om lagfartskostnaden vid gruppbebyggelse (Betänkande 1981/82:SkU7 Skatteutskottet)

SkU 1981/82:7

Skatteutskottets betänkande
1981/82:7

om lagfartskostnaden vid gruppbebyggelse
Motionen

I motion 1980/81:1150 av Börje Hörnlund (c) hemställs att riksdagen
beslutar begära att regeringen ser över reglerna för beräkning av den statliga
lagfartskostnaden i syfte att skapa enhetliga och rättvisa regler för de
boende.

Gällande bestämmelser

Enligt stämpelskattelagen (1964:308) utgår skatt med 15 kr. för varje fullt
tusental kronor av värdet på fast egendom eller tomträtt som förvärvas av
annan än juridisk person. Undantag från skatteplikt anges i 4 § och avser
förvärv under särskilda förutsättningar, exempelvis för att åstadkomma
lämpligare fastighetsindelning m. m. Som värde på fast egendom gäller
taxeringsvärdet året närmast före det år då lagfart söks om inte köpeskillingen
överstiger taxeringsvärdet. I normalfallet - då köpeskillingen är högre
än taxeringsvärdet - beräknas skatten på köpeskillingen. Särskilda regler
gäller vid byte och då taxeringsvärde saknas.

Den tekniska utformningen av stämpelskatten är f. n. i vissa delar föremål
för översyn av stämpelskatteutredningen (B 1977:06). Den i motionen
aktualiserade frågan synes dock inte vara av den arten att den faller inom
utredningens uppdrag.

Yttrande

Civilutskottet har avgivit ett yttrande (CU 1981/82:4 y) som fogas som
bilaga till betänkandet.

Utskottet

Motionären gör gällande att reglerna för stämpelskatten medför orättvisor
vid gruppbebyggelse. Den som i god tid bestämmer sig för köp kan slippa undan
med skatt på enbart tomtvärdet medan i andra fall skatten utgår på
värdet av både tomt och byggnad. Av rättviseskäl bör därför enligt motionärens
mening skatten i ett grupphusområde utgå enhetligt på antingen
tomtvärdet eller värdet av tomt och byggnad.

Civilutskottet har i yttrande över motionen bl. a. framhållit att köpeskillingen
för grupphus kan variera även på grund av skiftningar i efterfrågan och

1 Riksdagen 1981182. 6 sami. Nr 7

SkU 1981/82:7

att dessa prisvariationer kan vara större än skillnaden i lagfartskostnader.
Vidare understryks intresset av att upprätthålla en likformighet gentemot
övriga fall av fastighetsöverlåtelser där prisrelationerna mellan mark och
byggnad inte är så fasta som inom ett grupphusområde. Civilutskottet anser
vidare att inte heller bostadspolitiska utgångspunkter nu påkallar den i
motionen begärda översynen.

Skatteutskottet som ansluter sig till civilutskottets bedömning vill samtidigt
understryka vikten av att man såvitt möjligt undviker att komplicera
lagstiftningen. Skatten är avsedd att utgå på försäljningen av fast egendom då
en sådan transaktion äger rum. Att införa olika beskattningsregler för olika
former av bebyggelse måste uppenbarligen leda till gränsdragningsproblem
och risker för orättvisor gentemot andra grupper av husägare.

Med hänsyn härtill och då den begärda utredningen inte heller påkallas av
bostadspolitiska skäl avstyrker skatteutskottet bifall till motionen.
Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motion 1980/81:1150.

Stockholm den 5 november 1981

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Stig Josefson (c), Valter Kristenson (s)*,
Wilhelm Gustafsson (fp). Rune Carlstein (s), förste vice talmannen Ingegerd
Troedsson (m). Olle Westberg i Hofors (s), Tage Sundkvist (c), Hagar
Normark (s), Bo Lundgren (m). Curt Boström (s), Bo Forslund (s), Olle
Grahn (fp). Bengt Wittbom (m) och Kerstin Andersson i Hjärtum (c)*.

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

SkU 1981/82:7

Civilutskottets yttrande Bilaga

1981/82:4 y

över motion om lagfartskostnaden vid nybyggnad

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har berett civilutskottet tillfälle att avge yttrande över
motion 1980181:1150 av Börje Hörnlund (c). I motionen hemställs att
riksdagen beslutar begära att regeringen ser över reglerna för beräkning av
den statliga lagfartskostnaden i syfte att skapa enhetliga och rättvisa regler
för de boende.

Begreppet gruppbebyggelse används i regel för en bostadsproduktion när
ett antal småhus uppförs samordnat för försäljning till dem som skall bo i
husen. I praktiken är ofta husen inom gruppen, eller delar av den. inbördes
likartade. Om avtalet om köp av ett sådant hus träffas i ett tidigt skede och
innan huset byggts kommer stämpelskatten att beräknas på värdet av en
fastighet som utgörs endast av en tomt. Ersättningen för att därefter uppföra
ett hus drabbas inte av stämpelskatt. Överlåts fastigheten med ett färdigt hus
hör detta till fastigheten och dess pris ingår därmed i den köpeskilling för
fastigheten som grundar stämpelskatt. Det finns också mellanformer där
köparen betalar visst belopp för återstående arbeten på ett hus under
uppförande.

Motionärens utgångspunkt är att lagfartskostnaden borde beräknas lika
för likvärdiga fastigheter inom en grupp vid förstagångsförsäljning och
sålunda inte variera på grund av att byggnaden vid köpetillfället färdigställts i
varierande omfattning. Detta uppfattas som ett rättvisekrav de skilda
köparna emellan.

Det bör emellertid noteras att köpeskillingarna kan variera även med
hänsyn till skiftningar i efterfrågan vid olika tider och att det i och för sig är
möjligt att priset för ett färdigt hus kan vara lägre än summan av vad som
tidigare betalats för en tomt och uppförande av ett likvärdigt hus på denna.
Dessa prisvariationer kan vara större än skillnaden i lagfartskostnader.

Motionären förespråkar att den önskade likformigheten vid beräkning av
stämpelskatt skall uppnås genom att skatten i dessa fall beräknas endast på
markens värde. Han väger detta endast mot det fiskaliska intresset. Det finns
emellertid också ett intresse att upprätthålla en principiell likformighet
gentemot övriga fall av fastighetsöverlåtelser där relationen mellan markpris
och byggnadspris inte är så fast som inom ett homogent grupphusområde.

Enligt civilutskottets mening finns det - även om syftet är välförståeligt -utifrån de utgångspunkter som motionären anger inte tillräckliga skäl för en
översyn av reglerna om stämpelskatt.

SkU 1981/82:7

En översyn av dessa regler har tidigare diskuterats efter ett motionsförslag
(s) (BcU 1969:30). Förslaget om en översyn utgick da fran att syftet att
främja gruppbebyggelse som produktionsform genom att medge skattefrihet
vid förstagångsförsäljning av gruppbvggda småhus. Enligt civilutskottets
mening ger inte heller bostadspolitiska utgångspunkter nu anledning att
påkalla en begärd översyn.

Stockholm den 15 oktober 1981

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c). Per Bergman (s). Oskar Lindkvist (s).
Kerstin Ekman (fp). Lars Henrikson (s). Knut Billing (m). Sven Eric
Åkerfeldt (c), Maj-Lis Landberg (s). Bertil Danielsson (m). Birgitta Dahl
(s). Kerstin Andersson i Hjärtum (c). Ingvar Eriksson (m). Per Olof
Håkansson (s), Margareta Palmqvist (s) och Erik Börjesson (fp).

GOTAB 69818 Slockholm 1981