om ledningen av totalförsvarets civila delar (prop. 1984/85:160) (Betänkande 1984/85:FöU11 Försvarsutskottet)

FöU 1984/85:11

Försvarsutskottets betänkande
1984/85:11

om ledningen av totalförsvarets civila delar (prop. 1984/85:160)

I betänkandet behandlas de förslag som regeringen - efter föredragning av
försvarsministern, statsrådet Anders Thunborg - har förelagt riksdagen i
proposition 1984/85:160. I betänkandet behandlas också motionerna 1984/
85:3074-3081, som har väckts med anledning av propositionen.

Sammanfattning

I syfte att förbättra samordningen inom totalförsvaret tillstyrker utskottet
enhälligt att den civila delen av totalförsvaret indelas i funktioner med
ansvariga myndigheter. Liksom regeringen anser utskottet att ansvaret för
funktionen energiförsörjning bör läggas på statens energiverk. Verket bör
enligt utskottets mening för sina beredskapsuppgifter få en enhet på
byrånivå. Vidare tillstyrks att överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF)
den 1 juli 1986 ombildas till överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) och får
vidgade uppgifter när det gäller att samordna de civila beredskapsförberedelserna.
Utskottets företrädare för m, c och fp reserverar sig beträffande
tidpunkten. De anser att ombildningen bör ske den 1 juli 1987 eftersom det
då också bör vara möjligt att bestämma myndighetens uppgifter under kriser
och i krig.

Utskottet anser att riksdagen bör göra särskilda uttalanden i fråga om
o hur ÖCB bör utöva ledning och samordning

o ställning och resurser för en särskild enhet för beredskapsfrågor inom
statens energiverk

o stödet till kommunernas beredskapsplanläggning i samband med ombildningen
från ÖEF till ÖCB.

Propositionen

Regeringen har (s. 28) föreslagit riksdagen att

1. godkänna de av föredragande statsrådet förordade riktlinjerna för
ledningen av totalförsvarets civila delar,

2. godkänna att överstyrelsen för ekonomiskt försvar den 1 juli 1986
ombildas till överstyrelsen för civil beredskap enligt de allmänna riktlinjer
som föredragande statsrådet har förordat.

1 Riksdagen 1984/85.10sami. Nr 11

FöU 1984/85:11

Föredragande statsrådet

Som allmänna utgångspunkter (s. 2-9) behandlar försvarsministern
bl. a.

o det moderna kriget
o samhällsutvecklingen och totalförsvaret
o beredskapshänsyn i samhällsplaneringen
o myndigheter inom den civila delen av totalförsvaret
o principer för ledning av verksamhet inom försvarsdepartementets ansvarsområde o

samordning av de civila delarna av totalförsvaret.

Beträffande ledning och samordning av de civila delarna av
totalförsvaret (s. 9-11) konstaterar försvarsministern att det finns skäl
för en höjd ambition när det gäller samordning både inom totalförsvarets
civila del och mellan den civila och militära delen.

Försvarsmininsterns förslag (s. 11-27) gäller följande:
Funktionsindelning av totalförsvarets civila delar
Central myndighet för ledning och samordning m. m.
o organisation

o samordningsuppgifter i fred
o uppgifter under kriser och i krig
o huvuduppgifter och personal
Ledning på regional och lokal nivå
Genomförandetidpunkt.

Motioner

1984/85:3074 av Stig Gustafsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
att riksnämnden för kommunal beredskap skall anknytas till det av regeringen
föreslagna statens räddningsverk.

1984/85:3075 av Eric Hägelmark (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att regeringen fritt får utse civilbefälhavare och
alltså inte är bunden att välja bland civilområdets landshövdingar,

2. att riksdagen i skrivelse till regeringen begär en översyn i syfte att banta
länsstyrelsernas krigsorganisation.

1984/85:3076 av Bengt Kindbom (c) vari yrkas att riksdagen beslutar,
därest riksdagen godkänner de i prop. 1984/85:160 förordade riktlinjerna för
ledningen av totalförsvarets civila delar och ombildningen av ÖEF till ÖCB,
att avslå prop. 1984/85:160 i den del som rör överföring av funktionen
energiförsörjning till statens energiverk.

1984/85:3077 av Roland Brännström (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ansvar för
energiberedskapen.

FöU 1984/85:11

1984/85:3078 av Bertil Jonasson (c) och Jan Hyttring (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar att överstyrelsen för civil beredskap skall lokaliseras till
Karlstad, om inrättande av ÖCB blir riksdagens beslut.

1984/85:3079 av Arne Fransson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen med
anledning av prop. 1984/85:160 beslutar att överstyrelsen för civil beredskap
skall lokaliseras utanför Stockholmsregionen.

1984/85:3080 av Per Petersson m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna

1. att ÖCB bör vara ansvarig för funktionen energiförsörjning,

2. att ÖCB:s samordning bör inriktas på sätt som i motionen anförts,

3. att underlag för ÖCB:s uppgifter och organisation i krig bör vara
framtaget senast den 1 juli 1987,

4. att såväl freds- som krigsorganisation av ÖCB bör gälla från 1 juli 1987,

5. att förstärkning av CB-kanslierna skall ske fr. o. m. 1 juli 1986.

1984/85:3081 av Gunnar Björk i Gävle m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar avslå proposition 1984/85:160.

Utskottet

I propositionen lämnas förslag om ledningen av de civila delarna av
totalförsvaret. Åtgärder föreslås i syfte att förbättra samordningen inom
totalförsvaret. Den civila delen av totalförsvaret indelas i funktioner med
ansvariga myndigheter. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar onibildas till
överstyrelsen för civil beredskap och får vidgade uppgifter när det gäller att
samordna de civila beredskapsförberedelserna.

Utskottet ser regeringens förslag i proposition 1984/85:160 i första hand
som uttryck för en strävan att ge den civila delen av totalförsvaret bättre
förutsättningar för sin viktiga verksamhet. Uppgiften i krig för denna del är
enligt 1982 års försvarsbeslut (prop. 1981/82:102 bil. 1. FöU 18, rskr. 374)
dels att stödja de samlade försvarsansträngningarna, dels att säkerställa
befolkningens och samhällsverksamhetens överlevnad.

Föredragande statsrådet berör i propositionen en rad allmänna utgångspunkter
som enligt hans mening talar för att man bör förstärka lednings- och
planeringsfunktionerna inom totalförsvarets civila del. Syftet med en sådan
förstärkning är främst att effektivare utnyttja de omfattande resurser som
disponeras i samhället. Utskottet delar i allt väsentligt försvarsministerns syn
på dessa frågor och vill här särskilt framhålla vikten av att försvarsaspekter
uppmärksammas i samhällsplaneringen (jfr FöU 1981/82:18 s. 13).

Organisatoriska ändringar för en höjd ambition när det gäller samordning
inom totalförsvarets civila del och mellan den civila och militära delen kan i
och för sig göras på olika sätt. Regeringens förslag bygger på ett utredningsarbete
som försvarets rationaliseringsinstitut (FRI) har utfört på regeringens
uppdrag.

1* Riksdagen 1984185. lOsaml. Nr 11

FöU 1984/85:11

Förslaget om en indelning av totalförsvarets civila del i funktioner syftar
närmast till att fördela ansvaret för beredskapsförberedelserna i fred och för
verksamheten under kriser och i krig på nivån närmast under regeringen.
Den föreslagna överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) avses vara ett organ
som på central nivå samordnar myndigheternas beredskapsförberedelser
inom hela den civila delen av totalförsvaret. Ett sådant organ saknas för
närvarande. Redan 1960 års försvarsledningsutredning uttalade (SOU
1963:65 s. 104) att avsaknaden av ett sådant organ gör att samordning inom
den civila sektorn av totalförsvaret i de högsta och centrala instanserna är
mera komplicerad än inom den militära sektorn.

I motion 3081 (c) yrkas avslag på propositionen. Motionärerna uttalar
bl. a.

o att erfarenheter av tidigare beslutade förändringar inom de civila delarna
av totalförsvaret bör inhämtas och värderas innan ytterligare större
förändringar genomförs
o att propositionsförslagen innebär risk för att beredskapsfrågorna kommer
att isoleras från övrig verksamhet vid de funktionsansvariga myndigheterna,
liksom risk för att kontakten mellan departementet och centrala
myndigheter kommer att styras alltför hårt genom ÖCB och försvarsdepartementet o

att det är olämpligt att besluta om en ändrad fredsorganisation innan det
finns ett slutligt förslag om krigsuppgifterna för ÖCB
o att ”tunga beredskapsmyndigheter” även i planeringssammanhang bör
lyda direkt under regeringen.

Utskottet har i det föregående ställt sig bakom försvarsministerns uppfattning
att lednings- och planeringsfunktionerna inom totalförsvarets civila del
bör stärkas. Ett samordnat uppträdande ger bättre förutsättningar att hävda
det civila försvarets intressen. Beredskapsaspekterna har annars många
gånger svårt att hävda sig mot ett snävt fredsekonomiskt synsätt, ofta
kombinerat med okunnighet om vad försvarsansträngningarna kräver.
Enligt utskottets mening är funktionsindelningen och ombildningen av
överstyrelsen för ekonomiskt försvar till ÖCB åtgärder som är ägnade att
förbättra samordningen inom totalförsvaret och därför bör genomföras. En
av fördelarna med att ÖCB inrättas är att försvarsdepartementets samordningsuppgifter
kan inriktas mot övergripande frågor. ÖCB avses ansvara för
funktionerna civil ledning och samordning, övrig varuförsörjning och kyrklig
verksamhet.

En stor del av de invändningar som förs fram i motion 3081 sammanhänger
med hur ÖCB fullgör sina samordningsuppgifter. Den frågan
tas också upp i motion 3080 (m). Där hävdar motionärerna att riksdagen bör
slå fast att de funktionsansvariga myndigheterna har ett eget ansvar för
perspektiv- och programplaner och att samordningen främst skall inriktas på
att ge gemensamma planeringsförutsättningar.

Enligt propositionen (s. 13) skall en funktionsansvarig myndighet bl. a. ha
till uppgift att beträffande funktionen samordna studier samt planering och

FöU 1984/85:11

budgetering av beredskapsförberedelser. ÖCB skall bl. a. leda och samordna
studie- och planeringsverksamheten inom totalförsvarets civila del. Detta
bör enligt försvarsministern (s. 23) ske ”bl. a. genom att sammanhålla och ge
direktiv för planeringen hos berörda funktionsansvariga myndigheter. ÖCB
bör för regeringen presentera en samlad perspektivstudie för den civila delen
av totalförsvaret.”

Beträffande programplanering och anslagsframställningar uttalar försvarsministern
(s. 23) följande:

ÖCB bör vidare samordna programplaneringen för totalförsvarets civila
delar bl. a. genom att svara för gemensamma planeringsförutsättningar och
att se till att myndigheternas förslag är sinsemellan förenliga och väl avvägda.
En utgångspunkt för ÖCB:s samordning bör liksom hittills vara regeringens
direktiv för programplaneringen. ÖCB bör sammanställa och för regeringen
presentera myndigheternas programplanering i en översiktlig form. Varje
funktionsansvarig myndighet skall emellertid ha rätt att själv till regeringen
lämna in programplaner och göra yrkanden för sin funktion. För funktioner
med tunga beredskapsuppgifter, t. ex. civilförsvaret och hälso- och sjukvården
m. m., finner jag detta naturligt.

ÖCB bör slutligen yttra sig över myndigheternas anslagsframställningar till
den del dessa berör totalförsvaret. Myndigheterna skall dock liksom hittills ta
upp totalförsvarsutgifterna i sina ordinarie anslagsframställningar.

Samordningsuppgifterna i fred för ÖCB skall enligt försvarsministern gälla
tre områden. Förutom studie- och planeringsverksamheten inom totalförsvarets
civila delar, som nyss har berörts genom citat ur propositionen, avses
samordningen för det andra gälla inriktningen och planeringen av beredskapsförberedelserna
på central nivå inom den civila delen av totalförsvaret
inför dess verksamhet under kriser och i krig. Innebörden av denna uppgift
beskrivs i propositionen (s. 18-19). För det tredje skall ÖCB svara för
beredskapsförberedelserna vad gäller övergripande ledning och samordning
av de civila delarna av totalförsvaret under kriser och i krig. Denna uppgift
beskrivs på s. 20-21.

Av försvarsministerns redogörelser framgår att ÖCB avses lösa sina
samordningsuppgifter i samråd med berörda myndigheter. Utskottet tar fasta
på detta. Ledning och samordning måste inom totalförsvaret bedrivas på
annat sätt inom den civila delen än inom den militära. På grundval av sina
uppgifter och sin kompetens samt genom en framsynt och kontaktskapande
verksamhet bör ÖCB kunna få en självklar auktoritet inom totalförsvaret.
Utskottet förutsätter att myndigheten kan utöva ledning och samordning
mera i kraft av sådan auktoritet än med administrativa eller ekonomiska
styrmedel. Detta synsätt har samband med behovet av resurser för ÖCB.
Utskottet återkommer till denna fråga i det följande.

Liksom försvarsministern vill utskottet särskilt peka på betydelsen av
information och utbildning. ÖCB får här viktiga uppgifter, som bör
gå att väl förena med en stödjande och aktiverande roll inom totalförsvarets
civila del.

FöU 1984/85:11

Av det sagda framgår hur utskottet tänker sig att ÖCB skall utöva ledning
och samordning och bli i stånd att hävda det civila totalförsvarets intressen.
Övriga funktionsansvariga myndigheter förblir ansvariga för programplanering
och budgetering. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna
vad utskottet har anfört med anledning av propositionen och motion 3080
(m) i denna del.

I motion 3081 (c) hävdas bl. a. att förändringarna enligt proposition
1984/85:160 inte bör genomföras förrän man har fått erfarenhet av tidigare
beslutade ändringar inom totalförsvarets civila del. Utskottet kan inte dela
denna uppfattning. Som framgår av det följande ser utskottet inte heller ett
avgörande hinder i att det ännu inte finns underlag för att ta ställning till
krigsuppgifterna för ÖCB.

Enligt motion 3080 (m) bör ombildningen till ÖCB ske ett år senare än
regeringen föreslår. Motionärerna förutsätter att underlag för beslut om
myndighetens uppgifter och organisation i krig kan föreligga före den 1 juli
1987. Statssekreteraren i försvarsdepartementet har infört utskottet uttalat
att arbetet med sådant underlag skall ges mycket hög prioritet och att
underlag för vissa ställningstaganden torde kunna föreligga våren 1986.

Utskottet anser önskvärt att det redan vid ombildningen finns riktlinjer för
krigsuppgifter och krigsorganisation för ÖCB. Övervägande skäl talar enligt
utskottets mening för att ombildningen sker den 1 juli 1986 trots att det nu
inte finns underlag i dessa frågor eller säker tidsplan för arbetet med sådant
underlag. För regeringens förslag talar särskilt att ÖCB har hunnit att bli
etablerad när 1987 års försvarsbeslut skall börja genomföras. Yrkandena i
motion 3080 om en senare tidpunkt för ombildningen bör avslås.

Utskottet övergår nu till att behandla några frågor som gäller fördelningen
av funktionsansvar men också ÖCB:s uppgifter och organisation i fred.

Enligt propositionen bör ansvaret för funktionen energiförsörjning
läggas på statens energiverk. Genomförandeuppgifter beträffande
anskaffning och lagring m. m. av bränslen och drivmedel läggs däremot på
ÖCB, som alltså blir uppdragsmyndighet åt energiverket. Den nuvarande
energibyrån vid överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) upphör. I stället
tillkommer en särskild beredskapsfunktion vid energiverket. Försvarsministern
uttalar vidare (s. 17):

Det bör prövas på vilket sätt de uppgifter som nu fullgörs inom ÖEF:s
energibyrå kan lösas inom energiverket. Personalen vid ÖEF:s energibyrå
bör erbjudas anställning vid verket. Ansvaret för planläggningsavdelningen
för Drivmedelscentralen AB och för bränslenämnden bör föras till statens
energiverk. Det bör ankomma på statens energiverk att efter samråd med
ÖEF i sin anslagsframställning för budgetåret 1986/87 redovisa förslag till
detaljorganisation och genomförande.

I motionerna 3076 (c) och 3080 (m) yrkas att ansvaret för energifunktionen
i stället skall läggas på ÖCB. Enligt motion 3076 är beredskapsfrågorna av så
speciell karaktär på energiförsörjningens område att de lämpligen inte bör

FöU 1984/85:11

sammanblandas med övrig verksamhet som statens energiverk bedriver. I
motion 3080 hävdas att regeringens förslag innebär en allvarlig splittring och
försvagning av kompetens och resurser på området. Motionärerna pekar
också på sambandet mellan energiförsörjning och övrig varuförsörjning.

Enligt motion 3077 (s) är det viktigt att statens energiverk som funktionsansvarig
får en enhet för beredskapsfrågor på tillräckligt hög nivå. Motionären
anser det vara nödvändigt med en beredskapsbyrå vid energiverket,
åtminstone under några övergångsår.

Utskottet anser för sin del att övervägande skäl talar för att funktionsansvaret
för energiförsörjningen läggs på statens energiverk. En förutsättning är
dock att energiverket för denna viktiga del av sin verksamhet tillförs en stark
enhet för beredskapsfrågorna (jfr FöU 1979/80:ly). Liksom motionären
bakom motion 3077 anser utskottet att denna enhet bör ha ställning som en
underenhet på byrånivå (jfr prop. 1982/83:100 bil. 14 s. 134 och 138, NU 26,
rskr. 193). Detta - som kan medföra någon merkostnad - bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

Ett annat förslag i propositionen gäller riksnämndenförkommunal
beredskap (RKB). RKB bildades år 1967 och har sedan dess varit
administrativt knuten till civilförsvarsstyrelsen. När styrelsen år 1978 omlokaliserades
till Karlstad flyttades också riksnämndens kansli dit. Enligt
förslaget skall riksnämnden ombildas till ett råd för kommunal beredskap
(RKB), knutet till ÖCB.

Enligt motion 3074 (s) bör den verksamhet som bedrivs av riksnämnden
för kommunal beredskap vara knuten till det av regeringen föreslagna statens
räddningsverk i Karlstad (prop. 1984/85:161). Myndighetsanknytningen bör
prövas på nytt sedan kommunerna har övertagit ansvaret för ledningen av
civilförsvarsverksamheten på lokal nivå, anser motionärerna. ”Att under det
pågående utbildnings-, övnings- och planläggningsarbetet genomföra en
omlokalisering av riksnämndens kanslifunktion kan komma att minska
effektiviteten i detta viktiga arbete.” De anser det också vara ovisst hur tungt
behovet av samordning med övriga delar av ÖCB kommer att väga.

Eftersom den kommunala beredskapen utöver civilförsvaret berör flertalet
delar av det civila totalförsvaret finner utskottet naturligt att den statliga
samordningen därav utövas av ÖCB. Som försvarsministern uttalar (s. 17)
blir den kommunala samordningen en viktig uppgift för ÖCB.

Utskottet tillstyrker att riksnämnden för kommunal beredskap ombildas
till ett beredskapsråd för information och överläggningar. Rådet bör vara
knutet till ÖCB. Tidpunkten den 1 juli 1986 för ombildningen och för
överföring av tjänster som nu utnyttjas för riksnämndens kansli är inte
idealisk med hänsyn till den planläggning som äger rum i landets kommuner
under perioden den 1 januari 1985 - den 1 januari 1987 (prop. 1984/85:49,
FöU 5, rskr. 93). Utskottet finner det emellertid inte lämpligt att förorda en
annan tidpunkt för organisationsändringen. Genom förrekrytering till ÖCB

FöU 1984/85:11

eller på annat sätt bör säkerställas att ombildningen inte medför att
kommunerna saknar nödvändigt stöd i slutskedet av sitt planeringsarbete.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Beträffande uppgifter och organisation i fred för ÖCB tar utskottet
slutligen upp behovet av resurser för myndigheten.

Inriktningen av ÖCB mot bevakning av praktiskt taget all samhällsplanering,
mot stödjande, aktiverande och samordnande verksamhet i förhållande
till primärkommuner och landsting, försörjningsviktiga företag, trossamfund,
kyrkokommunala myndigheter och statliga myndigheter på olika
nivåer samt mot information, utbildning och övningsverksamhet ställer
speciella krav på myndighetens personella resurser. Den avsedda ambitionshöjningen
äventyras om detta inte beaktas. I likhet med försvarsministerns
uttalande i fråga om samordningsuppgiften (s. 26) anser utskottet att det mer
är personalens kvalitet än antalet personår hos myndigheten som blir
avgörande. Den angivna personalramen om 205 årsarbetskrafter bör gälla
för organisationsarbetet men kan behöva omprövas när riksdagen under
nästa riksmöte tar närmare ställning till resurserna för ÖCB.

Två motioner behandlar lokaliseringen av ÖCB. Enligt motion 3078
(c) bör myndigheten lokaliseras till Karlstad. Enligt motion 3079 (c) bör
ÖCB lokaliseras utanför Stockholmsregionen. Utskottet anser att myndighetens
uppgifter motiverar att denna, liksom överstyrelsen för ekonomiskt
försvar, är lokaliserad till Stockholm. Nämnda motioner bör avslås.

Beträffande ledningen av totalförsvarets civila delar på regional nivå
föreslås i propositionen att civilbefälhavarnas roll förstärks. Med anknytning
härtill yrkas i motion 3080 (m) att riksdagen skall uttala sig för en
förstärkning av civilbefälhavarnas kanslier fr. o. m. den 1 juli 1986.
Denna fråga har nyligen behandlats av riksdagen (prop. 1984/85:100 bil. 6,
FöU 9 s. 89-90, rskr. 258). Utskottet framhöll då starkt önskvärdheten av att
ytterligare fem tjänster tillförs civilbefälhavarorganisationen före utgången
av försvarsbeslutsperioden 1982/83-1986/87. Som framgår av FöU 1984/85:9
kan det enligt utskottets mening förutsättas att den fortsatta utbyggnaden av
civilbefälhavarkanslierna tas upp i budgetarbetet inför budgetåret 1986/87
utan att riksdagen uttalar sig i frågan. Motion 3080 bör inte bifallas i denna
del.

Motion 3075 (fp) gäller bl.a. regeringens förordnande av civilbefälhavare.
Motionären anser att riksdagen bör ge regeringen möjlighet att
till civilbefälhavare utse även annan person än en landshövding inom
civilområdet. ”Särskilt i civilområden med många län och komplicerade
förhållanden vore det en fördel med civilbefälhavare som redan i fred har
större möjligheter att delta i planläggningsarbetet än dagens civilbefälhavare,
vars mesta tid måste avsättas för uppgifter som landshövding i fred.”

Enligt instruktionen (1970:363) för civilbefälhavare utser regeringen för
varje civilområde en civilbefälhavare (2 §). Civilbefälhavarorganisationen
föreslogs av 1950 års utredning angående länsstyrelsernas krigsorganisation

FöU 1984/85:11

m.m. 1951 års riksdag (prop. 1951:149, SU 145, rskr. 277) godkände
riktlinjer för organisationen. Enligt dessa bör - som utredningen hade
förordat - en landshövding utses till civilbefälhavare i varje civilområde.

Försvarsmaktens ledningsutredning 1974 tog bl. a. upp vissa frågor
angående den civila ledningsorganisationen på högre regional nivå. Förordnande
av civilbefälhavare behandlades i proposition 1979/80:135 (s. 14),
varvid föredragande statsrådet anförde följande:

Enligt nuvarande praxis utses en av landshövdingarna inom civilområdet
att vara civilbefälhavare.

Ledningsutredningen har övervägt nuvarande förordnandepraxis och
funnit den lämplig. Jag delar denna uppfattning och ser i dag inte någon
anledning att föreslå någon ändring i nuvarande ordning.

Det kan också i detta sammanhang finnas skäl att peka på vad ledningsutredningen
anför, nämligen att det vid övergång till krigsorganisation och i en
krigssituation uppstår problem för den länsstyrelse, vars landshövding i krig
blir civilbefälhavare på heltid. De problem som ett sådant chefsbyte för med
sig är speciellt allvarliga i län som kan förutses bli särskilt utsatta i en
krigssituation. Detta bör beaktas när en civilbefälhavare utses.

Riksdagen (FöU 1979/80:15, rskr. 318) godkände de riktlinjer som
föredragande statsrådet hade förordat för organisation av totalförsvarets
högre regionala ledning m.m. Ett motionsyrkande att riksdagen skulle
begära en belysning av frågan om övergång till heltidsanställda civilbefälhavare
avslogs (FöU 1979/80:15 s. 5).

Till civilbefälhavare har hittills alltid utsetts en landshövding inom
civilområdet. Utskottet anser att man inte bör ändra denna praxis. Bl. a. ger
den civilbefälhavarinstitutionen tyngd och stadga. Som framgår av det
föregående har riksdagen emellertid inte fattat beslut som hindrar regeringen
att till civilbefälhavare utse annan lämplig person om det i ett visst fall skulle
finnas starka skäl för detta. Motionsyrkandet bör därför avslås.

I motion 3075 (fp) föreslås också att riksdagen skall begära en översyn i
syfte att minska länsstyrelsernas krigsorganisation. ”Det största
felet ligger i den stora och mycket onödiga omorganisering som skall till vid
krigsorganiseringen.” Enligt vad utskottet har inhämtat finns inom
regeringskansliet planer på att ta upp frågor kring länsstyrelsernas krigsorganisation.
Riksdagen bör enligt utskottets mening inte följa motionsförslaget.

I de delar av regeringens förslag som utskottet inte kommenterat särskilt
har utskottet inte något att invända.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. beträffande avslag på propositionen att riksdagen avslår motion
1984/85:3081,

2. beträffande riktlinjer för ledningen av totalförsvarets civila delar att
riksdagen godkänner vad föredragande statsrådet har förordat,

3. beträffande allmänna riktlinjer för ombildning av överstyrelsen för
ekonomiskt försvar till överstyrelsen för civil beredskap

a. att riksdagen godkänner ombildningen,

FöU 1984/85:11

b. att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1984/85:3080, yrkandena 3 och 4, godkänner att ombildningen
sker den 1 juli 1986,

c. att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motionerna 1984/85:3076 och 1984/85:3080, yrkande 1, godkänner
att ansvaret för funktionen energiförsörjning läggs på statens
energiverk,

d. att riksdagen med anledning av propositionen och motion
1984/85:3077 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört om ställning och resurser för en särskild enhet
för beredskapsfrågor inom statens energiverk,

e. att riksdagen med anledning av propositionen och med avslag på
motion 1984/85:3074 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört angående stödet till kommunerna i samband
med ombildningen,

f. att riksdagen med anledning av propositionen och motion
1984/85:3080, yrkande 2, som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört om hur överstyrelsen för civil beredskap
bör utöva ledning och samordning,

g. att riksdagen i övrigt godkänner vad föredragande statsrådet har
förordat,

4. beträffande övriga frågor

a. att riksdagen avslår motion 1984/85:3078 om lokalisering av
överstyrelsen för civil beredskap till Karlstad,

b. att riksdagen avslår motion 1984/85:3079 om lokalisering av
överstyrelsen för civil beredskap utanför Stockholmsregionen,

c. att riksdagen avslår motion 1984/85:3080, yrkande 5 om förstärkning
budgetåret 1986/87 av civilbefälhavarkanslierna,

d. att riksdagen avslår motion 1984/85:3075, yrkande 1 om
regeringens förordnande av civilbefälhavare,

e. att riksdagen avslår motion 1984/85:3075, yrkande 2 om en
översyn av länsstyrelsernas krigsorganisation.

Stockholm den 15 maj 1985

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: Per Petersson (m), Olle Göransson (s), Roland Brännström (s),
Gunnar Björk i Gävle (c), Åke Gustavsson (s). Göthe Knutson (m), Evert
Hedberg (s), Karl-Erik Svartberg (s). Anita Bråkenhielm (m). Eric Hägelmark
(fp), Inge Carlsson (s), Ingvar Björk (s). Iréne Vestlund (s) och Erik
Olsson (m).

FöU 1984/85:11

Reservation

Per Petersson (m), Gunnar Björk i Gävle (c), Göthe Knutson (m), Anita
Bråkenhielm (m), Eric Hägelmark (fp) och Erik Olsson (m) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 6 börjar ”1 motion 3081
(c)” och slutar "bör avslås" bort ha följande lydelse:

I motion 3081 (c) hävdas bl. a. att förändringarna enligt proposition
1984/85:160 inte bör genomföras förrän man har fått erfarenhet av tidigare
beslutade ändringar inom totalförsvarets civila del. Utskottet har förståelse
för denna uppfattning. Som framgår av det följande bör omorganisationen i
vart fall inte ske förrän det finns underlag för att ta ställning till krigsuppgifterna
för ÖCB.

Utskottet finner det starkt önskvärt att redan vid ombildningen finns
underlag för beslut om krigsuppgifter och krigsorganisation för ÖCB.
Övervägande skäl talar enligt utskottets mening för att ombildningen sker
den 1 juli 1987. För en senareläggning talar särskilt att omorganisationen
annars infaller när bl. a. myndigheterna inom det ekonomiska försvaret är i
slutskedet av sitt arbete med underlag för 1987 års försvarsbeslut. Yrkandena
i motion 3080 om en senare tidpunkt bör bifallas.

dels att utskottets hemställan i moment 3 b bort ha följande lydelse:

3. beträffande allmänna riktlinjer för ombildning av överstyrelsen för
ekonomiskt försvar till överstyrelsen för civil beredskap

b. att riksdagen med avslag på propositionen och med bifall till
motion 1984/85:3080, yrkandena 3 och 4, beslutar att ombildningen
sker den 1 juli 1987.

Särskilda yttranden
1 Omorganisationer inom totalförsvarets civila del

av Gunnar Björk i Gävle (c).

De civila delarna av totalförsvaret är mitt uppe i eller står inför stora
förändringar. Takten i ändringarna och ändringarnas konsekvenser på olika
nivåer är nu sådana att man bör vara återhållsam med beslut om ytterligare
förändringar av det slag som föreslås i proposition 1984/85:160. Det är viktigt
att hinna tillgodogöra sig erfarenheter av tidigare omorganisationer m. m.

Bland övriga invändningar i motion 3081 av Gunnar Björk i Gävle m. fl. (c)
- redovisade i betänkandet - vill jag särskilt framhålla den brist i propositionen
som består i att krigsuppgifterna för den föreslagna myndigheten inte är
utredda.

FöU 1984/85:11

2 Lokaliseringen av överstyrelsen för civil beredskap

av Gunnar Björk i Gävle (c).

Varken försvarets rationaliseringsinstitut eller regeringen har förutsättningslöst
prövat möjligheten att lokalisera den nya överstyrelsen för civil
beredskap (ÖCB) utanför Stockholmsregionen. Anknytningen till den
nuvarande överstyrelsen för ekonomiskt försvar har tydligen gjort att man
funnit det självklart att lokalisera ÖCB till Stockholm. I många andra fall har
det befunnits lämpligt att lägga statliga myndigheter utanför Stockholmsregionen.
Uttalanden som att nya myndigheter är ”avknoppningar av annan
statlig verksamhet” är helt felaktiga och utgör inte sakliga argument. Jag har
alltså stor förståelse för vad som anförs i motion 3079 (c).

I motion 3078 (c) föreslås att ÖCB skall placeras i Karlstad, i anslutning till
civilförsvarsstyrelsen (statens räddningsverk). Starka skäl talar för detta.
Eftersom utredningsarbetet haft en felaktig inriktning anser jag det nu inte
vara möjligt att förorda att ÖCB lokaliseras till Karlstad. Det bör dock för
framtiden slås fast att inga nya myndigheter skall lokaliseras till Stockholmsregionen.

3 Civilbefälhavarnas kanslier

av Per Petersson (m). Gunnar Björk i Gävle (c), Göthe Knutson (m), Anita
Bråkenhielm (m). Eric Hägelmark (fp) och Erik Olsson (m).

Beträffande ledningen av totalförsvarets civila delar på regional nivå
föreslås i propositionen att civilbefälhavarnas roll förstärks. Med anknytning
härtill yrkas i motion 3080 (m) att riksdagen skall uttala sig för en
förstärkning av civilbefälhavarnas kanslier fr. o. m. den 1 juli 1986. Denna
fråga har nyligen behandlats av riksdagen (prop. 1984/85:100 bil. 6, FöU 9
s. 89-90, rskr. 258). Utskottet framhöll då starkt önskvärdheten av att
ytterligare fem tjänster tillförs civilbefälhavarorganisationen före utgången
av försvarsbeslutsperioden 1982/83-1986/87. Nu liksom då förutsätter utskottet
att den fortsatta utbyggnaden av civilbefälhavarkanslierna tas upp i
budgetarbetet inför budgetåret 1986/87 utan att riksdagen uttalar sig i frågan.
Vi betraktar det som självklart att regeringen i budgetförslaget beräknar
medel för de återstående fem tjänsterna.

minab/gotab Stockholm 1985 82856