om personalresurserna för kontrollen av arbetsgivaravgifter och källskatt (förs. 1981/82:20) (Betänkande 1982/83:CU4 Civilutskottet)

CU 1982/83:4

Civilutskottets betänkande
1982/83:4

om personalresurserna för kontrollen av arbetsgivaravgifter och
källskatt (förs. 1981/82:20)

Förslaget m. m.

Riksdagens revisorer har i förslag 1981182:20 hemställt att riksdagen för sin
del ger regeringen till känna vad revisorerna i förslaget förordat.

I förslaget redovisas en av revisorerna företagen granskning beträffande
kontrollen vid de lokala skattemyndigheterna (LSM) av arbetsgivarnas
redovisning av skatter och avgifter. I samband med granskningen har
revisorerna upprättat en rapport som har remissbehandlats.

I anslutning till omorganisationen på uppbördsområdet år 1979 tog
riksdagen ställning till kontrollen av inbetalningen av källskatt och arbetsgivaravgifter
och fördelningen av ansvaret i detta avseende mellan länsstyrelse
och LSM. I den av riksdagen godkända propositionen angående
omorganisationen (prop. 1978/79:161) föreslogs att länsstyrelserna även i
fortsättningen skulle ha det övergripande ansvaret för avräkningen av
inbetalad skatt och för kontroll av arbetsgivarnas redovisning. Länsstyrelsen
skulle därvid svara för den del av kontrollen som kan utföras på maskinell väg
medan LSM skulle kopplas in om behov av fördjupad kontroll förelåg. De
personalförstärkningar som ansågs böra tillföras LSM kom i tiden att
sammanfalla med de personalförändringar, främst personalbesparingar, som
beslutats i anslutning till övriga ändringar i uppbördsförfarandet. Under
budgetåren 1979/80-1982/83 skulle enligt uppgjord bemanningsplan en
uppbyggnad av handläggarresurserna på bl. a. LSM göras med 325 tjänster i
huvudsak för arbetsgivarkontroll. LSM i Stockholm, Göteborg och Malmö
berördes inte av denna bemanningsplan.

Revisorernas granskning visar bl. a. att ett 20-tal av de 189 tjänster som
placerats inom LSM:s arbetsgivargrupper/enheter i mars 1982 var obesatta.
Den huvudsakliga anledningen till att tjänsterna inte tillsatts anges bero på
brist på kvalificerade sökande och inte på medelsbrist. En annan orsak anges
vara att länsstyrelserna i hög grad styrt de kvalificerade handläggarresurserna
till arbetet med taxering i första instans. Granskning ger även information
beträffande den teoretiska kompetensen hos de tillsatta befattningshavarna.
Bl. a. framgår att i mars 198164 % av befattningshavarna helt genomgått den
s. k. skatteutbildningen.

I förslaget förordar revisorerna sammanfattningsvis att

- kvarstående vakanser i bemanningsplanen för LSM snarast fylls ut,

- de för kontrollen av källskatt och arbetsgivaravgifter tillsatta tjänsterna

endast används för avsedda uppgifter,

1 Riksdagen 1982/83. 19 sami. Nr 4

CU 1982/83:4

- utbildningen av nyanställda handläggare intensifieras,

- frågan om inrättande av särskilda rekryteringstjänster övervägs och

- åtgärder vidtas i syfte att öka tjänsternas attraktivitet.

Revisorernas förslag hänvisades till skatteutskottet som med eget yttrande

överlämnat förslaget till civilutskottet för vidare behandling. Skatteutskottets
yttrande har som bilaga fogats till detta betänkande.

Utskottet

Som redovisats ovan tog riksdagen år 1979 (prop. 1978/79:161, SkU 50) i
anslutning till omorganisationen på uppbördsområdet ställning till kontrollen
av inbetalning av källskatt och arbetsgivaravgifter och fördelningen av
ansvaret i detta avseende mellan länsstyrelse och lokal skattemyndighet
(LSM). För riksdagen har redovisats (prop. 1978/79:100 bil. 18) bemanning
och organisation m. m. av LSM och länsstyrelses uppbördsenhet. Målsättning
är numera att uppbyggnaden av handläggarresursema på bl. a. LSM för
arbetsgivarkontroll skall ske under budgetåren 1979/80-1982/83.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att utskottet vid behandling av frågan
om anslag till LSM våren 1982 anfört att tillgängliga resurser får användas så
att främst de väsentliga skatteundandragandena motverkas (CU 1981/82:40).
Även tidigare år har utskottet betonat vikten av bättre kontrollinsatser på
skatteområdet.

Utskottet övergår nu till att behandla vad revisorerna i sitt förslag
sammanfattningsvis förordat.

Revisorerna anser att kvarstående vakanser i bemanningsplanen för LSM
snarast bör fyllas ut. Utskottet, som instämmer med revisorerna om vikten
härav, vill emellertid erinra om att av de 189 tjänster som avses placerade
inom LSM:s arbetsgivargrupper/enheter ett 20-tal var obesatta i mars 1982.
Utskottet utgår från att de återstående vakanserna i huvudsak kan fyllas
under innevarande budgetår. Därmed skulle regeringens numera gällande
tidsplan för bemanningsplaneringen förverkligas.

I revisorernas förslag betonas vikten av att de för kontrollen av källskatt
och arbetsgivaravgifter tillsatta tjänsterna endast används för avsedda
uppgifter. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att regeringen i
regleringsbrevet för 1982/83 (kommundepartementet) framhållit vikten av
att LSM:s arbete med arbetsgivarkontrollen intensifieras och att därvid
särskilt prioriteras offensiv källskatte- och avgiftsrevision hos arbetsgivaren.
Ett i sak liknande uttalande fanns intaget i regleringsbrevet för budgetåret
1981/82. Av revisorernas nu behandlade redogörelse framgår att arbetsgivarna
under budgetåret 1980/81 svarade för en total uppbörd av A-skatt,
kvarstående skatt och arbetsgivaravgifter på något över 170 miljarder
kronor. Civilutskottet instämmer med skatteutskottet om vikten av en väl
fungerande arbetsgivaruppbörd i syfte bl. a. att förebygga att skatter och

CU 1982/83:4

avgifter restförs eller i alltför stor omfattning förblir obetalda. Utskottet vill
betona vikten av vad revisorerna anfört och förutsätter att vad regeringen i
regleringsbreven uttalat får åsyftad verkan.

Beträffande intensifierad utbildning av nyanställda handläggare har
riksskatteverket anfört att sådana åtgärder ryms inom nu gällande regler.
Med anledning härav vill utskottet liksom revisorerna understryka vikten av
att det i erforderlig omfattning utbildas kvalificerade befattningshavare för
de nu aktuella tjänsterna.

Revisorerna tar upp frågorna om inrättande av särskilda rekryteringstjänster
och om åtgärder för att öka tjänsternas attraktivitet. Nuvarande personalplaner
anges innebära att länens skatteförvaltningar nu helt saknar
rekryteringstjänster, i revisorernas rapport ifrågasätts om det inte finns
behov av att återinrätta särskilda rekryteringstjänster. Dock anses först en
kartläggning behöva göras. Vad beträffar frågan om ytterligare åtgärder för
att öka tjänsternas attraktivitet bör erinras om att denna fråga såvitt avser
lönegradsplacering regleras vid lokala förhandlingar. Berörda länsstyrelser
har alltså möjlighet att genom löneförbättring öka tjänsternas attraktivitet.
Så har enligt statens arbetsgivarverk inte skett i någon större omfattning.

Utskottet har ovan gått igenom de olika konkreta förslag revisorerna lagt
fram avseende kontrollen av arbetsgivaravgifter och källskatt. Som framgått
av vad där anförts har vissa åtgärder vidtagits för att förbättra kontrollen
medan vissa andra kan behöva övervägas. Utskottet utgår från att dessa
ytterligare överväganden kommer att ske inom ramen för regeringens
fortlöpande arbete avseende skattekontrollen. Utskottet har dessutom
årligen att behandla frågan om anslag m. m. till LSM. Vid dessa tillfällen
finns sålunda möjligheter för utskottet att för riksdagen föreslå att eventuellt
ytterligare erforderliga åtgärder vidtas i syfte att förbättra kontrollen av
arbetsgivaravgifter och källskatt.

Utskottet vill erinra om att statsministern i regeringsförklaringen den 8
oktober 1982 upplyst att regeringen kommer att intensifiera kampen mot den
ekonomiska brottsligheten och skattefusket. En särskild kommission skall
tillkallas för att leda detta arbete. Resultatet även av detta arbete kommer att
ge underlag för bedömning av de frågor som tagits upp av revisorerna.

Slutligen vill utskottet erinra om att statsrådet Feldt i den nyligen till
riksdagen avlämnade propositionen 1982/83:53 om vissa åtgärder för att
förbättra skatteuppbörden anfört att han överväger att avsätta särskilda
resurser för att förbättra kontrollen av arbetsgivaravgifterna och preliminärskatten.
I propositionen framhålls att det krävs en effektiv och offensiv
kontroll under löpande inkomstår av hur företagen och egenföretagarna
sköter redovisning och betalning av skatter och avgifter.

Mot bakgrund av vidtagna åtgärder och med anledning av vad regeringen i
skilda sammanhang anmält om ytterligare insatser i avsikt att förbättra
kontrollen av skatter och avgifter finner utskottet det inte nu erforderligt

CU 1982/83:4

med ett tillkännagivande enligt revisorernas förslag. Syftet med revisorernas
förslag torde sålunda få anses tillgodosett.

Utskottet hemställer

att riksdagen lägger riksdagens revisorers förslag 1981/82:20
angående personalresurserna för kontrollen av arbetsgivaravgifter
och källskatt till handlingarna.

Stockholm den 17 november 1982

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Oskar Lindkvist (s), Rolf Dahlberg (m),
Thure Jadestig (s), Maj-Lis Landberg (s), Magnus Persson (s), Bertil
Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c), Per Olof Håkansson (s), Lennart
Nilsson (s), Margareta Gard (m), Kerstin Ekman (fp), Tore Claeson (vpk),
Erik Olsson (m) och Nils Nordh (s).

CU 1982/83:4

Bilaga

Skatteutskottets yttrande
1982/83:1 y

om kontrollen av arbetsgivaravgifter och källskatt

Till civilutskottet

Riksdagens revisorer har lagt fram förslag (1981/82:20) om personalresurserna
för kontrollen av arbetsgivaravgifter och källskatt. Syftet är att
åstadkomma förbättringar när det gäller länsstyrelsernas och de lokala
skattemyndigheternas kontrollverksamhet på detta område. Förslaget, som
har remitterats till skatteutskottet, skall ses mot bakgrund av tidigare
riksdagsbeslut om förstärkningar av de lokala skattemyndigheternas resurser
avsedda för sådan kontroll. Vid en undersökning hos landets länsstyrelser
har det visat sig att den beslutade förstärkningen av kontrollen ännu inte har
genomförts på vissa håll. Bl. a. fanns det på de lokala skattemyndigheternas
arbetsgivargrupper ännu i mitten av mars 1982 ett 20-tal tjänster obesatta.
Dessutom har flera av de befattningshavare som tillsatts för arbetgivarkontrollen
använts för andra ändamål. Vidare har noterats att den teoretiska
kompetensen hos de tillsatta befattningshavarna i en del fall inte varit
tillfredsställande.

För att uppnå förbättringar i berörda avseenden har revisorerna förordat
att kvarstående vakanser i bemanningsplanen för de lokala skattemyndigheterna
snarast fylls ut, att de för kontrollen av källskatt och arbetsgivaravgifter
tillsatta tjänsterna endast används för avsedda uppgifter, att utbildningen av
nyanställda handläggare intensifieras, att frågan om inrättande av särskilda
rekryteringstjänster övervägs och att åtgärder vidtas i syfte att öka
tjänsternas attraktivitet.

Utskottet vill för sin del inledningsvis erinra om sitt av revisorerna
redovisade uttalande våren 1979 (SkU 1978/79:50) att kontrollen av att
arbetsgivarna fullgör sin skyldighet att betala in arbetsgivaravgifter och egna
och arbetstagares skatter skyndsamt bör förbättras. Även senare har
utskottet i yttranden till civilutskottet över motioner om resursförstärkningar
till bl. a. länsstyrelsernas uppbördsenheter och de lokala skattemyndigheterna
anfört att tillgängliga resurser på kontrollområdet bör användas så att
väsentliga skatteundandraganden motverkas.

Enligt revisorerna svarade arbetsgivarna under budgetåret 1980/81 för en
total uppbörd av A-skatt, kvarstående skatt och arbetsgivaravgifter på något
över 170 miljarder kronor. Det rör sig alltså här om mycket stora belopp. En
väl fungerande arbetsgivaruppbörd är enligt utskottets mening ägnad att

CU 1982/83:4

förebygga att skatter och avgifter restförs och, sorn nu sker i alltför stor
omfattning, förblir obetalda.

Mot denna bakgrund fäster utskottet i likhet med revisorerna stor vikt vid
att en väl fungerande grundorganisation för kontrollen av arbetsgivarnas
redovisning så snabbt som möjligt kommer till stånd. Självklara krav är att
samtliga tjänster inom organisationen besätts och att de resurser som
statsmakterna anvisat används för avsett ändamål. I den mån förseningar
uppstått vid effektueringen av statsmakternas beslut om resurstillförseln för
arbetsgivarkontrollen bör dessa liksom eventuella brister i utbildningen hos
berörd personal snarast avhjälpas. Utskottet ställer sig således i princip
positivt till det förslag som revisorerna lagt fram.

De frågor som tagits upp av revisorerna är dock sådana som enligt
utskottet bör behandlas av civilutskottet. Med det anförda överlämnar
utskottet därför förslaget till civilutskottet för vidare behandling.

Stockholm den 26 oktober 1982

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m)*, Stig Josefson (c),
Rune Carlstein (s), Olle Westberg (s), Hagar Normark (s), Bo Lundgren
(m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Egon Jacobsson (s), Karl
Björzén (m), Anita Johansson (s), Anna Lindh (s)*, Ewy Möller (m) och
Kjell Johansson (fp).

* Ej närvarande vid justeringen.

GOTAB 72972 Stockholm 1982