om lag om hyresstopp samt om vissa åtgärder avseende bostadsförsörjningen m.m. (prop. 1983/84:150 delvis) (Betänkande 1983/84:BoU33 Bostadsutskottet)

BoU 1983/84:33

Bostadsutskottets betänkande
1983/84: 33

om lag om hyresstopp samt om vissa åtgärder avseende bostadsförsörjningen
m. m. (prop. 1983/84:150 delvis)

1 detta betänkande behandlar utskottet

dels proposition 1983/84: 150 bilaga 5 (förutom i vad avser bostadsbidrag;
denna del av propositionen behandlas i betänkandet BoU 1983/
84:32),

dels motionerna 1983/84:2936, 2941 yrkandena 15 och 16, 2942, 2943,
2944 yrkande 1, 2948 samt 2956 yrkande 23.

1. Förslag till lag om hyresstopp
Propositionen

Regeringen har i proposition 1983/84: 150 bilaga l (bostadsdepartementet)
föreslagit riksdagen att anta vid propositionen fogat förslag till lag om
hyresstopp.

Lagförslaget har som bilaga fogats till detta betänkande.

Motionerna m. m.

Utskottet behandlar i detta sammanhang motionerna 1983184

2941 av Karin Söder m.fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

(15) att riksdagen beslutar avslå förslaget till lag om hyresstopp.

2942 av Rolf Dahlberg m. fl. (m, vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

(1) att riksdagen avslår förslaget till lag om hyresstopp.

2943 av Stig Josefson (c) vari hemställs alt riksdagen fattar beslut om
undantag från hyresstopp i enlighet med vad i motionen anförts,

2944 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari. såvitt nu är i fråga, hemställs
(Datt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förlängning av tiden för hyresstoppet,

2956 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

(23) att riksdagen avslår förslaget till lag om hyresstopp.

Företrädare för Sveriges fastighetsägareförbund har inför utskottet lämnat
synpunkter i ärendet.

I Riksdagen 1983/84. 19 sand. Nr 33

BoU 1983/84:33

Utskottet

Hyresstoppet föreslås gälla såväl för bostadslägenheter som för andra
lägenheter, dvs. lokaler.

Hyresstoppet föreslås gälla t. o. m. den 31 december 1984. Förbudet att
höja hyrorna binds vid den hyra som bestämts för april 1984, dvs. som
gällde den 1 april. Om ännu ingen hyra bestämts för denna dag, men det
pågår förhandlingar eller tvist om hyran vid en hyresnämnd, kan hyresnivån
komma att höjas efter lagens ikraftträdande men med verkan fr. o.m.
april månad 1984. Den på detta sätt bestämda hyran skall då gälla. Överenskommelser
och hyresnämndsbeslut som därefter kan komma att träffas
med avseende på hyran under tiden efter den 1 april 1984 får däremot inte i
strid med lagens tvingande bestämmelser verkställas under den tid sorn
hyresstoppet är i kraft.

Den del av hyran som utgår på grund av bränsle- och va-klausuler eller
indexuppräkning föreslås också omfattas av hyresstoppet.

Om det finns synnerliga skäl avses regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer för visst fall få medge dispens. 1 propositionen
uttalas att de dispensgrunder som gäller för det allmänna prisstoppet bör
kunna vära vägledande för hyresstoppet. Regeringen avser att utfärda
verkställighetsföreskrifter, och det aviseras att dispensbefogenheter kan
komma att läggas på statens pris- och kartellnämnd.

Propositionsförslaget innehåller en straffbestämmelse avsedd för den
som uppsåtligen bryter mot hyresstoppet. Bestämmelsen är utformad med
den allmänna prisregleringslagen (1956:236) som förebild.

Generella avslagsyrkanden rörande den föreslagna lagen om hyresstopp
har framställts i motionerna 2941 (c) yrkande 15, 2942 (m) yrkande 1 och
2956 (fp) yrkande 23. Motiveringarna i de skilda motionerna är i huvudsak
sammanfallande. Hyresstoppet befaras få en negativ inverkan främst på
det löpande underhållet av fastighetsbeståndet. Det förmodas leda till stora
uppdämda krav på hyreshöjningar sedan stoppet har upphört och till krav
på ökade kommunala subventioner. Hyresstoppet innebär vidare ett ingrepp
i de avtal som redan träffats på bostadsmarknaden för hela 1984.

I motion 2944 (vpk) yrkande 1 framhålls att hyresstoppet får ses som en
av flera åtgärder för att pressa ned hyrorna. Andra åtgärder måste vidtas i
enlighet med vad vänsterpartiet kommunisterna föreslagit i andra sammanhang.
Riksdagen bör i avvaktan på dessa åtgärder ge regeringen till känna
att hyresstoppet bör förlängas efter den 31 december 1984 i enlighet med
de synpunkter som framförs i motionen.

I motion 2943 (c) aktualiseras en fråga om hyresstoppets inverkan på
hyrorna i prästernas tjänstebostäder. Motionären hänvisar till att kollektivavtal
träffats mellan statens arbetsgivarverk och berörda arbetstagarorganisationer
om vissa regler för att fastställa dessa hyror. Riksskatteverket
har i en skrivelse till landets skattechefer uttalat att till följd av detta avtal
uppkommer det enligt verkets uppfattning inte längre någon skattepliktig

BoU 1983/84:33

bostadsförmån för berörda präster. Motionären anför att det är angeläget
för samtliga berörda parter att de nya reglerna kan träda i kraft den 1 juli
1984 och att prästernas tjänstebostadshyra därför inte bör omfattas av
hyresstoppet. Riksdagen bör enligt motionären fatta beslut härom antingen
i form av ändring i den i propositionen föreslagna lagtexten eller i form av
ett uttalande till stöd för att dispens skall kunna ges för de ifrågavarande
tjänstebostäderna.

Utskottet vill med anledning av förslaget i propositionen och i motionerna
anföra följande. Regeringens åtgärd att besluta om allmänt prisstopp
med priserna den 9 april 1984 som stoppriser utgör ett led i regeringens
allmänna strävanden att bekämpa inflationen. Denna fråga faller inte under
bostadsutskottets beredning. Utskottet delar emellertid den uppfattning
som uttrycks i propositionen att de motiv som ligger till grund för prisstoppet
gör sig gällande med samma styrka när det gäller hyror.

En viktig förutsättning för hyresstoppet är enligt vad som anförs i
propositionen att bostadsförbättringsprogrammets genomförande inte
äventyras.

Utskottet anser att förslaget till lag om hyresstopp getts en lämplig
utformning. Propositionsförslaget bör därför antas och motionerna 2941 (c)
yrkande 15, 2942 (m) yrkande 1 och 2956 (fp) yrkande 23 avslås av riksdagen.

Den föreslagna lagen har begränsad giltighetstid. Den påverkar inte
redan pågående förhandlingar eller hyrestvister i vad avser hyran per den 1
april och den avses inte heller i övrigt påverka förhandlingssystemet på
annat sätt än att under giltighetstiden inte högre hyra får tas ut än som
bestäms att gälla per den 1 april. I motion 2944 (vpk) yrkande 1 begärs att
lagen skall förlängas på obestämd tid.

Som framgått ovan har det i motioner (m), (c) och (fp) ansetts att
hyresstopp över huvud taget inte bör införas. Utskottet ansluter sig till
denna ståndpunkt och kan därför givetvis inte dela uppfattningen att hyresstoppet
bör förlängas. Motion 2944 (vpk) avstyrks med hänvisning till det
anförda.

Beträffande den i motion 2943 (c) aktualiserade frågan om tjänstebostadshyran
för präster gäller sammanfattningsvis följande. För vissa innehavare
av statliga tjänster råder tjänstebostadstvång. Det gäller bl.a. ca
1 600 präster, som sålunda är skyldiga att bo i sina tjänstebostäder. Hyran
för dessa bestäms enligt nuvarande ordning på ett sådant sätt att hyrorna i
stort sett följer lönerna för de berörda. Hyrorna har således i regel kommit
att ligga under hyrorna för motsvarande lägenheter på bostadsmarknaden.
Härigenom har det i skattesammanhang uppstått frågor om beskattning av
hyresbillig förmån för innehavarna av tjänsterna (jfr SkU 1983/84:42).
Bl. a. för att lösa därav föranledda problem har berörda arbetsmarknadsparter
träffat avtal, som för dem som fortfarande skall vara underkastade
tjänstebostadstvång innebär att hyran i princip skall vara en bruksvärde -

BoU 1983/84:33

hyra. Överenskommelsen skall träda i kraft den 1 juli 1984. De hyreshöjningar
som föranleds av överenskommelsen skall under en övergångstid
begränsas på visst sätt. Enligt vad utskottet erfarit avser regeringen att
utfärda förordningar som bekräftar innehållet i överenskommelsen.

Problemet är sålunda att för de präster som är skyldiga att bo i tjänstebostäder
och för vilka hyran enligt överenskommelsen skall öka den 1 juli
1984 blir det enligt lagen om hyresstopp förbjudet att verkställa överenskommelsen
och att ta ut högre hyra än som gällde den 1 april 1984. Härav
följer bl. a. att de skattemässiga frågorna om bostadsförmån kvarstår.

Utskottet finner angeläget att problemet löses. Att göra ett undantag i
själva lagen för bostäder som omfattas av tjänstebostadstvång är emellertid
- med tanke på den begränsade krets som berörs - inte lämpligt.
Däremot finner utskottet att föreliggande omständigheter är av den karaktären
att synnerliga skäl för dispens från hyresstoppet bör kunna anses
föreligga. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motion 2943
(c) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet här har uttalat.

Den särskilda straffbestämmelsen i den föreslagna lagen har som nämnts
utformats med den allmänna prisregleringslagen som förebild. Enligt 18 §
denna lag fordras för åtal att anmälan eller medgivande lämnas av myndighet
som Konungen bestämmer. Någon motsvarande bestämmelse har inte
tagits in i förslaget till lag om hyresstopp. I prop. 1983/84: 142 har regeringen
nyligen föreslagit en i sak oförändrad men. i syfte att undanröja vissa
oklarheter, omredigerad lydelse av 18 § allmänna prisregleringslagen.
Justitieutskottet har hemställt att riksdagen antar detta förslag (JuU 1983/
84: 28). Med hänvisning till att det således nyligen prövats lämpligt att
upprätthålla förutsättningen av medgivande för allmänt åtal enligt den
allmänna prisregleringslagen, finner bostadsutskottet lämpligt också att en
motsvarande bestämmelse förs in i lagen om hyresstopp. Utskottet förordar
alltså att en 4 § tillförs lagen i enlighet med det anförda.

Utskottet hemställer

1. beträffande lagen om hyresstopp att riksdagen med bifall till
regeringens förslag och med avslag på motionerna 1983/84: 2941
yrkande 15, 2942 yrkande 1 och 2956 yrkande 23 antar det vid
propositionen fogade förslaget till lag om hyresstopp.

2. beträffande förlängning av hyresstoppet att riksdagen avslår motion
1983/84:2944 yrkande I,

3. beträffande vissa tjänstebostadshyror att riksdagen med anledning
av motion 1983/84:2943 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört.

4. beträffande åtalsmedgivande att riksdagen beslutar införa en ny
paragraf som 4 § i lagen om hyresstopp med nedan angivna
lydelse.

4 §

Allmänt åtal för brott som avses i 2 § får väckas endast efter
medgivande av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

BoU 1983/84:33

2. Bostadsförsörjning m. m.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1983/84:150 bilaga 5 (bostadsdepartementet)
föreslagit riksdagen att

1. medge att beslut om bidrag till förbättring av boendemiljön får meddelas
intill ett belopp av 185 000000 kr. under budgetåret 1983/84,

2. medge att ramen för budgetåret 1984/85 för beslut om bidrag till
förbättring av boendemiljön får överskridas om det behövs av sysselsättningsskäl,

3. bemyndiga regeringen att ta ut och bestämma storleken av en särskild
administrationsavgift för statligt räntestöd till underhåll m. m. i enlighet
med vad i regeringsprotokollet förordats,

4. bemyndiga regeringen att ta ut och bestämma storleken av en påminnelseavgift
och en kravavgift i enlighet med vad i regeringsprotokollet
förordats.

Motionerna

Utskottet behandlar i detta sammanhang motionerna 1983/84:

2936 av Sören Lekberg m.fl. (s) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att boendemiljöbidrag
av sysselsättningsskäl även bör utgå till folkrörelsekooperativa
bostadsrättsföreningar,

2941 av Karin Söder m. fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

(16) att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i motion
1982/83:1632 anförts ang. avyttring av vissa problemfastigheter,

2942 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

(2) att riksdagen avslår förslaget till höjning av beloppet för bidrag till
förbättring av boendemiljön 1983/84,

(3) att riksdagen beslutar att statens stöd till förbättring av boendemiljön
avvecklas från och med 1984/85,

(4) att riksdagen beslutar att det statliga stödet till samlingslokaler avvecklas,

(5) att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts i
fråga om tidskoefficienten,

2948 av Kjell Mattsson (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att beslut
om lån och bidrag till energibesparande åtgärder i bostadshus m.m. får
meddelas inom en ram av 2400000000 kr.,

2956 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

(24) att riksdagen avslår yrkandena 1 och 2 i fråga om bidrag till förbättring
av boendemiljön,

11 Riksdagen 1983/84. 19 sami. Nr 33

Boll 1983/84:33

Utskottet

Bidrog lill förbättring av boendemiljön

Med hänvisning till tidigare ställningstaganden loreslås i motion 2942 (ni)
yrkande 3 att riksdagen skall besluta om avveckling av statens stöd till
förbättring av boendemiljön fr. o. m. budgetåret 1984/85.

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen och senast under innevarande
vår (BoU 1983/84:23 s. 33) haft att ta ställning till motsvarande motionsyrkanden.
Vad utskottet härvid anfört bl. a. om boendemiljöstödets vikt för
att på lång sikt åstadkomma sociala och fysiska förbättringar av bostadsmiljön
står fast. Motion 2942 (m) yrkande 3 avstyrks med hänvisning
härtill.

Enligt vad som anges i proposition 150 (bil. 5 s. 4) är den ram för bidrag
till förbättring av boendemiljön som fastställts för budgetåret 1983/84 fullt
utnyttjad. Detta innebär bl. a. att inte någon av de kvarvarande ansökningarna
om stöd enligt den s. k. undantagsregeln t. v. kan få beslut om bidrag.

Med hänsyn till det klart dokumenterade behovet och till att det av
sysselsättningsskäl är angeläget att öka investeringarna i miljöförbättrande
åtgärder föreslås i proposition 150 (bil. 5 s. 5) att ramen för beslut om
boendemiljöbidrag för innevarande budgetår skall vidgas med 50 milj. kr.
till 185 milj. kr. Enligt förslaget bör härvid en prioritering av ansökningarna
göras med hänsyn till behovet av projekten och projektens kvalitet.

Regeringsförslaget i denna del avstyrks i motionerna 2942 (m) yrkande 2
och 2956 (fp) yrkande 24. I den förstnämnda motionen (m) sker detta med
hänvisning till motionärernas principiella inställning att boendemiljöstödet
skall avvecklas. 1 den sistnämnda motionen (fp) framhålls att man konsekvent
avvisat alla förslag om ökade bostadssubventioner och att någon
ramvidgning därför inte bör ske.

Bostadsutskottet kan liksom föredragande statsrådet konstatera att det
finns ett klart dokumenterat behov av miljöförbättrande åtgärder. Inte
minst det stora antalet inneliggande ansökningar om boendemiljöbidrag
utgör enligt utskottets mening ett påtagligt bevis härför. Samtidigt är det
också av sysselsättningsskäl angeläget att öka investeringarna i miljöförbättrande
åtgärder. De inneliggande ansökningarna utgör härvid en stor
sysselsättningspotential, som dessutom snabbt kan igångsättas. Med hänvisning
till det ovan anförda tillstyrker utskottet regeringsförslaget i denna
del. Motionerna 2942 (m) yrkande 2 och 2956 (fp) yrkande 24 såvitt nu är i
fråga avstyrks därmed.

I proposition 150 (bil. 5 s. 5) framhålls att även i fortsättningen bör
ram vidgningar som ger utrymme för ökade investeringar kunna behandlas i
ett samlat sysselsättningspolitiskt perspektiv. Med hänvisning härtill hemställs
att vidgning av ramen för boendemiljöbidrag för budgetåret 1984/85
får ske om det behövs av sysselsättningsskäl.

Också i denna del avstyrks regeringsförslaget i motion 2956 (fp) yrkande

BoU 1983/84:33

24 såvitt nu är i fråga. Även vad i motion 2942 (m) yrkande 3 föreslagits om
att boendemiljöstödet skall avvecklas torde innefatta ett förslag om avslag
på propositionen i vad gäller det begärda bemyndigandet att få vidga
ramen.

Riksdagen har i vissa fall bemyndigat regeringen att överskrida vissa
ramar om det behövs av sysselsättningsskäl. Detta gäller bl. a. i fråga om
stödet till allmänna samlingslokaler samt lån och bidrag till kulturhistoriskt
värdefull bebyggelse. Genom dessa bemyndiganden har förutsättning skapats
för att väga in investeringarna i ett samlat sysselsättningspolitiskt
perspektiv. Det nu begärda bemyndigandet att få vidga ramen för boendemiljöstödet
om det behövs av sysselsättningsskäl förbättrar enligt utskottets
mening ytterligare möjligheterna till en sådan sysselsättningspolitisk
helhetssyn. Utskottet tillstyrker med hänvisning till det ovan anförda
regeringsförslaget i denna del. Utskottets ställningstagande innebär att
motionerna 2942 (m) yrkande 3 och 2956 (fp) yrkande 24 avstyrks i motsvarande
del. Utskottet som sålunda inte har någon erinran mot regeringens
förslag vill erinra om att riksdagen i december 1983 (BoU 1983/84:11 s.
22-23) och i april 1984 (BoU 1983/84:23 s. 37—38) som sin mening givit
regeringen till känna vad utskottet anfört om att regeringen bör överväga
att vidga boendemiljöbidragen om det behövs av sysselsättningsskäl. Vad
ovan redovisats innebär sålunda att riksdagens tillkännagivande tillgodosetts.

Enligt motion 2936 (s) bör det vara både möjligt och önskvärt att i de fall
ramen för boendemiljöbidrag vidgas av sysselsättningsskäl utsträcka tilllämpningsområdet
för boendemiljöbidragen så att sådana bidrag också
kan lämnas till folkrörelsekooperativa bostadsrättsföreningar. Detta är
enligt motionärerna i hög grad motiverat och angeläget, eftersom det även
inom folkrörelsekooperationen finns bostadsrättsföreningar som har ett
lika stort behov av boendemiljöbidrag som allmännyttiga bostadsföretag.

Utskottet har ovan ställt sig bakom förslaget om att ramen för boendemiljöstöd
för 1984/85 skall få vidgas om det behövs av sysselsättningsskäl.
Det är enligt utskottets mening naturligt att mot bakgrund härav överväga
omfattningen av den boendemiljöbidragsberättigade kretsen i de fall ramen
vidgas. En utgångspunkt bör enligt utskottets mening härvid vara att
bidragsreglerna får en sådan utformning med avseende på vilka områden
m. m. som skall kunna få bidrag så att såväl de miljömässiga aspekterna
som de sysselsättningspolitiska strävandena kan förverkligas. Utskottet
har mot bakgrund härav funnit det motiverat att i enlighet med förslaget i
motion 2936 (s) utsträcka tillämpningsområdet för boendemiljöbidrag så att
sådana bidrag också kan lämnas till folkrörelsekooperativa bostadsrättsföreningar
i de fall bidragsramen vidgas av sysselsättningsskäl. Vad utskottet
med anledning av motion 2936 (s) anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

1 motion 2941 (c) yrkande 16 framhålls att avyttring av vissa fastigheter

BoU 1983/84:33

är en möjlig väg alt komma till rätta med problemet med däliga boendemiljöer
och tomma lägenheter. I första hand förordas att de aktuella fastigheterna
avyttras till bostadsrättsföreningar. Enligt motionärerna bör härvid
staten om så erfordras medverka till en reducering av sin lånefordran i de
aktuella fastigheterna.

Bostadsutskottet har tidigare och senast hösten 1983 (BoU 1983/84:7 s.
4) haft att behandla motioner med i sak samma yrkande som det nu
aktuella. Vad utskottet härvid anfört om att skäl saknats att förorda nya
stödformer eller överväga ändringar avseende inriktningen av existerande
stödformer står fast. Utskottet vill i detta sammanhang också erinra om de
åtgärder som under senare år vidtagits för att underlätta för de boende att
förvärva den fastighet de bor i för ombildning till bostadsrätt. Med hänvisning
till det anförda avstyrker utskottet motion 2941 (c) yrkande 16.

Statligt stöd till allmänna samlingslokaler

I motion 2942 (m) yrkande 4 föreslås med hänvisning till tidigare framlagda
förslag en avveckling av det statliga stödet till allmänna samlingslokaler.

Utskottet har såväl under innevarande riksmöte (BoU 1983/84:20 s. 2)
som under de två senaste riksmötena behandlat motsvarande motionsyrkanden,
som härvid avstyrkts. Motion 2942 (m) yrkande 4 avstyrks med
hänvisning till tidigare ställningstaganden.

Riksdagen underställs inte några förslag avseende stödet till de allmänna
samlingslokalerna genom proposition 150. Däremot redovisas (bil. 5 s. 6)
att regeringen med användande av ett riksdagens bemyndigande kommer
att vidga ramen för anordningsbidrag m. m. och lån till allmänna samlingslokaler
med 50 milj. kr. och ramen för upprustningsbidrag med 30 milj. kr.
för budgetåret 1983/84. Ramvidgningarna har tillkommit för att stödja
byggsysselsättningen. Vidare anges att ramarna förbudgetåret 1984/85 bör
vidgas med totalt 32 milj. kr. för att ge utrymme för kulturpolitiskt intressanta
projekt som också är angelägna av sysselsättningsskäl.

Åtgärder för att begränsa prisökningarna inom bostadsbyggandet

I proposition 150 (bil. 5 s. 9) redovisas de ändringar i beräkningen av den
s.k. tidskoefficienten som regeringen beslutat och som tillämpas fr. o. m.
år 1984. Samtidigt har uppräkningen av tidskoefficienten begränsats till
4% under år 1984.

Enligt propositionen kommer dessutom uppräkningen av tidskoefficienten
under år 1985 att maximeras till 3% — detta för att begränsa prisökningarna
i samhällsekonomin. Denna maximering bör enligt propositionen
gälla i ärenden i vilka preliminärt beslut om bostadslån meddelas efter
utgången av år 1984. För ärenden, i vilka preliminärt beslut om bostadslån
meddelas under år 1984, bör dock de regler för uppräkning av tidskoefficienten
som gäller för år 1984 tillämpas.

BoU 1983/84:33

Mot bakgrund av vad som i proposition 150 anförts om en maximering
av uppräkningen av tidskoefficienten under år 1985 las i motion 2942 (m)
yrkande 5 upp frågan om utformningen och användningen av tidskoefficienten
m.m. Enligt motionärerna bör i stället för en maximering av
tidskoefficienten väljas en lösning som gör att man vid det preliminära
beslutet vet hur stor den obclånade och osubventioncradc kostnadsdelen
blir, även när projektet är färdigt. En lösning kan enligt motionärerna
härvid vara att det preliminära beslutet räknas upp med hjälp av normal
entreprenadindex. Denna uppräkning föreslås gälla också låneunderlag
och pant värde.

Avsikten är att tidskoelTicienten skall verka återhållande när det gäller
att dämpa prisökningarna inom bostadsbyggandet i det långsiktiga perspektivet.
Det har dock i flera sammanhang och bl. a. från bostadsstyrelsen
framhållits att en användning av tidskoefficienten under själva byggnadsperioden
kan få vissa icke önskade effekter.

Enligt utskottets mening borde övervägas möjligheterna att under själva
byggtiden reglera låneunderlaget med ett index som anknyter till den
faktiska kostnadsutvecklingen. Enligt vad utskottet erfarit har också regeringen
sin uppmärksamhet riktad på hithörande frågor. Ytterligare överväganden
torde därmed komma till stånd utan någon riksdagens uttryckliga
begäran därom. Med hänvisning till det anförda och då syftet med motionen
får anses i inte ringa grad tillgodosett avstyrks motion 2942 (m)
yrkande 5.

Inkomstförstärkningar

I proposition 150 (bil. 5 s. 10) framhålls att bidragshanteringen i samband
med det statliga räntestödet till underhåll m. m. som riksdagen beslutade
hösten 1983 (BoU 1983/84:11) föranleder administrativa kostnader för
staten. För att åtminstone delvis täcka dessa kostnader föreslås i propositionen
att regeringen skall bemyndigas att ta ut och bestämma storleken av
en särskild administrationsavgift i samband med beviljandet av det nya
räntestödet. Enligt vad som anges i propositionen bör avgiften gälla i
ärenden för vilka räntebidrag beviljas efter den 30 juni 1984, och motsvara
den administrationsavgift på f. n. 200 kr. som tas ut vid beviljandet av
bostadslån.

Med hänvisning till det merarbete som lånemyndigheterna nödgas utföra
med anledning av vissa låntagares bristande betalningsvillighet föreslår
föredragande statsrådet dessutom att regeringen skall bemyndigas att ta ut
och bestämma storleken av en påminnelseavgift och en kravavgift. Möjligheten
att ta ut dessa avgifter bör enligt förslaget gälla aviseringar efter den
30 juni 1984. Samtidigt uttalas att påminnelseavgiften inledningsvis skall
uppgå till 25 kr. och kravavgiften inledningsvis till 100 kr.

Avslutningsvis anmäls att aviseringsavgiften avses höjas från 15 kr. till
16 kr.

BoU 1983/84:33

Totalt beräknas de förordade avgiftshöjningarna innebära att intäkterna
för budgetåret 1984/85 under anslaget B2 ökar med ca 9 milj. kr.

Vad i proposition 150 föreslagits om införande av vissa avgifter m.m.
har inte i motioner eller annorledes mött några invändningar.

Utskottet tillstyrker regeringsförslaget i nu aktuell del.

Övriga frågor

För innevarande budgetår har riksdagen beslutat att lån och bidrag till
energibesparande åtgärder i bostadshus får beviljas inom en ram av 1 900
milj. kr.

I motion 2948 (c) redovisas en av bostadsstyrelsen genomförd enkät till
länsbostadsnämnderna i april 1984 om den beräknade omfattningen av
beslut om lån och bidrag till energibesparande åtgärder under april-juni
1984. Den av nämnderna härvid gjorda bedömningen av medelsbehovet
innebär att ramen för lån- och bidragsgivningen för innevarande budgetår
skulle behöva vidgas med 500 milj. kr.

Med hänvisning till bostadsstyrelsens enkät föreslås i motionen att ramen
för beslut om lån och bidrag till energibesparande åtgärder i bostadshus
skall vidgas med 500 milj. kr. till 2400 milj. kr. Samtidigt är det enligt
motionären lämpligt och praktiskt att länsbostadsnämnderna eller i vissa
fall kommunerna ges möjlighet att besluta om lån och bidrag enligt de
bestämmelser som gällde vid utgången av år 1983 utan nu gällande tidsgräns
för besluten. Det bör sålunda vara möjligt att fatta beslut i de aktuella
ärendena efter den 30 juni 1984.

Som motionären anför gäller fr. o. m. den I januari 1984 ett nytt system
för finansiering bl. a. av energisparåtgärder. De bestämmelser som gällde
vid utgången av år 1983 får dock tillämpas i ärenden i vilka ansökan om lån
kommit in till de kommunala förmedlingsorganen före den 1 april 1984.
Som ytterligare förutsättning för bidrag till energibesparande åtgärder i
bostadshus m. m. gäller att arbetena i huvudsak skall vara avslutade senast
den 30 juni 1984. För Norrbottens län gäller särskilda regler.

Ett stort antal ansökningar om lån och bidrag har kommit in till förmedlingsorganen
under våren 1984. Utskottet delar motionärens uppfattning
om att det bör vara möjligt att fatta beslut beträffande inkomna ärenden
även efter halvårsskiftet och föreslår att riksdagen beslutar att ramen till
energibesparande åtgärder i bostadshus för budgetåret 1983/84 får disponeras
även efter den 30 juni 1984 med oförändrade villkor för stödgivningen
enligt vad som ovan angivits.

Däremot kan utskottet inte dela motionärens uppfattning beträffande
ramvidgning. De regler som sedan den 1 januari 1984 gäller får anses i
rimlig grad tillgodose ett berättigat behov av krediter för finansiering av
energibesparande åtgärder i bostadsbeståndet. Motionen avstyrks sålunda
i denna del.

I sammanhanget kan dock nämnas att regeringen den 17 maj 1984 beslu -

BoU 1983/84:33

tat att den gällande ramen för beslut om lån och bidrag till energibesparande
åtgärder i bostadshus m. m., vid brist på medel, skall användas i första
hand för sådana bidrag som avses i förordningen om statsbidrag till energibesparande
åtgärder i bostadshus m. m. Myndigheterna skall härvid på
lämpligt sätt hjälpa de sökande att för finansieringen i övrigt få tillgång till
lån på den oprioriterade marknaden.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avveckling av statens stöd till förbättring av boendemiljön
att riksdagen avslår motion 1983/84:2942 yrkande 3 såvitt
nu är i fråga.

2. beträffande ram för bidrag till förbättring av boendemiljön att
riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1983/84:2942 yrkande 2 och 2956 yrkande 24 såvitt
nu är i fråga medger att beslut om bidrag till förbättring av
boendemiljön får meddelas intill ett belopp av 185000000 kr.
under budgetåret 1983/84.

3. beträffande vidgning av ramen för boendemiljöbidrag för budgetåret
1984/85 att riksdagen med bifall till regeringens förslag
och med avslag på motionerna 1983/84: 2942 yrkande 3 och 2956
yrkande 24, båda motionsyrkandena såvitt nu är i fråga, medger
att ramen får överskridas om det behövs av sysselsättningsskäl,

4. beträffande tillämpningsområdet för boendemiljöbidragen att
riksdagen med anledning av motion 1983/84:2936 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande avyttring av vissa fastigheter att riksdagen avslår
motion 1983/84: 2-941 yrkande 16,

6. beträffande avveckling av det statliga stödet till allmänna samlingslokaler
att riksdagen avslår motion 1983/84:2942 yrkande 4,

7. beträffande utformningen och användningen av tidskoefficienten
m.m. att riksdagen avslår motion 1983/84: 2942 yrkande 5,

8. beträffande en särskild administrationsavgift att riksdagen med
bifall till regeringens förslag bemyndigar regeringen att ta ut och
bestämma storleken av en särskild administrationsavgift i enlighet
med vad i regeringsprotokollet förordats,

9. beträffande en påminnelseavgift och en kravavgift att riksdagen
med bifall till regeringens förslag bemyndigar regeringen att ta ut
och bestämma storleken av en påminnelseavgift och en kravavgift
i enlighet med vad i regeringsprotokollet förordats,

10. beträffande stöd till vissa energibesparande åtgärder att riksdagen
med anledning av motion 1983/84: 2948 såvitt nu är i fråga
beslutar att ramen för beslut om lån och bidrag till energibespa -

BoU 1983/84:33

rande åtgärder i bostadshus m.m. för budgetåret 1983/84 får
disponeras även efter den 30 juni 1984,

11. beträffande vidgning av den under 10. upptagna ramen att riksdagen
avslår motion 1983/84:2948 såvitt nu är i fråga.

Stockholm den 22 maj 1984

På bostadsutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Oskar Lindkvist (s). Rolf Dahlberg
(m), Thure Jadestig (s), Maj-Lis Landberg (s). Magnus Persson (s). Bertil
Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c). Per Olof Håkansson (s). Lennart
Nilsson (s). Kerstin Ekman (fp). Tore Claeson (vpk). Margareta Palmqvist
(s), Erik Olsson (m) och Jan-Eric Virgin (m).

Reservationer

1. Lagen om hyresstopp [punkt I, mom. I]

Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m). Bertil Danielsson (m). Birgitta
Hambraeus (c). Kerstin Ekman (fp), Erik Olsson (m) och Jan-Eric Virgin
(m) anser att

dels de delar av utskottets betänkande på s. 3 som börjar ”Utskottet
vill” och slutar ”av riksdagen” och på s. 4 som bötjar ”Den särskilda”
och slutar ”det anförda” bort lyda:

Utskottet kan inte finna motiverat att införa ett hyresstopp. En sådan
åtgärd innebär i realiteten bara att såväl nödvändiga hyreshöjningar som
underhållsåtgärder skjuts framåt i tiden. Under väntetiden kan allvarliga
problem uppkomma genom det eftersatta underhållet eller genom krav på
ytterligare kommunala subventioner för att rädda de redan hårt ansträngda
allmännyttiga bostadsföretagens ekonomi. Genom att hyresstoppet skulle
ingripa i de redan träffade avtalen på hyresmarknaden för 1984, skulle den
föreslagna lagen också innebära att förhandlingsparternas självständighet
hotas. Mot bakgrund av dessa omständigheter föreslår utskottet att riksdagen
med bifall till motionsyrkandena avslår propositionsförslaget. En konsekvens
av detta ståndpunktstagande är givetvis att utskottet inte tar
ställning till hur lagen i detalj skall utformas för att nå det avsedda syftet att
generellt hindra hyreshöjningar. Sålunda har utskottet inga synpunkter på
frågan om åtalsmedgivande vid tillämpningen av den föreslagna straffbestämmelsen.

BoU 1983/84:33

dels utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande lagen om hyresstopp att riksdagen med bifall till
motionerna 1983/84:2941 yrkande 15, 2942 yrkande 1 och 2956
yrkande 24 avslår propositionsförslaget,

dels ock att hemställan under 4 bort utgå.

2. Förlängning av hyresstoppet [punkt 1, mom. 2 (motiveringen)]

Oskar Lindkvist, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg, Magnus Persson,
Per-Olof Håkansson, Lennart Nilsson och Margareta Palmqvist (alla s)
anser att den del av utskottets betänkande på s. 3 som börjar "Som
framgått” och slutar ”det anförda” bort lyda:

Utskottet kan inte finna ett beslut i denna riktning lämpligt. Visserligen
kan det inte uteslutas att hyresstopp även i framtiden kan komma att vara
ett användbart finanspolitiskt instrument. Den bedömning som regeringen
gjort i propositionen avser emellertid endast återstående del av 1984.
Riksdagen har enligt utskottets mening inte underlag för att nu ta ställning
till vad som kan vara erforderliga åtgärder för tiden därefter. Motion 2944
(vpk) yrkande 1 avstyrks med hänvisning till det anförda.

3. Förlängning av hyresstoppet [punkt 1, mom. 2]

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 3 som börjar ”Sorn framgått”
och slutar ”det anförda” bort lyda:

Utskottet instämmer med motionärerna i att det nu är tid att ta krafttag
för att motverka hyresstegringarna. Ett flertal åtgärder måste sättas in, och
i avvaktan på dessa bör hyresstoppet gälla. Det är därför olämpligt att
begränsa giltighetstiden till utgången av 1984. Motion 2944 (vpk) bör bifallas
på det sättet att lagen inte tidsbegränsas,

dels utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande förlängning av hyresstoppet att riksdagen med bifall
till motion 2944 yrkande 1 antar följande som utskottets förslag
betecknade lydelse av 1 § lagen om hyresstopp.

Regeringens förslag Utskottets förslag

1 §

För tiden till och med den 31 de- Hyresvärdar får efter lagens
cemher 1984får hyresvärdar inte ta ikraftträdande inte ta ut högre hyra

ut högre hyra för lägenheter än den för lägenheter än den som har be som

har bestämts för april 1984. stämts för april 1984.

Första stycket gäller även om överenskommelse träffas om högre hyra
eller om högre hyra fastställs av hyresnämnden.

BoU 1983/84:33

Förbudet i första stycket gäller inte i fråga om hyra för bostadslägenheter
vilkas bruksvärde höjs på grund av ombyggnad.

4. Vissa tjänstebostadshyror [punkt 1, mom. 3]

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 4 som börjar ”Utskottet
finner” och slutar ”har uttalat” bort lyda:

Utskottet har viss förståelse för motionärernas önskemål. Det problem
som aktualiseras i motionen uppstår emellertid generellt för alla som har
tjänstebostäder med en viss hyresutveckling. Att göra ett undantag för alla
sådana kategorier skulle föra för långt. Utskottet avstyrker därför motion
2943 (c),

dels utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande vissa tjänstebostadshyror att riksdagen avslår motion
1983/84:2943,

5. Avveckling av statens stöd till förbättring av boendemiljön [punkt 2,
mom. 1]

Rolf Dahlberg, Bertil Danielsson, Erik Olsson och Jan-Eric Virgin (aila
m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 6 som börjar ”Utskottet har"
och slutar "hänvisning härtill” bort lyda:

Det är allmänt omvittnat att de människor som bor i äganderätts- och
bostadsrättslägenheter är nöjda med sin boendemiljö i väsentligt större
utsträckning än de som bor i hyresrätt och att de som bor i enskild
hyresrätt eller hos mindre fastighetsägare är mer nöjda än de som bor i hus
ägda av stora anonyma företag och stiftelser.

Att ett flertal fastigheter eller ett större område får problem med tomma
lägenheter och ”dålig miljö" kan således ha sin orsak i vem som äger
fastigheterna och hur de sköts.

Huvudansvaret för att bostäderna med tillhörande tomtmark skall erbjuda
människorna en god boendemiljö åvilar fastighetsägarna.

Bygger man som människorna vill bo. förvaltar fastigheterna i överensstämmelse
med deras värderingar och framför allt bättre eller lika bra som i
intilliggande område är risken liten för att bostäderna står tomma.

Utifrån denna principiella syn förordar utskottet att statens stöd till
förbättring av boendemiljön avvecklas.

Vad utskottet ovan med anledning av motion 2942 (m) yrkande 3 anfört
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

BoU 1983/84:33

dels utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande avveckling av statens stöd till förbättring av boendemiljön
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2942 yrkande
3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Ram för bidrag till förbättring av boendemiljön [punkt 2, mom. 2 (hemställan)] Rolf

Dahlberg (m), Bertil Danielsson (m), Kerstin Ekman (fp), Erik
Olsson (m) och Jan-Eric Virgin (m) anser att utskottet under 2 bort hemställa 2.

beträffande ram för bidrag till förbättring av boendemiljön att
riksdagen med bifall till motionerna 1983/84: 2942 yrkande 2 och
2956 yrkande 24 såvitt nu är i fråga avstyrker regeringens förslag
i proposition 1983/84:150 bilaga 5,

7. Ram för bidrag till förbättring av boendemiljön [punkt 2, mom. 2 (motiveringen)] Rolf

Dahlberg, Bertil Danielsson, Erik Olsson och Jan-Eric Virgin (alla
m) anser — under förutsättning av bifall till reservation 6 — att den del av
utskottets betänkande på s. 6 som börjar ”Bostadsutskottet kan” och
slutar ”avstyrks därmed” bort lyda:

Utskottet har ovan ställt sig bakom förslaget i moderata samlingspartiets
motion 2942 om att det statliga stödet till förbättring av boendemiljön skall
avvecklas. Till grund för utskottets ställningstagande i denna del ligger
bl. a. den principiella ståndpunkten att huvudansvaret för att bostäderna
med tillhörande tomtmark skall erbjuda människorna en god boendemiljö
åvilar fastighetsägarna.

Mot bakgrund av utskottets ovan redovisade principiella ställningstagande
saknas enligt utskottets mening anledning att vidga ramen för boendemiljöbidrag
för innevarande budgetår. Utskottet ställer sig därmed bakom
förslagen i motionerna 2942 (m) yrkande 2 och 2956 (fp) yrkande 25 om
att regeringsförslaget skall avslås i denna del.

8. Ram för bidrag till förbättring av boendemiljön [punkt 2, mom. 2 (motiveringen)] Kerstin

Ekman (fp) anser — under förutsättning av bifall till reservation
6 - att den del av utskottets betänkande på s. 6 som börjar ”Bostadsutskottet
kan” och slutar ”avstyrks därmed” bort lyda:

Enligt utskottets mening talar såväl principiella som statsfinansiella skäl
för att någon vidgning av ramen för bidrag till förbättring av boendemiljön
inte görs för innevarande budgetår. Utskottet ställer sig därmed bakom
förslaget i motionerna 2942 (m) yrkande 2 och 2956 (fp) yrkande 24 om att
regeringsförslaget skall avslås i denna del.

BoU 1983/84:33

9. Vidgning av ramen för boendemiljöbidrag för budgetåret 1984/85 [punkt
2, mom. 3 (hemställan)]

Rolf Dahlberg (m), Bertil Danielsson (m). Kerstin Ekman (fp), Erik
Olsson (m) och Jan-Eric Virgin (m) anser att utskottet under 3 bort hemställa: 3.

beträffande vidgning av ramen för boendemiljöbidrag för budgetåret
1984/85 att riksdagen med bifall till motionerna 1983/
84: 2942 yrkande 3 och 2956 yrkande 24, båda motionsyrkandena
såvitt nu är i fråga, och med avslag på regeringens förslag som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Vidgning av ramen för boendemiljöbidrag för budgetåret 1984/85

[punkt 2, mom. 3 (motiveringen)]

Rolf Dahlberg, Bertil Danielsson, Erik Olsson och Jan-Eric Virgin (alla
m) anser - under förutsättning av bifall till reservation 9 - att den del av
utskottets betänkande på s. 7 som börjar ”Riksdagen har” och slutar
”tillkännagivande tillgodosetts” bort lyda:

Utskottet har ovan förordat att stödet till förbättring av boendemiljön
skall avvecklas fr. o. m. budgetåret 1984/85. Förslaget om en ram vidgning
för detta budgetår saknar därmed aktualitet. Regeringsförslaget avstyrks.
Utskottet har därmed ställt sig bakom förslagen i motionerna 2942 (m)
yrkande 3 och 2956 (fp) yrkande 24 såvitt nu är i fråga.

11. Vidgning av ramen för boendemiljöbidrag för budgetåret 1984/85

[punkt 2, mom. 3 (motiveringen)]

Kerstin Ekman (fp) anser — under förutsättning av bifall till reservation
9 — att den del av utskottets betänkande på s. 7 som börjar "Riksdagen
har” och slutar ”tillkännagivande tillgodosetts” bort lyda:

Även förslaget i proposition 150 bilaga 5 att boendemiljöramen för
budgetåret 1984/85 skall få vidgas om det behövs av sysselsättningsskäl
bör enligt utskottets mening avslås med hänvisning till de principiella och
statsfinansiella skäl som tidigare anförts. Utskottet har därmed ställt sig
bakom förslaget i motionerna 2942 (m) yrkande 3 och 2956 (fp) yrkande 24 i
motsvarande del.

12. Tillämpningsområdet för boendemiljöbidragen [punkt 2, mom. 4]

Rolf Dahlberg (m), Bertil Danielsson (m), Kerstin Ekman (fp). Erik
Olsson (m) och Jan-Eric Virgin (m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 7 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”till känna” bort lyda:

BoU 1983/84:33

Utskottet har ovan med bifall till motionerna 2942 (m) och 2956 (fp) i
aktuell del avstyrkt förslaget i proposition 150 bilaga 5 om att ramen för
boendemiljöbidrag för 1984/85 skall få vidgas om det behövs av sysselsättningsskäl.
Yrkandet i motion 2936 (s) saknar därmed aktualitet. Motionen
avstyrks.

dels utskottet under 4 bort hemställa

4. beträffande tillämpningsområdet för boendemiljöbidragen att
riksdagen avslår motion 1983/84:2936,

13. Tillämpningsområdet för boendemiljöbidragen [punkt 2, mom. 4 (motiveringen)] Kjell

A. Mattsson och Birgitta Hambraeus (båda c) anser att den del av
utskottets betänkande på s. 7 som börjar ”Utskottet har” och slutar ”till
känna" bort lyda:

Utskottet har ovan ställt sig bakom förslaget om att ramen för boendemiljöstöd
för 1984/85 skall få vidgas om det behövs av sysselsättningsskäl.
Det är enligt utskottets mening naturligt att mot bakgrund härav överväga
omfattningen av den boendemiljöbidragsberättigade kretsen i de fall ramen
vidgas. En utgångspunkt bör enligt utskottets mening härvid vara att
bidragsreglerna får en sådan utformning med avseende på vilka områden
m. m. som skall kunna få bidrag att såväl de miljömässiga aspekterna som
de sysselsättningspolitiska strävandena kan förverkligas. Utskottet har
mot bakgrund härav funnit det motiverat att utsträcka tillämpningsområdet
för boendemiljöbidrag så att sådana bidrag också kan lämnas till bostadsrättsföreningar
i de fall bidragsramen vidgas av sysselsättningsskäl. För att
de eftersträvade effekterna av ramvidgningen skall uppnås bör alla bostadsrättsföreningar
omfattas av det i dessa fall utvidgade tillämpningsområdet.
Utskottet avstyrker därmed motion 2936 (s) i vad avser en
begränsning av det utökade tillämpningsområdet till att omfatta endast
folkrörelsekooperativa bostadsrättsföreningar, dvs. HSB och Riksbyggen.

Vad utskottet ovan anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

14. Avyttring av vissa fastigheter [punkt 2, mom. 5]

Kjell A. Mattsson (c). Rolf Dahlberg (m). Bertil Danielsson (m). Birgitta
Hambraeus (c). Kerstin Ekman (fp). Erik Olsson (m) och Jan-Eric Virgin
(m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 8 som börjar ”Bostadsutskottet
har” och slutar "motion 2941 (c) yrkande 16" bort lyda:

Stödet till förbättring av boendemiljön har bl. a. använts som ett medel
för att komma till rätta med problemen med tomma lägenheter eller helt

BoU 1983/84:33

tomma hus. Trots att antalet outhyrda lägenheter vid den senaste mätningen
hade minskat något måste enligt utskottets mening nya åtgärder till för
att ytterligare bringa ned antalet. En möjlig åtgärd är härvid att i enlighet
med förslaget i motion 2941 (c) yrkande 16 avyttra problemfastigheter till i
första hand bostadsrättsföreningar. En förutsättning härför kan vara att
staten reducerar eller helt avskriver sin lånefordran i de aktuella fastigheterna.
I förekommande fall kan det också bli aktuellt att kommun och/eller
bottenlåneinstitut förfar på motsvarande sätt med lån som lämnats mot
säkerhet i fastigheten. Genom dessa åtgärder skapas förutsättningar att ge
såväl bostäder som bostadsområden en efterfrågad utformning. I flera
kommuner har också en utveckling mot försäljning av problemfastigheter
påböljats och detta med som det rapporteras mycket goda resultat.

Vad utskottet ovan med anledning av motion 2941 (c) yrkande 16 anfört
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 5 bort hemställa

5. beträffande avyttring av vissa fastigheter att riksdagen med anledning
av motion 1983/84:2941 yrkande 16 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Avveckling av det statliga stödet till allmänna samlingslokaler [punkt 2,
mom. 6]

Rolf Dahlberg, Bertil Danielsson, Erik Olsson och Jan-Eric Virgin (alla
m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 8 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”tidigare ställningstaganden” bort lyda:

Som tidigare framhållits i motioner (m) har staten under en lång följd av
år stimulerat byggandet och underhållet av allmänna samlingslokaler genom
att ge generösa bidrag och lån. Detta har medfört att de allmänna
samlingslokalerna haft hög prioritet i kommunerna, vilket i sin tur inneburit
att det i dag finns ett omfattande samlingslokalbestånd av en i huvudsak
god standard. Stödet har därmed i stor utsträckning haft sin avsedda
verkan — att genom lokalerna praktiskt främja föreningslivet. Det bör
enligt utskottets mening därför vara möjligt att inom ramen för det befintliga
beståndet tillgodose föreningslivets lokalbehov. Härtill kan också ett
utökat samutnyttjande av lokalerna mellan olika föreningar och stiftelser
bidra. Det har i många fall visat sig att lokalerna utnyttjas dåligt, varför det
torde finnas goda möjligheter att utnyttja nuvarande lokaler på ett effektivare
sätt. En i detta sammanhang inte fullt utnyttjad resurs är dessutom
skolans lokalbestånd. Lokalerna bör, utanför ordinarie skoltid, kunna
användas för föreningslivets behov i en ökad utsträckning.

Mot bakgrund av vad som ovan anförts bör enligt utskottets mening
samlingslokalstödet avvecklas i enlighet med förslaget i motion 2942 (m)
yrkande 4.

BoU 1983/84:33

dels utskottet under 6 bort hemställa

6. beträffande avveckling av det statliga stödet till allmänna samlingslokaler
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2942
yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

16. Utformningen och användningen av tidskoefficienten m. m. [punkt 2,
mom. 7]

Rolf Dahlberg, Bertil Danielsson, Erik Olsson och Jan-Eric Virgin (alla
m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 9 som börjar ”Avsikten är”
och slutar ”motion 2942 (m) yrkande 5” bort lyda:

Efter de ändringar i beräkningen av tidskoefficienten som tillämpas
fr. o. m. år 1984 mäter koefficienten den faktiska kostnadsutvecklingen i
efterhand. För dessa faktiska kostnadsökningar får byggföretagen kompensation.
Detta betyder att tidskoefficienten i sig inte är inflationsdrivande,
åtminstone inte på kort sikt. Att mot bakgrund härav maximera
uppräkningen av tidskoefficienten på det sätt som regeringen gjort är både
omotiverat och oklokt. Det finns i stället en uppenbar risk att denna åtgärd
verkar kostnadsdrivande, vilket bl. a. framhållits av byggbranschen och
bostadsstyrelsen. Enligt utskottets mening måste mot bakgrund härav
prisuppräkningen inom bostadslånesystemets ram ses över i enlighet med
vad som föreslås i motion 2942 (m). En utgångspunkt bör härvid vara att
prisuppräkningen mellan preliminärt och slutligt beslut sker på ett sådant
sätt att den ursprungliga relationen mellan låneunderlag och pantvärde å
ena sidan och produktionskostnaden å den andra sidan inte snedvrids. En
lösning skulle enligt utskottets uppfattning kunna vara att räkna upp det
preliminära beslutet med användande av normal entreprenadindex. Härigenom
kan den osäkerhet som dagens system skapar undanröjas.

Vad utskottet ovan med anledning av motion 2942 (m) yrkande 5 anfört
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 7 bort hemställa

7. beträffande utformningen och användningen av tidskoefficienten
in.//i. att riksdagen med anledning av motion 1983/84:2942 yrkande
5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

BoU 1983/84:33

Särskilt yttrande

Rolf Dahlberg, Bertil Danielsson, Erik Olsson och Jan-Eric Virgin (alla
m) anför:

Moderata samlingspartiet har redan tidigare hävdat att dagens energipriser
är så höga att investeringar i energibesparande åtgärder är lönsamma
utan att statliga subventioner behöver utgå. Det saknas därför anledning
att fortsätta med någon som helst form av statligt stöd på detta område.
Statens engagemang kan därmed inskränkas till att tillse att erforderligt
utrymme på kreditmarknaden står till förfogande för energibesparande
investeringar.

Den ovan redovisade principiella ståndpunkten står fast. Vi har dock
trots detta avstått från att yrka avslag på förslaget om att ramen för beslut
om stöd till energibesparande åtgärder till bostadshus m. m. för budgetåret
1983/84 skall få utnyttjas efter den 30 juni 1984. Detta har gjorts bl. a. mot
bakgrund av att endast en mindre — om ens någon - del av ramen kan
förväntas vara oförbrukad vid utgången av budgetåret.

BoU 1983/84:33

% Bilaga

I propositionen intaget

Förslag till

I,ag om hvresstopp

Härigenom föreskrivs följande.

1 § För tiden till och med den 31 december 1984 får hyresvärdar inte ta ut
högre hyra för lägenheter än den som har bestämts för april 1984.

Första stycket gäller även om överenskommelse träffas om högre hyra
eller om högre hyra fastställs av hyresnämnden.

Förbudet i första stycket gäller inte i fråga om hyra för bostadslägenheter
vilkas bruksvärde höjs på grund av ombyggnad.

2 § Den som uppsåtligen bryter mot I 5 första stycket döms till böter
eller fängelse i högst sex månader. Är brottet grovt döms till fängelse i
högst två år.

Hyresvärden är skyldig att betala tillbaka vad han har uppburit för
mycket jämte ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) från dagen för beloppets
mottagande.

3 § Om det finns synnerliga skäl. får regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer för visst fall medge undantag från förbudet i I $.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag. då lagen enligt uppgift på
den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981