om kontrollen av hälso- och miljöfarliga varor (Betänkande 1981/82:JoU30 Jordbruksutskottet)

JoU 1981/82:30

Jordbruksutskottets betänkande
1981/82:30

om kontrollen av hälso- och miljöfarliga varor
Motionerna

I motion 1981/82:608 av Karin Flodström och Roland Sundgren (båda s)
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder i syfte att
förbättra informationen om ämnen som kan förorsaka problem för allergiker.

I motion 1981/82:1044 av Lars Wemer m. fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkandena 1 e, g och h), att riksdagen hos regeringen hemställer om

e) att det utreds om gällande PCB-lag kan behöva vidgas till att gälla
också vissa andra halogenerade kolväten än PCB,

g) att ett program för skyndsamt färdigställande av produktregistret
läggs fram,

h) att nya kemiska produkter och ämnen skall underkastas förhandsgranskning
från hälso- och miljösynpunkt i enlighet med vad som i motionen
anförts.

1 motion 1981/82:1106 av Bengt Silfverstrand m. fl. (s) yrkas med
hänvisning till vad som anförts i motion 1981/82:1105 att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
behovet av ökad satsning på alternativa odlingsformer.

I motion 1981/82:1900 av Anders Gernandt (c) yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller om åtgärder som ger produktkontrollnämnden befogenhet
att behovspröva ämnen som anmäls för inregistrering i Sverige.

I motion 1981/82:1908 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (båda m)
yrkas

1. att riksdagen beslutar begära att regeringen genom infordrande av
redovisning från forskare, det praktiska skogsbruket och andra sakkunniga
utreder om det f. n. eller inom en nära framtid finns eller förväntas
finnas metoder och hjälpmedel vilka kan föranleda en omprövning av
nuvarande förbud för behandling av skogsplantör med DDT,

2. att riksdagen beslutar begära — om sådana förutsättningar finns —
att regeringen verkställer en sådan prövning,

3. att riksdagen beslutar begära att regeringen, om en sådan omprövning
motiverar en dispensgivning för skogsbruket för behandling av skogsplantör
med DDT, föreslår riksdagen att besluta om sådan dispensgivning
med villkor och sätt för densamma.

I motion 1981/82:1914 av Karl Leuchovius och Arne Svensson (båda m)

1 Riksdagen 1981/82. 16 sami Nr 30

JoU 1981/82:30

yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om regler för skydd av
skogsplantör som innebär att DDT åter tillåts.

I motion 1981/82:1921 av Olof Palme m. fl. (s) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 1 och 2),

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att en gift- och
kemikommission tillsätts med de uppgifter som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en tidsplan över
arbetet med produktregistrets färdigställande.

Utskottet

Utskottet behandlar i detta betänkande ett antal under allmänna motionstiden
1982 väckta motioner om kontrollen av hälso- och miljöfarliga
varor och därmed sammanhängande frågor. Motionsyrkandena avser
såväl produktkontrollens organisation som användningen av vissa produkter.

Produktkon trollens organisation

Motionerna 1044, 1900 och 1921 berör i olika avseenden produktkontrollens
organisation. Motionsyrkandena avser bl. a. tidsplan för färdigställande
av ett produktregister, införande av obligatorisk förhandsgranskning
av nya kemiska produkter och tillsättande av en gift- och kemikommission.
Bland förslagen märks också införande av behovsprövning av
ämnen som anmäls för inregistrering i Sverige. Flertalet frågor har vid flera
tillfällen varit föremål för riksdagens prövning med anledning av väckta
motioner i ämnet.

Beträffande produktregistret har utskottet tidigare framhållit att
nyssnämnda register kommer att få en avgörande betydelse för uppnåendet
av målen för produktkontrollen. Det är främst produktkontrollnämnden
som har att ta ställning till registrets närmare utformning och uppbyggnad.
Utskottet har dock i flera sammanhang understrukit vikten av att
det fortsatta arbetet med produktregistret bedrivs så att det snarast kommer
till praktisk användning. Samtidigt har utskottet med skärpa framhållit
nödvändigheten av att registret kan utnyttjas så att skyddsombuden på
effektivaste möjliga sätt bereds tillgång till för deras verksamhet relevanta
uppgifter ur registret.

Dessa uttalanden äger alltjämt full giltighet. Som tidigare redovisats för
riksdagen genomfördes den första etappen av produktregistrets uppbyggnad
under år 1979. Därvid anmäldes drygt 100 000 kemiska produkter till
registret av ca 500 företag. I en andra etapp byggs registret ut med uppgifter
om anmälda produkters sammansättning och om andra förhållanden i
fråga om produkterna som är av betydelse från hälso- och miljösynpunkt.
På produktkontrollnämndens förslag fastställde regeringen i mars 1979

JoU 1981/82:30

vissa föreskrifter om den närmare utformningen av ett första steg av den
andra etappen. Föreskrifterna innebar att deklarationsplikt i det första
steget infördes för ett begränsat antal produkter, främst s. k. baskemikalier.

I samband med fastställelsen av föreskrifterna uppdrog regeringen åt
produktkontrollnämnden att mot bakgrund av de erfarenheter som görs
under det första steget redovisa ett närmare program för kommande steg
i registrets uppbyggnad. I produktkontrollnämndens uppdrag ingår vidare
att närmare utreda på vilket sätt andra myndigheter skall få tillgång till
behövlig information från registret.

Enligt vad utskottet inhämtat kommer produktkontrollnämnden att
inom kort redovisa det begärda programmet för registrets fortsatta uppbyggnad.

Frågan om produktregistrets fortsatta uppbyggnad har även behandlats
av kommittén (Jo 1978:06) för översyn av produktkontrollens organisation
i dess betänkande (Ds Jo 1980:04) med förslag till ny sådan organisation.
Detta betänkande är föremål för prövning inom jordbruksdepartementet
med sikte på att proposition i ämnet så snart sig göra låter skall föreläggas
riksdagen.

Under angivna förhållanden finner utskottet de i motionerna 1044 yrkande
1 g och 1921 yrkande 2 framlagda förslagen om det fortsatta arbetet
med färdigställande av produktregistret inte påkalla någon riksdagens
ytterligare åtgärd.

Frågan om skärpt miljökontroll i form av förhandsgranskning av vissa
hälso- och miljöfarliga varor har flera gånger behandlats av riksdagen utan
att föranleda någon ytterligare åtgärd.

Vid behandlingen av motionsyrkandena har utskottet framhållit att
lagstiftningen om hälso- och miljöfarliga varor självfallet bör utformas på
ett sätt som vid tillämpningen medger en så effektiv produktkontroll som
möjligt. Detta har också varit tanken med nu gällande svenska lagstiftning
på området. Mycket hänger emellertid på hur tillämpningen sker, och där
kräver, som utskottet i olika sammanhang anfört, den snabba utvecklingen
på förevarande område ett oavlåtligt framflyttande av positionerna från de
produktkontrollerande samhällsorganens sida. Utan erforderliga resurser,
såväl på det personella som på det materiella planet, riskerar emellertid ett
aldrig så ambitiöst utformat regelsystem att bli en pappersprodukt. Sammanfattningsvis
har utskottet konstaterat — med instämmande i tidigare
aktuella motioners syfte — att den svenska miljökontrollagstiftningen i sin
nuvarande utformning får anses väl avvägd med hänsyn till de möjligheter
som i vårt land f. n. står till buds för en utbyggnad av förevarande kontrollverksamhet.
I sammanhanget har också hänvisats bl. a. till företagna organisationsförändringar
vid naturvårdsverket.

Hithörande spörsmål har även tagits upp av kommittén för översyn av
produktkontrollorganisationen. Enligt kommitténs mening talar starka
skäl för att ett anmälningsförfarande beträffande nya kemiska ämnen

1* Riksdagen 1981/82. 16 sami. Nr 30

JoU 1981/82:30

kommer till stånd i Sverige. Emellertid anser kommittén att det ännu bör
anstå någon tid — förslagsvis till den 1 januari 1983 — innan anmälningsplikt
föreskrivs. Skälet härför är främst att anmälningsförfarandet inte bör
införas samtidigt med en större omorganisation av produktkontrollmyndigheterna,
eftersom förfarandet ställer stora krav på prövningsmyndigheten
vars kapacitet i första hand bör utnyttjas för produktkontroll enligt
nuvarande bestämmelser. Beaktas bör också att anmälningsförfarandet får
ett begränsat värde innan prövningsmyndigheten har tillgång till ett fungerande
produktregister som gör det möjligt att kontrollera om anmälningsplikt
föreligger.

Utskottet finner med anledning av det anförda att motion 1044 yrkande
1 inte bör föranleda någon riksdagens ytterligare åtgärd.

I motion 1921 framhålls att det finns anledning att på bred front angripa
de problem som användningen av kemikalier leder till. Motionärerna
föreslår att en särskild gift- och kemikommission tillsätts för att under en
begränsad tidsperiod bl. a. svara för samordningen av de åtgärder som på
skilda områden erfordras om önskat resultat skall uppnås.

Utskottet får erinra om att motsvarande motionsyrkanden de senaste
åren upprepade gånger behandlats av riksdagen utan att ha ansetts böra
föranleda särskild åtgärd av riksdagen med hänvisning till pågående översyn
av den statliga organisationen på produktkontrollområdet. När frågan
hösten 1980 behandlades av riksdagen (JoU 1980/81:2) vitsordade utskottet
värdet av att de problem som togs upp i berört avseende ägnades
uppmärksamhet. Bl. a. syntes det angeläget att frågorna noggrant prövades
i den kommande beredningen inom regeringskansliet av föreliggande
organisationsförslag. Utskottet förutsatte också att så skulle komma att ske
utan att riksdagen gjorde något särskilt påpekande härom.

Med hänsyn till vad nu anförts finner utskottet inte anledning påyrka
något särskilt initiativ från riksdagens sida med anledning av motion 1921
i förevarande del (yrkande 1).

Enligt motion 1900 bör riksdagen hos regeringen anhålla om åtgärder
som ger produktkontrollnämnden befogenhet att behovspröva ämnen som
anmäls för inregistrering i Sverige. Motionären framhåller att ingen svensk
myndighet i dag har befogenhet att säga nej till nya kemikalier med
hänvisning till att de inte behövs. Produktkontrollnämnden måste
godkänna ett ämne, bara det har angiven verkan och är testat på djur enligt
gällande krav. Enligt motionärens mening är många av ifrågavarande
bekämpningsmedel helt onödiga för andra än tillverkaren. Som exempel
nämns ett ämne som nyligen godkänts för användning i Sverige, vars enda
användningsområde är att hämma tillväxten hos julstjärnor. Medlet har
under framställningsprocessen testats genom olika djurförsök.

Utskottet hyser i och för sig sympati för motionens syfte. Utskottet vill
bl. a. erinra om att utskottet i annat sammanhang med anledning av en
motion om djurskydd beträffande vissa kemiska preparat med ytterst

JoU 1981/82:30

perifert användningsområde (t. ex. medel för att förhöja vissa krukväxters
utseende e. d.) framhållit att det enligt utskottets mening är klart stötande
från etisk synpunkt om djurförsök skall behöva förekomma i tillverkningsprocesserna.
Detta har också riksdagen som sin mening gett regeringen till
känna (JoU 1981/82:3).

Införandet av en allmän behovsprövning som ett led i produktkontrollnämndens
prövning i förevarande fall skulle emellertid ställa stora
krav på nämndens resurser. Hur en utökning av produktkontrollnämndens
uppgifter i angivet hänseende skulle påverka den övriga kontrollverksamheten
är svårt att överblicka. Som tidigare nämnts är frågan om produktkontrollens
framtida organisation föremål för prövning inom regeringskansliet.
Vidare arbetar en särskild utredning med frågor om användningen
av kemiska medel i jord- och skogsbruket m. m. (Jo 1979:09). Enligt
vad utskottet erfarit kan denna utredning väntas beröra bl. a. frågan om
behovsprövning av ifrågavarande medel.

Med anledning av vad här anförts finner utskottet motion 1900 inte böra
påkalla någon ytterligare riksdagens åtgärd.

Användningen av vissa produkter, m. m.

I motion 1908 yrkas på en omprövning av gällande förbud mot
användning av DDT i skogsbruket. Frågan tas även upp i motion 1914,
enligt vilken riksdagen hos regeringen bör begära förslag om regler för
skydd av skogsplantör som innebär att DDT åter tillåts.

Riksdagen lämnade senast förra året ett motsvarande yrkande utan
bifall under hänvisning till att resultatet av den år 1979 tillsatta utredningen
om användningen av kemiska medel i jord- och skogsbruket (Jo
1979:09) borde avvaktas. De i år väckta motionerna i ämnet bör enligt
utskottets mening av samma skäl lämnas utan åtgärd.

Enligt motion 1044 yrkande 1 e bör utredas om gällande PCB-lag kan
behöva vidgas till att gälla också andra närbesläktade ämnen av klorerade
kolväten.

Utskottet vill erinra om att PCB-lagen upphävdes i samband med tillkomsten
av 1973 års lag om hälso- och miljöfarliga varor. Ett av skälen för
införandet av sistnämnda lag var att den skulle ge myndigheterna möjlighet
att snabbt och i den omfattning som behövdes ingripa mot alla de
ämnen och kemiska produkter som är eller kan misstänkas vara farliga för
människor och miljön. Tidigare gällande bestämmelser om s. k. direkt
produktkontroll, typ PCB-lagen, medgav ingripanden endast mot enstaka
kemiska ämnen och produkter och var sålunda mindre flexibla.

Såvitt utskottet sålunda kunnat finna är syftet med förevarande motionsyrkande
redan tillgodosett. Någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida
med anledning av detsamma erfordras därför inte.

Enligt motion 1106 hemställs under hänvisning till vad som anförts i

JoU 1981/82:30

motion 1105 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförts om behovet av ökad satsning på alternativa odlingsformer.
Motionärerna anför att allt flera människor känner en allt större
oro för den starkt ökande användningen av kemiska medel i jord- och
skogsbruket. Oron betingas av bl. a. rädsla för giftrester i livsmedlen och
nedsmutsningen av luft och vatten. Enligt motionärernas mening skulle en
bättre odlingsteknik och mindre kemikalieanvändning i jordbruket vara
till gagn inte bara för miljön utan också på grund av prisutvecklingen på
kemikalier och fodermedel, vilka delvis måste importeras, kunna få
nationalekonomisk betydelse. I motionen lämnas en råd exempel på områden
där samhället borde lämna stöd till miljövänligare odlingsmetoder
inom jordbruket.

Utskottet får erinra om att riksdagen vid tidigare behandling av frågan
om stöd till alternativ jordbruksteknik gjort uttalanden av innebörd bl. a.
att det på skilda håll pågående forsknings- och utvecklingsarbetet på
förevarande område förtjänade statligt stöd och att sådant också lämnades
i olika sammanhang. Det har härvid bl. a. erinrats om den resistensbiologiska
forskning som bedrivs framför allt vid lantbruksuniversitetet och
vissa andra universitetsinstitutioner och växtförädlingsinstitutioner. Det
har också hänvisats till att skogs- och jordbrukets forskningsråd inom
ramen för tillgängliga anslagsmedel lämnat inte oväsentliga bidrag till
olika grenar inom miljövårdsforskningen. Såvitt avser frågan om alternativa
odlingsmetoder har utskottet framhållit att ansvariga myndigheter
naturenliga odlingens möjligheter. Som utskottet tidigare anfört talar övervägande
skäl för att samhällets insatser härvidlag sker via de organ som
övervägande skäl för att samhällets insatser härvidlag sker via de organ
normalt svarar för sådan verksamhet, dvs. i första hand lantbruksnämndena
när det gäller rådgivning. De åtgärder som på skilda håll satts in i
forsknings- och försöksverksamheten på förevarande område har bidragit
till att skapa ett säkrare underlag för det fortsatta handlandet. Med hänsyn
till gjorda uttalanden av riksdag och regering i detta ämne och till de
åtgärder som i olika hänseenden vidtagits har riksdagen hittills ansett sig
kunna förutsätta att vunna forskningsrön och erfarenheter skulle komma
den naturenliga odlingens intressenter till godo utan något ytterligare
initiativ från riksdagens sida.

Det bör i sammanhanget även erinras om att den i det föregående
omnämnda utredningen om användningen av kemiska medel i jord- och
skogsbruket bl. a. har till uppgift att inventera och redovisa de alternativa
odlingsmetoder som finns tillgängliga för att helt eller delvis ersätta de
kemiska preparaten. Motioner med förslag till samhälleligt stöd till bl. a.
forskning, rådgivning och utbildning rörande alternativa odlingsformer
har på utskottets förslag tidigare överlämnats till utredningen (se JoU
1979/80:6). Något särskilt initiativ från riksdagens sida med anledning av
den nu väckta motionen i ämnet finnér utskottet därför inte nödvändigt.

JoU 1981/82:30

1 motion 608 hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till
åtgärder i syfte att förbättra informationen om allergiframkallande ämnen.
Motionärerna påpekar att allergi blir ett allt större problem för många
människor. Man räknar med att ca 15 % av alla personer har någon form
av allergiska besvär. Enligt motionen skulle situationen för den stora
grupp av människor som lider av allergi i vårt land bli betydligt ljusare om
bättre innehållsdeklaration av bostäder, möbler, textilier, födoämnen och
kemiska preparat förekom.

Utskottet anser för sin del att motionärerna tar upp en mycket viktig
fråga. Den starkt ökande kemikalieanvändningen i det moderna samhället
torde i betydande grad bidra till att en allt större del av befolkningen
drabbas av allergiska besvär av skilda slag. Självfallet är det av största vikt
att man från samhällets sida gör allt som rimligen kan krävas för att
berörda olägenheter för personer med allergiska besvär skall elimineras
eller i varje fall så långt möjligt minskas. Det torde närmast ankomma på
berörda myndigheter, sålunda i nu förevarande fall bl. a. produktkontrollnämnden,
statens livsmedelsverk och socialstyrelsen att noga följa utvecklingen
och vidta de åtgärder, bl. a. i informationshänseende, som härvidlag
kan befinnas erforderliga.

Vad utskottet här med anledning av motion 608 anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

Hemställan

Utskottet hemställer

Produktkontrollens organisation

1. beträffande uppbyggnaden av produktregistret

att riksdagen avslår motionerna 1981/82:1044 yrkande 1 g och
1981/82:1921 yrkande 2,

2. beträffande förhandsgranskning av nya kemiska produkter
att riksdagen avslår motion 1981/82:1044 yrkande 1 h,

3. beträffande tillsättande av en gift- och kemikommission
att riksdagen avslår motion 1981/82:1921 yrkande 1,

4. beträffande behovsprövning av vissa ämnen

att riksdagen lämnar motion 1981/82:1900 utan ytterligare
åtgärd,

Användningen av vissa produkter, m. m.

5. beträffande användningen av DDT i skogsbruket

att riksdagen avslår motionerna 1981/82:1908 och 1981/
82:1914,

JoU 1981/82:30

6. beträffande klorerade kolväten

att riksdagen avslår motion 1981/82:1044 yrkande 1 e,

7. beträffande stöd till alternativa odlingsformer

att riksdagen lämnar motion 1981/82:1106 utan ytterligare
åtgärd,

8. beträffande information om allergiframkallande ämnen

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1981/82:608.

Stockholm den 15 april 1982

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c), Svante Lundkvist (s), Maj Britt Theorin (s),
Börje Stensson (fp), Grethe Lundblad (s), Hans Wachtmeister (m)*, Filip
Johansson (c), Gunnar Olsson (s)*, Sven Eric Lorentzon (m), Håkan
Strömberg (s), Martin Segerstedt (s), Jens Eriksson (m)*, Lennart Brunander
(c), Jan Fransson (s) och Åke Persson (fp)*.

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

Produktkontrollens organisation (mom. 1 och 3)

Svante Lundkvist, Maj Britt Theorin, Grethe Lundblad, Gunnar Olsson,
Håkan Strömberg, Martin Segerstedt och Jan Fransson (alla s) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Under
angivna” och slutar med ”riksdagens ytterligare åtgärd" bort ha följande
lydelse:

Utskottet vill för sin del understryka vikten av att samhället äger en god
överblick över de kemiska ämnen och produkter som förekommer i arbetslivet
och på marknaden. Forskningsinsatserna måste intensifieras och
kontrollfunktionerna byggas ut. Det finns i förevarande sammanhang skäl
att ånyo med skärpa understryka riksdagens tidigare upprepade gånger
uttryckta önskemål om snabbast möjliga uppbyggnad av ett fullständigt
produktregister. Ett sådant register kommer att underlätta kontroll av
befintliga ämnen samtidigt som det skapar förutsättning för nya former av
myndighetskontroll av den kemiska miljön. En av de viktigaste nytillkommande
möjligheterna är att nya ämnen kan kontrolleras innan de tas i
bruk. Alla åtgärder som kan underlätta framtagandet av registret bör
därför vidtas. I motion 1981 /82:1921 föreslås att riksdagen hos regeringen
begär en tidsplan över arbetet med produktregistret. Utskottet ansluter sig

JoU 1981/82:30

till motionärernas förslag härvidlag. En sådan framställning från riksdagens
sida bör också vara ägnad att tillgodose syftet med i motion 1981/
82:1044 framförda önskemål om påskyndande av arbetet med uppbyggnaden
av produktregistret.

Vad utskottet här med anledning av motion 1981/82:1044 yrkande 1 g
och med tillstyrkande av motion 1981/82:1921 yrkande 2 anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”1 motion” och
slutar med ”del (yrkande 1)" bort ha följande lydelse:

Ifråga om detimotion 1981/82:1921 framförda förslaget om inrättande
av en gift- och kemikommission finner sig utskottet i allt väsentligt kunna
ansluta sig till de synpunkter som anförts i motionen. Som motionärerna
anför måste utgångspunkten för arbetet med den kemiska miljön vara att
människor inte skall komma till skada genom användningen av kemiska
ämnen. Tillverkare och importörer måste ta ansvar för att deras produkter
inte ger upphov till sådana skador. Samhället skall tillse att de uppfyller sitt
ansvar. Ytterst är det en uppgift för samhället att avgöra vilka kemiska
ämnen och produkter som skall få användas samt se till att de människor
som kommer i kontakt med dessa ämnen har tillräcklig information och
kunskap för att kunna hantera dem på ett säkert sätt.

Det är angeläget att anlägga en helhetssyn — vari inbegrips både arbetsmiljön
och den yttre miljön — på de problem som användningen av
kemikalier medför. Gällande lagstiftning bör ses över och skärpas. Bristerna
måste rättas till. Kraven på forskningsinsatser bör redovisas och program
för det framtida arbetet upprättas. Kontroll- och laboratoriefunktioner
behöver ses över och behoven av åtgärder redovisas. Administrationen
bör granskas och möjligheterna till samordning undersökas.

Av det föregående framgår att det som motionärerna anför finns anledning
att på bred front angripa de problem som den alltmer ökande användningen
av kemiska ämnen leder till. Det krävs härvid att en mängd åtgärder
på vitt skilda fält sätts in. För att åtgärderna verkligen skall ge resultat
måste dock en effektiv samordning av insatserna komma till stånd. Den
erforderliga överblicken av det kemiska området i hela dess vidd saknas
f. n. En kommission av det slag som förordas i motionen bör här otvivelaktigt
kunna göra betydande insatser. Utskottet föreslår mot bakgrund av
det anförda att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1921 yrkande 1
uttalar sig för att regeringen tillsätter en gift- och kemikommission med de
uppgifter som redovisats i motionen.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels utskottets hemställan under 1 och 3 bort ha följande lydelse:

1. beträffande uppbyggnaden av produktregistret

att riksdagen med anledning av motion 1981/82:1044 yrkande

JoU 1981/82:30

1 g och med bifall till motion 1981/82:1921 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande tillsättande av en gift- och kemikommission

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1921 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

:k Stockholm 1982