Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Om priskontroll av vissa bostadsrätter

Betänkande 1980/81:CU19

CU 1980/81:19

Civilutskottets betänkande
1980/81:19

om priskontroll av vissa bostadsrätter
Motionerna

Utskottet behandlar i detta sammanhang motionerna 1980181:

1848 av Oskar Lindkvist (s) och Lars Ulander (s) vari föreslås att riksdagen
hos regeringen begär förslag till lagstiftning som möjliggör priskontroll av
bostadsrätter i vissa områden enligt vad som anförts i motionen,

1852 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, föreslås

(3) att riksdagen hos regeringen begär att förslag om prövning av
överlåtelsepriser för bostadsrätter snarast föreläggs riksdagen.

Tidigare behandling

Lagen (1942:430) om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt
m. m. (bostadsrättskontrollagen) upphörde att gälla med utgången av år
1968. Det sista förlängningsbeslutet fattades av riksdagen år 1967 (3 LU
1967:58). Bostadsrättskommittén (SOU 1969:4 s. 180-181) tog upp förslag
om en lösningsrätt liknande ett förköpssystem, förslag som bl. a. bars upp av
en önskan att kunna förhindra överlåtelser av bostadsrätt i mer eller mindre
spekulativa vinstsyften. Kommittén fann emellertid att förbehåll om
förköpsrätt eller inlösningsrätt över huvud taget inte bör medges med hänsyn
till de olägenheter som är förknippade med inskränkningar av detta slag.

Utskottet har med anledning av motioner vid flera tillfällen behandlat
frågan om priskontroll för bostadsrätter, hembudsskyldighet m. m., senast i
betänkandena CU 1976/77:19, 1977/78:34 och 1978/79:26. Utskottet har
därvid enhälligt avstyrkt dessa förslag. Riksdagen har följt utskottet.

Likartade förslag väcktes även i motioner (s) resp. (vpk) vid senaste
riksmöte. Utskottet anförde i betänkande CU 1979/80:23 att några tidigare
inte åberopade och prövade skäl inte anförts. Utskottet fann inte anledning
att gå ifrån sina tidigare enhälliga ställningstaganden och avstyrkte motionerna.
Utskottet erinrade också om bostadsrättskommitténs pågående
arbete. Reservanter (s) anförde bl. a. att tanken på att återinföra en prövning
av överlåtelsepriserna inte kunde avvisas men att genomförandet av en
effektiv prisprövning emellertid måste knytas till överväganden om hur
samhällsintresset skall hävdas - lösningsrätt och hembudsskyldighet nämndes.
Reservanterna ville därför påkalla sådana överväganden. Riksdagen
följde utskottet. Utredningen om ökad användning av bostadsrätt inom
bostadsbeståndet (1978 års bostadsrättskommitté) tillkallades hösten 1978

CU 1980/81:19

12

och uppges lägga fram sina förslag sommaren 1981. Bostadsministern anför i
direktiven bl. a.:

Man kan inte bortse från att en övergång från hyresrätt till bostadsrätt kan
innebära risker för en ökad segregation i boendet som en följd av att personer
med låga inkomster och utan tillräckliga medel för kapitalinsats får svårt att
göra sig gällande på denna del av bostadsmarknaden. Kommittén bör när den
utformar sina förslag så långt möjligt söka eliminera dessa risker. Kommittén
bör därvid söka belysa utvecklingen av priserna vid försäljning av bostadsrätter
under senare år och överväga om denna utveckling kan ge anledning
till åtgärder från statens sida. Av särskild betydelse i fråga om riskerna för
segregation i samband med övergång från hyresrätt till bostadsrätt är de
ekonomiska villkoren i samband med övertagandet av fastigheten.

En kommitté inom Hyresgästernas Sparkasse- och Byggnadsföreningars
Riksförbund (HSB) har år 1980 förordat att bostadsrättslagen skall ändras så
att man i nyproduktionen skall få möjlighet till hembud inom bostadskooperationens
olika organisationsled och rätt för bostadskooperationen att i
parlamentarisk ordning utforma en bostadssocialt rimlig prissättning. 1
avvaktan på förslagets vidare behandling har HSB:s styrelse och fullmäktige
beslutat rekommendera HSB-föreningarna att tillämpa en karenstid med
återköpsrätt vid överlåtelse av bostadsrätt i nyproduktionen, en åtgärd som
enligt HSB väntas hejda spekulativa överlåtelser.

Svenska riksbyggen står bakom den s. k. Värmdömodellen. Länsstyrelsen
i Stockholms län har godkänt stadgar för en bostadsrättsförening i vilka tagits
in en bestämmelse om prisreglering vid överlåtelse av bostadsrätter.

Länsstyrelsen i Stockholms län har i skrivelse den 22 januari 1981 till
regeringen fäst regeringens uppmärksamhet på utvecklingen av bostadsrättspriserna
främst inom storstadsområdena och följderna därav. Länsstyrelsen
har bl. a. ansett att åtgärder bör vidtas mot den spekulation som förekommer
samt uttalat att flera skäl talar för att frågorna om hur spekulation i
bostadsrätter skall kunna hejdas får en samlad lösning.

Utskottet

De nu väckta motionsförslagen innehåller inte några principiellt nya skäl
för de föreslagna övervägandena. Däremot pekas i (s)-motionen på
möjligheten att begränsa en priskontroll till vissa områden som kommunen
skulle ange enligt mönster i bostadsanvisningslagen. Utskottet har därför
inte heller nu funnit anledning att förorda några åtgärder från riksdagens
sida. Härtill anknytande frågor får ytterligare bedömas mot bakgrund av
bostadsrättskommitténs kommande förslag. Motionsyrkandena avstyrks
därför.

CU 1980/81:19

13

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna 1980/81:1848 och 1852 yrkande
3.

Stockholm den 17 februari 1981

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Se under betänkande CU 1980/81:15.

Reservation

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Birgitta Dahl, Magnus
Persson, Lennart Nilsson och Margareta Palmqvist, alla (s). anser att
utskottet bort anföra och hemställa:

Det torde vara obestritt att utvecklingen av överlåtelsepriserna för
bostadsrätter i många områden är sådan att denna del av bostadsmarknaden
inte fungerar enligt bostadssociala principer. I vissa områden med en mycket
stor andel bostadsrätter utestängs effektivt stora grupper, bl. a. ungdomar
och äldre, medan på andra håll prisbildningen avstänger det stora flertalet
bostadssökande från dessa lägenheter. Till detta kommer den rena spekulationen
i bostadsrätter, vars yttersta grund är möjligheten att kräva orimliga
kontantinsatser för att få en bostad.

Bostadsrättskommitténs uppdrag i dessa delar är begränsat. Från skilda
håll förs nu fram förslag till olika lösningar som avses ge möjligheter till
prisreglering i nya bostadsrättshus inom den nuvarande bostadsrättslagens
ram liksom förslag till ändringar i denna lagstiftning. Åtgärder bör vidtas mot
den spekulation i bostadsrätter som förekommer i vissa områden, främst i
storstäderna. Sådana åtgärder bör ges en sådan inriktning att de också
påverkar den allmänna prisbildningen på bostadsrätter och därmed motverkar
avarterna av denna utifrån andra synpunkter sett bostadssocialt
önskvärda upplåtelseform. Detta bör ske genom att regeringen snarast
initierar en översyn av dessa frågor, en översyn med vidare utgångspunkter
än de som bostadsrättskommittén haft att utgå från. Vad här anförts bör
riksdagen med anledning av motionerna som sin mening ge regeringen till
känna.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av motionerna 1980/81:1848 och 1852
yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

.

Tillbaka till dokumentetTill toppen