
Anställda med rekryteringsstöd	762	0,4	0,3

AU 1984/85:13 Bilaga 2

B 16

Värmlands län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning			1975 =	100		% över 64 år
1975	1980	1984	1980	1984	1990	1984	1990
Kil	9965	11 171	11427	112,1	114,7	114,4	14,4	14,2
Eda	9663	9518	9494	98,5	98,3	93,8	23,2	23,4
Torsby	16072	15601	15 325	97,1	95,4	95,1	25,8	24,6
Storfors	5 274	5 508	5411	104,4	102,6	100,5	20,4	18,6
Hammarö	10777	12129	12 535	112,5	116,3	118,8	14,6	14,3
Munkfors	5483	5 132	4 889	93.6	89,2	84,8	25,7	26,3
Forshaga	11224	12019	11697	107,1	104,2	104,6	16,7	15,2
Grums	10872	10 805	10420	99,4	95,8	94,0	19,1	18,0
Åijäng	9825	9805	9866	99,8	100,4	96,1	24,1	23,9
Sunne	13618	13 344	13147	98,0	96,5	95,1	25,6	25,2
Karlstad	72 369	74068	74324	102,3	102,7	100,8	17,8	18,9
Kristinehamn	27811	26977	26356	97,0	94,8	93,6	20,1	20,0
Filipstad	15513	14 606	13910	94,2	89,7	87,5	24,9	23,8
Hagfors	18 597	17511	16688	94,2	89,7	86,4	22,7	22,8
Arvika	27446	26891	26616	98,0	97,0	95,9	22,8	22,9
Säffle	19740	18985	18 394	96,2	93,2	91,7	21,8	22,1
Värmlands län	284 249	284070	280499	99,9	98,7	97,0	20,5	20,5
Riket	8208442 8317937	8342621	101,3	101,6	101,5	18,4	19,0

Förvärvsfrekvens och skattekraft

Kommun Förvärvsfrekvens Skattekraft

Män Kvinnor 1983

	1980	1983	1980	1983
Kil	85,0	78,5	63,1	64,9	336,32
Eda	82,2	77,5	62,1	62,5	344,70
Torsby	76,4	68,3	62,6	64,8	367,50
Storfors	85,2	79,4	65,7	65,3	363,89
Hammarö	83,5	78,8	71,5	71,2	419,63
Munkfors	80,8	76,3	62,4	65,4	388,28
Forshaga	83,6	79,4	65,6	67,8	343,76
Grums	83,0	81,0	62,2	63,2	371,45
Åijäng	82,3	73,8	64,7	61,3	334,04
Sunne	82,3	75,9	65,4	67,1	343,48
Karlstad	80,3	75,7	70,6	70,8	430,71
Kristinehamn	82,7	77,8	69,6	71,3	402,20
Filipstad	80,3	74,9	66,2	67,7	381.30
Hagfors	81,4	77,1	62,3	64,6	382,55
Arvika	80,8	75,9	62,8	65,0	366,28
Säffle	79,6	76,2	62,1	64,9	364,61
Värmlands län	81,3	76,3	66,4	67,6	386,14
Riket	81,8	77,9	69,1	70,3	417,97

AU 1984/85:13 Bilaga 2 B 17

Värmlands län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1982			1983			1984
Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar	Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar	Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar
Kil	4,25	4,74	7,90	4,51	5,08	8,61	3,71	4,58	5,22
Eda	4,57	4,79	8,00	4,18	4,54	6,49	3,00	3,00	3,35
Torsby	7,35	6,03	11,37	7,72	5,89	10,43	6,54	5,07	7,20
Storfors	7,02	7,22	10,13	6,02	7,35	9,23	4,91	5,98	7,03
Hammarö	3,00	2,92	7,43	3,42	3,51	7,26	3,38	3,50	4,92
Munkfors	5,71	6,21	11,21	7,25	6,60	14,44	6,19	6,86	10,88
Forshaga	4,83	5,52	9,42	5,06	5,75	10,70	4,22	4,89	7,49
Grums	3,97	5,15	8,59	4,15	5,33	8,58	3,62	4,46	5,53
Årjäng	5,93	4,93	9,28	5,95	4,02	8,57	4,17	2,69	4,28
Sunne	6,41	5,62	11,62	6,06	5,41	9,77	5,08	4,68	6,17
Karlstad	4,82	4,62	9,34	5,19	4,96	9,82	4,99	4,91	7,85
Kristinehamn	4,21	3,75	6,50	4,53	4,19	7,59	4,09	3,74	5,25
Filipstad	4,10	4,35	7,36	5,60	4,79	9,61	4,39	3,87	5,64
Hagfors	6,16	7,13	12,06	7,30	8,41	14,63	6,22	6,98	9,07
Arvika	4,63	4,59	9,13	5,40	5,00	10,61	4,21	3,97	6,45
Säffle	4,83	4,41	8,93	4,83	4,13	8,62	4,01	3,59	5,05
Värmlands län	4,94	4,85	9,12	5,33	5,12	9,65	4,62	4,52	6,60
Riket	3,07	3,15	5,72	3,38	3,35	6,12	3,00	3,02	4,27

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1985

Antal Andel av befolkningen
i åldern 16-64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut	7732	4,4	2,8
Kvarstående lediga platser Sökande kvarstående arbetslösa per	1785	1,0	0,9

ledig plats		4,3	3,1
I beredskapsarbete	2137	1,2	0,6
I arbetsmarknadsutbildning	1 344	0,8	0,8
I ungdomslag	1755	1,0	0,7
Anställda med rekryteringsstöd	778	0,4	0,3

2 Riksdagen 1984185. 18 sami. Nr 13. Bilaga 2

AU 1984/85:13 Bilaga 2

B 18

Örebro län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1975 =	100		% över 64 år
1975	1980	1984	1980	1984	1990	1984	1990
Laxå	8664	8662	8102	100,0	93,5	94,3	19,1	20,1
Hallsberg	16643	17246	16828	103,6	101,1	101,9	19,0	19,7
Degerfors	12153	12246	12014	100,8	98,9	96,0	18,9	19,2
Hällefors	11219	10576	9974	94,3	88,9	86,2	23,4	24,3
Ljusnarsberg	7209	7006	6787	97,2	94,1	88,3	25.6	24,8
Örebro	117837	116969	117 569	99,3	99,8	100,4	19,7	20,3
Kumla	16939	17760	17 806	104,8	105,1	104,9	18,9	20,0
Askersund	11342	11896	11744	104,9	103,5	100,0	23,0	22,4
Karlskoga	38103	36828	35170	96,7	92,3	89,8	21,2	22,2
Nora	9269	10211	10097	110,2	108,9	108,9	20,3	18,9
Lindesberg	24 545	24956	24870	101,7	101,3	101,1	20,6	20,4
Örebro län	273923	274356	270961	100,2	98,9	98,3	20,3	20,7
Riket	8 208442	8317937	8 342621	101,3	101,6	101,5	18,4	19,0

Förvärvsfrekvens och skattekraft

Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft
Män		Kvinnor		1983
1980	1983	1980	1983
Laxå	82,2	78,3	63,2	64,9	390,14
Hallsberg	84,8	82,2	66,7	70,4	380,09
Degerfors	84,4	78,0	62,8	66,2	379,20
Hällefors	82,3	80,2	61,1	65,9	406,82
Ljusnarsberg	78,8	75,2	60,0	63,1	361,54
Örebro	79,6	75,6	72,3	73,5	421,31
Kumla	84,3	78,2	68,7	71,8	378,18
Askersund	85,6	82,7	64,1	65,9	368,15
Karlskoga	83,7	79,9	67,0	68,7	443,88
Nora	83,2	79,8	70,5	73,0	391,75
Lindesberg	82,8	78,3	68,9	72,0	383,42
Örebro län	81,9	77,8	68,9	71,1	407,10
Riket	81,8	77,9	69,1	70,3	417,97

AU 1984/85:13 Bilaga 2 B 19

Örebro län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1982			1983			1984
Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar	Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar	Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar
Laxå	3,96	4,65	7,69	4,50	4,16	7,59	3,36	3,24	4,30
Hallsberg	2,96	2,84	4,48	3,28	2,93	4,81	3,23	2,86	3,21
Degerfors	3,73	3,56	5,83	4,84	4,44	8,38	4,67	4,26	5,74
Hällefors	3,25	4,24	5,95	3,74	4,00	6,75	3,94	3,85	3,66
Ljusnarsberg	5,36	5,77	9,02	7,11	6,92	12,36	6,49	6,38	7,61
Örebro	3,52	3,05	5,60	4,16	3,47	7,02	3,91	3,41	5,49
Kumla	2,40	1.93	3,71	3,16	2,34	5,13	2,46	2,24	3,05
Askersund	3,18	3,57	5,88	4,06	4,18	6,87	3,65	3,85	4,61
Karlskoga	3,36	3,98	6,45	4,28	4,48	9,26	4,53	4,98	7,91
Nora	3,00	3,04	5,30	3,41	3,11	6,51	3,67	3,36	4,83
Lindesberg	3,65	3,54	6,25	4,18	3,88	6,74	4,24	3,95	5,64
Örebro län	3,43	3,33	5,76	4,12	3,71	7,21	3,95	3,69	5,44
Riket	3,07	3,15	5,72	3,38	3,35	6,12	3,00	3,02	4,27

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1985

Antal Andel av befolkningen
i åldern 16-64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut	5974	3,6	2,8
Kvarstående lediga platser	1366	0,8	0,9
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats		4,4	3,1
1 beredskapsarbete	1810	1.1	0,6
I arbetsmarknadsutbildning	1932	1,2	0,8
1 ungdomslag	1511	0,9	0,7
Anställda med rekryteringsstöd	883	0,5	0,3

AU 1984/85:13 Bilaga 2

B 20

Västmanlands län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning			1975 =	100		% över 64 år
1975	1980	1984	1980	1984	1990	1984	1990
Skinnskatteberg	5 383	5 346	5286	99,3	98,2	96,3	20,8	20,3
Surahammar	11074	11439	11412	103,3	103,1	97,0	15,0	15,3
Heby	13189	13 378	13162	101,4	99,8	96,9	20,3	20,9
Kungsör	8279	8606	8 348	103,9	100,8	96,8	17,5	16,4
Hallstahammar	18552	18237	17036	98.3	91,8	88,4	16,0	17,5
Norberg	6612	6843	6551	103,5	99,1	95,1	21,0	20,7
Västerås	117911	117487	117658	99.6	99,8	98,6	15,7	17,5
Sala	20421	20936	21052	102,5	103,1	100,3	19,9	20,9
Fagersta	15911	15 121	14199	95,0	89,2	89,2	21,3	22,7
Köping	27872	27201	26 503	97,6	95,1	90,9	17,8	18,8
Arboga	14717	14944	14484	101,5	98,4	94,8	19,0	19,7
Västmanlands län	259921	259538	255691	99,9	98,4	96,0	17,3	18,5
Riket	8208442 8 317937	8342621	101,3	101,6	101,5	18,4	19,0

Förvärvsfrekvens och skattekraft

Kommun Förvärvsfrekvens Skattekraft

Män Kvinnor 1983

	1980	1983	1980	1983
Skinnskatteberg	82,3	76,7	61,0	63,0	365,83
Surahammar	84,4	79,9	66,1	68,3	387,20
Heby	84,1	81,2	61,6	63,4	335,80
Kungsör	85,4	82,3	66,8	66,3	375,91
Hallstahammar	81,3	73,5	64,7	65,8	401.73
Norberg	82,4	77,9	62,1	64,4	365,91
Västerås	80,9	76,3	68,5	69,0	444,12
Sala	83,5	78,6	68,3	70,7	373,75
Fagersta	83,5	79,3	66,1	67,8	430,95
Köping	83,4	80,0	65,6	67,0	399,09
Arboga	83,6	80,9	61,7	64,8	393,31
Västmanlands län	82,2	77,7	66,6	67,8	413,23
Riket	81,8	77,9	69,1	70,3	417,97

AU 1984/85:13 Bilaga 2

Västmanlands län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1982			1983			1984
Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar	Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar	Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar
Skinnskatteberg	3,29	3,45	6,34	5,88	5,44	10,30	5,80	5,28	6,37
Surahammar	4,08	5,36	8,24	5,35	6,00	10,95	5,04	5,51	6,84
Heby	3,52	3,99	6,88	3,18	3,40	6,18	2,95	3,16	5,03
Kungsör	4,05	5,10	7,96	4,81	5,40	8,58	4,58	5,30	6,23
Hallstahammar	5,31	6,07	10,32	5,90	6,50	12,02	4,18	5,12	6.94
Norberg	4,83	3,97	7,13	6,10	5,29	11,13	5,01	4,80	6,83
Västerås	3,08	3,15	6,59	3,61	3,45	7,55	2,97	2,95	4,54
Sala	3,15	3,53	6,54	3,54	3,89	7,76	3,12	3,49	5,46
Fagersta	3,93	3,96	7,21	5,83	5,23	10,14	5,10	4,20	6,30
Köping	3,95	4,43	8,49	4,39	4,78	9,03	3,76	4,00	5,25
Arboga	4,05	4,59	6,63	4,74	5,18	8,73	4,52	4.86	6,27
Västmanlands län	3,58	3,86	7,22	4,23	4,27	8,50	3,60	3,70	5,31
Riket	3,07	3,15	5,72	3,38	3,35	6,12	3,00	3,02	4,27

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1985

Antal Andel av befolkningen
i åldern 16-64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut	5 659	3,4	2,8
Kvarstående lediga platser Sökande kvarstående arbetslösa per	2175	1,3	0,9
ledig plats		2,6	3,1
I beredskapsarbete	1 146	0,7	0,6
1 arbetsmarknadsutbildning	1 100	0,7	0,8
I ungdomslag	1753	1,1	0,7
Anställda med rekryteringsstöd	817	0,5	0,3

AU 1984/85:13 Bilaga 2 B 22

Uppsala län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1975 =	100		% över 64 år
1975	1980	1984	1980	1984	1990	1984	1990
Håbo	9987	13301	13 780	133,2	138,0	148,7	5,5	5,6
Älvkarleby	9947	9736	9361	97,9	94,1	94,0	21,3	20,7
Tierp	20833	20608	19 986	98,9	95,9	93,2	23,5	21,8
Uppsala	138116	146 192	152579	105,8	110,5	115,2	14,9	14,5
Enköping	31911	32720	32 808	102,5	102,8	103,0	17,6	17,8
Osthammar	19234	21028	21 198	109,3	110,2	107,4	18,2	18,1
Uppsala län	230028	243 585	249712	105,9	108,6	111,4	15,9	15,5
Riket	8 208442	8317937	8342621	101,3	101,6	101,5	18,4	19,0

Förvärvsfrekvens och skattekraft

Kommun Förvärvsfrekvens Skattekraft

Män Kvinnor 1983

	1980	1983	1980	1983
Håbo	88,7	83,0	67,2	69,6	377,83
Älvkarleby	83,8	80,5	61,0	66,1	386,43
Tierp	85,1	82,2	62,7	68,9	358,83
Uppsala	78,3	75,6	70,2	70,6	426,95
Enköping	83,4	81,3	65,2	67,6	380,55
Östhammar	86,0	81,5	66,4	67,6	370,94
Uppsala län	80,9	77,9	68,2	69,7	406,20
Riket	81,8	77,9	69,1	70,3	417,97

AU 1984/85:13 Bilaga 2

B 23

Uppsala län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1982			1983			1984
Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar	Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar	Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar
Håbo	1,93	2,61	4,92	2,02	2,51	4,68	2,04	2,54	3,47
Älvkarleby	2,73	3,45	5,98	3,73	4,62	8,24	3,17	3,61	5,30
Tierp	2,33	2,60	5,40	2,71	2,80	5,91	3,12	2,71	4,35
Uppsala	1,78	1,64	3,23	2,19	1,99	4,06	2,16	1,87	3,21
Enköping	2,97	3,41	5,91	3,47	3,76	6,89	3,16	3,55	4,78
Osthammar	1,40	1,71	2,94	2,33	2,22	4,54	3,02	2,54	3,11
Uppsala län	1,99	2,06	3,90	2,46	2,42	4,79	2,46	2,29	3,58
Riket	3,07	3,15	5,72	3,38	3,35	6,12	3,00	3,02	4,27

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1985

Antal Andel av befolkningen
i åldern 16-64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut	3 846	2,4	2,8
Kvarstående lediga platser	1220	0,8	0,9
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats		3,2	3,1
1 beredskapsarbete	326	0,2	0,6
1 arbetsmarknadsutbildning	1258	0,8	0,8
1 ungdomslag	1 180	0,7	0,7
Anställda med rekryteringsstöd	269	0,2	0,3

AU 1984/85:13 Bilaga 2
Stockholms län Befolkningsutveckling

B 24

Kommun	Befolkning		1975 =	100		% över 64 år
1975	1980	1984	1980	1984	1990	1984	1990
Upplands-Väsby	28810	31961	33477	110,9	116,2	118,1	6,9	8,8
Vallentuna	14 886	17 603	19189	118,3	128,9	137,6	9,5	9,8
Österåker	69989	78097	25 810	111,6	36,9	38,5	7,5	8,3
Värmdö	16050	17 846	18719	111,2	116,6	126,7	10,9	11,5
Järfalla	51549	53 321	55 776	103,4	108,2	105,9	7,5	10,5
Ekerö	15081	15927	16375	105,6	108,6	114,6	9,3	10,5
Huddinge	62576	66 570	69581	106,4	111,2	114,2	9,1	10,3
Botkyrka	69989	78097	65927	111,6	94,2	93,8	6,7	8,3
Salem	69989	78097	12406	111,6	17,7	18,3	6,7	6,7
Haninge	50295	58541	60460	116,4	120,2	119,8	6,9	8,5
Tyresö	29366	31061	32041	105,8	109,1	114,0	6,2	8,0
Upplands-Bro	14 792	18489	19 653	125,0	132,9	134,6	6,4	8,0
Täby	41307	47 105	52771	114,0	127,8	128,5	9,9	12,2
Danderyd	27168	27842	28484	102,5	104,8	108,0	17,3	18,3
Sollentuna	43413	45 868	47587	105,7	109,6	113,8	10,7	11,9
Stockholm	665202	647 214	653455	97,3	98,2	98,3	23,0	22,8
Södertälje	77695	80045	79429	103,0	102,2	105,4	12,6	13,8
Nacka	55 321	57229	59009	103,4	106,7	109,1	12,6	14,0
Sundbyberg	26995	25717	27444	95,3	101,7	113,6	19,9	19,9
Solna	53 878	50 441	48828	93,6	90,6	95,0	20,8	22,5
Lidingö	36727	37 390	37987	101,8	103,4	106,6	16,9	18,9
Vaxholm efter delning	69989	78097	6263	111,6	8,9	9,5	14,1	14,0
Norrtälje	39193	40 842	42101	104,2	107,4	112,6	20,3	19,9
Sigtuna	26615	28 276	28956	106,2	108,8	114,9	9,2	10,4
Nynäshamn	19100	20333	20762	106,5	108,7	113,7	14,7	15,1
Stockholms län	1493 546	1 528 200	1562490	102,3	104,6	106,4	16,2	16,9
Riket	8208442	8317937	8 342621	101,3	101,6	101,5	18,4	19,0

Förvärvsfrekvens och skattekraft

Kommun Förvärvsfrekvens Skattekraft

Män Kvinnor 1983

	1980	1983	1980	1983
Upplands-Väsby	86,6	82,9	77,5	79,1	456,12
Vallentuna	86,5	82,8	73,1	75,3	421,71
Österåker	85,2	81,1	71,1	74,2	412,96
Värmdö	85,3	80,3	75,3	74,8	458,79
Järfalla	84,1	81,4	75,8	77,6	501,54
Ekerö	87,9	84,5	76,6	78,3	471,80
Huddinge	82,6	80,1	76,3	77,6	472,70
Botkyrka	80,1	78,4	71,5	74,2	423,61
Salem	84,7	78,0	72,6	73,2	430,07
Haninge	83,1	79,8	74,6	77,3	433,01
Tyresö	83,2	80,4	76,0	78,1	460,94
Upplands-Bro	86,3	82,9	74,3	76,1	424,67
Täby	85,3	79,3	75,2	74,3	503,78
Danderyd	81,5	78,6	73,3	74,0	704,93
Sollentuna	83,6	82,6	76,4	78,8	504,45
Stockholm	78,6	75,9	75,3	75,4	553,53
Södertälje	81,4	78,4	69,7	71,0	435,85
Nacka	83,2	80,1	75,7	76,6	523,52
Sundbyberg	79,9	75,6	77,1	73,7	518,41
Solna	78,8	77,4	75,5	77,5	574,74
Lidingö	82,0	80,0	75,3	76,9	628,33
Vaxholm efter delning	83,1	80,3	76,1	77,6	469,28
Norrtälje	82,9	80,1	67,4	68,7	388,72
Sigtuna	82,8	80,2	72,7	74,1	437,78
Nynäshamn	85,4	82,0	71,6	74,4	445,35
Stockholms län	81,1	78,3	74,6	75,5	511,50
Riket	81,8	77,9	69,1	70,3	417,97

AU 1984/85:13 Bilaga 2

B 25

Stockholms län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1982			1983			1984
Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar	Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar	Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar
Upplands-Väsby	1,18	1,10	2,19	1,48	1,40	2,36	1,32	1,30	1,74
Yallentuna	0,88	1,05	1,66	1,02	1,18	1,96	0,96	1,06	1,37
Österåker							1,19	1,28	2,11
Värmdö	0,97	0,82	2,28	1,16	1,10	2,67	0,94	0,87	1,73
Järfälla	0,95	0,94	1,93	1,28	1,17	2,48	1,26	1,16	2,01
Ekerö	0,52	0,64	1,12	0,49	0,54	1,20	0,56	0.64	0,94
Huddinge	1,30	1,11	2,45	1,40	1,21	2,46	1,16	1,03	1,75
Botkyrka	1,51	1,39	2,87	1,65	1,50	2,74	1,83	1,61	2,58
Salem							0,65	0,58	1,13
Haninge	1,80	1,62	3,41	1,84	1,60	3,32	1,48	1,32	2,37
Tyresö	1,41	1,37	2,59	1,74	1,63	3,08	1,57	1,45	2,25
Upplands-Bro	0,90	0,93	1,87	1,31	1,22	2,85	1,24	1,15	2,26
Täby	0,85	0,88	1,77	1,09	1,11	2,20	0,93	0,98	1,40
Danderyd	0,57	0,60	0,88	0,74	0,75	1,42	0,55	0,57	0,70
Sollentuna	1,00	0,92	1,84	1,17	1,11	2,29	1,05	1,02	1,60
Stockholm	1,51	1,28	2,74	1,70	1,47	2,87	1,72	1,50	2,45
Södertälje	2,68	2,82	5,26	2,97	3,01	5,86	2,83	2,94	4,54
Nacka	1,33	1,19	2,78	1,50	1,28	2,69	1,29	1,19	2,03
Sundbyberg	1,60	1,40	3,07	1,84	1,60	3,33	1,78	1,59	2,57
Solna	1,53	1,24	3,11	1,75	1,50	3,20	1,68	1,34	2,55
Lidingö	0,56	0,54	1,27	0,70	0,68	1,59	0,67	0,65	1,26
Vaxholm	1,03	1,17	2,09	0,34	0,43	0,49	1,27	1,59	1,75
Norrtälje	1,60	1,87	3,04	1,83	2,04	3,48	1,85	2,01	2,90
Sigtuna	1,45	1,36	2,82	1,60	1,58	3,05	1,35	1,30	1,97
Nynäshamn	1,61	1,71	2,92	1,91	2,20	3,35	1,33	1,51	1,68
Stockholms län	1,43	1,30	2,71	1,63	1,49	2,94	1,54	1,42	2,30
Riket	3,07	3,15	5,72	3,38	3,35	6,12	3,00	3,02	4,27

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1985

Antal Andel av befolkningen
i åldern 16-64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut	14018	1,4	2,8
Kvarstående lediga platser Sökande kvarstående arbetslösa per	8777	0,8	0,9
ledig plats		1,6	3,1
I beredskapsarbete	2187	0,2	0,6
I arbetsmarknadsutbildning	5796	0,6	0,8
I undomslag	2824	0,3	0,7
Anställda med rekryteringsstöd	420	0,0	0,3

AU 1984/85:13 Bilaga 2 B 26

Södermanlands län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1975 =	100		% över 64 år
1975	1980	1984	1980	1984	1990	1984	1990
Vingåker	9519	9750	9744	102,4	102,4	103,0	19,6	20,6
Nyköping	62561	64099	64 686	102,5	103,4	103,8	17,9	18,9
Oxelösund	14211	14 120	13 376	99,4	94,1	97,7	13,2	14,8
Flen	18079	18231	17447	100,8	96.5	96,2	19,8	20,4
Katrineholm	32635	32 277	31883	98,9	97,7	98,5	20,6	21,8
Eskilstuna	92663	90354	88664	97,5	95,7	92,7	18,2	20,0
Strängnäs	22245	23705	24715	106,6	111,1	109,6	18,3	19,8
Södermanlands län	251913	252536	250515	100,2	99,4	98,6	18,3	19,7
Riket	8 208442	8317937	8342621	101,3	101,6	101,5	18,4	19,0

Förvärvsfrekvens och skattekraft

Kommun Förvärvsfrekvens Skattekraft

Män Kvinnor 1983

	1980	1983	1980	1983
Vingåker	83,5	79,6	64,6	65,1	348,36
Nyköping	83,8	79,8	66,2	67,5	405,49
Oxelösund	82,6	77,4	65,8	66,9	438,97
Flen	83,2	79,7	68,4	68,9	377,43
Katrineholm	82,8	78,4	66,1	67,7	391,50
Eskilstuna	80,4	74,4	67,2	67,1	411,08
Strängnäs	82,1	76,9	68,1	69,2	409,48
Södermanlands län	82,1	77,2	66,8	67,5	403,68
Riket	81,8	77,9	69,1	70,3	417,97

AU 1984/85:13 Bilaga 2 B 27

Södermanlands län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1982			1983			1984
Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar	Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar	Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar
Vingåker	2,86	2,47	5,10	3,34	3,04	5,48	2,92	2,53	3,92
Nyköping	2,38	2,67	5,35	2,60	2,89	5,59	2,15	2,51	3,65
Oxelösund	3,55	3,92	7,42	3,82	3,85	6,85	2,81	3,41	4,77
Flen	2,74	2,97	6,07	3,44	3,62	7,24	3,15	3,22	4,15
Katrineholm	3,44	3,48	6,89	3,61	3,66	7,03	3,35	3,33	5,05
Eskilstuna	4,03	4,01	8,50	4,91	4,62	10,42	4,33	4,26	6,99
Strängnäs	2,74	3,19	5,54	2,89	3,04	6,14	2,81	3,07	4,47
Södermanlands län	3,26	3,40	6,90	3,74	3,74	7,79	3,28	3,40	5,23
Riket	3,07	3,15	5,72	3,38	3,35	6,12	3,00	3,02	4,27

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1985

Antal Andel av befolkningen
i åldern 16-64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut	4 834	3,1	2,8
Kvarstående lediga platser Sökande kvarstående arbetslösa per	1868	1,2	0,9

ledig plats		2,6	3,1
I beredskapsarbete	841	0,5	0,6
I arbetsmarknadsutbildning	1389	0,9	0,8
I ungdomslag	1489	0,9	0,7
Anställda med rekryteringsstöd	728	0,5	0,3

AU 1984/85:13 Bilaga 2

B 28

Östergötlands län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1975 =	100		% över 64 år
1975	1980	1984	1980	1984	1990	1984	1990
Ödeshög	6051	6 228	6 101	102,9	100,8	99,6	22,6	22,6
Ydre	4297	4 362	4 373	101,5	101,8	102,4	23,8	22,7
Kinda	10635	10595	10230	99,6	96,2	95,2	23,8	22,6
Boxholm	5 899	5794	5 692	98,2	96,5	96,3	23,0	20,8
Åtvidaberg	12976	12927	12847	99,6	99,0	99,9	19.4	19,4
Finspång	24799	24614	23874	99.3	96,3	95,2	17,7	19,0
Valdemarsvik	8864	9303	8906	105,0	100,5	98,7	21,8	21,5
Linköping	109236	112600	115600	103,1	105,8	105,7	16,7	18,3
Norrköping	119169	119238	118451	100,1	99,4	98,5	19,1	20,3
Söderköping	10338	11467	12175	110,9	117,8	122,7	16,3	15,7
Motala	41577	41965	41 364	100,9	99,5	99,6	19,6	20,9
Vadstena	7718	7 654	7505	99,2	97,2	96,6	21,5	22,3
Mjölby	25 529	26042	25769	102,0	100,9	100,7	18,9	19,8
Östergötlands län	387 088	392789	392887	101,5	101,5	101,2	18,7	19,7
Riket	8208442	8317937	8 342621	101,3	101,6	101,5	18,4	19,0

Förvärvsfrekvens och skattekraft

Kommun Förvärvsfrekvens Skattekraft

Män Kvinnor 1983

	1980	1983	1980	1983
Ödeshög	84,2	80,0	60,0	63,8	317,89
Ydre	85,4	81,7	62,8	65,9	318,41
Kinda	85,0	83,3	64,6	69,0	341,05
Boxholm	86,1	81,4	61,8	64,9	348,77
Åtvidaberg	84,8	81,9	65,5	67,0	362,91
Finspång	86,8	83,2	66,5	68,1	383,08
Valdemarsvik	85,8	82,0	65,2	64,1	330,57
Linköping	82,4	79,8	71,9	72,5	437,01
Norrköping	81,6	78,0	69,6	71,0	412,65
Söderköping	87,0	83,8	72,2	73,1	352,66
Motala	81,6	78,0	67,9	68,5	376,83
Vadstena	84,7	82,8	75,3	76,8	403,21
Mjölby	84,6	80,6	64,3	65,2	358,38
Östergötlands län	83,0	79,7	69,1	70,3	399,70
Riket	81,8	77,9	69,1	70,3	417,97

AU 1984/85:13 Bilaga 2

B 29

Östergötlands län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1982			1983			1984
Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar	Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar	Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar
Ödeshög	2,42	2,85	3,32	1,75	1,92	2,56	1,75	2,33	1,91
Ydre	2,68	2,99	6,90	2,03	2,82	3,33	1,87	2,41	2,64
Kinda	2,56	3,18	4,13	2,83	3,34	5,78	2,31	2,38	3,31
Boxholm	2,30	3,61	3,92	1,81	2,14	2,97	2,05	1,96	1,85
Åtvidaberg	3,26	3,43	4,63	2,92	3,19	3,97	1,65	2,06	2,23
Finspång	2,58	3,50	5,21	3,08	3,49	4,15	2,83	3,19	2,93
Valdemarsvik	3,40	3,72	5,64	4,34	4,59	6,60	3,58	4,12	4,65
Linköping	2,38	2,32	5,17	2,55	2,53	5,20	2,45	2,33	3,80
Norrköping	2,83	2,47	5,16	2,97	2,64	5,39	2,57	2,37	3,68
Söderköping	1,29	1,25	2,19	1,41	1,27	2,14	1,28	1,28	1,63
Motala	4,08	4,14	8,26	3,99	4,23	7,38	3,59	3,69	5,97
Vadstena	1,99	1,99	4,48	2,01	2,05	4,22	1,58	1,57	2,45
Mjölby	3,10	3,74	6,57	2,92	3,40	5,84	2,53	2,90	4,16
Östergötlands län	2,77	2,80	5,44	2,87	2,88	5,28	2,55	2,55	3,76
Riket	3,07	3,15	5,72	3,38	3,35	6,12	3,00	3,02	4,27

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1985

Antal Andel av befolkningen
i åldern 16-64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut	5 878	2,4	2,8
Kvarstående lediga platser Sökande kvarstående arbetslösa per	2914	1,2	0,9
ledig plats		2,0	3,1
1 beredskapsarbete	836	0,3	0,6
I arbetsmarknadsutbildning	1 837	0,7	0,8
I ungdomslag	1778	0,7	0,7
Anställda med rekryteringsstöd	515	0,2	0,3

AU 1984/85:13 Bilaga 2

B 30

Skaraborgs län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1975 =	100		% över 64 år
1975	1980	1984	1980	1984	1990	1984	1990
Grästorp	5 259	5719	5831	108,7	110,9	112,2	20,8	19,0
Essunga	22427	6061	5906	27,0	26,3	27,3	22,1	20,1
Mullsjö	5097	6518	6900	127,9	135,4	145,2	13,1	12,2
Habo	6675	8085	8666	121,1	129,8	134,3	12,1	11,2
Karlsborg	8157	8236	8087	101,0	99,1	98,8	22,4	21,3
Gullspång	6923	6685	6461	96,6	93,3	93,1	21,7	20,5
Vara	22427	16932	16888	75,5	75,3	75,8	21,8	20,8
Götene	12303	12854	13086	104,5	106,4	105,7	18,5	17,5
Tibro	10997	11214	11 136	102,0	101,3	101,9	17,6	16,9
Töreboda	10231	10393	10257	101,6	100,3	99,7	21,0	18,9
Mariestad	24686	24413	24178	98,9	97,9	97,7	17,4	17,5
Lidköping	34625	35061	35 229	101,3	101,7	101,3	19,8	20,4
Skara	17321	17868	17993	103,2	103,5	102,7	20,3	19,6
Skövde	45 357	46007	46273	101,4	102,0	103,7	16,5	16,7
Hjo	7682	8740	8938	113,8	116,3	115,2	20,3	20,0
Tidaholm	12965	13069	13048	100,8	100.6	101,5	20,8	19,4
Falköping	32513	31875	31565	98,0	97,1	97,0	21,3	21,3
Skaraborgs län	263 218	269730	270382	102,5	102,7	103,3	19,1	18,7
Riket	8 208442	8317937	8342621	101,3	101,6	101,5	18,4	19,0

Förvärvsfrekvens och skattekraft

Kommun Förvärvsfrekvens Skattekraft

Män Kvinnor 1983

	1980	1983	1980	1983
Grästorp	85,9	79,8	66,3	67,5	337,18
Essunga	87,4	84,5	68,5	69,5	317,50
Mullsjö	88,5	83,7	71,0	70,1	320,28
Habo	89,3	85,3	69,1	70,7	317,91
Karlsborg	83,8	80,1	65,1	67,5	379,88
Gullspång	86,6	79,6	62,1	65,3	330,45
Vara	87,4	84,9	67,7	69,9	341,08
Götene	88,2	83,3	66,4	68,0	363,51
Tibro	86,7	79,6	62,6	64,4	345,05
Töreboda	83,6	77,4	59,6	62,4	316,88
Mariestad	84,7	80,1	71,0	71,3	385,58
Lidköping	84,4	80,4	69,1	70,5	378,84
Skara	87,1	84,9	73,5	74,4	382,43
Skövde	84,2	80,0	69,1	69,5	411,59
Hjo	86,7	81,2	67,6	66,0	345,16
Tidaholm	87,8	86.7	67,1	68,7	352,08
Falköping	85,9	81,9	72,6	73,7	372,44
Skaraborgs län	85,8	79,9	68,7	68,4	368,40
Riket	81,8	77,9	69,1	70,3	417,97

AU 1984/85:13 Bilaga 2 B 31

Skaraborgs län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1982			1983			1984
Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar	Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar	Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar
Essunga	_	_	_	-	_	_	2,14	2,91	3,07
Grästorp	3,26	2,93	6,26	2,35	2,11	3,28	2,11	2,07	2,82
Mullsjö	3,47	4,19	5,99	3,05	3,85	4,90	2,32	3,35	2,91
Habo	2,09	2,84	3,71	2,14	2,77	4,20	2,23	3,23	3,64
Karlsborg	3,60	4,36	5,86	3,68	4,02	5,43	3,34	3,63	2,27
Gullspång	5,31	4.81	7,33	4,51	4,37	7,06	3,42	3,87	4,46
Vara	2,42	2,92	4,41	2,06	2,33	3,74	2,12	2,50	3,09
Götene	2,28	2,69	3,96	2,63	2,51	4,51	2,02	2,09	2,77
Tibro	4,00	4,37	6,53	4,62	5,53	7,07	3,18	4,02	4,02
Töreboda	5,52	5,07	9,24	5,22	4,72	8,71	4,68	4,23	6,08
Mariestad	3,26	2,84	7,03	3,49	3,17	7,81	2,86	2,80	4,73
Lidköping	4,31	4,40	7,22	3,95	4,01	6,08	3,39	3,65	3,73
Skara	2,86	2,86	5,64	2,75	2,82	5,06	1,99	2,24	2,86
Skövde	4,03	4,38	7,78	4,15	4,62	7,68	3,47	3,91	5,03
Hjo	2,54	2,42	4,23	2,40	2,22	3,25	2,21	2,51	2,38
Tidaholm	2,18	2,65	4,54	2,22	2,90	4,67	1,74	2,52	2,38
Falköping	2,86	2,68	6,74	2,93	2,96	6,17	2,46	2,83	4,12
Skaraborgs län	3,42	3,57	6,44	3,42	3,60	6,19	2,76	3,11	3,81
Riket	3,07	3,15	5,72	3,38	3,35	6,12	3,00	3,02	4,27

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1985

Antal Andel av befolkningen

i åldern 16-64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut	4288	2,6	2,8
Kvarstående lediga platser Sökande kvarstående arbetslösa per	1514	0,9	0,9
ledig plats		2,8	3,1
I beredskapsarbete	532	0,3	0,6
I arbetsmarknadsutbildning	1340	0,8	0,8
I ungdomslag	1262	0,8	0,7
Anställda med rekryteringsstöd	687	0,4	0,3

AU 1984/85:13 Bilaga 2

B 32

Älvsborgs län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning			1975 =	100		% över 64 år
1975	1980	1984	1980	1984	1990	1984	1990
Dals-Ed	5252	5 287	5 341	100,7	101,7	106,7	24,0	24,0
Färgelanda	6903	7373	7422	106,8	107,5	106,1	19,2	19,6
Ale	21980	23312	23486	106,1	106,9	103,8	12,3	13,3
Lerum	28162	29871	30898	106,1	109,7	106,3	10,2	11,9
Vårgårda	8370	9256	9459	110,6	113,0	114,4	18,3	18,2
Tranemo	11786	12413	12331	105,3	104,6	107,4	17,8	17,6
Bengtsfors	12345	12199	11962	98,8	96,9	95,3	24,7	24,2
Mellerud	10421	10677	10532	102,5	101,1	96,8	24,0	24,2
Lilla Edet	11229	11836	11939	105,4	106,3	106,8	16,3	15,9
Mark	30217	31418	31748	104,0	105,1	100,6	20,1	20,7
Svenljunga	10165	10989	10985	108,1	108,1	110,9	20,8	19,5
Herrljunga	8833	9347	9329	105,8	105,6	110,8	20,8	20,4
Vänersborg	34365	34 574	35540	100,6	103,4	97,7	18,2	19,7
Trollhättan	50225	49600	48922	98,8	97,4	97,4	16,8	19,2
Alingsås	27796	29637	31074	106,6	111,8	112,6	18,8	19,6
Borås	105 177	102129	99945	97,1	95,0	96,5	19,8	20,2
Ulricehamn	21451	21970	22 145	102,4	103,2	99,1	21,4	21,9
Åmål	13 349	13 564	13 267	101,6	99,4	99,6	22,4	23,2
Älvsborgs län	418026	425 452	426325	101,8	102,0	101,2	18,4	19,2
Riket	8208442 8 317937	8 342621	101,3	101,6	101,5	18,4	19,0

Förvärvsfrekvens och skattekraft

Kommun Förvärvsfrekvens Skattekraft

Män Kvinnor 1983

	1980	1983	1980	1983
Dals-Ed	84,8	75,5	65,4	65,6	314,25
Färgelanda	83,9	80,2	69,5	71,8	322,76
Ale	86,0	82,8	68,3	70,0	365,80
Lerum	85,3	81,0	68,8	70,8	389,78
Vårgårda	88,7	82,1	66,3	67,3	311,92
Tranemo	90,3	86,5	75,0	76,5	382,32
Bengtsfors	84,6	80,8	67,3	68,5	371,40
Mellerud	83,6	80,3	66,2	68,3	337,99
Lilla Edet	85,3	79,3	62,6	63,9	347,34
Mark	85,9	82,0	72,3	72,9	359,74
Svenljunga	87,0	81,7	70,6	70,5	335,24
Herrljunga	86,2	82,4	66,0	64,1	334,72
Vänersborg	83,5	80,2	73,0	73,1	408,37
Trollhättan	83,2	80,6	68,5	70,3	425,56
Alingsås	84,2	78,9	68,3	68,1	372,57
Borås	81,1	77,3	72,4	72,4	411,53
Ulricehamn	88,2	83,2	74,9	75,4	359,16
Åmål	79,5	74,3	60,3	62,9	371,63
Älvsborgs län	84,1	80,1	70,1	70,8	383,89
Riket	81,8	77,9	69,1	70,3	417,97

AU 1984/85:13 Bilaga 2

B 33

Älvsborgs län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1982			1983			1984
Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar	Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar	Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar
Dals-Ed	3,80	3,94	6,64	4,09	4,03	6,88	2,91	3,80	3,31
Färgelanda	2,51	2,77	4,63	2,00	2,07	3,34	1,94	2,12	2,75
Ale	2,14	2,79	3,84	2,19	2,74	3,99	1,93	2,38	2,83
Lerum	1,84	2,20	3,07	2,19	2,47	4,02	2,03	2,44	2,84
Vårgårda	3,07	3,35	6,02	4,11	3,97	6,10	3,07	3,38	3,56
Tranemo	1,63	2,38	2,90	1,38	1,97	2,05	1,03	1,60	1,37
Bengtsfors	3,31	3,56	5,64	3,54	3,90	5,49	3,06	3,58	4,00
Mellerud	3,72	4,02	6,37	3,73	3,82	5,79	3,10	3,59	3,10
Lilla Edet	3,90	4,28	6,55	3,44	4,05	6,86	2,22	2,55	2,96
Mark	3,24	3,16	5,82	2,94	2,75	4,52	2,43	2,31	3,12
Svenljunga	3,18	3,79	4,88	3,39	4,30	5,29	2,28	2,99	2,01
Herrljunga	1,95	2,57	2,99	1,80	1,97	2,92	1,37	1,52	1,11
Vänersborg	2,30	2,16	4,96	2,39	2,22	4,93	2,15	2,33	3,17
Trollhättan	3,58	3,89	5,25	3,85	4,04	5,59	2,93	3,39	3,83
Alingsås	4,38	4,54	7,47	4,08	4,32	6,14	3,39	3,82	3,93
Borås	4,13	4,00	7,09	4,26	4,08	7,51	3,45	3,25	5,46
Ulricehamn	2,06	2,02	4,32	2,23	2,28	4,23	1,69	2,00	2,46
Åmål	5,84	6,31	10,00	6,17	6,54	11,73	5,39	5,77	7,73
Älvsborgs län	3,31	3,47	5,71	3,38	3,49	5,74	2,75	2,97	3,81
Riket	3,07	3,15	5,72	3,38	3,35	6,12	3,00	3,02	4,27

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1985

Antal Andel av befolkningen
i åldern 16-64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut	6328	2,4	2,8
Kvarstående lediga platser Sökande kvarstående arbetslösa per	3 118	1,2	0,9
ledig plats		2,0	3,1
I beredskapsarbete	1394	0,5	0,6
I arbetsmarknadsutbildning	1984	0,7	0,8
I ungdomslag	1555	0,6	0,7
Anställda med rekryteringsstöd	1323	0,5	0,3

3 Riksdagen 1984185. 18 sami. Nr 13. Bilaga 2

AU 1984/85:13 Bilaga 2

B 34

Göteborgs och Bohus län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1975 =	100		% över 64 år
1975	1980	1984	1980	1984	1990	1984	1990
Härryda	20741	23195	24638	111,8	118,8	122,4	10,8	12,2
Partille	27151	27 172	28681	100,1	105,6	104,0	12,5	14,8
Öckerö	9219	9842	10102	106,8	109,6	110,2	16,0	17,6
Stenungsund	14617	16091	16 864	110,1	115,4	117,9	11,0	12,8
Tjörn	10618	11701	12425	110,2	117,0	121,1	16,9	17,6
Orust	105586	12 364	12909	116,8	121,9	123,7	19,4	19,1
Sotenäs	9133	9252	9208	101,3	100,8	101,4	21A	26,8
Munkedal	10210	10703	10734	104,8	105,1	107,9	20,0	20,5
Tanum	11058	11463	11506	103,7	104,1	104,0	25,7	24,4
Göteborg	444651	431273	424085	97,0	95,4	92,7	19,8	20,7
Mölndal	47295	47788	49063	101,0	103,7	103,9	14,2	16,5
Kungälv	28 311	29702	31209	104,9	110,2	110,6	13,3	15,1
Lysekil	15076	15 037	14971	99,7	99,3	98,2	21,3	21,7
Uddevalla	46861	46032	45703	98,2	97,5	96,5	18,7	20,8
Strömstad	9485	9580	9980	101,0	105,2	104,3	22,8	23,6
Göteborgs och
Bohus län	715012	711 195	712078	99,5	99,6	98,1	18,4	19,5
Riket	8208442	8317937	8342621	101,3	101,6	101,5	18,4	19,0

Förvärvsfrekvens och skattekraft

Kommun Förvärvsfrekvens Skattekraft

Män Kvinnor 1983

	1980	1983	1980	1983
Härryda	85,9	82,6	72,3	74,4	399,20
Partille	81,8	79,0	69,7	70,7	432,16
Öckerö	87,7	84,5	60,4	65,2	348,05
Stenungsund	83,1	79,8	65,7	66,6	391,66
Tjörn	85,4	80,5	60,7	62,9	351,85
Orust	85,0	80,1	60,2	63,5	329,75
Sotenäs	83,0	78,2	62,8	67,3	367,59
Munkedal	83,4	81,8	61,7	64,3	335,80
Tanum	82,4	76,6	63,8	67,6	318,73
Göteborg	76,4	74,4	68,0	69,3	462,97
Mölndal	84,2	84,5	71,5	74,5	444,23
Kungälv	85,5	82,4	67,6	70,3	402,58
Lysekil	82,1	79,0	65,0	67,3	371,81
Uddevalla	82,1	79,9	68,2	70,1	408,41
Strömstad	81,2	75,5	68,0	70,8	360,87
Göteborgs och
Bohus län	79,2	77,0	67,8	69,5	435,69
Riket	81,8	77,9	69,1	70,3	417,97

AU 1984/85:13 Bilaga 2 B 35

Göteborgs och Bohus län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1982			1983			1984
Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar	Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar	Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar
Härryda	1,54	1,91	2,28	1,55	1,74	2,06	1,36	1,58	1,55
Partille	2,17	2,42	3,71	2,88	3,07	4,63	2,44	2,53	2,80
Öckerö	1,57	1,91	3,36	1,41	1,54	2,63	1,63	2,08	1,84
Stenungsund	3,39	4,59	6,30	3,03	4,00	5,89	2,44	3,16	3,84
Tjörn	2,74	3,34	4,93	2,42	3,09	4,07	1,86	2,41	2,36
Orust	2,55	2,70	4,57	2,49	3,06	4,44	2,27	2,92	2,78
Sotenäs	3,10	3,19	4,33	3,01	3,01	4,73	2,44	2,22	3,71
Munkedal	3,18	3,80	5,51	3,16	3,65	5,50	2,72	2,83	3,10
Tanum	2,68	2,64	4,79	2,89	3,00	6,04	2,44	2,52	3,83
Göteborg	3,51	3,32	5,49	3,84	3,49	5,64	3,57	3,23	4,42
Mölndal	1,41	1,49	2,23	1,56	1,54	2,30	1,38	1,43	1,50
Kungälv	1,90	2,31	2,95	2,15	2,54	3,16	1,86	2,23	2,10
Lysekil	2,96	3,01	4,38	2,74	2,90	2,71	3,13	3,13	3,38
Uddevalla	2,51	2,58	5,22	2,60	2,83	5,44	2,46	2,49	3,69
Strömstad	2,64	2,40	4,23	2,55	2,27	3,73	2,10	1,74	2,93
Göteborgs och
Bohus län	3,02	3,00	4,48	3,25	3,13	4,96	2,98	2,84	3,71
Riket	3,07	3,15	5,72	3,38	3,35	6,12	3,00	3,02	4,27

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1985

Antal Andel av befolkningen
i åldern 16-64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut	12590	2,7	2,8
Kvarstående lediga platser Sökande kvarstående arbetslösa per	3 323	0,7	0,9
ledig plats		3,8	3,1
I beredskapsarbete	2529	0,5	0,6
I arbetsmarknadsutbildning	4006	0,9	0,8
I ungdomslag	1909	0,4	0,7
Anställda med rekryteringsstöd	2058	0,5	0,3

AU 1984/85:13 Bilaga 2

B 36

Hallands län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1975 =	100		% över 64 år
1975	1980	1984	1980	1984	1990	1984	1990
Hylte	11 152	11211	10921	100,5	97,9	99,3	22,3	20,4
Halmstad	74292	76042	76971	102,4	103,6	105,6	18,8	19,2
Laholm	19830	21059	21404	106,2	107,9	111,0	20,2	19,3
Falkenberg	33 102	34912	35523	105,5	107,3	109,9	20,3	19,8
Varberg	43 051	44164	45 828	102,6	106,5	108,0	18,4	18,0
Kungsbacka	38353	43 536	47700	113,5	124,4	125,4	11,9	12,9
Hallands län	219780	230924	238 347	105,1	108,4	110,3	17,8	17,9
Riket	8208442	8317937	8 342621	101,3	101,6	101,5	18,4	19,0

Förvärvsfrekvens och skattekraft

Kommun Förvärvsfrekvens Skattekraft

Män Kvinnor 1983

	1980	1983	1980	1983
Hylte	86,2	79,9	65,7	67,0	357,68
Halmstad	82,0	77,1	69,6	69,4	395,93
Laholm	86,7	82,3	66,8	69,3	327,02
Falkenberg	84,5	79,5	67,7	67,7	350,35
Varberg	86,1	82,7	69,3	69,4	368,39
Kungsbacka	84,9	80,1	66,2	67,1	387,79
Hallands län	84,3	79,7	68,2	68,6	374,18
Riket	81,8	77,9	69,1	70,3	417,97

AU 1984/85:13 Bilaga 2 B 37

Hallands län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1982			1983			1984
Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar	Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar	Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar
Hylte	3,13	4,19	4,51	3,47	4,44	4,91	2,85	4,01	3,28
Halmstad	3,75	4,04	7,48	3,64	3,66	6,25	3,24	3,57	4,15
Laholm	2,74	3,12	5,77	2,94	3,56	6,08	2,50	3,11	4,13
Falkenberg	2,69	3,15	5,69	2,91	3,64	5,76	2,37	3,02	3,37
Varberg	2,39	2,55	4,59	2,67	2,98	4,88	2,23	2,56	3,18
Kungsbacka	1,86	2,20	3,86	1,94	2,21	3,58	1,52	1,75	1,87
Hallands län	2,84	3,20	5,69	2,94	3,26	5,31	2,49	2,91	3,34
Riket	3,07	3,15	5,72	3,38	3,35	6,12	3,00	3,02	4,27

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1985

Antal Andel av befolkningen
i åldern 16-64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut	3 534	2,4	2,8
Kvarstående lediga platser	795	0,5	0,9
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats		4,4	3,1
I beredskapsarbete	614	0,4	0,6
I arbetsmarknadsutbildning	725	0,5	0,8
I ungdomslag	1047	0,7	0,7
Anställda med rekryteringsstöd	413	0,3	0,3

AU 1984/85:13 Bilaga 2 B 38

Jönköpings län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning			1975 =	100		% över 64 år
1975	1980	1984	1980	1984	1990	1984	1990
Aneby	6508	6873	6903	105,6	106,1	104,8	20,3	19,7
Gnosjö	8324	9056	9086	108,8	109,2	108,5	14,3	14,5
Gislaved	27570	28483	28376	103,3	102,9	102,1	16,3	16,7
Vaggeryd	11355	12121	12133	106,7	106,9	102,8	18,8	18,7
Jönköping	108500	107 561	107031	99,1	98,6	98,4	19,1	19,4
Nässjö	32591	31694	30900	97,2	94,8	95,0	21,2	22,1
Värnamo	30072	30342	30495	100,9	101,4	100,8	17,7	18,5
Sävsjö	11590	11838	11634	102,1	100,4	98,4	21,7	21,6
Vetlanda	28532	28736	28190	100,7	98,8	98,4	21,1	20,6
Eksjö	18 227	18072	18054	99,1	99,1	98,8	21,6	21,0
Tranås	18717	18 380	18122	98,2	96,8	95,3	22,6	22,8
Jönköpings län	301 986	303 156	300924	100,4	99,6	99,0	19,4	19,7
Riket	8208442 8317937	8 342621	101,3	101,6	101,5	18,4	19,0

Förvärvsfrekvens och skattekraft

Kommun Förvärvsfrekvens Skattekraft

Män Kvinnor 1983

	1980	1983	1980	1983
Aneby	89,0	83,7	67,5	67,8	314,23
Gnosjö	90,4	87,9	78,5	81,0	384,70
Gislaved	88,7	84,2	74,9	75,0	381,32
Vaggeryd	88,4	84,2	67,0	68,4	353,78
Jönköping	82,9	79,2	69,1	70,2	403,55
Nässjö	84,0	81,3	65,7	67,7	376,69
Värnamo	87,2	83,2	75,6	76,3	390,84
Sävsjö	87,8	84,7	63,9	65,1	339,05
Vetlanda	87,3	82,7	66,2	67,0	350,20
Eksjö	83,1	80,2	71,0	71,4	376,84
Tranås	84,4	74,5	68,1	66,0	358,70
Jönköpings län	85,3	81,2	69,7	70,5	380,95
Riket	81,8	77,9	69,1	70,3	417,97

AU 1984/85:13 Bilaga 2

B 39

Jönköpings län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1982			1983			1984
Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar	Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar	Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar
Aneby	2,32	3,43	4,74	2,10	2,95	4,47	1,81	2,33	3,00
Gnosjö	1,36	1.84	2,02	0,90	1,20	0,97	0,42	0,59	0,51
Gislaved	2,48	3,11	4,48	2,01	2,50	3,23	1,37	1,77	1,95
Vaggeryd	3,63	4,44	6,12	3,39	3,95	4,83	2,82	3,33	2,81
Jönköping	3,19	3,20	6,17	3,21	3,25	6,03	2,82	3,05	4,28
Nässjö	2,63	3,51	5,43	2,78	3,40	5,79	2,37	2,96	3,35
Värnamo	2,33	2,48	4,38	2,13	2,07	3,18	1,79	1,92	2,00
Sävsjö	2,76	3,47	4,80	2,36	3,09	4,35	1,95	2,55	2,53
Vetlanda	3,08	3,71	6,79	3,02	3,71	5,78	2,73	3,31	3,63
Eksjö	2,61	3,11	5,67	2,79	3,08	6,21	2,70	3,18	4,51
Tranås	4,56	5,44	10,05	5,24	6,24	9,66	4,60	5,60	6,47
Jönköpings län	2,94	3,35	5,78	2,90	3,24	5,34	2,49	2,89	3,53
Riket	3,07	3,15	5,72	3,38	3,35	6,12	3,00	3,02	4,27

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1985

Antal Andel av befolkningen
i åldern 16—64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut	4041	2,2	2,8
Kvarstående lediga platser Sökande kvarstående arbetslösa per	1604	0,8	0,9
ledig plats		2,5	3,1
1 beredskapsarbete	451	0,2	0,6
I arbetsmarknadsutbildning	983	0,5	0,8
I ungdomslag	1 117	0,6	0,7
Anställda med rekryteringsstöd	436	0,2	0,3

AU 1984/85:13 Bilaga 2

B 40

Kronobergs län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1975 =	100		% över 64 år
1975	1980	1984	1980	1984	1990	1984	1990
Uppvidinge	11531	11040	10621	95,7	92,1	90,8	25,5	24,8
Lessebo	8 908	9006	8 874	101,1	99,6	101,2	21,3	19,9
Tingsryd	14 735	14 773	14452	100,3	98,1	95,3	24,5	24,5
Alvesta	18784	19442	19791	103,5	105.4	105,0	19,7	18,9
Almhult	15 250	15 562	15671	102,0	102,8	103,0	19,8	19,5
Markaryd	11918	11798	11323	99,0	95,0	95,8	20,7	19,7
Växjö	62048	64661	66173	104,2	106,6	108,4	15,8	16,0
Ljungby	26264	27 409	27360	104,4	104,2	105,0	19,0	18,9
Kronobergs län	169438	173691	174265	102,5	102,8	103,4	19,0	18,8
Riket	8208442	8317937	8342621	101,3	101,6	101,5	18,4	19,0

Förvärvsfrekvens och skattekraft

Kommun Förvärvsfrekvens Skattekraft

Män Kvinnor 1983

	1980	1983	1980	1983
Uppvidinge	84,4	78,0	64,0	66,4	350,57
Lessebo	86,1	85,9	69,5	71,0	359,03
Tingsryd	85,3	79,4	64,4	65,1	330,14
Alvesta	85,6	81,1	68,1	70,0	346,37
Älmhult	85,4	81.8	67,2	68,6	365,76
Markaryd	84,8	78,0	65,4	66,6	352,48
Växjö	83,0	77,5	71,6	72,7	407,95
Ljungby	85,8	80,7	69,0	69,0	366,97
Kronobergs län	84,5	79,4	68,9	70,1	374,56
Riket	81,8	77,9	69,1	70,3	417,97

AU 1984/85:13 Bilaga 2 B 41

Kronobergs län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1982			1983			1984
Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar	Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar	Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar
Uppvidinge	5,35	6,55	7,98	5,05	5,66	6,46	3,99	4,55	4,15
Lessebo	2,11	2,60	3,79	2,09	2.46	3,48	2.04	2,53	2,93
Tingsryd	2,95	3,55	5,02	3,20	3,57	5,74	3,27	3,85	4,37
Alvesta	1,75	1,84	3,31	2,02	2,19	3,39	1,79	2,08	1,77
Almhult	2,28	2,84	3,90	2,26	2,73	3,61	1,81	2,33	2,30
Markaryd	4,41	5,03	7,57	3,85	4,50	6,92	3,12	3,73	4,92
Växjö	3,02	2,97	6,67	3,23	3,12	6,62	2,79	2,75	4,21
Ljungby	2,29	2,56	4,38	2,80	3,34	5,04	2,42	3,12	3,81
Kronobergs län	2,87	3,14	5,54	3,03	3,25	5,54	2,63	2,93	3,71
Riket	3,07	3,15	5,72	3,38	3,35	6,12	3,00	3,02	4,27

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1985

Antal Andel av befolkningen
i åldern 16-64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut	2 352	2,2	2,8
Kvarstående lediga platser Sökande kvarstående arbetslösa per	937	0,9	0,9
ledig plats		2,5	3,1
1 beredskapsarbete	386	0,4	0,6
I arbetsmarknadsutbildning	1 161	1,1	0,8
I ungdomslag	752	0,7	0,7
Anställda med rekryteringsstöd	364	0.3	0,3

4 Riksdagen 1984185. 18 sami. Nr 13. Bilaga 2

AU 1984/85:13 Bilaga 2

B 42

Kalmar län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1975 =	100		% över 64 år
1975	1980	1984	1980	1984	1990	1984	1990
Högsby	7671	7800	7547	101,7	98,4	94,4	27,0	25,3
Torsås	7670	7923	7921	103,3	103,3	102,8	24,6	23,8
Mörbylånga	11383	12613	12 805	110,8	112,5	112,5	19,3	19,9
Hultsfred	18422	17794	17120	96,6	92,9	91,5	22,6	22,1
Mönsterås	13036	13 135	13 093	100,8	100,4	99,2	19,7	19,7
Emmaboda	11699	11324	10 952	96,8	93,6	93,8	21,2	21,0
Kalmar	52 385	52 846	53747	100,9	102,6	103,5	19,3	20,2
Nybro	21569	21636	20992	100,3	97,3	95,3	21,6	22,7
Oskarshamn	28007	28037	27788	100,1	99,2	95,9	19,0	20,0
Västervik	41702	41263	40395	98,9	96,9	95,5	21,4	21,3
Vimmerby	16394	16180	15 837	98,7	96,6	92,0	20,6	21,5
Borgholm	10786	11030	11 183	102,3	103,7	104,1	25,5	25,0
Kalmar län	240724	241581	239380	100,4	99,4	98,2	21,0	21,3
Riket	8208442	8317937	8342621	101,3	101,6	101,5	18,4	19,0

Förvärvsfrekvens och skattekraft

Kommun Förvärvsfrekvens Skattekraft

Män Kvinnor 1983

	1980	1983	1980	1983
Högsby	85,5	80,1	65,3	66,0	334,79
Torsås	84.1	79,6	64,1	66,0	288,76
Mörbylånga	87,1	81,7	64,8	68,0	332,35
Hultsfred	84,5	78,4	65,1	65,8	356,33
Mönsterås	84,0	79,7	63,4	62,7	353,14
Emmaboda	86,0	80,6	67,4	69,6	378,87
Kalmar	83,5	78,4	72,1	73,0	407,69
Nybro	85,2	79,1	66,0	67,8	362,48
Oskarshamn	84,4	78,8	67,6	67,8	386,10
Västervik	83,3	78,1	69,6	70,1	374,27
Vimmerby	85,2	78,7	61,9	62,5	343,44
Borgholm	83,7	79,3	65,7	68,1	306,07
Kalmar län	84,3	79,0	67,6	68,6	368,32
Riket	81,8	77,9	69,1	70,3	417,97

AU 1984/85:13 Bilaga 2

B 43

Kalmar län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1982			1983			1984
Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar	Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar	Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar
Högsby	4,21	5,58	8,61	5,52	6,79	9,47	5,48	7,13	6,74
Torsås	3,19	3,13	5,30	3,12	3,16	5,48	2,38	2,52	2,88
Mörbylånga	1,87	1,84	4,12	2,37	2,50	4,93	2,19	2,18	3,06
Hultsfred	4,35	4,54	6,45	4,39	4,87	7,33	3,64	4,54	4,70
Mönsterås	3,84	5,00	7,37	4,21	5,10	8,34	3,60	4,36	4,93
Emmaboda	2,92	3,89	5,13	3,32	4,56	6,52	2,46	3,63	3,27
Kalmar	2,40	2,36	4,58	2,97	2,91	5,61	2,40	2,40	3,23
Nybro	3,92	4,41	6,21	3,94	4,56	5,82	2,70	3,21	3,54
Oskarshamn	3,18	3,86	6,26	3,67	4,29	7,15	3,82	4,45	4,86
Västervik	3,54	3,18	6,33	3,54	3,39	5,56	2,74	2,65	3,64
Vimmerby	4,25	5,28	8,43	4,31	5,46	8,80	3,42	4,52	5,41
Borgholm	2,52	2,27	4,72	2,76	2,95	4,46	2,43	2,52	3,31
Kalmar län	3,25	3,50	5,94	3,55	3,89	6,37	2,96	3,34	3,96
Riket	3,07	3,15	5,72	3,38	3,35	6,12	3,00	3,02	4,27

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1985

Antal Andel av befolkningen
i åldern 16-64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut	4 524	3,1	2,8
Kvarstående lediga platser Sökande kvarstående arbetslösa per	1579	1,1	0,9
ledig plats		2,9	3,1
I beredskapsarbete	661	0,5	0,6
I arbetsmarknadsutbildning	1004	0,7	0,8
1 ungdomslag	1371	0,9	0,7
Anställda med rekryteringsstöd	434	0,3	0,3

AU 1984/85:13 Bilaga 2

B 44

Gotlands län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1975= 100		% över 64 år
1975 1980	1984	1980	1984	1990	1984	1990
Gotlands kommun	54400 55 346	56203	101,7	103,3	101,8	18,8	18,5
Gotlands län	54400 55346	56203	101,7	103,3	101,8	18,8	18,5
Riket	8208442 8317937	8342621	101,3	101,6	101,5	18,4	19,0

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft
Män		Kvinnor		1983
1980	1983	1980	1983
Gotlands kommun	83,7	80,4	71,3	72,1	350,68
Gotlands län	83,7	80,4	71,3	72,1	350,68
Riket	81,8	77,9	69,1	70,3	417,97

AU 1984/85:13 Bilaga 2

B 45

Gotlands län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1982			1983			1984
	Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar	Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar	Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar
Gotlands kommun	1,75	1,76	4,31	2,15	2,24	4,81	2,16	2,14	3,88
Gotlands län	1,75	1,76	4,31	2,15	2,24	4,81	2,16	2,14	3,88
Riket	3,07	3,15	5,72	3,38	3,35	6,12	3,00	3,02	4,27

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1985

Antal Andel av befolkningen
i åldern 16-64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut	782	2,2	2,8
Kvarstående lediga platser	338	1,0	0,9
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats		2,3	3,1
1 beredskapsarbete	124	0,4	0,6
1 arbetsmarknadsutbildning	490	1,4	0,8
1 ungdomslag	451	1,3	0,7
Anställda med rekryteringsstöd	128	0,4	0,3

AU 1984/85:13 Bilaga 2 B 46

Blekinge län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning			1975 =	100		% över 64 år
1975	1980	1984	1980	1984	1990	1984	1990
Olofström	17187	15630	15070	90,9	87,7	89,0	17,2	18,0
Karlskrona	60013	60141	59660	100,2	99,4	99,2	20,7	21,1
Ronneby	30368	30159	29684	99,3	97,7	95,5	20,2	20,5
Karlshamn	32136	31879	31678	99,2	98,6	98,1	18,9	19,6
Sölvesborg	15632	15733	15 560	100,6	99,5	99,6	19,2	20,0
Blekinge län	155 336	153 542	151652	98,8	97,6	97,2	19,7	20,2
Riket	8208442 8317937	8342621	101,3	101,6	101,5	18,4	19,0

Förvärvsfrekvens och skattekraft

Kommun Förvärvsfrekvens Skattekraft

Män Kvinnor 1983

	1980	1983	1980	1983
Olofström	84,3	83,3	62,6	63,6	400,16
Karlskrona	80,7	75,9	69,0	70,7	382,77
Ronneby	82,4	78,0	62,4	64,9	356,31
Karlshamn	83,5	76,4	65,5	65,7	378,95
Sölvesborg	85,6	80,5	62,6	65,1	357,22
Blekinge län	82,5	77,7	65,7	67,2	375,93
Riket	81,8	77,9	69,1	70,3	417,97

AU 1984/85:13 Bilaga 2 B 47

Blekinge län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1982			1983			1984
Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar	Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar	Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar
Olofström	4,35	5,80	8,13	4,61	6,62	7,68	3,83	5,43	5,29
Karlskrona	2,67	2,54	6,26	3,52	3,41	8,22	3,42	3,39	5,99
Ronneby	3,48	4,15	7,52	4,31	5,19	9,09	3,53	4,28	5,88
Karlshamn	5,18	5,45	9,87	5.42	5.80	10,15	4,55	5,23	7,70
Sölvesborg	4,87	5,52	8,64	4,94	6,01	8,44	4,19	5,25	5,73
Blekinge län	3,76	4,10	7,71	4,34	4,85	8,76	3,80	4,36	6,22
Riket	3,07	3,15	5,72	3,38	3,35	6,12	3,00	3,02	4,27

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1985

Antal Andel av befolkningen
i åldern 16—64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut	3319	3,5	2,8
Kvarstående lediga platser	1684	1,8	0,9
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats		2,0	3,1
I beredskapsarbete	772	0,8	0,6
I arbetsmarknadsutbildning	811	0,9	0,8
1 ungdomslag	1 113	1,2	0,7
Anställda med rekryteringsstöd	512	0,6	0,3

AU 1984/85:13 Bilaga 2 B 48

Kristianstads län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1975 =	100		% över 64 år
1975	1980	1984	1980	1984	1990	1984	1990
Ö Göinge	14942	15424	14982	103,2	100,3	99,0	18,4	18,9
Örkelljunga	8843	9 306	9303	105,2	105,2	106,0	20,3	21,1
Tomelilla	12605	12664	12 389	100,5	98,3	99,9	23,8	22,5
Bromölla	11384	12069	12143	106,0	106,7	108,3	16,0	17,5
Osby	13810	13 765	13633	99,7	98,7	98,2	21,6	22,2
Perstorp	7407	7526	7258	101,6	98,0	96,5	16,1	17,3
Klippan	16263	16549	16261	101,8	100,0	101,1	19,6	20,8
Astorp	11486	12946	12 638	112,7	110,0	111,6	14,5	14,7
Båstad	11 160	12091	12453	108,3	111,6	111,8	23,8	24,1
Kristianstad	67499	68883	69581	102,1	103,1	103,7	19,6	20,7
Simrishamn	20103	20303	20018	101,0	99,6	101,1	24,5	25,2
Ängelholm	28173	29813	31071	105,8	110,3	112,9	20,0	21,2
Hässleholm	48 339	48854	48600	101,1	100,5	100,9	19,7	20,7
Kristianstads län	272014	280193	280330	103,0	103,1	103,8	20,0	20,8
Riket	8208442	8 317937	8342621	101,3	101,6	101,5	18,4	19,0

Förvärvsfrekvens och skattekraft

Kommun Förvärvsfrekvens Skattekraft

Män Kvinnor 1983

	1980	1983	1980	1983
Ö Göinge	84,0	78,3	66,4	68,2	355,64
Örkelljunga	83,7	77,3	64,7	66,0	335,53
Tomelilla	85,4	81,0	65,2	68,4	325,76
Bromölla	85,5	80,2	64,5	64,3	357,66
Osby	85,4	79,4	65,2	66,1	353,58
Perstorp	81,8	78,2	66,6	66,7	379,72
Klippan	84,4	80,4	64,1	66,3	360,40
Åstorp	85,1	84,4	66,7	67,5	346,97
Båstad	84,8	79,9	65,6	65,5	364,60
Kristianstad	81,9	78,0	70,5	69,9	387,83
Simrishamn	85,1	80,4	68,5	69,3	356,53
Ängelholm	84,3	79,3	69,0	67,3	377,50
Hässleholm	82,9	76,9	65,2	65,8	356,72
Kristianstads län	83,6	78,9	67,3	67,6	365,14
Riket	81,8	77,9	69,1	70,3	417,97

AU 1984/85:13 Bilaga 2 B 49

Kristianstads län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1982			1983			1984
Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar	Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar	Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar
Ö Göinge	4,80	5,19	6,36	4,32	4,30	6,46	2,99	3,34	3,77
Örkelljunga	3,51	4,30	4,70	3,28	3,91	4,81	2,56	3,07	3,07
Tomelilla	4,02	4,65	8,56	4,31	4,38	8,71	3,93	4,21	6,13
Bromölla	5,88	7,07	10,80	5,53	6,81	9,32	4,49	6,17	6,93
Osby	4,98	5,14	7,50	5,17	5,63	7,64	3,81	4,67	5,06
Perstorp	2,73	3,62	5,39	2,28	2,73	3,91	1,36	1,58	2,00
Klippan	3,19	3,67	5,71	3,38	3,98	6,09	2,98	3,24	4,12
Åstorp	3,71	4,63	6,97	4,05	5,32	7,16	3,84	5,43	5,50
Båstad	1,10	1,12	2,04	1,19	1,36	1,98	1,20	1,27	1,49
Kristianstad	3,19	3,40	6,22	3,99	4,17	7,59	3,33	3,34	4,71
Simrishamn	2,93	2,96	5,42	3,01	2,74	4,92	2,89	2,71	3,89
Ängelholm	2,33	2,50	5,15	2,41	2,69	4,77	2,09	2,30	3,24
Hässleholm	3,85	4,07	8,23	3,67	3,71	6,94	3,47	3,76	4,73
Kristianstads län	3,45	3,79	6,54	3,63	3,90	6,52	3,11	3,42	4,36
Riket	3,07	3,15	5,72	3,38	3,35	6,12	3,00	3,02	4,27

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1985

Antal Andel av befolkningen
i åldern 16-64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut	5073	3,0	2,8
Kvarstående lediga platser Sökande kvarstående arbetslösa per	1 811	1.1	0,9
ledig plats		2,8	3,1
I beredskapsarbete	1 105	0,6	0,6
I arbetsmarknadsutbildning	1 145	0,7	0,8
1 ungdomslag	1 119	0,7	0,7
Anställda med rekryteringsstöd	689	0,4	0,3

AU 1984/85:13 Bilaga 2

B 50

Malmöhus län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1975 =	100		% över 64 år
1975	1980	1984	1980	1984	1990	1984	1990
Svalöv	12546	12990	12760	103,5	101,7	101,1	18,9	18,1
Staffanstorp	15819	16368	17323	103,5	109,5	111,3	7,9	9,4
Burlöv	14112	14323	14308	101,5	101,4	102,5	12,0	12,9
Vellinge	21833	23190	24995	106,2	114,5	116,7	11,0	13,1
Bjuv	14192	14672	14179	103,4	99,9	99,8	14,9	15,7
Kävlinge	19239	20643	20977	107,3	109,0	110,5	12,9	14,1
Lomma	15404	16607	16915	107,8	109,8	112,1	11,0	13,0
Svedala+Bara	13244	15471	16482	116,8	124,4	130,1	11,1	11,4
Skurup	11789	12583	12824	106,7	108,8	111,6	18,7	18,3
Sjöbo	14050	15016	15123	106,9	107,6	109,2	21,1	21,2
Hörby	11871	12624	12845	106,3	108,2	109,1	22,4	22,1
Höör	10005	10902	11495	109.0	114,9	119,2	20,0	19,8
Malmö	243591	233 803	229 107	96,0	94,1	92,6	22,0	23,7
Lund	76284	78487	81 199	102,9	106,4	111,0	14,4	14,6
Landskrona	38409	36493	35 350	95,0	92,0	89,6	21,3	23,3
Helsingborg	101685	101956	104689	100,3	103,0	103,7	20,5	22,1
Höganäs	21267	22111	22232	104,0	104,5	105,0	19,8	21,6
Eslöv	26288	26829	26356	102,1	100,3	101,5	18,5	18,7
Ystad	23 693	23 773	23910	100,3	100,9	101,7	23,4	24,5
Trelleborg	34748	34445	34071	99,1	98,1	97,4	18,9	20,1
Malmöhus län	740069	743 286	747140	100,4	101,0	101,4	18,7	19,9
Riket	8208 442	8317937	8 342621	101,3	101,6	101,5	18,4	19,0

Förvärvsfrekvens och skattekraft

Kommun Förvärvsfrekvens Skattekraft

Män Kvinnor 1983

	1980	1983	1980	1983
Svalöv	86,3	81,5	69,6	70,7	345,54
Staffanstorp	86,9	82,5	74,1	74,7	409,37
Burlöv	84,7	81,4	74,3	76,3	421,91
Vellinge	86,5	79,5	71,8	70,8	414,89
Bjuv	85,7	81,2	68,5	68,7	352,44
Kävlinge	89,8	85,0	73,4	72,9	381,18
Lomma	85,2	80,9	72,5	73,0	437,75
Svedala+Bara	88,4	83,6	71,0	71,6	357,29
Skurup	87,0	82,0	64,6	65,9	331,37
Sjöbo	86,8	83,1	70,3	70,7	326,34
Hörby	87,1	85,2	74,4	76,4	330,73
Höör	85,4	80,6	72,3	72,1	350,98
Malmö	77,3	73,3	69,4	69,2	449,38
Lund	78,7	75,6	73,6	73,4	450,29
Landskrona	82,9	76,5	67,7	66,9	402,73
Helsingborg	80,7	75,7	70,8	68,8	411,51
Höganäs	84,2	79,8	66,3	65,8	385,86
Eslöv	85,9	82,4	71,5	73,5	373,62
Ystad	83,1	81,0	68,3	70,9	385,23
Trelleborg	84,3	81,0	69,8	70,2	393,10
Malmöhus län	81,5	77,4	70,5	70,4	414,26
Riket	81,8	77,9	69,1	70,3	417,97

AU 1984/85:13 Bilaga 2

Malmöhus län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1982			1983			1984
Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar	Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar	Samt- liga	Kvin- nor	Ung- domar
Svalöv	2,05	2,34	3,81	2,48	2,56	4,19	1,98	2,14	2,19
Staffanstorp	1,67	2,00	3,74	2,00	2,43	4,39	1,76	2,13	2,51
Burlöv	2,84	3,27	4,63	3,34	3,67	5,28	3,41	3,68	4,53
Vellinge	1,83	2,39	3,91	2,17	2,70	4,36	1,84	2,26	2,47
Bjuv	2,99	3,43	6,84	3,23	3,64	6,23	2,96	3,47	3,79
Kävlinge	1,96	2,14	4,29	2,34	2,40	5,20	1,80	2,02	2,65
Lomma	1,21	1,42	3,35	1,30	1,44	3,15	1,15	1,40	1,95
Svedala	1,80	2,46	3,96	2,06	2,61	4,46	1,86	2,40	2,99
Skurup	3,88	4,82	7,57	4,28	4,77	8,28	3,59	4,45	5,60
Sjöbo	3,17	3,79	6,00	3,65	4,15	7,12	3,14	3,86	5,23
Hörby	2,15	2,06	3,86	2,43	2,25	4,04	2,19	2,27	3,41
Höör	2,44	2,04	5,02	2,29	2,16	3,68	2,07	2,08	2,84
Malmö	4,98	4,80	8,68	5,50	5,17	8,92	4,96	4,64	6,57
Lund	2,82	2,55	5,02	3,08	2,86	5,14	3,01	2,80	4,23
Landskrona	3,69	4,07	6,85	5,14	4,62	7,27	5,09	4,70	5,76
Helsingborg	3,39	3,56	6,29	3,93	4,16	7,12	3,80	3,92	5,51
Höganäs	2,27	2,54	4,02	2,68	2,93	5,25	2,19	2,68	3,13
Eslöv	3,08	3,63	6,53	3,47	3,86	7,73	3,01	3,34	4,92
Ystad	4,86	5,48	10,42	4,70	4,72	9,87	4,12	4,41	6,74
Trelleborg	4,28	5,06	9,77	4,96	5,81	10,95	4,32	4,93	7,25
Malmöhus län	3,62	3,75	6,80	4,07	4,09	7,19	3,70	3,74	5,17
Riket	3,07	3,15	5,72	3,38	3,35	6,12	3,00	3,02	4,27

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1985

Antal Andel av befolkningen
i åldern 16—64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut	15924	3,4	2,8
Kvarstående lediga platser Sökande kvarstående arbetslösa per	3 642	0,8	0,9
ledig plats		4,3	3,1
I beredskapsarbete	3431	0,7	0,6
I arbetsmarknadsutbildning	2672	0,6	0,8
I ungdomslag	3517	0,7	0,7
Anställda med rekryteringsstöd	1350	0,3	0,3

AU 1984/85:13 Bilaga 2

B 52

Definitioner

Regionalstatistiskt underlag

I föregående tabeller redovisas regionalstatistiska uppgifter för landets
kommuner och län avseende befolkning, förvärvsfrekvens, arbetslöshet
samt arbetsmarknadsläget under första kvartalet 1985. De redovisade uppgifterna
är hämtade från följande källor.

Befolkningsutveckling åren 1975—1990

Redovisade uppgifter rörande befolkningens storlek år 1975, 1980 och
1984 är hämtade ur statistiska centralbyråns officiella statistik och avser
förhållandena per den 31 december resp. år.

Beteckningen ”1975=100” i tabellen beskriver befolkningsutvecklingen
sedan år 1975 i form av en index. Uppgifterna för år 1990 är härvid
baserade på länsstyrelsernas officiella prognoser efter översyn hösten
1984.

Förvärvsfrekvens åren 1980 och 1983 och skattekraft

Uppgifter avseende förvärvsfrekvensen år 1980 är hämtade från folkoch
bostadsräkningen. 1983 års uppgifter är baserade på specialbearbetningar
av inkomststatistiken (SPINK). Denna statistik har anpassats för
största möjliga jämförbarhet med folk- och bostadsräkningarna. Förvärvsfrekvensen
avser andelen förvärvsarbetande som arbetar minst 1 timme
per vecka av befolkningen i arbetsför ålder, dvs. i åldern 16-64 år.

Skattekraften redovisas på grundval av preliminära siffror från 1984 års
taxering. Med skattekraft avses antal skattekronor dividerat med invånarantalet
vid taxeringsårets ingång.

Arbetslöshet

Redovisade uppgifter rörande den procentuella arbetslösheten baseras
på det genomsnittliga antalet kvarstående arbetslösa arbetssökande utan
arbete aktuella för omedelbar placering för åren 1982, 1983 och 1984 enligt
arbetsmarknadsstyrelsens arbetssökanderegister.

För att räkna fram den procentuella arbetslösheten har antalet arbetslösa
ställts i relation till den aktuella åldersgruppens storlek. Det totala
antalet arbetslösa samt antalet arbetslösa kvinnor har sålunda ställts i
relation till totalbefolkningen resp. antalet kvinnor i åldern 16-64 år.
Antalet arbetslösa ungdomar har ställts i relation till det totala antalet
individer i åldern 16-24 år.

Uppgifterna avser årsmedeltal för respektive år.

AU 1984/85:13 Bilaga 2

B 53

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1985

Samtliga uppgifter rörande arbetsmarknadsläget under första kvartalet
1985 avser ett genomsnittsvärde för årets tre första månader. Kvarstående
arbetslösa arbetssökande samt det totala antalet arbetssökande vid månadens
slut är hämtade ur arbetsmarknadsstyrelsens arbetssökanderegister.

Antalet lediga platser är tagna ur arbetsmarknadsstyrelsens register över
lediga platser.

Antalet sökande kvarstående arbetslösa per ledig plats har beräknats
genom att dividera antalet lediga platser med antalet kvarstående arbetslösa
vid månadens slut.

Uppgifter rörande personer i beredskapsarbete, i övriga sysselsättningsskapande
åtgärder samt i olika typer av arbetsmarknadsutbildning har
hämtats ur löpande statistik från arbetsmarknadsstyrelsen.

Uppgifter rörande antalet personer med förtidspension och sjukbidrag är
hämtade från riksförsäkringsverkets statistik och avser förhållandet i början
på april månad 1985.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985