om livsmedelskontroll
Betänkande 1986/87:JoU18
Jordbruksutskottets betänkande
1986/87:18
om livsmedelskontroll
JoU
1986/87:18
Sammanfattning
I betänkandet behandlas, helt eller delvis, ett antal motioner om den
offentliga livsmedelskontrollen m. m. Följande frågor behandlas:
- Restriktioner för importen av vissa livsmedel
- Märkning av livsmedel m. m.
- Konsumtionsutbildning och konsumentupplysning
- Vissa frågor om matkvalitet
- Kringgående av förbudet mot antibiotika i djurfoder
- Förbud mot bestrålning av livsmedel m. m.
Samtliga motionsyrkanden avstyrks av utskottet, med hänvisning bl. a. till
gällande bestämmelser och till den fortsatta behandlingen av livsmedelskontrollutredningens
förslag (SOU 1986:25).
Till betänkandet har fogats 6 reservationer och ett särskilt yttrande.
Motioner
Motion 1986/87:Jo241 av Alf Svensson (c), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 5)
5. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till importrestriktioner
för livsmedel med restmängder av bekämpningsmedel eller deras
nedbrytningsprodukter.
Motion 1986/87:Jo252 av Karl Erik Olsson m.fl. (c), vari yrkas
1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som
anförts om utvecklingen av konsumtionsutbildningen i vid mening för att
tillgodose god matkvalitet,
2. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som
anförts beträffande storkök,
3. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som
anförts om en decentraliserad samhällsstrukturs betydelse för att upprätthålla
en god matkvalitet och folkhälsa,
4. att riksdagen beslutar hos regeringen begära förslag innebärande krav
om att import skall förbjudas av livsmedel, vilka producerats på ett i Sverige
förbjudet sätt.
Motion 1986/87:Jo418 av Agne Hansson och Gösta Andersson (c), vari
yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkande 3) 1
1 Riksdagen 1986/87. 16 sami Nr 18
3. att riksdagen beslutar hemställa hos regeringen om skärpta regler för
import av torskprodukter.
Motion 1986/87:Jo508 av Ingbritt Irhammar och Anna Wohlin-Andersson
(c), vari yrkas
1. att riksdagen beslutar om lika kvalitetskrav på importerade livsmedel
som inhemskt producerade,
2. att riksdagen beslutar om märkning av livsmedel med ursprungslandsbeteckning.
Motion 1986/87: Jo509 av Kerstin Geberman m. fl. (fp), vari yrkas såvitt nu är
i fråga (yrkandena 1, 4 och 5)
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om antibiotika i djurfoder,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av märkning och kvalitetskrav på livsmedel,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om etablering av s.k. gårdsbutiker.
Motion 1986/87:Jo511 av Lennart Brunander (c), vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna behovet av märkning med tillsatser i
vin även på vinförpackningarna.
Motion 1986/87: Jo516 av Martin Olsson (c), vari yrkas att riksdagen beslutar
att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om
skärpta krav på ursprungsbeteckning på livsmedel och däri ingående
viktigare ingredienser.
Motion 1986/87:Jo520 av Birgitta Hambraeus m.fl. (c), vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om förbud mot behandling av
livsmedel med joniserande strålning samt förbud mot import av sådana
livsmedel, i enlighet med vad som anförts i motionen.
Motion 1986/87:Jo524 av Bertil Danielsson och Ingvar Eriksson (m), vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om lika behandling av trädgårdsprodukter odlade i Sverige
och utomlands.
Motion 1986/87:Jo528 av Karl Erik Olsson m. fl. (c), vari yrkas att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att regler bör införas för
importkontrollen av kött och köttprodukter som innebär att konsumenten
garanteras samma krav som gäller i Sverige avseende användningen av
antibiotika och kemoterapeutika i slaktdjursproduktionen.
Motion 1986/87:Jo530 av Marianne Karlsson (c), vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ”blå-gul” märkning av svensk mat,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en bred
konsumentupplysningskampanj bör genomföras.
JoU 1986/87:18
Motion 1986/87:Jo539 av Ingvar Eriksson och Ivar Virgin (m), vari yrkas att
2
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
import av vissa livsmedel till Sverige.
Motion 1986/87:Jo797 av Olof Johansson m. fl. (c), vari yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 2)
2. att riksdagen beslutar hos regeringen begära förslag innebärande krav
om att import skall förbjudas av livsmedel, vilka producerats på ett i Sverige
förbjudet sätt.
Utskottet
Restriktioner för importen av vissa livsmedel
Ett flertal motioner behandlar frågan om ändrade importregler för livsmedel
som innehåller restmängder av bekämpningsmedel, i övrigt har producerats
genom här i landet otillåtna metoder eller på annat sätt inte uppfyller de
kvalitetskrav som ställs på inhemskt producerade livsmedel. Syftet med
motionerna är att främja dels konsumentintresset, dels svenska producenters
möjlighet att på lika villkor konkurrera med utländska producenter. I motion
Jo241 (c) begärs importrestriktioner för livsmedel som innehåller restmängder
av kemiska bekämpningsmedel (yrkande 5), och i motionerna Jo252 (c)
och Jo797 (c) begärs förslag till importförbud för livsmedel som producerats
på ett i Sverige förbjudet sätt (yrkandena 2 resp. 4). I motion Jo508 (c)
framhålls att lika kvalitetskrav bör gälla för importerade som för inhemskt
producerade livsmedel (yrkande 1). Motionärerna i motion Jo539 (m) anser
att värdena för vissa restsubstanser bör ligga så lågt att garantier skapas för
att i Sverige förbjudna ämnen inte används i produktionen. I motion Jo418
(c) efterlyses skärpta regler för import av torskprodukter så att torsk fångad i
Sverige inte skall kunna exporteras och efter tillsättande av kemiska medel
sedan importeras hit. Kommittémotionen Jo528 (c) tar upp frågan om
antibiotika och kemoterapeutika i kött och köttprodukter som importeras.
Sådana regler bör införas för importkontrollen av dessa produkter att
konsumenten garanteras samma kvalitet på importerade varor som på
inhemskt framställda.
Utskottet vill inledningsvis understryka att den svenska importkontrollen i
princip ställer lika stränga krav på importerade livsmedel som på inhemskt
producerade i fråga om förekomsten av främmande ämnen m.m. Den
särbehandling som förekommer av importerade livsmedel är närmast
relaterad till de naturliga betingelser som gäller för produktionen i ursprungslandet,
såsom t. ex. olika typer av växtsjukdomar och skadeinsekter
m. m.
Motioner liknande de nu aktuella behandlades av utskottet för ett år
sedan. Utskottet redogjorde då utförligt för de regler som gäller på området
och hur kontrollen sker av importerade livsmedel (JoU 1985/86:16 s. 2 f.).
Sammanfattningsvis konstaterade utskottet att det i avvaktan på vidare
behandling av livsmedelskontrollutredningens betänkande (SOU 1986:25)
saknades anledning att vidta sådana åtgärder i fråga om livsmedelsimporten
som föreslogs i de då aktuella motionerna. Livsmedelskontrollutredningens
JoU 1986/87:18
3
1* Riksdagen 1986/87. 16 sami. Nr 18
förslag bereds för närvarande i regeringskansliet. Till dess regeringens
förslag i ärendet föreligger saknas enligt utskottets mening anledning vidta
några åtgärder i enlighet med vad som föreslås i de nu aktuella motionerna.
Utskottet vidhåller självfallet sin uppfattning om vikten av att livsmedelsverket
också i fortsättningen noga följer utvecklingen av importkontrollens
effektivitet och vid behov vidtar erforderliga åtgärder, i första hand sänkning
så långt möjligt är av de av verket fastställda högsta tillåtna halterna av
främmande ämnen i vissa produkter. Beträffande motion Jo418 yrkande 3
om skärpta regler för import av torskprodukter vill utskottet erinra om att det
här i landet är tillåtet att ytbehandla fisk endast med vissa fosfater. Samma
regler gäller för importerade produkter.
Utöver dessa uttalanden anser utskottet någon ytterligare åtgärd från
riksdagens sida för närvarande inte erforderlig. Utskottet avstyrker därför
bifall till motionerna Jo241 yrkande 5, Jo252 yrkande 4, Jo418 yrkande 3,
Jo508 yrkande 1, Jo528, Jo539 och Jo797 yrkande 2.
Märkning av livsmedel m. m.
Enligt motionerna Jo508 (c) yrkande 2 och Jo516 (c) bör livsmedel förses
med uppgift om ursprungsland, med det tillägget i motion Jo516 att också
viktigare ingredienser skall anges. I motion Jo509 (fp) begärs märkning i
form av allmän information om kvaliteten på livsmedel (yrkande 4) medan
motionären i motion Jo511 (c) anser att vinförpackningarna bör förses med
uppgift om eventuella tillsatser. I motion Jo530 (c) begärs i yrkande 1
”blå-gul” märkning av svensk mat. Härigenom skulle svensk livsmedelsproduktion
gynnas och konsumenterna lättare kunna välja svenska livsmedel
som förknippas med bättre kvalitet och strängare restriktioner än utländska.
Utskottet erinrar om att livsmedelslagen (1971:511) innehåller bestämmelser
om märkning av livsmedel med avseende på bl. a. sammansättning,
hållbarhetstid och förpackarens eller tillverkarens namn, firma och hemort.
Härvidlag är således syftet med en del av de aktuella motionerna tillgodosett.
Det bör tilläggas att statens livsmedelsverk erhållit i uppdrag av regeringen
att föreslå ändrade bestämmelser för märkning av livsmedel med avseende
på konsumentens behov av information vid valet av livsmedel. Uppdraget
kommer - enligt vad utskottet erfarit - att redovisas under hösten 1987. I
avvaktan på det förslaget saknas enligt utskottet skäl att för närvarande
föreslå några åtgärder i anledning av motionerna Jo508 yrkande 2, Jo509
yrkande 4, Jo511, Jo516 och Jo530 yrkande 1. Dessa avstyrks således av
utskottet.
Kringgående av förbudet mot antibiotika i djurfoder
Enligt motion Jo509 (fp) används fortfarande - och trots att det sedan den 1
januari 1986 är förbjudet - stora mängder antibiotika i djurfoder och kan av
djurägaren blandas med fodret för att ges till en hel besättning. Ett stort
ansvar vilar på bönderna att inte missbruka den möjlighet att använda
antibiotika som faktiskt finns. En ökad användning av antibiotika är enligt
JoU 1986/87:18
4
motionärerna tecken på missförhållanden i djurens miljö. Bristerna skall inte
medicineras bort, det är miljön som måste förändras (yrkande 1).
Utskottet behandlade förra året en liknande motion som den nu aktuella
och redogjorde för de regler som gäller enligt foderlagen och foderförordningen
som båda hade trätt i kraft den 1 januari 1986 (JoU 1985/86:16 s. 5).
Fodertillsatser innehållande antibiotika är numera förbjudna som tillväxtbefrämjande
medel och måste förskrivas av veterinär i varje särskilt fall. I ett
svar på två frågor (1985/86:325 och 343) i riksdagen våren 1986 förklarade
jordbruksministern bl. a. att - på förekommen anledning - det var synnerligen
angeläget att de skärpta bestämmelserna också fick effekt i den praktiska
tillämpningen. Jordbruksministern uppgav också att lantbruksstyrelsen hade
uppmärksammat problemet och skulle komma att vidta åtgärder. I syfte att
åstadkomma en bättre tillämpning av foderlagens regler har åtgärder
vidtagits från lantbruksstyrelsens sida. Man anordnar samordningskonferenser
med olika veterinärkategorier där också foderproducenter, läkemedelstillverkare
och berörda myndigheter deltar.
I nära samarbete med livsmedelsverket har lantbruksstyrelsen inlett
studier och försöksverksamhet för att söka komma till rätta med de negativa
effekter som den minskade användningen av antibiotika och kemoterapeutika
medfört.
Den fråga motionen gäller är således aktuell inom både lantbruksstyrelsen
och livsmedelsverket. Lagstiftningen har endast tillämpats under drygt ett år.
Med hänsyn härtill anser utskottet något initiativ från riksdagens sida i vart
fall inte för närvarande erforderligt med anledning av motionen. Liksom
förra året vill utskottet emellertid understryka vikten av att regeringen och
lantbruksstyrelsen också i fortsättningen noga följer utvecklingen och vid
behov vidtar de ytterligare åtgärder som kan visa sig nödvändiga.
Konsumtionsutbildning och konsumentupplysning
I motion Jo252 (c) framhålls att avgörande för bra kvalitet på maten är
människors kunskap om mat och matlagning. Grunden till den folkbildningsuppgift
som här måste lösas är konsumtionsutbildningen i skolan. Det finns
enligt motionärerna goda skäl för ett fortsatt utvecklingsarbete för konsumtionsutbildningen.
Därigenom tillgodoses kraven på en bättre matkvalitet
(yrkande 1). Enligt motionären i motion Jo530 (c) yrkande 2 bör regeringen
genomföra en bred konsumentupplysningskampanj om anledningen till
jordbrukets svårigheter, om de misstag som gjorts beträffande storskaligheten
inom t. ex. djuruppfödningen samt om prisutvecklingen.
I sitt betänkande om livsmedelspolitiken betonade utskottet vikten av att
ge kostkunskap ökad status inom utbildningen (JoU 1984/85:33 s. 66). Också
i propositionen (1984/85:166) framhölls att frågor om kostens betydelse för
hälsan bör ha sin naturliga plats på alla nivåer i skolan (s. 76 f.). Ett
samarbete har etablerats mellan livsmedelsverket, socialstyrelsen och konsumentverket.
Läroplanen för grundskolan behandlar betydelsen av kost- och
näringsområdet och framhåller att hemkunskap bör finnas på samtliga tre
stadier. Det påpekas också att möjligheten till integrering med andra ämnen
såsom biologi och kemi bör utnyttjas. I översynen av den gymnasiala
JoU 1986/87:18
5
yrkesutbildningen (SOU 1986:3) har konsumentlinjen aktualiserats. Betänkandet
har remissbehandlats, och en proposition kommer att under våren
framläggas för riksdagen. Med anledning av det arbete som på olika nivåer
för närvarande pågår anser utskottet att anledning saknas till något initiativ
från riksdagens sida på grund av motionen. Utskottet avstyrker således
motion Jo252 yrkande 1.
Vad avser yrkandet i motion Jo530 om en konsumentupplysningskampanj
(yrkande 2) vill utskottet erinra om att LRF, LO, TCO och KF har utarbetat
ett matprogram, bl. a. med avsikten att ge konsumenterna bättre kunskaper
om maten. I samarbete mellan LRF, KF, Studieförbundet vuxenskolan och
ABF pågår studiekampanjen ”Maten en het potatis”. Även statliga myndigheter
har etablerat ett ökat samarbete om kostinformation. Livsmedelsverket
och socialstyrelsen har nyligen bildat en expertgrupp för kost- och
hälsofrågor för att underlätta myndigheternas ställningstaganden i ämnet.
Inom livsmedelsverket pågår dessutom arbete med ett särskilt handlingsprogram
för verket. Nu redovisade åtgärder och pågående arbete är enligt
utskottets mening ägnade att väsentligen tillgodose de krav som har
framförts i motion Jo530 (yrkande 2). Utskottet avstyrker därför bifall till nu
behandlat yrkande.
Vissa frågor om matkvalitet m. m.
Motionärerna i motion Jo252 (c) framhåller att bra mat i bra miljö måste bli
en självklarhet för daghem, skolor och vårdinrättningar. Färdiglagad mat
kan svårligen transporteras långa sträckor utan att smak och kvalitet
försämras. För barn och ungdom kan konsekvensen bli dåliga matvanor och
en dålig matkultur. Målsättningen bör vara att maten så långt möjligt tillagas
där den skall ätas. Man bör också sträva efter att använda färska råvaror,
vilket innebär inriktning mot den nära produktionen. Skolor och vårdinrättningar
bör därför söka sig bort från storkök och industriproducerad mat
(yrkande 2). Storskalighet och långa avstånd innebär att livsmedlen konserveras,
förpackas och distribueras så att kvaliteten blir lidande. Tillsatser och
konserveringsmedel har blivit en nödvändighet. Ett småskaligt och decentraliserat
samhälle skapar större närhet mellan producent och konsument.
Matens kvalitet blir bättre och behovet av tillsatser och konserveringsmedel
minskar. Livsmedelsindustri, distribution och handel tvingas att anpassa sig.
Därigenom får också jordbruket nya möjligheter att samverka för bättre
matkvalitet. Detta bör ges regeringen till känna (yrkande 3).
I motion Jo509 (fp) konstateras att matens väg från producent till
konsument är lång. Djuruppfödare som har etablerat s. k. gårdsbutiker har
fått god tillströmning av kunder. Stränga krav vid etableringstillstånd och
andra hinder får inte omöjliggöra tillkomsten av nya s.k. köttbodar/
gårdsbutiker. Utan närmare precisering yrkar motionärerna att befintliga
hinder för etablering av s. k. gårdsbutiker undanröjs (yrkande 5).
Vad gäller frågan om minskad tillagning i storkök har utskottet tidigare
konstaterat att detta främst är en fråga för kommuner och landsting (JoU
1985/86:24 s. 44). Utskottet anser det emellertid angeläget att skolor,
JoU 1986/87:18
6
vårdinrättningar och andra institutioner får tillgång till näringsriktiga och
högvärdiga livsmedel. Med detta uttalande föreslår utskottet att motion
Jo252 yrkande 2 lämnas utan vidare åtgärd.
De tankegångar och slutsatser om en decentraliserad samhällsstrukturs
betydelse för matkvalitet och folkhälsa som kommer till uttryck i motion
Jo252 berörs i de riktlinjer för jordbruks- och livsmedelsforskningen som
regeringen har lagt fram i sin proposition om forskning (1986/87:80 bil. 7
s. 1 f.). I en särskild utredning om konkurrensförhållanden och prisbildning
inom livsmedelsindustri och livsmedelshandel (Jo 1986:2) analyseras hur
ägarkoncentrationen och den geografiska koncentrationen påverkar bl. a.
livsmedelskvaliteten. Utredningen skall enligt sina direktiv under hösten
1987 redovisa sina slutsatser. Mot bakgrund av vad som nu redovisats saknas
enligt utskottets mening anledning att från riksdagens sida för närvarande
vidta någon ytterligare åtgärd. Motion Jo252 yrkande 3 avstyrks således.
Vid sin behandling av yrkande 5 i motion Jo509 utgår utskottet från att
motionärerna i första hand avser bestämmelserna i livsmedelslagstiftningen
om hantering av livsmedel och om godkännande av livsmedelslokaler.
Prövningen sker enligt 8-12 §§ och 22 § livsmedelslagen (1971:511) och
35—45 §§ livsmedelsförordningen (1971:807) och görs av bl. a. livsmedelshygieniska
skäl och med tanke på konsumentskyddet. Som utskottet ovan har
framhållit är frågor om livsmedelskvalitet för närvarande föremål för
överväganden, bl. a. i den särskilda utredningen om konkurrensförhållanden
och prisbildning inom livsmedelsindustri och livsmedelshandel som till
hösten 1987 skall redovisa sina slutsatser. Mot bakgrund av detta saknas
enligt utskottet anledning att vidta några åtgärder i frågan. Motion Jo509
yrkande 5 påkallar således ingen särskild åtgärd från riksdagens sida.
Bestrålning av livsmedel
I motion Jo520 (c) framförs förslag om lagstiftning rörande förbud mot
behandling av livsmedel med joniserande strålning och mot import av sådana
livsmedel. Av de många skäl som enligt motionärerna talar för ett förbud
nämns i motionen tre. All användning av kärnenergi medför så stora risker i
de olika produktionsleden att användningen bör upphöra. Det är väsentligt
för konsumenten att kunna avgöra om ett livsmedel verkligen är färskt och
friskt eller ej. Det går inte att bevisa att livsmedlen inte skadats av
bestrålningen. Med hänvisning till den svenska inställningen till bestrålning
och i syfte främst att ur konkurrenssynpunkt åstadkomma lika behandling av
svenska och utländska produkter yrkas i motion Jo524 (m) att bestrålade
trädgårdsprodukter inte får importeras.
Enligt livsmedelslagstiftningen får livsmedel inte behandlas med joniserande
strålning eller bestrålade livsmedel saluhållas utan tillstånd av
livsmedelsverket. Något tillstånd till bestrålning har inte utfärdats. Livsmedelskontrollutredningen
har i sitt betänkande (SOU 1986:25) föreslagit att
verket i särskilda fall och med stor restriktivitet skall kunna lämna tillstånd
till bestrålning av livsmedel .Samma regler bör enligt utredningen också gälla
för import av bestrålade livsmedel. Förslaget bereds för närvarande i
regeringskansliet.
JoU 1986/87:18
7
Utskottet har erfarit att livsmedelsverket antagit principen att inte lämna
något tillstånd till bestrålning av livsmedel. Avgörande för verkets inställning
har varit konsumenternas attityd till bestrålning, inte metodens eventuella
farlighet. Mot bakgrund av detta och i avvaktan på att livsmedelskontrollutredningens
betänkande blivit föremål för ytterligare överväganden, saknas
enligt utskottets mening anledning vidta sådana åtgärder som föreslås i de nu
aktuella motionerna. Utskottet avstyrker därför motionerna Jo520 och
Jo524.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande restriktioner för importen av vissa livsmedel
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Jo241 yrkande 5, 1986/
87:Jo252 yrkande 4, 1986/87:Jo418 yrkande 3,1986/87:Jo508 yrkande
1, 1986/87:Jo528, 1986/87:Jo539 och 1986/87:Jo797 yrkande 2,
2. beträffande märkning av livsmedel m. m.
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Jo508 yrkande 2, 1986/
87:Jo509 yrkande 4, 1986/87:Jo511, 1986/87:Jo516 och 1986/87:Jo530
yrkande 1,
3. beträffande konsumtionsutbildning och konsumentupplysning
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Jo252 yrkande 1 och 1986/
87:Jo530 yrkande 2,
4. beträffande vissa frågor om matkvalitet
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Jo252 yrkandena 2 och 3 och
1986/87:Jo509 yrkande 5,
5. beträffande förbudet mot antibiotika i djurfoder
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo509 yrkande 1,
6. beträffande förbud mot bestrålning av livsmedel m. m,
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Jo520 och 1986/87:Jo524.
Stockholm den 2 april 1987
På jordbruksutskottets vägnar
Karl Erik Olsson
Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Håkan Strömberg (s), Arne Andersson i
Ljung (m), Ove Karlsson (s), Lars Ernestam (fp), Martin Segerstedt (s),
Sven Eric Lorentzon (m). Jan Fransson (s), Jens Eriksson (m), Åke Selberg
(s), Lennart Brunander (c), Jan Jennehag (vpk), Leif Marklund (s), Kaj
Larsson (s) och Bengt Rosén (fp).
JoU 1986/87:18
8
Reservationer
JoU 1986/87:18
1. Restriktioner för importen av vissa livsmedel (mom. 1)
Arne Andersson i Ljung (m), Lars Ernestam (fp). Sven Eric Lorentzon (m),
Jens Eriksson (m) och Bengt Rosén (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Utskottet vill”
och på s. 4 slutar med ”yrkande 2.” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning så till vida att starka skäl talar
för en skärpning av kontrollen av importerade livsmedel. Som anförts bl. a. i
motion Jo539 kan den nuvarande kontrollen inte garantera en konkurrens på
lika villkor mellan inhemsk och utländsk produktion av livsmedel. Kontrollen
bör i första hand inriktas på en sänkning av de högsta tillåtna halterna av
vissa restsubstanser till så låga värden att garantier skapas för att i Sverige
otillåtna ämnen icke använts i produktionen utomlands. Vad utskottet anfört
med anledning av motion Jo539 bör ges regeringen till känna. Härigenom
tillgodoses i viss mån syftet med övriga motioner rörande importkontrollen.
Motionerna Jo418 och Jo528 bör dock inte föranleda någon vidare åtgärd
från riksdagens sida.
dels att urskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande restriktioner för importen av vissa livsmedel
att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Jo241 yrkande 5,
1986/87:Jo252 yrkande 4, 1986/87:Jo508 yrkande 1,1986/87 :Jo539 och
1986/87: Jo797 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört samt lämnar motionerna 1986/87: Jo418 yrkande 3 och
1986/87:Jo528 utan vidare åtgärd,
2. Restriktioner för importen av vissa livsmedel (mom. 1)
Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Utskottet vill'
och på s. 4 slutar med ”yrkande 2.” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas synpunkter så till vida att den nuvarande
importkontrollen är otillräcklig för att garantera ett skydd för konsumenterna
och en konkurrens på lika villkor mellan inhemsk och utländsk produktion
av livsmedel. Utskottet anser för sin del att tiden nu får anses vara mogen att
vidta ytterligare åtgärder. Utskottet får därför förorda att ett förbud införs
mot import av livsmedel som har framställts på ett sätt som inte är tillåtet i
Sverige, t. ex. med användning av här förbjudna bekämpningsmedel eller
tillsats av antibiotika eller annan kemoterapeutika. Vad utskottet sålunda
anfört med anledning av de ifrågavarande motionerna bör ges regeringen till
känna. Motion Jo418 yrkande 3 påkallar dock ingen särskild åtgärd från
riksdagens sida.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande restriktioner för importen av vissa livsmedel
att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Jo241 yrkande 5,
1986/87:Jo252 yrkande 4, 1986/87:Jo508 yrkande 1, 1986/87:Jo528,
1986/87:Jo539 och 1986/87:Jo797 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört samt lämnar motion
1986/87:Jo418 yrkande 3 utan vidare åtgärd,
3. Märkning av livsmedel m. m. (morn. 2)
Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Utskottet
erinrar” och slutar med ”av utskottet.” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i yrkandena från centerpartiet att livsmedel i större
utsträckning än som för närvarande sker bör märkas med uppgifter om
ursprungsland och att även viktigare ingredienser anges. Härigenom skulle
både konsument- och producentintressen tillgodoses. Konsumenterna skulle
bl. a. få större möjlighet att låta kvalitetsmedvetandet och kunskapen om
uppfödningsformer m. m. styra valet av livsmedel. För svenska produkter
skulle en utökad märkning kunna innebära fördelar i konkurrensen med
utländsk produktion. Utskottet anser även, i likhet med vad som anförts i
motion Jo511, att vinförpackningarna bör förses med uppgift om tillsatser.
Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo508, Jo511 och Jo516
bör ges regeringen till känna. Härigenom tillgodoses till stor del även syftet
med motionerna Jo509 yrkande 4 och Jo530.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande märkning av livsmedel m. m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Jo508 yrkande 2,
1986/87:Jo509 yrkande 4, 1986/87:Jo511, 1986/87:Jo516 och 1986/
87:Jo530 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
4. Konsumtionsutbildning och konsumentupplysning
(mom. 3)
Karl Erik Olsson och Lennart Brunander båda (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "I sitt" och på
s. 6 slutar med ”yrkande 1.” bort ha följande lydelse:
Genom att öka människors kunskaper om mat och matlagning kan
utvecklingen mot snabbmat och halvfabrikat stävjas, till förmån för ett
samhälle där goda råvaror står till förfogande och kan utnyttjas på rätt sätt.
Konsumtionsutbildningen i skolan är grunden i den folkbildningsuppgift som
här måste lösas. Utskottet ansluter sig till yrkandet i motion Jo252 att denna
utbildnings betydelse och ställning i skolan måste beaktas. Det finns goda
skäl för ett fortsatt utvecklingsarbete för konsumtionsutbildningen för att
därigenom tillgodose kraven på en bättre matkvalitet. Vad utskottet anfört
med anledning av motion Jo252 yrkande 1 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande konsumtionsutbildning och konsumentupplysning
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Jo252 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt avslår
motion 1986/87:Jo530 yrkande 2,
JoU 1986/87:18
10
5. Vissa frågor om matkvalitet (mom. 4)
JoU 1986/87:18
Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Vad gäller”
och på s. 7 slutar med ”avstyrks således.” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som anförts i motion Jo252, att skolor och
vårdinrättningar bör söka sig bort från storkök och industriproducerad mat.
Större närhet bör eftersträvas mellan producent och konsument, vilket
främjar ett småskaligt och decentraliserat samhälle där matens kvalitet blir
bättre och jordbruket får nya möjligheter att samverka med avnämarna.
Livsmedelsindustri, distribution och handel tvingas anpassa sig. Vad utskottet
anfört med anledning av motion Jo252 yrkandena 2 och 3 bör ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande vissa frågor om matkvalitet
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Jo252 yrkandena 2 och
3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt
avslår motion 1986/87:Jo509 yrkande 5,
6. Förbud mot bestrålning av livsmedel m. m. (mom. 6)
Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”och Jo524.” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att bl. a. hänsynen till konsumenterna och kraven på
likvärdiga konkurrensvillkor för inhemsk och utländsk produktion utgör
starka skäl för ett lagfäst förbud mot bestrålning av livsmedel och mot import
av livsmedel som bestrålats. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning
av motionerna Jo520 och Jo524 hos regeringen hemställer om förslag till
lagstiftning i enlighet härmed.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande förbud mot bestrålning av livsmedel m. m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Jo520 och
1986/87:Jo524 hos regeringen anhåller om förslag till lagstiftning i
enlighet med vad utskottet anfört.
Särskilt yttrande
Förbud mot antibiotika i djurfoder (mom. 5)
Lars Ernestam och Bengt Rosén (båda fp) anför:
En alltför stor förbrukning av antibiotika i djuruppfödningen är ett tecken
på allvarliga missförhållanden i djurens miljö. Bristerna kan inte repareras
genom medicinering utan endast genom grundläggande förbättringar för
djuren i animalieproduktionen. Eftersom frågan uppmärksammats av ansvariga
myndigheter och den nya foderlagstiftningen kunnat tillämpas relativt
kort tid har vi valt att i detta yttrande peka på problemet i stället för att avge
formell reservation. Vi förutsätter att de åtgärder som aktualiserats kommer
att resultera i en minskning av antibiotikaanvändningen i enlighet med
intentionerna bakom foderlagstiftningen.
JoU 1986/87:18
gotab Stockholm 1987 12733 12