om översyn av länsstyrelseinstruktionen m.m. (Betänkande 1985/86:BoU4 Bostadsutskottet)

Bostadsutskottets betänkande

1985/86:4

om översyn av länsstyrelseinstruktionen m. m.

BoU

1985/86:4

Sammanfattning

I betänkandet behandlas tre motioner som tar upp frågor kring vissa
länsstyrelsebeslut och länsstyrelseinstruktionens utformning. 1 den första
motionen (s) tas handläggningen av tillståndsfrågor i länsstyrelsen upp. I den
andra motionen (s) behandlas länsstyrelsens samordningsansvar för räddningstjänstövningar,
medan i den tredje motionen (c) länsstyrelsens tillståndsgivning
för motortävlingar på väg tas upp.

Samtliga motioner avstyrks enhälligt av utskottet.

Motionerna

I detta betänkande behandlas de under allmänna motionstiden 1985 väckta
motionerna 1984185:

1129 av Kerstin Göthberg (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos
regeringen begära att brandmyndigheter får ett decentraliserat ansvar i
enlighet med vad som anförts i motionen,

1135 av Sven-Gösta Signell och Birger Rosqvist (båda s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
en mera demokratiserad handläggning av tillståndsfrågor i länsstyrelse,

1482 av Margit Sandéhn och Birthe Sörestedt (båda s) vari föreslås att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av en utvidgning
av länsstyrelseinstruktionen beträffande skyldigheten att verka för en
samordning m.m. av räddningstjänsten.

Uppgifter i anslutning till motionerna

De grundläggande reglerna för vilka ärenden som skall avgöras av länsstyrelsens
styrelse ges i länsstyrelseinstruktionen (1971:460). I instruktionen (26 §)
anges sålunda att styrelsen bl. a. skall avgöra viktigare frågor om samhällsplanering
eller om polisverksamhet eller andra för länet betydelsefulla
frågor. Bland de frågor som dessutom skall avgöras av länsstyrelsens styrelse
ingår också viktigare frågor om arbetsordning.

Med utgångspunkt i länsstyrelseinstruktionens beslutsregler fastställer
varje länsstyrelse sin egen arbetsordning. Till ledning härför utarbetar

1 Riksdagen 1985186.19 sami. Nr 4

länsstyrelsernas organisationsnämnd en normalarbetsordning. Det står dock
varje länsstyrelse fritt att inom ramen för länsstyrelseinstruktionens regler
avvika från denna normalarbetsordning. Mot bakgrund av förhållandena i
det egna länet kan alltså länsstyrelsens styrelse genom arbetsordningen
förbehålla sig beslutsrätten i vissa typer av ärenden som vid andra länsstyrelser
ligger på landshövdingen ensam eller på tjänsteman.

Länsstyrelsens uppgifter inom räddningstjänsten regleras främst i brandlagen
(1974:80) och brandstadgan (1974:81). I korthet kan länsstyrelsen sägas
ha följande uppgifter.

Länsstyrelsen skall i länet utöva statlig tillsyn över den kommunala
räddningstjänsten. Länsstyrelsen prövar besvär i första instans i vissa
ärenden enligt brandlagen och beslutar i en del fall om statlig ersättning till
kommuner och enskilda. Den skall också svara för den särskilda planläggning
som behövs för insatser vid omfattande olyckshändelser. Länsstyrelsens
roll som tillsynsorgan innebär att den skall följa utvecklingen inom räddningstjänsten
i länet. Den kan sägas ha till uppgift att kanalisera synpunkter
och önskemål från den lokala nivån till det centrala statliga räddningstjänstorganet.
De kommunala räddningstjänstplanerna skall stämmas av mot
länsstyrelsens regionala planer för räddningstjänsten vid olika typer av
olyckor. Länsstyrelsen skall dessutom när det krävs en samordning av
räddningstjänsten eller av räddningstjänsten med annan verksamhet överta
ledningen av räddningstjänsten. Till Samordningsuppgiften hör också att
ordna de övningar som behövs för att räddningsarbetet skall fungera i
situationer när flera olika organ skall samarbeta.

Frågor kring räddningstjänsten och dess organisation har behandlats av
räddningstjänstkommittén som i sitt slutbetänkande (SOU 1983:77) Effektiv
räddningstjänst redovisar ett förslag till arbetsfördelning på lokal, regional
och central nivå i den kommunala räddningstjänsten och i den förebyggande
verksamheten. Kommitténs förslag innebär att länsstyrelsen även i fortsättningen
skall vara det ansvariga regionala statliga organet. Den skall
samordna kommunernas åtgärder, ge råd och lämna information. Rollen
förändras till en del genom den samverkan mellan kommuner i räddningstjänstregioner
som kommittén föreslår. Även den kommunanknutna civilförsvarsverksamheten
leder till förändringar i länsstyrelsens uppgifter inom
räddningstjänsten. Länsstyrelsens samordningsansvar på regional nivå avser
enligt förslaget både den kommunala och den statliga räddningstjänsten.

Med utgångspunkt i räddningstjänstkommitténs förslag har inom försvarsdepartementet
utarbetats en lagrådsremiss som förväntas komma att överlämnas
under december månad 1985. I lagrådsremissen kommer bl. a.
samordningsfrågor och länsstyrelsens roll i den framtida räddningstjänsten
att behandlas. Efter lagrådets granskning kommer en proposition i ärendet
att avges.

För övningar av den regionala räddningstjänsten utgår medel till statens
brandnämnd. Brandnämnden har utarbetat en plan för sådana övningar.
Enligt denna plan genomförs i varje län någon form av regional räddningstjänstövning
minst vart tredje år.

Frågan om tillstånd för motortävlingar regleras dels i vägtrafikkungörelsen
(1972:603), dels i allmänna ordningsstadgan (1956:617).

BoU 1985/86:4

Enligt bestämmelserna i vägtrafikkungörelsen prövar länsstyrelsen ärenden
som rör tävling med fordon på väg. Prövningen av sådana ärenden
föregås regelmässigt av ett remiss- och samrådsförfarande med bl. a. berörda
lokala polismyndigheter och med berörda brandmyndigheter. Härigenom
kan behovet av särskilda säkerhetsåtgärder kring tävlingen uppmärksammas.
Länsstyrelsen har möjlighet att förena sitt tillstånd med de säkerhetsföreskrifter
som bedöms erforderliga. Det kan t. ex. gälla olika åtgärder för att
förebygga brand (utrymningsvägar, begränsning av besöksantal, brandmän,
bevakningspersonal m. m.).

Även i samband med den lokala polismyndighetens tillståndsgivning till
andra motortävlingar än tävling på väg sker ett samråd mellan polis och
brandmyndighet. Brandmyndigheten bedömer även i dessa fall behovet av
särskilda säkerhetsåtgärder med avseende bl. a. på brandrisken.

Utskottet

Frågan om vilka ärenden som skall avgöras av länsstyrelsens styrelse tas upp i
motion 1135 (s). I motionen framhålls att ansökningar om tillstånd av olika
slag normalt sett avgörs på tjänstemannanivå. Motionärerna menar att det
ibland kan anses vara icke helt förenligt med demokrati och rättssäkerhet när
ärende och ansökan som är av stor betydelse för den enskilde individen avslås
på tjänstemannaplanet. Mot bakgrund härav föreslås en mera demokratiserad
handläggning av tillståndsfrågor i länsstyrelsen. En sådan ordning skulle
enligt motionärerna innebära att när en handläggande tjänsteman finner skäl
att ett ärende ej skall bifallas ärendet skall avgöras i lekmannastyrelsen.

I länsstyrelseinstruktionen tilläggs länsstyrelsens styrelse beslutanderätten
i ett antal ärenden av för länet speciell vikt eller av större principiell
betydelse. Bland dessa ärenden ingår viktigare frågor om arbetsordning.
Detta innebär att länsstyrelsens lekmannastyrelse har ett avgörande inflytande
bl. a. över på vilken nivå inom länsstyrelsen som olika beslut skall fattas.
Det är alltså fullt möjligt för lekmannastyrelsen att tillförsäkra sig beslutsrätten
t. ex. i tillståndsärenden. Utskottet är mot bakgrund härav inte berett att
förorda en generell regel om beslutsnivån för vissa tillståndsärenden av den
innebörd som föreslås i motion 1135 (s). Genom den nuvarande ordningen
har länsstyrelsens styrelse, när den fastställer sin arbetsordning, möjlighet
bevaka att arbetsfördelningen inom länsstyrelsen blir ändamålsenlig och
anpassad till förhållandena i det egna länet. Utskottet finner inte skäl till
annat antagande än att länsstyrelserna tillämpar en beslutsordning som
innebär att rättssäkerheten inte äventyras. Utskottet finner inte tillräckliga
skäl föreligga för det i motion 1135 (s) förordade tillkännagivandet.
Motionen avstyrks med hänvisning till det anförda.

Länsstyrelsens uppgifter inom räddningstjänsten tas upp i motion 1482 (s).
Enligt motionärerna är det en brist att länsstyrelsen inte har skyldighet att
koordinera planeringen och ta initiativ till samövningar i räddningstjänst som
ett led i beredskapen mot stora olyckor- en brist som måste undanröjas. Med
hänvisning härtill föreslås i motionen att länsstyrelseinstruktionen utvidgas
beträffande skyldigheten för länsstyrelsen att verka för samordning m. m. av
räddningstj änsten.

BoU 1985/86:4

Utskottet vill, liksom motionärerna, betona vikten av att räddningstjänstens
insatser i olika skadesituationer planeras och övas i förväg. Bl. a.
härigenom skapas förutsättningar för att räddningstjänstens insatser vid en
inträffad skada skall bli så effektiva som möjligt. Det är viktigt att planeringsoch
övningsverksamheten sker inte bara sektorsvis utan att den också blir
sektorsövergripande. Samövningar av räddningstjänsten i vid mening utgör
enligt utskottets mening ett naturligt inslag i beredskapen inför möjliga större
olyckor. Som framgår av framställningen ovan ingår också i länsstyrelsens
samordningsuppgifter inom räddningstjänsten att ordna de övningar som
behövs för att räddningsarbetet skall fungera i situationer när flera olika
organ skall samarbeta. Genom statens brandnämnd utgår dessutom medel
för sådan regional övningsverksamhet till länsstyrelserna.

Frågan om länsstyrelsens samordningsuppgifter inom räddningstjänsten
tas, enligt vad utskottet erfarit, upp i den lagrådsremiss om räddningstjänstverksamheten
som har aviserats till december månad 1985. De i motion 1482
(s) aktualiserade frågorna får alltså redan anses vara föremål för regeringens
överväganden. Enligt bostadsutskottets mening bör utfallet av dessa överväganden
avvaktas. Utskottet är mot bakgrund härav inte nu berett att
tillstyrka motion 1482 (s).

I motion 1129 (c) anförs att tillstånd för motortävlingar lämnas av
länsstyrelsen långt innan tävlingen genomförs. Enligt motionären genomförs
därmed tävlingen utan att hänsyn tas till att det tävlingsdagen t. ex. kan vara
extremt torrt i skog och mark. Mot bakgrund härav föreslås att länsstyrelsens
tillstånd bör vara kombinerat med ett decentraliserat ansvar för lokal
brandmyndighet att bedöma om tävlingen kan genomföras utan risk för
brand. Vid risk för skogsbrand föreslås också brandmyndigheten kunna
stoppa tävlingen.

Som framgår av framställningen ovan prövas frågan om tillstånd för
motortävlingar av länsstyrelsen i de fall ärendet avser tävling på väg. I övriga
fall åvilar tillståndsprövningen lokal polismyndighet. Oavsett vilken instans
som prövar ärendet kan dock tävlingstillståndet förenas med villkor avseende
bl. a. brandsäkerheten. Det kan t. ex. gälla iordningställande av utrymningsvägar,
utpostering av brandmän m. m. Det torde inte heller föreligga
något hinder att göra sådana särskilda villkor beroende av t. ex. brandrisken
den aktuella tävlingsdagen. Som även framgår av det ovan anförda kan
tillstånd att genomföra motortävling bl. a. förenas med föreskrifter som
syftar till att förebygga brand. Vad i motionen förordats får anses tillgodosett
inom ramen för gällande ordning. Utskottet är mot bakgrund härav inte
berett tillstyrka motion 1129 (c).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ärenden som skall avgöras av länsstyrelsernas styrelse
att riksdagen avslår motion 1984/85:1135,

2. beträffande länssstyrelsens uppgifter inom räddningstjänsten
att riksdagen avslår motion 1984/85:1482,

BoU 1985/86:4

3. beträffande tillstånd för motortävlingar
att riksdagen avslår motion 1984/85:1129.

Stockholm den 28 november 1985

På bostadsutskottets vägnar

Kjell A. Mattsson

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Oskar Lindkvist (s), Rolf Dahlberg (m),
Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Lennart Nilsson (s), Margareta
Palmqvist (s), Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m), Rune
Evensson (s), Birgitta Hambraeus (c), Tore Claeson (vpk), Nils Nordh (s),
Margareta Gard (m) och Britta Sundin (s).

BoU 1985/86:4