om luftvård (Betänkande 1984/85:JoU16 Jordbruksutskottet)

JoU 1984/85:16

Jordbruksutskottets betänkande
1984/85:16

om luftvård
Sammanfattning

I betänkandet behandlar jordbruksutskottet ett antal motioner om luftvård,
vilka alla väckts under allmänna motionstiden i januari 1984. 1 två
motioner (c, fp) krävs att blyfri bensin introduceras snarast och att katalytisk
avgasrening införs, medan dessa åtgärder enligt motioner (m) bör
genomföras samtidigt med motsvarande reformer i Västeuropa. Motionerna
föreslås bli lämnade utan åtgärd av riksdagen med hänsyn till att
frågorna bereds i regeringskansliet och även är föremål för internationella
förhandlingar. En motion (vpk) om införande av ett dubbelt system av
riktvärden och gränsvärden för luftföroreningar i tätorterna avstyrks med
hänvisning till bilavgaskommitténs förslag. Även motioner om utvidgade
restriktioner mot freonanvändningen (c, fp) och om utredning av koldioxidutsläppens
påverkan på klimatet (c) avstyrks. Dessa frågor följs uppmärksamt
i regeringens kansli.

Till betänkandet har fogats fyra reservationer (c, fp, vpk) och ett särskilt
yttrande (m).

Motionerna

I motion 1983/84:676 av Lars Ernestam och Börje Stensson (båda fp)
yrkas

1.att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av blyfri
regularbensin från år 1985,

2. att riksdagen hos regeringen begär att förslag om införande av USA83-krav
föreläggs 1983/84 års riksmöte för införande av bilavgaskommitténs
förslag.

I motion 1983/84:837 av Lars Ernestam och Börje Stensson (båda fp)
yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkande 1), att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande utvidgning
av restriktionerna mot användning av freoner.

I motion 1983/84:906 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 8), att riksdagen hos regeringen hemställer om ett system
med både bindande gränsvärden och riktvärden för planeringen i vad
gäller hälsovådliga luftföroreningar i tätorter och industriområden i enlighet
med vad i motionen anförts.

I motion 1983/84:2505 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är
i fråga (yrkandena 2—4),

1 Riksdagen 1984/85. 16 sami. Nr 16

JoU 1984/85:16

2. att riksdagen beslutar begära att regeringen kartlägger energiförbrukningens
effekter på koldioxidhalten samt förelägger riksdagen förslag om
åtgärder med anledning av detta,

3. att riksdagen beslutar begära att regeringen kartlägger de utsläppskällor
som kan inverka negativt på ozonskiktet samt föreslår åtgärder med
anledning av detta,

4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
i motionen anförts om åtgärder för att begränsa föroreningar från bilar.

I motion 1983/84:2511 av Rolf Clarkson m. fl. (m) yrkas, med hänvisning
till vad som anförts i motion 1983/84:2509,

1.att riksdagen beslutar uttala sig för att krav ställs att nytillverkade
bilar i Sverige drivs på blyfri bensin när motsvarande regler införs i
Västeuropa,

2. att riksdagen uttalar sig för att Sverige inför samma system för godkännande
och efterkontroll av bilarnas avgasrening som övriga Västeuropa.

1 motion 1983/84:2520 av Rolf Clarkson m. fl. (m) yrkas, med hänvisning
till vad som anförts i motion 1983/84:2518,

Katt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts under avsnittet Bilen och avgaserna,

2. att riksdagen uttalar sig för att en målsättning bör vara för Västeuropa
samordnade avgasbestämmelser.

Bakgrund

Luftföroreningar från bilar m. m.

Med den ökande bilismen har föroreningar från bilarna bl. a. genom
avgasutsläpp blivit en stor miljöfråga. Avgaserna innehåller bl. a. koloxid,
kolväten, kväveoxider, blyföreningar och sot. Sedan 1946 har man i Sverige
tillsatt bly i bensinen för att höja knackningsbeständigheten i högkomprimerade
motorer. År 1963 infördes viss maximering av blyhalten för att
skydda personal som hanterar bensin. Reglerna har sedermera skärpts i
olika omgångar. F. n. gäller som regel att bensin får innehålla högst 0,15
gram bly per liter. Sedan slutet av 1960-talet har bestämmelser införts om
avgasrening. Dessa bestämmelser har sedermera skärpts såväl vad avser
innehåll som tillämpning.

I riksdagen har frågorna om bilavgaser och deras inverkan på luften och
på människornas hälsa varit föremål för många debatter. Våren 1979
begärde riksdagen att regeringen skulle utarbeta ett samlat åtgärdsprogram
mot bilavgasproblemen. Bl. a. borde en tidsplan snarast fastställas
för en fullständig avveckling av blytillsatser i bensinen. Under de senaste
åren har förslag om åtgärder avvisats av riksdagen med hänvisning till
pågående utredningar.

JoU 1984/85:16

1977 års bilavgaskommitté avlämnade sitt slutbetänkande Bilar och
renare luft (SOU 1983:27) till regeringen i maj 1983. Som bilaga fogades en
utredning av statens miljömedicinska laboratorium (SML) betitlad Hälsorisker
till följd av bilavgaser (SOU 1983:28).

Enligt bilavgaskommittén visar mätningar av luftföroreningar att halterna
av koloxid och kväveoxid utefter ett stort antal gator i våra tätorter
tidvis är så höga att de överskrider de riktvärden som rekommenderats av
Världshälsoorganisationen, WHO. Kommitténs samlade förslag har som
mål att alla människors, även olika riskgruppers, hälsa skall skyddas mot
skadliga effekter av bilavgaser. De förslag till riktvärden som kommittén
lämnat är baserade på riktvärden som rekommenderats av WHO. Beträffande
bly saknas enligt kommitténs mening ett tillräckligt säkert underlag
för att föreslå ett riktvärde. Med hänsyn till de allvarliga hälsoriskerna med
bly bör man eftersträva en så låg exponering som möjligt. För att uppnå
den rekommenderade luftkvalitetsnivån krävs enligt kommittén att bästa
tillgängliga avgasreningsteknik används. Den bästa tillgängliga avgasreningen
nås med blyfri bensin. Ingående konsultationer bör enligt kommittén
föras med andra europeiska länder i syfte att komma fram till gemensamma
regler. Kommittén har sedermera något reviderat sitt förslag och
förordat införande av blyfri bensin från den 1 juli 1986 och obligatoriska
USA-83-krav fr. o. m. 1987 års bilar.

Bilavgasutredningens betänkande har remissbehandlats och bereds i
jordbruksdepartementet.

Bilavgaskommittén konstaterade att bilavgaserna svarar för mer än
hälften av kväveoxidutsläppen vilka bidrar till försurningen och tillsammans
med kolväteutsläppen är en väsentlig källa till bildande av ozon och
andra oxidanter. Dessa ämnen medför även skadliga effekter på växtligheten.

Sedan betänkandet lagts fram har larmrapporter publicerats om omfattande
skogsskador i flera länder i Europa. Även i Sverige har skogsskador
registrerats. Orsakerna till skogsskadorna är komplexa och sambanden är
ofullständigt kända. Den bedömning som anses kunna göras i dag innebär
att det är nödvändigt att vidta åtgärder mot bl. a. kväveutsläppen för att
motverka skador på skogen. Bilavgaserna såsom en dominerande källa till
kvävebelastningen har härvid kommit i förgrunden. Förbundsrepubliken
Tysklands regering fattade ett principbeslut redan i juli 1983 om införande
av blyfri bensin och katalytisk avgasrening, och EG-kommissionen i Bryssel
fick till uppgift att söka en gemensam lösning på avgasreglerna för hela
den gemensamma europeiska marknaden. Förbundsregeringen har sedermera
beslutat införa skattefördelar för blyfri bensin från nästa år. Katalytisk
avgasrening eller motsvarande enligt de krav som gäller i USA från
1983 skall införas i Västtyskland från 1988— 1989 års modeller.

Sveriges regering tillsatte i början av år 1984 en särskild aktionsgrupp
för att samordna och ytterligare intensifiera insatserna mot försurningen.

JoU 1984/85:16

Aktionsgruppen har letts av jordbruksministern. 1 gruppens arbete har
även energiministern och cheferna för berörda centrala ämbetsverk deltagit.
På aktionsgruppens uppdrag har statens naturvårdsverk utarbetat en
aktionsplan mot luftföroreningar och försurning i samarbete med socialstyrelsen,
lantbruksstyrelsen, statens energiverk, fiskeristyrelsen, skogsstyrelsen
och statens industriverk. Aktionsplanen har remissbehandlats. 1
planen föreslås ett åtgärdsprogram som omfattar en rad punkter. I detta
sammanhang skall endast beröras de delar som har samband med biltrafiken
och luftkvaliteten. Enligt det föreslagna åtgärdsprogrammet skall
kväveoxidutsläppen minskas med minst 30 % mellan åren 1980 och 1995.
För att nå detta mål bör bl. a. de s. k. USA-kraven införas på bensindrivna
fordon fr. o. m. 1987 års modeller och på tunga dieselfordon fr. o. m. 1988
års modeller. Vidare bör de s. k. Kalifornienkraven utredas för tunga
dieselfordon i Sverige. Även kostnader och effekter av att minska de
långväga godstransporterna i tunga dieselfordon bör utredas.

De utsläppsbegränsande åtgärder som föreslås i planen beräknas sammanlagt
kosta ungefär 1 miljard kronor per år vid mitten av 1990-talet. De
största kostnaderna gäller avgasreningen på bensindrivna bilar — ca 600
milj. kr. per år. Kostnaderna för de skärpta avgaskraven på bensindrivna
fordon drabbar i första hand bilägarna. Kostnaden per år och bil kan enligt
planen uppskattas till 300—700 kr.

I aktionsplanen föreslås även ökade ansträngningar för övervakning av
luftkvaliteten. Detta bör ske dels inom ramen för programmet för miljökvalitetsövervakning,
dels genom ett utbyggt system för övervakning av
luftkvaliteten i tätorter, särskilt inriktat på trafikens föroreningsproblem.

Jordbruksministern har nyligen i en interpellationsdebatt i riksdagen
lämnat följande besked om det fortsatta arbetet för att minska bilarnas
luftföroreningar:

Skärpningen av avgasreningskraven vad gäller bilar bör enligt min
uppfattning omfatta två steg, nämligen:

— Införandet av blyfri bensin

— Skärpning av avgasreningskraven.

Mot bakgrund av bilismens internationella karaktär är det emellertid av
stort värde om dessa åtgärder kan ske samtidigt i flera länder som ligger
nära varandra. Detta är angeläget mot bakgrund av behovet av en harmonisering
och underlättar det praktiska genomförandet. För att understödja
möjligheterna till en sådan samlad lösning inbjöd jag i somras de nordiska
länderna och sju andra länder, i första hand Västtyskland, till en samverkan
om det praktiska genomförandet. Hittills har två expertmöten hållits.
Förutom de nordiska länderna har Canada, Nederländerna, Schweiz,
Västtyskland, Österrike och Liechtenstein deltagit i arbetet. Experterna är
överens om att blyfri bensin bör införas i god tid före 1989 och att blyfri
bensin bör finnas tillgänglig redan under 1986. Experterna anser också att
avgaskraven bör skärpas till en nivå motsvarande den som gäller i USA.
De föreslår att de avgasreningskrav som f. n. tillämpas federalt i USA bör
införas. Även de amerikanska testmetoderna bör utnyttjas, bl. a. med

Joli 1984/85:16

hänsyn till att tiden för ett genomförande kan förkortas. Experterna skall
träffas en gång till i december i år för att slutligt diskutera förslaget.

Vidare förväntas EG:s ministerråd i början av december 1984 ta ställning
till EG-kommissionens förslag rörande blyfri bensin.

Regeringen har med tillfredsställelse noterat det stora intresse som föreligger
för ett internationellt samarbete beträffande de nya skärpta avgasreningskraven
vad gäller bilar. Det är givetvis av stort värde från miljösynpunkt
om ett flertal länder enas kring ett samarbete om införande av nya,
skärpta avgasreningskrav, som motsvarar dem som f. n. gäller federalt i
USA. Av särskilt stort värde anser jag det vara att experterna hittills varit
överens om att utnyttja de amerikanska testmetoderna, som redan finns
tillgängliga. Detta underlättar självfallet möjligheterna till ett snabbare
införande av skärpta avgasreningskrav.

Enligt regeringens uppfattning är det angeläget att blyfri bensin snarast
möjligt introduceras i Sverige. För att ge underlag för ett kommande beslut
om införande av blyfri bensin har regeringen uppdragit åt statens naturvårdsverk,
statens energiverk och överstyrelsen för ekonomiskt försvar att
utreda en rad praktiska frågor i samband med genomförandet. Uppdragen
skall redovisas till regeringen under hösten 1984.

Riktvärden — gränsvärden

Frågan om man i miljöskyddsarbetet skall använda gränsvärden eller
riktvärden för de utsläpp av miljöfarliga ämnen från industrin, biltrafiken
och annan verksamhet, vilka måste tolereras, har varit föremål för åtskilliga
diskussioner.

Med gränsvärden avses oftast en fastställd haltnivå med preciserat ansvar
och obligatoriska krav på åtgärder vid överskridande.

Med riktvärden avses i miljöskyddsarbetet sådana föroreningshalter
som normalt bör kunna klaras om än inte alltid omedelbart. Överskridande
av riktvärden bör leda till åtgärder.

Bilavgaskommitténs förslag innebär att gränsvärden sätts för bilavgasreningen.
För exempelvis koloxidutsläppen från en personbil föreslås
således ett gränsvärde — max 2,1 g/km vilket motsvarar USA-83-kraven.

När det gäller luftkvaliteten föreslår kommittén däremot riktvärden.
Kommittén hänvisar i sammanhanget till propositionen (1969:28) till miljöskyddslag
där man förutsåg ett system av riktvärden för luftkvalitet. I
propositionen förordades att man beträffande immissionskrav bör nöja sig
med riktvärden och rekommendationer och att rättsligt bindande normer
bör undvikas.

Användningen av freoner

Ozonskiktet, som finns på en höjd av 15 —20 km över jordytan, fungerar
som ett skydd mot den ultravioletta strålningen från solen. Ozonskiktet har
visat sig vara känsligt för påverkan från miljöföroreningar. Bl. a. har
forskningen påvisat att vissa klorfluorkol-(CFC-)föreningar, med ett handelsnamn
kallade freoner, med stor sannolikhet verkar nedbrytande på

JoU 1984/85:16

ozonskiktet. Den ökade ultravioletta strålning som skulle bli följden om
ozonlagret tunnas ut kan enligt forskningen åstadkomma ökad hudcancerfrekvens
och svåra skador på miljön, bl. a. plankton och fiskägg.

I Sverige är av detta skäl import och tillverkning av sprayförpackningar
med CFC-föreningar som drivmedel förbjudna sedan den I juli 1979.
Inom FN:s miljöskyddsstyrelse UNEP pågår ett långt framskridet arbete
med att utarbeta en konvention om skydd för ozonlagret. Därvid kan bl. a.
freonanvändningen komma att beröras. Nordiskt samarbete pågår också
i denna fråga som behandlats i OECD.

Produktkontrollnämnden har sedan år 1977 regeringens uppdrag att
följa utvecklingen när det gäller användningen av CFC och att föreslå
erforderliga åtgärder. Inom statens naturvårdsverk pågår arbete för att
belysa möjligheterna till alternativa produkter, återvinning, rening osv. för
olika användningsområden.

Användningen av CFC inom bl. a. skumplastindustrin har enligt uppgift
ökat på senare år. Då naturvårdsverket haft att ta ställning till framställningar
om tillstånd till utbyggnad av denna industri har verket konstaterat
att såvitt man kunnat bedöma har tekniska möjligheter saknats att vid
polystyrenskumtillverkningen byta ut freon mot ett från miljösynpunkt
bättre ämne. Verket har vidare framhållit att med hänsyn till att utsläppen
av freoner har en global och icke lokal påverkan på miljön måste denna
fråga lösas i ett internationellt sammanhang.

Koldioxidproblemet

De pågående koldioxidutsläppens långsiktiga påverkan på miljön uppmärksammades
i regeringens proposition (1983/84:158, bil. 2) om vissa
kolfrågor. Därvid framhölls följande.

Ett långsiktigt miljöproblem som hänger nära samman med användningen
av fossila bränslen är ökningen av koldioxidhalten i atmosfären.
K H M-utredningen har konstaterat att koleldning ger upphov till större
utsläpp av koldioxid än användningen av tjock eldningsolja. Koldioxidproblemet
är i högsta grad ett globalt problem som måste lösas i internationellt
samarbete. Sverige har också drivit denna fråga i internationella
organisationer främst inom FN:s miljöprogram (UNEP) och Världsmeteorologorganisationen
(WMO). F. n. pågår en kartläggning av problematiken
på globalt plan inom ramen för WMO:s World Climate Programme.
En stor internationell konferens planeras att äga rum under år 1985 för att
utvärdera resultaten. 1 arbetet spelar Internationella meteorologiska institutet
i Stockholm en stor roll.

Utskottet

1 betänkandet behandlas ett antal motioner väckta under allmänna
motionstiden i januari 1984 beträffande luftföroreningar och åtgärder för
att minska deras skadeverkningar.

JoU 1984/85:16

Bilavgaser

Frågan om förbättrad avgasrening och införandet av blyfri bensin är
föremål för yrkanden i fyra motioner. Lars Ernestam och Börje Stensson
(båda fp) yrkar i motion 1983/84:676 att blyfri regularbensin införs från
år 1985 och att förslag om införande av USA-83-krav föreläggs riksdagen
omgående i enlighet med bilavgaskommitténs förslag. Enligt centerns
partimotion 1983/84:2505 av Thorbjörn Fälldin m. fl. bör utgångspunkten
för de åtgärder som regeringen förväntas föreslå med anledning av bilavgaskommitténs
förslag vara att snarast införa blyfri bensin. För att höja
oktantalet i den blyfria bensinen bör etanol tillsättas. Bästa möjliga teknik
bör användas för att reducera bilismens föroreningar. Katalytisk avgasrening
eller liknande teknik bör snarast införas. Energisnåla alternativ bör
studeras, och andra åtgärder som kan minska behovet av bilutnyttjande
bör belysas. Enligt motion 1983/84:2511 av Rolf Clarkson m. fl. (m) bör
Sverige ansluta sig till de bestämmelser som håller på att diskuteras fram
i Västeuropa för att begränsa utsläpp av bilavgaser. Enligt motion 1983/
84:2520 av Rolf Clarkson m. fl. (m) bör riksdagen ställa sig bakom ett
riksdagsuttalande av jordbruksministern där denne bl. a. framhöll att det
är angeläget att vi nu tar till vara de nya möjligheter som tycks finnas
för att uppnå en bred samordning när det gäller lösningen av de här
frågorna.

Som framhålls i den inledningsvis lämnade bakgrundsredovisningen
utgör föroreningarna från bilarna genom bl. a. avgasutsläppen en stor
miljöfråga. Riksdagen har även under gångna år beslutat om olika åtgärder
för att minska vådorna av utsläppen samt verkat pådrivande för
utredningar om förbättringar av drivmedel och avgasrening. Fram till helt
nyligen har man emellertid i många andra länder i Europa visat ringa
intresse för att åstadkomma en minskning av luftföroreningarna från
motorfordonen. Med hänsyn till bilismens internationella karaktär har det
för Sverige och övriga nordiska länder varit svårt att ensidigt genomföra
de rigorösa åtgärder som bedömts nödvändiga.

Bilavgaskommittén lade fram sitt huvudbetänkande i maj 1983. 1 detta
lämnades konkreta förslag till åtgärder för att minska föroreningarna från
bilavgaserna och förbättra luftens kvalitet. Ungefär samtidigt framkom
bl. a. i Västtyskland uppgifter om skador på skogen som föranledde förbundsregeringen
att fatta principbeslut om avgasrening. Under det gångna
året har frågan om införande av blyfri bensin och höggradig avgasrening
vunnit betydande terräng i Europa. Den svenska regeringen har kunnat
verka gentemot andra länders regeringar till förmån för godtagande av en
internationell standard på området. Inom landet har bilavgaskommitténs
arbete följts upp inom ramen för den av regeringen tillsatta aktionsgruppens
mot försurningen verksamhet.

Utskottet finner för sin del att frågan om minskade luftföroreningar från
bilavgaser har mycket hög prioritet. Bilavgasernas och inte minst blyets

JoU 1984/85:16

negativa inflytande på människors hälsa och välbefinnande har länge varit
känt och har genom bl. a. bilavgaskommitténs arbete även kunnat beläggas
i vetenskapliga termer. Bilavgasernas bidrag till försurningen har även
varit känt. Deras delaktighet i skulden till de skogsskador som inträffat på
sistone får anses vara väl belagd. Mot den bakgrunden finner utskottet
synnerligen angeläget att regeringen inriktar sig på att snarast möjligt
genomföra åtgärder för införande av blyfri bensin och höggradig avgasrening.
Den internationella utvecklingen gör det enligt utskottets uppfattning
möjligt att dessa åtgärder skall kunna genomföras i flera länder.
Jordbruksministern har erinrat om att regeringen, som framhållits i statsministerns
regeringsdeklaration, avser lägga fram förslag om ytterligare
åtgärder för att bekämpa luftförorening och försurning. Utskottet instämmer
i jordbruksministerns bedömning att det givetvis är av stort värde från
miljösynpunkt om ett flertal länder enas kring ett samarbete om införande
av nya skärpta avgasreningskrav som motsvarar dem som f. n. gäller
federalt i USA. Detta underlättar självfallet möjligheterna till ett snabbare
genomförande av skärpta avgasreningskrav. Utskottet noterar vidare jordbruksministerns
uttalande att regeringen anser det angeläget att blyfri
bensin snarast möjligt introduceras i Sverige och att utredning om vissa
praktiska frågor i samband med genomförandet kommer att redovisas
under innevarande höst. Som framgår av det anförda är regeringen inriktad
på att kunna genomföra de planerade åtgärderna snarast möjligt.
Motionärernas syfte synes därmed i allt väsentligt tillgodosett. Någon
ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av motionerna 676, 2505
yrkande 4, 2511 och 2520 påkallas således icke.

Riktvärden — gränsvärden

Enligt partimotion 1983/84:906 av Lars Werner m. fl. har vänsterpartiet
kommunisterna i allt väsentligt ställt sig bakom flertalet av bilavgaskommitténs
förslag. Emellertid har partiet en något avvikande mening när det
gäller gränsvärden för luftkvalitet inom tätorter och industriområden.
Enligt motionen kan man arbeta med två olika värden. Man bör fastställa
gränsvärden för hälsovådliga ämnen i luften, som läggs på en sådan nivå
att åtgärder redan nu måste sättas in, bl. a. genom trafikregleringar, för att
sänka föroreningsnivån i särskilt utsatta områden. För samhällsplaneringen
bör man sätta riktvärden där ambitionerna sätts betydligt högre och
hänsyn tas till vad bästa teknik kan åstadkomma i fråga om att minska
skadliga utsläpp i framtiden, anför motionärerna.

Utskottet får med hänvisning till den i det föregående lämnade redogörelsen
erinra om att bilavgaskommittén förordat införande av riktvärden
för luftkvaliteten. Kommittén har härvid stött sig på de anvisningar som
lämnats i förarbetena till miljöskyddslagen. Utskottet finner icke anledning
att på grundval av förevarande motion ifrågasätta de bedömningar

JolJ 1984/85:16

som gjorts inom kommittén i detta avseende. Motionen avstyrks alltså
såvitt nu är i fråga (yrkande 8).

Användningen av freoner

Som inledningsvis redovisats anses ozonskiktet i stratosfären löpa risk
att tunnas ut genom påverkan av bl. a. utsläpp av CFC-föreningar, s. k.
freongaser. Därför är det i Sverige förbjudet att använda freon som drivgas
i sprayburkar.

Hotet mot ozonskiktet är föremål för yrkanden i två motioner. I motion
1983/84:837 framhåller Lars Ernestam och Börje Stensson (båda fp) att
det finns anledning att mer på allvar börja hantera frågan om vår inhemska
industriella användning av freoner vid sidan av sprayburkarna. Frågan om
utvidgning av restriktionerna mot freonanvändning bör prövas så snart
som möjligt. Enligt centerns partimotion 1983/84:2505 av Thorbjörn Fälldin
m. fl. har den industriella användningen av freoner ökat kraftigt på
senare år, framför allt i skumplasttillverkningen och inom kylsektorn. Det
är angeläget att det nordiska samarbetet intensifieras för att kartlägga och
åtgärda utsläpp som kan inverka negativt på ozonskiktet. Sverige måste å
sin sida kartlägga de ökande utsläppskällorna, och regeringen måste vidta
åtgärder för att minska utsläppen av freoner inom framför allt skumplasttillverkningen,
anför motionärerna (yrkande 3).

Utskottet får erinra om att riksdagen vid olika tillfällen haft anledning
uppmärksamma risken för uttunning av ozonskiktet. Utskottet har därvid
betonat det angelägna i att ansträngningar görs för att hindra en nedbrytning
av ozonskiktet kring jorden och efterlyst kraftfulla åtgärder för att
minska användningen av CFC-föreningar. Det har vidare enligt utskottets
mening varit angeläget att arbetet på att få fram ersättningsämnen för
CFC-föreningar i industriprocesser och metoder att återvinna gasen leder
till snabbt resultat vilket bör kunna utnyttjas av såväl inhemsk som utländsk
industri. Dessa uttalanden har fortfarande full aktualitet.

Som framgår av den tidigare lämnade redogörelsen pågår ett internationellt
samarbete inom ramen för FN:s miljöstyrelse UNEP, inom OECD
och inom den nordiska kretsen för att åstadkomma internationella regler
för minskad användning av bl. a. freoner samt för att Finna mindre miljöskadliga
ersättningsämnen. Även inom landet pågår arbete för att finna
ersättningsämnen. Enligt utskottets mening kan motionärernas yrkanden
anses besvarade med hänvisning till den sålunda lämnade redovisningen.
Någon riksdagens ytterligare åtgärd påkallas således icke.

Koldioxidproblemet

1 motion 1983/84:2505 framhåller Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) att den
koldioxidökning (drivhuseffekten) som uppkommer genom förbränning
av fossila bränslen av vetenskapsmän bedöms som det allvarligaste miljö -

JoU 1984/85:16

problemet. Enligt motionen har beräkningar givit till resultat att en dubblering
av koldioxidmängden i luften leder till en global temperaturökning
på 2 å 3 grader. Koldioxidproblemet ställer oss inför en allvarlig principiell
fråga. Hur skall vi agera när konsekvenserna av en fortsatt ökande användning
av fossila bränslen dels är osäkra, dels kanske ligger först uppemot ett
halvt sekel fram i tiden? Motionärerna anser att koldioxidproblemet bör
behandlas i en statlig utredning eller i en offentlig utfrågning, hearing.

Som i det föregående redovisats harden långsiktiga miljöpåverkan, som
hänger samman med att användningen av fossila bränslen ökar koldioxidhalten
i atmosfären, uppmärksammats i kolpropositionen våren 1984
(prop. 1983/84:158). Därvid framhölls att problemet i högsta grad är ett
globalt problem som måste lösas i internationellt samarbete. Sverige-deltog
också aktivt i sådant samarbete. Utskottet ansluter sig till den bedömningen
som också lämnades utan erinran av riksdagen (JoU 1983/84:28).
Någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av motionen såvitt nu
är i fråga (yrkande 2) påkallas icke. Yrkandet avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande bilavgaser

att riksdagen lämnar utan ytterligare åtgärd

a) motionerna 1983/84:676 och 1983/84:2505 yrkande 4,

b) motionerna 1983/84:2511 och 1983/84:2520,

2. beträffande riktvärden — gränsvärden

att riksdagen avslår motion 1983/84:906 yrkande 8,

3. beträffande användningen av freoner

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:837
yrkande 1 och 1983/84:2505 yrkande 3,

4. beträffande koldioxidproblemet

att riksdagen avslår motion 1983/84:2505 yrkande 2.

Stockholm den 20 november 1984

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c), Håkan Strömberg (s), Arne Andersson i
Ljung (m), Grethe Lundblad (s), Hans Wachtmeister (m). Gunnar Olsson
(s). Martin Segerstedt (s), Jan Fransson (s), Jens Eriksson (m), Börje
Stensson (fp). Åke Selberg (s), Jan-Eric Virgin (m). Bengt Kronblad (s),
Lennart Brunander (c) och Paul Lestander (vpk).

JoU 1984/85:16

Reservationer

1. Bilavgaser (mom. 1 a)

Einar Larsson (c), Börje Stensson (fp), Lennart Brunander (c) och Paul
Lestander (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”Utskottet
finner” och slutar på s. 8 med ”således icke" bort ha följande lydelse:

Utskottet finnér (lika med utskottet) höggradig avgasrening.
Utskottet delar den bedömning som görs i motionerna 676 och 2505
att större praktiska svårigheter icke längre finns för att införa blyfri bensin.
Blyfri bensin bör enligt utskottets mening kunna införas redan nästa år
eller senast under år 1986, alltså samtidigt med att motsvarande åtgärd
vidtas i Västtyskland. Det är också angeläget att stimulanser som påskyndar
utnyttjande av ny teknik och blyfri bensin snarast införs. För att höja
oktantalet kan blyet därvid ersättas genom att etanol blandas i bensinen.
Som framhålls i motion 2505 förutsätter en satsning på etanol att etanol
baserad på inhemsk råvara är skattefri.

Beslut om införande av bästa tillgängliga avgasreningsteknik bör enligt
utskottets mening fattas snarast och inriktas på att avgasrening enligt de
s. k. USA-83-kraven införs fr. o. m. 1987 års bilmodeller i enlighet med
bilavgaskommitténs och aktionsgruppens mot försurningen förslag. Vad
utskottet anfört med anledning av motionerna 676 och 2505 såvitt nu är i
fråga (yrkande 4) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Däremot är utskottet icke berett att i fråga om införande av blyfri bensin
och skärpning av avgasreningskraven kräva fullständig likformighet med
regler som kan komma att införas i skilda länder i Västeuropa. Någon
ytterligare åtgärd med anledning av motionerna 2511 och 2520 påkallas
således icke.

dels utskottets hemställan under 1 a) bort ha följande lydelse:

I. beträffande bilavgaser

a) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motionerna 1983/84:676 och
1983/84:2505 yrkande 4,

2. Riktvärden — gränsvärden

Paul Lestander (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande som börjar på s. 8 med ”Utskottet får”
och slutar på s. 9 med ”(yrkande 8)” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan instämma i motionärernas synpunkter på behovet av ett
dubbelt system av gränsvärden och riktvärden för att åstadkomma en

JoU 1984/85:16

förbättrad luftkvalitet. Riksdagen bör således med bifall till motionen
hemställa om ett system med både bindande gränsvärden och riktvärden
för planeringen i vad gäller hälsovådliga luftföroreningar i tätorter och
industriområden.

dets utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande riktvärden — gränsvärden

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:906 yrkande 8 hos
regeringen hemställer om ett system med både bindande gränsvärden
och riktvärden för planeringen i vad gäller hälsovådliga
luftföroreningar i tätorter och industriområden i enlighet med
vad i motionen anförts,

3. Användningen av freoner (mom. 3)

Einar Larsson (c), Börje Stensson (fp), Lennart Brunander (c) och Paul
Lestander (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Enligt
utskottets” och slutar med "således icke” bort ha följade lydelse:

Enligt utskottets mening har risken för ett ökande utsläpp av freoner
icke minskat — och heller icke hotet mot ozonlagret — trots den verksamhet
som här redovisats. Som motionärerna påpekat ökar användningen av
freoner vid bl. a. skumplasttillverkningen. Regeringen bör därför i samråd
med övriga nordiska länder öka ansträngningarna för att kartlägga och
åtgärda utsläpp som kan inverka negativt på ozonskiktet. Frågan om en
utvidgning av restriktionerna mot freonanvändning bör prövas så snart
som möjligt. Vad utskottet anfört med anledning av motionärernas yrkanden
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande användningen av freoner

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motionerna 1983/84:837 yrkande
1 och 1983/84:2505 yrkande 3,

4. Koldioxidproblemet (mom. 4)

Einar Larsson och Lennart Brunander (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med "Sorn i" och
slutar med "yrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:

Som i (lika med utskottet) sådant samarbete. Utskottet

finnér för sin del värdefullt att Sverige deltar i detta internationella arbete
där även svenska forskare är aktivt verksamma. Enligt utskottets mening
är det vidare med hänsyn till kommande energipolitiska beslut angeläget

JoU 1984/85:16

att vår energiförsörjnings påverkan på koldioxidhalten kartläggs så att
man på ett tidigt stadium kan planera vilka åtgärder som bör vidtas med
anledning härav. Koldioxidproblemet bör därför behandlas i en statlig
utredning eller i en offentlig utfrågning, hearing. Vad utskottet anfört med
anledning av motionsyrkandet bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande koldioxidproblemet

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1983/84:2505 yrkande
2.

Särskilt yttrande

Bilavgaser (mom. 1)

Arne Andersson, Hans Wachtmeister, Jens Eriksson och Jan-Eric Virgin
(alla m) anför:

Som komplettering av utskottets yttrande på s. 7 — 8 som slutar med
”innevarande höst” vill vi tillägga följande:

Vi utgår ifrån att det förslag regeringen avser att lämna till riksdagen
också innehåller stimulansåtgärder för en frivillig och snabb övergång till
blyfri bensin. Moderata samlingspartiet har i andra sammanhang redovisat
sin syn på lämpliga åtgärder, där ett närmare samband mellan beskattning/avgifter
och fördelaktiga miljövårdsåtgärder åstadkommes. Sådan
skattereduktion har företagits i Västtyskland och vi anser att liknande
åtgärder borde kunna komma till användning också här.

Liber Tryck Stockholm 1984