om piloter i flygvapnet, m.m. (prop. 1986/87:100 bil. 6) (Betänkande 1986/87:FöU5 Försvarsutskottet)

Försvarsutskottets betänkande
1986/87:5

om piloter i flygvapnet, m.m.

(prop. 1986/87:100 bil. 6) f^/87:J

I betänkandet behandlas de frågor som regeringen - efter föredragning av
försvarsministern, statsrådet Roine Carlsson - har förelagt riksdagen i
proposition 1986/87:100 bilaga 6, i det följande kallad budgetpropositionen.
Ingen motion föreligger i ärendet.

1 Åtgärder för att säkerställa tillgången på piloter i
flygvapnet

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 2-7) berett riksdagen tillfälle att ta
del av vad föredragande statsrådet har anfört om åtgärder för att säkerställa
tillgången på piloter i flygvapnet.

Föredragande statsrådet

Försvarsministern redovisar åtgärder i pilotfrågan t.o.m. hösten 1986. Han
framhåller därvid att flygbolagen har följt de restriktioner för rekrytering av
flygvapenpiloter som har ålagts dem. Samtidigt konstaterar han att SAS för
närvarande inte uppfyller sina avtalsenliga förpliktelser beträffande trafikflygarutbildningen
vid trafikflygarhögskolan (TFHS) i Ljungbyhed.

I ett avsnitt om flygförmånsavtalet våren 1986 och dess konsekvenser
anmäler försvarsministern att flygvapnet riskerar att bli av med ett sjuttiotal
piloter till flygbolagen under den närmaste artonmånadersperioden samt att
en sådan åderlåtning av flygvapnet får allvarliga konsekvenser för försvarsmaktens
operativa förmåga. Denna är dessutom tidskrävande att rätta till vid
en beredskapshöjning.

Flygförmånsavtalet utgör enligt försvarsministern grunden för en långsiktig
lösning i pilotfrågan. Den militära och den civila pilotrekryteringen
kommer att i huvudsak kunna hållas isär. Flygvapnet blir inte längre en
huvudrekryteringskälla för flygbolagen.

Närmast krävs emellertid - uttalar försvarsministern - åtgärder för att rätta
till de brister som redan finns i beredskapen vid några flygförband på grund
av avgångar under åren 1985 och 1986. Vidare krävs åtgärder för att
säkerställa att de piloter som i fortsättningen rekryteras till flygvapnet också
stannar kvar i tjänst och att flygvapnets operativa förmåga kan upprätthållas
under de närmaste åren när ytterligare avgångar kommer att ske till
flygbolagen.

1 Riksdagen 1986187.10sami Nr5

De operativa konsekvenserna av att ett sjuttiotal piloter slutar blir enligt
försvarsministern helt oacceptabla om inte några andra åtgärder vidtas. Han
har efter överläggningar med berörda parter funnit att den bästa lösningen är
olika former av ”återlån” av piloter från flygbolagen.

Som komplement till bestämmelserna om tjänstgöringen för reservofficerare
i flygtjänst har regeringen i november 1986 genom ändring i värnpliktsutbildningsförordningen
(1986:763) beslutat att samma principer skall kunna
tillämpas även för värnpliktiga flygförare. Regeringens beslut medför att det
blir möjligt att kalla in flygförare från flygbolagen för att stärka beredskapen
under upp till 130 dagar i en period för en värnpliktig i åldern 21-25 år.
Försvarsministern påminner om att det enligt 27 § 2 mom. värnpliktslagen
(1941:967) är möjligt att av beredskapsskäl dessutom kalla in piloter till en
eller flera beredskapsövningar om sammanlagt högst 180 dagar.

Genom regeringens åtgärder har enligt försvarsministerns mening överbefälhavaren
och chefen för flygvapnet fått ett verksamt instrument för att på
ett rimligt sätt tillgodose en acceptabel tillgång på flygförare. Försvarsministern
förklarar sig vara medveten om att de ökade möjligheterna för
användning av värnpliktig personal vid divisionerna kan medföra vissa
organisatoriska problem inom flygvapnet.

Utskottet

Frågan om tillgången på piloter i flygvapnet har på senare år behandlats av
riksdagen vid flera tillfällen (prop. 1984/85: 100 bil. 6 och skr. 1984/85:148,
FöU 1984/85:9 samt prop. 1985/86:100 bil. 6 och skr. 1985/86:156, FöU
1985/86:9). Utskottet har understrukit den stora betydelse som flygvapenförbanden
har för vårt totalförsvar och liksom försvarsministern sett allvarligt
på de omfattande avgångarna bland de militära flygförarna. Beträffande
utvecklingen på sikt tog utskottet våren 1985 upp flygtidsuttagets betydelse
och möjligheten av kontraktsanställning i någon form (FöU 1984/85:9 s. 37).
Utskottet har betonat att regeringen måste noga följa utvecklingen, i första
hand från säkerhetspolitisk synpunkt, och framhållit att tillgången på
flygvapenpiloter måste säkerställas. Riksdagen har uttalat att flygbolagen
måste bidra aktivt till utbildningen av trafikpiloter (FöU 1985/86:9 s. 6, rskr.
278).

Utskottet har nyligen informerat sig särskilt i pilotfrågan, bl.a. genom
besök på ett flygvapenförband. En utskottsutfrågning med företrädare för
regeringskansliet och för chefen för flygvapnet har gett information bl.a. om
hur systemet med återlån av piloter från flygbolagen kan utnyttjas.

Enligt utskottets mening redovisar försvarsministern åtgärder som är
nödvändiga för att slå vakt om flygvapnets operativa förmåga. Tillgången på
flygvapenpiloter torde säkerställas långsiktigt med flygförmånsavtalet som
grund. Av beredskapsskäl tillämpas systemet med återlån av piloter från
flygbolagen.

Såväl reservofficerare i flygtjänst som värnpliktiga flygförare kan redan i
fredstid kallas till tjänstgöring under lång tid. Om det -1 .ex. på grund av ökat
behov av beredskapsinsatser - skulle bli nödvändigt med uttag av värnpliktstjänstgöring
utöver vad värnpliktslagen nu medger, måste frågan underställas
riksdagen.

FöU 1986/87:5

Under tjänstgöring vid återlån har en reservofficer bättre ekonomiska
förmåner än en värnpliktig officer. Chefen för flygvapnet uppmuntrar
anställning som reservofficer för den som avgår som yrkesofficer i flygtjänst.

Som framgår av propositionen har även teknikerbristen i flygvapnet stor
betydelse för möjligheterna att åstadkomma en tillräcklig flygtidsproduktion.
Pågående löneförhandlingar och åtgärder för att öka rekryteringen
väntas leda till förbättringar i detta avseende, åtminstone på sikt.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har
anfört.om åtgärder för att säkerställa tillgången på piloter i flygvapnet.

2 Anslagsfrågor för budgetåret 1987/88
FJÄRDE HUVUDTITELN

Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit riksdagen att för budgetåret
1987/88 anvisa medel enligt följande sammanställning.

Anslag		Belopp (kr.)
A 1. Försvarsdepartementet (s. 8) A 2. Vissa nämnder m.m. inom	förslagsanslag	35 150 000
totalförsvaret (s. 8-9)	förslagsanslag	7 630 000
A 3. Utredningar m.m. (s. 10)	reservationsanslag	8 200 000
A 4. Extra utgifter (s. 10)	reservationsanslag	700 000

Utskottet

Utskottet har inte något att invända mot regeringens förslag. Under anslaget
A 2 anmäler försvarsministern att delegationen för icke-militärt motstånd
kommer att inrättas under innevarande budgetår (prop. 1985/86:100 bil. 6
s. 119, FöU 8 s. 40, rskr. 182).

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Försvarsdepartementet för budgetåret 1987/88
anvisar ett förslagsanslag av 35 150 000 kr.,

2. att riksdagen till Vissa nämnder m.m. inom totalförsvaret för
budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 7 630 000 kr.,

3. att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1987/88 anvisar
ett reservationsanslag av 8 200 000 kr.,

4. att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1987/88 anvisar ett
reservationsanslag av 700 000 kr.

Stockholm den 10 mars 1987

På försvarsutskottets vägnar

Lennart Blom

Närvarande: Lennart Blom (m), Olle Göransson (s), Roland Brännström
(s), Kerstin Ekman (fp), Gunnar Björk i Gävle (c), Evert Hedberg (s),
Göthe Knutson (m), Ingemar Konradsson (s), Ingvar Björk (s). Olle Aulin
(m), Iréne Vestlund (s), Gunhild Bolander (c), Christer Skoog (s), Barbro
Evermo (s) och Carl-Johan Wilson (fp).

FöU 1986/87:5

gotab Stockholm 1987 12569