om ny organisation för den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen m.m. (prop. 1984/85:59) (Betänkande 1984/85:AU9 Arbetsmarknadsutskottet)

AU 1984/85:9

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1984/85:9

om ny organisation för den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen
m. m. (prop. 1984/85:59)
Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande proposition 1984/85:59 jämte tolv
motioner som väckts med anledning av propositionen.

Utskottet tillstyrker regeringens principförslag till ny organisation för den
särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen (AMU). Den nya organisationen
skall bestå av en central myndighet med begränsade uppgifter och en
uppdragsmyndighet i varje län bestående av AMU-centra och filialer i resp.
län. Den nya organisationen skall anordna utbildning som beställs av i första
hand länsarbetsnämnderna men även av företag och förvaltningar. I
sammanhanget avstyrker utskottet ett yrkande från vpk om avslag på
regeringens förslag. Vpk:s representant i utskottet har reserverat sig på
denna punkt.

Utskottet behandlar i övrigt med tillstyrkan av regeringens förslag:

Målen för AMU. AMU:s sociala roll betonas. (Reservation av vpk.)

Målgrupper för AMU. Här stryks under att utbildningen fortfarande i
första hand är till för dem som drabbas av arbetslöshet även om redan
anställda i ökad grad kan omfattas av AMU. Vpk föreslår i en reservation
prioriteringar av de arbetslösa.

Den regionala myndigheten. Utskottet avstyrker i detta avsnitt bl. a.
motioner som förordar en utökning av denna myndighets styrelse. Moderata
samlingspartiet och folkpartiet förordar i en reservation att SACO/SR blir
företrätt i styrelsen. Centerpartiet förordar samma sak i fråga om kommunerna/landstinget
i resp. län.

Den centrala myndigheten. I detta avsnitt avstyrks en motion som
motsätter sig en partssammansatt styrelse för myndigheten och en annan som
förordar att myndigheten skall lokaliseras utanför Stockholm. Moderata
samlingspartiet har reserverat sig i fråga om styrelsens sammansättning och
centerpartiet i fråga om myndighetens lokalisering.

AMU-lärarnas kompetens. Utskottet förordar med anledning av ett antal
motioner att samma behörighetskrav skall gälla som för lärartjänster på
jämförbar nivå inom det allmänna skolväsendet men att vissa undantag får
göras för att tillgodose AMU:s speciella behov. På denna punkt föreslår
utskottet att riksdagen ger regeringen ett tillkännagivande.

1 Riksdagen 1984/85.18 sami. Nr 9

AU 1984/85:9

Elevsocial verksamhet. Här stryks under denna verksamhets betydelse för
ett gott studieresultat. Någon väsentlig förändring av verksamhetens omfattning
föreslås inte. Folkpartiet och centerpartiet framhåller i en reservation
att kvaliteten på den elevsociala verksamheten inte får försämras.

Finansiering och ekonomiska konsekvenser. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att den nya AMU-organisationen skall finansiera sin verksamhet
med intäkter från utbildningen samt att ett driftbidrag övergångsvis skall utgå
för vissa uppgifter. Utskottet avstyrker ett antal motioner som vill ha direkt
anslagsfinansiering av delar av eller hela AMU-verksamheten (reservation
av vpk).

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen, efter föredragning av statsrådet
Leijon, att riksdagen skall

1. godkänna vad i propositionen anförts i fråga om riktlinjer för arbetsmarknadsutbildningen,

2. godkänna de i propositionen förordade riktlinjerna för organisationen
för den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen att gälla fr. o. m. den
1 januari 1986,

3. godkänna vad i propositionen anförts om riktlinjer för finansiering av
den nya AMU-organisationen,

4. bemyndiga regeringen att för chefen för AMU-organisationen inrätta
en tjänst med beteckning CP,

5. bemyndiga regeringen att vidta de övergångsåtgärder som behövs.

Motionerna

1984/85:177 av Iréne Vestlund m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att den i
proposition 1984/85:59 aviserade organisationskommittén ges i uppdrag att,
med beaktande av vad som i denna motion anförts, ytterligare pröva hur den
framtida elevsociala verksamheten skall utformas.

1984185:178 av Inger Hestvik (s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att den i
proposition 1984/85:59 föreslagna organisationskommittén får i uppdrag att
vid ställningstagandet till frågan om lokaliseringsort för den centrala
myndighetens kansli beakta vad som i motionen anförts beträffande Borlänge.

1984185:179 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1984/85:59,

AU 1984/85:9

2. att riksdagen med hänvisning till vad som anförs i propositionen
hemställer om nytt förslag till förändringar inom arbetsmarknadsutbildningen,

3. att riksdagen - i händelse av bifall till propositionen - beslutar uttala sig
för att arbetsmarknadsutbildningen inom AMU för att garantera kontinuitet,
kvalitet och bredd skall finansieras genom direkta anslag över statsbudgeten,

4. att riksdagen - i händelse av bifall till propositionen - beslutar uttala sig
för att de lärartjänster som skall inrättas inom den nya myndigheten skall ha
samma behörighetskrav som gäller inom det allmänna skolväsendet,

5. att riksdagen - i händelse av bifall till propositionen - beslutar uttala sig
för att prioriterade målgrupper inom den samhällsfinansierade arbetsmarknadsutbildningen
även fortsättningsvis bör vara de som är arbetslösa eller
som löper risk att bli arbetslösa,

6. att riksdagen - i händelse av bifall till propositionen - beslutar uttala sig
för att arbetsmarknadsutbildningen inte annat än undantagsvis bör förläggas
till reguljära arbetsplatser.

1984185:180 av Lars Gustafsson (s) och Birgitta Johansson (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen godkänner vad som i motionen anförts i fråga om
riktlinjer för arbetsmarknadsutbildningens mål (avsnitt 2),

2. att riksdagen godkänner vad som i motionen anförts i fråga om
riktlinjer för finansiering av den nya AMU-organisationen beträffande
central administration, utvecklingsarbete, personalutbildning, utrustning
och elevsocial verksamhet.

1984/85:181 av Lars Gustafsson (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att lokalisera den centrala AMU-myndigheten
till Stockholmsregionens södra del, Tyresö eller Botkyrka kommuner,

2. att riksdagen som riktlinjer för organisationskommittén uttalar vad i
motionen anförts om lärarbehörighet samt lärarnas anställnings- och arbetsförhållanden.

1984/85:182 av Anita Johansson m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att den
centrala myndigheten för den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen
lokaliseras till Tyresö eller Botkyrka.

1984/85:183 av Jan Hyttring (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen
till känna vad som i motionen anförts om det centrala kansliets lokalisering
till Värmland.

AU 1984/85:9

1984/85:184 av Elver Jonsson m. fl. (fp)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen sägs om vikten av att den pedagogiska kompetensen upprätthålls
och utvecklas inom AMU och att kursplanerna utformas så att AMUelevernas
utbildning bedöms likvärdig med gymnasieskolans på arbetsmarknaden,

2. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som
framhålls i motionen om kraven på konkurrensneutralitet när det gäller
kostnaderna för olika utbildningsanordnare,

3. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen sägs om vikten av att tillräckliga resurser ställs till AMU:s
förfogande för att med elevsociala åtgärder stödja dem som har den svagaste
ställningen på arbetsmarknaden,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som sägs i
motionen om vikten av att köpa utbildning från företag och gymnasieskola i
avsikt att skapa flexibilitet,

5. att riksdagen beslutar att chefen för regionskansliet skall utses av den
regionala styrelsen,

6. att riksdagen beslutar att även SACO/SR skall beredas plats i de
regionala styrelserna.

1984/85:185 av Arne Fransson m.fl. (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts beträffande organisationskommitténs arbetsuppgifter vad gäller

a) den regionala styrelsen för AMU-organisationens sammansättning,

b) den regionala organisationens frihet gentemot den centrala styrelsen,

c) samordning och samutnyttjande av utbildningsresurser,

2. att riksdagen beslutar uttala sig för att regeringen, efter förslag från
länsorgan i enlighet med det anförda, utser den regionala AMU-organisationens
styrelse,

3. att riksdagen beslutar uttala sig för att vid val av lokaliseringsort för det
centrala kansliet Stockholmsområdet inte skall komma i fråga.

1984/85:186 av Börje Stensson (fp)

I motionen yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
sägs om krav på behörighet för lärare och särskilda resurser för bibehållande
av sociala mål i arbetsmarknadsutbildningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
sägs om en egen basorganisation för den nya myndigheten.

1984/85:187 av Kerstin Nilsson m. fl. (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

AU 1984/85:9

anförts om att organisationskommittén beaktar personalorganisationernas
krav i omorganisationen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att bland de utbildningsanordnare som AMU-organisationen
samverkar med även inkluderas folkhögskolorna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att därest samnordiska Nordkalottens AMU-center inte passar i
den nya organisationen, frågan om eget huvudmannaskap prövas.

1984/85:188 av Alf Wennerfors m. fl. (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om AMU:s fristående karaktär i konkurrenshänseende
gentemot andra utbildningsgivare,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om principerna för styrelsesammansättning på
regional och central nivå,

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om den principiella ansvarsfördelningen mellan
arbetsmarknadsutbildningsmyndigheter och skolväsendet,

4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om behörighetskrav, fortbildning samt arbetstidsreglering
för lärarna,

5. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om principerna för en vidareutveckling av arbetsmarknadsutbildningen
.

Bakgrund

Arbetsmarknadsutbildningen (AMU) har under senare år varit föremål
för en omfattande utredningsverksamhet. På grundval av förslag av kommittén
för arbetsmarknadsutbildning och företagsutbildning (KAFU) i betänkandet
(SOU 1983:22) Utbildning för arbetslivet lade regeringen fram
förslag i 1984 års budgetproposition som rörde bl. a. målen för AMU,
målgrupper för samma utbildning och åldersvillkor för tillträde till AMU.
Riksdagen biföll regeringens förslag (AU 1983/84:21 s. 72 f., rskr 228).

När det gällde organisationen följde regeringen inte KAFU:s förslag utan
gav AMS i uppdrag att i samråd med statskontoret, riksrevisionsverket och
skolöverstyrelsen vidareutveckla det. AMS redovisade sitt uppdrag under
våren 1984, vilket efter remissbehandling nu ligger till grund för proposition
59.

Förslaget till ny organisation för den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen
dvs. utbildningen vid AMU-centra och deras filialer innebär att
denna utbildning får en egen organisation fristående från både arbetsmarknadsverket
och skolöverstyrelsen. Den nya AMU-organisationen föreslås ha
1* Riksdagen 1984/85. 18sami. Nr 9

AU 1984/85:9

en uppdragsmyndighet i varje län med ansvar för att driva verksamheten
samt en central myndighet med begränsade uppgifter. De nya uppdragsmyndighetema
skall anordna utbildning som beställs av i första hand länsarbetsnämnderna
men får också möjlighet att mot ersättning förmedla utbildning
och utbildningstjänster till företag och förvaltningar.

Den regionala uppdragsmyndigheten föreslås bestå av ett mindre regionkansli
samt länets AMU-centra och filialer. Huvuduppgift skall vara att driva
utbildningsverksamheten med bästa möjliga utbildningsresultat och ekonomiska
utfall. Verksamheten skall ledas av en styrelse som utses av den
centrala AMU-myndighetens styrelse.

Styrelsen för den centrala myndigheten skall enligt förslaget utses av
regeringen. Styrelsens främsta uppgifter skall vara att ansvara för uppföljning
dels av kvaliteten i utbildningen, dels av de ekonomiska resultaten.

Utbildningen föreslås bygga på kursplaner som har utarbetats efter samråd
med arbetsmarknadens parter och med skolöverstyrelsen (SO). Resp.
uppdragsmyndighet får möjlighet att anpassa de centralt fastställda kursplanerna
efter regionala behov och utarbeta försökskursplaner.

AMU-organisationen tilldelas övergångsvis ett särskilt driftbidrag att
användas för bl. a. utvecklingsarbete, personalutbildning och marknadsföring.

Den elevsociala verksamheten avses bli finansierad genom anslag till
arbetsmarknadsstyrelsen (AMS).

Samarbete mellan AMU och det ordinarie utbildningsväsendet förekommer
redan i dag. Nu föreslås en utökad samordning främst med komvux vad
gäller allmän teoretisk utbildning inför planerad yrkesutbildning. Vidare
föreslås att såväl länsarbetsnämnden som den regionala AMU-organisationen
skall vara representerade i det regionala samråd som länsskolnämnderna
skall ta initiativ till. Ansvaret för den grundläggande utbildningen av vuxna
zigenare flyttas över till grundvux, som tillförs resurser som motsvarar denna
grundutbildnings nuvarande omfattning inom AMU.

Omorganisationen skall genomföras inom ramen för befintliga resurser.
På sikt skall den leda till minskade kostnader för staten. En organisationskommitté
avses bli tillkallad för att förbereda omorganisationen av AMU.
Den nya organisationen förutsätts träda i kraft den 1 januari 1986.

Utbildningsutskottet har yttrat sig över de delar av propositionen och
aktuella motioner som rör kvaliteten på AMU, ansvar för kursplaner och
lärarnas kompetens samt samarbetet med det övriga utbildningsväsendet
m.m. Yttrandet har fogats som bilaga till detta betänkande.

Utskottet

Fråga om avslag på proposition 59

Utskottet behandlar inledningsvis förstahandsyrkandet i vpk:s partimotion
179 om avslag på proposition 59. Vpk framför i motionen som grund för

AU 1984/85:9

avslag en allmän kritik av propositionens förslag när det gäller målgrupper
för utbildningen, den nya organisationen, finansieringen av AMU m. m.

Utskottet kommer att behandla dessa olika delfrågor i det följande men
kan redan här förutskicka att dess ställningstagande på de olika punkterna
inte kommer att ge underlag för ett avstyrkande av propositionens förslag i
dess helhet. Något behov av att - som även föreslås i motion 179- begära att
regeringen skall återkomma till riksdagen med ett nytt förslag till förändringar
inom AMU föreligger därför inte. Utskottet avstyrker mot den bakgrunden
motion 179 i denna del.

Målen för AMU

Det erinras i propositionen om att AMU är ett arbetsmarknadspolitiskt
medel som har stabiliseringspolitiska, fördelningspolitiska och tillväxtpolitiska
mål. Dessa mål fastställdes av riksdagen år 1975 (prop. 1975:45, InU
1975:14) och bör enligt propositionen ligga fast.

AMU är också en del av samhällets vuxenutbildning, vars allmänna mål i
propositionen sammanfattas på följande sätt:

1. att överbrygga utbildningsklyftorna och därigenom verka för ökad
jämlikhet och social rättvisa,

2. att öka vuxnas förmåga att förstå, kritiskt granska och medverka i
kulturellt, socialt och politiskt liv och därigenom bidra till det demokratiska
samhällets utveckling,

3. att utbilda vuxna för varierande arbetsuppgifter, medverka till arbetslivets
förändring och bidra till full sysselsättning och därigenom främja
utveckling och framsteg i samhället samt

4. att tillgodose vuxnas individuella önskemål om vidgade studie- och
utbildningsmöjligheter och ge dem tillfälle att komplettera ungdomsutbildningen.

För AMU:s del utgör enligt propositionen den tredje punkten det
övergripande målet. Övriga allmänna mål för vuxenutbildningen är när det
gäller AMU underordnade detta övergripande mål vilket ger AMU dess
särart. Utbildningen inom AMU skall inriktas mot ett bestämt yrke och inte
mot ett bredare yrkesområde. Utbildningen inom AMU bör därför vara
kortare och mera koncentrerad än fullständig utbildning på gymnasieskolans
yrkesinriktade linjer.

Vpk kritiserar i motion 179 de framförda målformuleringarna och menar
att AMU:s fördelningspolitiska mål, som innebär stöd för dem som har den
svagaste ställningen på arbetsmarknaden, skjuts i bakgrunden till förmån för
de tillväxtpolitiska målen.

Lars Gustafsson (s) och Birgitta Johansson (s) anser i motion 180 att
AMU.s övergripande mål har fått en alltför snäv formulering. De menar att
det finns en risk för att de fördelningspolitiska målen inte får den framträdande
plats som avsågs i 1975 års beslut. Punkterna 1 och 2 i ovanstående

AU 1984/85:9

sammanställning över målen för vuxenutbildningen bör därför också ingå
som övergripande mål för AMU enligt deras mening.

I motion 186 av Börje Stensson (fp) hävdas att AMU :s ursprungliga mål att
överbrygga utbildningsklyftor och verka för en ökad jämlikhet riskerar att
trängas i bakgrunden när utbildningsutbudet skall ges på i huvudsak
”affärsmässiga villkor”. De sociala målen bör enligt motionären bibehållas.

Utskottet vill först framhålla att målen för AMU som sägs i propositionen
bör ligga fast, vilket också konfirmerades genom riksdagens beslut våren
1984 med anledning av regeringens förslag rörande AMU i budgetpropositionen.
Det fördelningspolitiska och sociala målet kommer främst till uttryck i
de grundläggande villkoren för tillträde till AMU - dvs. att vara arbetslös
eller löpa risk för arbetslöshet eller ha en svag ställning på arbetsmarknaden.
En utbildning som leder till att en arbetslös får sysselsättning - vilket normalt
är följden av AMU - är med hänsyn till den stora roll arbetet spelar för
individen en mycket angelägen åtgärd från sociala och fördelningspolitiska
utgångspunkter. Som utskottet ser det bör inte formuleringarna i propositionen
i denna del tolkas som någon nedprioritering av AMU:s sociala roll.
AMU:s fördelningspolitiska syften bör ligga fast. Utskottet återkommer till
frågan vid behandling av målgrupperna för AMU nedan. Det anförda
innebär att aktuella delar av motionerna 179, 180 och 186 inte behöver
föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Propositionen tillstyrks i
motsvarande del av utskottet.

Målgrupper för AMU

Riksdagen beslutade våren 1984 på förslag av regeringen att målgrupperna
för AMU skulle utvidgas något. Det betonades att arbetsmarknadsutbildningen
i första hand är till för dem som drabbas av arbetslöshet eller i övrigt
har en svag ställning på arbetsmarknaden. Men redan anställda skall enligt
beslutet komma i fråga för AMU om de löper särskilt stor risk för
omställningsproblem eller om AMU avser fort- och vidareutbildning för att
motverka s.k. flaskhalsproblem inom industrin.

Denna utvidgning av AMU:s målgrupper kritiseras i vpk:s partimotion
179.1 motionen framhålls att eftersom man kan utgå från att AMU:s totala
resurser är begränsade och inte på långt när motsvarar behovet, innebär den
föreslagna förändringen att resurser tas från de arbetslösa och överförs till
andra grupper.

Enligt utskottets mening är det självfallet så att AMU i första hand är till
för dem som drabbats av arbetslöshet eller i övrigt har en svag ställning på
arbetsmarknaden. Det framgår också av riksdagens tidigare beslut. Samtidigt
är det naturligtvis angeläget att AMU kan medverka till att underlätta de
strukturförändringar som är nödvändiga i företagen och underlätta tillväxt i
ekonomin genom att höja arbetskraftens kompetens och kunnande. Utbildning
med sådant syfte är inte ny för AMU. Bristyrkesutbildningen har

AU 1984/85:9

sålunda periodvis haft en betydande omfattning. Det nya är närmast att
AMU mera regelmässigt skall kunna omfatta redan anställda personer.
Syftet härmed är att stärka näringslivet och att motverka framtida sysselsättningsproblem
och ligger väl i linje med den utveckling av de arbetsmarknadspolitiska
medlen mot ökad inriktning på näringslivet som utskottet i andra
sammanhang förordat. Det måste emellertid ankomma på den myndighet,
dvs. länsarbetsnämnden, som kommer att upphandla AMU att göra en sådan
avvägning vid köp av utbildning av olika slag att inte de arbetslösas och
svagas behov av utbildning eftersätts. Utskottet avstyrker med det anförda
motion 179 i denna del.

Principerna för ny AMU-organisation

Regeringens förslag innebär att AMU får en egen organisation fristående
från både arbetsmarknadsverket och skolöverstyrelsen. En uppdragsorganisation
bildas som byggs upp av en uppdragsmyndighet i varje län samt en
central myndighet med begränsade uppgifter. De nya uppdragsmyndigheterna
för AMU skall anordna utbildning som beställs av i första hand
länsarbetsnämnderna. Detta innebär att AMU-organisationen kommer att
arbeta i konkurrens med andra utbildningsanordnare.

Alf Wennerfors m. fl. framför ingen direkt kritik i motion 188 mot
regeringens principer för ny AMU-organisation men stryker under att det är
nödvändigt att de regionala arbetsmarknadsmyndigheterna skall ha möjlighet
att upphandla utbildningstjänster hos även andra utbildningsanordnare
samt att den nya organisationen tillhandahåller sin utbildning på kvalitetsoch
kostnadsmässigt konkurrenskraftiga villkor. Först i en sådan reell
konkurrenssituation finns det enligt motionärerna förutsättningar för den
nya AMU-organisationen att fungera effektivt och flexibelt.

Utskottet noterar för sin del att syftet med den nya organisationen är att
behovet av AMU skall kunna tillgodoses på ett mera flexibelt sätt samt att de
nya uppdragsmyndigheterna kommer att arbeta i konkurrens med andra
utbildningsanordnare. Utskottet vill emellertid samtidigt poängtera att det
förhållandet att utbildningen skall upphandlas i konkurrens mellan flera
utbildningsanordnare inte får leda till att de sociala målen åsidosätts - vilket
utskottet berört i det föregående - eller till att utbildningens kvalitet
försämras. Utskottet återkommer till den senare frågan nedan. Motion 188
behöver i denna del inte föranleda någon åtgärd. Regeringens förslag
tillstyrks.

Den regionala organisationen

Enligt propositionen skall den regionala uppdragsmyndigheten bestå av
ett mindre regionkansli samt länets AMU-centra och filialer. Regionkansliet
skall ledas av en chef som utses av regeringen efter förslag från den centrala

AU 1984/85:9

styrelsen. Regionchefen skall inför styrelsen svara för ledningen av den
operativa verksamheten. Den regionala organisationens huvuduppgift skall
vara att driva utbildningsverksamheten med bästa möjliga utbildningsresultat
och ekonomiska utfall inom givna ramar. Utbildningen skall i större
utsträckning än f. n. helt eller delvis kunna förläggas till företag.

Den regionala uppdragsmyndigheten skall ledas av en styrelse som utses av
den centrala myndighetens styrelse. I fråga om den regionala styrelsens
sammansättning föreslår regeringen att företrädare för LO, TCO och SAF
bör ingå samt vidare representanter för länsarbetsnämnd och länsskolnämnd.
Det framhålls som viktigt att det i styrelsen finns sakkunskap från
företagssektorn.

Sammansättningen av uppdragsmyndighetens styrelse tas upp i motionerna
184 och 188.1 motion 184 av El ver Jonsson m. fl. (fp) framhålls att behovet av
kompletteringsutbildning finns på alla nivåer och i stigande grad också hos de
långtidsutbildade bland SACO/SR:s medlemmar. Den senare organisationen
bör därför vara företrädd i den regionala styrelsen.

I moderata samlingspartiets kommittémotion 188 anförs att man i och för
sig hyser principiell tveksamhet till partssammansatta styrelser för statliga
myndigheter men detta accepteras likväl när det gäller den regionala
uppdragsmyndighetens styrelse. Dock föreslås av samma skäl som anförs i
motion 184 att SACO/SR skall vara företrädd i denna styrelse.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag när det gäller sammansättningen
av den regionala uppdragsmyndighetens styrelse av de skäl som närmare
utvecklas i propositionen. Motionerna 184 och 188 avstyrks i motsvarande
delar.

Arne Fransson m. fl. (c) föreslår i motion 185 att den organisationskommitté
som skall arbeta med regeringsförslagets genomförande skall pröva om
inte den regionala styrelsen bör ges en bättre politisk förankring i länet genom
representation från kommunerna eller från landstinget. Det framhålls vidare
att kommittén i sitt arbete bör tillgodose den regionala friheten så långt som
möjligt.

Utskottet kan i och för sig instämma i kravet att man i det fortsatta arbetet
skall, liksom enligt regeringsförslaget, bevaka möjligheterna att ge de
regionala uppdragsmyndigheterna så stor frihet som möjligt. Det får
emellertid enligt utskottets mening inte ske på bekostnad av utbildningens
kvalitet. Det skall finnas möjligheter till regionala anpassningar av utbildningen,
men kravet måste vara att den håller hög kvalitet i alla delar av
landet. Utskottet återkommer till denna fråga vid behandlingen av kursplanerna
för AMU i det följande. När det gäller ökad politisk förankring vill
utskottet peka på att det i fråga om myndigheter som avser uppgifter på det
arbetsmarknadspolitiska området, vartill AMU räknas, finns en mångårig,
framgångsrikt prövad tradition att parterna på arbetsmarknaden ingår i
styrelsen för resp. verksamhet. Utskottet är inte berett att frångå denna

AU 1984/85:9

princip i detta fall och vill heller inte förorda en utökning av styrelsen. Motion
185 avstyrks därför i denna del.

I motion 185 tas också upp frågan om hur styrelserna för de regionala
uppdragsmyndigheterna skall utses. I motionen föreslås att regeringen skall
göra detta efter förslag från länsnivån.

Som framhålls i propositionen är decentralisering en bärande tanke för
organisationsförslaget. De regionala behoven skall styra inriktningen av
verksamheten. Samtidigt är det avsikten att den centrala styrelsen skall ha ett
övergripande ansvar för bl. a. samordning, uppföljning och personalutbildning.
Det är därför enligt utskottets mening naturligt att den centrala
styrelsen utser de regionala myndigheternas styrelser, i synnerhet som den
centrala myndigheten och de regionala myndigheterna kan ses som integrerade
delar i en gemensam organisation. Motionen avstyrks därför på denna
punkt.

Utskottet tar slutligen i detta avsnitt upp ett yrkande i motion 184 av Elver
Jonsson m. fl. (fp) som rör utseendet av chef för den regionala myndigheten.
Motionärerna föreslår att chefen för myndigheten skall utses av den
regionala styrelsen och inte av regeringen såsom förordas i propositionen.

Utskottet finner det naturligt att chefen för AMU-verksamheten i resp. län
står i motsvarande ansvarsförhållande till sin styrelse som länsarbetsdirektören
gör i förhållande till länsarbetsnämnden. Detta leder till att chefen för
den regionala myndigheten i enlighet med regeringens förslag bör utses av
regeringen. Motion 184 avstyrks därför i motsvarande del.

Vad som i övrigt föreslås i fråga om den regionala organisationen för AMU
tillstyrks av utskottet.

Den centrala myndigheten

I propositionen förordas att den centrala myndigheten skall ha som
främsta uppgift att ansvara för uppföljning av utbildningens kvalitet och det
ekonomiska resultatet av verksamheten. Till uppgifterna hör också att fatta
beslut om de kursplaner som skall ligga till grund för utbildningen samt att
besluta om grunderna för prissättningen hos de regionala myndigheterna.
Den centrala myndigheten skall ledas av en styrelse som enligt propositionen
skall utses av regeringen. I styrelsen skall ingå representanter för de centrala
parterna på arbetsmarknaden - LO, TCO, SACO/SR och SAF -, expertmyndigheterna
SÖ och AMS samt ledamöter med erfarenheter från företagssektorn.
Även Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet bör
enligt förslaget vara representerade. Den centrala myndigheten skall vidare
ha ett litet kansli med huvudsakligen ledande, rådgivande och samordnande
funktioner. En tjänst som verkschef för AMU-organisationen föreslås bli
inrättad. Den tidigare nämnda organisationskommittén kommer att få i
uppdrag att överväga den lämpligaste lokaliseringen av den centrala
myndigheten. Regeringen avser återkomma med förslag i den senare frågan
under våren 1985.

Rättelse: S. 29, raderna 2 och 3 Ändring av namnunderskrifterna.

AU 1984/85:9

Utskottet tar först upp frågan om sammansättningen av den centrala
myndighetens styrelse.

Moderata samlingspartiet anför i kommittémotion 188 att man i princip är
motståndare till att intresseorganisationer såsom arbetsmarknadens parter är
representerade i statliga styrelser. Denna typ av representation innebär
enligt motionärerna en fara för att Sverige utvecklas till ett korporativistiskt
samhälle. Ett undantag görs i motionen för den regionala styrelsen vilket har
framgått av redovisningen i det föregående, men när det gäller den centrala
styrelsen finns det enligt motionärerna inte anledning göra något undantag.
Den senare styrelsen bör ha en bred partsobunden representation av
personer som har kunskaper om och erfarenheter av utbildning och
arbetsmarknad. Samverkan med arbetsmarknadens parter föreslås ske i ett
referensorgan.

Utskottet vill som sin uppfattning framhålla att det är angeläget att den
arbetsmarknadspolitiska medelsarsenalen kan hanteras i samförstånd med
parterna på arbetsmarknaden. Det är därför naturligt att de också får
medverka när det gäller AMU med dess ökande betydelse som arbetsmarknadspolitisk
åtgärd. En sådan ordning ligger också väl i linje med vad som
sägs i den av Sverige ratificerade konvention nr 150 från internationella
arbetsorganisationen (ILO) om arbetsmarknadsförvaltning, dess roll, uppgifter
och organisation. Med det anförda avstyrker utskottet motion 188 i den
delen och tillstyrker regeringens förslag.

Den centrala myndighetens lokalisering tas upp i fem motioner. Arne
Fransson m. fl. (c) yrkar i motion 185 att riksdagen som sin mening skall
uttala att det centrala kansliet, i enlighet med tidigare riksdagsbeslut i
egenskap av ny myndighet skall lokaliseras utanför Stockholmsområdet.
Övriga här aktuella motioner har yrkanden om att den centrala myndigheten
skall lokaliseras till en viss ort eller region. Sålunda föreslås i motion 178 av
Inger Hestvik (s) lokalisering till Borlänge, i motion 181 av Lars Gustafsson
(s) lokalisering till Tyresö eller Botkyrka kommuner i södra Stockholmsregionen,
i motion 182 av Anita Johansson m.fl. (s) lokalisering likaså till
Tyresö eller Botkyrka kommuner samt i motion 183 av Jan Hyttring (c)
lokalisering till Värmland.

Utskottet finner det lämpligt att organisationskommittén som föreslås i
propositionen överväger frågan om den centrala myndighetens lokalisering
samt att regeringen därefter återkommer med förslag till riksdagen. Utskottet
vill i sammanhanget erinra om sina tidigare uttalanden när det gäller
prioriteringsordningen vid fortsatt omlokalisering och decentralisering av
statlig verksamhet:

1. Skogslänen

2. Sydöstra Sverige och Sjuhäradsbygden.

Utskottet är inte berett att nu göra några andra uttalanden i lokaliseringsfrågan.
Motionerna 178, 181, 182, 183 och 185 avstyrks därför i aktuella
delar.

AU 1984/85:9

Regeringens förslag i övrigt beträffande den centrala myndigheten innefattande
även inrättandet av en tjänst som chef för nämnda myndighet tillstyrks
utan ytterligare kommentar av utskottet.

Utbildningen

1 propositionen föreslås som framgått av det föregående att den centrala
AMU-myndigheten skall ha ett ansvar för kvaliteten i utbildningen. De
kurser som AMU-organisationen anordnar för arbetsmarknadsverkets räkning
skall därför bygga på kursplaner som har beslutats av den centrala
myndighetens styrelse. Det förutses att kursplanerna skall i ökad grad bli
modulindelade. Den regionala uppdragsmyndigheten skall ha möjlighet att
anpassa de centralt fastställda kursplanerna efter regionala behov genom att
lägga till eller byta ut moment eller moduler. Den regionala myndigheten
skall också få möjlighet att utarbeta försökskursplaner och bedriva utbildning
i enlighet med dessa under en viss tid. Vid arbetet med kursplanerna i
länen skall liksom hittills samråd ske med de kursnämnder som finns för olika
yrken och yrkesområden.

Kursplanerna för AMU tas upp i två motioner. I moderata samlingspartiets
kommittémotion 188 anförs i denna del att AMU:s viktigaste uppgift skall
vara att ordna korta yrkesutbildningskurser samt att kursutbudet måste
renodlas. Vidare framhålls att en flexibel organisation som snabbt kan
reagera på skiftande behov förutsätter att de regionala myndigheterna har
full rätt att ta fram sina egna kursplaner. De centralt utarbetade kursplanerna
bör endast tillhandahållas som service. Elver Jonsson m.fl. (fp) anser i
motion 184 beträffande kursplanerna att de bör utformas så att eleverna i
AMU ges motsvarande möjligheter på arbetsmarknaden som gymnasieskolans
elever.

Enligt utskottets mening finns det problem i avvägningen mellan å ena
sidan kraven på en långtgående decentralisering av utbildningsansvaret inom
den nya AMU-organisationen och å andra sidan kraven på upprätthållande
av en hög kvalitet på utbildningen. Ansvaret för utbildningens kvalitet skall
enligt regeringens förslag åvila den centrala myndigheten samtidigt som
ansvaret för genomförande av utbildningen decentraliseras. Kursplanerna
måste enligt utskottets mening bli det instrument genom vilket den centrala
myndigheten skall kunna garantera en hög kvalitet på AMU över hela
landet. Utskottet stödjer mot den bakgrunden regeringens förslag att AMU
även i fortsättningen skall utformas utifrån centralt fastställda utbildningsplaner.
Utbildningsutskottet anför i sammanhanget att det betraktar det
föreslagna samarbetet mellan SÖ och den nya centrala myndigheten som ett
viktigt och angeläget led i strävan efter kvalitet i utbildningen. Arbetsmarknadsutskottets
slutsats på denna punkt blir att kursplanerna inte kan ses
enbart som service åt de regionala uppdragsmyndigheterna som föreslås i
motion 188. De måste för att garantera kvalitet på AMU styra utbildningen.
Motion 188 avstyrks därför i den delen.

1** Riksdagen 1984/85.18saml. Nr9

AU 1984/85:9

Samtidigt vill utskottet stryka under att modulindelade kursplaner som
sägs i propositionen i ökad utsträckning bör användas inom AMU så att en
anpassning till regionala utbildningsbehov kan göras på ett smidigt sätt.

När det gäller kravet i motion 184 om att AMU-eleverna skall få en
utbildning som innebär att de får samma möjligheter på arbetsmarknaden
som gymnasieeleverna vill utskottet erinra om att kursplanerna för det
reguljära utbildningsväsendet måste vara en viktig utgångspunkt för arbetet
med kursplanerna inom AMU-organisationen. Som framhålls i propositionen
bör t. ex. kursplaner som finns inom komvux och som är lämpliga tas
över. Utskottet utgår också ifrån att länsarbetsnämnden vid sin upphandling
av AMU väljer utbildning som har sådan nivå och kvalitet att eleverna efter
genomgången utbildning med framgång kan placeras på arbetsmarknaden.
Någon riksdagens åtgärd med anledning av motion 184 i denna del är mot här
angiven bakgrund inte påkallad.

Av betydelse för utbildningens kvalitet är inte bara kursplanernas
utformning utan även lärarnas kompetens inom AMU. I propositionen
föreslås att kompetenskraven för de nya utbildartjänsterna bör vara behörighet
för lärartjänst på motsvarande nivå inom det allmänna skolväsendet eller
utbildning och erfarenhet som kan bedömas likvärdig med dessa krav. Enligt
motionerna 179 av Lars Werner m. fl. (vpk) och 188 av
(m) bör behörighetskraven i princip vara desamma för lärare inom AMU
som gäller för det allmänna skolväsendet. Likartade krav på behörighet
framförs i motionerna 181 av Lars Gustafsson (s) och 186 av Börje Stensson
(fp). Elver Jonsson m.fl. (fp) understryker i motion 184 vikten av att den
pedagogiska kompetensen upprätthålls inom AMU.

Utbildningsutskottet anför i sitt yttrande över propositionen och motionerna
att man ser högt ställda krav på kompetens hos lärarna som en
nödvändig förutsättning för tillfredsställande kvalitet på utbildningen inom
AMU. Med hänvisning härtill och mot bakgrund av de i propositionen
framförda förslagen om samverkan på det regionala och lokala planet med
det övriga utbildningsväsendet finner utbildningsutskottet det motiverat att
AMU-läramas kompetens i vad gäller såväl pedagogisk skicklighet som
yrkeskunnande bör motsvara det som krävs för behörighet för lärartjänst på
jämförbar nivå inom det allmänna skolväsendet. Med hänsyn till AMU:s ofta
speciella villkor - det kan t. ex. gälla att snabbt behöva tillgodose krav på
udda och tillfälliga yrkesutbildningar - får vad nyss har anförts emellertid inte
utesluta möjligheten att för ett föreliggande speciellt behov anlita lärare i
AMU som äger en utbildning eller en erfarenhet, som inte är densamma som
behöriga lärare inom det allmänna skolväsendet har men som är jämförbar
härmed och passar.

Arbetsmarknadsutskottet ansluter sig till utbildningsutskottets bedömning
och föreslår att det blir en uppgift för organisationskommittén att i
samråd med berörda myndigheter på central nivå föreslå en sådan reglering
av AMU-lärarnas behörighet som fyller de krav på kompetens som angivits
ovan samtidigt som AMU:s speciella behov tillgodoses.

AU 1984/85:9

Vad utskottet här anfört med anledning av propositionen och motionerna
179, 181, 184, 186 och 188 bör ges regeringen till känna.

Frågor som rör arbetsvillkoren för personalen och som tas upp i motion 181
regleras som sägs i motion 188 normalt genom avtal. Detta bör gälla också
vad som anförs i motion 187 av Kerstin Nilsson m. fl. (s) om att organisationskommittén
bör beakta personalorganisationernas krav för att främja personalens
engagemang och arbetstillfredsställelse. Motion 187 avstyrks alltså i
denna del.

Det som i övrigt sägs i propositionen rörande utbildningen inom AMU
m. m. föranleder inget uttalande från utskottets sida. Propositionen tillstyrks
alltså i den delen.

Samråd och samverkan med andra utbildningsanordnare

När det gäller samråd och samarbete med andra utbildningsanordnare
föreslås i propositionen

- att den regionala uppdragsmyndigheten liksom länsarbetsnämnden skall
ingå i det regionala samråd om utbildningsutbudet i gymnasieskolan,
komvux och AMU som länsskolnämnden enligt tidigare riksdagsbeslut
skall ta initiativ till,

- att då gymnasieskolan och komvux köper utbildningskapacitet från den
regionala uppdragsmyndigheten eller tvärtom skall prissättningen utgå
från full kostnadstäckning samt

- att sådan allmänteoretisk utbildning som kan ingå i en arbetsmarknadsutbildning
skall få anordnas av den kommunala vuxenutbildningen. Kommunerna
skall efter beställning från länsarbetsnämnd eller AMU-organisation
även kunna anordna viss sådan utbildning på mer grundläggande
nivå.

Arne Fransson m. fl. (c) framhåller i motion 185 att det är först om den
samordnade kapaciteten inom AMU, komvux, gymnasieskolan och företag
utnyttjas som det blir möjligt att nå högt ställda mål såväl kvalitativt som
ekonomiskt när det gäller AMU. Motionärerna noterar särskilt propositionens
förslag att utbildningen i större utsträckning skall kunna förläggas till
företag. De framhåller vidare att ledig utbildningskapacitet i gymnasieskolan
måste utnyttjas inom AMU.

Även Elver Jonsson (fp) framhåller i motion 184 betydelsen av samverkan
med andra utbildningsanordnare. Möjligheterna att köpa utbildning från
gymnasieskolan och i företagen poängteras. Vidare framhålls betydelsen av
konkurrensneutralitet när det gäller kostnaderna för olika utbildningsanordnare.
Vpk framhåller å andra sidan i motion 179 att AMU endast i
undantagsfall bör förläggas till reguljära arbetsplatser.

En renodling av kursutbudet bör ske enligt moderata samlingspartiets
kommittémotion 188 varvid en överflyttning till komvux bör kunna ske även
av annan utbildning än den grundläggande teoretiska utbildningen. Skolvä -

AU 1984/85:9

sendet bör även i övrigt spela en betydande roll både genom att anordna
utbildning för länsarbetsnämnderna och genom att svara för delar av de
kurser som anordnas av AMU. Det framhålls vidare att ett system med
konkurrens mellan skolväsendet och AMU förutsätter att de reella kostnaderna
alltid redovisas. Uppdragsverksamheten och skolväsendets ordinarie
verksamhet måste i ekonomiskt hänseende hållas åtskilda.

Utskottet vill till en början stryka under vad som sägs i propositionen och
motionerna om behovet av samordning och samutnyttjande av utbildningsresurserna.
Det kan bl. a. ske genom att den regionala uppdragsmyndigheten
köper viss utbildning av t. ex. komvux. En sådan samverkan är en förutsättning
för en effektiv AMU av hög kvalitet.

När det gäller köp av AMU i företag - som tas upp i ovan refererade
motioner - kan noteras att avsikten enligt propositionen är att sådant köp
skall kunna göras av länsarbetsnämnden antingen direkt från ett företag eller
genom den regionala uppdragsmyndigheten. Utskottet föreställer sig att det
senare förfarandet av samordnings- och kvalitetsskäl blir det normala.
Påpekandena i motionerna 184 och 185 om betydelsen av köp av AMU i
företag bör mot bakgrund av vad som anförts inte föranleda någon åtgärd
från riksdagens sida.

Vad sedan gäller yrkandet i motion 179 om att AMU endast i undantagsfall
skall förläggas till reguljära arbetsplatser vill utskottet erinra om att utbildning
på det sättet redan i dag regleras genom avtal mellan arbetsmarknadens
parter. Omorganisationen av AMU är inte avsedd att innebära någon
förändring i det avseendet. Utskottet avstyrker därför motion 179 i den
delen.

Konkurrensen mellan utbildningsanordnarna behandlas i motionerna 184
och 188 och tas också upp i utbildningsutskottets yttrande när det gäller
AMU och det kommunala skolväsendet. Utbildningsutskottet menar att det
finns risk för att ett konkurrensförhållande leder till konflikt med målsättningen
att etablera ett reguljärt samarbete mellan utbildningsanordnarna.
Ambitionen hos en utbildningsanordnare att själv anordna utbildningar som
kan erbjudas av en annan utbildningsanordnare bör enligt utskottets mening
underordnas strävan till samarbete i olika former över gränserna för de skilda
skolformerna. En sådan inriktning på verksamheten minskar enligt utbildningsutskottets
bedömning inte möjligheterna att hålla kostnaderna nere.

Arbetsmarknadsutskottet är för sin del av den uppfattningen att en viss
konkurrens mellan utbildningsanordnarna är till fördel både för utbildningens
effektivitet och kvalitet. Det måste ankomma på den som gör upphandlingen
av AMU, dvs. länsarbetsnämnden, att inte bedriva den på ett sådant
sätt att risk för överkapacitet uppstår som antyds i utbildningsutskottets
yttrande. Det problem arbetsmarknadsutskottet kan se när det gäller
konkurrensen mellan AMU och kommunala utbildningsanordnare är att
grunderna för prissättningen av den utbildning som skall säljas på den
kommunala sidan är oklara. Utskottet utgår ifrån att regeringen på lämpligt

AU 1984/85:9

sätt föranstaltar om förhandlingar med Svenska kommunförbundet om
grunderna för prissättningen så att konkurrensen mellan de kommunala
utbildningsanordnarna och AMU-organisationen kan ske på lika villkor.
Mot bakgrund av det anförda behöver motionerna 184 och 188 i motsvarande
delar inte föranleda någon åtgärd.

I motion 188 föreslås vidare att även andra kurser än de grundläggande
teoretiska skall föras över till komvux. Utskottet anser för sin del att en
rationell fördelning av utbildningsutbudet kommer att utvecklas utan något
beslut i den riktning som förordas i motionen. Genom den konkurrens som
nu blir mellan utbildningsanordnarna utgår utskottet från att sådan utbildning
som det inte är ekonomiskt att anordna vid AMU-centra eller
motsvarande och som kan köpas fördelaktigare på annat håll inte kommer att
bedrivas i uppdragsmyndighetens egen regi. Utskottet vill också peka på vad
som anförts ovan om att länsarbetsnämnderna vid sin upphandling av AMU
bör bedriva den så att överkapacitet undviks. Här kan också erinras om det
samråd på länsplanet som föreslås i propositionen när det gäller planeringen
av utbildningsutbudet. Motion 188 behöver alltså inte föranleda någon
åtgärd i denna del.

Kerstin Nilsson m.fl. (s) föreslår i motion 187 att. folkhögskolorna skall
inräknas bland utbildningsanordnare som AMU-organisationen skall samverka
med. Utskottet menar för sin del att länsarbetsnämnden eller den
regionala uppdragsmyndigheten på lämpligt sätt bör kunna utnyttja utbildning
vid en folkhögskola liksom hos andra utbildningsanordnare. Motion 187
behöver mot denna bakgrund inte föranleda någon åtgärd.

Vad som i övrigt förs fram i propositionen när det gäller samarbete mellan
AMU och andra utbildningsanordnare inkl. överföring av grundläggande
utbildning av vuxna zigenare till grundvux tillstyrks av utskottet.

Arbetsmarknadsverkets uppgifter inom AMU

Regeringens förslag innebär att arbetsmarknadsverket liksom hittills skall
pröva behovet av och planera för arbetsmarknadsutbildning. AMS föreslås
få ett samordnande ansvar som innefattar bl. a. uppföljning och utvärdering
av AMU samt fördelning av budgetramar på länsarbetsnämnderna. De
senare får ett ökat ansvar för AMU och avses svara för upphandlingen av
AMU hos utbildningsanordnarna. Vidare föreslås att för deltagare i AMU
som bedöms behöva extra stöd och träning i att söka arbete skall en
intensifierad platsförmedling läggas in i utbildningen, varvid utbildningstiden
får förlängas med högst fem dagar.

Några särmeningar förs inte fram i motionerna i fråga om denna del av
propositionen som tillstyrks av utskottet.

AU 1984/85:9

Elevsocial verksamhet

Till den elevsociala verksamheten inom AMU hör förutom kuratorer och
elevassistenter med elevsociala funktioner även hälsovård, fritidsverksamhet,
service i form av uthyrning av bostäder samt måltidsservice vid
AMU-centra och filialer.

I propositionen föreslås att AMS skall vara anslagsmyndighet för den
elevsociala verksamheten. AMU-organisationen skall efter beställning av
AMS svara för socialkurativ verksamhet samt för hälso- och sjukvård vid
AMU-centra. Om kursdeltagarna erbjuds måltidsservice skall det ske enligt
samma principer som gäller för statliga myndigheters personalrestauranger.
Regeringsförslaget innebär vidare att AMS liksom hittills skall svara för
förläggningsverksamheten samt att fritidsverksamheten vid AMU-centra
läggs ned. Den kurativa verksamheten inom den nya AMU-organisationen
bibehålls enligt propositionen på nuvarande nivå genom att 33 tjänster för
elevsociala uppgifter flyttas över från AMS till den nya organisationen.

Den elevsociala verksamheten tas upp i två motioner. Iréne Vestlund m. fl.
(s) anför i motion 177 att många av eleverna har särskilda behov av stöd för
att orka med sin utbildning. Den individuellt anpassade studiegången inom
AMU innebär inte att behovet av speciellt riktade elevsociala insatser
minskar. Motionärerna vill att den organisationskommitté som skall arbeta
med genomförandet av den nya AMU-organisationen skall få i uppdrag att
ytterligare pröva hur den framtida elevsociala verksamheten skall utformas.
Elver Jonsson m. fl. (fp) betonar i motion 184 att denna verksamhet inte får
försämras kvalitativt, eftersom den innebär ett betydelsefullt stöd för dem
som har den svagaste ställningen på arbetsmarknaden.

Liksom motionärerna vill utskottet först stryka under den stora roll den
elevsociala verksamheten spelar när det gäller att ge AMU-eleverna det stöd
som behövs för att de skall uppnå goda studieresultat. Utskottet vill vidare
betona att de elevsociala åtgärderna inte får försämras kvalitativt och noterar
därför med tillfredsställelse att någon väsentlig förändring av dessa insatser
inte sker enligt regeringens förslag. Resurserna för rent kurativ verksamhet
blir oförändrade. Visserligen innebär förslaget att fritidsverksamheten vid
AMU-centra försvinner, men på orter med AMU-förläggningar kommer de
assistenter som svarar för sådan verksamhet att vara kvar i organisationen.
Dessutom bör det ligga i AMU-organisationens intresse att samarbeta med
både kommunal och föreningsbunden fritidsverksamhet. Utskottet vill i
sammanhanget också framhålla den betydelse för en framgångsrik AMUverksamhet
som direkt stöd och stimulans i själva utbildningssituationen har,
t. ex. en individuell utbildningsplan och stödundervisning. Utskottet utgår
ifrån att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om nu föreslagen
omfattning av de elevsociala insatserna skulle visa sig otillräcklig - manifesterad
i t. ex. ökad frånvaro eller ökad avbrottsfrekvens i studierna. Motionerna
177 och 184 behöver i aktuella delar inte föranleda någon åtgärd.

AU 1984/85:9

Finansiering och ekonomiska konsekvenser

Den nya AMU-organisationen skall enligt regeringens förslag täcka sina
kostnader genom intäkter. Den elevsociala verksamheten skall emellertid
finansieras genom anslag till AMS. AMU-organisationen föreslås dock få ett
driftbidrag övergångsvis. Detta bidrag skall användas främst för utvecklingsarbete,
personalutbildning, marknadsföring m. m. Driftbidraget bör enligt
förslaget avvecklas successivt under en period av fem år.

Det anförs vidare i propositionen att organisationsförändringen skall
genomföras inom ramen för befintliga resurser. Avsikten sägs vidare vara att
omorganisationen skall leda till minskade kostnader beräknat på oförändrad
verksamhetsvolym. Vidare föreslås att den egendom som SÖ förvaltar för
AMU skall överföras till den nya organisationen utan vederlag.

Vpk vänder sig i partimotion 179 mot förslaget om uppdragsfinansiering av
AMU och menar att detta hotar de grupper i samhället som har den svagaste
ställningen. Finansieringen bör i stället ske genom direkta anslag över
statsbudgeten. Även Lars Gustafsson (s) och Birgitta Johansson (s) framför i
motion 180 erinringar mot regeringens förslag. De menar att kostnaderna för
central administration, utvecklingsarbete, personalutbildning, utrustning
och elevsocial verksamhet bör anslagsfinansieras och att medlen skall gå
direkt till AMU-organisationen. Börje Stensson (fp) kräver i motion 186 att
den nya myndigheten får en egen basorganisation, vilket sägs kräva särskilda
ekonomiska resurser.

Utskottet vill först erinra om att medel för AMU även efter omorganisationen
skall anvisas över statsbudgeten liksom hittills och att medlen på samma
sätt som nu skall ställas till arbetsmarknadsverkets förfogande. Den anslagsmässiga
skillnaden mellan nuvarande och föreslagen ordning ligger i att AMS
f. n. betalar SÖ för den AMU som anordnas medan i framtiden länsarbetsnämnderna
skall köpa motsvarande utbildning av regionala uppdragsmyndigheter.
Finansieringen sker genom anslag över statsbudgeten i bägge
fallen. När det gäller finansieringssystemet i övrigt vill utskottet framhålla att
dess syfte är att stimulera till ett bättre resursutnyttjande och flexibilitet i
utbildningen. Arbetsmarknadsverket blir genom länsarbetsnämndernas köp
av AMU delaktigt i ansvaret för att utbildningen håller hög kvalitet.
AMU-organisationen måste för att med framgång kunna marknadsföra
AMU-utbildning å sin sida erbjuda utbildning av hög kvalitet. För att detta
krav skall påverka hela AMU-organisationen bör den - som sägs i propositionen
- belastas med samtliga kostnader som kan betraktas som normala
utbildningskostnader. Utskottet vill samtidigt erinra om att den nya AMUorganisationen
övergångsvis avses få ett driftbidrag för att täcka främst de
kostnader som tas upp i motion 180 och som berörs i motion 186. Utskottet
avstyrker med det anförda motionerna 179,180 och 186 i aktuella delar och
tillstyrker regeringens förslag.

AU 1984/85:9

Genomförande m. m.

Den nya AMU-organisationen avses träda i kraft den 1 januari 1986. En
organisationskommitté föreslås - som antytts vid flera tillfällen i det
föregående - få förbereda genomförandet av den nya organisationen.
Utskottet tillstyrker vad som anförs i propositionen i denna del.

I moderata samlingspartiets kommittémotion 188 anges avslutningsvis
några principer för utvecklingen av AMU under 1980- och 1990-talen
innefattande bl. a. en ökad regionalisering av AMU där ansvar och befogenheter
såväl ekonomiskt som pedagogiskt utövas av självständiga juridiska
enheter i bolags- eller stiftelseform.

Utskottet vill här peka på att utskottet i det föregående förordat ett system
med en uppdragsmyndighet i varje län som anordnar AMU-utbildning. Det
torde vara rimligt att denna omorganisation först genomförs och att
erfarenheter vinns av den ordningen innan några nya principer läggs fast
rörande den långsiktiga utvecklingen av AMU-organisationen. Med det
anförda avstyrker utskottet motion 188 i motsvarande del.

Utskottet tar avslutningsvis upp ett yrkande av Kerstin Nilsson m. fl. (s) i
motion 187 som rör en utredning av huvudmannaskapet för Nordkalottens
AMU-centrum i Övertorneå. Denna anläggning tar emot elever från hela
Nordkalotten, dvs. även den norska och finska delen, och bekostas genom
medel från Sverige, Finland och Norge.

Enligt vad utskottet inhämtat pågår redan en utredning av huvudmannaskapet
för detta AMU-centrum med anledning av den föreslagna omorganisationen
av AMU-verksamheten. Utredningen skall redovisas senast den 1
juli 1985. Motionen behöver alltså inte föranleda någon åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på proposition 1984185:59

att riksdagen avslår motion 1984/85:179 yrkandena 1 och 2,

2. beträffande målen för arbetsmarknadsutbildningen (AMU)

att riksdagen med avslag på motionerna 1984/85:179 yrkande 5 i
motsvarande del, 1984/85:180 yrkande 1 och 1984/85:186 yrkande 1
i motsvarande del bifaller regeringens förslag om riktlinjer för
arbetsmarknadsutbildningen,

3. beträffande målgrupper för AMU

att riksdagen med bifall till propositionen avslår motion 1984/
85:179 yrkande 5 i motsvarande del,

4. beträffande principerna för en ny AMU-organisation

att riksdagen med bifall till propositionen avslår motion 1984/
85:188 yrkande 1,

5. beträffande den regionala uppdragsmyndigheten såvitt avser styrelsens
sammansättning

AU 1984/85:9

att riksdagen med bifall till propositionen avslår motionerna
1984/85:184 yrkande 6 och 1984/85:188 yrkande 2 i motsvarande
del,

6. beträffande den regionala uppdragsmyndigheten såvitt avser politisk
förankring m. m.

att riksdagen avslår motion 1984/85:185 yrkandena 1 a och 1 b,

7. beträffande regionala uppdragsmyndigheter såvitt avser utseende av
styrelse

att riksdagen med bifall till propositionen avslår motion 1984/
85:185 yrkande 2,

8. beträffande den regionala uppdragsmyndigheten såvitt avser utseende
av chef

att riksdagen med bifall till propositionen avslår motion 1984/
85:184 yrkande 5,

9. beträffande den regionala organisationen i övrigt
att utskottet bifaller propositionen,

10. beträffande den centrala myndigheten såvitt avser styrelsens sammansättning att

riksdagen med bifall till propositionen avslår motion 1984/
85:188 yrkande 2 i motsvarande del,

11. beträffande den centrala myndigheten såvitt avser lokaliseringen
att riksdagen med bifall till propositionen avslår motionerna
1984/85:178, 1984/85:181 yrkande 1,1984/85:182,1984/85:183 och
1984/85:185 yrkande 3,

12. beträffande den centrala myndigheten i övrigt
att riksdagen bifaller propositionen,

13. beträffande utbildningen inom AMU såvitt avser kursplaner

att riksdagen med bifall till propositionen avstyrker motionerna
1984/85:184 yrkande 1 i motsvarande del och 1984/85:188 yrkande
3 i motsvarande del,

14. beträffande utbildningen inom AMU såvitt avser lärarnas kompetens
inom AMU m. m.

att riksdagen med anledning av propositionen och motionerna
1984/85:179 yrkande 4, 1984/85:181 yrkande 2,1984/85:184 yrkande
1 i motsvarande del, 1984/85:186 yrkande 1 i motsvarande del
och 1984/85:188 yrkande 4 samt med avslag på motion 1984/85:187
yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

15. beträffande utbildningen inom AMU i övrigt
att riksdagen bifaller propositionen,

16. beträffande köp av utbildning i företag m. m.

att riksdagen med bifall till propositionen avslår motionerna
1984/85:184 yrkande 4 och 1984/85:185 yrkande 1 c,

17. beträffande förläggning av utbildning till reguljära arbetsplatser
att riksdagen avslår motion 1984/85:179 yrkande 6,

AU 1984/85:9

18. beträffande konkurrensen mellan utbildningsanordnare

att riksdagen med bifall till propositionen avslår motionerna
1984/85:184 yrkande 2 och 1984/85:188 yrkande 3 i motsvarande
del,

19. beträffande överföring av AMU-kurser till komvux

att riksdagen med bifall till propositionen avslår motion 1984/
85:188 yrkande 3 i motsvarande del,

20. beträffande AMU vid folkhögskolan

att riksdagen avslår motion 1984/85:187 yrkande 2,

21. beträffande samarbete mellan AMU och andra utbildningsanordnare
i övrigt

att riksdagen bifaller propositionen,

22. beträffande arbetsmarknadsverkets uppgifter inom AMU
att riksdagen bifaller propositionen,

23. beträffande elevsociala åtgärder inom AMU-organisationen

att riksdagen med bifall till propositionen avslår motionerna
1984/85:177 och 1984/85:184 yrkande 3,

24. beträffande finansiering av AMU-organisationen, ekonomiska
konsekvenser m. m.

att utskottet med bifall till propositionen avslår motionerna
1984/85:179 yrkande 3, 1984/85:180 yrkande 2 och 1984/85:186
yrkande 2,

25. beträffande genomförande av AMU-organisationen m. m.

att riksdagen - i den mån frågan inte behandlats i föregående
moment -

a) godkänner de av regeringen förordade riktlinjerna för organisationen
av den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen att
gälla fr. o.m. den 1 januari 1986,

b) godkänner de av regeringen förordade riktlinjerna för finansiering
av den nya AMU-organisationen,

c) bemyndigar regeringen att för chefen för AMU-organisationen
inrätta en tjänst med beteckningen CP,

d) bemyndigar regeringen att vidta de övergångsåtgärder som
behövs,

26. beträffande den fortsatta utvecklingen av AMU

att riksdagen avslår motion 1984/85:188 yrkande 5,

27. beträffande Nordkalottens AMU-centrum i Övertorneå
att riksdagen avslår motion 1984/85:187 yrkande 3.

Stockholm den 4 december 1984

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
FRIDA BERGLUND

AU 1984/85:9

Närvarande: Frida Berglund (s), Alf Wennerfors (m), Erik Johansson (s),
Anders Högmark (m), Marianne Stålberg (s), Karin Flodström (s), Arne
Fransson (c), Lahja Exner (s), Elver Jonsson (fp), Sten Östlund (s), Ingrid
Hemmingsson (m), Håkan Stjernlöf (m), Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c),
Sven Lundberg (s) och Alexander Chrisopoulos (vpk).

Reservationer

1. Avslag på proposition 1984/85:59 (mom. 1)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.6 börjar ”Utskottet
behandlar” och på s. 7 slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vpk i motion 179 att den i propositionen
föreslagna omorganisationen leder till en kvalitativ försämring av AMU:s
verksamhet och en förändring av målinriktningen som inte kan accepteras.
Utskottet har liksom vpk även i övrigt så starka invändningar mot enskildheter
i regeringens förslag t. ex. i fråga om målgrupperna för AMU, förläggning
av AMU till företag samt finansiering av AMU att ett avslag på propositionen
i dess helhet förordas. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett
förslag till ny AMU-organisation enligt de riktlinjer som närmare utvecklas i
motion 179.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande avslag på proposition 1984185:59
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:179 yrkandena 1 och 2
dels avslår proposition 1984/85:59,

dels ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ett nytt
organisationsförslag för arbetsmarknadsutbildningen.

2. Målen för arbetsmarknadsutbildningen (AMU) (mom. 2)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

Utskottet hyser liksom motionärerna i motionerna 179,180 och 186 oro för
de målformuleringar som regeringen föreslår för AMU-verksamheten och
som innebär att det sociala syftet med AMU skjuts i bakgrunden. Utskottet
förordar att målet för AMU vidgas och görs identiskt med de mål som gäller
för övrig vuxenutbildning. AMU skall alltså, förutom att ge utbildning för
arbete, överbrygga utbildningsklyftor, öka vuxnas förmåga att förstå, kritiskt
granska och medverka i socialt och politiskt liv samt tillgodose vuxnas
individuella önskemål. Detta innebär att de fördelningspolitiska syftena med
AMU skjuts i förgrunden. Denna utskottets inställning får konsekvenser för
bedömningen av flera av de delförslag som tas upp i det följande med

AU 1984/85:9

anledning av vpk:s partimotion 179. Motionerna 180 och 186 är tillgodosedda
med vad som här anförts. Regeringen bör underrättas om utskottets
ställningstagande.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande målen för arbetsmarknadsutbildningen (AMU)
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:179 yrkande 5 i
motsvarande del, med anledning av motionerna 1984/85:180
yrkande 1 och 1984/85:186 yrkande 1 i motsvarande del samt med
avslag på propositionen som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

3. Målgrupper för AMU (mom. 3)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Enligt utskottets”
och på s. 9 slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Den allvarligaste invändningen som utskottet har mot regeringens förslag
hänger samman med - som sägs i vpk:s partimotion 179 - att det innebär en
förskjutning av tyngdpunkten för AMU-insatserna från den målgrupp som
består av arbetslösa eller dem som löper risk att bli det, till sådana som redan
finns i arbete. Om man utgår från att AMU:s totala resurser är begränsade
och inte på långt när motsvarar det egentliga behovet, innebär den föreslagna
omdispositionen att resurserna tas från den förra målgruppen och överförs
till den andra. Detta kan utskottet liksom vpk inte acceptera. Utskottet
förordar därför med bifall till motion 179 att de som är arbetslösa eller som
löper risk att bli arbetslösa även fortsättningsvis förblir den prioriterade
målgruppen för AMU. Det anförda bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande målgrupper för AMU
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:179 yrkande 5 i
motsvarande del samt med avslag på propositionen som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Den regionala uppdragsmyndigheten såvitt avser styrelsens sammansättning
(mom. 5)

Alf Wennerfors (m), Anders Högmark (m), Arne Fransson (c), Elver
Jonsson (fp), Ingrid Hemmingsson (m), Håkan Stjernlöf (m) och Ingvar
Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar ”Utskottet
tillstyrker” och slutar ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

AU 1984/85:9

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att arbetsmarknadens parter bör
ingå i den regionala uppdragsmyndighetens styrelse. Detta bör emellertid
leda till att även SACO/SR skall vara företrädd i denna styrelse. Medlemmar
som tillhör denna organisation kommer i framtiden i ökad grad att omfattas
av AMU i synnerhet i de fall då utbildningen förläggs till företag eller då
nyutexaminerade från högskolorna behöver en praktiskt inriktad komplettering
av utbildningen. Påståendet i propositionen att AMU inte bör erbjuda
eftergymnasial utbildning är enligt utskottets mening inte bärande. Vad
utskottet här anfört med bifall till partimotionerna från resp. folkpartiet
(nr 184) och moderata samlingspartiet (nr 188) bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande den regionala uppdragsmyndigheten såvitt avser styrelsens
sammansättning

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:184 yrkande 6 och
1984/85:188 yrkande 2 i motsvarande del samt med avslag på
propositionen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

5. Den regionala uppdragsmyndigheten såvitt avser politisk förankring m. m.
(mom. 6)

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”Utskottet kan”
och på s. 11 slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt att parterna på arbetsmarknaden
blir företrädda i den regionala uppdragsmyndighetens styrelse. Utskottet är
liksom motionärerna i motion 185 tveksamt till om en styrelse med enbart
sådana företrädare bäst tillgodoser kraven på flexibilitet och lokal anpassning
av AMU. Utskottet förordar med bifall till motion 185 att den
organisationskommitté som skall arbeta med att förbereda den nya AMUorganisationen
får i uppdrag att pröva om inte styrelsen för uppdragsmyndigheten
i resp. län bör ges en bättre förankring i länets politiska liv, t. ex. genom
att kommunerna eller landstinget blir representerade i styrelsen. Kommittén
bör dessutom som anförs i motion 185 i sitt arbete främja en ytterligare
decentralisering av befogenheter inom AMU-organisationen till länsnivån
och tillgodose att länsnivån får så stor handlingsfrihet som möjligt. Det
anförda bör bringas till regeringens kännedom.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande den regionala uppdragsmyndigheten såvitt avser politisk
förankring m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:185 yrkandena 1 a och
1 b som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

AU 1984/85:9

6. Den regionala uppdragsmyndigheten såvitt avser utseende av styrelse
(moni. 7)

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar ”Sorn framhålls”
och slutar ”denna punkt” bort ha följande lydelse:

I det föregående har utskottet med bifall till motion 185 förordat att
decentralisering av befogenheter m. m. görs så omfattande som möjligt inom
AMU-organisationen samt att uppdragsmyndigheten i resp. län får så stor
frihet som möjligt i syfte att främja flexibilitet och lokal anpassning av
utbildningen. Av detta skäl är det enligt utskottets mening inte lämpligt att
styrelsen för den regionala myndigheten kommer i beroendeställning av den
centrala genom att den senare utser den regionala myndighetens styrelse.
Utskottet förordar i stället som föreslås i motion 185 att regeringen efter
förslag från länsnivån utser denna styrelse. Regeringen bör underrättas om
utskottets ställningstagande.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande den regionala myndigheten såvitt avser utseende av
styrelse

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:185 yrkande 2 samt med
avslag på propositionen som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

7. Den regionala uppdragsmyndigheten såvitt avser utseende av chef (mom. 8)

Alf Wennerfors (m), Anders Högmark (m), Arne Fransson (c), Elver
Jonsson (fp), Ingrid Hemmingsson (m), Håkan Stjernlöf (m) och Ingvar
Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar ”Utskottet
finner” och slutar ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Utskottet förordar en långtgående decentralisering av AMU-verksamheten
till länsnivån. Det är naturligt att som föreslås i motion 184 chefen för den
regionala uppdragsmyndigheten utses av dess styrelse och inte av regeringen
som föreslås i propositionen. Det finns en uppenbar risk att regeringens
förslag leder till en lojalitetskonflikt. I det praktiska arbetet blir chefen i fråga
underställd den regionala myndighetens styrelse och ansvarig inför denna.
Detta ansvarsförhållande bör inte sättas i fråga genom att någon annan än
myndighetens styrelse utser myndighetens chef. Detta innebär, som utskottet
ser det, en ytterligare markering av den självständighet som bör prägla
den regionala myndigheten och som understrukits i såväl proposition som
motioner. Motion 184 tillstyrks alltså i denna del. Det anförda bör ges
regeringen till känna.

AU 1984/85:9

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande den regionala myndigheten såvitt avser utseende av chef
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:184 yrkande 5 samt med
avslag på propositionen som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

8. Den centrala myndigheten såvitt avser styrelsens sammansättning
(mom. 10)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”regeringens förslag” bort ha följande lydelse:

Liksom moderata samlingspartiet i motion 188 är utskottet i princip
motståndare till en representation i olika statliga organs styrelser för
intresseorganisationer som t. ex. arbetsmarknadens parter. Utskottet har
accepterat att det görs ett undantag i fråga om den regionala uppdragsmyndighetens
styrelse men ser ingen anledning att göra det i fråga om styrelsen
för den centrala myndigheten. Verksamheten främjas bäst om dess styrelse
får en bred partsobunden representation av personer som har kunskaper om
och erfarenheter av utbildning och arbetsmarknad. Det nära samband med
arbetsmarknadens parter som den centrala myndigheten kommer att behöva
kan upprätthållas genom ett referensorgan. Vad utskottet här anfört med
bifall till motion 188 bör regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande den centrala myndigheten såvitt avser styrelsens sammansättning att

riksdagen med bifall till motion 1984/85:188 yrkande 2 i
motsvarande del samt med avslag på propositionen som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Den centrala myndigheten såvitt avser lokaliseringen (mom. 11)

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar ”Utskottet
finner” och slutar ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill med tillstyrkan av motion 185 förorda att de fortsatta
överväganden om den centrala myndighetens lokalisering som organisationskommittén
skall göra utgår ifrån att myndigheten skall lokaliseras utanför
Stockholmsregionen samt att riksdagen gör ett uttalande av den innebörden.
Utskottet vill erinra om att riksdagen våren 1982 godkände uttalanden av
utskottet (AU 1981/82:23) i fråga om omlokaliseringen av statlig verksamhet

AU 1984/85:9

med anledning av en socialdemokratisk partimotion i samma ämne. Innebörden
därav var bl. a. att ökad uppmärksamhet skulle ägnas lokaliseringen av
smärre myndigheter. Det förhållandet att den centrala AMU-myndigheten
är liten är alltså enligt riksdagens tidigare uttalande inget skäl för en
lokalisering till Stockholmsregionen. Som framhålls i motionen är det här
dessutom fråga om en myndighet som skall nyinrättas. Övriga i sammanhanget
aktuella motionsyrkanden avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande den centrala myndigheten såvitt avser lokaliseringen
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:185 yrkande 3 och med
avslag på propositionen samt motionerna 1984/85:178,1984/85:181
yrkande 1, 1984/85:182 och 1984/85:183 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

10. Utbildningen inom AMU såvitt'avser kursplaner (mom. 13)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar ”Enligt
utskottets” och slutar ”den delen” bort ha följande lydelse:

Huvudsyftet med den omorganisation som föreslås beträffande AMUverksamheten
är att öka flexibiliteten och den lokala anpassningen till
skiftande utbildningsbehov. Detta bör komma till uttryck också i hanteringen
av kursplanerna inom den nya AMU-organisationen. Som föreslås i
motion 188 måste de regionala myndigheterna ha full rätt att ta fram sina
egna kursplaner. De centralt utarbetade kursplanerna bör lämpligen tillhandahållas
som en service och utnyttjas vid behov. En sådan långtgående
decentralisering är möjlig att genomföra med bibehållen kvalitet genom att
AMU-organisationen i konkurrens med andra utbildningsanordnare har att
sälja sin utbildning till bl. a. länsarbetsnämnden, som vid upphandlingen
måste bedöma AMU:s kursutbud mot andra utbildningsgivares vad avser
såväl rätt kvalitet som pris. Vad utskottet här sagt med anledning av motion
188 bör bringas till regeringens kännedom. Motion 184 avstyrks i aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande utbildningen inom AMU såvitt avser kursplaner
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:188 yrkande 3 i
motsvarande del samt med avslag på propositionen och motion
1984/85:184 yrkande 1 i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

AU 1984/85:9

11. Köp av utbildning i företag m. m. (mom. 16)

Alf Wennerfors (m), Anders Högmark (m), Arne Fransson (c), Elver
Jonsson (fp), Ingrid Hemmingsson (m), Håkan Stjernlöf (m) och Ingvar
Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar ”När det” och
slutar ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill stryka under vad som sägs i motionerna 184 och 185 om
betydelsen av att AMU köps i företagen. Kravet på flexibilitet och snabb
lokalanpassning leder till att sådana köp måste öka kraftigt. Utskottet vill här
peka på möjligheterna att i en lågkonjunktur utnyttja t. ex. ledig maskinkapacitet
i företagen för AMU eller att även vid andra tidpunkter anlita företag
som har gjort särskilt dyra maskininvesteringar som AMU-organisationen på
grund av kostnaderna eller andra skäl inte kan göra inom rimlig tid. Vad
utskottet framhållit här med bifall till motionerna 184 och 185 bör regeringen
underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande köp av utbildning i företag m. m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:184 yrkande 4 och
1984/85:185 yrkande 1 c samt med anledning av propositionen som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

12. Förläggning av utbildning till reguljära arbetsplatser (mom. 17)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar ”Vad sedan” och
slutar ”den delen” bort ha följande lydelse:

Utskottet har med anledning av vpk:s partimotion 179 i det föregående
uttalat starka farhågor för att AMU med regeringens förslag får en kraftigt
försämrad kvalitet, bl. a. beroende på att hela utbildningen eller delar av den
skall förläggas till reguljära arbetsplatser. Som framhålls i motionen innebär
förslaget att AMU i fortsättningen blir i hög grad beroende av de förutsättningar
som företagen erbjuder. Utbildningen kommer att bli bunden av och
påverkad av företagens maskinella kapacitet, tekniska utveckling och
produktionsinriktning. Elevernas intressen och behov skjuts därmed i
bakgrunden vilket utskottet inte kan acceptera. Utskottet förordar därför
med bifall till motion 179 att AMU endast undantagsvis förläggs till reguljära
arbetsplatser. Regeringen bör underrättas om detta ställningstagande.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande förläggning av utbildning till reguljära arbetsplatser
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:179 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

AU 1984/85:9

13. Elevsociala åtgärder inom AMU-organisationen (mom. 23)

Arne Fransson (c), Elver Jonsson (fp) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar ”Liksom
motionärerna” och slutar ”någon åtgärd” bort ha följande lydelse:

När det gäller de elevsociala åtgärderna vill utskottet först erinra om att en
stor del av eleverna tillhör grupper som behöver ett särskilt stöd i andra
frågor än sådana som är direkt knutna till utbildningen. Här kan nämnas att
ungefär hälften av AMU-eleverna är invandrare och handikappade. Det är
därför betänkligt att regeringen föreslår en försämring av såväl fritidsverksamheten
som de kurativa insatserna vid AMU-centra. Formellt sker i fråga
om de senare insatserna ingen minskning av resurserna, 125 deltidsarbetande
med kurativa uppgifter omvandlas till 33 tjänster. I praktiken innebär
emellertid regeringens förslag att många AMU-centra och filialer blir utan
personal med kurativa uppgifter. Detta finner utskottet inte försvarbart och
förordar med bifall till motion 184 att regeringen gör en noggrann uppföljning
av effekterna av de förslag som läggs fram för att garantera att kvaliteten
på den elevsociala verksamheten inte försämras. Skulle uppföljningen av
regeringens föreliggande förslag visa att en försämring sker är utskottet
berett att senare tillstyrka förslag om en förstärkning av av de elevsociala
åtgärderna inom AMU-organisationen. Regeringen bör ges till känna vad
utskottet anfört med bifall till motionerna 177 och 184.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. beträffande elevsociala åtgärder inom AMU-organisationen

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:177 och 1984/
85:184 yrkande 3 samt med anledning av propositionen som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

14. Finansiering av AMU-organisationen, ekonomiska konsekvenser m. m.
(mom. 24)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”regeringens förslag” bort ha följande lydelse:

Utskottet menar liksom vpk i motion 179 att mycket starka invändningar
måste resas mot regeringens förslag om ökad uppdragsfinansiering av AMU.
Affärsmässigt tänkande med fritt spelrum för marknadskrafterna gagnar
säkert företagens önskemål, men det drabbar de grupper i samhället som har
den svagaste ställningen och som bäst behöver AMU:s tjänster. Utskottet
förordar därför med bifall till motion 179 att AMU helt finansieras över
statsbudgeten samt att medlen går direkt till den centrala myndigheten för
fördelning mellan länen. Detta bör också gälla medel för elevsociala insatser.

AU 1984/85:9

Genom det anförda blir motionerna 180 och 186 i allt väsentligt tillgodosedda.
Regeringen bör underrättas om utskottets ställningstagande.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. beträffande finansiering av AMU-organisationen, ekonomiska
konsekvenser m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:179 yrkande 3 samt med
anledning av motionerna 1984/85:180 yrkande 2 och 1984/85:186
yrkande 2 samt med avslag på propositionen som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Elevsociala åtgärder inom AMU-organisationen (mom. 23)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anför:

Det finns anledning att från vpk:s sida stryka under de elevsociala
åtgärdernas betydelse för AMU-verksamheten i synnerhet som vi föreslår att
de sämst ställda på arbetsmarknaden skall prioriteras inom AMU. Jag har
avstått från att reservera mig på denna punkt eftersom utskottet förutsatt att
regeringen skall återkomma till riksdagen om de nu föreslagna åtgärderna
visar sig otillräckliga.

2. Den fortsatta utvecklingen av AMU (mom. 26)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anför
Moderata samlingspartiet har vid flera tillfällen uttalat sig för en mer
marknadsanpassad arbetsmarknadsutbildning, nu senast i motion 188.

Vi har tidigare redovisat våra motiv för dessa strävanden. Dessa kan kort
sammanfattas i följande punkter:

- Resursbrist tvingar oss att skapa en kostnadseffektiv offentlig utbildning.

- Kvalitetskrav på utbildningen leder fram till att olika utbildningsgivare
måste renodla sitt kursutbud.

- Behovet av löpande pedagogiskt utvecklings- och anpassningsarbete av
arbetsmarknadskursernas omfattning och inriktning ökar kraven på nära
samverkan med de tänkta avnämarna.

Om dessa önskemål i växande utsträckning kan tillgodoses bör arbetsmarknadsutbildningens
effektivitet gradvis kunna öka. Som vi ser det
förutsätter detta en arbetsmarknadsutbildning som präglas av kvalitet,
mångfald samt regional anpassning och självständighet, exempelvis i fristående
juridiska enheter i bolags- eller stiftelseform.

Det är angeläget att detta synsätt dels kommer att prägla det arbete som nu
kommer att utföras av organisationskommittén, dels komma att utmärka det

AU 1984/85:9

vidare uppföljnings- och reformarbete som framöver måste till för att uppnå
en kvalitetsinriktad och marknadsanpassad arbetsmarknadsutbildning.

AU 1984/85:9

Bilaga

Utbildningsutskottets yttrande
1984/85:1 y

över proposition 1984/85:59 om ny organisation för den särskilt
anordnade arbetsmarknadsutbildningen m. m. jämte motioner

Till arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet har den 13 november 1984 beslutat bereda
utbildningsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1984/85:59 om ny
organisation för den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen m. m.
jämte motioner (1984/85:177-188). Utskottet begränsar sitt yttrande över
propositionen till de delar där föredragande statsrådet behandlar kvaliteten i
arbetsmarknadsutbildningen (AMU), ansvar för kursplaner och lärarnas
kompetens (prop. s. 21-25) samt samarbetet med det övriga utbildningsväsendet
m. m. (prop. s. 33-43). Motsvarande begränsning görs beträffande
motionerna.

I propositionen framhålls vikten av att arbetsmarknadsutbildningen
fortsätter sina ansträngningar att erbjuda kursdeltagarna en kvalitetsmässigt
god utbildning. Föredragande statsrådet föreslår att den nya AMU-myndigheten
skall ha ansvar för kvaliteten i kursinnehållet och undervisningen. De
kurser som AMU-organisationen anordnar för arbetsmarknadsverkets räkning
(länsarbetsnämnderna) skall bygga på kursplaner som har beslutats av
den nya centrala myndigheten. Denna bör samverka med skolöverstyrelsen
(SÖ) i det centrala kursplanearbetet i syfte dels att undvika att resurser för
kursplanearbete dubbleras, dels att säkerställa en viss jämförbarhet mellan
AMU:s och den kommunala vuxenutbildningens yrkesutbildningar. Innan
den centrala AMU-organisationen utarbetar kursplaner för AMU bör den
undersöka om det redan finns någon kursplan inom det reguljära utbildningsväsendet
som kan ligga till grund för arbetet. Den regionala AMUorganisationen
skall ha möjlighet att anpassa de centralt fastställda kursplanerna
efter regionala behov. Den bör även kunna få utarbeta försökskursplaner
och bedriva utbildning i enlighet med dessa under en viss tid.

För att tillgodose behov av samråd och samarbete på central nivå bör enligt
föredragande statsrådet några av de tjänster som till följd av omorganisationen
kommer i fråga för den nya centrala myndigheten finnas kvar på SÖ.

I avsnittet om personalens uppgifter i den nya organisationen knyter
föredragande statsrådet an till kravet på kvalitet i arbetsmarknadsutbildningen.
För att upprätthålla en god kvalitet bör - anser statsrådet - kompetenskraven
för de nya lärartjänsterna vara behörighet för lärartjänst på motsvarande
nivå inom det allmänna skolväsendet eller utbildning och erfarenhet
som kan bedömas likvärdig med dessa krav.

Utifrån kravet på kvalitet i arbetsmarknadsutbildningen och utbildningens

AU 1984/85:9

jämförbarhet med motsvarande utbildningar i gymnasieskolan och den
kommunala vuxenutbildningen begärs i motionerna 1984/85:179 (vpk)
yrkande 4,1984/85:184 (fp) yrkande 1 i motsvarande del och 1984/85:188 (m)
yrkande 4 i motsvarande del beslut av riksdagen som syftar till att säkerställa
nödvändig kompetens och viss behörighet för AMU-lärarna. Enligt motionerna
1984/85:179 och 1984/85:188 bör behörighetskraven i princip vara
desamma som gäller för det allmänna skolväsendet. Ett likartat krav på
behörighet, men med hänvisning till AMU:s viktiga roll för utbildningsmässigt
eftersatta grupper, framförs i motion 1984/85:181 (s) yrkande 2 i
motsvarande del. Likaså med hänvisning till arbetsmarknadsutbildningens
sociala mål föreslås i motion 1984/85:186 (fp) yrkande 1 ett uttalande av
riksdagen om behörighetskrav för anställning som lärare i AMU. Enligt
motion 1984/85:188 yrkande 4 i motsvarande del bör behovet av kontinuerlig
fortbildning tillgodoses. I motion 1984/85:184 yrkande 1 i motsvarande del
slutligen framhålls att kursplanerna inom AMU bör utformas på sådant sätt
att AMU-elevernas utbildning bedöms likvärdig med gymnasieskolans på
arbetsmarknaden.

För egen del vill utskottet anföra följande.

Utskottet instämmer till fullo i det som i både propositionen och
motionerna har anförts om krav på god kvalitet i den framtida arbetsmarknadsutbildningen.
Utskottet utgår från att målsättningen för det kommande
arbetet med omorganisationen av AMU bl. a. skall vara att utbildningen i
kvalitativt hänseende bibehålls på minst nuvarande nivå. Detta är angeläget
inte bara sett ur allmän utbildningspolitisk synvinkel. Det gagnar även
AMU:s övergripande mål och syften på bästa sätt. Det föreslagna samarbetet
mellan SO och den nya centrala myndigheten betraktar utskottet som ett
viktigt och angeläget led i strävan efter kvalitet i utbildningen. Det är viktigt
att de centrala resurserna för läroplansarbetet avseende yrkesinriktad
utbildning inte splittras. Den kompetens som finns inom SÖ bör därför
utnyttjas. Utskottet utgår från att detta beaktas i organisationskommitténs
arbete.

I likhet med motionärerna vill utskottet även se högt ställda krav på
kompetens hos lärarna som en nödvändig förutsättning för tillfredsställande
kvalitet på utbildningen inom AMU. Med hänvisning härtill och mot
bakgrund av de i propositionen framförda förslagen om samverkan på det
regionala och lokala planet med det övriga utbildningsväsendet - till vilka
utskottet återkommer i det följande - finner utskottet det motiverat att
AMU-lärarnas kompetens i vad gäller såväl pedagogisk skicklighet som
yrkeskunnande bör motsvara det som krävs för behörighet för lärartjänst på
jämförbar nivå inom det allmänna skolväsendet. Med hänsyn till AMU.s ofta
speciella villkor - det kan t. ex. gälla att snabbt behöva tillgodose krav på
udda och tillfälliga yrkesutbildningar - får vad utskottet nyss har anfört
emellertid inte utesluta möjligheten att för ett föreliggande speciellt behov
anlita lärare i AMU som äger en utbildning eller en erfarenhet som inte är

AU 1984/85:9

densamma som behöriga lärare inom det allmänna skolväsendet har men
som är jämförbar härmed.

Det bör enligt utskottet vara en uppgift för organisationskommittén att i
samråd med berörda myndigheter på central nivå föreslå en sådan reglering
av AMU-lärarnas behörighet som fyller de krav på kompetens som utskottet
har angivit i det föregående.

Beträffande fortbildning och vidareutbildning av lärare inom AMU utgår
utskottet från att det inom ramen för det utvecklingsarbete som skall
bedrivas inom AMU-organisationen och som avses ha regional eller lokal
förankring kommer att göras insatser för personalutveckling. Utskottet utgår
från att organisationskommittén uppmärksammar de krav på kompletterande
utbildning som kan ställas av lärare som i dag tjänstgör inom AMU men
som inte anses fylla de behörighetskrav för lärartjänst som vid omorganisationen
kommer i fråga.

Sammanfattningsvis finner utskottet att vad utskottet nu har anfört om
krav på kvalitet i arbetsmarknadsutbildningen och därmed sammanhängande
behov av visst samarbete mellan AMU och SÖ samt lärarnas inom AMU
kompetens ligger väl i linje såväl med vad föredragande statsrådet har anfört i
frågan som med de synpunkter och förslag som framförts i motionerna
1984/85:179 yrkande 4, 1984/85:181 yrkande 2 i motsvarande del, 1984/
85:184 yrkande 1, 1984/85:186 yrkande 1 och 1984/85:188 yrkande 4 i
motsvarande del. Utskottet finner det emellertid angeläget att organisationskommittén
beaktar de synpunkter som här anförts.

I det avsnitt av propositionen vari samarbete med det övriga utbildningsväsendet
behandlas erinrar föredragande statsrådet om riksdagens beslut om
åliggande för länsskolnämnderna att ta initiativ till samråd om utbudet av
utbildning i gymnasieskolan, den kommunala vuxenutbildningen och AMU i
länet (prop. 1983/84:116, UbU 1983/84:29, rskr 1983/84:412). Såväl länsarbetsnämnden
som den nya regionala AMU-organisationen föreslås nu ingå i
detta samråd. Förslaget syftar till en samplanering av det regionala utbildningsutbudet
som skall leda till ett så effektivt utnyttjande som möjligt av de
samlade utbildningsresurserna. En dubblering av utbildningsresurser bör
därmed kunna undvikas.

Föredragande statsrådet förordar en samverkan mellan AMU och övriga
utbildningsanordnare som innebär att tillgängliga resurser samutnyttjas - det
kan röra sig om såväl lokaler och utrustning som lärare och övrig personal. I
den mån gymnasieskolan kommer att få lediga utbildningsresurser som
överensstämmer med AMU:s behov finner statsrådet det naturligt att dessa
kan utnyttjas av AMU-organisationen. Omvänt bör gymnasieskolan och den
kommunala vuxenutbildningen kunna utnyttja ledig kapacitet hos AMU.
Samverkan mellan AMU-organisationen och övriga utbildningsanordnare
föreslås ordnas genom köp resp. försäljning. Härvid skall prissättningen utgå
från att full kostnadstäckning skall uppnås. Gällande bestämmelser för

AU 1984/85:9

gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen medger f. n. inte
uppdragsutbildning. Föredragande statsrådet anser att en anpassning till det
som nu föreslås i propositionen måste ske.

Enligt föredragande statsrådet bör även en samordning av de berörda
utbildningsformerna ske på sådant sätt att samundervisning i gemensamma
grupper inom en utbildningsform skall kunna anordnas. Då länsarbetsnämnden
bedömer att det föreligger behov av att ordna sammanhållna förberedande
kurser i allmänna ämnen, bör strävan vara att anlita den kommunala
vuxenutbildningen. Föredragande statsrådet finner det inte motiverat att
AMU-organisationen skall svara för allmän teoretisk utbildning av förberedande
karaktär. Kommunerna bör efter beställning från länsarbetsnämnd
eller AMU-organisation kunna anordna sådan utbildning.

I några motioner tas frågor upp rörande det i propositionen förordade
samarbetet mellan AMU och det övriga utbildningsväsendet. Nödvändigheten
av en samordning och ett samutnyttjande av alla utbildningsresurser,
inkl. företagens utbildningskapacitet, understryks i motion 1984/85:185 (c)
yrkande 1 c. Det är först genom att effektivt och samordnat utnyttja den
kapacitet som finns som det blir möjligt att nå högt ställda mål såväl i
kvalitativt som ekonomiskt hänseende, när det gäller AMU. Motionärerna
framhåller också att ledig utbildningskapacitet i gymnasieskolan måste
utnyttjas i sammanhanget. Även i motion 1984/85:184 (fp) yrkande 4 berörs
möjligheten till köp av ledigbliven utbildningskapacitet inom gymnasieskolan.
Motionärerna framhåller därjämte vikten av att köpa utbildning av
företag. I motionen behandlas också den föreslagna ordningen med myndigheters
köp av utbildning av varandra. Samtliga kostnader, även de som
hänför sig till central ledning och administration, bör tas med vid beräkningen
av utbildningskostnaderna i samband med ett upphandlingsförfarande.
Härigenom tillmötesgås kravet på konkurrensneutralitet (yrkande 2). Enligt
motion 1984/85:188 (m) yrkande 3 bör AMU inte ha ett alltför brett utbud av
utbildningar. Förutom de grundläggande teoretiska utbildningar som enligt
propositionen föreslås föras över till den kommunala vuxenutbildningen bör
enligt motionärerna även andra kurser i AMU:s nuvarande kursutbud åvila
skolväsendet i den mån de har en sådan längd och uppläggning att de väl
stämmer med den kommunala vuxenutbildningens allmänna förutsättningar.
Riksdagen föreslås besluta att som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen har anförts om den principiella ansvarsfördelningen mellan
AMU-myndigheterna och skolväsendet (yrkande 3). Även i denna motion
berörs frågan om konkurrens mellan skolväsendet och AMU. För att ett
system med konkurrens skall kunna fungera bör de reella kurskostnaderna
alltid redovisas.

Utskottet vill mot bakgrund av det som anförs i propositionen och
motionerna för egen del anföra följande.

Utskottet instämmer i vad föredragande statsrådet har förordat beträffande
ett föreskrivet reguljärt samarbete på regional och lokal nivå mellan AMU

AU 1984/85:9

och det övriga utbildningsväsendet. Härvid delar utskottet såväl statsrådets
som motionärernas uppfattning att det är angeläget att utnyttja befintliga
utbildningsresurser så effektivt som möjligt. Det som i förevarande hänseende
anförs i propositionen och motionerna stämmer väl överens med vad
utskottet under det förra riksmötet anförde i sitt av riksdagen godkända
betänkande UbU 1983/84:29 om gymnasieskola i utveckling (prop. 1983/
84:116).

Enligt regeringens förslag skall arbetsmarknadsverket kunna köpa tjänster
i form av utbildning av såväl den nya AMU-organisationen som den
kommunala vuxenutbildningen och gymnasieskolan. De regionala AMUmyndigheterna
(uppdragsmyndigheterna) och det kommunala skolväsendet
kommer, som utskottet ser det, att konkurrera med varandra. Syftet härmed
är självfallet att åstadkomma lägre kostnader för ifrågavarande utbildning.

Enligt utskottet finns emellertid risk för att ett konkurrensförhållande
leder till konflikt med målsättningen att etablera ett reguljärt samarbete
mellan utbildningsanordnarna. Ambitionen hosén utbildningsanordnare att
själv anordna utbildningar som kan erbjudas av en annan utbildningsanordnare
bör enligt utskottets mening underordnas strävan till samarbete i olika
former över gränserna för de skilda skolformerna. En sådan inriktning på
verksamheten minskar enligt utskottets bedömning inte möjligheterna att
hålla kostnaderna nere.

Utskottet ifrågasätter inte AMU:s uppgift att tillhandahålla utbildningar
som snabbt kan tillgodose akuta önskemål och sådana utbildningar som fyller
de särskilda krav som kommer i fråga mot bakgrund av AMU:s övergripande
mål och syften. Utskottet finner emellertid skäl att peka på att gymnasieskolan
och den kommunala vuxenutbildningen skall ge yrkesutbildningar som
svarar mot samhällets behov, även när dessa förändras. I sammanhanget bör
erinras om de lokalt arbetsmarknadsanknutna specialkurserna och verksamheten
med regionalt beslutade högre specialkurser.

Utskottet fäster arbetsmarknadsutskottets uppmärksamhet på att ett ökat
ianspråktagande av gymnasieskolans och den kommunala vuxenutbildningens
resurser kan medföra behov av en omfattning på organisationen
(årselevplatser resp. undervisningstimmar) som inte kan motiveras utifrån
storleken på ungdomskullarna m. m. Utskottet utgår från att förslaget om
full kostnadstäckning vid prissättning av erbjudna utbildningar skall kunna
finansiera en bibehållen eller i förekommande fall en utökad organisation
som betingas av utbildningar för AMU.

Utskottet har inget att erinra mot att bestämmelserna för gymnasieskolan
ses över i syfte att där möjliggöra uppdragsutbildning. Riksdagen har under
innevarande riksmöte beslutat om uppdragsutbildning anordnad inom
kommunal vuxenutbildning (prop. 1983/84:169, UbU 1984/85:1, rskr

AU 1984/85:9

1984/85:11, jfr även prop. 1984/85:37 om vuxenutbildningslag).

Även beträffande de i förevarande sammanhang behandlade frågorna om
samarbete mellan AMU och det övriga utbildningsväsendet finner utskottet
att vad i motionerna 1984/85:184 yrkandena 2 och 4,1984/85:185 yrkande 1 c
och 1984/85:188 yrkande 3 har anförts i huvudsak stämmer överens med
förslagen i propositionen. Utskottet anser att arbetsmarknadsutskottet med
hänvisning härtill bör avstyrka motionerna och därjämte tillstyrka proposition
1984/85:59 i motsvarande del.

I motion 1984/85:187 (s) yrkande 2 åberopas folkhögskolornas erfarenheter
av utbildning för vuxna. Motionärerna förordar att AMU-organisationens
samverkan med andra utbildningsanordnare även skall inkludera
folkhögskolorna.

Utskottet finner, liksom föredragande statsrådet, det naturligt att det i det
enskilda fallet liksom hittills bör vara möjligt för länsarbetsnämnden att
bevilja utbildningsbidrag för förberedande studier vid folkhögskola. Utskottet
är emellertid inte berett att i detta sammanhang tillstyrka förslag om
sådant samarbete som innebär att folkhögskola tillhandahåller utbildning åt
AMU eller länsarbetsnämnd på uppdragsbasis. Utskottet vill framhålla att
folkhögskolan har till uppgift att främja allmän medborgerlig bildning (2 §
folkhögskoleförordningen, 1977:551). Det bör även påpekas att folkhögskolorna
står principiellt fria i förhållande till utbildningssystemet i övrigt.
Arbetsmarknadsutskottet föreslås med hänvisning till det anförda avstyrka
motion 1984/85:187 yrkande 2. I sammanhanget vill utskottet peka på att
regeringen har riksdagens bemyndigande att - i den mån arbetsmarknadsskäl
så påkallar - anordna vissa kurser för arbetslös ungdom på folkhögskolor.

Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag att i samband med
omorganisationen av arbetsmarknadsutbildningen föra över ansvaret för den
nuvarande grundutbildningen av vuxna zigenare inom AMU till grundutbildning
för vuxna (grundvux).

Stockholm den 27 november 1984

På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Kerstin
Göthberg (c), Per Unckel (m), Rune Rydén (m), Helge Hagberg (s),
Lennart Bladh (s), Iris Mårtensson (s), Lars Svensson (s), Björn Samuelson
(vpk), Gunnar Hökmark (m). Larz Johansson (c), Ingvar Johnsson (s),
Sören Häggroth (s), Linnea Hörlén (fp) och Lars-Erik Ahlinder (m).

AU 1984/85:9

Avvikande mening

Per Unckel, Rune Rydén, Gunnar Hökmark och Lars-Erik Ahlinder (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar ”Enligt utskottet”
och slutar ”kostnaderna nere” bort utgå.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”utbildningsväsendets försorg” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill stryka under vad i propositionen anförs om att arbetsmarknadsutbildning
inte bör anordnas, om arbetsmarknadens behov av utbildad
arbetskraft kan täckas genom det ordinarie utbildningsväsendets försorg.
Utskottet vill vidare framhålla att AMU:s främsta uppgift på yrkesutbildningens
område skall vara att svara för det utbildningsbehov som med hänsyn
till konjunkturen varierar över tiden. Utskottet anser därför att förutom den
grundläggande teoretiska utbildning som regeringen i propositionen föreslår
skall föras över till den kommunala vuxenutbildningen, även andra kurser
inom AMU:s nuvarande kursutbud bör åvila skolväsendet i den mån de har
en sådan längd och uppläggning att de väl stämmer med skolväsendets
allmänna förutsättningar.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar ”Även
beträffande” och slutar ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Vad utskottet i det föregående har anfört om samarbete mellan AMU och
det övriga utbildningsväsendet anser utskottet att riksdagen med bifall till
motion 1984/85:188 yrkande 3 och med anledning av proposition 1984/85:59
samt motionerna 1984/85:184 yrkandena 2 och 4 samt 1984/85:185 yrkande
1 c som sin mening bör ge regeringen till känna.

mlnmb/gottb Stockholm 1984 79433