Om offentlig upphandling (Betänkande 1984/85:FiU1 Finansutskottet)

FiU 1984/85:1

Finansutskottets betänkande
1984/85:1

om offentlig upphandling

I detta betänkande behandlar utskottet motionerna

1983/84:464 av Kerstin Anér (fp) om upphandlingsförordningens effekter
för byggnadskulturvården,

1983/84:1080 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) om villkoren för bankernas
kreditgivning, m.m., i vad avser yrkande 2,

1983/84:1421 av Knut Billing (m) om den offentliga egenregiverksamheten,

1983/84:1422 av Eric Hägelmark m. fl. (fp, m, c) om redovisning av den
kommunala egenregiverksamheten,

1983/84:1441 av Lars Ahlström m. fl. (m, c, fp) om ändring av momsreglerna
vid offentlig upphandling,

1983/84:2142 av Arne Fransson m. fl. (c) om översyn av upphandlingskungörelsen,

1983/84:2144 av Gunnel Jonäng (c) och Gunnar Björk i Gävle (c) om ökat
regionalpolitisk! stöd genom ändrade bestämmelser om upphandling.

Sammanfattning

Utskottet tar i detta betänkande ställning till sju motioner rörande frågor
om offentlig upphandling. Av dessa behandlar sex motioner frågor - val av
regiform, konkurrensneutralitet, upphandling som regionalpolitisk! medel
— som tidigare behandlats av utskottet. Utskottet vidhåller sin tidigare
uppfattning och avstyrker samtliga sex motioner. Företrädare för moderata
samlingspartiet, centerpartiet, folkpartiet och vänsterpartiet kommunisterna
reserverar sig på olika punkter.

I motion 464 föreslås att upphandlingsförordningens praktiska konsekvenser
för byggnadskulturvården utreds. Utskottet hänvisar till att upphandlingsförordningen
inte hindrar att långtgående krav ställs vid en upphandling
av byggnadsarbete såväl i fråga om kvalitet i arbetet som kompetens hos
utnyttjade konsulter. Utskottet avstyrker motionen.

1 Riksdagen 1984185. 5 sami. Nr 1

Rättelse: S. 12, raderna 13 och 14 Står: 6. Rättat till: 5

FiU 1984/85:1

Motionerna

Val av regiform och nuvarande momsreglers effekter

I motion 1080 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) hemställs - med
hänvisning till motiveringen i motion 1983/84:1079 -

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om offentlig upphandling på affärsmässiga grunder, översyn av
momsreglerna samt rättvisande kalkylsystem för jämförelse mellan egenregi
och entreprenad.

I motion 1422 av Eric Hägelmark m. fl. (fp, m, c) hemställs att riksdagen
måtte uttala sig för att regeringen bör verka för en enhetlig redovisning för
den kommunala egenregin.

I motion 1441 av Lars Ahlström m. fl. (m, c, fp) hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om ändring av momsreglerna vid offentlig upphandling
så att de ej förhindrar fri konkurrens och ej bidrar till ökad offentlig
egenregiverksamhet.

I motion 1421 av Knut Billing (m) hemställs att riksdagen begär att
regeringen verkar för att den av riksdagen tidigare uttalade huvudprincipen
om konkurrensupphandling kommer till ett förverkligande, även i praktiken.

I motion 1080 framhålls att myndigheters och förvaltningars omfattande
egenproduktion av varor och tjänster bör begränsas. Inom områden där det
finns en fungerande konkurrens skulle effektivitet och service påverkas
positivt om privata företag anlitades i större utsträckning än nu. Det gäller
t. ex. transporter, renhållning, byggnation och underhåll av fastigheter samt
restaurangverksamhet.

Men också när det gäller mer traditionella samhällsuppgifter som vård och
utbildning borde privata initiativ tas till vara mer än vad som nu sker. I
motionen krävs även att bestämmelserna för mervärdeskatten, som i vissa
fall ger konkurrensnackdelar för de privata företagen, bör ses över.

I motion 1422 understryks att det ur såväl skatte- som konkurrenssynpunkt
är viktigt att den kommunala egenregiverksamheten ges en ordentlig
redovisningsform. Därtill bör kommunerna åläggas att med jämna mellanrum
gå ut på den öppna marknaden och ta in anbud på den verksamhet som
drivs i egen regi.

Vid valet av regiform bör av riksrevisionsverket (RRV) utarbetade
anvisningar för val av regiform även kunna användas för den kommunala
verksamheten. Motionärerna vill att regeringen aktivt vid sina överläggningar
med kommunförbunden och kommunerna skall verka för att få en enhetlig
redovisning till stånd.

I motion 1441 nämns som exempel på bristande konkurrensneutralitet vid
upphandling förhållandena inom tvätteribranschen. Även om reducerad

FiU 1984/85:1

skatt i dag utgår på tvättjänster till stat och kommun medför mervärdeskatten
drygt 5 % högre kostnad för de privata tvätterierna.

För att förhindra negativa skadeverkningar för de privata tvätterierna är
det enligt motionärernas uppfattning nödvändigt att samma skatteregler
skall gälla för såväl offentliga som privata företag.

1 motion 1421 konstateras att riksdagen år 1979 gjorde ett uttalande
beträffande principerna för statliga myndigheters och statliga bidrags
hanterande inom byggsektorn. Detta uttalande innebär att huvudprincipen
skulle vara anbudsupphandling. Men, säger motionären, trots riksdagens
klart uttalade viljeinriktning har inte någon påtaglig förändring skett. I stället
ser man allt oftare att myndigheterna av sysselsättningsskäl beslutar sig för
att utföra arbetena med egna resurser och avstå från anbudskonkurrens.

Detta har medfört att den vikande byggsysselsättningen under det senaste
decenniet praktiskt taget helt har drabbat anställda i enskilda företag.

Den stora kommunala och statliga egenregisektorn har enligt motionären
fått till följd att konjunkturstyrningar försvåras, att referensobjekt för
exportmarknaden faller bort och att kostnadsmedvetandet avtrubbas.

Offentlig upphandling som styrmedel i regionalpolitiken

I motion 2142 av Arne Fransson m.fl. (c) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär utredning om översyn av upphandlingskungörelsen.

I motion 2144 av Gunnel Jonäng (c) och Gunnar Björk i Gävle (c)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär ändring i upphandlingsförordningen,
så att vid arbetsmarknadspolitiskt stöd regionens egen arbetskraft
och maskintjänst tas till vara.

I motion 2142 konstateras att riksdagen hösten 1983 vid behandling av en
likalydande motion uttalade att kravet på affärsmässighet i vissa fall kan stå i
konflikt med andra av statsmakterna uppställda krav. Avvägningen skulle
emellertid inte göras av den upphandlande myndigheten utan av regeringen.
Enligt motionärerna borde man ha begärt en översyn av upphandlingsförordningen
så att även myndigheter får göra denna avvägning. Mot bakgrunden
av nödvändigheten att skapa ökad sysselsättning är det angeläget att
kommunal, landstingskommunal eller statlig upphandling i ökad utsträckning
sker inom landet. Därför anser motionärerna att regional- och
arbetsmarknadspolitiska hänsyn skall vägas in i bedömningen när myndigheten
placerar sina beställningar.

1 motion 2144 framhålls att det vid arbetsmarknadspolitiska åtgärder ofta
händer att det inte blir den aktuella regionens egen arbetskraft som tas till
vara eller den egna ortens entreprenörer och maskiner. Anbud läggs in pä
arbetet i fråga och uppdraget kan gå till entreprenörer från andra delar av
landet.

1 * Riksdagen 1484185. 5 sami. Nr 1

FiU 1984/85:1

Enligt motionärerna förfelar det arbetsmarknadspolitiska stödet därmed
sin uppgift.

Upphandlingsförordningens effekter för byggnadskulturvården

I motion 464 av Kerstin Anér (fp) hemställs — med hänvisning till
motiveringen i motion 1983/84:462 - att riksdagen uttalar sig för att de
offentliga upphandlingsförordningarnas effekter i praktiken för byggnadskulturvården
utreds.

Motiveringen till hemställan är att konsultverksamheten inom byggnadssektorn
i dag är hårt prispressad. Upphandlingsförordningen styr. och den
utnyttjas i praktiken, enligt motionären, till en prispress som ger helt
orimliga arbetsvillkor och på sikt leder till allvarliga kvalitetsbrister i
bebyggelsen. De marginellt små kostnader man i dag kan vinna genom
”billigt” konsultarbete äts på sikt upp många gånger om genom problem som
bl. a. uppstår genom allt för pressat eller okvalificerat utfört konsultarbete
och som visar sig i den långsiktiga förvaltningen och underhållet av
bebyggelsen.

Utskottet

Val av regiform och nuvarande momsreglers effekter

I motion 1080 (fp) framhålls att där det finns en fungerande konkurrens bör
effektivitet och service påverkas positivt om privata företag anlitas i större
utsträckning än vad som i dag sker. Motionärerna begär mot denna bakgrund
att riksdagen gör ett uttalande med innebörden att myndigheters och
förvaltningars egenproduktion av varor och tjänster begränsas.

Utskottet tar bestämt avstånd från att privata vinstintressen skulle vara
styrande för verksamheten inom områden som tillgodoser grundläggande
behov för breda samhällslager. Vad sedan gäller effektiviteten i myndigheternas
egenregiverksamhet och affärsmässigheten vid upphandling vill utskottet
anföra följande.

Utskottet har tidigare behandlat motioner med samma innebörd som
föreliggande motion. Senast i betänkandet FiU 1983/84:5 fastslog utskottet
att affärsmässighet skall vara den grundläggande principen vid upphandling.

I nämnda betänkande behandlades även val av regiform. Utskottet hänvisade
därvid till riksrevisionsverkets (RRV) promemoria Vägledning för beslut
om egen regi och entreprenad (Dnr 1982:927).

I denna promemoria framhålls att valet mellan egen regi och upphandling
ligger före själva upphandlingen och att det inte regleras av upphandlingsförordningen
eller någon annan förordning. Ett syfte med vägledningen är bl. a.
att redan i beslutet om egenregiverksamhetens omfattning, som är en fråga
inom ramen för den långsiktiga planeringen, föra in principerna affärsmässighet
och konkurrens. Den beslutsmodell som RRV presenterar innebär att

FiU 1984/85:1

den långsiktiga dimensioneringen av resurser för egen regi skall vara
avklarad, när frågan om val av regiform blir aktuell i en upphandlingssituation.
Detta betyder bl. a. att faktorer som sysselsättning, kostnadskännedom
m. m. inte skall beaktas i anbudsprövningen av ett enskilt projekt utan endast
finnas med vid beslutet om dimensioneringen av egenregiverksamheten.

Enligt utskottets mening bör de i RRV:s promemoria angivna principerna
för avvägning mellan egen regi och utomstående leverantörer kunna utgöra
en god vägledning för myndigheternas dimensionering av resurser för egen
regi. Ett uppföljningsarbete med utgångspunkt från promemorian pågår
inom RRV.

Med hänvisning till vad som här anförts finner utskottet inga skäl som talar
för att riksdagen gör ett uttalande med den innebörd som anges i motionen.
Utskottet avstyrker motion 1080 i här berörd del.

I motion 1422 framhålls att regeringen bör verka för att en enhetlig
redovisning av den kommunala egenregiverksamheten kommer till stånd.
Även denna fråga behandlades av utskottet hösten 1983.

Enligt utskottet bör, vilket också framhålls i motionen, RRV:s promemoria
Vägledning för beslut om egen regi och entreprenad (Dnr 1982:927)
kunna användas även i den kommunala verksamheten. Erfarenheter från
RRV:s uppföljning av hur vägledningsanvisningarna har utnyttjats bör ge ett
underlag för att bedöma hur dessa kan utnyttjas av kommunerna. Kommunförbunden
kommer härvid att ha en viktig uppgift att försöka åstadkomma
enhetliga principer för att värdera underlaget för val av regiform. I detta
arbete bör enligt utskottets mening RRV:s erfarenheter vara en god
utgångspunkt även för en förbättring av redovisningen av egenregiverksamheten.
Utskottet förutsätter att kommunförbunden noga följer detta arbete.
Utskottet finner emellertid inte anledning för riksdagen att göra ett uttalande
med den innebörd som anges i motionen. Motion 1422 avstyrks sålunda.

I motion 1080 och motion 1441 krävs att gällande momsreglerses över resp.
ändras så att konkurrensneutralitet mellan offentliga myndigheter och
enskilda företag uppnås vid val av regiform.

Skatteutskottet har vid åtskilliga tillfällen under de senaste åren haft
anledning att återkomma till denna fråga. Senast i sitt av riksdagen godtagna
betänkande SkU 1982/83:43 behandlade skatteutskottet vissa motionsyrkanden
om konkurrensutjämnande åtgärder i fråga om mervärdeskatten på
detta område. Motionerna avstyrktes med hänsyn till att mervärdeskatteutredningen
höll på att kartlägga den kommunala verksamhet där skatten kan
verka konkurrensbegränsande.

Utredningen har, enligt vad utskottet erfarit, ännu inte slutbehandlat
frågan. Utskottet förutsätter att utredningen utan fördröjning behandlar
frågan. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion 1080 i berörd del och
motion 1441.

FiU 1984/85:1

I motion 1421 framhålls att upphandlingsförordningen, de kommunala
upphandlingsreglernentena, riksdagens revisorer och riksrevisionsverket alla
anger att myndigheten vid upphandling skall iaktta affärsmässighet och
utnyttja förefintliga konkurrensmöjligheter. Enligt motionären uppkommer
därvid frågan varför inte denna effektivitet och affärsmässighet skall gälla så
mycket av myndighetens åtagande som möjligt och inte bara begränsas till de
fall då myndigheten väljer att upphandla arbetena. Mot denna bakgrund
krävs i motionen att regeringen verkar för att den av riksdagen uttalade
principen om konkurrensupphandling i praktiken följs.

Motionären motiverar sitt krav utifrån följande föreställning om hur
myndigheterna handhar sin egenregiverksamhet:

När en myndighet väljer att utföra ett arbete med egna resurser kan detta
liknas vid att arbetet utförs utan teknisk kontroll och på löpande räkning. För
att kunna visa att man har byggt effektivt och billigt har man ofta i förväg
gjort upp kalkyler över hur dyrt det kommer att bli. Är dessa kalkyler sedan
tilltagna med marginal är det lätt att visa att man sparat pengar.

Som utskottet inledningsvis slagit fast skall affärsmässighet vara den
grundläggande principen vid upphandling. Utskottet delar inte motionärens
uppfattning om på vilka grunder en myndighet väljer att arbeta med och
genomföra ett projekt i egen regi. Utskottet avstyrker motion 1421.

Offentlig upphandling som styrmedel i regionalpolitiken

I motion 2142 framhålls att regional- och arbetsmarknadspolitiska hänsyn
bör vägas in i bedömningen när en myndighet vid upphandling placerar sina
beställningar. Upphandlingsförordningen bör mot denna bakgrund ses över.

I motion 2144 krävs en ändring i upphandlingsförordningen så att vid
arbetsmarknadspolitiskt stöd den egna regionens arbetskraft och maskintjänster
tas till vara.

Utskottet har tidigare behandlat motioner med liknande innebörd. I
betänkandet FiU 1983/84:5 framhöll utskottet att enskilda myndigheter inte
bör ges till uppgift att göra avvägningar mellan vad som är affärsmässigt bäst
resp. vad som är politiskt (exempelvis regionalpolitisk!) önskvärt. Enligt
utskottets mening bör det ankomma på regeringen att göra sådana bedömningar.
Någon översyn av eller ändring i upphandlingsförordningen med
utgångspunkt från de synpunkter som framförs i motionerna 2142 och 2144
bör därför enligt utskottets mening inte ske.

Utredning av upphandlingsförordningens effekter för byggnadskulturvården

I motion 464 framhåller motionären (se motion 462) att byggnadskulturen
bör få en bättre bevakning än den som i dag finns och att yrkesutövarna inom
byggnadskulturområdet måste ha tillräcklig kompetens.

Mot denna bakgrund och med tanke på att konsultmarknaden i dag arbetar
under stark prispress, som enligt motionären förstärks genom gällande regler

FiU 1984/85:1

i upphandlingsförordningen, är riskerna för dålig kvalitet i konsultarbetet
uppenbara.

Finansutskottet har inte till uppgift att yttra sig över frågor rörande
byggnadskulturvården. I motion 462, som har behandlats av kulturutskottet,
hemställde motionären att arkitektkompetens skulle tillföras statens kulturråd.
Kulturutskottet och riksdagen avstyrkte motionen med motiveringen att
riksdagen inte bör uttala sig om vilken kompetens tjänstemännen vid
kulturrådet skall ha. Men kulturutskottet framhöll att motionen visar på
behovet av väl utbildade arkitekter både för vården av våra äldre byggnader
och kvaliteten på nybyggnader och ombyggnader.

Finansutskottet vill understryka att gällande regler i upphandlingsförordningen
inte hindrar att långtgående krav ställs vid en upphandling av
byggnadsarbete såväl i fråga om kvalitet i arbetet som kompetens hos
utnyttjade konsulter. Utskottet avstyrker sålunda motion 464.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande offentlig upphandling på affärsmässiga grunder

att riksdagen avslår motion 1983/84:1080 yrkande 2 i denna del,

2. beträffande enhetlig redovisning av den kommunala egenregiverksamheten att

riksdagen avslår motion 1983/84:1422,

3. beträffande översyn av moms reglerna

att riksdagen avslår motion 1983/84:1080 yrkande 2 i denna del och
motion 1983/84:1441,

4. beträffande principen om konkurrensupphandling
att riksdagen avslår motion 1983/84:1421,

5. beträffande offentlig upphandling som styrmedel i regionalpolitiken
att riksdagen avslår motionerna 1983/84:2142 och 1983/84:2144,

6. beträffande upphandlingsförordningens effekter för byggnadskulturvården att

riksdagen avslår motion 1983/84:464.

Stockholm den 23 oktober 1984

På finansutskottets vägnar
ARNE GADD

Närvarande: Arne Gadd (s), Paul Jansson (s), Per-Axel Nilsson (s), Lennart
Blom (m), Roland Sundgren (s), Filip Fridolfsson (m). Rolf Rämgård (c).
Torsten Karlsson (s). Hugo Hegelund (m), Carl-Henrik Hermansson (vpk).
Gunnar Nilsson i Eslöv (s), Gerd Engman (s), Britta Hammarbacken (c),
Anders Andersson (m) och Jörgen Ullenhag (fp).

FiU 1984/85:1

Reservationer

1. Offentlig upphandling på affärsmässiga grunder

Lennart Blom (m). Filip Fridolfsson (m). Rolf Rämgård (c). Hugo
Hegeland (m). Britta Hammarbacken (c). Anders Andersson (m) och
Jörgen Ullenhag (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Utskottet tar"
och på s. 5 slutar med "berörd del” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionen att konkurrens
mellan den offentliga och den privata sektorn inom en rad olika samhällsområden
skulle förbättra den offentliga sektorns effektivitet och service. Detta
kan ske genom en begränsning av den offentliga sektorns egenregiproduktion
av varor och tjänster och genom att denna produktion fortlöpande
prövas och vägs mot alternativ i privat regi. Den produktion som här avses
gäller t. ex. transporter, renhållning, byggnation och underhäll av fastigheter
men även mer traditionella samhällsuppgifter som vård och utbildning.
Utskottet vill därvid understryka vikten av att den offentliga upphandlingen
sker på affärsmässiga grunder och att man utgår ifrån kalkylsystem som
möjliggör rättvisa jämförelser mellan egenregi och entreprenad.

Vad här anförts bör ges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande offentlig upphandling på affärsmässiga grunder
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1080 yrkande 2 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Enhetlig redovisning av den kommunala egenregiverksamheten

Lennart Blom (m), Filip Fridolfsson (m). Rolf Rämgård (c). Hugo
Hegeland (m), Britta Hammarbacken (c), Anders Andersson (m) och
Jörgen Ullenhag (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Enligt
utskottet” och slutar med ”avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att egenregiverksamheten för
de privata företagen innebär att de utestängs från en marknad som skulle
tjäna som underlag för expansion, såväl inom ett visst område som inom hela
landet och t. o. m. på vissa exportmarknader.

Ur såväl skatte- som konkurrenssynpunkt är det viktigt att den kommunala
egenregiverksamheten ges en enhetlig redovisningsform. Annars inträffar
det lätt att egenregiverksamheten fortsätter år efter år utan att upphandlingsalternativet
prövas.

Detta bör enligt utskottets mening kunna ske genom att all kommunal

FiU 1984/85:1

egenregiverksamhet och kostnaden härför noga redovisas varje år. Speciellt
viktigt är att kommunerna också redovisar de redovisningstekniska principer
som man tillämpar när man beräknar de totala kostnaderna för egenregiverksamheten.
Därtill bör kommunerna åläggas att med jämna mellanrum gå ut
på den öppna marknaden och ta in anbud på den verksamhet som drivs i egen
regi.

Kommunförbundet borde härvid ha en viktig uppgift att försöka åstadkomma
enhetliga principer för att värdera underlaget för val av regiform. I
detta arbete bör riksrevisionsverkets (RRV) erfarenheter av de nyligen
utarbetade anvisningarna för val av regiform vara en god utgångspunkt för en
nödvändig förbättring av den kommunala redovisningen av egenregiverksamheten.
Utskottet anser att regeringen aktivt vid sina överläggningar med
kommunförbunden och kommunerna bör verka för att få en enhetlig
redovisning till stånd och yrkar därför bifall till motion 1422.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande enhetlig redovisning av den kommunala egenregiverksamheten att

riksdagen med bifall till motion 1983/84:1422 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Översyn av momsreglerna

Lennart Blom, Filip Fridolfsson, Hugo Hegeland och Anders Andersson
(alla m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Skatteutskottet
har” och slutar med ”motion 1441" bort ha följande lydelse:

Offentliga myndigheter belastas med mervärdeskatt till staten vid köp av
tjänster från företag. Momsreglerna förhindrar i detta fall fri konkurrens och
bidrar till att öka myndigheternas benägenhet till egenregiverksamhet —
utan att detta totalt sett från affärsmässiga principer är billigast.

I flera motioner som tidigare behandlats av skatteutskottet har påtalats
den snedvridning av konkurrensen inom den kommunala upphandlingen
som har sin grund i gällande bestämmelser om mervärdeskatt på tjänster.
Den sedan år 1971 arbetande mervärdeskatteutredningen har i ett delbetänkande
föreslagit åtgärder för att lösa problemen. Dessa förslag har dock inte
lett till någon påtaglig ändring i lagstiftningen.

Utredningen har på nytt tagit upp frågan, och finansutskottet vill kraftigt
understryka vikten av att snabbt få till stånd en konkurrens på lika villkor
inom den kommunala upphandlingen. Utskottet yrkar därför bifall till
motion 1080 yrkande 2 i berörd del och till motion 1441.

FiU 1984/85:1

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande översyn av momsreglerna

att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:1080 yrkande 2 i
denna del och 1983/84:1441 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

4. Översyn av momsreglerna

Rolf Rämgård (c). Britta Hammarbacken (c) och Jörgen Ullenhag (fp)
anser att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Utredningen
har" och slutar med "motion 1441" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill understryka att konkurrensneutralitet bör eftersträvas vid all
upphandling liksom vid valet av regiform.

Enligt vad utskottet erfarit har mervärdeskatteutredningen ännu inte
slutbehandlat frågan. Utskottet förutsätter att utredningen utan fördröjning
behandlar frågan. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion 1080
yrkande 2 i berörd del och motion 1441.

5. Principen om konkurrensupphandling

Lennart Blom, Filip Fridolfsson. Hugo Hegelund och Anders Andersson
(alla m) anser att

dels den del av utskottets yttrande pä s. 6 som börjar med "Motionären
motiverar" och slutar med "motion 1421" bort ha följande lydelse:

I motionen kritiseras skarpt myndigheternas benägenhet att låta sysselsättningssituationen
inom den egna verksamheten bli avgörande för val av
regiform.

Med hänsyn till att den vikande sysselsättningen inom byggnation och
underhållsområdet främst drabbat anställda i enskilda företag finner utskottet
att denna kritik har visst fog för sig. Utskottet delar därför motionärens
uppfattning att regeringen bör verka för att den gällande principen om
affärsmässighet vid upphandling efterlevs och att befintliga konkurrensmöjligheter
utnyttjas av myndigheter och förvaltningar. Detta bör ges regeringen
till känna.

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande principen om konkurrensupphandling

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1421 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

FiU 1984/85:1

6. Offentlig upphandling sorn styrmedel i regionalpolitiken

Rolf Rämgård (c) och Britta Hammarbacken (c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”inte ske” bort ha följande lydelse:

Sedan den socialdemokratiska regeringen tillträdde har arbetslöshetssituationen
inte förbättrats. Den öppna arbetslösheten har gått ned något medan
antalet sysselsatta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder har stigit. F. n. är
ekonomin inne i en högkonjunktur. Utskottet måste emellertid konstatera
att förväntningarna att detta skulle föra upp ekonomin till full sysselsättning
inte har infriats. Många faktorer pekar i stället på att en strukturarbetslöshet
håller på att utvecklas, där andelen långtidsarbetslösa stiger. Det är enligt
utskottets uppfattning uppenbart att obalansen mellan olika regioner nu
förstärks. Detta sker samtidigt som regeringen i direktiven till den nu
slutförda utredningen Regional utveckling och mellanregional utjämning
(SOU 1984:74) har efterlyst en mindre kostsam regionalpolitik.

Mot bakgrund av vad här anförts bör enligt utskottets mening de yrkanden
som framförs i motionerna 2142 och 2144 beaktas. Utskottet är emellertid
inte berett att, som begärs i motion 2144, utan en mer ingående översyn av
upphandlingsförordningen nu ändra gällande regler. I stället bör de synpunkter
som framförs i motion 2144 prövas i den översyn som begärs i motion
2142.

dels utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande offentlig upphandling som styrmedel i regionalpolitiken
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2142 samt med
anledning av motion 1983/84:2144 hos regeringen hemställer om
utredning om översyn av upphandlingsförordningen i överensstämmelse
med vad utskottet anfört,

7. Offentlig upphandling som styrmedel i regionalpolitiken

Carl-Henrik Hermansson (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”inte ske” bort ha följande lydelse:

FiU 1984/85:1

förstärks. Detta sker samtidigt som regeringen i direktiven till den nu
slutförda utredningen Regional utveckling och mellanregional utjämning
(SOU 1984:74) har efterlyst en mindre kostsam regionalpolitik.

Utskottet anser att större upphandlingar framgent, mot bakgrund av vad
som här anförts, måste kunna utnyttjas som regional- och sysselsättningspolitiska
medel. Utskottet delar därför den uppfattning som förs fram i motion
2142 att det bör göras en översyn av upphandlingsförordningen och att
anvisningar utarbetas i enlighet med vad som anförts i motionen. Utskottet
yrkar bifall till motion 2142.

Utskottet yrkar även bifall till motion 2144. En ändring i upphandlingsförordningen
bör snarast ske så att regionens egen arbetskraft och maskintjänst
kan tas till vara vid arbetsmarknadspolitiskt stöd.

dels utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande offentlig upphandling som styrmedel i regionalpolitiken
att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:2142 och 1983/
84:2144 hos regeringen begär dels utredning om översyn av
upphandlingsförordningen, dels en omedelbar ändring i upphandlingsförordningen
så att vid arbetsmarknadspolitiskt stöd regionens
egen arbetskraft och maskintjänst tas till vara.

mlnab/gotab Stockholm 1984 79115