om miljövårdsforskning
Betänkande 1983/84:JoU11
JoU 1983/84:11
Jordbruksutskottets betänkande
1983/84:11
om miljövårdsforskning
Motioner
I motion 1982/83:408 av Karin Ahrland och Hans Petersson i Röstånga
(båda fp) yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkande 3) att riksdagen begär att
regeringen uppdrar åt naturvårdsverket att göra en sammanställning av
internationell forskning och forskningsresultat i fråga om stranderosioner.
I motion 1982/83:478 av Kerstin Ekman och Kenth Skårvik (båda fp)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående forskning om sjöfågel.
I motion 1982/83:633 av Lars Ernestam och Börje Stensson (båda fp)
yrkas att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för intensifierad forskning
dels om aluminiums skadeverkningar, dels om möjligheten att ta fram
alternativa fällningskemikalier för reningsverk.
I motion 1982/83:1002 av Bertil Måbrink (vpk) yrkas att riksdagen
hemställer hos regeringen om att till Ljusdals kommun förlägga ett försöksprojekt
avseende giftfritt jord- och skogsbruk.
I motion 1982/83: 1094 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 8) att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag
innebärande en bättre tvärvetenskaplig samordning av forsknings- och
utvecklingsarbete på miljöområdet.
I motion 1982/83: 1461 av Einar Larsson m.fl. (c) yrkas att riksdagen
begär att regeringen låter verkställa en översyn av forskningen inom naturresurs-
och miljöområdet.
Utskottet
Under den allmänna motionstiden 1983 framfördes i ett antal motioner
yrkanden som i olika hänseenden berörde miljövårdsforskningens område
eller därmed sammanhängande frågor. Utskottet behandlar i detta betänkande
dessa yrkanden i ett sammanhang. Därvid tar utskottet först upp
några frågor av organisatorisk natur och därefter behandlas sådana yrkanden
sorn rör speciella forskningsprojekt.
Vissa organisatoriska frågor. Statligt finansierad miljövårdsforskning
bedrivs eller stöds f. n. av ett större anta! forskningsorgan och myndigheter.
En stor del av stödet ombesörjs av statens naturvårdsverk som har till
1 Riksdagen 1983184. 16 sami. Nr 11
Joll 1983/84:11
uppgift att leda och främja företrädesvis målinriktad miljövårdsforskning
och undersökningsverksamhet av sektionell karaktär. Verkets uppgifter
fullgörs i angivna avseenden av ett särskilt organ, naturvårdsverkets forskningsnämnd,
med representanter för olika forskningsmyndigheter. Till
nämnden har knutits ett antal rådgivande kommittéer, som svarar för den
närmare bedömningen av vilka forskningsprojekt som bör prioriteras.
Forskningskommittéerna sammansätts av såväl forskare som avnämarrepresentanter.
Miljövårdsforskning förekommer även under ledning eller
med stöd av andra organ än naturvårdsverkets forskningsnämnd. Sålunda
bedrivs sådan forskning vid universitet och högskolor. Bl.a. utgör miljövårdsforskningen
i dag en mycket viktig del av lantbruksuniversitetets
verksamhet. Ekonomiskt stöd till miljövårdsforskning lämnas också i betydande
omfattning av naturvetenskapliga forskningsrådet och styrelsen för
teknisk utveckling.
1 centerpartiets kommittémotion 1982/83:1461 av Einar Larsson m.fl.
anförs att det är synnerligen angeläget att en översyn av forskningen på
miljö- och naturresursområdet snarast kommer till stånd. Denna forskning
är av grundläggande betydelse för naturresurs- och miljöpolitiken och för
exempelvis de normer som skall gälla och för tekniken för tillsynen. Vidare
påpekas att miljövårdsforskningen i dag är mycket starkt bunden till naturvårdsverket,
som också självt har en mycket stor forskningsenhet. Detta
organisationsmönster avviker starkt från vad som gäller för annan forskning.
Enbart detta faktum är enligt motionärernas mening ett viktigt skäl
för en utvärdering och översyn. Det är också viktigt att naturresurs- och
miljöaspekter tas jn i bilden i allt forsknings- och utvecklingsarbete som
berör dessa frågor. På lång sikt bör därför en total integrering ske. Vederbörande
forskningsorganisationer bör därvid samordnas. Krav på en ökad
samordning av forsknings- och utvecklingsarbetet på miljövårdsområdet
framförs även i centerpartiets partimotion 1982/83: 1094 (yrkande 8) av
Thorbjörn Fälldin m. fl., vari särskilt betonas miljövårdsforskningens tvärvetenskapliga
natur.
Utskottet vill med anledning av ifrågavarande motionsyrkanden erinra
om att frågan om samordning av den med statligt stöd bedrivna miljövårdsforskningen
under åren 1972-1974 utreddes av en parlamentarisk utredning,
miljöforskningsutredningen, som år 1974 avlämnade ett betänkande i
ämnet (Ds Jo 1974:8). Utredningens förslag överlämnades sedermera efter
remissbehandling till naturresurs- och miljökommittén (Jo 1978:01) för
vidare överväganden. Sistnämnda kommitté har den 15 november 1983
överlämnat sitt betänkande (1983:56) ”Naturresursers nyttjande och
hävd” till regeringen. Kommittén framlägger bl. a. ett program för miljöskyddet
och för naturvården. I miljöskyddsprogrammet förordas en omprioritering
av insatserna för att i högre grad skydda miljön mot oåterkalleliga
skador. Som hjälpmedel för att åstadkomma hushållning med naturresurser
anvisar kommittén en rad tänkbara medel, bl. a. naturresursräken
-
JoU 1983/84:11
3
skaper och konsekvensbeskrivningar som underlag för beslut, utbildning
och forskning för att öka beslutsfattares kunskaper om naturresurser och
ekosystem samt ekonomiska styrmedel för att stimulera samhällets och
näringslivets intresse för effektivare naturresurshantering.
1 avvaktan på resultatet av den kommande beredningen av naturresursoch
miljökommitténs förslag finner utskottet inte skäl att påkalla någon
ytterligare åtgärd från riksdagens sida med anledning av här behandlade
motionsyrkanden rörande miljövårdsforskningens organisation.
Vissa forskningsprojekt. I några av motionerna berörs vissa speciella
forskningsprojekt som enligt motionärernas mening bör särskilt uppmärksammas.
I motion 1982/83: 403. som utgör huvudmotion till motion 1982/83: 408 av
Karin Ahrland och Hans Petersson i Röstånga (båda fp), riktas sålunda
uppmärksamheten på det markproblem, om stranderosionerna vid Löderup
i Skåne utgör. Årligen försvinner strandmark längs den skånska
sydkusten, och hus hotar att rasa i havet. Motionärerna förordar att det
görs en sammanställning av den forskning som finns på området även
utomlands. Genom en sådan bör de kommuner som drabbas kunna få
uppslag till hur de skall kunna skydda sina stränder. Sammanställningen
bör lämpligen kunna göras av naturvårdsverket. I motion 1982/83:478 av
Kerstin Ekman och Kenth Skårvik (båda fp) framhålls behovet av forskning
rörande skador på sjöfågel till följd av utsläpp av olja och andra
miljögifter. Vidare tas i motion 1982/83:633 av Lars Ernestam och Börje
Stensson (båda fp) upp de försurningsrisker som hänger samman med
användande av aluminium som fällningskemikalie i reningsverk. Enligt
motionerna bör intensifierade åtgärder sättas in dels när det gäller aluminiums
skadeverkningar, dels i fråga om möjligheterna att ta fram alternativa
fällningskemikalier.
Enligt utskottets mening tar de nu redovisade motionerna upp viktiga
frågor som i och för sig är väl värda beaktande. När det gäller de konkreta
forskningsprojekt eller åtgärder i övrigt som berörs i motionerna vill utskottet
emellertid framhålla att det bör vara en uppgift för naturvårdsverkets
forskningsnämnd och motsvarande övriga medelsförvaltande organ
på miljövårdsforskningsområdet att närmare bedöma ifrågavarande projekt
från såväl vetenskaplig synpunkt som angelägenhetssynpunkt. Med
hänsyn till det kärva budgetläge som vi befinner oss i är en strikt prioritering
nödvändig med noggrant iakttagande av utvecklingens krav. Under
senare år har naturvårdsverkets forskningsnämnd gjort omfattande omprioriteringar
av verksamhetens inriktning. Huvuddelen av till nämnden
anvisade forskningsmedel har använts för samordnade satsningar på avgränsade
problemområden, s. k. projektområden. Budgetåret 1983/84
prioriteras följande projektområden:
— bevarande av naturtyper
- miljökonsekvenser av odlingsåtgärder inom jord- och skogsbruket —
växtnäringsläckage
JoU 1983/84:11
4
- den marina kustzonen — bedömningsgrunder för planering
- påverkan av metaller på den yttre miljön
- testsystem för kemiska substanser - vattenmiljön (ESTHER)
- försurningens effekter
- luftföroreningar i tätortsmiljö
- miljö/cellulosa, biologiska effekter av skogsindustriella vattenutsläpp
- dricksvattenkvalitet och hälsa
- eutrofiering i marin miljö
- gruvindustrins restproduktupplag.
Som framgår av sammanställningen torde de i motionerna berörda frågeställningarna
samtliga falla inom ramen för eller nära beröra angivna
forskningsområden. Av vad utskottet nyss anfört ankommer det på anslagsbeviljande
myndighet att inom anvisade medelsramar pröva vilka
forskningsprojekt eller uppdrag som kan finansieras.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att motionerna 1982/
83:408 yrkande 3. 1982/83:478 och 1982/83:633 lämnas utan ytterligare
åtgärd från riksdagens sida.
Frågan om användning av kemikalier inom jordbruket och skogsbruket
behandlas i motion 1982/83: 1002 av Bertil Måbrink (vpk). Enligt motionären
står det klart att åtgärder krävs för att begränsa och på sikt upphöra
med användning av olika slags gifter i jord- och skogsbruk. Någon egentlig
dokumentation av konsekvenserna av ett totalförbud finns dock inte. Det
gäller t. ex. kostnader och sysselsättning. I motionen anges att Ljusdals
kommun har begärt av regeringen att ett försöksprojekt avseende giftfritt
skogs- och jordbruk förläggs till Ljusdal. Motionären föreslåratt riksdagen
uttalar sig för att det föreslagna försöksprojektet kommer till stånd.
Enligt vad utskottet inhämtat har Ljusdals kommun i skrivelse till regeringen
förra året hemställt att få ett försöksprojekt avseende ett giftfritt
skogs- och jordbruk förlagt till kommunen. Regeringen överlämnade skrivelsen
till kommittén om användningen av kemiska medel i jord- och
skogsbruket m.m. Kommittén redovisade slutresultatet av sitt arbete i
form av två delbetänkanden (SOU 1983: 10 och 11) under våren 1983.
Betänkandena är f. n. efter remissbehandling föremål för beredning inom
regeringskansliet. I avvaktan på resultatet härav bör motion 1982/83: 1002
inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande vissa organisatoriska frågor
att riksdagen avslår motionerna 1982/83:1094 yrkande 8 och
1982/83: 1461.
JoU 1983/84:11
5
2. beträffande vissa forskningsprojekt
att riksdagen avslår
a) motion 1982/83:408 yrkande 3,
b) motion 1982/83:478,
c) motion 1982/83: 633,
3. beträffande försöksprojekt avseende giftfritt jord- och skogsbruk
att riksdagen avslår motion 1982/83:1002.
Stockholm den 29 november 1983
På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON
Närvarande: Einar Larsson (c), Håkan Strömberg (s), Arne Andersson i
Ljung (m), Grethe Lundblad (s), Ove Karlsson (s), Hans Wachtmeister
(m), Gunnar Olsson (s), Martin Segerstedt (s), Jens Eriksson (m). Börje
Stensson (fp), John Andersson (vpk), Åke Selberg (s), Jan-Eric Virgin (m),
Bengt Kronblad (s) och Bertil Jonasson (c).
Reservationer
1. Vissa organisatoriska frågor (mom. 1)
Einar Larsson och Bertil Jonasson (båda c) anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar med ”Utskottet
vill” och på s. 3 slutar med ”miljövårdsforskningens organisation” bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar den i motion 1982/83:1461 uttryckta uppfattningen att
det är synnerligen angeläget att en översyn av forskningen på miljö- och
naturresursområdet snarast kommer till stånd. Denna forskning är av
grundläggande betydelse för naturresurs- och miljöpolitiken och för exempelvis
de normer som skall gälla och tekniken för tillsynen. Mycket stora
resurser läggs varje år ned på detta forskningsområde, och det är angeläget
för regering och riksdag att få en objektiv bedömning av hur dessa medel
används.
Miljövårdsforskningen är i dag mycket starkt bunden till naturvårdsverket,
som också självt har en mycket stor forskningsenhet. Detta organisationsmönster
avviker starkt från vad som gäller för annan forskning. Enbart
detta faktum är enligt utskottets mening ett viktigt skäl för en utvärdering
och översyn. Det är viktigt att naturresurs- och miljöaspekter tas in i
bilden i allt forsknings- och utvecklingsarbete som berör dessa frågor. På
lång sikt bör därför en total integrering ske. Då bör också forskningsorganisationerna
samordnas. På medellång sikt, fem å tio år, torde det dock
finnas skäl att ha kvar en särskild organisation för den forskning som är
särskilt inriktad på naturresurs- och miljöfrågor. Hur denna organisation
JoU 1983/84:11
6
skall se ut blir en viktig uppgift för den av utskottet förordade översynen.
Ett huvudalternativ bör vara tillskapandet av ett från naturvårdsverket helt
fristående forskningsråd enligt samma mönster som gäller för bl. a. jordoch
skogsbruket. För utredningsarbetet bör vidare de synpunkter på frågan
om en bättre tvärvetenskaplig samordning av forsknings- och utvecklingsarbetet
på miljövårdsområdet som anförs i motion 1982/83:1094 vara
vägledande.
Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av här behandlade motionsyrkanden rörande miljövårdsforskningens
organisation.
dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande vissa organisatoriska frågor
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motionerna 1982/83:1094 yrkande
8 och 1982/83:1461,
2. Vissa forskningsprojekt (mom. 2)
Börje Stensson (fp) anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Enligt
utskottets” och på s. 4 slutar med ”riksdagens sida” bort ha följande
lydelse:
Enligt utskottets mening tar de nu redovisade motionerna upp viktiga
frågor som är väl värda beaktande. Samtliga de i motionerna behandlade
frågeställningarna faller enligt utskottets mening inom ramen för eller
berör nära de projektområden som f. n. prioriteras av bl. a. naturvårdsverkets
forskningsnämnd. När det gäller de konkreta forskningsprojekt och
åtgärder i övrigt som tas upp i motionerna ankommer det på naturvårdsverkets
forskningsnämnd och motsvarande övriga medelsförvaltande organ
på miljövårdsforskningsområdet att inom anvisade medelsramar pröva
vilka forskningsprojekt eller uppdrag som kan prioriteras.
Utskottet vill för sin del betona angelägenheten av att de projekt som
anges i förevarande motioner kommer till utförande. Riksdagen bör som
sin mening ge regeringen till känna vad utskottet sålunda anfört med
anledning av motionerna 1982/83:408 yrkande 3, 1982/83:478 och 1982/
83:633.
dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande vissa forskningsprojekt
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av
a) motion 1982/83:408 yrkande 8,
b) motion 1982/83:478,
c) motion 1982/83:633,
JoU 1983/84:11
7
3. Försöksprojekt avseende giftfritt jord- och skogsbruk (mom. 3)
John Andersson (vpk) anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Enligt vad”
och slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening skulle det vara av stort värde att nämnda
försöksprojekt kom till stånd i Ljusdals kommun, inte minst med tanke på
att stora delar av befolkningen i kommunen inte vill ha skog och mark
förgiftade med fenoxisyror, men också med tanke på önskvärdheten att
grundligt utreda de frågeställningar som Ljusdals kommun motiverat sin
hemställan om försöksprojekt med.
Vad utskottet här anfört med anledning av motion 1982/83:1002 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande försöksprojekt avseende giftfritt jord- och skogsbruk
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1982/83:1002.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983