om periodiskt understöd m.m. (Betänkande 1980/81:SkU35 Skatteutskottet)

SkU 1980/81:35

Skatteutskottets betänkande
1980/81:35

om periodiskt understöd m. m.

I betänkandet tar utskottet upp sju motioner som rör frågor om periodiskt
understöd, egendomslivräntor och skattelättnader för vissa ideella organisationer
i form av bl. a. skattereduktion för gåvor.

Motionerna

1980/81: 224 av Bengt Silfverstrand (s) och Egon Jacobsson (s)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till
lagstiftning i syfte att förhindra att inte avsedda skattelättnader kan uppnås
genom användande av livränta vid överlåtelse av vissa tillgångar.

1980/81:1161 av Christina Rogestam (c)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer att ”uppskovsutredningen”
får tilläggsdirektiv att pröva möjligheterna att utforma
regler där en gräns dras mellan sådana överlåtelser där livränta kan vara
motiverad och andra överlåtelser.

1980/81: 1162 av Rune Rydén m. fl. (m)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag av
innebörd att äldre bestämmelser om periodiskt understöd skall användas när
bestämmelserna i 53 § 4 mom. kommunalskattelagen tillämpas på oåterkalleliga
förmånstagarförordnanden.

1980/81: 1535 av Linnea Hörlén m. fl. (fp)

I motionen hemställs

1. att riksdagen antar det i bilaga 2 till motionen intagna förslaget till lag om
skattelättnad för vissa gåvor m. m.,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående kompensation för intäktsbortfallet.

1980/81: 1558 av Per Unckel (m) och Filip Fridolfsson (m)

I motionen hemställs att riksdagen anhåller att regeringen utreder
avdragsrätt för enskilda bidrag till ideella organisationer som alternativ till
offentligt stöd.

1980/81: 1562 av Erik Wärnberg m. fl. (s)

I motionen hemställs att riksdagen beslutar att avdrag för frivilligt
periodiskt understöd ej skall tillåtas fr. o. m. 1983 års taxering.

1 Riksdagen 1980181. 6 sami. Nr 35

SkU 1980/81:35

1980/81: 1865 av Margaretha af Ugglas (m) och Sten Svensson (m)

I motionen hemställs - med hänvisning till motion 1864 - att riksdagen hos
regeringen begär förslag om att skattebefrielse medges stiftelser som har till
ändamål att även stödja kulturell verksamhet.

Skrivelse

Från Svenska försäkringsbolags riksförbund har inkommit en skrivelse.

Gällande bestämmelser m. m.

Frivilliga periodiska understöd

Reglerna om allmänt avdrag för periodiskt understöd och andra därmed
jämförliga periodiska utbetalningar fick i huvudsak sin nuvarande utformning
1973. Reglerna innebär att avdrag under vissa förutsättningar medges
för den periodiska utbetalningen med utgivet belopp. I fråga om s. k.
frivilliga understöd är avdragsrätten dock fr. o. m. 1982 års taxering
begränsad till högst 5 000 kr. per år och givare. Denna beloppsgräns för
avdraget gäller för makar var för sig.

I samband med att utskottet i december 1980 behandlade den proposition
(1980/81:50) om skatten på 1981 års inkomster som innehöll förslaget om
begränsning av avdraget för frivilliga periodiska understöd till 5 000 kr. per år
och givare väcktes motioner med yrkanden om att rätten till avdrag för
frivilliga periodiska understöd skulle slopas. Dessa avstyrktes av utskottet
som bl. a. åberopade att det fanns skäl att tillåta ett visst maximalt avdrag per
år och givare.

När rätten till avdrag för frivilliga periodiska understöd begränsades
genom lagstiftning år 1973 till 5 000 kr. per år och mottagare, tog man genom
övergångsbestämmelser hänsyn till understöd som utgick på grund av
bindande förpliktelser, vilka tillkommit före den tidpunkt då propositionen
blev offentlig. För sådana utbetalningar skall sålunda äldre bestämmelser
fortfarande tillämpas.

Däremot ansågs några särskilda övergångsregler i samband med att
avdraget förra året begränsades till 5 000 kr. per år och givare inte påkallade.
Detta motiverade budgetministern bl. a. med att de utbetalningar av
understöd som man tog särskild hänsyn till genom övergångsbestämmelser år
1973 kunde avse stora belopp vid varje utbetalningstillfälle. För givaren
kunde därför en obegränsad rätt till avdrag antas ha spelat en inte obetydlig
roll när han åtog sig understödsförpliktelsen. Det hade enligt budgetministerns
mening framstått som obilligt om bindande sådana betalningsåtaganden
kommit att omfattas av den begränsning av avdragsrätten som infördes
1973. Läget är dock - menar budgetministern - ett annat nu än när
övergångsbestämmelserna till 1973 års lagstiftning infördes. Givaren har

SkU 1980/81:35

nämligen vid understödsåtaganden som tillkommit sedan dess kunnat ta
hänsyn till den införda begränsningen av avdragsrätten.

I samband med 1973 års riksdagsbeslut om begränsning av avdragsrätten
för frivilliga periodiska understöd infördes i syfte att motverka kringgående
av begränsningsreglerna en särskild bestämmelse i 53 § 4 mom. kommunalskattelagen.
Enligt denna bestämmelse skall den som överlåter sin rätt till
periodiskt understöd o. d. till annan person trots överlåtelsen fortfarande
vara skattskyldig för de belopp som utfaller, om han inte skulle ha haft rätt till
avdrag för motsvarande utbetalning till mottagaren.

Egendomsliv räntor

Den utredning som föregick 1973 års riksdagsbeslut om avdrag för
periodiskt understöd föreslog i sitt betänkande (SOU 1972: 87) att livräntor

o. d. i samband med köp skulle behandlas som köpeskilling vid beskattningen,
om inte livränta från allmän synpunkt kunde anses motiverad.
Utredningen konstaterade att behovet av livränta koncentrerade sig till
överlåtelser av mindre företag i form av rörelse eller jordbruk eller aktier i
fåmansbolag. Syftet med livränta i stället för köpeskilling kunde här vara att
behålla företaget inom familjen eller att undvika en uppsplittring av
ägandeförhållandena. Därtill kom att livräntan kunde utgöra pension för
säljaren. För dessa fall föreslogs ingen större ändring av reglerna. För
livräntor som grundade sig på avtal om överlåtelse av lätt realiserbara
tillgångar -1, ex. aktier eller annan fastighet än jordbruksfastighet - föreslog
utredningen att utbetalningarna skulle behandlas enligt samma principer
som kontant köpeskilling. Om utbetalningarna skulle utgå under livstid eller
minst 10 år innebar förslaget emellertid att deras värde skulle beräknas enligt
kapitaliseringstabellerna för förmögenhetsvärderingen. Räntedelen av årsbeloppen
skulle enligt utredningen vara avdragsgill resp. skattepliktig.

Även 1972 års skatteutredning framhöll att egendomslivräntor och
understöd från familjestiftelser erbjöd särskilda svårigheter men avstod från
att föreslå några ändringar i dessa avseenden med hänvisning bl. a. till att
åtskilligt av problematiken föll inom ramen för företagsskatteberedningens
uppdrag och att de civilrättsliga reglerna om stiftelser var föremål för
utredning.

I samband med att utskottet förra våren behandlade en motion med
begäran om lagstiftning i syfte att förhindra icke avsedda skattelättnader till
följd av att livränta användes i stället för annat vederlag vid överlåtelse
framhöll utskottet bl. a.

Som 1972 års skatteutredning konstaterade i sitt slutbetänkande erbjuder
egendomslivräntorna särskilda svårigheter som har belysts i tidigare utredningsarbete
och även i den proposition som låg till grund för de ändringar i
lagstiftningen som genomfördes 1973. Svårigheterna består bl. a. i att erhålla
en tillfredsställande gränsdragning mellan å ena sidan livräntor som kan

1* Riksdagen 1980181. 6 sami. Nr 35

SkU 1980/81:35

anses motiverade av skäl som bör godtas även vid beskattningen och å andra
sidan övriga utbetalningar i denna form. Det är också svårt att för det
begränsade antal fall som bör hänföras till den sistnämnda kategorin utforma
praktiska regler som inte allför lätt kan kringgås.

Samtidigt kan framhållas att motionerna berör frågor som delvis ingår i
den pågående översynen (B 1980: 33) av beskattningsreglerna för familjeföretag.

Utskottet som inte kan tillstyrka motionerna utgår från att regeringen
uppmärksamt följer utvecklingen på detta område och omprövar reglerna
om de praktiska erfarenheterna kan anses motivera detta. Vad utskottet
anfört med anledning av motionerna bör ges till känna för regeringen.

Riksdagen biföll utskottets hemställan.

Ideella organisationer

Svensk skattelagstiftning saknar bestämmelser om avdrag för bidrag till
ideella organisationer. Tanken på att införa en rätt till avdrag vid
beskattningen för gåvor till allmännyttiga ändamål har under en lång följd av
år avvisats av riksdagen. Därvid har åberopats såväl principiella och
kontrolltekniska skäl som svårigheter att åstadkomma en tillfredsställande
gränsdragning mellan organisationer till vilka bidrag kan ges med avdragsrätt
och övriga mottagare.

I proposition 1978/79: 160 om fortsatt reformering av inkomstskatten
föreslogs en mer begränsad avdragsrätt omfattande endast gåvor till svenska
stiftelser eller föreningar som i överensstämmelse med sina stadgar huvudsakligen
utövade internationell biståndsverksamhet eller internationellt
verkade för samförstånd eller respekt för mänskliga rättigheter. Avdragsrätten
var utformad som en skattereduktion med 50 % av gåvan och med
högst 1 000 kr.

Skatteutskottet avstyrkte bifall till propositionen med åberopande bl. a. av
att den kritik som tidigare avhållit riksdagen från att medverka till en
avdragsrätt för gåvor också kunde riktas mot detta förslag.

Riksdagen godkände utskottets betänkande.

En motion med yrkande om skattelättnad för gåvor till utvecklingsbistånd
avstyrktes på nytt av riksdagen förra våren. Utskottet framhöll därvid
bl. a.

Utskottet instämmer i uppfattningen att den allmännyttiga verksamhet
som ideella organisationer bedriver, bl. a. med betydande insatser från
enskilda personer, förtjänar stöd från samhällets sida. Sådant stöd utgår
också såväl genom bidrag från staten och kommunerna som i form av
skattelättnader av olika slag. Så är t. ex. ideella föreningar med allmännyttiga
ändamål numera i regel befriade från inkomstskatt och också från
förmögenhetsskatt samt arvs- och gåvoskatt. Att införa en avdragsrätt vid
inkomstbeskattningen för gåvor till vissa allmännyttiga ändamål kan givetvis
innebära ytterligare förbättringar för en del av dessa organisationer. Mot de
förslag i denna riktning som har lagts fram tidigare år har emellertid bl. a.

SkU 1980/81:35

åberopats svårigheterna att åstadkomma en tillfredsställande gränsdragning
mellan organisationer till vilka bidrag kan ges med avdragsrätt och övriga
mottagare, och denna kritik gäller också det förslag som nu åter aktualiserats
i motionen. Med hänvisning till dessa gränsdragningsproblem och till att
motionären inte åberopat några nya omständigheter som bör föranleda
ändrad ståndpunkt i denna fråga avstyrker utskottet motionen.

Utskottet

Frivilliga periodiska understöd

I detta betänkande behandlar utskottet frågor avseende bl.a. rätten till
avdrag för periodiska understöd och egendomslivräntor. I samband härmed
behandlas också frågor rörande avdrag för enskilda bidrag till och
beskattningen av vissa ideella organisationer.

Erik Wärnberg m. fl. (s) begär i motion 1562 att rätten till avdrag för
frivilliga periodiska understöd slopas fr. o. m 1983 års taxering. Motionärerna
framhåller bl. a. att de sociala skäl som tidigare kan ha funnits för att
tillåta denna typ av avdrag, som särskilt gynnar skattskyldiga med hög
marginalskatt, under senare år successivt försvagats allteftersom samhällets
åtgärder på det sociala området byggts ut.

Av den redogörelse som lämnats tidigare i detta betänkande framgår att
rätten till avdrag för frivilliga periodiska understöd, som f. n. är maximerad
till 5 000 kr. per år och mottagare, genom riksdagsbeslut så sent som i
december 1980 begränsats till 5 000 kr. per år och givare fr. o. m. 1982 års
taxering. Beslutet i höstas byggde på ett regeringsförslag som riksdagen
begärt förra våren. Denna begränsning av avdragsrätten torde komma att
innebära att alltför långtgående skattelättnader i enskilda fall hindras och att
därmed mycket av det missbruk som tidigare regler otvivelaktigt kunnat ge
upphov till försvinner. Utskottet vidhåller sin tidigare uttalade mening att det
finns skäl att tillåta ett visst maximalt avdrag per år. Med hänsyn härtill och
då det enligt utskottets uppfattning inte finns anledning pröva frågan om
ytterligare inskränkningar i avdragsrätten innan närmare erfarenhet vunnits
av den nya begränsningsregelns tillämpning i praktiken avstyrker utskottet
bifall till motion 1562.

Oåterkalleliga förmånstagarförordnanden

I samband med att riksdagen år 1973 begränsade rätten till avdrag för
frivilliga periodiska understöd gjordes i en övergångsbestämmelse undantag
för sådana understöd som utgick på grund av bindande förpliktelser som
tillkommit före den tidpunkt (9 november 1973) då propositionen blev
offentlig. Samtidigt infördes i avsikt att försvåra ett kringgående av
begränsningsregeln en bestämmelse som innebär att den som överlåter sin
rätt till periodiskt understöd till annan person - trots överlåtelsen - skall vara

SkU 1980/81:35

skattskyldig för de belopp som utfaller, om han inte är berättigad till avdrag
för motsvarande utbetalning till mottagaren. Liksom i fråga om bindande
utfästelser om periodiskt understöd gjordes undantag för oåterkalleliga
förmånstagarförordnanden. Denna undantagsregel har betydelse för försäkringar
som tagits före år 1976.

När avdragsrätten för frivilliga periodiska understöd i höstas begränsades
till 5 000 kr. per år och givare fick övergångsbestämmelsen från 1973 stå kvar.
Fortfarande gäller alltså att periodiska utbetalningar som utgår på grund av
bindande förpliktelser som uppkommit före den 9 november 1973 skall
behandlas enligt de bestämmelser som gällde före den 1 januari 1974. Några
särskilda övergångsregler som tog hänsyn till bindande förpliktelser som en
skattskyldig kunde ha iklätt sig med stöd av 1973 års regler ansågs inte
påkallade. Detta motiverades av budgetministern bl. a. med att äldre
understöd kunde avse stora belopp vid varje utbetalningstillfälle och att för
givaren en obegränsad avdragsrätt därför kunde antas ha spelat en inte
obetydlig roll när han åtog sig understödsförpliktelsen. Något sådant skäl
kunde enligt budgetministerns mening inte sägas gälla i fråga om understöd
som utgick på grund av 1973 års lagstiftning.

Rune Rydén m. fl. (m) framhåller i motion 1162 att den begränsning av
avdragsrätten för frivilliga periodiska understöd till 5 000 kr. per år och
givare som gäller fr. o. m. 1981 års taxering innebär att personer som tecknat
försäkring före utgången av år 1975 och som efter den 9 november 1973
genom ett oåterkalleligt förordnande insatt förmånstagare till denna
försäkring kommer att beskattas för sådana till förmånstagarna utfallande
belopp som sammanlagt överstiger 5 000 kr. Motionärerna anser det orättvist
att bindande betalningsåtaganden skall omfattas av den begränsning av
avdragsrätten för periodiska understöd som införts fr. o. m. i år och begär
därför förslag om att äldre bestämmelser skall gälla i fråga om oåterkalleliga
förmånstagarförordnanden som gjorts efter den 9 november 1973.

Enligt utskottets mening föreligger i detta avseende ingen skillnad mellan
en bindande utfästelse om periodiskt understöd och ett oåterkalleligt
förmånstagarförordnande. En skattskyldig som efter den 9 november 1973
insatt förmånstagare till en försäkring kan inte anses sämre ställd än den som
efter samma tidpunkt genom en bindande förpliktelse åtagit sig att utge
periodiskt understöd. Något skäl att särskilt beakta förmånstagarförordnanden
som gjorts efter november 1973 föreligger enligt utskottets
mening inte. Utskottet avstyrker följaktligen bifall till motion 1162.

Egendomslivräntor

I två motioner, 224 och 1161, tar motionärerna upp frågor som gäller
egendomslivräntor. I den förra motionen begär Bengt Silfverstrand och
Egon Jacobsson (båda s) förslag till lagstiftning i syfte att förhindra inte
avsedda skattelättnader genom användande av livräntor vid överlåtelse av

SkU 1980/81:35

vissa tillgångar, i den senare anhåller Christina Rogestam (c) om utredning
av möjligheterna att dra en gräns mellan överlåtelser där livräntor kan vara
motiverade och andra överlåtelser.

Livräntor och liknande ersättningar i samband med köp har uppmärksammats
i olika sammanhang. Den utredning som föregick 1973 års riksdagsbeslut
om begränsning av avdragsrätten för periodiska understöd till 5 000 kr.
per år och mottagare föreslog sålunda att livräntor i samband med köp skulle
behandlas som köpeskilling om inte en livränta från allmän synpunkt kunde
anses motiverad.

När skatteutskottet förra våren behandlade motioner av liknande innebörd
som motion 224 framhöll utskottet att egendomslivräntorna erbjöd
särskilda svårigheter bl. a. när det gällde att göra en tillfredsställande
gränsdragning mellan å ena sidan livräntor som var godtagbara även från
skattesynpunkt och å andra sidan andra utbetalningar i denna form.
Utskottet, som bl. a. av detta skäl inte ansåg sig kunna tillstyrka motionen,
utgick från att regeringen uppmärksamt skulle följa utvecklingen och
ompröva reglerna om de praktiska erfarenheterna kunde anses motivera
detta.

De synpunkter som framförs i motionerna är enligt utskottets mening
värda beaktande. Det torde inte kunna bestridas att livräntor och andra
periodiska utbetalningar numera utnyttjas i betydande omfattning för att
undgå beskattning i samband med försäljningar eller för att uppnå andra inte
avsedda skattelättnader. Enligt utskottets mening finns det skäl anta att
denna form av skatteundandragande kommer att tillta inte minst i ett läge då
reglerna om skatt på realisationsvinster skärpts. Skatteutskottet, som under
senare år vid upprepade tillfällen understrukit angelägenheten av att
skatteundandragande i alla former motverkas, tillstyrker med det anförda en
utredning om egendomslivräntornas skattemässiga behandling. Utskottet
vill särskilt betona att syftet med denna utredning bör vara att söka komma
till rätta med missbruksfallen och inte att hindra eller försvåra överlåtelseformer
som har till syfte att underlätta generationsväxlingar eller att
bereda en tidigare innehavare av ett företag en rättmätig pension. Vad
utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

Motionerna 224 och 1161 får härigenom anses vara besvarade.

Stöd till ideella organisationer

Linnea Hörlén m. fl. (fp) begär i motion 1535 skattelättnad för gåvor till
utvecklingsbistånd. Denna bör enligt motionärerna ges i form av skattereduktion
om högst 1 000 kr. Per Unckel och Filip Fridolfsson (båda m) yrkar i
motion 1558 att frågan om avdragsrätt för enskilda bidrag till ideella
organisationer skall utredas, medan Margaretha af Ugglas och Sten Svensson
(båda m) i motion 1865 begär förslag om skattebefrielse för stiftelser som har
till ändamål att stödja kulturell verksamhet.

SkU 1980/81:35

Som framgår av den redogörelse som utskottet lämnat i inledningen till
detta betänkande har riksdagen under en lång följd av år avvisat tanken på att
införa en rätt till avdrag vid beskattningen för gåvor till allmännyttiga
ändamål. Också den av Linnea Hörlén aktualiserade frågan om skattereduktion
för gåvor till utvecklingsbistånd har prövats av riksdagen men inte
ansetts böra föranleda någon åtgärd. De skäl av bl. a. principiell och
kontrollteknisk art som riksdagen åberopat mot en sådan avdragsrätt äger
enligt utskottets mening alltjämt giltighet, varför utskottet avstyrker bifall till
motionerna 1535 och 1558.

Med det anförda och då utskottet i avvaktan på resultatet av stiftelseutredningens
pågående arbete inte är berett pröva den i motion 1865
aktualiserade frågan om kulturella stiftelsers beskattning avstyrker utskottet
bifall också till denna motion.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande frivilliga periodiska understöd
att riksdagen avslår motion 1980/81: 1562,

2. beträffande oåterkalleliga förmånstagarförordnanden
att riksdagen avslår motion 1980/81: 1162,

3. beträffande egendomslivräntor

att riksdagen med anledning av motionerna 1980/81: 224 och
1980/81: 1161 ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande avdragsrätt m. m. för gåvor till ideella organisationer att

riksdagen avslår

a. motion 1980/81: 1535,

b. motion 1980/81: 1558,

5. beträffande skattefrihet för vissa ideella organisationer
att riksdagen avslår motion 1980/81: 1865.

Stockholm den 24 mars 1981

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
Rune Ångström (fp), Rune Carlstein (s). Olle Westberg i Hofors (s), Tage
Sundkvist (c), Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c),
Bo Forslund (s), Wilhelm Gustafsson (fp), Egon Jacobsson (s), Anita
Johansson (s)* och Ewy Möller (m).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

SkU 1980/81:35

Reservationer

1. Frivilliga periodiska understöd (moni. 1)

Erik Wärnberg, Rune Carlstein, Olle Westberg i Hofors, Hagar Normark,
Bo Forslund, Egon Jacobsson och Anita Johansson (alla s) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Av den”
och slutar med ”motion 1562” bort ha följande lydelse:

1972 års skatteutredning föreslog i sitt slutbetänkande (SOU 1977:91)
Översyn av skattesystemet att rätten till avdrag för frivilliga periodiska
understöd skulle slopas. Utredningen som åberopade bl. a. rättvise-,
kontroll- och förenklingsskäl konstaterade att, oavsett hur det förhöll sig
med möjligheten att genom en avdragsrätt för sådana understöd uppnå
skatteförmåner, det numera fanns skäl att se utbetalningarna på ett annat sätt
än tidigare. Behovet att genom skattelättnader främja frivilliga understöd
var - menade utredningen - betydligt mindre nu än vid tiden för reglernas
tillkomst bl. a. till följd av utbyggnaden av den sociala välfärdspolitiken.
Utredningen ansåg inte heller skatteförmågeprincipen längre motivera en
avdragsrätt.

Utskottet delar den uppfattning som framförts av 1972 års skatteutredning.
Det finns enligt utskottets mening ingen anledning att genom en
avdragsrätt för frivilliga understöd ge skattelättnader som inte är motiverade
vare sig med hänsyn till givarens ekonomiska situation eller mottagarens
behov.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:1562 antar följande
såsom reservanternas förslag betecknade

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 5 av anvisningarna till kommunalskattelagen
(1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

Anvisningar
till 46 §

5. Förutsättning för är avslutad.

Avdrag medges juridisk person.

För annat periodiskt understöd
eller därmed jämförlig periodisk
utbetalning medges avdrag med högst
5 000 kronor. Utger skattskyldig

SkU 1980/81:35

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

sådana understöd till mer än en
person med belopp som sammanlagt
överstiger 5 000 kronor, skall avdraget
fördelas mellan dessa understöd
på sätt den skattskyldige önskar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första gången vid
1983 års taxering.

2. Stöd till ideella organisationer (mom. 4)

av Rune Ångström och Wilhelm Gustafsson (båda fp) som

dels anför följande:

Vi ansluter oss till den i motion 1980/81:1535 framförda uppfattningen att
det är av stor positiv betydelse, både för de inom internationell biståndsverksamhet
aktiva organisationerna och för samhällsgemenskapen i stort,
om skattesystemet kan utformas så att enskilda personer stimuleras att öka
sina gåvor till mission, utvecklingshjälp och katastrofbistånd - ändamål som
enligt i vårt samhälle gemensamma bedömningar förtjänar ökat stöd.

I likhet med motionären förordar vi att den ifrågavarande avdragsrätten
införs för gåvor till organisationer som arbetar med inriktning på internationell
biståndsverksamhet samt för sådana organisationer som verkar för
internationellt samförstånd och respekt för de mänskliga rättigheterna. Vi
förordar därför att regeringen lägger fram förslag om lagstiftning i frågan i
huvudsaklig överensstämmelse med förslaget i motion 1535. Detta bör enligt
vår mening ges regeringen till känna. Vi anser att motionen därigenom är
besvarad.

dels anser att utskottet under mom. 4 a bort hemställa

att riksdagen med anledning av motion 1980/81:1535 begär förslag
från regeringen om skattelättnader för gåvor till utvecklingsbistånd
i enlighet med vad som anförts i reservationen.

GOTAB 66778 Stockholm 1981