om nitrat i dricksvatten (Betänkande 1981/82:JoU6 Jordbruksutskottet)

JoU 1981/82:6

Jordbruksutskottets betänkande
1981/82:6

om nitrat i dricksvatten
Motionen

I motion 1980/81:778 av Bengt Silfverstrand och Grethe Lundblad (båda s)
yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att ett enhetligt gränsvärde för
nitrathalt i dricksvatten fastställs till 25 mg/l.

2. att riksdagen hos regeringen begär att Höganäs kommun får ingå som
testområde i projektet Dricksvattenkvalitet och hälsa.

Gällande ordning

Myndighetsansvaret

Frågor om konsumtionsvatten regleras bl. a. i hälsovårdsstadgan
(1958:663). Socialstyrelsen är (tillsammans med livsmedelsverket) central
tillsynsmyndighet över hälsovårdslagstiftningens efterlevnad och har
ansvaret bl. a. för konsumtionsvattnet.

Dricksvatten är enligt livsmedelslagen (1971:511) ett livsmedel. Central
tillsynsmyndighet på livsmedelsområdet är statens livsmedelsverk. Emellertid
innefattar begreppet konsumtionsvatten även dricksvatten. Som en
konsekvens av detta stadgar 4 § livsmedelslagen att "i fråga om vatten gäller
denna lag endast i den mån den ej strider mot vad som är särskilt föreskrivet
om vatten i annan författning". I livsmedelslagen förekommer även vissa
särbestämmelser om vatten vid livsmedelshantering etc.

Beträffande avloppsvatten samt förorening av vattendrag, sjöar och andra
vattenområden (naturvatten) finns bestämmelser i hälsovårdsstadgan och
miljöskyddslagen (1969:387). Central tillsynsmyndighet på miljöskyddsområdet
är statens naturvårdsverk.

Andra i vissa speciella vattenfrågor berörda myndigheter och institutioner
är lantbruksstyrelsen, statens lantbrukstekniska laboratorium, statens bakteriologiska
laboratorium (SBL), statens miljömedicinska laboratorium
(SML) samt statens provningsanstalt.

Gränsvärden m. m.

Enligt meddelande nr 122 (1967) från dåvarande medicinalstyrelsen och
veterinärstyrelsen avseende fysikalisk-kemiska vattenundersökningar finns
två olika hygieniska gränsvärden för kväveföreningar i vatten.

Ett lägre värde, 30 mg nitrat (NO,) per liter, är ett indikatorvärde som är

1 Riksdagen 1981182. 16 sami. Nr 6

JoU 1981/82:6

avsett att fungera som en larmsignal när förorening genom exempelvis
avloppsvatten föreligger.

Ett högre värde. 50 mg nitrat (NO,) per liter, är fastställt med hänsyn till
risk för methemoglobinemi hos barn under ett år.

Beträffande nitrit (NO,) i vatten gäller ett gränsvärde om 0,02 mg/l.
Sverige är ett av de få länder som har såväl genomfört undersökningar som
fastställt gränsvärde.

Enligt hälsovårdsstadgan (1958:663) får vatten i brunn eller annan
vattentäkt för konsumtionsvatten icke förorenas. I stadgan lämnas ingående
föreskrifter om regelbunden undersökning av sådant vatten, bl. a. med
avseende på nitrathalten. Hälsovårdsnämnden skall tillse att erforderliga och
skäliga åtgärder vidtas för att motverka vattenförorening etc. inom
kommunen.

Bestämmelser om skydd för grundvatten återfinns i vattenlagen (1918:523)
sedan 1964. En allmän aktsamhetsregel gäller generellt. Den kan kompletteras
genom att länsstyrelsen meddelar allmänna bestämmelser om vad som
skall iakttas inom ett särskilt skyddsområde för grundvattentillgången (VL
2:62-68). Även beträffande ytvatten ger vattenlagen möjlighet att åstadkomma
visst skydd, genom servitut (VL 2:14). Ytvattnet skyddas även av
bestämmelserna i miljöskyddslagen (1969:387). Regeringen har i lagrådsremiss
med förslag till ny vattenlag föreslagit enhetliga regler till skydd för
vattenförsörjningen, vare sig det gäller yt- eller grundvatten. Proposition i
ärendet har aviserats till riksmötet 1981/82.

Tidigare riksdagsbehandling

Riksdagen har under de senaste åren haft anledning att vid en rad tillfällen
skärskåda de problem som tas upp i motionen. I samband med behandlingen
av motioner om användningen av handelsgödsel m. m. i jord- och skogsbruket
vid 1978/79 års riksmöte framhöll utskottet med citat av ett tidigare
utskottsbetänkande att användningen av handelsgödsel var en förutsättning
för bedrivande av ett rationellt jordbruk som tillgodoser kraven på en från
privatekonomisk och samhällsekonomisk synpunkt godtagbar avkastning
(JoU 1978/79:16). Intensiva jordbruksmetoder kan dock, konstaterade
utskottet, i en del fall få allvarliga konsekvenser från hälso- och miljövårdssynpunkt.
I den mån sådana konsekvenser kunde styrkas delade utskottet
givetvis motionärernas oro. Med hänsyn till utformningen av direktiven till
den i början av år 1978 tillsatta naturresurs- och miljökommittén fann
utskottet det naturligt att bl. a. de problem som sammanhänger med den
moderna produktionstekniken inom jordbruket ägnades uppmärksamhet i
ifrågavarande utredningsarbete.

Även vid det därpå följande riksmötet hade riksdagen att ta ställning till
bl. a. en motion om dricksvattenföroreningar genom utlakningav kväve från
handelsgödsel. Motionen överlämnades tillsammans med ett antal närbe -

JoU 1981/82:6

slaktade motioner till den i augusti 1979 tillsatta utredningen om användning
av kemiska medel i jord- och skogsbruket (JoU 1979/80:5).

Utredningar m. m.

Frågan om myndighetsansvaret för dricksvattnet har behandlats av
hälsovårdsstadgeutredningen i betänkandet Kommunalt hälsoskydd (SOU
1978:44) och av utredningen om den regionala laboratorieverksamheten Lab
76 som i betänkandet Regional laboratorieverksamhet (SOU 1979:3)
föreslagit att den centrala tillsynen över konsumtionsvattnet (dricksvattnet)
skall överföras till statens livsmedelsverk.

De frågor som behandlas i de nämnda utredningarna har remissbehandlats
och bereds f. n. i regeringskansliet.

Problemet med nitrat i dricksvattnet övervägs i flera utredningar.

Naturresurs- och miljökommittén avser enligt vad som erfarits lägga fram
ett delbetänkande mot slutet av 1981. Betänkandet torde komma att bl. a.
innehålla en allmän redogörelse för spridningen av kväve i miljön som en
illustration till komplexiteten hos miljöföroreningarna.

Utredningen om användningen av kemiska medel i jord- och skogsbruket
beräknas framlägga ett betänkande om effekterna av bl. a. handelsgödsel i
jordbruk och trädgårdsnäring under år 1982. Enligt direktiven är en viktig del
av kommitténs arbete att bedöma hälso- och miljöeffekterna av den
nuvarande användningen av bekämpningsmedel och handelsgödselmedel.

Inom ett av naturvårdsverket initierat forskningsprojekt. Miljökonsekvenser
av odlingsåtgärder inom skogs- och jordbruk - växtnäringsläckage,
kommer enligt vad som erfarits flera delprojekt att redovisas under den
kommande hösten och vintern. Det gäller bl. a. delprojekten Grundvattnets
nitratinnehåll och Nitratförorening i grundvatten - potentiella och faktiska
riskområden. Projektgruppen som är knuten till lantbruksuniversitetet har
enligt sin sekreterare som ambition att finna vägar att modifiera odlingssystemen
i syfte att öka utnyttjandegraden av tillförd näring och därigenom
minska risken för förluster till yt- och grundvatten.

I årets budgetproposition anmäldes att statens naturvårdsverk begärt
anslag för ett forskningsprojekt kallat Dricksvattenkvalitet och hälsa. Som
skäl anförs i propositionen bl. a. att hälsorisker i samband med användning
av grundvatten för vattenförsörjning numera inte kan uteslutas i vissa
landsdelar. Detta gäller främst vissa intensivt odlade jordbruksområden med
höga halter av nitrat i grundvattnet och i försurade områden där risker
föreligger för höga metallhalter.

Remissyttranden

Utskottet har inhämtat yttranden över motionen från socialstyrelsen,
statens livsmedelsverk och statens naturvårdsverk.

JoU 1981/82:6

Socialstyrelsen framhåller att det centrala myndighetsansvaret för konsumtionsvatten
åvilar socialstyrelsen tillsammans med statens livsmedelsverk
som följaktligen har håde möjlighet och skyldighet att verka för en god
vattenkvalitet. Den offentliga vattenkontrollen enligt hälsovårdsstadgan
fungerar enligt styrelsens uppfattning väl. Så har t. ex. inte några negativa
hälsoeffekter till följd av för höga nitrathalter i vatten kunnat påvisas i
Sverige. Inga fall av methemoglobinemi har fastställts. En preliminär
undersökning som socialstyrelsen utfört ger inte något belägg för att nitrat i
vatten skulle leda till högre frekvens av cancer.

Systemet med två gränsvärden, ett indikatorvärde och ett rent hygieniskt
gränsvärde, ansluter väl till internationell praxis. Det fyller enligt socialstyrelsens
uppfattning en viktig och väl fungerande funktion. Någon anledning
att ändra detta system föreligger inte.

Beträffande forskningsprojektet Dricksvattenkvalitet och hälsa har socialstyrelsen
inget att erinra mot att Höganäs kommun ingår som testområde i
projektet. Styrelsen föreslår dock att behovet av ytterligare andra testområden
diskuteras i samband härmed.

Statens livsmedelsverk, toxikologiska laboratoriet, anför att det är önskvärt
att nitrathalten ej överstiger 30 mg NO,/l i allt kommunalt dricksvatten i
landet.

I statens naturvårdsverks yttrande framhålls att verket under den senaste
femårsperioden särskilt noga följt utvecklingen beträffande nitrathalter i
grundvattnet. Sådana förhöjda halter orsakas av en rad omständigheter,
t. ex. dikningsåtgärder inom jord- och skogsbruk varav följer mineralisering i
marken, schaktarbeten i tätorter, ledningar för avloppsvatten, utlakning från
avfallsupplag samt gödslingsåtgärder inom jordbruket och skogsbruket. Det
kan enligt verket ofta vara svårt att entydigt avgöra vad som är källan till en
viss förhöjning av nitrathalten.

Inom jordbrukssektorn torde de förhöjda nitrathalter som uppmätts
härstamma dels från gödsling och jordbearbetning, dels från bristande
gödselvård inom djurhållningen och dels från hushållens eget avloppsvatten.
Genom tillsynsarbete söker myndigheterna avhjälpa bristerna vad gäller de
båda sistnämnda källorna, framhåller naturvårdsverket.

På grundval av gjorda undersökningar i främst Hallands län uttalas att hög
odlingsintensitet på sandjordsområden otvivelaktigt medför förhöjda nitrathalter.

Utskottet

Höga nitrathalter i dricksvatten kan medföra hälsorisker i synnerhet för
spädbarn. Barn under ett års ålder kan få sjukdomssymtom på grund av
methemoglobinemi speciellt vid flaskuppfödning. Methemoglobinemi yttrar
sig i inre kvävningssymtom genom att blodets syreupptagningsförmåga
minskas. Vad gäller ökad cancerrisk till följd av hög nitrat-och/eller nitrithalt

JoU 1981/82:6

i dricksvatten finns ännu inget entydigt resultat.

I motionen erinras ont de risker för människors och särskilt småbarns hälsa
som följer av nitrathaltigt dricksvatten. Motionärerna hänvisar till att två
gränsvärden för nitrathalten i dricksvatten uppställts i gällande svenska
anvisningar. Detta har enligt motionen skapat stor villrådighet på många
håll, inte minst i hälsovårdsnämnderna. 1 motionen framhålls vidare att
Höganäs kommun torde vara ett av de mest utsatta områdena när det gäller
alltför nitrathaltigt vatten, ett förhållande som satts i samband med utlakning
från kvävegödslade jordar.

Utskottet finner med hänvisning till socialstyrelsens yttrande att den
offentliga vattenkontrollen synes fungera väl i så måtto att inga hälsoproblem
påvisats i Sverige till följd av förhöjd nitrathalt i vatten. Utskottet erinrar
samtidigt om att man i regeringskansliet överväger frågan om hur denna
kontroll i fortsättningen skall organiseras administrativt och laboratoriemässigt.
Det finns enligt utskottets bedömning knappast anledning att under
dessa omständigheter ta upp frågan om ändring av nuvarande gränsvärdesystem.

Som inledningsvis anförts har riksdagen vid skilda tillfällen överlämnat
motioner om dricksvattenföroreningar genom utlakning av kväve ur
handelsgödsel till naturresurs- och miljökommittén resp. utredningen om
användning av kemiska medel i jord- och skogsbruket. Dessa utredningar
beräknas avlämna betänkanden under det närmaste året. Även inom det av
statens naturvårdsverk finansierade projektet Miljökonsekvenser av odlingsåtgärder
inom skogs- och jordbruk - växtnäringsläckage beräknas ett par
delprojekt av intresse i förevarande sammanhang komma att redovisas under
en nära framtid. Projektet Dricksvattenkvalitet och hälsa befinner sig f. n.
under uppläggning inom naturvårdsverket i samråd med bl. a. företrädare
för övriga nordiska länder. Utskottet, som vill understryka angelägenheten
av att hithörande problem ägnas fortsatt uppmärksamhet, finner i likhet med
motionärerna att det är viktigt att orsaken till bl. a. förhöjda nitrathalter i
olika dricksvattentäkter kan bestämmas så att åtgärder kan vidtas för att
nedbringa dessa halter. Som naturvårdsverket påpekar kan det ofta vara
svårt att entydigt avgöra vad som är källan till en viss förhöjning av
nitrathalten. Icke minst mot denna bakgrund är det enligt utskottets mening
av värde att projektet Dricksvattenkvalitet och hälsa genomförs. Utskottet
finner i och för sig åtskilliga skäl tala för att bl. a. Höganäs kommun får ingå
som testområde i projektet. Det torde emellertid åvila naturvårdsverket att
föreskriva de närmare villkoren för projektets genomförande.

Enligt utskottets mening får motionens grundläggande syfte anses bli
tillgodosett genom de överväganden och utredningar som i det föregående
redovisats. Någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av motionen
synes ej erforderlig.

JoU 1981/82:6 6

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen lämnar motion 1980/81:778 utan ytterligare
åtgärd.

Stockholm den 27 oktober 1981

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande:Einar Larsson (c). Svante Lundkvist (s). Arne Andersson i
Ljung (m). Maj Britt Theorin (s). Börje Stensson (fp). Hans Wachtmeister
(m). Åke Wictorsson (s), Gunnar Olsson (s). Håkan Strömberg (s). Märta
Fredrikson (c), Martin Segerstedt (s). Lennart Brunander (c). Jan Fransson
(s), Ingvar Eriksson (m) och Åke Persson (fp).

Särskilt yttrande

Svante Lundkvist, Maj Britt Theorin, Åke Wictorsson, Gunnar Olsson,
Håkan Strömberg, Martin Segerstedt och Jan Fransson (alla s) anför

Frågan om hur den offentliga vattenkontrollen skall organiseras i
framtiden övervägs f. n. i regeringskansliet. Vi förutsätter att den myndighet
som får ansvaret för vattenkontrollen överväger om nuvarande gränsvärden
såväl med hänsyn till hälsoaspekter som kontrollmöjlighet är tillfyllest.

GOTAB 69683 Stockholm 1981