om Nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1983 m.m. (prop. 1981/82:208) (Betänkande 1981/82:UU24 Utrikesutskottet)

UU 1981/82:24

Utrikesutskottets betänkande
1981/82:24

om Nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1983 m. m.
(prop. 1981/82:208).

Propositionen

I proposition 1981/82:208 begärs medel för att betala Sveriges andel av
kostnaderna för den verksamhet som finansieras över Nordiska ministerrådets
allmänna budget för år 1983. Sveriges andel motsvarar 59 200 000
kr. Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att stöd
med vissa belopp under åren 1984 och 1985 lämnas av Nordiska fonden för
teknologi och industriell utveckling.

Den allmänna budgeten omfattar inte det nordiska kultursamarbetet för
vilket en särskild budget finns.

I propositionen lämnas en redogörelse för det nordiska samarbete som
har bedrivits inom ministerrådets verksamhetsområde under år 1981.

Ministerrådet har den 24 mars 1982 efter överläggningar med Nordiska
rådets budgetkommitté enats om en budget för år 1983 på 150,2 milj.
norska kr., vilket är en ökning i förhållande till år 1982 med ca 19,9 milj.
norska kr. Av utgifterna avses en del täckas genom ministerrådets inkomster
under år 1983 av räntor och avgifter som de anställda vid ministerrådssekretariatet
har att erlägga i stället för norsk inkomstskatt. Sammanlagt
beräknas ministerrådets intäkter till 11,1 milj. norska kr. Återstoden 139,1
milj. norska kr. avses bli täckt genom bidrag från de nordiska länderna.

Av utgifterna utgör 23,3 milj. norska kr. medel för administration och
andra utgifter, 75,7 milj. norska kr. medel för institutioner och 51,2 milj.
norska kr. medel för projekt.

Anslagen för administration och andra utgifter har i budgeten upptagits
till 23,3 milj. norska kr. mot 21,1 milj. norska kr. för år 1982. För det
nordiska tjänstemannautbytet som fortsätter att utvecklas (prop. 1981/
82:100 bil. 3 s. 17) har avsatts 770 000 norska kr.

De medel som upptagits för administration och andra utgifter avser
främst kostnaderna för ministerådssekretariatet i Oslo. Dessa kostnader
beräknas öka från 15,9 milj. norska kr. till 17,9 milj. norska kr. Ökningen
beror främst på beräknade löneökningar för personalen och andra kostnadshöjningar.
Dessutom avses personalen utökas med två sekreterare.
Sekretariatets personal uppgår därmed till sammanlagt 45 personer.

Anslagen för institutioner okar från 66 milj. norska kr. till 75,7 milj.
norska kr. år 1982. Innan ministerrådets budget skapades, finansierades de
flesta gemensamma nordiska institutioner direkt genom nationella bidrag
i olika former. Genom att föra in dessa institutioner på den allmänna
budgeten skapas en större överskådlighet och bättre redovisning av det

1 Riksdagen 1981/82. 9 sami. Nr 24

UU 1981/82:24

nordiska samarbetet. Det ger också bättre förutsättningar för en prioritering
och samordning av de olika samarbetsområdena samt bidrar till
rationalisering. En sådan överföring är i överensstämmelse med önskemål
från Nordiska rådet. Motsvarande åtgärder har redan genomförts inom
kulturområdet.

Beträffande projektmedel har ministerrådet beslutat om 51,2 milj. norska
kr., vilket är 8 milj. norska kr. högre än projektbudgeten för år 1982. Löneoch
prisutveckling, mellan år 1982 och 1983 har beräknats till ca 9 %.

Ländernas bidrag till ministerrådets budgetar betalas enligt en fördelningsnyckel
grundad på förhållandet mellan ländernas bruttonationalprodukter.
I december 1978 fastställde ministerrådet följande fördelning för
åren 1980—82, nämligen Danmark 23,7%, Finland 16,0%, Island 0,9%,
Norge 18 % och Sverige 41,4%. Samarbetsministrarna beslöt den 24 mars
1982 att förlänga denna fördelningsnyckel till att gälla även för 1983 års
budget. En fördelningsnyckel för nästkommande treårsperiod 1984—86
kommer under året att fastställas efter en teknisk utredning av olika
beräkningsgrunder. Sveriges andel av de nationella bidragen utgör
57 587 000 norska kr. för år 1983 vilket motsvarar ungefär 55 870 000
svenska kr.

Härtill kommer den svenska andelen av kostnaderna för Nordiska
hälsovårdshögskolan i Göteborg under år 1982 som har förskotterats av
ministerrådet. Andelen beräknas efter utnyttjade elevplatser och är ännu
inte känd. I propositionen beräknas därför samma andel som den svenska
andelen av ministerrådets budget, dvs. 41,4% av kostnaden som är
8 295 000 norska kr. Detta motsvarar ungefär 3 330 000 svenska kr.

Den svenska andelen av budgeten för år 1983 föreslås således beräknad
till 59 200 000 svenska kr., dvs. en ökning med ca 14 700 000 svenska kr. i
förhållande till år 1982.

Utskottet, som inte har någon erinran mot propositionens förslag, hemställer 1.

att riksdagen till Nordiska ministerrådets allmänna budget för
budgetåret 1982/83 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 59 200 000 kr.

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att stöd lämnas
av Nordiska fonden för teknologi och industriell utveckling, vilket
inräknat löpande beslut för Sveriges del innebär åtaganden om
högst 13 500 000 kr. under år 1984 och högst 9 400 000 kr. under
år 1985.

Stockholm den 11 maj 1982
På utrikesutskottets vägnar

GERTRUD SIGURDSEN

UU 1981/82:24

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Gertrud Sigurdsen (s), Torsten
Bengtson (c), Sture Palm (s), Linnea Hörlén (fp), Ingrid Sundberg (m),
Sture Ericson (s), Per-Olof Strindberg (m), Jan Bergqvist (s), Sture Korpås
(c), Rune Ångström (fp), Axel Andersson (s), Paul Grabo (c), Maj-Lis
Lööw (s), Sten Sture Paterson (m) och Inge Carlsson (s).