om låneunderlag vid nybyggnad av bostäder i egen regi (prop. 1987/88:127)
Betänkande 1987/88:BoU19
Bostadsutskottets betänkande
1987/88:19
om låneunderlag vid nybyggnad av bostäder i egen
Sammanfattning
I betänkandet behandlas ett regeringsförslag om att produktionskostnadsanpassad
belåning skall införas för nybyggnad av bostäder i egen regi. Enligt
förslaget skall dock regeringen för vissa områden kunna besluta att nuvarande
regler, dvs. schablonbelåning, skall tillämpas. Regeringens förslag
tillstyrks av utskottet. Motionsförslag (m) och (fp) om att regeringen inte
skall kunna införa schablonbelåning för vissa områden avstyrks. Även en
motion (c) om belåning av kompletterande värmeanläggningar avstyrks av
utskottet.
Reservationer har avgivits till förmån för samtliga motioner.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1987/88:127 föreslagit riksdagen att godkänna
vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om låneunderlag vid nybyggnad
av bostäder i egen regi.
Motionerna
I betänkandet behandlas följande med anledning av propositionen väckta
motioner.
1987/88:Bo37 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att villkoren för byggande med produktionskostnadsbelåning
skall gälla för hela landet utan möjlighet för regeringen att
undanta visst område.
1987/88:Bo38 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen avslår
regeringens förslag att regeringen skall ges möjlighet att besluta att
pk-belåning inte skall tillämpas vid byggande i egen regi inom visst område.
1987/88:Bo39 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kostnaden för
alternativ värmeproduktion i bostäder skall räknas in i låneunderlaget vid nyeller
ombyggnad av fastighet.
BoU
1987/88:19
1 Riksdagen 1987/88. 19saml. Nr 19
Utskottet
BoU 1987/88:19
Inledning
Parterna på byggarbetsmarknaden har nyligen slutit avtal om att s.k.
objektsanställning av byggnadsarbetare skall ersättas av tillsvidareanställning.
Detta innebär bl.a. att byggföretagen tar ett mer långsiktigt ansvar än
hittills för att trygga sysselsättningen för sina anställda. Särskilt under tider
med överkapacitet inom byggbranschen kommer egna produktionsinitiativ
att krävas från byggföretagens sida för att säkra den förbättrade anställningstryggheten.
Enligt bostadsministern (s. 2) är emellertid möjligheterna att ta
sådana initiativ i fråga om byggande av nya bostäder begränsade till följd av
att produktionskostnadsanpassad belåning (pk-belåning) inte lämnas för
egenregibyggen. Bättre förutsättningar bör enligt hans mening därför skapas
för att bygga bostäder i egen regi. I den utsträckning det är förenligt med en
fungerande priskonkurrens i bostadsbyggandet i övrigt bör enligt bostadsministern
sådana egenregibyggen framdeles kunna pk-belånas.
Beräkning av låneunderlag m.m.
Dagens bostadsfinansieringssystem fick sin principiella utformning genom
1974 års bostadspolitiska beslut (prop. 1974:150, CU 1974:36). Systemet
innebär i korthet att statliga bostadslån beviljas för ny- och ombyggnad av
hus som skall fylla ett varaktigt behov. Till de statliga lånen är kopplade
räntebidrag som avser såväl det statliga bostadslånet som underliggande
krediter. Räntebidrag lämnas med ett belopp som motsvarar skillnaden
mellan verklig räntekostnad för bottenlån och bostadslån och en garanterad
ränta. Den garanterade räntan höjs årligen genom s.k. upptrappningar.
Storleken av de lån och räntebidrag som kan utgå vid nybyggnad av
bostadshus bestäms med utgångspunkt i ett särskilt fastställt låneunderlag -detta låneunderlag baseras antingen på den faktiska produktionskostnaden
eller på en för projektet schablonberäknad produktionskostnad.
Produktionskostnadsanpassad belåning (pk-belåning) innebär att låneunderlaget
skall motsvara anbudssumman för projektet med skäligt tillägg för
kostnader som inte omfattas av anbudet. Belåningsmetoden används för
hyres- och bostadsrättshus och för säljarbyggda egnahem. Som förutsättning
gäller dock att projektet är upphandlat genom infordrande av anbud eller
genom förhandling. Vid förhandlingsupphandling krävs att kostnadsnivån
inte är högre än om byggnadsarbetena hade upphandlats i konkurrens och att
produktionsformen är lämplig i det enskilda fallet.
Vid byggande i egen regi fastställs låneunderlaget alltid med utgångspunkt
i en schablonberäknad produktionskostnad.
Ett av syftena med låne- och bidragsbestämmelserna är att stimulera
priskonkurrens inom bostadsproduktionen. Enligt bostadsministerns mening
(s. 4) måste bostadspolitiken även framdeles främja konkurrensen i
bostadsbyggandet. Bl.a. med hänsyn till byggföretagens nya åtaganden som
en följd av den ökade anställningstryggheten för byggnadsarbetare bör dock
enligt hans mening reglerna för pk-belåning ändras. Det bör sålunda bli
möjligt att i egen regi bygga bostäder på samma villkor som skulle ha gällt för
konkurrensupphandlade projekt. Bostadsministern förordar därför att låneunderlaget
vid nybyggnad i egen regi normalt skall motsvara godkända
produktionskostnader (pk-belånas).
Emellertid kan det enligt bostadsministerns mening inte uteslutas att det
kan uppkomma situationer där konkurrensen i byggandet riskerar att
åsidosättas bl.a. till följd av att byggnadsarbeten i egen regi pk-belånas. Han
förordar därför att regeringen skall få möjlighet att besluta att pk-belåning
inte skall tillämpas för byggnadsarbeten i egen regi inom visst område. Enligt
förslaget skall ett sådan beslut kunna meddelas om det behövs med hänsyn
till läget på arbetsmarknaden, samhällsekonomiska förhållanden eller andra
väsentliga allmänna intressen. Om ett sådant regeringsbeslut blir nödvändigt
bör enligt bostadsministern en skälig avvägning göras mellan de samhällsintressen
som motiverar beslutet och det intresse av att företagen kan driva en
god sysselsättningsplanering som föranlett det framlagda förslaget om
pk-belåning.
De nya bestämmelserna skall enligt förslaget tillämpas i ärenden där den
preliminära ansökan om nybyggnadslån inlämnas till kommunen efter den 30
juni 1988.
Enligt motion Bo37 (m) är en ökad neutralitet i bostadslånesystemet
nödvändig, och motionärerna motsätter sig därför inte att rätten till
pk-belåning utsträcks till att omfatta bostadsbyggande i egen regi. Däremot
bör enligt deras mening inte regeringen ges möjlighet att i det närmaste
godtyckligt undanta byggande i vissa områden från denna belåning.
Även i motion Bo38 (fp) välkomnas förslaget om att införa pk-belåning vid
byggande i egen regi. Också i denna motion avvisas dock förslaget om att
regeringen skall kunna besluta om undantag för byggande inom visst
område. Enligt motionärerna öppnar förslaget i denna del dörren för en
ganska godtycklig prövning.
Med anledning av vad som i proposition och motioner föreslagits
beträffande pk-belåning vid byggande i egen regi vill utskottet anföra
följande.
Det långsiktiga ansvar som byggföretagen genom övergången till tillsvidareanställning
tagit på sig för att trygga sysselsättningen för sina anställda
motiverar enligt bostadsutskottets mening att företagen ges förbättrade
möjligheter att genom egna produktionsinitiativ säkra anställningstryggheten.
Detta kan bl.a. uppnås genom att pk-belåning införs även för egenregibyggen.
Bostadsutskottet kan för sin del också konstatera att en bred enighet
synes råda om att pk-belåning skall kunna tillämpas vid byggande i egen regi.
Även utskottet delar denna uppfattning. Samtidigt bör byggande i egen regi
kunna pk-belånas endast i den utsträckning detta är förenligt med en
fungerande priskonkurrens i byggandet. Som framhålls i regeringens förslag
kan det inte uteslutas att situationer kan uppkomma där konkurrensen i
byggandet riskerar att åsidosättas bl.a. till följd av att byggnadsarbeten i egen
regi pk-belånas. Enligt bostadsutskottets mening bör regeringen mot bakgrund
härav få möjlighet att besluta att pk-belåning inte skall tillämpas för
byggnadsarbeten i egen regi inom visst område. I enlighet med regeringens
förslag skall således ett sådant beslut kunna meddelas om det behövs med
BoU 1987/88:19
3
hänsyn till läget på arbetsmarknaden, samhällsekonomiska förhållanden
eller andra väsentliga allmänna intressen.
Vad utskottet nu anfört innebär att regeringens förslag tillstyrks. Motionerna
Bo37 (m) och Bo38 (fp) avstyrks.
Övrigt
Vid beräkningen av låneunderlaget får ingå kostnaden för bl.a. värmeanläggning.
Det ingående beloppets storlek bestäms av vilken typ av anläggning
som installeras. Sedan den 1 januari 1988 kan dessutom en kombination av
två olika värmesystem, t.ex. elvärme och fastbränslepanna, belånas.
Enligt motion Bo39 (c) innebär utbyggnaden av elbaserade värmesystem
en säkerhetsrisk bl.a. vid stark kyla. Med hänvisning härtill förordas i
motionen att kostnaden för kompletterande värmeanläggningar som inte är
beroende av el för sin drift, t.ex. kaminer och kakelugnar, skall få ingå i
låneunderlaget vid ny- och ombyggnad av bostäder.
Enligt bostadsutskottets mening får vad i motion Bo39 (c) förordats anses i
inte ringa grad tillgodosett genom de regler för belåning av värmeanläggningar
som gäller sedan den 1 januari 1988, och som utskottet redovisat ovan.
Motionen avstyrks med hänvisning härtill.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande pk-belåning vid byggande i egen regi
att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Bo37 och 1987/
88:Bo38 godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,
2. beträffande kostnaden för kompletterande värmeanläggningar
att riksdagen avslår motion 1987/88: Bo39.
Stockholm den 21 april 1988
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Rolf Dahlberg (m),
Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Per Olof Håkansson (s), Knut Billing
(m), Margareta Palmqvist (s), Karl-Göran Biörsmark (fp), Rune Evensson
(s), Tore Claeson (vpk), Berit Bölander (s). Margareta Gard (m), Britta
Sundin (s) och Eva Rydén (c).
BoU 1987/88:19
4
Reservationer
BoU 1987/88:19
1. Pk-belåning vid byggande i egen regi (mom. 1)
Agne Hansson (c), Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Knut Billing (m),
Karl-Göran Biörsmark (fp), Margareta Gard (m) och Eva Rydén (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Det
långsiktiga” och på s. 4 slutar med ”Bo38 (fp) avstyrks” bort ha följande
lydelse:
Det finns enligt bostadsutskottets mening ett stort behov av att i grunden
reformera det nuvarande bostadsfinansieringssystemet. Förslag med denna
inriktning har också lagts fram i motioner (m) och (fp) till årets riksmöte
- motioner som behandlas i bostadsutskottets betänkande BoU 1987/88:10.
I avvaktan på en genomgripande reformering måste dock de möjligheter som
finns att åstadkomma förenklingar i dagens system tas till vara. Inte minst
gäller detta åtgärder som förbättrar neutraliteten mellan olika byggherrar,
entreprenadformer och upplåtelseformer. Regeringens förslag om att även
byggande i egen regi skall kunna pk-belånas utgör därför ett litet steg i rätt
riktning. Däremot bör inte regeringen ges möjlighet att undanta byggande i
vissa områden från denna belåning. Förslaget i denna del öppnar enligt
bostadsutskottets mening dörren för en ganska godtycklig prövning som i
väsentliga avseenden skulle kunna sätta den nya lånemöjligheten ur spel. I
enlighet med vad som förordas i motionerna Bo37 (m) och Bo38 (fp) bör
sålunda rätten till pk-belåning gälla oinskränkt i hela landet vid allt byggande
i egen regi.
Vad bostadsutskottet nu med anslutning till motionerna Bo37 (m) och
Bo38 (fp) anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande pk-belåning vid byggande i egen regi
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna
1987/88:Bo37 samt 1987/88:Bo38 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
2. Kostnaden för kompletterande värmeanläggningar (mom.
2)
Agne Hansson och Eva Rydén (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Enligt
bostadsutskottets” och slutar med ”hänvisning härtill” bort ha följande
lydelse:
Grunden för en energipolitik som syftar till att ersätta olja, kol och
kärnkraft är, som framhålls i motion Bo39 (c), en energihushållning och en
energiförsörjning baserad på inhemska förnybara energikällor. En sådan
inriktning av energipolitiken minskar också på ett påtagligt sätt sårbarheten i
energiförsörjningen.
Inte minst den sistnämnda aspekten på energiförsörjningen måste enligt
bostadsutskottets mening beaktas i ökad utsträckning. Det stora elberoendet 5
vid bostadsuppvärmning utgör en ökad säkerhetsrisk. De senaste årens kalla
vintrar har på ett påtagligt sätt visat på riskerna med ett alltför stort
elberoende. Det är inte bara de fastigheter som värms upp med direktverkande
el som drabbas vid störningar i eldistributionen utan även fastigheter med
konventionella pannor och med värmepumpar m.m.
Mot bakgrund av det nu anförda måste enligt bostadsutskottets mening
åtgärder vidtas för att trygga värmeförsörjningen i våra bostäder vid
elavbrott eller andra störningar i eldistributionen. En sådan åtgärd är att
stimulera installation av kompletterande värmekällor som inte är elberoende,
t.ex. kaminer och kakelugnar. I enlighet med förslaget i motion Bo39 (c)
bör således extra värmeanläggningar av denna typ fullt ut få inräknas i
låneunderlaget vid såväl ny- som ombyggnad. Härutöver bör också insatser
vidtas för att sprida information dels om värdet av att installera extra
värmekällor, dels om de lånemöjligheter som finns. Utskottets ställningstagande
i denna del bör ges regeringen till känna.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande kostnaden för kompletterande värmeanläggningar
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Bo39 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
BoU 1987/88:19
6