om Östra Timor (Betänkande 1987/88:UU14 Utrikesutskottet)

Utrikesutskottets betänkande
1987/88:14

om Östra Timor

1987/88:14

Motionen

Motion 1986/87 :U502, yrkandena 3, 5 och 6 yrkas

3. att riksdagen begär att regeringen offentligt framför en protest mot den
indonesiska regeringens militära övergrepp och kränkningar av mänskliga
rättigheter i Östtimor, Västpapua och Indonesien,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige bör
lämna IGGI,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om ställningstagande och arbete i FN för Östtimors rätt till
självbestämmande.

Yrkande 1 i motionen kommer att behandlas i ett senare betänkande;
yrkandena 2 och 4 har behandlats i UU 1986/87:10.

Bakgrund

Motioner om förhållandena på Östra Timor (östra delen av f.d. Nya Guinea)
har väckts under praktiskt taget varje riksmöte under en lång följd av år. Den
politiska situationen på ön behandlades av utskottet senast i betänkandet
UU 1985/86:2, och det humanitära biståndet dit i betänkandet UU 1986/
87:10.

Den svenska regeringen har tagit avstånd från Indonesiens invasion och
annektering av Östra Timor som ägde rum år 1975. Denna åsikt har under
årens lopp redovisats offentligt upprepade gånger.

Det är samtidigt uppenbart att Östra Timor under de 12 år som förflutit
efter invasionen successivt blivit allt fastare inlemmat i Indonesien. Detta har
föranlett allt fler länder i världen att konstatera att Indonesien har
överhöghet över Östra Timor.

Östra Timor är fortfarande ett i hög grad avskärmat område, vilket gör att
det alltjämt är svårt att få fram allsidiga och objektiva upplysningar om
situationen på ön. Utländska journalister och delegationer av olika slag har
besökt Östra Timor, men deras rprelsefrihet har varit kringskuren. En viss
motståndskamp, ledd av Fretilin, torde förekomma, men den är av allt att
döma av begränsad omfattning.

FN:s generalsekreterare har sedan 1982 generalförsamlingens uppdrag att
genom konsultationer med alla berörda parter söka nå en lösning på den
otillfredsställande situationen. Dessa konsultationer har hittills inte lett till

1 Riksdagen 1987/88. 9sami. Nr 14

något genombrott. Den forna kolonialmakten Portugal deltar i dessa
konsultationer och har i New York direkta kontakter med Indonesien i
frågan. Portugal anser sig fortfarande ha ett administrativt ansvar för Östra
Timor och kräver att områdets befolkning i någon form skall få avgöra sin
egen framtid. I den gällande portugisiska grundlagen från år 1974 föreskrivs
bl.a. att Portugal skall verka för självbestämmande för Östra Timor. Inom
den nytillträdda regeringen pågår ett arbete med en revision av grundlagen.
Sedan en tid planeras ett besök av en portugisisk parlamentsdelegation i
Östra Timor, men ett sådant torde endast komma till stånd om delegationen
garanteras frihet att resa runt i olika delar av området.

Östra Timor-frågan har sedan 1983 inte förekommit på generalförsamlingens
dagordning, bl.a. i väntan på att generalsekreterarens konsultationer
skall ge något resultat.

Av de skäl som angivits ovan är det svårt att få någon fullständig bild av
situationen för de mänskliga rättigheterna i Östra Timor och i den västra
delen av ön, Irian Jaya. I Amnesty Intemationals senaste årsrapport
redovisas åtskilliga fall av misstänkta övergrepp både i själva Indonesien och
på öns västra och östra delar. En begäran från Amnesty International att få
sända observatörer till rättegångar på Java, Iran Jaya och Östra Timor har
avvisats av indonesiska regeringen.

Utskottet

Den svenska grundinställningen till utvecklingen i Östra Timor är väl känd
för Indonesien och närmast berörda parter. Det är utskottets förhoppning att
de nu pågående konsultationerna i generalsekreterarens regi skall leda till en
lösning som går den timoresiska befolkningens legitima önskemål till mötes.

Rapporter om övergrepp mot befolkningen i Östra Timor, Irian Jaya och
det övriga Indonesien förekommer, bl.a. i Amnesty Intemationals årsrapport.
Utskottet tar med eftertryck avstånd från sådana övergrepp, där såväl
som i andra länder och områden. Något uttalande därutöver i anledning av
yrkande 3 i motionen anser utskottet inte påkallat. Yrkandet avstyrks
därför.

Som framgår av bakgrundsbeskrivningen har det inte på flera år framlagts
något resolutionsförslag i FN:s generalförsamling med anledning av situationen
på Östra Timor. När så åter sker kommer regeringen att ta ställning till
den då föreliggande texten på grundval av dess innehåll och i konsekvens
med den folkrättsliga ståndpunkt Sverige intar i frågan.

Yrkande 6 i motionen avstyrks därmed.

I motionens femte yrkande föreslås att Sverige skall utträda ur Intergovernmental
Group on Indonesia (IGGI).

Utskottet vill med anledning av detta yrkande anföra följande. Sverige
deltar sedan år 1980 som observatör vid IGGI:s årliga möten, i likhet med
Danmark, Finland och Norge och flertalet andra OECD-länder. Syftet med
observatörsskapet är att erhålla allmän ekonomisk, handelspolitisk och
kommersiell information om Indonesien. Så länge regeringen och det
svenska näringslivet bedömer att ett svenskt observatörsskap vid dessa
möten har ett informationsvärde, ser utskottet ingen anledning att förorda
att observatörsskapet upphör. Yrkande 6 i motionen avstyrks följaktligen.

UU 1987/88:14

Hemställan

UU 1987/88:14

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår yrkandena 3,5 och 6 i motion 1986/87:U502.

Stockholm den 26 november 1987
På utrikesutskottets vägnar
Gunnel Jonäng

Närvarande: Gunnel Jonäng (c), Sture Ericson (s), Margaretha af Ugglas
(m), Axel Andersson (s), Maj-Lis Lööw (s), Anita Bråkenhielm (m), Bengt
Silfverstrand (s), Karl-Erik Svartberg (s), Rune Ångström (fp), Gunnar
Hökmark (m), Nils T Svensson (s), Bertil Måbrink (vpk), Maj Britt Theorin
(s), Maria Leissner (fp) och Karin Söder (c).

Reservation

Bertil Måbrink (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar med ”Den svenska”
och slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse:

Den svenska grundinställningen till Indonesiens politik måste skärpas till
en långt mera kritisk inställning än vad som nu är fallet.

Det gäller inte enbart utvecklingen i Östra Timor utan också i Irian Jaya
och inom övriga delar av Indonesien. Ända sedan den indonesiske diktatorn
Suharto tog makten genom en militärkupp 1965 har hans regim kännetecknats
av övergrepp och alla tänkbara brott mot mänskliga fri- och rättigheter.
Hans styre började med ett av de stora blodbaden i vår tid och på den vägen
har det fortsatt. Det har tagit formen av folkmord i östra Timor och som ett
oerhört förtryck med folkomflyttningar, fängslanden, tortyr och avrättningar
i alla andra delar av landet. Näst efter Östra Timor är Irian Jaya värst utsatt.

Sverige kan inte fortsätta att stödja en sådan regims politik så som hittills
har varit fallet med vårt lands medlemskap i IGGI och nu senast genom
beviljande av u-krediter genom BITS. Aldrig så vackra ord och högtidliga
uttalanden kan undanskymma att Sverige genom ett sådant handlingssätt
stöder regimen Suhartos politik.

Riksdagen bör ge regeringen till känna att en omläggning av den svenska
politiken visavi Indonesien är nödvändig om vårt land inte skall framstå som
en dubbelmoralens representant i internationella sammanhang. Därmed
bifalls de aktuella yrkandena i motion U502.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med bifall till yrkandena 3, 5 och 6 i motion
1986/87: U502 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.