om program mot luftföroreningar och försurning (prop. 1984/85:127) (Betänkande 1984/85:JoU28 Jordbruksutskottet)

JoU 1984/85:28

Jordbruksutskottets betänkande
1984/85:28

om program mot luftföroreningar och försurning (prop. 1984/85:127)

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition 1984/85:127 om program
mot luftföroreningar och försurning samt ett hundratal motionsyrkanden
som väckts med anledning av propositionen resp. under allmänna motionstiden
i januari 1985.

I propositionen redovisas ett sammanhållet program mot luftföroreningar
och försurning. Programmet innefattar åtgärder för att minska de svenska
utsläppen av försurande ämnen och fortsatta aktiva insatser internationellt
för att få till stånd minskningar av utsläppen i Europa. Programmet
innehåller också åtgärder för att minska skadeverkningarna av försurningen.

Enligt programmet bör skärpta avgasreningskrav införas i Sverige vilket
förutsätter att blyfri bensin introduceras. En tidsplan för detta arbete läggs
fram.

I motionerna anläggs synpunkter på programmet. Moderata samlingspartiet
anser programmet vara oroväckande tunt. När det gäller bilavgaser har
en glädjande anpassning skett till moderat politik enligt motionen. Centerpartiet
anser att regeringen borde ha lagt fram en avvecklingsplan för
försurningen. Folkpartiet ställer sig bakom den allmänna uppläggningen av
propositionen men anser den vara otillräcklig på väsentliga punkter.

Vänsterpartiet kommunisterna anser inte att något sammanhängande och
tillräckligt långtgående program mot luftföroreningar och försurning lagts
fram.

Utskottet framhåller att det nu framlagda programmet mot luftföroreningar
och försurning utgör startpunkten för ett nytt skede i kampen mot
försurningen. Programmet utgår från den aktionsplan som under våren och
sommaren 1984 utarbetats inom ramen för arbetet i en aktionsgrupp
bestående av cheferna för statens naturvårdsverk m. fl. berörda ämbetsverk
under jordbruksministerns ordförandeskap.

Utskottet ansluter sig i stort till de överväganden som redovisas i
propositionen. Enligt utskottets mening är det angeläget att även nya vägar
prövas för att åstadkomma minskning av de försurande utsläppen i Europa.

En internationell fond mot försurningen skulle kunna finansieras med
avgifter på luftförorenande förbränning av fossila bränslen.

Utskottet föreslår ett uttalande om det angelägna i att svavelhalten i lätt
eldningsolja och dieselolja sänks, med anledning av motioner (c, fp, vpk) och
mot bakgrund av ännu preliminära slutsatser av en utredning inom nordiska
ämbetsmannakommittén.

1 Riksdagen 1984185. lösaml. Nr28

Joli 1984/85:28

Regeringens program för skärpt avgasrening och introduktion av blyfri
bensin byggde på förutsättningen att Förbundsrepubliken Tyskland och
andra länder genomförde motsvarande åtgärder vid motsvarande tid. Sedan
EG-länderna numera ingått en kompromiss om avgasrening som skiljer sig
åtskilligt från de lösningar som tidigare angivits av Förbundsrepublikens
regering, framhåller utskottet vikten av att Sverige i möjligaste mån
fortsätter på den väg mot förbättrad avgasrening som föreslås i propositionen.
Införandet av blyfri bensin bör enligt utskottets mening ske enligt den
plan som regeringen redovisat.

Till betänkandet har fogats 25 reservationer (m, c, fp, vpk) och två
särskilda yttranden (c, fp).

Propositionen

I proposition 1984/85:127 har regeringen föreslagit riksdagen att till
Åtgärder mot försurningen för budgetåret 1985/86 under nionde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 135 000 000 kr.

Vidare har regeringen berett riksdagen tillfälle att ta del av det program för
åtgärder mot luftföroreningar som redovisas i propositionen.

Motioner

Motioner väckta med anledning av proposition 1984185:127

I motion 1984/85:2894 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkandena 1-11, 14 och 16-27),

1. att riksdagen beslutar att målsättning för försurningsarbetet skall vara
att begränsa de försurande utsläppen till en nivå som naturen långsiktigt kan
tåla utan att skadas i enlighet med de gränsvärden som fastställdes vid den
internationella försurningskonferensen Miljö -82,

2. att riksdagen beslutar ge regeringen i uppdrag att ta initiativ till en
internationell luftvårdsfond,

3. att riksdagen beslutar ge regeringen i uppdrag att ta initiativ till
internationella teknik- och industrimässor om miljöförbättrande teknik,

4. att riksdagen beslutar ge regeringen i uppdrag att vid svenska beskickningar
förstärka bevakningen av miljöfrågorna i berörda länder,

5. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om inriktningen av energipolitiken,

6. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om skärpta
miljökrav för eldning av kol i enlighet med vad som förordas i motionen,

7. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om uttag av svavelavgift
i syfte att begränsa svavelutsläppen från de största utsläppskällorna i
Sverige,

8. att riksdagen beslutar att målsättningen bör vara att halvera kväveoxidutsläppen
under en tioårsperiod, i enlighet med motionen,

JoU 1984/85:28

3 Behandlas i utskottets

yttrandes, hemställan p.

9. att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad som i motionen 16 t 6

anförts om utnyttjande av lågsvavlig olja och avsvavlingskapacitet,

10. att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad som anförts om 20 f 16 b

förändring av förordningen om hälso- och miljöfarliga varor i enlighet med

bifogat förslag för att möjliggöra typgodkännande av bilar med katalytisk
rening,

11. att riksdagen beslutar att blyfri bensin skall finnas tillgänglig vid alla 20 f 16 b

tankställen med fler än en pump senast från den 1 juli 1986,

14. att riksdagen beslutar att krav på katalytisk rening skall gälla för bilar 20 f 16 b

fr. o. m. 1987 års bilmodeller,

16. att riksdagen beslutar att krav på rening av avgaser från tunga 22 17 a

dieselfordon, motsvarande de s. k. USA 83-kraven införs från 1988 års

modeller,

17. att riksdagen hos regeringen begär utredning om kostnader och 22 17 a

effekter vid införande av Kalifornienkrav på tunga dieselfordon,

18. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om 23 22

utvecklande av energiteknik och trafiklösningar som minskar utsläpp av

bilavgaser i tätorter,

19. att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i motionen 25 24

anförts om avskaffande av det s. k. 5:3-bidraget för skogsplantering,

20. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om skogsskadornas 32 35

inverkan på virkesmarknaden,

21. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om 24 23

förbud mot försurande gödselmedel i skogsbruket,

22. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om 26 26 a

förbud mot försurande gödselmedel i jordbruket,

23. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om 26 26 a

behovet av kalkningsåtgärder,

24. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om 30 f 33

inriktningen av inventeringsinsatser och forskning angående försurning,

25. att riksdagen beslutar uppräkna anslaget för miljöforskning med 10 33 37

milj. kr. i enlighet med motionen,

26. att riksdagen beslutar anslå 4 milj. kr. för informationsinsatser, 33 37

anslaget Åtgärder mot försurningen,

27. att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i övrigt 33 40

anförts i motionen om arbetet mot försurningen.

I motion 1984/85:2895 av Barbro Nilsson i Örnsköldsvik m. fl. (s) yrkas att 31 35

riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om angelägna
åtgärder för fortsatt framgångsrikt miljövårdsarbete i Västernorrlands län.

I motion 1984/85:2896 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) yrkas, såvitt
nu är i fråga (yrkandena 3 och 4),

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 13 2

motionen anförts om internationella miljövårdsavgifter,

JoU 1984/85:28

4 Behandlas i utskottets

yttrandes, hemställan p

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 30 f

motionen anförts om forskning.

I motion 1984/85:2897 av Marianne Stålberg och Nils-Olof Gustafsson 29

(båda s) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen om åtgärder för att främja en ökad användning av olivin
vid bekämpning av försurning av sjöar och vattendrag.

I motion 1984/85:2898 av Bertil Jonasson (c) yrkas att riksdagen beslutar 21

ge regeringen till känna vad som anförts om behovet av att motverka
monopolisering på bildels- och reparationsmarknaden.

I motion 1984/85:2899 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkandena 1-4 och 6-11),

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 14
motionen anförs beträffande åtgärder för att förmå de östeuropeiska
länderna att minska sina utsläpp av luftföroreningar med effekter i vårt land,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sänkning av högsta 16 f

tillåtna svavelhalt i tjock eldningsolja till 0,5 % fr. o. m. den tidigaste
tidpunkt detta är tekniskt möjligt,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sänkning av högsta 16 f

tillåtna svavelhalt i tunn eldningsolja till 0,15 % fr. o. m. den tidigaste
tidpunkt detta är tekniskt möjligt,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 16 f
motionen anförs beträffande minskade industriutsläpp av svaveldioxid,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 20 f

motionen anförs beträffande tidpunkten för introduktion av blyfri bensin,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrad lagstiftning 20 f

innebärande att obligatorisk katalytisk avgasrening införs fr. o. m. 1987 års
bilmodeller eller vid den tidigaste tidpunkt detta är tekniskt genomförbart,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 22
motionen anförs beträffande införandet av kaliforniska avgasnormer för
dieseldrivna fordon,

9. att riksdagen beslutar om ett med 50 milj. kr. för budgetåret 1985/86 33
minskat anslag för de s. k. 5:3-skogarna,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 25
motionen anförs beträffande statsbidrag för avveckling av lövträdsdomine rande

s. k. 5:3-bestånd,

11. att riksdagen beslutar om en ökning i förhållande till propositionens 33
förslag av anslaget för åtgärder mot försurningar med 3,4 milj. kr. för en
samlad forskningsinsats inriktad på skogsskadornas orsaker.

I motion 1984/85:2900 av Kerstin Andersson och Lennart Brunander 29

(både c) yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer att Älvsborgs län bör komma i
fråga för försöksverksamhet med stödåtgärder i kommuner för att motverka

16 b

17 a

JoU 1984/85:28

5 Behandlas i utskottets

yttrandes, hemställan p.

surt grundvatten i enskilda vattentäkter,

2. att 2 milj. kr. av de föreslagna 5 milj. kr. anvisas till Älvsborgs län.

I motion 1984/85:2901 av tredje vice talman Karl Erik Eriksson (fp) yrkas 21

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs
om inblandning av etanol i blyfri bensin.

I motion 1984/85:2902 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om ett åtgärdsprogram för 16 f
radikal minskning av svaveldioxid- och kväveoxidutsläpp i enlighet med vad

som anförs i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för kartläggning av 26
och forskning om markförgiftning och konsekvenser för livsmedelsproduktionen
i Sverige,

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om att restriktioner införs vilka 17
innebär att högsta tillåtna svavelhalt i tjock eldningsolja sänks från 1 % till

0,5 % och i villaolja från 0,3 % till 0,15 % samt att restriktionerna skall gälla
fr. o. m. den 1 juli 1986 för Götaland och fr. o. m. den 1 juli 1987 för övriga
Sverige,

4. att riksdagen hos regeringen hemställer om konkreta förslag till 17
reningsåtgärder för de 100 värsta svavelutsläppskällorna av vilka de 15 värsta
åtgärdas redan under 1985 enligt förslag i denna motion,

5. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag för att minska 17 f

svavelutsläpp från stora koleldningsanläggningar enligt förslag i denna

motion,

6. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till åtgärder att 17
rening som kostar mindre än 7 500 kr./ton avskild svaveloxid genomförs
senast 1989 samt att naturvårdsverket ges uppdraget att inventera och
redovisa åtgärder för svavelreduktion som kostar mindre än 10 000 kr./ton

före den 31 december 1985,

7. att riksdagen hos regeringen hemställer om att en avgift införs på 17 f

utsläpp av svaveldioxid fr. o. m. den 1 januari 1986 innebärande att utsläpp

överstigande 100 ton/år betingar en avgift av 4 000 kr./år,

8. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till förbud mot 24
skogsgödsling,

9. att riksdagen hos regeringen hemställer om en plan för en successiv 26
minskning av försurande gödsling av jordbruksmark,

10. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att 23

flygets utsläpp av kväveoxid bör kartläggas,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 24
anförs om ytterligare resurser till skogsvårdsstyrelserna,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 26
motionen anförs om ytterligare åtgärder och anslag vad gäller försurning och
växtnäringsläckage på jordbruksmark,

26 b
6

23 b
26 b
19
23 c
26 b

JoU 1984/85:28

6 Behandlas i utskottets

yttrande s. hemställan p

13. att riksdagen beslutar anvisa ytterligare 10 000 000 kr. avseende 33
åtgärder enligt punkt 11, (skall vara punkt 14),

14. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförs om 31
ytterligare medel till forskningsinsatser och kompetensuppbyggnad på
försurningsområdet,

15. att riksdagen hos regeringen hemställer om en snabb kartläggning av 31
försurningsskador på skog i enlighet med vad som anförs i motionen,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 27 f
anförs om behov av ytterligare medel för kalkning,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

a) att blyfri bensin bör introduceras på de 100 största orterna redan under 20 f
1985,

b) att katalytisk avgasrening enligt USA 83-kraven bör finnas i alla nya 20 f
bensindrivna bilar fr. o. m. den 1 oktober 1986,

c) att krav som gäller i Kalifornien, USA, på utsläpp från dieselfordon 22
införs fr. o. m. 1987 års modeller,

d) att hastighetsgränsen bör sänkas från 110 till 100 km/tim på vägar som i 23
dag har 110 km/tim som högsta tillåtna gräns.

I motion 1984/85:2903 av Christer Eirefelt (fp) yrkas att riksdagen som sin 21

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om vikten av att
monopolisering motverkas på marknaden för reservdelar och service.

I motion 1984/85:2904 av Hans Wachtmeister (m) yrkas

1. att riksdagen begär att en parlamentarisk utredning av regeringen 12
skyndsamt tillsätts för att klargöra luftföroreningars och försurningars
konsekvenser med beaktande av olika ambitionsnivåer med avseende å
insatser,

2. att riksdagen begär att regeringen ger naturvårdsverket i uppdrag att 22

inom ett år ge förslag till ekologiskt baserade gränsvärden (ej enbart
hälsobedömningar som hittills för svaveldioxid) för svaveldioxid, kvävedioxid,
ozon m. m.,

3. att riksdagen begär att regeringen ger naturvårdsverket i uppdrag att 22

redovisa lämpliga mätprogram för ozon och kostnaderna härför (i dag finns
endast tre mätstationer i landet),

4. att riksdagen begär att regeringen åt naturvårdsverket uppdrar att göra 28

en sammanfattning över vilka vattenområden som hittills kalkats, vilka som
ytterligare står i tur och vilka vattenområden som lämnas försurade åt sitt öde

och vilka som ej bedöms vara i behov av ytterligare åtgärder inom de
närmaste två årtiondena,

5. att riksdagen begär att regeringen åt naturvårdsverket uppdrar att 32

redovisa hur man på längre sikt följer utvecklingen av vad som sker med bl. a.

flora och fauna på grund av försurning och att föreslå de ytterligare åtgärder
som kan visa sig erforderliga,

34
28

16 b

17 b

18 b

JoU 1984/85:28

7 Behandlas i utskottets

yttrandes, hemställan p.

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kostnaderna 33

för ovan nämnda åtgärder bör bestridas inom ramen för medel till kalkning.

I motion 1984/85:2905 av Olof Johansson (c) yrkas att riksdagen med 23

anledning av proposition 1984/85:127 beslutar att som sin mening ge
regeringen till känna vad som anförts i motionen om statlig stimulans av
miljövänligare trafik i tätorterna.

I motion 1984/85:2906 av Alf Wennerfors (m) yrkas 21

1. att riksdagen uttalar att naturvårdsverkets översyn inte får leda till en
monopolisering av någon del av bilmarknaden,

2. att översynen skall göras i samråd med alla organisationer och företag
inom branschen.

Motion väckt med anledning av proposition 1984185:120 om riktlinjer för
energipolitiken

16 f

I motion 1984/85:2878 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 25), att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag
om skärpta miljökrav för eldning av kol i enlighet med vad som förordas i
motionen.

Motionsyrkandet har överlämnats av näringsutskottet.

Motioner från allmänna motionstiden 1985

28 f

I motion 1984/85:358 av Lars Ernestam och Börje Stensson (båda fp) yrkas
att riksdagen hos regeringen begär åtgärder om intensifierad forskning dels
om befintliga fällningskemikaliers skadeverkninar, dels om möjligheten att
ta fram alternativa fällningskemikalier som inte har dessa skadeverkningar.

I motion 1984/85:556 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) yrkas

1. att riksdagen beslutar hos regeringen begära erforderliga initiativ för att 20 f
blyfri bensin skall finnas tillgänglig på marknaden våren 1986,

2. att riksdagen beslutar ansluta till de riktlinjer för en låginblandning av 21
etanol, producerad av inhemska råvaror, i all motorbensin som förordas i
motionen.

I motion 1984/85:630 av Gösta Andersson och Agne Hansson (båda c) 31

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av ökade insatser för att begränsa försurningens
effekter för att hindra skogsdödens utbredning i Kalmar län och landet i
övrigt.

30 a

16 b
21

I motion 1984/85:879 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 3, 4, 5, 6 och 7),

JoU 1984/85:28

8 Behandlas i utskottets

yttrandes, hemställan p.

3. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till skärpta 15 f
gränsvärden för utsläpp från olje- och kolförbränning i enlighet med vad som

i motionen anförts,

4. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till gränsvärden 15 f
för utsläpp vid förbränning av torv, ved och andra biobränslen i större
anläggningar,

5. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad 16 f
som i motionen anförts om ett system med miljövårdsstimulanser,

6. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad 13
som i motionen anförts om att Sverige i det internationella förhandlingsarbetet
på miljövårdens område skall verka för att ett system med miljöavgifter
införs,

7. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad 20 f

som i motionen anförts rörande avgasrening för fordon.

I motion 1984/85:1081 av Paul Lestander (vpk) yrkas att riksdagen som sin 31

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om metodutveckling
för bedömning av försurning och hemställer hos regeringen om förslag till
medelsanvisning härför.

I motion 1984/85:1164 av Karin Ahrland och Hans Petersson i Röstånga
(båda fp) yrkas, med hänvisning till vad som anförts i motion 1984/85:1157,
såvitt nu är i fråga (yrkande 2),

2. att riksdagen beslutar inbjuda ett antal parlamentariker från Storbritan- 14

nien för att studera och diskutera skogsdöden.

I motion 1984/85:1396 av Jan Hyttring och Bertil Jonasson (båda c) yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av
skyndsamma motåtgärder för att hindra en utbredning av försurningsskador,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en kontrollstation
bör inrättas i västra Värmland,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om infraröd flygfotografering av skogsmark i Värmland.

I motion 1984/85:1397 av Thure Jadestig och Berit Oscarsson (båda s) 27 f

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om verksamheten med kalkning av sjöar m.m.

I motion 1984/85:1406 av Wivi-Anne Radesjö m. fl. (s) yrkas att riksdagen 14

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet
av fortsatta internationella kontakter för att minska luftföroreningarna samt
om att gränsvärdena för förorenade utsläpp i Sverige bör ses över och
skärpas.

I motion 1984/85:2005 av Axel Andersson m. fl. (s) yrkas att riksdagen som 31

sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet
av en totalinventering av Sveriges skogar avseende försurningsskador, med

JoU 1984/85:28

9 Behandlas i utskottets

yttrandes, hemställan p.

start sommaren 1985 och genomförd med utnyttjande av den nya infraröda
flygfototekniken.

I motion 1984/85:2048 av Marianne Stålberg och Nils-Olof Gustafsson 31
(båda s) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om att kartlägga och åtgärda skogsskadorna i Jämtlands
län.

I motion 1984/85:2054 av

(yrkande 4), att riksdagen hos regeringen hemställer om ett system med både
bindande gränsvärden och riktvärden för planeringen i vad gäller hälsovådliga
luftföroreningar inom tätorter och industriområden i enlighet med vad i
motionen anförts.

I motion 1984/85:2055 av Aina Westin m. fl. (s) yrkas att riksdagen som sin 17 f

mening ger regeringen till känna nödvändigheten av snara åtgärder för att
kraftigt minska svaveldioxidutsläppen och utsläppen av kväveoxider.

I motion 1984/85:2170 av Hans Wachtmeister (m) yrkas att riksdagen som 32

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ersättning för
försurningsskador till drabbade skogsföretag.

I motion 1984/85:2266 av Oswald Söderqvist och John Andersson (båda
vpk) yrkas, med hänvisning till vad som anförts i motion 1984/85:2264,

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder så att blyfri bensin 20 f

finns allmänt tillgänglig och katalytisk avgasrening kan införas från 1985,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för att minska 26
gödslingen av åkermark så att utsläppen från denna källa halveras.

I motion 1984/85:2579 av Bo Arvidson m. fl. (m) yrkas att riksdagen hos 34

regeringen begär förslag till åtgärder för återvinning av förgasade kolväten.

I motion 1984/85:2580 av Bo Arvidson m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i fråga 31

(yrkande 1), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående behovet av registrering och mätning av skogsskador.

I motion 1984/85:2601 av Bertil Jonasson m. fl. (c) yrkas att riksdagen hos 28 f

regeringen begär att åtgärder vidtas för att begränsa utsläppen av aluminium
samt att en övergång till rening med kalk successivt genomförs.

I motion 1984/85:2616 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i fråga 26

(yrkande 5), att riksdagen hos regeringen hemställer om utredning av
försurningens effekter på människor och markens mikroorganismer samt att
en kartläggning av dessa effekter sker över hela landet.

I motion 1984/85:2783 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i fråga 17

(yrkandena 1-5),

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om att restriktioner införs vilka

35
18 a

16 b
26 b

30 b
26 b

JoU 1984/85:28

10 Behandlas i utskottets

yttrandes, hemställan p

innebär att högsta tillåtna svavelhalt i tjock eldningsolja sänks från 1 % till
0,5 % och i villaolja från 0,3 % till 0,15 %,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till reningsåtgärder
för de 100 värsta svavelutsläppskällorna av vilka de 15 värsta åtgärdas redan
under 1985 enligt förslag i denna motion,

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag för att minska
svavelutsläpp från stora koleldningsanläggningar enligt förslag i denna
motion,

4. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till åtgärder att
rening som kostar mindre än 5 500 kr./ton avskild svaveloxid genomförs
senast 1989 samt att naturvårdsverket ges uppdraget att inventera och
redovisa åtgärder för svavelreduktion som kostar mindre än 10 000 kr./ton
före 1985,

5. att riksdagen hos regeringen hemställer om att frågan om avgiftssystem
för utsläpp av svaveldioxid utreds och att motionens förslag på avgiftsstorlek
prövas.

I motion 1984/85:2785 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas, med hänvisning 20 f

till vad som anförs i motion 1984/85:2783, att riksdagen hemställer om förslag
som kan minska bilismens konsekvenser enligt förslag i denna motion.

I motion 1984/85:2814 av Rolf Clarkson m. fl. (m) yrkas att riksdagen som 20 f

sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om bilen och
avgasrening.

Hearing

Landshövding Göte Svenson och kanslichefen i miljövårdsberedningen Bo
Assarsson, ordförande resp. sekreterare i bilavgaskommittén, har för
utskottet redovisat den internationella förhandlingssituationen på avgasreningsområdet
och i samband därmed besvarat frågor.

Utskottet

Allmänna utgångspunkter - målsättning

Målet för arbetet på miljöområdet såväl nationellt som internationellt är
att trygga alla människors rätt till en god livsmiljö samtidigt som grundläggande
ekologiska processer och balanser skyddas mot oåterkalleliga störningar.
En gynnsam ekonomisk utveckling får inte köpas till priset av rovdrift
med naturresurser eller allvarliga risker för människors hälsa.

Jordbruksministern framhåller i propositionen att luftförorenings- och
försurningsproblemens snabba utveckling under de senaste åren och den
utveckling som konstaterats med betydande skador på skog gör det
nödvändigt att samhällets handlingsberedskap ökas ytterligare när det gäller

16 b

16 a

JoU 1984/85:28

försurningsproblemen. Regeringen tog därför i början av år 1984 initiativet
att tillkalla en särskild aktionsgrupp mot luftföroreningar och försurning med
uppdrag att samordna och lämna förslag till åtgärder. Inom ramen för
aktionsgruppens arbete har statens naturvårdsverk i samarbete med socialstyrelsen,
fiskeristyrelsen, lantbruksstyrelsen, statens energiverk och statens
industriverk utarbetat en aktionsplan mot luftföroreningar och försurning.
Aktionsplanen överlämnades till regeringen den 30 augusti 1984. Planen har
remissbehandlats.

Jordbruksministern finner att ett samlat handlingsprogram nu bör läggas
fast för de närmaste årens arbete med luftförorenings- och försurningsfrågorna.
Ett sådant program bör omfatta åtgärder för att ytterligare minska de
svenska utsläppen av försurande ämnen, särskilt svavel- och kväveoxider,
åtgärder för att minska försurningens effekter i mark, grundvatten, sjöar och
vattendrag samt fortsatta aktiva internationella insatser för att få till stånd
utsläppsminskningar. Programmet bör också innehålla insatser i form av
övervakning, inventering och forskning för att göra det möjligt för oss att
följa den fortsatta utvecklingen och för att öka kunskaperna om luftföroreningarnas
och försurningens effekter samt orsakssambanden bakom de
konstaterade effekterna. Vidare bör programmet innefatta sådant utrednings-
och utvecklingsarbete av t. ex. teknisk natur som behövs för de
fortlöpande ytterligare ställningstaganden som den fortsatta utvecklingen
under de närmast kommande åren kan nödvändiggöra.

I propositionen lämnas som bakgrund för åtgärdsprogrammet en redovisning
för utsläppen av försurande ämnen och dessas effekter med tyngdpunkt
på de senaste årens utveckling. Beträffande innehållet hänvisas till propositionen.

Utskottet får för sin del framhålla att det nu framlagda programmet bör ses
som en utgångspunkt för ett nytt skede i kampen mot försurningen. Under de
gångna åren har ett omfattande kunskapsförråd byggts upp om luftföroreningarnas
karaktär och spridning samt om deras inverkan på miljön och på
människors och djurs hälsa. Medvetenheten om dessa problem har på senare
tid ökat även i länder där försurningens verkan länge varit obemärkt. Den
ökande internationella medvetenheten har framför allt vuxit fram sedan
omfattande skador på skog konstaterats i flera mellaneuropeiska och
nordamerikanska stater. Förutsättningarna för att driva en aktiv kamp mot
försurningen och andra följder av luft-, vatten- och markföroreningar i
internationellt samarbete har därigenom markant förbättrats.

Målsättningen för programmet mot luftföroreningar och försurning diskuteras
i två motioner. Enligt centerns partimotion 2894 av Thorbjörn Fälldin
m. fl. bör riksdagen sätta som mål för försurningsarbetet att de försurande
utsläppen begränsas till en nivå som naturen långsiktigt kan tåla utan att
skadas. Motionärerna hänvisar till att forskare från ett stort antal länder vid
den internationella försurningskonferensen Miljö-82 i Stockholm enades om
att formulera ett gränsvärde för försurning av ytvatten, nämligen 0,5 g svavel

JoU 1984/85:28

per m2 och år. Hans Wachtmeister (m) hävdar i motion 2904 att propositionen
saknar något så grundläggande som en konsekvensanalys. Enligt
motionärens uppfattning är förslagen tekniskt och ekonomiskt inriktade men
ej relaterade till bedömningar om vad som blir följden för naturen och dess
olika ekosystem. En parlamentarisk utredning bör därför tillsättas skyndsamt
för att klargöra luftföroreningars och försurningars konsekvenser med
beaktande av olika ambitionsnivåer med avseende på insatser (yrkande 1).

Utskottet får betona att det program som läggs fram i propositionen
innebär insatser på tre olika plan. För det första skall åtgärder vidtas för att
minska försurande utsläpp såväl inom landet som internationellt. För det
andra skall åtgärder vidtas för att reducera försurningens verkningar. För det
tredje innehåller programmet insatser i form av övervakning, inventering
och forskning. Självfallet kommer under genomförandet av programmet de
resultat som kommer fram av övervakning och forskning att beaktas i
samband med genomförandet av åtgärder för att minska utsläppen och för att
reducera verkningarna av försurningen. Med hänsyn till den snabba utveckling
som sker på området, såväl när det gäller att förbättra tekniken för
rening av försurande utsläpp som beträffande forskningens ståndpunkt vad
avser det ekologiska samspelet i naturen bör riksdagen enligt utskottets
mening icke utfärda några bindande direktiv av den art som föreslås i
centerpartiets motion. Den avstyrks alltså i hithörande del.

Utskottet finner heller icke att tillsättande av en parlamentarisk utredning
av det slag som föreslås i motion 2904 skulle vara meningsfull. Det
övergripande ansvaret för de uppgifter motionären efterlyser ligger på
naturvårdsverket i dess egenskap av samordnande myndighet i kampen mot
försurningen såväl på åtgärdssidan som när det gäller övervakning, inventering
och forskning. Motionen avstyrks således såvitt nu är i fråga
(yrkande 1).

Internationellt samarbete

I propositionen lämnas en redogörelse för det internationella samarbetet
mot försurningen så som det har bedrivits hittills. De nordiska länderna
föreslog på svenskt initiativ våren 1983 att konventionsparterna i ECEkonventionen
om långväga gränsöverskridande luftföroreningar skulle åta
sig att minska sina svavelutsläpp med minst 30 % till år 1993 med resp.
länders utsläppsnivå år 1980 som grund för beräkningarna. Förslaget fick ett
blandat mottagande. De som reagerat positivt på förslaget har sedermera
utvecklat ett närmare samarbete inom vad som kommit att få beteckningen
”30-procentsklubben”. Inom ECE-konventionens ram pågår för närvarande
ett arbete på att utarbeta ett protokoll till konventionen som bl. a. avses ge
internationellt rättsligt bindande status åt 30-procentsförslaget. Målet för
arbetet är att få ett dokument färdigt till nästa möte med det verkställande
organet, i Helsingfors i juli 1985.

JoU 1984/85:28

Parallellt med det internationella samarbetet inom konventionens ram
pågår även förhandlingar inom EG om minskning av EG-ländernas svaveloch
kväveoxidutsläpp inkl. åtgärder för att minska bilavgasutsläppen.
Förhandlingarna förs mot bakgrund av ett förslag av EG-kommissionen
innebärande en begränsning med ca 60 % av svaveldioxidutsläppen och med
ca 40 % av kväveoxidutsläppen från förbränningsanläggningar fram till år
1994. Utskottet redovisar det internationella samarbetet på avgasreningsområdet
under rubriken Åtgärder för att minska avgasutsläppen från bilar.

När det gäller det framtida samarbetet på internationell nivå betonar
jordbruksministern att svavelbelastningen i södra Sverige skulle behöva
minska med så mycket som 70-80 % för att alla känsliga vattensystem i det
området verkligen skall kunna skyddas. Även om vi från svensk sida nu
närmast arbetar för att få till stånd en överenskommelse om minst 30-procentiga minskningar av svaveldioxidutsläppen, måste därför en avsevärt
större reduktion vara vår långsiktiga målsättning. Vidare behövs överenskommelser
om utsläppsminskningar också för andra ämnen, i första hand
kväveoxider. Jordbruksministern understryker också regeringens avsikt att
handla kraftfullt för att söka påskynda det internationella arbetet med att
åstadkomma utsläppsminskningar i Europa.

Det internationella samarbetet är föremål för flera motionsyrkanden.
Centerpartiet föreslår i motion 2894 att regeringen tar initiativ till en
internationell luftvårdsfond (yrkande 2). En sådan fond kan byggas upp
genom avgiftsuttag på fossila bränslen och skulle kunna användas till
gemensamma insatser för att få till stånd utsläppsreduktioner också i de
länder i Europa som har en svag ekonomi. Enligt moderata samlingspartiets
kommittémotion 2896 av Arne Andersson i Ljung m.fl. bör Sverige i det
internationella förhandlingsarbetet föra fram tanken på miljövårdsavgifter
på den del av skadliga luftföroreningar som länderna exporterar (yrkande 3).
Ett liknande förslag har framförts i partimotion 879 av Ulf Adelsohn m. fl.
(m) (yrkande 6), framlagd i januari 1985.

Utskottet finner liksom jordbruksministern att en successivt ökad tonvikt
måste läggas på det internationella arbetet i våra ansträngningar att minska
försurningsproblemen. Enligt utskottets bedömning bör därvid även nya
vägar prövas att övertyga andra länders regeringar om nödvändigheten att
vidta åtgärder mot utsläppen. Motionärernas förslag att genom avgiftsuttag
bygga upp en internationell luftvårdsfond förtjänar därför enligt utskottets
mening att vidare övervägas av regeringen. Vad utskottet sålunda anfört med
anledning av motionerna såvitt nu är i fråga bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

I motion 2894 (c) yrkas vidare att regeringen bör ta initiativ till internationella
mässor om miljöförbättrande teknik (yrkande 3) och att miljöfrågorna
bör ges förstärkt bevakning vid de svenska beskickningarna i berörda länder
(yrkande 4).

JoU 1984/85:28

Utskottet får erinra om att riksdagen för ett år sedan avslog ett
motionsyrkande om miljömässor. Som utskottet då anförde finns det i och
för sig ingen anledning invända mot att sådana mässor anordnas men
riksdagen har knappast någon anledning att ta initiativ i detta avseende (JoU
1983/84:29). Utskottet finner heller ingen anledning att kräva ändrad
inriktning av utlandsmyndigheternas verksamhet. Utskottet utgår från att
rapporteringen anpassas efter den vikt olika frågor tillmäts i Sverige.
Motionen avstyrks således i nu berörda hänseende.

Folkpartiet yrkar i motion 2899 av Bengt Westerberg m. fl. att regeringen
bör vidta åtgärder för att förmå de östeuropeiska länderna att minska sina
utsläpp av luftföroreningar med effekter i vårt land (yrkande 1). I motionen
framhålls vidare det anmärkningsvärda i den totalt avvisande hållning till
åtgärder för att minska luftföroreningarna som Storbritanniens regering
intar. Enligt motion 1164 (fp) bör brittiska parlamentariker inbjudas för att
studera skogsdöden (yrkande 2). Den brittiska inställningen utsätts för kritik
även i motion 1406 (s). I denna motion betonas vidare bl. a. det nordiska
samarbetet.

Utskottet instämmer med motionärerna att det är angeläget att de
luftförorenande utsläppen reduceras även i de östeuropeiska länderna och i
Storbritannien. Samtliga dessa länder deltar i konventionssamarbetet. Som
jordbruksministern framhåller är det naturligt att luftförorenings- och
försurningsfrågorna prioriteras i det bilaterala miljösamarbetet med bl. a. de
östeuropeiska länderna. Utskottet finner även, liksom jordbruksministern,
det naturligt att det nordiska samarbetet på miljöområdet prioriteras.

Utskottet vill även erinra om att de nordiska statsministrarna vid
upprepade tillfällen riktat uppmaningar till Storbritanniens regering om
minskning av försurande utsläpp som med vindarna transporteras till våra
länder. Någon anledning för riksdagen att i detta sammanhang göra något
uttalande eller utfärda inbjudan enligt motionerna torde icke föreligga.
Motionerna bör således icke föranleda någon ytterligare riksdagens åtgärd
såvitt nu är i fråga.

Åtgärder för att minska svavelutsläppen och kväveoxidutsläppen från förbränningsanläggningar De

första generella reglerna om begränsning av svavelutsläpp infördes
genom beslut av riksdagen år 1968. År 1976 uttalades att en halvering av
svavelutsläppen från industriella processer borde åstadkommas fram till år
1985. Enligt de beräkningar som redovisas i aktionsplanen har denna
målsättning uppfyllts med bred marginal. Minskningen gäller även utsläppen
från energiproduktionen. De svenska utsläppen har minskat från 685 000 ton
år 1975 till ca 300 000 ton år 1983. Med nuvarande miljökrav beräknas
minskningen fortsätta. Med de förslag om vissa ytterligare minskningar som
framläggs beräknas den sammanlagda minskningen av de svenska

JoU 1984/85:28

svaveldioxidutsläppen fram till år 1995 bli ungefär 65 % räknat från
utsläppsnivån 1980.

Miljöproblemen i samband med övergång till koleldning har varit föremål
för överväganden i riksdagen under flera år. För ett år sedan lämnade
riksdagen utan erinran regeringens redovisning av nya riktlinjer för svavelutsläpp
från koleldade anläggningar (prop. 1983/84:158, JoU 1983/84:28).
Dessa riktlinjer innebär att utsläppen från större anläggningar med ett årligt
totalt utsläpp överstigande 400 ton svavel får uppgå till högst 0,05-0,10 g/MJ.
För mindre anläggningar gäller ett intervall på 0,10-0,17 g/MJ. Riktlinjerna
beräknas innebära att utsläppen av svaveldioxid kommer att minska med
20 000-30 000 ton per år.

Jordbruksministern konstaterar att nedfall av svavel fortfarande är den
viktigaste orsaken till försurningen. Helt dominerande är det nedfall som
hörrör från utsläpp i andra länder. Nedfallet av svavel över Sverige
härstammar dock fortfarande till 10-15 % från våra egna utsläpp. Framför
allt har de betydelse för försurningssituationen i de inre delarna av landet och
lokalt kring större utsläppskällor. Det är därför motiverat att överväga vilka
ytterligare utsläppsminskningar som kan genomföras till rimliga kostnader.
Det är därför nödvändigt att vi fortlöpande undersöker och tar till vara alla
rimliga möjligheter att ytterligare minska svavelutsläppen. Förutsättningarna
för att ytterligare minska svavelhalterna i tunga och lätta eldningsoljor bör
utredas. Svavelutsläppen från den svenska industrins processer bör enligt
jordbruksministern kunna reduceras med sikte på en halvering under den
kommande tioårsperioden. Naturvårdsverket har i uppgift att verka för en
sådan minskning inom ramen för den normala prövningen enligt
miljöskyddslagen.

När det gäller kväveoxidutsläppen står det nu klart att kvävets roll i
försurningsprocessen har ökat och kommer att öka i betydelse i takt med att
svavelutsläppen minskar. Kväveoxiderna är också sannolikt en viktig orsak
till uppkomsten av skogsskador samt medverkar i bildningen av skadligt
ozon. Kväveoxiderna bidrar vidare i hög grad till luftföroreningsproblemen i
våra tätorter. Det är därför nödvändigt att vi nu också börjar uppmärksamma
kväveoxidutsläppen. Enligt jordbruksministern är det nödvändigt med en
kraftig minskning av kväveoxidutsläppen från förbränningsanläggningar.
Totalt bör det vara möjligt att uppnå minskningar av kväveoxidutsläppen
med ca 30 % fram till år 1995.

I ett antal motioner yrkas på skärpningar av gällande utsläppskrav.

Enligt motion 879 (m) bör gränsvärdet för utsläppen sänkas till 0,05 g
svavel per MJ för alla koleldade anläggningar. Utsläppen bör även sänkas vid
den kvarvarande oljeförbränningen till - på sikt-0,1 g svavel per MJ genom
att större anläggningar förses med effektiv avsvavlingsutrustning eller genom
val av lågsvavlig olja (yrkande 3). Regeringen bör lägga fram förslag till
gränsvärden för utsläpp vid förbränning av torv, ved och andra biobränslen i
större anläggningar (yrkande 4). Enligt motionen ger kärnkraften en miljövänligare
energiproduktion som möjliggör väsentliga förbättringar vad gäller

JoU 1984/85:28

luftföroreningar och utsläpp av surgörande ämnen. Säkerheten skall avgöra
kärnkraftverkens framtid. Motionärerna framhåller vidare att kärnvärme
från miljöskyddssynpunkt är mycket överlägsen olje-, kol-, flis- eller
torveldade värmeverk och att det från säkerhetssynpunkt är befängt att
förbjuda drift av Secure. - Ett problem vid miljöförstöring kan enligt
motionen vara att den som orsakar skadan ofta inte drabbas av effekterna.
Detta förhållande kan emellertid korrigeras med miljövårdsavgifter. Motionärerna
föreslår att ett system med lägre avgifter eller skatter prövas i detta
syfte. Miljöstimulanser av denna typ skulle då kunna användas för att
åstadkomma en svavelreduktion av eldningsolja eller för att premiera
förbränningsanläggningar som minskar svaveldioxid- och kväveoxidutsläppen
(yrkande 5).

Enligt motion 2894 (c) är en målmedveten politik för energihushållning
och effektivare energianvändning den bästa garantin för både en positiv
ekonomisk utveckling och en bra miljö. Inhemsk förnybar och miljövänlig
energi bör stödjas. Användning av fossila bränslen skapar både försurning
och koldioxidökning. Regeringens kolprogram måste därför avvisas och
svavelutsläppen från oljeanvändningen måste begränsas (yrkande 5). I
enlighet härmed yrkar motionärerna att miljökraven vid eldning av kol
skärps och att det maximalt tillåts en utsläppsnorm på 0,05 g svavel per MJ
(yrkande 6). Samma yrkande framförs i motion 2878 yrkande 25 (c). En
utredning bör tillsättas om uttag av svavelavgift i syfte att begränsa
svavelutsläppen från de största utsläppskällorna i Sverige, motion 2894
(yrkande 7). Vidare hävdas i motionen att det nu i Sverige finns outnyttjad
kapacitet vid raffinaderierna som gör det nödvändigt att ytterligare sänka
svavelhalten i tunna eldningsoljor och dieselbrännoljor (yrkande 9). Enligt
motionen bör slutligen riksdagen sätta som mål att kväveutsläppen halveras
under en tioårsperiod (yrkande 8).

I motion 2899 (fp) framhålls att propositionens förslag måste skärpas på
följande punkter: Högsta tillåtna svavelhalt i tjock eldningsolja bör snarast
möjligt sänkas från 1 till 0,5 % genom att man till en början ökar
användningen av den lågsvavliga Nordsjöoljan (yrkande 2). I tunn eldningsolja
bör svavelhalten sänkas från 0,3 till 0,15 % genom ianspråktagande av
outnyttjad raffinaderikapacitet (yrkande 3). Det förslag som framställs i
propositionen om att industriutsläppen av svaveldioxid skall halveras under
en tioårsperiod bör ges formen av ett kraftfullt och definitivt riksdagsuttalande
(yrkande 4).

Enligt vänsterpartiet kommunisternas partimotion 2902 av Lars Werner
m. fl. bör regeringen lägga fram ett åtgärdsprogram för radikal minskning av
svaveldioxid- och kväveoxidutsläpp. Enligt motionärerna kan en minskning
åstadkommas som innebär att kväveoxidutsläppen år 1989 ligger under
200 000 ton och svaveldioxidutsläppen under 150 000 ton. Det senare
innebär att man skulle hamna på 100 000 ton svaveldioxidutsläpp år 1995
(yrkande 1). I detta syfte bör restriktioner införas vilka innebär att den
högsta tillåtna svavelhalten i tjock eldningolja sänks från 1 % till 0,5 % och i

JoU 1984/85:28

villaolja från 0,3 % till 0,15 % (yrkande 3). Regeringen bör lägga fram
konkreta förslag till reningsåtgärder beträffande de 100 värsta svavelutsläppskällorna
av vilka de 15 värsta åtgärdas redan under 1985 (yrkande 4).
De högsta tillåtna svavelutsläppen från stora koleldningsanläggningar bör
halveras till 0,05 g/MJ (yrkande 5). Motionärerna ansluter sig till förslagen i
aktionsplanen att alla åtgärder som kostar mindre än 7 500 kr./ton avskild
svaveldioxid genomförs. Åtgärden bör vara genomförd senast år 1989. En
inventering bör göras av åtgärder för svavelreduktion som kostar mindre än
10 000 kr./ton (yrkande 6). Slutligen bör en avgift införas på utsläpp av
svaveldioxid fr. o. m. den 1 januari 1986 innebärande att utsläpp överstigande
100 ton/år betingar en avgift av 4 000 kr./år (yrkande 7). De nu nämnda
yrkandena täcker även helt den under allmänna motionstiden framlagda
motionen 2783 av Lars Werner m. fl. (vpk).

I motion 2055 (s) framhålls nödvändigheten av snara åtgärder för att
kraftigt minska svaveldioxidutsläppen och utsläppen av kväveoxider i
Stockholmsområdet.

Utskottet får för sin del anföra följande.

Enighet råder, som framgår av den lämnade framställningen, om det
nödvändiga i att vi i Sverige med kraft fortsätter ansträngningarna att minska
utsläppen av försurande ämnen även inom landet. Trots de åtgärder som
redan vidtagits fortsätter försurningen. Fortfarande är det svaveldioxidnedfallet
som har den största skulden i försurningen. Som framhålls i propositionen
har de svenska svavelutsläppen tillräckligt stor betydelse för försurningssituationen
för att det skall vara motiverat att överväga vilka ytterligare
utsläppsminskningar som kan genomföras till rimliga kostnader. Det bör
vara möjligt att reducera svavelutsläppen från den svenska industrins
processer ytterligare med sikte på en halvering under den kommande
tioårsperioden. Någon anledning att i detta sammanhang kräva andra
formuleringar än dem som anförs i propositionen, vilket begärs i motion 2899
(fp), föreligger enligt utskottets mening icke.

När det gäller frågan om vilka åtgärder som skall vidtas, vilka krav på
utsläppsreduktioner som skall ställas och vilken tidsplan som därvid skall
följas bör man enligt utskottets mening göra en realistisk bedömning av
situationen. De allmänna mål som sätts upp för inriktningen av energipolitiken
i motionerna 2894 (c) och 2902 (vpk) kan tyckas välmenande men är
enligt utskottets bedömning icke förankrade i verkligheten. Den energipolitiska
inriktning riksdagen beslutat om innefattande en successiv ersättning av
olja med andra bränsleslag och avveckling av kärnkraften efter år 2010
förutsätter en viss användning av kol. Någon anledning att ändra på de
svavelreningskrav som för ett år sedan godkändes av riksdagen föreligger
icke.

De svavelkrav på koleldning som ställs i motionerna 879 (m) och 2894 (c)
skulle omöjliggöra koleldning i mindre anläggningar. Motionerna bör i
denna del inte föranleda någon åtgärd.

2 Riksdagen 1984185.16 sami. Nr 28

Rättelse: S. 18, rad 24 Står: motion 2894 (m) Rättat till motion 2894 (c)

JoU 1984/85:28

Inte heller bör yrkandet i motion 879 om särskilda normer för torv och
andra biobränslen föranleda någon riksdagens åtgärd. Enligt gällande
riktlinjer gäller i princip samma utsläppsnormer för kol och biobränslen
(prop. 1983/84:158).

Att som föreslås i motion 2902 (vpk) nu fastlägga en tidsram för nya
svavelkrav synes ej ekonomiskt och tekniskt försvarbart.

Utskottet delar jordbruksministerns uppfattning att strävan bör vara att
reducera svavelhalten i tjock och tunn eldningsolja och att takten härför
måste bestämmas sedan de ekonomiska och tekniska förutsättningarna
utretts. De sinsemellan skiljaktiga yrkanden om minskad svavelhalt i tjock
eldningsolja som framställs i motionerna 879 (m) och 2899 (fp) får mot den
bakgrunden i väsentlig utsträckning anses vara tillgodosedda.

Utskottet har erfarit att man inom en utredning som leds av den nordiska
ämbetsmannakommittén preliminärt har kommit fram till att det finns
avsvavlingskapacitet i nordvästra Europas raffinaderier som skulle göra det
möjligt att sänka svavelhalten i lätta eldningsoljor och dieselolja till 0,15 %
från nuvarande 0,3 %. Utskottet utgår från att regeringen, därest utredningsresultatet
bekräftas, förordnar om en sänkning av svavelhalten i de
nämnda oljorna så snart det är praktiskt möjligt. Vad utskottet sålunda
anfört med anledning av motionerna 2894 (c), 2899 (fp) och 2902 (vpk) i
berörda delar bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet är icke berett tillstyrka de krav på avgifter av skilda slag som
framförs i olika motioner och som i motion 879 (m) benämns miljövårdsstimulanser,
i motion 2894 (c) benämns svavelavgift i syfte att begränsa
svavelutsläppen från de största utsläppskällorna i Sverige och i motion 2902
(vpk) preciseras till 400 kr./år för utsläpp över 100 ton/år. Enligt utskottets
mening bör, som tidigare framhållits, den fortsatta reduktionen av svavelutsläppen
styras av kommande utredningsresultat och genom naturvårdsverkets
krav i samband med koncessionsprövningar.

Som jordbruksministern framhåller är det nu även nödvändigt att uppmärksamma
kväveutsläppen. Utskottet ansluter sig till det av regeringen
satta målet om en reduktion av dessa utsläpp med 30 % fram till år 1995
jämfört med utsläppen 1980. Den målsättning om en halvering av kväveutsläppen
som föreslås i motion 2894 (c) är enligt utskottets bedömning
orealistisk mot bakgrund av att vi enligt aktionsplanen kan förvänta i stort
sett samma utsläppsnivå år 1995 som i dag vid oförändrade miljökrav.

Syftet med motion 2055 synes i allt väsentligt tillgodosett genom det
program som redovisas i propositionen.

Mot bakgrund av det anförda bör riksdagen enligt utskottets mening lämna
utan erinran vad som anförts i propositionen under detta avsnitt samt avslå
motionerna 879 yrkandena 3, 4 och 5, 2894 yrkandena 5, 6, 7 och 8, 2899
yrkandena 2 och 4, 2902 yrkandena 1, 4, 5, 6 och 7, 2055, 2783 och 2878
yrkande 25.

JoU 1984/85:28

Åtgärder för att minska avgasutsläppen från bilar

I Sverige svarar fordonstrafiken för två tredjedelar av våra kväveoxidutsläpp.
Utsläppen är nu totalt dubbelt så stora som på 1950-talet, och bilarnas
bidrag har ökat med fyra gånger sedan dess. Bilavgaser innehåller även bl. a.
koloxid, partiklar, bly och hundratals andra kemiska ämnen. Trafiken svarar
även för en dominerande del av utsläppen av kolväten som tillsammans med
kväveoxider bildar ozon och andra oxidanter. Koloxidutsläppen från vägtrafiken,
som mer än fyrfaldigats sedan början av 1950-talet, har sedan år 1970
varit ungefär oförändrade. Blyutsläppen har minskat under senare år genom
de skärpta kraven på blyinnehållet i bensinen.

Som framgår av det anförda innehåller bilavgaserna en rad hälso- och
miljöfarliga ämnen. Utsläppen från trafiken har kommit att bli den helt
dominerande källan till den försämrade luftkvaliteten i våra tätorter. Under
de senaste åren har även bilavgasernas del i skulden till försurningen och till
de skogsskador som konstaterats rönt ökad uppmärksamhet.

1978 års bilavgaskommitté lade fram sitt slutbetänkande Bilar och renare
luft (SOU 1983:27, 28) på försommaren 1983. I betänkandet konstaterades
att den bästa reningen med tillgänglig teknik skulle uppnås genom anammande
av de avgasreningskrav som gäller i USA från 1983 och som tillgodoses
med katalysatorrening vilket förutsätter användande av blyfri bensin. Enligt
kommitténs bedömning var situationen i Europa icke sådan att införande av
obligatoriska regler i denna riktning skulle vara realistiska. När sedan den
västtyska förbundsregeringen samma sommar plötsligt beslöt att införa
motsvarande regler framlade bilavgaskommittén ett tilläggsförslag innebärande
obligatoriskt införande av USA 83-krav för personbilar och lätta
lastbilar fr. o. m. 1987 års modeller samt fr. o. m. 1988 års modell för tunga
lastbilar och bussar.

Under de senaste åren har ett samarbete om skärpt bilavgasrening
upprättats på såväl politisk nivå som expertnivå mellan flera europeiska
länder. Vid sidan av de nordiska länderna och Förbundsrepubliken har även
Schweiz, Lichtenstein, Österrike, Nederländerna och Canada samt under en
tid även Frankrike deltagit i arbetet. Detta arbete hade vid tiden för
propositionens framläggande lett fram till att enighet uppnåtts på expertnivå
om ett samarbete om utarbetandet av gemensamma regler vilka borde
motsvara de amerikanska federala kraven.

Jordbruksministern anför i propositionen att han bedömer det angeläget
att effektiva åtgärder vidtas för att minska avgasutsläppen från vägtrafiken.
Med hänsyn till den långa tid det tar att införa effektiv avgasrening på hela
bilparken bör beslut om åtgärder mot avgasutsläppen fattas så snart som
möjligt.

Regeringen lägger i propositionen fram en tidsplan för införande av
effektiv avgasrening varvid föreslås att de normer som tillämpas federalt i
USA skall tillämpas. Dessa normer bygger på införande av katalytisk

JoU 1984/85:28

avgasrening för bensindrivna bilar, vilket i sin tur förutsätter användande av
blyfri bensin. Enligt den tidtabell som anges i propositionen bör nya skärpta
avgasreningskrav för personbilar införas frivilligt fr. o. m. 1987 års modeller
och obligatoriskt fr. o. m. 1989 års modeller. Blyfri bensin kan tillhandahållas
vid ett begränsat antal bensinstationer i Syd- och Mellansverige fr. o. m. den
1 juli 1985. Fr. o. m. den 1 juli 1986 kan blyfri bensin finnas vid ett
rikstäckande nät av stationer längs de största vägarna. Fr. o.m. den 1 juli
1987 kan blyfri bensin tillhandahållas vid samtliga bensinstationer i landet
med undantag för stationer med endast en pump. Förslaget om skärpningen
av avgasreglerna gäller under förutsättning av att det vid tiden för propositionen
pågående internationella samarbetet fullföljs.

Enligt motion 879 (m) bör Sverige vid införandet av avgasrening följa de
västtyska åtgärderna på området innefattande ett system med skatterabatter
för både blyfri bensin och bilar med katalytisk avgasrening i avvaktan på att
obligatorium införs (yrkande 7). Ett motsvarande yrkande återfinns i motion
2814 (m). I motion 2894 (c) yrkas att de nya avgasreglerna införs obligatoriskt
fr. o. m. 1987 års modeller (yrkande 14). Motionärerna kräver även att blyfri
bensin finns tillgänglig vid alla tankställen med mer än en pump senast från
den 1 juli 1986 (yrkande 11). Ett motsvarande yrkande återfinns i motion 556
(c) (yrkande 1). I motion 2894 krävs även att ekonomiska styrmedel införs till
förmån för fordon med katalysatorrening och blyfri bensin. Gällande
författningar bör ändras för att möjliggöra förslagens genomförande (yrkande
10). Även i motion 2899 (fp) begärs obligatorisk avgasrening med
katalysator fr. o. m. 1987 års modeller (yrkande 7) och att blyfri bensin finns
allmänt tillgänglig fr. o.m. den 1 juli 1986 (yrkande 6).

Kravet på obligatoriskt införande av katalytisk avgasrening fr. o. m. den 1
oktober 1986 ställs även i motion 2902 (vpk) (yrkande 17 b). Blyfri bensin
bör enligt motionen införas på de 100 största orterna redan under 1985
(yrkande 17 a). Motsvarande yrkanden återfinns i motionerna 2266 yrkande
1 och 2785 (vpk).

Utskottet får för sin del anföra följande.

Sedan propositionen framlagts har EG:s ministerråd vid sitt sammanträde
den 21 mars nått en kompromissuppgörelse om införande av skärpta
avgasreningskrav. Som ett resultat av denna uppgörelse beräknas införandet
av obligatoriska avgasreningskrav motsvarande de amerikanska bli väsentligt
försenade jämfört med den tidtabell som tidigare angivits av bl. a. de
danska och västtyska regeringarna. Förbundsregeringens tidigare tillkännagivna
avsikt att införa ekonomiska styrmedel till förmån för bilar med
katalytisk avgasrening fr. o. m. den 1 juli 1985 torde komma att genomföras
men med avsevärt lägre skatterabatter än vad som tidigare angivits.

Utskottet delar jordbruksministerns uppfattning att det av flera skäl är
angeläget att införandet av de nya reglerna i möjlig mån samordnas
internationellt i flera länder i Europa. Genom den överenskommelse som
träffats i EG:s ministerråd och som utskottet redogjort för är det nu osäkert

JoU 1984/85:28

om de medlemsländer i EG som tidigare deltagit i samarbetet med Sverige
och andra länder om införande av obligatoriska avgasregler enligt USA
83-normerna kommer att genomföra dessa under de närmaste åren. Oaktat
detta finner utskottet att det för Sveriges del är angeläget att det program
regeringen föreslagit i möjligaste mån fullföljs. Utskottet utgår från att
regeringen överväger vilka möjligheter som föreligger att genomföra programmet
med obligatorium enligt den angivna tidtabellen och att alternativt
införa ett frivilligt system under en övergångstid varvid det torde bli
nödvändigt att införa ekonomiska styrmedel. Enligt vad utskottet erfarit
pågår redan ett arbete i detta syfte inom regeringskansliet. Samtidigt
fortsätter det internationella förhandlingsarbetet.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet förslaget i motionerna
879 och 2814 att Sverige vid införandet av nya avgasregler skall binda sig vid
utvecklingen i Västtyskland resp. EG. Likaså avstyrks de förslag som
framlagts i motionerna 2894 (c), 2899 (fp) och 2902 (vpk) om att införa
obligatoriska avgasreningskrav tidigare än enligt den av regeringen redovisade
tidsplanen. Utskottet kan inte heller biträda förslagen om tidigareläggande
av introduktionen av blyfri bensin. Den plan regeringen lagt fram får anses
realistisk med hänsyn bl. a. till att beredskapslagren måste omsättas. Den
föranleder således ingen erinran från utskottets sida. Motionerna avstyrks.

Utskottet har överlämnat förslag som väckts i motionerna om ekonomiska
styrmedel till skatteutskottet för beredning. Därvid har utskottet i yttrande
avstyrkt motionerna (JoU 1984/85:6 y).

De nya skärpta kraven på avgasrening på bilar kommer att medföra att nya
bilar byggs med effektiv avgasreningsutrustning. Jordbruksministern anför i
propositionen att ansvaret för att denna utrustning blir så hållbar som möjligt
bör läggas på biltillverkarna. I motionerna 2898 (c), 2903 (fp) och 2906 (m)
uppmärksammas detta uttalande. Motionärerna framhåller att risk finns att
biltillverkarna tar monopol på reservdetstillverkningen om de skall garantera
avgassystemets funktion, och kräver att monopoliseringstendenser motverkas.
Utskottet vill i sammanhanget framhålla att det även i propositionen
betonats att de nya avgaskraven och avgaskontrollen ej får leda till en
monopolisering av tillbehörsmarknaden. Utskottet utgår från att en monopolisering
av reservdels- och servicemarknaden ej tillåts uppstå. Det torde
ankomma på bl. a. näringsfrihetsombudsmannen att bevaka frågan. Med det
anförda får motionerna anses besvarade. De avstyrks på den grunden.

Enligt motion 556 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) bör riksdagen besluta om
riktlinjer för en låginblandning av etanol, producerad av inhemska råvaror, i
all motorbensin (yrkande 2). I motion 2901 (fp) yrkas att riksdagen riktar ett
tillkännagivande om inblandning av etanol i blyfri bensin.

Utskottet vill framhålla att ett beslut nu om införande av blyfri bensin inte
innebär att möjligheterna att senare besluta om etanolinblandning i bensinen
försvåras. Det finns emellertid enligt jordbruksministerns bedömning inte nu
tillräckligt underlag för ett beslut i frågan. Enligt propositionen kommer en

JoU 1984/85:28

särskild utredning inom kort att tillsättas av regeringen för att närmare
utreda förutsättningarna för låginblandning av motoralkohol i bensin.

Med det anförda avstyrks motionerna.

I propositionen uttalas att en rad skäl talar för att skärpta avgasreningskrav
bör införas på tunga fordon. Detta bör ske i internationell samverkan.
Jordbruksministern anmäler att han avser föreslå regeringen att uppdra åt
berörda myndigheter att, som underlag för Sveriges deltagande i det fortsatta
internationella samarbetet, utreda frågor om avgasrening för lätta och tunga
lastbilar samt bussar.

Enligt motion 2894 (c) bör avgasreningskrav införas på tunga dieselfordon
från 1988. Dessa krav bör motsvara de s. k. USA 83-kraven, (yrkande 16).
Vidare begärs utredning om införande av de s. k. Kalifornienkraven
(yrkande 17). Kalifornienkraven bör enligt motion 2899 (fp) införas inom en
femårsperiod, efter utredning (yrkande 8), medan de enligt motion 2902
(vpk) bör införas fr. o. m. 1987 års modeller (yrkande 17 c).

Utskottet finner icke anledning inta annan ståndpunkt i denna fråga än
regeringen. Att, som föreslås i centermotionen, införa USA 83-krav om ett
år för att sedan efter kort tid kanske övergå till de strängare Kalifornienkraven
eller andra krav kan enligt utskottets mening inte försvaras från
ekonomisk synpunkt. Motionerna avstyrks såvitt nu är i fråga.

Riktlinjer för luftkvalitet behövs enligt propositionen som ett underlag för
den kommunala planeringen. Jordbruksministern erinrar om att bilavgaskommittén
föreslagit att riktlinjer införs för luftkvalitet med avseende på
koloxid, kväveoxid och ozon. Naturvårdsverket arbetar för närvarande med
att ta fram sådana riktlinjer.

I motion 2904 (m) föreslås att naturvårdsverket ger förslag till ekologiskt
baserade gränsvärden och inte enbart hälsobedömningar som hittills, för
svaveldioxid, kväveoxid, ozon m. m. (yrkande 2). I motionen framhålls att
det för närvarande endast finns tre mätstationer i landet för ozon. Enligt
motionären bör naturvårdsverket ges i uppdrag att redovisa lämpliga
mätprogram för ozon (yrkande 3).

Utskottet har erfarit att naturvårdsverket om ett år räknar med att kunna
lägga fram ett program för riktvärden för luftkvalitet. Inom den nordiska
ämbetsmannakommittén pågår även ett arbete med ekologiska riktvärden av
den typ som efterlyses i motionen. Syftet är att undersöka hur mycket
föroreningar från luften mark och sjöar tål. I aktionsplanen begärs medel
(1,2 milj. kr.) för förstärkning av miljökvalitetsövervakningen (PMK) med
stationer som mäter ozon och kväveföreningar, m. m. Denna framställning
tillgodoses i propositionen. Med det anförda får motionen anses vara
besvarad såvitt nu är i fråga. Den avstyrks mot den bakgrunden.

I motion 2054 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas att ett dubbelt system med
både bindande gränsvärden och riktvärden för planeringen i vad gäller
hälsovådliga luftföroreningar inom tätorter och industriområden utarbetas
(yrkande 4).

JoU 1984/85:28

Riksdagen har nyligen avslagit en motion med samma innehåll. Utskottet
framhöll i det sammanhanget (JoU 1984/85:16) att bilavgaskommittén
förordat införande av riktvärden. Enligt utskottet fanns det inte anledning att
ifrågasätta de bedömningar som gjorts inom kommittén i detta avseende.
Med samma motivering avstyrker utskottet det nu aktuella yrkandet.

I propositionen anförs att hastigheterna på våra vägar har betydelse bl. a.
för utsläppen av kväveoxider. Enligt motion 2902 (vpk) bör hastigheten
därför begränsas till 100 km/tim på de vägar där i dag 110 km/tim gäller som
fartgräns (yrkande 17 d). Utskottet avstyrker yrkandet med hänvisning till
ett uttalande i propositionen att det är väsentligt att trafiksäkerhetsverket vid
beslut om hastighetsgränser är observant på denna fråga. Den torde sålunda
komma att beaktas av den ansvariga myndigheten på området.

I propositionen tas även upp frågan om ett program för forskning och
utveckling av miljövänligare teknik inom transportområdet. Jordbruksministern
konstaterar efter samråd med berörda statsråd att miljöfrågorna
redan nu ägnas uppmärksamhet inom ramen för energiforskningsprogrammet.
Det kan emellertid vara motiverat att STU får ett särskilt uppdrag att
utarbeta ett program för utveckling av miljövänliga alternativa drivsystem
för fordon. Enligt jordbruksministern är det också angeläget att miljövänliga
transportsystem för kollektivtrafik i tätorter och för godstrafik utvecklas.

Enligt motion 2894 (c) bör energiteknik och trafiklösningar utvecklas som
minskar utsläpp av bilavgaser i tätorter (yrkande 18). I motion 2905 (c)
framhålls att staten bör stimulera till miljövänligare trafik i tätorterna genom
bättre övervakning av luftkvaliteten och genom att stödja viss kollektiv
persontrafik och miljövänligare trafiklösningar.

Utskottet får för sin del framhålla att det givetvis är angeläget att trafikens
miljöstörningar motverkas när helst tillfälle bjuds. Åtskilliga förslag i
propositionen har även denna inriktning. Hit hör vad som tidigare anförts
beträffande riktlinjer för luftkvalitet och det nyss redovisade avsnittet om
forskning och utveckling av miljövänlig teknik. Som jordbruksministern
framhåller kan även vissa trafikplaneringsåtgärder vidtas för att kväveoxidutsläppen
och andra förorenande utsläpp från biltrafiken skall kunna
reduceras ytterligare. Med det anförda kan enligt utskottets mening motionerna
anses besvarade såvitt nu är i fråga. De avstyrks således.

Enligt motion 2902 (vpk) är det nödvändigt att kväveoxidutsläppen från
flyg kartläggs och utreds (yrkande 10). Den i samma yrkande väckta frågan
om beskattning av flygbensin har överlämnats till skatteutskottet för
beredning.

Utskottet har med anledning av motionen inhämtat att beräkningar av
kväveutsläppen från flyget ingår i de uppskattningar som gjorts av de totala
kväveutsläppen. Utskottet finner att syftet med motionsyrkandet sålunda i
allt väsentligt tillgodosetts i den del som faller under jordbruksutskottets
beredningsområde. Det avstyrks alltså.

JoU 1984/85:28

Skogsgödsling

Två tredjedelar av Sveriges yta utnyttjas för den produktion som
jordbruket och skogsbruket svarar för. De från produktionssynpunkt mest
värdefulla markerna är belägna i de av försurningen mest drabbade
områdena. Det är mot denna bakgrund naturligt att det från jordbruks- och
skogsbrukssynpunkt kan ställas starka krav på åtgärder för att begränsa
försurande utsläpp. Även jordbruket och skogsbruket måste emellertid
medverka i kampen mot försurningen genom förändringar av verksamheten
på sådant sätt att olägenheterna inte förstärks utan motverkas.

Skogsgödslingen har stor betydelse för skogsproduktionen i Svealand och
Norrland. Den har dock minskat i omfattning under senare år. Som
gödselmedel används i dag huvudsakligen ammoniumnitrat vilket verkar
försurande på marken. Skogsstyrelsen har i samråd med naturvårdsverket
utfärdat allmänna råd till ledning för användningen av kvävegödselmedel på
skogsmark. Jordbruksministern delar den uppfattning som företräds i
aktionsplanen, att de begränsningar som anges i skogsstyrelsens allmänna
råd är tillräckliga för att nå angelägna förbättringar och motverka markförsurningen
till följd av skogsgödsling.

Enligt motion 2894 (c) är skogsbruket inte på samma sätt beroende av
gödsling som jordbruket. Försurande gödselmedel kan därför förbjudas i
skogsbruket (yrkande 21). Enligt motion 2902 (vpk) bör skogsgödsling
förbjudas helt (yrkande 8).

Utskottet ansluter sig till regeringens uppfattning att det för närvararande
bör vara tillfyllest att skogsstyrelsens allmänna råd följs vid skogsgödsling.
Motionärerna har enligt utskottets mening inte anfört sådana skäl att det
finns anledning frångå den uppfattningen. Det är emellertid som jordbruksministern
framhåller viktigt att skogsstyrelsen och naturvårdsverket noga
följer utvecklingen på området och fortlöpande prövar om ytterligare
åtgärder kan behöva vidtas. Motionerna avstyrks således i nu berört
avseende.

I motion 2902 (vpk) (yrkande 11) yrkas även att skogsvårdsstyrelserna
erhåller ökade resurser. Utskottet får erinra om att riksdagen nyligen avslagit
en likalydande motion i samband med årets budgetbehandling (prop.
1984/85:100 bil. 11, JoU 1984/85:25). Anledning föreligger icke att återuppta
denna fråga. Motionsyrkandet avstyrks.

Trädslagsval i skogsbruket

Under senare år har det i den allmänna debatten förts fram krav på mer
inblandning av lövträd, främst björk, i de svenska skogarna. Det har bl. a.
ansetts att lövskogen skulle ge marken större motståndskraft mot försurning.

En utredning om skötsel av lövskog utförs av skogsstyrelsen i samråd med
naturvårdsverket och bör slutföras inom tre år.

JoU 1984/85:28

Jordbruksministern konstaterar att de brister som enligt aktionsplanen
föreligger när det gäller våra kunskaper om lövträdens markförbättrande
förmåga innebär att det inte nu är möjligt att ta ställning till frågan om
behovet av förändringar av skogsskötselns inriktning. Som anges i aktionsplanen
behövs mer forskning på området. Det är emellertid angeläget att den
s.k. lövskogspolicy som skogsstyrelsen för närvarande arbetar med inte
fördröjs på grund härav utan att arbetet härmed slutförs så snart som möjligt.
De resultat som forskningen ger får därefter bilda underlag för fortsatta
överväganden.

Enligt motion 2894 (c) bör den lövträdsinblandning som i någon mån
bidrar till att dämpa försurningens effekter bibehållas. Motionärerna har
tidigare i annat sammanhang föreslagit avskaffandet av det s. k. 5:3-bidraget
vilket utgår till skogsodling efter avverkning på skogsmark där skogen är så
gles eller till så stor del består av för marken olämpligt trädslag att dess
tillväxt är avsevärt lägre än den tillväxt som är möjlig. Försurningsproblemet
ger ytterligare skäl för att ta bort detta bidrag, anser motionärerna
(yrkande 19). Enligt motion 2899 (fp) bör riksdgen uttala att statsbidrag inte
bör utgå till avverkning av 5:3-skogar med dominans av lövträd
(yrkande 10). Motionärerna anser att det sätt på vilket skogsvårdslagen
tillämpas i hög grad verkar i riktning mot en minskning av andelen löv- och
biandbestånd i den svenska skogen.

Utskottet får erinra om att riksdagen vid årets budgetbehandling minskat
rambeloppet för skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd i
enlighet med regeringens förslag. Därvid har motionsyrkanden i linje med de
här behandlade avslagits (prop. 1984/85:100 bil. 11, JoU 1984/85:25 rskr.
209). Som jordbruksministern framhåller bör nya forskningsresultat avvaktas
innan ytterligare ändringar vidtas av skogsstyrelsens s. k. lövskogspolicy.

I detta sammanhang må framhållas att naturvårdsverket enligt vad
utskottet erfarit genomfört en utredning av de miljöeffekter som blir följden
av löv- och blandskogarnas areella minskning i Sverige. En preliminär
utredningsrapport föreligger. Enligt denna har lövskogen som biotop stor
betydelse för variationen av fauna och flora. Den anses även bjuda ökad
resistens mot försurningen och har i övrigt kulturhistorisk och rekreationspolitisk
betydelse. Sammantaget har lövskogen enligt utredningen så stor
betydelse att den bör bibehållas i södra och mellersta Sverige.

Utskottet får framhålla att utredningens resultat ännu är preliminära.
Utskottet utgår från att regeringen, sedan konkreta förslag grundade på
utredningen överlämnats, vidtar de åtgärder som är möjliga och lämpliga i
sammanhanget. Regeringen har möjlighet att jämka fördelningen mellan de
olika ändamål som innefattas under anslaget D 6. Bidrag till skogsvård. Med
det anförda tillstyrker utskottet att riksdagen lämnar utan erinran vad som
anförts i propositionen under rubriken Trädslagsval. Motionerna avstyrks
såvitt nu är i fråga.

JoU 1984/85:28

Gödsling och kalkning av åkermark

De svenska åkerjordarna lider på många håll av kalkbrist. Åkermarkskalkning
bedrivs inte i den omfattning som skulle behövas för att motverka
försurningseffekterna av gödsling, skördeuttag, utlakning av växtnäringsämnen
samt surt nedfall. Enligt propositionen föreligger behov av ökad
kalkning inom jordbruket. Det är också angeläget att konsekvenserna av en
ökad användning av icke försurande gödselmedel utreds. Vidare behövs
särskilda insatser för en förbättrad markkartering. Jordbruksministern anser
också att informations- och rådgivningsverksamheten bör ökas. För att
minska ammoniakavdunstningen bör de nu gällande anvisningarna om
miljöskydd vid djurhållningen ses över. Tillsynen över efterlevnaden bör
förstärkas.

I några motioner framställs yrkanden om försurande gödselmedel. Enligt
motion 2894 (c) bör man upphöra med användning av det starkt försurande
gödselmedlet ammoniumsulfat (yrkande 22). Man bör vidare uppmana
gödseltillverkare att deklarera behovet av kompensationskalk vid användning
av sammansatta gödselmedel samt utöka lantbruksrådgivningens insatser
för kompensationskalkning. I särskilt utsatta områden bör stöd ges till
kalkning av jordbruksmark (yrkande 23). Enligt motion 2902 (vpk) bör
plan antas för att successivt minska försurande gödsling av jordbruksmark
(yrkande 9). Motionärerna påminner även om att riksdagen beslutat om
avgifter på gödsel- och bekämpningsmedel vilka skall användas till åtgärder
på miljöområdet. Betydligt större insatser än de som föreslagits i propositionen
bör vara möjliga. Regeringen bör omgående återkomma med förslag
härom (yrkande 12). Enligt motion 2266 (vpk) bör åtgärder vidtas så att
utsläppen från jordbruksgödslingen halveras (yrkande 2).

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning av vilka åtgärder som
erfordras för att komma till rätta med försurningen av åkermark. Det innebär
även att de förslag som lagts fram i aktionsplanen tillgodoses. Enligt
utskottets mening är de motionsyrkanden som förts fram icke av den
karaktären att ett tillgodoseende av dem skulle tillföra saken nämnvärda
förbättringar. Utskottet är heller icke berett att biträda yrkandena i den mån
de innebär höjda anslag. Motionerna avstyrks således såvitt nu är i fråga.

Enligt motion 2902 (vpk) bör riksdagen begära kartläggning av och
forskning om markförgiftning och konsekvenser för livsmedelsproduktionen
i Sverige (yrkande 2). Bakgrunden är rapporter från Västtyskland enligt
vilka minst 7 % av Förbundsrepublikens yta, vart femtonde hektar, är för
lång tid förstörd av biocider och tungmetallstoff. Ett likartat yrkande
framställs i motion 2616 (vpk).

Utskottet får anföra följande med anledning av yrkandet.

Som framgår av utskottets redogörelse lider de svenska åkerjordarna på
många håll av kalkbrist. För att råda bot häremot ingår omfattande
kalkningsverksamhet, intensifierad rådgivning och utökad markkartering i

JoU 1984/85:28

programmet mot försurningen. I Sverige bedöms tungmetaller icke förekomma
i sådana mängder att de kan medföra problem för människors hälsa, i vart
fall inte så länge försurningen av marken motverkas genom kalkning.
Industriutsläppen av tungmetaller i Sverige anses icke vara av den storleksordningen
att de påverkar åkerjordens kondition. Enligt en sammanställning
som naturvårdsverket gjort av tillgängligt faktaunderlag tillförs den svenska
åkerjorden årligen kadmium i små mängder vilka icke utgör någon omedelbar
risk men på sikt bör bringas att upphöra. Den största källan till detta
kadmiumtillskott utgörs av handelsgödsel (ca 4 ton/år) medan ca 2 ton
beräknas falla ned från luften och härröra från diffusa källor - huvudsakligen
belägna utomlands. Naturvårdsverket och lantbruksverket har i egenskap av
tillsynsmyndigheter ansvaret för att utvecklingen av åkermarkens tillstånd
noga följs och att åtgärder vidtas därest så erfordras. Någon ytterligare
riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandet torde mot bakgrund av
det anförda icke vara påkallad.

Kalkning och andra åtgärder för att motverka och dämpa försurande effekter

I aktionsplanen redovisas erfarenheterna från den kalkningsverksamhet
som hittills bedrivits. Kalkning har utförts dels av sjöar och vattendrag som
en försöksverksamhet åren 1977-1982 och därefter i större skala, dels av
skogsmark och grundvatten som en försöksverksamhet som startades år
1982.1 planen läggs också fram ett förslag till program för fortsatta insatser.

Jordbruksministern framhåller att erfarenheterna från den hittills genomförda
kalkningsverksamheten visar att kalkning av sjöar, vattendrag och
avrinningsområden tills vidare är ett nödvändigt sätt att dämpa eller lindra
försurningens skadeverkningar i vattensystemen. Med hänsyn bl. a. till att
försurningsproblemen inte kan lösas genom kalkning samt till de svårigheter
som föreligger att effektivt kalka många sjöar och vattendrag, måste
kalkningen dock alltid betraktas som ett uppehållande försvar i avvaktan på
åtgärder som effektivt minskar utsläppen av de ämnen som orsakar
försurningen. Kalkning får således aldrig betraktas som en slutgiltig lösning
på försurningsproblemen. Det är dock mot bakgrund av de akuta problem
som finns nödvändigt att nu fortsätta kalkningsinsatserna. Jordbruksministern
ansluter sig således till den inriktning av kalkningsverksamheten som
föreslås i aktionsplanen.

Enligt motion 1397 (s) bör statsbidrag till kalkning kunna utgå med 100 %
inom oförändrad medelsram.

Enligt motion 2902 (vpk) står det helt klart att föreslaget anslag inte räcker
för det kalkningsbehov som finns. Riksdagen bör ge regeringen till känna att
de nu föreslagna insatserna till kalkning av sjöar, mark och grundvatten bör
utökas så snart det visar sig att behoven i landet är större än regeringen
förväntat (yrkande 16). I motion 2904 (m) framhålls att kalkningen förvisso
inte är det allena saliggörande botemedel som man vill göra den till. Om

JoU 1984/85:28

kalkningen på kort sikt är det bästa medlet kan den på lång sikt vara
förödande. Motionären anser det beklagligt att regeringen inte beaktat
remissinstansernas synpunkter i dessa frågor, som är av avgörande betydelse
för att kunna fastställa lämplig ambitionsnivå och insatser. Naturvårdsverket
bör få i uppdrag att göra en sammanfattning över vilka vattenområden som
hittills kalkats, vilka som ytterligare står i tur och vilka vattenområden som
lämnas försurade åt sitt öde samt vilka som ej bedöms vara i behov av
ytterligare åtgärder inom de närmaste två årtiondena (yrkande 4).

Utskottet får erinra om att riksdagen vid tidigare tillfällen avslagit
motioner om höjning av kalkningsbidragen som normalt uppgår till 85 % av
kostnaderna för ett kalkningsprojekt. För projekt som är särskilt värdefulla
från miljö- och naturvårdssynpunkt kan statsbidraget täcka hela kostnaden. I
flertalet projekt, åtminstone de större, har kommunerna stått som sökande.
Detta har underlättat den 15-procentiga egeninsatsen. Med det anförda
avstyrks motion 1397.

Utskottet är heller icke berett tillstyrka förslaget i motion 2902 att i nuläget
ge till känna att anslaget till kalkningsbidrag skall kunna höjas. Därest
regeringen bedömer en sådan höjning erforderlig har den möjlighet återkomma
till riksdagen i vanlig ordning, i samband med framläggande av
tilläggsbudget. Motionen avstyrks alltså såvitt nu är i fråga.

När det gäller frågan om kalkningens nackdelar har aktionsgruppen
framhållit att läckage av surt metallhaltigt vatten från omgivningen ut i
sjöarna kan fortsätta efter kalkning direkt i sjöar. Därvid kan metaller som
anrikas på bottnarna lösas ut i vattnet igen om sjön åter försuras. Kalkningen
kan därför behöva upprepas för att hindra en sådan återförsurning.
Ytterligare teknisk utveckling erfordras för att finna bättre kalkningsmetoder.
Utskottet utgår från att naturvårdsverket vid fördelning av anslag till
åtgärder, övervakning och forskning samt i samband med den utveckling och
utprovning av förbättrande kalkningsmetoder som verket har att göra
beaktar de synpunkter som lämnats av remissinstanserna och som återgivits i
motion 2904. Utskottet anser emellertid icke att riksdagen bör beställa en
sammanfattning av det slag som begärs i motionen. Denna avstyrks således i
berörd del.

I aktionsplanen redovisas också vissa erfarenheter från användningen av
kalk som fällningsmedel i kommunala reningsverk. Enligt planen bör fortsatt
stimulans ges i form av statsbidrag till reningsverk som vill utnyttja kalk som
fällningsmedel, om verken är belägna vid känsliga vattendrag.

Enligt motion 2601 (c) bör åtgärder vidtas för att begränsa utsläppen av
aluminium. En övergång till rening med kalk bör successivt genomföras.
Enligt motion 358 (fp) bör forskningen intensifieras om befintliga fällningskemikaliers
skadeverkan och om möjligheten att ta fram alternativa
fällningskemikalier som inte har dessa skadeverkningar.

Utskottet finner för sin del att de åtgärder som aviseras i propositionen om
stöd, när kalk utnyttjas som fällningsmedel, i väsentlig utsträckning är

JoU 1984/85:28

ägnade att tillgodose syftet med motionerna. Utskottet utgår från att
naturvårdsverket även beaktar det behov av fortsatt forskning på området
som kan föreligga. Med det anförda avstyrks motionerna.

I motion 2897 (s) yrkas på åtgärder för att främja en ökad användning av
olivin vid bekämpning av försurning av sjöar och vattendrag. Enligt
motionen ger olivin inte så snabbt tillslag när det hamnar i vattnet. En
olivininsats varar därför i flera år och spridningskostnaderna kan begränsas.

Olivin är ett basiskt mineral som består av magnesiumjärnsilikat. Enligt
vad utskottet inhämtat från naturvårdsverket kan olivin lämpligen användas
vid markkalkning. Det bryts inte ner tillräckligt snabbt för att kunna ersätta
kalk vid behandlingen av försurade sjöar och vattendrag men har i sådana
sammanhang givit god effekt när det doserats tillsammans med kalk. Enligt
utskottets mening föreligger inga hinder mot att avsätta olivin på marknaden.
Med det anförda får motionen anses besvarad. Den avstyrks således.

Försurning av grundvatten

Jordbruksministern framhåller i propositionen att vi står inför ett allvarligt
problem med försurning av grundvatten särskilt i landets västra och södra
delar. Det är rimligt att samhället i nuvarande situation ger visst stöd och
bidrar till att lindra de problem som grundvattenförsurningen medför.
Försöksverksamheten med kalkning av grundvatten bör därför fortsätta
några år. Vidare bör vissa medel anvisas till bidrag till kalkning av enskilda
brunnar. I första hand bör det ankomma på kommunerna att avgöra behovet
av åtgärder och ansöka om bidrag. Bidrag för dessa åtgärder bör inom ramen
för tillgängligt anslag kunna utgå med högst 85 % av kostnaderna.

I motion 2900 (c) yrkas att Älvsborgs län bör komma i fråga för
försöksverksamhet med stödåtgärder i kommuner för att motverka surt
grundvatten i enskilda vattentäkter och att 2 milj. kr. av föreslagna 5 milj. kr.
anvisas till Älvsborgs län. Motionärerna framhåller att grundvattenproblematiken
är så väl belyst i länet att de åtgärder som föreslås i propositionen bör
kunna påbörjas redan under budgetåret 1985/86.

Utskottet har ingen erinran mot de åtgärder som redovisas i propositionen.
Utskottet finner även att motionärernas förslag förtjänar beaktande. Älvsborgs
län är ett av dem som drabbats av försurningen. Det finns emellertid
icke anledning för riksdagen att föregripa berörda myndigheters prioriteringar
när det gäller fördelningen av anslag. Som framgår av propositionen bör
det ankomma på vederbörande kommuner att avgöra behovet av åtgärder
och ansöka om bidrag samt på naturvårdsverket att anvisa medel. Motionen
avstyrks på den grunden.

JoU 1984/85:28

Forskning, utvecklingsarbete, övervakning, inventering

Stora resurser har under de senaste 10-15 åren satsats i såväl Sverige som
andra länder för att kartlägga miljö- och hälsoeffekterna av luftföroreningarna
och försurningen. Dessa forskningsinsatser har bidragit till att ge den bild
som vi i dag har av luftföroreningssituationen och försurningen i Sverige och
övriga Europa och som kortfattat har redovisats i propositionen.

Jordbruksministern understryker betydelsen av att vi fortlöpande skaffar
oss ökade kunskaper om utsläppen av olika luftföroreningar och om
försurningens orsaker och effekter. De insatser som görs på olika håll måste
nödvändigtvis samordnas. Huvudansvaret för denna samordning bör åvila
naturvårdsverket. I första hand bör det ankomma på berörda forskningsorgan
att inom tillgängliga resurser prioritera det långsiktiga behovet av
forskningsinsatser och av kompetensuppbyggnad på försurningsområdet.
Som framhålls i aktionsplanen behövs dock för närvarande särskilda insatser
för forskning och inventering främst när det gäller skogsskador och
grundvattenförsurning samt för utbyggand av den miljöövervakning som rör
luftförorenings- och försurningsproblemen. Medel bör därför kunna anvisas
för den i planen angivna forsknings-, övervaknings- och inventeringsverksamheten.
Det är också angeläget att tekniken för kalkning av rinnande
vatten kan utvecklas så att nuvarande problem kan undvikas. Det i
aktionsplanen föreslagna programmet för teknisk utveckling inom området
ytvattenkalkning bör därför utarbetas.

En rad olika förslag om forskning m.m. återfinns i motionerna. I detta
avsnitt tar utskottet även upp motioner om skogsskador som icke är direkt
inriktade på forskning.

Enligt motion 2894 (c) är försurningsskadorna i dag tillräckligt väl
kartlagda för att det skall vara motiverat att analysera de bakomliggande
orsakerna mer i detalj. Detta kräver en utökad experimentell verksamhet,
långsiktig bevakning och ett utökat internationellt forskningsutbyte. Grundforskningen
bör prioriteras och forskningsmedlen i större utsträckning
fördelas direkt till institutioner och forskningsorgan (yrkande 24). Enligt
motion 2896 (m) bör den grundläggande forskningen och kunskapsuppbyggnaden
i huvudsak ske vid våra forskningshögskolor. Regeringen bör i
nästkommande budgetproposition föranstalta om att forskningsresurserna i
första hand kanaliseras via fakultetsanslagen (yrkande 4). Enligt motion 2899
(fp) behövs det en samlad långsiktig forskningsinsats om skogsskadeproblematiken.
Ett samlat program för forskning om luftföroreningars effekter på
skog har utarbetats av lantbruksuniversitetet. En sådan ökad grundläggande
forskning bör enligt motionen icke finansieras via naturvårdsverket utan ges
direkt till SLU. Ett anslagsyrkande med anledning härav behandlas av
utskottet i det följande under anslagsfrågor. I motion 2902 (vpk) yrkas på
ytterligare medel till forskningsinsatser och kompetensuppbyggnad på
försurningsområdet (yrkande 14).

JoU 1984/85:28

Utskottet får för sin del anföra följande.

Den insats för forskning m. m. som redovisas i propositionen innebär i allt
väsentligt att de förslag som lagts fram i aktionsplanen kan tillgodoses.
Utskottet delar jordbruksministerns bedömning att naturvårdsverket bör ha
huvudansvaret för samordningen av försurningsforskningen. Utskottet avstyrker
mot den bakgrunden motionsyrkanden som innebär en budgetmässig
omläggning av forskningsmedlen till fakultetsanslagen. Utskottet avstyrker
även de förslag till ökning av forskningsanslagen som framställts i motionerna.
Försurningsforskningen genomgår för närvarande en kraftig expansion.
Att ytterligare utvidga denna skulle kunna få till följd att forskningens
kvalitet sjönk på grund av bristande personella resurser och att andra
väsentliga forskningsändamål eftersattes. Motionerna avstyrks alltså såvitt
nu är i fråga.

I flera motioner diskuteras metoder för inventering av skogsskador. Enligt
motion 2902 (vpk) bör riksdagen anslå medel till flygfotografering med
infraröd film. Härigenom skulle en heltäckande kartering av marken kunna
ske snabbare än vad som är fallet för närvarande (yrkande 15). Likartade
yrkanden framställs i motionerna 1396 (c), (yrkande 3) och 2005 (s). Enligt
motion 1081 (vpk) är för närvarande en metod under utarbetande varigenom
man genom trädprov och laboratorieanalyser skall kunna få en korrekt bild
av tillståndet i olika skogsbestånd. Motionären yrkar på medelsanvisning för
att metodutvecklingen skall kunna siutföras.

I några motioner yrkas på särskilda insatser för inventering av och åtgärder
mot skogsskador i olika regioner. I motion 630 betonas behovet av ökade
insatser i Kalmar län. Enligt motion 1396 (c) föreligger behov av skyndsamma
motåtgärder för att hindra en utbredning av försurningsskador (yrkande
1). För detta ändamål bör en kontrollstation inrättas i västra Värmland
(yrkande 2). Enligt motion 2048 (s) måste snabba åtgärder till för att
kartlägga och åtgärda skogsskadorna i Jämtlandslän. Enligt motion 2580 (m)
föreligger ett behov av registrering och mätning av skogsskador i Sydsverige
(yrkande 1). Enligt motion 2895 (s) bör angelägna åtgärder vidtas för fortsatt
framgångsrikt miljövårdsarbete i Västernorrlands län - i form av ökad
kalkning, intensifierad markkartering och komplettering av PMK-nätet.

Utskottet får med anledning av de nu refererade motionerna framhålla att
det torde ankomma på vederbörande myndigheter att bedöma vilka metoder
som skall komma till användning i inventeringsarbetet beträffande skogsskador.
Någon anledning för riksdagen att närmare diskutera dessa metodspörsmål
föreligger icke.

Utskottet är heller icke berett att föreslå något uttalande med anledning av
de motioner som särskilt inriktar sig på försurningen och skogsskadorna i
olika regioner. Aktionsplanen omfattar hela riket. Det program som föreslås
i propositionen är enligt utskottets mening av den karaktären att det medger
åtgärder för såväl inventering som direkta motåtgärder i skilda delar av
landet. Motionerna avstyrks därmed.

I två motioner diskuteras följderna för skogsägarna och virkesindustrin av

JoU 1984/85:28

skogsskadorna. Enligt motion 2170 (m) har skogsskadornas utveckling under
de allra senaste åren framtvingat borttagande av enstaka skadade träd eller
trädgrupper men också förtidsavverkningar av hela bestånd. Motionären
yrkar att samhället bör svara för ersättning till drabbade skogsföretag där
ingen ansvarig skadegörare kan utpekas. I motion 2894 (c) framhålls att
effekterna på skogsbruket kan bli omfattande som en följd av försurningn.
Regeringen bör därför ta initiativ till en bedömning av hur detta kommer att
påverka virkesmarknaden (yrkande 20).

Utskottet utgår från att skogsbrukets och skogsindustrins organisationer
med uppmärksamhet följer den utveckling på virkesmarknaden som kan bli
följden av skogsskadorna. För närvarande torde det vara främst de omfattande
skador som konstaterats på den europeiska kontinenten som kan påverka
marknaden. Skadorna i Sverige torde ännu icke ge upphov till sådana
avverkningar som bör föranleda något ingripande med allmänna medel. Med
det anförda avstyrks motionerna i förevarande del.

Enligt motion 2904 (m) bör naturvårdsverket redovisa hur man på längre
sikt följer utvecklingen av vad som sker med bl. a. flora och fauna på grund av
försurning och även föreslå de ytterligare åtgärder som kan visa sig
erforderliga (yrkande 5).

Utskottet finner liksom regeringen, att den försöksverksamhet som för
närvarande bedrivs med åtgärder i skogsmark och speciella åtgärder för flora
och fauna skall fortsätta under ytterligare minst fem år. Utskottet får i
sammanhanget även hänvisa till att naturvårdsverket, som redovisats under
rubriken Trädslagsval i skogsbruket, i en ännu preliminär utredningsrapport
framhåller vikten av att lövträds- och biandskogsbestånden i södra och
mellersta Sverige inte ytterligare minskas. Av det anförda framgår att
naturvårdsmyndigheten aktivt söker säkerställa florans och faunans fortlevnad.
Motionen kan anses besvarad och bör icke föranleda någon ytterligare
riksdagens åtgärd.

Anslagsfrågor

För innevarande budgetår har anvisats 85 milj. kr. under anslaget Åtgärder
mot försurningen. Regeringen föreslår att anslaget för nästa budgetår
räknas upp till 135 milj. kr. Det bör liksom hittills ankomma på regeringen att
besluta om anslagets närmare fördelning på olika ändamål.

Det föreslagna anslaget överstiger något det förslag som lagts fram i
aktionsplanen. För budgetåret 1985/86 innebär aktionsplanens förslag att
ramen för statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag ökar med 20
milj. kr. till 90 milj. kr. samt att till fortsatt försöksverksamhet avseende
mark och grundvatten avsätts 10 milj. kr. För uppföljning, rådgivning och
informationsinsatser föreslås sammanlagt 7 milj. kr. Vidare föreslås att 5
milj. kr. anvisas för försöksvisa statsbidrag för kalkning och andra åtgärder i
grundvattentäkter, 10 milj. kr. för behandling av gruvavfall, sammanlagt 9
milj. kr. för särskilda inventerings- och forskningsinsatser avseende skogs -

JoU 1984/85:28

skador och grundvatten samt sammanlagt 2 milj. kr. för övervakning och
markkartering.

Jordbruksministern har utöver vad som föreslagits i aktionsplanen redovisat
ett behov av särskilda informationsinsatser i samband med införandet av
blyfri bensin. Han erinrar även om att genomförandet av föreslagna
utsläppsbegränsande åtgärder enligt aktionsplanen beräknas kunna uppgå
till över 1 miljard kronor fram till år 1995. Huvuddelen av kostnaderna avser
åtgärder för att minska avgasutsläppen från bensindrivna bilar. De förändrade
odlingsåtgärder som förordas beräknas i ett långsiktigt perspektiv bli
lönsamma för brukarna.

I flera motioner yrkas på ändring av ifrågavarande anslag liksom av andra
anslag. Enligt motion 2894 (c) bör anslaget räknas upp med 10 milj. kr. vilka
bör direkt fördelas till institutioner och forskningsorgan (yrkande 25). För
informationsinsatser genom frivilliga organisationer bör anslaget Åtgärder
mot försurningen tillföras ytterligare 4 milj. kr. (yrkande 26). Enligt motion
2899 (fp) bör anslaget ökas med 3,4 milj. kr. för en samlad forskningsinsats
inriktad på skogsskadornas orsaker (yrkande 11). Enligt motion 2902 (vpk)
bör anslaget räknas upp med 10 milj. kr. för att möjliggöra ytterligare
forskningsinsatser och kompetensuppbyggnad på försurningsområdet (yrkande
13). Enligt motion 2904 (m) bör kostnaderna för de åtgärder som krävs
i motionen bestridas inom ramen för anslaget (yrkande 6).

Utskottet har behandlat de yrkanden som framställs i motionerna 2894
yrkande 25, 2899 yrkande 11 och 2902 yrkande 13 under rubriken Forskning,
utvecklingsarbete, övervakning, inventering. Motionsyrkandena avstyrks
med den motivering som därvid lämnats. Utskottet är heller icke berett att
biträda yrkandet i motion 2894 om ökade insatser för information. Det
avstyrks således. De åtgärder som begärs i motion 2904 har avstyrkts av
utskottet under olika rubriker. Även anslagsyrkandet avstyrks, i konsekvens
härmed.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag.

I motion 2899 (fp) föreslås att anslaget för de s. k. 5:3-skogarna minskas
med 50 milj. kr. för budgetåret 1985/86 (yrkande 9). Utskottet avstyrker
yrkandet under hänvisning till vad som anförts under rubriken Trädslagsval i
skogsbruket.

Övrigt

Utskottet har ingen erinran mot regeringens redovisning i de delar som ej
särskilt behandlats i det föregående.

Enligt motion 2894 (c) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna vad som i övrigt anförts i motionen om arbetet mot försurningen
(yrkande 27). Yrkandet avstyrks.

I samband med beredningen av förevarande proposition har utskottet

3 Riksdagen 1984185.16 sami. Nr 28

JoU 1984/85:28

funnit lämpligt att behandla den under allmänna motionstiden väckta
motionen 2579 (m) vari begärs förslag till åtgärder för återvinning av
förgasade kolväten. Enligt motionären har det utsläpp av förgasade kolväten
som sker då bensin fylls på i olika slags tankar knappast uppmärksammats i
vårt land. Däremot har man i Kalifornien, USA, redan i mitten av 1970-talet
börjat arbeta med återvinning av förgasade kolväten. I Danmark finns en
återvinningsanläggning i bruk sedan något år tillbaka.

Enligt vad utskottet erfarit har naturvårdsverket uppmärksammat frågan
och även föranstaltat om en konsultutredning. Verket anser problemet med
bensinångor vara väsentligt såväl från allmän miljösynpunkt, genom att
förgasade kolväten bidrar till bildningen av fotokemiska oxidanter (ozon,
smog), som för tankbilförarnas arbetsmiljö. Frågan har även ekonomiska
och skattemässiga aspekter. Vissa åtgärder som bedöms direkt lönsamma har
redan vidtagits av bensinbolagen, såsom att alla stora bensincisterner numera
är försedda med flytande lock. Något bolag har även vidtagit åtgärder för
återvinning av ångorna i samband med påfyllning av bensinstationernas
tankar. Från naturvårdsverkets sida planeras en PM i ärendet. Utskottet
utgår från att naturvårdsverket om så erfordras tar de initiativ som bedöms
nödvändiga för att påskynda utvecklingen. Med det anförda får motionen
anses besvarad. Den avstyrks således.

Hemställan

Utskottet hemställer

Målsättning

1.att riksdagen avslår motionerna 1984/85:2894 yrkande 1 och
1984/85:2904 yrkande 1,

Internationellt samarbete

2. beträffande internationell luftvårdsfond

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motionerna 1984/85:879 yrkande
6, 1984/85:2894 yrkande 2 och 1984/85:2896 yrkande 3,

3. beträffande internationella mässor m.m.

att riksdagen avslår motion 1984/85:2894 yrkandena 3 och 4,

4. beträffande bilaterala kontakter

att riksdagen avslår motion 1984/85:2899 yrkande 1, 1984/85:1164
yrkande 2,

5. beträffande internationella kontakter i övrigt
att riksdagen avslår motion 1984/85:1406,

JoU 1984/85:28

Åtgärder för att minska svavel- och kväveutsläppen

6. beträffande svavelhalten i tunn eldningsolja

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motionerna 1984/85:2894 yrkande
9, 1984/85:2899 yrkande 3 och 1984/85:2902 yrkande 3,

7. beträffande processindustrins svavelutsläpp

att riksdagen avslår motion 1984/85:2899 yrkande 4,

8. beträffande ett åtgärdsprogram för svaveldioxid- och kväveoxidutsläpp att

riksdagen avslår motionerna 1984/85:2902 yrkandena 1,4-7 och
1984/85:2783,

9. beträffande svavelutsläpp vid koleldning

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:879 yrkande 3, 1984/
85:2894 yrkande 6 samt 1984/85:2878 yrkande 25,

10. beträffande biobränslen

att riksdagen avslår motion 1984/85:879 yrkande 4,

11. beträffande svavelavgift

att riksdagen avslår motion 1984/85:879 yrkande 5 och 1984/
85:2894 yrkande 7,

12. beträffande halvering av kväveutsläppen

att riksdagen avslår motion 1984/85:2894 yrkande 8,

13. beträffande energipolitiken

att riksdagen avslår motion 1984/85:2894 yrkande 5,

14. beträffande tjock eldningsolja

att riksdagen avslår motion 1984/85:2899 yrkande 2,

15. beträffande åtgärder mot luftföroreningarna i Stockholmsområdet
att riksdagen avslår motion 1984/85:2055,

Åtgärder för att minska avgasutsläppen från bilar

16. beträffande förbättrad avgasrening och blyfri bensin

a) att riksdagen avslår motionerna 1984/85:879 yrkande 7 och
1984/85:2814,

b) att riksdagen avslår motionerna 1984/85:2894 yrkandena 10,11
och 14, 1984/85:2899 yrkandena 6 och 7, 1984/85:2902 yrkandena
17 a och b, 1984/85:556 yrkande 1, 1984/85:2266 yrkande 1 samt
1984/85:2785,

17. beträffande tunga dieselbilar m. m.

a) att riksdagen avslår motionerna 1984/85:2894 yrkandena 16 och
17 samt 1984/85:2899 yrkande 8,

b) att riksdagen avslår motion 1984/85:2902 yrkande 17 c och d,

18. beträffande riktvärden och gränsvärden

a) att riksdagen avslår motion 1984/85:2054 yrkande 4,

b) att riksdagen avslår motion 1984/85:2904 yrkandena 2 och 3,

JoU 1984/85:28

19. beträffande kväveutsläppen från flyg

att riksdagen avslår motion 1984/85:2902 yrkande 10 delvis,

20. beträffande risken för monopolisering

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:2898, 1984/85:2903 och
1984/85:2906,

21. beträffande låginblandning av etanol

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:556 yrkande 2 och 1984/
85:2901,

22. beträffande energiteknik m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:2894 yrkande 18 och

1984/85:2905,

Begränsning av markförsurning genom åtgärder inom skogs- och jordbruket

23. beträffande skogsgödsling

a) att riksdagen avslår motion 1984/85:2894 yrkande 21,

b) att riksdagen avslår motion 1984/85:2902 yrkande 8,

c) att riksdagen avslår motion 1984/85:2902 yrkande 11,

24. beträffande avskaffande av 5:3-bidraget

att riksdagen avslår motion 1984/85:2894 yrkande 19,

25. beträffande träds lagsval i skogsbruket

att riksdagen avslår motion 1984/85:2899 yrkande 10,

26. beträffande gödsling och kalkning av åkermark

a) att riksdagen avslår motion 1984/85:2894 yrkandena 22 och 23,

b) att riksdagen avslår motion 1984/85:2902 yrkandena 2,9 och 12,
1984/85:2266 yrkande 2 och 1984/85:2616 yrkande 5,

Kalkning och andra åtgärder för att motverka och dämpa försurande effekter

27. beträffande statsbidragsreglerna

att riksdagen avslår motion 1984/85:1397,

28. beträffande ytterligare medel

att riksdagen avslår motion 1984/85:2902 yrkande 16,

29. beträffande kalkningens långsiktiga effekter

att riksdagen avslår motion 1984/85:2904 yrkande 4,

30. beträffande fällningsmedel i reningsverk

a) att riksdagen avslår motion 1984/85:358,

b) att riksdagen avslår motion 1984/85:2601,

31. beträffande olivin

att riksdagen avslår motion 1984/85:2897,

32. beträffande försurning av grundvatten
att riksdagen avslår motion 1984/85:2900,

JoU 1984/85:28

Forskning, utvecklingsarbete, övervakning, inventering

33. beträffande forskningsmedlens destination

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:2894 yrkande 24 och
1984/85:2896 yrkande 4,

34. beträffande forskning samt metoder för mätning och inventering av
skogsskador

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:2902 yrkandena 14 och 15,
1984/85:2005 och 1984/85:1081,

35. beträffande övriga forskningsfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:630, 1396, 2048, 2170,
2580 yrkande 1, 2894 yrkande 20, 2895 och 2904 yrkande 5,

36. att riksdagen lämnar utan erinran det program för åtgärder mot
luftföroreningar och försurning i övrigt som har redovisats i
propositionen.

Anslagsfrågor

37. att riksdagen med godkännande av regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1984/85:2894 yrkandena 25 och 26, 2899
yrkande 11,1984/85:2902 yrkande 13samt 1984/85:2904 yrkande 6,
till Åtgärder mot försurningen för budgetåret 1985/86 under nionde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 135 000 000 kr.,

38. beträffande övriga anslagsfrågor

att riksdagen avslår motion 1984/85:2899 yrkande 9,

Övrigt

39. beträffande återvinning av förgasade kolväten
att riksdagen avslår motion 1984/85:2579,

40. att riksdagen avslår motion 1984/85:2894 yrkande 27.

Stockholm den 24 april 1985

På jordbruksutskottets vägnar
HÅKAN STRÖMBERG

Närvarande: Arne Andersson i Ljung (m), Grethe Lundblad (s), Hans
Wachtmeister (m). Gunnar Olsson (s), Sven Eric Lorentzon (m), Kerstin
Andersson (c), Margareta Winberg (s), Jens Eriksson (m). Åke Selberg (s),
Bengt Kronblad (s), Lennart Brunander (c), Ulf Lönnqvist (s), Inga-Britt
Johansson (s), Lars Ernestam (fp) och Paul Lestander (vpk),
dock att vid behandlingen av mom. 6 Håkan Strömberg (s), Ove Karlsson
(s) och John Andersson (vpk) deltagit i stället för Ulf Lönnqvist (s),
Inga-Britt Johansson (s) resp. Paul Lestander (vpk).

4 Riksdagen 1984/85.16sami. Nr28

JoU 1984/85:28

Reservationer

1. Målet för energipolitiken (moni. I)

Arne Andersson i Ljung (m), Hans Wachtmeister (m). Sven Eric
Lorentzon (m). Kerstin Andersson (c). Jens Eriksson (m). Lennart Brunander
(c) och Lars Ernestam (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med "Utskottet får"
och slutar med ”fråga (yrkande 1)” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till den uppfattning som framförs i motionerna att
målet för arbetet med att begränsa de försurande utsläppen bör vara att
pressa ned dem till en nivå som naturen långsiktigt kan ta emot utan att ta
skada. Forskare från ett stort antal länder enades vid den internationella
försurningskonferensen Miljö-82 i Stockholm om att formulera ett gränsvärde
för försurning av grundvatten, nämligen 0,5 g svavel per m2 och år. Det är
mot den bakgrunden angeläget att en konsekvensanalys utförs beträffande
luftföroreningarnas påverkan på ekosystemet. Vad utskottet sålunda anfört
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under mom. 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande målet för energipolitiken m. m.
att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motionerna 1984/85:2894 yrkande
1 och 2904 yrkande 1,

2. Processindustrins svavelutsläpp (mom. 7)

Lars Ernestam (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med "Enighet
råder” och slutar med "mening icke" bort ha följande lydelse:

Enighet råder (lika med utskottet) kommande tioårsperioden.

Som anförs i motion 2899 bör emellertid detta förslag ges formen av ett
betydligt mer kraftfullt och definitivt riksdagsuttalande så att ingen tvekan
råder om att halveringen ovillkorligen skall genomföras. Vad utskottet
sålunda anfört med anledning av motionen i berörd del bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1984/85:2899 yrkande 4,

JoU 1984/85:28

3. Åtgärdsprogram för svaveldioxid- och kväveoxidutsläpp (mom. 8)

Paul Lestander (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med "När det" och
slutar med ”föreligger icke” bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder förslaget i motionerna 2902 och 2783 att regeringen bör
lägga fram ett åtgärdsprogram för radikal minskning av svaveldioxid- och
kväveoxidutsläppen. Programmet bör inriktas på att kväveoxidutsläppen år
1989 ligger under 200 000 ton och svaveldioxidutsläppen under 150 000 ton.
Det senare innebär att man skulle hamna på 100 000 ton svaveldioxidutsläpp
år 1995. I detta syfte bör restriktioner införas vilka innebär att den högsta
tillåtna svavelhalten i tjock eldningsolja sänks från 1 % till 0,5 %. Regeringen
bör lägga fram konkreta förslag till reningsåtgärder beträffande de 100
värsta svavelutsläppskällorna av vilka de 15 värsta åtgärdas redan under
1985. De högsta tillåtna svavelutsläppen från stora koleldningsanläggningar
bör halveras till 0,05 g S/MJ. Utskottet ansluter sig till förslagen i aktionsplanen
att alla åtgärder som kostar mindre än 7 500 kr./ton avskild svaveldioxid
genomförs. Åtgärden bör vara genomförd senast år 1989. En inventering bör
göras av åtgärder för svavelreduktion som kostar mindre än 10 000 kr./ton.
Slutligen bör en avgift införas på utsläpp av svaveldioxid fr. o. m. den 1
januari 1986 innebärande att utsläpp överstigande 100 ton /år betingar en
avgift av 4 000 kr./år.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna med anledning av motionerna i nu berörd del.

dels den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Att som
föreslås” och slutar med ”tekniskt försvarbart" samt den del på s. 18 som
börjar med ”Utskottet är” och slutar med "med koncessionsprövningar” bör
utgå,

dels utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande ett åtgärdsprogram för svaveldioxid- och kväveoxidutsläpp att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motionerna 1984/85:2902 yrkandena
1, 4-7 och 1984/85:2783,

4. Svavelutsläpp vid koledning m. m. (mom. 9)

Arne Andersson i Ljung (m), Hans Wachtmeister (m), Sven Eric
Lorentzon (m). Kerstin Andersson (c). Jens Eriksson (m) och Lennart
Brunander (c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”De
svavelkrav” och slutar med ”någon åtgärd” bort ha följande lydelse:

JoU 1984/85:28

Utskottet ansluter sig till de krav om begränsning av svavelutsläppen vid
alla koleldade anläggningar till högst 0,05 g svavel per MJ bränsle som ställs i
motionerna 879 (m), 2894 (c) och 2878 (c). Vad utskottet sålunda anfört med
anledning av motionerna i berörd del bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande svavelutsläpp vid koleldning

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motionerna 1984/85:879
yrkande 3,1984/85:2894 yrkande 6 samt 1984/85:2878 yrkande 25,

5. Biobränslen (mom. 10)

Arne Andersson i Ljung, Hans Wachtmeister, Sven Eric Lorentzon och
Jens Eriksson (samtliga m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med "Inte heller"
och slutar med "(prop. 1983/84:158)" bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder yrkandet i motion 879 om att regeringen bör lägga fram
förslag till gränsvärden för utsläpp vid förbränning av torv, ved och andra
biobränslen i större anläggningar.

Som motionärerna framhåller är kärnvärme från miljöskyddssynpunkt
mycket överlägsen olje-, kol-, flis- eller torveldade värmeverk. Några
säkerhetsproblem uppstår inte vid drift av Securereaktorer. Riksdagen bör
som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet sålunda anfört med
anledning av motion 879 i berörd del.

dels utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande biobränslen

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1984/85:879 yrkande 4,

6. Svavelavgift (mom. 11)

Arne Andersson i Ljung (m). Hans Wachtmeister (m). Sven Eric
Lorentzon (m). Kerstin Andersson (c). Jens Eriksson (m). Lennart Brunander
(c) och Lars Ernestanr (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med "Utskottet är"
och slutar med "koncessionsprövningar" bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder de förslag som framförts i motionerna 879 och 2894 om
att frågan om införande av svavelavgifter för att stimulera företagen till
miljöförbättrande åtgärder bör utredas. Vad utskottet sålunda anfört med
anledning av de båda motionerna i nu berörd del bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

JoU 1984/85:28

dels utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande svavelavgift

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motionerna 1984/85:879 yrkande
5 och 1984/85:2894 yrkande 7,

7. Halvering av kväveutsläppen (mom. 12)

Kerstin Andersson, Lennart Brunander (båda c) och Lars Ernestam (fp)
anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med "Sorn
jordbruksministern” och slutar med ”oförändrade miljökrav” bort ha
följande lydelse:

Utskottet biträder den uppfattning som redovisas i motion 2894 att
riksdagen bör sätta som mål att kväveutsläppen skall halveras under en
tioårsperiod. Ett sådant mål bör vara möjligt att nå om motionärernas förslag
om avgasrening genomförs. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av
motionen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande halvering av kväveutsläppen att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning
av motion 1984/85:2894 yrkande 8,

8. Förbättrad avgasrening och blyfri bensin (mom. 16 a)

Arne Andersson i Ljung, Hans Wachtmeister, Sven Eric Lorentzon och
Jens Eriksson (alla m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Mot
bakgrund” och slutar med ”Motionerna avstyrks” bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av den ändrade situation som råder i Europa genom EG:s
kompromissuppgörelse om avgasreningen är det enligt utskottets mening
angeläget att regeringen tar stor hänsyn till de regler som Västtyskland kan
komma att anta när det svenska programmet för förbättrad avgasrening skall
utarbetas. Utskottet utgår från att det därvid kommer att bli nödvändigt att
införa miljövårdsstimulanser även i Sverige. Vad utskottet sålunda anfört
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 16 a bort ha följande lydelse:

16. beträffande förbättrad avgasrening och blyfri bensin

a) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motionerna 1984/85:879 yrkande
7 och 1984/85:2814,

JoU 1984/85:28

9. Förbättrad avgasrening och blyfri bensin (morn. 16 b)

Kerstin Andersson (c), Lennart Brunander (c). Lars Ernestam (fp) och
Paul Lestander (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”Motionerna avstyrks” bort ha följande lydelse:

Bilavgasernas påverkan på försurning, skogsdöd och människors hälsa är
uppenbara. Det framstår därför i dag som en av de angelägnaste åtgärderna
mot försurningen att införa katalytisk avgasrening eller annan reningsteknik
med motsvarande effekt för att minska denna påverkan. Även om en
internationell samordning skulle vara eftersträvansvärd finner utskottet att
Sverige i avsaknad av en sådan måste fatta sitt eget beslut om avgasrening.
De handelspolitiska invändningar som kan finnas uppvägs enligt utskottets
mening av fördelarna från miljövårdssynpunkt.

Som framhålls i motionerna från centern, folkpartiet och vänsterpartiet
kommunisterna bör nya avgasreningskrav motsvarande USA-83-kraven
införas i Sverige obligatoriskt fr. o. m. 1987 års modeller, dvs. fr. o. m. den 1
oktober 1986. Blyfri bensin bör finnas tillgänglig i alla bensinstationer med
mer än en pump senast den 1 juli 1986. Vad utskottet sålunda anfört med
anledning av motionerna i berörda delar bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 16 b bort ha följande lydelse:

b) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motionerna 1984/85:2894 yrkandena
10, 11 och 14, 1984/85:2899 yrkandena 6 och 7, 1984/85:2902
yrkandena 17 a och b, 1984/85:556 yrkande 1, 1984/85:2266
yrkande 1 samt 1984/85:2785,

10. Tunga dieselbilar (mom. 17 a)

Kerstin Andersson (c), Lennart Brunander (c) och Lars Ernestam (fp)
anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med "Utskottet
finner” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till att utsläppen från tunga fordon kommer att öka om inga
åtgärder tas med det snaraste ansluter sig utskottet till de krav som ställs av
centern och folkpartiet och som innebär att de s. k. Kalifornienkraven utreds
och införs inom en femårsperiod. I avvaktan därpå bör övervägas införande
av USA-83-krav på tunga dieselfordon från år 1988. Vad utskottet sålunda
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

JoU 1984/85:28

dels utskottets hemställan under 17 a bort ha följande lydelse:

17. beträffande lunga dieselbilar

a) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motionerna 1984/85:2894 yrkandena
16 och 17 samt 1984/85:2899 yrkande 8,

11. Tunga dieselbilar; hastighetsbegränsning (mom. 17 b)

Paul Lestander (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med "Utskottet
finner” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Dieselavgaserna från lastbilar och bussar spelar en dominerande roll för
kväveutsläppen. Utskottet instämmer därför i den bedömning som gjorts i
motion 2902 att de krav som gäller i Kalifornien på utsläpp från dieselfordon
bör införas från 1987 års modeller. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”1 propositionen”
och slutar med ”på området” bort ha följande lydelse:

I propositionen (lika med utskottet) (yrkande 17 d). Utskottet

finner det angeläget att varje möjlighet som erbjuds att minska kväveutsläppen
bör tas till vara. Utskottet biträder därför kravet att sänka den högsta
hastighetsgränsen på våra vägar till 100 km/tim. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 17 b bort ha följande lydelse:

b) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1984/85:2902 yrkande
17 c och d,

12. Riktvärden och gränsvärden (mom. 18 a)

Paul Lestander (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”Riksdagen
har” och slutar med ”aktuella yrkandet” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i motionärernas synpunkter på behovet av ett
dubbelt system med både bindande gränsvärden och riktvärden för planering
i vad gäller hälsovådliga luftföroreningar i tätorter och industriområden. Vad
utskottet sålunda anfört med anledning av motionen i berörd del bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 18 a bort ha följande lydelse:

18. beträffande riktvärden och gränsvärden

a) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1984/85:2054 yrkande 4,

JoU 1984/85:28

13. Kväveutsläppen från flyg (moni. 19)

Kerstin Andersson (c), Lennart Brunander (c) och Paul Lestander (vpk)
anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med "Utskottet har"
och slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker motionsyrkandet om en kartläggning av kväveutsläppen
från flyget. Enligt utskottets mening är teoretiska beräkningar av dessa
utsläpp icke tillräckliga. Frågan bör alltså utredas. Vad utskottet sålunda
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1984/85:2902 yrkande 10
delvis,

14. Skogsgödsling (mom. 23 b)

Paul Lestander (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med "Utskottet
ansluter” och slutar med ”berört avseende” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner med hänsyn till de mycket stora värden som står på spel i
den svenska skogen om skogsskadorna skulle fortsätta att breda ut sig, att
varje åtgärd som kan vidtas för att minska tillförseln av försurande ämnen
bör sättas in. Utskottet biträder således yrkandet i motion 2902 att all
skogsgödsling bör förbjudas. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av
motionen i berörd del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 23 b bort ha följande lydelse:

b) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1984/85:2902 yrkande 8,

15. Avskaffande av 5:3-bidraget (mom. 24)

Kerstin Andersson och Lennart Brunander (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med ”Utskottet får”
och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner i likhet med motionärerna att försurningen ger ytterligare
skäl - utöver dem som tidigare anförts av centerpartiet - att avskaffa det s. k.
5:3-bidraget till återväxtåtgärder efter avverkning av glesa skogar. Naturvårdsverkets
utredning ger ännu ett belägg för denna uppfattning. Vad
utskottet sålunda anfört med anledning av motion 2894 i berörd del bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

JoU 1984/85:28

dels utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. beträffande avskaffande av 5:3-bidraget

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1984/85:2894 yrkande
19,

16. Gödsling och kalkning av åkermark m. m. (mom. 26 b)

Paul Lestander (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”Utskottet
ansluter” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder det förslag som ställs i motionerna 2902 och 2266 om
behovet av en plan för att successivt minska den försurande gödslingen av
åkermark. Kraftfulla insatser bör vara möjliga att göra i detta avseende.
Målet bör vara att halvera utsläppen från jordbruksmarken. Vad utskottet
sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels den del av utskottets yttrande som börjar på s. 26 med "Som framgår"
och slutar på s. 27 med ”vara påkallad" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets bedömning är de uppgifter som redovisas i motionen om
förgiftning av stora åkerarealer i Västtyskland så alarmerande, att man för
svenskt vidkommande bör påskynda forskningen för att utröna markförgiftningens
eventuella allvarliga hot mot livsmedelsproduktionen i Sverige. En
kartläggning bör även ske. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av
motionen i berörd del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 26 b bort ha följande lydelse:

b) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motionerna 1984/85:2902 yrkandena
2,9 och 12,1984/85:2266 yrkande 2 och 1984/85:2616 yrkande
5,

17. Ytterligare medel för kalkning av sjöar och vattendrag (mom. 28)

Paul Lestander (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion 2902 står det helt klart att föreslaget anslag inte
räcker för det kalkningsbehov som finns. Utskottet instämmer därför i
förslaget att riksdagen redan nu ger regeringen till känna att kalkningsinsatserna
bör fortsätta även om de medel som nu anvisas tar slut under löpande
budgetår.

JoU 1984/85:28

dels utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. beträffande ytterligare medel

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1984/85:2902 yrkande
16,

18. Kalkningens långsiktiga effekter (moni. 29)

Arne Andersson i Ljung (m), Hans Wachtmeister (m), Sven Eric
Lorentzon (m), Kerstin Andersson (c), Jens Eriksson (m). Lennart Brunander
(c) och Lars Ernestam (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med "När det" och
slutar med "berörd del” bort ha följande lydelse:

När det gäller frågan om kalkningens nackdelar finner utskottet det liksom
motionären beklagligt att regeringen inte beaktat remissinstansernas synpunkter
beträffande kalkningens långsiktiga effekter, och vad som händer
om kalkningen inte upprepas när sjön åter börjar försuras. Dessa frågor har
avgörande betydelse när det gäller att fastställa lämplig ambitionsnivå och
lämpliga insatser. Utskottet finner mot den bakgrunden att en utredning av
det slag som anges i motionen bör göras skyndsamt. Vad utskottet sålunda
anfört med anledning av motionen bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:

29. beträffande kalkningens långsiktiga effekter

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1984/85:2904 yrkande 4,

19. Fällningsmedel i reningsverk (mom. 30)

Lars Ernestam (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med "Utskottet
finner” och slutar med ”avstyrks motionerna” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i den bedömning som görs i motion 358, att behovet
av alternativa fällningskemikalier fortfarande är stort, inte minst mot
bakgrund av att orena kemikalier används. De åtgärder som aviseras i
propositionen om stöd, när kalk utnyttjas som fällningsmedel, kan i och för
sig välkomnas. Enligt utskottets mening bör riksdagen därutöver ställa krav
på intensifierad forskning om fällningskemikaliernas skadeverkningar. Vad
utskottet sålunda anfört med anledning av motionen bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

JoU 1984/85:28

dels utskottets hemställan under 30 a bort ha följande lydelse:

30. beträffande fällningsmedel i reningsverk

a) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1984/85:358,

20. Forskningsmedlens destination (mom. 33)

Arne Andersson i Ljung (m), Hans Wachtmeister (m). Sven Eric
Lorentzon (m), Kerstin Andersson (c), Jens Eriksson (m), Lennart Brunander
(c) och Lars Ernestam (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med "Den insats”
och slutar med ”i fråga" bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder den uppfattning som redovisas i motionerna att
försurningsskadorna i dag är tillräckligt väl kartlagda för att det skall vara
motiverat att analysera de bakomliggande orsakerna mer i detalj. Den
grundläggande forskningen och kunskapsuppbyggnaden bör i huvudsak ske
vid våra forskningshögskolor. Utskottet fäster särskild uppmärksamhet vid
det forskningsprogram som utarbetats vid lantbruksuniversitetet om luftföroreningars
effekter på skog. Mot den bakgrunden är det enligt utskottets
mening angeläget att forskningsresurserna i första hand kanaliseras via
fakultetsanslagen. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna
2894 och 2896 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse:

33. beträffande forskningsmedlens destination

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motionerna 1984/85:2894 yrkande
24 och 1984/85:2896 yrkande 4,

21. Forskning samt metoder för mätning och inventering av skogsskador
(mom. 34)

Paul Lestander (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med "Den insats”
och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Den insats (lika med utskottet) till fakultetsanslagen. Utskottet

instämmer däremot i det krav som ställs i motion 2902 att försurningsforskningen
i dagens läge är så angelägen att ytterligare resurser bör tillföras den.
Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion 2902 i berörd del bör
utskottet som sin mening ge regeringen till känna.

dels den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med ”Utskottet får”
och slutar med ”föreligger icke” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den bedömning som görs i motionerna 2902 och 2005. att

JoU 1984/85:28

riksdagen bör anslå medel till flygfotografering med infraröd film för att
påskynda den pågående inventeringen av skogsskador. Det är även angeläget
att pågående försök med utarbetandet av nya metoder för mätning av
skogsskadorna stöds. Utskottet biträder därför förslaget i motion 1081 om
medelsanvisning för ett sådant projekt. Vad utskottet sålunda anfört med
anledning av motionerna i berörd del bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:

34. beträffande forskning samt metoder för mätning och inventering av
skogsskador

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motionerna 1984/85:2902 yrkandena
14 och 15, 1984/85:2005 och 1984/85:1081,

22. Anslaget Åtgärder mot försurningen (mom. 37)

Kerstin Andersson och Lennart Brunander (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”regeringens förslag” bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder förslagen i motion 2894 om ökad medelstilldelning för
forskning och för ökade informationsinsatser om försurningen. Anslaget bör
således föras upp med ett belopp som med 14 milj. kr. överstiger regeringens
förslag. Det anförda innebär att de förslag som läggs fram i övriga motioner i
allt väsentligt tillgodoses.

dels utskottets hemställan under 37 bort ha följande lydelse:

37. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1984/85:2894 yrkandena 25 och 26 samt med avslag på
motionerna 1984/85:2899 yrkande 11, 1984/85:2902 yrkande 13
samt 1984/85:2904 yrkande 6, till Åtgärder mot försurningen för
budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 149 000 000
kr.,

23. Anslaget Åtgärder mot försurningen (mom. 37)

Paul Lestander (vpk) anser - under förutsättning av bifall till reservation
20 - att

dels den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med ”Utskottet har"
och slutar med ”regeringens förslag” bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder förslaget i motion 2902 om förstärkning av anslaget till
försurningsforskning. Anslaget bör således föras upp med 10 milj. kr. utöver
regeringens förslag. Därmed tillgodoses i väsentliga delar även förslagen i
övriga motioner.

JoU 1984/85:28

dels utskottets hemställan under 37 bort ha följande lydelse:

37. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1984/85:2902 yrkande 13 samt med avslag på motionerna
1984/85:2894 yrkandena 25 och 26, 1983/84:2899 yrkande 11
samt 1984/85:2904 yrkande 6, till Åtgärder mot försurningen för
budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 145 000 000
kr.,

24. Anslaget Åtgärder mot försurningen (mom. 37)

Lars Ernestam (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”regeringens förslag” bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder förslaget i motion 2899 att anslaget räknas upp med 3,4
milj. kr. för en samlad forskningsinsats inriktad på skogsskadornas orsaker.
Utskottet är emellertid icke berett tillstyrka övriga motionsförslag om ökade
medel.

dels utskottets hemställan under 37 bort ha följande lydelse:

37 att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1984/85:2899 yrkande 11 samt med avslag på motionerna
1984/85:2894 yrkandena 25 och 26, 2902 yrkande 13 samt
1984/85:2904 yrkande 6, till Åtgärder mot försurningen för budgetåret
1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 138 400 000 kr.,

25. Övriga anslagsfrågor (mom. 38)

Lars Ernestam (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med ”Utskottet
avstyrker” och slutar med ”i skogsbruket” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till motionärernas bedömning att statsbidrag inte bör
utgå till avverkning av 5:3-skogar med dominans av lövträd. Med hänsyn
härtill tillstyrker utskottet att anslaget härför minskas i enlighet med
motionen.

dels utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:

38. beträffande övriga anslagsfrågor

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2899 yrkande 9 och med
ändring av tidigare fattat beslut (prop. 1984/85:100 bil. 11, JoU
1984/85:25 p. 17, rskr. 1984/85:186) till Bidrag till skogsvård m. m.
för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 280 000 000 kr.

JoU 1984/85:28

Särskilda yttranden

1. Internationella mässor m. m. (mom. 3)

Kerstin Andersson och Lennart Brunander (båda c) anför:

Utskottet har bl. a. med anledning av en centermotion föreslagit att
regeringen tar initiativ till en internationell luftvårdsfond som syftar till att
skapa möjlighet att få till stånd en minskning av svavelutsläppen. Detta anser
vi är bra. I centermotion 2894 framförs det dessutom att det är angeläget att
kunskap om bästa möjliga reningsteknik sprids. Genom tidigare internationella
erfarenheter vet vi att det kan initiera investeringar i miljöförbättrande
teknik. Flera svenska företag ligger långt framme på detta område. Den
svenska regeringen borde aktivt arbeta för att sprida kunskap om den
reningsteknik och andra tekniska lösningar som våra svenska företag kan stå
till tjänst med. Bäst sker detta genom att ta initiativ till internationella teknikoch
industri mässor på miljöområdet. Från svensk synpunkt är det också
angeläget att följa utveckligen på miljöområdet, framför allt i länder som
bidrar till försurningen i Sverige. Den svenska regeringen borde därför vidta
åtgärder så att man vid de svenska beskickningarna får en mera skärpt
miljöbevakning.

2. Svavelutsläpp vid koleldning

Lars Ernestam (fp) anför:

Riksdagen har för ett år sedan fastställt normer för svavelutsläpp vid
koleldning.

Eldning med kol är en allvarlig miljörisk. Det finns dock anledning att nu
avvakta de resultat som uppnås genom de förordade normerna. Ny teknik
torde möjliggöra skärpta krav också för koleldning. För framtiden finns skäl
att noga beakta behovet av ytterligare skärpta krav också för eldning med
kol.