om rätt för kommun att expropriera sjöar och vattendrag

Betänkande 1984/85:JoU2

JoU 1984/85:2

Jordbruksutskottets betänkande
1984/85:2

om rätt för kommun att expropriera sjöar och vattendrag
Motionen

I motion 1983/84:1024 av Wivi-Anne Radesjö m. fl. (s) yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag om ändring i vattenlagen så att kommunerna ges
möjlighet att expropriera vatten som är av allmänt intresse eller riksintresse.

Enligt motionen finns det i vårt land många sjöar och vattendrag som har
stort naturvårds- och fiskeintresse för allmänheten. I många fall är dessa
vattenområden starkt försurade, men vissa strand- eller dammägare är
ointresserade eller kanske t.o.m. ovilliga till att kalkning får ske. Sådana
åtgärder förutsätter att vattenägaren lämnar sitt medgivande. Enligt motionärerna
bör en översyn av lagstiftningen göras som syftar till att ge
kommunerna möjlighet att expropriera vattenområden som är av intresse för
naturvården m. m.

Utskottet

I motionen förordas en ändring i vattenlagen som syftar till att ge
kommunerna rätt att expropriera vattenområden som är av intresse för
naturvården och friluftslivet m. m. Yrkandet synes i huvudsak grundat på det
förhållandet att många sjöar och vattendrag är försurade men att kalkning
genom t. ex. kommunernas försorg inte kan utföras om vattenområdets
ägare ej lämnar sitt samtycke till nödvändiga restaureringsåtgärder.

Utskottet vill erinra om att den nya vattenlagen (1983:291), som trädde i
kraft den 1 januari 1984, innehåller bestämmelser som ger staten, kommuner
och vattenförbund möjlighet att tvångsvis ta fastighet i anspråk för att utföra
vattenföretag som är önskvärda från hälsosynpunkt eller allmän miljövårdssynpunkt
eller som främjar fisket. Enligt närmare bestämmelser i 2 kap.
vattenlagen har företagaren i bl. a. nu angivna fall s. k. rådighet över vattnet,
oberoende av vem som äger det berörda området (2 kap. 5 §). Enligt 8 kap.
1 § kan företagaren vidare utverka särskild tvångsrätt, innebärande bl. a. rätt
att utföra anläggningar eller åtgärder på annans fastighet och ta mark i
anspråk härför. Av regler i 9 kap. framgår att fastighetsägaren i princip har
rätt till ersättning för hithörande former av intrång i äganderätten.

Kalkning av ett vattenområde omfattas visserligen inte av vattenlagens
definition av begreppet vattenföretag. I de fall det allmänna tar initiativ till
att restaurera ett vattenområde av hänsyn till miljövården eller fisket m. m.
torde det dock ofta bli aktuellt att utföra kalkning i kombination med andra
åtgärder som utgör vattenföretag (jfr 13 kap. 17 § vattenlagen).

1 Riksdagen 1984/85. lösaml. Nr 2

JoU 1984/85:2

2

Tvångsrätter som motsvarar de vattenrättsliga kan erhållas också med stöd
av annan lagstiftning, såsom expropriationslagen, anläggningslagen och
ledningsrättslagen m. fl. lagar. Enligt expropriationslagen (1972:719) t. ex.
får expropriation ske bl. a. för att tillgodose den allmänna fiskevården
(2 kap. 7 a §) eller för att tillgodose vissa naturvårds- och rekreationsintressen
(2 kap. 9 §).

Utskottet vill emellertid framhålla att det i praktiken knappast torde bli
nödvändigt att anlita ett ofta kanske tidsödande och dyrbart expropriationsförfarande
om syftet i första hand är att få tillgång till ett vattenområde för att
där utföra kalkning m.m. I många fall torde t. ex. naturvårdslagen
(1964:822) kunna tillämpas för att åstadkomma bättre förutsättningar för
naturvård och friluftsliv i enlighet med motionärernas önskemål. Med stöd av
denna lag kan område, som är av betydelse för naturvården eller det rörliga
friluftslivet, avsättas som naturreservat eller naturvårdsområde. Därvid kan
markägaren förpliktas att tåla att vissa åtgärder utförs som behövs för att
tillgodose ändamålet med naturreservatet eller naturvårdsområdet.

Med hänsyn främst till de rättsregler i vattenlagen och naturvårdslagen
som här redovisats anser utskottet att syftet med motion 1983/84:1024 kan
tillgodoses utan att riksdagen behöver ta initiativ till ändrad lagstiftning.
Motionen bör således inte föranleda någon särskild åtgärd.

Utskottet hemställer

att riksdagen lämnar motion 1983/84:1024 utan vidare åtgärd.

Stockholm den 9 oktober 1984

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c), Håkan Strömberg (s), Ove Karlsson (s),
Hans Wachtmeister (m), Sven Eric Lorentzon (m), Kerstin Andersson (c),
Jens Eriksson (m), John Andersson (vpk), Åke Selberg (s), Jan-Eric Virgin
(m), Bengt Kronblad (s), Ulf Lönnqvist (s), Wivi-Anne Radesjö (s) och Lars
Ernestam (fp).

mlnmb/gotmb Stockholm 1984 79027