om offentlig upphandling (Betänkande 1986/87:FiU1 Finansutskottet)

Finansutskottets betänkande
1986/87:1

om offentlig upphandling

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande fem motioner rörande frågor om
offentlig upphandling och konkurrens mellan offentlig och privat sektor samt
fyra motioner om offentlig upphandling som styrmedel i arbetsmarknadsoch
regionalpolitiken.

Utskottet har senast våren 1985 (FiU 1984/85:22) och våren 1986 (FiU
1985/86:15 s. 3, 4 och 15-17) behandlat frågor med liknande innebörd.
Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning och avstyrker samtliga dessa nio
motioner. Företrädare för moderata samlingspartiet, folkpartiet, centerpartiet
och vänsterpartiet kommunisterna reserverar sig på olika punkter.

Utöver dessa nio motioner begärs i en motion från vänsterpartiet
kommunisterna att riksdagen uttalar att statsförvaltningen skall prioritera
användningen av miljövänligt papper. Utskottet föreslår att riksdagen med
utgångspunkt i motionen gör ett tillkännagivande med innebörden att när
praktiska förutsättningar föreligger bör statsförvaltningen öka användningen
av miljövänligt papper.

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet följande motioner från allmänna
motionstiden 1986:

1985/86:Fi406 av Margit Gennser och Sten Svensson (m)

Den kommunala upphandlingen, m. m.,

1985/86:Fi501 av Gunnel Jonäng och Gunnar Björk i Gävle (c)

Översyn av upphandlingsförordningen,

1985/86:Fi502 av Bruno Poromaa m.fl. (s)

Upphandling av försvarsmateriel i östra Norrbotten m. m.,

1985/86:Fi503 av Olle Grahn m. fl. (fp, m, c)

Redovisning av den kommunala egenregiverksamheten,

1985/86:Fi504 av Hans Petersson i Hallstahammar (vpk)

Översyn av upphandlingskungörelsen,

1985/86:Fi505 av Björn Molin m. fl. (fp)

Åtgärder för konkurrens och mot monopol, i vad avser yrkandena 1, 2 och 4,

FiU

1986/87:1

1 Riksdagen 1986187. 5 sami. Nr 1

1985/86:Fi506 av Karin Söder m. fl. (c)

Decentraliserad upphandling inom försvaret,

1985/86:Fi718 av Lars Werner m. fl. (vpk)

Miljövänligt papper,

1985/86:Fi722 av Christer Eirefelt m. fl. (fp)

Förtida återbetalning av utlandslån, m. m., i vad avser yrkandena 4 och 5,

1985/86:Fi728 av Rune Rydén m.fl. (m)

Konkurrensen mellan privata och offentligägda företag.

Motionerna

Lagreglering av kommunal upphandling

1985/86:Fi406 av Margit Gennser och Sten Svensson (m), vari - med
hänvisning till motiveringen i motion 1985/86:Köl 1 - yrkas

1. att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till lagreglering av den
kommunala upphandlingen i enlighet med vad som anförts i motionen.

Konkurrens mellan privat och offentlig sektor

1985/86:Fi406 av Margit Gennser och Sten Svensson (m), vari — med
hänvisning till motiveringen i motion 1985/86:Köl 1 — yrkas såvitt nu är i
fråga

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
om privatiseringar och avmonopoliseringar inom den kommunala sektorn.

1985/86:Fi505 av Björn Molin m. fl. (fp), vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ökad konkurrens mellan egenregi och entreprenad hos
kommunerna,

4. att riksdagen beslutar upphäva ABAB:s särställning vad avser vissa
statliga bevakningsuppdrag.

1985/86:Fi722 av Christer Eirefelt m.fl. (fp), vari — med hänvisning till
motiveringen i motion 1985/86:N307 — yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i

motionen sägs om att bryta de offentliga monopolen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i

motionen sägs om ökad konkurrens i den offentliga sektorns upphandling.

1985/86:Fi728 av Rune Rydén m. fl. (m), vari yrkas att riksdagen beslutar om
en allsidig översyn av de olika förhållanden som påverkar konkurrensen
mellan privata och offentligägda företag.

Enhetlig redovisning

1985/86:Fi406 av Margit Gennser och Sten Svensson (m), vari — med
hänvisning till motiveringen i motion 1985/86:K611 - yrkas såvitt nu är i
fråga

FiU 1986/87:1

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
om privatiseringar och avmonopoliseringar inom den kommunala sektorn.

1985/86:Fi503 av Olle Grahn m. fl. (fp, m, c), vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen har anförts om en enhetlig
redovisning för den kommunala egenregin.

1985/86:Fi505 av Björn Molin m.fl. (fp), vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om enhetlig redovisning inom kommunal egenregiverksamhet.

Offentlig upphandling som styrmedel i arbetsmarknads- och
regionalpolitiken

1985/86:Fi501 av Gunnel Jonäng och Gunnar Björk i Gävle (c), vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär översyn av upphandlingsförordningen enligt
motionens intentioner.

1985/86:Fi502 av Bruno Poromaa m. fl. (s), vari yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller om att initiativ vidtas beträffande försvarets materielupphandling
i enlighet med vad som anförts i motionen.

1985/86:Fi504 av Hans Petersson i Hallstahammar (vpk), vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en översyn av upphandlingskungörelsen.

1985/86:Fi506 av Karin Söder m. fl. (c), vari - med hänvisning till motiveringen
i motion 1985/86:Fö205 - yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts om en utredning om decentraliserad
upphandling inom försvaret.

Användning av miljövänligt papper i offentlig förvaltning

1985/86:Fi718 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari yrkas

1. att riksdagen uttalar att statsförvaltningen i sin verksamhet skall
prioritera användningen av miljövänligt papper med måttliga ljusheter,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om direktiv till statsförvaltningen
att upphandla miljövänligt papper i samarbete med Svenska kommunförbundet.

Utskottet

Lagreglering av kommunal upphandling

I motion 406 av Margit Gennser och Sten Svensson (m) framhålls att även om
flertalet kommuner antagit det upphandlingsreglemente som rekommenderats
av Kommunförbundet garanterar inte detta att reglementet följs. Då
upphandlingsärendena ofta är mycket komplicerade är möjligheterna begränsade
att påtala avsteg från reglementet. Enligt motionärernas uppfattning
är det därför att föredra att den kommunala upphandlingen regleras

FiU 1986/87:1

genom lagstiftning. I motionen understryks att en sådan lagreglering även
skulle främja frihandel och konkurrens.I motionen anges vidare som en
viktig orsak till att lagreglera den kommunala upphandlingen att denna får en
allt större betydelse för den ekonomiska aktiviteten i Sverige. Det är, menar
motionärerna, utomordentligt viktigt att kommunerna inte kan skapa en
skyddad marknad för verksamhet i egen regi genom att kringgå anbudsförfarandet.

Utskottet vill inledningsvis erinra om, att den statliga upphandlingsförordningen
och kommunförbundens motsvarande rekommendation till regler för
upphandling inte avser val av regiform utan endast reglerar formerna för
upphandlingsförfarandet efter det att beslut om upphandling fattats. Vidare
reglerar dessa bestämmelser upphandlingen för statliga myndigheter resp.
kommunala förvaltningar men inte för företag ägda av stat eller kommun.

Vid behandlingen av propositionen angående riktlinjer för den offentliga
upphandlingen (prop. 1973:73, FiU 1973:27) godtog riksdagen de i propositionen
angivna riktlinjerna, vilket innebar att regeringen inte skulle reglera
den kommunala upphandlingen. De flesta kommuner och landsting har i dag
anslutit sig till kommunförbundens rekommendation till upphandlingsregler.
Regering och riksdag följde sålunda upphandlingskommitténs (SOU
1971:88) förslag att inte lagreglera kommunernas upphandling. Motivet till
detta var att en lagreglering skulle innebära ett intrång i den kommunala
självstyrelsen samtidigt som man ansåg att såväl praktiska som tekniska skäl
talade mot en sådan lösning.

Enligt utskottets mening är motiven för att avstå från en lagreglering av
den offentliga upphandlingen alltjämt giltiga. Utskottet avstyrker motion
Fi406 yrkande 1.

Konkurrens mellan privat och offentlig sektor

I fyra motioner behandlas frågor rörande rådande konkurrenssituation
mellan privat och offentlig sektor och hur den offentliga upphandlingen bör
inriktas för att främja konkurrensen.

I motion Fi406 framhålls att kommunernas alltmer dominerande ställning
inom svenskt näringsliv har ökat nackdelarna med en växande egenregiverksamhet.
Vidare framhålls vikten av att motverka uppkomsten av etableringshinderoch
olikformiga konkurrensvillkor. Motionärerna understryker betydelsen
av en ökad kommunal entreprenadverksamhet. Kommunernas
näringspolitik bör, sägs det i motionen, bygga på samarbete med näringslivet
som kund, inte som finansiär eller stödinstitution.

Även i motion Fi728 av Rune Rydén m.fl. (m) anförs att samtidigt som
statliga och kommunala företag, liksom kommunala förvaltningars direkta
företagarverksamhet i egen regi, på flera sätt fått en privilegierad ställning
har företagsklimatet inom det privata näringslivet successivt försämrats. Som
exempel nämns bl.a. att vissa stora statliga företag, främst vissa affärsverk,
och affärsverksamheten i kommuner och landsting baserar sin verksamhet på
monopol eller är av monopolkaraktär. Vidare nämns att stat och kommun
har en tendens att bilda egna företag som sedan övertar uppgifter som
tidigare skötts av privata företag. Mot denna bakgrund kräver motionärerna

FiU 1986/87:1

en översyn av de olika förhållanden som påverkar konkurrensen mellan
privat- och offentligägda företag.

I motionerna Fi505 av Björn Molin m.fl. (fp) och Fi722 av Christer Eirefelt
m.fl. (fp) understryks att de offentliga monopolen måste upphöra och att
staten och kommunerna lever upp till de i marknadsekonmomin nödvändiga
principerna om fri konkurrens och fri upphandling. Stat och kommun måste
motstå frestelsen att gynna egna företag vid köp eller upphandling. Myndigheters
och förvaltningars egen produktion av tjänster bör där så är möjligt
utsättas för konkurrens från utomstående företag.

Utskottet vill med anledning av dessa motioner anföra följande.

Utskottet kan inte godta den syn på den offentliga sektorns roll i en
välfärdsstat som kommer till uttryck i här aktuella motioner. Utskottet har
tidigare vid ett flertal tillfällen behandlat dessa frågor. Våren 1985 (FiU
1985/86:15 s. 3) framhöll sålunda utskottet att det är en självklarhet att den
offentliga sektorn måste utvecklas i enlighet med medborgarnas krav. Den
offentliga sektorn bör också ta vara på de utvecklingsmöjligheter som
erbjuds av idéer och impulser från verksamheter i icke-offentlig regi. En väl
fungerande offentlig sektor är i själva verket en avgörande förutsättning för
en framgångsrik välfärdspolitik. I dag är det givet att verksamheter som vård,
omsorg och utbildning är av så grundläggande betydelse för människorna att
de måste tillkomma alla medborgare på lika villkor utan hänsyn till deras
individuella ekonomiska resurser. Villkoret att dessa tjänster skall fördelas
efter behov och inte efter inkomst måste ligga fast. Men utskottet underströk
vid detta tillfälle att det självfallet finns områden av tjänsteproduktionen,
främst teknisk sådan, där det finns få fördelningspolitiska invändningar mot
privata alternativ. På dessa områden är det värdefullt om de olika företagsformerna
- statligt, kommunalt, kooperativt och privat företagande — kan
konkurrera på lika villkor. I vissa fall — om än inte alltid - kan offentlig
verksamhet också utformas så att politiskt uppställda mål kan förverkligas
även genom att utnyttja lämpliga entreprenader. De tidigare angivna
fördelningspolitiska aspekterna måste få avgöra om produktion skall kunna
ske även utanför den offentliga sektorn. Motionärernas inställning, att den
monopolställning som i dag karakteriserar många affärsverks verksamhet
och som återfinns även i andra delar av den offentliga sektorn nästan aldrig
kan försvaras, delas inte av utskottet. På vissa områden - exempelvis för
järnvägs-, post- och telekommunikationer - är det av stor vikt att medborgarna
kan få en någorlunda likvärdig service till samma kostnad oavsett
bostadsort.

Utskottet finner ingen anledning att ändra sitt ställningstagande i dessa
frågor. Motionerna Fi406 yrkande 2 i här aktuell del, Fi505 yrkande 1, Fi722
yrkandena 4 och 5 samt Fi728 avstyrks sålunda.

Bevakningsföretaget ABAB uppmärksammas särskilt i motion Fi505
yrkande 4. Då ABAB har en monopolställning bl.a. vad gäller vissa statliga
myndigheters byggnader finns, enligt motionärerna, påtagliga risker för att
priset blir för högt och kvaliteten för låg. I motionen hänvisas bl.a. till statens
pris- och kartellnämnd som i en utredning har visat att företaget använder
överskott i monopolverksamheten till att hålla lägre priser i den konkurrensutsatta
verksamheten. I monopolsfären ingår inte bara s.k. högviktiga

FiU 1986/87:1

skyddsföremål utan även bevakning av ambassader och tunnelbanor. Så
länge denna typ av bevakning delvis sköts av bevakningsföretag är det enligt
motionärernas mening självklart att polisen fritt bör få upphandla dessa
tjänster. I motionen förordas att ABAB:s särställning upphävs för alla typer
av bevakning.

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionen i den meningen
att ABAB inte bör utnyttja sin monopolställning vad gäller bevakning av
vissa myndigheters byggnader (SFS 1984:589) till att subventionera verksamheten
i den del av företaget som är inriktad mot den konkurrensutsatta
sektorn.

Näringsfrihetsombudsmannen (NO) framhöll i sitt beslut i detta ärende
(NO: Underprissättning — bevakningstjänster 1985-07-05) att vid bildandet
av ABAB uttalade riksdagen att det finns ett intresse att skapa en motvikt till
Securitasgruppens dominans. Men NO underströk att det inte kunde finnas
något allmänintresse av att den konkurrensutsatta delen av företagets
verksamhet visar förlust. Åtgärder borde därför vidtas för att förbättra
resultatet för denna del av verksamheten, och resultatredovisningen borde
snarast byggas ut. ABAB har därvid förklarat att samtidigt som företaget
förbättrar sin redovisning skall företaget ha en sådan prissättning att full
kostnadstäckning uppnås för den konkurrensutsatta delen av verksamheten.
NO:s kontakter med företaget ägde rum under år 1985. NO överväger nu en
uppföljning av detta ärende. Saken är således redan uppmärksammad och
följs av behörig myndighet.

Utskottet avstyrker mot här angiven bakgrund motion Fi505 yrkande 4.

Enhetlig redovisning

I motionerna Fi406, Fi505 och Fi503 av Olle Grahn m.fl. (fp, m, c) krävs att
kommunerna upprättar en enhetlig redovisning av den kommunala egenregiverksamheten.
I motionerna framhålls att detta är viktigt från bl.a. konkurrenssynpunkt.
I frånvaron av en redovisning är riskerna stora att egenregiverksamheten
fortsätter år efter år utan att upphandlingsalternativ prövas.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är en fördel om den
kommunala egenregiverksamheten redovisas på ett enhetligt sätt. Vid
behandlingen våren 1985 (FiU 1984/85:22 s. 7) av likalydande yrkanden som
de nu aktuella anförde utskottet att det inom kommunförbunden pågick ett
utvecklingsarbete vars målsättning var att skapa förutsättningar för en
enhetligare och enklare kommunal redovisning. Utskottet har erfarit att
detta arbete nu har slutförts och att ett förslag till en enhetlig finansiell
redovisning av kommunernas verksamhet under hösten 1986 har tillställts
kommuner och landsting. Detta kan bilda utgångspunkt för en enhetlig
redovisning av egenregiverksamhet.

Utskottet finner mot denna bakgrund inte anledning för riksdagen att göra
ett uttalande med den innebörd som anges i motionerna. Motionerna Fi406
yrkande 2 i berörd del, Fi505 yrkande 2 och Fi503 avstyrks sålunda.

FiU 1986/87:1

Offentlig upphandling som styrmedel i arbetsmarknads- och
regionalpolitiken

I fyra motioner begärs en översyn av upphandlingsförordningen för att
möjliggöra att offentlig upphandling kan utnyttjas som styrmedel i arbetsmarknads-
och regionalpolitiken.

I motionerna Fi50I av Gunnel Jonäng och Gunnar Björk i Gävle (c), Fi502
av Bruno Poromaa m.fl. (s) och Fi504 av Hans Petersson i Hallstahammar
(vpk) hävdas att det otillfredsställande läget på arbetsmarknaden och
regionala obalanser motiverar en ändring av upphandlingsförordningen.

I motion Fi501 framhålls särskilt att vid arbetsmarknadspolitiskt stöd
måste den egna regionens arbetskraft och maskintjänster tas till vara. I
motion Fi504 poängteras att den offentliga upphandlingen i högre grad än för
närvarande bör inriktas på en upphandling inom landet.

I motion Fi506 av Karin Söder m.fl. (c) krävs en utredning om decentraliserad
upphandling inom försvaret. Det är enligt motionärerna av stor
regionalpolitisk betydelse att ett förband kan gynna den egna ortens
näringsliv.

Det kan i vissa fall som påtalas i motionerna finnas anledning att överväga
om den offentliga upphandlingen kan användas i regionalpolitisk! eller
sysselsättningspolitiskt syfte. Det är emellertid enligt utskottets mening
olämpligt att statliga myndigheter åläggs att göra bedömningar av politisk
natur. Att hävda något annat vore att kräva att de politiska besluten skall
kunna åsidosättas av lokala förvaltningar. Det ankommer på regeringen att
göra de vidare bedömningar av ett upphandlingsärende som går utöver vad
principen om affärsmässighet vid upphandling tillåter. Detta framgår av
bestämmelserna för statlig upphandling.

Det kan i detta sammanhang nämnas att av förarbetena till upphandlingsförordningen
(prop. 1973:73 s. 57) framgår att myndigheterna inom ramen
för gällande upphandlingsbestämmelser bör medverka till att en ökad del av
upphandlingen läggs ut hos företag i de fyra nordligaste länen. Detta innebär
att Norrlandsföretagen skall ges företräde vid anbud som bedöms likvärdigt
med annat företags anbud (jfr s. 19 i Bestämmelser för statlig upphandling,
RRV juli 1986).

Utskottet vill understryka att utländska upphandlingsmarknader är av stor
betydelse för svensk export och därigenom för sysselsättningen inom landet.
Det är därför av avgörande betydelse att de internationella avtal som träffats
inom t.ex. GATT om internationell konkurrens vid statlig upphandling
respekteras.

Utskottet anser att det inte finns anledning att begära en översyn av
upphandlingsförordningen eller ta något initiativ vad gäller upphandling
inom försvaret. Motionerna Fi501, Fi502, Fi504 och Fi506 avstyrks av
utskottet.

Användning av miljövänligt papper i offentlig förvaltning

I motion Fi718 yrkande 1 av Lars Werner m.fl. (vpk) föreslås att riksdagen
bör uttala att användningen av miljövänligt papper prioriteras i statsförvalt -

FiU 1986/87

ningen. Motiveringen till förslaget är att detta bidrar till en förbättring av den
yttre miljön samtidigt som den riskfyllda hanteringen och transporterna av
klorgas minskar. Med miljövänligt papper menas i detta sammanhang
papper som inte innehåller klorblekt pappersmassa.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är nödvändigt att alla
möjligheter tas till vara för att reducera klorblekningen av pappersmassa.

Tidigare försök att använda miljövänligt papper har mött svårigheter bl.a.
på grund av att det inte fungerat tillfredsställande i olika typer av kontorsutrustningar.
Som nämns i motionen beslöt Kommunförbundet år 1986 att
testa vissa på marknaden tillgängliga kvaliteter av miljövänligt papper för
offset, kopiering och som skrivpapper. Resultatet av testerna redovisades i
en rapport i mitten av augusti 1986. Av rapporten framgår att det i dag finns
miljövänligt papper på marknaden som fungerar tillfredsställande i kontorsutrustningar,
att detta papper inte ställer några speciella lagerhanteringskrav
och att priset för detta papper är lägre än för konventionellt klorblekt
papper. Förutom att det miljövänliga papperet på ett väsentligt sätt minskar
de negativa miljöeffekterna i tillverkningsprocessen åstadkoms även en
påtaglig reducering av råvaruåtgången. Av rapporten framgår emellertid att
detta papper inte i alla avseenden kan jämföras med det klorblekta papperet.
Sålunda uppfyller exempelvis det miljövänliga papperet inte kravet på
arkivbeständighet och det gulnar fortare än det klorblekta papperet.

Eftersom efterfrågan på miljövänligt papper hittills har varit liten är
antalet olika kvaliteter på marknaden begränsade. Om detta papper skall bli
tillgängligt på marknaden i flera kvaliteter och storlekar krävs en ökad
efterfrågan. Det kan dock nämnas att statens naturvårdsverk nu går över till
miljövänligt papper, att regeringens miljösekretariat redan använder denna
papperskvalitet och att regeringens förvaltningskontor bedriver en försöksverksamhet
inför en ökad användning av detsamma.

Det finns mot denna bakgrund anledning för statsförvaltningen i dess
helhet att i likhet med ovannämnda myndigheter, när praktiska förutsättningar
finns, öka användningen av miljövänligt papper. Myndigheterna bör
informeras om på vilket sätt det miljövänliga papperet kan ersätta det
klorblekta papperet, och de miljömässiga faktorerna bör också uppmärksammas
inför den centrala upphandlingen av papper.

Vad utskottet anfört om ökad användning av miljövänligt papper med
anledning av motion Fi718 yrkande 1 bör ges regeringen till känna.

I yrkande 2 i motion Fi718 föreslås att riksdagen hos regeringen hemställer
om direktiv till statsförvaltningen att upphandla miljövänligt papper i
samarbete med Svenska kommunförbundet.

Enligt utskottets mening bör inte regeringen utfärda detaljerade föreskrifter
i det här aktuella upphandlingsärendet. Utskottet avstyrker därför
motion Fi718 yrkande 2.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lagreglering av kommunal upphandling
att riksdagen avslår motion 1985/86:Fi406 yrkande 1,

FiU 1986/87:

2. beträffande konkurrens mellan privat och offentlig sektor

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Fi406 yrkande 2 såvitt nu är i
fråga, 1985/86:Fi505 yrkandena 1 och 4, 1985/86:Fi722 yrkandena 4
och 5 och 1985/86:Fi728,

3. beträffande enhetlig redovisning

att riksdagen avslår motionerna 1985/86: Fi406 yrkande 2 såvitt nu är i
fråga, 1985/86:Fi503 och 1985/86:Fi505 yrkande 2,

4. beträffande offentlig upphandling som styrmedel i arbetsmarknads-
och regionalpolitiken

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Fi501, 1985/86:Fi502, 1985/
86:Fi504 och 1985/86:Fi506,

5. beträffande användning av miljövänligt papper i offentlig förvaltning a)

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Fi718 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) att riksdagen avslår motion 1985/86:Fi718 yrkande 2.

Stockholm den 21 oktober 1986
På finansutskottets vägnar

Arne Gadd

Närvarande: Arne Gadd (s), Anne Wibble (fp), Roland Sundgren (s),
Christer Nilsson (s), Nils G. Åsling (c), Rune Rydén (m). Iris Mårtensson
(s), Lars De Geer (fp), Filip Fridolfsson (m), Arne Andersson i Gamleby (s),
Hans Petersson i Hallstahammar (vpk), Arne Kjörnsberg (s), Hugo Hegelund
(m). Rolf Kenneryd (c) och Marianne Carlström (s).

Reservationer

1. Lagreglering av kommunal upphandling

Rune Rydén, Filip Fridolfsson och Hugo Hegeland (alla m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Utskottet vill” och
slutar med "yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Vid behandlingen våren 1973 av förslaget om riktlinjer för offentlig
upphandling (prop. 1973:73, FiU 1973:27) betonade den dåvarande socialdemokratiska
regeringen att fasta regler borde komma till stånd även för den
kommunala upphandlingen. Härigenom skulle ett enhetligt uppträdande för
hela den offentliga sektorn uppnås, vilket ansågs vara ett värde såväl för de
upphandlande myndigheterna som för leverantörerna. Föredragande statsrådet
förordade vid detta tillfälle att man på frivillig väg skulle få till stånd en
överensstämmelse mellan de kommunala och statliga reglerna. I propositionen
underströks att en överenskommelse med kommunerna självfallet

FiU 1986/87:1

förutsatte att kommuner och landsting skulle känna sitt ansvar och lojalt följa
kommunförbundens rekommenderade upphandlingsregler.

Som framgår av motionen har NO under 1980-talet behandlat flera fall där
kommuner inte följt de givna reglerna trots att de antagit kommunförbundens
förslag till upphandlingsreglemente. Enligt utskottets mening är det
allvarligt att frihandel och konkurrens på detta vis åsidosätts. Utskottet delar
därför motionärernas uppfattning att den kommunala upphandlingen bör
lagregleras. Yrkande 1 i motion Fi406 tillstyrks sålunda.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande lagreglering av kommunal upphandling
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Fi406 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Konkurrens mellan privat och offentlig sektor

Anne Wibble (fp), Rune Rydén (m), Lars De Geer (fp), Filip Fridolfsson
(m) och Hugo Hegeland (m) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Utskottet vill” och
på s. 6 slutar med ”yrkande 4” bort ha följande lydelse:

I motionerna Fi406, Fi505, Fi722 och Fi728 framhålls att staten måste leva
upp till de i en marknadsekonomi nödvändiga principerna om fri konkurrens
och fri upphandling. Utskottet delar till fullo denna uppfattning. Företagssektorn
- näringslivet — har under de senaste decennierna trängts tillbaka
och företagsklimatet har successivt försämrats. Samtidigt har den offentliga
sektorn vuxit sig allt starkare, vilket bl. a. inneburit att förvaltningar och
offentligtägda företag fått en privilegierad ställning gentemot den privata
sektorn. Flera exempel på detta ges i här nämnda motioner.

Utskottet vill mot denna bakgrund framhålla att åtgärder måste vidtas för
att främja konkurrens och frihandel. De offentliga monopolen måste brytas
och ge utrymme för fri konkurrens inom den offentliga sektorn, samtidigt
som rådande etableringshinder och olikformiga konkurrensvillkor måste
undanröjas. Ett konkret exempel på sådana åtgärder är, som anförs i motion
Fi505, att upphäva ABAB:s särställning vad avser vissa statliga bevakningsuppdrag.
Utskottet är av samma mening som motionärerna att ABAB:s
monopolställning medför påtagliga risker för att priset blir för högt och
kvaliteten för låg.

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion Fi406, att
kommunerna bör öka sin entreprenadverksamhet. Därigenom undviks att
enskilda företag undanhålls en för deras del viktig och växande marknad
samtidigt som infrastrukturen i många kommuner kan förbättras.

Utskottet vill avslutningsvis framhålla att här angivna åtgärder för att
möjliggöra en konkurrens mellan privat och offentlig sektor även måste ses
som en del av de åtgärder som krävs för en förnyelse av den offentliga
sektorn. Utskottet vill i detta sammanhang hänvisa till den översiktliga
sammanfattning av åtgärder, som redovisades i en reservation till utskottets
betänkande FiU 1985/86:15 (s. 15—17) av representanter för moderata
samlingspartiet och folkpartiet. I denna reservation framhölls bl.a. följande:

FiU 1986/87:1

- Monopol och specialregleringar bör avskaffas inom ett flertal områden
som t.ex. arbetsförmedling, post, tele, radio/TV, finansiella tjänster och
transporter.

- Statsbidrag och skattelagstiftning som diskriminerar privat verksamhet,
t. ex. Lex Pysslingen, bör avskaffas.

- Den offentliga sektorn bör tillämpa samma principer för val mellan
entreprenad och egen regi som används för val mellan olika entreprenörer.
Syftet bör vara att göra den offentliga produktionen mer konkurrensutsatt
och konkurrensmedveten.

- Oklara och missvisande kalkylmetoder, sammanblandning av monopolverksamhet
och konkurrensutsatt verksamhet, dålig åtskillnad mellan
upphandlande och producerande funktioner m.m. måste försvinna.

- Möjligheterna att genom MBL stoppa seriösa entreprenörer måste
undanröjas.

- En plan för utförsäljning av statliga bolag m.m. bör utarbetas.

- Särskilda åtgärder bör vidtas för att stimulera offentliganställda att ta
över verksamheter som lämpar sig för konkurrens på marknaden.

- Fördelningspolitiska åtgärder bör i större utsträckning inriktas på att
omfördela köpkraft och skapa konsumtionsmöjligheter, inte att tillhandahålla
en viss tjänst hos en viss producent.

- Avgiftsfinansiering bör förekomma i ökad utsträckning för att öka
konsumentstyrningen och möjliggöra resurstillskott till angelägna områden.

Vad utskottet här anfört med anledning av yrkanden i motionerna Fi406,
Fi505, Fi722 och Fi728 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande konkurrens mellan privat och offentlig sektor
att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Fi406 yrkande 2
såvitt nu är i fråga, 1985/86:Fi505 yrkandena 1 och 4, 1985/86:Fi722
yrkandena 4 och 5 samt 1985/86:Fi728 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

3. Enhetlig redovisning

Anne Wibble (fp), Nils G. Åsling (c), Rune Rydén (m), Lars De Geer (fp),
Filip Fridolfsson (m), Hugo Hegeland (m) och Rolf Kenneryd (c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Utskottet delar
motionärernas ” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att om myndigheternas verksamhet
i stor utsträckning bedrivs i egen regi innebär det att de privata
företagen och då inte minst de mindre företagen utestängs från en marknad
som skulle tjäna som underlag för expansion, såväl inom ett visst område som
inom hela landet och t.o.m. på vissa exportmarknader.

Ur såväl skatte- som konkurrenssynpunkt är det viktigt att den kommunala
egenregiverksamheten ges en enhetlig redovisningsform som utvisar de
faktiska kostnaderna. Sker inte detta är riskerna betydande att egenregiverk -

FiU 1986/87:1

samheten fortsätter år efter år utan att upphandlingsalternativet prövas.

Utskottet föreslår mot denna bakgrund att all kommunal egenregiverksamhet
och kostnaden härför noga redovisas varje år. Speciellt viktigt är att
kommunerna redovisar de redovisningstekniska principer som man tillämpar
när man beräknar de totala kostnaderna för egenregiverksamheten. Genom
en sådan redovisning ges företag och allmänhet möjligheter att få en
uppfattning om kostnaderna för olika verksamheter i kommunal egenregi
och jämföra dessa med kostnader vid entreprenad. Kommunerna bör även
åläggas att med jämna mellanrum gå ut på den öppna marknaden och ta in
anbud på den verksamhet som drivs i egen regi.

Utskottet anser det angeläget att regeringen i sina överläggningar med
kommunförbunden och kommunerna kraftigt understryker vikten av att få
tillstånd en enhetlig redovisning av egenregiverksamheten. Vad utskottet
här anfört med anledning av motionerna Fi406 och Fi505 i här aktuella delar
samt motion Fi503 bör ges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande enhetlig redovisning
att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Fi406 yrkande 2
såvitt nu är i fråga, 1985/86:Fi503 och 1985/86:Fi505 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Offentlig upphandling som styrmedel i arbetsmarknads- och
regionalpolitiken

Nils G. Åsling och Rolf Kenneryd (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Det kan i vissa”
och slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

Samtidigt som under pågående högkonjunktur vissa storstadsområden —
exempelvis Storstockholm — haft en positiv utveckling på arbetsmarknaden
har utvecklingen i glesbygdsregionerna varit starkt negativ. I själva verket
har sedan den socialdemokratiska regeringen tillträdde den regionala
obalansen förstärkts. Utskottet måste därför konstatera att detta är en
utveckling som går stick i stäv mot regionalpolitikens mål.

Utskottet anser att statliga myndigheter och kommuner framgent, mot
bakgrund av vad som här anförts, bör kunna utnyttja upphandling som
regional- och sysselsättningspolitiskt medel. Därvid bör också övervägas
inom vilka områden det är lämpligt att lokala och regionala företag tar över
kommunal egenregiverksamhet. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla
att det självklart faller inom myndigheternas ansvarsområde att uppfylla
de mål för regionalpolitiken som uppställts av regering och riksdag.

I likhet med vad som anförs i motionerna Fi502 och Fi506 anser utskottet
att det även från försvarspolitisk synpunkt är oacceptabelt att Norrlands
inland genom den förda regionalpolitiken helt utarmas.

Utskottet delar mot denna bakgrund uppfattningen att det bör göras en
översyn av upphandlingsförordningen. Vad utskottet här anfört med anledning
av motionerna Fi501, Fi502, Fi504 och Fi506 bör ges regeringen till
känna.

FiU 1986/87:1

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande offentlig upphandling som styrmedel i arbetsmarknads-
och regionalpolitiken

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Fi506 och med anledning
av motionerna 1985/86:Fi501, 1985/86:Fi502 och 1985/86:Fi504 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Offentlig upphandling som styrmedel i arbetsmarknads- och
regionalpolitiken

Flans Petersson i Hallstahammar (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Det kan i vissa”
och slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att statliga myndigheter och kommuner framgent, mot
bakgrund av vad som här anförts, bör kunna utnyttja upphandling som
regional- och sysselsättningspolitiskt medel. Utskottet vill i detta sammanhang
framhålla att det självklart faller inom myndigheternas ansvarsområde
att uppfylla de mål för regionalpolitiken som uppställts av regering och
riksdag.

Det finns därför starka skäl att göra en översyn av upphandlingsförordningen
i syfte att underlätta för statliga och kommunala förvaltningar att ta
regional- och sysselsättningspolitiska hänsyn i upphandlingen. Vad utskottet
här anfört med anledning av motionerna Fi501, Fi502, Fi504 och Fi506 bör
ges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande offentlig upphandling som styrmedel i arbetsmarknads-
och regionalpolitiken

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Fi504 och med anledning
av motionerna 1985/86:Fi501, 1985/86:Fi502 och 1985/86:Fi506 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

FiU 1986/87:1

Särskilda yttranden

FiU 1986/87:1

1. Konkurrens mellan privat och offentlig sektor
Nils G. Åsling och Rolf Kenneryd (båda c) anför:

I flera av de motioner som behandlas under detta avsnitt begärs åtgärder för
att på olika områden stimulera en fri konkurrens mellan privat och offentlig
verksamhet genom att öka utnyttjandet av entreprenader i den offentliga
verksamheten. Vi delar uppfattningen att det vore till fördel om kommunerna
ökade entreprenadverksamheten. Vi anser att kommunerna redan i dag
har denna möjlighet och i stor utsträckning också utnyttjar entreprenader för
att bedriva en effektiv och gentemot kommuninvånarna väl avpassad
serviceverksamhet. Några direktiv eller riktlinjer för hur denna verksamhet
bör bedrivas i kommunerna är därför enligt vår mening inte behövliga.
Kommunerna eftersträvar att anpassa sin service till medborgarnas behov
och resurser. Detta kräver en flexibel organisation, och det är därför ofta
lämpligt att utnyttja det lokala näringslivets resurser t.ex. genom entreprenaduppdrag.

2. Användning av miljövänligt papper i offentlig förvaltning
Hans Petersson i Hallstahammar (vpk) anför:

Enligt min mening är det en klar fördel om en statlig upphandling av
miljövänligt papper kommer i gång i större skala, gärna i samarbete med
Kommunförbundet. Detta förbättrar naturligtvis förutsättningarna förökad
produktion av miljövänligt papper på bekostnad av det konventionella
klorblekta papperet. Med tanke på de positiva miljöeffekter som följer av
ökad användning av miljövänligt papper har olika storkonsumenter av
papper här ett stort ansvar för utvecklingen.