om lantmäteri- och kartväsendet (prop. 1981/82:100 bil. 16)
Betänkande 1981/82:CU21
CU 1981/82:21
Civilutskottets betänkande
1981/82:21
om lantmäteri- och kartväsendet (prop. 1981/82:100 bil. 16)
1 Propositionen
Regeringen har i proposition 1981/82:100 bilaga 16 (bostadsdepartementet)
under litt. D 1—3 och D5 (s. 113 — 128) såvitt nu är i fråga
föreslagit riksdagen att under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1982/
83 anvisa
1. till Lantmäteriet ett förslagsanslag av 1 000 kr.,
2. till Lantmäteriet: Plangenomförande ett förslagsanslag av 35 233 000
kr.,
3. till Lantmäteriet: Landskapsinformation ett reservationsanslag av
90 640 000 kr.,
4. till Lantmäteriet: Utrustning m. m. ett reservationsanslag av
3 500 000 kr.
1 den till försvarsutskottet hänvisade propositionen om säkerhets- och
försvarspolitikens samt totalförsvarets fortsatta utveckling (prop. 1981/
82:102) hemställs dessutom att riksdagen till Lantmäteriet: Försvarsberedskap
för budgetåret 1982/83 skall anvisa ett reservationsanslag av
2 631 000 kr.
2 Motionerna
Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionerna 1981/82:
292 av Sten Svensson m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om tilläggsdirektiv
till pågående lantmäteriutredningar,
369 av Margit Odelsparr och Martin Olsson (båda c) vari hemställs att
riksdagen beslutar
1. att hos regeringen begära initiativ för att tillgodose behovet av kartkonservering,
2. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts beträffande Ånge som lämplig lokaliseringsort för kartkonserveringsverksamheten,
854 av Bernt Ekinge och Christer Eirefelt (båda fp) vari hemställs att
riksdagen hos regeringen begär att tilläggsdirektiv ges till Lantmäteriutredning
80 i enlighet med vad i motionen anförts,
1543 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen till Lantmäteriverket:
Landskapsinformation för budgetåret 1982/83 anvisar ett
reservationsanslag av 91 640 000 kr.,
1 Riksdagen 1981/82. 19 sami. Nr 21
CU 1981/82:21
2
1987 av Wivi-Anne Cederqvist och Anita Persson (båda s) vari hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att 1980 års lantmäteriutredning
erhåller tilläggsdirektiv i enlighet med vad som framförts i denna motion.
Förslag om att ur tillgängliga lokaliseringspolitiska medel anvisa 1,15
milj. kr. till lantmäteriverket för att inrätta en kartkonserveringscentral i
Ånge lämnas dessutom i den till arbetsmarknadsutskottet hänvisade motionen
1981/82:846 av Martin Segerstedt och Roland Brännström (bådas).
3 Uppgifter i anslutning till motionerna m. m.
3.1 Lantmäteriets uppdragsverksamhet
Som ett komplement till sina myndighetsuppgifter bedriver lantmäteriet
en omfattande uppdragsverksamhet på affärsmässiga grunder. Större delen
av uppdragsproduktionen sker inom den lokala och regionala organisationen,
men även vid det centrala verket i Gävle utförs uppdrag inom ett
brett område. Till en mindre del avser verksamheten uppdrag i utlandet —
där den marknadsförs under namnet Swedsurvey.
Utvecklingen av uppdragssektorn (exkl. extraordinära kostnader och
intäkter) framgår av följande tabell.
Budgetår | Tillväxt (i %) | Resultat |
1974/75 |
| -0,5 |
1975/76 | + 34 | -3,0 |
1976/77 | + 7 | -0,3 |
1977/78 | + 40 | + 0,2 |
1978/79 | + 21 | + 0,4 |
1979/80 | + 17,4 | + 5,3 |
1980/81 | + 16,7 | -4,5 |
För budgetåret 1980/81 uppgår dock förlusten inkl. extraordinära kostnader
och intäkter till 5,6 milj. kr.
Lantmäteriverket planerar en ökad satsning på marknadsanalyser och
marknadsföring i syfte att bättre anpassa utbudet av tjänster till efterfrågan.
Avsikten är härvid att redan under budgetåret 1981/82 kunna redovisa
en vinst för uppdragsverksamheten.
3.2 Den lokala lantmäteriverksamheten
Frågan om den lokala lantmäteriverksamhetens organisation behandlades
senast av utskottet i april 1980 (CU 1979/80:26). I samband härmed
lämnades också en kortfattad redogörelse för den nuvarande organisationen
(s. 2). Utskottet hade att i detta sammanhang behandla en motion (s)
CU 1981/82:21
3
vari begärdes en skyndsam översyn av gränsdragningen mellan statliga
och kommunala fastighetsbildningsmyndigheters arbetsuppgifter på fastighetsbildnings-
och mätningsområdet och en motion (fp) om översyn av
den lokala lantmäteriorganisationen. Motionerna avstyrktes av utskottet
med hänvisning till en vid denna tidpunkt aviserad kartläggning (Lantmäteriutredning
80) av de förhållanden som gällt under 1970-talet beträffande
den lokala lantmäteriverksamheten m. m. Riksdagen följde utskottet.
Även i oktober 1979 behandlade utskottet frågan om gränsdragningen
mellan statliga och kommunala myndigheters arbetsuppgifter avseende
fastighetsbildningen m. m. (CU 1979/80:1). Riksdagens revisorer hade
hemställt att dessa gränsdragningsfrågor skulle avgöras av en till lantmäteriverket
knuten partssammansatt nämnd samt att en i revisorernas förslag
förordad utvidgning av kommunernas deltagande i fastighetsbildningsverksamheten
genomfördes. Utskottet som bl. a. hänvisade till ett
tidigare ställningstagande (CU 1977/78:21) anförde att något principiellt
nytt underlag för bedömningarna inte tillkommit. Utskottet avstyrkte revisorernas
förslag. Riksdagen följde utskottet.
Det ovan åsyftade ställningstagandet avsåg en i mars 1978 (CU 1977/
78:21) behandlad motion (fp) i vilken begärdes en skyndsam översyn av
gränsdragningen mellan staten och kommunerna i fråga om lantmäteriverksamhetens
organisation. Enligt utskottets mening saknades tillräckliga
skäl för riksdagen att överväga en principiell ändring av de gällande
grunderna för organisationen som godkänts av riksdagen. Motionen avstyrktes
av utskottet. Riksdagen följde utskottet.
3.3 Pågående utredningsarbete m. m.
Flera utredningar avseende lantmäteri- och kartväsendet har f. n. stor
aktualitet. Dessa är bl. a. följande.
Landskapsinformationsutredningen (Bo 1978:08) tillsattes år 1978 för
att bl. a. utreda lantmäteriets uppgifter att tillhandahålla information om
landskapet. Utredningen har under hösten 1981 avgivit betänkandet Landskapsinformation
under 1980-talet (SOU 1981:73). Betänkandet remissbehandlas
f. n.
Lantmäteriutredning 80 tillkallades år 1980 för att beträffande den
lokala lantmäteriverksamhetens organisation kartlägga rådande förutsättningar
för verksamheten i stort och att belysa vissa förändringar som kan
förutses inträffa för den under 1980-talet. Utredningen bör enligt direktiven
bl. a. redovisa de erfarenheter som hittills har vunnits av arbetsfördelningen
mellan staten och kommunerna och av de olika former för samverkan
som har förekommit. Redovisningen bör dessutom omfatta kommunernas
erfarenheter av att utnyttja privata konsultföretag för lantmäteriservice.
Enligt vad som nu är känt avser utredningen att avge ett betänkande
under slutet av 1982 innefattande den begärda kartläggningen.
CU 1981/82:21
4
1980 års lantmäteritaxeutredning som också den är tillsatt år 1980 har till
uppgift att se över principerna för taxan och taxans konstruktion. Utredningsarbetet
är inne i sitt slutskede och ett betänkande väntas under våren
1982.
Den II mars 1982 har dessutom regeringen (bostadsdepartementet)
uppdragit åt lantmäteriverket att ytterligare utreda möjligheterna att finansiera
fastighetsregistreringen med avgifter. Verket skall härvid bygga vidare
på en i september 1981 framlagd översiktlig utredning i samma fråga.
Utredningsuppdraget skall redovisas till regeringen senast den 18 juni
1982.
3.4 Kartkonservering
Lantmäteriverket tillsatte i slutet av år 1980 en arbetsgrupp med uppgift
att kartlägga lämpliga arbetsuppgifter inom lantmäteriets och länsstyrelsernas
kartlagning och kartkonservering som kan centraliseras till en arbetsenhet
i Ånge. Gruppen har i mars 1981 avgivit rapporten Lagning av
arkivkartor — Förslag till organisation. Häri lämnas förslag till uppbyggnad
av en för riket gemensam kartkonserveringscentral och att nuvarande
resurser vid lantmäterienheterna förstärks för den enklare lagningen. I
första hand föreslås centralen lokaliserad till Ånge.
4 Utskottet
4.1 Lantmäteriets uppdragsverksamhet
I motion 292 (m) begärs tilläggsdirektiv till pågående lantmäteriutredningar
(Lantmäteriutredning 80 och 1980 års lantmäteritaxeutredning) —
tilläggsdirektiv som enligt motionsförslaget skall utvidga utredningsverksamheten
till att även omfatta en översyn av lantmäteriverkets uppdragsverksamhet
i belysning av konkurrensförhållandena på marknaden gentemot
enskilda företag.
De i motion 292 (m) åberopade utredningarna är enligt utskottets mening
nu inne i ett sådant skede och har en sådan inriktning att utfärdandet
av tilläggsdirektiv är mindre lämpligt. Motionen avstyrks.
4.2 Den lokala lantmäteriverksamheten
Motionerna 854 (fp) och 1987 (s) tar båda upp den lokala lantmäteriverksamhetens
organisation. Med hänvisning till vad Svenska kommunförbundet
och vissa kommuner framfört påtalas i de bägge motionerna
nödvändigheten av en översyn av lantmäteriverksamhetens organisation
i syfte att underlätta inrättandet av fastighetsbildningsmyndigheter i vissa
kommuner under kommunalt huvudmannaskap. Mot bakgrund härav
hemställs i motionerna att Lantmäteriutredning 80 skall ges tilläggsdirektiv
med denna innebörd.
CU 1981/82:21
5
Lantmäteriutredning 80 skall enligt sina direktiv kartlägga den lokala
lantmäteriverksamheten och dess organisation. När denna kartläggning
genomförts, kan behovet av eventuella förändringar av den lokala lantmäteriorganisationen
bättre överblickas. Motionerna bör i avvaktan på
resultatet av kartläggningen inte föranleda någon begäran från riksdagens
sida.
4.3 Kartkonservering
I motion 369 (c) förslås dels att riksdagen hos regeringen skall begära
initiativ för att tillgodose behovet av kartkonservering, dels att Ånge skall
bli lokaliseringsort för kartkonserveringsverksamheten. Motionärerna
åberopar härvid vikten av att de betydelsefulla dokument som lantmäterikartorna
från tidigare århundraden utgör kan bevaras. Samtidigt betonas
vikten av att bibehålla det yrkeskunnande som erfordras för en kvalificerad
reparation av kartor. Avslutningsvis pekar motionärerna på värdet ur
bl. a. sysselsättningssynpunkt för Ånge av en lokalisering av verksamheten
dit.
De i motion 369 (c) framlagda förslagen har sin grund i den rapport som
framlagts av en arbetsgrupp inom lantmäteriverket angående kartlagning
och kartkonservering. Rapporten har på ett entydigt sätt påvisat behovet
av en centraliserad kartkonservering. Det stora antal kartor som riskerar
att bli förstörda om inte verksamheten kommer till stånd utgör inte sällan
grunden för fastighetsrättsliga bedömningar. Kartorna har även stort kulturhistoriskt
värde. Utskottet anser det angeläget att åtgärder snarast vidtas
av regeringen för att skapa de organisatoriska förutsättningarna för en
sådan verksamhet inom lantmäteriets ram. Häri ingår också bedömningen
av lämplig lokaliseringsort för verksamheten — en fråga som bl. a. måste
avgöras även utifrån regionalpolitiska grunder. Riksdagen bör med anledning
av motion 369 (c) som sin mening ge regeringen till känna vad
utskottet anfört.
4.4 Anslag m. m.
Enligt regeringsförslaget bör för budgetåret 1982/83 till Lantmäteriet:
Landskapsinformation anvisas ett reservationsanslag på 90 640 000 kr. —
ett anslagsbelopp som beräknats med utgångspunkt i lantmäteriverkets
huvudförslag. Härutöver har dock verket i sin anslagsframställning begärt
ytterligare medel för landskapsinformation bl. a. för skogsbrukets behov.
Med anledning härav påtalar bostadsministern (s. 126) att det är angeläget
att den bild- och kartframställning m. m. som har samband med
arbetet med översiktliga skogsinventeringar samordnas med lantmäteriverkets
kartverksamhet. I detta sammanhang tar bostadsministern också
upp möjligheterna till samarbete mellan lantmäteriverket samt statens
delegation för rymdverksamhet och Svenska rymdaktiebolaget.
Med hänvisning till skogsbrukets behov av kartor m. m. hemställs i
CU 1981/82:21
6
motion 1543 (m)att anslaget till Lantmäteriverket: Landskapsinformation
för budgetåret 1982/83 skall tas upp till ett belopp av 91 640 000 kr. — ett
belopp som med 1 milj. kr. överstiger vad som föreslås i propositionen.
Utskottet avstyrker motion 1543 (m). Mot bakgrund av det statsfinansiella
läget får skogsbrukets behov av här aktuell landskapsinformation
tillgodoses inom ramen för det i propositionen föreslagna anslaget. Härvid
bör särskilt de samordningsmöjligheter beaktas som kan finnas mellan
lantmäteriverket och andra myndigheter på detta område.
Vad i övrigt i propositionen anförts om anslag till lantmäteriverksamheten
m. m. har inte gett utskottet anledning till särskilt uttalande. Anslaget
Lantmäteriet: Försvarsberedskap kommer att behandlas av försvarsutskottet
i ett kommande betänkande.
4.5 Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande lantmäteriets uppdragsverksamhet att riksdagen avslår
motion 1981/82:292,
2. beträffande den lokala lantmäteriverksamhetens organisation att
riksdagen avslår motionerna 1981/82:854 och 1987,
3. beträffande kartkonservering att riksdagen med anledning av
motion 1981/82:369 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
4. beträffande anslag för landskapsinformation att riksdagen med
bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1981/
82:1543 till Lantmäteriet: Landskapsinformation för budgetåret
1982/83 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 90 640 000 kr.,
5. beträffande anslag i övrigt att riksdagen för budgetåret 1982/83
under trettonde huvudtiteln anvisar
a. till Lantmäteriet ett förslagsanslag av 1 000 kr.,
b. till Lantmäteriet: Plangenomförande ett förslagsanslag av
35 233 000 kr.,
c. till Lantmäteriet: Utrustning m. m. ett reservationsanslag av
3 500 000 kr.
Stockholm den 25 mars 1982
På civilutskottets vägnar
KJELLA. MATTSSON
Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s), Rolf Dahlberg (m),
Oskar Lindkvist (s), Lars Henrikson (s), Knut Billing (m), Thure Jadestig
(s), Sven Eric Åkerfeldt (c), Bertil Danielsson (m), Birgitta Dahl (s), Kerstin
Andersson i Hjärtum (c), Magnus Persson (s), Bertil Dahlén (fp),
Lennart Nilsson (s) och Erling Bager (fp).
CU 1981/82:21
7
Reservation
Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att
dels den del av utskottets betänkande som på s. 6 börjar ”Utskottet
avstyrker” och slutar ”detta område” bort lyda:
Behovet av att öka virkesuttaget i skogen är allmänt omvittnat. Det
föreligger i detta sammanhang ett stort behov av kartor och annan landskapsinformation
för att ett ökat virkesuttag snabbt skall kunna realiseras.
I första hand avser behovet s. k. ortofotokartor — en till enhetlig skala
omvandlad flygbild — och transportkartor. Framställningstakten för dessa
kartor är dock alldeles för låg, vilket lantmäteriverket också framhållit
i sin anslagsframställning för budgetåret 1982/83. För att kunna tillgodose
bl. a. skogsbrukets behov måste lantmäteriverket därför tilldelas särskilda
medel för verksamheten enligt vad som anförts i motion 1543 (m). Den
ytterligare anslagsbelastning som härigenom uppkommer uppvägs enligt
utskottets mening av de fördelar som ligger i att insatserna möjliggör ett
snabbt ökat virkesuttag med därav följande positiva effekter på ekonomi
och sysselsättning.
dels utskottet under 4 bort hemställa:
4. beträffande anslag för landskapsinformation att riksdagen med
anledning av regeringens förslag och med bifall till motion
1981/82:1543 till Lantmäteriet: Landskapsinformation för budgetåret
1982/83 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 91 640 000 kr.
Särskilt yttrande
Lantmäteriets uppdragsverksamhet
Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anför:
Vid sidan av sina renodlade myndighetsuppgifter bedriver lantmäteriverket
också en omfattande uppdragsverksamhet. Verket konkurrerar härvid
med de enskilda konsultföretag och andra som också finns på marknaden.
För att konkurrenssituationen inte skall snedvridas är det viktigt att
verkets taxor för verksamheten bestäms så att de täcker alla de kostnader
som betingas av uppdraget. Härvid bör särskilt beaktas kostnaderna för
kanslifunktionen och liknande — funktioner som dels finansieras genom
inkomster från uppdragssidan, dels med statsanslag. Denna ”dubbla”
finansiering får inte leda till att uppdragsverksamheten subventioneras
genom att statsanslagen bekostar också en del av administrationskostnaderna
för denna.
LiberTryck Stockholm