om medlemsantalet i ekonomisk förening (Betänkande 1987/88:LU24 Lagutskottet)

Lagutskottets betänkande

om medlemsantalet i ekonomisk förening

1987/88:24

Sammanfattning

I betänkandet behandlas en motion i vilken tas upp frågan om antalet
medlemmar i ekonomisk förening.

Utskottet avstyrker bifall till motionen. Till betänkandet har fogats en
gemensam reservation av de borgerliga ledamöterna.

Motionsyrkandet

1987/88:L205 av Sverre Palm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kravet på visst antal
personer för att konstituera ekonomisk förening.

Gällande ordning

Utmärkande för en ekonomisk förening är att den genom ekonomisk
verksamhet skall främja sina medlemmars ekonomiska intressen och att
medlemmarna skall delta i verksamheten som konsumenter, leverantörer
eller på annat liknande sätt. Gällande bestämmelser om ekonomiska
föreningar i allmänhet finns i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar
som den 1 januari 1988 ersatte 1951 års lag i ämnet. 1987 års föreningslag
innebär framför allt en modernisering och förenkling av tidigare regler.

Bland nyheterna märks att firmaskyddet för de ekonomiska föreningarna har
sträckts ut från att gälla inom ett län till att gälla inom hela landet. Vidare har
införts regler om verkställande direktör, effektivare revision och fusion
mellan en moderförening och ett dotteraktiebolag.

I den nya föreningslagen föreskrivs liksom fallet var i 1951 års lag att en
ekonomisk förening skall bestå av minst fem medlemmar. Antalet medlemmar
får dock vara tre eller fyra om minst tre av medlemmarna är ekonomiska
föreningar eller andra föreningar som är att anse som juridiska personer (2
kap. 1 §). Även enligt 43 § bostadsrättslagen (1971:479) uppställs ett krav på
minst fem föreningsmedlemmar.

Tidigare riksdagsbehandling

I samband med behandlingen av proposition 1986/87:7 om ekonomiska
föreningar avstyrkte utskottet två motioner i vilka begärdes en sänkning av
minimiantalet i ekonomisk förening till tre medlemmar. I sitt av riksdagen 1

1 Riksdagen 1987188. 8sami. Nr 24

godkända betänkande (LU 1986/87:20) framhöll utskottet bl.a. att kravet på
minst fem medlemmar i en ekonomisk förening motiverats av föreningarnas
kooperativa karaktär. En sänkning av minimiantalet skulle enligt utskottets
mening innebära att det kooperativa inslaget i viss mån gick förlorat.
Utskottet hänvisade till att utskottet tidigare (se LU 1984/85:32) ställt sig
avvisande till tanken på en sänkning av kravet på visst medlemsantal i
bostadsrättsförening. Avslutningsvis konstaterade utskottet att nuvarande
ordning i aktuellt hänseende såvitt var känt inte hade inneburit några
nackdelar för nystartade föreningar.

Motionsmotivering

I motion L205 (s) framhålls att den kooperativa formen för samverkan ofta är
en lämplig associationsform för framför allt sådana yrkeskategorier som
journalister, reklammän, lantbrukare m.fl. även om antalet medlemmar
understiger fem. I syfte att underlätta bildandet av ekonomiska föreningar
begär motionärerna att minimiantalet sänks till tre medlemmar.

Utredningsarbete

Folkrörelseutredningen har i betänkandena (SOU 1987:33 och SOU
1987:35) Ju mer vi är tillsammans bl.a. föreslagit en ändring i föreningslagen
som innebär att också verksamhet som inte är av renodlat ekonomiskt slag
skall kunna drivas i form av ekonomisk förening. I samband därmed har
utredningen lagt fram ett förslag om sänkning av kravet på visst antal
medlemmar i en förening från fem till tre. Utredningen framhåller att några
sakliga skäl för det nuvarande kravet inte finns.

Bostadsrättslagen ses för närvarande över av en särskilt tillkallad utredare,
i direktiven för utredningsarbetet (dir. 1986:5) hänvisar departementschefen
bl.a. till utskottets betänkande (LU 1984/85:32) och anför att han delar
uppfattningen att kravet på minsta antal medlemmar i en bostadsrättsförening
och det i praxis gällande kravet på minsta antal lägenheter även
fortsättningsvis bör gälla. Utredaren bör dock överväga om inte kravet på
minsta antal medlemmar i inledningsskedet av en förenings verksamhet bör
kunna minskas från fem till tre. Ett motiv för en sådan förändring skulle
enligt direktiven vara det praktiska tillvägagångssättet med föreningsbildning
genom s.k. kontorsstiftning. dvs. att föreningen bildas utan de boendes
medverkan. Projekt av servicehuskaraktär med t.ex. kommunen och organisationer
som stiftare skulle då kunna genomföras på ett smidigare sätt.

Utskottet

I betänkandet behandlas en motion om medlemsantalet i ekonomisk
förening.

LU 1987/88:24

som den 1 januari 1988 ersatte 1951 års lag i ämnet. I den nya föreningslagen
föreskrivs liksom fallet var i 1951 års lag att en ekonomisk förening skall bestå
av minst fem medlemmar. Antalet medlemmar får dock vara tre eller fyra om
minst tre av medlemmarna är ekonomiska föreningar eller andra föreningar
som är att anse som juridiska personer (2 kap. 1 §). Även enligt 43 §
bostadsrättslagen (1971:479) uppställs ett krav på minst fem föreningsmedlemmar.

I motion L205 (s) framhålls att den ekonomiska föreningen ofta är en
lämplig form för samverkan mellan framför allt journalister, reklammän,
lantbrukare m.fl. även om antalet medlemmar understiger fem. I syfte att
underlätta bildandet av ekonomiska föreningar begär motionärerna ett
tillkännagivande om att minimiantalet bör sänkas till tre medlemmar.

Motioner med samma syfte som den nu aktuella behandlades av utskottet
våren 1987 i samband med förslaget till den nya föreningslagen. I sitt av
riksdagen godkända betänkande (LU 1986/87:20) framhöll utskottet att
kravet på minst fem medlemmar i en ekonomisk förening motiverats av
föreningarnas kooperativa karaktär. En sänkning av minimiantalet skulle
enligt utskottets uppfattning innebära att det kooperativa inslaget i viss mån
gick förlorat. Med anledning av vissa uttalanden i direktiven till den översyn
som för närvarande sker av bostadsrättslagen (dir. 1986:5) framhöll utskottet
vidare att de skäl som kan motivera att bostadsrättsföreningar under en
övergångstid får ha färre medlemmar än fem saknade bärkraft när det gäller
ekonomiska föreningar i allmänhet.

Enligt utskottets mening saknas anledning för riksdagen att nu frångå sitt
tidigare ställningstagande i frågan. I sammanhanget vill utskottet emellertid
erinra om att folkrörelseutredningen i betänkandena (SOU 1987:33 och 35)
Ju mer vi är tillsammans föreslagit att s.k. socialkooperativa föreningar skall
kunna drivas som ekonomiska föreningar. I samband därmed har utredningen
också föreslagit att kravet på medlemsantal sänks från fem till tre.
Betänkandena har remissbehandlats och övervägs för närvarande inom
civildepartementet.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motion 1987/88:L205.

Stockholm den 22 mars 1988
På lagutskottets vägnar

Per-Olof Strindberg

Närvarande: Per-Olof Strindberg (m). Lennart Andersson (s). Owe Andréasson
(s). Stig Gustafsson (s). Martin Olsson (c). Inga-Britt Johansson (s),
Allan Ekström (m). Bengt Kronblad (s). Inger Hestvik (s). Bengt Harding
Olson (fp). Gunnar Thollander (s). Berit Löfstedt (s). Ewy Möller (m),
Kjell-Arne Welin (fp) och Eva Rydén (c).

LU 1987/88:24

Reservation

LU 1987/88:24

Per-Olof Strindberg (m), Martin Olsson (c), Allan Ekström (m). Bengt
Harding Olson (fp), Ewy Möller (m), Kjell-Arne Welin (fp) och Eva Rydén
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Motioner
med” och slutar med ”till motionen” bort ha följande lydelse:

I samband med proposition 1986/87:7 om ekonomiska föreningar behandlade
utskottet två motioner (c) i vilka begärdes en sänkning av minimiantalet
i ekonomisk förening till tre medlemmar. På hemställan av utskottet avslog
riksdagen motionerna (se LU 1986/87:20, rskr. 172).

I en till utskottets betänkande fogad reservation (m, fp, c) till förmån förde
båda motionerna framhölls att syftet med motionerna var att på olika sätt
underlätta och stimulera kooperativ verksamhet inte minst bland ungdom
och kvinnor och att startande av kooperativ verksamhet inte i onödan får
försvåras. Eftersom det inte minst i utpräglade glesbygder kan vara svårt att
uppfylla kravet på minst fem medlemmar för att få bilda en ekonomisk
förening konstaterades i reservationen att det fanns skäl att pröva motionskraven
om en sänkning av minimiantalet medlemmar från fem till tre.

Med anledning av vissa uttalanden i direktiven till den pågående översynen
av bostadsrättslagen (dir. 1986:5) ansågs vidare i reservationen att de skäl
som kan motivera att bostadsrättsföreningar under en övergångstid får ha
färre medlemmar än fem har bärkraft även när det gäller ekonomiska
föreningar i allmänhet.

Utskottet, som delar den uppfattning som redovisats i den ovannämnda
reservationen, kan med det anförda ställa sig bakom önskemålet i motion
L205 om sänkning av minsta antalet medlemmar i en ekonomisk förening.
Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet bort hemställa

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:L205 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om minsta antal
medlemmar i en ekonomisk förening.

gotab Stockholm 1988 14953