om livsmedelsforskning (prop. 1984/85:121) (Betänkande 1984/85:JoU27 Jordbruksutskottet)

JoU 1984/85:27

Jordbruksutskottets betänkande
1984/85:27

om livsmedelsforskning (prop. 1984/85:121)

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag om riktlinjer för
forskning och utvecklingsverksamhet inom livsmedelsområdet. Utskottet
tillstyrker propositionen i denna del. Vidare tillstyrks förslaget att skogsoch
jordbrukets forskningsråd får en sammanhållande funktion inom
livsmedelsforskningen och att ytterligare resurser anvisas för rådets verksamhet
m. m.

Följdmotioner — till antalet nio — har väckts av samtliga partier. I
motionerna föreslås bl. a. att riksdagen uttalar sig i olika hänseenden om
livsmedelsforskningens inriktning och organisation m. m. I två av motionerna
förordas att en professur för tillämpad näringsforskning inrättas vid
universitetet i Umeå. 1 betänkandet behandlas vidare tre fristående motioner
om livsmedelskontrollen.

Utskottet föreslår att samtliga motioner avslås eller lämnas utan vidare
åtgärd, i några fall med hänvisning till pågående utredningar eller aviserade
regeringsförslag. Flera av de följdmotioner som gäller livsmedelsforskningens
inriktning kan enligt utskottets bedömning förväntas bli
tillgodosedda utan någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Till betänkandet har fogats en reservation (vpk).

Propositionen

I proposition 1984/85:121 har regeringen hemställt att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att ändra benämningen av tjänster som professor
(L 24/26) i enlighet med vad som förordats i propositionen,

2. bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som professor (L 24/26)
i enlighet med vad som förordats i propositionen,

3. till Skogs- och jordbrukets forskningsråd för budgetåret 1985/86
utöver i proposition 1984/85:100 bilaga 11 föreslaget reservationsanslag
anvisar ytterligare 6 000 000 kr.

Vidare har regeringen berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i
propositionen anförts om livsmedelsforskningens inriktning och organisation.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av proposition 1984/85:121

I motion 1984/85:2849 av Sten Sture Paterson m. fl. (m) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
om

1 Riksdagen 1984/85. 16 sami. Nr 27

JoU 1984/85:27

1. behovet av en helhetssyn inom livsmedelsforskningen som även innefattar
det globala sambandet,

2. det långsiktiga programmets utformning av en utökad livsmedelsforskningsprofitering
och lokalisering med av högskolan i Skövde uttryckt
önskemål som referensram.

I motion 1984/85:2850 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts beträffande tillskottsmedlens användning.

I motion 1984/85:2851 av Bengt Kindbom m. fl. (c) yrkas att riksdagen
beslutar ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om forskningsinsatser
inom livsmedelssektorn i Skaraborgs län.

1 motion 1984/85:2852 av Stina Gustavsson och Bengt Kindbom (båda
c) yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad i motionen anförts om den fortsatta livsmedelsforskningen.

I motion 1984/85:2853 av Arne Nygren (s) yrkas att riksdagen ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande

1. inrättande av en tjänst som professor i tillämpad näringsforskning,

2. placeringen av professuren i vattenbruk, särskilt fiskodlingens biologi
och teknik,

3. behovet av en bättre regional balans i produktutvecklingsarbetet
m. m.

I motion 1984/85:2854 av Börje Hörnlund och Karin Israelsson (båda
c) yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att en institution
för tillämpad näringsforskning vid Umeå universitet inrättas i enlighet
med de riktlinjer som anges i motionen.

I motion 2855 av Kerstin Anér (fp) yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om förstärkning av konsumentintresset inom SJFR,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om forskning om alternativa odlingsmetoder, samt

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om forskning om djurens behandling.

I motion 1984/85:2856 av Einar Larsson m. fl. (c) yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att en översyn görs av livsmedelskvalitetsforskningen
i livsmedelskedjans olika led.

1 motion 1984/85:2857 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om
uppbyggnaden av ett kollektivforskningsinstitut.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1985

I motion 1984/85:1402 av Gunnar Nilsson i Eslöv m. fl. (s) yrkas att
riksdagen hos regeringen anhåller om ett förslag till livsmedelskontroll
m. m. i enlighet med vad som i motionen anges.

JoU 1984/85:27

I motion 1984/85:2594 av Stina Gustavsson (c) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående
tillsättande av en parlamentarisk kommitté för utredande av bestrålning av
livsmedel.

1 motion 1984/85:2602 av Gunnel Jonäng och Gunnar Björk i Gävle
(båda c) yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkandena 1 och 2)

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vikten av att
få fram nya mätmetoder för att bedöma kvicksilverhalt i fisk,

2. att riksdagen beslutar uttala sig för att Gävleborgs län som är hårdast
drabbat i landet för nästa budgetår får ökade resurser för att minska
kvicksilverhalten i fisk.

Utskottet

Livsmedelsforskningens inriktning och organisation m. m.

Som en del i ett program för 1990-talets livsmedelsproduktion anges i
propositionen riktlinjer för forskning och utvecklingsverksamhet inom
livsmedelsområdet. 1 propositionen förordas att forskningen på livsmedelsområdet
skall omfatta en helhetssyn på livsmedelskedjan och utgå från
konsumentens krav på våra livsmedel. Därvid måste forskning rörande
livsmedlens kvalitet ägnas ökad uppmärksamhet liksom frågor som rör
sambanden mellan kost, hälsa och sjukdom. Jordbruks- och produktionsforskningen
föreslås kompletterad med insatser rörande näringsforskning
och forskning om människans beteende och attityder till mat, konsumtionsekonomi,
livsmedelsteknik, distribution m. m.

1 propositionen föreslås skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJ FR) få
en sammanhållande funktion inom livsmedelsforskningen. Rådet ges ansvaret
för grundläggande forskning av betydelse för livsmedelsområdet.
Huvudansvaret för stöd till den grundläggande medicinska näringsforskningen
skall ligga kvar på medicinska forskningsrådet. Styrelsen för teknisk
utveckling skall även i fortsättningen ha ansvar för teknisk forsknings-
och utvecklingsverksamhet med anknytning till livsmedels- och
apparatindustrin.

I flera följdmotioner framställs önskemål rörande livsmedelsforskningens
närmare inriktning m. m. Enligt motion 2849 av Sten Sture Paterson
m. fl. (m) bör i en helhetssyn på svensk livsmedelsforskning även ingå
globala aspekter. Detta innefattar bl. a. frågan om den svenska livsmedelsproduktionens
möjligheter att lindra nöden bland jordens svältande folk.
Sverige bör vidare bidra till lösningen av u-ländernas problem i fråga om
förädling, förpackning, transport och konsumentanpassning. Motionären
förordar i övrigt att forskningsprogrammet utformas i enlighet med vissa
intressen knutna till högskolan i Skövde. I olika sammanhang har understrukits
jordbrukets betydelse för Skaraborgs län, liksom vikten att tillva -

JoU 1984/85:27

rata de speciella förutsättningarna i övrigt i länet på grund av koncentrationen
av livsmedelsindustrin m. m.

Önskemål om forskningsinsatser inom Skaraborgs län framförs även i
motion 2851 av Bengt Kindbom m. fl. (c). Detta motiveras med att jordoch
skogsbruket spelar en stor roll i länets näringsliv. Inom länet finns
vidare anläggningar för tillverkning av etanol, proteinfoder och stärkelse
m. m. Det är enligt motionen viktigt att livsmedelsforskningen sker i anslutning
till produktion, förädling och distribution.

I c-motionen 2852 av Stina Gustavsson och Bengt Kindbom understryks
att forskningsresultaten måste föras ut till konsumenterna och påverka
deras beteende i fråga om valet av näringsriktiga och hälsofrämjande
kostvanor. Detta förutsätter att forskningen ges ett starkare inslag av
beteendevetenskap och bl. a. omfattar pedagogiska och opinionspåverkande
metoder, avsedda att öka förståelsen för sambandet mellan kost och
hälsa.

I två motioner, 2853 av Arne Nygren (s) och 2854 av Börje Hörnlund och
Karin Israelsson (båda c), förordas en förstärkning av forskningsresurserna
vid Umeå universitet genom inrättande av en professur i tillämpad
näringsforskning. I den förstnämnda motionen anförs i övrigt bl. a. att
livsmedelsproduktionen samt närings- och livsmedelsforskningen är eftersatta
i Norrland. Trots tillgång på förstklassiga råvaror är livsmedelsindustrin
dåligt utvecklad. Koncentrationen av sådan industri till södra Sverige
innebär nackdelar i många avseenden. Bl a. leder detta till ökad sårbarhet
i livsmedelsproduktionen vid krig och avspärrning. Motionen efterlyser
hävidlag åtgärder för en bättre regional balans i produktutvecklingsarbetet
m. m. (yrkande 3).

I motion 1984/85:2855 av Kerstin Anér (fp) betonas att livsmedelsforskningen
bör omfatta alternativa metoder, innefattande kemikaliefri odling
m. m. Särskilt viktigt är att man studerar vilka kvalitetsegenskaper och
kvalitetsförändringar som dessa metoder ger upphov till. Vidare bör enligt
motionen ökad uppmärksamhet ägnas åt djurens förhållanden i produktionsledet.
De onaturliga levnadsbetingelser som gäller för många djur i
animalieproduktionen får inte negligeras. Motionen innehåller också ett
yrkande om förstärkning av konsumentintresset i SJFR.

Enligt motion 2856 av Einar Larsson m. fl. (c) har frågor som rör
livsmedlens kvalitet på senare år fått allt större betydelse i den allmänna
debatten. En hög kvalitet måste eftersträvas i hela livmedelskedjan. Stor
vikt måste läggas vid kvalitetsfrågor i livsmedelsforskningen. Då begreppet
kvalitet inte är entydigt måste alla aspekter beaktas. Bl. a. understryker
motionärerna att storskaligheten i produktionen har försämrat kvaliteten,
medfört längre distributionsavstånd m. m. Motionen utmynnar i ett yrkande
om en översyn av livsmedelskvalitetsforskningen i de olika leden i
livsmedelskedjan.

I motion 2857 av Lars Werner m. fl. (vpk) framhålls det ökade engage -

JoU 1984/85:27

manget från konsumenternas och miljörörelsens sida när det gäller matens
kvalitet och ett avkemikaliserat jordbruk. Dessa erfarenheter, liksom livsmedelsarbetarnas
kunskaper, skulle kunna medverka till uppbyggnaden
av en strategi för högre livsmedelskvalitet och minskad sårbarhet i produktionen.
Ett beredskapsalternativ bör byggas upp till nuvarande storskaliga
struktur inom livsmedelsproduktionen. Enligt motionen är det angeläget
att inrätta ett kollektivforskningsinstitut där forskare, konsumenter och
miljörörelse tillsammans med livsmedelsarbetare kan bygga upp kunskaper
och utveckla livsmedelspolitiken och forskningen.

Utskottet vill i anslutning till de motioner som berör livsmedelsforskningens
allmänna inriktning hänvisa till de uttalanden som görs i propositionen
i detta hänseende (s. 5—6). Bl. a. anförs att utvecklingen lett till ett ökat
kvalitetsmedvetande, något som kan väntas påverka konsumtionsutvecklingen
under de närmaste åren. Marknaden, konsumenten, kan i högre
grad än hittills komma att bli styrande. Frågor som då aktualiseras är
livsmedlens näringsvärde, säkerhet, smak, m. m.

Problemen kring dessa frågor måste enligt jordbruksministern ytterligare
konkretiseras och analyseras. Alla berörda sektorer måste bidra till att
de höga kraven på våra livsmedel och på vår kost skall kunna uppfyllas.
Kostens egenskaper är en funktion av råvarorna och deras egenskaper,
förädling till livsmedel, beredning och kombination till färdig mat. Forskningen
på livsmedelsområdet bör med hänsyn härtill omfatta en helhetssyn
på livsmedelskedjan och utgå från konsumentens krav på våra livsmedel.

I likhet med utredningen betonar jordbruksministern vikten av att de
statliga insatserna i första hand görs för sådan forskning som leder till en
nödvändig kunskapsuppbyggnad inom livsmedelskedjans olika led. För
att möta den kommande utvecklingen måste forskning om livsmedlens
kvalitet ägnas ökad uppmärksamhet. Livsmedelsforskningen skall också
söka svar på många frågor inom närings- och kostlärans områden. Den
skall ge underlag för produktutveckling inom hela livsmedelskedjan. Insatser
för att förbättra kostvanor har hittills skett främst genom informations-
och upplysningsverksamhet. En intensifierad forskning kan förbättra
denna verksamhet och bidra till att öka förståelsen för sambanden
mellan kost och hälsa. Forskningen skall också ge svar på frågor kring
människors beteende och attityder till mat, frågor om konsumtionsekonomi,
livsmedelsteknik, distribution, distributionsteknik, m. m. Det är enligt
jordbruksministerns mening viktigt att söka klargöra hur hanteringen i de
olika leden i livsmedelskedjan påverkar egenskaperna hos det konsumtionsfärdiga
livsmedlet.

Jordbruksministern understryker vidare det angelägna i att forskningen
kompletteras med sådana insatser rörande näringsforskning att livsmedlet
får en så lämplig sammansättning och beredning som möjligt. Detta är en

JoU 1984/85:27

viktig komplettering av den mer kliniskt och medicinskt inriktade näringsforskningen.

Utskottet ansluter sig till jordbruksministerns här redovisade uttalanden
om livsmedelsforskningens inriktning i stort. Uttalandena är enligt utskottets
bedömning ägnade att tillgodose åtskilliga av de önskemål som framförts
i motionerna. Det gäller till en början motion 2852 (c). Mot bakgrund
av jordbruksministerns uttalanden om sambandet mellan kost och hälsa
och om människors attityder till mat m. m. utgår utskottet från att syftet
med motionen kan komma att tillgodoses utan något särskilt uttalande
från riksdagens sida. I sammanhanget bör tilläggas att livsmedelskommittén
i sitt betänkande (SOU 1984:86) Jordbruks- och livsmedelspolitik
utförligt behandlat kost- och hälsofrågor och att regeringen avser inom
kort lägga fram en proposition på grundval av bl. a. nämnda betänkande.

Beträffande önskemålen i motion 2849 (m) om insatser till förmån för
u-länderna m. m. får utskottet framhålla att vissa hithörande frågor tagits
upp i ett ännu icke slutbehandlat betänkande av utredningen angående
översyn av livsmedelsforskning m. m. (LIF). I betänkandet behandlas
bl. a. livsmedelsforskning för biståndsarbete och andra forskningsfrågor
av betydelse för u-länderna (SOU 1985:2). Utredningens förslag övervägs
för närvarande i regeringskansliet. I avbidan på resultatet av dessa överväganden
bör motionen i nu aktuell del inte föranleda någon vidare åtgärd
(yrkande 1).

Yrkandena 2 och 3 i motion 2855 (fp) ställer anspråk på inriktningen av
livsmedelsforskningen såvitt gäller alternativa odlingsmetoder och djurens
behandling inom animalieproduktionen. Även dessa frågor kan enligt
utskottets mening anses ingå som ett naturligt led i forskning kring livsmedelskedjans
olika led och konsumenternas krav m. m. på livsmedlen.
Beträffande alternativa odlingsmetoder vill utskottet dessutom erinra om
att ämnet behandlas närmare i utskottets betänkande JoU 1983/84:25 med
anledning av budgetpropositionen för budgetåret 1985/86 (p. 33). Som
framgår av nämnda betänkande har frågan om alternativa produktionsformer
ägnats ingående uppmärksamhet i samband med 1984 års forskningspolitiska
beslut. Den 11 juli 1984 erhöll SJFR i uppdrag att lägga fram ett
sammanhållet forskningsprogram med utgångspunkt i de riktlinjer som
angavs i 1984 års beslut. Uppdraget skall redovisas senast den 1 juni 1985.
Beträffande förhållandena inom animalieproduktionen må framhållas att
forskningen om alternativa produktionsformer också syftar till att öka
kunskaperna om hur denna produktionsgren skall utformas för att negativa
hälsoeffekter för djur och människor skall undvikas. Frågan om
djurens levnadsbetingelser i angivna sammanhang ägnas vidare stor uppmärksamhet
inom ramen för den etologiska forskningen vid lantbruksuniversitetet.
Som ytterligare exempel på överväganden som ligger i linje med
motionärens synpunkter vill utskottet erinra om att regeringen nyligen lagt

JoU 1984/85:27

fram förslag om ny foderlagstiftning (prop. 1984/85:149). Den föreslagna
lagen tar sikte på att skydda både djurs och människors hälsa. Användningen
av fodertillsatser med innehåll av antibiotika eller andra kemoterapeutiska
medel i tillväxtbefrämjande syfte förbjuds.

Utskottet anser att motionen i berörda delar (yrkandena 2 och 3) bör
kunna anses besvarad med vad utskottet nu anfört.

Som framgår av redovisningen ovan är önskemålen i motion 2856 (c) om
en hög kvalitet i livsmedelskedjans olika led väl förenliga med propositionens
uttalanden om forskningsinriktningen i stort. Utskottet kan för sin del
i väsentlig utsträckning instämma i motionärernas synpunkter angående
vissa aspekter som bör beaktas i livsmedelsforskningen. Utskottet kan
däremot inte biträda yrkandet i motionen om en särskild översyn av
livsmedelskvalitetsforskningen i olika led av livsmedelskedjan. Den utredning
som ligger till grund för förevarande proposition innehåller en utförlig
redovisning av livsmedelsforskningens nuvarande omfattning och inriktning
och överväganden rörande densamma (SOU 1983:69 s. 71 — 149).
Det kan med hänsyn härtill knappast anses meningsfyllt att nu förorda en
ny översyn av livsmedelsforskningen som skulle begränsas till att avse
endast kvalitetsaspekter. Med det anförda avstyrker utskottet motion 2856.

I ett avsnitt rörande livsmedelsforskningens organisation anför jordbruksministern
bl. a. att SJFR bör ges uppgiften att främja grundläggande
forskning av betydelse för livsmedelsområdet samt utveckling av den
vetenskapliga kunskapsuppbyggnaden. Organisationsförslaget syftar till
att ge SJFR möjlighet att göra samordnande bedömningar av forskningsbehovet
inom livsmedelskedjan och självständigt eller i samverkan med
andra organ initiera och stödja angelägen forskning på detta område.
SJFR får härigenom ett övergripande ansvar som ger primärproduktionsforskningen
bättre kontakt med de krav som ställs från livsmedelskedjans
senare led och från forskningen i dessa led. Råvarukännedomen inom
primärproduktionsforskningen kan å sin sida tillföra forskningen inom
senare led av kedjan väsentlig information. Jordbruksministern ämnar i
annat sammanhang återkomma till regeringen med förslag att uppdra åt
SJFR att med utgångspunkt i bl. a. utredningens betänkande upprätta ett
program rörande livsmedelsforskning.

Utskottet har ingen erinran mot propositionens uttalanden i nu angivet
hänseende. Det anförda innebär att utskottet inte anser sig kunna biträda
yrkandena i motionerna 2849 (m) och 2851 (c) om särskilda forskningsinsatser
med anknytning till Skaraborgs län. Ett riksdagsuttalande om sådana
regionala hänsynstaganden skulle enligt utskottets mening inte vara
förenligt med principen att SJFR ges ansvaret för samordnande bedömningar
av forskningsbehovet inom livsmedelskedjan och för den övergripande
planeringen av tilldelade resurser. Utskottet avstyrker således motion
2849 yrkande 2 och motion 2851.

JoU 1984/85:27

Utskottet är inte berett att nu förorda en sådan resurskrävande satsning
som ett bifall till yrkandena i motionerna 2853 (s) och 2854 (c) om en
professur vid Umeå universitet skulle innebära. Det kan tilläggas att viss
näringsforskning bedrivs vid universitetet i samarbete mellan universitetet
och näringslivet. Utskottet avstyrker yrkandena i angivna motioner om
inrättande av en professur (institution) för tillämpad näringsforskning vid
Umeå universitet.

I motion 2853 (yrkande 3) behandlas vidare vissa frågor om sårbarhet i
livsmedelsproduktionen i samband med krig och avspärrning och om
bättre regional balans i livsmedelsindustrin m. m. Enligt utskottets mening
faller dessa, i och för sig mycket viktiga, frågor delvis utanför ramen för de
överväganden om livsmedelsforskningen som utskottet har att nu ta ställning
till. Ett av huvudämnena i 1983 års livsmedelskommittés arbete har
varit livsmedelsförsörjningens sårbarhet vid krig och avspärrning. Problemet
behandlas ingående i kommitténs betänkande (SOU 1984:86) Jordbruks-
och livsmedelspolitik. Bl. a. understryks vikten av en geografiskt väl
differentierad produktion. Utskottet får anledning att återkomma till dessa
frågor senare under detta riksmöte. Motionen bör i denna del inte nu
föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

I anslutning till yrkandet i motion 2855 (fp) om förstärkning av konsumentintresset
vid SJFR får utskottet hänvisa till att jordbruksministern
aviserat en ändring av rådets instruktion och sammansättning med hänsyn
till dess utvidgade ansvarsområde m. m. (prop. s. 9). Utskottet anser det för
sin del angeläget att rådet får en allsidig sammansättning. Enligt vad
utskottet erfarit kommer rådet att tillsätta beredningsorgan för skilda
forskningsområden. Mot bakgrund av den inriktning av livsmedelsforskningen
som förordas i propositionen synes det naturligt att bl. a. konsumentintressena
tillgodoses i samband med kommande överväganden om
beredningsorganens sammansättning. Det ankommer i första hand på
regeringen och rådet att besluta i hithörande frågor. Enligt utskottets
mening påkallar motionen i denna del ingen vidare åtgärd från riksdagens
sida.

Önskemålen i motion 2857 (vpk) går sammanfattningsvis ut på att ett
kollektivforskningsinstitut bör byggas upp, med representanter för forskare,
konsumenter, miljörörelse och livsmedelsarbetare. Dessa intressenters
erfarenheter och yrkeskunskaper skulle utgöra grunden för forskningsinsatser
med inriktning på högre matkvalitet, minskad sårbarhet i produktionen
m. m.

Som framgår av propositionen och utredningens betänkande (SOU
1983:69) förekommer redan olika former av s. k. kollektivforskning på
livsmedelsområdet. Denna forskning kännetecknas bl. a. av att staten och
näringslivet gemensamt finansierar viss forskning, ofta via en stiftelse.
Svenska livsmedelsinstitutet (SIK) är exempel på ett sådant kollektivt
forskningsinstitut. Ett 80-tal medlemsföretag ingår, och institutet har drygt

JoU 1984/85:27

90 anställda. Huvuddelen av verksamheten sker i långsiktiga ramprogram.
Till detta kommer mera tillämpad uppdragsverksamhet, direkt från enskilda
företag. Ett av målen för verksamheten är att industrin skall få ökade
möjligheter att möta konsumenternas behov och myndigheternas krav på
livsmedlen.

Frågan om kollektiv forskning tas upp i propositionen på s. 11. Bl. a.
anförs att olika intressenter i livsmedelskedjan bör kunna erbjudas forskningssamarbete
inom ramen för samhällets ökade insatser för forskningsoch
utvecklingsarbetet via SJFR. En del av resurstillskottet till SJFR bör
därför, enligt jordbruksministern, avsättas för gemensamma insatser med
intresserade delar av näringslivet i form av mer tillämpad men även
långsiktig kompetensuppbyggnad, i första hand vid högskoleinstitutioner.

Utskottet, som ansluter sig till propositionens nu redovisade uttalanden,
utgår från att syftet med motion 2857 till stor del kan komma att tillgodoses
såvitt avser forskningens inriktning och möjligheterna till samverkan i
samband med kollektivforskning m. m. Det bör i första hand ankomma på
SJFR och näringens representanter att närmare bestämma i vilka former
denna typ av forskning skall bedrivas. Utskottet anser inte att motion 2857
påkallar någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Finansiering m. m.

Som framgår av redogörelsen i det föregående föreslår regeringen att
anslaget till SJFR, utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen 1985,
förstärks med 6 milj. kr. varav 3 milj. kr. utgör en engångsanvisning.
Jordbruksministern har därvid beräknat medel för arbetet med att ta fram
ett långsiktigt program för livsmedelsforskning. Vidare har beräknats medel
för mellantjänster. Ytterligare insatser inom området får enligt jordbruksministern
ske genom omfördelning av befintliga resurser.

Enligt motion 2850 (m) bör de föreslagna tillskottsmedlen användas för
SJFR:s huvudsakliga uppgift, nämligen att främja grundläggande forskning
av betydelse för livsmedelsområdet.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ytterligare anslag till SJFR
om 6 milj. kr. utöver det belopp som föreslås anvisat i utskottets betänkande
JoU 1984/85:25 (se p. 33). Yrkandet i motion 2850 föranleder ingen
annan kommentar från utskottets sida än att propositionens huvudsyfte är
att förstärka resurserna för grundläggande forskning inom livsmedelsområdet.
Motionen avstyrks.

Professur i vattenbruk m. m.

Jordbruksministern tar i detta sammanhang upp en fråga rörande vattenbruk
och ämnesinnehållet i en professur på detta område (s. 12). 1
enlighet med ett förslag av styrelsen för SLU förordas att professuren
inrättas i vattenbruk, särskilt fiskodlingens biologi och teknik. En utgångs -

JoU 1984/85:27

punkt är att innehavaren av tjänsten också skall ansvara för samordningen
av verksamheten på ifrågavarande områden mellan SLU och SVA.

I motion 2853 (s) hemställs om ett riksdagsuttalande att professuren i
vattenbruk placeras i samråd med den blivande innehavaren av tjänsten.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag i förevarande avsnitt.
Den ifrågavarande professuren skall inrättas vid SLU (prop. 1983/
84:107, JoU 1983/84:30). Det ankommer på styrelsen för SLU att avgöra
vid vilken institution tjänsten skall placeras. Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motion 2853 i motsvarande del (yrkande 2).

Övriga frågor

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag och uttalanden i de
delar som ej särskilt behandlats i det föregående.

I samband med beredningen av förevarande proposition har utskottet
funnit lämpligt att behandla tre under allmänna motionstiden 1985 väckta
motioner.

1 motion 1402 av Gunnar Nilsson i Eslöv m. fl. (s) föreslås vissa ändringar
i livsmedelskontrollens organisation och inriktning m. m. Utskottet får
i anslutning härtill erinra om att regeringen i december 1983 tillsatt en
utredning vars huvuduppgift är att behandla sådana frågor som tas upp i
motionen (Dir. 1983:69). Motionen påkallar således ingen åtgärd från
riksdagens sida.

I motion 2594 av Stina Gustavsson (c) föreslås att en parlamentarisk
kommitté tillsätts för att utreda frågan om bestrålning av livsmedel. Enligt
vad utskottet erfarit ämnar regeringen uppdra åt den nyssnämnda utredningen
om livsmedelskontrollens omfattning och inriktning m. m. att se
över hithörande frågor. Ej heller motion 2594 påkallar således någon
vidare åtgärd från riksdagens sida.

Enligt motion 2602 av Gunnel Jonäng och Gunnar Björk i Gävle (båda

c) är kvicksilverhalten i insjöfisk ett allvarligt miljöproblem som bl. a.
drabbat Gävleborgs län särskilt hårt. De förhöjda kvicksilverhalterna beror
huvudsakligen på tidigare utsläpp och på den ökade försurningen.
Motionen utmynnar i förslag om bättre mätmetoder för att bedöma kvicksilverhalten
i fisk och om ökade resurser till länsstyrelsen i Gävleborgs län
till åtgärder mot angivna miljöproblem.

Utskottet erinrar om att kontrollen av fisk från nu berörda synpunkter
ombesörjs av statens livsmedelsverk. I verkets författningssamling publiceras
allmänna råd för konsumtion av fisk och om saluförbud för fisk
m. m. från vissa vattenområden (SLV FS 1984:1, 5 och 12 m. fl.). Verket
samarbetar i dessa frågor med statens naturvårdsverk, som bl. a. bedriver
ett särskilt projekt för att motverka spridningen av kvicksilver i miljön.
Den ovan nämnda utredningen om livsmedelskontrollens omfattning och
inriktning kan givetvis också förväntas få betydelse för hithörande kon -

JoU 1984/85:27

trollfrågor. Vad beträffar åtgärder i stort mot försurningen får utskottet
hänvisa till en av regeringen nyligen framlagd proposition om program
mot luftföroreningar och försurning (prop. 1984/85:127).

Det kan tilläggas att ett motionsyrkande om översyn av det ökade
resursbehovet hos länsstyrelsen i Gävleborgs län inom kort kommer att
behandlas av bostadsutskottet. Jordbruksutskottet har efter remiss avgett
yttrande över motionen (JoU 1984/85:2 y). I yttrandet avstyrker utskottet
motionen med hänvisning till att det — inom ramen för den övergripande
bedömning av länsstyrelsernas resursbehov som ankommer på riksdagen
— inte finns tillräckligt underlag för att peka ut ett visst län såsom mera
belastat av miljöstörningar än andra.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 2602.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra benämningen av
tjänster som professor (L 24/26) i enlighet med vad som förordats
i propositionen,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som
professor (L 24/26) i enlighet med vad som förordats i propositionen,

3. att riksdagen till Skogs- och jordbrukets forskningsråd utöver
tidigare föreslaget reservationsanslag (JoU 1984/85:25 p. 33)
anvisar ytterligare 6 000 000 kr.,

4. beträffande användningen av ökade resurser till livsmedelsforskning att

riksdagen avslår motion 1984/85:2850,

5. beträffande livsmedelsforskningens inriktning och organisation
m. m.

a) att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionen anförts
om livsmedelsforskningens inriktning m. m.,

b) att riksdagen avslår motion 1984/85:2849 yrkande 1 om vissa
u-landsfrågor i forskningen m. m.,

c) att riksdagen avslår motion 1984/85:2849 yrkande 2 och
motion 1984/85:2851 om forskningsinsatser med anknytning till
Skaraborgs län,

d) att riksdagen lämnar utan vidare åtgärd motion 1984/
85:2852 om sambandet mellan kost och hälsa m. m.,

e) att riksdagen avslår motion 1984/85:2853 yrkande 1 samt
motion 1984/85:2854 om näringsforskning vid Umeå universitet,

f) att riksdagen avslår motion 1984/85:2853 yrkande 3 om regional
balans i livsmedelsproduktionen m. m.,

JoU 1984/85:27

g) att riksdagen lämnar utan vidare åtgärd motion 1984/
85:2855 om förstärkning av konsumentintresset och forskning
kring alternativa metoder i vegetabilie- och animalieproduktionen,

h) att riksdagen avslår motion 1984/85:2856 om översyn av
livsmedelskvalitetsforskningen,

i) att riksdagen avslår motion 1984/85:2857 om ett kollektivforskningsinstitut,

6. beträffande professuren i vattenbruk

att riksdagen avslår motion 1984/85:2853 yrkande 2,

7. beträffande livsmedelskontrollens omfattning och inriktning
att riksdagen avslår motion 1984/85:1402,

8. beträffande bestrålning av livsmedel

att riksdagen avslår motion 1984/85:2594,

9. beträffande kvicksilver i fisk m. m.

att riksdagen avslår motion 1984/85:2602 yrkandena 1 och 2.

Stockholm den 26 mars 1985

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c), Håkan Strömberg (s), Arne Andersson i
Ljung (m), Grethe Lundblad (s), Hans Wachtmeister (m), Gunnar Olsson
(s), Martin Segerstedt (s), Sven Eric Lorentzon (m), Kerstin Andersson (c),
Jan Fransson (s), Margareta Winberg (s), Jens Eriksson (m), Börje Stensson
(fp), Åke Selberg (s) och Paul Lestander (vpk).

JoU 1984/85:27

Reservation

Kollektiv forskning (mom. 5 i)

Paul Lestander (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet,
som” och slutar med ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 2857 om behovet av en
ny strategi för svensk livsmedelsproduktion där bl. a. minskad sårbarhet,
konsumentinflytande och alternativa produktionsmetoder ägnas större
uppmärksamhet än hittills. Om man skall kunna åstadkomma en decentralisering
av makten över maten, stopp för kemikaliseringen och minskad
storskalighet i produktionen krävs ökade forskningsinsatser, delvis med en
ändrad inriktning i förhållande till nuvarande forskning. I dessa sammanhang
kan såväl konsumenternas som miljörörelsens och livsmedelsarbetarnas
erfarenheter vara av stort värde. Utskottet delar motionärernas
uppfattning att man bör bygga upp ett institut för kollektiv forskning där
forskare och konsumenter tillsammans med miljörörelse och livsmedelsarbetare
m. fl. får möjlighet att utveckla forskning och livsmedelspolitik i
enlighet med nyss angivna riktlinjer. Det bör ankomma på regeringen att
för riksdagen framlägga förslag om organisation och finansiering av ett
kollektivforskningsinstitut i huvudsaklig överensstämmelse med vad som
anförts i motion 2857. Detta bör ges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 5 i bort ha följande lydelse:

5. i) att riksdagen med anledning av motion 1984/85:2857 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Liber Tryck AB Stockholm 1985