om planering och anslag för totalförsvaret (prop. 1985/86:100 bil. 6, förs. 1985/86:7) (Betänkande 1985/86:FöU8 Försvarsutskottet)

Försvarsutskottets betänkande
1985/86:8

om planering och anslag för totalförsvaret (prop.

1985/86:100 bil. 6, förs. 1985/86:7) f°U

iyöj/öo:ö

I betänkandet behandlas förslag som regeringen - efter föredragning av
försvarsministern, statsrådet Roine Carlsson - har förelagt riksdagen i
proposition 1985/86:100 bilaga 6, i det följande kallad budgetpropositionen.
Vissa förslag i budgetpropositionen (s. 45-50) rörande de värnpliktiga har
riksdagen redan behandlat (FöU 1985/86:5, rskr. 117). Frågan om de
värnpliktigas fria resor liksom redovisningen i budgetpropositionen (s. 37-45) av frågor angående den anställda personalen tas inte upp i detta
betänkande. De kommer att redovisas i ett senare betänkande.

Riksdagens revisorers förslag om överstyrelsens för ekonomiskt försvar
handläggning av beredskapslån m. m. (förs. 1985/86:7) behandlas i detta
betänkande under punkt 8 med anknytning till anslaget Beredskapslagring
och industriella åtgärder.

I betänkandet behandlas också 66 motionsyrkanden. Alla motioner utom
en är väckta under den allmänna motionstiden i januari 1986. En sammanställning
av motionsyrkandena finns i bilaga. Där framgår var i betänkandet
de olika yrkandena behandlas.

Sammanfattning

Betänkandet gäller i huvudsak planering och anslag för militär och civil
verksamhet inom totalförsvaret. Vidare berörs samhällets fredstida räddningstjänst.

Genom budgetpropositionen har riksdagen på vanligt sätt fått ta del av en
redogörelse och vissa synpunkter angående säkerhets- och försvarspolitiken.
Utskottet anser enhälligt att riksdagen bör lämna utan erinran vad försvarsministern
har anfört. Den svenska säkerhetspolitiken ligger fast.

Beträffande totalförsvaret anser utskottet att vad försvarsministern anfört
bör lämnas utan erinran. Det gäller bl. a. att beredskapsaspekter bör beaktas
vid all planering av samhällsverksamhet.

I ett avsnitt om den militära delen av totalförsvarets verksamhet biträder
utskottet vad försvarsministern har anfört om bl. a. krigsorganisationens och
fredsorganisationens utveckling. Beträffande den ekonomiska planeringen
tillstyrker utskottets socialdemokratiska majoritet att riksdagen bifaller
regeringens förslag, som bl. a. innebär en utgiftsram för budgetåret 1986/87
om 22 411 482 000 kr. i prisläget februari 1985. Utskottets företrädare för m,
fp och c reserverar sig gemensamt angående utgiftsramen, som de anser bör
vara 240 milj. kr. större.

1 Riksdagen 1985/86. 10sami. Nr 8

I fråga om JAS-projektet och försvarsindustrin har utskottet inte några
invändningar mot vad försvarsministern anfört.

Den civila totalförsvarsverksamheten och fredsräddningstjänsten behandI
las i ett särskilt avsnitt. Beträffande civil ledning och samordning, civilförsvar,
psykologiskt försvar och övriga funktioner inom den civila försvarsverksamheten
samt beträffande fredsräddningstjänsten föreslår utskottet att
riksdagen lämnar utan erinran vad försvarsministern har anfört. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag om utgiftsramar budgetåret 1986/87 för statens
räddningsverk - för verksamheten utom skyddsrum om 493 milj. kr. och för
skyddsrum om 578,7 milj. kr., båda i prisläget februari 1985. I några
avseenden föreslår utskottet att riksdagen skall göra särskilda uttalanden.
Det gäller dels behovet att finna lämpliga lokaler för den nya överstyrelsen
för civil beredskap, dels arbetet rörande sjuktransporter med helikoptrar. I
båda fallen anser utskottet att verksamheten bör påskyndas. Utskottet
förordar vidare att 1 milj. kr. mer än regeringen har räknat med skall avsättas
till stöd för Sveriges civilförsvarsförbunds försöksverksamhet med rekrytering
och övning av hemskyddsombud. Utskottets majoritet bedömer att det
ökade stödet kan finansieras genom omfördelning av medel inom utgiftsramen
för räddningsverkets verksamhet utom skyddsrum medan företrädare
för m anser att utgiftsramen bör ökas med nämnda belopp.

Beträffande ett förslag av riksdagens revisorer om handläggning av
beredskapslån m.m. föreslår utskottet att riksdagen skall uttala sig i
huvudsak enligt revisorernas förslag.

Flertalet motionsyrkanden som behandlas i betänkandet gäller särskilda
frågor och utgör inte motförslag till regeringens förslag. I åtskilliga fall
avstyrker utskottet bifall till sådana yrkanden med hänvisning till pågående
planering och arbetet i 1984 års försvarskommitté.

Tolv reservationer och ett särskilt yttrande har lämnats. Reservationerna
gäller bl. a. regionala försörjningsplaner och en upprustning av inlandsbanan
(c), ett utredningsarbete för införande av en allmän totalförsvarsplikt (fp),
effektivare krigsförbandsövningar (c), ett starkare försvar av västkusten (fp
och c), tidsplanen för anskaffning av andningsskydd till befolkningen (m och

c) samt övningsrytmen för civilförsvarets A-enheter (m).

1 Säkerhets- och försvarspolitiken

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 7-10) berett riksdagen tillfälle att
ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om säkerhets- och
försvarspolitiken.

Föredragande statsrådet

Enligt föredragande statsrådet fortsätter förhållandet mellan supermakterna
att präglas av en kombination av rivalitet och strävan till begränsad
samverkan. Efter de senaste årens mycket kyliga relationer har supermakterna
under år 1985 bl. a. återupptagit förhandlingar om strategiska kärnvapen
som legat nere sedan slutet av år 1983. Dessutom har ledarna för USA och
Sovjetunionen hållit sitt första toppmöte på sex år. Det är dock enligt

FöU 1985/86:8

försvarsministern ovisst om misstänksamheten och spänningen inom en nära
framtid skall kunna vändas i en mer konstruktiv dialog och ett vidgat
samarbete. Kapprustningen fortgår i oförminskad takt. Den snabba vapentekniska
utvecklingen innehåller i sig element som undergräver förtroende
och försvårar överenskommelser om nedrustning och rustningsbegränsning.

Supermakterna framstår, uttalar försvarsministern, trots detta som oförändrat
beslutna att söka undvika en direkt militär konfrontation, vilken
ytterst skulle kunna resultera i ett kärnvapenkrig med förödande konsekvenser.
Samtidigt leder supermakternas ömsesidiga, djupt förankrade misstro
och ökade militära förmåga till att kampen om inflytande mellan blocken
fortgår i global skala med betydande återverkningar på hela det internationella
klimatet.

I flera delar av världen är supermakterna benägna att se regionala och även
inomstatliga konflikter i ett maktpolitiskt öst-väst-perspektiv. Eftersom
supermakterna uppfattar att deras intressen är direkt berörda i många av
dessa konflikter kan även geografiskt begränsade oroligheter riskera att
fördjupas och spridas och få vittomfattande säkerhetspolitiska konsekvenser.
En viss tendens kan dock förmärkas till att supermakterna söker undvika
att regionala konflikter leder till verkligt allvarliga motsättningar dem
emellan, uttalar försvarsministern.

Inom båda maktblocken fortsätter försvarsstrategin att vara föremål för
intensiva diskussioner. I Sovjetunionen diskuteras i ökad grad möjligheten
av utdragna konventionella operationer i samband med ett krig i Europa.
Sovjetunionen har deklarerat att man inte kommer att vara först att använda
kärnvapen. Inom NATO förefaller det enligt försvarsministern vara en
alltmera utbredd åsikt att det upplevda beroendet av tidig kärnvapeninsats
bör minskas genom förstärkning av det konventionella försvaret. Emellertid
finns starka ekonomiska hinder för en långtgående utveckling i denna
riktning. Inom överskådlig tid torde båda maktblocken ytterst bygga sina
strategier på kärnvapenavskräckning. Båda upprätthåller samtidigt mycket
stora, insatsberedda konventionella styrkor i Centraleuropa som antalsmässigt
varit tämligen konstanta under de senaste tjugo åren men vars kvalitet
kontinuerligt förbättrats.

Den kvalitativa kapprustningen har fortsatt i ett uppdrivet tempo, medan
endast obetydliga framsteg gjorts under året i rustningsbegränsnings- och
nedrustningsfrågor. Huvudansvaret för de uteblivna resultaten i nedrustningsarbetet
ligger på de båda supermakterna, uttalar försvarsministern.

De nordiska länderna kan enligt försvarsministern inte undgå att beröras
av de stormaktsmotsättningar som gäller Europa. Härtill kommer att det
nordeuropeiska och nordatlantiska området successivt vuxit i strategisk
betydelse. Huvudorsaken är - uttalar försvarsministern - utbyggnaden av de
sovjetiska marinbaserna på Kolahalvön, vilkas lokalisering till stor del är
betingad av globalstrategiska och geografiska faktorer i förening med den
vapentekniska utvecklingen. Denna utbyggnad har följts av norska beslut om
bl. a. förhandslagring i mellersta Norge av utrustning för amerikanska
marinkårsförband. Den ökning av den militära aktiviteten i det nordiska
området som ägt rum på båda sidor bör i första hand ses som led i
supermakternas bevakande av sina globala intressen och som en del av den
strategiska maktbalansen dem emellan.

FöU 1985/86:8

Det nordeuropeiska och nordatlantiska områdets ökade strategiska betydelse,
motsättningarna mellan stormaktsblocken och den militärtekniska
utvecklingen har sammantagna lett till att även Sveriges läge blir mera utsatt i
händelse av kriser och väpnade konflikter i vår omvärld. Denna utveckling
har också lett till ökade påfrestningar i fred, främst i form av kränkningar av
vårt territorium. Dessa tendenser berördes i 1982 års försvarsbeslut men har
genom senare tids utveckling kommit till tydligare uttryck.

Sverige har bl. a. - såsom framgår av ubåtsskyddskommissionens rapportutsatts
för grova undervattenskränkningar vilkas särskilda säkerhetspolitiska
betydelse understryks av att de till skillnad från andra kränkningar till sjöss
och i luften till övervägande del måste anses vara avsiktliga. En rad
iakttagelser och indikationer som redovisats av överbefälhavaren till regeringen
har enligt försvarsministern lett till slutsatsen att liknande undervattensverksamhet
förekommit även efter år 1982.

Respekten för vår säkerhetspolitiska linje har krävt att vi redan i fredstid
ingripit med största fasthet mot kränkningar av vårt territorium. Vår förmåga
att upptäcka och ingripa mot främmande ubåtar har stärkts och fortsätter att
stärkas efter hand. Det är även fortsättningsvis vår skyldighet och vår
bestämda föresats att med alla till buds stående medel hävda Sveriges
territoriella integritet. Regeringen har inte tvekat och kommer inte att tveka
att ingripa mot den eller dem som kränker svenskt territorium. Målet är och
förblir att förmå främmande makter att avstå från kränkningar, uttalar
försvarsministern.

Vårt beroende av ett handelsutbyte med omvärlden leder till att motsättningar
och kriser i andra delar av världen kan få konsekvenser också i
Sverige. Särskilda problem kan skapas av det högteknologiembargo som
västliga industriländer på senare år riktat mot Östeuropa, uttalar försvarsministern.

Det grundläggande säkerhetspolitiska mönstret i Norden består. Den
svenska säkerhetspolitiken ligger fast. Regeringen kommer - betonar
försvarsministern - att fullfölja denna politik med kraft, klarhet och
konsekvens. Förtroendet för vår vilja och vår förmåga att i krig bevara
neutraliteten måste vidmakthållas. Det får varken skapas farhågor eller
förväntningar om att Sverige ens under starkt yttre tryck skulle överge sin
neutralitetspolitik. Det råder bred uppslutning kring den svenska säkerhetspolitikens
principer. Detta är en väsentlig nationell tillgång.

Försvarsministern framhåller att regeringen kommer att fullfölja 1982 års
försvarsbeslut, med den inriktning som angavs i 1984 års fyrparti överenskommelse
och i den senaste budgetpropositionen. 1984 års försvarskommitté
har enats om de grundläggande förutsättningarna för säkerhetspolitiken
inför 1990-talet. Detta är ett uttryck för en uppslutning kring den traditionella
svenska säkerhetspolitiken. Det utgör också en fast grund för kommitténs
fortsatta arbete med inriktning mot 1987 års försvarsbeslut.

Som del av säkerhetspolitiken fordras en fast och konsekvent försvarspolitik
som inger respekt och förtroende såväl i omvärlden som hos svenska
folket. Totalförsvaret skall i första hand vara fredsbevarande genom att ha
sådan styrka, sammansättning och beredskap att en angripares förluster och
andra uppoffringar i samband med försök att utnyttja vårt land inte ter sig

FöU 1985/86:8

rimliga i förhållande till fördelarna. Ett så utformat totalförsvar utgör ett
väsentligt bidrag till lugn, stabilitet och en begränsad stormaktsnärvaro i det
nordiska området i fred och i internationella kriser. Det är därtill en
förutsättning för att svensk neutralitet skall bli respekterad vid krig i vårt
närområde, avslutar försvarsministern.

Motioner

1985/86:Fö203 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt gäller yrkandena

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om en redovisning av hur
USA:s embargopolitik påverkar de svenska försvarsåtgärderna,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag hur utlandsberoendet
vid anskaffning av militär materiel skall minskas.

1985/86:Fö205 av Karin Söder m. fl. (c) såvitt gäller yrkande 1 att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
inriktningen av svensk säkerhets- och försvarspolitik.

Utskottet

Sveriges säkerhetspolitik syftar till att bevara landets fred, frihet och
oberoende. Enligt 1982 års försvarsbeslut (prop. 1981/82:102, FöU 18, rskr.
374) formas säkerhetspolitiken genom samverkan mellan utrikespolitiken,
försvarspolitiken, vår politik i internationella nedrustningsfrågor, handelspolitiken
och biståndspolitiken. Vårt land för en alliansfri utrikespolitik som
syftar till neutralitet om det blir krig i vår omvärld.

För att den svenska säkerhetspolitiken skall vara trovärdig och realistisk
måste den - vid sidan av andra säkerhetspolitiska medel - stödjas av ett
respektingivande totalförsvar. Försvarspolitiken syftar till att totalförsvaret
vid kriser och konflikter i Europa mellan stormaktsblocken skall ha en
sådan styrka, sammansättning och beredskap att hot, påtryckningar eller
angrepp mot Sverige inte kan bedömas vara lönsamt för någon. Totalförsvaret
har i så fall den önskade fredsbevarande förmågan.

Om Sverige trots alla ansträngningar att stå utanför ändå blir indraget i ett
krig skall alla tillgängliga resurser koncentreras på ett kraftfullt försvar och
på en politik som bevarar landets frihet.

Utskottet har inte något att invända mot föredragande statsrådets redogörelse
och bedömningar i budgetpropositionen. Liksom försvarsministern
anser utskottet att det är en väsentlig nationell tillgång att det råder bred
uppslutning kring den svenska säkerhetspolitikens principer.

I centerpartiets motion FÖ205 behandlas inriktningen av svensk säkerhetsoch
försvarspolitik. Enligt motionärerna är nationell säkerhet och trygghet
en förutsättning för att de enskilda medborgarna skall känna personlig
trygghet.

Motionärerna framhåller att det inte finns någon motsättning mellan å ena
sidan våra strävanden efter fred, nedrustning och stopp för kärnvapen och å
andra sidan en nationell säkerhetspolitik som är baserad på ett starkt svenskt
försvar.

FöU 1985/86:8

Enligt motionen skall försvarsmakten vara fredsbevarande, stabiliserande FöU 1985/86:8
och krigsavhållande. Förmågan att upprätthålla ett trovärdigt invasionsförsvar
är enligt motionärerna av grundläggande betydelse. För att försvarsmaktens
förmåga skall uppfattas som trovärdig krävs enligt deras mening att
utrustning, organisation och utbildning successivt anpassas till utvecklingen i
omvärlden.

Utskottet anser att uttalandena om säkerhets- och försvarspolitiken i
motion Fö205 (c) stämmer överens med ambitionerna i 1982 års försvarsbeslut,
med ställningstaganden av riksdagen som har gjorts senare och med vad
1984 års försvarskommitté har anfört (SOU 1985:23). Utskottet vill understryka
vad som sägs i motionen om att det inte finns någon motsättning
mellan försvarspolitiken och säkerhetspolitiken i övrigt. Det finns emellertid
inte anledning för riksdagen att i enlighet med motionsyrkandet nu rikta ett
tillkännagivande till regeringen.

Vänsterpartiet kommunisterna tar i motion FÖ203 upp det beroende av
andra länder som Sveriges handelsutbyte med omvärlden kan sägas innebära.
Enligt motionen hade bort redovisas en fylligare analys av dessa frågor i
budgetpropositionen. Enligt motionärerna är det för säkerhets- och försvarspolitiken
nödvändigt att Sverige försöker att i största möjliga omfattning
frigöra sig från inflytande från USA och NATO när det gäller anskaffning av
viktig materiel till det militära försvaret. Riksdagen bör enligt deras mening
begära att regeringen utvecklar och redovisar hur man skall minska landets
utlandsberoende för försvarsåtgärder och anskaffning av militär materiel.

Utskottet vill liksom vid föregående riksmöte (FöU 1984/85:9 s. 8—9)
påpeka att 1982 års försvarsbeslut bl. a. innebär att anskaffningen av för
försvaret väsentlig materiel inte får ske så att Sverige kommer i en
beroendeställning till andra länder av sådan art att den kan utnyttjas för
påtryckningar eller så att vi i en krissituation står utan viktig materiel.

Regeringen måste beakta denna inriktning.

Det finns emellertid risk för särskilda problem på grund av att andra länder
redan i fredstid blir mindre benägna att dela med sig av viktigt tekniskt
kunnande. I dagens läge bedöms sådan exportkontrollpolitik inte utgöra
något hot för Sverige. Industrispionage och säkerhetsskydd måste av flera
skäl ägnas större uppmärksamhet. Vidare talar utvecklingen för att vi mer än
hittills måste satsa på svenskt tekniskt kunnande, både för inhemsk
utveckling och tillverkning och för att Sverige skall förbli en kompetent
deltagare i ett nödvändigt teknologiutbyte med omvärlden.

Frågor av detta slag ligger inom ramen för uppdraget till 1984 års
försvarskommitté och kan väntas bli behandlade av riksdagen under nästa
riksmöte. Nytt underlag i denna fråga har i februari 1986 överlämnats till
regeringen av Ingenjörsvetenskapsakademien och Krigsvetenskapsakademien
i samverkan. Några uttalanden av riksdagen enligt yrkandena i motion
Fö203 är inte påkallade.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motion 1985/86:Fö203, yrkandena 1 och 2,
om utlandsberoende vid försvarsåtgärder,

2. att riksdagen avslår motion 1985/86:Fö205, yrkande 1, om ett

uttalande av riksdagen rörande inriktningen av säkerhets- och försvarspolitiken,

3. att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet
har anfört om säkerhets- och försvarspolitiken.

2 Förberedelser för 1987 års totalförsvarsbeslut

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 11) berett riksdagen tillfälle att ta
del av vad föredragande statsrådet har anfört om förberedelser för 1987 års
totalförsvarsbeslut.

Utskottet

Regeringen avser att efter årsskiftet 1986-1987 förelägga riksdagen förslag
om säkerhetspolitikens inriktning och totalförsvarets fortsatta utveckling
efter budgetåret 1986/87. Arbetet med att ta fram underlag för förslaget
pågår. Föredragande statsrådet redovisar huvuddragen av detta arbete.

Efter det att budgetpropositionen lämnades till riksdagen har 1984 års
försvarskommitté (Ds Fö 1986:1) den 7 februari 1986 lämnat förslag till
försvarsministern beträffande inriktningen av programplaneringen inom
totalförsvaret för perioden 1987—1992. Regeringen har den 20 februari 1986
beslutat om anvisningar för sådan planering.

Utskottet har inte något att invända mot försvarsministerns redogörelse
och hemställer

att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna.

3 Totalförsvaret

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 12-17) berett riksdagen tillfälle att
ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om totalförsvaret.

Motioner

1985/86:K412 av Margitta Edgren m. fl. (fp) såvitt gäller yrkande 5 att
riksdagen beslutar att hos regeringen begära att sårbarhetsberedningen tills
vidare skall fortsätta sin verksamhet.

1985/86:Fö201 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande den principiella inriktningen av totalförsvarets
fortsatta utveckling inför 1987 års försvarsbeslut,

2. att riksdagen uttalar att inriktning och handlingsvägar som redovisas i
motionen skall belysas inför 1987 års försvarsbeslut.

1985/86:Fö203 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt gäller yrkande 3 att
riksdagen uttalar att sårbarhetsaspekterna måste beaktas långt mer än
tidigare inför 1987 års försvarsbeslut och att en ”omrustning” från militär till
civil sektor bör ske inom totalförsvaret.

FöU 1985/86:8

1985/86:Fö205 av Karin Söder m. fl. (c) såvitt gäller yrkande 9 att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om att regionala
försörjnings- och livsmedelsplaner upprättas.

1985/86:Fö206 av Maria Leissner (fp) vari yrkas att riksdagen uttalar att
totalförsvarets samlade personalbehov för civila och militära uppgifter på
sikt bör tillgodoses genom en allmän totalförsvarsplikt, varigenom den
enskilde - oavsett uppgift - bör tillförsäkras en grundläggande självförsvarsutbildning.

Utskottet

Till grund för totalförsvarets utveckling t. o.m. budgetåret 1986/87 ligger
1982 års försvarsbeslut. Totalförsvarets fortsatta utveckling behandlas för
närvarande av 1984 års försvarskommitté.

Föredragande statsrådet berör totalförsvarets allmänna inriktning och
ledning, gemensam försvarsforskning samt vissa struktur- och samordningsfrågor.
Utskottet har inte något att invända mot försvarsministerns redogörelse.
Enligt försvarsministern bör beredskapsaspekter beaktas vid all planering
av samhällsverksamhet. Detta förtjänar att understrykas.

I motion Fö201 redovisas en principiell inriktning av totalförsvarets
fortsattautveckling som förordas av folkpartiet inför 1987 års försvarsbeslut.
Motionärerna önskar att inriktning och handlingsvägar som redovisas
i motionen skall belysas inför försvarsbeslutet och uttalar att oroande brister i
totalförsvaret måste åtgärdas. Motionen berör områden och delar av
totalförsvaret som enligt folkpartiets mening bör förstärkas eller på annat
sätt förändras. Bl. a. behandlas
o utvecklingen av vår relativa försvarskraft
o inriktningen av försvarsmaktens utveckling
o ledning, underrättelsetjänst och beredskap
o utbildningen inom försvarsmakten
o försvarsmaktens personal och fredsorganisation
o försvarsindustrin
o totalförsvarets civila delar.

Motionärerna förutsätter att överbefälhavaren ges i uppdrag att redovisa
en komplett programplan för det militära försvaret inom en ekonomisk ram
om sammanlagt 115 miljarder kronor för femårsperioden 1987—1992.

Den inriktning av totalförsvarets fortsatta utveckling som förordas i
motion FÖ201 strider enligt utskottets mening inte mot vad försvarskommittén
hittills har uttalat eller mot de anvisningar för programplaneringen som
regeringen har beslutat den 20 februari 1986. Anvisningarna innebär bl. a. att
programplanering för den militära delen av totalförsvaret skall genomföras
på sex olika ekonomiska nivåer. Den inriktning och de handlingsvägar som
anges i motionen torde i allt väsentligt komma att belysas inför 1987 års
försvarsbeslut. Eftersom motionens syfte tillgodoses genom pågående arbete
är något uttalande av riksdagen inte påkallat.

Centerpartiets motion FÖ205 behandlar bl. a. samhällets sårbarhet.
Enligt motionärerna bör samhället planeras så att det klarar kriser som

FöU 1985/86:8

sträcker sig över ett flertal år. De understryker sårbarhetsproblemen inom
el-, data-, elektronik- och livsmedelssektorerna och efterlyser regionala
försörjningsplaner för exempelvis elkraft, transporter och livsmedel. Inlandsbanans
betydelse för totalförsvaret betonas särskilt.

Vänsterpartiet kommunisterna hävdar i motion FÖ203 att samhällets
sårbarhet måste beaktas långt mer än tidigare inför 1987 års försvarsbeslut.
Man vill också att riksdagen skall uttala sig för en ändrad avvägning till
förmån för totalförsvarets civila delar. Sårbarhetsaspekterna i försvarsfrågan
betecknas som viktigare än på något annat område i samhället.

Utskottet konstaterar liksom tidigare (FöU 1984/85:9 s. 10) att vårt
samhälle är sårbart i många avseenden. Sårbarhetsfrågor bör ägnas ökad
uppmärksamhet. Riktlinjerna för arbetet med att ta fram underlag för
regeringens förslag till 1987 års försvarsbeslut innebär att så sker. Försvarskommittén
(Ds Fö 1986:1) har uttalat att ökad internationell integration,
teknisk utveckling och strukturella förändringar i samhället får sårbarhetskonsekvenser,
som har uppmärksammats särskilt beträffande data- och
elektronikområdena. Sådana konsekvenser bör enligt kommittén klarläggas
och behandlas inom ramen för beredskapsplaneringen för de enskilda
funktionerna i syfte att uppnå en så hög funktionssäkerhet som möjligt.
Härvid bör kraven på funktionssäkerhet i fred vara utgångspunkten.
Kommittén har vidare uttalat att för funktionen Livsmedelsförsörjning bör
analyseras vilka krav som med hänsyn till livsmedelsförsörjningen i krig bör
ställas på den regionala fördelningen av produktion och lagring. Enligt
kommittén bör förhållandena i Norrland belysas särskilt. Kommitténs
skrivelse skall enligt regeringens direktiv ligga till grund för planeringen.
Utskottet har vidare inhämtat att regeringen avser att lämna ett uppdrag till
statens järnvägar angående en eventuell upprustning av inlandsbanan.

Utskottet förutsätter att sårbarhetsfrågorna uppmärksammas inom all
totalförsvarsplanering och redovisas i regeringens förslag till nytt försvarsbeslut.
Försvarsutskottet har nyligen lämnat ett yttrande till näringsutskottet
om reservanordningar vid störningar i elförsörjningen (FöU 1985/86:6 y, NU
1985/86:17). Något uttalande av riksdagen om sårbarhetsfrågorna eller om
en ändrad avvägning inom totalförsvaret vill utskottet inte förorda.

Sårbarhetsberedningen har avslutat sin verksamhet. Frågan om
dess avveckling hade dessförinnan behandlats av riksdagen (FöU 1985/
86:2 y, FiU 5, rskr. 88). Regeringen har den 16 januari 1986 uppdragit åt
chefen för justitiedepartementet att bilda en samrådsgrupp för arbetet med
frågor om sårbarheten på ADB-området. Gruppens uppgift skall vara att, på
uppdrag av en statsrådsgrupp för ADB-frågor, analysera sårbarhetsfrågor
inom ADB-området samt lägga fram förslag till konkreta åtgärder för att
minska sårbarheten. I samrådsgruppen skall finnas företrädare för statliga
myndigheter, däribland rikspolisstyrelsen och överbefälhavaren, för primärkommunerna,
för landstingskommunerna samt för det privata näringslivet.

Av redogörelsen framgår att det numera saknas förutsättningar att bifalla
yrkande 5 i motion K412 om fortsatt verksamhet för sårbarhetsberedningen.
Motionsyrkandet har överlämnats av konstitutionsutskottet.

En allmän totalförsvarsplikt förordas i motion Fö206 (fp). Som
första argument anger motionären att det behövs mer personal i totalförsva -

FöU 1985/86:8

ret. Vidare framhålls vikten av att varje medborgare får självskyddsutbildning.
”Ett tredje och givet argument är att det inte är rimligt i en modern och
demokratisk stat att försvarsplikten enbart skall åvila ena könet.”

I proposition med förslag till 1982 års försvarsbeslut (prop. 1981/82:102
bil. 1 s. 29) uttalade försvarsministern följande:

Av största betydelse är att varje medborgare allt efter sin förmåga bereds
tillfälle att bidra till landets försvar. Detta tillgodoses bäst om vårt
totalförsvar även i fortsättningen bygger på plikttjänstgöring såsom den
allmänna värnplikten, civilförsvarsplikten, tjänsteplikten för sjukvårdsanstalt
och andra former av tjänstgöringsskyldighet. För att ytterligare
förankra totalförsvarsidén i samhället är de olika folkrörelserna av stor
betydelse. Inte minst bör framhållas de insatser som frivilligorganisationerna
bidrar med.

De former av plikttjänstgöring som främst åsyftas i detta uttalande grundar
sig på följande lagar:
o värnpliktslagen
o civilförsvarslagen

o lagen om tjänsteplikt för hälso- och sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal
m. m.
o allmän tjänstepliktslag.

De olika pliktlagarna utgör sammantagna ett paket lagar som gör det
möjligt för samhället att disponera landets invånare för alla slags arbetsuppgifter
inom totalförsvaret. Mellan de lagfästa plikterna finns skillnader som
bl. a. gäller den kategori människor som lagarna vänder sig till. Dessa
skillnader avser medborgarskap och vistelseort, kön och ålder.

Utskottet har funnit lämpligt att lämna en närmare redogörelse för de
pliktlagar som gäller och är av intresse i sammanhanget.

Värnpliktslagen (1941:967) gäller män som är svenska medborgare. Varje
sådan man är värnpliktig fr. o. m. det kalenderår under vilket han fyller 18 år
t. o. m. det under vilket han fyller 47 år. Plikten avser tjänstgöring under
beredskap och i krig men också - under begränsad tid - utbildning i fred.

Civilförsvarsplikten gäller enligt civilförsvarslagen (1960:74) svenska
medborgare som bor i Sverige. Varje sådan medborgare är civilförsvarspliktig
i åldersintervallet 16-65 år, räknat på kalenderår. Plikten avser sådan
civilförsvarstjänstgöring - även utbildning och övning i fred - som medges av
kroppskrafter och hälsotillstånd. Regeringen kan förordna att även utlänning
här i riket skall fullgöra sådan tjänst. Lagen är för närvarande föremål
för en författningsteknisk översyn av en särskild utredare (Fö 1985:01).

En civilförsvarspliktig är, enligt lagen (1984:272) om skyldighet för
civilförsvarspliktiga att tjänstgöra utanför civilförsvaret, under vissa förutsättningar
skyldig att tjänstgöra i annan verksamhet inom totalförsvaret än
civilförsvarets verksamhet.

Den som är sysselsatt inom hälso- och sjukvården eller veterinärverksamheten
är enligt lagen (1981:292) om tjänsteplikt för hälso- och sjukvårdspersonal
samt veterinärpersonal m. m. skyldig att i krig och vid krigsfara fullgöra
sådan tjänstgöring inom verksamhetsområdet som kroppskrafter och hälsotillstånd
medger. Detsamma gäller den som är anställd med tillsynsuppgifter
hos en miljö- och hälsoskyddsnämnd. Tjänsteplikten gäller under vissa

FöU 1985/86:8

förutsättningar också den som har tidigare yrkeserfarenhet inom något av FöU 1985/86:8
dessa verksamhetsområden. Den avser var och en som vistas stadigvarande i
landet och är mellan 16 och 70 år gammal (räknat kalenderårsvis). En
utbildningsplikt i fredstid för hälso- och sjukvårdspersonal m. fl. har
föreslagits (SOU 1982:42) och en proposition härom förbereds i regeringskansliet
(jfr FöU 1981/82:18 s. 154-155).

En allmän tjänsteplikt gäller i krig var och en som är mellan 16 och 70 år
gammal (räknat kalenderårsvis). Enligt lagen (1959:83) om allmän tjänsteplikt
kan var och en åläggas att inte lämna sin anställning eller åläggas att
utföra arbete som kroppskrafter och hälsotillstånd medger.

I brandlagen (1974:80) finns bestämmelser om skyldighet för var och en
mellan 16 och 65 år (räknat kalenderårsvis) som vistas i det berörda området
att delta i släckning av brand eller på annat sätt delta i räddningstjänst, allt i
den mån kroppskrafter och hälsotillstånd så tillåter. Skyldigheten gäller både
i fred och i krig.

De lagbundna tjänstgöringsplikter som här berörts mycket kortfattat har
tillkommit och förändrats efterhand som planeringen för vårt försvar har
utvecklats. Ytterligare förändringar kommer med säkerhet att ske. Införande
av en utbildningsplikt i fred för hälso- och sjukvårdspersonal m.fl. har
redan nämnts. En annan fråga gäller utnyttjande av civilförsvarspersonal i
samband med fredstida räddningsinsatser. En skyldighet för civilförsvarspliktiga
att delta finns för närvarande inte enligt civilförsvarslagen men
personal kan under vissa förutsättningar tas i anspråk med stöd av brandlagen.
Räddningstjänstkommittén (SOU 1983:77) har föreslagit att regeringen
skall få rätt att förordna att civilförsvarsplikt skall fullgöras även under tid då
civilförsvarsberedskap inte råder. En proposition om räddningstjänstlagstiftning
förbereds i regeringskansliet.

Att utvidga värnpliktslagen till kvinnor är inte aktuellt. Försvarsmaktens
personalbehov tillgodoses med nuvarande ordning. Som framgår av det
föregående omfattas kvinnorna av alla övriga pliktlagar och har därmed stora
försvarsplikter. Liksom män krigsplaceras allt fler kvinnor i sina ordinarie
civila arbeten. Lämpade kvinnor anställs på olika poster med ansvar för
försvarsverksamhet, numera också som yrkesofficerare. De har dessutom
goda möjligheter att engagera sig i frivillig försvarsverksamhet. Självskyddsutbildning
är angelägen. Sådan utbildning är vanligt förekommande inom
frivilligverksamheten men anordnas också i skolor och på arbetsplatser.

Riksdagen bör enligt utskottets mening inte uttala sig enligt yrkandet i
motion FÖ206.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motion 1985/86:Fö201 om uttalanden av
riksdagen rörande inriktningen av totalförsvarets fortsatta utveckling,

2. att riksdagen avslår motion 1985/86:Fö203, yrkande 3, om
sårbarhetsaspekter och överföring av resurser från totalförsvarets
militära del till dess civila delar,

3. att riksdagen avslår motion 1985/86:Fö205, yrkande 9, om Res. 1 (c)

regionala försörjningsplaner och om inlandsbanan,

4. att riksdagen avslår motion 1985/86:K412, yrkande 5, om sårbar- Res. 2 (fp)

hetsberedningen, 11

5. att riksdagen avslår motion 1985/86:Fö206 om en allmän totalförsvarsplikt,

6. att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet
har anfört om totalförsvaret.

4 Totalförsvarets militära del

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 18—54) föreslagit riksdagen att

1. anta ett till propositionen fogat förslag till lag om ändring i värnpliktslagen
(1941:967),

2. anta ett till propositionen fogat förslag till lag om ändring i lagen
(1983:1080) om försök med uppdelning av krigsförbandsövningar inom
armén,

3. anta ett till propositionen fogat förslag till lag om ändring i familjebidragslagen
(1978:520),

4. godkänna vad föredragande statsrådet i övrigt har förordat om förmåner
åt värnpliktiga,

5. godkänna vad föredragande statsrådet har förordat om försvarsmaktens
reservstater,

6. fastställa utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1986/87
till 22 411 482 000 kr. i prisläget februari 1985,

7. bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret
för budgetåret 1986/87 med hänsyn till prisutvecklingen enligt försvarsprisindex
med beaktande av växelkursförändringar m.m. efter februari 1985,

8. bemyndiga regeringen att justera lämnade beställningsbemyndiganden
med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex med beaktande av
växelkursförändringar m. m. efter februari 1985,

9. bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret
för budgetåret 1986/87 på grund av över- eller underutnyttjande av utgiftsramen
för budgetåret 1985/86,

10. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1986/87 medge överskridande
av utgiftsramen för det militära försvaret samt av lämnade beställningsbemyndiganden,
om det behövs av konjunktur- eller beredskapsskäl.

Regeringen har vidare (s. 54) berett riksdagen tillfälle att ta del av vad
föredragande statsrådet i övrigt har anfört om det militära försvaret.

Regeringens förslag under 1—3 samt delvis under 4 har redan behandlats
av riksdagen (FöU 1985/86:5, rskr. 117). Frågan om de värnpliktigas fria
resor (del av förslag under 4) liksom frågor om den anställda personalen,
inkl. pilotfrågan, behandlar utskottet i ett senare betänkande.

Motioner

Beträffande verksamheten under innevarande budgetår behandlar
utskottet motion 1985/86:Fö204 av Kerstin Ekman m. fl. (fp) såvitt
gäller yrkande 2 att riksdagen begär att regeringen snarast låter myndigheterna
förfoga över samtliga de medel som i regleringsbrevet för 1985/86 ställdes
till regeringens disposition för senareläggning av anskaffningar.

FöU 1985/86:8
Res. 3 (fp)

Beträffande krigsorganisationens utveckling m.m. behandlar
utskottet följande motioner.

1985/86:Fö203 av Lars Werner m.fl. (vpk) såvitt gäller yrkandena

4. att riksdagen uttalar att någon planering för ett nytt svensktillverkat
militärflygplan efter JAS inte får ske,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avveckling av de svenska
pansarbrigaderna och hur de skall ersättas med en organisation utan
stridsvagnar,

6. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för att återskapa
”en levande skärgård”,

7. att riksdagen uttalar att någon sammanslagning av kustbevakningen och
sjöfartsverket inte bör komma till stånd,

8. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för att snarast
organisera det tidigare omtalade marina hemvärnet,

9. att riksdagen hos regeringen hemställer om redovisning av hur underhåll
och därmed uthållighet är tänkt att fungera i en krigssituation med
nuvarande militära organisation.

1985/86:Fö204 av Kerstin Ekman m. fl. (fp) såvitt gäller yrkande 4 att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om angelägenheten av splitterskydd.

1985/86:Fö205 av Karin Söder m. fl. (c) såvitt gäller yrkande 3 att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om bättre och
meningsfullare repetitionsövningar.

1985/86: Fö304 av Marianne Karlsson (c) vari yrkas att riksdagen uttalar sig
för att försvarsgrenarna varje år i en gemensam uppvisning skall visa upp sina
resurser.

1985/86:Fö305 av Kerstin Ekman (fp) och Lars Sundin (fp) vari yrkas att
riksdagen beslutar uttala sig för följande inriktning för försvaret av västkusten
inför försvarsbeslutet 1987:

1. att det lokala försvarssystemet på västkusten skall ges en ökad förnyelse
och en bättre beredskap,

2. att ökade förberedelser skall vidtas för att kunna förstärka försvaret av
västkusten med operativt rörliga och slagkraftiga förband,

3. att rörliga förband som i krig skall kunna strida på västkusten genomför
en ökad utbildnings- och övningsverksamhet i fred i detta område.

1985/86:Fö317 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari - med hänvisning till motion
1985/86:Jo773 - yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder så att koppartrådsspridningen
vid militära torpedskjutningar snarast upphör,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en utredning
bör göras av militär verksamhet och dess miljöeffekter och konsekvenser för
utnyttjande av Östersjön och dess kustområden.

1985/86:Fö320 av Kjell A. Mattsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om västkustens

FöU 1985/86:8

betydelse i den operativa planläggningen i 1987 års försvarsbeslut.

FöU 1985/86:8

Beträffande besparingsprogrammet och fredsorganisationens
utveckling behandlar utskottet följande motioner.

1985/86:Fö301 av Olle Aulin m. fl. (m, fp, c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen framförts om bibehållande
av Malmö marina bevakningsområde som en självständig militär myndighet
på lägre regionalt plan.

1985/86:Fö302 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om inrättandet av en
musikpluton inom västra militärområdet.

1985/86:Fö306 av Monica Öhman (s) och Sten-Ove Sundström (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om grundutbildning av beredskapsförband i Kalix försvarsområde.

1985/86:Fö308 av Bengt-Ola Ryttar m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen sägs om att upprustning av
Rommehedslägret enligt tidigare riksdagsbeslut kommer till stånd.

1985/86: Fö311 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om förstärkt luftvärnsutbildning i nedre Norrland.

1985/86:Fö313 av Per-Richard Molén (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om lokalisering
av en sjöbevakningscentral till Härnösand.

1985/86:T289 av Anita Persson (s) såvitt gäller yrkande 3 att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att Nyköping-Oxelösunds flygplats bör
användas i större utsträckning av statlig flygverksamhet.

Beträffande den ekonomiska planeringen behandlar utskottet följande
motioner.

1985/86:Fö202 av Lennart Blom m. fl. (m) såvitt gäller yrkande 6 att
riksdagen beslutar fastställa totalramen för det militära försvaret 1986/87
med en ökning av regeringens förslag med 240 milj. kr. till 22 651 482 000 kr.

1985/86:Fö204 av Kerstin Ekman m. fl. (fp) såvitt gäller yrkandena

1. att riksdagen beslutar öka den militära utgiftsramen för 1986/87 med 240
milj. kr. och därmed fastställer den till 22 651 482 000 kr. i prisläge februari
1985,

3. att riksdagen hos regeringen begär att de tillförda medlen skall
användas på sätt som anges i motionen.

1985/86:Fö205 av Karin Söder m. fl. (c) såvitt gäller yrkande 2 att riksdagen
beslutar begära att regeringen återkommer på tilläggsstat med kompensation
på 240 milj. kr. för att upprätthålla kompetensen beträffande luftförsvaret
och incidentberedskapen.

Utskottet

FöU 1985/86:8

Budgetåren 1984/85 och 1985/86

I propositionen kommenteras verksamheten under budgetåret 1984/85 och
redovisas det ekonomiska utfallet för budgetåret.

Beträffande det ekonomiska utfallet konstaterar föredragande statsrådet
att utgifterna under budgetåret 1984/85 var avrundat 61,8 milj. kr. större än
utgiftsramen. Effekterna av 4-procentsspärren under kalenderåret 1984
(prop. 1983/84:40 bil. 2, FöU 7, rskr. 88) har för budgetåret 1984/85
beräknats till 207 milj. kr. i budgetårets genomförandeprisläge. Spärrens
effekter för budgetåret 1983/84 angavs i budgetpropositionen 1985 till 30,6
milj. kr.

Försvarsministern lämnar också en kortfattad redogörelse för den pågående
verksamheten under innevarande budgetår. Enligt motion Fö204 (fp) har
regeringen begränsat medelstilldelningen under budgetåret 1985/86 ”genom
att förbjuda myndigheterna att utnyttja hela sina anslag. Av ett ursprungligt
belopp om 150 milj. kr. som sålunda ställdes till regeringens disposition
innehålls fortfarande 100 milj. kr. på detta omotiverade och märkliga sätt”.

Utskottet har inte något att invända mot redogörelserna i budgetpropositionen.
Beträffande motionsyrkandet har utskottet inhämtat följande.

I regleringsbrevet från regeringen angående anslagen för budgetåret
1985/86 inom försvarsdepartementets verksamhetsområde ställdes sammanlagt
150 milj. kr. till regeringens disposition under de tre försvarsgrenarnas
anslag till materielanskaffning och till anskaffning av anläggningar. Härav
släpptes 50 milj. kr. under den första hälften av budgetåret. Återstående del
kommer att släppas under våren 1986.

Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen inte bör besluta enligt
motionsyrkandet.

Det militära försvarets fortsatta utveckling

Föredragande statsrådet framhåller inledningsvis (budgetpropositionen
s. 33) att till grund för det militära försvarets fortsatta utveckling ligger 1982
års försvarsbeslut med den inriktning som statsmakterna gav detta beslut
våren 1983 samt det beslut statsmakterna fattade våren 1984 om särskilda
åtgärder beträffande det militära försvarets fortsatta utveckling samt om en
höjning av planeringsramen fr. o. m. budgetåret 1984/85.

I oktober 1985 lämnade överbefälhavaren sin programplan. Programplanen
utgör en del av överbefälhavarens perspektivplan del 2 inför 1987 års
försvarsbeslut och omfattar perioden 1986/87-1990/91. Beträffande krigsorganisationens
utveckling anser försvarsministern att den utveckling
intill år 1992 som överbefälhavaren har planerat i fråga om förbandstyper
och deras antal i allt väsentligt stämmer överens med de mål som statsmakterna
har beslutat. Han godtar tills vidare överbefälhavarens inriktning. Ny
ställning till utvecklingen bör enligt försvarsministern tas i nästa försvarsbeslut.

Överbefälhavarens planering innebär bl. a. att anskaffning av mingördlar

för ubåtsskydd har tidigarelagts och att marinens långsiktiga utveckling -efter en övergångsperiod för att snabbt förstärka ubåtsskyddsfunktionen -återgår till en normal nivå omkring år 1990.

Utskottet finner inte anledning till några invändningar mot vad försvarsministern
har anfört om krigsorganisationens utveckling.

Vänsterpartiet kommunisternas motion FÖ203 har sex yrkanden som
behandlas i detta sammanhang. Motionärerna anser att partiet har fått rätt i
sin kritik mot JAS-projektet. ”Försvarsvärdet av några hundra flygplan mer
eller mindre är ringa i förhållande till de kostnader, som sådana projekt drar
med sig.” Partiet anser att några satsningar på nya militärflygplan
efter JAS inte bör få ske. Utskottet delar inte motionärernas syn på
JAS-projektet och anser inte att riksdagen nu bör uttala sig om behovet av
militära flygplan efter flygplanet 39 Gripen. Inte heller bör riksdagen - som
motionärerna önskar - uttala sig för en avveckling av pansarbrigadern
a. Ett motionsyrkande från samma parti beträffande stridsvagnar behandlades
under föregående riksmöte (FöU 1984/85:9 s. 29).

Tre yrkanden i motion FÖ203 (vpk) gäller samhällets resurser för att
övervaka och försvara vårt lands långa kuster. Motionärerna
anser att ”talet om levande skärgårdar måste få ett reellt innehåll och det
förutsätter åtgärder för att stödja och hjälpa dem som vill bo kvar i dessa
regioner”. Enligt motionen bör riksdagen bl. a. uttala sig emot en föreslagen
sammanslagning av kustbevakningen och sjöfartsverket samt efterlysa
åtgärder för att snarast organisera ett marint hemvärn. Utskottet anser att den
fredstida förmågan att övervaka landets kust- och havsområden är viktig från
totalförsvarssynpunkt. I samband med 1982 års försvarsbeslut redovisade
utskottet det rådande läget och lämnade vissa synpunkter (FöU 1981/82:18
s. 39—42). Berörda organisationsfrågor m. m. har sedan dess bearbetats
vidare. Här skall endast nämnas att hemvärnet i ökad utsträckning har fått
och kommer att få marina uppgifter. Det är emellertid inte avsikten att
organisera ett särskilt marint hemvärn. Det kan påpekas att hemvärnet - som
tillhör armén - på lägre regional nivå i vissa fall leds av chefer för
områdesförband inom marinen, t. ex. chefen för Blekinge kustartilleriförsvar
med Karlskrona kustartilleriregemente (BK/KA 2). Utskottet räknar
med att resultat av pågående utrednings- och planeringsarbete - bl. a.
rörande ökad samordning mellan marinen och kustbevakningen - ingår i
underlaget för 1987 års försvarsbeslut.

Yrkande 9 i motion FÖ203 (vpk) gäller en redovisning av försvarsm aktens
uthållighet. Alla beslut om totalförsvaret - på statsmakternas nivå
liksom av myndigheter - måste enligt utskottets mening självfallet beakta
uthållighetsaspekter. Beredskap, kraftutveckling och uthållighet är tre
viktiga dimensioner i försvarsmaktens operativa förmåga. Någon öppen
detaljredovisning av det slag som motionärerna efterlyser vill utskottet av
sekretesskäl inte förorda.

Enligt motion Fö204 (fp) bör riksdagen fatta beslut som medför att
myndigheterna inom det militära försvaret tillförs ökade medel både under
innevarande budgetår och nästa. Vidare anges i motionen hur de tillförda
medlen bör användas ”för att öka försvarseffekten genom i första hand
åtgärder som snabbt ger resultat”. Motionärerna efterlyser åtgärder för att

FöU 1985/86:8

särskilt i Norrland förbättra flygvapnets bassystem. Vidare påtalas brister i
förrådshållningen för krigsförband. En anskaffning av splitterskydd till
soldaterna anser de vara mycket angelägen.

Utskottet förutsätter att tillgängliga medel utnyttjas bl. a. för sådana
åtgärder som avses i motionen. Utskottet delar motionärernas uppfattning
att anskaffningen av kroppsskydd till soldaterna är angelägen. Försvarskommittén
(Ds Fö 1986:1 s. 14) har understrukit betydelsen av att kroppsskydd
tillförs försvarsmakten. Utveckling av och försök med sådan materiel pågår.
Något uttalande av riksdagen är nu inte nödvändigt.

Motion FÖ205 från centerpartiet efterlyser bättre och för truppen mer
meningsfulla krigsförbandsövningar. Utskottet har informerat sig
särskilt om erfarenheterna från försvarsmaktsövningen i västra Mellansverige
under vintern 1985. Liksom försvarsministern (prop. 1985/86:100 bil. 6
s. 18) anser utskottet att ytterligare ansträngningar bör göras för att de
värnpliktiga skall få bästa möjliga utbildning även vid repetitionsutbildning
under stora övningar. Arbete pågår i detta syfte. Det är därför inte påkallat
med ett särskilt uttalande av riksdagen.

En årlig gemensam uppvisning av försvarsmaktens resurser
förordas i motion FÖ304 (c). Motionären anser att en sådan uppvisning skulle
stärka försvarsviljan och öka respekten för rikets försvar. Utskottet kan inte
tillstyrka några stora uppvisningar av typ ”militärparad” men delar uppfattningen
att försvarsmaktens uppgifter och resurser bör göras mer kända för
envar. I detta syfte anordnas besöksdagar m. m. vid fredsförbanden. Det är
också på lokal nivå som man i första hand bör försöka väcka intresse för den
militära verksamheten. Sådana strävanden måste till stor del anpassas efter
lokala förhållanden. Förståelsen och respekten för vårt militära försvar torde
bäst stärkas genom realistiska och väl fungerande övningar, bl. a. försvarsmaktsövningar.

Vid utställningar, demonstrationer och uppvisningar av det militära
försvaret bör om möjligt också informeras om vår säkerhetspolitik och om
totalförsvarets civila delar. En uppmaning i denna riktning finns med i det
årliga regleringsbrevet från regeringen till myndigheterna inom försvarsdepartementets
verksamhetsområde. Något uttalande av riksdagen enligt
motionsförslaget vill utskottet inte förorda.

Motionerna Fö305 (fp) och FÖ320 (c) behandlar försvaret av västkusten.
Enligt motion FÖ305 understryker rapporten av 1984 års försvarskommitté
(SOU 1985:23) vikten av västkustens försvar. Motionärerna anser
att sparåtgärder inom det militära försvaret har drabbat västkusten i
oproportionerligt hög grad. ”Försvaret av västkusten är och förblir en
riksangelägenhet, och rimlig andel av försvarsansträngningarna måste avsättas
för detta.” Motionären bakom motion Fö320 anser det vara nödvändigt
att försvarskommittén i sitt arbete avväger våra försvarsinsatser på ett sådant
sätt att försvaret av västkusten förstärks.

Försvarsutvecklingen på västkusten har behandlats av riksdagen under de
båda senaste riksmötena (FöU 1983/84:20 s. 20ochFöU 1984/85:9 s. 30). Nu
liksom tidigare anser överbefälhavaren att försvarsberedskapen på västkusten
i rådande ekonomiska situation är balanserad mot andra delar av landet.

FöU 1985/86:8

2 Riksdagen 1985186.10sami. Nr 8

Utskottet har inte underlag för annan bedömning. Det måste förutsättas att
överbefälhavaren beaktar resursbehoven för försvar av olika delar av landet
samt att försvarskommittén uppmärksammar sådana resursbehov. Försvaret
av västkusten är självfallet en riksangelägenhet. Riksdagen bör inte uttala sig
enligt motionsyrkandena.

I motion Fö317 (vpk) finns två yrkanden om åtgärder rörande förmodade
miljöeffekter av svensk militär verksamhet i Östersjön.
Användning av koppartråd vid torpedskjutningar nämns särskilt.

Vid skjutning av trådstyrda torpeder utnyttjas en tunn plastinkapslad
koppartråd för att överföra styrsignaler från skjutande enhet till torpeder.
Denna styrteknik är inte unik för Sverige. Skjutning med torpeder i fredstid
är nödvändig för att kunna utbilda och öva personal, men också för att kunna
funktionskontrollera materielen och bedriva nödvändig utveckling och
utprovning. Torpeder utgör en oumbärlig del av vapenarsenalen vid
sjömålsbekämpning och är huvudbestyckningen på våra ubåtar. Övningsverksamhet
i Östersjön är även i övrigt nödvändig. Självfallet skall den
bedrivas med beaktande av miljökrav. De miljöproblem som gäller Östersjön
torde inte ha samband med svensk militär verksamhet. Någon utredning
av det slag som föreslås i motionen är därför inte påkallad. Utskottet vill
påpeka att det finns ett fungerande samarbete mellan strandstaterna i
miljöfrågor (jfr prop. 1985/86:100 bil. 6 s. 98). Motionen bör avslås.

Beträffande besparingsprogrammet anför försvarsministern bl.a.
att enligt hans preliminära bedömning är de besparingar som har gjorts
t. o. m. budgetåret 1984/85 förenliga med detta program. Han bedömer att
etappmålet för försvarsbeslutsperioden 1982/83-1986/87 sannolikt kommer
att nås. Inriktningen och omfattningen av besparingarna under den därpå
följande femårsperioden bör enligt försvarsministern ingå som en del av 1987
års försvarsbeslut (s. 35).

Beträffande fredsorganisatjonens utveckling behandlar försvarsministern
(s. 35—37)
o ytterligare samordning i armégarnisonerna
o marinens organisation i Göteborg
o trafikflygarhögskolan
o försvarsmaktens centrala ledning.

Försvarsministern behandlar också informationssystem för försvaret.
Han finner sammanfattningsvis att försvarets datacentral behövs
även i fortsättningen men att dess verksamhet måste förändras successivt
inom ramen för den utveckling som sker mot bl. a. ett decentraliserat ansvar
för informationssystemen inom försvaret.

Utskottet finner inte anledning till några invändningar mot vad försvarsministern
har anfört om besparingsprogrammet, fredsorganisationens utveckling
och informationssystem för försvaret. Den civila pilotutbildningen vid
trafikflygarhögskolan kommer att beröras i ett senare betänkande från
utskottet om personalfrågor för försvarsmakten.

Utskottet behandlar i detta sammanhang motionerna FÖ301 (m, fp, c),
FÖ302 (m), Fö306 (s), Fö308 (s), Fö311 (fp) och FÖ313 (m) som alla
innehåller förslag med anknytning till fredsorganisationen.

FöU 1985/86:8

Tre av dessa motioner, Fö302, Fö306 och Fö311, rör organiserandet av
värnpliktsutbildningen i olika hänseenden.

I motion FÖ302 (m) föreslås värnpliktsutbildning av musikplutoner
i Västra militärområdet. Motionären anför som motiv för sitt
förslag de lyckade resultat som uppnåtts med utbildning av musikplutoner i
Strängnäs.

Utskottet har i ett yttrande (FöU 1984/85:1 y) till kulturutskottet behandlat
en tidigare motion där motionären bl. a. förordade en vidareutveckling av
musikpluton verksamheten. Utskottet ansåg sig inte kunna tillstyrka bifall till
motionen men hänvisade till att det i ett annat sammanhang (FöU 1983/84:4)
uttalat att verksamheten av dittillsvarande erfarenheter att döma var ett
värdefullt tillskott till militärmusiken. Utskottet delar alltjämt motionärens
positiva värdering av den utbildning av musikplutoner som hittills genomförts
i Strängnäs. Utskottet är dock inte berett att ställa sig bakom förslaget
till utvidgning av denna form av värnpliktsutbildning. Förutsättningarna för
att vidareutveckla militärmusiken, med beaktande också av hemvärnsmusikkårernas
goda insatser, övervägs enligt vad utskottet har inhämtat inom
försvarsdepartementet. Motion FÖ302 bör inte bifallas.

I motion FÖ306 (s) yrkas att det skall genomföras viss grundutbildning
av värnpliktiga i Kalix försvarsområde (fo 67). Motionärerna
föreslår bl. a. av beredskapsskäl att det beredskapskompani som gör
huvuddelen av sin beredskapstjänst inom nämnda försvarsområde också
skall grundutbildas där. Därigenom skulle - om än i begränsad omfattning -sysselsättningen i landets fyra östligaste kommuner stabiliseras.

Utskottet har informerats om att i det underlag rörande fredsorganisationens
fortsatta utveckling som har utarbetats för att föreläggas 1984 års
försvarskommitté redovisas hur fredsorganisationen bör utvecklas så att den
i ökad utsträckning blir en integrerad del av krigsorganisationen och
beredskapssystemet. En organisationsändring av det slag som motionärerna
föreslår bör enligt utskottets mening bedömas i det sammanhanget. Motion
Fö306 (s) bör inte bifallas.

I motion Fö311 (fp) hävdar motionären att det bör organiseras luftvärnsutbildning
för armén vid Norrlands kustartilleriförsvar
med Härnösands kustartilleriregemente (NK/KA 5).
Motionären anser att det vid mobilisering och i krig behövs stöd av
luftförsvarsförband för att kunna trygga viktiga transporter. Utbildningen
bör enligt hans mening redan i fredstid vara förlagd till mellersta Norrland.
Motionären anser att riktigheten av denna uppfattning har bekräftats av en
nedgång i luftförsvarsförbandens effektivitet i denna del av landet som
kunnat konstateras sedan Lv 5 i Sundsvall avvecklades. Närheten till Åstöns
skjutfält är enligt motionären ett ytterligare motiv för luftvärnsutbildning vid
NK/KA 5.

Utskottet anser i likhet med motionären och i överensstämmelse med den
uppfattning överbefälhavaren har redovisat för utskottet att det är önskvärt
att ha luftvärnsförband som genom sin utbildning är förtrogna med förhållandena
i nedre Norrland. Detta skulle vara positivt för strävandena att öka
skyddet av de viktiga förbindelserna genom denna del av landet. I vad mån
detta önskemål skall kunna tillgodoses måste dock enligt utskottets mening

FöU 1985/86:8

bedömas i samband med fredsorganisationens utveckling i dess helhet, en
fråga som överbefälhavaren för närvarande överväger inom ramen för
pågående programplanearbete och som kommer att behandlas av försvarskommittén
för senare beslut av statsmakterna.

I motion Fö301 (m, fp, c) påminner motionärerna om att man i
besparingssyfte diskuterar att slå samman Sydkustens örlogsbas
(ÖrlBS) och Malmö marina bevakningsområde (BoMö)tillen
gemensam organisation enligt en uppställd organisationsmodell. Integrationer
kan, anför motionärerna, i vissa fall medföra kostnadsbesparingar. Den
övervägda sammanslagningen kommer dock enligt motionärernas mening
inte att minska kostnaderna. Den eftersträvade enhetligheten i organisationen
i enlighet med modellen kommer i ett fall som detta dessutom att gå ut
över effekten i ledningsorganisationen, hävdar de.

Utskottet har inhämtat att överbefälhavaren enligt programplaneanvisningarna
för perioden 1987/88—1991/92 har i uppdrag att vidareutveckla den
marina lägre regionala ledningsorganisationen till ett färdigt förslag varvid
ekonomiska, personella och andra konsekvenser skall redovisas. Utskottet
förutsätter att man i detta arbete strävar efter organisationslösningar som tar
hänsyn till berörda myndigheters uppgifter och särskilda behov. Utskottet
vill i avvaktan på resultatet av det utredningsarbete som pågår inte förorda
att riksdagen uttalar sig i frågan. Motion FÖ301 (m, fp, c) bör inte bifallas.

Motion FÖ313 (m) gäller kust- och sjöbevakningen på Norrlandskusten.
Motionären pekar på att sjöbevakningscentraler, i vilka
tullen och marinen samverkar, finns på flera platser i Sverige. En sådan
central bör enligt motionären upprättas också i Härnösand, där marinkommando
Nord är lokaliserat.

Utskottet har i annat sammanhang ingående uppehållit sig vid frågan om
samverkan av militära och civila resurser för övervakning av landets kust- och
havsområden (FöU 1981/82:18 s. 39-42). Utskottet ansåg att man beträffande
denna övervakningsverksamhet kunde nå betydande effektivitetsvinster
genom att utnyttja försvarsmaktens resurser tillsammans med civila resurser.
Detta och vad utskottet i övrigt anförde om den framtida förmågan att
övervaka landets kust- och havsområden gav riksdagen som sin mening
regeringen till känna (rskr. 1981/82:374). Den organisatoriska lösning som
motionären föreslår ligger i linje med detta uttalande. Enligt vad utskottet
inhämtat övervägs också att i Härnösand upprätta en sjöbevakningscentral
av det slag motionären åsyftar. Frågan hänger emellertid samman med hur
samordningen av kust- och sjöövervakningen i stort skall utformas. Inom
regeringskansliet arbetar man för närvarande med denna fråga. I avvaktan
på resultatet av detta arbete bör motion Fö313 (m) inte bifallas.

I motion 1985/86:T289 (s), som har överlämnats av trafikutskottet, föreslås
bl. a. att Nyköping-Oxelösunds flygplats skall i större utsträckning
än för närvarande användas för statlig flygverksamhet. Motionären pekar på
statsmakternas uttalanden i samband med nedläggningen av Nyköpings
flygflottilj (F 11). Hon erinrar vidare om att efter denna nedläggning också
arméflygskolan har flyttats från Nyköping (FöU 1983/84:20 s. 19, rskr. 348).
Om en samnordisk utbildning av flygförare kommer till stånd bör den därför
förläggas till Nyköping-Oxelösunds flygplats. I den händelse en statlig

FöU 1985/86:8

utbildning av civila helikopterförare också skulle inrättas bör även den
förläggas till flygplatsen och samordnas med den andra skolverksamheten
där, uttalar motionären.

Utskottet har i sitt betänkande FöU 1983/84:20 uttalat att arméflygskolan
bör flytta till Malmen i Linköping och förordat avslag på ett motionsyrkande
att skolan skulle ligga kvar vid Skavsta flygfält (f. d. F 11) i Nyköping,
numera Nyköping-Oxelösunds flygplats. I det sammanhanget redovisade
utskottet vissa åtgärder som regeringen vidtagit för att hjälpa Nyköpings
kommun att komma i gång med att driva nämnda flygfält som civilt flygfält.
En rapport om samordnad civil pilotutbildning i Sverige, Norge och
Danmark har utarbetats och bereds för närvarande i regeringskansliet.
Någon militär flygverksamhet är inte aktuell att förlägga till Nyköping.
Motion T289 (s) bör inte bifallas i denna del.

I motion Fö308 (s) upprepas ett tidigare framfört yrkande om upprustning
av Rommehedslägret. Motionärerna föreslår att man inom ramen
för behövliga insatser mot arbetslösheten inom byggnadssektorn i Kopparbergs
län skall rusta upp detta läger. Upprustningen bör enligt motionärernas
mening aktualiseras i samband med beslut om tidigareläggning av statliga
byggnadsarbeten för att underlätta en acceptabel byggnadsvolym.

Utskottet har tidigare (FöU 1974:27, FöU 1983/84:20 s. 24, FöU 1984/85:9
s. 38) behandlat frågan om bevarande och upprustning av Rommehedslägret.
Utskottet har därvid konstaterat lägrets kulturhistoriska värde.
Behovet av åtgärder för att komma till rätta med sysselsättningsproblemen
inom byggnadssektorn i Kopparbergs län har också vunnit utskottets
förståelse. Utskottet har dock inte varit berett att förorda en upprustning av
Rommehedslägret med medel från fjärde huvudtiteln utöver vad som
planerats. Enligt vad utskottet har inhämtat berörs Rommehedslägret av en
inventering av försvarsmaktens byggnadsminnesmärken som har genomförts
av riksantikvarieämbetet. Överbefälhavaren kommer med anledning av
denna inventering och en särskild utredning, som har gjorts av fortifikationsförvaltningen,
att under år 1986 för regeringen redovisa sin uppfattning om
hur försvarsmaktens byggnadsminnesmärken bör handhas. I avvaktan på
denna redovisning bör en upprustning av lägret med medel från fjärde
huvudtiteln inte beslutas. Motionen bör inte bifallas.

I fråga om frivillig försvarsverksamhet anför försvarsministern
bl. a. att han avser att i annat sammanhang föreslå regeringen att förelägga
riksdagen ett förslag rörande ersättningar och förmåner inom frivilligförsvaret.
Förslaget påverkar bl. a. anslaget F 16. Frivilliga försvarsorganisationer
m. m. inom försvarsdepartementets område. Han uppger sig vid behandlingen
av anslaget ha tagit hänsyn till detta.

Beträffande den ekonomiska planeringen bedömer föredragande
statsrådet att säkerheten i överbefälhavarens programplanering i väsentliga
avseenden har förbättrats jämfört med närmast föregående programplan.
Han anser att det nu finns en tillfredsställande handlingsfrihet inför 1987 års
försvarsbeslut.

I överensstämmelse med tidigare riksdagsbeslut förordar försvarsministern
en uppräkning av basbeloppet för det militära försvarets utgiftsram
enligt försvarsprisindex kompletterad med hänsyn till växelkursförändringar

FöU 1985/86:8

och viss prisutveckling utomlands. Detta innebär en ökning av basbeloppet
med 7,2 % från februari 1984 till februari 1985. Han beräknar utgiftsramen
för budgetåret 1986/87 till 22 411 482 000 kr. i pris-, löne- och växelkursläget
i februari 1985. Till detta kommer beräknad priskompensation för pris- och
löneökningar mellan februari 1985 och medelprisläget under budgetåret
1986/87 med 2 000 000 000 kr.

Motionerna FÖ202 (m), FÖ204 (fp) och FÖ205 (c) innehåller yrkanden att
utgiftsramen för nästa budgetår skall bestämmas till ett belopp som är 240
milj. kr. större än enligt regeringens förslag. I alla tre motionerna hänvisas till
effekterna av den 4-procentsspärr beträffande kompensation för prisutvecklingen
som gällde kalenderåret 1984. Vidare hävdas att det finns eftersatta
behov inom det militära försvaret. Sådana behov anges. Särskilt i motion
Fö205 (c) påtalas att försvarsmakten har fått ett antal nya uppgifter samt
kostnader för förbättrade värnpliktsförmåner som inte har kompenserats
genom prisregleringssystemet. Enligt moderata samlingspartiets uppfattning
kan de nödvändiga åtgärderna för att förhindra ytterligare urholkning av
förmågan att leva upp till de säkerhetspolitiska ambitioner som angavs i
försvarsbeslutet 1982 inte anstå till budgetåret 1987/88 och det nya försvarsbeslutet.

Utskottet anser att riksdagen bör följa regeringens förslag beträffande
utgiftsramen för nästa budgetår. Resursbehoven för det militära försvaret, i
första hand för en femårsperiod efter nästa budgetår, prövas nu ingående.
När myndigheterna och i sista hand överbefälhavaren senare i år har
redovisat sin planering kommer behoven att prövas av den parlamentariskt
sammansatta försvarskommittén. En proposition till riksdagen - bl. a. med
förslag om en femårig ekonomisk planeringsram för det militära försvaret -kan väntas under senare delen av nästa riksmöte. I avvaktan härpå bör
riksdagen inte besluta om medelstillskott utöver vad som följer av regeringens
förslag. Med avslag på nu ifrågavarande motionsyrkanden bör utgiftsramen
alltså bestämmas till 22 411 482 000 kr. (prisläge februari 1985).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande verksamheten och det ekonomiska utfallet under
budgetåret 1984/85

att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har
anfört,

2. beträffande verksamheten under innevarande budgetår

a) att riksdagen avslår motion 1985/86:Fö204, yrkande 2,

b) att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet
har anfört,

3. beträffande krigsorganisationens utveckling m. m.

a) att riksdagen avslår motion 1985/86:FÖ203, yrkande 4, om
planering för ett nytt militärflygplan efter JAS 39 Gripen,

b) att riksdagen avslår motion 1985/86:Fö203, yrkande 5, om
avveckling av pansarbrigaderna m. m.,

FöU 1985/86:8

c) att riksdagen avslår motion 1985/86:FÖ203, yrkande 6, om
övervakning och försvar av landets kuster,

d) att riksdagen avslår motion 1985/86:Fö203, yrkande 7, om
sammanslagning av kustbevakningen och sjöfartsverket,

e) att riksdagen avslår motion 1985/86:Fö203, yrkande 8, om ett
marint hemvärn,

f) att riksdagen avslår motion 1985/86:Fö203, yrkande 9, om en
redovisning av försvarsmaktens uthållighet,

g) att riksdagen avslår motion 1985/86:Fö204, yrkande 4, om
splitterskydd till soldater,

h) att riksdagen avslår motion 1985/86:Fö205, yrkande 3, om
krigsförbandsövningar,

i) att riksdagen avslår motion 1985/86:Fö304 om uppvisning av
försvarsmaktens resurser,

j) att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Fö305 och Fö320 om
försvaret av västkusten,

k) att riksdagen avslår motion 1985/86:Fö317 om miljöeffekter av
militär verksamhet,

1) att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har
anfört,

4. beträffande besparingsprogrammet och fredsorganisationens utveckling a)

att riksdagen avslår motion 1985/86: Fö301 om Malmö marina
bevakningsområde,

b) att riksdagen avslår motion 1985/86:Fö302 om utbildning av
ytterligare musikplutoner,

c) att riksdagen avslår motion 1985/86:Fö306 om grundutbildning i
Kalix försvarsområde,

d) att riksdagen avslår motion 1985/86:Fö308 om upprustning av
Rommehedslägret,

e) att riksdagen avslår motion 1985/86:Fö311 om luftvärnsutbildning
i nedre Norrland,

f) att riksdagen avslår motion 1985/86:Fö313 om en sjöbevakningscentral
i Härnösand,

g) att riksdagen avslår motion 1985/86:T289, yrkande 3, om verksamheten
på Nyköping-Oxelösunds flygplats,

h) att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet
har anfört,

5. beträffande informationssystem för försvaret och frivillig försvarsverksamhet att

riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har
anfört,

6. beträffande den ekonomiska planeringen

a) att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 samt med
avslag på motionerna 1985/86.FÖ202, yrkande 6, FÖ204, yrkandena 1
och 3, och Fö205, yrkande 2, fastställer utgiftsramen för det militära
försvaret för budgetåret 1986/87 till 22 411 482 000 kr. i prisläget
februari 1985,

FöU 1985/86:8

Res. 4 (c)

Res. 5 (fp, c)

Res. 6 (m, fp, c)

b) att riksdagen bemyndigar regeringen att justera utgiftsramen för
det militära försvaret för budgetåret 1986/87 med hänsyn till prisutvecklingen
enligt försvarsprisindex med beaktande av växelkursförändringar
m. m. efter februari 1985,

c) att riksdagen bemyndigar regeringen att justera lämnade beställningsbemyndiganden
med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex
med beaktande av växelkursförändringar m. m. efter februari
1985,

d) att riksdagen bemyndigar regeringen att justera utgiftsramen för
det militära försvaret för budgetåret 1986/87 på grund av över- eller
underutnyttjande av utgiftsramen för budgetåret 1985/86,

e) att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1986/
87 medge överskridande av utgiftsramen för det militära försvaret
samt av lämnade beställningsbemyndiganden, om det behövs av
konjunktur- eller beredskapsskäl,

f) att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet
har anfört.

5 JAS-projektet

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 55—57) berett riksdagen tillfälle
att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om JAS-projektet.

Motion

1985/86:Fö203 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt gäller yrkande 10 att
riksdagen hos regeringen begär en utförligare redovisning av JAS-projektets
effekter än vad som ges i budgetpropositionen, med sikte på en neddragning
av projektet enligt motionens förslag.

Utskottet

Föredragande statsrådet redovisar en teknisk värdering av JAS-projektet
och projektets ekonomiska förutsättningar. Vidare anges vissa industripolitiska
aspekter.

Motionen från vänsterpartiet kommunisterna ställer en rad frågor kring
JAS-projektet. ”Frågetecknen är många och den s. k. redogörelsen i
budgetpropositionen ger inga tillfredsställande svar. En mera preciserad och
detaljerad redovisning från regeringens sida måste göras.” Motionärerna
betecknar projektet som en olycka för Sverige och svensk försvarsförmåga.
De önskar att projektet skall minskas.

Riksdagen har behandlat JAS-projektet vid åtskilliga tillfällen, senast
under föregående riksmöte (prop. 1984/85:100 bil. 6, FöU 9, rskr. 258).
Utskottet anser liksom tidigare att projektet skall fortsätta med nuvarande
inriktning.

Enligt utskottets mening har regeringen lämnat en tillfredsställande
redovisning i budgetpropositionen. I enlighet med riksdagens beslut i juni

FöU 1985/86:8

1982 inhämtar utskottet på olika sätt information härutöver om projektet.

Den särskilda planeringsramen för JAS-projektet fram till år 2000 uppgår
till 38 miljarder kronor i prisläget februari 1985. Dollarkursen var då 9:32 kr.
Pris- och valutaomräkning av ramen sker en gång om året. Omkring 30 % av
projektet påverkas kostnadsmässigt av dollarkursen. Kursen i mitten av
februari 1986 var 7:45 kr.

Utskottet anser att motionsyrkandet bör avslås och hemställer

att riksdagen med anledning av propositionen och med avslag på
motion 1985/86:Fö203, yrkande 10, lämnar utan erinran vad föredragande
statsrådet har anfört om JAS-projektet.

6 Vissa frågor rörande försvarsindustrin

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 58-60) berett riksdagen tillfälle
att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om vissa frågor rörande
försvarsindustrin.

Motion

1985/86:Fö205 av Karin Söder m. fl. (c) såvitt gäller yrkande 4 att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om behovet av en
svensk försvarsmaterielindustri.

Utskottet

Föredragande statsrådet redovisar sin syn på den tekniska utvecklingen och
dess konsekvenser när det gäller försvarsforskning och försvarsindustri. Han
erinrar om att försvarsindustripolitiken kommer att behandlas i 1987 års
försvarsbeslut och pekar på några områden som är betydelsefulla när det
gäller att behålla en tillfredsställande handlingsfrihet inför försvarsbeslutet.
Försvarsministern nämner särskilt frågan om den kommande beväpningen
av JAS-flygplanet.

Motionen från centerpartiet betonar vikten av att Sverige har en egen
försvarsmaterielindustri för att inte bli beroende av utländska försvarsmaterielindustrier
och leverantörer. ”En hög självförsörjningsgrad stärker trovärdigheten
i vår förmåga att försvara vårt oberoende vid kris och krig.”
Utskottet anser att en kompetent försvarsforskning och en kvalificerad
inhemsk försvarsindustri är väsentliga förutsättningar för att vi skall kunna
utnyttja och anpassa oss till den militärtekniska utvecklingen. Egen kompetens
och kapacitet för forskning, utveckling, tillverkning och underhåll är
betydelsefulla för oberoendet i vår försvarspolitik och bör i första hand
eftersträvas inom prioriterade områden.

Utskottet har inte något att invända mot vad försvarsministern eller
motionärerna har anfört i denna del. Något uttalande av riksdagen i enlighet
med motionsyrkandet är dock nu inte påkallat.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motion 1985/86:Fö205, yrkande 4,

FöU 1985/86:8

2. att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet
har anfört om vissa frågor rörande försvarsindustrin.

7 Totalförsvarets civila delar

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 61—124) föreslagit riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer för den fortsatta utvecklingen av totalförsvarets
civila delar och fredsräddningstjänsten som föredragande statsrådet har
angeri,

2. för budgetåret 1986/87 fastställa utgiftsramen för statens räddningsverks
verksamhet utom skyddsrum till 493 000 000 kr. och utgiftsramen för
skyddsrum till 578 700 000 kr., båda i prisläget februari 1985,

3. bemyndiga regeringen att för budgetåret 1986/87 justera utgiftsramen
för statens räddningsverks verksamhet utom skyddsrum med hänsyn till
prisutvecklingen enligt försvarsprisindex samt utgiftsramen för skyddsrum
med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex,

4. bemyndiga regeringen att justera lämnade beställningsbemyndiganden
med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex,

5. bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen för statens räddningsverks
verksamhet utom skyddsrum för budgetåret 1986/87 på grund av övereller
underutnyttjande av utgiftsramen för civilförsvar utom skyddsrum för
budgetåret 1985/86,

6. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1986/87 medge överskridande
av utgiftsramarna för statens räddningsverks verksamhet samt av
lämnade beställningsbemyndiganden, om det behövs av konjunktur- eller
beredskapsskäl.

Regeringen har vidare (s. 123—124) berett riksdagen tillfälle att

1. ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om civilförsvaret under
budgetåret 1984/85,

2. ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om icke-militärt
motstånd,

3. ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om beredskapslagring i
näringslivets regi,

4. ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om ekonomiska
resurser för totalförsvarets civila delar.

Motioner

Beträffande civil ledning och samordning behandlar utskottet
följande motioner.

1985/86:Fö205 av Karin Söder m. fl. (c) såvitt gäller yrkande 7 att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
planeringen för barnomsorg i krig.

1985/86:Fö405 av Bo Lundgren m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar ari
civilbefälhavarens kansli för södra civilområdet skall förläggas till Kristianstad.

FöU 1985/86:8

1985/86:Fö417 av Lars De Geer (fp) och Hans Lindblad (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en prövning av lokalfrågan för överstyrelsen
för civil beredskap på sätt som anges i motionen.

1985/86:Fö418 av Hadar Cars (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till förstärkt utbildning inom totalförsvarets civila delar vad
gäller personal med viktiga beredskapsuppgifter.

Beträffande civilförsvar och fredsräddningstjänst behandlar utskottet
följande motioner.

1985/86:Fö202 av Lennart Blom m. fl. (m) såvitt gäller yrkandena
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om utvecklingen av civilförsvaret,

10. att riksdagen beviljar ytterligare 1 000 000 kr. för rekrytering och
övning av hemskyddet (delvis).

1985/86:Fö204 av Kerstin Ekman m.fl. (fp) såvitt gäller yrkande 6 att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om civilförsvarets utbildning.

1985/86:Fö205 av Karin Söder m. fl. (c) såvitt gäller yrkande 6 att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
fullgörande av programmet för anskaffning av skyddsmasker och andningsskydd
i enlighet med 1982 års beslut.

1985/86:Fö401 av Olle Östrand (s) och Sven-Ove Sundström (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av åtgärder för en dygnet-runt-beredskap med räddningshelikopter
på flygflottiljerna i Söderhamn och Luleå.

1985/86:Fö402 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till åtgärder för att civilförsvaret skall kunna göra
nytta också i fredstid.

1985/86:Fö403 av Olle Aulin (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen framförts om information till allmänheten
om utrymningsåtgärder.

1985/86:Fö404 av Olle Östrand (s) och Sten-Ove Sundström (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
nyanskaffning av helikoptrar för räddningstjänst m. m.

1985/86.FÖ409 av Kerstin Ekman m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen sägs om planering av
skyddade utrymmen för civilbefolkningen vid krig och krigsfara, särskilt vad
gäller behovet av byggarbetskraft.

1985/86:Fö410 av Elisabeth Fleetwood (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att vederbörande myndighet får i uppdrag att utreda frågan
om larmsignal vid krigs- och katastroflarm, som kan uppfattas också av döva.

FöU 1985/86:8

Beträffande psykologiskt försvar behandlar utskottet följande motion.

1985/86:Fö407 av Erkki Tammenoksa (s) och Lahja Exner (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av information till utländska medborgare om åtgärder
vid krigssituation eller krisläge.

Inledning

Under föregående riksmöte fattade riksdagen två beslut som är av stor
betydelse för totalförsvarets civila delar. Det ena gällde ledningen av dessa
delar av totalförsvaret (prop. 1984/85:160, FöU 11, rskr. 388). Beslutet
innebär bl. a. att den civila totalförsvarsverksamheten fr. o. m. den 1 juli 1986
är indelad i funktioner som var och en har en ansvarig myndighet. De
funktioner och funktionsansvariga myndigheter som då finns framgår av
följande sammanställning som är hämtad från s. 61 i budgetpropositionen.

Funktion

Funktionsansvarig myndighet

Civil ledning och samordning
Civilförsvar

Hälso- och sjukvård m. m.
Psykologiskt försvar
Ordning och säkerhet m. m.
Domstolsväsende m. m.
Kriminalvård
Transporter

Livsmedelsförsörjning m. m.

Energiförsörjning

Övrig varuförsörjning

Utrikeshandel

Prisreglering

Arbetskraft

Socialförsäkringar m. m.
Övriga försäkringar
Betalningsväsende m. m.
Skatte- och uppbördsväsende
Landskapsinformation
Postbefordran
Telekommunikationer
Skolväsende
Kyrklig verksamhet

Överstyrelsen för civil beredskap
Statens räddningsverk
Socialstyrelsen

Styrelsen för psykologiskt försvar

Rikspolisstyrelsen

Domstolsverket

Kriminalvårdsstyrelsen

Transportrådet

Statens jordbruksnämnd

Statens energiverk

Överstyrelsen för civil beredskap

Kommerskollegium

Statens pris- och kartellnämnd

Arbetsmarknadsstyrelsen

Riksförsäkringsverket

Försäkringsinspektionen

Riksbanken

Riksskatteverket

Lantmäteriverket

Postverket

Televerket

Skolöverstyrelsen

Överstyrelsen för civil beredskap

Vissa av funktionerna hör till det område inom totalförsvaret som hittills har
benämnts Ekonomiskt försvar och andra till vad som har innefattats i
begreppet Övrigt totalförsvar. Som framgår av sammanställningen är
Civilförsvar en av funktionerna.

Riksdagsbeslutet innebär vidare att överstyrelsen för ekonomiskt försvar
(ÖEF) den 1 juli 1986 omvandlas till överstyrelsen för civil beredskap
(ÖCB). Den nya myndigheten blir central förvaltningsmyndighet med
uppgift att på central nivå svara för den funktionsövergripande samordningen
av beredskapsförberedelserna inom totalförsvarets civila delar. Den blir
också, som framgår av tabellen i det föregående, ansvarig myndighet för

FöU 1985/86:8

funktionerna Civil ledning och samordning, Övrig varuförsörjning och
Kyrklig verksamhet. ÖCB får vidare rollen av uppdragsmyndighet för andra
myndigheter med ansvar för den statliga beredskapslagringen och andra
beredskapsåtgärder. ÖCB kommer att ledas av en styrelse och som chef ha
en generaldirektör. En skiss över den nya myndighetens organisation finns
intagen på s. 92 i budgetpropositionen.

Det andra viktiga riksdagsbeslutet gällde sammanläggning av civilförsvarsstyrelsen
och statens brandnämnd den 1 juli 1986 till en förvaltningsmyndighet
på central nivå, statens räddningsverk (prop. 1984/85:161, FöU
12, rskr. 389). Till verket överförs den samordningsfunktion avseende
beredskapsåtgärder mot kärnkraftsolyckor som nu ligger på statens strålskyddsinstitut
och sjöfartsverkets nuvarande uppgifter beträffande landtransporter
av farligt gods. Den nya myndigheten blir ansvarig för funktionen
Civilförsvar. Detta innebär att statens räddningsverk övertar civilförsvarsstyrelsens
ansvar för den centrala ledningen av civilförsvarsverksamheten.
Myndigheten blir också central myndighet för räddningstjänsten i fred och
får uppgiften att svara för samordningen i olika avseenden av civilförsvaret
och den fredstida räddningstjänsten. Verkets centrala del lokaliseras till
Karlstad. Det kommer att ledas av en styrelse och som chef ha en
generaldirektör. Den beslutade organisationen av statens räddningsverk
redovisas på s. 97 i budgetpropositionen.

ÖCB:s verksamhet tillhör försvarsdepartementets ansvarsområde. Detsamma
gäller statens räddningsverk och dess uppgifter. Till fjärde huvudtiteln
hör också funktionen Psykologiskt försvar, för vilken styrelsen för
psykologisktförsvarär funktionsansvarig. Ansvaret för övriga funktioner
inom totalförsvarets civila delar är - bortsett från försvarsministerns
ansvar för samordningen - knutet till andra departement och huvudtitlar.
Försvarsutskottet bereder förslag som rör de delar av totalförsvaret som är
knutna till fjärde huvudtiteln. Utskottet har också ansvar för beredningen av
frågor som gäller samordning inom totalförsvaret.

De i det föregående redovisade besluten har påverkat budgetpropositionens
utformning när det gäller totalförsvarets civila delar. Även utskottets
behandling av dessa totalförsvarsfrågor kommer att disponeras på annat sätt
än tidigare. Den kommer att följa den funktionsindelning av de civila delarna
av totalförsvaret som kommer att tillämpas fr. o. m. budgetåret 1986/87.

Civil ledning och samordning

Funktionen omfattar övergripande ledning och samordning av de civila
delarna av totalförsvaret på central, högre och lägre regional samt lokal nivå.

Föredragande statsrådet

Försvarsministern behandlar i detta avsnitt ÖCB:s organisation och uppgifter
(s. 91-93). Han redovisar också sin syn på den fortsatta utvecklingen av
civilbefälhavarnas, länsstyrelsernas och kommunernas ledningsuppgifter
inom totalförsvaret (s. 93-94). I det sammanhanget framför han uppfattningen
att vissa aktuella förändringar av länsstyrelseorganisationen - bl. a.

FöU 1985/86:8

utbrytningen av skatteavdelningarna från länsstyrelserna (prop. 1985/86:55,
BoU 11, rskr. 82) - gör det nödvändigt att se över länsstyrelsernas
krigsorganisation.

Utskottet

Utskottet har i betänkandet FöU 1984/85:11 med anledning av proposition
1984/85:160 om ledningen av totalförsvarets civila delar under föregående
riksmöte behandlat ÖCB:s uppgifter och organisation. I ett yttrande til!
bostadsutskottet (FöU 1985/86:5 y) har utskottet nyligen haft anledning att
ägna uppmärksamhet åt frågan om uppgifter och resurser vid länsstyrelsernas
försvarsenheter och därvid understrukit länsstyrelsernas viktiga roll inom
det civila totalförsvaret. Utskottet har också i olika sammanhang betonat
vikten av kommunernas uppgifter i krig och den därmed sammanhängande
kommunala beredskapsplanläggningen, särskilt när det gäller följderna av
att kommunerna övertar ansvaret för ledningen av det lokala civilförsvaret i
krig (prop. 1981/82:102 bil.2, FöU 18, rskr. 374, prop. 1982/83:100 bil. 6,
FöU 9, rskr. 271, prop. 1984/85:49, FöU 5, rskr. 93, prop. 1984/85:100 bil. 6,
FöU 9, rskr. 258).

Utskottet anser att vad försvarsministern i budgetpropositionen anför om
funktionen Civil ledning och samordning ligger i linje med utskottets
uppfattning och bör godkännas av riksdagen.

Utskottet vill i detta sammanhang behandla motionerna Fö205 (c), Fö405
(m), FÖ417 (fp) och FÖ418 (fp) i vilka framförs yrkanden med anknytning till
funktionen Civil ledning och samordning.

Motion Fö417 (fp) erinrar om att de lokaler som ÖEF för närvarande
disponerar nära Stureplan i Stockholm måste lämnas och att de därför på sikt
inte kan utnyttjas av ÖCB. Om inte lokalfrågan kan ordnas på annat sätt
anser motionärerna att den bör lösas inom försvarsdepartementets verksamhetsområde.
De påminner om att riksdagen redan har tagit ställning till att
försvarets forskningsanstalt (FOA) skall lämna sina Stockholmslokaler vid
Linnégatan på Östermalm. De i Stockholm lokaliserade FOA-enheterna
avses samlas till Ursvik där FOA:s huvudavdelning 2 redan nu har större
delen av sin verksamhet. Påskyndas denna omflyttning kan, anser motionärerna,
delar av FOA:s lokaler på Östermalm övertas av ÖCB.

Utskottet vill inledningsvis påminna om att det med anledning av tidigare
motionsförslag har uttalat att ÖCB:s uppgifter motiverar en lokalisering till
Stockholm (FöU 1984/85:11 s. 8). Enligt vad utskottet har inhämtat kan
ÖCB stanna i nuvarande lokaler till den 1 oktober 1988. Utskottet utgår ifrån
att lämpliga lokaler för den nya myndigheten kan anskaffas i god tid före
denna tidpunkt. Det är enligt utskottets mening viktigt att detta sker utan
onödig tidsutdräkt, inte minst för att underlätta rekryteringen av personal till
ÖCB. Det förslag till lokalisering som förs fram i motion Fö417 (fp) bör
prövas tillsammans med andra alternativ för en väl belägen lokalisering i
Stockholms kommun. Vad utskottet nu har anfört om lokaler för ÖCB bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Motion Fö418 (fp) syftar till en förstärkt utbildning av civil person
a 1 med viktiga beredskapsuppgifter. Motionären erinrar bl. a. om försvars -

FöU 1985/86:8

högskolans utbildning av nyckelpersonal på hög nivå inom både civil och
militär försvarsverksamhet. Han anser att det finns behov av insikter i
beredskapsfrågor hos betydligt fler befattningshavare än som kan utbildas
vid försvarshögskolan i dess nuvarande utformning. Han syftar därvid på en
utbildning för civil personal som motsvarar den som militär personal får vid
militärhögskolans högre kurser. ÖCB synes enligt motionären vara den
naturliga huvudmannen för en sådan utbildning. Men man kan, anser han,
även tänka sig en separat utbildningsorganisation utformad med försvarshögskolan
som modell.

Utskottet anser att den utbildningsfråga som motionären aktualiserar är
viktig. Personal inom totalförsvarets civila delar bör utbildas för sina
uppgifter i olika typer av tjänst. Utskottet vill särskilt framhålla betydelsen av
den utbildning av bl. a. civila i nyckelbefattningar inom totalförsvaret som
genomförs vid försvarshögskolan och som täcker en del av behovet. Aven
vissa andra utbildningsmöjligheter står till buds för personal i det civila
totalförsvarets krigsorganisation. Kurser för kvalificerad personal inom
civilförsvaret anordnas t. ex. av civilförsvarsstyrelsen (jfr FöU 1976/77:13
s. 85). Den utbildningsverksamhet som bedrivs av stiftelsen Gällöfsta
kurscentrum är också en stor tillgång. Ansvar för utbildning och övning av
civil personal med totalförsvarsuppgifter vid myndigheter och företag blir en
viktig uppgift för ÖCB. Samordnad utbildning av civil personal för de civila
delarna av totalförsvaret kommer också att övervägas av en nyligen tillsatt
kommitté (Fö 1985:03) med uppdrag att se över utvecklingsmöjligheterna för
den civila personalen inom försvarsdepartementets verksamhetsområde.
Utskottet konstaterar att formerna för utbildning av civil personal kommer
att övervägas i olika sammanhang utan att riksdagen uttalar sig i frågan.
Motion Fö418 (fp) bör inte bifallas.

I motion Fö405 (m) föreslås att civilbefälhavarkansliet för
Södra civilområdet flyttas från Malmö till Kristianstad. Utskottet har i
betänkandet FöU 1984/85:9 (s. 90-91) tidigare behandlat motioner med
förslag om en sådan flyttning. Utskottet hänvisar till den ingående redogörelse
om civilbefälhavarkansliernas lokalisering som utskottet lämnade i det
sammanhanget och anser nu liksom då att det inte finns anledning att ändra
den lokalisering som regeringen har beslutat. Motion FÖ405 (m) bör inte
bifallas.

I centerpartiets partimotion Fö205 framhåller motionärerna att barnomsorgenikrigär
viktig och att den därför bör få ett berättigat utrymme i
den kommunala beredskapsplanläggningen.

Utskottet behandlade i betänkandet FöU 1984/85:9 (s. 86) motioner som
också gällde kommunernas planläggning av barnomsorgen i krig. Utskottet
betonade därvid att det är viktigt att denna planläggning förbättras.
Utskottet räknade med att behoven inom totalförsvaret skulle få ökad
uppmärksamhet i samband med kommunernas befattning med civilförsvaret
på lokal nivå. Enligt utskottets bedömning kunde man också anta att
riksnämnden för kommunal beredskap (från den 1 juli 1986 ersatt av det till
ÖCB knutna rådet för kommunal beredskap) och länsstyrelserna vid sina
kontakter med kommunerna rörande den kommunala beredskapen skulle
lägga stor vikt vid barnomsorgen. Utskottet bedömde vidare att påpekade

FöU 1985/86:8

brister som ännu inte avhjälpts skulle uppmärksammas i samband med 1987
års försvarsbeslut.

Utskottet anser liksom tidigare att samhällets verksamhet under beredskap
och i krig är i hög grad beroende av en väl fungerande barnomsorg. Det
behövs därför en väl genomtänkt och realistisk planering av kommunerna i
detta avseende.

Alla kommuner skall vid utgången av år 1986 ha aktuella planer för sina
åtgärder under beredskap och krig. I planen för socialtjänst skall ingå
planering för omsorg om barn och ungdom. Utskottet avser att informera sig
om hur sådan planering har genomförts. Riksdagen bör nu inte uttala sig i
denna fråga.

Civilförsvar och fredsräddningstjänst

Civilförsvarsverksamheten har till syfte att vid väpnade angrepp mot riket
utifrån skydda och rädda civilbefolkningens liv samt enskild och civil allmän
egendom. Verksamhetens omfattning anges i 1 § civilförsvarslagen (1960:74,
ändrad senast 1984:1026). Samhällets fredsräddningstjänst består av s.k.
allmän räddningstjänst och olika former av särskild räddningstjänst. Den
allmänna räddningstjänsten avser ingripanden vid brand, oljeutflöde, ras,
översvämning eller annat i brandlagen (1974:80) åsyftat nödläge. Särskild
räddningstjänst är räddningstjänst vid olyckor i atomanläggningar samt sjö-,
flyg- och fjällräddningstjänst. Civilförsvarsverksamheten och fredsräddningstjänsten
indelas i befolkningsskydd och räddningstjänst. Med uttrycket
befolkningsskydd avses alla slags förebyggande åtgärder, både åtgärder som
vidtas för att förhindra olyckor och åtgärder som vidtas för att begränsa
skador av olyckor eller av fientlig verksamhet.

Föredragande statsrådet

Försvarsministern behandlar i detta avsnitt bl. a. statens räddningsverks
organisation och uppgifter (s. 95-98). Därvid uppger han bl. a. att statens
brandnämnd har slutfört ett utredningsuppdrag om organisation av personalberedskapen
för kemikaliebekämpning till sjöss. Brandnämnden har föreslagit
att räddningsstyrkor från vissa brandförsvar i kommuner med omfattande
hamnverksamhet skall kunna rycka ut med en insatsgrupp för att förstärka
kustbevakningens (tullverkets) kemikalieskyddsberedskap. Fem större
brandförsvar skall upprätthålla beredskap för insatser mot kemikalieutsläpp
till sjöss, nämligen brandförsvaren i Göteborg, Helsingborg, Malmö,
Stockholm och Sundsvall. Brandnämnden har också lagt fram förslag om
kompletterande utbildning och övning av personal för uppgiften. Statens
förhandlingsnämnd har träffat avtal med Stockholms stad i frågan, och
förhandlingar pågår mellan nämnden och övriga aktuella kommuner.
Utbildningen påbörjas under nästa budgetår.

Försvarsministern redogör vidare för civilförsvarsstyrelsens verksamhet
under budgetåret 1984/85 och det ekonomiska utfallet nämnda budgetår
(s. 98-99). Han uppehåller sig vidare vid civilförsvarets och fredsräddningstjänstens
allmänna inriktning (s. 99-103). I det sammanhanget framhåller

FöU 1985/86:8

försvarsministern att skyddet och räddningen av liv måste stå i förgrunden.
Han anser att skyddsåtgärder för egendom bör bedömas mot bakgrund av
ekonomiska parametrar.

Försvarsministern redovisar också handläggningsläget beträffande förebyggande
åtgärder mot jordskred (s. 103), en fråga som utskottet tidigare
behandlat i betänkandet FöU 1985/86:2. Han anför därvid att frågan om
detaljerade geotekniska undersökningar och förebyggande åtgärder mot
jordskred är komplicerad med många olika aspekter vad gäller både
ansvarsförhållanden och finansiering. Han avser att i samband med behandlingen
av kompletteringspropositionen 1986 lägga fram förslag för regeringen
i frågan. Slutligen behandlar han de ekonomiska resurserna för civilförsvaret
och fredsräddningstjänsten och berör översiktligt därmed sammanhängande
anslagsfrågor för budgetåret 1986/87 (s. 103-105).

Försvarsministern beräknar utgiftsramen för statens räddningsverks verksamhet
utom skyddsrum för budgetåret 1986/87 till 493 000 000 kr. i prisläget
februari 1985. I samma prisläge beräknas utgiftsramen för skyddsrum till
578 700 000 kr. Utgiftsramen för statens räddningsverks verksamhet utom
skyddsrum utgörs av anslagen H 1. Befolkningsskydd och räddningstjänst
och H 2. Anläggningar för fredsorganisationen.

Utskottet

Utskottet vill inledningsvis behandla ett yrkande i motion FÖ202 (m) som
gäller uppräkning av anslaget H 1. Befolkningsskydd och räddningstjänst
och därmed också utgiftsramen för statens räddningsverks verksamhet utom
skyddsrum. Från nämnda anslag utgår bl. a. bidrag till Sveriges civilförsvarsförbund
för dess försöksverksamhet med rekrytering och övning av hemskyddsombud.
Försvarsministern föreslår att civilförsvarsförbundet för nästa
budgetår ges ett bidrag om 4,5 milj. kr. Han räknar med att en viss utökning
av försöksverksamheten kan rymmas inom ramen för detta bidrag. I motion
FÖ202 förordar motionärerna att försöksverksamheten skall föras ut till fler
län än vad som blir möjligt med de medel som har beräknats i budgetpropositionen.
De föreslår därför att ytterligare 1 milj. kr. avdelas för ändamålet.

Utskottet har i annat sammanhang (FöU 1984/85:5 s. 31) uttalat att
hemskyddet kan komma att få stor betydelse för det civila försvaret på lokal
nivå. Den pågående försöksverksamheten med rekrytering och utbildning av
hemskyddsombud är enligt utskottet angelägen. För bidrag till verksamheten
bör avsättas de medel som förordas i motion Fö202 (m). Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet anser att ett ökat stöd till Sveriges civilförsvarsförbund kan
finansieras genom omfördelning av medel inom anslaget Befolkningsskydd
och räddningstjänst. Därmed behöver det ökade stödet till civilförsvarsförbundet
inte - såsom har förutsatts i motion Fö202 - medföra ökning av anslag
och utgiftsram. Utgiftsramen för statens räddningsverks verksamhet utom
skyddsrum bör alltså - som försvarsministern föreslår - bestämmas till
493 000 000 kr. i prisläget februari 1985, och motion FÖ202 (m) avslås i denna
del.

Utskottet har inte något att invända mot vad försvarsministern i övrigt har

FöU 1985/86:8

3 Riksdagen 1985/86. 10sami. Nr 8

anfört om den fortsatta utvecklingen av civilförsvar och fredsräddningstjänst.
Regeringens förslag till utgiftsram för skyddsrum om 578 700 000 kr. i
prisläget februari 1985 bör enligt utskottets mening fastställas av riksdagen.
Även begärda bemyndiganden bör lämnas. Utskottet har utan erinran tagit
del av vad försvarsministern anfört om verksamheten inom civilförsvaret
under budgetåret 1984/85.

Utskottet behandlar i det följande vissa motionsyrkanden med anknytning
till funktionen Civilförsvar samt till fredsräddningstjänsten. Utskottet påminner
om att regeringen - som framgått av redogörelsen i det föregående -under våren kommer att lägga fram förslag om förebyggande åtgärder mot
jordskred och om en ny lagstiftning rörande fredsräddningstjänsten. I
samband med beredningen av dessa förslag avser utskottet att behandla de
flesta motioner som har väckts under den allmänna motionstiden och rör den
fredstida räddningstjänsten. Motionerna FÖ401 (s) och FÖ404 (s) som gäller
räddningstjänst med försvarsmaktens helikoptrar behandlas dock i detta
betänkande. I betänkandet tar utskottet också upp alla motionsyrkanden
från den allmänna motionstiden med anknytning till civilförsvarets fortsatta
utveckling. Sådana yrkanden har framförts i sju motioner.

I motion FÖ402 (fp) behandlas civilförsvarets uppgifter i fred.
Motionären föreslår att riksdagen av regeringen begär förslag till åtgärder
som gör det möjligt för civilförsvaret att göra nytta också i fredstid.
Motionären anser att bestämmelser i civilförsvarslagen som begränsar
utnyttjandet av civilförsvarets personal i fredstid bör upphävas.

Utskottet vill peka på att riksdagens beslut under föregående riksmöte om
ledningen av befolkningsskyddet och räddningstjänsten bl. a. syftade till en
integration av civilförsvaret och den fredstida räddningstjänsten i både fred
och krig. Statens räddningsverk, som enligt nämnda beslut bildas genom en
sammanslagning av civilförsvarsstyrelsen och statens brandnämnd, har att
svara för samordningen av samhällets verksamhet inom dessa verksamhetsområden.
Inom regeringskansliet arbetar man också med dessa samordningsfrågor.
Beträffande utnyttjande av civilförsvarets personal i fredstid
finns utredningsförslag, som utskottet har berört tidigare i detta betänkande
(punkt 3). Riksdagen bör inte nu göra något uttalande i frågan.

Motion Fö409 (fp) behandlar den planerade utbyggnaden av s. k. skyddade
utrymmen. Den har som bakgrund en konstaterad brist på
skyddsrumsplatser främst i Stockholm, Göteborg och Malmö samt i ytterligare
ett tiotal stora tätorter till följd av att dessa orter från 1950-talet till slutet
av 1970-talet undantogs från skyddsrumsbyggandet. Det skulle, anför
motionären, ta lång tid och medföra stora kostnader att ersätta dessa brister.

I motionen påminns om att en enklare form av skydd kan erbjudas i s. k.
skyddade utrymmen. Dessa avses åstadkommas genom mindre förstärkningar
och skyddsanordningar i befintliga byggnader vid beredskap och krig.
Sådana åtgärder måste enligt motionärerna planeras redan i fred. De
understryker att tillgången på byggarbetskraft därvid måste ägnas särskild
uppmärksamhet.

Utskottet påminner om att de skyddsplaner som kommunerna har att
upprätta och anta före den 1 januari 1987 bl. a. skall innehålla uppgifter om
de åtgärder som behövs för bl. a. iordningställandet av skyddade utrymmen.

FöU 1985/86:8

Enligt vad utskottet har inhämtat har Byggnads- och reparationsberedskapen
(BRB) fått till uppgift att engagera konsultföretag i byggbranschen som
kan bistå kommunerna vid planläggningen av denna verksamhet. Själva
iordningställandet av utrymmena vid beredskap och krig avses huvudsakligen
utföras av de skyddssökande själva. Behövs ytterligare arbetskraft avses
den i ett skymningsläge rekvireras hos länsarbetsnämnderna.

Av det anförda framgår att tillgången på personal för kommunernas
byggnadstjänst har förbättrats. Utskottet utgår från att denna viktiga fråga
ägnas fortsatt uppmärksamhet. Motion FÖ409 (fp) bör inte bifallas.

Ett par yrkanden i moderata samlingspartiets kommittémotion Fö202 och
centerpartiets partimotion FÖ205 rör tidsplanen för anskaffning av
andningsskydd. Frågan har tidigare behandlats av riksdagen, senast vid
förra riksmötet då riksdagen godtog en plan som innebar att hela befolkningen
skulle vara försedd med sådana skydd under budgetåret 1994/95 (prop.
1984/85:100 bil. 6, FöU 9, rskr. 258). Beslutet var en modifiering av 1982 års
försvarsbeslut enligt vilket denna anskaffning skulle vara slutförd vid
utgången av budgetåret 1992/93. Vid utskottsbehandlingen reserverade sig
företrädare för moderata samlingspartiet och centerpartiet. De ansåg att
anskaffningen inte borde slutföras senare än som förutsattes år 1982. I
motion Fö202 (m) och Fö205 (c) upprepar motionärerna sina partiers
ståndpunkter. Enligt motion Fö202 måste ytterligare 60 milj. kr. ställas till
förfogande under perioden 1986/87-1990/91 för att fullfölja anskaffningen
enligt den ursprungliga planen.

Utskottet finner inte anledning att riksdagen frångår den planering för
anskaffning av andningsskydd som godtogs så sent som vid riksmötet
1984/85. Motionerna Fö202 (m) och FÖ205 (c) bör avslås i nu berörda delar.

Utbildningen för civilförsvarsverksamheten berörs av yrkanden
i motionerna Fö202 (m) och FÖ204 (fp). I motion Fö204 framhåller
folkpartiets företrädare i försvarsutskottet vikten av att civilförsvaret är
användbart omedelbart efter mobilisering. Detta kräver, framhåller de, att
hela organisationen är utbildad. De pekar på förslag som tidigare har
framförts av folkpartiet om en föryngring av civilförsvarets organisation
genom direktrekrytering av 20-25-åringar, både kvinnor och män. Motionärerna
konstaterar att med den inriktning av civilförsvarsutbildningen som
folkpartiet förordar finns det behov av större utbildningskapacitet än vad
regeringen tycks utgå ifrån. Genom begränsningar i skyddsrumsbyggandet
anser de det vara möjligt att frigöra medel för att öka och förbättra
civilförsvarets utbildningsverksamhet.

Också i motion FÖ202 (m) understryks vikten av att civilförsvarets enheter
är användbara omedelbart efter mobilisering. Mot den bakgrunden föreslår
motionärerna att civilförsvarets A-enheter fr. o. m. år 1987 skall övas vart
tredje år och inte som enligt gällande beslut vart fjärde år.

Utskottet behandlade redan under föregående riksmöte ett motionsyrkande
som rörde ändrad utbildningsrytm för civilförsvarets A-enheter. Utskottet
ansåg därvid att frågan borde prövas i samband med ett långsiktigt
försvarsbeslut (FöU 1984/85:9 s. 74). Utskottet vidhåller denna uppfattning.
Motion FÖ202 (m) bör avslås i nu behandlad del.

Även de utbildningsfrågor som har aktualiserats i motion FÖ204 (fp) hör

FöU 1985/86:8

hemma i det utredningsarbete som bedrivs inför 1987 års försvarsbeslut. Inte
heller motion Fö204 (fp) bör därför bifallas av riksdagen.

I motion Fö403 (m) tar motionären upp frågan om informationen om
utrymning. Han pekar på att man i samband med att den nuvarande
utrymningsplanläggningen började omprövas slopade de anvisningar till
befolkningen angående utrymning som tidigare hade publicerats i telefonkatalogen.
Intill dess en ny planläggning är klar bör enligt motionären äldre
planer fortfarande kunna användas. Den information som tidigare funnits i
telefonkatalogerna bör därför enligt hans mening införas i den reviderade
form som kan vara påkallad.

Utskottet har inhämtat att det även i framtiden behövs en planläggning för
s. k. hotutrymning i vissa delar av vårt land. Nya planer beräknas vara klara
år 1987. I samband därmed avses allmänheten informeras. Det är självklart
angeläget att berörd befolkning också informeras i den mån det alltjämt kan
bli aktuellt att genomföra tidigare planerad utrymning. Sådan information
bör enligt utskottets mening genomföras av kommunerna. Motion FÖ403 bör
inte bifallas.

I motion FÖ410 (m) framhålls att ljudsignalen ”Hesa Fredrik” inte kan
uppfattas av hörselskadade personer. En möjlighet är enligt motionären
att koppla larmet till sådana telefonsignaler som döva kan uppfatta på
visuell väg.

Utskottet anser att det är viktigt att man i katastroflägen kan varna
allmänheten. Detta gäller självfallet också handikappade grupper. Frågan är
en uppgift för civilförsvaret och torde därför komma att följas noga av statens
räddningsverk. Enligt vad utskottet inhämtat har problemet uppmärksammats
bl. a. inom ramen för den genomförda perspektivplaneringen och torde
bli föremål för uppmärksamhet även i den fortsatta planeringen. Den nya
hemskyddsorganisationen torde också få ett ansvar i detta hänseende.
Frågan om information till bl. a. hörselskadade kommer sålunda enligt
utskottets mening att uppmärksammas i olika sammanhang utan att riksdagen
behöver uttala sig i frågan.

Utskottet övergår till att behandla de två motioner, Fö401 (s) och Fö404
(s), som behandlar räddningstjänst med helikopter.

I motion Fö401 (s) pekar motionärerna på att man i södra och mellersta
Sverige har dygnet-runt-beredskap hela veckorna på försvarsmaktens tunga
Vertolhelikoptrar som är stationerade i Stockholm, Visby, Ronneby och
Göteborg. Detta är bra, anser de, men de finner det samtidigt i högsta grad
otillfredsställande att inte samma förhållande råder i Norrland. Åtgärder bör
enligt motionärerna vidtas för en dygnet-runt-beredskap med räddningshelikoptrar
på flygflottiljerna i Söderhamn och Luleå.

I motion FÖ404 (s) riktas uppmärksamheten på det inledda utbytet av
nuvarande Vertolhelikoptrar mot andra helikoptrar av ny typ. Motionärerna
ifrågasätter om de nya helikoptrarna kommer att göra det möjligt att i
framtiden utnyttja flygvapnets helikoptrar i räddningstjänst på det sätt som
räddningstjänstkommittén har förordat. De befarar att de nya helikoptrarna
inte kommer att få sådan utrustning och storlek som behövs för denna
uppgift. Eftersom upphandlingen av nya helikoptrar snart skall påbörjas
finns det enligt motionärerna skäl att begära att motionen behandlas med
förtur.

FöU 1985/86:8

Som bakgrund till yrkandena i motionerna Fö401 (s) och F5404 (s) vill
utskottet peka på räddningstjänstkommitténs (Kn 1979:01) rapport Sjuktransporter
med helikoptrar. I den har kommittén lagt fram förslag om att
sjukvårdshuvudmännen i framtiden skall kunna använda sig av rikspolisstyrelsens,
försvarsmaktens och privata helikopterresurser för sjuktransporter.
Utskottet behandlade frågan i sitt betänkande FöU 1985/86:2. Utskottet
uppgav därvid att det hade inhämtat att förhandlingar som inletts med
Landstingsförbundet om ett samlat ansvar hos sjukvårdshuvudmännen för
sådana transporter inte kunnat slutföras, men att man inom regeringskansliet
avsåg att ta upp frågan vid nya förhandlingar. Utskottet fann det vara viktigt
för vårt samhälle att frågan bringas till en lösning. 1984 års försvarskommitté
har i sitt förslag till regeringen om inriktningen av programplaneringen för
perioden 1987-1992 understrukit betydelsen av en tillfredsställande sjuktransportkapacitet
med helikoptrar. Möjligheten att ytterligare utöka tillgången
på helikoptrar bör enligt försvarskommittén ånyo prövas, varvid
inriktningen bör vara delade kostnader och gemensamt utnyttjande mellan
civila och militära myndigheter.

Enligt utskottets mening måste de frågor som har tagits upp i motionerna
Fö401 och Fö404 ägnas betydande uppmärksamhet. Det kan inte anses
tillfredsställande att frågan om sjuktransporter med helikoptrar utan resultat
har bearbetats under lång tid. En särskild redovisning bör lämnas till
riksdagen under nästa riksmöte. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

Psykologiskt försvar

Genom psykologiskt försvar skall försvarsvilja och motståndskraft mot
främmande propaganda vid krigsfara och krig byggas upp och vidmakthållas.
Detta åstadkoms i fred genom den inneboende styrkan i vår demokrati med
fri åsiktsbildning, yttrandefrihet och tryckfrihet i förening med fria massmedier.

Föredragande statsrådet

Försvarsministern redogör för den fortsatta utvecklingen av det psykologiska
försvaret (s. 106-107). Han erinrar därvid om att styrelsen för psykologiskt
försvar (SPF) blir ansvarig myndighet på central nivå för funktionen
Psykologiskt försvar. Han pekar på SPF:s uppgifter att leda och samordna
planläggningen för rikets psykologiska försvar, att sprida kunskaper om
säkerhetspolitiken och totalförsvaret samt att främja och samordna andra
myndigheters information inom dessa ansvarsområden. Vid beredskapstillstånd
eller krig eller annars efter särskilt beslut av regeringen har SPF till
uppgift att bevara och stärka befolkningens försvarsvilja och motståndsanda.

Utskottet

FöU 1985/86:8

Utskottet har ingen erinran mot vad försvarsministern har anfört om den
fortsatta utvecklingen av det psykologiska försvaret.

Utskottet vill i detta sammanhang behandla motion Fö407 (s) om
information till utländska medborgare. I motionen uttalar motionärerna
att många av de hundratusentals utländska medborgare som finns i
vårt land har svårt att ta del av information. ”Det finns därför risk att dessa
kommer att stå helt handfallna i händelse av krig.” Det är, anser motionärerna,
viktigt att man på lämpligt sätt ger anvisningar på invandrarnas språk med
uppgift om vart de skall vända sig för att få ytterligare råd.

Utskottet anser att informationen till innevånare i landet som inte
behärskar det svenska språket är särskilt viktig i en krissituation. SPF har
redan i fred ansvar för att sprida kunskaper om bl. a. totalförsvaret till alla
landets innevånare och att främja och samordna andra myndigheters
information inom detta område. Sveriges Radio har i kritiska lägen en viktig
roll när det gäller att sprida information till språkliga minoriteter. Utskottet
vill särskilt peka på den tillgång Sveriges Radio därvid har i den personal som
redan i fredstid svarar för sändningar på olika främmande språk. Slutligen
torde enligt utskottets mening kommunernas nya ansvar för civilförsvaret på
lokal nivå medföra att invandrarnas informationsbehov tillgodoses bättre i
allvarliga lägen. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motion
Fö407 (s) inte bör bifallas.

Övrig varuförsörjning

Funktionen omfattar åtgärder för att möjliggöra produktion och distribution
av varor som är nödvändiga för befolkningens försörjning och samhällets
funktion under kriser och krig. Ansvaret för sådana åtgärder beträffande
försörjningsområden som energi, livsmedel och läkemedel åvilar som
framgår av redogörelsen i det föregående andra funktioner. Väsentliga
varugrupper inom funktionen är beklädnadsvaror, kemiska produkter samt
metaller och verkstadsprodukter. ÖCB blir den 1 juli 1986 ansvarig
myndighet för funktionen.

Utskottet har inte något att invända mot vad föredragande statsrådet har
anfört (s. 110-111) om den fortsatta utvecklingen av övrig varuförsörjning.

Kyrklig beredskap

Funktionen omfattar såväl svenska kyrkan som de fria trossamfundens
verksamhet. För svenska kyrkans verksamhet svarar både statliga och
kyrkokommunala myndigheter. Svenska kyrkans uppgifter överensstämmer
i stort med fredsuppgifterna. Som har framgått av redogörelsen i det
föregående blir ÖCB den 1 juli 1986 ansvarig central myndighet för
funktionen.

Utskottet har ingen erinran mot vad föredragande statsrådet har anfört
(s. 115) om den fortsatta utvecklingen av kyrklig verksamhet.

Övriga funktioner

Utskottet har ingen erinran mot vad föredragande statsrådet i övrigt har
anfört (s. 107—114) om den fortsatta utvecklingen av totalförsvarets civila
delar.

FöU 1985/86:8

Ekonomiska resurser för totalförsvarets civila delar

FöU 1985/86:8

Föredragande statsrådet

Civilförsvarsstyrelsen, överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF), styrelsen
för psykologiskt försvar, socialstyrelsen och televerket har upprättat och
till regeringen inlämnat programplaner för perioden 1986/87-1990/91 inom
resp. verksamhetsområde. Den utredning som bl. a. har haft till uppgift att
lämna förslag till organisation av statens räddningsverk (Fö 1985:02) har
redovisat ett material som kan ligga till grund för statens räddningsverks
utveckling. Programplanen bygger på en sammanvägning av det långsiktiga
planeringsunderlag som berörda myndigheter har presenterat och på det
material som utarbetats av utredningen. Generaltullstyrelsen har inlämnat
programplan för olje- och kemikaliebekämpning till sjöss.

ÖEF har i sin programplan enligt regeringens anvisningar lämnat två
förslag till fördelning av de särskilda medlen för utbyggnad av försörjningsberedskapen
budgetåret 1986/87, av regeringen angivna till 274,5 milj. kr. i
genomförandeprisläget 1985/86. Det ena alternativet grundas på nu gällande
planeringsförutsättningar medan det andra bygger på de i vissa avseenden
ändrade planeringsförutsättningar som har tagits fram av ÖEF inom ramen
för perspektivstudiearbetets fas B. Båda alternativen redovisas i en tabell på
s. 70 i budgetpropositionen. Det senare alternativet innebär väsentligen att
medelsbehovet inom livsmedelsprogrammet minskar medan behoven inom
bl. a. kemi- samt metall- och verkstadsprogrammen ökar. Detta alternativ
förordas av ÖEF och tillstyrks i sina huvuddrag av försvarsministern.
Försvarsministern anser dock att bl. a. med hänsyn till den statsfinansiella
situationen medlen till beklädnadsprogrammet och energiprogrammet bör
minskas med tillhopa 60 milj. kr. Vidare anser han att 2 milj. kr. bör
omfördelas från programmen Kemiska produkter m. m. och Metaller m. m.
till programmet Ledning och samordning.

I budgetpropositionen redovisar försvarsministern en sammanställning av
anslag för totalförsvarets civila delar avseende budgetåret 1986/87
(s. 116-117). Det totala medelsbehovet över statsbudgeten för verksamheten
inom totalförsvarets civila delar beräknas till ca 3 453,5 milj. kr.
Försvarsministern uppger att i driftkostnaderna inräknas rörelsekostnader
och övriga kapitalkostnader för beredskapslagringen på ca 992 milj. kr. Den
särskilda medelsramen för utbyggnad av försörjningsberedskapen upptas,
bl. a. med beaktande av de ställningstaganden som här har redovisats, med
224,7 milj. kr. Under fjärde huvudtiteln beräknas 1 732 milj. kr.

Utskottet

Utskottet har inte något att invända mot vad föredragande statsrådet har
anfört om ekonomiska resurser för totalförsvarets civila delar. Detta innebär
bl. a. att utskottet godtar den medelsfördelning inom den särskilda medelsramen
som försvarsministern enligt redogörelsen i det föregående har förordat.

Icke-militärt motstånd

FöU 1985/86:8

En utredare har haft till uppgift att överväga och lämna förslag till uppgifter
m. m. för ett svenskt icke-militärt motstånd som komplement till övriga
totalförsvarsåtgärder. Utredningen, som antog namnet motståndsutredningen,
lämnade i februari 1984 sitt betänkande (SOU 1984:10) Kompletterande
motståndsformer. En redogörelse för utredningens förslag och remissvaren
över detta lämnas i budgetpropositionen (s. 117—119).

Försvarsministern (s. 119—120) delar utredningens inställning och remissinstansernas
uppfattning att varje åtgärd som är ägnad att öka vår förmåga till
motstånd i alla lägen är angelägen. Det icke-militära motståndet måste
därför, anser han, ses som en del av vårt totalförsvar och ha samma mål, dvs.
verka krigsavhållande. Han anser att totalförsvarsmyndigheterna redan i dag
beaktar mycket av det som utredningen betecknar som icke-militärt motstånd.
Som exempel härpå anför han de förberedelser som vidtas för
undanförsel och förstöring.

Statsrådet konstaterar att frågor om icke-militärt motstånd har behandlats
av olika försvarsutredningar under 1970-talet. Han hänvisar till att riksdagen
(FöU 1971:9, rskr. 140, FöU 1972:17, rskr. 231) som sin mening har uttalat
att det icke-militära motståndet endast kan betraktas som ett komplement till
militärt försvar, en uppfattning som försvarsministern delar.

Försvarsministern ansluter sig till utredningens förslag att en särskild
delegation skall inrättas. Han anser liksom utredningen att delegationen bör
fungera som ett diskussionsforum med uppgift att vara idéskapande och
stimulera till fortsatt forskningsarbete i ämnet. Delegationen skall därför inte
fatta några för myndigheterna bindande beslut. I delegationen bör, anför
försvarsministern vidare, ingå representanter för bl. a. berörda civila totalförsvarsmyndigheter,
folkrörelserna, kyrkorna, universiteten och försvarsmakten.
Han förordar att en sådan delegation inrättas under budgetåret
1986/87. Medel härför har beräknats under anslaget A 2. Vissa nämnder
m. m. inom totalförsvaret.

Utskottet har inte något att invända mot vad föredragande statsrådet har
anfört om icke-militärt motstånd.

Beredskapslagring i näringslivets regi

År 1982 tillkallade chefen för dåvarande handelsdepartementet en särskild
utredare med uppgift att utreda vissa frågor om beredskaps- och fredskrislagring
utanför oljeområdet. I utredningsarbetet skulle förutsättas att lagringen
i ökad omfattning borde ske i näringslivets regi. Utredningen, som antog
namnet beredskapslagringsutredningen (BLU), lämnade i januari 1985
betänkandet (Ds Fö 1985:1) Krislagring i samverkan med näringslivet.
Utredningens förslag och remissvaren över detta redovisas i budgetpropositionen
(s. 120-123).

Försvarsministern (s. 123) anser att BLU har gjort en värdefull genomgång
av de synpunkter som kan läggas på näringslivets medverkan i lagring
för kriser. Han vill liksom BLU betona att beredskapslagringen är en av flera
vägar att tillgodose försörjningsberedskapens krav. Den kompletterar andra

metoder som normalt är att föredra framför beredskapslagring. Bland
sådana metoder betonar försvarsministern särskilt åtgärder för att höja
handlingsberedskapen hos näringsliv och myndigheter, upprätthållande av
försörjningsviktig produktionskapacitet, framtagande av ersättningsvaror
(substitut) och förberedande av omställningar. Han anser att det bör
ankomma på ÖEF/ÖCB att utveckla och pröva BLU:s förslag. Försvarsministern
delar BLU:s åsikt att näringslivet bör delta i finansieringen av
fredskrislagringen. Slutligen pekar han på att fredskrislagringen övervägs av
1984 års försvarskommitté.

Utskottet har inte något att invända mot vad föredragande statsrådet har
anfört om beredskapslagring i näringslivets regi.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande Civil ledning och samordning

a) att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Fö417 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om lokaler
för överstyrelsen för civil beredskap,

b) att riksdagen avslår motion 1985/86:Fö418 om högre utbildning
inom totalförsvarets civila del,

c) att riksdagen avslår motion 1985/86:Fö405 om lokalisering av
civilbefälhavarens i Södra civilområdet kansli,

d) att riksdagen avslår motion 1985/86:Fö205, yrkande 7, om
barnomsorgen i krig,

e) att riksdagen godkänner de riktlinjer för den fortsatta utvecklingen
som föredragande statsrådet har angett,

2. beträffande Civilförsvar och fredsräddningstjänst

a) att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Fö202, yrkande 10 i
denna del, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört om bidrag budgetåret 1986/87 till Sveriges civilförsvarsförbund,

b) att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med
avslag på motion 1985/86:Fö202, yrkande 10 i denna del, för budgetåret
1986/87 fastställer utgiftsramen för statens räddningsverks verksamhet
utom skyddsrum till 493 000 000 kr. i prisläget februari 1985,

c) att riksdagen för budgetåret 1986/87 fastställer utgiftsramen för
skyddsrum till 578 700 000 kr. i prisläget februari 1985,

d) att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1986/87
justera utgiftsramen för statens räddningsverks verksamhet utom
skyddsrum med hänsyn till prisutvecklingen enligt försvarsprisindex
samt utgiftsramen för skyddsrum med hänsyn till prisutvecklingen
enligt nettoprisindex,

e) att riksdagen bemyndigar regeringen att justera lämnade beställningsbemyndiganden
med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex,

f) att riksdagen bemyndigar regeringen att justera utgiftsramen för
statens räddningsverks verksamhet utom skyddsrum för budgetåret

FöU 1985/86:8

Res. 7 (m)

1986/87 på grund av över- eller underutnyttjande av utgiftsramen för
civilförsvar utom skyddsrum för budgetåret 1985/86,

g) att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1986/
87 medge överskridande av utgiftsramarna för statens räddningsverks
verksamhet samt av lämnade beställningsbemyndiganden, om det
behövs av konjunktur- eller beredskapsskäl,

h) att riksdagen lägger föredragande statsrådets redogörelse om
verksamheten inom civilförsvaret budgetåret 1984/85 till handlingarna,

i) att riksdagen avslår motion 1985/86:Fö402 om civilförsvarets
användning i fredstid,

j) att riksdagen avslår motion 1985/86:Fö409 om den planerade
utbyggnaden av skyddade utrymmen,

k) att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Fö202, yrkande 8 i
denna del, och 1985/86:Fö205, yrkande 6, om anskaffningen av
andningsskydd,

1) att riksdagen avslår motion 1985/86:Fö202, yrkande 8 i denna del,
om övningsrytmen inom civilförsvaret,
m) att riksdagen avslår motion 1985/86:Fö204, yrkande 6, om
utbildningen inom civilförsvaret,
n) att riksdagen avslår motion 1985/86:Fö403 om information om
utrymning,

o) att riksdagen avslår motion 1985/86:Fö410 om larm för hörselskadade,

p) att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Fö401 och
Fö404 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört om arbetet rörande sjuktransporter med helikoptrar,
q) att riksdagen godkänner de riktlinjer för den fortsatta utvecklingen
som föredragande statsrådet har angett,

3. beträffande Psykologiskt försvar

a) att riksdagen avslår motion 1985/86:Fö407 om information till
utländska medborgare,

b) att riksdagen godkänner de riktlinjer för den fortsatta utvecklingen
som föredragande statsrådet har angett,

4. beträffande totalförsvarets civila delar i övrigt

att riksdagen godkänner de riktlinjer för den fortsatta utvecklingen
som föredragande statsrådet har angett,

5. beträffande icke-militärt motstånd

att riksdagen lämnar föredragande statsrådets redogörelse utan
erinran,

6. beträffande beredskapslagring i näringslivets regi

att riksdagen lämnar föredragande statsrådets redogörelse utan
erinran,

7. beträffande ekonomiska resurser för totalförsvarets civila delar
att riksdagen lämnar föredragande statsrådets redogörelse utan
erinran.

FöU 1985/86:8

Res. 8 (fp)
Res. 9 (m, c)

Res. 10 (m)
Res. 11 (fp)

8 Anslagsfrågor förbudgetåret 1986/87

FöU 1985/86:8

FJÄRDE HUVUDTITELN

Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit riksdagen att för budgetåret
1986/87 anvisa medel och lämna beställningsbemyndiganden m.m. enligt
följande sammanställning.

Anslag

Belopp (kr.)

A 1.

A 2.

A 3.
A 4.
B 1.

B 2.

B 3.

B 4.

C 1.

C 2.

C 3.

C 4.

D 1.

D 2.

D 3.

D 4.

E 1.

E 2.

E 3.

E 4.

F 1.

F 2.

Försvarsdepartementet
(s. 126)

Vissa nämnder m.m. inom
totalförsvaret (s. 126-127)
Utredningar m. m. (s. 128)

Extra utgifter (s. 128)
Arméförband: Ledning och
förbandsverksamhet (s. 129-132)
Arméförband: Materielanskaffning
(s. 132-135)
Arméförband: Anskaffning
av anläggningar (s. 135-136)
Arméförband: Forskning och
utveckling (s. 137-138)
Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet
(s. 139-141)
Marinförband: Materielanskaffning
(s. 142-144)
Marinförband: Anskaffning av
anläggningar (s. 144-146)
Marinförband: Forskning och
utveckling (s. 146-148)
Flygvapenförband: Ledning
och förbandsverksamhet
(s. 149-152)

Flygvapenförband: Materielanskaffning
(s. 152-155)
Flygvapenförband: Anskaffning
av anläggningar (s. 155-157)
Flygvapenförband: Forskning
och utveckling (s. 157-158)
Operativ ledning m. m.: Ledning
och förbandsverksamhet (s. 159
Operativ ledning m. m.:
Materielanskaffning (s. 161-162)
Operativ ledning m. m.:
Anskaffning av anläggningar
(s. 162-164)

Operativ ledning m. m.:
Forskning och utveckling
(s. 164-165)

Försvarets civilförvaltning
(s. 166-168)

Försvarets sjukvårdsstyrelse
(s. 168-170)

förslagsanslag

reservationsanslag

förslagsanslag

bemyndigande
förslagsanslag
förslagsanslag

bemyndigande
förslagsanslag
förslagsanslag
161)

bemyndigande
förslagsanslag
förslagsanslag

bemyndigande

förslagsanslag

32 350 000

7 065 000

8 200 000
595 000

6 057 000 000

982 000 000
1 687 000 000
249 500 000

161 700 000
350 000 000
1 882 000 000

1 268 000 000
1 217 000 000
138 000 000

177 000 000
183 000 000
3 129 000 000

1 690 700 000

2 613 000 000
320 500 000

2 495 500 000
1 723 000 000
632 400 000

218 100 000
179 900 000
186 160 000

48 000 000
24 350 000

105 540 000

28 700 000

Anslag Belopp (kr.)

F 3.	Fortifikationsförvaltningen (s. 170-172)	förslagsanslag	173 000 000
F 4.	Försvarets materielverk	bemyndigande	700 000 000
	(s. 172-175)	förslagsanslag	605 400 000
F 5.	Gemensam försvarsforsk-	bemyndigande	11 000 000
	ning (s. 175-178)	förslagsanslag	336 200 000
F 6.	Anskaffning av anläggningar för försvarets forsknings-anstalt (s. 178-179)	förslagsanslag	46 500 000
F 7.	Försvarets radioanstalt (s. 179-180)	förslagsanslag	224 500 000
F 8.	Värnpliktsverket (s. 181-182)	förslagsanslag	108 000 000
F 9.	Försvarets rationaliserings-institut (s. 182-184)	förslagsanslag	21 350 000
F 10.	Försvarshögskolan (s. 184—186)	förslagsanslag	3 520 000
F 11.	Militärhögskolan (s. 186-188)	förslagsanslag	41 800 000
F 12.	Försvarets förvaltnings-skola (s. 189-191)	förslagsanslag	10 600 000
F 13.	Försvarets läromedels-central (s. 191-192)	förslagsanslag	1 000
F 14.	Krigsarkivet (s. 192-194)	förslagsanslag	7 930 000
F 15.	Statens försvarshistoriska museer (s. 194-196)	förslagsanslag	12 500 000
F 16.	Frivilliga försvarsorganisa-tioner m. m. (s. 196-197)	förslagsanslag	96 740 000
F 17.	Försvarets datacentral (s. 197-199)	förslagsanslag	3 501 000
F 18.	Vissa nämnder m. m. inom det militära försvaret (s. 199-201)	förslagsanslag	13 890 000
F 19.	Reglering av prisstegringar för det militära försvaret (s. 202)	förslagsanslag	2 000 000 000
G 1.	Överstyrelsen för civil	bemyndigande1
	beredskap: Förvaltnings-kostnader (s. 207-208)	förslagsanslag	32 100 000
G 2.	Civil ledning och samordning	reservations-
	(s. 208-210)	anslag	35 860 000
G 3.	Civilbefälhavarna (s. 210-216)	förslagsanslag	19 120 000
G 4.	Signalskydd (s. 216-217)	bemyndigande reservations- anslag	560 000 1 820 000
G 5.	Vissa skyddsrumsanlägg-	reservations-
	ningar (s. 218-219)	anslag	9 500 000
G 6.	Vissa teleanordningar	reservations-
	(s. 219-221)	anslag	53 200 000
H 1.	Befolkningsskydd och rädd-	bemyndigande	167 700 000
	ningstjänst (s. 223-229)	bemyndigande förslagsanslag	62 000 000 458 000 000
H 2.	Anläggningar för fredsor-ganisationen (s. 229-230)	förslagsanslag	35 000 000
H 3.	Skyddsrum (s. 230-232)	bemyndigande förslagsanslag	677 000 000 578 700 000

FöU 1985/86:8

1 Gäller inrättande av tjänst.

Anslag

Belopp (kr.)

H 4.	Reglering av prisstegringar för civilförsvar m. m. (s. 232)	förslagsanslag	100 000 000
H 5.	Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m. m. (s. 233)	förslagsanslag	4 000
H 6.	Identitetsbrickor (s. 233-235)	förslagsanslag	877 000
H 7.	Beredskap för olje- och kemikaliebekämpning till sjöss (s. 235-236)	förslagsanslag	11 600 000
H 8.	Strandbekämpningsbåtar	reservations-
	(s. 237)	anslag	970 000
I 1.	Styrelsen för psykologiskt försvar (s. 238-240)	förslagsanslag	5 415 000
J 1.	Drift av beredskapslager (s. 241)	förslagsanslag	243 020 000
J 2.	Beredskapslagring och in-industriella åtgärder	bemyndigande reservations-	130 000 000
	(s. 241-243)	anslag	146 800 000
J 3.	Överstyrelsen för civil beredskap: Uppdragsverk-samhet (s. 243)	förslagsanslag	1 000
J 4.	Täckande av förluster till följd av statliga beredskaps-garantier m. m. (s. 244)	förslagsanslag	1 000
K 1.	Försvarets forskningsan-stalt: Intäktsfinansierad uppdragsverksamhet (s. 245-248)	förslagsanslag	1 000
K 2.	Flygtekniska försöksan-stalten (s. 248-253)	förslagsanslag	7 150 000
K 3.	Beredskapsstyrka för FN-tjänst (s. 253-255)	förslagsanslag	33 000 000
K 4.	FN-styrkors verksamhet utomlands (s. 255-257)	förslagsanslag	133 400 000
K 5.	Övervakningskontingenten i Korea (s. 257-258)	förslagsanslag	3 200 000
K 6.	Anläggningar m. m. för	reservations-
	vissa militära ändamål (s. 258-259)	anslag	1 000

Riksdagens revisorer har lagt fram ett förslag (förs. 1985/86:7) om överstyrelsens
för ekonomiskt försvar handläggning av beredskaplån m. m. och därvid
hemställt att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
revisorerna anfört om

a. kontrollstation i ÖEF:s beredskapslåneavtal,

b. utökad kontroll av hur avtalen följs,

c. ändrad ersättningsform för beredskapstjänster.

Motioner

FöU 1985/86:8

Motioner frän allmänna motionstiden 1986

1985/86:Fö202 av Lennart Blom m. fl. (m) såvitt gäller yrkandena

1. att riksdagen beslutar fastställa anslaget B 1. Arméförband: Ledning
och förbandsverksamhet till 6 167 000 000 kr.,

2. att riksdagen beslutar fastställa anslaget C 1. Marinförband: Ledning
och förbandsverksamhet till 1 947 000 000 kr.,

3. att riksdagen beslutar fastställa anslaget D 1. Flygvapenförband:
Ledning och förbandsverksamhet till 3 174 000 000 kr.,

4. att riksdagen beslutar fastställa anslaget D 3. Flygvapenförband:
Anskaffning av anläggningar till 335 500 000 kr.,

5. att riksdagen beslutar fastställa anslaget E 1. Operativ ledning m. m.:
Ledning och förbandsverksamhet till 637 400 000 kr.,

10. att riksdagen beviljar ytterligare 1 000 000 kr. för rekrytering och
övning av hemskyddet (delvis).

1985/86:Fö203 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt gäller yrkandena

11. att riksdagen beslutar att anslaget i proposition 1985/86:100 bil. 6, F 19.
Reglering av prisstegringar för det militära försvaret minskas med
1 000 000 000 kr. till 1 000 000 000 kr.,

12. att riksdagen beslutar att anslaget i proposition 1985/86:100 bil 6, G 1.
Överstyrelsen för civil beredskap: Förvaltningskostnader ökas med
1 658 000 kr. till 33 758 000 kr.,

13. att riksdagen beslutar att anslaget i proposition 1985/86:100 bil. 6, G 2.
Civil ledning och samordning, ökas med 5 819 000 kr. till 41 679 000 kr.,

14. att riksdagen beslutar att anslaget i proposition 1985/86:100 bil. 6, G 3.
Civilbefälhavarna, ökas med 1 308 000 kr. till 20 428 000 kr.,

15. att riksdagen beslutar att anslaget i proposition 1985/86:100 bil.6, H 1.
Befolkningsskydd och räddningstjänst, ökas med 23 000 000 kr. till
481 000 000 kr.

1985/86:Fö204 av Kerstin Ekman m. fl. (fp) såvitt gäller yrkande 5 att
riksdagen beslutar reducera anslaget till skyddsrumsbyggande med 100 milj.
kr.

1985/86:Fö322 av Evert Svensson (s) och Berndt Ekholm (s) vari - med
hänvisning till motion 1985/86:Kr341 - yrkas att riksdagen ger regeringen till
känna att det från försvarsdepartementets anslag till de frivilliga försvarsorganisationerna
ävenledes - som en extra åtgärd under budgetåret 1986/87 -kan lämnas bidrag till folkrörelsernas freds- och nedrustningsarbete.

Motion med anledning avförslag 1985186:7

1985/86:238 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar i enlighet
med vad i motionen anförs om beredskapslån och kontantstöd.

Utskottet

Utskottet har i det föregående tagit ställning till storleken av utgiftsramarna
för det militära försvaret och för statens räddningsverks verksamhet under
budgetåret 1986/87. Utskottets förslag till rambundna anslag framgår av
utskottets hemställan.

Motion Fö322 (s) rör anslaget F 16. Frivilliga försvarsorganisationer
m . m . Motionärerna anser att organisationer med nära anknytning
till statens egen verksamhet och folkrörelser utan markerad ideologisk profil
gynnas medan de ideella folkrörelserna och de ideologiskt mest profilerade
organisationerna missgynnas när det gäller statliga bidrag. Ett exempel på
denna snedvridning ser de i förhållandet att anslaget till de frivilliga
försvarsorganisationerna räknas upp med 23,6 % i årets budgetproposition
medan flertalet folkrörelser avses få obetydliga och i många fall inte
inflationstäckande bidragsökningar. Denna obalans motiverar enligt motionärerna
att det under budgetåret 1986/87 lämnas bidrag också till folkrörelsernas
freds- och nedrustningsarbete från nu ifrågavarande anslag.

Utskottet har förståelse och respekt för folkrörelsernas insatser när det
gäller information om behovet av och möjligheterna till fred och nedrustning
i världen. Det är naturligt att staten stödjer sådan verksamhet. Utskottet kan
likväl inte biträda förslaget att folkrörelser utan anknytning till totalförsvaret
skall få bidrag från anslaget till de frivilliga försvarsorganisationerna. Dessa
organisationer bidrar i väsentlig grad till uppbyggnaden av vårt totalförsvar,
bl. a. genom den utbildning av personal i olika krigsbefattningar som de
svarar för. Utskottet har i olika sammanhang också understrukit betydelsen
av frivilligorganisationernas verksamhet och i vissa fall förordat att medel till
denna skall ställas till förfogande i större omfattning än vad regeringen
föreslagit. De medel som enligt budgetpropositionen bör anvisas under
anslaget behövs i full utsträckning för därmed avsedda uppgifter. Utskottet
vill framhålla att försvarets frivilligorganisationer till stor del svarar för
utbildning som annars hade behövt finansieras på annat sätt. Motion FÖ322
bör inte bifallas.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fö203 yrkas att anslaget
Reglering av prisstegringar för det militära försvaret
minskas med 1 000 milj. kr.

Utskottet har i det föregående behandlat de ekonomiska resurserna för det
militära försvaret under nästa budgetår. Prisregleringsanslaget är ett täckningsanslag
som inte belastas. Priskompensationens storlek bestäms av hur
försvarsprisindex utvecklas. Motion Fö203 bör avslås i denna del.

I motion FÖ203 (vpk) framläggs också förslag om uppräkningar av
anslagen G 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Förvaltningskostnader,
G 2. Civil ledning och samordning, G 3.
Civilbefälhavarna och H 1. Befolkningsskydd och räddningstjänst.
Motionärerna uttalar sin tillfredsställelse med att de civila
totalförsvarsgrenarna ägnas större uppmärksamhet och intresse i budgetpropositionen
än vad som tidigare har varit fallet. De finner det dock
symtomatiskt att detta positiva intresse kommer till uttryck i ord och inte i
ekonomiska förbättringar. Motionärerna föreslår att här ifrågavarande

FöU 1985/86:8

anslag räknas upp till de belopp som ansvariga myndigheter har föreslagit.
Detta innebär förslag om en sammanlagd ökning av berörda anslag om
31 785 000 kr.

Utskottet vill påminna om att totalförsvarets civila delar i enlighet med 1982
års totalförsvarsbeslut har fått en ökad andel av de totala försvarskostnaderna.
En ny avvägning av utgiftsfördelningen inom totalförsvaret kommer att
göras i nästa totalförsvarsbeslut. I avvaktan härpå bör riksdagen följa
regeringens förslag.

I motion FÖ204 (fp) pekar motionärerna på att folkpartiet förra året
föreslog (motion 1984/85:1265) att anslaget till byggande av skyddsrum - i
årets budgetproposition betecknat H3. Skyddsrum - skulle reduceras
med 100 milj. kr. i avvaktan på att kommunerna tar fram de skyddsplaner
som gör det möjligt att inrikta skyddsrumsbyggandet till områden där hotet
bedöms vara störst. Motionärerna konstaterar att dessa skyddsplaner ännu
inte finns och upprepar förslaget om en minskning av resurserna för
skyddsrumsbyggandet med 100 milj. kr.

Utskottet ansåg vid behandlingen av motsvarande motionsyrkande under
förra riksmötet (FöU 1984/85:9 s. 78) att anslagsmedel enligt regeringens
förslag behövdes för betalning av tidigare utlagda beställningar. Samma
förhållande gäller beträffande den medelsanvisning under anslaget som
regeringen föreslår i årets budgetproposition. Resurser bör därför anvisas i
enlighet med regeringens förslag, och motion Fö204 (fp) bör inte bifallas.

Beträffande anslaget H 8. Strandbekämpningsbåtar föreslår
utskottet en ändrad anslagsbenämning. Enligt utskottets mening bör anslaget
rubriceras H 8. Båtar för oljebekämpning.

Från anslaget J 2. Beredskapslagring och industriella åtgärder
bestrids investeringar i varor, inkl. lagringskostnader, samt olika former
av industriella åtgärder, bl. a. beredskapslån. Utskottet finner det därför
naturligt att i anslutning till detta anslag behandla ett förslag av riksdagens
revisorer (förs. 1985/86:7) om ÖEF:s handläggning av beredskapslån m. m.

Beredskapslånen infördes år 1982. Tidigare fanns ett flertal olika lånetyper.
Lånen löper under flera år och är vanligen ränte- och amorteringsfria.
Utbetalningen av lånen sker under flera år men är i regel koncentrerad till
låneperiodens tidigare del. Under förutsättning att företagen uppfyller sina
åtaganden i beredskapsavtalen skrivs låneskulden ned under avtalsperioden,
så att den är helt avskriven vid den slutliga förfallodagen. Lånen kan
kompletteras med kreditgarantier.

Riksdagens revisorer har granskat ÖEF:s handläggning av beredskapslån
m. m. vid myndighetens beklädnadsbyrå. Revisorerna har också gått igenom
aktuella utbetalnings- och kontrollrutiner hos ÖEF samt studerat utfall m. m.
av beredskapslån hos ett antal berörda företag.

Revisorerna säger sig kunna konstatera att ÖEF har lagt ned ett
omfattande arbete på att förbättra sina utbetalnings- och kontrollrutiner.
Arbetet på att förbättra dessa ytterligare pågår dessutom. Revisorerna
fastställer vidare att det nya systemet med beredskapslån upplevs som klart
bättre än tidigare lånesystem. De räknar med att ÖEF fortsätter att utveckla
systemet. I sitt förslag till riksdagen berör revisorerna
- inrättande av kontrollstation

FöU 1985/86:8

- utökad kontroll av hur avtalen följs

- ändrad ersättningsform för beredskapstjänster.

Som ersättningsform för beredskapstjänster är enligt revisorernas mening
en årlig kontantersättning under avtalsperioden att föredra framför konstruktionen
med beredskapslån. Ersättningen för beredskapstjänster bör
därför enligt revisorernas uppfattning i normalfallet ändras från beredskapslån
till kontant ersättning. De anser dock att beredskapslånesystemet bör
finnas kvar och utnyttjas vid särskilt komplicerade situationer.

I motion 1985/86:238 (m) förklarar sig motionären inte ha något att erinra
mot att ÖEF får ökade möjligheter att betala ut kontantstöd i stället för lån.
Han vänder sig emellertid mot formuleringen i riksdagsrevisorernas förslag
att ”ersättningen för beredskapstjänster ändras i normalfallet från beredskapslån
till kontant betalning”. Enligt motionen kan befaras att begreppet
”normalfall” kommer att tolkas som flertalet fall. Han kritiserar också den
som han anser kategoriska utformningen av revisorernas hemställan att ge
riksdagen till känna vad revisorerna har anfört om ändrad ersättningsform
för beredskapstjänster.

Utskottet kan konstatera att de synpunkter som riksdagens revisorer har
redovisat angående handläggningen av beredskapslån i allt väsentligt redan
blivit beaktade av ÖEF. Utskottet biträder revisorernas förslag om införande
av kontrollstation och om utökad kontroll av hur avtalen följs. Beträffande
förslaget om ändrad ersättningsform för beredskapstjänster vill utskottet
framhålla att det redan nu finns möjlighet till kontantersättning som ett
komplement till beredskapslån och beredskapsgarantier. Utskottet har i och
för sig inte något att invända mot en ökad användning av kontantersättning i
linje med revisorernas förslag. Det är dock viktigt att betona att detta inte får
medföra att den nuvarande flexibiliteten vid val av stödform går förlorad.
Utskottet anser att ÖEF i det enskilda fallet skall kunna välja den
ersättningsform som bäst gagnar vår beredskap. Detta bör riksdagen med
anledning av revisorernas förslag och motion 238 (m) som sin mening ge
regeringen till känna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen till Försvarsdepartementet för budgetåret 1986/87
anvisar ett förslagsanslag av 32 350 000 kr.,

2. att riksdagen till Vissa nämnder m. m. inom totalförsvaret för
budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 7 065 000 kr.,

3. att riksdagen till Utredningar m. m. för budgetåret 1986/87
anvisar ett reservationsanslag av 8 200 000 kr.,

4. att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1986/87 anvisar ett
reservationsanslag av 595 000 kr.,

5. att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med
avslag på motion 1985/86:Fö202, yrkande 1, till Arméförband: Ledning
och förbandsverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisar ett
förslagsanslag av 6 057 000 000 kr.,

FöU 1985/86:8

4 Riksdagen 1985/86.10sami. Nr 8

6. beträffande Arméförband: Materielanskaffning

a) att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar
av materiel m. m. för arméförband får läggas ut inom en kostnadsram
av 982 000 000 kr.,

b) att riksdagen för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av
1 687 000 000 kr.,

7. att riksdagen till Arméförband: Anskaffning av anläggningar för
budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 249 500 000 kr.,

8. beträffande Arméförband: Forskning och utveckling

a) att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att utvecklingsarbete
för arméförband får beställas inom en kostnadsram av
161 700 000 kr.,

b) att riksdagen för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av
350 000 000 kr.,

9. att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med
avslag på motion 1985/86:Fö202, yrkande 2, till Marinförband:
Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisar ett
förslagsanslag av 1 882 000 000 kr.,

10. beträffande Marinförband: Materielanskaffning

a) att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar
av materiel m. m. får läggas ut inom en kostnadsram av 1 268 000 000
kr.,

b) att riksdagen för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av

1 217 000 000 kr.,

11. att riksdagen till Marinförband: Anskaffning av anläggningar
för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 138 000 000 kr.,

12. beträffande Marinförband: Forskning och utveckling

a) att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att utvecklingsarbete
för marinförband får beställas inom en kostnadsram av
177 000 000 kr.,

b) att riksdagen för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av
183 000 000 kr.,

13. att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med
avslag på motion 1985/86:Fö202, yrkande 3, till Flygvapenförband:
Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisar ett
förslagsanslag av 3 129 000 000 kr.,

14. beträffande Flygvapenförband: Materielanskaffning

a) att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar
av materiel m. m. för flygvapenförband får läggas ut inom en
kostnadsram av 1 690 700 000 kr.,

b) att riksdagen för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av

2 613 000 000 kr.,

15. att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med
avslag på motion 1985/86:Fö202, yrkande 4, till Flygvapenförband:
Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1986/87 anvisar ett
förslagsanslag av 320 500 000 kr.,

16. beträffande Flygvapenförband: Forskning och utveckling

a) att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att utvecklingsar -

FöU 1985/86:8

bete för flygvapenförband får beställas inom en kostnadsram av
2 495 500 000 kr.,

b) att riksdagen för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av
1 723 000 000 kr.,

17. att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med
avslag på motion 1985/86:Fö202, yrkande 5, till Operativ ledning
m.m.: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1986/87
anvisar ett förslagsanslag av 632 400 000 kr.,

18. beträffande Operativ ledning m. m.: Materielanskaffning

a) att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar
av materiel m. m. för operativ ledning m. m. får läggas ut inom en
kostnadsram av 218 100 000 kr.,

b) att riksdagen för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av
179 900 000 kr.,

19. att riksdagen till Operativ ledning m.m.: Anskaffning av
anläggningar för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av
186 160 000 kr.,

20. beträffande Operativ ledning m. m.: Forskning och utveckling

a) att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att utvecklingsarbete
för operativ ledning m. m. får beställas inom en kostnadsram av
48 000 000 kr.,

b) att riksdagen för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av
24 350 000 kr.,

21. att riksdagen till Försvarets civilförvaltning för budgetåret
1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 105 540 000 kr.,

22. att riksdagen till Försvarets sjukvårdsstyrelse för budgetåret
1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 28 700 000 kr.,

23. att riksdagen till Fortifikationsförvaltningen för budgetåret
1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 173 000 000 kr.,

24. beträffande Försvarets materielverk

a) att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att för budgetåret
1986/87 förnödenheter för fredsutbildningen får beställas så att vid
varje tillfälle uteliggande skuld inte överstiger 700 000 000 kr.,

b) att riksdagen för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av
605 400 000 kr.,

25. beträffande Gemensam försvarsforskning

a) att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret
1986/87 medge att materiel för forskningändamål beställs inom en
kostnadsram av 11 000 000 kr.,

b) att riksdagen för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av
336 200 000 kr.,

26. att riksdagen till Anskaffning av anläggningar för försvarets
forskningsanstalt för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av
46 500 000 kr.,

27. att riksdagen till Försvarets radioanstalt för budgetåret 1986/87
anvisar ett förslagsanslag av 224 500 000 kr.,

28. att riksdagen till Värnpliktsverket för budgetåret 1986/87 anvisar
ett förslagsanslag av 108 000 000 kr.,

FöU 1985/86:8

29. att riksdagen till Försvarets rationaliseringsinstitut för budgetåret
1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 21 350 000 kr.,

30. att riksdagen till Försvarshögskolan för budgetåret 1986/87
anvisar ett förslagsanslag av 3 520 000 kr.,

31. att riksdagen till Militärhögskolan för budgetåret 1986/87
anvisar ett förslagsanslag av 41 800 000 kr.,

32. att riksdagen till Försvarets förvaltningsskola för budgetåret
1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 10 600 000 kr.,

33. att riksdagen till Försvarets läromedelscentral för budgetåret
1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

34. att riksdagen till Krigsarkivet för budgetåret 1986/87 anvisar ett
förslagsanslag av 7 930 000 kr.,

35. att riksdagen till Statens försvarshistoriska museer för budgetåret
1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 12 500 000 kr.,

36. beträffande Frivilliga försvarsorganisationer m. m.

a) att riksdagen för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av
96 740 000 kr.,

b) att riksdagen avslår motion 1985/86:Fö322 om bidrag till fredsoch
nedrustningsarbete,

37. att riksdagen till Försvarets datacentral för budgetåret 1986/87
anvisar ett förslagsanslag av 3 501 000 kr.,

38. att riksdagen till Vissa nämnder m. m. inom det militära
försvaret för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av
13 890 000 kr.,

39. att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med
avslag på motion 1985/86:Fö203, yrkande 11, till Reglering av
prisstegringar för det militära försvaret för budgetåret 1986/87 anvisar
ett förslagsanslag av 2 000 000 000 kr.,

40. beträffande Överstyrelsen för civil beredskap: Förvaltningskostnader a)

att riksdagen bemyndigar regeringen att vid överstyrelsen för civil
beredskap inrätta en tjänst för överdirektör med beteckningen Cp,

b) att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med
avslag på motion 1985/86:Fö203, yrkande 12, för budgetåret 1986/87
anvisar ett förslagsanslag av 32 100 000 kr.,

41. beträffande Civil ledning och samordning

a) att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med
avslag på motion 1985/86:Fö203, yrkande 13, för budgetåret 1986/87
anvisar ett reservationsanslag av 35 860 000 kr.,

b) att riksdagen medger att reservationer vid utgången av budgetåret
1985/86 på reservationsanslagen Bidrag till kostnader för kommunal
beredskap samt Beredskapslagring och industriella åtgärder
(under programmen Samordning, Informationsbehandling samt Ledning
och administration) den 1 juli 1986 förs över till reservationsanslaget
Civil ledning och samordning,

42. att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med
avslag på motion 1985/86:Fö203, yrkande 14, till Civilbefälhavarna för
budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 19 120 000 kr.,

FöU 1985/86:8

43. beträffande Signalskydd

a) att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar
av signalskyddsmateriel får läggas ut inom en kostnadsram av 560 000
kr.,

b) att riksdagen för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag
av 1 820 000 kr.,

44. att riksdagen till Vissa skyddsrumsanläggningar för budgetåret
1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 9 500 000 kr.,

45. att riksdagen till Vissa teleanordningar för budgetåret 1986/87
anvisar ett reservationsanslag av 53 200 000 kr.,

46. beträffande Befolkningsskydd och räddningstjänst

a) att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att materiel
beställs inom en kostnadsram av 167 700 000 kr.,

b) att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att ersättning
utgår för produktion av anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation
inom en kostnadsram av 62 000 000 kr.,

c) att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med
avslag på motionerna 1985/86:Fö202, yrkande 10 i denna del, och
Fö203, yrkande 15, för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag
av 458 000 000 kr.,

47. att riksdagen till Anläggningar för fredsorganisationen för
budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 35 000 000 kr.,

48. beträffande Skyddsrum

a) att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att ersättning
utgår för anskaffning av skyddsrum för befolkningen inom en
kostnadsram av 677 000 000 kr.,

b) att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med
avslag på motion 1985/86:Fö204, yrkande 5, för budgetåret 1986/87
anvisar ett förslagsanslag av 578 700 000 kr.,

49. att riksdagen till Reglering av prisstegringar för civilförsvar
m. m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 100 000 000
kr.,

50. att riksdagen till Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst
m. m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 4 000 kr.,

51. att riksdagen till Identitetsbrickor för budgetåret 1986/87 anvisar
ett förslagsanslag av 877 000 kr.,

52. att riksdagen till Beredskap för olje- och kemikaliebekämpning
till sjöss för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 11 600 000
kr.,

53. beträffande Båtar för oljebekämpning

a) att riksdagen för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag
av 970 000 kr.,

b) att riksdagen medger att reservation vid utgången av budgetåret
1985/86 på reservationsanslaget Strandbekämpningsbåtar den 1 juli
1986 förs över till reservationsanslaget Båtar för oljebekämpning,

54. att riksdagen till Styrelsen för psykologiskt försvar för budgetåret
1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 5 415 000 kr.,

FöU 1985/86:8

Res. 12 (fp)

5 Riksdagen 1985/86.10sami. Nr 8

55. att riksdagen till Drift av beredskapslager för budgetåret
1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 243 020 000 kr.,

56. beträffande Beredskapslagring och industriella åtgärder

a) att riksdagen bemyndigar regeringen att inom en kostnadsram av
130 000 000 kr. medge avtal om nya beredskapslån som medför
utbetalningar under senare budgetår,

b) att riksdagen för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag
av 146 800 000 kr.,

57. beträffande överstyrelsens för ekonomiskt försvar handläggning
av beredskapslån m. m.

a) att riksdagen med bifall till förslag 1985/86:7 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört om kontrollstation i
ÖEF:s beredskapslåneavtal och om utökad kontroll av hur avtalen
följs,

b) att riksdagen med anledning av förslag 1985/86:7 och motion
1985/86:238 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört om ersättningsform för beredskapstjänster,

58. att riksdagen till Överstyrelsen för civil beredskap: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 1 000
kr.,

59. att riksdagen till Täckande av förluster till följd av statliga
beredskapsgarantier m. m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag
av 1 000 kr.,

60. att riksdagen till Försvarets forskningsanstalt: Intäktsfinansierad
uppdragsverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag
av 1 000 kr.,

61. att riksdagen till Flygtekniska försöksanstalten för budgetåret
1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 7 150 000 kr.,

62. att riksdagen till Beredskapsstyrka för FN-tjänst för budgetåret
1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 33 000 000 kr.,

63. att riksdagen till FN-styrkors verksamhet utomlands för budgetåret
1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 133 400 000 kr.,

64. att riksdagen till Övervakningskontingenten i Korea för budgetåret
1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 3 200 000 kr.,

65. att riksdagen till Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål
för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.

Stockholm den 3 april 1986

På försvarsutskottets vägnar

Lennart Blom

Närvarande: Lennart Blom (m), Roland Brännström (s). Åke Gustavsson
(s), Kerstin Ekman (fp), Gunnar Björk i Gävle (c), Evert Hedberg (s),
Göthe Knutson (m), Ingemar Konradsson (s), Ingvar Björk (s), Hans
Lindblad (fp), Olle Aulin (m), Iréne Vestlund (s). Gunhild Bolander (c),
Christer Skoog (s) och Barbro Evermo (s).

FöU 1985/86:8

Reservationer

FöU 1985/86:8

1. Totalförsvaret (punkt 3)

Gunnar Björk i Gävle (c) och Gunhild Bolander (c) anser beträffande
samhällets sårbarhet

dels att den del av utskottets anförande som på s. 9 börjar med ”Utskottet
förutsätter” och slutar med ”inte förorda” bort ha följande lydelse:

Samhällets ökade sårbarhet måste uppmärksammas och beaktas på ett
sådant sätt att samhället kan klara kriser som sträcker sig över flera år. I
planeringen måste större betydelse läggas vid att bemästra sårbarhetsproblemen
inom t. ex. el-, data-, elektronik- och livsmedelssektorerna. Mot denna
bakgrund anser utskottet att livsmedels- och försörjningsplaner bör upprättas
för olika regioner i landet.

Inlandsbanan har från försörjningssynpunkt stor betydelse både för
Norrlands inland och för övre Norrland. Regeringen bör därför snarast
besluta om planering för upprustning av inlandsbanan.

Vad utskottet nu har anfört om regionala försörjningsplaner och om
inlandsbanan bör riksdagen, med bifall till motion FÖ205 (c) i denna del, som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan (s. 11) i moment 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Fö205, yrkande 9,
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om
regionala försörjningsplaner och om inlandsbanan.

2. Totalförsvaret (punkt 3)

Kerstin Ekman (fp) och Hans Lindblad (fp) anser beträffande sårbarhetsberedningen dels

att den del av utskottets anförande som på s. 9 börjar med ”Av
redogörelsen” och slutar med ”av konstitutionsutskottet” bort ha följande
lydelse:

Sårbarhetsberedningen har utfört ett värdefullt arbete, bl. a. genom att
den kunnat ta hänsyn till sårbarhetsfrågor inom såväl privat som offentlig
sektor. Beredningen har nu avslutat en viktig fas av sitt arbete. Till dess
denna verksamhet fått en ny organisatiorisk form - motsvarande sårbarhetsberedningens
- bör beredningen fortsätta sitt arbete. Detta bör riksdagen,
med bifall till yrkande 5 i motion K412, som sin mening ge regeringen till
känna. Motionsyrkandet har överlämnats av konstitutionsutskottet.

dels att utskottets hemställan (s. 11) i moment 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen med bifall till motion 1985/86:K412, yrkande 5, som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om
sårbarhetsberedningens verksamhet.

3. Totalförsvaret (punkt 3)

FöU 1985/86:8

Kerstin Ekman (fp) och Hans Lindblad (fp) anser beträffande allmän
totalförsvarsplikt

dels att den del av utskottets anförande som på s. 11 börjar med ”Att
utvidga” och slutar med ”motion FÖ206” bort ha följande lydelse:

Som framgått finns flera pliktlagar för totalförsvarets personalförsörjning.
På sikt vore det mest rationellt att ha en för alla medborgare gemensam
totalförsvarsplikt, där man utgår från de totala personaltillgångarna och de
totala behoven för att sedan placera var och en efter individuella förutsättningar.
Hittills har den manliga värnplikten inneburit en överutbildning i den
meningen att man har utbildat fler än vad som behövts för den militära
krigsorganisationen. Samtidigt kan konstateras att t. ex. civilförsvaret inte
fått den yngre personal som varit önskvärd. Olika delar av totalförsvaret
”konkurrerar” om personer med specialkvalifikationer. Det är emellertid
svårt att hävda att kvalifikationerna är könsbundna.

Grundprincipen bör enligt utskottets mening vara, att varje medborgare
utnyttjas i totalförsvaret så att vederbörandes utbildning och andra kvalifikationer
tas till vara. Det möjliggör ett rationellt personalutnyttjande, som
skulle ge totalförsvaret stor flexibilitet samtidigt som den enskilde skulle
känna att hans eller hennes uppgift är meningsfull.

Det moderna kriget medför väldiga påfrestningar på den enskilde. Var och
en måste därför ges information och grundutbildning om t. ex. överlevnadsmöjligheter,
skydd, försörjning, sjukvård och folkrätt.

Utskottet vill därför förorda att arbete inleds för införande av en allmän
totalförsvarsplikt. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan (s. 12) i moment 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Fö206 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om en allmän
totalförsvarsplikt.

4. Totalförsvarets militära del (punkt 4)

Gunnar Björk i Gävle (c) och Gunhild Bolander (c) anser beträffande
krigsförbandsövningar

dels att den del av utskottets anförande som på s. 17 börjar med ”Motion
FÖ205” och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Den värnpliktiges engagemang och känsla av delaktighet i försvaret är en
grundläggande förutsättning för att värnpliktsutbildningen skall få avsedd
effekt. Det är viktigt att också repetitionsutbildningen upplevs som meningsfull.
Utskottet anser det vara av stor vikt för vår trovärdighet att krigsförbandsövningarna
vidareutvecklas och att det kunnande som finns hos
personalen bättre tas till vara i utbildningen. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan (s. 23) i moment 3. h) bort ha följande lydelse:
3. beträffande krigsorganisationens utveckling m. m.
h) att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Fö205, yrkande 3,
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om
bättre krigsförbandsövningar.

5. Totalförsvarets militära del (punkt 4)

Kerstin Ekman (fp), Gunnar Björk i Gävle (c), Hans Lindblad (fp) och
Gunhild Bolander (c) anser beträffande försvaret av västkusten

dels att den del av utskottets anförande som på s. 17 börjar med ”Försvarsutvecklingen
på” och på s. 18 slutar med ”enligt motionsyrkandena” bort ha
följande lydelse:

I flera avseenden har det militära försvarets krigsorganisation på västkusten
tunnats ut eller föråldrats. Särskilt mot bakgrund av senare års
bedömningar om ökade risker för överraskande inlett anfall finns det enligt
utskottets mening anledning att söka förstärka försvarsmöjligheterna på
västkusten. Det är angeläget att förband med krigsuppgifter på västkusten i
ökad utsträckning utbildas och övas där. Utskottet menar därför att
synpunkter av det slag som framförs i motionerna Fö305 och Fö320 bör
beaktas i förberedelserna inför 1987 års försvarsbeslut.

Utskottet anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna
vad utskottet nu har anfört om försvaret av västkusten.

dels att utskottets hemställan (s. 23) i moment 3. j) bort ha följande lydelse:

3. beträffande krigsorganisationens utveckling m. m.
j) att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Fö305 och FÖ320
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om
försvaret av västkusten.

6. Totalförsvarets militära del (punkt 4)

Lennart Blom (m), Kerstin Ekman (fp), Gunnar Björk i Gävle (c), Göthe
Knutson (m), Hans Lindblad (fp), Olle Aulin (m) och Gunhild Bolander (c)
anser beträffande den ekonomiska planeringen

dels att den del av utskottets anförande som på s. 22 börjar med "Utskottet
anser” och slutar med ”februari 1985)” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagen bör följa de samstämmiga motionsyrkandena
beträffande utgiftsramens storlek nästa budgetår. Ökningen behövs för
angelägna ändamål av de slag som anges i motionerna. I första hand bör
vidtas åtgärder som snabbt stärker krigsorganisationens kvalitet och beredskap
utan att medföra långsiktiga bindningar. Det är nödvändigt att satsa på
förbättringar beträffande repetitionsutbildning och materiell tillgänglighet
för krigsförbanden. Utbildningen av värnpliktiga och av yrkesofficerare bör
bedrivas med beaktande av beredskapskrav. Incidentberedskapen bör
särskilt uppmärksammas. Frågan om effektiva splitterskydd för soldaterna
bör prioriteras.

FöU 1985/86:8

En ökning av utgiftsramen med 240 milj. kr. i förhållande till regeringens
förslag är väl motiverad för det sista budgetåret i försvarsbeslutsperioden.
Redan effekterna av 4-procentsspärren i fråga om prisutvecklingen för år
1984 uppgår till ungefär detta belopp. Härtill kommer att det militära
försvaret i flera avseenden har fått vidgade uppgifter men inte ekonomisk
kompensation för detta.

Utgiftsramen för det militära försvaret nästa budgetår bör alltså bestämmas
till 22 651 482 000 kr. (prisläge februari 1985). Medelsförbrukningen
under anslagen inom utgiftsramen bör anpassas efter den ökade ramen och
till den inriktning mot främst beredskapshöjande och utbildningsförbättrande
åtgärder som här nämnts. Vid behov bör regeringen för ändamålet begära
ytterligare beställningsbemyndiganden.

dels att utskottets hemställan (s. 23) i moment 6 a) bort ha följande lydelse:

6. beträffande den ekonomiska planeringen

a) att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100 samt
med bifall till motionerna 1985/86:Fö202, yrkande 6, Fö204, yrkandena
1 och 3, och FÖ205, yrkande 2, fastställer utgiftsramen för det
militära försvaret för budgetåret 1986/87 till 22 651 482 000 kr. i
prisläget februari 1985 och den inriktning av resursutnyttjandet under
budgetåret som utskottet har förordat.

7. Totalförsvarets civila delar (punkt 7)

Lennart Blom, Göthe Knutson och Olle Aulin (alla m) anser beträffande
civilförsvar och fredsräddningstjänst

dels att den del av utskottets anförande som på s. 33 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”i denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att utgiftsramen för statens räddningsverks verksamhet
utom skyddsrum för ändamålet bör för budgetåret 1986/87 räknas upp med 1
milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.

Medelsförbrukningen under anslagen inom utgiftsramen bör anpassas till
den ökade ramen med beaktande av medelsbehovet för ett statsbidrag till
civilförsvarsförbundet om 5,5 milj. kr.

dels att utskottets hemställan (s. 41) i moment 2. b) bort ha följande lydelse:
2. beträffande Civilförsvar och fredsräddningstjänst

b) att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100 och med
bifall till motion 1985/86:Fö202, yrkande 10 i denna del, för budgetåret
1986/87 fastställer utgiftsramen för statens räddningsverks verksamhet
utom skyddsrum till 494 000 000 kr. i prisläget februari 1985 och den
inriktning av resursutnyttjandet under budgetåret som utskottet har
förordat.

8. Totalförsvarets civila delar (punkt 7)

Kerstin Ekman (fp) och Hans Lindblad (fp) anser beträffande civilförsvar
och fredsräddningstjänst

FöU 1985/86:8

dels att den del av utskottets anförande som på s. 35 börjar med ”Av det” och
slutar med ”inte bifallas” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att den planerade mycket omfattande utbyggnaden
av skyddade utrymmen innebär en ny uppgift för BRB-organisationen.
Därmed skärps kraven på att större personalresurser tilldelas byggnads- och
reparationsarbeten i beredskapslägen och krig. Detta måste beaktas vid
fördelning av personal mellan militära och civila krigsplaceringar. Vad
utskottet nu anfört bör riksdagen, med bifall till motion Fö409, som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan (s. 42) i moment 2. j) bort ha följande lydelse:
2. beträffande Civilförsvar och fredsräddningstjänst
j) att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Fö409 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om fördelning av
personal mellan militära och civila krigsplaceringar.

9. Totalförsvarets civila delar (punkt 7)

Lennart Blom (m), Gunnar Björk i Gävle (c), Göthe Knutson (m), Olle
Aulin (m) och Gunhild Bolander (c) anser beträffande civilförsvar och
fredsräddningstjänst

dels att den del av utskottets anförande som på s. 35 börjar med "Utskottet
finner” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Bristen på andningsskydd inom civilförsvaret är allvarlig. Enligt utskottets
mening bör därför i enlighet med vad som anförs i motionerna Fö202 och
Fö205 anskaffningen inte slutföras senare än som förutsattes år 1982.
Utskottet bedömer att inga ytterligare medel behöver tillföras anslaget
budgetåret 1986/87 men räknar med att behovet av medel för att fullfölja
programmet kan täckas under därpå följande budgetår. Vad utskottet anfört
om anskaffningen av andningsskydd bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan (s. 42) i moment 2. k) bort ha följande lydelse:
2. beträffande Civilförsvar och fredsräddningstjänst
k) att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Fö202, yrkande 8
i denna del, och 1985/86:Fö205, yrkande 6, som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört om anskaffningen av
andningsskydd.

10. Totalförsvarets civila delar (punkt 7)

Lennart Blom, Göthe Knutson och Olle Aulin (alla m) anser beträffande
civilförsvar och fredsräddningstjänst

dels att den del av utskottets anförande som på s. 35 börjar med "Utskottet
behandlade” och slutar med ”behandlad del” bort ha följande lydelse:
Civilförsvaret bör ha hög mobiliseringsberedskap. Dess enheter måste
vara användbara direkt efter mobilisering. En förutsättning för detta är att
enheterna är väl övade. I likhet med vad som föreslagits av civilförsvarssty -

FöU 1985/86:8

reisen och förordas i motion Fö202 bör de s. k. A-enheterna därför under år
1987 börja övas vart tredje år i stället för som nu vart fjärde år. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan (s. 42) i moment 2.1) bort ha följande lydelse:
2. beträffande Civilförsvar och fredsräddningstjänst
1) att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Fö202, yrkande 8 i
denna del, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört om övningsrytmen inom civilförsvaret.

11. Totalförsvarets civila delar (punkt 7)

Kerstin Ekman (fp) och Hans Lindblad (fp) anser beträffande civilförsvar
och fredsräddningstjänst

dels att den del av utskottets anförande som på s. 35 börjar med ”Även de”
och på s. 36 slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Det är mycket angeläget att civilförsvaret är användbart direkt efter
mobilisering. Detta kräver att hela organisationen är utbildad. Utbildningskapacitet
och rekryteringsbas bör på sätt som anförs i motion Fö204 därför
ökas och utbildningen förbättras. Medel härför kan frigöras genom begränsningar
i fråga om skyddsrumsbyggandet. Vad utskottet nu har anfört om
utbildningen inom civilförsvaret bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan (s. 42) i moment 2. m) bort ha följande lydelse:

2. beträffande Civilförsvar och fredsräddningstjänst
m) att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Fö204, yrkande 6,
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om
utbildningen inom civilförsvaret.

12. Anslagsfrågor (punkt 8)

Kerstin Ekman (fp) och Hans Lindblad (fp) anser beträffande anslaget
Skyddsrum

dels att den del av utskottets anförande som på s. 48 börjar med ”Utskottet
ansåg” och som slutar med ”inte bifallas” bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att arbetet med att upprätta kommunernas skyddsplaner
ännu inte har slutförts. Därmed saknas underlag för att inrikta
skyddsrumsbyggandet. En viss återhållsamhet i skyddsrumsbyggandet bör
såsom anförs i motion FÖ204 iakttas i avvaktan på att skyddsplanema
färdigställs. Anslaget Civilförsvar: Skyddsrum bör därför föras upp i
statsbudgeten med ett belopp som understiger regeringens förslag med 100
milj. kr.

dels att utskottets hemställan (s. 53) i moment 48. b) bort ha följande lydelse:

48. beträffande Skyddsrum

b) att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100 och med
bifall till motion 1985/86:Fö204, yrkande 5, för budgetåret 1986/87
anvisar ett förslagsanslag av 478 700 000 kr.

FöU 1985/86:8

Särskilt yttrande

FöU 1985/86:8

Totalförsvarets civila delar (punkt 7) - Civil ledning och
samordning

av Hans Lindblad (fp)

I betänkandet Högre regional ledning (SOU 1978:77) framhöll försvarsmaktens
ledningsutredning att ”principen bör vara att milostab och CB-kansli
lokaliseras till samma ort”. Med hänsyn till skillnaden i storlek mellan
milostab och CB-kansli är det naturligt att kansliet flyttar till militärområdesstabens
lokaliseringsort, menade utredningen.

Militärbefälhavarna och civilbefälhavarna med sina stabsresurser kan i
krig ses som en samlad totalförsvarsledning på högre regional nivå. Det är
viktigt att redan i fred förbereda detta genom nära och täta kontakter. Inte i
något av de sex militär- och civilområdena är dock milostaber och CBkanslier
lokaliserade till samma ort.

På senare år har behovet att kunna möta överraskande inledda anfall
kommit att betonas allt kraftigare. Risken ökar för att strid behöver upptas
redan innan mobilisering hunnit genomföras, och en gemensam totalförsvarsledning
kan då behöva utövas redan från fredsuppehållsplatserna.
Detta förhållande ökar enligt min mening behovet att få den samlokalisering
som försvarsmaktens ledningsutredning föreslog. Eftersom principen om
samlokalisering av militärområdesstab och civilbefälhavarkansli bör tillämpas
generellt är jag dock inte beredd att förorda bifall till motion FÖ405 (m).
Ett riksdagsbeslut enligt motionen skulle medföra en förändring av lokaliseringen
beträffande endast ett av CB-kanslierna.

FöU 1985/86:8

Bilaga

Behandlas i betänkande
utsk. reserv,

hemst. nr

p.:mom.

Sammanställning av motionsyrkanden

Vackt med anledning avförslag 1985/86:7

1985/86:238 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar i enlighet 8:57b)

med vad i motionen anförs om beredskapslån och kontantstöd.

Väckta under den allmänna motionstiden

1985/86:K412 av Margitta Edgren m. fl. (fp) vari yrkas (yrkande 5) att 3:4 2

riksdagen beslutar att hos regeringen begära att sårbarhetsberedningen tills
vidare skall fortsätta sin verksamhet.

1985/86:Fö201 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i denna 3:1
motion anförts beträffande den principiella inriktningen av totalförsvarets
fortsatta utveckling inför 1987 års försvarsbeslut,

2. att riksdagen uttalar att inriktning och handlingsvägar som redovisas i 3:1
motionen skall belysas inför 1987 års försvarsbeslut.

1985/86:Fö202 av Lennart Blom m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar fastställa anslaget B 1. Arméförband: Ledning 8:5
och förbandsverksamhet till 6 167 000 000 kr.,

2. att riksdagen beslutar fastställa anslaget C 1. Marinförband: Ledning 8:9
och förbandsverksamhet till 1 947 000 000 kr.,

3. att riksdagen beslutar fastställa anslaget D 1. Flygvapenförband: Led- 8:13
ning och förbandsverksamhet till 3 174 000 000 kr.,

4. att riksdagen beslutar fastställa anslaget D 3. Flygvapenförband: An- 8:15
skaffning av anläggningar till 335 500 000 kr.,

5. att riksdagen beslutar fastställa anslaget E 1. Operativ ledning m. m.: 8:17
Ledning och förbandsverksamhet till 637 400 000 kr.,

6. att riksdagen beslutar fastställa totalramen för det militära försvaret 4:6a) 6

1986/87 med en ökning av regeringens förslag med 240 milj. kr. till

22 651 482 000 kr.,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 7:2k) 9

motionen anförs om utvecklingen av civilförsvaret, 7:21) 10

10. att riksdagen beviljar ytterligare 1 000 000 kr. för rekrytering och 7:2a)

övning av hemskyddet. 7:2b) 7

8:46c)

1985/86:Fö203 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om en redovisning av hur USA:s 1:1
embargopolitik påverkar de svenska försvarsåtgärderna,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag hur utlandsberoen- 1:1

det vid anskaffning av militär materiel skall minskas, ^2

3. att riksdagen uttalar att sårbarhetsaspekterna måste beaktas långt mer
än tidigare inför 1987 års försvarsbeslut och att en "omrustning” från militär
till civil sektor bör ske inom totalförsvaret,

4. att riksdagen uttalar att någon planering för ett nytt svensktillverkat
militärflygplan efter JAS inte får ske,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avveckling av de svenska
pansarbrigaderna och hur de skall ersättas med en organisation utan
stridsvagnar,

6. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för att återskapa
”en levande skärgård”,

7. att riksdagen uttalar att någon sammanslagning av kustbevakningen och
sjöfartsverket inte bör komma till stånd,

8. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för att snarast
organisera det tidigare omtalade marina hemvärnet,

9. att riksdagen hos regeringen hemställer om redovisning av hur underhåll
och därmed uthållighet är tänkt att fungera i en krigssituation med nuvarande
militära organisation,

10. att riksdagen hos regeringen begär en utförligare redovisning av
JAS-projektets effekter än vad som ges i budgetpropositionen, med sikte på
en neddragning av projektet enligt motionens förslag,

11. att riksdagen beslutar att anslaget i proposition 1985/86:100 bil. 6, F 19.
Reglering av prisstegringar för det militära försvaret, minskas med
1 000 000 000 kr. till 1 000 000 000 kr.,

12. att riksdagen beslutar att anslaget i proposition 1985/86:100 bil. 6, G 1.
Överstyrelsen för civil beredskap: Förvaltningskostnader, ökas med
1 658 000 kr. till 33 758 000 kr.,

13. att riksdagen beslutar att anslaget i proposition 1985/86:100 bil. 6, G 2.
Civil ledning och samordning, ökas med 5 819 000 kr. till 41 679 000 kr.,

14. att riksdagen beslutar att anslaget i proposition 1985/86:100 bil. 6, G 3.
Civilbefälhavarna, ökas med 1 308 000 kr. till 20 428 000 kr.,

15. att riksdagen beslutar att anslaget i proposition 1985/86:100 bil. 6, H 1.
Befolkningsskydd och räddningstjänst, ökas med 23 000 000 kr. till
481 000 000 kr.

1985/86:Fö204 av Kerstin Ekman m. fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar öka den militära utgiftsramen för 1986/87 med 240
milj. kr. och därmed fastställer den till 22 651 482 000 kr. i prisläge februari
1985,

2. att riksdagen begär att regeringen snarast låter myndigheterna förfoga
över samtliga de medel som i regleringsbrevet för 1985/86 ställdes till
regeringens disposition för senareläggning av anskaffningar,

3. att riksdagen hos regeringen begär att de tillförda medlen skall användas
på sätt som anges i motionen,

FöU 1985/86:8

Bilaga

Behandlas i betänkande
utsk. reserv,

hemst. nr

p.:mom.

3:2

4:3a)

4:3b)

4:3c)

4:3d)

4:3e)

4:3f)

8:39

8:40b)

8:41a)

8:42

8:46c)

4:6a) 6

4:2a)

4:6a) 6

FöU 1985/86:8

Bilaga

Behandlas i betänkande
utsk. reserv,

hemst. nr

p.rmom.

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 4:3g)
motionen anförts om angelägenheten av splitterskydd.

5. att riksdagen beslutar reducera anslaget till skyddsrumsbyggande med 8:48b) 12

100 milj. kr.,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 7:2m) 11

motionen anförts om civilförsvarets utbildning.

1985/86:Fö205 av Karin Söder m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 1:2
anförts om inriktningen av svensk säkerhets- och försvarspolitik,

2. att riksdagen beslutar begära att regeringen återkommer på tilläggsstat 4:6a) 6

med kompensation på 240 milj. kr. för att upprätthålla kompetensen
beträffande luftförsvaret och incidentberedskapen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts 4:3h) 4

om bättre och meningsfullare repetitionsövningar,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts 6:1
om behovet av en svensk försvarsmaterielindustri,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 7:2k) 9

anförts om fullföljande av programmet för anskaffning av skyddsmasker och
andningsskydd i enlighet med 1982 års beslut,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 7: ld)
anförts om planeringen för barnomsorg i krig,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts 3:3 1

om att regionala försörjnings- och livsmedelsplaner upprättas.

1985/86:Fö206 av Maria Leissner (fp) vari yrkas att riksdagen uttalar att 3:5 3

totalförsvarets samlade personalbehov för civila och militära uppgifter på

sikt bör tillgodoses genom en allmän totalförsvarsplikt, varigenom den

enskilde - oavsett uppgift - bör tillförsäkras en grundläggande sjäivförsvars utbildning.

1985/86:Fö301 av Olle Aulin m. fl. (m, fp, c) vari yrkas att riksdagen som sin 4:4a)

mening ger regeringen till känna vad i motionen framförts om bibehållande
av Malmö marina bevakningsområde som en självständig militär myndighet
på lägre regionalt plan.

1985/86:Fö302 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening 4:4b)

ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om inrättande av en
musikpluton inom västra militärområdet.

1985/86:Fö304 av Marianne Karlsson (c) vari yrkas att riksdagen uttalar sig 4:3i)

för att försvarsgrenarna varje år i en gemensam uppvisning skall visa upp sina
resurser.

FöU 1985/86:8

Bilaga

Behandlas i betänkande
utsk. reserv,

hemst. nr

p.:mom.

1985/86:Fö305 av Kerstin Ekman (fp) och Lars Sundin (fp) vari yrkas att
riksdagen beslutar uttala sig för följande inriktning för försvaret av västkusten
inför försvarsbeslutet 1987:

1. att det lokala försvarssystemet på västkusten skall ges en ökad förnyelse 4:3j) 5

och en bättre beredskap,

2. att ökade förberedelser skall vidtas för att kunna förstärka försvaret av 4:3j) 5

västkusten med operativt rörliga och slagkraftiga förband,

3. att rörliga förband som i krig skall kunna strida på västkusten genomför 4:3j) 5

en ökad utbildnings- och övningsverksamhet i fred i detta område,

1985/86:Fö306 av Monica Öhman (s) och Sten-Ove Sundström (s) vari yrkas 4:4c)

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om grundutbildning av beredskapsförband i Kalix försvarsområde.

1985/86:Fö308 av Bengt-Ola Ryttar m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin 4:4d)

mening ger regeringen till känna vad i motionen sägs om att upprustning av
Rommehedslägret enligt tidigare riksdagsbeslut kommer till stånd.

1985/86:Fö311 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen 4:4e)

begär förslag om förstärkt luftvärnsutbildning i nedre Norrland.

1985/86:Fö313 av Per-Richard Molén (m) vari yrkas att riksdagen som sin 4:4f)

mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om lokalisering
av en sjöbevakningscentral till Härnösand.

1985/86:Fö317 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder så att koppartråds- 4:3k)
spridningen vid militära torpedskjutningar snarast upphör,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en utredning 4:3k)
bör göras av militär verksamhet och dess miljöeffekter och konsekvenser för
utnyttjande av Östersjön och dess kustområden.

1985/86:Fö320 av Kjell A. Mattsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin 4:3j) 5

mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om västkustens
betydelse i den operativa planläggningen i 1987 års försvarsbeslut.

1985/86:Fö322 av Evert Svensson (s) och Berndt Ekholm (s) vari yrkas att 8:36b)

riksdagen ger regeringen till känna att det från försvarsdepartementets
anslag till de frivilliga försvarsorganisationerna ävenledes - som en extra
åtgärd under budgetåret 1986/87 - kan lämnas bidrag till folkrörelsernas
freds- och nedrustningsarbete.

1985/86:Fö401 av Olle Östrand (s) och Sten-Ove Sundström (s) vari yrkas att 7:2p)

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av åtgärder för en dygnet-runt-beredskap med räddningshelikopter
på flygflottiljerna i Söderhamn och Luleå.

1985/86:Fö402 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till åtgärder för att civilförsvaret skall kunna göra
nytta också i fredstid.

1985/86:Fö403 av Olle Aulin (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen framförts om information till allmänheten
om utrymningsåtgärder.

1985/86:Fö405 av Bo Lundgren m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att
civilbefälhavarens kansli för södra civilområdet skall förläggas till Kristianstad.

1985/86:Fö409 av Kerstin Ekman m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen sägs om planering av
skyddade utrymmen för civilbefolkningen vid krig och krigsfara, särskilt vad
gäller behovet av byggarbetskraft.

1985/86:Fö410 av Elisabeth Fleetwood (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att vederbörande myndighet får i uppdrag att utreda frågan
om larmsignal vid krigs- eller katastroflarm, som kan uppfattas också av
döva.

1985/86:T289 av Anita Persson (s) vari yrkas (yrkande 3) att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att Nyköping-Oxelösunds flygplats bör
användas i större utsträckning av statlig flygverksamhet.

FöU 1985/86:8

Bilaga

Behandlas i betänkande
utsk. reserv,

hemst. nr

p.:mom.

7:2i)

7:2n)

7:2p)

7:1c)

7:3a)

7:2j)

7:2o)

7:1a)

7:1b)

4:4g)

Innehållsförteckning FöU 1985/86:8

SAMMANFATTNING 1

SÄKERHETS- OCH FÖRSVARSPOLITIKEN

Föredragande statsrådet 2

Motioner 5

Utskottet 5

FÖRBEREDELSER FÖR 1987 ÅRS TOTALFÖRSVARSBESLUT
7

TOTALFÖRSVARET

Motioner 7

Utskottet 8

TOTALFÖRSVARETS MILITÄRA DEL

Motioner 12

Utskottet 15

Budgetåren 1984/85 och 1985/86 15

Det militära försvarets fortsatta utveckling 15

Hemställan 22

JAS-PROJEKTET

Motion 24

Utskottet 24

VISSA FRÅGOR RÖRANDE FÖRSVARSINDUSTRIN

Motion 25

Utskottet 25

TOTALFÖRSVARETS CIVILA DELAR

Motioner 26

Inledning 28

Civil ledning och samordning 29

Civilförsvar och fredsräddningstjänst 32

Psykologiskt försvar 37

Övrig varuförsörjning 38

Kyrklig beredskap 38

Övriga funktioner 38

Ekonomiska resurser för totalförsvarets civila delar 39

Icke-militärt motstånd 40

Beredskapslagring i näringslivets regi 40

Utskottets hemställan 41

ANSLAGSFRÅGOR FÖR BUDGETÅRET 1986/87

Motioner 46

Utskottet 47

RESERVATIONER FöU 1985/86:8

1. Totalförsvaret (punkt 3)-samhällets sårbarhet (c) 55

2. Totalförsvaret (punkt 3)-sårbarhetsberedningen (fp) 55

3. Totalförsvaret (punkt 3)-allmän totalförsvarsplikt (fp) 56

4. Totalförsvarets militära del (punkt 4) - krigsförbandsövningar (c) 56

5. Totalförsvarets militära del (punkt 4) - försvaret av västkusten

(fp, c) 57

6. Totalförsvarets militära del (punkt 4) - den ekonomiska planeringen
(m, fp, c) 57

7. Totalförsvarets civila delar (punkt 7) - Civilförsvar och fredsräddningstjänst
(m) 58

8. Totalförsvarets civila delar (punkt 7) - Civilförsvar och fredsräddningstjänst
(fp) 58

9. Totalförsvarets civila delar (punkt 7) - Civilförsvar och fredsräddningstjänst
(m, c) 59

10. Totalförsvarets civila delar (punkt 7) - Civilförsvar och fredsräddningstjänst
(m) 59

11. Totalförsvarets civila delar (punkt 7) - Civilförsvar och fredsräddningstjänst
(fp) 60

12. Anslagsfrågor (punkt 8)-Skyddsrum (fp) 60

SÄRSKILT YTTRANDE

Totalförsvarets civila delar (punkt 7) - Civil ledning och samordning
(fp) 61

BILAGA

Sammanställning av motionsyrkanden 62

gotab Stockholm i986 10656 6g