om luftvård (Betänkande 1983/84:JoU3 Jordbruksutskottet)

JoU 1983/84:3

Jordbruksutskottets betänkande
1983/84:3

om luftvård
Motioner

I motion 1982/83:335 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 3), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för att minska luftföroreningarna från
motorfordon, innebärande att det av riksdagen år 1979 begärda åtgärdsprogrammet
genomförs och en tidsplan för övergång till blyfri bensin fastläggs.

I motion 1982/83:634 av Lars Ernestam och Börje Stensson (båda fp) yrkas
att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av blyfri regularbensin.

I motion 1982/83:1094 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 5), att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna att användningen av skiffer till förbränning inte skall tillåtas.

I motion 1982/83:1455 av Gunnel Jonäng (c) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär åtgärder för att undersöka förekomsten av fotokemiska
oxidanter i Sverige och deras eventuella inverkan på människor och
växtlighet, framför allt barrskog.

I motion 1982/83:1456 av Gunnel Jonäng (c) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär åtgärder för att åstadkomma en internationell konvention
till skydd för ozonlagret.

I motion 1982/83:1657 av Rolf Clarkson m. fl. (m) yrkas, med hänvisning
till vad som anförts i motion 1982/83:1655, att riksdagen begär att regeringen
tar initiativ till ett aktivt samarbete med EG, i syfte att nå gemensamma
bestämmelser om bl. a. bilavgaser.

Bakgrund

Bilavgaser

Med den ökande bilismen har föroreningar från bilarna bl. a. genom
avgasutsläpp blivit en dominerande miljöfråga. Avgaserna innehåller bl. a.
koloxid, kolväten, kväveoxider, blyföreningar och sot. Sedan 1946 har man i
Sverige tillsatt bly i bensinen för att höja knackningsbeständigheten i
högkomprimerade motorer. År 1963 infördes viss maximering av blyhalten
för att skydda personal som hanterar bensin. Reglerna har sedermera skärpts
i olika omgångar. Oenighet har emellertid rått vid riskbedömningen, framför
allt i frågor om blyets giftverkan i den utspädning blyet får genom avgaserna.
Från industrihåll och visst medicinskt håll har länge hävdats att blyet i

1 Riksdagen 1983/84.16 sami. Nr3

|!i1 n ti •! 11nr• > ■ • t

. ,. ., S‘. , i: ;t .. !i h .a ' l>. '-i " ; •' lS

,..j.. .j ■. .. .1 ,i„i „ v •; H< 1 Ii i- "i:11

,.M i Ii: l ..il-! ■ 1 " * " ’‘J 8 ‘ “-l

: , i i, .i . : ■ • l ■!> •'•■!! !""!'• : i!' ' ‘ 1

-I .1-.,

. . *li. ■ I l i ■■ il!1' ’ "W <1 I- • ‘ ' ! ' ' 11 * ' ' " '

■ I i< i i f i i; *). • r

. .!:.»•;! »}.!• 0*f‘. ■ . ' 5 •Ut5‘: ’

i-: S. .... : i .J •. ■•••: < t , / * ‘U? i iM !»

.} }.\ { i • i!:.ti • * r 111 i A-' ^ !

.i:-.,,, ,.i -:..a T . • ."i i' i' mh ‘ "

. Hr i
■■ •

,i i( - ■‘•Vij ‘\ Mi-jj.

...-i ,\ »« * !t ..»Ii)!-:; ' i' •

v* ‘ * ‘ !

i . ; - i f , . ; -

i r

in' ;'-r

.. ’ ■ - i; [I <i - •' y

■■ IV ■ .. : .. . .... ■■

: - • ■ •••!.':• ■> i i ■: \ ■■■■.,. .

.. .; ■ ..." ,. .. , ...... ,

..-••• I . . ........ . ....I 1 ■' ... .. .

' 'i ., '■ :

• i....;....,. ..... l. 1. . :. - ... -i

' ..ji'!':' 'Viiv .

.. vi ..t'..; _ ri _., ... Nl... .1.. ... .. i.!.,,

;..

: , :. i,.. ‘;-

-I. < ..... ilf.. , . . .

-■■■ • • I. .... My.;. IM. I.;,, . ......... .. ! ■ ... ,j

i. 1 ■ i'- ■■.. ... . ! '

' ■ ■■ (i . ........ ,. ,j

'■ ti ■ m ....'. , - ; ' • !

. ..... .-.

! ' .... ■ i- . .

■ ■■■!' ^ i 1 , f

. i

I -V)

■ 1 SM..............

>. ......

.vy.-.''. Vi* ,

• •• : . *' ' '-""'n •; i . :

-J ‘-'i -• .. .... •• v ?. •

v ' 1!

■ ... .

' '■ * ;. ■ ■■ - . ■ : . ■ ... ■ .... ..,y ... -

"■ ■ ", . I ;',v-.

: . ", ■ '■ ... ,

-I fylM '■ ■ m •

. ’ ■ ■ ■ • ' ■ ; - 'I ■ ■-■ • .... .

f ~ '. "v-- - - '■•■■■■:

1 ■■ -■
f ■>. V. "... x- ■■■■'.. ■ '"'V ’ - .... ..... ;

■ >••• ; .

i ' '■ .. • " . . ' ;; • ■■ "... ;

■' • ' / ■ 7: . v '• •, - - •• . > !. ■ ' . •

... :■ $ ■ - tm ■■; k .. iWn ■ ■•. ■ . feli* \i. . -

•_ < ■ •, •

. ■ ; ■ " ' . ■ ;

. • ' ■

1 bry,; .' v%..'>.■■;> :• "i:..yj-.i ..j.. vj;...■ ■ ■■ ■.. ' .

■ : :■ arn ■ I feni fel! - '

JoU 1983/84:3

svaveldioxid vara betydande. Svaveldioxid och partiklar har en irriterande
effekt på luftvägarna.

Luftföroreningarna från bl. a. bilismen torde enligt kommittén bidra till
den högre förekomsten av cancer i storstäderna, troligen i kombination med
rökning. Både bensin- och dieselavgaser innehåller cancerogena och mutagena
ämnen. Utsläppen av sådana ämnen har ökat sedan 1950-talet. Per
kilometer släpper dieselbilar ut mer mutagen aktivitet i partikelfasen än
bensindrivna bilar. Mer exakta jämförelser mellan de båda bränsleslagen är
enligt utredningen svåra att göra.

Kommittén har låtit utföra ingående undersökningar för att kunna bedöma
vilka hälsorisker blyet i bensinen medför och vilka konsekvenserna skulle bli
om vi i Sverige övergick till oblyad bensin. I SML:s rapport om hälsorisker till
följd av bilavgaser har ett avsnitt ägnats åt bly. Sammanfattningsvis ligger
enligt SML den genomsnittliga halten av bly i blod (PbB-halten) i många
länder, bl. a. i Europa, nära värden som kan medföra medicinska risker.
Sverige har internationellt sett låga PbB-halter i genomsnitt. Många vuxna
män har dock halter nära de lägsta nivåer där man ser effekter på
blodbildning och det perifera nervsystemet. En del barn - vilka är känsligare
än vuxna för effekter av bly - har halter som ligger nära den lägsta effektnivån
för påverkan på det centrala nervsystemet (CNS). Blyet i bensin bidrar
signifikativt till den totala blybelastningen även om data saknas för att
kvantifiera bidraget. Eftersom bly kan orsaka allvarliga hälsoeffekter, den
lägsta effektnivån för CNS-påverkan hos barn är osäker och små säkerhetsfaktorer
gäller för vissa individer, är det angeläget att blyexponeringen inte
ökar. I stället bör så långt möjligt åtgärder vidtas för att minska de halter som
finns i dag. Det är dock utan ytterligare utredningar inte möjligt att avgöra de
olika källornas relativa betydelse. Sådana utredningar är angelägna, anför
SML.

I SML:s rapport redogörs även för en undersökning som genomförts för att
särskilt belysa besvärsupplevelser vid bilavgasexponering. I undersökningen
har befolkningen i tre orter (Stockholm, Västerås och Umeå) ange» höga
(46-61 %) besvärsfrekvenser till följd av bilavgaser. Enligt SML visar
undersökningarna att dagens situation måste betraktas som klart oroande.
Resultaten talar för att betydande grupper av känsliga personer besväras
väsentligt mer än genomsnittsmänniskan och indikerar att luftföroreningarna
kan förvärra vissa luftvägssymtom även om kliniska tester inte visat något
samband mellan dessa effekter och luftföroreningarna.

Mot bakgrund av de olägenheter som bilavgaserna vållar i dagens situation
diskuterar kommittén prognoser för utvecklingen fram till sekelskiftet för
olika trafikintensitet och med olika åtgärder för att begränsa de skadliga
utsläppen. Kommittén har som mål för planeringen ange» att WHO:s
riktvärden för luftkvalitet skall klaras år 2000 på alla platser där människor
normalt uppehåller sig.

Det är enligt kommitténs bedömning varken möjligt eller lämpligt att lösa

JoU 1983/84:3

problem med bilavgaser med hjälp av enbart ytterligare trafikplaneringsåtgärder.
Det är visserligen möjligt att med sådana åtgärder begränsa lokalt
höga avgashalter, men andra problem som exempelvis bilavgasernas bidrag
till cancerrisker, blytillsatser, försurning och oxidantbildning kan inte klaras
med hjälp av trafikplaneringsåtgärder utan att andra viktiga mål för
samhällsplaneringen skulle åsidosättas. Det enda realistiska sättet att
komma till rätta med hälso- och miljöproblemen med bilavgaser är att
utnyttja bästa tillgängliga teknik för avgasrening på fordonen, anser kommittén.

Fem olika avgasreningssystem jämförs med varandra, nämligen 1) det
nuvarande svenska s. k. A 10-systemet, 2) det s. k. ECE-reglementet 15/04
som enligt beslut i EG skall tillämpas fr. o. m. 1986 (1987 års bilmodeller), 3)
ett västtyskt förslag till skärpningar av EG-kraven (kallat UBA-förslaget), 4)
det förslag som skall införas i Schweiz 1986 samt 5) USA:s katalysrening
vilket sistnämnda kräver blyfri bensin. Vid kommitténs bedömning av de
olika alternativen avvisas ECE-reglementet 15/04. Det skulle innebära en
klar försämring av bilavgassituationen och kan inte förenas med de krav som
bör ställas på miljökvalitet. Det västtyska UBA-förslaget motsvarar ungefär
nuvarande svenska krav. Kommittén bedömer emellertid en harmonisering
av avgaskraven inom EG på den nivå det västtyska förslaget anger som
avlägsen. Enligt kommittén är dessutom en skärpning av de svenska
avgaskraven angelägen av hälso- och miljöskäl.

De krav som Schweiz infört fr. o .m. 1987 års modeller innebär att bästa
möjliga teknik vid blyad bensin utnyttjas. Man har visserligen begränsade
erfarenheter av denna teknik som dock bedöms fullt genomförbar. Ett
införande i Sverige av USA-83-krav skulle enligt kommittén innebära att den
bästa avgasreningsteknik som i dag finns i produktion behöver utnyttjas.
Denna teknik finns utvecklad och i produktion för de nordamerikanska och
japanska marknaderna. Den innebär för flertalet bensinbilar katalysatorrening.
Denna reningsteknik förutsätter införande av blyfri bensin (max
0,013 g bly/l).

1 följande tabell redovisas effekterna av de olika alternativen.

Beräknade relativa utsläpp (%) per bil enligt alternativa avgaskrav (A 10-prov)

Reglemente	Nya bilar (6 400 km) kol- kol-oxid väten	kväve- oxider	Begagnade bilar (80 000 km) kol- kol- kväve-oxid väten oxider
A 10	100	100	100	145	150	115
ECE 15/03	130	145	125	175	200	125
ECE 15/04	115	140	155	155	195	155
USA-83	30	20	25	75	65	60
Schweiz-87	40	40	60	95	95	85
UBA-förslaget	40	50	100	95	105	120

:li)li IWmi

KHWWIIUIH kBHIttältsHtf tfflbllbfliP ätt Willi I V^lttlHp «HHU Hilt MlljbF
bljifri tan: féftefiBiH bil&f med kaialvMiiBfffcHiHg wib kan fenhis ps bl^iP
tam ukull* nvåFighsibF upputi för stata bilat utauftf laHPbis giaHM-F hhi
y§A kfHV6B iflfåftfei 8bliga(BHdEi i lerigt. MsmffliUtfH ftaif dallöf an
iMbFHätiBBbllä IWFlläflPliHgäF inlEdfé I SJfft* ätt lippitt tePHSt FHHjligsl
8VbFbHÉ8RHtibliie Bill Bil åtgHfPvpFBgFRHl Mim fclBbfe Piil gbHBHlfÖFait BHi
tilUtaställatiPb Stanköfflmeiäg itu* uppnai?: Mtiligt äigiiFPp8gfaniHibt
Phf Äibfcgf-kFäVbti iHhiF<4>! nbtn BfeiigatSFiska grundkrav H; B: m. Idka
m biliHHd*li*f: Samtidig! 88f Pbu svenska HiaFkHåPbH biPjuPas frivillig
fflöjllghel till ggHifitfå; IbVbFbFH Bbtl kupa PilhF bHllgl U§A-8.ikhB:
8bl*äPM*fa PbHMIl IHtBFS lFäH IMf: §kätlbfbglbFHä HHpasSn* Sä dit
HvtfiaHgfcH lili kaiälptwreaiHg aeh blyfri tan tamp;

NäF Pbl gälibF digttlfefdöR fÖFÉSläF kBfflffllllgfl ali IbPbFäld U&Ä-kFäV
ihibfs tued i m ats WbPblibF. NaiuFvafdsvbFkbt Pmf utreda lämpligt svsibm

ali pFbWIbFä bUSSäf S8W iHFälläS bllbf Pb StFäBgäFb äVgäSkFHV SBHI IläH |P«4
giillbF i fedilwnibH.

RBilliillHblt iBFbSiål VlPäFb bl: ä: Hll Flkllltljbf (Bl luftkvalitet IHhlFS HlbP
äVSbbHPb pä kblBSiP; kVäVbHkiP Bbll BiBli.

I bil FbSblVHtlBII lill HlFbPlUHgbll ätlSlUtbl Mg IbPäHIBlbll SVbli Pllb

i .BFbiii^BH lill Pbu piiHtipiblla målsättningen: Han anset PBtk ali tage inte
Pbi infe» PbligatBFisk avgasrening biiligi Pbu selwbiiiska Htödbllen m inte
lillfrePsståliattPb wibFiiaiiBiibila 8verensk8HiinglseF kan upputi Även m
Pbl gallbF fräiajäftPbl av PvbFging lill blyfri tarn Pbf fpysanilibi lill
utvbtklingbn i MuFBpa eftgFstFävas; anset FesetvantbH.

Miljöskyddsufrgdningens betänkande

MiyBskvPPsutfgpRiHgen hat i nili slutbetänkande Mante miljöskydd i!
|§§y sökt Innia vägat ali minska ffl8t8Fttäfikens ffliljöstöfnmpt
sbhi yttrat Mg i bl. a-, ballet Bbh iHftféFBteninpF: Utredningen bat Ml att
Pb bestämmelser i främst byggnads-- Bbli väglaptiftningätna seni vkall FbglbFa
miyéskyddsintressgt viP byggande av gala Beli väg Ii etiUråeklip. Ben

nuvarande prövningsordningen bör därför kompletteras med möjligheter till
obligatorisk prövning enligt miljöskyddslagen. Miljömyndigheterna och
övriga motstående intressen bör härigenom få möjlighet att på ett tidigt
stadium ingripa i planeringsprocessen och ställa krav beträffande lokaliseringsfrågor,
utformning av skyddsåtgärder m. m., framhåller utredningen.
Betänkandet bereds f. n. i jordbruksdepartementet.

Internationell utveckling

Enligt ett EG-direktiv får blyfri bensin icke saluföras inom den europeiska
gemenskapen.

Under våren har emellertid den brittiska regeringen meddelat sin avsikt att

Jot' 1983/84:3

inför» oblyad berntin »cnast frfln 1990 för ulf ncdbtliigii spridningen »v tiel
giftiga blyet i miljön. NAgou direkt koppling lill skärpta avgasrenlngskrav hm
leke angivits, I juli 198.1 beslöt den vllsilyska regeringen uti införa tegler om
blyfrl bensin och obligatorisk katulysatorrcnlng för nyllllveiknde bilat
fr, o, m, den 1 januari 1986, Syflei nied den lyska /il gil ulen vin l lörsta (iand
att minska (akten 1 den pAgAende skogsdöden som anses lia samband med
försurningen, litt genomförande anses doek kiliva midling av ovannämnda
tid-direktiv ont förbud mot blyfri bensin neli rimligtvis aven diskussion inom
Gemenskapen ont avgasreningskraven Hittillsvarande förhandlingar om
avgasreglertta i lif) Itai varit synnerligen lidskrllvande tili Åsikterna om
erforderliga krav gAt vitt isar i de olika medlemsländerna.

Uinyltjanih tiv nkiffvrlillnän^iitiin

Inom ramen för 1981 Ars energikommittés (l'K 81) arbete Itai en särskild
ra|iport (lis I I98d;2(l) utarbetats om möjligheterna att utnyttja svensk
alunskiffer, Av rapporten frantgAr bl a, följande,

Alunskiffer innehAller mineral oell metaller samt en organisk substans
kerögen med ett betydande brmtslevarde lie svenska alunskiffrarna Anses
utgöra vAf största fossila branslereserv med ett värmeinnehAII motsvarande s
miljarder ton olja, Utvinning av de olika bestAndsdelarna l skiffer tiar pAgAtt i
Sverige sedan lange, bl. a, i Ranstad, dar man under ett period avsAg
framställa uran, År 1978 inleddes ett treArigt forskningsprogram med
inriktning pA proeessutveekling for utvinning av hela innehållet i alunskiffern,

Enligt rapporten medför en förbränning av alunskiffer:! stora problem
med svavelhanteringen och förefaller vara ekonomiskt möjlig endast i
samband nied en utvinning av andra ämnen ur skiffer som uran m. m.
Däremot torde möjlighet finnas att genom förgasning utvinna fossil energi ur
skiffern. Utvinningen är förenad med åtskilliga miljöproblem av såväl
kortvarig som långvarig natur. Särskilt de sistnämnda som bl. a. sammanhänger
med läckage av metaller och radon till vatten och luft vid deponering
av restprodukter är enligt rapporten svåra att komma till rätta med. Eftersom
brytningen av alunskiffern med största sannolikhet kommer att ske i
dagbrott, ingår i brytningsplaneringen en återfyllning av dagbrottet med
restprodukter.

Sammanfattningsvis kan utvinning av fossil energi ur alunskiffern enligt
rapporten bli av intresse i slutet av 1990-talet både ur ekonomisk och
försörjningsmässig synvinkel. Utvecklingsarbetet avseende alunskifferförgasning
bör därför fortsätta, anförs i rapporten.

JoU 1983/84:3

Ozonskiktet

Ozonskiktet, sorn finns på en höjd av 15-20 km över jordytan, fungerar
som ett skydd mot den ultravioletta strålningen från solen. Ozonskiktet har
visat sig vara känsligt för påverkan från miljöföroreningar. Bl. a. har
forskningen påvisat att vissa klorfluorkol-(CFC-)föreningar, med ett handelsnamn
kallade freoner, med stor sannolikhet verkar nedbrytande på
ozonskiktet. Den ökade ultravioletta strålning som skulle bli följden om
ozonlagret tunnas ut kan enligt forskningen åstadkomma ökad hudcancerfrekvens
och svåra skador på miljön, bl. a. plankton och fiskägg. I Sverige är av
detta skäl import och tillverkning av sprayförpackningar med CFC-föreningar
som drivmedel förbjudna sedan den 1 juli 1979.

Riksdagen har vid ett flertal tillfällen behandlat hotet mot ozonskiktet i
stratosfären orsakat bl. a. av den ökande användningen av CFC-föreningar.
Utskottet redovisade våren 1982 att frågan om en internationell begränsning
av freonanvändningen under de senaste åren förts vidare samtidigt som nya
forskningsrön lagts fram. FN:s miljöstyrelse UNEP hade vid sitt möte i april
1981 beslutat inleda arbetet på en internationell konvention på området.
Förslag till konventionstext hade utarbetats på svensk och nordisk sida samt
vidare diskuterats av en arbetsgrupp inom UNEP (JoU 1981/82:28). FN:s
miljöstyrelse har vid sitt möte i april 1983 uttalat att det fortsatta konventionsarbetet
borde bedrivas så att förslag till konventionstexter låg färdiga för
undertecknande vid styrelsens nästa möte, i april 1984.

Utskottet

I betänkandet behandlar utskottet ett antal motioner om luftvård m. m.
vilka väckts under den allmänna motionstiden i januari 1983. Tre av
motionerna handlar om bilavgasrening för förbättring av luften medan en
fjärde uppmärksammar den ozonbildning (smog) som i stor utsträckning kan
härröras från bilavgaserna. I två motioner tas frågor upp om andra
föroreningar.

Bilavgaser

Enligt partimotion 1982/83:335 (vpk) bidrar motorfordonen till försurningen
genom utsläpp av kväveoxider. Bilavgaserna innehåller även andra
hälsofarliga ämnen som kolmonoxid, kolväten varav en del är cancerframkallande,
samt bly. Motionärerna anser att hygieniska gränsvärden borde
införas för dessa skadliga ämnen i utomhusluften i våra tätorter och kring
våra industrier. De anser även att blytillsatsen i bensin bör avvecklas.

Enligt motion 1982/83:634 (fp) har samhället hittills gjort förvånansvärt
litet för att förbättra luftföroreningssituationen även om avgasreningskraven
successivt har skärpts och blyhalten i bensinen sänkts. Trots att Sverige ligger

JoU 1983/84:3

i främsta ledet i Europa när det gäller insatser mot bilavgaser, ligger vi långt
efter USA och Japan. Motionärerna anser att underlag finns för ytterligare
åtgärder när det gäller bly i bensin. Motiven till motion 1982/83:1657 (m)
utvecklas i den moderata kommittémotionen 1655 om bilismens roll i
trafiken. Motionärerna anser att det är viktigt att debatten med krav på
avgasbegränsningar drivs vidare men att det också är viktigt att inse att den
svenska bilmarknaden är tämligen liten. Vi bör därför följa den internationella
utvecklingen när det gäller att ställa avgaskrav. I motion 1882/83:1455
(c) tas luftföroreningsproblem upp som sammanhänger med bildande av
fotokemiska oxidanter, bl. a. ozon, i storstadsområden. Fenomenet kallas
fotokemisk SMOG. Enligt motionen kan ozon vålla irritation i ögon och
slemhinnor och innebär även ett hot mot barrskogen.

Utskottet vill med hänvisning till vad som anförts i den inledande
bakgrundsredogörelsen erinra om att föroreningar från bilar genom bl. a.
avgasutsläpp med den ökande bilismen blivit en dominerande miljöfråga.
Avgaserna innehåller bl. a. koloxid, kolväten, kväveoxider, blyföreningar
och sot. Sedan slutet av 1960-talet har bestämmelser införts om avgasrening,
vilka sedermera skärpts såväl vad avser innehåll som tillämpning. Blyhalten i
motorbensinen har numera nedbringats väsentligt. I riksdagen har frågorna
om bilavgaser och deras inverkan på luften och på människors hälsa varit
föremål för många debatter. Våren 1979 begärde riksdagen att regeringen
skulle utarbeta ett samlat åtgärdsprogram mot bilavgasproblemen. Bl. a.
borde en tidsplan snarast fastställas för en fullständig avveckling av
blytillsatser i bensinen.

Under innevarande år har 1977 års bilavgaskommitté avlämnat sitt
huvudbetänkande.

I betänkandet behandlas de frågor som tagits upp i de nu aktuella
motionerna, såväl frågan om införande av blyfri bensin som gränsvärdesproblematiken,
ozonproblemet och de internationella aspekterna på avgasreningskomplexet.
Kommittén sätter upp som mål att luftföroreningarna vid
kommande sekelskifte bör hållas inom de riktvärden som angivits av
Världshälsoorganisationen, WHO. För att nå en sådan standard bör enligt
kommittén helst bästa tillgängliga avgasreningsteknik användas. Den bästa
tillgängliga avgasreningen nås med blyfri bensin. Med hänsyn till att blyfri
bensin inte saluförs i andra västeuropeiska länder föreslår kommittén att ett
dubbelt system införs och att bilar fr. o m. 1988 års modeller skall vara
försedda med antingen det avgasreningssystem som beslutats av Schweiz
(minimikrav) eller - frivilligt - katalytisk avgasrening enligt USA-modell,
vilket kräver blyfri bensin. Enligt förslaget bör även ingående konsultationer
föras med andra europeiska länder i syfte att nå fram till gemensamma regler.

Det får med hänsyn till det anförda förutsättas att de problem som tas upp i
motionerna inom en snar framtid kommer under regeringens prövning.
Utskottet utgår ifrån att, med hänsyn till de stora problem som bilavgaserna
förorsakar, frågan kommer att behandlas skyndsamt och att ett samlat

jov

AtgArdsprogram enligt 1979 är» riksdagsbeslut kommer att framlägga», Enligt
utskottet» mening vl»tir tiven de inledningsvis redovisade avsiktsförkluringnr
vom avgivit» av de brittiska och västtyska regeringarna om övergflng till blyfri
benvin och till vilka tiven bl, a, den holländska regeringen anslutit sig, att
insikten om luftföroreningarnas skadeverkningar vinner Ökad terräng Inom
den västeuropeiska gemenskapen, Jordbruksministern har I riksdagen
nyligen förklarat att regeringen kommer att tillvarata varje möjlighet utt fA
en bred internationell uppslutning bakom effektivu Atgiirder för att komma
till rätta med bilismens luftföroreningsproblem, Utskottet tar fasta aven pA
denna deklaration, Med hänvisning till det anfördu avstyrker utskottet
motionerna 1912/83:335, yrkande 3, 1982/83:634, 1982/83:1455 och 1982/
83:1657,

Sklfferbrännlnt

I motion 1982/83:1094 framhAller centerpartiet att skifferbrytning l mAngu
fall hotur värdefull kulturmark och att den kan ge allvarliga och varaktiga
miljöstörningar, Vid skifferförbränning frigörs stora mängder skadliga
ämnen, hävdar motionärerna och yrkar därför att förbränning av sklffef icke
skall tillätus.

Utskottet fär erinra om att möjligheten att utnyttja svensk alunskiffer
ftellgtte Väfll företnAI för utredning Inom ramen för 1981 Ars energikommitté»
Vtdksttmfttd. f rwpporten (Du 1983:20) framhåll» att brytning och användning
HV skiftet ät förknippat med Åtskilliga miljöproblem, bl, a, när det gäller
åtetstelläHtte av marken efter brytningen samt när det gäller deponering av
testerna efter användningen, Utvinning av värmeenergl ur skiffern genom
fnrbräHHlHg är enligt utredningen förbunden med stora problem medan
tifitetintt möjligheterna ta ut energi genom forgasning bedöms mera lovande,
hultel Utskottets mening mäste även dl*t förhållandet uppmärksammas att en
eventuell skifferbrytning, som på grund av mineralens utbredning sannolikt
måste ske i dagbrott, skulle komma att beröra stora arealer kultur- och
jordbruksmark. Då de frågor som aktualiseras i motionen kommer att vidare
behandlas av energikommittén för vidare prövning av regeringen, bör
motionen såvitt nu är i fråga (yrkande 5) icke föranleda någon riksdagens
ytterligare åtgärd.

Ozonskiktet

I motion 1982/83:1456 (c) framhålls att det ozonlager som på 20-40 km
höjd omsluter jorden och som skyddar jorden mot den ultravioletta
strålningen är hotat genom utsläpp av s. k. freongas. Motionären anser det
mycket angeläget att få till stånd en internationell konvention till skydd för
ozonlagret.

Utskottet får erinra om att, som inledningsvis framhållits, ett omfattande

Juli

IHttlHitilHHtllt HFhttt jiägflfj hl H. IHbHi NVi-i ffli!)f}&l*hsias fät uti

Hllimkt! UtllHhpgH UV tit lit&IHHtllp klOFfiHHFlÉBlfÖftHIHgäf »titti HH«t» tilgina
til lilli Hitli IMHIisklkiti I MiUih»iHitli. I tlti ktitiltHIIbHfiHFhtlt äHHi pfigAt hut
tittiIgtH ItpFtHtHlrtltttr SptlHi th llUliiilHtiHHtlt Hill. pHllgi Vrttl tttsktillel
tlhllll skillt ililslHK till til kWiVtHlltiHIiitltl tiHi t k t till Wf ttfHHäklkdM immi (ill
til fWMil imiitlktlil t)Hi itllilUti Hilli ApfayttaskHF IHIltltftllahtlt ». It. torin
tlillgi tilHHtlliti IllltllBeH ffll IIHlltHttkliilHlit Vid UftirP:* llHstN tm*< I april

IHMi Wttl tlti änNlFda (milt Hmlimitii fa mints lituvtiwd. litti attorfes (titti

Ilil lis»Il hill lill
HtHiHiallHH

IMntiti htfflsmiltf

1: htlFäffaRtit tiljjilFépwgfWH fät- tni tttmktt Ittfifämmmtttm

fm mmfäfäm

äil FikSÉägtH äVSläf HitiilHH iUftl-M:!*? ytkamfc

l. tetfåföuttte blyfri mtinfämm
ali FiksäagtR avnläF mullan IWI/MMM,
te. öeiFäffeHÉt lafifäfumiittgttf ut mm

äfl FlksdägtH äVSläF Hiöiltili IWMUMJIji,
te. betFäfämäe mmfäm wtf teti
ali FikndagtR avslaf mulimi MIMåiiMf,
te. bétFäffäfiät skijfoffättewmtHg
all FiksäaggR m\fä Huiiitm ytkamlt 8,

te. htiFäffaiide mmkikm
ali Fikntlagtii avslÄF huiiIbh W8I/HåiUSH

§i0tkh8lifl titti 8 HHVtHihtl' IMMA
Pä ]8FdbF«teWtSk0«Blä VÄgRHF

minar larss© n

Närvarande: Einar Larsson (c), Håkan Strömberg (s), Arne Andersson i
Ljung (m). Grethe Lundblad (s), Ove Karlsson (s), Hans Wachtmeister (m),
Gunnar Olsson (s), Martin Segerstedt (s), Kerstin Andersson (c), Jan
Fransson (s), Margareta Winberg (s), Jens Eriksson (m), Bo Arvidson (m),
Lars Ernestam (fp) och Berit Edvardsson (vpk).

JoU 1983/84:3

Reservationer

1. Åtgärdsprogram för att minska luftföroreningarna från motorfordon

Berit Edvardsson (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Det får” och på
s. 10 slutar med ”och 1982/83:1657” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets bedömning föreligger nu, sedan bilavgasutredningen
framlagt sitt betänkande, förutsättningar för regeringen att utan ytterligare
dröjsmål lägga fram det förslag till åtgärdsprogram som riksdagen beställde
år 1979. Ett sådant bör innefatta antagande av hygieniska gränsvärden för de
skadliga ämnen i utomhusluften som bl. a. härrör från bilavgaser. Det bör
även innefatta fastläggande av en tidsplan för införande av blyfri bensin.
Utskottet vill särskilt framhålla att genomförandet av det svenska avgasreningsprogrammet
inte får göras beroende av samtidiga åtgärder inom EG.
De avsiktsförklaringar som avgivits av de brittiska och västtyska regeringarna
och som redovisats i det föregående om övergång till blyfri bensin visar att
övergång till katalytisk avgasrening och blyfri bensin i Sverige efter kort tid
möjligen kan komma att vinna efterföljd i andra europeiska länder. Vad
utskottet sålunda anfört med anledning av motion 1982/83:335 såvitt nu är i
fråga (yrkande 3) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Motionerna 1982/83:634 och 1982/83:1455 blir härigenom i väsentliga delar
tillgodosedda och påkallar därför icke någon ytterligare riksdagens åtgärd.
Av det sagda framgår även att utskottet avstyrker motion 1982/83:1657.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande åtgärdsprogram för att minska luftföroreningarna
från motorfordon

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1982/83:335 yrkande

2. Blyfri regularbensin

Einar Larsson och Kerstin Andersson (båda c) samt Lars Ernestam (fp)
anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Det får” och på
s. 10 slutar med ”och 1982/83:1657” bort ha följande lydelse:

Det får lika med utskottet på denna deklaration. Med

hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1982/83:335
yrkande 3, 1982/83:1455 och 1982/83:1657.

Som framhålls i motion 1982/83:634 föreligger inga tekniska hinder mot
införande av blyfri bensin i Sverige. Arbetsgruppen för blyfri bensin har visat
i sitt betänkande (Ds Jo 1979:11) att över hälften av de bilar som säljs i

JoU 1983/84:3

Sverige, bl. a. samtliga i landet tillverkade, kan köras på blyfri bensin.
Utskottet finner med hänsyn härtill och mot bakgrund av de hälso- och
miljöproblem som orsakas av blyutsläppen, att arbetsgruppens förslag nu bör
genomföras med minsta möjliga tidsutdräkt. Vad utskottet sålunda anfört
med anledning av motionen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande bly fri bensin

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1982/83:634.

3. Samarbete med EG

Arne Andersson i Ljung, Hans Wachtmeister, Jens Eriksson och Bo
Arvidson (samtliga m) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Det får” och på
s. 10 slutar med ”och 1982/83:1657” bort ha följande lydelse:

Det får lika med utskottet att framläggas. Som inledningsvis

framhållits har nyligen de brittiska och västtyska regeringarna avgivit
avsiktsförklaringar om övergång till blyfri bensin vartill även bl. a. den
holländska regeringen anslutit sig. Enligt utskottets mening är det angeläget
att genomförandet av skärpta avgasbestämmelser och införandet av blyfri
bensin sker i harmoni med utvecklingen i den västeuropeiska gemenskapen.
Utskottet noterar i detta sammanhang att jordbruksministern nyligen
förklarat i riksdagen att regeringen kommer att tillvarata varje möjlighet att
få en bred internationell uppslutning bakom effektiva åtgärder för att komma
till rätta med bilismens luftföroreningsproblem. Som påpekas i motion
1982/83:1657 är det viktigt att vi i detta avseende följer och söker påverka det
arbete som bedrivs inom EG. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av
motionen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Av det anförda följer att utskottet avstyrker motionerna 1982/83:335
yrkande 3 och 1982/83:634. Inte heller finner utskottet att motion 1982/
83:1445 påkallar någon riksdagens ytterligare åtgärd.

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande samarbete med EG

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1982/83:1657.

i-i .

} , . ; '(''i j. • j

1 1 • .j ^ | . . 4

!\ i

' ‘ ‘ ■ ^ ■ • I ■ J
' ' ' ••••■! < '■ •* ,

- - t:: ■■

'i i .i.

M * i.i -i ...

-i 1 I II-,■...! . . ,,, i . ,,

■ ■ ■ ■ - 1 i i-bm

■ i M , .. . ‘ "-'I-*.

■■ ■! ■ ,

i 'i '1"'

■ •• ■! -. . il..

' ii! !...,.jI.....f ■

" ' '■ I--lil

’ .... t r

t f,:" -•! ■ ,

“ 1 M '

’ •" ‘ ' ' ■ ■ ‘•(•••h; .i ..i i

' ....

.... -

" ,''"1 f • " ' '"“>■■■■« ./I*. 1!(.

'i‘ .-ii;..,,.! •;

'' " ' ' f »-.li-j.» li-i n. .. .

1 ' ' '■ ' >1II1 ■i- -f . .15

' ■ . ... r, ' •

W ■ ... ; - ..... ‘ : 1

fa. viV^diV.'.^ öVi^ y,\<:.-rwy} KjS \-y,

. ,.*> v\., •. ,-A:.

«'• .. fcV.WWft ■ . MS®* i ^ - 'i • • -V. .. ...

V.ä,. *,*. i- V:iVVv:‘. • v\Y. •' >..tK ...

• - t v-’ -U 'v?.<! SVi i,V.'! .i-ijlf. .•■’ ■■■; V

\ i.-:•■■■. ,-v , ryvA. .• ‘»I. V’,r- '»- vv-"-v*- •• - \ >, . ; \y.

v- ,-v v ., vi.w-v. v- fcvwv

f- ..i.»-..V .•!•. -...A

} 11 . i ■ ■ \ -1 • »vit? i l i'r>! I l/Lnii,tinis

rnfi|ii -;-.n ,s i 'i ! x ,i :• ■ :i ’ u ^;t■ :i i • »!.•: ■ . , ,;nr ,. v ■ ■; .. ■

i 1 I : '• ■ ': i: ‘ ^; J : • * l J : 11 ; i, ■ .: t

1.1 III, j •. I • ••. •. < I s • i >(• f i , . !| i , : 1

Millin • 1 (Il lill 1'jtJ lill Ii / II 4 I I till -I: ■ ; '1,1 till i' : t l l! lif . . '

| I| ffl I.l' ' i II, i I 'i! ‘ * I i! -l|t|l ■ «>J.'M lill! lil) lilli ,:c i||:. ( ji I , ,

I 11 il > . 11 ■ t I )'». v/: ■ I »*«**ti. lil i' I? .lili' . 11 .1: !• I i. .• , i VMM

I ■■■ I - '•! i :.;i'li : i • 11 i. I -‘ > !

■JumtUii

i.;;: 11 11 i I -mill . ' . 1 ;| i' lil'] .'ill! I , ... ,,l(|.

. ,;i [ * .! I. I I ll .11 l ■ fl I Ii I w!, I ;J ‘l.’. .1 ll'.‘i I I ll. u ,. I I , ■ .11 4 : : I ' . , , i ,

I .‘lili.! ..Hl i I"! 'lii) lil ,<jl l"lil. i • |,'

..I • . >!i| I .;i ,. i' i: 11". t1 i1 -I II* i';l«i.tt li. '"il . , ... i , ,j

i .lii,! 11 ii ' • i •! .| i i; ’ lil» I 'iliil iilij j{ jr . , i i.i.i. , i i;i

I Ii lilli - ■ . |’| I ,-t ; ‘ II , 1 ' - I* I " I! I l lil' , ' I ; • . , | • '

-: (l II11 i ■. 11, || II ' II ‘i I "lill- |,‘|,|i. ll ill , ' " , . ;

i i. i| Ii fi 'i'ii ■; '■ i ..!• i.,

II. lill i .limi1. i I lil, 1 ! !j • " 1 ti I' '

iii- i- ■/-. lii .'Ii i ' i. i 41v 'i' * ‘‘ • ■ it.i.i <• . . ..

■ Hill .1,1 11i . : Ii j l »■> l> il 1 *' 'II "i!'». .| i.-|l|..i..l

■il. |!i, lil i I fl' , :l-if, ■ ' •('" '‘I’ *'. • i

minab/gotab Slockholm 1983 77114