om regionalpolitik (Betänkande 1980/81:AU23 Arbetsmarknadsutskottet)

AU 1980/81:23

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1980/81:23

om regionalpolitik

I betänkandet behandlas

• proposition 1980/81:100 bilaga 3 punkt 9 om decentralisering inom statsförvaltningen •

proposition 1980/81:100 bilaga 17 avsnittet Regional utveckling med
anslagen C 1 —C 5 samt anslaget A6

• proposition 1980/81:67 (stålindustrin) punkt 5 om lokaliseringsstöd till
kommunala industrilokaler i Norbergs kommun

• 72 motioner från allmänna motionstiden om regional utveckling

• 6 motioner med anledning av proposition 1980/81:67

• 1 motion med anledning av proposition 1980/81:20 om besparingar i
statsverksamheten, m. m.

Sammanfattning

Översikt

Riksdagen fastställde år 1979 de nu gällande riktlinjerna för regionalpolitiken.
Regeringen avser att under nästa riksmöte lägga fram en regionalpolitisk
proposition på grundval av bl. a. länsplanering 1980. De förslag från
regeringen som utskottet nu haft att behandla gäller anslagen för nästa
budgetår samt ett par smärre ändringar i stödsystemet. Regeringsförslagen
biträds av utskottet.

Huvuddelen av betänkandet ägnas åt behandlingen av närmare 80 motioner
med förslag som spänner över regionalpolitikens inriktning, stödområdesindelningen,
stödformer och decentralisering av offentlig verksamhet.
Dessutom behandlar utskottet ett stort antal motioner med förslag som rör
olika delar av landet. Med anledning av motionerna föreslår utskottet:

• Temporär förstärkning av det regionalpolitiska stödet till i princip den
nivå som gäller inom stödområde 4 i dels orter i Bergslagen som drabbats
av strukturomvandlingen i stålindustrin och gruvnäringen, dels Olofströms
kommun. Det innebär bl. a. möjlighet att bevilja stöd till kommunala
industrilokaler.

• Särskilda medel — 20 milj. kr. — för insatser i Värmland i syfte alt främja
den industriella utvecklingen.

• Utredning av den framtida inriktningen av stödet till uppförande av
industrilokaler för uthyrning.

• Arbetet på att decentralisera statlig verksamhet intensifieras.
Socialdemokraterna har till betänkandet avgivit sex reservationer och

två särskilda yttranden.

1 Riksdagen 1980181. 18 sami. Nr 23

AU 1980/81:23

Mål och inriktning

Med hänvisning till bl. a. den aviserade regionalpolitiska propositionen
avstyrker utskottet motioner om ändring i regionalpolitikens inriktning och
de regionalpolitiska medlens utformning i stort.

S tödområdesindelningen
I ett stort antal motioner ifrågasätts både principerna för stödområdesindelningen
och den nuvarande inplaceringen av kommuner i stödområden.

Utskottet tillmötesgår så till vida motionerna att det förordar att ett
förstärkt stöd temporärt skall kunna utgå till sådana orter i Bergslagen som
hårt drabbats av strukturomvandlingen inom stålindustrin och gruvnäringen.
Dessa orter föreslås i stort sett få stöd efter normerna för stödområde

4. Detsamma föreslås gälla för Olofströms kommun.

Stöd till industrilokaler

Statliga industricentra för uthyrning av lokaler till företag finns i Strömsund,
Lycksele, Haparanda och Ljusdal. Nya centra tillkommer i Ånge
och Vilhelmina. I motioner begärs att även Gällivare, Sollefteå, Sveg och
Torsby skall få sådana centra. Utskottet anser att den framtida inriktningen
av stödet till industrilokaler bör utredas och förslag läggas fram under
nästa budgetår. Man bör därför inte nu binda sig för nya satsningar.

Stöd till kommunala industrilokaler kan i dag lämnas i stödområdena 4-6. Ett stödvillkor är att lokalerna till en viss del är uthyrda i förväg.
Utskottet biträder ett regeringsförslag om att lättnader bör fa göras i detta
villkor när det gäller kommuner i stödområdena 5 och 6. Vidare tillstyrks
regeringens förslag om stöd till Norberg trots att kommunen är placerad i
område 2. I det sammanhanget föreslår utskottet att regeringen bemyndigas
att ge stöd till andra kommuner, främst i Bergslagen, som drabbas hårt
av strukturomvandlingen. Ett särskilt uttalande om stöd till kommunala
industrilokaler görs dessutom för Olofströms del.

Övriga frågor om de regionalpolitiska medlen
Regionalpolitiska anslagsmedel skall, som regeringen föreslagit, i vissa
fall få användas för utrednings- och konsultinsatser. I anslutning härtill
behandlas motionsförslag om åtgärder för att påverka lokaliseringen av
verksamhet inom den privata service- och tjänstesektorn och om utbildningsinsatser
för företagare m.fl. Även stödet till turistnäringen berörs.
Motionerna avstyrks.

I ett avsnitt om glesbygdsstöd tar utskottet upp motionsförslag om
kombinationssysselsättning, hantverksservice och andra former av småskalig
verksamhet i glesbygderna. Förslag finns även om förbättrat driftstöd
till glesbygdsbutiker. Utskottet hänvisar till glesbygdsdelegationens
arbete och - när det gäller butiksstödet — till en pågående utredning inom
konsumentverket.

AU 1980/81:23

Decentralisering av statlig verksamhet

Under denna rubrik redovisas ett femtontal motioner, flertalet med
yrkanden om förläggning av statlig verksamhet till bestämda orter och län.
Utskottet gör några markeringar i den sistnämnda frågan men pekar inte ut
bestämda orter som bör komma i fråga för särskilda satsningar. Utskottet
anser vidare att det inte är lämpligt med en ny stor omlokaliseringsomgång
men uttalar att det kan vara skäl att pröva om delar av verksamheter eller
funktioner i den statliga förvaltningen kan flyttas från Stockholm, bl. a. i
samband med omorganisationer. Utskottet förutsätter att budgetdepartementets
decentraliseringsdelegation tar erforderliga initiativ och driver på
arbetet. Utskottet uttalar sig också för en ökad inomregional decentralisering
av statlig verksamhet. Dessutom anser utskottet det vara angeläget att
regeringen tar upp överläggningar med företrädare för kommun- och landstingsförbunden
om ytterligare decentralisering av verksamheter inom
kommuner och landsting.

Åtgärder i olika delar av landet

Utskottet lägger i ett par hänseenden fram konkreta förslag. Av dessa
har åtgärderna för Bergslagen och Olofström redovisats ovan. Vidare
föreslås för nästa budgetår i likhet med förra året särskilda medel för att
främja den industriella utvecklingen i Värmland. Beloppet maximeras till
20 milj. kr. Majoriteten (m, c, fp) vill att dessa medel skall disponeras av
regeringen i samråd med de regionala myndigheterna, främst länsstyrelsen.
Socialdemokraterna anser att 10 milj. kr. av totalbeloppet skall reserveras
för ett regionalt utvecklingsbolag och 10 milj. kr. användas till stöd
för kommunala industrilokaler.

Anslagsfrågor

I ett avslutande avsnitt om anslagsfrågor godtar utskottet regeringens
förslag. Det innebär att anslagen skall föras upp med följande belopp:
Åtgärder i etableringsfrämjande syfte i vissa län 1750000

Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet 402200000

Regionalpolitisk! stöd: Lokaliseringslån 600000000

Åtgärder i glesbygder 100000000

Täckande av förluster på grund av kreditgarantier

till företag i glesbygder m. m. 1 000

Åtgärder m. m. i anslutning till länsplanering 35000000

Summa milj. kr. 1 138951000

Reservationer och särskilda yttranden

Socialdemokraterna i utskottet har reserverat sig på följande punkter:

1. I anslutning till en partimotion utvecklar reservanterna sin syn på
regionalpolitikens allmänna inriktning och de regionalpolitiska medlens
utformning.

AU 1980/81:23

2. Samhället bör få ökade möjligheter att påverka lokaliseringen av den
privata servicesektorn och tjänsteproduktionen.

3. Statliga industricentra bör uppföras i Gällivare, Sollefteå, Sveg och
Torsby.

4. Regeringen bör snarast i enlighet med riksdagens tidigare begäran
redovisa åtgärdsprogram för bruksorterna.

5. När det gäller regionala utvecklingsbolag bedömer reservanterna majoritetens
motivering som alltför negativ.

6. Med hänsyn till det besvärliga sysselsättningsläget i Värmlands län
föreslås en rad åtgärder för att stimulera näringslivet och skapa ny sysselsättning.
Det gäller bl. a. etablering av ett regionalt utvecklingsbolag, satsning
på kommunala industrilokaler, lokalisering av statlig verksamhet till
länet samt stöd till tidigareläggning av landstingets investeringar.

I det ena särskilda yttrandet anlägger socialdemokraterna synpunkter på
regionalpolitikens uppgifter i Norrbotten och i det andra framhåller de
statens ansvar för Kalmar varv.

AU 1980/81:23

Regeringens förslag

Proposition 1980181:100 bilaga 3 (budgetdepartementet) punkt 9
I denna punkt bereds riksdagen tillfälle att ta del av vad statsrådet
Johansson har anfört om decentralisering inom statsförvaltningen.

Punkterna 1-8 i bilagan behandlas i betänkande AU 1980/81:18. Punkt
10 är hänvisad till finansutskottet.

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

56, 61 38

Proposition 1980181:100 bilaga 17 (industridepartementet) anslaget A 6
samt avsnittet C Regional utveckling

I de förevarande delarna av bilagan föreslår regeringen efter föredragning
av statsrådet Åsling att riksdagen skall

dels godkänna

1. att medel från den gällande ramen för beslut om regionalpolitisk! stöd
används för centrala utrednings- och konsultinsatser inom stödområdena
4, 5 och 6 i enlighet med vad som har förordats i propositionen,

2. vad som har förordats i propositionen om lokaliseringsstöd till kommuner
inom stödområdena 5 och 6 för att bygga industrilokaler för uthyrning,

dels

3. till Åtgärder i etableringsfrämjande syfte i vissa län för budgetåret
1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 1 750000 kr.,

4. till Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet för budgetåret 1981/82
anvisa ett förslagsanslag av 402200000 kr.,

5. till Regionalpolitisk! stöd: Lokaliseringslån för budgetåret 1981/82
anvisa ett reservationsanslag av 600000000 kr.,

6. till Åtgärder i glesbygder för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag
av 100000000 kr.,

7. medge att under budgetåret 1981/82 statlig kreditgaranti för lån till
företag i glesbygder och för lån till anskaffning av varulager beviljas med
sammanlagt högst 48000000 kr.,

8. till Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i
glesbygder m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 1000
kr.,

9. till Åtgärder m. m. i anslutning till länsplanering för budgetåret 1981/
82 anvisa ett reservationsanslag av 35 000000 kr.

38 20

46 26

90
92

79
81

Proposition 1980/81:67 punkt 5

I denna proposition om vissa frågor angående stålindustrin, m.m. föreslår
regeringen efter föredragning av statsrådet Åsling i den aktuella punkten
att riksdagen skall medge att lokaliseringsstöd utgår för att uppföra
kommunala industrilokaler i Norbergs kommun i enlighet med vad som
anförts i propositionen.

Propositionen behandlas i övrigt av näringsutskottet (NU 1980/81:44).

46 27

AU 1980/81:23

Motionerna

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

Motioner väckta under allmänna motionstiden
1980181:217 av Paul Jansson m. fl. (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 35 15

motionen anförts beträffande kommunerna Gullspångs, Törebodas, Karlsborgs
och Falköpings inplacering i stödområde,

2. att riksdagen i övrigt som sin mening ger regeringen till känna vad 32 15

som i motionen anförts beträffande framtida kriterier för landets indelning i
stödområden.

1980181:275 av Axel Andersson m.fl. (s) 57 43

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts beträffande inriktningen av decentraliseringsdelegationens
verksamhet och att delegationen — av skäl som anförts i
motionen - ägnar särskild uppmärksamhet åt Gävleborgs län samt att
fördelningen av de statliga arbetstillfällena mellan länets kommuner, i
större utsträckning än vad som hittills varit fallet, sker med inriktning på
regional utjämning.

1980181:276 av Per Olof Håkansson m.fl. (s) 38 19

I motionen yrkas att riksdagen uttalar att det regionalpolitiska stödet
inte får ges en sådan utformning att redan etablerad sysselsättning äventyras.

1980/81:277 av Paul Jansson m.fl. (s) 79 67

I motionen yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av
sysselsättningsskapande åtgärder i Skaraborgs län,

Motionen behandlas beträffande yrkande 2 i betänkande AU 1980/81:21.

1980181:281 av Sten Svensson (m) och Karl Leuchovius (m) 79 67

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts om den framtida inriktningen av regionalpolitiken i vad
gäller förhållandena och sysselsättningsutvecklingen inom Skaraborgs län.

1980181:328 av Yngve Nyquist m.fl. (s) 35, 71 10, 13

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om en revision av
stödområdesindelningen i Kopparbergs län i enlighet med vad som anförts
i motionen.

1980/81:329 av Ulla Tillander (c) 58 46

I motionen yrkas att riksdagen begär att regeringen prövar möjligheterna
att naturvårdsverket flyttas till Malmöregionen.

AU 1980/81:23

1980/81:339 av Iris Mårtensson m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att översynen av
bestämmelserna för driftstöd till glesbygdsbutikerna utvidgas.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1980/81:338.

1980i81:393 av Ing-Marie Hansson m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att
möjligheterna till statligt stöd till industrilokaler i de områden och på de
villkor som statligt lokaliseringsstöd utgår utreds.

1980/81:482 av Martin Segerstedt m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar begära att regeringen utvidgar
projektarbetet Inomregional samverkan till att avse även etablering av
Statens Hus i Ånge.

1980/81:606 av Olle Westberg i Hofors m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
om behovet av ett regionalt utvecklingsbolag i Gävleborgs län.

1980181:609 av Wivi-Anne Cederqvist (s) och Olle Westberg i Hofors (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening uttalar att regeringen vid
företags nyetablering eiler utlokalisering medverkar till att en differentiering
av näringslivet på bruksorterna i Gästrikland åstadkoms.

1980/81:611 av Kjell-Olof Feldt m.fl. (s)

1 motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att frågan om
särskilda åtgärder för näringslivet i Kopparbergs län upptas till skyndsam
prövning i enlighet med de riktlinjer som framförts i motionen.

1980/81:612 av Nils-Olof Grönhagen m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om behovet av statligt stöd för ett glesbygdscentrum
i Sollefteå kommun med en småskalig verksamhet som bakgrund.

1980/81:613 av Nils-Olof Grönhagen m.fl. (s)

1 motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om ett beslut om etablering av industricentrum
i Sollefteå kommun.

1980/81:616 av Wilhelm Gustafsson (fp)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till
känna vad som i motionen anförts om regionalpolitiska insatser i södra
Älvsborg.

1980/81:618 av Sven Henricsson (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar begära att regeringen utarbetar
ett särskilt åtgärdsprogram för sysselsättningen i Sollefteå kommun.

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

49 37

44 28

58 47

70 59

71 60

49 36

44 30

35, 57, 16, 40,
80 68

67 53

AU 1980/81:23

1980/81:619 av Sven Henricsson (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen föreslår regeringen vidta åtgärder för
skapandet av ett tvärvetenskapligt forskningscentrum i Västernorrlands
län och som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts.

1980/81:620 av Bertil Jonasson (c)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av regler
och tillämpningar när det gäller förhållanden som kan leda till positiva
sysselsättningseffekter i glesbygder såsom norra Värmland.

1980181:621 av Bernt Nilsson m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts i motionen om behovet av att genomföra de åtgärdsförslag
som nämnts för att stärka sysselsättningen i Kalmar län.

1980/81:622 av Sten Svensson m.fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen angetts om inplaceringen av Gotlands kommun i
stödområde 5.

1980/81:623 av Olle Westberg i Hofors m.fl. (s)

1 motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av regionalpolitiska åtgärder i Gävleborgs
län.

1980/81:624 av Olle Westberg i Hofors m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar uttala sig för att kommunerna i
Gävleborgs län placeras i stödområden enligt det förslag som länsstyrelsen
har redovisat.

1980/81:643 av Ingemar Hallenius m.fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen uttalar att lokaliseringspolitiska åtgärder
bör vidtas i drabbade orter i Skaraborgs län.

1980/81:809 av John Andersson (vpk)

1 motionen yrkas att riksdagen beslutar hemställa hos regeringen om ett
åtgärdsprogram för Västerbottens inlandskommuner enligt vad som framförs
i motionen.

1980/81:812 av Bertil Danielsson (m) och Ewy Möller (m)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts angående regionalpolitiska åtgärder för turismen i
södra och mellersta Sverige.

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

86 77

48 34

41,57, 23,39,
82 71

36 18

57, 70 43, 59

35,71 10,11,
12

79 67

65 52

41 23

AU 1980/81:23

1980181:814 av Karin Flodström m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att med hänsyn till den svårbemästrade situationen i Ljusnarsberg och
Hällefors stödområdesindelningen ändras från nuvarande 3 till 4 och att
Laxå kommun placeras i stödområde 2 och Askersund i stödområde 1.

1980/81:816 av Torsten Gustafsson (c) och Per-Axel Nilsson (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att vad som förordats i proposition 1980/81:100, bilaga 17, avsnittet Regionalpolitikens
mål och förutsättningar under moment 2 om lokaliseringsstöd
till kommuner inom stödområdena 5 och 6 för att bygga industrilokaler
för uthyrning även skall gälla Gotlands kommun.

1980/81:817 av Margot Håkansson m.fl. (fp, m, c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till
känna vad som i motionen anförts om problemen i Blekinge län.

1980/81:819 av Börje Hörnlund (c)

1 motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar uttala sig för ändrade principer för stödområdesindelningen
av geografiskt stora och strukturellt heterogena kommuner
så att dylika kommuner indelas i skilda stödområden,

2. att riksdagen beträffande Jörn, Kalvträsk och Fällfors församlingar i
Skellefteå kommun beslutar uttala sig för att dessa kommundelar placeras i
stödområde 5.

1980/81:825 av Eivor Nilson (c) och Stina Eliasson (c)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts angående lokalisering av ett industricentrum till Sveg.

1980/81:832 av Lars Werner m.fl. (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen uttalar att den i motionen föreslagna utvecklingsplanen
för Norrbotten bör genomföras och hemställer hos regeringen om att de
åtgärder som fordras för detta vidtas,

2. att riksdagen uttalar att Norrbotten i detta planeringsarbete bör ses
som ett försökslän.

1980/81:833 av Olle Östrand m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
regionalpolitikens mål och medel enligt de i motionen angivna riktlinjerna.

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

35, 74 10, 14

44 26

84 74

AU 1980/81:23

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

1980181:848 av Raul Blucher (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära initiativ för statligt 72 62

stöd till lokala fackliga studiecirklar om industriell utveckling inom produktionsenheter
inom skogs- och stålindustri som berörs av beslutade och

planerade nedläggningar och inskränkningar,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om en utvecklings- 72 62

plan för förädlings- och tillverkningsindustri i samhällelig ägo inom Värmlands
län,

3. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om initiativ för att 72 62

ge högskolan i Karlstad uppdrag och erforderliga resurser för att bedriva

forskning med inriktning på utveckling av ny teknik och nya produkter och
för utveckling av värmländsk tillverkningsindustri i samhällelig ägo,

4. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om tillsättande av 72 62

en arbetsgrupp med företrädare för fackföreningar, politiska partier och

forskare med uppgift att upprätta en utvecklingsplan för Värmlands läns
industri i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen beslutar begära att regeringen upptar överläggningar 72 61

med företrädare för Värmlands läns landsting om tidigareläggning av
landstingskommunala investeringar.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1980/81:847.

1980/81:854 av Eric Holmqvist m.fl. (s) 38 19

I motionen yrkas

1. att riksdagen uttalar att det regionalpolitiska stödet inte får ges en
sådan utformning att redan etablerad sysselsättning i andra regioner äventyras,

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1980/81:851.

Yrkandena 2 och 3 behandlas av utskottet i senare betänkanden.

1980/81:857 av Oswald Söderqvist (vpk) 75 63

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder
för att möta de svårigheter som uppstår i Norduppland när arbetena i
Forsmark avslutas.

1980/81:1055 av Arne Fransson m. fl (c) 89 81

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts i motionen om att regeringen vid behov bör förelägga
riksdagen förslag till ytterligare medel för regionalpolitiska insatser.

1980/81:1057 av Per Israelsson (vpk) 35, 74 10, 14

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att, inom Örebro
län, Ljusnarsbergs och Hällefors kommuner placeras i stödområde 4, Laxå
' .ommun i stödområde 2 och Askersunds kommun i stödområde 1.

AU 1980/81:23

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

1980181:1060 av Bertil Måbrink (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen uttalar att Söderhamn och Hofors inplaceras i stödom- 35,71 10,11
råde 5,

2. att riksdagen uttalar att Hofors och Söderhamn skall ifrågakomma 57 44

vid utlokalisering av statlig verksamhet.

1980181:1062 av Kjell Nilsson m. fl. (s) 36,81 17,70

1 motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om särskilda stödåtgärder i Uppvidinge,

Lessebo, Tingsryds och Markaryds kommuner i Kronobergs län.

1980181:1103 av Lars Werner m. fl. (vpk) 80 69

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen
till känna vad som i motionen anförs rörande behovet av särskilda regionala
utvecklingsprogram för tekoregionerna.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1980/81:1102.

1980181:1106 av Lars Werner m.fl. (vpk) 27 1

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att uttala att i motionen redovisat tiopunktsprogram
skall ligga till grund för regionalpolitiken,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om förslag som
innebär programmets förverkligande,

3. att riksdagen beslutar att uttala sig för att systemet för ortsklassificering
omedelbart avskaffas till förmån för en friare prövning av insatsernas
fördelning,

4. att riksdagen beslutar att uttala sig för att nuvarande allmänna lokaliseringsstöd
avskaffas och anslagna medel reserveras för mer samlade
insatser,

5. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till en lag om
etableringskontroll,

6. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till lag om
kommunal styrelserepresentation i företag som uppbär lokaliseringsmedel.

1980181.1415 av Ylva Annerstedt (fp) 40 22

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen anhåller om en undersökning av kvinnlig
företagsamhet och dess framtida behov,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den kvinnliga företagsamhetens roll i regionalpolitiken.

AU 1980/81:23

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

1980/81:1416 av Nils Berndtson (vpk) 76 64

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om
initiativ för utformning av ett åtgärdsprogram för ökad sysselsättning i
Östergötland på grundval av länets speciella struktur, i enlighet med vad
som anförts i motionen.

1980181:1417 av Nils Berndtson (vpk) och Bertil Måbrink (vpk) 83 73

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa

1. att Inlands-ovalen i Småland-Östergötland bör komma i fråga som ett
regionalpolitisk! försöksprojekt,

2. att en statlig kommitté, vari bl. a. representanter för den fackliga
rörelsen ingår, bör utses,

3. att kommittén fortlöpande rapporterar om arbetet och att en offentlig
utvärdering görs senast 1984.

1980181:1422 av Arne Fransson (c) och Gösta Andersson (c) 83 72

I motionen yrkas att riksdagen begär att regeringen utformar ett regionalpolitisk!
försöksprojekt för kommunerna i östra delarna av Jönköpings
län samt kommunerna Högsby, Vimmerby och Hultsfred i Kalmar län i
enlighet med de riktlinjer som framförts i motionen.

1980/81.1423 av Hans Gustafsson m.fl. (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 57 45

anförts om inriktningen av decentraliseringsdelegationens verksamhet,

2. att riksdagen beslutar uttala sig för att under perioden den 1 juli 84 74

1981-den 30 juni 1984 de regionalpolitiska medel som tillämpas i stödområdena
4—6 får användas i Blekinge län,

3. att riksdagen skall uttala sig för att från industridepartementsmedel 84 74

(anslaget C 1. Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet) avsätts totalt 30

milj. kr. under en femårsperiod för inrättande av ett regionalt utvecklingsbolag
i Blekinge län — erfarenheterna från de två redan inrättade utvecklingsbolagen
i vad gäller organisationen bör därvid kunna ligga till grund
för det här föreslagna bolaget.

1980181:1425 av Hans Gustafsson m.fl. (s) 84 74

I motionen yrkas att riksdagen beslutar uttala sig för att under perioden
den 1 juli 1981—den 30 juni 1984 de regionalpolitiska medel som tillämpas i
stödområde 6 får användas i Olofströms kommun.

1980/81:1427 av Sven Lindberg m.fl. (s, m, c, vpk) 68,88 55

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar anhålla hos regeringen att Jämtlands län utses

AU 1980/81:23

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

till försökslän för att pröva en friare användning av statliga regionala medel
och pröva nya samarbetsformer mellan regionala statliga organ.

2. att riksdagen beslutar anhålla hos regeringen att Jämtlands län från
anslaget Regionalpolitiska medel tilldelas ett årligt anslag på 50 milj. kr.
under en försöksperiod av fem år.

1980181:1429 av Hans Lindblad (fp)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar anhålla hos regeringen att Jämtlands län utses
till försökslän för att pröva en friare användning av statliga regionala medel
och pröva nya samarbetsformer mellan regionala statliga organ,

2. att riksdagen beslutar anhålla hos regeringen att Jämtlands län inom
nuvarande anslag för regionalpolitiken tilldelas ett årligt anslag på 50 milj.
kr. under en försöksperiod.

1980181:1433 av Olof Palme m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen godkänner de riktlinjer som förordats i
motionen beträffande dels arbetsmarknadspolitiken, dels regionalpolitiken.

Motionen behandlas beträffande riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken i
AU 1980/81:21.

1980/81:1435 av Marianne Stålberg m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen måtte uttala att av anslaget för regionalpolitiska
åtgärder 1 milj. kr. får disponeras för i motionen angivet ändamål.

1980/81:1472 av Sven Aspling m.fl. (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att lokaliseringspolitiskt stöd skall utgå för
byggande av kommunala industrilokaler i Värmlands län under budgetåren
1980/81-1982/83,

2. att riksdagen till C 1. Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet för
budgetåret 1981/82 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med
10000000 kr. förhöjt förslagsanslag om 412200000 kr.,

3. att riksdagen beslutar medge att ett statligt industricentrum etableras
i Torsby kommun,

4. att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om lämpliga
lokaliseringsobjekt till Värmland i enlighet med vad som förordats i motionen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökat stöd till turism i Värmland,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fördelning av statliga medel för vidareutveckling av åtgärdsförslag
inom länsplaneringen,

68, 88 55

29, 41, 3, 24,
56 38

86, 88 76

44 28

72, 89 79

44 33

57 61

72 61

AU 1980/81:23

7. att riksdagen begär att regeringen upptar överläggningar med företrädare
för Värmlands läns landsting om tidigareläggning av landstingskommunal
investeringar enligt riktlinjer som förordats i motionen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av arbetsmarknadspolitiska insatser i Värmland,

9. att riksdagen beslutar inrätta ett regionalt utvecklingsbolag för Värmlands
län,

10. att riksdagen till grundkapital för regionalt utvecklingsbolag i Värmlands
län för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag om
10000000 kr.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1980/81:1468.

1980/81:1805 av Görel Bohlin m.fl. (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Stockholms
län liksom övriga storstadslän inte diskrimineras vid fördelning av resurser
till exempelvis utvecklingsfonderna,

2. att riksdagen hos regeringen anhåller om en översyn av hittillsvarande
regionalpolitik med utgångspunkt i vad i motionen anförts.

1980/81.1809 av Olle Eriksson (c) och Johan Olsson (c)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om stimulans för uppförande av produktionslokaler
för hantverk och mindre industri.

1980181:1811 av Arne Fransson m.fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om målsättningen för regionalpolitiken.

1980181.1812 av Tommy Franzén m.fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till
känna vad som i motionen anförs om ett regionalt åtgärd sprogram för
Stockholms län och begär att regeringen till riksdagen återkommer med
förslag om detta.

1980/81.1813 av Karl-Erik Häll (s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om
att erforderliga initiativ tas för att uppföra ett industricentrum i Gällivare.

1980/81.1815 av Börje Hörnlund (c)

I motionen yrkas att riksdagen begär att regeringen ger glesbygdsdelegationen
i uppdrag att studera möjligheterna vad gäller glesbygdens utbud av
hantverksservice och lämna förslag till åtgärder med anledning av detta,
vari förslag till utbildningspaket för att stimulera kombinationssysselsättning
i glesbygden i enlighet med motionens syfte speciellt prövas.

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

72 61

72, 89 80

77 65

AU 1980/81:23

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

1980/81:1817 av Boije Hörnlund (c) och Johan Olsson (c) 39, 88 21

I motionen yrkas att de regionala utvecklingsfonderna i de ovannämnda
sju skogslänen tillförs medel ifrån det regionalpolitiska ramanslaget för
utbildning av företagsledningspersonal i företagen enligt de i motionen
skisserade riktlinjerna, att genomföras försöksvis under två år.

1980/81:1818 av Bertil Jonasson m.fl. (c, m, fp)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att de sektorsinrik- 72 61

tade statliga organen för Värmlands län ges i uppdrag att medverka i en

totalsyn på länets utveckling i enlighet med vad som anförts,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära initiativ för ett regio- 72 61

nalt investmentbolag i enlighet med det anförda,

3. att riksdagen beslutar uttala sin anslutning till vad som i motionen 48 34

anförts beträffande statlig stimulans till kombinerade sysselsättningar i
glesbygdsområdena,

4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad 57 41

som anförts beträffande omlokalisering av statliga uppgifter från Stockholm
till glesbygdslänen,

5. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till särskilda 72 61

arbetsmarknadspolitiska insatser för ungdom i de sysselsättningssvaga
regionerna.

1980/81:1821 av Johan Olsson m.fl. (c) 57, 70 43, 59

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder för att stimulera utveckling av näringsliv,
sysselsättning och bebyggelse i Gävleborgs län.

1980/81:1823 av Per Petersson m.fl. (m) 31 5

I motionen yrkas att riksdagen uttalar att i motionen nämnda åtgärder av
regeringen bör prövas såsom regionalpolitiska medel.

1980181:1824 av Per Petersson m.fl. (m, fp) 88, 92 79, 85

I motionen yrkas att riksdagen måtte besluta att omföra 2 milj. kr. från
anslaget C 1. till anslaget C 5. i proposition 1980/81:100 bil. 17.

1980/81:1826 av Eric Rejdnell (fp) 57 39

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförs om lokalisering av statlig verksamhet till Kalmar
län.

1980/81:1836 av Lars Wemer m.fl. (vpk) 69 57

I motionen yrkas

1. att riksdagen uttalar sig i enlighet med inriktningen av det åtgärdsprogram
för att rädda Bergslagen som beskrivs i motionen,

AU 1980/81:23

2. att riksdagen hemställer hos regeringen om att tillsätta en delegation
för Bergslagen med uppgift att genomföra åtgärdsprogrammet.

1980/81:1840 av Bengt Wittbom m.fl. (m, c, fp)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts rörande vissa förändringar av gällande regler
vid fördelning av regionalpolitiskt stöd till industrilokaler.

1980/81:1873 av Ingegärd Oskarsson m.fl. (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen som sin mening uttalar vad som anförts i motionen
beträffande fortsatt glesbygdsstöd.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1980/81:1870.

Yrkande 2 har överlämnats till finansutskottet.

1980/81:1874 av Georg Andersson m.fl. (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts beträffande behovet av resurser för forskning rörande sambandet
mellan näringspolitik, kommunikationspolitik och regionalpolitik,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till utformning av ett stöd
till lokalisering av anläggningar för företags- och annan produktionsservice
i Norrland,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts beträffande decentralisering av sekretariat inom kommittéväsendet
till hovrätts- och högskoleorter,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts beträffande utformningen av den statliga förvaltningen i syfte att
åstadkomma en bättre regional balans.

1980/81:1884 av Marianne Stålberg m.fl. (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ökade insatser från statens sida för att utveckla de
industrier och övrig sysselsättning som baseras på inlandets naturliga
förutsättningar,

2. att riksdagen beslutar uttala sig för att ett statligt industricentrum
skall etableras i Sveg, Häijedalens kommun,

3. att riksdagen begär att regeringen med regionalpolitiska medel finansierar
uppförandet av en pilotanläggning för träbearbetning med det i
motionen anförda innehållet,

4. att riksdagen uttalar sig för att Bräcke kommun flyttas upp från
stödområde 5 till stödområde 6,

AU 1980/81:23

5. att riksdagen begär att regeringen tar fram lämpliga objekt för lokalisering
av statlig offentlig verksamhet till Jämtlands län.

1980181:1905 av Görel Bohlin m.fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om näringslivet i Stockholmsregionen.

1980181:1911 av Marianne Stålberg m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen begär att regeringen i sina anvisningar till
kommande länsplaneringsomgångar tar med ovan framförda synpunkter
och fastställer de idag existerande reella olikheterna mellan kvinnors och
mäns deltagande i arbetslivet som en av planeringsförutsättningarna.
Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1980/81:1910.

Motion väckt med anledning av prop. 1980181:20 om besparingar i statsverksamheten
m.m.

1980181:107 av Lars Wemer m.fl. (vpk)

I motionen yrkas

4. att riksdagen uttalar att länsplaneringens allmänna nivå ej får försämras
därför att DIS-systemet avvecklas.

Motionen har beträffande yrkandena 1 d) och 3-4 behandlats i betänkande
AU 1980/81:11. Övriga yrkanden har behandlats av näringsutskottet
(NU 1980/81:17).

Motioner väckta med anledning av prop. 1980181:67 om vissa frågor
angående stålindustrin, m.m.

1980/81:1923 av Ingemar Konradsson m.fl. (s)

I motionen yrkas

3. att riksdagen beslutar uttala sig för att regionalpolitiskt stöd för
jpförande av industrilokaler får utgå till Lindesbergs, Ljusnarsbergs och
ällefors kommuner,

A. att riksdagen begär att regeringen inom etableringssamrådets ram
uppmar förhandlingar med de större företagen om utökning av deras verksamheter
i de berörda kommunerna,

5. att riksdagen inom ramen för redan beviljade medel anslår 15 miljoner
kr. för särskilda åtgärder för att utveckla företagen inom Örebro läns norra
delar.

1980/81:1928 av Karl-Gustaf Mathsson m.fl. (s)

I motionen yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär att lokaliseringsstöd för att uppföra
kommunala industrilokaler förutom till Norbergs kommun skall utgå till

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

57 42

77 65

31 7

31 6

45 28

70 58

45 28

2 Riksdagen 1980181. 18 sami. Nr 23

AU 1980/81:23

Fagersta, Skinnskattebergs, Surahammars och Hallstahammars kommuner.

1980181:1930 av Olof Palme m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar

5. att begära att regeringen snarast redovisar resultatet och erfarenheterna
av det hittillsvarande arbetet samt planerade åtgärder för att trygga
sysselsättningen på bruksorterna.

1980181:1934 av Olle Westberg i Hofors (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av
åtgärder för sysselsättningen på bruksorterna.

1980/81:1938 av Sune Johansson m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar

2. att den av regeringen utlovade planen för bruksorterna snabbt skall
redovisas,

5. att uppdra åt regeringen att stödja de projekt som kommer att presenteras
för att åstadkomma ersättningssysselsättning vid bruksorterna i
Värmland,

6. att uppdra åt regeringen att se till att de i propositionen presenterade
kraven på företagen att skaffa ersättningssysselsättning efterlevs.

Motionerna 1923, 1928, 1930, 1934 och 1938 behandlas i övriga delar av
näringsutskottet.

1980/81:1939 av Per Petersson (m)

I motionen yrkas att riksdagen uttalar att medel avsedda för beredskapsarbeten
inom Norrbottens län får användas för ombyggnad av fin valsverket
vid SSAB Luleverken i enlighet med vad som anförs i motionen.

Utskottet

I betänkandet ges först en översikt av den regionala utvecklingen. Därefter
kommer utskottet in på motioner om riktlinjer för regionalpolitiken. I
det sammanhanget behandlas också en del andra motioner av mer allmän
karaktär. I de följande avsnitten i betänkandet tar utskottet upp frågor som
rör de regionalpolitiska medlen däribland decentralisering av statlig verksamhet.
Betänkandet innehåller därefter ett avsnitt i vilket behandlas ert
stort antal motioner med förslag om åtgärder i olika län. I två avslutande
delar behandlas forskning på det regionalpolitiska området samt anslagsfrågor.

AU 1980/81:23

Översikt av den regionala utvecklingen

Befolkningsutvecklingen

Befolkningen i riket ökade under 1970-talet med drygt 240000, vilket
motsvarar ca 3%. Hallands och Uppsala län fick de största ökningarna
med 16 resp 12%. Ca 20% av den totala ökningen gick till Stockholms län.
Storstadslänen med angränsande län svarade för mer än 70% av den totala
ökningen av rikets folkmängd. För skogslänen kan noteras att Norrbottens
och Västerbottens län under perioden procentuellt sett ökade sin befolkning
mer än riket. I Norrbotten har dock inträffat en markant stagnation de
senaste åren. Även Jämtlands och Kopparbergs län visar en viss folkökning
medan övriga skogslän har en i stort sett oförändrad befolkning. 1970-talet som helhet företer ett annat mönster för den regionala befolkningsutvecklingen
än 1960-talet, då 10000-15000 personer årligen flyttade ut från
skogslänen. Det är dock att märka att den senare delen av 1970-talet var
utvecklingen mindre gynnsam. I flertalet län som inte ingår bland de ovan
redovisade låg befolkningstalen i stort sett stilla under perioden.

Utvecklingen under 1970-talet samt länsstyrelsernas prognoser för 1985
redovisas i följande tabell. I tabellen har också lagts in de av riksdagen
fastställda befolkningstalen för planeringen i länen.

Tabell 1. Befolkningsutveckling 1970—1980 samt prognos och befolkningstal för 1985

Län	Befolkning			1970 =	100	Planeringstal
	1970	1975	1980	1980	1985	för år 1985
Norrbottens län	255 156	264 386	267054	105	102	267-	272
Västerbottens län	233205	236397	243856	105	105	244-	248
Västernorrlands län	267450	268034	267935	100	101	270-	274
Jämtlands län	131304	133433	134934	103	104	136—	139
Gävleborgs län	293 430	294412	294020	100	100	293-	297
Kopparbergs län	277201	281 109	286968	104	106	288-	292
Vermlands län	284498	284 249	284070	100	100	283-	287
Örebro län	275492	273 923	274 356	100	100	273-	277
Västmanlands län	261564	259921	259538	99	99	261-	265
Uppsala län	217292	230028	243 585	112	115	246-	250
Stockholms län	1476 704	1493 546	1 528 200	103	107	1 545—	1565
Södermanlands län	248270	251913	252536	102	102	250-	254
Östergötlands län	382205	387088	392789	103	103	394-	400
Skaraborgs län	258525	263 218	269730	104	106	268-	272
Älvsborgs län	402242	418026	425452	106	106	422-	428
Göteborgs o. Bohus län	715201	715012	711195	99	100	710—	720
Hallands län	199728	219780	230924	116	120	236-	240
Jönköpings län	299362	301986	303 156	101	102	303-	308
Kronobergs län	166852	169438	173691	104	104	171 —	175
Kalmar län	240856	240724	241581	100	100	240-	244
Gotlands län	53 780	54400	55 346	103	103	54-	56
Blekinge län	153516	155336	153542	100	100	152 —	156
Kristianstads län	264161	272014	280193	106	108	283 —	287
Malmöhus län	718537	740069	743 286	103	105	745-	755
Riket	8076531	8208442	8317937	103	104	8333-	8460

AU 1980/81:23

Som framgår av tabellen räknar man med en icke obetydlig minskning av
befolkningen i Norrbottens län fram till 1985. Den hittillsvarande ökningen
i Västerbottens län beräknas också avstanna. En fortsatt positiv utveckling
väntas i Uppsala, Stockholms, Skaraborgs och Hallands län samt i de båda
Skånelänen. Av den beräknade befolkningstillväxten i riket fram till år
1985 kommer enligt prognoserna Stockholms län att få mer än hälften och
storstadslänen med angränsande län mer än 80%.

1 ett ännu längre perspektiv - under 1990-talet - beräknas den totala
folkmängden i Sverige minska. Den yrkesverksamma befolkningen kommer
enligt prognoserna visserligen att öka något i antal, men de äldre
kommer att utgöra en allt större del av befolkningen.

Befolkningsutvecklingen bestäms dels av antalet födda i förhållande till
antalet döda, dels antalet inflyttade i förhållande till antalet som flyttade
ut. Folkmängdens förändringar år 1980 redovisas i tabell 2. Under den
senare hälften av 1970-talet redovisas fler döda än födda, dvs. födelseunderskott,
i bl. a. Kalmar, Värmlands, Örebro, Kopparbergs, Gävleborgs,
Västernorrlands samt Jämtlands län. Under de tre senaste åren har tendensen
varit densamma även i Blekinge län. För år 1980 redovisas de största
underskotten - drygt 700 personer - i Värmlands och Gävleborgs län.
Stockholms och Uppsala län har 1980 de största födelseöverskotten, 4200
resp. 900. De båda nordligaste länen har traditionellt haft relativt stora
födelseöverskott. Även 1980 redovisas för dessa län positiva siffror.

Flyttningarna består av inrikes och utrikes flyttningar. Klara negativa
flyttningsnetton under senare år uppvisas för Jönköpings län, Blekinge län.
Göteborgs och Bohus län, Västmanlands län samt Norrbottens län.

Av tabellen framgår att Stockholms län under 1980 fick vidkännas ett
negativt flyttningsnetto till andra län på ca 4 800 personer. Denna utflyttning
uppvägdes emellertid nästan helt av ett inflyttningsöverskott från
utlandet på ca 4400. Närmare hälften av nettoinvandringen till Sverige går
f. ö. till just Stockholms län.

Tabell 2. Folkmängdens förändringar under år 1980

Inflyttningsöverskott

Födelse- Inrikes Utrikes Folk Län

överskott omflyttning omflyttning Totalt ökning

Stockholms	4 228	-4765	4432	-333	3934
Uppsala	930	556	386	942	1863
Södermanlands	40	-133	602	469	510
Östergötlands	140	-88	290	202	361
Jönköpings	180	101	384	485	681
Kronobergs	176	350	765	1 115	1290
Kalmar	-471	375	240	615	133
Gotlands	24	38	22	60	85
Blekinge	-183	-551	160	-391	-593
Kristianstads	-57	737	593	1330	1276
Malmöhus	275	-485	365	-120	153
Hallands	313	1410	-13	1397	1713

AU 1980/81:23

Län	Födelse- överskott	lnflyttningsöverskott Inrikes Utrikes omflyttning omflyttning Totalt	Folk- ökning
Göteborgs o. Bohus	609	-2981	300	-2 681	-2047
Älvsborgs	329	874	2	876	1212
Skaraborgs	155	743	112	855	1028
Värmlands	-726	199	-29	170	-545
Örebro	-108	133	106	239	133
Västmanlands	72	-489	284	-205	-132
Kopparbergs	-264	1713	-33	1680	1423
Gävleborgs	-704	710	66	776	61
Västernorrlands	-443	336	149	485	40
Jämtlands	-428	695	18	713	281
Västerbottens	473	1 188	264	1452	1937
Norrbottens	614	-666	122	-544	71
Hela riket	5174		9587	9587	14868

Flyttningarna inom landet över länsgränser har starkt avtagit under
1970-talet, vilket framgår av diagram 1. En förklaring till denna utveckling
är den kraftigt ökade pendlingen som gjort det möjligt för många mindre
kommuner att behålla och i en del fall också öka sin folkmängd.

Diagram 1. Inrikes flyttningsnetton 1961 — 1979

1000-tal personer

200-

150-

1961

79 Är

Källa: SOS Befolkningsförändringar

AU 1980/81:23

De inrikes flyttningarnas förändringar i storstadslän, skogslän och övriga
län under de två senaste decennierna belyses i diagram 2.

Diagram 2. Inrikes flyttningsnetton 1961-1979 med fördelning på storstadslän,
skogslän och övriga län

1000-tal

30-i

Storstadslän
övriga lan
Skogslän

20-

10-

70/

79 Är

-10-

-20-1

Källa: SOS Befolkningsförändringar

Som tidigare sagts inträffade markanta förändringar under 1960-talets
sista år. Storstadslänen fick under 1970-talet en mer dämpad utveckling
med nettoutflyttning till andra län. De olika kommuntypernas andel av
befolkningen har också under perioden varit i stort sett konstant. Inte
heller har det inträffat någon nettoförskjutning mellan befolkningen inom
resp. utanför stödområdena. I dessa delar av landet bor 29 resp. 71 % av
befolkningen. De relativt små befolkningsändringar som här redovisas i
fråga om länen och de olika ortstyperna ger ett stabilt intryck som inte har
sin motsvarighet om man betraktar kommunernas utveckling i vissa län.
Som framgår av de siffror som redovisas i bilagan finns betydande balansproblem.
Det gäller särskilt skogslänen, där inlandskommunerna har bestående
svårigheter att hävda sig.

AU 1980/81:23

Sysselsättning

Antalet personer i arbetskraften har successivt ökat och är f. n. ca 4,3
miljoner. Utvecklingen sedan år 1965 redovisas i diagram 3. Som framgår
av diagrammet har under perioden antalet kvinnor i arbetskraften ökat
avsevärt medan antalet män i stort sett varit konstant.

Diagram 3. Personer i arbetskraften 1965—1980
Milj

Samtliga

Män

Kvinnor

1965 1970 1975 1980 År

Som framgår av tabellen på s. B3 i bilagan är totalantalet arbetstimmar
enligt arbetskraftsundersökningama (AKU) mindre år 1980 än 1976. I
sammanhanget bör noteras den under 1970-talet kraftiga ökningen av antalet
deltidssysselsatta. Under den senaste femårsperioden har det totala
antalet arbetstimmar per vecka (årsmedeltal) minskat med ca 2,5 miljoner.
Under perioden redovisas en ökning av antalet arbetstimmar i endast fyra
län, nämligen Stockholms, Uppsala, Gotlands samt Hallands län. Minskningen
av antalet arbetstimmar är helt att tillskriva den enskilda sektorn (5
miljoner timmar). Den offentliga sektorn har däremot expanderat med 3
miljoner timmar under perioden.

Andelen av befolkningen i arbetsför ålder som har arbete varierar mellan
olika län, vilket framgår av följande kartbild. Siffrorna avser länsstyrelsernas
bedömning för år 1981. De övre siffrorna anger förvärvsfrekvensen i
procent bland män och de undre motsvarande procenttal för kvinnor.

AU 1980/81:23 24

Karta. Sysselsättningsgraden år 1981 enligt länsstyrelsernas bedömningar

Sysselsättningsgraden för män är högst i Skaraborgs län och lägst i
Jämtlands län. Kvinnosysselsättningen är högst i Stockholms län och lägst
i Norrbottens län. Inom länen finns dessutom betydande skillnader. Sysselsättningsgraden
är lägst för både män och kvinnor i glesbygdskommunerna
i stödområde 6. Som framgår av de statistiska uppgifterna i bilagan
har exempelvis Pajala kommun en förvärvsfrekvens för kvinnor på knappt
43% mot över 57% i Norrbottens län som helhet och nästan 70% i riket.

Ett sätt att belysa de regionala olikheterna i sysselsättningsgraden är att
jämföra samtliga län med de län som har de högsta sysselsättningsgraderna.
I propositionen har man också gjort en beräkning av undersysselsättningen.
Man har därvid kommit fram till att undersysselsättningen
minskat markant under 1970-talet.

AU 1980/81:23

Den regionala fördelningen av undersysselsättningen redovisas i diagram
4.

Diagram 4. Beräknad andel undersysselsatta år 1981 i procent inom åldersgruppen
16—64 år med fördelning på län och kön

Stockholms	4,6
Jönköpings	5,5
Malmöhus	6,1
Älvsborgs	7,1
östergötlands	7,4
Hallands	7,6
Kristianstads	8,4
Skaraborgs	8,5
örebro	9,4
Gotlands	9,7
Södermanl.	10,2
RIKET	10,3
Västmanl.	11,5
Kalmar	12,3
Blekinge	13,3
Uppsala	13,5
Värmlands	13,8
Kronobergs	13,9
Kopparbergs	15,0
Göteb. o. Boh.	15,3
Västernorrl.	16,7
Västerbott.	16,9
Gävleborgs	17,0
Jämtlands	18,3
Norrbottens	23,6

1=1 = kvinnor

1 1 1 1 1

20 22 24 %

Sorn framgår av siffermaterialet i bilagan till betänkandet finns betydande
regionala skillnader också när det gäller arbetslöshet och personer i
arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

I diagram 5 på s. 26 illustreras situationen i länen i januari månad i år.
Av såväl diagram 4 som 5 framgår att det är skogslänen som har de stora
sysselsättningsproblemen. Den markanta undersysselsättningen i dessa
län visar på långsiktiga strukturella problem som alltid måste beaktas då
man gör jämförelser med sydligare län med för dagen höga arbetslöshetstal.

Näringslivsstrukturen

Av stor betydelse för den regionala utvecklingen är näringsstrukturens
förändringar. Sedan år 1965 har antalet sysselsatta inom vissa grenar
halverats. Det gäller bl. a. jordbruks- och fiskenäringarna samt skogsbruket.
Antalet industrisysselsatta har gått ned med ca 75000 sedan år 1975.
Enbart under andra halvåret 1980 minskade antalet anställda - med bortseende
från säsongsförändringar - med ca 15000. Bland branscher som
minskat sysselsättningen kan främst nämnas tekoindustrin samt järn- och
stålindustrin. Även massa-, pappers- och pappersvaruindustrin, gruvin -

AU 1980/81:23

Diagram 5. Andelen personer i åldersgruppen 16-24 år som var arbetslösa eller i
arbetsmarknadspolitiska åtgärder i jan. 1981

Stockholms 2,4

Hallands 3,4

Kristianstads 3,8

Jönköpings 3,8

Uppsala 3,8

Östergötlands 4,1

Malmöhus 4,2

Kalmar 4,2

Kronobergs 4,2

Älvsborgs 4,3

Göteb.o. Boh. 4,4

Skaraborgs 4,4

RIKET 4,5

Orebro 4,6

Västmanlands 4,9

Södermanlands 5,0
Kopparbergs 5,1

Gotlands 5,4

Blekinge 5,5

Västernorrlands 6,1
Gävleborgs 6,3

Västerbottens 6,4

Jämtlands 6,5

Värmlands 6,5

Norrbottens 11,2

1 2 34 5 6 7 8 9 10 11 12 %

dustrin, träindustrin samt den grafiska industrin har minskat antalet anställda.
I dessa branscher beräknas dessutom en fortsatt minskning av
sysselsättningen.

Genom att vissa bygder domineras av en industribransch slår ofta strukturkriser
hårt regionalt sett. Det gäller exempelvis för Boråsområdet
(teko), Bergslagen (järn- och stålindustrin) samt varvsortema på Västkusten
och i Blekinge.

Regionalpolitikens inriktning

Regionalpolitikens allmänna mål och inriktning bestäms av riksdagen.
Hittills har detta gått till så att riksdagen i samband med redovisningen av
de stora länsplaneringsomgångarna tagit ställning till riktlinjerna för de
närmaste åren. Besluten om riktlinjer har regelmässigt följts av ställningstaganden
till vilka medel för regionalpolitisk! stöd som skall anvisas. De
ekonomiska medlen har anvisats i form av en ram för flera budgetår. De
gällande riktlinjerna för regionalpolitiken går tillbaka på riksdagens beslut
våren 1979 (prop. 1978/79:112, AU 23). Vid det tillfället fastställdes också
ramen för den femåriga perioden för regionalpolitisk! stöd som inleddes
den 1 juli 1979.

Regeringen har aviserat att den under nästa riksmöte kommer att lägga
fram en regionalpolitisk proposition som bygger bl. a. på länsplanering
1980. Som underlag för propositionen har man inom regeringskansliet

arbetslösa

i arbetsmarknadspolitiskaåtgärder -

AU 1980/81:23

initierat ett arbete med att bl. a. utvärdera de nuvarande regionalpolitiska
medlen.

I ett par motioner behandlas frågor om regionalpolitikens inriktning. De
mest långtgående kraven återfinns i vpk.s partimotion 1106. Motionärerna
presenterar ett tiopunktsprogram som de vill skall läggas till grund för
politiken. Dessutom vill de att riksdagen skall begära att regeringen lägger
fram förslag om hur detta program skall förverkligas. De tio punkterna har
följande lydelse:

1. Regionalpolitiken skall ske i form av en styrningsplanering, där ansvariga
politiska beslut direkt avgör resursernas fördelning i stort.

2. Ett stort, långsiktigt statligt industriprogram skall läggas upp, inriktat
på att starkt höja förädlingsgraden i ekonomin både totalt och i de särskilda
branscherna samt med minsta energi- och råvarutillgång skapa maximalt
med arbete. De statliga industrierna skall planmässigt utlokaliseras i skilda
regioner.

3. Alla större privata investeringar skall med avseende på sin geografiska
fördelning rätta sig efter samhälleliga beslut.

4. Ett planeringsdepartement skall inrättas med uppgift att ta fram underlaget
för och från riksnivå fördela statliga och större privata investeringar.
Den konkreta uppbyggnaden ute i länen bör skötas av länsorganen,
vilka av departement och riksdag bör tilldelas medel härför.

5. Planeringsdepartement och länsorgan skall söka samla investeringar i
produktion, infrastruktur och bebyggelse till större samordnade projekt.
Detta är nödvändigt för att få tillräckligt stora insatser och för att garantera
fungerande och genomtänkta levnadsmiljöer.

6. Ett nationellt program skall läggas upp för att dämpa privatbilismen
och bygga ut kollektivtrafik och inrikes sjöfart till högsta tekniska kapacitet.
Detta är nödvändigt för att effektivisera transporterna, rädda kollektivtrafiken
i glesbygderna samt sanera storstäderna.

7. Ett program skall läggas upp för att systematiskt undanröja de verkningar
hittillsvarande utveckling fått i storstadsregionerna — stockningsoch
köproblem, förstöring av den fysiska miljön, bostadssegregering och
ansamling av sociala problem.

8. Den nuvarande ortsklassificeringen skall avskaffas. Helt nya principer
för tätortsutbyggnad bör för framtiden förberedas — t. ex. utvecklande
av blandstadsprincipen. Målet skall vara städer planerade för social
jämställdhet och ägnade att bryta ned skillnaderna mellan stad och land.

9. Existerande småorter och glesbygder skall vara garanterade fullvärdig
försörjning med elementära nyttigheter - sanitär utrustning, normal bostadsstandard,
dagligvaruservice samt rimliga reseavstånd för dagliga
funktioner som skola och arbete.

10. Målsättningen för regionpolitiken skall vara full, effektiv och bestående
sysselsättning i vaije län samt att ingen kommun eller bygd med ett
befolkningsunderlag i nuläget på minst 10000 skall behöva drabbas av
kroniska flyttningsförluster.

Motionen innehåller dessutom separata yrkanden om omedelbart avskaffande
av ortsklassificeringen, slopande av lokaliseringsstödet till förmån
för mer samlade insatser, förslag till lagar om etableringskontroll och
om kommunal styrelserepresentation i företag som uppbär lokaliseringsmedel.

AU 1980/81:23

Utskottet konstaterar att riksdagen flera gånger och senast förra året
avslagit motioner med likartade yrkanden. Ett förverkligande av motionärernas
förslag förutsätter en radikal omgestaltning av samhället och införande
av en regleringsekonomi som inte är förenlig med vårt nuvarande
ekonomiska system. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet de upptagna
yrkandena i motionen. Till vissa frågor återkommer utskottet i det
följande. Det gäller bl. a. frågan om etableringskontroll.

Arne Fransson m.fl. (c) utvecklar i motion 1811 sin syn på regionalpolitikens
mål och inriktning. Motionärerna anser att det övergripande målet
att ge människorna i hela landet tillgång till arbete, service och en god miljö
behöver kompletteras och utvidgas. Politiken bör enligt motionen baseras
på en helhetssyn på samhällsutvecklingen ur social, samhällsekonomisk
och ekologisk synpunkt. Det innebär bl. a. att de regionalpolitiska målen
skall vara styrande för all samhällelig verksamhet. I motionen framhålls
vikten av en resurssnål produktion och en god hushållning med miljön.
Inhemsk självförsöijning måste eftersträvas i ökad utsträckning och kollektiva
och energisnåla kommunikationer skapas. Vidare betonas vikten
av goda boendemiljöer och behovet av service i olika landsdelar. Motionärerna
anlägger också synpunkter på befolkningsfördelningen i riket.
Motionärerna utgår från att endast en förhållandevis ringa ökning av befolkningen
kan väntas. De vill att denna ökning i sin helhet skall tillföras
orter och regioner som bäst är i behov av ökat befolkningsunderlag för att
de regionalpolitiska målen skall uppnås. Det förutsätter i sin tur att ett ökat
antal sysselsättningstillfällen skapas i sådana orter och regioner. Åtgärder
med en sådan inriktning är nödvändiga både för att förse den ökade
befolkningen med arbete och för att höja sysselsättningsgraden i de berörda
mindre väl utvecklade orterna. En politisk inriktning av det ovan
skisserade slaget kan enligt motionärerna bl. a. leda till följande konsekvenser
på åtgärdssidan.

— Utveckling av samhällsservice av olika slag används som ett regionalpolitisk!
medel.

— Samhälleliga beställningar av olika slag styrs i högre grad av regionalpolitiska
bedömningar.

— Fördelningen av statens, landstingens och kommunernas arbetsplatser
sker med regionalpolitiska utgångspunkter.

— Samhällsorganen åläggs att göra en regionalpolitisk bedömning av varje
mer betydelsefullt beslut.

— Samhällets skatte- och avgiftssystem används i högre grad som regionalpolitisk!
styrmedel.

Motionen mynnar ut i ett yrkande att riksdagen skall ge regeringen till
känna vad som anförs i motionen om målet för regionalpolitiken.

Utskottet utgår från att regionalpolitikens övergripande mål även i framtiden
kommer att vara att ge alla tillgång till arbete, service och en god
miljö. Utskottet räknar med att den aviserade regionalpolitiska propositio -

AU 1980/81:23

nen innehåller preciseringar av dessa mål och en diskussion hur målen
skall uppnås. I avvaktan på den redovisningen, som bl. a. kommer att
bygga på vad man i de olika länen fört fram i dessa frågor, finnér utskottet
inte anledning att i dag gå närmare in på målfrågorna. I anslutning till
resonemangen i motionen kan man notera att det otvivelaktigt förhåller sig
så att ekologiska och sociala aspekter fått en ökad genomslagskraft i den
allmänna debatten. Härutöver vill utskottet tillägga att en effektiv regionalpolitik
ställer krav på goda ekonomiska resurser. Detta förutsätter i sin tur
en sund samhällsekonomi och effektiva produktionsförhållanden för företagen.
Först om dessa grundvillkor uppfylls blir det möjligt att skapa starka
och differentierade arbetsmarknader som ger underlag för service och
goda levnadsbetingelser i övrigt. Även en närmare diskussion om befolkningsutvecklingen
och dess fördelning bör anstå till dess underlag finns i
den kommande propositionen. Utskottet vill dock framhålla att om man
skall nå de mål som motionärerna skisserar fordras styrmedel av en annan
styrka än vad samhället i dag förfogar över.

När det gäller resonemangen i motionen om en bättre samordning från
regionalpolitiska utgångspunkter av politiken inom olika samhällssektorer
kan utskottet instämma i vad som anförs. Hur man skall uppnå en bättre
samordning är en fråga som bör tas upp i den aviserade propositionen.

Av det anförda framgår att utskottet väntar sig att huvuddelen av de
frågor som motionärerna tar upp kommer att behandlas i propositionen.
Med hänsyn därtill och vad i övrigt anförts synes motionen inte behöva
föranleda någon åtgärd.

Även socialdemokraterna tar upp frågor om regionalpolitikens inriktning.
I en omfattande partimotion om sysselsättningspolitiken. 1433, finns
synpunkter på utformningen av de regionalpolitiska målen i framtiden. I
motionen konstateras att den svenska ekonomin förts in i ett läge med
allvarliga obalanser och att dessa måste undanröjas bl. a. genom en planmässig
utveckling av industrisektorn. Först sedan man skapat en grund för
expansion genom en kraftfull näringspolitik utan geografiska begränsningar
blir det möjligt att återgå till en ordning där det lokaliseringspolitiska
stödsystemet i högre grad än i dag riktas mot områden med långsiktigt
sviktande befolkningsutveckling och geografiskt oförmånligt läge.

När det gäller riktlinjerna för det regionalpolitiska stödets framtida utformning
framhålls att stödinstrumenten bör utformas så att de stimulerar
till en mera sysselsättningsintensiv produktion. En sådan omorientering
bör kombineras med ökade insatser för teknisk forskning och diversifiering
av produktionsstrukturen. I motionen betonas vidare att erfarenheterna
visar att kraftiga subventionsnivåer är nödvändiga om man skall nå resultat.
Andra aspekter som tas fram är önskvärdheten av att stödsystemet
förenklas och att entydiga krav ställs på stödföretagen när det gäller
motprestationer i form av ökad sysselsättning. Motionärerna vill dessutom

AU 1980/81:23

att ett villkor för statligt finansiellt stöd skall vara att kollektivavtal föreligger
på arbetsplatsen.

Motionärernas förslag om krav på klara motprestationer från företagen
leder till att de inte vill acceptera stödmedel av typ allmän befrielse för
företagen från skyldighet att erlägga viss del av de sociala avgifterna.

I motionen aktualiseras också administrativa styrmedel. Motionärerna
föreslår att frågan om etableringskontroll övervägs särskilt. Detsamma
gäller beträffande möjligheterna att påverka den privata tjänsteproduktionens
lokalisering.

Motionen mynnar ut i ett yrkande att riksdagen skall godkänna de
riktlinjer som förordats.

Utskottet vill för sin del anföra följande. I den pågående översynen av de
regionalpolitiska medlen bör man ha en öppen attityd till frågorna och
pröva olika uppslag till lösningar. Det är mot den bakgrunden mindre
välbetänkt att i dag låsa fast sig på olika punkter när det gäller stödets
inriktning och utformning. Utskottet kan därför inte dela motionärernas
uppfattning att riksdagen nu skall uttala sig mot att generella metoder av
typ reduktion av arbetsgivaravgifter kommer till användning i regionalpolitiken.

Industriministern säger i budgetpropositionen att avvägningen mellan
generella och selektiva medel och utformningen av generella medel länge
diskuterats i den allmänna debatten men att frågorna aldrig givits en
allsidig belysning i form av en offentlig utredning. Ministern förordar
därför att dessa frågor utreds. Utskottet delar denna uppfattning. Det vore
oklokt att avstå från att skaffa sig den kunskap som kan komma fram
genom det aviserade utredningsarbetet. Sedan resultatet av detta föreligger
får man ta ställning till om och i vilken omfattning generella medel kan
vara lämpliga regionalpolitiska instrument.

När det gäller förslagen i övrigt i motionen utgår utskottet från att dessa
omfattas av det pågående översynsarbetet. Det gäller bl. a. frågan om
lämpligheten av administrativa styrmedel. På en punkt vill utskottet dessutom
göra en markering och det gäller kollektivavtal som villkor för
regionalpolitisk! stöd. Riksdagen har tidigare slagit fast att det är rimligt att
kräva att stödföretag tillämpar samma anställningsvillkor som kollektivavtalsbundna
arbetsgivare i branschen. Däremot bör inte i och för sig krävas
att ett kollektivavtalsförhållande föreligger. Någon anledning att gå från
denna ståndpunkt finns inte.

Med hänvisning till vad sålunda anförts finnér utskottet inte skäl att
föreslå någon åtgärd på grund av den socialdemokratiska motionen i den
aktuella delen.

Vad här har sagts gäller också i tillämpliga delar motion 833 av Olle
Östrand m. fl. (s). I den motionen redovisas synpunkter på efter vilka
riktlinjer utredningsarbetet om de regionalpolitiska medlen skall bedrivas.
Motionärerna vill lägga ett ökat ansvar för regionalpolitiken på länen.

AU 1980/81:23

Tanken är att länen skall tilldelas resurser genom centrala beslut, som
bygger på behovet av regionalpolitiska insatser. När det gäller användningen
av resurserna bör man fa ett handlingsutrymme inom länen, bl. a. bör en
mindre del av sektorsanslagen ställas till ett friare förfogande. Politiken
bör enligt motionen också bygga på riktade strukturinsatser inom näringslivet
och koncentrerade insatser i områden som är särskilt utsatta. I det
sammanhanget framhålls bl. a. behovet av decentralisering av statlig verksamhet
och speciella stödinsatser under en viss tid.

Utskottet är tilltalat av tanken att ett ökat ansvar för regionalpolitiken i
framtiden skall läggas på länsnivå. En sådan ordning bör självfallet få
konsekvenser i fråga om medlens utformning och handhavande. Med
hänvisning härtill och vad tidigare sagts om utredningsarbetet finnér utskottet
inte skäl att föreslå någon åtgärd på grund av motionen.

Inriktningen av de regionalpolitiska medlen behandlas även i motion
1823 av Per Petersson m.fl. (m). Motionärerna vill att regeringen skall
pröva om generella medel kan användas som ett komplement till och
delvis som en ersättning för de medel som nu används. Som generella
medel nämns taxesättningar, regionala investeringsfonder och differentierade
arbetsgivaravgifter. Ett annat uppslag är användande av en selektiv
ränta som ett regionalpolitisk! instrument.

På grund av vad ovan sagts om tillkomsten av en utredning om de
generella och selektiva medlen och deras utformning torde det inte finnas
anledning för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av motionen.

Inte heller finnér utskottet skäl att föreslå någon åtgärd med anledning
av vad som anförs i motionen om förändring av regeringens arbete med de
regionalpolitiska frågorna.

Slutligen i detta avsnitt tar utskottet upp ett par frågor som rör länsplane
ring en.

I vpk:s partimotion 107 finns ett yrkande som hänger samman med
avvecklingen av informationssystemet företag-samhälle (DIS). Efter förslag
i besparingspropositionen beslöt riksdagen i höstas att systemet skulle
avvecklas. I samband därmed framställde vpk det nu aktuella yrkandet att
länsplaneringens allmänna nivå inte får försämras på grund av DlS-systemets
avveckling.

Utskottet har inhämtat att statistiska centralbyrån skall undersöka om
det är möjligt att genom annat tillgängligt statistiskt material fylla den
informationslucka som DIS-systemets bortfall innebär för länsplaneringen.
Med hänvisning härtill finns det inte skäl att föreslå någon åtgärd på grund
av motionsyrkandet.

Marianne Stålberg m. fl. (s) tar i motion 1911 upp en annan fråga som rör
länsplaneringen. Motionärerna vill att planeringen skall omfatta kartläggning
av reella olikheter mellan kvinnors och mäns deltagande i arbetslivet.
Motiveringen till yrkandet ingår i en motion som behandlar boende och
samhällsplanering. Utskottet har inte annan uppfattning är motionärerna.

AU 1980/81:23

Det ingår i länsplaneringen att ta upp skilda gruppers sysselsättningsproblem
och därmed belysa frågor som t. ex. förvärvshinder för kvinnor. Det
kan exempelvis gälla förläggning av arbetsplatser i förhållande till bostäder,
kommunikationer och barnomsorg. I samband med den pågående
utvärderingen av länsplanering 80 bör det vara möjligt att överblicka om
planeringen på denna punkt i praktiken fungerar som det är tänkt. Om så
inte skulle vara fallet förutsätter utskottet att regeringen vidtar erforderliga
åtgärder, t. ex. genom att förtydliga anvisningarna till länsplaneringen.

Med hänsyn till vad sålunda anförts synes motionen inte behöva föranleda
någon åtgärd.

Stödområdesindelningen

För att fördela det regionalpolitiska stödet och i övrigt styra samhälllets
regionalpolitiska insatser har vissa delar av landet klassats som stödområden.
Denna metod har använts alltsedan det regionalpolitiska stödet infördes.
En viktig del av det regionalpolitiska beslutet år 1979 var ställningstagandet
till en ny indelning i stödområden. Det tidigare systemet med ett
inre och ett allmänt stödområde samt den s.k. grå zonen gjordes mera
finfördelat och sex olika stödområdesklasser infördes. Indelningen framgår
av kartan på s 33.

En bärande princip för indelningen var att skogslänen och då särskilt de
inre (västra och norra) delarna därav liksom tidigare skulle prioriteras. En
annan utgångspunkt för riksdagsbeslutet var att en kommun inte fick delas
i stödområdeshänseende. Behovet att i vissa fall styra investeringarna
inom kommunerna fick tillgodoses genom att subventionsgraden differentierades
inom gällande ramar. En synpunkt som togs fram var också att
regionalpolitisk! stöd liksom tidigare skulle kunna beviljas utanför stödområdena
om det förelåg särskilda skäl. Den nya indelningen trädde i kraft
den 1 juli 1979.

Stödområdesindelningen tas upp i ett antal motioner med yrkanden om
ändrad inplacering av vissa kommuner. I två motioner behandlas dessutom
frågor av mera principiell art. Det gäller dels frågan om vi i framtiden skall
ha kvar systemet med stödområden, dels frågan om det är lämpligt att låta
olika delar av en kommun ingå i skilda stödområden.

Paul Jansson m. fl. (s) säger sålunda i motion 217 att det är lätt att påvisa
att vissa kommuner i södra och västra delarna av landet har väl så stora
problem som kommunerna i Nord- och Mellansverige. Bl. a. mot den
bakgrunden ifrågasätter motionärerna om den nuvarande ordningen med
geografiskt sammanhängande stödområden är ett ändamålsenligt instrument
för att styra det regionalpolitiska stödet.

Stödområden som instrument för att fördela regionalpolitisk! stöd har
varit omdiskuterat under 1970-talet. Argumenteringen, som också åter -

AU 1980/81:23

Ö£d lindesberg

Lif V'

Tranås

Stödområden

AU 1980/81:23

finns i motionen, har gått ut på att man skall söka finna andra kriterier för
att fördela stödet. Frågan undersöktes på sin tid inom sysselsättningsutredningen,
som dock stannade för att man borde fortsätta med systemet
med stödområden. I proposition 1978/79: 112, som byggde på utredningens
förslag, gick man längre än tidigare i differentieringen av stödområdena.
Utskottet, som biträdde principerna i propositionen, uttalade bl. a. att
systemet hade betydande fördelar både administrativt och i fråga om
information. Systemet ansågs också vara ägnat att ge fasthet och stabilitet
åt åtgärdssystemet över en längre period. Utskottet utgick vidare från att
man i samband med de stora länsplaneringsomgångarna skall utvärdera
hur indelningen slår och ta ställning till behovet av förändringar. Utskottet
uttalade därvid att det inte kunde uteslutas att det skulle visa sig ändamålsenligt
att gå tillbaka till ett system med färre klasser och måhända en
kraftigare prioritering av områden som har de verkligt stora problemen.

I den aviserade regionalpolitiska propositionen kan stödområdesindelningen
väntas bli en central fråga. Förutom materialet från länsplaneringen
kommer det att finnas underlag genom att ERU gör en utvärdering av
verkningarna av det regionalpolitiska stödet. Det finns anledning räkna
med att de principfrågor som Paul Jansson m.fl. på nytt aktualiserat blir
föremål för diskussion på grundval av det ovan redovisade utredningsmaterialet.
Utskottet utgår därvid från att det i propositionsarbetet kommer
att prövas tankar av det slag som utskottet redovisade då stödet infördes.
Det kan sålunda finnas anledning att bl. a. överväga om man inte bör
genomföra en annan typ av indelning. Man skulle sålunda kunna tänka sig
ha ett permanent stödområde som omfattar i första hand skogslänens
inland med dess långsiktiga strukturella problem och komplettera det med
temporära stödområden i regioner som har särskilda svårigheter på grund
av pågående strukturomvandling eller liknande.

Mot bakgrund av vad nu redovisats finns det inte anledning att gå
närmare in på förslagen i motion 217. Hela problemet med stödområdesindelningen
får behandlas på grundval av det material som kommer fram i
propositionsarbetet. Det sagda utgör också ett svar på ett yrkande i motion
819 av Börje Hörnlund m.fl. (c). Motionärerna vill att geografiskt stora
kommuner, som inom sig har stora strukturella skillnader, skall kunna
delas i stödområdeshänseende. Riksdagen har tidigare motsatt sig en sådan
ordning och hänvisat till att man bör söka lösa de problem som onekligen
finns genom att inom ramen för gällande regler differentiera stödet inom en
kommun. Utskottet räknar med att ERU:s utvärdering kommer att belysa
om systemet fungerat som utskottet tänkt sig. I avvaktan på det materialet
bör motionsyrkandet inte föranleda någon åtgärd.

Som tidigare nämnts finns ett stort antal motionsförslag om ändrad
inplacering av vissa kommuner i stödområden. Förslagen redovisas i nedanstående
tabell.

AU 1980/81:23

Tabell 3. Förslag om ändringar i stödområdesindelningen

Län/kommun	Nuv. stöd-område	Motionsförslag
Västerbottens län
Skellefteå	4	5 (Jörn, Kalv-träsk, Fällfors)	819 Boije Hörnlund (c)
Jämtlands län
Bräcke	5	6	1884 Marianne Stålberg m.fl. (s)
Gävleborgs län
Gävle	2	3	624 Olle Westberg i Hofors m. fl. (s)
Sandviken	2	3
Hofors	3	4 resp. 5	1060 Bertil Måbrink (vpk)
Söderhamn	3	4 resp. 5	624 Olle Westberg i Hofors m.fl. (s)
Ockelbo	3	4
Bollnäs	3	4
Ovanåker	3	4	l 624 Olle Westberg i Hofors
Ljusdal	5	6	[ m.fl. (s)
Hudiksvall	3	4
Nordanstig	3	4	'
Kopparbergs län
Malung	5	6	328 Yngve Nyquist m.fl. (S)
Yansbro	5	6
Älvdalen	5	6
Avesta	3	5 (Horndal 6)
Ludvika	3	5 (temp. 6)
Mora	4	5
Orsa	4	5
Rättvik	3	5
Smedjebacken	3	5
Leksand	3	4
Örebro län
Ljusnarsberg	3	4 \
Hällefors	3		814 Karin Flodström m.fl. (s)
Laxå	-	2	1057 Per Israelsson (vpk)
Askersund	-	1
Skaraborgs län
Gullspång	—	i stödområde	217 Paul Jansson m.fl. (s)
Karlsborg	-	”	”
Töreboda	—	’ ’	* ’
Falköping	—
Älvsborgs län
Borås	1	3	616 Wilhelm Gustafsson (fp)
Mark'	1	3	’ ’
Ulricehamn	1	3	”
Svenljunga	1	3	’ ’
Tranemo	1	3	* *
Herrljunga	1	3	”

AU 1980/81:23

Län/kommun	Nuv. stöd-område	Motionsförslag
Kronobergs län
Uppvidinge	1	3	1062 Kjell Nilsson m.fl. (s)
Lessebo	—	2		”
Tingsryd	-	2		”
Markaryd		(temp. i stöd-område)
Gotlands län	4	5	622	Sten Svensson m.fl. (m)
Blekinge län
länet		4—6 (temp.)	1423	Hans Gustafsson m. fl. (s)
Olofström		6 (temp.)	1425	Hans Gustafsson m.fl. (s)

Med hänsyn till den pågående utvärderingen av stödsystemet är utskottet
inte heller på denna punkt berett att förorda någon ändring i nuvarande
indelningsordning. De direkta yrkandena därom avstyrks alltså. Utskottet
är däremot, som framgår av det följande, berett att föreslå temporära
insatser av i princip samma innebörd som en stödområdesplacering för
kommuner som har ett särskilt utsatt läge.

Motionerna kan sägas illustrera behovet av flexibilitet i det regionalpolitiska
stödet. Sedan länge finns möjligheter att ge stöd utanför stödområdena.
Det gäller bl. a. i orter med särskilda sysselsättningsproblem till följd
av strukturkriser eller på grund av ett ensidigt näringsliv eller isolerat läge.
På samma sätt kan för en ort som är inplacerad i ett visst stödområde
finnas ett temporärt behov av ett kraftigare stöd till följd av en akut
industrikris eller liknande. Detta resonemang gäller f. n. för vissa kommuner
i Bergslagen som drabbats hårt av strukturomvandlingar inom
stålindustrin och gruvnäringen. Att så är fallet framgår bl. a. av propositionen
om stålindustrin och de i anslutning till den väckta motionerna. Utskottet
vill på grund härav föreslå att i orter i Bergslagen som drabbats av
den nämnda strukturkrisen t. v. skall kunna utgå förstärkt regionalpolitisk!
stöd. Regeringen bör i sådana orter kunna bevilja regionalpolitisk! stöd
efter de principer som gäller för stödområde 4. Sysselsättningsstöd bör
dock av bl. a. praktiska skäl uteslutas. I gengäld bör utbildningsstöd kunna
utgå efter en generös bedömning. Det sagda innebär att även offertstödet
skall kunna användas. Denna stödform kan f. ö. vara särskilt intressant i
sammanhanget. Vad här anförts öppnar också möjligheter till att bevilja
stöd till turistnäringen liksom till kommunala industrilokaler. Till den
sistnämnda frågan återkommer utskottet i ett följande avsnitt. Med det
anförda har utskottet i sak tillgodosett en del av de krav som ställts i
motionerna som rör kommuner i Bergslagen.

Även för Blekinge län och då särskilt i Olofström finns det anledning att
föra liknande resonemang. Utskottet återkommer till den frågan i ett
särskilt avsnitt om länet.

AU 1980/81:23

De regionalpolitiska stödformerna

De beslut som år 1979 fattades om regionalpolitiken innebar betydande
förändringar av det stöd som utgår. Antalet stödformer minskades, och
deras tekniska uppbyggnad ändrades. Bl. a. ersattes de tidigare lokaliseringsbidragen
med en ny form av avskrivningslån samtidigt som möjligheterna
till räntebefrielse för lokaliseringslån avskaffades. En annan viktig
nyhet var att sysselsättningsstödet, som är speciellt inriktat på att främja
nyanställningar hos företagen, byggdes ut kraftigt.

De regionalpolitiska stödformerna och stödets storlek i olika stödområden
framgår av följande tablå.

	Stödets storlek i procent av kostnader/kapitalbehov	Stödets storlek i kronor
Stöd- område	Byggnadsin- vesteringar	Maskinin- vesteringar	Omsätt- nings- tillgångar	Marknads- förings- åtgärder	Flytt-ning av maskiner	Syssel- sätt-	Utbild- nings- stöd
	Totalt lånestöd högst 70 %	stöd
	därav avskr. lån högst				Belopp per anställd
1	10%	10%				—
2	25%	10%	Lokaliseringslån högst 70 % för resp. ändamål	—	Ej maxi-merat
3	40%	15%				-
4	40%	15%				Totalt 40 000 under 3 år
5	55%	30%				Totalt 80 000 under 5 år
6	70%	60%				Totalt 130 000 under 7 år

I områdena 4-6 tillkommer f. n. följande ytterligare stödformer: stöd till
turistanläggningar och till uppförande av kommunala industrilokaler samt
stöd enligt offertprincipen.

Omfattningen av det regionalpolitiska stödet fastställs sedan länge i
flerårsramar. Den nuvarande ramen täcker den femårsperiod som började
budgetåret 1979/80 och löper ut 1983/84. Totalramen för denna period var
från böljan 7400 milj. kr. Det är, i nominellt tal, lika mycket som det
sammantagna beloppet för de tre flerårsramar som gällde från lokaliseringsstödets
tillkomst, budgetåret 1965/66 till utgången av budgetåret 1978/
79. Den nu gällande totalramen har senare vidgats med 170 milj. kr. för
regionalpolitisk! stöd i varvsregionerna.

Det regionalpolitiska stödet och dess huvudsakliga fördelning på olika
stödformer enligt femårsramen sammanfattas i nedanstående tablå.

AU 1980/81:23

Avskrivningslån	1500 milj.	kr.
Lokaliseringslån	4500 milj.	kr.
Offertstöd	200 milj.	kr.
Sysselsättningsstöd (40000—130000 kr. per anställd)	1000 milj.	kr.
Utbildningsstöd	200 milj.	kr.
Regionalpolitisk! stöd i samband med varvskrisen	170 milj.	kr.
Överfört från tidigare ramar (bidrag och lån)	630 milj.	kr.
Totalram	8200 milj.	kr.

Anslag till det regionalpolitiska stödet anvisas budgetårsvis. Utskottet
återkommer till anslagen för nästa budgetår längre fram i betänkandet.

Vissa principfrågor om det regionalpolitiska stödets inriktning och utformning
har behandlats i tidigare avsnitt. Den följande framställningen
begränsas till frågor som har aktualiserats antingen av regeringen eller
genom motioner.

Innan utskottet går in på dessa frågor skall här noteras att regeringen i
budgetpropositionen anmäler att den i några fall beviljat lokaliseringsstöd
”sorn inte har stämt helt överens med de av statsmakterna antagna grunderna
för denna stödform”. Det gäller Borås kommun, Fagersta AB och
AB Garphytte Bruk. En kortfattad redovisning av fakta lämnas på s. 73—
74 i propositionen. Avstegen sägs ha gjorts av sysselsättningsskäl och på
grund av att annan stödform inte har stått till buds. Utskottet godtar för sin
del de anmälda åtgärderna.

En fråga av allmän karaktär om det regionalpolitiska stödets utformning
tas upp i motionerna 276 av Per Olof Håkansson m. fl. (s) och 854 av Eric
Holmqvist m.fl. (s). De vill att stödet skall utformas så, att det inte
äventyrar redan etablerad sysselsättning i andra regioner.

Om det regionalpolitiska stödet skall få någon effekt, dvs. främja sysselsättningen
i utsatta orter eller regioner, kan man inte avstå från att stödja
nyetableringar eller utvidgningar av företag i de fall detta innebär en ökad
konkurrens inom branschen. En annan sak är att stödet inte får ges en
sådan inriktning att det medverkar till en överetablering i branscher som
redan har särskilda svårigheter. För att undvika att så sker skall ansökningar
om stöd till företag i sådana branscher prövas på central nivå. Med
hänsyn till det anförda är det inte påkallat att riksdagen gör ett uttalande av
det slag som begärs i motionerna som således inte bör leda till någon
åtgärd.

Centrala utrednings- och konsultinsatser m.m.

I budgetpropositionen utgår industriministern från att en industriell tillväxt
i framtiden i ökad grad måste ha sin utgångspunkt i de resurser som
finns i länen i form av företagare, produktidéer och industriföretag. Detta,
menar han, kommer att gynna de redan industriellt utvecklade regionerna.
Därför måste regionalpolitiken inriktas på att nyskapa företagsamhet i de
mest utsatta regionerna, dvs. främst i stödområdena 4—6. Erfarenheten

AU 1980/81:23

sägs ha visat att projekt sorn skall komma till utförande inom dessa områden
måste centralt föregås av omfattande utrednings- och konsultinsatser.
Därför begärs att medel från den gällande totalramen för regionalpolitisk!
stöd får användas för utrednings- och konsultinsatser i fråga om utbyggnads-
och nyetableringsprojekt inom stödområdena 4, 5 och 6. Under
anslaget regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet beräknas 10 milj. kr.
för ändamålet budgetåret 1981/82.

På den regionala nivån finns redan möjlighet för länsstyrelserna att göra
liknande utrednings- och konsultinsatser med anlitande av medel på anslaget
Åtgärder m. m. i anslutning till länsplanering. Sådana insatser bör
också kunna göras vid beredningen av de projekt som centralt handläggs
av bl. a. industridepartementet. Utskottet biträder därför förslaget. Det
bör för riksdagen redovisas hur i anspråktagna medel har använts.

I sammanhanget tar utskottet upp två motioner om utbildning av företagsledande
personal.

Boije Hörnlund (c) och Johan Olsson (c) vill i motion 1817 få till stånd
fördjupade utbildningsinsatser i mindre och medelstora företag. Motionärerna
anser att de kurser för företagare och ledningspersonal som anordnas
av bl. a. de regionala utvecklingsfonderna behöver kompletteras med omfattande
insatser i de enskilda företagen. Insatserna bör för att ge varaktiga
resultat pågå under 1-2 år. Dessutom föreslår motionärerna att man skall
starta ettåriga kurser för nya företagare och entreprenörer.

Båda typerna av utbildningsinsatser bör enligt motionärerna bedrivas på
försök i de sju skogslänen. Försöken bör pågå i två år och ledas av de
regionala utvecklingsfonderna i resp. län. Kostnaden för en tvåårig försöksverksamhet
beräknas till sammanlagt 31,5 milj. kr. och den föreslås
belasta den gällande totalramen för regionalpolitiskt stöd.

Behovet av utbildningsinsatser för de mindre och medelstora företagen
har uppmärksammats av statsmakterna, bl. a. genom inrättandet vid 1970-talets böljan av ett statligt institut för företagsutveckling (S1FU). I prop.
1977/78:40 om småföretagen fastslogs att det är en viktig uppgift för
näringspolitiken att som ett komplement till det ordinarie utbildningsväsendet
främja fortbildningen i företagen. Industriverket tilldelades det
övergripande ansvaret för de småföretagsinriktade fortbildningsinsatserna,
för vilkas genomförande de nya regionala utvecklingsfonderna fick ett
särskilt ansvar. För att ekonomiskt stödja dessa insatser uppfördes
fr. o. m. budgetåret 1978/79 på statsbudgeten ett nytt anslag, Bidrag till
företagsinriktad fortbildning. Från detta ges bidrag till kurser som ges av
offentliga eller privata utbildningsanordnare, exempelvis SIFU. Syftet
med anslaget är att man för småföretagen skall kunna utveckla och genomföra
relativt billiga kurser som är anpassade till specifika branscher och
företagsgrupper. Det förutsätts att kurserna huvudsakligen finansieras av
kursarrangören, t. ex. genom kursavgifter.

Som framgår av den ovan lämnade redogörelsen har statsmakterna

AU 1980/81:23

under lång tid funnit det vara angeläget att stödja den företagsinriktade
fortbildningen. Denna har, som nämnts, hittills tagit sikte på utbildningsbehovet
inom branscher eller grupper av företag. Motionärerna vill att man
går vidare med nya utbildningsformer som är företagsintensiva i den meningen
att de siktar till att lösa problemen i enskilda företag.

Förslaget innebär en kraftig uppräkning av de medel som hittills ställts
till förfogande för småföretagsinriktade utbildningsinsatser. Utskottet är
därför inte berett att tillstyrka förslaget. Vissa frågor kan dessutom behöva
belysas närmare, t. ex. utbildningens omfattning och organisatoriska uppläggning
samt kostnadsfördelningen mellan företagen och det allmänna.

Utskottet har erfarit att dessa frågor studeras i den översyn av det
regionalpolitiska stödet som f. n. bedrivs av en arbetsgrupp inom industridepartementet.
Det finns mycket som talar för att man i framtiden måste
använda nya och mera varierade metoder för att driva fram en önskvärd
utbyggnad av industrin och andra näringar i industriellt mindre utvecklade
områden. Utbildningsinsatser och liknande åtgärder är av självklart intresse
att överväga i det sammanhanget. Det anförda innebär sammanfattningsvis
att utskottet inte finner det behövligt att föreslå någon åtgärd med
anledning av motionen.

Ylva Annerstedt (fp) tar i motion 1415 upp frågan om kvinnors möjlighet
att verka som företagare. Hon kritiserar att de generella kampanjer som
bedrivits för att främja nyetableringar av företag inte har tagit hänsyn till
de speciella problem som möter kvinnor som vill starta egna företag. Nya
småföretag ledda av kvinnor kan enligt motionären bli ett sysselsättningsalternativ
att räkna med i t. ex. Norrlandslänen. Motionären vill att regeringen
skall ta upp problemen i ett regionalpolitisk! perspektiv i den aviserade
propositionen om regionalpolitiken.

Utskottet vill för sin del hänvisa till vad ovan sagts om utbildningsinsatser
m. m. för att främja nyföretagande. Åtgärder för att främja att kvinnor i
ökad omfattning blir företagare är typiskt sett inte regionalpolitiska till sin
karaktär utan hör hemma i ett mera allmänt näringspolitiskt sammanhang.
Riksdagen kommer senare att få tillfälle att pröva frågan från sådana
utgångspunkter med anledning av den till näringsutskottet hänvisade motionen
786 av Christer Eirefelt (fp) och Bonnie Bernström (fp). Även i den
motionen begärs en undersökning av förutsättningarna för kvinnor att
nyetablera företag och den roll utvecklingsfonderna kan spela i sammanhanget.
Med det anförda har utskottet besvarat motionen som inte bör
föranleda någon åtgärd.

Turistnäringen

Möjligheterna att ge stöd till företag inom turistnäringen vidgades genom
1979 års regionalpolitiska beslut. Liksom tidigare gäller att stödet i första
hand lämnas till projekt inom stödområdena 4—6, dvs. i stort sett till
anläggningar i skogslänens inland.

AU 1980/81:23

Bertil Danielsson (m) och Ewy Möller (m) yrkar i motion 812 att man
skall kunna ge regionalpolitiskt stöd till turistnäringen i södra och mellersta
Sverige, särskilt om det är fråga om satsningar i primära rekreationsområden,
såsom Öland samt Smålands och Östergötlands skärgårdar. Liknande
önskemål ingår i de åtgärdsförslag beträffande Kalmar län som presenteras
i motion 621 av Bernt Nilsson m.fl. (s). I den motionen tilläggs att
stöd även bör kunna lämnas till turistföretag i ”glasriket”.

Som ovan nämnts har det regionalpolitiska stödet till turistanläggningar
förbehållits de delar av landet som omfattas av stödområdena 4-6. Möjlighet
finns dock att göra punktinsatser även i stödområdena 1—3. Sådana
insatser beslutas av regeringen, som därvid skall ta särskild hänsyn till
anläggningar i anslutning till primära rekreationsområden i stödområde 3.
Med hänvisning härtill och då frågan om stödet till turistnäringen ingår i
den pågående utvärderingen av de regionalpolitiska medlen avstyrker utskottet
motionen.

Den privata service- och tjänstesektorn

Regionalpolitisk! stöd har endast i ringa utsträckning lämnats till privata
service- och tjänsteföretag. Ett av skälen härför är att stödformerna tidigare
främst var utformade med tanke på industriföretag. Som nedan kommer
att närmare utvecklas innebar emellertid 1979 års regionalpolitiska
reform vidgade möjligheter för tjänste- och serviceföretagen att få stöd.

Enligt 1979 års beslut skall det etabliseringssamråd som sker inom
industridepartementet även omfatta större företag inom den privata
tjänste- och servicesektorn. Industriministern anmäler i budgetpropositionen
att överläggningar inletts med SAF, LO, TCO och LRF om utformningen
av ett sådant samråd. Industriministern räknar med att samrådet till
en böljan kommer att inriktas på ett begränsat antal företag och organisationer
för att vinna erfarenheter hur en bredare verksamhet skall utformas.

Vid 1979 års riksdagsbehandling aktualiserades behovet av ytterligare
ekonomiska och administrativa styrmedel för att få till stånd en regional
omfördelning av sysselsättningen inom den privata service- och tjänstesektorn.
Denna sak tas på nytt upp i den socialdemokratiska partimotionen
1433, där man vill att formerna för påverkan av tjänsteproduktionens
lokalisering uppmärksammas.

Vid den nämnda riksdagsbehandligen konstaterade utskottet att sysselsättningsutredningen
i sitt slutbetänkande behandlat frågan om ytterligare
styrmedel inom denna sektor och föreslagit att frågan skulle närmare
utredas. Utskottet utgick från att denna utredningsfråga skulle övervägas
av regeringen vid beredningen av utredningens betänkande, vilket riksdagen
som sin mening gav regeringen till känna. Utskottet förutsätter att
dessa överväganden redovisas i den till nästa riksmöte aviserade regionalpolitiska
propositionen. Med hänsyn härtill synes motionen inte behöva
föranleda någon åtgärd i denna del.

AU 1980/81:23

I motion 1874 är Georg Andersson m. fl. (s) inne på liknande frågor som
nyss behandlats. Motionärerna efterlyser särskilda stödformer som främjar
etableringen i Norrland av företags- och annan produktionsservice av
kvalificerat slag. De påpekar bl. a. att de regionalpolitiska stödåtgärderna
av tradition har varit riktade mot industrin och därför knappast är lämpliga
för en kontaktintensiv, företagsinriktad serviceproduktion.

Tjänste- och serviceföretagen har genom 1979 års beslut fått bättre
stödmöjligheter. Bl. a. kan de numera även få sysselsättningsstöd. Det har
emellertid förutsatts att stödet till sådana företag kan behöva en speciell
utformning i vaije enskilt fall och därför kan offertstöd tillgripas som ett
alternativ till de övriga stödformerna. Offertstöd erbjuder i princip de
möjligheter som motionärerna vill ha. Erfarenheterna visar emellertid att
det har varit svårt att få denna stödform att fungera på ett effektivt sätt,
och det finns därför skäl att pröva frågor av det slag motionärerna tar upp i
de pågående övervägandena om utformningen av det framtida regionalpolitiska
stödet. Utskottet räknar med att en sådan prövning kommer till stånd
utan något särskilt initiativ från riksdagen och föreslår därför inte någon
åtgärd med anledning av motion 1874.

Stöd till industribyggnader

Tillgång på lämpliga lokaler är en viktig lokaliseringsfaktor. Bland de
regionalpolitiska stödformerna ingår därför olika system med stöd till
lokaler för uthyrning på särskilt utsatta orter. Stöd kan utgå för uppförande
av statliga industricentra eller för byggande av kommunala industrilokaler.
Dessutom finns möjligheter att som beredskapsarbete uppföra lokaler för
hantverks- och serviceföretag som riktar sig enbart till den lokala marknaden.

Riksdagen beslöt år 1972 att inleda försök med att uppföra s. k. industricentra
i det dåvarande inre stödområdet. Verksamheten har till syfte att
dels erbjuda ändamålsenliga lokaler för uthyrning på regionalpolitisk!
prioriterade orter, dels tillgodose kraven på en god industriell miljö. Huvudman
för verksamheten är Stiftelsen Industricentra i Skellefteå, som har
till uppgift att planera, uppföra, äga och förvalta anläggningarna samt i
övrigt verka för att goda förutsättningar för verksamheten skapas. Stiftelsen
verkar också aktivt för att rekrytera lämpliga företag till lokalerna.

Genom riksdagsbeslut åren 1973 och 1976 påböljades en etappvis uppbyggnad
av industricentra i Lycksele och Strömsund resp. Haparanda och
Ljusdal. Avsikten är att var och en av anläggningarna fullt utbyggda skall
omfatta 300 arbetsplatser.

När riksdagen senast tog ställning till utbyggnaden av statliga industricentra
(prop. 1978/79:112, AU 1978/79:23) beslöts att verksamheten skall
fortsätta dels genom att nya industricentra uppförs i Ånge och Vilhelmina,
dels genom en utbyggnad av tidigare beslutade anläggningar. Som allmän
princip för lokalisering av nya centra släpptes en tidigare bindning till

AU 1980/81:23

regionala centra till förmån för orter som ”är av strategisk betydelse för
utvecklingen av den regionala strukturen och där behov följaktligen finns
av större insatser”. Beträffande beslutsordningen fastställdes att riksdagen
avgör i vilka orter anläggningar skall byggas och att det sedan får
ankomma på regeringen att besluta om tidpunkt för bygget och finansiering.

Stiftelsen Industricentra har för finansiering av verksamheten hittills
beviljats ca 237 milj. kr. i form av bl. a. lokaliseringsstöd och kapitaltillskott.
Resultatet vid de fyra anläggningarna i Lycksele, Strömsund, Haparanda
och Ljusdal framgår av följande tabell.

Industricentra	Anläggnings-kostnad, milj. kr.	Lokalyta		Antal hyres- gäster	Antal anställda
Total varmyta, m2	Därav ut-hyrd (%)
Strömsund	39.1	13 700	84	6	144
Lycksele	33,2	11600	75	9	91
Haparanda	46,9	9300	91	4'	81
Ljusdal	37,4	9000	76	4	67
	156,62	43600	81	23	383

' Inkl. en AMU-filial med nio anställda.

2 Därav 100 milj. kr. i lokaliseringsbidrag och avskrivningslån.

Regionalpolitiskt stöd till kommunala industrilokaler kan utgå i stödområdena
4, 5 och 6. Stöd kan utgå till kommun för uppförande på mindre
orter av mindre industrilokaler för uthyrning. Stödet, som tillkom år 1977,
var ursprungligen konstruerat som ett särskilt bidrag men har fr. o. m. den
1 juli 1979 formen av avskrivnings- och lokaliseringslån. Ett villkor för att
en kommun skall kunna beviljas stöd är att preliminärt hyreskontrakt har
tecknats åtminstone för en del av lokalerna. Som allmän utgångspunkt
fastställdes att stödformen skall utnyttjas sparsamt tills erfarenheter vunnits
av verksamheten.

Hittills har ett 30-tal kommuner beviljats statligt stöd för att bygga
omkring 45 industrilokaler. Totalt har ca 74 milj. kr. utgått i bidrag/
avskrivningslån och ca 15 milj. kr. i lokaliseringslån. Ett 60-tal företag har
knutits till verksamheten. Närmare 1000 personer arbetar i lokalerna. I
anslutning till yrkandena om stöd till kommunala industrilokaler i Värmlands
län noterar utskottet att av de 12 milj. kr., som på utskottets initiativ
för innevarande budgetår anvisats för särskilda insatser i länet, har 8 milj.
kr. disponerats för avskrivningslån till kommunala industrilokaler i Eda,
Filipstad, Hagfors, Munkfors, Storfors, Sunne och Torsby kommuner.

Industriministern anför i budgetpropositionen (s. 72—73) att utbyggnaden
av kommunala industrilokaler med statligt stöd har visat sig vara ett
effektivt regionalpolitiskt styrmedel. De tidigare uttalade farhågorna för
problem att få lokalerna uthyrda har varit överdrivna. Ministern vill därför

AU 1980/81:23

gå vidare på den inslagna vägen och förordar att villkoren för utbyggnad i
stödområdena 5 och 6 ändras. Om inte särskilda skäl talar häremot föreslås
att stöd skall kunna beviljas även om hyreskontrakt inte finns tecknat för
någon del av lokalen. Utbyggnaden av det statliga stödet till industrilokaler
har tagits upp i ett antal motioner från den allmänna motionstiden. Det
allmänna syftet är att vidga möjligheterna till stöd. För industricentras del
läggs fram konkreta förslag om orter för nya centra. Regeringen har dessutom
i prop. 1980/81:67 som behandlar stålindustrin tagit upp frågan om
stöd till ett kommunalt industrihus i Norberg. Den propositionen har i sin
tur utlöst motioner med förslag om utvidgat stöd. Utskottet redogör först
för de olika förslagen och redovisar därefter sin syn på hur det statliga
stödet till industrilokaler bör hanteras.

Förslag om nya industricentra förs fram i fem motioner. Nils-Olof Grönhagen
m. fl. (s) vill i motion 613 ha ett nytt centrum i Sollefteå. Karl-Erik
Häll (s) har i motion 1813 ett motsvarande förslag för Gällivare. I de båda
motionerna 825 av Eivor Nilson (c) och Stina Eliasson (c) samt 1884 av
Marianne Stålberg m.fl. (s) föreslås Svegs kommun komma i fråga. Sven
Aspling m.fl. (s) för i motion 1472 fram Torsby som sitt förslag till nästa
satsning på ett industricentrum.

När det gäller stödet till kommunala industrihus begär Torsten Gustafsson
(c) och Per-Axel Nilsson (s) i motion 816 ytterligare lättnader i förhållande
till propositionen när det gäller kravet på viss förhandsuthyrning.
Motionärerna vill att den i propositionen för stödområdena 5 och 6 föreslagna
modifikationen även skall gälla Gotlands kommun som ligger i
stödområde 4. Som skäl härför pekar motionärerna på den befolkningsmässiga
obalansen i länet och nödvändigheten att förstärka industrisektorn
framför allt i de norra, södra och östra delarna.

Frågan om en utvidgning av stödet till att gälla även i regioner utanför
stödområdena 4-6 tas upp i fyra motioner från den allmänna motionstiden.

Ing-Marie Hansson m. fl. (s) yrkar i motion 393 att möjligheterna till stöd
även i stödområdena 1-3 skall utredas. Ett liknande yrkande finns i
motion 1809 av Olle Eriksson (c) och Johan Olsson (c). I denna motion
föreslås även att man genom överläggningar med kommunerna skall intressera
dessa att i ökad omfattning medverka till att lösa frågan om produktionslokaler
för hantverksföretag och mindre industrier. Bengt Wittbom
m.fl. (m, c, fp) begär i motion 1840 att regeringen skall ges möjlighet att
dispensvägen lämna stöd till industrilokaler till kommuner som i dag är
placerade i stödområde 3 men som till stor del uppfyller kriterierna för
stödområde 4.1 sammanhanget nämns särskilt Ljusnarsberg och Arvika. I
den tidigare nämnda motionen 1472 av Sven Aspling m.fl. (s) om sysselsättningspolitiska
insatser i Värmland finns ett förslag att stöd till kommunala
industrilokaler skall få utgå i hela länet under de tre kommande
budgetåren. Dessutom föreslås att ytterligare 10 milj. kr. anslås till arbets -

AU 1980/81:23

marknadsverket för att användas som regionalpolitiska avskrivningslån till
kommunala industrilokaler i Värmlands län. Det yrkandet behandlas i
avsnittet Anslagsfrågor.

I den förut nämnda propositionen 1980/81:67 behandlas stålindustrins
utveckling och framtid. Regeringen redovisar därvid sin syn på ett antal
aktuella problemställningar. En fråga som tas upp är de aviserade nedläggningarna
av masugnen m.m. i Spännarhyttan och delar av stålverket i
Surahammar. Detta kommer att medföra ett betydande sysselsättningsbortfall
för Norbergs kommun där industrisysselsättningen beräknas minska
med 500 personer jämfört med läget 1976. Industriministern anser att
strukturomvandlingen bör underlättas genom regionalpolitiska insatser.
Norberg tillhör stödområde 2. I propositionen anförs att regionalpolitisk!
stöd bör kunna utgå med högre subvention än normalt i stödområde 2 då
det gäller särskilt angelägna projekt i kommunen. Vidare föreslås att lokaliseringsstöd
får utgå till kommunala industrilokaler.

I två motioner, som väckts med anledning av propositionen, förespråkas
att man skall utsträcka möjligheten att ge stöd till kommunala industrilokaler
till fler kommuner i Bergslagen än Norberg. Ingemar Konradsson
m.fl. (s) lägger sålunda fram förslag härom i motion 1923 beträffande
Lindesberg, Ljusnarsberg och Hällefors. Karl-Gustaf Mathsson m.fl. (s)
föreslår i motion 1928 samma sak beträffande Fagersta, Skinnskatteberg,
Surahammar och Hallstahammar. De föreslagna kommunerna är placerade
i stödområde 2 eller 3 utom Surahammar och Hallstahammar som inte är
inplacerade i stödområde.

Utskottet delar den positiva uppfattning som kommit till uttryck såväl i
budgetpropositionen som i motionerna när det gäller stöd till industrilokaler
som ett regionalpolitisk! instrument. Det finns många exempel på att
tillgång på ändamålsenliga lokaler i en ort varit en väsentlig lokaliseringsfaktor.
I det arbete som nu igångsatts med utvärdering av de regionalpolitiska
medlen bör självfallet även de olika stödformerna till industrilokaler
ingå. Utredningsarbetet bör alltså omfatta samtliga former av stöd till
uppförande av lokaler.

När det gäller verksamheten med industricentra måste konstateras att
även om den innehållit betydande positiva inslag så har den givit begränsade
resultat i fråga om nya arbetstillfällen. Kostnaderna har också i vissa
hänseenden varit höga. I sammanhanget måste emellertid beaktas att industricentra
uppförts på orter där det finns avsevärda svårigheter att skapa
industriell verksamhet. I de överväganden som blir aktuella i samband med
utvärderingsarbetet bör man vara obunden när det gäller i vilka administrativa
former stödet till industrilokaler skall hanteras i framtiden. Mycket
talar för ett ökat regionalt inflytande, särskilt när det gäller stöd som avser
större industrilokaler av den typ industricentra utgör. Över huvud taget är
det viktigt att man i utredningsarbetet tillgodogör sig erfarenheter av de
olika stödformerna så att man i framtiden får en så god total resursanvändning
som möjligt.

AU 1980/81:23

Utskottet utgår också från att utredningsarbetet bedrivs på ett öppet sätt
och i nära kontakt med olika intressenter så att frågan blir allsidigt belyst
innan resultatet redovisas i den aviserade regionalpolitiska propositionen.
Utskottet utesluter inte heller att resultatet av genomgången i regeringskansliet
kan ge anledning till en utredning med parlamentarisk sammansättning
om bl. a. industricentrastiftelsen och dess verksamhet.

När det gäller stödets utformning för den närmaste tiden delar utskottet
den uppfattning som kommit till uttryck i bl. a. regeringens förslag att det
finns skäl till vissa förändringar. Utskottet biträder således förslaget om
lättnader i kravet på förhandsuthyrning av kommunala industrihus i stödområdena
5 och 6. Erfarenheterna av denna justering av villkoren bör
avvaktas innan man prövar om det är lämpligt med ytterligare lättnader i
samma riktning. Utskottet avstyrker därför yrkandet i motion 816 om att
kravet på förhandsuthyrning skall slopas även på Gotland.

Utskottet godtar också regeringsförslaget om stöd till uppförande av
industrilokaler i Norbergs kommun, som ligger i stödområde 2. Som tidigare
redovisats har förslaget sin grund i problem som hänger samman med
omstruktureringen inom stålindustrin. Ett liknande förslag om stöd till
industrihus i Ludvika kommun, som är belägen i stödområde 3, har riksdagen
redan tidigare bifallit.

I två motioner, 393 av Ing-Marie Hansson m.fl. (s) och 1809 av Olle
Eriksson (c) och Johan Olsson (c) vill man ha utredning om att generellt
utsträcka möjligheterna att ge stöd till kommunala industrilokaler till kommuner
i samtliga stödområden.

Som tidigare redovisats läggs dessutom i flera motioner fram förslag om
stöd till industrilokaler i andra kommuner i främst Bergslagen som berörs
av omstruktureringen i stålindustrin och som inte ligger i något av de i
detta sammanhang bidragsberättigade stödområdena 4, 5 och 6. Det gäller
motionerna 1840 av Bengt Wittbom m.fl. (m, c, fp), 1923 av Ingemar
Konradsson m. fl. (s), 1928 av Karl-Gustaf Mathsson m. fl. (s) och 1472 av
Sven Aspling m. fl. (s).

Det skulle föra för långt att biträda alla dessa motioner men enligt
utskottets uppfattning kan det finnas skäl att bevilja stöd i några ytterligare
kommuner som är speciellt utsatta på grund av strukturomvandlingen och
som inte uppfyller stödområdesvillkoret. Utskottet tänker främst på kommuner
i Bergslagen men även andra kommuner som är särskilt hårt drabbade
av strukturomvandlingen bör kunna komma i fråga för stöd. Vad här
har sagts ligger i linje med det ställningstagande utskottet gjort i avsnittet
om stödområdesindelningen om förstärkt regionalpolitisk! stöd till orter
som drabbats av strukturomvandlingen inom stålindustrin och gruvnäringen.
Regeringen bör därför bemyndigas att då särskilda skäl föreligger
bevilja stöd till kommuner utanför stödområdena 4. 5 och 6 för uppförande
av industrilokaler. Stödet bör vara förenat med kommunalt ansvarstagande,
och subventionsgraden får på vanligt sätt stämmas av mot bakgrund av
bl. a. kommunernas inplacering i stödområde.

AL 1980/81:23

Med det anförda har utskottet åtminstone till en del tillgodosett de i
sammanhanget upptagna motionerna om utvidgning av det kommunala
industristödet till nya orter. Vad utskottet anfört i den frågan och om en
utredning om den framtida inriktningen av stödet till industrilokaler bör
regeringen underrättas om.

När det gäller yrkandena om etablering av industricentra i Gällivare,
Sollefteå, Sveg och Torsby noterar utskottet att samtliga dessa orter tillhör
den kategori kommuner där det är angeläget med kraftfulla regionalpolitiska
åtgärder. Med hänsyn till den utvärdering som skall äga rum av industricentraverksamheten
och som under nästa riksmöte skall redovisas för
riksdagen är det inte lämpligt att i dag göra bestämda uttalanden till förmån
för någon eller några av de aktuella orterna. För denna ståndpunkt talar
bl. a. det skälet att formerna för verksamheten kan komma att ändras som
ett resultat av utredningsarbetet. Om riksdagen nu binder sig för nya
åtaganden kan det försvåra önskvärda förändringar och därmed påverka
resursanvändningen negativt. De aktuella motionsyrkandena bör sålunda
inte föranleda någon åtgärd.

Glesbygdsstöd

I 1979 års förordning om statligt stöd till glesbygd har samlats de bestämmelser
som tidigare fanns på skilda håll om stödåtgärder i glesbygderna.
Förordningen reglerar det stöd som kan ges till

1. sysselsättningsfrämjande insatser i glesbygden,

2. kommersiell service i glesbygden,

3. intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser i glesbygden (s. k.

IKS-arbeten),

4. samhällelig service i glesbygden.

Den femte stödformen, stöd till regionala utvecklingsfonder för särskilda
projekt som främjar företagsamhet i glesbygden och skärgårdar, ingår inte i
förordningen utan behandlas i de årliga regleringsbreven.

Glesbygdsstödet finansieras från ett särskilt anslag som behandlas i det
senare avsnittet om anslagsfrågor. Kostnaderna för stödet ligger utanför
den femåriga ramen för det regionalpolitiska stödet.

År 1973 tillsattes i regeringens kansli en särskild arbetsgrupp för glesbygdsfrågor.
Till denna knöts året därpå en parlamentariskt sammansatt
referensgrupp. I början av år 1977 ersattes de båda grupperna med den
nuvarande glesbygdsdelegationen, som har till uppgift att bereda, samordna
och intensifiera regeringens glesbygdsinsatser. Delegationen har parlamentarisk
sammansättning.

Glesbygdsdelegationen har vid årsskiftet antagit ett arbetsprogram enligt
vilket delegationen skall koncentrera sina insatser under det kommande
året på följande uppgifter som här återges punktvis:

AU 1980/81:23

1. Energin och sysselsättningen i glesbygd (utveckling av alternativa
energikällor anpassade till förhållandena i glesbygden).

2. Utveckling av småskalig teknik som kan gagna glesbygden.

3. Bättre tillvaratagande av naturprodukter, som t. ex. bär och svamp.

4. Särskilda projekt för att utveckla vissa glesbygdsområden (Särna i
Kopparbergs län samt bl. a. Björksele och Kalvträsk i Västerbottens län).

5. Etablering av lokala glesbygdskontor för myndigheter och andra
organ som sysslar med glesbygdsfrågor.

6. Utvärdering och förbättring av det särskilda glesbygdsstödet.

I motion 1818 av Bertil Jonasson m.fl. (c, m, fp) och 620 av Bertil
Jonasson (c) ensam förespråkas ett förbättrat statligt stöd till kombinationssysselsättning
i glesbygden. I motionerna pläderas för ”ett småskaligt
samhälls- och produktionsmönster”, och det framhålls att stommen i glesbygdens
näringsliv bör utgöras av jord- och skogsbruk, fiske, bär- och
svampplockning, energi-, malm- och mineralproduktion, hemslöjd, hantverk
och småindustriell verksamhet samt turism och serviceverksamhet.
Bertil Jonasson förordar dessutom i motion 620 en översyn av jordförvärvslagen.

En ny jordförvärvslag trädde i kraft den 1 juli 1979. Möjligheter att ta
regionalpolitiska hänsyn finns direkt inskrivna i lagen. När det gäller
övriga motionsförslag hänvisar utskottet till glesbygdsdelegationens arbetsprogram,
som offentliggjordes strax efter den allmänna motionstidens
utgång. Programmet utgår från att kombinerad verksamhet, småskalighet
och vidareförädling av råvaror är nyckelbegrepp för glesbygdsutvecklingen,
som vidare enligt delegationen måste baseras på verksamheter av de
slag som nämns i motionerna. Delegationen, som är regeringens beredningsorgan
för glesbygdsfrågor, har sålunda bestämt sig för att ge sitt
arbete en inriktning som i allt väsentligt sammanfaller med motionärernas
önskemål. På grund härav finner utskottet inte skäl att föreslå någon åtgärd
med anledning av motionsyrkandena som för den skull avstyrks.

Kombinationssysselsättning i glesbygderna behandlas även av Boije
Hörnlund (c) i motion 1815. Han påpekar att utflyttningen från glesbygderna
har lett till att där uppstått brist på yrkeskunniga hantverkare, något
som aktualiserat frågan om hantverksservice i glesbygderna. Börje Hörnlund
tänker sig en utveckling av ”tusenkonstnärer” i glesbygderna genom
olika utbildningsinsatser så att antingen jordbrukare, skogsarbetare m.fl.
kan bedriva hantverk som kombinationssysselsättning eller redan utbildade
hantverkare skaffar sig ett kompletterande kunnande som ger underlag
för heltidsarbete och därmed stimulerar dem att flytta tillbaka från
centralorterna till glesbygdsområdena. Glesbygdsdelegationen bör få i
uppdrag att studera dessa frågor och lämna härav föranledda förslag.
Motionären vill att delegationen skall speciellt pröva möjligheterna att
utforma utbildningspaket som stimulerar kombinationssysselsättning med
den inriktning som angetts i motionen.

AU 1980/81:23

Utskottet ser positivt på motionens syfte. Glesbygdsdelegationen har,
som redan nämnts, i sitt nya arbetsprogram framhållit som en av förutsättningarna
för en gynnsam utveckling i glesbygderna att skilda former av
kombinerad verksamhet främjas. Utskottet finnér det naturligt att motionens
uppslag närmare prövas i delegationens närmast förestående arbete.
Utskottet förutsätter att detta sker utan något initiativ från riksdagen på
grund av motionen, som alltså inte bör föranleda någon åtgärd.

I anslutning härtill tar utskottet upp motion 612 av Nils-Olof Grönhagen
m.fl. (s) om statligt stöd till ett glesbygdscentrum i Sollefteå. I motionen
sägs att man i Västernorrlands län fullföljer projektet Inland Y genom att
arbeta vidare med olika delprojekt för att förbättra sysselsättningen i
glesbygd, exempelvis utnyttjande av naturprodukter som svamp och bär,
smådjursuppfödning, skogsvård samt statliga kontorsservicecentraler. De
metodfrågor som uppkommer måste studeras och följas upp med praktiska
försök. För detta behövs ett glesbygdscentrum som arbetar med en småskalig
verksamhet som bakgrund.

Även de projekt som nämns i motion 612 faller inom ramen för det
arbetsprogram som prioriterats av glesbygdsdelegationen. Det är värdefullt
att praktiska försök kommer till stånd och kan läggas till grund för en
värdering av delegationen. De olika aktiviteter för sysselsättning och service
i glesbygden som bedrivs i Västernorrlands liksom i andra län finansieras
av de medel som ställs till länsstyrelsernas förfogande från anslagen
Åtgärder i glesbygder och Åtgärder m. m. i anslutning till länsplanering.
Därigenom vinner man att statligt stöd lämnas till olika projekt efter en
prioritering som görs av länen själva. Utskottet anser att man i förevarande
fall inte bör göra ett avsteg från denna ordning och kan följaktligen inte
biträda motionen.

Stödet till kommersiell service i glesbygder behandlas i två motioner.
Iris Mårtensson m.fl. (s) begär i motion 339 ett vidgat driftsstöd till
glesbygdsbutiker i de fall det finns ett betydande samhällsintresse av att
verksamheten upprätthålls. Motionärerna anser vidare att en bättre ersättning
till glesbygdsbutikerna för statliga servicefunktioner som post, tipstjänst,
apotek m. m. också kan vara en metod att förbättra butikernas
lönsamhet.

Det statliga stödet till glesbygdsbutikerna utgörs av avskrivnings- och
investeringslån för till- och ombyggnadsarbeten samt anskaffning av inredning
och utrustning. Kreditgarantier lämnas för inköp av varulager. Även
driftsstöd kan lämnas men, som påpekas av motionärerna, är möjligheterna
härtill f. n. mycket begränsade. ”Synnerliga skäl” skall föreligga, och
stödet får löpa endast under en begränsad övergångstid och i avvaktan på
andra åtgärder.

Vad först beträffar frågan om vidgade servicefunktioner för glesbygdsbutiker
kan noteras att konsumentverket tidigare har utrett den frågan och
avgivit en slutrapport till regeringen år 1979. Den frågan är följaktligen
4 Riksdagen 1980181. 18 sami. Nr 23

AU 1980/81:23

redan aktualiserad i regeringens kansli. Det kan tilläggas att ersättningarna
till butiksägarna i glesbygden för tjänster åt det allmänna bestäms efter
överläggningar med livsmedelshandlarnas och kioskägarnas organisationer.

När det sedan gäller frågan om vidgat driftsstöd erinrar utskottet om att
riksdagen på våren 1979 begärde att regeringen skulle låta företa en översyn
av formerna för driftstödet med sikte på ett mer effektivt bidragssystem.
Konsumentverket har fått i uppdrag att göra översynen och väntas
bli klart med sitt arbete i höst. Då initiativet till översynen tagits av
riksdagen räknar utskottet med att regeringen redovisar sina överväganden
med anledning av översynen i den aviserade regionalpolitiska propositionen.
Med hänsyn till det anförda anser utskottet det inte vara motiverat att
föreslå riksdagen ta ett nytt initiativ i frågan. Motionen bör därför inte
föranleda någon åtgärd.

Liknande synpunkter på behovet av stöd till glesbygdshandeln anförs i
motion 1873 av Ingegärd Oskarsson m. fl. (c). De framhåller bl. a. att
lanthandeln spelar en central roll för invånarnas servicebehov och fyller en
viktig social funktion i glesbygden, och de vill att riksdagen skall uttala att
regeringen i sitt fortsatta arbete skall slå vakt om insatserna i glesbygder.

Utskottet hänvisar till vad som nyss sagts om den av riksdagen begärda
översynen av stödet till glesbygdsbutikerna. Syftet skall, som nämnts,
vara att göra stödet effektivare. Det får förutsättas att de förslag som läggs
fram för riksdagen med anledning av översynen har denna inriktning. Det
är mot den bakgrunden inte påkallat att riksdagen gör ett uttalande av det
slag som motionärerna har begärt.

Decentralisering av statlig verksamhet

Allmän bakgrund

Den aktiva regionalpolitik som inleddes år 1965 var till en böljan inriktad
på att stödja en utbyggnad av industri och turism i de från sysselsättningssynpunkt
mindre utvecklade delarna av landet. Den offentliga sektorn
tilldrog sig efter hand allt större intresse.

Det ledde fram till bl. a. 1971 och 1973 års beslut om omlokaliseringen av
central statlig förvaltning m. m. En viktig roll har även decentraliseringen
av universitets- och högskoleorganisationen spelat.

På våren 1979 behandlade riksdagen decentraliseringsfrågorna i två
skilda sammanhang. I prop. 1978/79: lil, om åtgärder mot krångel och
onödig byråkrati, presenterades i anslutning till förslag av decentraliseringsutredningen
ett allmänt handlingsprogram i tio punkter för decentralisering.
Programmet godkändes i allt väsentligt av riksdagen. I sammanhanget
underströk konstitutionsutskottet vid sin behandling av frågan (KU
1978/79: 35) bl. a. att decentraliseringsfrågorna skall permanent bevakas på

AU 1980/81:23

olika nivåer i statsförvaltningen. Den centrala politiska samordningen av
frågorna föreslogs bli förlagd till regeringen och dess kansli. Myndigheternas
ansvar för att främja decentralisering till regionala och lokala statliga
eller andra organ blev till följd av riksdagens beslut inskrivet i allmänna
verksstadgan (4 §).

Decentraliseringsfrågorna togs upp även i 1979 års regionalpolitiska
proposition. I denna behandlades inte bara statlig utan även landstingsoch
kommunal verksamhet. Arbetsmarknadsutskottet underströk i sitt
betänkande AU 1978/79:23 att arbetet med en fortsatt omfördelning av
statlig verksamhet på central och regional nivå borde intensifieras. Som
aktuella åtgärder pekade utskottet på en delegering av beslutsbefogenheter
och decentralisering av arbetsuppgifter från central till regional eller lokal
nivå. Hit hörde också omlokalisering av central statlig verksamhet. En ny
omlokalisering av statlig förvaltning av det slag som tidigare genomförts
ansågs inte vara aktuell. Däremot borde man målmedvetet pröva möjligheterna
att omlokalisera ny eller expanderande statlig förvaltning. Denna
prövning borde ske kontinuerligt genom ett särskilt organ i form av en till
regeringens kansli knuten delegation.

Regeringen har genom beslut i december 1979 inrättat en decentraliseringsdelegation.
Dess ordförande är statsrådet Olof Johansson.

Vidare har regeringen i 1979 års förordning om skyldighet för statlig
myndighet att följa riktlinjerna för regionalpolitiken ålagt myndigheterna
att systematiskt beakta möjligheterna till decentralisering av verksamheten.

Den statliga verksamhetens utveckling under 1970-talet

Besluten vid 1970-talets böljan att utlokalisera statlig verksamhet från
Stockholmsområdet hade som motiv att dämpa expansionen i denna region
och samtidigt bidra till en mer differentierad sysselsättning i de primära
centra som var mottagande orter i syfte att utveckla dessa orter till attraktiva
alternativ till storstadsregionerna.

Omlokaliseringen kom att omfatta 43 myndigheter eller andra verksamheter
eller delar därav med drygt 10000 tjänster. Utflyttningarna påbörjades
år 1973 och genomfördes till sin huvuddel successivt åren 1975—
1980. I ett par fall genomförs omlokaliseringen först längre fram på 1980-talet.

1 den allmänna debatten har hävdats att syftet med omlokaliseringarna
såtillvida har förfelats att den statliga förvaltningen i Stockholmsregionen
trots utflyttningarna har fortsatt att växa kraftigt. Eftersom detta synsätt
återspeglas i några av de motioner som senare redovisas lämnas här några
uppgifter som belyser utvecklingen i Stockholmsregionen och landet i
övrigt.

AU 1980/81:23

Diagram 6. Antal anställda i statlig verksamhet 1970—1980
Index 1970 = 100

Index

Riket, jämförbar
tidsserie

Riket, omräknat
^••^till heltidspersoner

115-

Stor-Stockholm
jämförbar tidsserie

^ Stor-Stockholm
omräknat till
heltidspersoner

100

1975

1970

1979 1980

Källa: SCB

Ovanstående diagram visar förändringarna i antalet anställda i statlig
verksamhet åren 1970—1980. Med statlig verksamhet menas här civil och
militär förvaltning samt affärsverken. Undantagna är lärare vid grundskolor
och gymnasier m. fl. samt anställda vid statliga företag.

Av diagrammet framgår att antalet statsanställda i riket under 1970-talet
ökade med 19%. Till en del kan tillväxten tillskrivas ett ökat deltidsarbete.
Räknar man om de deltidsarbetande till heltidssysselsatta för att få ett mått
på ändringen av sysselsättningsvolymen stannar ökningen vid 15% för
riket.

I Stockholmsregionen blev utvecklingen en annan. Efter en snabb uppgång
under 1970-talets första hälft bromsades tillväxttakten kraftigt och
stannade volymmässigt vid 8,8%. Det var under 1970-talets senare del som
den övervägande delen av omlokaliseringarna verkställdes. Det markerade
trendbrottet vid mitten av 1970-talet tyder på att omlokaliseringarna fick
en påtaglig effekt på utvecklingen av den statliga sysselsättningen i Stockholmsregionen.

I följande tabell redovisas förändringarna i absoluta tal av antalet statsanställda
med fördelning på länen. För att få jämförbara serier har det varit
nödvändigt att begränsa redovisningen till åren 1975-1980. Tabellen visar

AU 1980/81:23

Tabell 4. Statsanställda fördelade länsvis

Län	Antal statsanställda åren 1975 1980	Förändring i % 1975-1980	Statsanställda år 1980 i % av syssel- befolk-satta ning (16-74 år)
Norrbottens	16896	18754	11,0	15,1	9,7
Västerbottens	11960	14036	17,4	11,8	7,9
Västernorrlands	13054	14307	9,6	11,1	7,3
Jämtlands	6854	7326	6,9	11,5	7,5
Gävleborgs	9294	10691	15,0	7,6	5,0
Kopparbergs	7499	9039	20,5	6,7	4,4
Värmlands	9507	10996	15,7	8,0	5,3
Örebro	10310	11273	9,3	8,6	5,7
Västmanlands	8809	9611	9,1	7,5	5,1
Uppsala	14579	17915	22,9	14,4	10,3
Stockholms	119217	122966	3,1	14,6	10,8
Södermanlands	8067	8208	1,7	6,6	4,5
Östergötlands	15784	19439	23,2	9,9	6,9
Skaraborgs	9092	9729	7,0	7,4	5,1
Älvsborgs	11385	11975	5,2	5,7	4,0
Göteborgs och Bohus	31234	34950	11,9	9,8	6,6
Hallands	6959	7450	7,1	6,5	4,6
Jönköpings	8785	10287	17,1	6,9	4,9
Kronobergs	5037	5604	11,3	6,6	4,6
Kalmar	5 693	6211	9,1	5,3	3,6
Gotlands	2 844	3083	8,4	11,4	7,8
Blekinge	7146	6727	-5,9	9,0	6,1
Kristianstads	9954	10721	7,7	8,0	5,4
Malmöhus	29654	33 106	11,6	8,8	6,1
RIKET	381814	416747	9,1	10,0	6,9

Källor: Uppgifterna om antalet statsanställda åren 1975 och 1980 är sammanställda
inom SCB för AU:s räkning. De statsanställdas andel av sysselsatta och befolkning
har beräknats inom AU:s kansli med ledning av råtabellema till SCB:s arbetskraftsundersökningar(AKU)
för första kvartalet 1980.

dessutom de statsanställdas andel av befolkning och sysselsatta personer i
resp. län.

Som statsanställda räknas anställda inom civil och militär förvaltning
samt inom affärsverken. Vidare ingår anställda vid statliga verkstäder
m. m. (med anställningsförmåner enligt avtalet AST-R) samt personer i
beredskapsarbete inom den statliga tjänstesektorn och arkivarbetare (numera
anställda med lönebidrag). Ett mindre antal, ca 8000, har inte kunnat
fördelas på län och ingår därför inte i tabellen.

Tabellen utesluter liksom diagrammet lärare vid grundskolor och gymnasier
m.fl. Den anger antalet anställda oavsett om de arbetar på heltid
eller deltid.

Tabellen visar att Stockholms län har en dominerande ställning när det
gäller antalet statsanställda även om man får ta hänsyn till att länet har en
statlig förvaltning av regional och lokal karaktär som är dimensionerad
efter det jämfört med andra län höga befolkningstalet. Länets position har
inte ändrats nämnvärt av att det skett endast en begränsad ökning av
antalet statsanställda under 1970-talets senare del.

AU 1980/81:23

Vidare framgår av tabellen att förändringarna i antalet statligt anställda
under den redovisade femårsperioden varierar kraftigt. Påtagliga ökningar
har skett i län som tagit emot omlokaliserad statlig verksamhet. Särskilt
gäller det om Östergötlands, Jönköpings, Värmlands, Kopparbergs och
Gävleborgs län. I Uppsala och Västerbottens län svarar omlokaliseringarna
enbart för en del av tillväxten.

Ökningstalet för Södermanlands län är lågt (1,7 %). Eftersom uppgifterna
för 1980 hänför sig till mars månad ingår inte effekten av omlokaliseringen
av fortfikationsförvaltningen till Eskilstuna som genomfördes i september
samma år.

Endast ett län har haft en minskning av antalet statsanställda, nämligen
Blekinge län med 6 % samtidigt som landet i övrigt hade en genomsnittlig
ökning med 9 %.

Även den del av tabellen som anger de statsanställdas andel av sysselsatta
uppvisar stora skillnader länen emellan. Störst är andelarna i Stockholms,
Uppsala och Norrbottens län. Även Gotlands, Västernorrlands,
Jämtlands och Västerbottens län ligger klart över riksgenomsnittet. Lägst
är andelen statsanställda i Kalmar och därnäst i Älvsborgs län. Trots
tillskottet genom omlokaliseringarna har Jönköpings, Värmlands, Kopparbergs
och Gävleborgs län fortfarande andelar som ligger under genomsnittet
för riket.

De statistiska uppgifter som lämnats ovan omfattar inte lärare m.fl.
personalgrupper. De brukar anses som anställda ”i övrig statligt lönereglerad
verksamhet” men har inte staten som arbetsgivare. Dessa arbetstagares
antal är ca 175000, och de utgörs av lärare och skolledare vid
grundskolor, gymnasier, kommunal vuxenutbildning, folkhögskolor och
särskolor. Vidare ingår anställda vid försäkringskassor samt präster, kyrkomusiker,
skogsvårdsstyrelsernas personal m. fl. Dessa personalgrupper
är med små variationer fördelade över landet efter befolkningens storlek i
de olika länen.

Inomregional decentralisering av statlig verksamhet

Som tidigare nämnts har myndigheterna genom bestämmelser i två
skilda författningar ålagts att verka för att deras verksamhet decentraliseras.
Avsikten härmed är inte bara att flytta ansvar, befogenheter eller
resurser från central till regional nivå utan även att göra motsvarande
omflyttning från regional till lokal nivå. Bakom decentraliseringssträvandena
ligger tanken att flytta besluten närmare människorna men också att
genom överflyttning av arbetsuppgifter få till stånd en jämnare spridning
av sysselsättningstillfällena på den offentliga sektorn. En decentralisering
inom länen blir därigenom ett led i arbetet på en bättre inomregional
balans. Decentraliseringsfrågorna har därför uppmärksammats av länsstyrelserna
i enlighet med regeringens anvisningar för länsplaneringen.

Länsstyrelsen i Östergötlands län kom år 1979 överens med statskontoret
att verket skulle vara behjälpligt med att undersöka möjligheterna till

AU 1980/81:23

en inomregional decentralisering inom länet. I överenskommelsen ingick
att statskontoret samtidigt skulle göra ett mer generellt utvecklingsarbete
till stöd även för andra länsstyrelser. Statskontoret redovisade sitt arbete i
november 1980 med en rapport till regeringen benämnd Inomregional
decentralisering av offentlig verksamhet.

1 sammanfattning återges här några av statskontorets slutsatser.

Som tidigare sagts har statsmakterna intagit ståndpunkten att omlokalisering
av statlig verksamhet skall inriktas på ny eller expanderande verksamhet.
Statskontoret menar att den tesen inte håller eftersom den statliga
sektorn med få undantag inte längre växer. En viss tillväxt förekommer
dock fortfarande inom landstingens verksamhet varför landstingen sägs ha
större möjligheter än staten att åstadkomma en inomregional decentralisering.

Sysselsättningseffekten genom omfördelning av statlig verksamhet inom
länen blir ringa men inte så obetydlig att man inte bör ta till vara de
möjligheter som finns. I Östergötland kom man fram till att ca 200 tjänster
skulle kunna flyttas ut från Linköping och Norrköping.

För att få en nämnvärd regionalpolitisk effekt måste en decentralisering
ske genom omlokalisering av hela verksamheter eller av vissa funktioner
eller enheter. Det innebär bl. a. att man av personalpolitiska skäl måste
precisera villkoren för ”medflyttare” och ”stannare”.

En beslutsdelegering efter principen att flytta besluten närmare människorna
leder inte till att sysselsättning sprids från större till mindre orter.
En sådan decentralisering blir nämligen i huvudsak befolkningsproportionell.
Resurserna hamnar under alla omständigheter i de större orterna.
Över huvud taget kommer statskontoret fram till att man av olika skäl inte
kan stödja de mycket små kommunernas sysselsättningsbehov genom en
inomregional decentralisering. I rapporten talas om ”Motalaeffekten”.
Uttrycket syftar på att för vissa organ i Östergötlands län ansågs Motala
vara det realistiska alternativet till Linköping och Norrköping.

Statskontoret anser generellt sett att länsrätten, besvärsenheten inom
länsstyrelsens skatteavdelning och bil- och körkortsregistret är möjliga att
omlokalisera. Stora delar av uppgifterna vid försäkringskassornas regionala
centralkontor bör också enligt statskontoret kunna föras ut till större
lokalkontor. Vidare anser statskontoret det vara möjligt att omlokalisera
uppgifter inom televerkets 20 teleområden samt att överföra deklarationsgranskning
av rörelseidkare och taxeringsrevision från länsstyrelsernas
skatteenheter till lokala skattemyndigheter.

Mot bakgrund av sitt eget arbete och det arbete som utförts inom
länsplaneringen och på annat håll konstaterar statskontoret att problemet
inte längre är att finna tänkbara decentraliseringsobjekt utan att genomföra
redan framförda förslag. Länsstyrelserna har ringa möjligheter att genomdriva
eller ens påverka sektorsmyndigheterna att decentralisera sin verksamhet.
I de flesta fall krävs sektorsövergripande principbeslut för att

AU 1980/81:23

starta decentraliseringsprocessen. Statskontoret framhåller att endast riksdag
och regering kan fatta sådana beslut. Det uttalas samtidigt att decentraliseringsförslagen
har störst möjlighet att inarbetas i beslutsprocessen i
de fall organisations- eller verksamhetsöversyner pågår eller är under
övervägande.

Decentraliseringsfrågorna i årets budgetproposition

I budgetpropositionens bilaga 3 För flera huvudtitlar gemensamma frågor
behandlas under punkt 9 (s. 15-16) decentralisering inom statsförvaltningen.
I denna punkt informerar statsrådet Johansson om att regeringen i
sitt kansli inrättat en delegation för decentralisering av statlig verksamhet.
Delegationen sägs ha koncentrerat sina insatser på lokalisering av planerade
nya myndigheter och på myndigheter som har anmält behov av lokaler.
Delegationen har vidare biträtt statsrådsberedningen i arbetet på att decentralisera
ärenden från regeringskansliet. Avslutningsvis framhåller statsrådet
Johansson som angeläget att myndigheterna prövar möjligheterna att
genom decentralisering åstadkomma besparingar.

I industridepartementets huvudtitel s. 69 erinrar statsrådet Åsling om
vad som i 1979 års regionalpolitiska beslut sades om den offentliga sektorns
roll i regionalpolitiken och om tillkomsten av decentraliseringsdelegationen.

Motioner

Socialdemokraterna räknar i partimotionen 1433 med att den totala
sysselsättningen på den offentliga sektorn kommer att fortsätta att öka
även vid en svag utveckling av ekonomin som helhet. Större delen av
tillväxten sker i storstadsområdena, men även i övriga län fortsätter den
offentliga sektorn att växa genom en fortsatt utbyggnad av landstingens
och kommunernas verksamhet. Till en del betingas den ökade offentliga
sysselsättningen av växande lokala behov av tjänsteproduktion. Denna
sysselsättningstillväxt kan inte omfördelas till sysselsättningssvaga regioner.
Däremot är det möjligt att omlokalisera central och regional statlig
förvaltning.

Behovet av nya arbetstillfällen är stort i många delar av landet. Samtidigt
kommer efterfrågan på arbetskraft att utvecklas starkare i storstadsområdena,
franför allt i Stockholmsområdet, än i övriga delar av landet.
Mot denna bakgrund bör arbetet inom decentraliseringsdelegationen intensifieras.
Den bör göra en bred genomlysning av den centrala statliga
förvaltningen för att klargöra vilka ytterligare omlokaliseringar som är
möjliga. Särskilt bör man uppmärksamma möjligheterna att omlokalisera
delar av myndigheter med relativt avgränsade funktioner. Nytillkommande
verksamhet bör så långt möjligt lokaliseras utanför Stockholmsregionen.

Även regional statlig verksamhet bör kunna spridas över länen i större

AU 1980/81:23

utsträckning än f. n. Likaså bör lokala sysselsättningsbehov beaktas vid
lokalisering av tjänsteproduktion och förvaltning inom landstingen och de
större kommunerna. Riktlinjer för lokalisering av landstings- och primärkommunal
verksamhet bör utarbetas under medverkan av företrädare för
staten, landstingen och kommunerna.

I ett antal motioner framförs önskemål om förläggning av statlig verksamhet
till vissa län eller orter.

Således pekar Bertil Jonasson m.fl. i motion 1818 (c, m, fp) på behovet
att flytta statliga funktioner från överhettade regioner till glesbygdslänen.
Omflyttningen behöver inte nödvändigtvis ske till den största orten i dessa
län. Decentraliseringsdelegationens roll i sammanhanget understryks av
motionärerna.

Marianne Stålberg m.fl. (s) åberopar i motion 1884 den fortsatta tillväxten
av statlig förvaltning i Stockholmsområdet som skäl för en ökad decentralisering
varvid Östersundsområdet bör vara ett konkurrenskraftigt alternativ.
Parallellt måste finnas en strävan att sprida offentlig förvaltning från
Östersund ut i länet.

En intensifiering av decentraliseringsdelegationens arbete begärs vidare
av Axel Andersson m. 11. (s) i motion 275, varvid som bakgrund bl. a. anges
en fortsatt ökning av de statliga arbetstillfällena i Stockholm. Vid förläggning
av nya statliga verksamheter bör särskild hänsyn tas till Gävleborgs
län som har en låg statlig sysselsättning. Fördelningen av statliga arbetstillfällen
inom länet bör dessutom inriktas på en regional utjämning till förmån
för de mindre kommunerna.

Bertil Måbrink (vpk) vill i motion 1060 att Hofors och Söderhamn skall
tillföras statlig verksamhet vari han inbegriper verkstadsindustri.

Sven Aspling m. fl. (s) begär i motion 1472 att regeringen skall lägga fram
förslag om lämpliga lokaliseringsobjekt till Värmland. Motionärerna pekar
bl. a. på att effekterna för länets del av 1971 och 1973 års omlokaliseringsbeslut
har urholkats genom rationaliseringar inom de omlokaliserade myndigheterna.
Yrkandet tas upp i avsnittet Åtgärder i olika delar av landet.

Kalmar län bör enligt Eric Rejdnell (fp) i motion 1826 få ytterligare
statlig verksamhet då länet har en mycket ringa andel statsanställda. Dessutom
har ingen ersättning givits för det bortfall av sysselsättning som
nedläggningen av flygflottiljen F 12 innebar.

Hans Gustafsson m. fl. (s) vill i motion 1423 att decentraliseringsdelegationen
skall få i uppdrag att verka för lokalisering av statlig verksamhet till
Blekinge län med hänsyn till neddragningen av den statliga verksamheten i
Karlskrona och till situationen i övrigt i länet.

Förläggning av statlig verksamhet som led i åtgärdsprogram föreslås
vidare för Gävleborgs län i motionerna 623 av Olle Westberg i Hofors
m. fl. (s) och 1821 av Johan Olsson m. fl. (c), Älvsborgs län i motion 616 av
Wilhelm Gustafsson (fp) samt Kalmar län i motion 621 av Bernt Nilsson
m.fl. (s).

AU 1980/81:23

I tre motioner för man fram förslag om speciella decentraliseringsåtgärder.

Martin Segerstedt m.fl. (s) föreslår sålunda i motion 482 att ett Statens
hus i Ånge skall inrättas till vilket en samlokalisering av offentliga organ i
länet avses ske. Ulla Tillander (c) vill i motion 329 flytta naturvårdsverket
till Malmöregionen. Slutligen förespråkar Georg Andersson m.fl. (s) i
motion 1874 en decentralisering av kommittésekretariaten till hovrättsoch
högskoleorter. Vidare vill motionärerna att förvaltningsutredningen
skall undersöka möjligheterna att till regionala och lokala statliga organ
decentralisera arbetsuppgifter som på grund av nedskärning i de centrala
förvaltningarna inte längre kan fullgöras där.

Decentraliseringsdelegationen

Decentraliseringsdelegationen består förutom av ordföranden, statsrådet
Johansson, av budgetchefen i budgetdepartementet och statssekreterarna
i kommunikations-, industri- och kommundepartementen. Vidare
finns adjungerade ledamöter och experter. Till delegationen är knuten en
referensgrupp bestående av statssekreterare Stig Larsson, ordförande, och
sex riksdagsledamöter som representerar samtliga riksdagspartier. Delegationen
har ett eget kansli.

Delegationen fungerar som regeringens och regeringskansliets samordnande
organ för decentralisering och lokalisering av statlig verksamhet.
Den skall med utgångspunkt i riksdagens regionalpolitiska ställningstaganden
verka för en intensifiering av arbetet med en decentralisering av
befogenheter och resurser när det gäller både den centrala och den regionala
statsförvaltningen.

Ett handlingsprogram för delegationens arbete under år 1981 har nyligen
offentliggjorts. Programmet gäller arbetet inom såväl regeringskansliet
som myndigheter och affärsverk. Programmet innebär i huvudsak följande.

Inom regeringens kansli skall samarbetet vidgas mellan delegationen och
budgetavdelningen inom budgetdepartementet. Kommittéerna åläggs att
beakta decentraliseringsfrågorna i sitt arbete. De årliga budgetredovisningarna
till myndigheterna skall omarbetas så att departementen och delegationen
får bättre möjligheter att följa decentraliseringsarbetet hos myndigheterna.
Strävandena att decentralisera ut handläggningen av ärenden från
regeringskansliet skall fortsätta.

När det gäller myndigheter och affärsverk sägs målet vara att få in
decentraliseringsarbetet som en fortlöpande process som tillgodoser besparingsperspektivet
samt kraven på förenklingar, effektivitet och rationalisering.
Det är angeläget att arbetet kommer i gång vid myndigheter som
har såväl central som regional och/eller lokal förvaltning.

Delegationen har aktualiserat decentraliseringsfrågor vid överläggningen
med ett par av affärsverken. Kontakterna kommer att fortsätta med

AU 1980/81:23

andra affärsverk. Förutsättningarna och formerna för att inordna dessa
verk i de regionalpolitiska och arbetsmarknadspolitiska stödsystemen
kommer att undersökas av delegationen.

I anslutning till statskontorets tidigare redovisade rapport om inomregional
decentralisering av offentlig verksamhet förordar delegationen att
de berörda myndigheterna i höstens anslagsframställningar lägger fram
förslag till genomförandeprogram. Kostnadskrävande projekt bör inte
föras fram. I Östergötlands län anses det inte behövligt att ta fram ytterligare
utredningsmaterial. Statskontorets decentraliseringsprojekt i länet
kommer att slutföras av en särskilt tillkallad expert under våren och prövas
i höstens budgetarbete.

Politikens inriktning

Den offentliga sektorn har fått en allt större betydelse för sysselsättningen
och därmed för den regionala utvecklingen. I runt tal 1,5 miljoner
människor sysselsätts inom denna sektor. Av dem är något mindre än en
tredjedel i statlig verksamhet. Det har i olika sammanhang fastslagits att de
regionalpolitiska strävandena måste komma in i planeringen av den offentliga
sektorn, bl. a. genom uttalanden från riksdagens sida, i författningar
och i anvisningarna för länsplaneringen. För att ge arbetet en central
styrning har på riksdagens initiativ inrättats en särskild delegation i regeringskansliet.
Delegationen har efter ett inkörningsskede på ett drygt halvår
nyligen antagit ett handlingsprogram för 1981 med vissa markeringar av
inriktningen av sitt arbete.

Decentraliseringen kan ske på två vägar. En väg är att överföra (delegera)
beslutsbefogenheter och arbetsuppgifter från central till regional nivå
och från regional till lokal nivå. Decentraliseringsdelegationen har särskilt
inriktat sitt arbete på denna typ av decentralisering, varvid ett viktigt syfte
anges vara att uppnå besparingar, förenklingar och ökad effektivitet i
statsförvaltningen. Decentraliseringsförslag av den angivna innebörden
har förelagts riksdagen genom proposition 1980/81:107 om den statliga
skoladministrationen m. m. Ett annat exempel är proposition 1980/81:135,
vari anmäls att vissa beslutsbefogenheter skall överföras från riksförsäkringsverket
till försäkringskassorna.

Den andra vägen är att omlokaiisera enheter, funktioner eller hela verksamheter.
Alltsedan besluten om de stora omlokaliseringarna i början av
1970-talet har man ansett att starka skäl måste finnas för att förlägga ny
statlig verksamhet till Stockholmsregionen. I stället skall man målmedvetet
pröva möjligheterna att omlokaiisera ny eller expanderande statlig
förvaltning. Decentraliseringsdelegationen har till uppgift att kontinuerligt
pröva omlokaliseringsfrågoma liksom möjligheterna att delegera till regionala
och lokala nivåer.

Sysselsättningstillväxten inom den statliga förvaltningen under 1970-talet bromsades upp under decenniets sista år. Uppbromsningen har fort -

AU 1980/81:23

satt under 1980.1 Stockholmsregionen böljade, som tidigare sagts, tillväxttakten
att avta redan vid mitten av 1970-talet. Mot bakgrund av denna
utveckling och besparingssträvandena inom statsverksamheten finns
knappast anledning att räkna med nämnvärda regionalpolitiska resultat om
decentraliseringsdelegationens befattning med lokaliseringsfrågoma begränsas
till enbart ny eller expanderande verksamhet. De nya myndigheter
som kommer till bildas som regel genom omorganisation av tidigare verksamheter.
I de fall det befinns nödvändigt med en oförändrad lokalisering
till Stockholmsregionen bör delegationen i vart fall vara oförhindrad att
undersöka om delar av verksamheten kan förläggas till annan ort.

För att omlokalisering av statlig verksamhet skall bli ett avsett medel i
regionalpolitiken behövs emellertid ett större grepp än så. I länsplaneringen
har redan prövats möjligheterna till en decentralisering av den statliga
verksamheten inom länen. Dessa inomregionala decentraliseringsfrågor
kommer successivt att tas upp i budgetsammanhangen. Utskottet förutsätter
att dessa frågor kommer att drivas med kraft. På riksplanet är det
knappast lämpligt att initiera en ny stor omlokaliseringsomgång. Däremot
kan det vara skäl att pröva om delar av verksamheter eller funktioner i den
statliga förvaltningen kan flyttas från Stockholmsregionen. Motiv för en
utflyttning utöver de regionalpolitiska kan exempelvis vara de höga lokalkostnaderna
i Stockholms innerstad. Det får under alla omständigheter
förutsättas att flyttningarna inte leder till kostnads- och effektivitetsförluster
som inte uppvägs av klara samhällsekonomiska vinster.

Utskottet räknar med att delegationen kommer att ta initiativ och på
annat sätt driva på arbetet med att finna verksamheter som är lämpliga att
placera utanför Stockholmsområdet.

Som tidigare redovisats finns ett stort antal motioner med yrkanden om
att statlig verksamhet skall placeras i bestämda län eller regioner. Det finns
inte underlag för att ta ställning till sådana förslag förrän man vet vilken
verksamhet som kan vara aktuell. Utskottet avstyrker alltså motionsyrkanden
av denna typ. Allmänt sett vill utskottet betona att regionalpolitiska
synpunkter måste väga tungt vid ställningstaganden i olika decentraliseringsfrågor.
Vad riksdagen i olika sammanhang tidigare sagt om skogslänen
och sydöstra Sverige äger fortsatt giltighet.

I länen är landstingen ofta den största arbetsgivaren. På landstingssidan
har man visat intresse för att på sin kant bidra till att avhjälpa de inomregionala
balansproblemen. Möjligheterna att gå vidare på den vägen bör
prövas. Detsamma gäller om verksamheten i de större kommunerna. Utskottet
anser det angeläget att regeringen i det fortsatta decentraliseringsarbetet
tar upp överläggningar i frågan med företrädare för kommun- och
landstingsförbunden.

Den uppfattning utskottet ovan redovisat om det fortsatta decentraliseringsarbetet
med regionalpolitisk motivering ansluter i stort till de synpunkter
som anförts i den socialdemokratiska partimotionen 1433. Utskot -

AU 1980/81:23

tets ställningstaganden med anledning av denna motion samt vad som
anförts i budgetpropositionens bilaga 3 om decentralisering inom statsförvaltningen
bör delges regeringen.

När det gäller de i sammanhanget aktuella motionerna hänvisar utskottet
till det ovan anförda och föreslår inte någon åtgärd från riksdagens sida.
Det sagda avser följande motioner, nämligen 621 av Bernt Nilsson m. fl.(s)
och 1826 av Eric Rejdnell (fp) beträffande Kalmar län, 616 av Wilhelm
Gustafsson (fp) beträffande Älvsborgs län, 1818 av Bertil Jonasson m.fl.
(c, m, fp) beträffande glesbygdslänen, 1884 av Marianne Stålberg m.fl. (s)
beträffande Östersundsområdet, 275 av Axel Andersson m.fl. (s), 623 av
Olle Westberg i Hofors m.fl. (s) och 1821 av Johan Olsson m.fl. (c)
beträffande Gävleborgs län, 1060 av Bertil Måbrink (vpk) beträffande
Hofors och Söderhamn samt 1423 av Hans Gustafsson m. fl. (s) beträffande
Blekinge län.

Likaså kan utskottet inte tillstyrka motion 329 av Ulla Tillander (c) om
flyttning av naturvårdsverket till Malmöregionen.

I fråga om motion 482 av Martin Segerstedt m. fl. (s) om inrättande av ett
Statens hus i Ånge för samlokalisering av regionala och lokala myndigheter
erinras om det uppföljningsarbete beträffande inomregional decentralisering
av offentlig verksamhet som har initierats av decentraliseringsdelegationen.
Med hänvisning härtill bör motionen inte föranleda någon åtgärd.

I regeringskansliet pågår ett arbete med uppgift att se över och effektivisera
kommittéarbetet. Däri ingår frågan om kommittéernas lokalisering.
Yrkandet i motion 1874 av Georg Andersson m. fl. (s) om decentralisering
av kommittésekretariaten till hovrätts- och universitetsorter får därigenom
anses vara tillgodosett. Det kan tilläggas att särskilda kommittéavdelningar
redan finns etablerade i Malmö och Göteborg. Allmänt sett har utskottet
den inställningen att det är angeläget att man på detta område tillvaratar de
möjligheter som finns till decentralisering.

Georg Andersson m.fl. (s) vill dessutom ha tilläggsdirektiv till förvaltningsutredningen.
De skall gå ut på att utredningen skall uppmärksamma
samhällsförvaltningen från regionalpolitiska utgångspunkter. Det pågående
decentraliseringsarbetet ligger delvis i linje med motionärernas
önskemål. Betydelsefulla aspekter på frågan kan vidare komma fram genom
länsdemokratiutredningen. Utredningsfrågorna synes höra bäst hemma
i de sammanhangen. På grund härav är utskottet inte berett att föreslå
någon åtgärd med anledning av den nu redovisade delen av motion 1874.

Åtgärder i olika delar av landet

I detta avsnitt behandlar utskottet motioner som rör sysselsättningsfrågor
i olika delar av landet. I motionerna berörs åtgärder av olika slag från
statens sida. En del av dessa är av långsiktig karaktär, t. ex. förslag om
utvecklingsplaner i länen. Andra förslag åter avser kortsiktiga åtgärder för

AU 1980/81:23

att upprätthålla sysselsättningen. I flera motioner föreslås ändringar i
nuvarande stödområdesindelning. De förslagen har utskottet behandlat i
ett tidigare avsnitt. Även förslag om decentralisering av statlig verksamhet
och inrättande av industricentra har utskottet behandlat tidigare i betänkandet.

Utskottet har under behandlingen av motionerna haft till sitt förfogande
ett omfattande statistiskt material om samtliga läns och kommuners utveckling.
Materialet, som tagits fram i samarbete med riksdagens upplysningstjänst,
redovisas som tidigare nämnts i bilaga till betänkandet.

Innan utskottet går över till att behandla de aktuella motionerna vill
utskottet påminna om de uttalanden som utskottet gjorde i samband med
det regionalpolitiska beslutet år 1979 (AU 1978/79:23 s. 56-57).

Utskottet anser det samtidigt vara på sin plats att på nytt påminna om
den grundläggande förutsättningen för att man med de regionalpolitiska
medlen skall kunna åstadkomma en mer balanserad fördelning av den
sysselsättning som skapas inom näringslivet. Som inledningsvis framhållits
är möjligheterna att nå åsyftade regionalpolitiska resultat beroende av ett
expanderande näringsliv. Det är sålunda tillväxten som ger förutsättningar
för en sådan fördelning av resurserna att man kan nå de regionalpolitiska
målen. De senaste årens svaga industrikonjunktur som inträffade parallellt
med strukturkriser inom flera av våra mest betydelsefulla industribranscher
har medfört svåra problem för orter och hela regioner såväl inom
stödområdena som i övriga delar av landet. Samtidigt har gränserna för
regionalpolitikens möjligheter blivit åskådliggjorda på ett påtagligt sätt.
Regionalpolitiken förmår inte lösa omfattande strukturkriser som drabbar
hela branscher. Det är inte heller dess uppgift. De grundläggande problemen
av det slaget måste lösas på andra vägar, genom branschpolitiska
insatser och, på sikt, genom insatser för industriell förnyelse, dvs. genom
samlade åtgärder inom hela det industripolitiska fältet. Regionalpolitiken
kan på olika sätt medverka och stödja en sådan utveckling men inte på
egen hand lösa sysselsättningsproblemen.

Dessa uttalanden är lika giltiga i dag som för två år sedan. Utskottet
noterar att regeringen nyligen lagt en proposition 1980/81:130 om industripolitikens
inriktning. I denna proposition betonas sambandet mellan industripolitiken
och regionalpolitiken.

Övre Norrland

Utskottet behandlar under denna rubrik Norrbottens och Västerbottens
län.

De regionalpolitiska problemen har sedan länge varit stora i dessa län.
Inte minst gäller detta den inomregionala balansen. Som redovisats tidigare
i betänkandet har de omfattande flyttningarna från Norrlandslänen
under 1960-talet stoppat upp under 1970-talet. Den inomregionala balansen
i de aktuella länen har emellertid försämrats under 1970-talet. Inlandet har
gått starkt tillbaka medan kommunerna vid kusten haft en bättre utveck -

AU 1980/81:23

ling. 1 Norrbottens län har fyra kommuner tappat mer än 10% av sin
befolkning under 1970-talet, nämligen Jokkmokk, Överkalix, Övertorneå
och Pajala. I stort sett samma negativa utveckling uppvisar kommunerna
Norsjö, Sorsele och Åsele i Västerbottens län. I åtskilliga kommuner i
inlandet är dessutom andelen äldre hög.

Arbetsmarknadsläget i Norrbotten kännetecknas av betydande problem.
Det finns flera orsaker härtill. Här kan nämnas den starka dominansen
av stora exportberoende företag som LKAB, NJA och ASSI m. fl. Sex
av tio industrianställda arbetar i sådana företag. Inkluderas de som indirekt
är beroende av storföretagen är siffran uppe i åtta av tio. Andelen industrisysselsatta
i mindre företag är följaktligen mycket liten. De stora företagens
exportberoende innebär vidare att en nedgång i den internationella
konjunkturen blir särskilt kännbar. Härutöver bör framhållas problemen
till följd av de pågående strukturförändringarna inom bl. a. gruv-, järn- och
skogssektorerna.

Som tidigare redovisats i betänkandet är andelen arbetslösa och personer
i arbetsmarknadspolitiska åtgärder i Norrbotten i särklass störst i
landet. Likaså uppvisar Norrbotten de största regionalpolitiska problemen
bland rikets län. Ett stort och växande problem är malmfältens framtid.
Länet har den största andelen undersysselsatta av samtliga län. I januari
månad i år registrerades vid månadens slut 16 sökande per ledig plats.
Utöver osäkerheten beträffande sysselsättningen vid de för länet livsviktiga
basnäringarna har en minskad bostadsproduktion och en successivt
avtagande vattenkraftsutbyggnad medfört en betydande arbetslöshet bland
länets byggnadsarbetare. Enligt AMS preliminära beräkningar för januari i
år var ca 1 150 byggnadsarbetare arbetslösa, vilket motsvarar inte mindre
än 18,4% av byggnadsarbetarkåren i länet.

Behovet av åtgärder i Norrbotten tas upp i två motioner.

Lars Werner m. fl. (vpk) för i motion 832 fram kravet på en sammanhållen
plan för att säkra Norrbottens utveckling. Bland åtgärderna nämns
bl. a. fortsatta och intensifierade insatser för att ta till vara och vidareförädla
mineraltillgångar i länet, kraftiga satsningar på utbyggnaden av järnverket
i Luleå samt på anläggningar för tillverkning av konstgödsel, aluminium
och petrokemiska produkter. Vidare vill man ha insatser inom jordbruket.
Även behovet av forsknings- och utvecklingsarbete framhålls.

I den andra motionen, 1939 av Per Petersson (m), som väckts med
anledning av prop. 1980/81:67 om stålindustrin, yrkas att medel avsedda
för beredskapsarbeten inom Norrbottens län skall användas för ombyggnad
av finvals verket vid SS AB Lule verken.

För att komma till rätta med problemen i Norrbotten och åtminstone på
kort sikt stärka sysselsättningen har statsmakterna satt in betydande resurser.

I januari månad i år omfattades 5,6% av den aktiva befolkningen av
arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Genom de stora insatser som under

AU 1980/81:23

årens lopp gjorts inom den offentliga sektorn har länet fatt en i många
avseenden god infrastruktur som i sig är en tillgång i arbetet på att lösa de
långsiktiga sysselsättningsfrågorna.

Mycket stora belopp har satsats för att främja strukturförändringar inom
de branscher som dominerar länets näringsliv. Utskottet vill vidare erinra
om det speciella åtgärdsprogram för sysselsättningen i länet som riksdagen
beslutade om för ett par år sedan (AU 1978/79:33). De insatserna beräknades
kosta ca 1 miljard kronor och ge ca 2000 nya arbetstillfällen i inledningsskedet.
Riksdagen uttalade sig dessutom för statlig medverkan i utbyggnaden
av offentlig verksamhet på vårdområdet i Norrbotten. 500 milj.
kr. anvisades som bidrag och lån för att täcka kostnaderna för tidigareläggning
av vissa projekt inom vårdsektorn (AU 1979/80: 17).

1 sammanhanget bör även nämnas de ansträngningar som gjorts för att
främja den industriella utvecklingen i Norrlandslänen. Här kan nämnas
Norrlandsfonden, stiftelsen Industriellt utvecklingscentrum i övre Norrland
(IUC) samt det statliga Investmentbolaget Regioninvest AB. Den
regionala utvecklingsfonden i länet är också en viktig faktor för näringslivets
utveckling i länet.

Av betydelse för länets utveckling är vidare det mycket omfattande och
ambitiösa arbete som läggs ned inom ramen för iänsplaneringsarbetet. I det
arbetet har tagits fram en lång rad förslag till åtgärder inom skilda områden.
För speciella åtgärder inom länsplaneringen har länet hittills under
innevarande budgetår tilldelats ca 4,2 milj. kr. Till glesbygdsinsatser i länet
har under samma tid utgått 22,8 milj. kr. I sammanhanget kan nämnas att
Norrbottensdelegationens avslutade arbete följs upp av en speciell grupp.

Slutligen bör i sammanhanget erinras om att att flertalet kommuner i
länet är inplacerade i stödområde 6 vilket innebär möjlighet till högsta
möjliga regionalpolitiska stöd.

Trots de insatser som gjorts kvarstår problemen med hög arbetslöshet
och avsevärd undersysselsättning särskilt i inlandet. Problemen är av
sådan svårighetsgrad att ytterligare stora insatser måste göras för att
främja att en livskraftig näringsstruktur byggs upp i länet. Även om de
arbetsmarknadspolitiska insatserna är betydelsefulla är det nödvändigt att
inriktningen av de fortsatta statliga satsningarna får en mer långsiktig
karaktär. På denna punkt delar således utskottet den uppfattning som
redovisas i vpk-motionen 832. Åtskilliga av förslagen i motionen har f. ö.
även förts fram från länet i olika sammanhang, bl. a. i länsplanering 1980.

Utvecklingen i Norrbotten följs kontinuerligt inom regeringens kansli,
bl. a. av en särskild arbetsgrupp för Norrbotten, som också har till uppgift
att utarbeta förslag till åtgärder.

I dagarna har regeringen presenterat en proposition, 1980/81:128, med
förslag om bl. a. 1090 milj. kr. i kapitaltillskott till Statsföretag AB för att
täcka förluster hos LKAB för 1980 och 1981. Avsikten med kapitaltillskottet
är att lösa LKAB:s omedelbara ekonomiska problem. De mer långsik -

AU 1980/81:23

tiga frågorna belyses i en strukturutredning som bolaget f. n. arbetar med.
Den skall visa under vilka förutsättningar LKAB har möjlighet att bedriva
en företagsekonomiskt lönsam järnmalmsbrytning i framtiden. Den skall
också studera olika åtgärder som behövs för att förbättra företagets konkurrenskraft
och den finansiella situationen. Sedan utredningsarbetet avslutats
räknar industriministern med att det går att bedöma vilka insatser
som kan behöva göras under 1980-talet för LKAB:s utveckling och näringslivet
i övrigt i malmfälten. I propositionen aviseras även förslag om
reduktion av LKAB:s avgifter för malmtransporterna.

I den nämnda propositionen föreslås även en satsning på brytning av
kopparmalm i Viscariagruvan utanför Kiruna. 50 milj. kr. föreslås som
aktiekapital i ett nytt bolag, Viscaria AB. Industriministern förordar också
att en parlamentarisk utredning tillsätts för att studera malmfaltskommunernas
utveckling på längre sikt. Ordförande i utredningen blir landshövding
Ragnar Lassinantti.

Industriministern framhåller i en kommentar till förslagen bl. a. att den
fortsatta rationaliseringen inom LKAB troligen kommer att leda till sysselsättningsminskningar.
De problem som då kan uppstå bör i första hand
lösas genom en intensifierad användning av nuvarande arbetsmarknadsoch
regionalpolitiska medel. Räcker de inte till får enligt industriministern
ytterligare insatser övervägas.

Det anförda visar att det finns en stark medvetenhet och vilja hos
statsmakterna att komma till rätta med problemen i Norrbotten. Det är
nödvändigt med stora insatser på både kort och lång sikt för att upprätthålla
sysselsättningen. När det gäller långsiktiga överväganden och insatser
räknar utskottet med att regeringen i den kommande regionalpolitiska
propositionen lägger fram ett samlat förslag till åtgärder för länet. Med
hänvisning till det anförda finner utskottet inte skäl föreslå någon åtgärd på
grund av motion 832.

Utskottet avstyrker även yrkandet i motion 1939 av Per Petersson (m)
om finansiering av finvalsverket vid SSAB Luleverken med hjälp av beredskapsmedel.
En investering av det slaget och den storleksordningen,
250 milj. kr., bör inte finansieras med beredskapsmedel. Om yrkandet
bifölls skulle det för övrigt få stora negativa konsekvenser för möjligheterna
att med beredskapsmedel upprätthålla sysselsättningen i länet. Motionären
anser nämligen att medlen skulle tas inom ramen för vad som står till
förfogande för sysselsättningsskapande åtgärder i länet. Det kan nämnas
att förra budgetåret gick 500 milj. kr. av medlen för beredskapsarbeten till
länet.

Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län är betydligt bättre än i
Norrbottens län. Främst i inlandskommunerna finns emellertid, som framgår
av det statistiska materialet i bilagan, stora problem att hålla sysselsättningen
uppe.

I motion 809 begär John Andersson (vpk) att ett åtgärdsprogram för

5 Riksdagen 1980181. 18 sami. Nr 23

AU 1980/81:23

Västerbottens inland skall upprättas. Motionären framhåller att det bör
vara möjligt att skapa nya arbetstillfällen inom de traditionella näringarna.
Motionären vill att nya former för jordbruket skall utvecklas, bl. a. i form
av kombinationssysselsättning. I motionen framhålls dessutom att länet
behöver en ny industriell framtidsinriktad verksamhet, t. ex. inom databranschen.

Som tidigare redovisats har kommunerna i Västerbottens inland stora
problem med en vikande befolkning, varav en förhållandevis stor andel är
äldre. Länsstyrelsen har inom ramen för länsplaneringsarbetet tagit fram
en rad åtgärdsförslag som syftar till en bättre inomregional balans i länet.
Förslagen överensstämmer i vissa delar med de i motionen redovisade. I
sammanhanget kan nämnas att länet hittills under innevarande budgetår
tilldelats 3 milj. kr. för åtgärder i samband med länsplaneringen och ca 21
milj. kr. för glesbygdsinsatser. En utvärdering och bedömning av länsstyrelsens
olika förslag kommer att ske i den aviserade regionalpolitiska
propositionen under nästa budgetår. Med hänvisning härtill avstyrks motionen.

Mellersta Norrland

Utskottet behandlar under denna rubrik Västernorrlands och Jämtlands
län.

För båda länen gäller att de på senare år haft relativt konstanta befolkningstal.
Ett annat gemensamt drag är att länen har betydande inomregionala
balansproblem. I Västernorrland har kommunerna Ånge och Kramfors
tappat omkring 10% av sin befolkning under 1970-talet. Samma utveckling
redovisas för Ragunda kommun i Jämtland, där även Bräcke,
Strömsund och Berg har förlorat invånare under perioden. Båda länen har
ett klart födelseunderskott. Därtill kommer att en del kommuner har en
mycket hög andel äldre invånare.

Arbetslösheten är i båda länen högre än riksgenomsnittet. Särskilt utsatta
kommuner är Kramfors och Sollefteå i Västernorrland och Strömsund,
Härjedalen och Berg i Jämtland. Det senare länet har dessutom de största
andelarna förtidspensionärer och personer i hel- och halvskyddad sysselsättning
i riket.

Strukturproblemen inom främst skogsindustrin har drabbat båda länen
hårt. Västernorrlands län har exempelvis förlorat i runda tal 6000 arbetstillfällen
inom denna näring sedan år 1960. I båda länen kom man tidigt i
gång med verksamhet som går ut på att initiera konkreta åtgärder i anslutning
till länsplaneringen. Detta arbete har drivits vidare. Länsstyrelsen i
Västernorrlands län har i februari månad i år uppvaktat regeringen med ett
särskilt krisprogram för länet. I Jämtland har man, som senare skall utvecklas,
arbetat med ett projekt för att få en bättre regional samordning av
de olika sektororganens resurser.

Problem som rör de båda länen behandlas i fyra motioner. Beträffande

AU 1980/81:23

Västernorrlands län föreslår Sven Henricsson (vpk) i motion 611 ett
åtgärdsprogram för Sollefteå kommun. I motionen framhålls bl. a. att lokaler
finns disponibla för ny verksamhet sedan andra företag, däribland
Eiser AB, lagt ned sin verksamhet.

Som framgår av siffermaterialet i bilagan till betänkandet har Sollefteå
kommun fått vidkännas en minskning av befolkningen med ca 1 500 personer
under 1970-talet. Arbetslösheten, särskilt bland ungdomar, är förhållandevis
hög. Det finns följaktligen goda skäl för både arbetsmarknadspolitiska
och regionalpolitiska insatser i kommunen. Sollefteå är också inplacerat
i stödområde 5 med de möjligheter detta ger till ett effektivt regionalpolitisk!
stöd. Kommunens utveckling följs kontinuerligt av länsstyrelsen,
och förslag till åtgärder har tagits fram inom länsplaneringsarbetet. Det är
f. ö. på denna nivå och på det kommunala planet som åtgärdsprogram av
det slag motionären efterlyser bör tas fram. Med hänvisning därtill och vad
i övrigt sagts om möjligheten till stödinsatser i kommunen avstyrker utskottet
motionen. Slutligen vill utskottet tillägga att frågan om ett statligt
industricentrum i kommunen behandlats tidigare i betänkandet.

I motion 1884 av Marianne Stålberg m.fl. (s) föreslås ett åtgärdsprogram
för Jämtlands län. Bland förslagen kan nämnas insatser för att utveckla
de industrier och övrig sysselsättning som baseras på inlandets naturliga
förutsättningar samt statlig finansiering av en pilotanläggning för träbearbetning.
Tidigare i betänkandet har behandlats motionens förslag om industricentrum
i Sveg, uppfattning av Bräcke kommun till stödområde 6
samt lokalisering av statlig verksamhet till länet.

Som ovan nämnts har Jämtlands län betydande regionalpolitiska problem.
Utöver vad tidigare sagts kan nämnas att länet är det minst industrialiserade
i riket samt att de lokala arbetsmarknaderna bortsett från Östersundsregionen
är små. Utskottet har i tidigare sammanhang redovisat det
omfattande arbete som bedrivits inom länet och som syftat till en vidareutveckling
av näringslivet. För innevarande budgetår har länsstyrelsen tilldelats
3 milj. kr. för utredningsarbete m. m. och 16 milj. kr. för glesbygdsinsatser.
I sammanhanget kan också nämnas att det av riksdagen för ett par
år sedan beslutade regionala utvecklingsbolaget i Jämtland nu kommit i
gång med sitt arbete.

Beträffande de konkreta förslag som läggs fram i motionen vill utskottet
anföra följande. Frågan om statliga insatser inom ramen för den regionala
näringspolitiken behandlas dels i den nyligen framlagda industripolitiska
propositionen (1980/81:130) och avses också att tas upp i den regionalpolitiska
propositionen. I sammanhanget kan nämnas att f. landshövdingen
Bengt Lyberg har i uppdrag att studera skogsindustrins utveckling i bl. a.
Jämtlands län.

Vad beträffar frågan om ett trämekaniskt centrum har utskottet inhämtat
att industriminister Åsling gett landshövding Harald Pettersson i uppdrag
att studera förutsättningarna för ett sådant centrum som ersättning för den
nedlagda fabriken i Hissmofors.

AU 1980/81:23

Med det anförda har utskottet besvarat motion 1884, som inte bör
föranleda någon åtgärd.

I motionerna 1427 av Sven Lindberg m. fl. (s, m, c, vpk) och 1429 av
Hans Lindblad (fp) begärs statliga medel för genomförande av en försöksverksamhet
i Jämtlands län. Förslaget, som utarbetats inom länsstyrelsen,
innebär att länet skall bli försökslän för att under en period av fem år pröva
en friare användning av statliga regionala medel och nya samarbetsformer
mellan regionala statliga organ. Verksamheten skall gå ut på en bättre
samordning och därmed ett bättre tillvaratagande av resurserna inom olika
sektorer. För att underlätta och stimulera en sådan verksamhet fordras
särskilda insatser. Motionärerna föreslår i likhet med länsstyrelsen att ett
årligt anslag på 50 milj. kr. tillförs länet under den femåriga försöksperioden,
dvs. sammantaget 250 milj. kr.

Utskottet vill betona att det är angeläget att man inom länen eftersträvar
en bättre samordning av de statliga insatserna för ett mer effektivt utnyttjande
av de samlade resurserna. En sådan verksamhet bör ge positiva
resultat för den inomregionala balansen. Det finns mot denna bakgrund
anledning att se positivt på det skisserade försöket. Utskottet är emellertid
inte berett att föreslå riksdagen en ekonomisk satsning på den nivå som
motionärerna tänker sig. Till detta kommer att projektet inte konkretiserats
på ett sådant sätt att det finns tillräckligt underlag för att i dag ta
ställning till det. Utskottet har f. ö. inhämtat att man inom industridepartementet
tillsammans med länsstyrelsen arbetar vidare med frågan. Med
hänvisning till vad nu anförts avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Norra Mellansverige

Under denna rubrik behandlas Gävleborgs, Kopparbergs, Värmlands,
Örebro och Västmanlands län.

De aktuella länen har betydande problem på arbetsmarknaden till följd
av bl. a. strukturförändringarna inom järn-, stål-, gruv- och skogssektorerna.
Länen har också stora svårigheter att upprätthålla en god inomregional
balans. Vissa kommuner har under 1970-talet tappat ända upp till
10% av sin befolkning.

Utskottet tar först upp fem motioner om Bergslagen. En av dessa
har väckts under den allmänna motionstiden och de övriga i anslutning till
prop. 1980/81:67 om stålindustrin.

Bergslagen har drabbats hårt av de tidigare nämnda strukturändringarna.

I propositionen om stålindustrin anmäls att strukturförändringarna kommer
att fortgå med sysselsättningsbortfall i stålorterna och i gruvorterna i
Mellansverige. Departementschefen framhåller att det ankommer på de
företag som vidtar strukturförändringar att inom ramen för sina egna
resurser medverka till att få fram ersättningssysselsättning till de orter som
kommer att drabbas av sysselsättningsminskning. Genom arbetsmark -

AU 1980/81:23

nads- och i vissa fall regionalpolitiska åtgärder i förening med en väl
avvägd ekonomisk politik måste samhället enligt departementschefen
medverka till att mildra verkningarna av nödvändiga strukturförändringar.
Han framhåller också att samhället bör uppmuntra och påskynda diversifieringen
av näringslivet.

Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att det finns anledning att se
allvarligt på de problem som drabbar många orter i Bergslagen till följd av
stålkrisen. För att i enlighet med departementschefens uttalanden underlätta
strukturomvandlingen och medverka till en ökad differentiering av
näringslivet har utskottet i tidigare avsnitt föreslagit förstärkta regionalpolitiska
insatser i Bergslagen. Utskottet hänvisar till avsnitten om stödområdesindelningen
och stöd till industribyggnader.

I en bilaga till stålpropositionen redovisas hur strukturförändringarna
inom järn- och stålindustrin påverkar sysselsättningen i de berörda kommunerna.
De största förändringarna mellan 1976 och 1980 har ägt rum i
Kopparbergs län, där 2400 arbetstillfällen fallit bort. I Örebro län uppgår
minskningen till 1900 och i Gävleborgs län till 1200 arbetstillfällen. De
förändringar som i dag är kända kan väntas innebära fortsatta sysselsättningsminskningar
i Kopparbergs, Västmanlands, Södermanlands, Norrbottens
och Värmlands län. Risken härför i Örebro län bedöms också vara
stor.

I den socialdemokratiska partimotionen 1930, som väckts med anledning
av proposition 67, anklagas regeringen för att ta för lätt på bruksorternas
problem. Motionärerna framhåller att regeringen tidigare uttalat sig för
kraftfulla insatser för sysselsättningen i bruksorterna, och de vänder sig
därför mot att regeringen, såsom tidigare utlovats, inte redovisar något
program för insatser i stålorterna. Man hänvisar till att arbetsmarknadsutskottet
i maj månad förra året uttalade att en sådan redovisning borde
komma till stånd. Motionärerna begär nu att riksdagen på nytt skall kräva
en redovisning av resultatet av det arbete som sägs pågå för att skapa ny
sysselsättning i bruksorterna. I motionerna 1934 av Olle Westberg i Hofors
(s) och 1938 av Sune Johansson m. fl. (s) ställs liknande yrkanden.

Som anförs i motionerna tillsattes i de berörda länen speciella stålortsgrupper
med uppgift att initiera nya arbetstillfällen i dessa orter. Som
utskottet framhöll förra året (AU 1979/80:23) bedrivs numera motsvarande
arbete inom ramen för länsstyrelsernas länsplaneringsarbete. De olika
länen har tilldelats särskilda medel för bl. a. den typen av utredningsarbete.
Länsstyrelsernas bedömningar och slutsatser övervägs f. n. inom regeringens
kansli. Utskottet förutsätter att resultatet härav kommer att redovisas
i den aviserade regionalpolitiska propositionen. De aktuella yrkandena
i motionerna 1930, 1934 och 1938 synes därför inte behöva föranleda
någon åtgärd.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet även motion 1836 av
Lars Werner m.fl. (vpk). I motionen begärs nämligen att ett åtgärdsprogram
skall utarbetas för Bergslagen samt att en särskild delegation för
Bergslagen skall tillsättas.

AU 1980/81:23

Det tidigare refererade uttalandet av industriministern om ansvar för
företag som genomför strukturförändringar berörs i ett par av motionerna.
Sune Johansson m. fl. (s) framhåller i motion 1938 att det ligger utanför
länsorganens möjligheter att påverka utvecklingen i företagen och att det
därför är nödvändigt att man på central nivå i samverkan med länsorganen
och facken tar ett fastare grepp om de stora företagens strukturförändringar.

Ingemar Konradsson m. fl. (s) föreslår i motion 1923 att regeringen inom
etableringssamrådets ram skall ta upp förhandlingar med de större företagen
om en utökning av dessas verksamheter i de kommuner som berörs.
Särskilt pekar motionärerna på behovet av insatser i Lindesbergs kommun
mot bakgrund av den aviserade nedläggningen av Stråssagruvan.

Utskottet vill först stryka under vikten av att regeringen och länsmyndigheterna
med hänsyn till problemens art och omfattning tar till vara alla
möjligheter att hålla sysselsättningen uppe i bruksorterna. Genom de föreslagna
förstärkningarna av det regionalpolitiska stödet i området har myndigheternas
möjligheter därvidlag ökat. Det gäller f. ö. i bl. a. Lindesbergs
kommun. I sak har utskottets ställningstagande inneburit ett tillmötesgående
av en del av de önskemål som framställts i motionerna 1923 och
1938. Någon särskild åtgärd utöver vad tidigare förordats är utskottet
däremot inte berett att föreslå. Motionsyrkandena avstyrks sålunda i de
aktuella delarna.

Utskottet går härefter över till att behandla Gävleborgs län.

Länet har en i förhållande till riket relativt stor undersysselsättning och
hög arbetslöshet. Järn- och stålindustrin dominerar på vissa orter, främst i
Gästrikland. I Sandviken och Hofors svarar den näringen för en helt
avgörande del av industrisysselsättningen.

Situationen i länet belyses i sex motioner. Olle Westberg i Hofors (s)
föreslår i motion 606 inrättande av ett regionalt utvecklingsbolag i länet. 1
motion 609 begär Wivi-Anne Cederqvist (s) och Olle Westberg i Hofors (s)
åtgärder för en ökad differentiering av näringslivet i länet. Motionärerna
anser mot bakgrund av ensidigheten i näringslivet i Gästrikland att regeringen
vid nyetablering av företag och utlokalisering av statlig verksamhet
skall medverka till att näringslivet på bruksorterna differentieras.

I motion 623 av Olle Westberg i Hofors m. fl. (s) yrkas att regionalpolitiska
åtgärder skall sättas in i länet. Bl. a. föreslås en strukturplan för basnäringarna,
ökad statlig sysselsättning i länet, inrättande av ett regionalt
utvecklingsbolag samt en utvidgning av möjligheterna till statsbidrag till av
kommunerna uppförda industrilokaler.

Johan Olsson m.fl. (c) föreslår i motion 1821 ett åtgärdsprogram för
utvecklingen i länet. Motionärerna framhåller bl. a. vikten av särskilda
insatser i länets glesbygder och mindre tätorter. Förslaget innefattar åtgärder
inom bl. a. jord- och skogsbruket, stödområdesindelningen, servicenäringarna
samt inom arbetsmarknadspolitiken.

AU 1980/81:23

I två motioner — 624 av Olle Westberg i Hofors m.fl. (s) och 1060 av
Bertil Måbrink (vpk) - föreslås ändringar i stödområdesindelningen. De
förslagen har behandlats tidigare i betänkandet. Även förslagen om lokalisering
av statlig verksamhet till länet har utskottet tagit ställning till tidigare
i betänkandet.

Utskottet erinrar om vad ovan anförts om insatser i bruksorterna i
Bergslagen. De förstärkta regionalpolitiska insatserna kan även komma
Gävleborgs län till godo. När det gäller motionärernas förslag noterar
utskottet att de i stort överensstämmer med vad länsstyrelsen lagt fram i
länsprogram 1980. De förslagen bereds f. n. i regeringens kansli. Med
hänvisning därtill avstyrks de motsvarande motionsyrkandena.

Beträffande förslagen om ett regionalt utvecklingsbolag vill utskottet
hänvisa till industriminister Åslings uttalande i den nyligen framlagda
propositionen 1980/81:130 om industripolitikens inriktning m.m.
Departementschefen framhåller på s. 59 i propositionen att ytterligare
erfarenheter av de befintliga bolagen bör vinnas innan frågan om att inrätta
nya sådana bolag tas upp till prövning. Utskottet delar uppfattningen att
det finns skäl att iaktta försiktighet på denna punkt. Motionsyrkandet
avstyrks.

Som framgår av det statistiska materialet i bilagan har befolkningsutvecklingen
i Kopparbergs län som helhet varit positiv under 1970-talet. Utvecklingen har dock varit ojämn. Kommuner som Mora, Falun
och Gagnef har ökat sin befolkning relativt kraftigt medan Vansbro, Älvdalen,
Avesta och Ludvika kommuner har haft en klart negativ utveckling.

Arbetslösheten i länet är högre än i riket. Under år 1980 var andelen
arbetslösa störst i Malung, Smedjebacken och Ludvika.

Länet har drabbats hårt av strukturkriser inom stål- och gruvindustrin.
Som tidigare nämnts har länet förlorat ca 2 800 arbetstillfällen inom järnoch
stålindustrin sedan år 1976. Särskilt hårt drabbade kommuner är
Avesta, Ludvika och Borlänge. Härtill kommer en mycket hög arbetslöshet
inom byggsektorn. I januari månad i år stod 15,5% av byggnadsarbetarna
i länet utan arbete.

I motion 611 av Kjell-Olof Feldt m.fl. (s) föreslås särskilda åtgärder för
näringslivet i länet.

Motionärerna framhåller bl. a. att näringslivets utvecklingsmöjligheter i
länet måste förstärkas, att arbetstillfällena i speciellt utsatta regioner måste
tryggas samt att de dominerande industrisektorerna skall stödjas.

Motion 328 av Yngve Nyquist m. fl. (s) om ändrad stödområdesindelning
i Kopparbergs län har utskottet behandlat tidigare i betänkandet.

Som framgått av redovisningen finns i länet sysselsättningsproblem som
kräver insatser av skilda slag. När det gäller stålindustrin hänvisar utskottet
till propositionen i ämnet samt till vad utskottet tidigare sagt om
förstärkt regionalpolitisk stöd till orter i Bergslagen som drabbats av
strukturomvandlingen i den industrin. I sammanhanget kan nämnas att

AU 1980/81:23

länsstyrelsen under innevarande budgetår erhållit drygt 2 milj. kr. för
utredningsarbete m. m. i anslutning till länsplaneringen och 7,7 milj. kr. för
insatser i glesbygden. Utskottet vill därutöver när det gäller näringslivets
allmänna utvecklingsmöjligheter hänvisa till den industripolitiska propositionen
1980/81:130 som riksdagen skall behandla senare i vår.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet den aktuella motionen.

Som utskottet tidigare redovisat är Värmlands län ett av de hårdast
drabbade i fråga om arbetslöshet. I januari månad i år var 6,5% av den
aktiva befolkningen antingen arbetslösa eller föremål för arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. Inom byggsektorn var 12,5% av arbetarna arbetslösa i
januari månad i år.

Länet har i likhet med övriga skogslän betydande inomregionala problem.
De norra och östra delarna av länet har stagnerat under 1970-talet.
Strukturförändringar inom för länet dominerande branscher som stål, massa
och papper har allvarligt försämrat läget på arbetsmarknaden i länet.
Det kan nämnas att mer än var tredje industriarbetare i länet är verksam
inom verkstadsindustrin, som till stor del är inriktad mot basnäringar med
strukturproblem.

Situationen i länet tas upp i tre motioner.

I motion 1472 av Sven Aspling m.fl. (s) presenteras en rad förslag till
åtgärder. Motiveringen till yrkandena återfinns i huvudmotionen 1468.
Motionärerna föreslår bl. a. att 10 milj. kr. skall anvisas för stöd till
kommunala industrilokaler och lika mycket till ett regionalt utvecklingsbolag.
Vidare föreslås att lämplig statlig verksamhet skall decentraliseras till
länet och ett ökat stöd till turism. Dessutom föreslår motionärerna att
kraftfulla arbetsmarknadspolitiska insatser görs i länet samt att regeringen
skall ta upp överläggningar med landstinget om stöd till tidigareläggning av
landstingskommunala investeringar. När det gäller medel till länsstyrelserna
för särskilda åtgärder m. m. framhålls att dessa bör fördelas efter
sysselsättningsproblemens svårighetsgrad i de olika länen.

Motionen innehåller också förslag om att ett statligt industricentrum
skall inrättas i Torsby. Den frågan har utskottet behandlat tidigare i betänkandet.

Även Bertil Jonasson m.fl. (c, m, fp) föreslår att ett regionalt investmentbolag
bildas i länet. Deras motion, 1818, innehåller också ett yrkande
om att de sektorsinriktade organen skall ta ett större ansvar för länets
utveckling. Slutligen vill motionärerna att särskilda arbetsmarknadspolitiska
insatser för ungdomar skall göras i de sysselsättningssvaga regionerna.

Raul Blucher (vpk) begär i motion 848 att en arbetsgrupp med företrädare
för fackföreningar, politiska partier och forskare tillsätts med uppgift att
upprätta en utvecklingsplan för länets industri. Vidare föreslår motionären
att en utvecklingsplan skall upprättas för förädlings- och tillverkningsindustri
i samhällelig ägo, ökade resurser till högskolan i Karlstad för forskning

AU 1980/81:23

och utveckling av värmländsk industri samt stöd till fackliga studiecirklar
som behandlar industrins strukturproblem. Slutligen vill motionären ha
statligt stöd för tidigareläggningar av landstingskommunala investeringar.

Motionerna återspeglar de stora problem på arbetsmarknaden som finns
i Värmland. En del kommuner, däribland Storfors, har drabbats synnerligen
hårt av strukturomvandlingen inom länets basnäringar. För att komma
till rätta med sysselsättningsfrågorna har betydande insatser gjorts från
statsmakternas sida. Dessutom har man inom länet arbetat intensivt med
olika uppslag i syfte att skapa ny sysselsättning. Här kan nämnas Värmlandsdelegationen
och det arbete som bedrivs av de fackliga organisationerna
i länet. Länsstyrelsen har f. ö. för innevarande budgetår tilldelats ca
3,4 milj. kr. för utredningsarbete av den här typen. Beloppet är det största
som utgått till något län frånsett Norrbotten. I glesbygdsstöd har länet
tilldelats 5,2 milj. kr. för innevarande budgetår.

När det gäller decentralisering av statlig verksamhet hänvisar utskottet
till vad i ett tidigare avsnitt sagts om att skogslänen bör beaktas i det
sammanhanget.

I likhet med förra året vill utskottet betona att det behövs fortsatta
statliga insatser för att främja den industriella utvecklingen. Riksdagen
beslöt förra året efter förslag från arbetsmarknadsutskottet (AU 1979/
80:23) att anslå 12 milj. kr. för insatser av det slaget. Av dessa medel har
ca 8 milj. kr. använts som regionalpolitiska avskrivningslån till kommunala
industrilokaler i sju kommuner. Vidare har utvecklingsfonden fått
4 milj. kr. för ett industriellt utvecklingsprogram. Erfarenheterna av de
insatser som gjorts är goda.

, Med hänsyn till läget i länet bör man nu gå vidare med särskilda insatser
till förmån för den industriella utvecklingen i länet. Det är nämligen på det
området som resurser bör satsas om länet skall komma upp ur den vågdal
det befinner sig i. Utskottet erinrar i detta sammanhang om vad som
tidigare sagts om möjligheter till förstärkta regionalpolitiska insatser i vissa
bruksorter. Situationen i länet motiverar emellertid att ytterligare stimulansåtgärder
sätts in. Utskottet föreslår därför att regeringen av de regionalpolitiska
medlen inom den gällande totalramen för stöd bör få disponera
upp till 20 milj. kr. till fortsatta insatser för att främja den industriella
utvecklingen i länet.

De föreslagna medlen bör kunna användas för olika åtgärder. Ett tänkbart
projekt kan vara någon form av bolagsbildning med uppgift att verka
för nyetableringar m. m., exempelvis ett regionalt investmentbolag. Det får
emellertid ankomma på regeringen att i samråd med de regionala myndigheterna,
i första hand länsstyrelsen, bestämma i vilka former medlen skall
användas. Utskottets ställningstagande får anses tillgodose motion 1818 av
Bertil Jonasson m. fl. (c, m, fp) samt till viss del även motion 1472 av Sven
Aspling m. fl. (s).

I moment 61 i hemställan föreslår utskottet i anslutning till motionerna
att regeringen får det föreslagna bemyndigandet. Utöver vad som föreslå -

AU 1980/81:23

gits är utskottet inte berett att ta några initiativ på grund av motionerna.

När det gäller de av Sven Aspling m.fl. (s) och Raul Blucher (vpk)
framställda kraven om särskilda statliga insatser för utbyggnad av landstingets
verksamhet på sjukvårdsområdet är utskottet lika litet som förra
året berett att biträda förslagen.

Riksdagen har visserligen tidigare anvisat medel till ett liknande projekt i
Norrbotten. Ett enhälligt arbetsmarknadsutskott framhöll emellertid den
gången att det var en extraordinär åtgärd som skall ses mot bakgrund av de
speciella sysselsättningsproblemen i Norrbotten. Utskottet framhöll också
att sysselsättningsproblemen i ett längre perspektiv inte kan lösas genom
en ständig utbyggnad av den offentliga verksamheten. Avgörande är i
stället om man kan få till stånd en expansion inom industrin och andra
näringsgrenar. Det är därför inom sådana sektorer framtida långsiktiga
satsningar bör ske. Den satsning på 20 milj. kr. som ovan föreslås har en
sådan inriktning.

Utskottet vill avslutningsvis hänvisa till länsplaneringsarbetet. Åtskilliga
av de synpunkter och förslag som förs fram i motionerna överensstämmer
f. ö. med de förslag länsstyrelsen fört fram. Som tidigare nämnts kommer
en regionalpolitisk proposition att föreläggas riksdagen under nästa budgetår.

Örebro län hade under 1970-talet ett i stort sett konstant befolkningstal
på ca 275000. Kraftiga förskjutningar har emellertid skett inom länet
under perioden. Nora, Askersund och Kumla har en positiv befolkningsutveckling
medan utvecklingen varit den motsatta i Laxå, Hällefors, Ljusnarsberg
och Karlskoga. Hällefors har under 1970-talet tappat hela 11 % av
sin befolkning. Under de närmaste åren beräknas den negativa utvecklingen
fortsätta där. Även i Ljusnarsberg finns det anledning att befara en
relativt stor nedgång i befolkningen under perioden 1980-1985.

Arbetsmarknadsläget för länet i sin helhet överensstämmer i stort sett
med läget i riket. Arbetslösheten i Ljusnarsberg är dock väsentligt högre
än i länet i övrigt. Orsaken härtill är bl. a. utvecklingen inom gruvnäringen.

I två motioner — 814 av Karin Flodström m.fl. (s) och 1057 av Per
Israelsson (vpk) - föreslås ändringar i kommunernas inplacering i stödområden
i länet. De motionerna har utskottet behandlat tidigare i betänkandet.
Vad utskottet anfört om förstärkt regionalpolitiskt stöd till kommuner
i Bergslagen har full tillämpning på Hällefors och Ljusnarsbergs kommuner.
I sak har utskottet därför i stor utsträckning gått motionärerna till
mötes. Detsamma gäller också i fråga om vad utskottet anfört beträffande
möjligheterna att bevilja stöd till kommunala industrilokaler.

Västmanlands län har haft en stagnerande befolkningsutveckling
under 1970-talet. Härtill kommer förskjutningar mellan kommunerna inom
länet. För kommunerna Skinnskatteberg, Heby, Hallstahammar, Norberg,
Fagersta, Köping och Arboga har utvecklingen varit negativ. Sämst har
utvecklingen varit i Fagersta som minskat sin befolkning med 11 % under
1970-talet.

AU 1980/81:23

Flera av länets bruksorter har på grund av strukturförändringar inom
järn-, stål- och gruvindustrin blivit hårt drabbade. Utskottet hänvisar även
i dessa fall till vad tidigare sagts om möjligheterna att bevilja regionalpolitisk!
stöd i bruksorterna.

Östra Mellansverige

Under denna rubrik behandlar utskottet Uppsala, Södermanlands och
Östergötlands län.

Antalet invånare i U ppsala län har under 1970-talet ökat med 26000
(12%). Arbetsmarknadssituationen är bättre än i flertalet övriga län. Vad
nu sagts gäller dock inte om länet i dess helhet. I Norduppland har
utvecklingen varit mindre gynnsam.

Situationen i Norduppland behandlas i motion 857 av Oswald Söderqvist
(vpk). Motionären begär att regeringen skall vidta åtgärder för att möta de
svårigheter som uppstår när anläggningsarbetena vid kärnkraftverket i
Forsmark avslutas. Bl. a. måste en inventering genomföras av möjliga
objekt som kan påböijas omedelbart.

Den fråga motionären tar upp har under en längre tid varit aktuell i
länsstyrelsens planeringsarbete. Enligt länsplanering 1980 är det den största
enskilda fråga inom länet som påkallar en samlad lösning under första
hälften av 1980-talet. Förra året presenterades en delrapport som tar upp
konsekvenserna för sysselsättningen och behovet av åtgärder i samband
med att anläggningsarbetena vid Forsmark avslutas.

Det av motionären aktualiserade problemet är alltså i hög grad föremål
för uppmärksamhet, och det får förutsättas att länsstyrelsen initierar de
åtgärder som påkallas av utvecklingen. Med hänvisning därtill avstyrker
utskottet motionen.

I Södermanlands län har folkmängden ökat från 248000 till 252000
invånare under 1970-talet. Fram till år 1985 förutses ett i stort sett oförändrat
invånarantal. Tillväxten har skett i Nyköping med drygt 6000 samt i
Strängnäs med drygt 3000 invånare. Oxelösund har minskat med ca 1000
invånare och Eskilstuna med 3500 invånare. Enligt länsstyrelsens beräkningar
kommer den negativa utvecklingen i Flen och Katrineholm att
fortsätta medan en återhämtning förväntas ske i Oxelösund och Eskilstuna.
En fortsatt stark expansion förväntas i Strängnäs.

Länet är ett av de mest industridominerade länen i riket med stora inslag
av företag inom bl. a. teko- och stålindustrin. De senaste årens strukturkriser
inom dessa branscher har därför i hög grad drabbat länet. Till detta
kommer att länets stora verkstadsindustri genom rationaliseringar minskat
sin sysselsättning. Under år 1980 var arbetslösheten störst i Oxelösund,
Katrineholm och Eskilstuna.

Östergötlands län har under 1970-talet ökat sin befolkning i samma
omfattning som riket, dvs. med 3 %. Fram till år 1985 räknar länsstyrelsen
med en i stort sett oförändrad befolkning. De centrala och västra delarna

AU 1980/81:23

av länet har haft en positiv utveckling medan kommunerna i den södra
delen av länet har haft en oförändrad eller minskad folkmängd. Boxholms
kommun har haft den sämsta utvecklingen med en befolkningsminskning

på 9 %.

I vissa kommuner har utvecklingen inom branscherna teko och stål haft
negativa verkningar för sysselsättningen. Det gäller främst Norrköping
resp. Boxholm. Genom nedläggningen av Goodyears gummifabrik under
förra året försvann dessutom 750 arbetstillfällen i Norrköping. Motala
kommun har under senare tid haft den högsta arbetslösheten i länet, vilket
främst hänger samman med problemen vid de för kommunens sysselsättning
betydelsefulla företagen Motala Verkstad och Luxor Industri AB.

I motion 1416 föreslår Nils Berndtson (vpk) att ett åtgärdsprogram för
ökad sysselsättning i länet utarbetas. Motionären framhåller att det är
nödvändigt att beakta länets speciella förutsättningar om den negativa
utvecklingen skall kunna brytas. Bl. a. talas om utnyttjande av forskningsresurser
samt de stora yrkeskunskaperna hos de anställda i länet. Vidare
bör den omfattande jordbruksproduktionen kunna utgöra grund för en
vidareförädling av jordbruksprodukter. Även inom trä- och pappersindustrin
i länet bör produkterna kunna vidareförädlas, anför motionären.

Som redovisats ovan har strukturproblemen inom viktiga branscher haft
negativa verkningar för sysselsättningen i vissa länsdelar. Denna utveckling
behandlas utförligt i länsstyrelsens länsplaneringsrapport 1980. I rapporten
diskuteras hur länets resurser och förutsättningar skall kunna tas till
vara för att stärka arbetsmarknaden, och förslag till åtgärder inom områden
som industrijordbruk, utbildning och trafik presenteras. Bl. a. berörs
förutsättningarna för länet att bli ett centrum för utvecklingen inom svensk
elektronikindustri. Som tidigare sagts kommer de åtgärd sförslag länsstyrelserna
utarbetat att behandlas i samband med arbetet på den regionalpolitiska
propositionen. Med hänvisning härtill bör motionen inte föranleda
någon åtgärd från riksdagens sida.

Stockholms län

Befolkningen i Stockholms län ökade under 1970-talet med drygt 50000
invånare, vilket är ojämförligt mest i hela landet. Den årliga ökningen var
dock enbart en fjärdedel av de tal som uppnåddes under 1960-talet.
Befolkningsökningen är en följd av födelseöverskott och invandring från
andra länder. Ökningen bromsas emellertid av en ganska betydande utflyttning
(nettoförlust ca 4000 personer per år) till andra län. Folkökningen
väntas fortsätta under 1980-talet.

Som redovisats i avsnittet Översikt av den regionala utvecklingen har
Stockholms län den högsta förvärvsfrekvensen i riket för kvinnor. Sysselsättningen
för män är däremot något lägre än riksgenomsnittet. Länet har
den lägsta andelen arbetslösa och personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Vid januari månads slut i år registrerades i genomsnitt en sökande

AU 1980/81:23

per ledig plats. Situationen i länet varierar dock. Södertälje kommun,
exempelvis, hade under år 1980 en högre arbetslöshet än riksgenomsnittet.

Slutligen kan nämnas att antalet industrisysselsatta i länet har minskat
successivt. Fram till mitten av 1950-talet svarade Stockholmsregionen för
ca 15% av antalet industriarbetare i riket. Därefter har andelen minskat,
och år 1975 fanns mindre än en tiondel av landets industrisysselsatta i
Stockholmsregionen. Antalet sysselsatta inom industrin har i absoluta tal
minskat med 30000 sedan år 1965. Arbetsmarknaden i länet har mot denna
bakgrund blivit alltmer tjänstebetonad.

Utvecklingen i länet behandlas i tre motioner.

Görel Bohlin m. fl. (m) framhåller i motion 1805 bl. a. att en konkurrenskraftig
Stockholmsregion är en förutsättning för utvecklingen i riket i
övrigt. En välbalanserad utveckling i länet är därför en fråga av både
regionalt och nationellt intresse. Mot denna bakgrund anser motionärerna
att Stockholmsregionen inte skall missgynnas vid fördelning av statliga
resurser, exempelvis till utvecklingsfonden. Härför talar även att arbetsmarknaden
i länet behöver differentieras. Slutligen föreslås att konsekvenserna
för Stockholmsregionen av hittillsvarande regionalpolitiska stödformer
skall utvärderas och medlen ges en annan och mer generellt näringsliv
sinriktad prägel.

I motion 1905, även den med Görel Bohlin (m) som första namn, framförs
liknande tankegångar beträffande Stockholmsregionens betydelse för
utvecklingen i riket i sin helhet. I motionen redovisas en rad förslag till
åtgärder inom skilda områden, bl. a. ett ökat utnyttjande av entreprenader
inom den offentliga verksamheten, en översyn av medbestämmandelagen
m. fl. arbetsrättsliga lagar, Samhällsföretags verksamhet, arbetsmarknadsoch
lärlingsutbildning m. m.

Tommy Franzén m.fl. (vpk) föreslår i motion 1812 att ett regionalt
åtgärdsprogram för Stockholms län utarbetas. Motionärerna begär att regeringen
skall återkomma till riksdagen med ett förslag till ett sådant
program. De pekar på behovet av en ökad industrialisering i regionen och
presenterar en rad områden inom vilka åtgärder bör vidtas, exempelvis
bostadsbyggandet, energipolitiken och trafikpolitiken. Motionärerna föreslår
även att ett tvärvetenskapligt centrum inrättas i länet med uppgift att
utveckla den industriella verksamheten.

Som tidigare nämnts har industrisysselsättningen successivt minskat i
Stockholms län. Industrin sysselsätter dock alltjämt mer än 130000 personer,
och Stockholmsregionen är fortfarande Sveriges största industriella
centrum. Andelen industrisysselsatta i länet är 17% mot 28% i övriga
landet.

Utskottet vill i sammanhanget framhålla att företagen i Stockholmsregionen
har fördelen av en stor marknad och god tillgång till specialister,
universitet, högskolor och andra forsknings- och utbildningsorgan. Företagens
struktur och organisation är anpassade efter dessa förhållanden.
Andelen tekniker och andra tjänstemän av de industrisysselsatta är väsentligt
högre än i övriga landet.

AU 1980/81:23

Som utskottet tidigare uttalat i liknande sammanhang är det till fördel för
hela landets industri att man tar till vara Stockholmsregionens möjligheter
att fungera som ett innovationscentrum. Den miljö som industrin verkar i
med bl. a. närhet till ett stort antal högklassiga forsknings- och utbildningsinstitutioner
är tillgångar som självfallet bör utnyttjas. Vilka organisatoriska
och andra anordningar som behövs för att tillgodose detta är i första
hand en fråga för industrin samt statliga och kommunala myndigheter och
institutioner i regionen. Med hänsyn till de marknadsfördelar som redan
finns anser utskottet det inte vara aktuellt att initiera ändringar i den förda
regionalpolitiken till stöd för näringslivet i Stockholmsregionen. Motion
1805 avstyrks sålunda.

Vad ovan sagts om huvudstadsregionens förutsättningar är även tillämpligt
på motion 1905. De uppslag av arbetsrättslig och sysselsättningspolitisk
karaktär som presenteras i denna motion finnér utskottet inte anledning
att gå närmare in på i detta sammanhang. Frågor av det slaget kommer
utskottet senare att få ta upp till närmare prövning med anledning av
regeringens sysselsättningspolitiska proposition och tidigare under allmänna
motionstiden väckta motioner. Utskottet avstyrker med det sagda
även motion 1905.

Utskottet kan inte heller ställa sig bakom förslaget i vpk-motion 1812 om
att regeringen skall utarbeta ett förslag till åtgärdsprogram för Stockholms
län. Länsstyrelsen i Stockholms län har i sitt omfattande länsplaneringsarbete
utförligt behandlat flertalet av de områden motionärerna tar
upp. När det slutligen gäller det konkreta förslaget om ett tvärvetenskapligt
centrum i länet har utskottet inhämtat att den regionala utvecklingsfonden
i länet, Tekniska högskolan och Styrelsen för teknisk utveckling
gemensamt driver ett projekt med en industriell utveckling i länet som mål.

Västsverige

Utskottet behandlar under denna rubrik Skaraborgs, Älvsborgs, Göteborgs
och Bohus samt Hallands län.

Skaraborgs län har ökat sin befolkning från 258500 till 269700
under 1970-talet, dvs. med 4 %. De huvudsakliga ökningarna ligger i Skövde,
Habo och Mullsjö, de två sistnämnda kommunerna inom pendlingsavstånd
till Jönköping. Andra kommuner som Karlsborg, Gullspång och
Falköping har haft en viss tillbakagång under perioden.

Länets näringsliv domineras av mindre och medelstor industri, som
huvudsakligen är hänvisad till den svenska hemmamarknaden för att få
avsättning för sina produkter. Det gäller branscher som möbelindustrin,
byggmaterielindustrin, livsmedelsindustrin och betydande delar av bilindustrin.
En nedgång av efterfrågan inom t. ex. byggsektorn eller inom
bilindustrin får därför omedelbara konsekvenser på arbetsmarknaden i
länet. Inom främst byggsektorn har också ett flertal företag inom länet
varslat om neddragningar av antalet sysselsatta.

AU 1980/81:23

Arbetslöshetstalen var under år 1980 högst i Gullspång, Töreboda, Lidköping
och Skövde. I sammanhanget kan nämnas att länet har den högsta
förvärvsfrekvensen för män i riket, medan sysselsättningen bland kvinnor
är lägre än riksgenomsnittet.

Situationen i Skaraborgs län behandlas i fyra motioner.

I motion 277 av Paul Jansson m.fl. (s) föreslås att riksdagen skall ge
regeringen till känna behovet av sysselsättningsskapande åtgärder i länet.
Motionärerna ger en utförlig beskrivning av situationen på arbetsmarknaden
i länet och efterlyser även en politik som främjar tillväxten i ekonomin
och ökar efterfrågan på hemmaproducerade varor. Bl. a. anförs att bostadsbyggandet
måste öka. I motionen berörs även de medel som tilldelas
länsarbetsnämnden i länet. Den frågan behandlar utskottet i ett senare
betänkande (AU 1980/81:21).

Sten Svensson (m) och Karl Leuchovius (m) framhåller i motion 281 att
det mot bakgrund av situationen i länet behövs en rad konkreta insatser
inom ett flertal områden. Bl. a. nämns lokalisering av statlig verksamhet
till länet, inrättande av ett regionalt investmentbolag, en förstärkning av
Karlsborg som garnisonsort samt satsning på Falköpings kommun som
transportcentrum. Vidare anser motionärerna att arbetsmarknaden i länet
måste breddas. I motionen redovisas slutligen vissa synpunkter på länsplaneringsarbetets
omfattning och inriktning. Bl. a. anser man att de
årsvisa redovisningarna bör begränsas. Motionärerna vill att de framförda
synpunkterna skall ges regeringen till känna.

I motion 643 föreslår Ingemar Hallenius m.fl. (c) att lokaliseringspolitiska
åtgärder skall vidtas i drabbade orter i Skaraborgs län. Motionärerna
hänvisar bl. a. till det aktiva utvecklingsarbete som bedrivs i länet för att
skapa ny sysselsättning. Statliga insatser i form av lokaliseringsstöd behövs
emellertid enligt motionärerna för att förverkliga projekt som är
aktuella.

Förslagen i motion 217 av Paul Jansson m.fl. (s) om inplacering av
kommuner i länet i stödområde har utskottet behandlat tidigare i betänkandet.

Som tidigare redovisats har Skaraborgs län haft en positiv utveckling
under 1970-talet med en befolkningsökning på ca 11000. Läget på arbetsmarknaden
har i stort varit bättre än i flertalet andra län i riket. Under
senare tid har emellertid situationen successivt blivit försämrad. Med den
starka inriktningen på hemmamarknaden är industrin i länet självfallet
känslig för förändringar i den allmänna efterfrågeutvecklingen. Inte minst
nedgången inom byggsektorn har som redan nämnts fått negativa verkningar
för sysselsättningen i vissa kommuner i länet.

Ett mycket aktivt utvecklingsarbete pågår inom länet för att få till stånd
nya verksamheter, och konkreta resultat av det arbetet har uppnåtts.
Beträffande möjligheten att ge regionalpolitisk! stöd i länet hänvisas till att
utskottet tidigare uttalat att det kan finnas skäl för samhället att stödja
projekt som kan ge varaktig sysselsättning i vissa kommuner, nämligen

AU 1980/81:23

Gullspång, Karlsborg och Falköping. Sådant stöd har också beviljats till en
del projekt som den regionala utvecklingsfonden tagit fram. När det gäller
framtiden vill utskottet framhålla att det finns särskilda skäl att beakta
problemen i Karlsborgs kommutj.

Med anledning av vad som särskilt anförs i motion 281 om den framtida
inriktningen av regionalpolitiken hänvisar utskottet till behandlingen av
den frågan i den kommande regionalpolitiska propositionen.

Vad som anförts ger inte utskottet anledning att föreslå någon åtgärd på
grund av motionerna 277, 281 och 643.

Älvsborgs län har under 1970-talet ökat sin befolkning med 23000
invånare eller med 6 %. Utvecklingen har emellertid varit ojämn med
negativa inslag i Dalsland och Sjuhäradsbygden. Borås kommun, exempelvis,
har tappat ca 5 000 invånare (5 %).

På arbetsmarknaden i Sjuhäradsbygden har det under senare år varit
stora svårigheter, främst beroende på (len kraftiga nedgången inom tekoindustrin.
Sedan år 1970 har denna del av länet förlorat mer än 11000
sysselsättningstillfällen inom den branschen. I vissa kommuner svarar för
övrigt tekoindustrin för mer än 60 % av all tillverkningsindustri.

I motion 616 av Wilhelm Gustafsson (fp) föreslås mot den angivna
bakgrunden att regionalpolitiska åtgärder sätts in i södra Älvsborgs län.
Motionären tänker sig bl. a. en placering av kommunerna i Sjuhäradsbygden
i högre stödområde än i dag, inrättande av ett investmentbolag samt
lokalisering av nya statliga verksamheter till länet.

De regionalpolitiska problemen i Älvsborgs län har uppmärksammats
tidigare, vilket lett till att tio av länets kpmmuner placerats i stödområde
med den möjlighet till regionalpolitisk! stöd detta ger. Utskottet har i
föregående avsnitt behandlat stödområdesindelningen och decentralisering
av statlig verksamhet. Med hänvisning till vad utskottet tidigare uttalat om
försiktighet vid inrättande av nya investfpent- och utvecklingsbolag avstyrker
utskottet det kvarstående yrkandet om investmentbolag i länet.

Utskottet tar i detta sammanhang upp motion 1103 av Lars Werner m. fl.
(vpk) i vilken begärs att särskilda utvecklingsprogram skall tas fram för
tekoregionema.

Som tidigare redovisats har utvecklingen inom tekobranschen fått allvarliga
konsekvenser för sysselsättningen främst i de delar av landet där
denna bransch har en dominerande ställning. Länsstyrelserna i tekoregionema
följer kontinuerligt utvecklingen i de kommuner som drabbas av
strukturförändringarna inom branschen, och de diskuterar möjligheterna
till en ökad differentiering av näringslivet i de berörda kommunerna. Som
tidigare redovisats i detta betänkande är avsikten att länsstyrelsernas
synpunkter och förslag skall beaktas i den regionalpolitiska propositionen.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen.

Befolkningen i Göteborgs och Bohus län har minskat under
1970-talet med ca 4000 personer. Göteborgs kommun förlorade ca 34000

AU 1980/81:23

invånare (drygt 7%). Kranskommunerna i Göteborgsregionen samt övriga
angränsande kommuner har å andra sidan ökat sin befolkning i betydande
grad. Uddevalla kommun har haft en befolkningsminskning på ca 1 700
personer.

Den kraftiga nedskärningen inom varvsindustrin har inneburit problem
på arbetsmarknaden. Även övrig tillverkningsindustri och byggnadsindustrin
har haft en vikande sysselsättning. Vid januari månads slut i år registrerades
i genomsnitt 2,7 sökande per ledig plats. Antalet kvarstående
arbetssökande uppgick till ca 10000. Andelen personer med förtidspension
är högre i länet än riksgenomsnittet. Utvecklingen vid varven i länet
behandlas i den nyligen presenterade varvspropositionen (prop. 1980/
81:131). I propositionen redovisas bl. a. erfarenheterna av den s. k. anställningsgarantin
vid varven (Projekt 80 AB). Utskottet kommer senare i vår
att behandla hithörande frågor i sitt betänkande AU 1980/81:17.

Utvecklingen i Hallands län har varit mycket positiv under 1970-talet. Befolkningen har ökat med 31000, dvs. 16%. Alla kommuner noterar
ökningar befolkningsmässigt. Störst har ökningen varit i Kungsbacka kommun,
som ökat sitt befolkningstal med 51 %. Den positiva utvecklingen i
länet beräknas fortsätta.

Även situationen på arbetsmarknaden i länet har varit ljusare än i riket i
sin helhet.

Smålandslänen och Gotland

Jönköpings län har haft en något positiv befolkningsutveckling under
1970-talet. Nässjö och Tranås har dock minskat sin befolkning under
perioden. Situationen på arbetsmarknaden är bättre än i flertalet andra län.
Några kommuner i länet hade år 1980 en arbetslöshet som understeg 1 %. I
Gnosjö var den 0,3%, en siffra som bara har sin motsvarighet i några av
Stockholms kranskommuner. I länet registrerades vid januari månads slut i
år tre sökande per ledig plats.

Även Kronobergs län har ökat sin befolkning under 1970-talet.
Utvecklingen inom länet har dock varit ojämn. Sålunda har Uppvidinge
kommun förlorat 8% av sin befolkning under perioden. Enligt länsstyrelsens
beräkningar kommer befolkningen att minska fram till år 1985 i
Uppvidinge, Lessebo, Tingsryd och Markaryd.

Länet har under de senaste åren fatt vidkännas kraftiga strukturella
förändringar inom framför allt skogsindustrin och den manuella glasindustrin.
Förändringarna av länets industristruktur har särskilt drabbat den
östra länsdelen (Tingsryds, Uppvidinge och Lessebo kommuner) samt
Markaryds kommun. Arbetslösheten förblev likväl låg även år 1980. Fyra
av länets åtta kommuner hade arbetslöshetstal som var lägre än 1%.
Uppvidinge kommun, som ligger i stödområde 1, är åter ett markant
undantag med en arbetslöshet om 3 % mot 1,8 % för riket i dess helhet.

Situationen i länet behandlas i motion 1062 av Kjell Nilsson m.fl. (s).
é Riksdagen 1980/81. 18 sami. Nr 23

AU 1980/81:23

Motionärerna yrkar att särskilda stödåtgärder skall sättas in i Kronobergs
län.

Motionärerna syftar därvid på kommunerna Uppvidinge, Lessebo,
Tingsryd och Markaryd. För dessa kommuner läggs fram förslag om inplacering
i stödområde eller motsvarande åtgärd. Detta har behandlats i
avsnittet om stödområdesindelningen. Därutöver anser motionärerna att
även andra riktade åtgärder behöver sättas in i de berörda kommunerna.

De strukturella förändringarna inom framför allt skogsindustrin och den
manuella glasindustrin har som nämnts medfört betydande problem i de
aktuella kommunerna. Inom ramen för länsplaneringsarbetet samt i kommunerna
bedrivs ett intensivt arbete för att skapa ett mer differentierat
näringsliv. Länsstyrelsen har initierat olika projekt för att skapa nya
arbetstillfällen i de drabbade kommunerna. Med hänvisning härtill och till
att riksdagen senare i vår kommer att behandla den manuella glasindustrins
utveckling med anledning av den nyligen framlagda propositionen
1980/81:89 finnér utskottet inte skäl att föreslå någon åtgärd med anledning
av motion 1062 i den nu behandlade delen.

Kalmar län har haft en i stort oförändrad befolkning under 1970-talet.
I sju kommuner har befolkningsutvecklingen varit negativ. Mörbylånga är
däremot en kommun med stark befolkningstillväxt. Andelen äldre är högre
i länet än i riket. Länet har under senare år haft födelseunderskott.

Arbetslösheten var under 1980 något lägre i länet än riksgenomsnittet. I
Högsby och Mönsterås kommuner var dock arbetslösheten högre, 2,5
resp. 2,2%. Situationen på arbetsmarknaden i länet har successivt försämrats
under senare tid. Under den senaste femårsperioden har totalt sett ca
3200 arbetstillfällen inom industrin fallit bort. Det minskade bostadsbyggandet
har inneburit problem för åtskilliga företag i länet. Härutöver kan
nämnas svårigheterna för den manuella glasindustrin. Flera företag i länet
minskade sysselsättningen med 100- 200 anställda under föregående år.
Totalantalet varslade vid årsskiftet uppgick till ca 3000 mot 200 året före.
Problemen vid Kalmar Varv får konsekvenser för sysselsättningen i Kalmar
kommun. Å andra sidan ger utbyggnaden av Oskarshamnsverket
kraftiga temporära sysselsättningsökningar.

Situationen i länet behandlas utförligt i motion 621 av Bernt Nilsson
m. fl. (s). Motionärerna föreslår ett åtgärdsprogram för att stärka länets
näringsliv, lokalisering av statlig verksamhet, stöd till turistnäringen, förbättrade
kommunikationer samt utvidgat utbildningsprogram vid högskolan
i Kalmar.

Som redan sagts har situationen på arbetsmarknaden i Kalmar län försämrats.
Orsaken härtill torde främst vara nedgången i den internationella
konjunkturen samt strukturförändringarna inom den manuella glasindustrin,
varvsnäringen och skogsindustrin. Detta drabbar inte minst Kalmar
län vars näringsliv är relativt svagt differentierat. Problemen i länet är inte
nya, och tre av de mest utsatta kommunerna har förklarats som stödområde.

AU 1980/81:23

Länsstyrelsen arbetar inom ramen för sitt länsplaneringsarbete med de
problem motionärerna tar upp. I Länsprogram 1980 redovisas en lång rad
förslag till åtgärder inom skilda sektorer. Utskottet utgår från att detta
liksom andra länsprogram övervägs av regeringen i samband med arbetet
på den regionalpolitiska propositionen. Med hänvisning till det anförda och
till vad utskottet i avsnittet Decentralisering av statlig verksamhet uttalat
om sydöstra Sverige vill utskottet inte föreslå något initiativ från riksdagens
sida på grund av motion 621 i de nu redovisade delarna.

I två motioner föreslås regionalpolitiska försöksprojekt i vissa kommuner
i såväl Kalmar som angränsande län.

Det försöksprojekt som föreslås i motion 1422 av Arne Fransson (c) och
Gösta Andersson (c) avser kommunerna i de östra delarna av Jönköpings
län samt Högsby, Vimmerby och Hultsfreds kommuner i Kalmar län.
Bakgrunden till motionen är bl. a. den försämrade konjunkturen för
träindustrin som spelar en stor roll i dessa länsdelar. Motionärerna vill att
projektet skall innefatta exportstöd till trähusindustrin, vidareförädling
inom övrig träindustri, bättre resurser till utvecklingsfonderna, satsning på
skogsavfall som alternativ energikälla, upprustning av järnvägs- och landsvägsnäten
samt utveckling av familjejordbruken.

Utskottet är medvetet om att det finns särskilda problem i de delar av
Jönköpings och Kalmar län som berörs i motionen. När det gäller motionärernas
förslag konstaterar utskottet att vissa av dem kan förväntas komma
upp till prövning via läns- och sektorsplaneringen. Andra åtgärder faller
inom andra politikområden, såsom industri- och branschpolitiken. Allmänt
kan konstateras att det spektrum av åtgärder som aktualiserats i väsentliga
delar faller utanför ramen för ett försöksprojekt av regionalpolitisk karaktär,
och utskottet kan sålunda inte biträda motionen.

Den andra motionen, 1417 av Nils Berndtson (vpk) och Bertil Måbrink
(vpk), gäller projektet Inlands-ovalen i Småland och Östergötland. Förutom
de kommuner som nämns i motion 1422 berörs Kinda kommun i
Östergötlands län och Uppvidinge kommun i Kronobergs län. Motionärerna
vill ha statligt stöd till projektet, i vars åtgärdsprogram ingår lokalisering
av basindustri, bättre resurser till utvecklingsfonderna, utbyggnad av kommunikationerna,
satsning på Östersjöhandeln, träteknisk forskning och
utbildning samt strukturering av träindustrin, framför allt småhusbranschen.
För projektet bör utses en statlig kommitté som fortlöpande rapporterar
om arbetet.

Arbetet med att ta fram regionala utvecklingsprojekt kan stödjas av de
medel som ställs till länsstyrelsernas förfogande för länsplaneringen. 1
övrigt har de konstateranden utskottet nyss gjort med anledning av motion
1422 motsvarande tillämpning på den förevarande motionen som utskottet
inte heller kan biträda.

Gotlands län har under 1970-talet ökat sitt befolkningstal med ca
1500 invånare. Inom länet finns dock regionala skillnader med en fortsatt
inflyttning till Visby från de mer glesbefolkade delarna av ön.

AU 1980/81:23

Förvärvsfrekvenserna är höga för både män och kvinnor. Arbetslösheten
är låg i förhållande till riket i övrigt. Andelen personer i arbetsmarknadspolitiska
åtgärder är dock förhållandevis hög. Länet ingår i stödområde
4.1 motion 622 av Sten Svensson m. fl. (m) föreslås att länet skall vara
inplacerat i stödområde 5. Det förslaget har utskottet behandlat tidigare i
betänkandet.

Blekinge

Blekinge län har haft en vikande befolkningsutveckling sedan mitten av
1970-talet. Samtliga kommuner i länet hade en negativ utveckling under

1980. Olofström visar en mycket stark minskning och har förlorat 11 % (ca
2000 personer) av sin befolkning under 1970-talet.

En stor del av de sysselsatta i länet är anställda i industriföretag. Den
helt dominerande branschen är verkstadsindustrin. Lä'iet är vidare beroende
av ett fåtal stora företag. Specialiseringen till vissa branscher medför
också problem. Varvskrisen har medfört särskilda problem i Karlskrona
och Sölvesborg. Även andra större företag har minskat sin personal. Det
gäller Facitkoncernen (Ronneby, Karlskrona och Sölvesborg), ABU AB
(Karlshamn) samt Uddcomb AB (Karlskrona). Vid det sistnämnda företaget
har beslutats om en omstrukturering som innebär att antalet anställda
minskas från ca 500 till ca 160 fram till år 1983. Slutligen kan nämnas de
negativa konsekvenser en neddragning inom försvaret kan komma att fa
för Karlskrona och Ronneby.

Av det anförda framgår att arbetsmarknaden i Blekinge är utsatt för
stora påfrestningar. Detta belyses av att ca 2 500 personer var varslade om
antingen permittering, uppsägning eller korttidsvecka vid årsskiftet 1980-

1981. Arbetslösheten var under år 1980 högst i Olofström och Sölvesborg.
I januari i år registrerades i genomsnitt 13 kvarstående sökande till vaije
ledigt arbete.

Situationen i Blekinge behandlas i tre motioner.

Margot Håkansson m.fl. (fp, m, c) redovisar i motion 817 utförligt läget
på arbetsmarknaden i länet. Motionärernas yrkande går ut på att regeringen
skall uppmärksammas på problemens omfattning i länet.

I motion 1423 av Hans Gustafsson m.fl. (s) föreslås att de regionalpolitiska
medel som utgår i stödområdena 4-6 skall få användas temporärt i
Blekinge under perioden den 1 juli 1981 -30 juni 1984. Vidare vill motionärerna
att 30 milj. kr. av de regionalpolitiska medlen skall avsättas under en
femårsperiod för att finansiera inrättande av ett regionalt utvecklingsbolag
i länet. Samma motionärer yrkar i motion 1425 att Olofströms kommun
temporärt skall inplaceras i stödområde 6.

Utvecklingen på arbetsmarknaden i Blekinge län är bekymmersam. Det
är mot denna bakgrund angeläget att åtgärder vidtas som kan underlätta
den industriella utvecklingen i länet. Ingen kommun i länet är placerad i
stödområde. Möjlighet finns dock att i särskilda fall ge regionalpolitisk!

AU 1980/81:23

stöd utanför stödområdena. Med hänsyn till sysselsättningsläget i länet bör
undantagsregeln kunna ges en generös tillämpning. Vad särskilt gäller
Karlskrona räknar utskottet med att det blir anledning att återkomma till
situationen i den kommunen senare i vår i samband med behandlingen av
regeringens varvsproposition.

En ort med särskilda problem är Olofström. Befolkningen där har minskat
med över 10% under 1970-talet och arbetslösheten är hög. Detta
hänger samman med att den tidigare expansiva orten drabbats av en
tillbakagång i industrisysselsättningen. Mot bakgrund härav föreslår utskottet
att i Olofström fram till dess riksdagen har fattat ett nytt övergripande
regionalpolitiskt beslut skall kunna utgå regionalpolitisk! stöd efter i
princip de normer som tillämpas i stödområde 4. Förutom avskrivningslån
och lokaliseringslån skall utbildningsstöd och offertstöd kunna utgå. Dessutom
bör regeringen kunna ge stöd till uppförande av kommunala industrilokaler
trots att orten egentligen är för stor för att komma i fråga för sådant
stöd. Däremot bör av praktiska skäl och då närmast stödets temporära
natur sysselsättningsstöd uteslutas.

Det anförda innebär att utskottet i sak i stor utsträckning tillgodosett de i
sammanhanget aktuella motionsyrkandena.

Slutligen vill utskottet betona att vad nu förordas bör ses som en speciell
åtgärd betingad av de särskilda problemen i Olofström.

Skåne

Situationen på arbetsmarknaden i Malmöhus län har under senare år
försämrats avsevärt. En viktig orsak härtill är krisen för varven i Malmö
och Landskrona. Regeringen har nyligen lagt fram en proposition som
behandlar varven och de sysselsättningsproblem som blir en följd av den
väntade neddragningen. Under allmänna motionstiden väcktes tre motioner
om utvecklingen i Skåne. Motionerna är huvudsakligen inriktade på
problem som hänger samman med utvecklingen vid varven i Malmö och
Landskrona. Mot denna bakgrund anser utskottet det lämpligast att ta upp
de regionalpolitiska och arbetsmarknadspolitiska frågor som rör Skåne i
samband med behandlingen av varvsfrågorna. Propositionen och motionerna
kommer utskottet därför att behandla i betänkande AU 1980/81:17.

Regionalpolitisk forskning

Genom 1979 års regionalpolitiska beslut ombildades den tidigare expertgruppen
för regional utredningsverksamhet till expertgruppen för forskning
om regional utveckling, oförändrat förkortad ERU. Den nya expertgruppen
är liksom sin föregångare organiserad som en kommitté som har
byggts ut med en regional samverkansgrupp i var och en av de sex högskoleregionerna.

ERU:s huvuduppgift är att initiera och samordna forskningen på regio -

AU 1980/81:23

nalpolitikens område och se till att forskningsresultaten blir kända för
beslutsfattare, planerare och andra intressenter. Till grund för verksamheten
under 1980-talet ligger ett forskningsprogram som förelädes riksdagen
genom 1979 års regionalpolitiska proposition. Det har förutsatts att forskningsprogrammet
successivt skall kunna kompletteras.

Regeringen uppdrog i december 1980 åt ERU att utvärdera de samhällsoch
företagsekonomiska effekterna av det regionalpolitiska stödet, i första
hand under perioden 1975-1980. Vid sidan härav har statskontoret fått i
uppdrag att göra en bredare genomgång av hur de senaste årens statliga
transfereringar av skilda slag till företag, kommuner och enskilda fördelats
regionalt.

ERU och dess samverkansgrupper disponerar endast i begränsad omfattning
egna medel för den regionalpolitiska forskningen. Denna bekostas
i huvudsak av anslag från Riksbankens jubileumsfond och forskningsråden.

Frågor med anknytning till den regionalpolitiska forskningen har tagits
upp i tre motioner.

Georg Andersson m.fl. (s) menar i motion 1874 att problemen att samordna
närings-, kommunikations- och regionalpolitik inte uppmärksammas
i den regionalpolitiska forskningen. De anser det därför vara angeläget med
en forskning över dessa sektorsgränser och föreslår att resurser för forskning
med denna inriktning tillförs Umeå universitet.

Vid universitetet i Umeå inrättades den 1 juli 1979 en ny professur i
regionalekonomi. Ett utredningsförslag föreligger att bygga ut den pågående
forskningen vid universitetet med ett regionalpolitiskt institut.
Förslaget bereds f. n. i regeringens kansli med sikte på behandling i den
blivande regionalpolitiska propositionen. I övrigt får hänvisas till det antagna
regionalpolitiska forskningsprogrammet, i vilket bl. a. ingår att studera
metoderna för att väga skilda samhällssektorers mål mot de regionalpolitiska
målen så att en anpassning kan ske till såväl resp. sektors som
regionalpolitikens krav. Med hänsyn till det anförda bör motionen lämnas
utan åtgärd i den nu redovisade delen.

I motion 1435 föreslår Marianne Stålberg m.fl. (s) att 1 milj. kr. anvisas
till ett centrum för inlandsforskning vid högskolan i Östersund med uppgift
att studera olika inlandsproblem med tonvikt på Jämtlands län.

Genom ERU har tillskapats ett organ för att initiera och därmed också
prioritera olika projekt inom den regionalpolitiska forskningen. Utskottet
är inte berett tillstyrka att ett nytt forskningsorgan tillskapas för en speciell
gren av den regionalpolitiska forskningen. För begränsade projekt med
anknytning till det aktuella länet kan länsstyrelsen ställa medel till högskolans
förfogande. Så har f. ö. också skett tidigare. Med det anförda avstyrker
utskottet motionen.

Sven Henricsson (vpk) förordar i motion 619 inrättande av ett tvärvetenskapligt
forskningscentrum i Västernorrlands län. Efter en analys av in -

AU 1980/81:23

dustriutvecklingen i Norrland konstaterar motionären att framtidens möjligheter
för Norrland måste ligga i nya typer av industriella aktiviteter. För
att få fram nya produkter och ny teknik i expansiva sektorer med en god
framtid krävs en regionalt förankrad forskning över vilken motionären
förutsätter att de arbetande får ett avgörande inflytande.

Utskottet är inte berett att biträda motionsförslaget utan hänvisar dels
till vad som ovan sagts om organisationen av den regionalpolitiska forskningen,
dels till att riksdagen inom kort får ta ställning till olika frågor om
teknisk forskning och utveckling med anledning av den nyligen framlagda
propositionen om industripolitiken.

Anslagsfrågor

I detta avsnitt behandlar utskottet regeringens framställningar om anslag
för nästa budgetår till den regionalpolitiska verksamheten samt några
motioner om de föreslagna medelsanvisningarna. Utskottet behandlar frågorna
under de olika anslagsrubrikerna.

Åtgärder i etableringsframjande syfte i vissa län

I budgetpropositionen föreslås under punkt A 6 (s. 16) att riksdagen till

Åtgärder i etableringsfrämjande syfte i vissa län för budgetåret 1981/82

skall anvisa ett reservationsanslag av 1750000 kr.

Huvuddelen av anslaget har använts för att söka produkter som kan
placeras vid företag i sysselsättningssvaga regioner. En redovisning för
verksamheten lämnas på s. 75-76 i propositionen.

I enlighet med vad som förutskickats i prop. 1980/81:20 om besparingar i
statsverksamheten, m.m. (bil. 13 s. 12) föreslås anslaget bli minskat med
ca 11 milj. kr. Utskottet godtar denna nedskärning av anslaget.

Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet

1979/80 Utgift 200675933
1980/81 Anslag 356500000
1981/82 Förslag 402200000

Från anslaget bestrids f. n. utgifterna för bl. a. det i arbetsmarknadsstyrelsens
budget upptagna programmet Regionalpolitiska stödåtgärder. Programmets
indelning i delprogram och propositionens medelsberäkning
framgår av följande sammanställning. I programmet ingår även delpro -

1979/80 Utgift
1980/81 Anslag
1981/82 Förslag

8463968

12600000

1750000

Reservation

10037713

AU 1980/81:23

	1979/80 Utgift	1980/81 Anslag	1981/82 Beräknad ändr. AMS Före-draganden
Avskrivningslån/ lokaliseringsbidrag	153 802000	179000000	+ 55000000'	+75000000
Utbildningsstöd	6 564000	30000000	-	-
Introduktionsstöd	17 773000	—	—	—
Sysselsättningsstöd	11804000	90000000	+ 30000000	-30000000
Offertstöd	722 000	30000000	+ 10000 000
Infriande av statlig garanti för lån i lokali-seringssyfte till rörelsekapital m.m.	3 206000	1000000
Förvaltningskostnader	6805 000	6500000	+ 200000	+ 700000
Regionala utveck-lingsbolag		20000000		-10000000
Centrala konsult- och utredningsinsatser	_	_	_	+ 10000000
	200676 000	356500000	+95200000	+45 700 000

1 exkl. medel för regionala utvecklingsbolag.

grammet Lokaliseringslån som finansieras från det under nästa punkt
upptagna anslaget.

I budgetpropositionen föreslås under punkt C 1 (s. 79—83) att riksdagen
till Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet för budgetåret 1981/82 skall
anvisa ett förslagsanslag av 402 200 000 kr.

Som framgår av sammanställningen ovan ingår i den av regeringen
föreslagna anslagsuppräkningen med 45,7 milj. kr. ett belopp om 10 milj.
kr. för de centrala konsult- och utredningsinsatser som utskottet har tillstyrkt
i ett föregående avsnitt.

I några motioner föreslås anslagsändringar.

Per Petersson m.fl. (m, fp) förordar i motion 1824 att anslaget räknas
ned med 2 milj. kr. Motionen redovisas närmare i det följande under
anslaget Åtgärder m.m. i anslutning till länsplanering. Med hänsyn till det
ställningstagande som där görs avstyrker utskottet motionen såvitt den
berör det förevarande anslaget.

Utskottet har vidare i de föregående avsnitten avstyrkt följande motioner
med yrkanden som innefattar ianspråktagande av medel till de regionalpolitiska
anslagen:

1427 av Sven Lindberg m.fl. (s, m, c, vpk) och 1429 av Hans Lindblad
(fp) om anvisning av 50 milj. kr. till ett regionalpolitiskt projekt i Jämtland,

1435 av Marianne Stålberg m.fl. (s) om 1 milj. kr. till ett centrum för
inlandsforskning,

1817 av Boije Hörnlund (c) och Johan Olsson (c) om utbildning åt
företagare innebärande för nästa budgetår en medelsanvisning av
15750000 kr.

Motionerna får uppfattas som en begäran om medel inom ramen för de

AU 1980/81:23

anslag som anvisas och föranleder därutöver inte något ytterligare yttrande
från utskottets sida i detta sammanhang.

Ett yrkande om anslagsförstärkning framställs i motion 1472 av Sven
Aspling m.fl. (s). Motionärerna vill att anslaget skall räknas upp med 10
milj. kr. i förhållande till regeringens förslag för att finansiera ett vidgat
stöd till kommunala industrilokaler i Värmlands län. Utskottet har i det
föregående till en del tillgodosett de i denna liksom andra motioner gjorda
yrkandena om en utvidgning av stödet till kommunala industrilokaler. De
merutgifter som kan bli följden av ett bifall till utskottets förslag får
rymmas inom det av regeringen föreslagna anslaget, och utskottet avstyrker
därför motion 1472 i denna del.

Utskottet har i det föregående föreslagit att upp till 20 milj. kr. av den
regionalpolitiska totalramen får användas till fortsatta insatser för att främja
den industriella utvecklingen i Värmland. Med hänsyn till svårigheterna
att på förhand bedöma betalningsutfallet på anslaget har utskottet stannat
för att inte föreslå någon uppräkning. Skulle utgifterna tendera att avsevärt
överstiga det anvisade beloppet förutsätter utskottet att regeringen återkommer
med förslag om anslagsförstärkning på tilläggsbudget.

I motion 1472 föreslås även att riksdagen till grundkapital för regionalt
utvecklingsbolag i Värmlands län skall för nästa budgetår anvisa ett nytt
reservationsanslag om 10 milj. kr. Utskottet har behandlat frågan om
utvecklingsbolag i Värmland tidigare i betänkandet (s. 73). Med hänvisning
till ställningstagandet avstyrks yrkandet om ett nytt reservationsanslag.

Utskottet godtar den medelsberäkning som har gjorts i budgetpropositionen.
Med hänsyn härtill och till de ovan redovisade ställningstagandena
bör anslaget föras upp med det belopp som regeringen har föreslagit.

Regionalpolitisk! stöd: Lokaliseringslån

1979/80 Utgift 575136975 Behållning 1146612389

1980/81 Anslag 1050000000

1981/82 Förslag 600000000

I budgetpropositionen föreslås under punkt C 2 (s. 83-84) att riksdagen
skall till Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån för budgetåret

1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 600000000 kr.

Budgetpropositionens förslag innebär en nedräkning av anslaget med
450 milj. kr. Arne Fransson m. fl. (c) säger sig i motion 1055 godta nedräkningen
men vill att riksdagen skall uttala att regeringen vid behov skall
lägga fram förslag om anvisning av ytterligare medel för regionalpolitiska
insatser. Sådana insatser får enligt motionärerna inte hindras av brist på
medel.

Statsmakternas ambitioner när det gäller det regionalpolitiska stödet
uttrycks genom de flerårsramar som fastställs för stödets omfattning. Den

AU 1980/81:23

nu gällande ramen är, som tidigare nämnts, 8200 milj. kr., varav 4500 milj.
kr. för lokaliseringslån. Tar man hänsyn till den vidgning av totalramen
med 170 milj. kr. som gjorts för stöd till varvsregionema och till det
utrymme för stöd som inte utnyttjats i tidigare flerårsramar uppgår delramen
för lokaliseringslån i själva verket till ca 5000 milj. kr.

Tekniken med flerårsramar ger regeringen och myndigheterna möjlighet
att bevilja regionalpolitisk! stöd utan att vara bundna av de anslag som
årligen beviljas. Utgifterna under anslagen till bidragsverksamheten och
lokaliseringslån blir - inom de gränser som dras upp av totalramen -beroende av i vilken omfattning företagen söker regionalpolitisk! stöd och
av den takt i vilken företagen lyfter det stöd som beviljats. Det är därför
svårt att på förhand beräkna medelsåtgången under de båda anslagen till
bidrag och lån. Som exempel kan man peka på att av anslaget till lokaliseringslån
för budgetåret 1979/80, 1050 milj. kr., förbrukades föga mer än
hälften eller 575 milj. kr.

Tekniken med flerårsramar ger, som nämnts, regeringen fullmakt att
bevilja regionalpolitisk! stöd utan någon bindning till de anslag till stödet
som riksdagen anvisar. En logisk följd av denna teknik är att regeringen
måste återkomma till riksdagen om de för ett budgetår anslagna medlen
inte räcker till på grund av en oförutsedd ökning av efterfrågan på regionalpolitiskt
stöd. Denna situation har tidigare inträffat vid ett tillfälle, och
riksdagen förelädes då förslag om anslagsförstärkning (prop. 1975:2, InU
1975:1, ytterligare 200 milj. kr. till lokaliseringslån). Det förtjänar påpekas
att en dylik anslagsförstärkning inte innebär en merutgift utan en tidigareläggning
av utbetalningen av regionalpolitisk! stöd som statsmakterna genom
antagandet av flerårsramen har bundit sig för. Med dessa klarlägganden
från utskottets sida får motionen anses vara besvarad, och den synes
med hänsyn härtill inte behöva föranleda någon åtgärd.

Av det ovan förda resonemanget följer att utskottet kan biträda regeringens
anslagsberäkning.

Åtgärder i glesbygder

1979/80 Utgift 45 969 7321 Reservation 46 732 5211

1980/81 Anslag 104000000

1981/82 Förslag 100000000

1 Reservationsanslaget Åtgärder i glesbygder och investeringsanslaget Lån till investeringar
i kommersiell service.

I budgetpropositionen föreslår regeringen under punkt C 3 (s. 84-85) att
riksdagen skall till Åtgärder i glesbygder för budgetåret 1981/82 anvisa ett
reservationsanslag av 100000000 kr.

Utskottet har i ett föregående avsnitt om glesbygdsstöd redovisat hur
anslaget används. Följande tabell visar hur glesbygdsmedlen för inneva -

AU 1980/81:23

rande budgetår fördelats på länen. Tabellen visar även motsvarande fördelning
av medlen på anslaget Åtgärder m.m. i anslutning till länsplanering.

Län	Glesbygdsstöd	Åtgärder i länsplaneringen
Stockholms	3 500000	600000
Uppsala	900000	700000
Södermanlands	300000	1 100000
Östergötlands	1500000	800000
Jönköpings	1000000	700000
Kronobergs	600000	800000
Kalmar	1 100000	900000
Gotlands	1000000	700000
Blekinge	600000	900000
Kristianstads	—	300000
Malmöhus	-	1 500000
Hallands	-	300000
Göteborgs och Bohus	4500000	1000000
Älvsborgs	1600000	1 100000
Skaraborgs	600000	500000
Värmlands	5 200000	3 375000
Örebro	1000000	1050000
Västmanlands	500000	1 150000
Kopparbergs	7700000	2050000
Gävleborgs	5000000	2050000
Västernorrlands	8600000	3000000
Jämtlands	16000000	3000000
Västerbottens	21 100000	3000000
Norrbottens	22800000	4250000'
Till regeringens förfogande	500000	950000
	1056000002	357750002

1 Av beloppet skall 250000 kr. användas till Jokkmokksutredningen.

2 Inkl. reservationer på regeringens poster från 1979/80.

I förra årets betänkande (AU 1979/80:23 s. 41-43) uppmärksammade
utskottet vissa problem som uppstått beträffande stödet till hemarbete i
glesbygden. Frågan har med anledning av vad utskottet då anförde behandlats
av arbetsmarknadsministern i årets budgetproposition (bil. 15 s.
160—161). Utskottet tar för sin del upp ärendet i sitt senare avgivna
betänkande AU 1980/81:21.

Övriga aktuella glesbygdsfrågor har behandlats i det nämnda avsnittet
om glesbygdsstödet. Vad som anförs i budgetpropositionen i samband med
förslaget till medelsanvisning ger inte utskottet anledning till yttrande. 1
prop. 1980/81:20 (bil. 13 s. 12) bedömdes en viss minskning av anslaget
vara möjlig, och regeringen föreslår nu en sänkning med 4 milj. kr. Utskottet
godtar att anslaget förs upp med det av regeringen föreslagna beloppet.

AU 1980/81:23

Tackande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i glesbygder m. m.

I budgetpropositionen föreslås under punkt C 4 (s. 85-86) att kreditgarantier
under nästa budgetår får beviljas intill 48 milj. kr. samt att anslaget
förs upp med 1 000 kr.

Ramen för kreditgarantier är för innevarande budgetår fastställd till 41
milj. kr. Den föreslagna vidgningen av ramen till 48 milj. kr. biträds av
utskottet, som liksom regeringen föreslår att anslaget förs upp med ett
formellt belopp av 1 000 kr.

Åtgärder m. m. i anslutning till länsplanering

1979/80 Utgift 18580034 Reservation 16419966

1980/81 Anslag 35000000

1981/82 Förslag 35000000

I budgetpropositionen föreslås under punkt C 5 (s. 86—87) att riksdagen
skall till Åtgärder m. m. i anslutning till länsplanering för budgetåret 1981/
82 anvisa ett reservationsanslag av 35 000000 kr.

Från anslaget finansieras kostnaderna för länsstyrelsernas projektarbete
i samband med länsplaneringen. Avsikten är att få fram väl genomarbetade
och konkreta förslag. Genomförandet av förslagen får sedan prövas och
finansieras i en annan ordning. Fördelningen på län av innevarande budgetårs
anslag framgår av tabellen på s. 91.

Per Petersson m.fl. (m, fp) föreslår i motion 1824 att anslaget höjs i
förhållande till regeringens förslag med 2 milj. kr. för att de belopp som
eljest skulle ha tilldelats länsstyrelserna i Västerbottens och Norrbottens
län skall kunna förstärkas med 1 milj. kr. per län. Som tidigare nämnts
avser motionärerna att balansera denna uppräkning av anslaget med en
motsvarande minskning av anslaget Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet.

Industriministern har nyligen tillkännagivit att han avser att föreslå
riksdagen att anslaget till länsplanering för innevarande budgetår på
tilläggsbudget III förstärks med 5 milj. kr. Med denna anslagsförstärkning
blir det möjligt för regeringen att redan under innevarande budgetår tillföra
länsstyrelserna i Västerbottens och Norrbottens län ytterligare medel.
Utskottet anser mot denna bakgrund att det inte är aktuellt att föreslå en
anslagsuppräkning för nästa budgetår med anledning av motionen. Utskottet
kan sålunda biträda propositionens förslag om ett oförändrat anslag.

1979/80 Utgift
1980/81 Anslag
1981/82 Förslag

1000

AU 1980/81:23

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande förslag om en ny regionalpolitik
att riksdagen avslår motion 1980/81:1106,

2. beträffande mål och riktlinjer för regionalpolitiken
att riksdagen avslår motion 1980/81:1811,

3. beträffande riktlinjer för de regionalpolitiska medlens utformning
för den privata sektorn

att riksdagen avslår motion 1980/81:1433 i motsvarande del,

4. beträffande översyn av regionalpolitikens mål och medel
att riksdagen avslår motion 1980/81:833,

5. beträffande inriktningen av de regionalpolitiska medlen
att riksdagen avslår motion 1980/81:1823,

6. beträffande effekterna på länsplaneringen av DIS-systemets
avskaffande

att riksdagen avslår motion 1980/81: 107 yrkande 4,

7. beträffande jämställdhetsaspekter i länsplaneringen
att riksdagen avslår motion 1980/81:1911,

8. beträffande inplacering i stödområde av delar av Skellefteå
kommun m.m.

att riksdagen avslår motion 1980/81:819,

9. beträffande inplacering i stödområde av Bräcke kommun
att riksdagen avslår motion 1980/81: 1884 yrkande 4,

10. beträffande förstärkt regionalpolitiskt stöd till orter i Bergslagen
som drabbats av strukturomvandlingen inom stålindustrin
eller gruvnäringen

att riksdagen med anledning av motionerna 1980/81:328, 1980/
81:624, 1980/81:814, 1980/81: 1057 och 1980/81: 1060 yrkande 1,
samtliga i motsvarande del, som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

11. beträffande inplacering i stödområde av Hofors och Söderhamns
kommuner

att riksdagen avslår motionerna 1980/81:624 i motsvarande del
och 1980/81:1060 yrkande 1 i motsvarande del, i den mån motionsyrkandena
inte behandlats ovan,

12. beträffande stödområdesindelningen i Gävleborgs län i övrigt
att riksdagen avslår motion 1980/81:624 i motsvarande del, i
den mån motionen inte behandlats ovan,

13. beträffande stödområdesindelningen i Kopparbergs län

att riksdagen avslår motion 1980/81:328 i motsvarande del, i
den mån motionen inte behandlats ovan,

14. beträffande stödområdesindelningen i Örebro län

att riksdagen avslår motionerna 1980/81:814 och 1980/81:1057 i
motsvarande delar, i den mån motionerna inte behandlats ovan

res. 1 (s)

AU 1980/81:23

15. beträffande stödområdesindelningen i Skaraborgs län m. m.
att riksdagen avslår motion 1980/81:217,

16. beträffande stödområdesindelningen i Älvsborgs län

att riksdagen avslår motion 1980/81:616 i motsvarande del,

17. beträffande stödområdesindelningen i Kronobergs län

att riksdagen avslår motion 1980/81: 1062 i motsvarande del,

18. beträffande inplacering i stödområde av Gotlands kommun
att riksdagen avslår motion 1980/81:622,

19. beträffande utformningen av det regionalpolitiska stödet med
hänsyn till störningar av etablerad verksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1980/81:276 och 1980/81:854
yrkande 1,

20. att riksdagen godkänner att medel från den gällande ramen för
beslut om regionalpolitisk! stöd används för centrala utrednings-
och konsultinsatser inom stödområdena 4, 5 och 6 i
enlighet med vad som förordats i budgetpropositionen,

21. beträffande fördjupade utbildningsinsatser i mindre och medelstoraföretag
m.m.

att riksdagen avslår motion 1980/81:1817,

22. beträffande kvinnors möjligheter att starta egna företag
att riksdagen avslår motion 1980/81:1415,

23. beträffande regionalpolitisk stöd till turistnäringen i södra och
mellersta Sverige

att riksdagen avslår motionerna 1980/81:621 i motsvarande del
och 1980/81:812,

24. beträffande lokaliseringspåverkan av privat service- och tjänsteproduktion att

riksdagen avslår motion 1980/81:1433 i motsvarande del,

25. beträffande särskilda regionalpolitiska stödformer för företagsoch
annan produktionsservice

att riksdagen avslår motion 1980/81:1874 yrkande 2,

26. att riksdagen med avslag på motion 1980/81:816 godkänner vad
som förordats i budgetpropositionen om lokaliseringsstöd till
kommuner inom stödområdena 5 och 6 för att bygga industrilokaler
för uthyrning,

27. att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:67 punkt 5
medger att lokaliseringsstöd får utgå för att uppföra industrilokaler
i Norbergs kommun i enlighet med vad som anförs i
propositionen,

28. beträffande utvidgning av stödet till kommunala industrilokaler

A. att riksdagen med anledning av motionerna 1980/81:393,
1980/81:1472 yrkande 1, 1980/81:1809, 1980/81:1840, 1980/
81:1923 yrkande 3 och 1980/81:1928 yrkande 2 som sin mening
ger riksdagen till känna vad utskottet anfört om möjligheterna
att bevilja stöd utanför stödområdena 4—6,

res. 2 (s)

AU 1980/81:23

B. avslår motionsyrkandena i den mån de inte tillgodosetts
under A,

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om en utredning om den framtida inriktningen
av det statliga stödet till industrilokaler,

30. beträffande industricentrum i Sollefteå
att riksdagen avslår motion 1980/81:613,

31. beträffande industricentrum i Sveg

att riksdagen avslår motionerna 1980/81:825 och 1980/81:1884
yrkande 2,

32. beträffande industricentrum i Gällivare
att riksdagen avslår motion 1980/81:1813,

33. beträffande industricentrum i Torsby

att riksdagen avslår motion 1980/81:1472 yrkande 3,

34. beträffande kombinationssysselsättning i glesbygden

att riksdagen avslår motionerna 1980/81:620 och 1980/81:1818
yrkande 3,

35. beträffande hantverksservice i glesbygderna
att riksdagen avslår motion 1980/81:1815,

36. beträffande glesbygdscentrum i Sollefteå
att riksdagen avslår motion 1980/81:612,

37. beträffande vidgat driftsstöd till glesbygdsbutiker

att riksdagen avslår motionerna 1980/81:339 och 1980/81:1873
yrkande 1,

38. beträffande decentralisering inom statsförvaltningen

att riksdagen med anledning av dels vad som anförts i budgetpropositionens
bilaga 3 punkt 9, dels motion 1980/81:1433 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om decentraliseringsarbetets fortsatta inriktning,

39. beträffande statlig verksamhet till Kalmar län

att riksdagen avslår motionerna 1980/81:621 i motsvarande del
och 1980/81:1826,

40. beträffande statlig verksamhet till södra Älvsborgs län

att riksdagen avslår motion 1980/81:616 i motsvarande del,

41. beträffande statlig verksamhet till glesbygdslänen
att riksdagen avslår motion 1980/81:1818 yrkande 4,

42. beträffande statlig verksamhet till Östersundsområdet
att riksdagen avslår motion 1980/81:1884 yrkande 5,

43. beträffande statlig verksamhet till Gävleborgs län

att riksdagen avslår motionerna 1980/81:275 samt 1980/81:623
och 1980/81:1821 i motsvarande delar,

44. beträffande statlig verksamhet till Hofors och Söderhamn
att riksdagen avslår motion 1980/81:1060 yrkande 2,

res. 3 (s)
res. 3 (s)

AU 1980/81:23

45. beträffande statlig verksamhet till Blekinge län

att riksdagen avslår motion 1980/81: 1423 yrkande 1,

46. beträffande flyttning av naturvårdsverket till Malmöregionen
att riksdagen avslår motion 1980/81:329,

47. beträffande inrättande av ett Statens hus i Ånge
att riksdagen avslår motion 1980/81:482,

48. beträffande decentralisering av kommittésekretariaten
att riksdagen avslår motion 1980/81:1874 yrkande 3,

49. beträffande tilläggsdirektiv till förvaltningsutredningen
att riksdagen avslår motion 1980/81:1874 yrkande 4,

50. beträffande utvecklingsplan för Norrbottens län
att riksdagen avslår motion 1980/81:832,

51. beträffande finansiering av investeringar inom SS AB Luleverken
med beredskapsmedel

att riksdagen avslår motion 1980/81:1939,

52. beträffande åtgärdsprogram för Västerbottens inland
att riksdagen avslår motion 1980/81:809,

53. beträffande åtgärdsprogram för Sollefteå kommun
att riksdagen avslår motion 1980/81:618,

54. beträffande åtgärdsprogram för Jämtlands län

att riksdagen avslår motion 1980/81:1884 yrkande 1 och 3,

55. beträffande försöksverksamhet i Jämtlands län

att riksdagen avslår motionerna 1980/81:1427 och 1980/
81:1429,

56. beträffande program för insatser i bruksorterna

att riksdagen avslår motionerna 1980/81:1930 yrkande 5, 1980/
81:1934 yrkande 1 och 1980/81:1938 yrkande 2,

57. beträffande åtgärdsprogram för Bergslagen
att riksdagen avslår motion 1980/81:1836,

58. beträffande de större företagens ansvar för ny sysselsättning i
bruksorterna m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1980/81:1923 yrkandena 4 och
5 och 1980/81: 1938 yrkandena 5 och 6,

59. beträffande åtgärdsprogram för Gävleborgs län

att riksdagen avslår motionerna 1980/81:606, 1980/81:609 samt
1980/81:623 och 1980/81:1821 i motsvarande delar,

60. beträffande åtgärdsprogram för Kopparbergs län
att riksdagen avslår motion 1980/81:611,

61. beträffande insatser i Värmlands län

att riksdagen med anledning av motionerna 1980/81:848 yrkande
5, 1980/81: 1472 yrkandena 4-9 och 1980/81:1818 yrkandena
1,2 och 5

A. bemyndigar regeringen att disponera upp till 20 milj. kr. ur
förslagsanslaget Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet för

res. 4 (s)

res. 5 (s)

res. 6(s)

AU 1980/81:23

att främja den industriella verksamheten i Värmlands län,

B. avslår motion 1980/81:1472 yrkandena 4-9 i den mån yrkandena
inte behandlats under A,

62. beträffande utvecklingsplan för Värmlands län m. m.
att riksdagen avslår motion 1980/81:848 yrkandena 1-4,

63. beträffande åtgärder för nya projekt i Uppland när
anläggningsarbetena i Forsmark avslutas

af t riksdagen avslår motion 1980/81:857,

64. beträffande åtgärdsprogram för Östergötlands län
att riksdagen avslår motion 1980/81:1416,

65. beträffande Stockholmsregionens betydelse i näringspolitiken
m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1980/81:1805 och 1980/
81:1905,

66. beträffande åtgärdsprogram för Stockholms län
att riksdagen avslår motion 1980/81:1812,

67. beträffande sysselsättningsskapande åtgärder i Skaraborgs län
m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1980/81:277 yrkande 1, 1980/
81:281 och 1980/81:643,

68. beträffande regionalpolitiska insatser i södra Älvsborgs län
att riksdagen avslår motion 1980/81:616 i motsvarande del,

69. beträffande utvecklingsprogram för tekoregionerna
att riksdagen avslår motion 1980/81:1103,

70. beträffande regionalpolitiska insatser i Kronobergs län

att riksdagen avslår motion 1980/81:1062 i motsvarande del,

71. beträffande åtgärdsprogram för Kalmar län

att riksdagen avslår motion 1980/81:621 i motsvarande del,

72. beträffande regionalpolitiskt försöksprojekt i Kalmar samt östra
Jönköpings län

att riksdagen avslår motion 1980/81:1422,

73. beträffande stöd till projektet Inlands-ovalen i Småland och
Östergötland

att riksdagen avslår motion 1980/81: 1417,

74. beträffande regionalpolitiska insatser i Blekinge län

att riksdagen med anledning av motionerna 1980/81:817, 1980/
81:1423 yrkandena 2 och 3 och 1980/81: 1425 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om regionalpolitiskt
stöd till länet och Olofströms kommun,

75. beträffande resurser för viss regionalpolitisk forskning vid
Umeå universitet

att riksdagen avslår motion 1980/81:1874 yrkande 1,

76. beträffande centrum för inlandsforskning vid högskolan i Östersund att

riksdagen avslår motion 1980/81:1435,

7 Riksdagen 1980181. 18 sami. Nr 23

AU 1980/81:23

77. beträffande tvärvetenskapligt forskningscentrum i Västernorrlands
län

att riksdagen avslår motion 1980/81:619,

78. att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag till
Åtgärder i etableringsfrämjande syfte i vissa län för budgetåret
1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 1750000 kr.,

79. att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag samt
med avslag på motionerna 1980/81:1472 yrkande 2 samt 1980/
81:1824 i motsvarande del till Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet
för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av
402200000 kr.,

80. beträffande nytt anslag till grundkapital för regionalt utvecklingsbolag
i Värmland

att riksdagen avslår motion 1980/81:1472 yrkande 10,

81. att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag samt
med avslag på motion 1980/81:1055 till Regionalpolitiskt stöd:
Lokaliseringslån för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag
av 600000000 kr.,

82. att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag till
Åtgärder i glesbygder för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag
av 100000000 kr.,

83. att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag
medger att under budgetåret 1981/82 statlig kreditgaranti för
lån till företag i glesbygder och för lån till anskaffning av
varulager beviljas med sammanlagt högst 48000000 kr.,

84. att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag till
Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i
glesbygder m. m. för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag
av 1000 kr.,

85. att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag samt
med avslag på motion 1980/81:1824 i motsvarande del till Åtgärder
m.m. i anslutning till länsplanering för budgetåret 1981/
82 anvisar ett reservationsanslag av 35 000000 kr.

Stockholm den 24 mars 1981

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

ELVER JONSSON

Närvarande: Elver Jonsson (fp), Arne Fransson (c), Erik Johansson (s),
Bernt Nilsson (s), Sten Svensson (m), Frida Berglund (s), Pär Granstedt
(c), Anders Högmark (m), Björn Eliasson (c), Marianne Stålberg (s), Eva
Winther (fp), Karin Flodström (s), Nils-Olof Grönhagen (s). Görel Bohlin
(m) och Bo Finnkvist (s).

AU 1980/81:23

Reservationer

Erik Johansson, Bernt Nilsson, Frida Berglund, Marianne Stålberg,
Karin Flodström, Nils-Olof Grönhagen och Bo Finnkvist (alla s) har till
betänkandet fogat följande reservationer.

1. Regionalpolitikens inriktning (mom. 3)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar ”Utskottet
vill” och slutar ”aktuella delen” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan helt instämma med de socialdemokratiska motionärerna.
Under senare år har det varit uppenbara svårigheter att driva en meningsfull
regionalpolitik. Detta bottnar i den nuvarande regeringens misslyckade
ekonomiska politik, som bl. a. medfört att investeringarna i näringslivet
ligger på en mycket låg nivå och att det inte finns resurser att på ett
önskvärt sätt utveckla den offentliga sektorn. Dessutom har bostadsbyggandets
volym gått ned extremt.

Såsom framgår av motionen måste balansrubbningarna i den svenska
ekonomin rättas till om det skall bli möjligt att driva en långsiktig, effektiv
regionalpolitik. Ett led i en sådan utveckling är en kraftfull näringspolitik
som främjar expansionen i industrisektorn. En sådan expansion är en
förutsättning för en regionalpolitik som går ut på att stödja regioner som av
strukturella och andra orsaker har problem att hålla en tillräckligt hög
sysselsättningsnivå.

När det gäller inriktningen av de framtida regionalpolitiska medlen är det
mycket som talar för fortsatta ekonomiska stimulansåtgärder kombinerat
med administrativa styrmedel. I arbetet på den regionalpolitiska propositionen
till nästa riksmöte bör man därför på nytt överväga frågan om att
införa något slag av etableringskontroll. I synnerhet gäller detta för den
privata tjänsteproduktionens del.

De ekonomiska stimulanserna bör utformas så, att de görs beroende av
klara motprestationer i form av ökad sysselsättning. Mycket talar för att
stödinstrumenten konstrueras på ett sådant sätt att de direkt premierar
sysselsättningsintensiv produktion. Likaså är det viktigt att företagen på
olika sätt påverkas att förlägga även tekniskt och ekonomiskt kvalificerade
delar av sin verksamhet till stödberättigade regioner.

En annan fråga som bör uppmärksammas vid den pågående översynen
av stödinstrumenten är betydelsen av att dessa görs så enkla som möjligt.
Den flora av stödformer som i dag finns inom regionalpolitiken och olika
branschområden skapar administrativa problem, samtidigt som det är
svårt att nå olika intressenter med information om vilka stödmöjligheter
som står till buds. När det gäller de anställda på stödföretagen är det viktigt
att de har det skydd och de villkor som ett kollektivavtal för branschen

AU 1980/81:23

100

innebär. Det bör därför som villkor för stöd uppställas ett generellt krav att
kollektivavtal skall gälla på arbetsplatsen.

I budgetpropositionen anmäls att regeringen skall låta utreda frågan om
användningen av mera generella medel i regionalpolitiken. Med anledning
därav vill utskottet framhålla att i den mån därmed åsyftas åtgärder av typ
allmän sänkning av arbetsgivaravgifter inom ett visst geografiskt område
är utskottet motståndare till metoden. Åtgärder av det slaget är mycket
resurskrävande samtidigt som man inte har någon garanti för positiva
effekter. Utbytet per satsad krona blir lågt om man jämför med ett väl
avvägt selektivt stödsystem.

Vad utskottet anfört i anslutning till den socialdemokratiska partimotionen
bör vara vägledande vid utformningen av den aviserade regionalpolitiska
propositionen. Riksdagen bör därför i skrivelsen till regeringen ge
detta till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande riktlinjer för de regionalpolitiska medlens utformning
för den privata sektorn att riksdagen med bifall till motion
1980/81:1433 i motsvarande del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

2. Lokaliseringspåverkan av privat service- och tjänsteproduktion (mom.
24)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 41 som böljar ”Vid den” och
slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet kommer senare in på betydelsen av en ökad decentralisering
av offentlig verksamhet. Det är lika angeläget att få till stånd en spridning
av verksamheter inom den privata service- och tjänstesektorn. Från regionalpolitisk
synpunkt är de kvalificerade funktionerna inom denna sektor
av speciellt intresse. De är som regel förlagda till storstadsregionerna
och andra stora tätorter. Samhället bör därför i sin hand ha effektivare
styrmedel när det gäller sådana verksamheter än de som f. n. står till buds.
Utskottet har vid behandlingen av riktlinjer för de regionalpolitiska medlens
utformning för den privata sektorn på nytt aktualiserat frågan om
administrativa styrmedel, bl. a. i form av etableringskontroll. Vid övervägandena
av dessa frågor bör regeringen särskilt uppmärksamma formerna
för att påverka den privata tjänsteproduktionens lokalisering.

Vad nu sagts innebär att utskottet biträder vad som anförts i den socialdemokratiska
partimotionen. Regeringen bör underrättas om utskottets
ställningstagande.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. beträffande lokaliseringspåverkan av privat service- och tjänsteproduktion att

riksdagen med bifall till motion 1980/81:1433 i motsvarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

AU 1980/81:23

101

3. Nya industricentra (moni. 30—33)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 47 som börjar ”När det” och
slutar ”någon åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående uttalat sig för en utredning om den
framtida inriktningen av stödet till industrilokaler med redovisning av
utredningsarbetet i nästa riksmötes regionalpolitiska proposition. Den begärda
översynen av de administrativa formerna för stödet hindrar inte att
man redan nu börjar förbereda en fortsatt utbyggnad av industricentraverksamheten
på orter i Norrlands inland med trängande behov av ny
sysselsättning. Med anslutning till de aktuella motionsförslagen förordar
utskottet att riksdagen ger regeringen till känna att Gällivare, Sollefteå,
Sveg och Torsby skall komma i fråga för nya industricentrasatsningar.
dels att utskottets hemställan under 30-33 bort ha följande lydelse:

30. beträffande industricentrum i Sollefteå

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:613 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

31. beträffande industricentrum i Sveg

att riksdagen med bifall till motionerna 1980/81:825 och 1980/
81:1884 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

32. beträffande industricentrum i Gällivare

att riksdagen med bifall till motion 1980/81: 1813 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

33. beträffande industricentrum i Torsby

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:1472 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Åtgärdsprogram för bruksorterna (mom. 56)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 69 som börjar ”Sorn anförs”
och slutar ”någon åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare framhållit att det finns anledning se allvarligt på de
problem som drabbar många orter i Bergslagen till följd av stålkrisen. Det
är mot denna bakgrund väsentligt att statsmakterna vidtar kraftfulla insatser
i bruksorterna för att hålla sysselsättningen uppe.

Som de socialdemokratiska motionärerna framhåller förutsatte näringsutskottet
i sitt betänkande NU 1977/78:30 — som riksdagen biföll - en
kontinuerlig uppföljning av arbetet för att trygga sysselsättningen i bruksorterna.
Avsikten var att resultatet av uppföljningen skulle redovisas för
riksdagen.

AU 1980/81:23

102

Arbetsmarknadsutskottet uttalade i sitt regionalpolitiska betänkande
förra året att ett arbete av det slag de tidigare stålortsgruppema utförde nu
bedrivs inom ramen för länsstyrelsernas länsplaneringsarbete. Utskottet
förutsatte att resultatet av denna verksamhet skulle redovisas i lämpligt
sammanhang. Riksdagen biföll vad utskottet anförde (AU 1979/80:23).
Enligt utskottets uppfattning fanns det anledning utgå från att regeringen i
vart fall i samband med 1981 års budgetproposition skulle prestera den
redovisning riksdagen begärt.

Utskottet konstaterar nu med förvåning att regeringen inte heller i år —
närmare fyra år efter riksdagens begäran — har fullgjort den begärda
redovisningen. Det sagda visar att regeringen tar alltför lätt på bruksorternas
problem. Riksdagen bör därför med skärpa framhålla att den begärda
redovisningen skall lämnas senast i samband med den till nästa budgetår
utlovade regionalpolitiska propositionen. I det sammanhanget bör även
den av industriminister Åsling till hösten 1977 utlovade planen för ersättningsindustrier
till de utsatta orterna redovisas. Inte heller den planen har
nämligen lagts fram.

dels att utskottets hemställan under 56 bort ha följande lydelse:

56. beträffande program för insatser i bruksorterna att riksdagen
med bifall till motionerna 1980/81:1930 yrkande 5, 1980/81:1934
yrkande 1 och 1980/81:1938 yrkande 2 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

5. Regionala utvecklingsbolag (morn. 59 — motiveringen)

Reservanterna anser att den del av utskottets yttrande på s. 71 som
böljar ”Beträffande förslagen” och slutar ”Motionsyrkandet avstyrks”
bort ha följande lydelse:

Utskottet är heller inte berett tillstyrka att ett regionalt utvecklingsbolag
inrättas i länet.

6. Insatser i Värmlands län (mom. 61)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 73 böljar ”De föreslagna”
och på s. 74 slutar ”nästa budgetår” bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till det synnerligen besvärliga läget på arbetsmarknaden i
länet behövs omfattande insatser. Utskottet ställer sig därför bakom de
synpunkter som Sven Aspling m.fl. (s) för fram i motion 1472. Utskottet
vill sålunda förorda att riksdagen bifaller förslagen i denna motion liksom i
motion 848 av Raul Blucher (vpk) om särskilda insatser för utbyggnad av
landstingets verksamhet på sjukvårdsområdet. Motionärernas förslag går
ut på att regeringen skall ta upp förhandlingar med företrädare för Värmlands
läns landsting i syfte att förbereda en tidigareläggning av byggande

AU 1980/81:23

103

och drift av vissa sjukvårdsanläggningar. Utskottet har inhämtat att landstinget
har en god beredskap för att med relativt kort varsel påbölja byggandet
av sjukvårdsinrättningar i olika delar av länet. En ökad satsning på
sjukvårdsområdet skapar dessutom nya arbetstillfällen på längre sikt i
orter som besväras av stora sysselsättningsproblem.

När det gäller förslagen i övrigt i den socialdemokratiska motionen
förordar utskottet att av regionalpolitiska medel 10 milj. kr. reserveras för
ett utvecklingsbolag och lika'mycket för kommunala industrilokaler. Dessa
belopp bör kunna tas inom ramen för tillgängliga medel under anslaget till
den regionalpolitiska bidrags verksamheten.

Utskottet ansluter sig också till vad som anförs i motion 1472 om
behovet av decentralisering av statlig verksamhet till länet. Slutligen vill
utskottet erinra om att Torsby, såsom tidigare sagts, bör få ett statligt
industricentrum.

Vad utskottet anfört med anledning av de aktuella motionerna bör regeringen
underrättas om. Utöver det sagda bör dessa inte föranleda någon
åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 61 bort ha följande lydelse:

61. beträffande insatser i Värmlands län

att riksdagen

A. med anledning av motionerna 1980/81:1472 yrkandena 5,6,8
och 9 samt 1980/81:1818 yrkandena 1, 2 och 5 bemyndigar
regeringen att disponera upp till 20 milj. kr. ur förslagsanslaget
Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet för att främja
den industriella verksamheten i Värmlands län,

B. med bifall till motion 1980/81:1472 yrkande 4 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om lokalisering
av statlig verksamhet till Värmlands län,

C. med bifall till motionerna 1980/81:1472 yrkande 7 och 1980/
81:848 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om tidigareläggning av landstingskommunal
investeringar i länet.

AU 1980/81:23

104

Särskilda yttranden

Reservanterna har också avgivit två särskilda yttranden.

1. Insatser i Norrbottens län

Sysselsättningsläget i Norrbotten är synnerligen allvarligt och ytterligare
försämringar kan väntas om inte radikala åtgärder vidtas. Antalet personer
som står utanför den ordinarie arbetsmarknaden ökade med närmare 60%
under perioden 1976-1979. Socialdemokraterna har tillsatt en speciell
grupp med uppgift att arbeta fram en utvecklingsplan för länet.

I betänkandet redovisas vissa åtgärder som satts in för att hålla sysselsättningen
uppe i länet. Enligt vår uppfattning är de insatserna inte tillräckliga.
Vi har i olika sammanhang presenterat förslag till initiativ. 1 det här
sammanhanget vill vi hänvisa till vår partimotion 2019 som väckts med
anledning av prop. 1980/81:128 om vissa företag inom statsföretagsgruppen.
I den motionen föreslås bl. a. att ett femårsprogram tas fram för
intensifierad malmprospektering i Norrbottens län och att 50 milj. kr.
anvisas för en sådan verksamhet under nästa budgetår. De frågorna behandlas
senare i vår av näringsutskottet. Vi har också lagt fram förslag som
skall främja sysselsättningen inom LKAB. Slutligen vill vi framhålla att det
enskilda näringslivet svikit Norrbotten. När det gäller industrisysselsättningen
förefaller det som om länet helt får lita till statliga insatser.

2. Statens ansvar för Kalmar län

I den nyligen framlagda propositionen 1980/81:131 om vissa varvsfrågor,
m. m. redovisas utvecklingen vid varven i Göteborgs och Bohus län, Skåne
och Blekinge, och förslag till insatser för sysselsättningen i Skåne och
Blekinge presenteras. Utskottet har i betänkandet hänvisat till varvspropositionen
vid behandlingen av de nu nämnda länen.

Enligt vår uppfattning bör i detta sammanhang erinras om situationen
vid Kalmar Varv. Varvet har stor betydelse för arbetsmarknaden i Kalmar.
Det finns därför starka skäl för statsmakterna att ta sin del av
ansvaret för de problem som kan uppkomma i sammanhanget.

AU 1980/81:23 Bilaga Bl

Statistiska uppgifter om länens utveckling

Innehållsförteckning Sid.

Förklaring till tabellerna B 2

Riket B 4

Norrbottenslän B 6

Västerbottens län B 8

Västernorrlands län B 10

Jämtlandslän B 12

Gävleborgs län B 14

Kopparbergslän B 16

Värmlands län B 18

Örebrolän B 20

Västmanlandslän B 22

Uppsalalän B 24

Stockholmslän ' B 26

Södermanlands län B 28

Östergötlandslän B 30

Skaraborgslän B 32

Älvsborgslän B 34

Göteborgs och Bohus län B 36

Hallandslän B 38

Jönköpings län B 40

Kronobergslän B 42

Kalmarlän B 44

Gotlands län B 46

Blekinge län B 48

Kristianstads län B 50

Malmöhuslän B 52

AU 1980/81: 23 Bilaga: Uppgifter om länen

Förklaring till tabellerna

I följande tabeller redovisas statistiska uppgifter för landets kommuner
och län avseende befolkning, förvärvsfrekvens, arbetslöshet samt arbetsmarknadsläget
i januari 1981. De redovisade uppgifterna, som tagits fram
i samarbete med riksdagens upplysningstjänst, är hämtade från följande
källor.

Befolkningsutveckling

Redovisade uppgifter rörande befolkningens storlek år 1970 är från folkoch
bostadsräkningen, medan uppgifterna för åren 1975 och 1980 är
hämtade ur statistiska centralbyråns officiella statistik och avser förhållandena
per den 31 december resp. år. Kommunindelningen är i samtliga
fall den från den 1 januari 1981 gällande.

Beteckningen ”1970 = 100” i tabellen beskriver befolkningsutvecklingen
sedan år 1970 i form av index. Uppgifterna för år 1985 är härvid baserade
på länsstyrelsernas officiella prognoser.

Förvärvsfrekvens och skattekraft

Uppgifter om förvärvsfrekvensen år 1975 är hämtade från folk- och
bostadsräkningen. Uppgifter för år 1981 är hämtade från länsstyrelsernas
officiella prognoser. Förvärvsfrekvensen avser andelen förvärvsarbetande
av befolkningen i arbetsför ålder, dvs. i åldrarna 16—64 år.

Skattekraften redovisas på grundval av preliminära siffror från 1980 års
taxering. Med skattekraft avses antal skattekronor dividerat med invånarantalet
vid taxeringsårets ingång.

Arbetslöshet

Uppgifterna om den procentuella arbetslösheten baseras på det genomsnittliga
antalet vid månadens slut kvarstående arbetslösa arbetssökande
för åren 1979 och 1980 enligt arbetsmarknadsstyrelsens arbetssökanderegister.

För att räkna fram den procentuella arbetslösheten har antalet arbetslösa
ställts i relation till den aktuella åldersgruppens storlek. Det totala antalet
arbetslösa samt antalet arbetslösa kvinnor har sålunda ställts i relation till
totalbefolkningen resp. antalet kvinnor i åldrarna 16—64 år. Antalet arbetslösa
ungdomar har ställts i relation till det totala antalet individer i åldrarna
16—24 år.

Arbetsmarknadsläget i januari 1981

Kvarstående arbetslösa arbetssökande samt det totala antalet arbetssökande
vid månadens slut är hämtade ur arbetsmarknadsstyrelsens
arbetssökanderegister.

Antalet kvarstående lediga platser är tagna ur arbetsmarknadsstyrelsens
register över lediga platser.

AU 1980/81: 23 Bilaga: Uppgifter om länen

Antalet sökande kvarstående arbetslösa per ledig plats har beräknats
genom att dividera antalet lediga platser med antalet kvarstående arbetslösa
arbetssökande vid månadens slut.

Uppgifter rörande personer i beredskapsarbete, i övriga sysselsättningsskapande
åtgärder samt i olika typer av arbetsmarknadsutbildning har
hämtats ur löpande statistik från arbetsmarknadsstyrelsen. I tabellen för
riket redovisas under rubriken hel- och halvskyddad sysselsättning anställda
hos Samhällsföretag och anställda med lönebidrag. Dessutom har
under denna rubrik inräknats personer vid arbetsmarknadsinstituten.

Uppgifter rörande antalet personer med hel förtidspension eller helt
sjukbidrag är hämtade från riksförsäkringsverkets preliminära statistik för
januari 1981. Genom att förtidspension och sjukbidrag kan beviljas retroaktivt
kan det slutliga antalet personer med denna typ av ersättning väntas
öka något.

Antalet sysselsatta samt antalet arbetstimmar åren 1976, 1978 och 1980 med
fördelning på län (AKU)

Län Antal sysselsatta (100-tal) Totalt antal timmar (milj.)

1976 1978 1980 1976 1978 1980

Norrbottens	1 208	1 204	1 260	3,77	3,63	3.64
Västerbottens	1 139	1 164	1 205	3,57	3,44	3,49
Västernorrlands	1 268	1 268	1 305	3,90	3,77	3,85
Jämtlands	611	642	644	1,91	1,95	1,89
Gävleborgs	1 391	1 382	1 433	4,23	4,13	4,21
Kopparbergs	1 331	1 316	1 369	4,05	3,89	3,%
yärmlands	1 338	1 356	1 387	4,15	4,11	4,07
Örebro	1 324	1 333	1 350	4,12	4,02	3,97
Västmanlands	1 274	1 285	1 2%	4,06	3,95	3,87
Uppsala	1 153	1 172	1 260	3,55	3,50	3,64
Stockholms	8 110	8 227	8 518	24,71	24,67	25,21
Södermanlands	1 235	1 232	1 252	3,83	3,67	3,65
Östergötlands	1 900	1 934	1 993	6,01	5,85	5,79
Skaraborgs	1 291	1 316	1 332	4,16	4,12	4,01
Älvsborgs	2 117	2 105	2 143	6,70	6,47	6,35
Göteborgs o. Bohus	3 605	3 599	3 632	11,17	10,65	10,50
Hallands	1 074	1 106	1 173	3,47	3,41	3,57
Jönköpings	1 508	1 487	1 521	4,75	4,59	4,56
Kronobergs	834	841	867	2,67	2,57	2,67
Kalmar	1 154	1 131	1 179	3,72	3,54	3,55
Gotlands	267	276	282	0,88	0,89	0,91
Blekinge	717	732	747	2,26	2,22	2,21
Kristianstads	1 310	1 316	1 365	4,24	4,16	4,23
Malmöhus	3 722	3 728	3 813	11,%	11,64	11,58
Riket	40 883	41 152	42 324	127.85	124.85	125.38

AU 1980/81: 23 Bilaga: Uppgifter om länen B 4

Riket

Befolkningsutveckling

Län	Befolkning			1970 =	100	% över 64 år
1970	1975	1980	1980	1985	1980
Norrbottens län	255 156	264 386	267 054	105	102	14
Västerbottens län	233 205	236 397	243 856	105	105	15
Västernorrlands län	267 450	268 034	267 935	100	101	18
Jämtlands län	131 304	133 433	134 934	103	104	19
Gävleborgs län	293 430	294 412	294 020	100	100	18
Kopparbergs län	277 201	281 109	286 968	104	106	18
Värmlands län	284 498	284 249	284 070	100	100	18
Örebro län	275 492	273 923	274 356	100	100	18
Västmanlands län	261 564	259 921	259 538	99	99	15
Uppsala län	217 292	230 028	243 585	112	115	15
Stockholms län	1 476 704	1 493 546	1 528 200	103	107	14
Södermanlands län	248 270	251 913	252 536	102	102	16
Östergötlands län	382 205	387 088	392 789	103	103	17
Skaraborgs län	258 525	263 218	269 730	104	106	17
Älvsborgs län	402 242	418 026	425 452	106	106	17
Göteborgs o. Bohus län	715 201	715 012	711 195	99	100	16
Hallands län	199 728	219 780	230 924	116	120	16
Jönköpings län	299 362	301 986	303 156	101	102	17
Kronobergs län	166 852	169 438	173 691	104	104	17
Kalmar län	240 856	240 724	241 581	100	100	19
Gotlands län	53 780	54 400	55 346	103	103	17
Blekinge län	153 516	155 336	153 542	100	100	18
Kristianstads län	264 161	272 014	280 193	106	108	18
Malmöhus län	718 537	740 069	743 286	103	105	17
Riket	8 076 531	8 208 442	8 317 937	103	104	16

Förvärvsfrekvens och skattekraft

Län	Förvärvsfrekvens			Skattekraft3
1975		1981'		1980
Män	Kvinnor	Män	Kvinnor
Norrbottens län	79.0	54,4	78,7	57.5	287
Västerbottens län	79,3	58,7	78,6	64,3	283
Västernorrlands län	79.9	57,7	79,9	63,2	292
Jämtlands län	76,9	59,1	76,2	65,3	276
Gävleborgs län	82,3	58,4	81,4	61,4	285
Kopparbergs län	83,4	57,4	82.8	62,0	281
Värmlands län	83,0	58,6	81,4	64,6	280
Örebro län	83,6	61,9	82,9	67,5	292
Västmanlands län	85,0	60,8	83,3	65,0	299
Uppsala län	81,6	61.6	81,7	64,6	291
Stockholms län	82.0	69,4	81,0	74,2	394
Södermanlands län	83,8	61,2	81,3	68.3	288
Östergötlands län	84,7	62,0	83,8	68,6	289
Skaraborgs län	86,7	60,7	85,6	65,7	268
Älvsborgs län	85,3	64,2	83,8	68,9	276
Göteborgs o. Bohus län	81,5	62,4	79,2	65,3	317
Hallands län	86.2	61.4	84,0	68,2	277
Jönköpings län	85,3	62,1	84,2	70,1	284
Kronobergs län	84,2	61.6	81,3	64,6	277
Kalmar län	84,1	59,2	83,0	64,5	266
Gotlands län	84.1	63,1	81,7	68,4	258
Blekinge län	84,1	58,6	81,7	64,8	270
Kristianstads län	84,4	61,0	83,3	68,1	271
Malmöhus län	82,8	65,3	81.4	72,3	312
Riket	82,9	62,7	81.6	67.9	308

' Prognos.

3 Antal skattekronor per invånare enligt prel. uppgifter vid 1980 års taxering.

AU 1980/81:23 Bilaga: Uppgifter om länen B 5

Riket

Arbetslöshet (%)

Län	1980			1979
	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Norrbottens län	4,9	5,1	9,0	4,4	4,8	7,4
Västerbottens län	2,6	3,1	4,8	2,6	3,0	4,6
Västernorrlands län	2,3	2.6	4,3	2,4	2.5	4,5
Jämtlands län	2,2	2.1	4,6	2,2	1,9	4,4
Gävleborgs län	2,6	3.1	5,6	2.4	2,9	5,1
Kopparbergs län	2,2	2,8	4,7	2,2	2,6	4,4
Värmlands län	2,9	3,2	5,6	3,1	3,3	5,9
Örebro län	2,0	2,2	3.5	2,2	2,4	4,2
Västmanlands län	2,3	2.9	4,9	2,2	2,6	4,6
Uppsala län	1,2	1.3	2,4	1.3	1,4	2,8
Stockholms län	0,8	0.8	1.8	0,9	0,8	2,0
Södermanlands län	2,2	2,6	5.1	2,4	2,7	5,2
Östergötlands län	1,6	1.8	3,5	1,7	1.8	3,4
Skaraborgs län	1,7	2.0	3,4	1,7	2,0	3,6
Älvsborgs län	1,8	2,0	3,6	2,0	2,1	3,8
Göteborgs o. Bohus län	1.8	1.8	3.4	1.8	1,8	3,2
Hallands län	1,4	1.7	2,7	1.5	1,8	2,7
Jönköpings län	1,4	1,7	2,7	1,6	2.0	3,1
Kronobergs län	1.3	1.7	2.8	1.7	2.2	3,1
Kalmar län	1.4	1.8	2,9	1,7	2,1	3,3
Gotlands län	l.l	1,1	2,7	1.1	1,0	2,9
Blekinge län	2,0	2,4	4,7	2.0	2.4	4,2
Kristianstads län	1,5	1,9	3.0	1.6	1,9	3,0
Malmöhus län	2,1	2.2	4,0	2,2	2,3	4,2
Riket	1,8	2,0	3,7	1,9	2,0	3,7

Arbetsmarknadsläget i januari 1981

Län Andel av befolkningen i åldern 16—64 år (%)

Bered- Hel- och Arbets- Hel förtids skaps-

halvskyddad marknads- pension och

arbete syssel- utbildning sjukbidrag

sättning

Norrbottens län	1.7	1.8	2.1	5,8
Västerbottens län	0,8	1,5	0,7	5.8
Västernorrlands län	0,6	1,4	l.l	6,0
Jämtlands län	0,8	2.1	0,9	7,5
Gävleborgs län	0,9	1.4	0,8	6,9
Kopparbergs län	0,4	1.1	0,7	5,1
Värmlands län	0,9	1,2	0,8	4,9
Örebro län	0.4	0,9	1.0	5,4
Västmanlands län	0.6	LO	0,6	4,9
Uppsala län	0,3	l.l	1,0	3,7
Stockholms län	0,1	0,8	0,6	4,2
Södermanlands län	0.6	1.0	1.0	5,1
Östergötlands län	0.3	0,9	0,9	4,4
Skaraborgs län	0,3	1,0	0,9	3,2
Älvsborgs län	0.4	1.0	0,8	4,2
Göteborgs o. Bohus län	0,4	LO	0.9	5,6
Hallands län	0,3	0,8	0,5	3,9
Jönköpings län	0,2	1.2	0.6	3.6
Kronobergs län	0.2	1,4	1.0	4,2
Kalmar län	0.2	1,4	0,7	4.2
Gotlands län	0,8	2.1	1,0	3,9
Blekinge län	0,4	1,6	0.7	5,0
Kristianstads län	0,3	0,9	0.6	4,3
Malmöhus län	0.3	0,8	0.5	3.8
Riket	0,4	l.l	0.8	4,7

AU 1980/81: 23 Bilaga: Uppgifter om länen B 6

Norrbottens län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1970	= 100	% över 64 år
1970	1975	1980	1980	1985	1980
Arvidsjaur	8 329	8 050	8 392	101	101	19
Arjeplog	4 369	4 192	4 041	92	89	19
Jokkmokk	8 032	7 598	7 087	88	78	18
Överkalix	6 048	5 462	5 083	84	88	21
Kalix	18 144	18 687	19 599	108	102	17
Övertorneå	7 365	6 526	6 293	85	78	20
Pajala	10 793	9 421	8 763	81	76	20
Gällivare	25 408	25 406	24 711	97	94	12
Älvsbyn	8 713	9 145	9 624	110	108	15
Luleå	58 668	66 290	66 834	114	112	11
Piteå	32 763	35 547	38 402	117	111	14
Boden	27 089	27 815	28 848	106	107	15
Haparanda	8 901	9 053	9 672	109	113	16
Kiruna	30 534	31 194	29 705	97	94	9
Norrbottens län	255 156	264 386	267 054	105	102	14
Riket				103	104	16

Förvärvsfrekvens	och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft2
1975		1981'		1980
Män	Kvinnor	Män	Kvinnor
Arvidsjaur	78.6	49,4	78,4	52.0	254
Arjeplog	78.2	51,7	77,4	54,3	266
Jokkmokk	78,5	51.6	79,5	53.8	385
Överkalix	72.1	47,0	72.3	49.6	233
Kalix	78.4	50.8	77.9	53.9	254
Övertorneå	67.1	45,6	67.6	47.9	224
Pajala	65.7	40,0	66,2	42,9	210
Gällivare	76,4	54,4	76,3	57,2	297
Älvsbyn	78,7	48,0	78.6	51,0	258
Luleå	83,0	59,9	82.0	62.9	315
Piteå	80,5	55.1	80,0	58,6	271
Boden	80.7	62,6	80.5	65.6	304
Haparanda	70.1	47,5	70.4	50,2	226
Kiruna	81.1	49.2	79,9	51.5	301
Norrbottens län	79,0	54,4	78.7	57.5	287
Riket	82.9	62.7	81.6	67.9	308

1 Prognos.

2 Antal skattekronor per invånare enligt prel. uppgifter vid 1980 års taxering.

AU 1980/81: 23 Bilaga: Uppgifter om länen B 7

Norrbottens Ian

Arbetslöshet (%)

Kommun	1980			1979
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Arvidsjaur	5,6	5,6	7,4	5,6	5,9	6,5
Arjeplog	6,0	7,8	8,7	5.8	6.4	8,4
Jokkmokk	4,5	5,6	7,4	4.2	5.0	5,7
Överkalix	7,1	5,6	11,9	6,1	5,1	9,7
Kalix	5,0	5,6	9,0	4,2	4,6	7,1
Övertorneå	9,5	10,0	12,0	9.7	9,9	11,7
Pajala	10,6	10,1	15,6	10,6	9,6	14,6
Gällivare	6,2	7,2	13,8	5,9	6,8	11.0
Älvsbyn	5,7	6,4	9,7	5,0	5.8	6,4
Luleå	3,2	3.2	6,2	3,0	3,2	5,7
Piteå	3,2	3,0	5,5	2,6	2.9	4,2
Boden	3.6	2,9	6,2	3,1	2,8	5,2
Haparanda	8,2	8.0	12,6	7.2	6,8	10,7
Kiruna	6,6	8.3	13.2	5,7	7,1	10,1
Norrbottens län	4.9	5,1	9,0	4,4	4,8	7,4
Riket	1,8	2.0	3,7	1,9	2,0	3,7

Arbetsmarknadsläget i januari 1981
	Antal	Andel av befolkningen
		i åldern 16—64 år (%)
		Länet	Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	9 632	5,6	2,2
Samtliga arbetssökande	16 653	9,7	4,5
Kvarstående lediga platser	594	0.3	0,6
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats	16,2	—	—
I beredskapsarbete	2 987	1,7	0,4
I arbetsmarknadsinstitut, anställning
med lönebidrag samt Samhällsföretag1	3 063	1.8	l.l
I arbetsmarknadsutbildning2	3 558	2,1	0,8
Personer med hel förtidspension och
helt sjukbidrag5	9 847	5,8	4,7

1 Samhällsföretag avser december månad.

2 Exklusive företagsutbildning.

5 Preliminära uppgifter.

AU 1980/81: 23 Bilaga: Uppgifter om länen B 8

Västerbottens län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1970	= 100	% över 64 år
1970	1975	1980	1980	1985	1980
Nordmaling	8 156	7 736	8 124	100	96	21
Vindeln	7 621	7 153	7 101	93	93	21
Robertsfors	7 552	7 454	7 737	102	101	20
Norsjö	10 872	10 177	10 031	92	91	17
Stomman	8 777	8 439	8 330	95	92	16
Sorsele	4 306	4 060	3 923	91	88	21
Dorotea1	4 118	3 966	3 972	%	95	22
Vännäs	12 094	11 356	11 447	95	93	18
Vilhelmina	8 712	8 687	8 681	100	99	18
Åsele1	5 323	4 895	4 719	89	88	25
Umeå	69 423	75 290	81 088	117	120	11
Lycksele	14 803	14 692	14 493	98	99	16
Skellefteå	71 446	72 492	74 210	104	104	16
Västerbottens län	233 205	236 397	243 856	105	105	15
Riket				103	104	16

1 Åsele kommun delades den 1 januari 1980 i Åsele och Dorolea kommuner.

Förvärvsfrekvens och skattekraft

Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft’
1975		1981'		1980
Män	Kvinnor	Män	Kvinnor
Nordmaling	78,5	52,1	78,2	58,0	232
Vindeln	74,4	51,6	75.2	56.3	253
Robertsfors	78,1	56,8	78,3	61,9	243
Norsjö	77.3	50,1	77.2	55,6	266
Stomman	75,5	51,3	75,3	57,0	274
Sorsele	70.9	50,2	71.3	55.9	256
Dorotea	72,7	48,2	74,8	53.1	241
Vännäs	76.3	54.3	75,3	59,8	251
Vilhelmina	75.6	55,2	75,6	60,2	249
Åsele	76,1	52.2	75.7	57,9	254
Umeå	80,9	66,4	79,5	71,1	313
Lycksele	77,6	55,6	76,1	62,2	286
Skellefteå	81.4	56,8	80,8	62,4	282
Västerbottens län	79,3	58,7	78.6	64,3	283
Riket	82,9	62,7	81.6	67,9	308

' Prognos.

: Antal skattekronor per invånare enligt prel. uppgifter vid 1980 års taxering.

AU 1980/81: 23 Bilaga: Uppgifter om länen B 9

Västerbottens län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1980			1979
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Nordmaling	2,2	2.7	4.4	2.0	2.4	3.7
Vindeln	2.4	3.2	3.1	2.2	2.8	2,2
Robertsfors	2.9	4.0	4.8	2,5	3,3	3.7
Norsjö	5,6	7.7	8.5	4.9	6,6	7.1
Storuman	3.0	2.6	5.9	2,9	2.4	5,6
Sorsele	6.9	8.6	10.8	6.1	7.8	8.0
Dorotea1	4,3	4.9	8.4	—	-—	—
Vännäs	3,1	3,9	5,4	2,5	3.0	3.8
Vilhelmina	4.8	4.8	9.6	5,6	5,0	9.6
Åsele1	4.9	5.4	7.4	4.9	5.2	7,3
Umeå	1.8	1.9	3.5	1.9	2.0	3,7
Lycksele	3,1	3.1	6.4	2.8	3.0	5.6
Skellefteå	2,3	3.0	4,3	2.3	3.0	4.5
Västerbottens län	2.6	3.1	4.8	2.6	3.0	4.6
Riket	1.8	2,0	3.7	1.9	2.0	3.7

' Åsele kommun delades den 1 januari 1980 i Åsele och Dorotea kommuner.

Arbetsmarknadsläget i januari 1981

Antal Andel av befolkningen

i åldern 16—64år(%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut	5 217	3.4	2.2
Samtliga arbetssökande	9 750	6,3	4,5
Kvarstående lediga platser	614	0,4	0,6
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats	8.5	—	—
1 beredskapsarbete	1 238	0.8	0.4
I arbetsmarknadsinstitut, anställning
med lönebidrag samt Samhällsföretag1	2 316	1,5	l.l
I arbetsmarknadsutbildning2	1 081	0,7	0,8
Personer med hel förtidspension och
helt sjukbidrag1	8 989	5.8	4.7

1 Samhällsföretag avser december månad.

2 Exklusive företagsutbildning.

' Preliminära uppgifter.

8 Riksdagen 1980181. 18 sami. Nr 23

AU 1980/81:23 Bilaga: Uppgifter om länen B 10

Västernorrlands län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1970	= 100	% över 64 år
1970	1975	1980	1980	1985	1980
Ånge	15 022	13 908	13 349	89	90	22
Timrå	17 789	18 603	18 872	106	111	16
Härnösand	26 933	27 051	27 756	103	105	18
Sundsvall	90 662	93 992	94 742	105	105	15
Kramfors	29 090	27 892	26 611	91	89	25
Sollefteå	27 580	26 210	26 053	94	96	22
Örnsköldsvik	60 374	60 378	60 552	100	102	17
Västernorrlands
län	267 450	268 034	267 935	100	101	18
Riket				103	104	16

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft2
1975		1981'		1980
Män	Kvinnor	Män	Kvinnor
Ånge	76,6	51,6	79,1	58,5	283
Timrå	81,3	55.2	80,0	60,4	273
Härnösand	80.3	64,6	80,9	69.1	304
Sundsvall	79.8	60.0	79,1	65.4	314
Kramfors	78.6	55,9	79,0	61,3	255
Sollefteå	76.4	57.3	78,6	64,3	294
Örnsköldsvik	82.1	53,8	81,5	59,0	274
Västernorrlands län	79.9	57,7	79,9	63,2	292
Riket	82,9	62,7	81.6	67,9	308

1 Prognos.

2 Antal skattekronor per invånare enligt prel. uppgifter vid 1980 års taxering.

AU 1980/81:23 Bilaga: Uppgifter om länen B 11

Västernorrlands län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1980			1979
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Ånge	2,2	2,7	3.0	2,3	2,9	2.9
Timrå	2,3	3,2	4,2	2,4	3,0	4.3
Härnösand	1.5	1.3	2,7	1,4	1,2	2,7
Sundsvall	1.9	2.0	3,9	2,2	2.2	4,5
Kramfors	2,9	2,9	5,2	2.9	2,5	5,0
Sollefteå	3.7	3,1	5.9	3,6	3,1	5,9
Örnsköldsvik	2,5	3,4	5.1	2.6	3,2	4.9
Västernorrlands
län	2,3	2,6	4,3	2.4	2,5	4.5
Riket	1.8	2,0	3,7 '	1,9	2,0	3,7

Arbetsmarknadsläget i januari 1981
	Antal	Andel av befolkningen
		i åldern 16—64 år (%)
		Länet	Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	4 961	3,0	2,2
Samtliga arbetssökande	9 376	5,7	4,5
Kvarstående lediga platser	817	0,5	0.6
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats	6,1	—	—
I beredskapsarbete	1 019	0,6	0,4
I arbetsmarknadsinstitut, anställning
med lönebidrag samt Samhällsföretag1	2 376	1.4	1,1
1 arbetsmarknadsutbildning2	1 757	1.1	0.8
Personer med hel förtidspension och
helt sjukbidrag1	9 977	6.0	4,7

1 Samhällsföretag avser december månad.

2 Exklusive företagsutbildning.

5 Preliminära uppgifter.

AU 1980/81:23 Bilaga: Uppgifter om länen B 12

Jämtlands län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning			1970	= 100	% över 64 år
1970	1975	1980	1980	1985	1980
Ragunda	8 501	7 826	7 571	89	89	24
Bräcke	9 950	9 503	9 224	93	88	24
Krokom	12 990	13 112	13 418	103	101	20
Strömsund	18 476	17 758	17 343	94	93	23
Åre	9 614	9 178	9 469	98	97	21
Berg	9 456	8 906	9 003	95	95	24
Härjedalen	12 729	13 015	13 096	103	101	21
Ostersund	49 588	54 135	55 810	113	118	15
Jämtlands län	131 304	133 433	134 934	103	104	19
Riket				103	104	16

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft2
1975		1981'		1980
Män	Kvinnor	Män	Kvinnor
Ragunda	75.5	51,5	74.6	59,3	275
Bräcke	74.3	56.1	75,4	64,4	238
Krokom	78.1	56,3	79.4	64.5	237
Strömsund	73.0	51,2	72,8	56.9	257
Åre	74.5	57.5	73.9	64,1	258
Berg	73,5	55,3	74.1	64.5	214
Härjedalen	77,2	53,3	77.2	62,6	289
Ostersund	79,4	65.2	77.4	69,4	307
Jämtlands län	76,9	59.1	76.2	65,3	276
Riket	82,9	62,7	81.6	67.9	308

' Prognos.

2 Antal skattekronor per invånare enligt prel. uppgifter vid 1980 års taxering.

AU 1980/81:23 Bilaga: Uppgifter om länen B 13

Jämtlands län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1980			1979
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Ragunda	2,7	2,5	4,6	2,9	2,5	5,4
Bräcke	1.7	2,2	4,0	2.0	2,0	4.1
Krokom	2.2	1.8	3.1	2,3	1,7	3,2
Strömsund	3,6	3.3	7.4	3.6	3,2	6,6
Åre	2.5	1.9	4.2	2.5	1.8	3.6
Berg	3.2	2,9	6,9	3,6	2,8	7,3
Härjedalen	3,4	3,4	7,3	3.2	3,1	7,0
Ostersund	1,4	1,3	3.4	1.3	l.l	3.1
Jämtlands län	2,2	2,1	4,6	2,2	1,9	4.4
Riket	1,8	2.0	3.7	1.9	2.0	3.7

Arbetsmarknadsläget i januari 1981
	Antal	Andel av befolkningen
		i åldern 16—64år(%)
		Länet	Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	2 218	2,7	2,2
Samtliga arbetssökande	4 440	5,4	4,5
Kvarstående lediga platser	377	0,5	0.6
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats	5,9	—	—
I beredskapsarbete	673	0.8	0.4
I arbetsmarknadsinstitut, anställning
med lönebidrag samt Samhällsföretag1	1 692	2.1	l.l
1 arbetsmarknadsutbildning2	732	0.9	0.8
Personer med hel förtidspension och
helt sjukbidrag’	6 200	7,5	4.7

1 Samhällsföretag avser december månad.

2 Exklusive företagsutbildning.

1 Preliminära uppgifter.

AU 1980/81:23 Bilaga: Uppgifter om länen B 14

Gävleborgs län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning			1970	= 100	% över 64 år
1970	1975	1980	1980	1985	1980
Ockelbo	6 724	6 410	6 663	99	96	21
Hofors	15 644	14 456	13 170	84	82	18
Ovanåker	13 164	13 446	13 785	105	177	18
Nordanstig	II 464	11 576	11 962	104	102	21
Ljusdal	22 489	21 868	21 595	96	94	21
Gävle	84 464	86 911	87 378	103	104	16
Sandviken	43 642	43 143	42 866	98	99	17
Söderhamn	31 826	32 243	31 186	98	97	19
Bollnäs	27 732	27 667	27 877	101	84	19
Hudiksvall	36 281	36 692	37 538	103	103	18
Gävleborgs län	293 430	294 412	294 020	100	100	18
Riket				103	104	16

Förvärvsfrekvens och skattekraft

Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft2
1975		1981'		1980
Män	Kvinnor	Män	Kvinnor
Ockelbo	81,8	54,0	80.4	54.7	260
Hofors	83,7	52,6	82.2	57.0	289
Ovanåker	84.5	53,7	83,5	56.7	262
Nordanstig	79.0	50,9	77,0	54.1	229
Ljusdal	76.1	53.5	76.2	56.2	242
Gävle	82,8	62.4	82.1	65.6	317
Sandviken	85,1	56.4	83,7	60.1	291
Söderhamn	84,0	57.0	82.5	59.2	278
Bollnäs	81,6	61.5	80.2	63.7	272
Hudiksvall	80.2	59.3	79.9	61.6	271
Gävleborgs län	82,3	58.4	81.4	61.4	285
Riket	82,9	62.7	81.6	67,9	308

1 Prognos.

: Antal skattekronor per invånare enligt prel. uppgifter vid 1980 års taxering.

AU 1980/81: 23 Bilaga: Uppgifter om länen B 15

Gävleborgs län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1980			1979
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Ockelbo	2,1	2,5	3,2	1,7	2,2	2,6
Hofors	2,4	4,1	4.8	2,6	4,2	5,8
Ovanåker	2,3	2,6	4,7	1,9	1,9	3,5
Nordanstig	1,7	2,4	3,5	2,2	2,5	4,6
Ljusdal	4,2	4,6	10,1	3,7	4,1	7,6
Gävle	2,4	2,8	5.2	2,3	2,6	4.8
Sandviken	2,8	3,9	6,9	2,7	3,7	6,8
Söderhamn	2,8	3,4	6.0	3,0	3,5	6,2
Bollnäs	2,3	2,2	5,4	1,7	1,5	3,2
Hudiksvall	2,3	3,0	4,4	2,1	2,6	4,1
Gävleborgs län	2,6	3,1	5.6	2,4	2,9	5,1
Riket	1,8	2,0	3,7	1.9	2,0	3,7

Arbetsmarknadsläget i januari 1981

Antal Andel av befolkningen

i åldern 16—64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut	5 864	3,2	2,2
Samtliga arbetssökande	10 357	5,7	4,5
Kvarstående lediga platser	734	0,4	0,6
Sökande kvarstående arbetslösa per ledig plats	8,0
I beredskapsarbete	1 606	0,9	0.4
I arbetsmarknadsinstitut, anställning med lönebidrag samt Samhällsföretag1	2 528	1,4	l.l
I arbetsmarknadsutbildning1	1 421	0,8	0,8
Personer med hel förtidspension och helt sjukbidrag'	12 627	6,9	4,7

1 Samhällsföretag avser december månad.
: Exklusive företagsutbildning.

5 Preliminära uppgifter.

AU 1980/81: 23 Bilaga: Uppgifter om länen B 16

Kopparbergs Ian

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1970	= 100	% över 64 år
1970	1975	1980	1980	1985	1980
Vansbro	9 004	8 693	8 523	95	97	24
Malung	12 212	11 965	II 971	98	96	19
Gagnef	8 184	9 122	9 842	120	127	17
Leksand	12 388	12 761	13 572	110	112	23
Rättvik	10 839	10 732	11 194	103	104	24
Orsa	6 929	7 005	7 354	106	109	22
Älvdalen	9 030	8 429	8 348	92	97	20
Smedjebacken	13 188	13 397	13 389	102	97	17
Mora	17 103	17 927	19 376	113	121	18
Falun	46 556	47 650	50 597	109	112	16
Borlänge	43 775	46 208	46 794	107	109	15
Säter	9 838	10 262	10 874	111	113	17
Hedemora	16 854	16 736	17 063	101	104	19
Avesta	28 083	27 153	26 376	94	95	18
Ludvika	33 218	33 069	31 695	95	95	19
Kopparbergs län	277 201	281 109	286 968	104	106	18
Riket				103	104	16

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft2
1975		1981'		1980
Män	Kvinnor	Män	Kvinnor
Vansbro	81,5	49,7	80,3	57,4	237
Malung	82,6	58,9	83.1	65,1	275
Gagnef	85,7	49,4	83,5	51,9	249
Leksand	83,3	55,6	82,9	59,1	267
Rättvik	79,6	53,8	79,7	56,5	286
Orsa	77.2	53,6	78,5	55.5	247
Älvdalen	79,5	50,6	79,7	56.3	269
Smedjebacken	86,3	52,5	85,2	52,6	267
Mora	82,6	57,2	82,6	61.5	273
Falun	83,6	64,3	83,1	68,3	311
Borlänge	83,9	57,4	84.1	63,9	298
Säter	85,0	64,1	82,9	65,7	262
Hedemora	84,8	59,5	83,6	66.5	266
Avesta	82,4	56,4	81,2	62,8	275
Ludvika	84,9	54,6	83,7	56,8	283
Kopparbergs län	83,4	57,4	82,8	62,0	281
Riket	82,9	62,7	81,6	67.9	308

' Prognos.

2 Antal skattekronor per invånare enligt prel. uppgifter vid 1980 års taxering.

AU 1980/81: 23 Bilaga: Uppgifter om länen B 17

Kopparbergs län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1980			1979
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Vansbro	2.3	3.0	6.1	2.1	2,5	5,0
Malung	3.5	4.0	6,8	3,2	3,5	6,5
Gagnef	1,2	1.7	2.7	1.3	2,0	2,3
Leksand	1.6	1,9	3,1	1.6	1,9	3,1
Rättvik	2.3	2,2	4,0	2.4	2,7	3,8
Orsa	1.6	1.5	3,3	1.5	1.8	2,9
Älvdalen	2,8	3.0	5.6	3,7	3.8	6,5
Smedjebacken	3.4	4.7	7,2	3,0	4,0	7.5
Mora	1,7	1.6	3,5	1.8	1.8	3,5
Falun	1,6	1,7	2,9	1.6	1,7	2.9
Borlänge	1.8	2.4	3,8	1,7	2,3	3,7
Säter	l.l	1.3	1.5	1.0	1,1	1,5
Hedemora	1.7	2,3	3,5	1.5	1.8	2,6
Avesta	3.0	4,0	6,5	2,6	3,2	5,1
Ludvika	3,9	5,1	9,0	3,6	4,6	9,0
Kopparbergs län	2,2	2,8	4,7	2.2	2.6	4,4
Riket	1,8	2,0	3.7	1.9	2.0	3,7

Arbetsmarknadsläget i januari 1981

Antal Andel av befolkningen

i åldern 16—64år(%)

		Länet	Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande vid månadens slut	5 151	2.9	2,2
Samtliga arbetssökande	9 603	5,4	4,5
Kvarstående lediga platser	740	0,4	0,6
Sökande kvarstående arbetslösa per ledig plats	7.0	_	_
1 beredskapsarbete	676	0,4	0,4
I arbetsmarknadsinstitut, anställning med lönebidrag samt Samhällsföretag1	1 949	l.l	l.l
I arbetsmarknadsutbildning3	1 146	0,7	0,8
Personer med hel förtidspension och helt sjukbidrag3	9 050	5,1	4,7

1 Samhällsföretag avser december månad.

2 Exklusive företagsutbildning.

3 Preliminära uppgifter.

AU 1980/81: 23 Bilaga: Uppgifter om länen B 18

Värmlands län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1970	= 100	% över 64 år
1970	1975	1980	1980	1985	1980
Kil	8 284	9 965	II 171	135	136	13
Eda	9 999	9 663	9 518	95	93	22
Torsby	16 926	16 072	15 601	92	91	24
Storfors	5 609	5 274	5 508	98	97	18
Hammarö	10 679	10 777	12 129	114	113	13
Munkfors	5 720	5 483	5 132	90	91	23
Forshaga	9 477	II 224	12 019	127	128	16
Grums	10 350	10 872	10 805	104	107	17
Årjäng	9 988	9 825	9 805	98	97	24
Sunne	14 056	13 618	13 344	95	94	24
Karlstad	72 290	72 369	74 068	102	103	16
Kristinehamn	27 780	27 811	26 977	97	96	18
Filipstad	16 253	15 513	14 606	90	89	21
Hagfors	19 533	18 597	17 511	90	89	20
Arvika	27 292	27 446	26 891	99	98	21
Säffle	20 262	19 740	18 985	94	93	20
Värmlands län	284 498	284 249	284 070	100	100	18
Riket				103	104	16

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft2
1975		1981'		1980
Män	Kvinnor	Män	Kvinnor
Kil	84,7	52,0	83,1	58.1	241
Eda	81,5	54,0	79,2	60.1	243
Torsby	77,0	52,1	75,9	59,0	258
Storfors	84,5	58,3	82,0	62,4	258
Hammarö	85,4	61,3	81,9	66,9	302
Munkfors	84,1	54,4	80,5	60.6	271
Forshaga	86,3	56,4	83,1	61.2	249
Grums	86,9	55,1	83.9	60.7	262
Årjäng	83,9	56,7	82.6	63,4	244
Sunne	81.3	54,3	81,5	60,4	252
Karlstad	82,8	63.7	81.5	69,1	322
Kristinehamn	84.6	63,6	83,4	70,2	290
Filipstad	83,2	59,2	81,9	64.8	270
Hagfors	82.3	54,0	80,5	60,5	269
Arvika	81.1	55,8	80,2	62,6	269
Säffle	83,4	54,9	81,4	61,6	259
Värmlands län	83,0	58,6	81,4	64,6	280
Riket	82,9	62.7	81.6	67.9	308

1 Prognos.

2 Antal skattekronor per invånare enligt prel. uppgifter vid 1980 års taxering.

AU 1980/81: 23 Bilaga: Uppgifter om länen

B 19

Värmlands län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1980			1979
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Kil	2.5	3,1	5,1	2,9	3,2	5,9
Eda	2.5	2,6	5.3	3,1	3,5	6,3
Torsby	5.2	5,5	8,3	5,4	5,5	8,6
Storfors	2,4	3,5	4,5	3,0	4,4	7,3
Hammarö	1.5	1,7	3,9	1.8	2,1	4,3
Munkfors	3,2	4,2	7,5	3,4	4,8	7,5
Forshaga	2,8	3.4	6,4	3,4	3,6	6,6
Grums	2,0	2,6	4,2	2,3	3,0	4,6
Årjäng	3,1	2,4	5,2	3,1	2,3	5,1
Sunne	3,2	3,4	6.3	3,2	3,1	6,5
Karlstad	2,6	2,7	5,5	2,7	2.6	5,4
Kristinehamn	2,2	2,4	3,6	2,6	2,8	4,7
Filipstad	2,6	2,7	4,8	2,3	2,5	4,3
Hagfors	4,1	5,6	8,0	4,3	5.8	8,5
Arvika	2,9	3,4	6,1	3,0	3,4	6,2
Säffle	3.9	3.9	6,0	4,3	3.7	6,3
Värmlands län	2,9	3,2	5,6	3,1	3,3	5,9
Riket	1.8	2,0	3,7	1,9	2,0	3,7

Arbetsmarknadsläget i januari 1981

Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut
Samtliga arbetssökande
Kvarstående lediga platser
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats
1 beredskapsarbete
I arbetsmarknadsinstitut, anställning
med lönebidrag samt Samhällsföretag1
1 arbetsmarknadsutbildning2
Personer med hel förtidspension och
helt sjukbidrag1

Antal Andel av befolkningen

i åldern 16—64år(%)

Länet Riket

231	3,6	2,2
491	6,6	4,5
727	0,4	0,6
8,6
542	0.9	0,4
119	1,2	1.1
435	0,8	0,8
526	4,9	4,7

1 Samhällsföretag avser december månad.

2 Exklusive företagsutbildning.

3 Preliminära uppgifter.

AU 1980/81: 23 Bilaga: Uppgifter om länen B 20

Örebro län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1970	= 100	% över 64 år
1970	1975	1980	1980	1985	1980
Laxå	9 472	8 664	8 662	91	94	16
Hallsberg	16 821	16 643	17 246	103	105	17
Degerfors	11 885	12 153	12 246	103	102	16
Hällefors	II 907	11 219	10 576	89	86	20
Ljusnarsberg	7 432	7 209	7 006	94	89	23
Örebro	117 643	117 837	116 969	99	100	18
Kumla	16 225	16 939	17 760	109	114	17
Askersund	II 202	11 342	11 896	106	105	21
Karlskoga	39 687	38 103	36 828	93	93	17
Nora	9 009	9 269	10 211	113	115	18
Lindesberg	24 209	24 545	24 956	103	104	18
Örebro län	275 492	273 923	274 356	100	100	18
Riket				103	104	16

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft1
1975		1981'		1980
Män	Kvinnor	Män	Kvinnor
Laxå	84,8	57.0	83,7	63.0	279
Hallsberg	84,2	57.4	83.3	61.8	272
Degerfors	85,3	53.9	84,6	55.5	264
Hällefors	84.2	54,5	82,8	56,3	281
Ljusnarsberg	82,9	50,4	78,6	55,1	254
Örebro	81,9	66,3	81,6	73,1	306
Kumla	86.0	62,1	85,1	65,5	268
Askersund	84,5	54,3	84,2	60,1	264
Karlskoga	85,4	60,2	84,0	67,5	319
Nora	84.5	63,6	84,0	68,2	276
Lindesberg	84.8	60,2	84,7	63,7	271
Örebro län	83,6	61.9	82,9	67,5	292
Riket	82,9	62,7	81.6	67,9	308

1 Prognos.

~ Antal skattekronor per invånare enligt prel. uppgifter vid 1980 års taxering.

AU 1980/81: 23 Bilaga: Uppgifter om länen B 21

Örebro län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1980			1979
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Laxå	2,1	2.7	3,5	2.7	3,9	5.2
Hallsberg	1,7	2,0	2,5	1.7	2,0	2,9
Degerfors	1,9	2,4	4.4	2.5	2.9	5,2
Hällefors	1,9	3.0	4.1	2.1	3,3	4.1
Ljusnarsberg	3.8	4.6	7.5	3,8	4.5	7.5
Örebro	1,9	1,7	3,2	2.0	1.8	3.7
Kumla	1,2	1.2	2,2	1,5	1.6	2.3
Askersund	2,0	2,7	3,2	2.4	3,4	4,9
Karlskoga	2.1	2.8	4.4	2,2	3.0	4.8
Nora	2,4	2.7	4,7	2,4	2,5	5.0
Lindesberg	2.0	2,3	3,6	2,6	3.1	5.1
Örebro län	2,0	2.2	3.5	2,2	2,4	4.2
Riket	1.8	2.0	3.7	1.9	2.0	3,7

Arbetsmarknadsläget i januari 1981
	Antal	Andel av befolkningen
		i åldern 16—64år(%)
		Länet	Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	3 934	2,3	2,2
Samtliga arbetssökande	7 793	4,6	4,5
Kvarstående lediga platser	1 339	0,8	0.6
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats	2.9	—	—
I beredskapsarbete	634	0.4	0.4
1 arbetsmarknadsinstitut, anställning
med lönebidrag samt Samhällsföretag1	1 473	0,9	1.1
1 arbetsmarknadsutbildning2	1 607	1.0	0.8
Personer med hel förtidspension och
helt sjukbidrag'	9 148	5,4	4,7

1 Samhällsföretag avser december månad.

2 Exklusive företagsutbildning.

5 Preliminära uppgifter.

AU 1980/81: 23 Bilaga: Uppgifter om länen B 22

Västmanlands län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1970	= 100	% över 64 år
1970	1975	1980	1980	1985	1980
Skinnskatteberg	5 459	5 383	5 346	98	98	18
Surahammar	10 968	II 074	11 439	104	104	14
Heby	13 298	13 189	13 378	101	98	19
Kungsör	8 231	8 279	8 606	105	106	15
Hallstahammar	18 936	18 552	18 237	96	92	13
Norberg	6 745	6 612	6 843	101	94	19
Västerås	116 849	117 911	117 487	101	102	13
Sala	19 627	20 421	20 936	107	107	18
Fagersta	16 923	15 911	15 121	89	92	18
Köping	29 713	27 872	27 201	92	92	15
Arboga	14 815	14 717	14 944	101	%	17
Västmanlands län	261 564	259 921	259 538	99	99	15
Riket				103	104	16

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft2
1975		1981'		1980
Män	Kvinnor	Män	Kvinnor
Skinnskatteberg	83,7	50,9	81.4	55,6	271
Surahammar	85,6	56,6	83,0	60,3	275
Heby	85,5	52,9	84,1	55,7	231
Kungsör	86,2	58,7	85,0	63,3	266
Hallstahammar	86,5	60.4	83.2	63,2	285
Norberg	84,1	53.5	82.3	57.9	269
Västerås	84,6	63,3	83,1	68.2	323
Sala	84,6	62,0	83,4	66,6	266
Fagersta	85,6	59,4	83.4	63,4	329
Köping	85,8	61.9	83,9	64,7	286
Arboga	85,3	54,8	82,9	57,8	284
Västmanlands län	85.0	60,8	83.3	65,0	299
Riket	82,9	62.7	81,6	67,9	308

1 Prognos.

: Antal skattekronor per invånare enligt prel. uppgifter vid 1980 års taxering.

AU 1980/81: 23 Bilaga: Uppgifter om länen B 23

Västmanlands län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1980			1979
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Skinnskatteberg	1.9	2,9	4,1	1.6	2.4	3,2
Surahammar	3,1	5,3	5,9	2.8	4,7	5,9
Heby	2,1	2,6	4.5	2.1	2,4	4,5
Kungsör	2,1	2,9	3,8	2,3	2,5	4,3
Hallstahammar	2.6	3.8	6.5	2,5	3,6	6,2
Norberg	2,5	3,7	5,0	2.9	4,1	5,3
Västerås	2,2	2,4	4.8	2.1	2,1	4,4
Sala	2,0	2,4	4.6	1.8	2,0	3,7
Fagersta	2,0	2,6	4.0	1,9	2,7	3,9
Köping	2,4	3,2	5,2	2,3	2.7	4,6
Arboga	3,0	4,0	5.2	3,2	4.1	5,4
Västmanlands län	2,3	2,9	4.9	2.2	2.6	4,6
Riket	1.8	2,0	3.7	1.9	2,0	3,7

Arbetsmarknadsläget i januari 1981

Antal Andel av befolkningen

i åldern 16—64år(%)

		Länet	Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande vid månadens slut	4 411	2,7	2,2
Samtliga arbetssökande	8 660	5,3	4,5
Kvarstående lediga platser	1 148	0,7	0,6
Sökande kvarstående arbetslösa per ledig plats	3,8
I beredskapsarbete	922	0,6	0,4
I arbetsmarknadsinstitut, anställning med lönebidrag samt Samhällsföretag'	1 697	1.0	l.l
1 arbetsmarknadsutbildning2	1 016	0,6	0,8
Personer med hel förtidspension och helt sjukbidrag1	8 093	4.9	4.7

1 Samhällsföretag avser december månad.

2 Exklusive företagsutbildning.

5 Preliminära uppgifter.

AU 1980/81:23 Bilaga: Uppgifter om länen B 24

Uppsala län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1970	= 100	% över 64 år
1970	1975	1980	1980	1985	1980
Håbo	6 043	9 987	13 301	220	251	5
Älvkarleby	10 255	9 947	9 736	95	95	19
Tierp	21 232	20 833	20 608	97	94	21
Uppsala	129 277	138 116	146 192	113	116	14
Enköping	31 922	31 911	32 720	102	104	16
Osthammar	18 563	19 234	21 028	113	116	17
Uppsala län	217 292	230 028	243 585	112	115	15
Riket				103	104	16

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft2
1975		1981'		1980
Män	Kvinnor	Män	Kvinnor
Håbo	88,7	55,4	84,8	56,4	253
Älvkarleby	83,8	54,1	82,2	57,6	294
Tierp	85,7	53,1	84.4	56.9	250
Uppsala	79,1	64,9	79.8	67.8	309
Enköping	84,2	57,4	84,2	61,2	267
Osthammar	86,3	58,1	85.7	61,9	265
Uppsala län	81,6	61,6	81,7	64,6	291
Riket	82.9	62,7	81.6	67.9	308

1 Prognos.

2 Antal skattekronor per invånare enligt prel. uppgifter vid 1980 års taxering.

AU 1980/81: 23 Bilaga: Uppgifter om länen B 25

Uppsala län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1980			1979
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Håbo	1.0	1.4	2,5	1.3	1,9	2.4
Älvkarleby	2,2	3,3	4.7	2,5	3.4	6,0
Tierp	1.7	2.3	3,6	1,6	2.1	3.5
Uppsala	1.0	0.9	1.9	l.l	0.9	2,3
Enköping	1,8	2,4	3.9	1.9	2,3	4.1
Östhammar	0.9	1.3	2,0	1.1	1.4	2.3
Uppsala län	1,2	1.3	2,4	1.3	1,4	2,8
Riket	1.8	2.0	3.7	1.9	2,0	3,7

Arbetsmarknadsläget i januari 1981
	Antal	Andel av befolkningen
		i åldern 16—64år(%)
		Länet	Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	2 222	1.4	2.2
Samtliga arbetssökande	5 102	3.3	4,5
Kvarstående lediga platser	1 094	0,7	0,6
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats	2,0	—	—
I beredskapsarbete	471	0,3	0.4
I arbetsmarknadsinstitut, anställning
med lönebidrag samt Samhällsföretag1	1 655	1.1	1.1
I arbetsmarknadsutbildning2	1 530	1,0	0.8
Personer med hel förtidspension och
helt sjukbidrag1	5 722	3,7	4,7

1 Samhällsföretag avser december månad.

2 Exklusive företagsutbildning.

5 Preliminära uppgifter.

9 Riksdagen 1980/81. 18 sami. Nr 23

AU 1980/81: 23 Bilaga: Uppgifter om länen B 26

Stockholms län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning			1970 = 100	% över 64 år
	1970	1975	1980	1980 1985	1980
Upplands-Väsby	18 840	28 810	31 961	170 188	5
Vallentuna	12 676	14 886	17 603	139 154	8
Värmdö	12 846	16 050	17 846	139 160	10
Järfälla	48 953	51 549	53 321	109 119	6
Ekerö	12 534	15 081	15 927	127 130	8
Huddinge	54 655	62 576	66 570	122 142	8
Botkyrka	38 220	69 989	78 097	204 212	5
Haninge	44 522	50 295	58 541	131 140	6
T yresö	27 017	29 366	31 061	115 122	5
Upplands-Bro	10 625	14 792	18 489	174 186	5
Täby	38 448	41 307	47 105	123 135	9
Danderyd	27 757	27 168	27 842	100 103	14
Sollentuna	37 617	43 413	45 868	122 134	9
Stockholm	746 560	665 202	647 214	87 85	21
Södertälje	75 459	77 695	80 045	106 109	10
Nacka	47 738	55 321	57 229	120 126	10
Sundbyberg	28 016	26 995	25 717	92 104	18
Solna	55 557	53 878	50 441	91 92	16
Lidingö	36 268	36 727	37 390	103 107	13
Vaxholm	20 190	27 538	30 482	151 160	7
Norrtälje	38 269	39 193	40 842	107 108	19
Sigtuna	25 780	26 615	28 276	110 119	8
Nynäshamn	18 157	19 100	20 333	112 120	12
Stockholms län	1 476 704	1 493 546	1 528 200	103 107	14
Riket				103 104	16
Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens		Skattekraft2
	1975		19811		1980
	Män	Kvinnor Män	Kvinnor
Upplands-Väsby	88.2	71.4	86,9	76,8	322
Vallentuna	87,3	61.9	85.5	70,0	297
Värmdö	88,3	69,7	86,6	75.3	316
Järfalla	87,0	70,6	84,3	75,4	388
Ekerö	88,9	66,6	85,5	71,2	332
Huddinge	84,3	70,8	82,5	75,8	337
Botkyrka	85,3	68,0	83,3	73,5	291
Haninge	84.7	66.6	82.9	73.0	295
Tyresö	85.6	69,6	82.3	74,4	319
Upplands-Bro	87,8	64,4	86.3	70.7	291
Täby	85,9	67,0	84,5	71,8	383
Danderyd	82,1	66,9	79,9	70,1	493
Sollentuna	84,5	68,9	83,0	74,6	377
Stockholm	78,3	70,9	77.7	75,6	453
Södertälje	84.3	64,9	82.9	70.3	325
Nacka	84.5	70,8	83.2	76.9	372
Sundbyberg	82,9	74,7	81,6	76,5	413
Solna	81.1	73,4	79,8	76,3	457
Lidingö	82,8	69,8	81,5	75,2	454
Vaxholm	86,8	62.5	84,4	69.9	304
Norrtälje	83,7	59,2	82,3	65,1	275
Sigtuna	84.9	65,2	83.6	70,0	322
Nynäshamn	86.7	64.4	85.2	70,0	322
Stockholms län	82,0	69,4	81.0	74,2	394
Riket	82,9	62,7	81,6	67,9	308

' Prognos.

2 Antal skattekronor per invånare enligt prel. uppgifter vid 1980 års taxering.

AU 1980/81: 23 Bilaga: Uppgifter om länen B 27

Stockholms län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1980			1979
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Upplands-Väsby	0,6	0,5	l.l	0,7	0.7	1,5
Vallentuna	0.4	0.5	1.3	0,5	0,6	1.3
Värmdö	0,6	0,7	1.3	0,6	0,7	1.6
Järfälla	0,7	0,6	1,4	0.9	0,9	2,0
Ekerö	0,2	0,2	0.4	0,2	0.2	0,5
Huddinge	0.7	0,6	1,6	0,8	0,7	1.7
Botkyrka	1,0	0,9	2.2	1.0	0,9	2,4
Haninge	1,0	0,9	2,2	1,2	l.l	2,7
Tyresö	0,9	0,8	2.0	0,8	0,7	1,9
Upplands-Bro	0,6	0,7	1.4	0,9	0.9	1,8
Täby	0,5	0,5	1,2	0,6	0,6	1.5
Danderyd	0,3	0,3	0,6	0,3	0,3	0,7
Sollentuna	0,6	0,5	1.2	0,7	0,6	1,4
Stockholm	0,8	0.7	1.6	0,9	0,7	1,7
Södertälje	2,0	2.2	4,1	2,2	2,4	4,6
Nacka	0,7	0.6	1.6	0.7	0,6	1.6
Sundbyberg	0.9	0.9	1.8	0,9	0,8	1.8
Solna	0,8	0.7	1.6	0.9	0.7	1,8
Lidingö	0,3	0.3	0,6	0,4	0,4	0,8
Vaxholm	0,7	0,9	1.6	0.7	0,7	1,7
Norrtälje	l.l	1.5	2,2	1.4	1.7	2,7
Sigtuna	1.1	1,1	2.2	1,2	1,2	2,5
Nynäshamn	1.1	1,3	2.8	1,4	1,7	3,3
Stockholms län	0.8	0,8	1.8	0,9	0,8	2.0
Riket	1,8	2,0	3,7	1,9	2.0	3,7

Arbetsmarknadsläget i januari 1981

Antal

Andel av befolkningen
i åldern 16—64år(%)

Länet Riket

9 406 0,9 2,2

21 743 2,2 4,5

9 192 0,9 0,6

1,0 — —

1213 0,1 0,4

7 892 0,8 1,1

6 254 0.6 0,8

42 181 4,2 4,7

1 Samhällsföretag avser december månad.
’ Exklusive företagsutbildning.

1 Preliminära uppgifter.

Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut
Samtliga arbetssökande
Kvarstående lediga platser
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats
I beredskapsarbete
I arbetsmarknadsinstitut, anställning
med lönebidrag samt Samhällsföretag1
I arbetsmarknadsutbildning2
Personer med hel förtidspension och
helt sjukbidrag’

AU 1980/81:23 Bilaga: Uppgifter om länen B 28

Södermanlands län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1970	= 100	% över 64 år
1970	1975	1980	1980	1985	1980
Vingåker	9 6%	9 519	9 750	101	100	18
Nyköping	57 739	62 561	64 099	III	109	16
Oxelösund	15 187	14 211	14 120	93	95	10
Flen	18 391	18 079	18 231	99	97	18
Katrineholm	32 780	32 635	32 277	98	97	18
Eskilstuna	93 842	92 663	90 354	96	97	16
Strängnäs	20 635	22 245	23 705	115	119	16
Södermanlands län	248 270	251 913	252 536	102	102	16
Riket				103	104	16

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekrafr
1975		1981'		1980
Män	Kvinnor	Män	Kvinnor
Vingåker	84.4	60,7	82,4	68,6	258
Nyköping	85.0	58,6	82,3	65,4	294
Oxelösund	85.2	60,6	82.2	67.6	322
Flen	83.8	62,5	81.4	70,0	268
Katrineholm	83.8	62.0	81,3	69,0	278
Eskilstuna	82,9	62,3	80,5	69,4	289
Strängnäs	83.5	62,0	80,7	69,5	294
Södermanlands län	83.8	61,2	81,3	68,3	288
Riket	82,9	62.7	81,6	67,9	308

1 Prognos.

: Antal skattekronor per invånare enligt prel. uppgifter vid 1980 års taxering.

AU 1980/81:23 Bilaga: Uppgifter om länen B 29

Södermanlands län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1980			1979
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Vingåker	1.7	1.7	2,9	2,0	1.7	3,6
Nyköping	1.8	2.2	4,1	2,0	2,4	4.3
Oxelösund	2.5	3.4	6.3	2.6	3,4	5,9
Flen	1.6	1,8	2.9	1.9	2,3	3,5
Katrineholm	2,3	2,8	5.0	2,3	2.7	5,1
Eskilstuna	2,8	3,0	6.7	2.9	3.0	6.8
Strängnäs	1.5	1.8	2.8	1,7	1,9	3,2
Södermanlands län 2.2	2,6	5,1	2,4	2,7	5,2
Riket	1.8	2.0	3.7	1,9	2,0	3,7

Arbetsmarknadsläget i januari 1981
	Antal	Andel av befolkningen
		i åldern 16—64 år (%)
		Länet	Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	3 817	2.4	2,2
Samtliga arbetssökande	8 427	5.4	4,5
Kvarstående lediga platser	950	0,6	0,6
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats	4,0	—	—
1 beredskapsarbete	885	0,6	0.4
1 arbetsmarknadsinstitut, anställning
med lönebidrag samt Samhällsföretag1	1 520	1,0	1.1
I arbetsmarknadsutbildning3	1 590	1,0	0.8
Personer med hel förtidspension och
helt sjukbidrag'	8 060	5,1	4,7

1 Samhällsföretag avser december månad.
3 Exklusive företagsutbildning.

1 Preliminära uppgifter.

AU 1980/81:23 Bilaga: Uppgifter om länen B 30

Östergötlands Ian

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1970	= 100	% över 64 år
1970	1975	1980	1980	1985	1980
Ödeshög	6 038	6 051	6 228	103	104	20
Ydre	4 354	4 297	4 362	100	98	22
Kinda	10 489	10 635	10 595	101	100	21
Boxholm	6 383	5 899	5 794	91	89	21
Åtvidaberg	13 034	12 976	12 924	99	97	17
Finspång	24 656	24 799	24 614	100	100	16
Valdemarsvik	9 152	8 864	9 303	102	103	19
Linköping	104 527	109 236	112 600	108	109	15
Norrköping	120 625	119 169	119 238	99	100	17
Söderköping	9 614	10 338	11 467	119	124	15
Motala1	48 764	41 577	41 965	—	—	17
Vadstena1	—	7 718	7 654	—	—	20
Mjölby	24 569	25 529	26 042	106	107	17
Östergötlands län	382 205	387 088	392 789	103	103	17
Riket				103	104	16

1 Motala kommun delades den 1 januari 1980 i Motala och Vadstena kommuner.

Förvärvsfrekvens och skattekraft

Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft2
1975		1981'		1980
Män	Kvinnor	Män	Kvinnor
Ödeshög	82.5	49.8	82.1	55,7	225
Ydre	85.7	50.4	86.6	59.2	236
Kinda	85.2	53.3	85.0	58.7	238
Boxholm	86.6	54,3	86,5	61,0	255
Åtvidaberg	88,3	56.5	86,4	62,9	256
Finspång	87.7	60,1	85,5	62,8	285
Valdemarsvik	87.9	51.6	89,0	55.9	242
Linköping	84.1	65,7	83.2	72,6	322
Norrköping	83,5	63.6	82.4	71,4	298
Söderköping	85.8	59,7	85,9	64,3	251
Motala	85,6	61,7	84,5	67,2	266
Vadstena	85,5	61.4	85,3	70,3	279
Mjölby	85,7	56.1	85.2	61.8	259
Östergötlands län	84,7	62,0	83.8	68,6	289
Riket	82,9	62.7	81.6	67.9	308

1 Prognos.

2 Antal skattekronor per invånare enligt prel. uppgifter vid 1980 års taxering.

AU 1980/81:23 Bilaga: Uppgifter om länen B 31

Östergötlands län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1980			1979
Samt- liga	Kvinnor Ung-domar	Samt- liga	Kvinnor Ung-domar
Ödeshög	2.0	2,7	3,4	2,7	4,0	5,0
Ydre	1,3	1.8	2,0	1,2	1,8	2,9
Kinda	0,9	1,2	2,0	1,2	1.4	2.0
Boxholm	1,3	2,2	2,9	1,7	2,8	3,1
Åtvidaberg	1,2	1,4	2,5	1,5	L9	3,2
Finspång	2,0	3,0	4,4	2,0	2,9	3,8
Valdemarsvik	1,9	2,6	3,1	1,4	1,7	2,7
Linköping	1,5	1,5	3,5	1,3	1.3	3,0
Norrköping	1,6	1.6	3,3	1,7	1,6	3,3
Söderköping	0,7	0,8	1,5	0.9	0,9	2,0
Motala1	3,0	2.8	5,4	l 1 s	7 7	s n
Vadstena	1,0	1,0	2,5	J	z, /
Mjölby	1,4	1,9	3,4	1,3	1.8	3,1
Östergötlands län	1,6	1,8	3,5	1,7	1.8	3,4
Riket	1,8	2,0	3,7	1,9	2,0	3,7

1 Motala kommun delades den 1 januari 1980 i Motala och Vadstena kommuner.

Arbetsmarknadsläget i januari 1981

Antal Andel av befolkningen

i åldern 16—64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut	4 819	2,0	2,2
Samtliga arbetssökande	9 907	4.1	4,5
Kvarstående lediga platser	1 362	0,6	0,6
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats	3,5	—	—
1 beredskapsarbete	713	0,3	0,4
I arbetsmarknadsinstitut, anställning
med lönebidrag samt Samhällsföretag'	2 125	0,9	l.l
I arbetsmarknadsutbildning2	2 132	0,9	0.8
Personer med hel förtidspension och
helt sjukbidrag'	10 794	4,4	4,7

1 Samhällsföretag avser december månad.

2 Exklusive företagsutbildning.

5 Preliminära uppgifter.

AU 1980/81:23 Bilaga: Uppgifter om länen B 32

Skaraborgs län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1970	= 100	% över 64 år
1970	1975	1980	1980	1985	1980
Grästorp	5 299	5 259	5 719	108	107	20
Mullsjö	3 964	5 097	6 518	164	152	12
Habo	5 639	6 675	8 085	143	177	12
Karlsborg	8 433	8 157	8 236	98	100	19
Gullspång	7 047	6 923	6 685	95	98	20
Vara	22 915	22 427	22 993	100	101	20
Götene	11 903	12 303	12 854	108	107	17
Tibro	10 143	10 997	11 214	lil	110	16
Töreboda	10 215	10 231	10 393	102	104	19
Mariestad	24 795	24 686	24 413	98	101	15
Lidköping	34 918	34 625	35 061	100	100	17
Skara	16 870	17 321	17 868	106	105	18
Skövde	43 587	45 357	46 007	106	107	14
Hjo	7 360	7 682	8 740	119	121	19
Tidaholm	12 733	12 965	13 069	103	104	19
Falköping	32 704	32 513	31 875	97	98	19
Skaraborgs län	258 525	263 218	269 730	104	106	17
Riket				103	104	16

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft2
1975		1981'		1980
Män	Kvinnor	Män	Kvinnor
Grästorp	86,6	54,0	86,0	60,4	243
Mullsjö	87,6	62,9	87,6	64,6	231
Habo	87,7	57,4	86,6	60.0	244
Karlsborg	84,0	58,0	83,5	63.5	280
Gullspång	86,0	55,8	85,9	62,3	260
Vara	85,9	56,3	86,2	64,0	244
Götene	87,8	53,8	87,5	58,1	251
Tibro	89,2	57,6	86,6	60.9	249
Töreboda	85,7	51,6	85,1	56,7	226
Mariestad	85,9	64,9	84,3	69,6	277
Lidköping	86,8	60,1	85,4	64,5	270
Skara	86.8	64,1	84,9	69,1	281
Skövde	86.5	63,8	85,5	69,5	300
Hjo	86.8	56,1	85,8	59,0	251
Tidaholm	87,3	58,6	85,9	63,1	254
Falköping	86,8	65,5	85,8	71,1	280
Skaraborgs län	86,7	60,7	85,6	65,7	268
Riket	82,9	62,7	81.6	67,9	308

' Prognos.

! Antal skattekronor per invånare enligt prel. uppgifter vid 1980 års taxering.

AU 1980/81: 23 Bilaga: Uppgifter om länen B 33

Skaraborgs län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1980			1979
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinttor	Ung- domar
Grästorp	1.3	1.4	2,8	1,2	1.3	3,0
Mullsjö	1.5	2.0	2,8	1,3	1,3	2,7
Habo	0.7	1,0	1,0	0,8	1,1	1,5
Karlsborg	1.6	2,0	2,0	2,1	2,4	2,8
Gullspång	2,2	2.9	3,1	3.4	4,6	6,1
Vara	1,2	1,5	2,1	1,1	1,4	2,0
Götene	0,8	1,0	1,5	0.8	1.0	1.6
Tibro	1,4	1.8	3,0	2,0	2.8	4,2
Töreboda	2,8	2.8	5,2	3,0	3,4	6.0
Mariestad	1,6	1.7	3,2	1,8	1.9	4.0
Lidköping	2,1	2,3	3,8	1,9	2,1	3,3
Skara	1.2	1,2	2,7	1.2	1,2	2,6
Skövde	2,5	3,1	6.1	2.4	2,7	5,3
Hjo	LO	1.1	1.8	1.1	1.1	2,0
Tidaholm	1,3	1,9	2,5	1,4	1.9	2.8
Falköping	1,2	1,3	2,7	1,4	1,5	2.9
Skaraborgs län	1,7	2,0	3,4	1.7	2,0	3,6
Riket	1.8	2.0	3,7	1,9	2,0	3,7

Arbetsmarknadsläget i januari 1981

Antal Andel av befolkningen

i åldern 16—64år(%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	3 621	2,2	2,2
Samtliga arbetssökande	7 943	4,9	4,5
Kvarstående lediga platser	1 127	0,7	0,6
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats	3,2	—	—
I beredskapsarbete	472	0,3	0,4
I arbetsmarknadsinstitut, anställning
med lönebidrag samt Samhällsföretag1	1 587	1,0	1.1
I arbetsmarknadsutbildning2	1 401	0,9	0,8
Personer med hel förtidspension och
helt sjukbidrag’	5 256	3,2	4,7

1 Samhällsföretag avser december månad.
■ Exklusive företagsutbildning.

1 Preliminära uppgifter.

AU 1980/81: 23 Bilaga: Uppgifter om länen B 34

Älvsborgs län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1970	= 100	% över 64 år
1970	1975	1980	1980	1985	1980
Dals-Ed	4 983	5 252	5 287	106	108	23
Färgelanda	6 300	6 903	7 373	117	122	19
Ale	17 589	21 980	23 312	133	135	11
Lerum	23 385	28 162	29 871	128	130	9
Vårgårda	7 801	8 370	9 256	119	121	17
Tranemo	II 588	II 786	12 413	107	108	15
Bengtsfors	12 479	12 345	12 199	98	98	23 '
Mellerud	10 617	10 421	10 677	101	100	22
Lilla Edet	9 993	11 229	11 836	118	119	16
Mark	28 985	30 217	31 418	108	111	19
Svenljunga	9 735	10 165	10 989	113	112	19
Herrljunga	9 049	8 833	9 347	103	103	19
Vänersborg	32 454	34 365	34 574	107	108	17
Trollhättan	48 605	50 225	49 600	102	103	14
Alingsås	26 546	27 796	29 637	112	114	17
Borås	107 424	105 177	102 129	95	94	17
Ulricehamn	21 276	21 451	21 970	103	104	20
Åmål	13 433	13 349	13 564	101	102	20
Älvsborgs län	402 242	418 026	425 452	106	106	17
Riket				103	104	16

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft2
1975		1981'		1980
Män	Kvinnor	Män	Kvinnor
Dals-Ed	83,9	57,5	83.1	61,9	226
Färgelanda	84.2	57,7	82,0	60,7	227
Ale	88,2	59,2	86.1	66,8	256
Lerum	87,6	58,5	87,3	65,2	276
Vårgårda	86,6	51,5	84,9	56,6	224
Tranemo	89,5	71,1	85,1	73,1	286
Bengtsfors	84,0	57,7	81,5	62,1	260
Mellerud	81,0	53,6	81.4	60,8	237
Lilla Edet	85,3	57,9	83,3	61.4	253
Mark	86,5	67,1	84,0	69,0	257
Svenljunga	87,4	65,6	84,8	67,4	249
Herrljunga	85,9	59,8	85.7	67,1	242
Vänersborg	85,0	65,5	82,4	71,4	296
Trollhättan	85,2	62,4	83.7	69,2	304
Alingsås	85,4	62,4	84,6	68,0	272
Borås	84.0	69,9	82,9	74,2	293
Ulricehamn	87,0	69,9	84,0	71,6	272
Åmål	82,2	55,1	80,4	60,3	268
Älvsborgs län	85,3	64,2	83,8	68.9	276
Riket	82,9	62,7	81.6	67,9	308

1 Prognos.

2 Antal skattekronor per invånare enligt prel. uppgifter vid 1980 års taxering.

AU 1980/81: 23 Bilaga: Uppgifter om länen B 35

Älvsborgs län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1980			1979
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Dals-Ed	2,4	2,9	5,1	2,8	3,5	5,6
Färgelanda	1,5	1.6	3.1	1,5	1,7	3,1
Ale	1,4	1,6	2.5	1,8	2.0	2,9
Lerum	1.0	1,2	1.9	1,0	1.3	2,3
Vårgårda	1,3	1,4	2,3	1.5	1.3	2,1
Tranemo	0,9	1,3	1,4	1.6	2.4	2,2
Bengtsfors	2,1	2,3	5,1	2.4	2.4	5,1
Mellerud	2,0	2.9	4,0	2,3	3,2	4,9
Lilla Edet	1.9	2,4	4,5	2,0	2.4	4,8
Mark	1,2	1,3	3,1	1.5	1.5	2,8
Svenljunga	1.4	1,9	2,9	1,9	2,3	4,2
Herrljunga	l.l	1.2	1.7	1.7	2,3	2,3
Vänersborg	1.4	1,4	2,8	1,4	1,2	3.2
Trollhättan	2,0	2,3	3,9	2,1	2.3	4,4
Alingsås	1,9	2,2	3.3	2.2	2,5	3.3
Borås	2,3	2.3	4.7	2,5	2,5	4.7
Ulricehamn	0,9	l.l	1,8	1,0	1.2	2,0
Åmål	3,9	4,9	8,2	3,6	4,2	6.7
Älvsborgs län	1,8	2,0	3,6	2,0	2,1	3,8
Riket	1,8	2.0	3,7	1,9	2.0	3,7

Arbetsmarknadsläget i januari 1981
	Antal	Andel av befolkningen
		i åldern 16—64 år (%)
		Länet	Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	5 415	2,1	2,2
Samtliga arbetssökande	11 751	4,5	4.5
Kvarstående lediga platser	933	0,4	0,6
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats	5,8	—	—
I beredskapsarbete	1 100	0,4	0,4
1 arbetsmarknadsinstitut, anställning
med lönebidrag samt Samhällsföretag1	2 604	1,0	1.1
1 arbetsmarknadsutbildning3	2 077	0,8	0,8
Personer med hel förtidspension och
helt sjukbidrag'	10 939	4,2	4,7

1 Samhäll sföretag avser december månad.
3 Exklusive företagsutbildning.

1 Preliminära uppgifter.

AU 1980/81: 23 Bilaga: Uppgifter om länen B 36

Göteborgs och Bohus lön

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1970	= 100	% över 64 år
	1970	1975	1980	1980	1985	1980
Härryda	15 914	20 741	23 195	146	164	9
Partille	24 635	27 151	27 172	110	116	II
Öckerö	8 468	9 219	9 842	116	120	13
Stenungsund	12 559	14 617	16 091	128	138	9
Tjörn	9 316	10 618	11 701	126	139	16
Orust	8 916	10 586	12 364	139	146	19
Sotenäs	9 370	9 133	9 252	99	99	26
Munkedal	9 716	10 210	10 703	110	116	19
Tanum	10 840	11 058	II 463	106	106	24
Göteborg	465 682	444 651	431 273	93	91	17
Mölndal	44 512	47 295	47 788	107	lil	12
Kungälv	24 155	28 311	29 702	123	129	12
Lysekil	13 777	15 076	15 037	109	lil	20
Uddevalla	47 755	46 861	46 032	96	94	16
Strömstad	9 586	9 485	9 580	100	101	23
Göteborgs och			•?ll 195
Bohus län	715 201	715 012	99	100	16
Riket				103	104	16

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft2
1975		1981'		1980
Män	Kvinnor	Män	Kvinnor
Härryda	86,9	61,8	86,3	64,6	276
Partille	85,5	63,3	83,4	67,2	313
Öckerö	87,9	50,5	85,7	52,1	238
Stenungsund	87.1	57,6	81,5	59,6	331
Tjörn	86,1	51,3	82,0	53,2	253
Orust	86.8	50,9	81,5	52,7	226
Sotenäs	83.8	56,8	84.9	60,5	246
Munkedal	84,3	56,0	82,4	56,8	236
Tanum	83.1	56,1	81,7	56,9	217
Göteborg	79.4	63,4	76,9	66,5	338
Mölndal	85,0	64,6	84,3	67,6	323
Kungälv	87,0	60,9	83.6	66,4	279
Lysekil	83,5	58,5	82.4	60,9	275
Uddevalla	83,2	62.4	80.1	66,0	293
Strömstad	84.4	63,5	82,7	64,9	253
Göteborgs och
Bohus län	81,5	62,4	79.2	65.3	317
Riket	82,9	62,7	81,6	67.9	308

1 Prognos.

2 Antal skattekronor per invånare enligt prel. uppgifter vid 1980 års taxering.

AU 1980/81: 23 Bilaga: Uppgifter om länen B 37

Göteborgs och Bohus län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1980			1979
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Härryda	0,6	0,7	1.2	0,7	0,7	1.1
Partille	1.3	1,5	2,5	1,3	1.3	2,3
Öckerö	1,0	1.2	2,2	0.9	1.1	1.9
Stenungsund	2,2	3,1	4.9	2,2	2.8	4,5
Tjörn	1.6	2,1	3,4	1.6	2,1	3,0
Orust	1,7	2,2	4,4	1.5	2.0	2.9
Sotenäs	2.0	2,3	3,2	1.9	1.9	2.1
Munkedal	2,1	2,2	4,0	2,0	2.4	3.3
Tanum	2.4	2,2	4.7	2.3	2.4	4,4
Göteborg	2.0	2,0	3,7	2.0	1.9	3,6
Mölndal	0,8	1,0	1,6	0,8	0,9	1.5
Kungälv	1,2	1.6	1.9	1.3	1.5	2.0
Lysekil	1.5	1,4	2,6	1.4	1.4	1.7
Uddevalla	1,7	1.9	4,2	1.8	2.0	3.9
Strömstad	2.7	2,4	5.0	2.6	2,3	3.7
Göteborgs och
Bohus län	1.8	1.8	3.4	2.0	1.8	3.2
Riket	1.8	2,0	3,7	1.9	2.0	3,7

Arbetsmarknadsläget i januari 1981

Antal Andel av befolkningen

i åldern 16—64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut	9 497	2,1	2,2
Samtliga arbetssökande	19 941	4.4	4,5
Kvarstående lediga platser	3 557	0,8	0.6
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats	2,7	—	—
1 beredskapsarbete	1 922	0,4	0.4
I arbetsmarknadsinstitut, anställning
med lönebidrag samt Samhällsföretag1	4 362	1,0	1.1
I arbetsmarknadsutbildning2	3 903	0,9	0,8
Personer med hel förtidspension och
helt sjukbidrag'	25 609	5,6	4,7

1 Samhällsföretag avser december månad.

2 Exklusive företagsutbildning.

3 Preliminära uppgifter.

AU 1980/81: 23 Bilaga: Uppgifter om länen B 38

Hallands län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1970	= 100	% över 64 år
1970	1975	1980	1980	1985	1980
Hylte	10 978	11 152	11 211	102	105	20
Halmstad	70 466	74 292	76 042	108	110	17
Laholm	18 696	19 830	21 059	113	118	19
Falkenberg	31 834	33 102	34 912	110	112	18
Varberg	38 877	43 051	44 164	114	1 i9	16
Kungsbacka	28 877	38 353	43 536	151	159	10
Hallands län	199 728	219 780	230 924	116	120	16
Riket				103	104	16

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft1
1975		1981'		1980
Män	Kvinnor	Män	Kvinnor
Hylte	87.0	59.4	85.3	66,1	288
Halmstad	83.9	63,6	82.2	70.0	291
Laholm	87,4	60.9	84,6	67.8	239
Falkenberg	87.6	60.7	85.1	68,0	263
Varberg	87.8	61.4	85,3	69.0	284
Kungsbacka	86.8	58.1	84.4	64,9	275
Hallands län	86.2	61.4	84.0	68.2	277
Riket	82,9	62.7	81.6	67,9	308

' Prognos.

: Antal skattekronor per invånare enligt prel. uppgifter vid 1980 års taxering.

AU 1980/81: 23 Bilaga: Uppgifter om länen B 39

Hallands län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1980			1979
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Hylte	2,0	3,3	2,2	2,3	3,6	2,6
Halmstad	1.7	2.1	3,8	1,9	2.1	3,8
Laholm	1,4	1.9	2,8	1,5	1.8	2,6
Falkenberg	1,1	1,6	2,2	1,4	1.9	2,4
Varberg	l.l	1.2	2,0	1.2	1,2	1,9
Kungsbacka	l.l	1,3	2,2	l.l	1,1	2,0
Hallands län	1.4	1,7	2,7	1,5	1,8	2,7
Riket	1,8	2.0	3,7	1.9	2,0	3.7

Arbetsmarknadsläget i januari 1981

Antal Andel av befolkningen

i åldern 16—64år(%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	2 525	1.8	2,2
Samtliga arbetssökande	5 895	4.2	4.5
Kvarstående lediga platser	649	0,5	0,6
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats	3,9	—	—
I beredskapsarbete	382	0,3	0,4
1 arbetsmarknadsinstitut, anställning
med lönebidrag samt Samhällsföretag1	1 124	0,8	l.l
I arbetsmarknadsutbildning3	773	0,5	0,8
Personer med hel förtidspension och
helt sjukbidrag3	5 450	3.9	4,7

1 Samhällsföretag avser december månad.

2 Exklusive företagsutbildning.

3 Preliminära uppgifter.

AU 1980/81: 23 Bilaga: Uppgifter om länen B 40

Jönköpings län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1970	= 100	% över 64 år
1970	1975	1980	1980	1985	1980
Aneby	6 272	6 508	6 873	110	105	19
Gnosjö	7 676	8 324	9 056	118	116	12
Gislaved	26 062	27 570	28 483	109	112	14
Vaggeryd	II 049	II 355	12 121	110	110	17
Jönköping	107 656	108 500	107 561	100	100	16
Nässjö	33 564	32 591	31 694	94	95	18
Värnamo	29 273	30 072	30 342	104	IQ5	15
Sävsjö	II 507	II 590	11 838	103	103	19
Vetlanda	28 826	28 532	28 736	100	99	19
Eksjö	18 190	18 227	18 072	99	100	20
Tranås	19 287	18 717	18 380	95	95	19
Jönköpings län	299 362	301 986	303 156	101	102	17
Riket				103	104	16

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft1
1975		1981'		1980
Män	Kvinnor	Män	Kvinnor
Aneby	85.6	58.9	81,7	63,6	233
Gnosjö	88,2	70,3	85,9	72,9	293
Gislaved	87.4	64,6	86,3	72,3	287
Vaggeryd	87,2	57,7	84,5	64.0	262
Jönköping	84,1	63.0	83,3	71,4	299
Nässjö	84.7	59.7	83.3	66,4	273
Värnamo	85,9	66.1	87.0	76,6	292
Sävsjö	85,8	55,3	84,6	60,9	261
Vetlanda	85,8	56,6	82,8	62,9	267
Eksjö	85,2	62,6	86.5	77,4	279
Tranås	85,6	62,1	82,5	69,1	265
Jönköpings län	85,3	62,1	84,2	70,1	284
Riket	82,9	62,7	81.6	67.9	308

1 Prognos.

3 Antal skattekronor per invånare enligt prel. uppgifter vid 1980 års taxering.

AU 1980/81: 23 Bilaga: Uppgifter om länen B 41

Jönköpings län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1980			1979
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Aneby	0.9 ,	1.5	2,1	1.1	1,5	1,8
Gnosjö	0,3	0,3	0.5	0,6	0,7	0,7
Gislaved	0.9	1.1	1,6	1.2	1.5	2,2
Vaggeryd	1,4	2,2	2,3	2.0	3.1	3,5
Jönköping	1.6	1.8	3.2	1,9	2,1	3.3
Nässjö	1,5	2,1	2,8	1.8	2,5	3.2
Värnamo	0.8	0,9	1.7	1,0	1,2	1.9
Sävsjö	1.2	1.7	2.8	1,0	1.5	2.1
Vetlanda	1,3	1.9	3.2	1.6	2,3	4.0
Eksjö	1.4	1,7	3.2	1.4	1.6	3,0
Tranås	1.9	2,3	4,3	2,5	3.1	5.6
Jönköpings län	1.4	1.7	2,7	1.6	2,0	3.1
Riket	1.8	2.0	3,7	1,9	2,0	3.7

Arbetsmarknadsläget i januari 1981
	Antal	Andel av befolkningen
		i åldern 16—64 år (%)
		Länet	Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	3 328	1.8	2.2
Samtliga arbetssökande	8 058	4,4	4.5
Kvarstående lediga platser	1 092	0.6	0.6
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats	3,0	—	—
1 beredskapsarbete	306	0,2	0,4
I arbetsmarknadsinstitut, anställning
med lönebidrag samt Samhällsföretag1	2 209	1,2	1.1
I arbetsmarknadsutbildning'	1 107	0,6	0,8
Personer med hel förtidspension och
helt sjukbidrag'	6 591	3.6	4,7

1 Samhällsföretag avser december månad.
: Exklusive företagsutbildning.

1 Preliminära uppgifter.

10 Riksdagen 1980181. 18 sami. 23

AU 1980/81: 23 Bilaga: Uppgifter om länen B 42

Kronobergs län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning			1970	= 100	% över 64 år
1970	1975	1980	1980	1985	1980
Uppvidinge	12 004	11 531	11 040	92	89	23
Lessebo	8 460	8 908	9 006	106	102	20
Tingsryd	14 923	14 735	14 773	99	97	23
Alvesta	19 191	18 784	19 442	101	100	18
Almhult	15 260	15 250	15 562	102	102	19
Markaryd	11 821	II 918	11 798	100	93	18
Växjö	58 908	62 048	64 661	110	112	14
Ljungby	26 285	26 264	27 409	104	104	18
Kronobergs län	166 852	169 438	173 691	104	104	17
Riket				103	104	16

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft-’
1975		1981'		1980
Män	Kvinnor	Män	Kvinnor
Uppvidinge	83,7	57,8	80,7	59,1	257
Lessebo	87.7	62,6	84,5	64,4	255
Tingsryd	83,3	54,3	80,2	55,9	238
Alvesta	83,9	59,6	81,2	61.1	253
Almhult	85,2	60.1	82,4	61,0	282
Markaryd	84.8	59,5	81.9	62,7	264
Växjö	83,2	64,7	80,5	69.4	306
Ljungby	85,1	61.8	82.3	63,9	263
Kronobergs län	84,2	61,6	81,3	64,6	277
Riket	82.9	62,7	81.6	67.9	308

1 Prognos.

2 Antal skattekronor per invånare enligt prel. uppgifter vid 1980 års taxering.

AU 1980/81: 23 Bilaga: Uppgifter om länen B 43

Kronobergs län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1980			1979
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Uppvidinge	3,0	4,4	4,8	4.4	6.4	6,4
Lessebo	1,8	2.3	3,4	2,8	3,6	3,6
Tingsryd	0,8	1.1	1.5	1,4	1.7	2.4
Alvesta	0,7	0,9	1.5	0.9	0.9	1.6
Almhult	0,8	1.3	1.6	1.1	1.7	2.0
Markaryd	1.3	1.9	2,3	1.4	2,1	2,6
Växjö	1.7	1.9	3.8	1,9	2,2	4,1
Ljungby	0,7	1,1	1,6	1.0	1.4	1.7
Kronobergs län	1,3	1,7	2.8	1.7	2.2	3,1
Riket	1,8	2,0	3,7	1.9	2,0	3,7

Arbetsmarknadsläget i januari 1981

Antal Andel av befolkningen
i åldern 16—64år(%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	1 707	1,6	2,2
Samtliga arbetssökande	5 057	4.8	4,5
Kvarstående lediga platser	792	0,8	0.6
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats	2,2	—	—
I beredskapsarbete	1%	0.2	0,4
1 arbetsmarknadsinstitut, anställning
med lönebidrag samt Samhällsföretag'	1 435	1.4	1,1
I arbetsmarknadsutbildning2	1 014	1,0	0,8
Personer med hel förtidspension och
helt sjukbidrag3	4 448	4,2	4,7

1 Samhällsföretag avser december månad.

2 Exklusive företagsutbildning.

3 Preliminära uppgifter.

AU 1980/81: 23 Bilaga: Uppgifter om länen B 44

Kalmar län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning			1970	= 100	% över 64 år
1970	1975	1980	1980	1985	1980
Högsby	8 315	7 671	7 800	94	94	25
Torsås	7 585	7 670	7 923	104	104	23
Mörbylånga	9 917	11 383	12 613	127	133	17
Hultsfred	19 591	18 422	17 794	91	89	21
Mönsterås	13 429	13 036	13 135	98	94	17
Emmaboda	II 772	II 699	11 324	96	95	19
Kalmar	52 496	52 385	52 846	101	101	18
Nybro	22 210	21 569	21 636	97	98	19
Oskarshamn	25 662	28 007	28 037	109	110	17
Västervik	42 297	41 702	41 263	98	95	19
Vimmerby	17 138	16 394	16 180	94	94	18
Borgholm	10 444	10 786	11 030	106	106	24
Kalmar län	240 856	240 724	241 581	100	100	19
Riket				103	104	16

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft2
1975		1981'		1980
Män	Kvinnor	Män	Kvinnor
Högsby	83,8	57.2	82.0	63,1	237
Torsås	83,6	47,5	82,2	54,2	208
Mörbylånga	85.1	55,5	83,6	57,0	246
Hultsfred	84,0	57,1	83,7	63,7	257
Mönsterås	85,0	53,8	82,0	56,7	252
Emmaboda	85,7	58,8	85,7	67,2	271
Kalmar	83,1	63,6	81,7	69.1	295
Nybro	84,9	58,0	82.9	64.0	262
Oskarshamn	85,1	60,6	83,7	65.6	277
Västervik	84,1	61,8	84.1	66.5	270
Vimmerby	83,5	53,9	83,2	61.3	253
Borgholm	81.7	55,7	81,2	60.7	223
Kalmar län	84.1	59,2	83.0	64,5	266
Riket	82,9	62,7	81.6	67,9	308

' Prognos.

2 Antal skattekronor per invånare enligt prel. uppgifter vid 1980 års taxering.

AU 1980/81: 23 Bilaga: Uppgifter om länen B 45

Kalmar län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1980			1979
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Högsby	2.5	4.0	4.7	3.4	5,1	5,6
Torsås	1.6	1.7	2.8	1.8	1,6	2.8
Mörbylånga	0.8	0,9	2.1	0,8	1,0	1.8
Hultsfred	1.7	2,2	3.5	1.9	2.6	4,2
Mönsterås	2,2	3,1	4.6	2.5	3.5	5.2
Emmaboda	1.2	1.7	2.7	1,7	2.4	3.7
Kalmar	1.0	I.l	2,4	1.2	1.4	2,7
Nybro	1.5	2,1	2,4	1.8	2.4	3,3
Oskarshamn	1.6	2.2	3.3	1.8	2.4	3,7
Västervik	1.3	1.3	2,5	1.4	1,6	2,4
Vimmerby	1.5	2.5	3,9	1,7	2.6	4,1
Borgholm	1.7	1.6	3.4	2,2	1,9	4.2
Kalmar län	1,4	1.8	2.9	1.7	2.1	3.3
Riket	1.8	2.0	3.7	1.9	2.0	3,7

Arbetsmarknadsläget i januari 1981

Antal Andel av befolkningen

i åldern 16—64 år (%)

		Länet	Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande vid månadens slut	2 770	1.9	2,2
Samtliga arbetssökande	6 990	4.8	4,5
Kvarstående lediga platser	789	0,5	0,6
Sökande kvarstående arbetslösa per ledig plats	3,5
1 beredskapsarbete	234	0.2	0.4
I arbetsmarknadsinstitut, anställning med lönebidrag samt Samhällsföretag1	2 088	1.4	1.1
I arbetsmarknadsutbildning’	1 085	0,7	0,8
Personer med hel förtidspension och helt sjukbidrag5	6 186	4,2	4.7

1 Samhällsföretag avser december månad.
5 Exklusive företagsutbildning.

1 Preliminära uppgifter.

AU 1980/81: 23 Bilaga: Uppgifter om länen B 46

Gotlands Ian

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1970	= 100	% över 64 år
1970	1975	1980	1980	1985	1980
Gotland	53 780	54 400	55 346	103	103	17
Gotlands län	53 780	54 400	55 346	103	103	17
Riket				103	104	16

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft'’
1975		1981'		1980
Män	Kvinnor	Män	Kvinnor
Gotland	84,1	63,1	81,7	68,4	258
Gotlands län	84,1	63,1	81,7	68,4	258
Riket	82,9	62,7	81,6	67,9	308

1 Prognos.

: Antal skattekronor per invånare enligt prel. uppgifter vid 1980 års taxering.

AU 1980/81: 23 Bilaga: Uppgifter om länen B 47

Gotlands län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1980			1979
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Gotland	1.1	1.1	2,7	l.l	1,0	2,9
Gotlands län	l.l	1.1	2,7	1.1	1.0	2,9
Riket	1.8	2.0	3,7	1.9	2.0	3,7

Arbetsmarknadsläget i januari 1981

	Antal	Andel av befolkningen i åldern 16—64 år (%) Länet Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande vid månadens slut	495	1,5	2,2
Samtliga arbetssökande	1 539	4,5	4,5
Kvarstående lediga platser	193	0.6	0.6
Sökande kvarstående arbetslösa per ledig plats	2,6
I beredskapsarbete	266	0,8	0,4
I arbetsmarknadsinstitut, anställning med lönebidrag samt Samhällsföretag1	723	2,1	l.l
I arbetsmarknadsutbildning'	342	1,0	0,8
Personer med hel förtidspension och helt sjukbidrag'	1 338	3,9	4,7

1 Samhällsföretag avser december månad.
: Exklusive företagsutbildning.

' Preliminära uppgifter.

AU 1980/81: 23 Bilaga: Uppgifter om länen B 48

Blekinge Ian

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning			1970	= 100	% över 64 år
1970	1975	1980	1980	1985	1980
Olofström	17 567	17 187	15 630	89	90	15
Karlskrona	59 232	60 013	60 141	102	101	19
Ronneby	29 659	30 368	30 151	102	102	18
Karlshamn	31 894	32 136	31 879	100	100	17
Sölvesborg	15 164	15 632	15 733	104	106	17
Blekinge län	153 516	155 336	153 542	100	100	18
Riket				103	104	16

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft2
1975 Män	Kvinnor	1981' Män	Kvinnor	1980
Olofström	86.0	57,6	82.4	63,0	272
Karlskrona	82,1	60,6	80,3	67,1	278
Ronneby	83.9	54.4	81,9	60,6	253
Karlshamn	85.8	60,5	83,1	66.7	278
Sölvesborg	86.1	56,0	82.5	62,3	258
Blekinge län	84,1	58,6	81,7	64,8	270
Riket	82,9	62,7	81,6	67,9	308

1 Prognos.

2 Antal skattekronor per invånare enligt prel. uppgifter vid 1980 års taxering.

AU 1980/81: 23 Bilaga: Uppgifter om länen B 49

Blekinge län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1980			1979
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Olofström	2,7	4,1	6,1	2.7	3.9	5.4
Karlskrona	1,7	1.5	4,4	1,5	1.4	3,2
Ronneby	1,9	2,5	4,3	1,7	2,2	4,1
Karlshamn	2.2	2,8	4.6	2,5	3,2	5.1
Sölvesborg	2.3	3,1	4,9	2,6	3,7	5.3
Blekinge län	2,0	2,4	4,7	2,0	2,4	4,2
Riket	1,8	2,0	3.7	1,9	2,0	3,7

Arbetsmarknadsläget i januari 1981
	Antal	Andel av befolkningen
		i åldern 16—64 år (%)
		Länet	Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	2 574	2,8	2,2
Samtliga arbetssökande	5 386	5,8	4.5
Kvarstående lediga platser	196	0,2	0,6
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats	13,1	—	—
I beredskapsarbete	366	0,4	0,4
1 arbetsmarknadsinstitut, anställning
med lönebidrag samt Samhällsföretag1	1 523	1,6	1,1
I arbetsmarknadsutbildning2	688	0,7	0,8
Personer med hel förtidspension och
helt sjukbidrag’	4 644	5.0	4,7

1 Samhällsföretag avser december månad.

2 Exklusive företagsutbildning.

1 Preliminära uppgifter.

AU 1980/81: 23 Bilaga: Uppgifter om länen B 50

Kristianstads län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1970	= 100	% över 64 år
1970	1975	1980	1980	1985	1980
Ö. Göinge	14 526	14 942	15 424	106	101	16
Örkelljunga	8 718	8 843	9 306	107	107	18
Tomelilla	13 014	12 605	12 664	97	93	22
Bromölla	10 795	11 384	12 069	112	111	14
Osby	13 758	13 810	13 765	100	100	19
Perstorp	7 905	7 407	7 526	95	100	13
Klippan	16 256	16 263	16 549	102	103	17
Åstorp	10 617	11 486	12 946	122	126	13
Båstad	10 500	11 160	12 091	115	121	21
Kristianstad	65 100	67 499	68 883	106	107	18
Simrishamn	20 392	20 103	20 303	100	103	22
Ängelholm	25 988	28 173	29 813	115	121	18
Hässleholm	46 592	48 339	48 854	105	106	18
Kristianstads län	264 161	272 014	280 193	106	108	18
Riket				103	104	16

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft"1
1975 Män	Kvinnor	1981' Män	Kvinnor	1980
Ö. Göinge	85,8	60.6	84,5	67,7	256
Örkelljunga	85.0	59.9	83,0	67,2	244
Tomelilla	84,2	57,3	83,8	64,4	239
Bromölla	86,2	57,7	83,3	62,9	286
Osby	85.2	58,1	84,2	64,9	262
Perstorp	85.1	60,1	83,7	66,1	295
Klippan	83.9	58,6	82,6	65,5	262
Åstorp	86.9	59,1	86,2	66,5	252
Båstad	83,7	56,4	83,3	63,5	273
Kristianstad	83,1	65,1	82,1	72,7	290
Simrishamn	85,6	59,5	85,1	66,5	260
Ängelholm	84,2	63,8	83,4	71.5	279
Hässleholm	84,1	59,0	82,6	66.1	266
Kristianstads län	84,4	61,0	83.3	68,1	271
Riket	82,9	62,7	81,6	67,9	308

| Prognos.

: Antal skattekronor per invånare enligt prel. uppgifter vid 1980 års taxering.

AU 1980/81:23 Bilaga: Uppgifter om länen B 51

Kristianstads län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1980			1979
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Ö. Göinge	2.2	3,3	3,5	2,5	3.3	3,7
Örkelljunga	0.6	0,8	1,2	0,9	1,3	1,9
Tomelilla	2,3	3,0	5,0	2.4	3,0	5,1
Bromölla	2,6	4,0	5.5	2,6	3,6	5,3
Osby	1,3	2.0	2,6	1.5	2,3	3,4
Perstorp	1,3	2,1	2,4	1,4	2,1	2,3
Klippan	1.5	2,0	2,9	1.6	2,2	3,2
Åstorp	1,2	1,7	2,3	1.5	2,1	2,4
Båstad	0,6	0,7	1.2	0,5	0,6	1,4
Kristianstad	1,5	1,6	2.9	1.6	1,5	2,6
Simrishamn	1,3	1,3	2,6	1.6	1.6	3,2
Ängelholm	1,0	1.1	2,5	0,8	0,9	1.7
Hässleholm	1,8	2,2	3,7	1,9	2,3	3,8
Kristianstads län	1.5	1.9	3,0	1.6	1.9	3,0
Riket	1,8	2,0	3,7	1,9	2,0	3,7

Arbetsmarknadsläget i januari 1981

Antal Andel av befolkningen

i åldern 16—64år(%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	3 426	2,0	2,2
Samtliga arbetssökande	7 520	4,4	4,5
Kvarstående lediga platser	767	0,5	0,6
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats	4,5	—	—
I beredskapsarbete	445	0,3	0.4
I arbetsmarknadsinstitut, anställning
med lönebidrag samt Samhällsföretag1	1 535	0,9	1.1
1 arbetsmarknadsutbildning2	990	0,6	0,8
Personer med hel förtidspension och
helt sjukbidrag2	7 338	4.3	4,7

1 Samhällsföretag avser december månad.

2 Exklusive företagsutbildning.

2 Preliminära uppgifter.

AU 1980/81: 23 Bilaga: Uppgifter om länen B 52

Malmöhus Ian

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1970	= 100	% över 64 år
1970	1975	1980	1980	1985	1980
Svalöv	12 074	12 546	12 990	108	108	18
Staffanstorp	10 987	15 819	16 368	149	156	7
Bjurlöv	II 836	14 112	14 323	121	123	II
Vellinge	12 936	21 833	23 190	179	185	9
Bjuv	13 122	14 192	14 672	112	114	13
Kävlinge	14 474	19 239	20 643	143	147	12
Lomma	12 174	15 404	16 607	136	139	9
Svedala	9 797	13 244	15 471	158	167	10
Skurup	10 457	11 789	12 583	120	123	17
Sjöbo	13 339	14 050	15 016	113	115	20
Hörby	II 693	II 871	12 624	108	110	21
Höör	8 861	10 005	10 902	123	127	20
Malmö	246 937	243 591	233 803	95	87	19
Lund	68 818	76 284	78 487	114	118	14
Landskrona	37 618	38 409	36 493	97	98	18
Helsingborg	100 305	101 685	101 956	102	102	18
Höganäs	19 007	21 267	22 III	116	123	18
Eslöv	26 140	26 288	26 829	103	106	17
Ystad	24 028	23 693	23 773	99	103	22
Trelleborg	35 934	34 748	34 445	96	96	17
Malmöhus län	718 537	740 069	743 286	103	105	17
Riket				103	104	16

Förvärvsfrekvens	och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft'
1975		1981'		1980
Män	Kvinnor	Män	Kvinnor
Svalöv	87.8	61.6	85,0	71,3	254
Staffanstorp	89,8	66.1	86.6	75.0	305
Bjurlöv	87.7	70,3	85.9	75.5	327
Vellinge	89.5	63,4	86.4	73,0	303
Bjuv	87.5	63,6	84.3	71.0	276
Kävlinge	89.3	65.8	87.7	74.2	287
Lomma	88,8	64.2	85,6	73.1	313
Svedala	90.1	62,7	88.2	72,3	262
Skurup	86.7	57,2	86.1	67.3	238
Sjöbo	86,8	64.3	85.2	71,1	236
Hörby	86.6	68.7	85.7	74.0	247
Höör	86.5	64,0	85.5	71.3	264
Malmö	79,4	66.3	78.1	72.1	343
Lund	77.1	68.5	77.2	74.7	335
Landskrona	83.6	62,7	82.6	70.5	311
Helsingborg	82,6	65.7	81.3	72.7	314
Höganäs	85,0	58,9	82.0	70,0	280
Eslöv	86.9	64,3	85.9	71.9	291
Ystad	85,0	61,2	84.0	70.4	282
Trelleborg	86,3	63,4	83.0	70.7	283
Malmöhus län	82.8	65,3	81.4	72.3	312
Riket	82,9	62,7	81.6	67.9	308

1 Prognos.

: Antal skattekronor per invånare enligt prel. uppgifter vid 1980 års taxering.

AU 1980/81: 23 Bilaga: Uppgifter om länen B 53

Malmöhus län

Arbetslöshet <%)

Kommun	1980			1979
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Svalöv	1,1	1,5	1,9	1.3	1.7	2.1
Staffanstorp	0,6	0,9	1,6	0,8	1,0	1.9
Burlöv	1,5	1.6	3,5	1.5	1.6	3,5
Vellinge	l.l	1.5	3,0	l.l	1.3	2.7
Bjuv	1.2	1.5	2.5	1.2	1.5	2.7
Kävlinge	1.0	l.l	2,4	1,0	1.1	2.4
Lomma	0,7	0,8	2,1	0,8	1.0	1.9
Svedala	l.l	1.6	2.4	l.l	1.7	2,0
Skurup	1,6	2.3	4,0	2,1	2,9	4.8
Sjöbo	1.6	2,1	3,5	1,7	2,0	3.1
Hörby	1,1	1,3	2.1	1,3	1,5	2,9
Höör	1.4	1.2	3.1	1.8	1.4	3,7
Malmö	3,0	3.0	5.5	3.1	3.0	5.6
Lund	1,5	1,4	2.5	2,1	1.8	3,7
Landskrona	2.2	2,8	3,8	2,9	3,7	4,7
Helsingborg	1.6	1,7	2,9	1.8	1.9	3.1
Höganäs	1.3	1,9	2,7	l.l	1.5	2.1
Eslöv	1,5	1.8	3.5	1.7	1.9	3.7
Ystad	3,0	3,8	7,0	2,7	3.1	5.4
Trelleborg	2,6	3,1	5,7	2.5	3.0	5,7
Malmöhus län	2,1	2,2	4,0	2,2	2.3	4,2
Riket	1.8	2,0	3,7	1.9	2.0	3,7

Arbetsmarknadsläget i januari 1981
	Antal	Andel av befolkningen
		i åldern 16—64år(%)
		Länet	Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	12 334	2,6	2.2
Samtliga arbetssökande	23 846	5.1	4,5
Kvarstående lediga platser	2 637	0,6	0,6
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats	4,7	—	—
1 beredskapsarbete	1 548	0,3	0.4
I arbetsmarknadsinstitut, anställning
med lönebidrag samt Samhällsföretag1	3 965	0,8	l.l
I arbetsmarknadsutbildning2	2 206	0,5	0,8
Personer med hel förtidspension och
helt sjukbidrag1	17 989	3.8	4.7

' Samhällsföretag avser december månad.

2 Exklusive företagsutbildning.

3 Preliminära uppgifter.

AU 1979/80:23 B 54

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Regeringens förslag 5

Motionerna 6

Utskottet 18

Översikt av den regionala utvecklingen 19

Befolkningsutvecklingen 19

Sysselsättning 23

Näringslivsstrukturen 25

Regionalpolitikens inriktning 26

Stödområdesindelningen 32

De regionalpolitiska stödformerna 37

Centrala utrednings- och konsultinsatser m. m 38

Turistnäringen 40

Den privata service- och tjänstesektorn 41

Stöd till industribyggnader 42

Glesbygdsstöd 47

Decentralisering av statlig verksamhet 50

Allmän bakgrund 50

Den statliga verksamhetens utveckling under 1970-talet 51

Inomregional decentralisering av statlig verksamhet 54

Decentraliseringsfrågorna i årets budgetproposition 56

Motioner 56

Decentraliseringsdelegationen 58

Politikens inriktning 59

Åtgärder i olika delar av landet 61

Övre Norrland 62

Mellersta Norrland 66

Norra Mellansverige 68

Östra Mellansverige 75

Stockholms län 76

Västsverige 78

Smålandslänen och Gotland 81

Blekinge 84

Skåne 85

Regionalpolitisk forskning 85

Anslagsfrågor 87

Åtgärder i etableringsfrämjande syfte i vissa län 87

Regionalpolitisk stöd: Bidragsverksamhet 87

Regionalpolitisk stöd: Lokaliseringslån 89

Åtgärder i glesbygder 90

Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i

glesbygder m. m 92

Åtgärder m. m. i anslutning till länsplanering 92

Utskottets hemställan 93

Reservationer 99

1. Regionalpolitikens inriktning (s) 99

2. Lokaliseringspåverkan av privat service- och tjänsteproduktion (s) 100

3. Etablering av nya industricentra (s) 101

4. Åtgärdsprogram för bruksorterna (s) 101

5. Regionala utvecklingsbolag - motiveringen (s) 102

6. Insatser i Värmlands län (s) 102

AU 1980/81:23

B 55

Särskilda yttranden 104

1. Insatser i Norrbottens län (s) 104

2. Statens ansvar för Kalmar varv (s) 104

Bilaga: Statistiska uppgifter om länens utveckling Bl

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981

231	3,6	2,2
491	6,6	4,5
727	0,4	0,6
8,6
542	0.9	0,4
119	1,2	1.1
435	0,8	0,8
526	4,9	4,7

231	3,6	2,2
491	6,6	4,5
727	0,4	0,6
8,6
542	0.9	0,4
119	1,2	1.1
435	0,8	0,8
526	4,9	4,7

231	3,6	2,2
491	6,6	4,5
727	0,4	0,6
8,6
542	0.9	0,4
119	1,2	1.1
435	0,8	0,8
526	4,9	4,7