om lagstiftning beträffande ideella föreningar (Betänkande 1985/86:LU5 Lagutskottet)

Lagutskottets betänkande
1985/86:5

om lagstiftning beträffande ideella föreningar

1985/86:5

Sammanfattning

I betänkandet behandlas tre motioner vari tas upp frågor om lagstiftning
beträffande ideella föreningar.

Utskottet anser att det inte finns behov av en särskild lagstiftning om
ideella föreningar och avstyrker därför motionerna. Mot utskottets ställningstagande
reserverar sig ledamöterna från moderata samlingspartiet,
folkpartiet och centerpartiet.

Motionsyrkanden

Motion 1984/85:296 av Martin Olsson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att frågan om ramlagstiftning för ideella föreningar utreds.

Motion 1984/85:694 av Allan Ekström (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till lag om ideella föreningar.

Motion 1984/85:1670 av Gullan Lindblad m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att frågan om ramlagstiftning för ideella föreningar
utreds.

Gällande ordning

I juridiskt hänseende skiljer man mellan ekonomiska föreningar och ideella
föreningar. De ekonomiska föreningarna regleras i lagen (1951:308) om
ekonomiska föreningar. För att en förening skall kunna registreras som
ekonomisk förening fordras enligt 1 § att föreningen har till ändamål att
främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom sådan ekonomisk
verksamhet i vilken medlemmarna deltar som avnämare eller leverantörer
eller med egen arbetsinsats eller genom begagnande av föreningens tjänster
eller på annat dylikt sätt. Det krävs alltså dels att föreningen bedriver
ekonomisk verksamhet, dels att verksamheten skall syfta till att främja
medlemmarnas ekonomiska intressen. Saknas endera av dessa förutsättningar
är föreningen att anse som en ideell förening.

Ideella föreningar omfattas inte av lagen om ekonomiska föreningar.
Beträffande ideella föreningar saknas en sådan detaljerad civilrättslig
lagstiftning som finns rörande aktiebolag och ekonomiska föreningar. Inte
heller finns det i lagstiftningen någon definition av begreppet ideell förening.

1 Riksdagen 1985186. 8sami Nr 5
Rättelse: S. 7 och 8 utgår

De ideella föreningarna kan delas in i två huvudgrupper. Dels finns sådana
föreningar som har annat ändamål än att främja sina medlemmars ekonomiska
intressen, t. ex. föreningar för religionsutövning, politisk verksamhet,
vetenskaplig forskning, välgörenhet, sällskapsliv, idrott och skytte, försvarsföreningar,
kamratföreningar, djurskyddsföreningar m. fl. Dels finns föreningar
som syftar till att främja sina medlemmars ekonomiska intressen på
annat sätt än genom ekonomisk verksamhet i lagens mening, t. ex. arbetsgivarföreningar,
fackföreningar och branschsammanslutningar.

I rättspraxis har sedan länge ansetts att en ideell förening äger rättskapacitet
då den har antagit stadgar som inte är alltför bristfälliga och valt styrelse.
Förbindelser som ingås för en sådan förening binder endast föreningen, inte
de enskilda medlemmarna. Om föreningen inte uppfyller nämnda förutsättningar-
vanligt bland föreningar av enklare slag, såsom läsecirklar och svagt
organiserade sällskapsföreningar - blir avtal som ingås för föreningens
räkning bindande endast för dem som har ingått detta avtal. Enligt praxis
anses vidare vissa andra principer också gälla. En närmare redogörelse
härför finns i betänkandet LU 1982/83:22.

Bestämmelser i stadgarna för en ideell förening vilka är oskäliga mot
medlemmarna kan ogiltigförklaras eller jämkas av allmän domstol med stöd
av 36 § avtalslagen. I ett rättsfall från år 1982 (NJA 11982 s. 853) har högsta
domstolen sålunda ogiltigförklarat en bestämmelse i stadgarna för en
fackförening om att frågor om medlems rätt till utträde ur föreningen skulle
avgöras av en skiljenämnd med viss sammansättning.

När man talar om föreningsrättsliga problem kan man avse inte bara frågor
som rör förhållandet mellan en förening och dess medlemmar eller som rör
verkan mot utomstående av rättshandlingar som företagits på föreningens
vägnar utan också vissa andra problem. Med termen föreningsrätt kan
sålunda avses den allmänna medborgerliga rätten att utan hinder eller
inblandning av offentlig myndighet sammansluta sig och verka för gemensamma
syften i föreningar. För tydlighetens skull brukar termen föreningsfrihet
användas för att beteckna det offentligrättsliga begreppet och för att
markera skillnaden till föreningsrätten i privaträttslig mening. Föreningsfriheten
ingår bland de grundläggande fri- och rättigheter som upptas i
regeringsformen.

Det privaträttsliga begreppet föreningsrätt förekommer också inom
arbetsrätten. Med föreningsrätt avses i lagen (1976:580) om medbestämmande
i arbetslivet (MBL) rätten för arbetsgivare och arbetstagare att tillhöra
arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation, utnyttja medlemskapet samt
verka för organisationen eller för bildandet av sådan organisation utan att bli
utsatta för påtryckningar eller annan obehörig inblandning från motpart i
arbetsförhållandet. Förening äger för egen del skydd i lagen endast så till
vida, att den inte är skyldig att tåla sådan kränkning av enskild arbetsgivares
eller arbetstagares föreningsrätt som innebär intrång i dess verksamhet.
Reglerna har enbart till syfte att skydda rätten att organisera sig (den s. k.
positiva föreningsrätten) men ger inte något skydd för anspråk på att få vara
oorganiserad eller för rätt att inte tillhöra viss förening (den s. k. negativa
föreningsrätten).

LU 1985/86:5

Tidigare riksdagsbehandling

LU 1985/86:5

Frågan om lagstiftning rörande ideella föreningar har sedan 1971 prövats
åtskilliga gånger av riksdagen, senast våren 1984 (se LU 1983/84:14), med
anledning av motioner. Lagutskottet ansåg att det saknades skäl för en
lagstiftning beträffande de ideella föreningarna och pekade vidare på det
pågående arbetet inom berörda departement med frågor som hade anknytning
till motionsspörsmålet (LU 1983/84:14 s. 9). På förslag av utskottet
avslogs motionerna av riksdagen. Beträffande frågans tidigare behandling
hänvisas till LU 1982/83:2, LU 1982/83:22 och LU 1983/84:14.

Spörsmålet om lagstiftning om negativ föreningsrätt behandlades av
riksdagen senast hösten 1984 (prop. 1983/84:165, AU 1984/85:3). Arbetsmarknadsutskottet
hänvisade i sitt av riksdagen godkända betänkande till
den ståndpunkt utskottet tidigare intagit (se AU 1983/84:5), nämligen att
man borde avstå från att ingripa med lagstiftning om den negativa föreningsrätten,
och ansåg att de omständigheter som åberopats i de i ärendet
behandlade motionerna inte borde föranleda ett ändrat ställningstagande i
detta sammanhang (AU 1984/85:3 s. 42-43).

Utredningsarbete

På olika håll har bedrivits och bedrivs utredningsarbete med anknytning till
motionsspörsmålen.

Stiftelseutredningen (Ju 1975:01) tillkallades år 1975 på riksdagens begäran
med uppdrag att företa en översyn av lagstiftningen om stiftelser.

Efter beslut av regeringen upphörde utredningen med sitt arbete 1983 och
överlämnade därvid som resultat av arbetet ett antal promemorior.

Som svar på en fråga av lagutskottets ordförande, Per-Olof Strindberg, om
översyn av lagstiftningen om stiftelser framhöll justitieministern den 11 mars
1985 (rd 1984/85:94 s. 90) att det inom justitiedepartementet arbetades med
en departementspromemoria om stiftelser samt att det då var för tidigt att
uttala sig om när det är möjligt att förelägga riksdagen ett förslag till en ny
lagstiftning. Justitieministern räknade dock med att departementspromemorian
skulle kunna sändas ut på remiss under 1985.

Kooperationsutredningen (I 1977:01) föreslår i slutbetänkandet (SOU
1984:9) Kooperativa föreningar en helt ny lag om sådana föreningar, vilken
skall ersätta lagen om ekonomiska föreningar. Förslaget innebär bl. a. att
kooperativa föreningar, vilkas syfte är mer socialt än ekonomiskt, frivilligt
skall kunna ansöka om registrering. Registreringsskyldiga är dock enligt
förslaget bara kooperativa föreningar som har till ändamål att främja
medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet.

Utredningens förslag om en ny lag om kooperativa föreningar övervägs för
närvarande inom justitiedepartementet.

Motionsmotiveringar

Motionärerna i motionerna 694 och 1670 (m) anser att det finns behov av
grundläggande regler beträffande de ideella föreningarnas status och verk -

samhet inte minst med hänsyn till den stora roll som många föreningar, bland
dem fackliga, spelar i dagens samhälle. Behovet av en lagreglering är särskilt
framträdande när det gäller förhållandet mellan föreningen och de egna
medlemmarna. Viktiga frågor som behöver regleras är t. ex. medlems
bundenhet av beslut som fattas utan medlems direkta medverkan och
medlemsinträde i samt utträde ur förening.

I motion 296 (c) framhålls att det finns flera starka skäl som talar för att en
lagstiftning om ideella föreningar behövs. Motionärerna hänvisar till många
olika händelser under senare år som visar att den enskilde föreningsmedlemmen
har behov av ett skydd mot föreningen. Motionärerna framhåller att
tidigare motioner på området avslagits med hänvisning till pågående
utredningsarbete men att skäl för avslag på motionerna inte längre föreligger
sedan utredningsarbetet avslutats. Samtidigt har behovet av garantier för den
enskildes rättigheter och skyldigheter i en organisation blivit alltmer
uppenbart. En lagstiftning bör bl. a. innehålla regler om rätten till inträde i
och utträde ur förening, negativ föreningsrätt, uteslutning ur förening samt
om föreningsbeslut som gäller medlemmens förhållanden utanför det
område som är föreningens egentliga.

Utskottet

I betänkandet behandlas tre motioner vari framförs önskemål om lagstiftningsåtgärder
beträffande ideella föreningar.

I juridiskt hänseende skiljer man mellan ekonomiska föreningar och
ideella föreningar. De förstnämnda föreningarna regleras i lagen (1951:308)
om ekonomiska föreningar. För att en förening skall kunna vinna registrering
som ekonomisk förening fordras dels att föreningen bedriver ekonomisk
verksamhet, dels att verksamheten skall syfta till att främja medlemmarnas
ekonomiska intressen. Saknas någon av dessa förutsättningar är föreningen
att anse som en ideell förening. Till skillnad från vad som gäller beträffande
de ekonomiska föreningarna saknas en närmare lagreglering av de ideella
föreningarna i civilrättsligt hänseende.

I motion 1984/85:694 (m) yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag
till lag om ideella föreningar. I motionerna 1984/85:296 (c) och 1670 (m)
yrkas att frågan om en ramlagstiftning för ideella föreningar utreds.
Motionärerna i de tre motionerna framhåller att det finns ett behov av
grundläggande regler om de ideella föreningarna särskilt när det gäller
medlems inträde i och utträde ur föreningen och andra förhållanden mellan
föreningen och medlemmen.

Utskottet erinrar om att motioner med samma syfte som de nu aktuella
under de senaste tio åren tillhopa sju gånger (senast våren 1984) behandlats
av riksdagen. På hemställan av lagutskottet har motionerna avslagits.

Då frågan senast prövades (se LU 1983/84:14) fann utskottet att det
saknades skäl för en lagstiftning om ideella föreningar. Några nya omständigheter
som bör föranleda att riksdagen frångår sitt tidigare ställningstagande
har inte framkommit. Också de nu aktuella motionerna bör således avslås.

LU 1985/86:5

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:296, 1984/85:694 och
1984/85:1670.

Stockholm den 5 november 1985

På lagutskottets vägnar

Per-Olof Strindberg

Närvarande: Per-Olof Strindberg (m), Lennart Andersson (s), Owe
Andréasson (s), Stig Gustafsson (s), Ulla Orring (fp), Martin Olsson (c),
Inga-Britt Johansson (s), Inger Hestvik (s), Bengt Harding Olson (fp), Nic
Grönvall (m), Gunnar Thollander (s), Marianne Karlsson (c), Berit Löfstedt
(s), Ewa Hedkvist Petersen (s) och Ewy Möller (m).

Reservation

Per-Olof Strindberg (m), Ulla Orring (fp), Martin Olsson (c), Bengt Harding
Olson (fp), Nic Grönvall (m), Marianne Karlsson (c) och Ewy Möller (m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med orden
”Utskottet erinrar” och slutar med orden ”således avslås” bort ha följande
lydelse:

Som utskottet framhållit då frågan om en lagstiftning beträffande ideella
föreningar tidigare varit aktuell utgör dessa föreningar en viktig del av vårt
samhälle. De fullgör betydelsefulla uppgifter på många olika områden,
exempelvis inom facklig, politisk och humanitär verksamhet samt vid
religionsutövning, vetenskaplig forskning och idrott. Utskottet kan liksom
tidigare också konstatera att många ideella organisationer lagstiftningsvägen
kommit att få ett starkt inflytande över samhällsutvecklingen. Till detta
kommer, som motionärerna påpekat, att samhället på olika sätt stöder
organisationer och föreningar av skiftande slag.

Trots den betydelse som olika organisationer sålunda har saknas i dag
normer av grundläggande karaktär beträffande organisationernas förhållanden.
För associationer av annan typ är läget det motsatta. För aktiebolag och
ekonomiska föreningar - för att nämna ett exempel - föreligger noggrann
lagreglering. Avsaknaden av regler angår sådana centrala ämnen som den
enskildes rätt att inträda i, kvarstanna i eller utträda ur en förening och hans
rätt att slippa bli ansluten till en förening mot sin vilja (negativ föreningsrätt,
kollektivanslutning). Inte heller finns det regler mot s. k. organisationsklausuler
av innebörd att arbetsgivaren förbinder sig att icke anställa personer
som ej tillhör den avtalsslutande arbetstagarorganisationen. Ytterligare
exempel på frågor som - i enlighet med vad som anges i motionerna - är
oreglerade är minoritetsskyddet, ekonomi och revision, skadeståndsskyldighet,
ansvar för uppkomna förbindelser och upplösning av föreningen.

LU 1985/86:5

Enligt utskottets mening ger utvecklingen under senare år tveklöst stöd för
ståndpunkten att den enskildes ställning i förhållande till organisationerna
behöver ges ett lagfäst skydd. Det har sålunda inträffat fall där medlem
uteslutits ur en förening eller vägrats utträde under uppmärksammade
former. Ett annat belysande exempel är det i motionerna omnämnda
rättsfallet från högsta domstolen (NJA 11982 s. 853) där en skiljedomsklausul
i stadgarna för ett LO-förbund underkändes som oskälig. Utskottet vill
också peka på fall där föreningen avtalat med försäkringsbolag om kollektiva
hemförsäkringar för sina medlemmar utan att ha inhämtat deras samtycke.
Andra händelser som tilldragit sig betydande intresse har slutligen varit
blockader som riktats mot företagare utan anställda eller med anställda som
inte är medlemmar i den blockerande organisationen.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det ovedersägligen finns
starka skäl för en närmare utredning rörande såväl behovet som den lämpliga
utformningen av lagstiftning om de ideella föreningarna.

Beträffande den närmare inriktningen av utredningsarbetet vill utskottet
framhålla att en viktig utgångspunkt måste vara att variationsrikedomen
inom föreningslivet inte får begränsas. Det är vidare angeläget att föreningslivet
och organisationsväsendet inte hindras eller försvåras. Tyngdpunkten i
en ifrågasatt lagstiftning bör ligga i det som från samhällets sida är mest
skyddsvärt, nämligen den enskilde medlemmens ställning i förhållande till
organisationen. Viktigt är också att det - som motionärerna påpekat -tillskapas grundläggande regler om organisationen som sådan, bl. a. villkoren
för att en förening skall anses vara en juridisk person. Andra angelägna
uppgifter för utredningen bör som framgått vara att utforma bestämmelser
om medlems inträde i, avgång från och uteslutning ur förening, medlems
bundenhet av beslut som fattats utan hans medverkan eller som rör frågor
utanför föreningens verksamhetsområde, förhållandet till tredje man, skadeståndsskyldighet,
firmateckning, ansvarighet för uppkomna förbindelser
och föreningens upplösning. Det bör ankomma på regeringen att närmare
bestämma formerna för utredningsarbetets bedrivande.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna 296, 694 och
1670 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionerna 1984/85:296, 1984/
85:694 och 1984/85:1670 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om utredning av frågan om lagstiftning beträffande
ideella föreningar.

LU 1985/86:5

gotab Stockholm 1985 83582

‘■v.

■

		-



		•


		/

!:' 4: :V